SkU 1983/84:32

Skatteutskottets betänkande
1983/84:32

om aktiebeskattningen m. m.
Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet olika motionsyrkanden rörande
skattefrågor i samband med innehav och avyttring av aktier.

Utskottet avstyrker motionerna.

Reservationer till betänkandet innehåller bl. a. yrkanden om att skattereduktion
för aktieutdelning återinförs, att den nya omsättningsskatten på
aktier slopas, att skärpningarna av realisationsvinstbeskattningen hösten
1983 upphävs och att latent skatteskuld skall beaktas vid förmögenhetsbeskattningen.

Motionerna

1983/84:340 av Gunnar Biörck i Värmdö (m)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till förmögenhetsskatteberäkning
av aktier, innebärande att skatt ej uttas på det belopp
varmed en aktiepost är belastad med potentiell realisationsvinst- och
omsättningsskatt.

1983/84:1065 av förste vice talmannen Ingegerd Troedsson m. fl. (m)

I motionen yrkas

1. att riksdagen upphäver de skärpta reavinstskattereglerna från 1985 års
taxering,

2. att riksdagen, om yrkandet under 1 ej bifalls, beslutar höja schablonavdraget
vid försäljning av äldre aktier från 3 000 kr. till 4 500 kr.,

3. att riksdagen anhåller om skyndsam översyn av reavinstbeskattningen
på aktier i enlighet med vad i motionen anförs,

4. att riksdagen beslutar återinföra det 30-procentiga avdraget på mindre
aktieutdelningar vid 1985 års taxering,

5. att riksdagen begär förslag från regeringen innebärande att börsaktier
endast skall tas upp till omkring 60-65 % av börsvärdet i förmögenhetsdeklarationen,

6. att riksdagen beslutar om omedelbart avskaffande av omsättningsskatten
på aktier.

1983/84:1135 av Lennart Pettersson m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om skärpt
förmögenhetsskatt på aktier som är uppförda på fondbörsens OTC-lista.

1 Riksdagen 1983184.6 sami. Nr32

SkU 1983/84:32

1983/84:1142 av Lars Werner m. fl. (vpk), yrkande 5
I motionen yrkas bl. a.

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om aktiebeskattningen.

1983/84:1464 av Hugo Hegeland (m)

I motionen yrkas att riksdagen vidtar erforderliga åtgärder för att
förhindra att arvs- och realisationsvinstskatter leder till att hela eller nästan
hela delen av ett arv i form av börsnoterade aktier försvinner i skatt, i enlighet
med vad i motionen anförts.

1983/84:1501 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp), yrkandena 6-7
I motionen yrkas bl. a.

6. att riksdagen beslutar upphäva beslutet om införande av omsättningsskatt
på aktiehandel,

7. att riksdagen beslutar återinföra skattereduktion för aktieutdelningar
enligt tidigare gällande regler.

1983/84:2032 av Ulf Adelsohn m. fl. (m), yrkandena 4-6
I motionen yrkas med hänvisning till motion 2031 bl. a.

4. att riksdagen upphäver lagen om skatt på omsättning av vissa värdepapper
fr. o. m. den 1 juli 1984,

5. att riksdagen beslutar att den upphävda lagen om skattereduktion för
aktieutdelning skall återinföras fr. o. m. 1 januari 1985,

6. att riksdagen beslutar att de reavinstregler för aktievinster som gällde
före den 24 oktober 1983 skall återinföras fr. o. m. 1 juli 1985.

1983/84:2456 av Lars Werner m. fl. (vpk), yrkandena 1,2,4 och 6

1 motionen yrkas med hänvisning till motion 2455 bl. a.

1. att riksdagen beträffande beräkning av reavinst vid aktieförsäljning
antar följande förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Nuvarande lydelse Motionärernas förslag

Anvisningar till

36 §

2 b Avyttras aktie eller förändringar beträffande innehavet.

Anskaffningskostnad för äldre Stycket utgår.

aktie, som är noterad på börs eller
föremål för liknande notering, och
för äldre andel i aktiefond får
bestämmas till ett belopp som
motsvarar 25 procent av vad den
skattskyldige erhåller för aktien eller

SkU 1983/84:32

Nuvarande lydelse Motionärernas förslag

andelen efter avdrag för kostnad för
avyttringen. Kan den skattskyldige
göra sannolikt att en beräkning
enligt andra stycket leder till ett
högre belopp, skall dock detta högre
belopp anses som anskaffningskostnad.

Avyttras delbevis eller avses i 35 § 2 mom.

2. att riksdagen beträffande beskattning av reavinst vid aktieförsäljning
antar följande förslag till

Lag om ändring i kommunskattelagen (1928:370) 35 § 3 mom.

Nuvarande lydelse

3 mom. Realisationsvinst på grund

Avyttrar skattskyldig egendom
som avses i detta moment och som
den skattskyldige innehaft två år
eller mera, är 40 procent av vinsten
skattepliktig. Från sammanlagda
beloppet av skattepliktig realisationsvinst
enligt detta stycke under
ett beskattningsår, minskat med
avdragsgill del av förlust vid avyttring
samma år av egendom som
avses i detta stycke, äger skattskyldig
åtnjuta avdrag med 3 000 kronor.
Har den skattskyldige under beskattningsåret
varit gift och levt
tillsammans med sin make, får
sådant avdrag åtnjutas för dem båda
gemensamt med 3 000 kronor. I intet
fall får dock skattskyldig åtnjuta
avdrag med högre belopp än som
svarar mot sammanlagda beloppet
av skattepliktig realisationsvinst enligt
detta stycke minskat med avdragsgill
del av förlust som nyss
nämnts.

Kan tillämpning av dag

Har egendom som avses i detta
moment avyttrats genom sådan
tvångsförsäljning som anges i 2§
första stycket 1) lagen (1978:970) om
uppskov med beskattning av realisationsvinst,
är - oavsett tidpunkten

Motionärernas förslag

mindre än två år.

Avyttrar skattskyldig egendom
som avses i detta moment och som
den skattskyldige innehaft två år
eller mera är 75 procent av vinsten
skattepliktig. Från sammanlagda
beloppet av skattepliktig realisationsvinst
enligt detta stycke under
ett beskattningsår, minskat med
avdragsgill del av förlust vid avyttring
samma år av egendom som
avses i detta stycke, äger skattskyldig
åtnjuta avdrag med 1 000 kronor.
Har den skattskyldige under beskattningsåret
varit gift och levt
tillsammans med sin make, får
sådant avdrag åtnjutas för dem båda
gemensamt med 1 000 kronor. I intet
fall får dock skattskyldig åtnjuta
avdrag med högre belopp än som
svarar mot sammanlagda beloppet
av skattepliktig realisationsvinst enligt
detta stycke minskat med avdragsgill
del av förlust som nyss
nämnts.

avyttringen sker.

