SkU 1983/84:33

Skatteutskottets betänkande
1983/84:33

om energibeskattningen m. m.
Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet elva motioner med anknytning till
energibeskattningen. I två motioner, varav den ena utgör en partimotion från
centerpartiet, yrkas ändringar i det energiskattepolitiska beslut sorn
riksdagen fattade i höstas. Centerpartimotionen upptar även separata
yrkanden beträffande beskattningen av kol, naturgas, blyfri bensin och
motoralkoholer. Vidare behandlas motioner om differentierad skatt på olika
koltyper, olika skattefrågor om el, skatten på motorgas, regional
differentiering av energibeskattningen samt en återgång till den tidigare
skattefriheten för bensin som används i flygplan för fritidsändamål.

Utskottet avstyrker samtliga motioner. Reservationer har avgivits
beträffande de allmänna riktlinjerna och i fråga om beskattning av kol,
naturgas, blyfri bensin, motoralkoholer, energi inom stödområde A samt
bensin som används i flygplan för fritidsändamål.

Motionerna

1983/84:438 av förste vice talmannen Ingegerd Troedsson (m)

I motionen yrkas att riksdagen uttalar sig för att skatten på olika koltyper
bör sättas i relation till energiinnehållet i dessa.

1983/84:522 av Gullan Lindblad m. fl. (m)

I motionen yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att vattenkraftsskatten borttas
sommartid,

2. att riksdagen hos regeringen begär att en utvärdering görs beträffande
vattenkraftsskattens verkningar på svenskt näringsliv.

1983/84:899 av Hans Nyhage (m)

I motionen yrkas - med hänvisning till motion 898 - att riksdagen beslutar
att bensin till flygplan som används för fritidsändamål eller eljest för privat
bruk skall vara skattefri.

1983/84:912 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c)

I motionen yrkas - med hänvisning till motion 911 -

1. att riksdagen godkänner de riktlinjer för energiskattepolitiken som
förordas i motionen,

1 Riksdagen 1983184.6sami. Nr 33

SkU 1983/84:33

2. att riksdagen beslutar att skatten på kol för energiändamål från den 1 juli
1984 skall uppgå till 275 kr./ton,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till förändringar i lagen om
allmän energiskatt innebärande att restitution av kolskatten vid produktion
av el med kol ej skall medges,

4. att riksdagen beslutar att skatten på naturgas sätts till 205 kr./l 000 m3,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en skatterabatt på blyfri
bensin,

6. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag att motoralkoholer
producerade på inhemsk råvara skall vara skattefria.

1983/84:1355 av Ivar Franzén m. fl. (c)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att etanol producerad på inhemska
råvaror skall vara befriad från energiskatt.

1983/84:1370 av Ivar Franzén (c) och Arne Fransson (c)

I motionen yrkas - med hänvisning till motion 1369 - att riksdagen beslutar
att elproduktion motsvarande 0,4 GWh per år och anläggning skall vara
skattefri enligt det förslag som redovisas i motionen.

1983/84:1372 av Alf Wennerfors m. fl. (m)

I motionen yrkas - med hänvisning till motion 1371 - att riksdagen hos
regeringen begär förslag om nedsättning av energibeskattningen inom
stödområde A.

1983/84:1474 av Gullan Lindblad (m) och Görel Bohlin (m)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att skatten på flygbensin för
fritidsändamål eller annat privat ändamål skall avskaffas.

1983/84:1479 av Margareta Persson (s)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att beskattningen av gasol
förändras så att en övergång till gasdrivna bilar främjas.

1983/84:2019 av Karl Björzén (m) och Anders Andersson (m)

I motionen yrkas - med hänvisning till motion 2018 - att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att energibeskattningen bör ändras i
riktning mot en i huvudsak energilikformig beskattning.

1983/84:2164 av Birgitta Källman m. fl. (m)

I motionen yrkas

1. att riksdagen begär att regeringen företar en översyn av den del av
energibeslutet som avser beskattning av flygbensin, i enlighet med vad som i
motionen anförts,

SkU 1983/84:33

2. att riksdagen beslutar att skatten på bensin till flygplan som används för
fritidsändamål eller för privat bruk avskaffas.

Gällande bestämmelser m. m.

Den allmänna energiskattelagens (1957:262) beskattningsområde omfattar
elkraft, fasta bränslen, eldningsolja, bensin, gasol, motoralkoholer och
motorbrännolja. Inhemska fasta bränslen är skattefria.

För elkraft utgör skattesatsen f. n. 5,2 öre/kWh. För elförbrukningen i
vissa Norrlandskommuner är skattesatsen lägre, 4,2 öre per kWh, och vid
industriell förbrukning över 40 000 kWh är den endast 3 öre per kWh. Viss
elkraft är inte skattepliktig, bl. a. elkraft som framställs av någon som inte är
yrkesmässig distributör, om framställningen sker i en generator med lägre
generatoreffekt än 50 kW. Är generatoreffekten större beskattas däremot
hela produktionen. I deklarationen får avdrag göras bl. a. för skatten på den
bensin, det bränsle eller den kraft som förbrukats för framställning av
kraften. Motsvarande regler finns för framställning av andra energislag.

Viss elström beskattas sedan den 1 januari 1983 även på annat sätt. Det
gäller elektrisk kraft som framställs inom landet i ett vattenkraftverk med en
installerad generatoreffekt av minst 1 500 kW. Skatten utgår med 2 öre per
kWh om kraftverket har tagits i drift före år 1973 och med 1 öre per kWh om
kraftverket har tagits i drift under åren 1973-1977. Om kraftverket har tagits i
drift senare är kraften skattefri.

Skatt på kol utgår med 97 kr./ton. Denna skattesats gäller fr. o. m. den 1
januari 1984.

Naturgas beskattas f. n. inte alls.