Har egendom som avses i detta
moment avyttrats genom sådan
tvångsförsäljning som anges i 2 §
första stycket 1) lagen (1978:970) om
uppskov med beskattning av realisationsvinst,
är - oavsett tidpunkten

SkU 1983/84:32

Nuvarande lydelse Motionärernas förslag

för förvärvet - endast 40 procent av för förvärvet - 75 procent av vinsten
vinsten skattepliktig. skattepliktig.

Bestämmelsen i 2 styvbarn och fosterbarn.

Denna lag träder i kraft dagen efter den dag, dä lagen enligt uppgift på den
har kommit ut från trycket i Svensk författningssamling. De nya
bestämmelserna tillämpas i fråga om avyttringar som sker efter den 1 juli
1984.

4. att riksdagen, vad avser beräkning av beskattningsbar förmögenhet i
fråga om aktier som noteras på börsens s. k. OTC- och väntelistor, beslutar
att det verkliga värdet på aktien skall utgöra grunden vid beräkning av
förmögenhet, att gälla fr. o. m. 1 januari 1984 och att detta äger giltighet
första gången vid 1985 års taxering,

6. att riksdagen beslutar att anta följande förslag till

Lag om ändring i lagen om skatt på omsättning av vissa värdepapper

Härigenom föreskrivs att 4§ lagen om skatt på omsättning av vissa
värdepapper ges följande lydelse.

Nuvarande lydelse Motionärernas förslag

4 §

Skatten utgår med fem promille av Skatten utgår med fem procent av
överlåtelsesumman (vederlaget). överlåtelsesumman (vederlaget).

1 vederlaget avslutsdagen.

Denna lag träder i kraft 1 juli 1984 och tillämpas på avslut som sker efter
ikraftträdandet.

1983/84:2475 av Lars Tobisson m. fl. (m)

I motionen yrkas med hänvisning till motion 2474

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ett avskaffande av
dubbelbeskattningen av aktieutdelningar,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sänkning och förenkling av
aktievinstbeskattningen.

1983/84:2525 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c), yrkande 4
I motionen yrkas med hänvisning till motion 2524 bl. a.

4. att riksdagen beslutar att återinföra rätten till skattereduktion för
aktieutdelningar i enlighet med vad som gällde enligt lagen (1980:1047) om
skattereduktion för aktieutdelning.

SkU 1983/84:32

Frågornas tidigare behandling m. m.

Dubbelbeskattningen av utdelad vinst, skattereduktion

Vinster i aktiebolag blir i princip dubbelbeskattade, först hos bolaget när
vinsten uppkommer och sedan hos aktieägarna när vinsten delas ut. Denna
dubbelbeskattning har dock mjukats upp bl. a. genom den s. k. Annelllagstiftningen.
Denna lagstiftning innebär med den huvudsakliga utformning
reglerna fick 1978 (prop. 1978/79:50 bil. 2, SkU 1978/79:19) att bolagen
under en 20-årsperiod får avdrag för utdelning på aktier med sammanlagt lika
stort belopp som har betalats in för aktierna. Härefter har dubbelbeskattningen
lindrats ytterligare för aktiebolag som inte är börsnoterade (prop.
1981/82:191, SkU 1981/82: 65). Sådana bolag är fr. o. m. 1984 års taxering
berättigade till avdrag för utdelning med 70 % av det utdelade beloppet.
Avdragsrätten är begränsad till 15 % av aktiekapitalet och avdraget får ej
heller överstiga 700 000 kr.

Vid 1982 och 1983 års taxeringar lindrades dubbelbeskattningen av
utdelning på börsnoterade aktier även genom att aktieägarnas skatt reducerades
med 30 % av erhållen utdelning, dock med högst 2 250 kr. eller för
makar gemensamt 4 500 kr. Reglerna genomfördes 1980 (prop. 1980/81:39,
SkU 1980/81:12) och upphävdes 1982 (prop. 1982/83:50 bil. 2.1, SkU
1982/83:15).

Skattereduktionen för utdelning på börsnoterade aktier infördes i syfte
bl. a. till att stimulera aktiesparande och att främja tillgången på riskvilligt
kapital i näringslivet och grundade sig på ett delbetänkande från kapitalvinstkommittén.
I propositionen (1980/81:39) anfördes bl. a. att det var starkt
påkallat att förbättra villkoren för aktiesparande, inte minst för att komma
till rätta med balansbristerna i landets ekonomi. Förslaget till skattereduktion
för aktieutdelningar var avsett som en provisorisk lindring av dubbelbeskattningen
av bolagsvinster i avvaktan på mer definitiva regler. I propositionen
anfördes bl. a. att lättnaderna borde kunna stimulera även sådana
hushåll som tidigare inte innehade aktier till sparande i denna form.

Som skäl för att avskaffa denna skattereduktion anförde utskottet 1982
(SkU 1982/83:15) bl. a. att det angivna syftet förfelades och att reglerna
medförde effekter av bl. a. fördelningspolitisk karaktär som inte kunde
accepteras. Ansträngningarna att få till stånd ett ökat hushållssparande och
att tillgodose näringslivets behov av riskvilligt kapital borde enligt utskottets
uppfattning få en annan form än dittills. Utskottet hänvisade i sammanhanget
till planerna på det s. k. allemanssparandet som numera genomförts
fr. o. m. den 1 april 1984. Motionsyrkanden om att återinföra skattereduktionen
prövades ett halvår senare men föranledde inte någon ändrad
ståndpunkt från utskottets eller riksdagens sida (SkU 1982/83:50 och 55).

Avdraget för utdelning på ej börsnoterade aktier infördes bl. a. för att
underlätta småföretagens kapitalförsörjning och maximerades till 70 % av

1* Riksdagen 1983184. 6sami. Nr 32

SkU 1983/84:32

aktieutdelningen för att utdelningen skulle bli ungefär lika högt belastad från
skatte- och avgiftssynpunkt som en löneutbetalning (prop. 1981/82:191, SkU
1981/82:65). Åtgärden betecknades som ett provisorium i avvaktan på
fortsatta överväganden av dubbelbeskattningsproblematiken inom kapitalvinstkommittén
(B 1979:05).

Frågan om dubbelbeskattningen av aktiebolagens vinster överfördes 1982
från kapitalvinstkommittén till en särskild utredning (B 1982:04). Uppdraget
att föreslå en enkelbeskattning av utdelad vinst har dock upphört enligt ett
regeringsbeslut den 20 oktober 1983.

Realisationsvinstbeskattningen

Vid beräkning av realisationsvinst på aktier som innehafts mindre än två år
beskattas hela vinsten, och den faktiska anskaffningskostnaden för aktierna
avräknas från försäljningssumman med sitt nominella belopp. För äldre
aktier är endast 40 % av vinsten skattepliktig. Anskaffningskostnaderna för
sådana äldre aktier bestäms enligt huvudregeln till den genomsnittliga
anskaffningskostnaden för samtliga äldre aktier av samma slag. Vid sidan av
denna huvudregel gäller en schablonregel som t. o. m. den 24 oktober 1983
innebar att anskaffningskostnaden för äldre aktier fick bestämmas till 50 %
av försäljningspriset efter avdrag för kostnader för försäljningen. I stort sett
innebar schablonregeln således att den skattepliktiga vinsten motsvarade
20 % av nettoförsäljningspriset. Eftersom man från den beräknade skattepliktiga
vinsten på äldre aktier är berättigad till avdrag med 3 000 kr.
kunde alltså enligt dessa regler aktier till ett värde av 15 000 kr. försäljas utan
realisationsvinstbeskattning.

Schablonregeln ändrades genom ett riksdagsbeslut hösten 1983 (prop.
1983/84:48, SkU 1983/84:11) så att anskaffningskostnaden för äldre aktier
enligt denna regel får tas upp till endast 25 % av försäljningspriset, efter
avdrag för försäljningskostnader. Enligt schablonregeln blir därför den
skattepliktiga vinsten numera (40 % x75 %=)30 % avutförsäljningspriset,
vilket - eftersom 3 000-kronorsavdraget är oförändrat - medför att försäljningar
till ett pris över 10 000 kr. netto kommer att beskattas enligt denna
regel.

Vid sin behandling av denna fråga anförde utskottet bl. a. följande.

Av propositionen framgår att den genomsnittliga värdestegringen på
aktier som innehafts i två år f. n. ligger på ca 150 % och att kursuppgången
för treåriga aktieinnehav överstiger 300 %. Syftet med schablonregeln är -som departementschefen framhåller - uteslutande att förenkla vinstberäkningen
i sådana fall då svårigheter föreligger att utreda den verkliga
anskaffningskostnaden för en försåld aktie, däremot inte att nedbringa
beskattningsnivån. Mot bakgrund av de senaste årens mycket stora kursstegringar
måste enligt utskottets mening antas att en tillämpning av schablonregeln
i dess nuvarande utformning inte ger åsyftad beskattningseffekt.

Mot den bakgrunden finner utskottet - i likhet med departementschefen -

SkU 1983/84:32

det vara av fördelningspolitiska hänsyn angeläget att realisationsvinstskatten
skärps. Förslaget i propositionen är enligt utskottets mening ägnat att leda till
en rimligare beskattning av de betydande vinster som nu uppkommer på
aktiemarknaden och tillgodoser således ett fördelningspolitiskt rättvisekrav.

I sammanhanget erinrade utskottet om att kapitalvinstkommittén enligt
sina direktiv har till huvuduppgift att söka utforma ett förenklat system för
beskattningen av aktievinster där beskattningen träffar den verkliga vinsten
vid en försäljning. Utskottet instämde i departementschefens uppfattning att
den nu gällande beskattningsnivån om 40 % borde ligga fast i avvaktan på
resultatet av kommitténs arbete.

Omsättningsskatten på aktier m. m.

Samtidigt med skärpningen av schablonregeln vid realisationsvinstbeskattningen
genomfördes en omsättningsskatt på aktier och vissa andra värdepapper
på 0,5 % av köpesumman hos såväl säljare som köpare, dvs. sammanlagt
1 %. Skatten träffar både aktiehandel som sker under medverkan av
fondkommissionär och s. k. direktaffärer, dvs. transaktioner som sker utan
sådan medverkan. För direktaffärer har dock skattskyldigheten begränsats
till handel med en omslutning av minst 500 000 kr. per halvår. Av samma
skäl som utskottet åberopat till stöd för ett ökat skatteuttag på realisationsvinster
vid aktieförsäljning ansåg utskottet sig också böra biträda förslaget
om en särskild omsättningsskatt på aktier. En sådan skatt kunde enligt
utskottets uppfattning också antas leda till en icke oväsentlig ökning av
statens skatteintäkter.

Latent skatteskuld vid förmögenhetsvärderingen

Regler om avdrag vid förmögenhetsberäkningen för s. k. latent skatteskuld,
dvs. beräknad framtida inkomstskatt, infördes år 1974 (prop. 1974:98,
SkU 38) på förslag från kapitalskatteberedningen. Värderingsreglerna för
förmögenhet i företag innebär bl. a. att hänsyn tas till att tillgångar av detta
slag i allmänhet belastas med en latent skatteskuld. I övrigt gäller att medel
på skogskonto och avsättningar till s. k. eldsvådefonder m. m. får redovisas
med till hälften reducerade belopp.

Med hänsyn till reglerna om den då tioprocentiga realisationsvinstbeskattningen
av aktier hade beredningen dessutom föreslagit att aktier vid
kapitalbeskattningen skulle få redovisas till 95 % av fulla värdet. Förslaget
mötte dock erinringar från skilda håll. I propositionen anförde departementschefen
att man redan i samband med införandet av reglerna om
aktievinstbeskattning diskuterade frågorna om beaktande av framtida inkomstskatt
vid förmögenhetsberäkningen men att han då funnit att ett sådant
hänsynstagande var uteslutet. De av beredningen anförda skälen för

SkU 1983/84:32

förslaget hade enligt departementschefen inte sådan tyngd att de föranledde
honom att ändra ståndpunkt i denna fråga.

Frågan om latenta skatteskulder diskuterades inte närmare i utskottets
betänkande. Utskottet anförde endast att propositionen innebar att frågan
fått en tillfredsställande lösning.

I samband med 1976 års skärpningar av realisationsvinstreglerna (prop.
1975/76:180, SkU 1975/76:63) prövades frågan på nytt med anledning av en
motion. Utskottet anförde att de då aktuella ändringarna i realisationsvinstbeskattningen
inte kunde anses så väsentliga att omedelbara ändringar i detta
hänseende var motiverade. Samtidigt erinrade utskottet om att kapitalbeskattningen
ingick i 1972 års skatteutrednings översyn och att det givetvis
kunde bli aktuellt att i detta sammanhang ta upp de aktualiserade frågorna.