På bensin utgår allmän energiskatt med 34 öre per liter, särskild
bensinskatt med 137 öre per liter och - sedan den 1 januari 1984 - en särskild
avgift med 6 öre per liter. Tillsammans är således bensinen skatte- och
avgiftsbelagd med 177 öre per liter. Någon differentiering av beskattningen
görs f. n. inte vare sig med hänsyn till blyinnehåll eller på annan grund.

För motoralkoholer utgår skatter med tillhopa 77 öre per liter. Riksdagen
har tidigare bestämt att skatten på motoralkoholer skall vara ca hälften av
skatten på bensin. Genom olika beslut därefter har denna relation kommit
att förskjutas något, men i proposition 1983/84:28, varom mera i det
följande, uttalar föredragande statsrådet att skatten på motoralkoholer vid
eventuella skattehöjningar på bensin bör höjas med hälften av
skattehöjningen på bensin.

Skatteuttaget på gasol utgör tillhopa 86 öre per liter. Även i fråga om gasol
slogs genom riksdagsbeslut år 1981 fast att skatte- och avgiftsuttaget skulle
motsvara 55/109 av det som gäller för bensin, dvs. det förhållande som gällde
då. I proposition 1983/84:28 uttalar föredragande statsrådet att skatten på
motorgas bör höjas i etapper tills skatten per liter motsvarar ca 60 % av
skatten på bensin.

SkU 1983/84:33

En särskild fråga inom energibeskattningen gäller beskattningen inom
samfärdseln. Enligt energiskattelagen medges avdrag för skatt på
motorbränsle som används för drift av tåg eller fordon på järnväg, flygplan
eller fartyg. För de sistnämnda två transportmedlen gäller dock inte
avdragsrätten när flygplanet eller fartyget används för fritidsändamål eller
annat privat ändamål. Beslut om denna begränsning av avdragsrätten
fattades av riksdagen beträffande båtar under våren 1983 och beträffande
flygplan under hösten samma år.

1983 års energiskattepolitiska beslut

Under hösten 1983 fattade riksdagen beslut om energiskattepolitikens
framtida inriktning (prop. 1983/84:28, SkU 9). I beslutet lades fast att
energibeskattningen bör utformas så att de energiinvesteringar för
oljeersättning och energihushållning som bör genomföras under 1980-talet
främjas. Hänsyn bör också tas till olika energikällors effekter på miljön,
bytesbalansen, försörjningstryggheten, sysselsättningen och den industriella
utvecklingen. Tanken på att inordna energiområdet under mervärdeskatten
avvisades. I stället uttalades att energin även i fortsättningen bör beskattas
med differentierade punktskatter.

När det gällde beskattningsnivåer m. m. fastställdes sammanfattningsvis
följande riktlinjer för energiskattepolitiken under 1980-talet. Skatteändringar
på olja bör vid behov vidtas för att åstadkomma en inte oväsentlig
realprisstegring. Inhemska bränslen bör gynnas genom skattefrihet. Skatten
på kol bör höjas i etapper tills skatten per energienhet är ca hälften av skatten
på olja. För naturgas bör gälla att skatten per energienhet är ca tre
fjärdedelar av skatten på olja. Drivmedelsbeskattningen bör främja fortsatt
energihushållning. Elanvändning inom industrin bör vara skattemässigt
gynnad i förhållande till elanvändning för uppvärmning. Beskattningen av el
för uppvärmning bör ha viss följsamhet mot beskattningen av olja.

Beslutet innebar också vissa omedelbara skatteändringar. Bl. a. höjdes
skatten på kol, som tidigare varierat mellan 6 och 14 kr. per ton beroende på
koltypen, till 97 kr. per ton - enhetligt för alla koltyper - fr. o. m. den 1
januari 1984.

En annan fråga som riksdagen samtidigt beslutade om var den tidigare
nämnda att fr. o. m. den 1 januari 1984 slopa skattefriheten för bensin för
flygplan som används för fritidsändamål eller annat privat ändamål. Skälet
för den ändrade beskattningen av flygbränslet var främst att samma regler
borde gälla i fråga om skatt på bensin som används för flygning och skatt på
bensin som används för andra fritidsändamål, t. ex. i bilar och båtar, och att
den dittillsvarande ordningen hade lett till administrativa och kontrollmässiga
svårigheter för riksskatteverket.

SkU 1983/84:33

Utskottet

Allmänna riktlinjer

Som framgår av den inledningsvis lämnade redogörelsen fattade riksdagen
under hösten 1983 beslut om riktlinjerna för energibeskattningspolitiken
under 1980-talet. Beslutets närmare innehåll framgår också av det inledande
avsnittet.

Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) anser att riksdagsbeslutet i många hänseenden
inte är tillräckligt långtgående för att uppfylla de energipolitiska målen, vilka
enligt deras mening bör vara att finna ett energisystem baserat på i huvudsak
inhemsk energi, energihushållning och en effektiv energianvändning. De
yrkar därför i motion 912 - med hänvisning till den motivering som lämnas i
motion 911 - att riksdagen godkänner följande riktlinjer för energiskattepolitiken.
Importerade och miljökrävande energiråvaror såsom kol och olja bör
ha en energilikformig beskattning. Vidare bör importerade miljövänliga
energikällor få en viss ”miljörabatt” och skatten sättas lägre än vad en
energilikformig beskattning med olja skulle motivera. Inhemska fasta
bränslen och alternativa drivmedel producerade på inhemska råvaror bör
enligt motionärerna inte beskattas. Slutligen anser de att undantag från en
energilikformig beskattning med olja bör göras för drivmedel och en lägre
beskattning ske när ekonomiskt rimliga substitut saknas.