Värderingen av ej börsnoterade aktier

Fr. o. m. 1983 års taxering får aktierna i alla rörelsedrivande, icke
börsnoterade aktiebolag värderas enligt de regler som gäller för familjeföretag.
Dessa regler innebär att det s. k. substansvärdet, dvs. skillnaden mellan
tillgångar och skulder i förvärvskällan, får reduceras med 70 %. Tidigare
skulle värdepapper som omsätts på kapitalmarknaden i regel uppskattas till
försäljningsvärdet. De nya reglerna utgjorde ett led i vissa åtgärder för att
underlätta småföretagens kapitalförsörjning (prop. 1981/82:191, SkU 65).

Utskottet

Inledning

Flertalet av de motionsyrkanden som utskottet behandlar i detta betänkande
går ut på att aktiebeskattningen bör lindras i olika hänseenden.
Motionärerna bakom dessa yrkanden anser att hushållens möjligheter till
aktiesparande bör förbättras och att detta sparande missgynnas i förhållande
till annat sparande. Innan utskottet närmare går in på dessa yrkanden vill
utskottet framhålla att bred enighet råder om angelägenheten av att på olika
sätt främja företagens möjligheter att anskaffa riskkapital och att ett brett
intresse för aktiesparande är positivt från allmänna utgångspunkter och bör
uppmuntras. Så sker också bl. a. inom ramen för de sparstimulanser som det
nya allemanssparande! erbjuder och som innebär att avkastning och
värdeökning på aktier i denna sparform inte är skattepliktiga. Även utanför
denna sparform finns det regler som gynnar aktieägandet. Här kan nämnas
att aktieinnehaven i allmänhet genomgått en betydande värdeökning under
senare tid, och denna form av avkastning beskattas inte annat än om aktierna
avyttras. Vid en försäljning skall i regel högst 40 % av vinsten tas upp som
inkomst, och från denna inkomst medges dessutom avdrag med 3 000 kr. Det
förhållandet att aktiebolagen i princip inte är berättigade till avdrag för

SkU 1983/84:32

utdelning på aktier kan visserligen innebära en viss dubbelbeskattning av
utdelad vinst - först såsom inkomst hos det utdelande bolaget och sedan
också hos aktieägaren - men särskilda regler medger långtgående undantag
från denna dubbelbeskattning.

Det anförda innebär enligt utskottets uppfattning att skattereglerna för
aktier erbjuder avsevärda fördelar jämfört med vad som gäller för vanligt
banksparande. Därtill kommer att långsiktiga placeringar i aktier i allmänhet
har visat sig medföra inte endast en värdesäkring utan också en värdestegring
som banksparandet inte kan erbjuda. Reglerna innebär att arbetsfria
inkomster beskattas enligt väsentligt förmånligare grunder än arbetsinkomster,
och utskottet kan för sin del inte ställa sig bakom en ytterligare utveckling
i denna riktning.

Vid en jämförelse med beskattningsreglerna i övrigt kan konstateras att
aktievinstbeskattningen visserligen inte är indexreglerad på samma sätt som
beskattningen av fastighetsvinster men att den har fått sin nuvarande
utformning för att inte i alltför hög grad avvika från denna beskattning och
skattereglerna i övrigt. Det bör också framhållas att det givetvis inte kan
komma i fråga att likställa aktier med konst, antikviteter och annat lösöre och
helt undanta aktievinster från beskattning efter en viss tids innehav. En sådan
ordning skulle medföra att inkomster som i viss utsträckning kan anses som
normal avkastning undantas från beskattning. I stället framstår det som
önskvärt att även annan lös egendom än aktier vinstbeskattas oavsett
innehavstidens längd, på sätt som numera sker i fråga om bostadsrätter. En
sådan ordning har hittills avvisats av närmast kontrolltekniska skäl, men
utskottet förutsätter att frågan blir föremål för fortsatt uppmärksamhet.

Skattereduktion för aktieutdelning

I syfte bl. a. att lindra dubbelbeskattningen av aktieutdelning infördes år
1980-med verkan fr. o. m. 1982 års taxering-en skattereduktion med 30 %
av mottagen utdelning. Skattereduktionen maximerades till 2 250 kr. eller
för makar gemensamt till 4 500 kr. Reglerna upphävdes 1982 med verkan
fr. o. m. 1984 års taxering, bl. a. med hänvisning till att reglerna medförde ej
acceptabla effekter av fördelningspolitisk karaktär.

I motionerna 1065 av förste vice talmannen Ingegerd Troedsson m. fl. (m),
1501 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp), 2032 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) och
2525 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) yrkas att denna skattereduktion
återinförs.

I motionerna har inte anförts något skäl som bör föranleda ändrad
ståndpunkt i denna fråga. Med hänvisning till de skäl som legat till grund för
beslutet att avskaffa skattereduktionen för aktieutdelningar avstyrker utskottet
motionerna.

SkU 1983/84:32

dubbelbeskattningen av utdelad vinst

Som nyss har anförts skall aktiebolagens vinster i princip dubbelbeskattas,
först hos bolagen när de uppkommer och sedan när de delas ut till
aktieägarna. Denna dubbelbeskattning lindras bl. a. genom den s. k.
Annell-lagstiftningen, som innebär att bolagen under en 20-årsperiod får
avdrag för utdelning på nytt aktiekapital med ett belopp som sammanlagt
motsvarar detta kapital. Vidare har bolag som inte är börsnoterade numera
rätt till avdrag med 70 % av utdelad vinst, dock med högst 15 % av
aktiekapitalet och högst 700 000 kr.

Lars Tobisson m. fl. (m) yrkar i motion 2475 förslag från regeringen om
slopande av dubbelbeskattningen av bolagsvinster. Lars Werner m. fl. yrkar
däremot i motion 1142 att Annell-lagen och avdraget för utdelning på ej
börsnoterade aktier slopas.

Utskottet vill framhålla att Annell-lagstiftningen i sina huvuddrag gällt
sedan lång tid tillbaka och att det råder bred enighet om reglernas nuvarande
utformning. För de ej börsnoterade företagens del innebär det år 1982
införda avdraget för aktieutdelningar att beskattningen av sådana utdelningar
i stort sett jämställs med skatte- och avgiftsuttaget i fråga om löner. Mot
bakgrund bl. a. av de ej börsnoterade bolagens möjligheter till avdrag för lön
till bl. a. huvudaktieägare har det ansetts nödvändigt med ett avdrag av detta
slag för att göra det möjligt för de mindre företagen att anskaffa riskkapital
från utomstående.

De angivna reglerna innebär att dubbelbeskattningsproblemen på det hela
taget eliminerats för de mindre och medelstora företagen och att de har en
begränsad betydelse för de börsnoterade företagen. Med hänvisning till de
skäl som ligger bakom den nuvarande lagstiftningen och i avvaktan på
resultatet av de överväganden som inom finansdepartementet pågår om
företagsbeskattningen avstyrker utskottet såväl motion 2475 som motion
1142 i dessa delar.

Realisationsvinst på äldre aktier

Vid försäljning av aktier som ägts två år eller mer - s. k. äldre aktier - är
endast 40 % av vinsten skattepliktig. Från det skattepliktiga beloppet
medges avdrag med 3 000 kr. Vid beräkningen av vinst på äldre aktier skall
anskaffningskostnaderna i princip bestämmas till ett genomsnitt för samtliga
äldre aktier av samma slag. Vid sidan av denna huvudregel gäller en schablon
som t. o. m. den 24 oktober 1983 innebar att anskaffningskostnaden fick
bestämmas till 50 % av försäljningspriset efter avdrag för kostnader för
försäljningen, dvs. att den skattepliktiga vinsten i stort sett motsvarade 20 %
av försäljningspriset och att aktier kunde säljas till ett värde av 15 000 kr.
utan realisationsvinstbeskattning. Schablonregeln ändrades hösten 1983 så
att anskaffningskostnaden numera får tas upp till endast 25 % av försälj -

SkU 1983/84:32

ningspriset, efter avdrag för försäljningskostnader. Detta innebär att den
skattepliktiga vinsten blir 30 % av försäljningspriset och att skattefrihet
endast föreligger för försäljningar upp till 10 000 kr.

I motionerna 1065 av förste vice talmannen Ingegerd Troedsson m. fl. (m),
2032 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) och 2475 av Lars Tobisson m. fl. (m) yrkas
att skärpningen av schablonregeln upphävs. I den förstnämnda motionen
yrkas i andra hand att schablonavdraget höjs från 3 000 till 4 500 kr. för att
försäljningar under 15 000 kr. fortfarande skall undantas från beskattning.
Denna motion liksom motion 2475 innehåller också ett yrkande om en
översyn av aktievinstbeskattningen i syfte att förenkla reglerna och göra
aktievinster skattefria efter en viss tids innehav av aktierna.

Syftet med schablonregeln har inte varit att nedbringa beskattningsnivån
utan främst att förenkla vinstberäkningen. Som utskottet konstaterade vid
sin behandling av denna fråga i höstas ligger den genomsnittliga värdestegringen
på aktier som innehafts i två år på ca 150 % och kursuppgången för
treåriga aktieinnehav på över 300 %. Med sådana kursstegringar skulle
schablonregeln i sin tidigare utformning inte ge åsyftad beskattningseffekt.
Den genomförda skärpningen av schablonregeln skall ses mot denna
bakgrund och får anses motiverad av angelägenheten av att åstadkomma en
rimligare beskattning av de betydande vinster som nu uppkommer på
aktiemarknaden och att tillgodose fördelningspolitiska rättvisekrav. Å andra
sidan skulle sådana skärpningar av realisationsvinstreglerna som föreslås i
motion 1142 i alltför hög grad avlägsna aktievinstbeskattningen från de regler
som gäller i fråga om andra tillgångar. Med anledning av utredningsyrkandena
om förenkling av reglerna vill utskottet erinra om att kapitalvinstkommittén
enligt sina direktiv har till huvuduppgift att söka utforma ett förenklat
system för beskattningen av aktievinster där beskattningen träffar den
verkliga vinsten vid en försäljning.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet de nu aktuella
motionsyrkandena.

Omsättningsskatten på aktier m. m.

Samtidigt med skärpningen av schablonregeln vid realisationsvinstbeskattningen
genomfördes en omsättningsskatt på aktier och vissa andra värdepapper
hos såväl säljare som köpare på 0,5 % av köpesumman, dvs. på
sammanlagt 1 %. Vid affärer som sker utan medverkan av fondkommissionär
begränsas skattskyldigheten till handel med en omslutning av minst
500 000 kr. per halvår.

Av samma skäl som utskottet åberopat till stöd för ett ökat skatteuttag på
realisationsvinster vid aktieförsäljning och med tanke på att en skatt av detta
slag kunde antas leda till en icke oväsentlig ökning av statens skatteintäkter
ansåg utskottet sig i höstas böra biträda förslaget om en särskild omsättningsskatt
på aktier. Sedan dess har det inte förekommit något nytt som bör

SkU 1983/84:32

föranleda ändrad ståndpunkt i hithörande frågor. Samtidigt kan åter
framhållas att det givetvis är angeläget att regeringen uppmärksamt följer
upp lagstiftningen och dess praktiska tillämpning och föreslår de ändringar av
reglerna som kan visa sig erforderliga. Med hänvisning härtill och till att
sådana skärpningar som yrkas i vpk-motionen måste bedömas som orealistiska
avstyrker utskottet motionerna i nu aktuella delar.

Latent skatteskuld

Vid förmögenhetsbeskattningen och arvs- och gåvobeskattningen finns
regler om avdrag för s. k. latent skatteskuld som kan belasta vissa tillgångar
och aktualiseras under vissa omständigheter. Regler med denna innebörd
infördes 1974 i fråga om medel på skogskonto, avsättningar till s. k.
eldsvådefonder och liknande tillgångar där en sådan avdragsrätt ansetts
angelägen och innebär att värdet redovisas med till hälften reducerade
belopp. Även värderingsreglerna för förmögenhet i företag kan sägas
innebära att hänsyn tas till att tillgångar av detta slag i allmänhet belastas med
en latent skatteskuld.

I motionerna 340 av Gunnar Biörck i Värmdö (m) och 1065 av förste vice
talmannen Ingegerd Troedsson m. fl. (m) begär motionärerna förslag från
regeringen av innebörd att den latenta skatteskulden på aktier får dras av vid
förmögenhetsbeskattningen. Motionärerna i den sistnämnda motionen föreslår
att frågan löses genom att börsaktier skall få tas upp till endast 60-65 %
av börsvärdet och anför bl. a. att börsaktier missgynnas vid förmögenhetsbeskattningen
i förhållande till allt annat sparande. Vidare yrkas i motion
1464 av Hugo Hegeland (m) att en provisorisk lösning av problemet
genomförs i en speciell situation, nämligen i samband med arv. Förslaget i
motionen innebär att betalning av arvsskatt med aktier ej skall anses som en
realisationsvinstgrundande avyttring.