I motion 2019 av Karl Björzén och Anders Andersson (båda m) begärs -med hänvisning till motion 2018 - ett uttalande att energibeskattningen bör
ändras i riktning mot en i huvudsak energilikformig beskattning. Som skäl för
yrkandet anför motionärerna att de nuvarande styreffekterna pekar i en
olycklig riktning, särskilt när det gäller att motverka den tilltagande
försurningen av mark och vatten.

Motionsyrkanden av liknande innebörd som de nu aktuella prövades
ingående av utskottet vid behandlingen i höstas av den proposition som låg
till grund för det förenämnda riksdagsbeslutet. Bl. a. inhämtades yttrande av
näringsutskottet.

I sitt av riksdagen godkända betänkande ställde sig skatteutskottet i
huvudsak bakom föredragande statsrådets uppfattning om hur energibeskattningen
borde utformas, samtidigt som utskottet pekade på beskattningens
statsfinansiella betydelse och betonade dess roll i fördelningspolitiken.
Vidare framhölls att ett upphöjande av energilikformigheten till en
huvudprincip vid beskattningen skulle strida mot önskemålet att kunna styra
energikonsumtionen på lämpligt sätt. Utskottet vidhåller sin uppfattning i
dessa frågor och finner inte anledning att nu endast några månader efter
riksdagsbeslutet och innan beslutet i någon nämnvärd utsträckning hunnit
omsättas i lagstiftning göra ändringar i riktlinjerna. Vad särskilt gäller
åtgärder mot försurning vill utskottet, liksom f. ö. motionärerna, peka på att
jordbruksministern nyligen tillsatt en aktionsgrupp som skyndsamt skall

SkU 1983/84:33

arbeta fram förslag till åtgärder. Innan resultatet av gruppens arbete
föreligger torde det inte komma i fråga att revidera de nyss antagna
riktlinjerna för energibeskattningen. Med det sagda avstyrker utskottet
motionerna.

Kol

I yrkande 2 i motion 912 begärs - med hänvisning till motiveringen i motion
911 - att riksdagen beslutar höja skatten på kol för energiändamål till 275 kr.
per ton fr. o. m. nästa halvårsskifte. Som skäl anför motionärerna att kol bör
såsom ett miljöstörande och importerat bränsle beskattas energilikformigt
med olja.

Som framgår av den tidigare redogörelsen skulle den av motionärerna
förordade skattenivån på kol ligga väsentligt högre än som följer av de
riktlinjer i fråga om energibeskattningen som nu gäller. Utskottet avstyrker
följaktligen motionen i denna del.

Förste vice talman Ingegerd Troedsson m. fl. (m) yrkar i motion 438 att
riksdagen uttalar att skatten på olika koltyper bör sättas i relation till
energiinnehållet i dessa. Som skäl härför anför motionärerna att de
nuvarande skattebestämmelserna innebär en snedvridning av konkurrensförhållandena
på kolmarknaden, eftersom brunkolsbriketter innehåller
endast ca 60 % av stenkolets energiinnehåll.

I anslutning till förslaget om skattehöjningar på kol den 1 januari 1984
uttalade föredragande statsrådet att olika skattesatser medför administrativa
problem och att det inte föreligger något energipolitiskt behov av
differentiering. Skatteutskottet biträdde denna uppfattning och finner inte
skäl att nu göra en annan bedömning. Till följd härav avstyrker utskottet
motionen.

I centerpartimotion 912 yrkande 3 begärs - alltjämt med hänvisning till
motion 911 - att restitutionen av skatten på kol som används i elproduktionen
tas bort. En sådan åtgärd skulle enligt motionärerna få en stark långsiktig
styreffekt för byggande av mottrycksanläggningar baserade på inhemska
bränslen, ny vattenkraft och vindkraft.

I sitt yttrande till skatteutskottet med anledning av ett liknande
motionsyrkande i höstas i anslutning till energiskattepropositionen anförde
näringsutskottet bl. a. att åtgärder för att främja andra elproduktionsanläggningar
än kolkondenskraftverk var väl värda att uppmärksamma och att
näringsutskottet räknade med att regeringen följde utvecklingen på detta
område. Med hänvisning härtill och med en erinran om att syftet med de
aktuella bestämmelserna är att undvika dubbelbeskattning i kraftproduktionen
avstyrkte utskottet motionsyrkandet. Utskottet vidhåller sin uppfattning
och avstyrker således motion 912 i även denna del.

SkU 1983/84:33

I motion 1370 av Ivar Franzén och Arne Fransson (båda c) begärs - med
hänvisning till motion 1369 - att elproduktion motsvarande 0,4 GWh per år
och anläggning bör vara skattefri. Bakgrunden är den enligt motionärerna
olämpliga tröskeleffekt som nuvarande regler ger upphov till för små vattenoch
vindkraftverk.

Enligt vad utskottet erfarit har regeringen uppdragit åt statens energiverk
att överväga och föreslå åtgärder i syfte att stimulera tillkomsten av nya
minikraftverk och förhindra att äldre minikraftverk avvecklas utan ett
ersättas av nya anläggningar. Utskottet förutsätter att även de frågor som
aktualiserats i motionen belyses i utredningen, vars resultat därför bör
avvaktas innan ställning tas till hithörande frågor. På grund härav avstyrker
utskottet motionen.

Gullan Lindblad m. fl. (m) yrkar i motion 522 att den skatt på elektrisk
kraft från äldre vattenkraftverk, som infördes den 1 januari 1983, tas bort
sommartid. Dessutom begärs en utvärdering beträffande vattenkraftsskattens
verkningar på näringslivet. Yrkandena motiveras med att skatten gör
det lönsamt för kraftverken att spilla vattnet förbi kraftverken och i stället
importera elenergi från Norge samt att skatten enligt motionärerna har
negativa verkningar på näringslivet i många glesbygdslän med sysselsättningsproblem.