Tidigare års ställningstaganden till frågan om avdrag för latenta skatteskulder
innebär att en avdragsrätt i detta hänseende bör begränsas till tillgångar
där ett avdrag av detta slag är särskilt betydelsefullt och att skälen för avdrag
när det gäller aktier inte ansetts ha tillräcklig tyngd. Kritiken mot nuvarande
regler är enligt utskottets uppfattning betydligt överdriven. Frågan om den
latenta skatteskulden på aktier har en begränsad betydelse, vilket framgår
redan av det förhållandet att endast en mindre del av inkomsttagarna över
huvud taget betalar förmögenhetsskatt på grund av sitt aktieinnehav.
Särskilda avdragsregler i detta hänseende kommer i första hand att gynna
personer med hög inkomst och hög förmögenhet och med mycket stora
aktieinnehav. Därtill kommer att realisationsvinstreglerna är så utformade
att även relativt stora aktieinnehav kan avvecklas utan att någon realisationsvinstskatt
över huvud taget blir aktuell. Att under sådana förhållanden
generellt medge ett avdrag för latent realisationsvinstskatt bör givetvis inte
komma i fråga. Utskottet vill inte bestrida att också de samlade skatterna i

SkU 1983/84:32

vissa fall kan bli höga, men vad som anförs i den sistnämnda motionen är mer
ett räkneexempel än en beskrivning av en konkret verklighet. De skattelättnader
som i speciella fall möjligen kan anses motiverade för latent
skatteskuld på aktier är f. ö. så begränsade att dessa knappast påverkar
bilden väsentligt. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet dessa motionsyrkanden.

Värderingen av ej börsnoterade aktier

Aktierna i rörelsedrivande, icke börsnoterade aktiebolag får fr. o. m.
1983 års taxering värderas enligt de regler som gäller för familjeföretag, även
om aktierna omsätts på kapitalmarknaden. Detta innebär att aktierna får tas
upp till 30 % av det s. k. substansvärdet, dvs. skillnaden mellan tillgångar
och skulder i förvärvskällan.

Lennart Pettersson m. fl. (s) yrkar i motion 1135 att förmögenhetsskattereglerna
skärps för aktier som noteras på den s. k. OTC-listan och som inte
betraktas såsom börsnoterade i skattelagstiftningens mening. Motionärerna
lämnar flera exempel på att nuvarande regler medför att dessa aktier skall tas
upp till ett värde som framstår som helt obetydligt jämfört med saluvärdet
och menar att detta kan leda till betydande ej avsedda skattelättnader. Även
Lars Werner m. fl. (vpk) yrkar i motionerna 1142 och 2456 att reglerna för
värderingen av aktier av detta slag skärps. De anser att aktiernas verkliga
värde bör läggas till grund för förmögenhetsvärderingen fr. o. m. 1985 års
taxering.

Utskottet vill framhålla att de nya reglerna ansetts utgöra ett nödvändigt
led i vissa åtgärder för att underlätta småföretagens kapitalförsörjning.
Dessa företag skulle nämligen i praktiken vara förhindrade att anskaffa
riskvilligt kapital från allmänheten, om de med en annan utformning av
reglerna riskerade att huvudaktieägarna förlorade möjligheterna att utnyttja
skattelättnaderna för förmögenhet i familjeföretag. Det aktuella problemet
bör ses som en följd av svårigheterna att hindra att dessa skattelättnader
sprids utanför den avsedda företagarkretsen, något som enligt utskottets
mening givetvis bör uppmärksammas i samband med övriga delar av 1980 års
företagsskattekommittés (B 1979:13) utredningsuppdrag. Utskottet är för
sin del inte berett att f. n. förespråka någon lösning på denna komplicerade
fråga men utgår från att den kommer att tas upp i utredningsarbetet eller i
samband med kommande ställningstaganden till utredningens förslag. Med
hänvisning härtill avstyrker utskottet motionerna.

SkU 1983/84:32

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande skattereduktion för aktieutdelning

att riksdagen avslår motionerna 1983/84:1065 yrkande 4, 1983/84:
1501 yrkande 7,1983/84:2032 yrkande 5 och 1983/84:2525 yrkande
4,

2. beträffande dubbelbeskattningen av utdelad vinst

att riksdagen avslår motionerna 1983/84:1142 yrkande 5 och
1983/84:2475 yrkande 1,

3. beträffande realisationsvinst pä äldre aktier

att riksdagen avslår motionerna 1983/84:1065 yrkandena 1-3,
1983/84:1142 yrkande 5 i denna del, 1983/84:2032 yrkande 6,
1983/84:2475 yrkande 2 och 1983/84:2456 yrkandena 1 och 2,

4. beträffande omsättningsskatten pä aktier

att riksdagen avslår motionerna 1983/84:1065 yrkande 6, 1983/84:
1142 yrkande 5 i denna del, 1983/84:1501 yrkande 6, 1983/84:
2032 yrkande 4 och 1983/84:2456 yrkande 6,

5. beträffande latent skatteskuld

att riksdagen avslår motionerna 1983/84:340, 1983/84:1065 yrkande
5 och 1983/84:1464,

6. beträffande värderingen av ej börsnoterade aktier

att riksdagen avslår motionerna 1983/84:1135,1983/84:1142 yrkande
5 i denna del och 1983/84:2456 yrkande 4.

Stockholm den 20 mars 1984

På skatteutskottets vägnar
RUNE CARLSTEIN

Närvarande: Rune Carlstein (s), Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c),
förste vice talmannen Ingegerd Troedsson (m), Olle Westberg (s), Bo
Lundgren (m), Ingemar Hallenius (c), Bo Forslund (s), Egon Jacobsson (s),
Kjell Johansson (fp), Anita Johansson (s), Lars Hedfors (s), Anna
Lindh (s)*, Ewy Möller (m) och Erkki Tammenoksa (s).

* Ej närvarande vid justeringen.

SkU 1983/84:32

Reservationer

Skattereduktion för aktieutdelning (morn. 1)

1. Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c), förste vice talmannen Ingegerd
Troedsson (m), Bo Lundgren (m), Ingemar Hallenius (c), Kjell Johansson
(fp) och Ewy Möller (m) anser

dels att utskottets yttrande fr. o. m. inledningen på s. 8 t. o. m. avsnittet
om skattereduktion för aktieutdelning på s. 9 bort ha följande lydelse:

Innan utskottet går in på de yrkanden om aktiebeskattningen som
utskottet behandlar i detta betänkande vill utskottet framhålla att bred
enighet råder om angelägenheten av att på olika sätt främja företagens
möjligheter att anskaffa riskkapital och att ett brett intresse för aktiesparande
är positivt från allmänna utgångspunkter och bör uppmuntras. Trots att
regeringen av olika uttalanden att döma gör denna bedömning har regeringen
och riksdagsmajoriteten på senare tid genomfört en rad försämringar av
villkoren för aktiesparandet. Som utskottet återkommer till senare har
skattereduktionen för utdelningar på mindre aktieinnehav slopats, realisationsvinstbeskattningen
på aktier skärpts och en omsättningsskatt på aktier
införts. I motionerna framhålls också andra åtgärder i samma riktning, bl. a.
att förmögenhetsskatten i stort sett tredubblas vid 1984 års taxering, att en
s. k. vinstdelningsskatt genomförts för att finansiera de kollektiva löntagarfonderna,
och att det framgångsrika skatte- och aktiefondsparandet rivits
upp och ersatts med ett allemanssparande. De motionsyrkanden som riktar
sig mot dessa åtgärder tas inte upp i detta betänkande utan behandlas i annat
sammanhang.