Utskottet vill till att börja med erinra om att de kraftföretag som kan köpa
elkraft från Norge frivilligt har åtagit sig att inte avtala om tillfälliga kraftköp
från Norge under tider då vatten spills förbi egna eller delägda kraftverk.
Enligt vad energiministern meddelat behövs därför ingen ändring av
vattenkraftsskatten. Utskottet delar denna uppfattning och avstyrker
följaktligen bifall till motionen i denna del.

Vad därefter gäller yrkandet om en utvärdering vill utskottet erinra om att
motivet till att införa skatten var att snabbt göra samhället delaktigt i
övervinsterna i de äldre vattenkraftverken. Att konsekvenserna av
beskattningen för de enskilda producenterna och förbrukarna kunde vara
svåra att överblicka var enligt utskottets mening inte något avgörande hinder
(SkU 1982/83:15). Utskottet finner dessa synpunkter alltjämt relevanta och
anser att det f. n. inte är motiverat att begära en utvärdering av det slag
motionärerna påkallat. Utskottet avstyrker därför motionen även i nu
ifrågavarande del.

Naturgas

I centerpartimotion 912 yrkande 4 begärs - alltjämt med hänvisning till
motion 911 - att skatten på naturgas bestäms till 205 kr./lOOO m3. Enligt
motionärerna skulle en sådan beskattningsnivå innebära att skatten uppgår
till hälften av skatten för olja per energienhet och vara motiverad av

SkU 1983/84:33

naturgasens miljöfördelar.

Ett liknande motionsyrkande behandlades av utskottet i anslutning till
energiskattepropositionen i höstas. Utskottet menade då att de riktlinjer som
utskottet ställt sig bakom innebar ett uttag av skatt på naturgas som
motsvarar tre fjärdedelar av skatten på olja. I avvaktan på en proposition om
skatt på naturgas, som regeringen hade aviserat, fanns det emellertid enligt
utskottet inte anledning för riksdagen att ta ställning till en i kronor
preciserad skattesats. Med hänvisning härtill och då den berörda
propositionen ännu inte har lagts fram avstyrker utskottet bifall till motionen
även i denna del.

Alternativa drivmedel

I centerpartimotion 912 behandlas också vissa frågor om alternativa
drivmedel. Av miljöskäl begärs en skatterabatt på blyfri bensin. Vidare
hemställs att motoralkoholer producerade av inhemska råvaror skall vara
skattefria. Även Ivar Franzén m. fl. (c) begär i motion 1355 att etanol
producerad av inhemska råvaror skall vara skattefri.

Vad först gäller skatterabatten för blyfri bensin anförde utskottet vid sin
prövning av motsvarande yrkande i höstas att man bör avvakta resultatet av
remissutfallet på ett av bilavgaskommittén avgivet betänkande innan
ställning tas i denna fråga. Enligt vad utskottet erfarit är beredningen av detta
ärende ännu inte avslutad inom regeringskansliet, varför utskottet avstyrker
motion 912 i denna del.

Även frågan om en eventuell skattefrihet för motoralkoholer producerade
av inhemska råvaror behandlades av utskottet i höstas i samband med
energibeskattningen. Utskottet uttalade därvid att utskottet inte ville
motsätta sig att saken undersöktes närmare men erinrade samtidigt om att
förslaget syntes praktiskt svårt att genomföra. Med hänvisning härtill
avstyrker utskottet motion 912 även i denna del, liksom motion 1355.

I motion 1479 av Margareta Persson (s) begärs en förändring av
gasolbeskattningen så att en övergång till gasdrivna bilar främjas. Som skäl
åberopas att en övergång i större skala till motorgasdrivna bilar skulle vara en
fördel men att det förutsätter att de ekonomiska incitamenten förbättras.

Utskottet vill erinra om att skatten på motorgas nu endast är hälften av
skatten på bensin trots att dess energiinnehåll är ca tre fjärdedelar av
bensinens. I den förenämnda energiskattepropositionen uttalade föredragande
statsrådet att skatten på motorgas bör höjas i etapper tills skatten per
liter motsvarar ca 60 % av skatten på bensin. Något ställningstagande från
utskottets eller riksdagens sida föranledde inte uttalandet, men utskottet kan
konstatera att även denna nivå av motorgasbeskattningen innebär en
skattesubventionering av motorgas i förhållande till såväl skatten på bensin
som skatten på motoralkoholer, som dessutom är större än vad

SkU 1983/84:33

naturvårdsverket förordat. Utskottet finner inte heller nu skäl att uttala sig
om i vilket förhållande skatteuttaget på motorgas bör stå till skatteuttaget på
bensin utan avstyrker motionen.

Regionalpolitisk differentiering av energiskatten

I motion 1372 av Alf Wennerfors m. fl. (m) yrkas-med hänvisning till den
motivering som redovisas i motion 1371 - nedsättning av energibeskattningen
inom stödområde A i syfte att sänka kostnadsläget för dem som är
verksamma inom stödområdet.

Utskottet vill inledningsvis erinra om sin vid tidigare tillfällen uttalade
ståndpunkt att regionala skattelättnader från rent tekniska utgångspunkter
endast bör komma i fråga i rena undantagsfall. Vidare bör framhållas att de
flesta kommunerna i Norrlands inland redan åtnjuter både lägre elskatt och
lägre fordonsskatt. Härtill kommer - som utskottet tidigare påpekat - att
kommittén om det regionalpolitiska stödet till näringslivet bör slutföra sitt
arbete innan ställning tas till hithörande frågor. Kommittén beräknas bli klar
före utgången av augusti i år. Med det sagda avstyrker utskottet motionen.

Skatten på bensin i flygplan

Som framgår av inledningen till detta betänkande slopades med verkan
fr. o. m. den 1 januari i år skattefriheten för bensin som används i
flygplansdrift för fritidsändamål eller annat privat ändamål. Däremot har
skattefriheten behållits i de fall ersättning för användningen utgått. Skälen
till den ändrade beskattningen var, som också framgår av den nyssnämnda
redogörelsen, att ta bort en skattefavör för flygplan som saknade
motsvarighet när det gällde t. ex. bilar och båtar. Vidare hade den tidigare
ordningen lett till administrativa och kontrollmässiga svårigheter för
riksskatteverket.

I tre motioner, nr 899 av Hans Nyhage (m), nr 1474 av Gullan Lindblad och
Görel Bohlin (båda m) samt nr 2164 av Birgitta Källman m. fl. (m), yrkas en
återgång till de tidigare reglerna i fråga om flygbränsle. Som skäl anförs att de
nya reglerna har drabbat det s. k. allmänflyget hårt utan att statsmakterna
erhåller några större ekonomiska fördelar. I motion 2164 begärs dessutom en
översyn av de nya reglerna i syfte att studera dess effekter för
flygverksamheten.

I samband med ändringen av skattereglerna på detta område framhöll
utskottet som sin uppfattning att bensin som används i flygplan för
fritidsändamål och andra privata ändamål borde beskattas, samtidigt som
skattefriheten enligt utskottet borde behållas när flygplanen används mot
ersättning på olika sätt. Utskottet vidhåller sin inställning i denna fråga.
Några omständigheter som bör föranleda en återgång till tidigare regler

SkU 1983/84:33

endast några månader efter ikraftträdandet av ändringen och innan några
erfarenheter vunnits av dess tillämpning i praktiken har inte åberopats av
motionärerna. På grund härav avstyrker utskottet motionerna 899 och 1474
samt motion 2164 såvitt avser ett upphävande av den nyligen gjorda
regeländringen.

Inte heller finner utskottet det meningsfullt att företa en översyn av de nya
reglerna så kort tid efter ikraftträdandet. Med anledning härav avstyrker
utskottet bifall till motion 2164 även i denna del.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande allmänna riktlinjer för energibeskattningen

att riksdagen avslår motion 1983/84:912 yrkande 1 och motion
1983/84:2019,

2. beträffande skattehöjning pä kol den 1 juli 1984
att riksdagen avslår motion 1983/84:912 yrkande 2,

3. beträffande differentierad skatt pä olika koltyper
att riksdagen avslår motion 1983/84:438,

4. beträffande restitution av skatt på kol som används i elproduktion
att riksdagen avslår motion 1983/84:912 yrkande 3,

5. beträffande skattefritt bottenavdrag vid elproduktion
att riksdagen avslår motion 1983/84:1370,

6. beträffande slopande sommartid av skatten på viss elektrisk kraft
att riksdagen avslår motion 1983/84:522 yrkande 1,

7. beträffande utvärdering av skatten pä viss elektrisk kraft
att riksdagen avslår motion 1983/84:522 yrkande 2,

8. beträffande skatt på naturgas

att riksdagen avslår motion 1983/84:912 yrkande 4,

9. beträffande skatterabatt pä blyfri bensin

att riksdagen avslår motion 1983/84:912 yrkande 5,

10. betratfande skatten på motoralkoholer

att riksdagen avslår motion 1983/84:912 yrkande 6 och motion
1983/84:1355,

11. beträffande beskattningen av motorgas
att riksdagen avslår motion 1983/84:1479,

12. beträffande nedsättning av energibeskattningen inom stödområde
A

att riksdagen avslår motion 1983/84:1372,

13. beträffande skatten på bensin som används i flygplan för
fritidsändamål

att riksdagen avslår motionerna 1983/84:899 och 1983/84:1474
samt motion 2164 yrkande 2,

SkU 1983/84:33

14. beträffande översyn av reglerna om skatten på bensin som används
i flygplan för fritidsändamål

att riksdagen avslår motion 1983/84:2164 yrkande 1.

Stockholm den 27 mars 1984

På skatteutskottets vägnar
RUNE CARLSTEIN

Närvarande: Rune Carlstein (s), Knut Wachtmeister (m)*. Stig Josefson (c),
Olle Westberg (s), Hagar Normark (s)*, Bo Lundgren (m), Ingemar
Hallenius (c), Bo Forslund (s), Egon Jacobsson (s), Karl Björzén (m), Kjell
Johansson (fp), Anita Johansson (s), Lars Hedfors (s), Anna Lindh (s)* och
Ewy Möller (m).

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservationer

Allmänna riktliryer för energibeskattningen (mom. 1)

1. Knut Wachtmeister, Bo Lundgren, Karl Björzén och Ewy Möller (alla m)
anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 5 med ”1 sitt” och
slutar på s. 6 med ”utskottet motionerna” bort ha följande lydelse:

Utskottet ställer sig, liksom motionärerna bakom motion 2019, skeptiskt
till användningen av skatter som energipolitiskt styrmedel. Denna
uppfattning kom också till uttryck i en m-reservation till utskottets
betänkande om den framtida energiskattepolitiken i höstas. De nuvarande
riktlinjerna innebär att man på en gång försöker tillgodose flera motstridiga
syften och detta har gjort skattesystemet på energiområdet ologiskt. Bl. a.
har riktlinjerna inneburit att beskattningen av kol blivit alltför låg, vilket kan
få till konsekvens att en ökad användning av sådana energikällor som
vattenkraft, kärnkraft, solenergi och vindkraft försvåras. Som påtalats av
motionärerna pekar alltså de avsedda styreffekterna i en olycklig riktning,
som motverkar en god miljöpolitik och bidrar till ökade luftföroreningar.