Som skäl för de genomförda skärpningarna av aktiebeskattningen har
bl. a. åberopats de senaste årens snabba uppgång av aktiekurserna. Utskottet
vill för sin del framhålla att denna uppgång bör ses mot bakgrund av de
stora kursförlusterna och undervärderingarna av aktierna under 1970-talet.
De senaste årens utveckling har inneburit att den kraftiga urholkningen av
aktiernas värde i stor utsträckning återtagits och att företagens behov av
riskvilligt kapital har kunnat tillgodoses bättre än under den tidigare
perioden.

Samtidigt kan man konstatera att hushållens andel av aktieinnehaven
stadigt har sjunkit och att ägandet och inflytandet blivit allt mer dominerat av
olika institutioner. En av förklaringarna härtill torde vara att skattereglerna
inte är lämpligt utformade. Så t. ex. missgynnas produktivt sparande i denna
form i förhållande till bl. a. sparandet i konstsamlingar och annat lösöre,
vilket medför snedvridande effekter. Även i övrigt har invändningar riktats
mot att olika skatteregler, exempelvis dubbelbeskattningen av bolagsvinster,
missgynnar aktiesparandet. De skatteskärpningar som har genomförts under
senare tid ger denna kritik ökad tyngd. Enligt utskottets uppfattning är det av
vikt att den nu angivna utveckling bryts.

SkU 1983/84:32

Den särskilda skattereduktionen för aktieutdelning tillkom för att lindra
dubbelbeskattningen av aktieutdelning och har otvivelaktigt haft en positiv
inverkan på sparandet och på näringslivets möjligheter att anskaffa riskvilligt
kapital. Mot bakgrund av vad utskottet nyss anfört kan åtgärden att slopa
dessa regler inte anses välbetänkt. Därtill kommer att skatteskärpningen
inträder i en situation då det måste anses angeläget att skapa gynnsamma
förutsättningar för konkurrensutsatta sektorer av svensk industri. Utskottet
anser därför att rätten till skattereduktion för aktieutdelning bör återinföras
och tillstyrker således de yrkanden härom som framställs i motionerna 1065
av förste vice talmannen Ingegerd Troedsson m. fl. (m), 1501 av Jan-Erik
Wikström m. fl. (fp), 2032 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) och 2525 av Thorbjörn
Fälldin m. fl. (c).

dels att utskottet under mom. 1 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1983/84:1065 yrkande 4,
1983/84:1501 yrkande 7,1983/84:2032 yrkande 5 och 1983/84:2525
yrkande 4 antar följande

Förslag till

Lag om skattereduktion för aktieutdelning

Härigenom föreskrivs följande

1 § Skattereduktion för aktieutdelning medges fysiska personer och dödsbon
enligt bestämmelserna i denna lag.

2 § Med aktieutdelning avses i denna lag utdelning i pengar som utgår på

1. aktie i svenskt aktiebolag, om aktien vid den tidpunkt då utdelningen
blir tillgänglig för lyftning är inregistrerad vid Stockholms fondbörs,

2. andel i svensk aktiefond, om fonden vid ingången av det år då
utdelningen blir tillgänglig för lyftning till minst två tredjedelar består av vid
Stockholms fondbörs inregistrerade aktier i svenska aktiebolag.

3 § Aktieutdelning medför rätt till skattereduktion endast om

1. utdelningen utgör intäkt av kapital för den skattskyldige och

2. denne är skattskyldig för utdelningen enligt 53 § kommunalskattelagen
(1928:370) och 6 § lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

En delägare i ett handelsbolag eller i ett dödsbo, som i beskattningshänseende
behandlas som ett handelsbolag, har inte rätt till skattereduktion för
utdelning som har uppburits av bolaget eller boet.

4 § Underlag för beräkning av skattereduktion är summan av de aktieutdelningar
som har blivit tillgängliga för lyftning under beskattningsåret, dock
högst 7 500 kronor. 1 fråga om makar gäller att underlaget för den ena maken
får överstiga 7 500 kronor i samma mån som den andra makens underlag
understiger detta belopp.

Underlaget avrundas nedåt till helt hundratal kronor.

SkU 1983/84:32

5 § Skattereduktion för aktieutdelning uppgår till 30 procent av underlaget.

6 § I fråga om skattereduktion för aktieutdelning tillämpas 2 § 4 mom. femte
och sjätte styckena uppbördslagen (1953:272). Skattereduktion för aktieutdelningskall
tillgodoräknas den skattskyldige före skattereduktion enligt 2 §
4 mom. uppbördslagen.

Har skattskyldig under beskattningsåret varit skyldig att erlägga sjömansskatt
och har denna nedsatts enligt 12 § 4 mom. lagen (1958:295) om
sjömansskatt på grund av bestämmelserna i denna lag. skall reduktionsbeloppet
minskas med det belopp varmed nedsättning har skett.

7 § Bestämmelserna i denna lag om makar tillämpas på skattskyldiga som
taxeras med tillämpning av 52 § 1 mom. kommunalskattelagen (1928:370)
och 11 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1983 och tillämpas första gången i fråga
om utdelning som tas till beskattning vid 1984 års taxering.

Dubbelbeskattningen av utdelad vinst (mom. 2)

2. Knut Wachtmeister (m), förste vice talmannen Ingegerd Troedsson (m),
Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp) och Ewy Möller (m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”De
angivna” och slutar med ”dessa delar” bort ha följande lydelse:

Som framgår redan av utskottets betänkande SkU 1982/83:50 har det
utredningsarbete som pågått om avskaffande av dubbelbeskattningen av
bolagsvinster upphört. Enligt utskuttets uppfattning är det angeläget att ett
ställningstagande till denna viktiga fråga inte längre förhalas. Dubbelbeskattningen
utgör en diskriminerande skatteform som bl. a hindrar en
spridning av aktieägandet och bör enligt utskottets mening snarast avskaffas.
Utskottet tillstyrker således motion 2475 i denna del och avstyrker de
yrkanden som framställs i motion 1142 i hithörande frågor.

dels att utskottet under mom. 2 bort hemställa

att riksdagen med avslag på motion 1983/84:1142 yrkande 5 och med
bifall till motion 1983/84:2475 yrkande 1 hos regering begär förslag
om avskaffande av dubbelbeskattningen av aktieutdelningar.