Utskottet förordar i stället en övergång till mervärdeskatt på
energiområdet kombinerad med energilikformiga punktskatter på en
förhållandevis låg nivå. Enligt utskottet har en sådan ordning miljöpolitiska
fördelar. Den gör skattesystemet mer hanterligt och innebär att den
konkurrensutsatta industrin i energibeskattningshänseende likställs med ett
betydande antal utländska konkurrenter som helt eller delvis kan avlyfta sin

SkU 1983/84:33

energiskattebörda. Vad nu anförts bör ges regeringen till känna. Med det
sagda tillstyrker utskottet motion 2019 och avstyrker motion 912 yrkande 1.

dels att utskottet under mom. 1 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2019 och med avslag på
motion 1983/84:912 yrkande 1 ger regeringen till känna vad
utskottet anfört beträffande allmänna riktlinjer för energibeskattningen.

2. Stig Josefson och Ingemar Hallenius (båda c) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 5 med ”1 sitt” och
slutar på s. 6 med ”utskottet motionerna” bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till c-motionärernas mening att de nuvarande
riktlinjerna för energibeskattningen står i viss motsättning till de
grundläggande principerna för energipolitikens utformning. De riktlinjer för
energiskattepolitiken som förordas i c-motionen uppfyller på ett bättre sätt
de grundläggande målsättningarna för energipolitiken än de som antogs av
riksdagen i höstas. De skatteförändringar som c-motionärerna föreslagit ger
prisrelationer på marknaden som avsevärt gynnar inhemsk energi i
förhållande till kol och olja och förhindrar uppkomsten av ett alltför stort
elberoende. Därmed fullföljs enligt utskottets uppfattning avsikterna med
1981 års energipolitiska beslut.

Utskottet anser därför att de i motion 912 förordade riktlinjerna bör ligga
till grund för energiskattepolitiken. Med det anförda tillstyrker utskottet
motionen i ifrågavarande del och avstyrker motion 2019.

dels att utskottet under mom. 1 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:912 yrkande 1 och med
avslag på motion 1983/84:2019 ger regeringen till känna vad
utskottet anfört beträffande allmänna riktlinjer för energibeskattningen.

Skattehöjning på kol den 1 juli 1984 (mom. 2)

3. Stig Josefson och Ingemar Hallenius (båda c) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”Sorn
framgår” och slutar med ”motionen i denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att kol f. n. är för lågt beskattat. Enligt utskottets mening
bör kol, av skäl som angetts av motionärerna bakom motion 912, beskattas
energilikformigt med olja, vars skattebelastning f. n. uppgår till 411 kr./m3.
Enligt utskottets uppfattning är det rimligt att ta ut en skatt på kol som
motsvarar den rena oljeskatten - dvs. 275 kr. per ton kol. Kolskatten bör

SkU 1983/84:33

enligt utskottets uppfattning höjas till denna nivå den 1 juli 1984. Utskottet
tillstyrker följaktligen motion 912 i denna del.

dels att utskottet under mom. 2 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:912 yrkande 2 antar
följande

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt

Härmed föreskrivs att bilaga 1 till lagen (1957:262) om allmän energiskatt
skall ha nedan angivna lydelse:

Bilaga 1 till lagen (1957:262) om allmän energiskatt

Nuvarande lydelse

Förteckning över vissa bränslen för vilka allmän energiskatt skall erläggas

Tulltaxe- Bränsle Skattesats

nummer

ur 27.01,

27.02

eller

27.04 Kolbränslen 97kr. för ton

ur 27.10 Fotogen med tillsats som möjliggör drift av snabbgående
dieselmotor 411kr. förm3

ur 27.10 Motorbrännoljor, eldningsoljor och bunkeroljor 411 kr. för m'

Anm. Skatten på oljor beräknas efter varans fakturerade
volym. Kan skatten icke beräknas på så -

dant sätt eller sker fakturering annorledes än enligt
vedertagna grunder, äger beskattningsmyndigheten
fastställa grunder för beräkning av volymen.

Föreslagen lydelse

Förteckning över vissa bränslen för vilka allmän energiskatt skall erläggas

Tulltaxe- Bränsle Skattesats

nummer

ur 27.01,

27.02

eller

27.04 Kolbränslen 275 -kr för ton

ur 27.10 Fotogen med tillsats som möjliggör drift av snabbgående
dieselmotor 411 kr. för m3

ur 27.10 Motorbrännoljor, eldningsoljor och bunkeroljor 411 kr.förm3

Anm. Skatten på oljor beräknas efter varans fakturerade
volym. Kan skatten icke beräknas på så -

dant sätt eller sker fakturering annorledes än enligt
vedertagna grunder, äger beskattnmgsmyndigheten
fastställa grunder för beräkning av volymen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1984.

SkU 1983/84:33

Differentierad skatt på olika koltyper (morn. 3)

4. Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Ingemar
Hallenius (c), Karl Björzén (m), Kjell Johansson (fp) och Ewy Möller (m)
anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”1
anslutning” och slutar med ”utskottet motionen” bort ha följande lydelse:

Enligt motion 438 innehåller stenkol normalt ca 6 000-7 000 kcal/kg,
medan brunkolsbriketter innehåller ca 60 % av denna energimängd.
Nuvarande enhetsskatt innebär således - vilket också påpekas i motionen -en snedvridning av konkurrensförhållandena på kolmarknaden. Enligt vad
utskottet erfarit anses brunkolsbriketter utgöra ett kvalitetsmässigt och
prismässigt intressant alternativ för cementindustrin. Detta alternativ
kommer med nuvarande regler i ett sämre läge. Enligt utskottet bör därför
kolskatten ändras och relateras till energiinnehållet hos olika koltyper.
Utskottet tillstyrker följaktligen motion 438 och anser att vad nu anförts bör
ges regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 3 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:438 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört beträffande differentierad
skatt på olika koltyper.

Restitution av skatt på kol som används i elproduktionen (mom. 4)

5. Stig Josefson och Ingemar Hallenius (båda c) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”1 sitt” och
slutar med ”i även denna del” bort ha följande lydelse:

I sitt yttrande till skatteutskottet med anledning av ett liknande
motionsyrkande i höstas i anslutning till energiskattepropositionen fann c:s
företrädare i näringsutskottet att starka energipolitiska skäl talade för att den
berörda restitutionsbestämmelsen tas bort. De ansåg bl. a. att en sådan
åtgärd skulle få en stark långsiktig styreffekt till förmån för byggande av
mottrycksanläggningar baserade på inhemska bränslen, nya vattenkraftverk
och vindkraftverk. Med hänsyn härtill finner skatteutskottet, i likhet med
motionärerna bakom motion 912, att regeringen bör lägga fram förslag till
ändringar i energiskattelagen med denna inriktning. Med det sagda
tillstyrker utskottet motion 912 i denna del.

dels att utskottet under mom. 4 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:912 yrkande 3 hos
regeringen begär förslag till ändring i lagen (1957:262) om allmän
energiskatt i enlighet med vad utskottet anfört beträffande
restitution av skatt på kol som används i elproduktion.

SkU 1983/84:33

Utvärdering av skatten på viss elektrisk kraft (morn. 7)

6. Knut Wachtmeister, Bo Lundgren, Karl Björzén och Ewy Möller (alla m)
anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Vad
därefter” och slutar med ”ifrågavarande del” bort ha följande lydelse:

Redan vid utskottsbehandlingen av den proposition som ledde till
införandet av vattenkraftskatten (SkU 1982/83:15) kritiserade m:s
företrädare i en reservation den bristfälliga beredningen av det aktuella
lagstiftningsärendet och avsaknaden av en analys av verkningarna för
berörda delar av näringslivet. Bl. a. framhöll m-reservanterna att skatten
skulle slå hårt mot de företag som varit förutseende och förvärvat vattenkraft
för att använda i egen produktion. Detsamma gällde enligt m-reservanterna
de företag som genom intäkter från kraftförsäljning balanserade förlusterna i
övrig produktion. De fann det vidare uppenbart att de företag som drabbades
av skatten i motsvarande mån skulle berövas möjligheterna till sådana
industriinvesteringar som regeringen i andra sammanhang påstod sig vilja
främja.

Mot bakgrund av det anförda ansluter sig utskottet till den i motion 522
framförda uppfattningen att vattenkraftskattens verkningar på svenskt
näringsliv bör utvärderas. Den tid skatten varit i kraft - nu över ett år - finner
utskottet tillräcklig för att göra en sådan utvärdering meningsfull. Utskottet
tillstyrker således bifall till motionen i denna del.

dels att utskottet under mom. 7 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:522 yrkande 2 hos
regeringen begär en utvärdering beträffande vattenkraftskattens
verkningar på svenskt näringsliv.

Skatt på naturgas (mom. 8)

7. Stig Josefson och Ingemar Hallenius (båda c) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Ett
liknande” och slutar med ”även i denna del” bort ha följande lydelse:

I sitt yttrande till skatteutskottet med anledning av ett liknande
motionsyrkande i höstas i anslutning till energiskattepropositionen
underströk c:s ledamöter i näringsutskottet - i likhet med motionärerna
bakom den nu aktuella motionen - att naturgasen har miljöfördelar och att
planerade större projekt för använding av naturgas inte bör utsättas för
onödigt stora ekonomiska påfrestningar. Skatteutskottet delar denna
uppfattning och anser att skatten på naturgas bör bestämmas till 205 kr. per
1 000 m3, vilket motsvarar hälften av skatten per energienhet för olja. Med
det anförda tillstyrker utskottet motion 912 i denna del.

SkU 1983/84:33

dels att utskottet under mom. 8 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:912 yrkande 4 ger till
känna för regeringen att skatten på naturgas bör bestämmas till
205 kr. per 1 000 m3.

Skatterabatt på blyfri bensin (mom. 9)

8. Stig Josefson och Ingemar Hallenius (båda c) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Vad
först” och slutar med ”motion 912 i denna del” bort ha följande lydelse:

I sitt yttrande till skatteutskottet med anledning av ett liknande
motionsyrkande i höstas i anslutning till energiskattepropositionen framhöll
c:s ledamöter i näringsutskottet att möjligheterna att beskatta drivmedel
hårdare än f. n. är starkt begränsade beroende på att lämpliga substitut
saknas och att energibeskattningen därför bör inriktas på att stimulera
forskning, introduktion och användning av alternativa drivmedel. De ansåg
vidare - i likhet med vad som anförs i motion 912 - att det är väsentligt att
stimulera användningen av blyfri bensin med en skatterabatt. Skatteutskottet
delar denna uppfattning och tillstyrker därför motionen i denna del.

dels att utskottet under mom. 9 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:912 yrkande 5 ger
regeringen till känna vad utskottet anfört angående en
skatterabatt för blyfri bensin.

Skatt på motoralkoholer (mom. 10)

9. Stig Josefson och Ingemar Hallenius (båda c) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Även
frågan” och slutar med ”motion 1355” bort ha följande lydelse:

Utskottet finner att det, av skäl som framförts i motion 912, är angeläget
att fortsätta forskningen kring och utvecklingen av motoralkoholer.
Utskottet anser vidare att motoralkoholer producerade av inhemska råvaror
i enlighet med de principer för energibeskattningen som anges i den nämnda
motionen bör befrias från skatt och att regeringen bör lägga fram förslag
härom. På grund härav tillstyrker utskottet motion 912 i denna del samt
motion 1355.

dels att utskottet under mom. 10 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:912 yrkande 6 och motion
1983/84:1355 ger till känna för regeringen vad utskottet anfört
angående beskattningen av motoralkoholer producerade av
inhemska råvaror.

SkU 1983/84:33

Nedsättning av energibeskattningen inom stödområde A (mom. 12)

10. Knut Wachtmeister, Bo Lundgren, Karl Björzén och Ewy Möller (alla
m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”utskottet motionen” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att regionalpolitiken bör
bedrivas med ett ökat inslag av generellt verkande medel. Att sänka eller helt
ta bort den allmänna energiskatten på elkraft inom en region är enligt
utskottets mening en åtgärd som är väl ägnad att skapa ett allmänt
gynnsammare klimat för företagsamheten inom den berörda regionen med
positiva effekter i form av ökad sysselsättning m. m. Ett avskaffande av
elenergiskatten bör därför genomföras för stödområde A, som i dag måste
anses hårdast drabbat. Man undviker härigenom det paradoxala förhållandet
att enskilda och företag tvingas ta på sig dyra oljetransportkostnader
samtidigt som man har landets huvudsakliga elproduktion inom
stödområdet. Ett borttagande av elenergiskatten inom stödområdet skulle
utgöra en stimulans till ökade industriinvesteringar, ge bättre utvecklingmöjligheter
för energikrävande industrier och förbilliga energikostnaderna för
hushållen. Inkomstbortfallet kan, som motionärerna påpekar, finansieras
genom successiva omfördelningar av det framtida regionalpolitiska stödet.
På grund av det anförda tillstyrker utskottet motion 1372.

dels att utskottet under mom. 12 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:1372 ger regeringen till
känna vad utskottet anfört angående en sänkning eller ett
slopande av den allmänna energiskatten på elektrisk kraft inom
stödområde A.

Skatten på bensin som används i flygplan för fritidsändamål (mom. 13)

11. Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Ingemar
Hallenius (c), Karl Björzén (m), Kjell Johansson (fp) och Ewy Möller (m)
anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 9 med ”1
samband” och slutar på s. 10 med "gjorda regeländringen” bort ha följande
lydelse:

Eftersom de flygplan det här är frågan om, dvs. sportflygplan och andra
mindre flygplan, ibland används mot och ibland utan ersättning, har det
enligt utskottets uppfattning blivit svårare att dra gränsen mellan
skattepliktigt och icke skattepliktigt bränsle. Statens inkomster av att ta ut
skatt i dessa fall är mycket marginella, medan den berörda flygverksamheten,
som bedrivs av ett fåtal personer, drabbas av stora kostnadsökningar
som kan äventyra flygarnas övningsmöjligheter och på sikt leda till en

SkU 1983/84:33

minskning av flygverksamheten. En sådan utveckling ser utskottet som
mindre önskvärd, eftersom det ligger i samhällets intresse att det finns
tillgång till en kader av flygkunnigt folk som kan ställa upp för t. ex.
räddningsflyg och skogsbrandsbevakning. Man kan inte heller bortse från att
kostnader för samhällets flygverksamhet täcks av olika avgifter som pålagts
flyget: luftvärdighetsavgifter, undervägsavgifter, landningsavgifter för att ta
några exempel. Mot denna bakgrund finner utskottet övervägande skäl tala
för att man bör återgå till den tidigare ordningen beträffande beskattningen
av bensin för flygplansdrift. På grund härav tillstyrker utskottet motionerna.
Eftersom de flesta berörda skattskyldiga torde vara s. k. årsredovisare möter
enligt utskottet inget hinder att de nya reglerna upphävs med retroaktiv
verkan fr. o. m. den 1 januari 1984. I de fall en skatteinbetalning skett
förutsätter utskottet att regeringen vidtar åtgärder för återbäring.

dels att utskottet under mom. 13 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1983/84: 899 och 1983/84:1474
samt motion 2164 yrkande 2 antar följande

1. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt

Härigenom föreskrivs att 24 § lagen (1957:262) om allmän energiskatt
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

24 §

I deklaration likartat ändamål,

d) förbrukats eller försålts för
förbrukning i luftfartyg eller i fartyg,
när luftfartyget eller fartyget inte
används för fritidsändamål eller
annat privat ändamål,

e) av den från köpare.

Avdrag får första stycket f).

d) förbrukats eller försålts för
förbrukning i fartyg som inte används
för fritidsändamål eller annat
privat ändamål, eller i luftfartyg,

Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag, då lagen enligt uppgift på
den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling och skall
tillämpas för tid från och med den 1 januari 1984.

SkU 1983/84:33

2. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1961:372) om bensinskatt

Härigenom föreskrivs att 7 § 1 mom. lagen (1961:372) om bensinskatt skall
ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 § 1 mom.

å järnväg,

I deklaration

d) förbrukats eller försålts för
förbrukning i luftfartyg, när det inte
används för fritidsändamål eller
annat privat ändamål,

e) förbrukats eller
Avdrag enligt
Har skattskyldig

d) förbrukats eller försålts för
förbrukning för framdrivande av
luftfartyg, härunder inbegripet start
av icke motordrivet flygplan, eller för
användning eller provkörning av
luftfartygs motor,
elektrisk kraft,
av butiksvara.
första stycket f).

: . • . ä .i

■•ii : ■: .•/• ■ ■■■«•.' - .:t • !- ■

, ,•'■ .■ ■ ■ )• ' 7.. .;i: !:

. ' (it- ' i. . ■ •

■ ■ li ' ' V:.-,;. 11:

'Si'' ' ■.’!> .-t!; ■ arli

"■ '■ ::.;i v

■ ■ ■ ■ > . . . .

;i" ; 7 • •. • ..

■:-'7 ' • - ...... ,' •

; -V ' y ’ . >'<

■i' ' . .

■- r -

’ f’ jr i r ‘ ■ i, . .

minabsgotab 78328 Stockholm 1984