Realisationsvinst på äldre aktier (mom. 3)

3. Knut Wachtmeister (m), förste vice talmannen Ingegerd Troedsson (m),
Bo Lundgren (m), och Ewy Möller (m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Syftet
med” och slutar med ”aktuella motionsyrkandena” bort ha följande lydelse:

SkU 1983/84:32

Åtgärden att skärpa realisationsvinstbeskattningen står i klar strid mot
regeringens egna uttalanden om önskvärdheten att underlätta företagens
försörjning med riskkapital och motverkar sparande i aktier. Ändringarna
framstår redan av denna anledning som anmärkningsvärda. Därtill kommer
de skäl som nyss har anförts mot de på senare tid genomförda skärpningarna
av aktiebeskattningen.

Skärpningarna i fråga om schablonregeln innebär att denna regel kan
användas utan förlust endast om försäljningspriset är fyra gånger så högt som
inköpspriset. Risken är därför stor att de skattskyldiga och skattemyndigheterna
kommer att tvingas till ett betydande merarbete med utredningar om
anskaffningsvärde och verklig vinst och att många skattskyldiga kommer att
lida rättsförluster på grund av att reglerna är alltför krångliga. Utskottet
anser mot denna bakgrund att schablonen bör omedelbart bör återställas till
sitt tidigare innehåll. Det anförda innebär att utskottet tillstyrker förstahandsyrkandet
i motion 1065 och motion 2032 i denna del, varigenom yrkandet i
motion 2475 i motsvarande del får anses tillgodosett, samt att utskottet
avstyrker yrkandena i motionerna 1142 och 2456 om skärpningar av dessa
regler. Skulle detta förslag ej bifallas bör i andra hand schablonbeloppet
höjas till 4 500 kr. på sätt som yrkas i motion 1065 för att aktier även med de
nya reglerna skall kunna säljas utan vinstbeskattning för 15 000 kr.

Flertalet länder i vår omgivning har- som framgår av motion 1065 antingen
full skattefrihet för försäljningsvinster på aktier efter en relativt kort tids
innehav eller höga fribelopp för försäljning eller vinst. Vinstbeskattningsreglerna
bör därför skyndsamt ses över för att bringas i bättre överensstämmelse
med de regler som gäller i vår omvärd. Utskottet tillstyrker således även
utredningsyrkandet i motion 1065.

dels att utskottet under mom. 3 bort hemställa

a) att riksdagen med bifall till motionerna 1983/84:1065 yrkande 1 och
1983/84:2032 yrkande 6, med anledning av motion 1983/84:2475
yrkande 2 i motsvarande del samt med avslag på motionerna
1983/84:1142 yrkande 5 i denna del och 1983/84:2456 yrkandena 1
och 2 antar följande

Förslag till

Lag om upphävande av lagen (1983:1116) om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370)

Härigenom föreskrivs att lagen (1983:1116) om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370) skall upphöra att gälla.

b) att riksdagen - för det fall att hemställan under a) inte skulle vinna
bifall - med bifall till motion 1983/84:1065 yrkande 2 antar följande

SkU 1983/84:32

Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs i fråga om 35 § 3 mom. andra stycket kommunalskattelagen
(1928:370) att orden ”3000 kronor” ersätts med orden ”4500
kronor”.

Denna lag träder i kraft dagen efter den dag, då lagen enligt uppgift på
den har kommit ut från trycket i Svensk författningssamling. Den nya
bestämmelsen tillämpas i fråga om avyttringar som sker efter den 24
oktober 1983.

c) att riksdagen med bifall till motion 1983/84:1065 yrkande 3 och med
anledning av motion 1983/84:2475 yrkande 2 i motsvarande del
anhåller om skyndsam översyn av realisationsvinstbeskattningen
på aktier i enlighet med vad som anförs i motionerna.

Omsättningsskatten på aktier

4. Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c), förste vice talmannen Ingegerd
Troedsson (m), Bo Lundgren (m), Ingemar Hallenius (c), Kjell Johansson
(fp) och Ewy Möller (m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 11 med ”Av
samma” och slutar på s. 12 med ”aktuella delar” bort ha följande lydelse:

I en reservation till utskottets betänkande hösten 1983 om omsättningsskatten
på värdepapper anförde samtliga representanter från m, c, och fp
betänkligheter mot den nya skatten, bl. a. med tanke på att förslaget inte
remissbehandlats och inte heller granskats av lagrådet. Eftersom konsekvenserna
av förslaget därför inte kunde överblickas och förslaget inte beretts i
den ordning som förutsätts i grundlagen, avstyrkte reservanterna att denna
lagstiftning genomfördes. Reservationen skall också ses mot bakgrund av
farhågorna att en skatt av detta slag skulle medföra att handeln med svenska
aktier skulle flytta utomlands.

Som anförts tidigare motsätter utskottet sig de skärpningar av aktiebeskattningen
som har genomförts på senare tid. När det gäller omsättningsskatten
på aktier och vissa andra värdepapper tillkommer även andra
invändningar av allvarlig natur. Trots att skatten har gällt endast kort tid har
farhågorna om snedvridande verkningar bekräftats, och tillgänglig statistik
utvisar att försäljningen av svenska aktier utomlands under årets första
månader har minskat väsentligt. Därtill kommer att rörligheten på aktiemarknaden
minskas och att skatten kommer att inbringa långt mindre
belopp än man har räknat med. Med hänsyn härtill bör omsättningsskatten
omedelbart avskaffas. Utskottet tillstyrker således motionerna 1065, 1501
och 2032 i dessa delar och avstyrker de i motionerna 1142 och 2456
framställda yrkandena om skärpningar av skatten.

SkU 1983/84:32

dels att utskottet under mom. 4 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1983/84:1065 yrkande 6,
1983/84:1501 yrkande 6 och 1983/84:2032 yrkande 4 samt med
avslag på motionerna 1983/84:1142 yrkande 5 i denna del och
1983/84:2456 yrkande 6 antar följande

Förslag till

Lag om upphävande av lagen (1983:1053) om skatt på omsättning av vissa
värdepapper

Härigenom föreskrivs att lagen (1983:1053) om skatt på omsättning av
vissa värdepapper skall upphöra att gälla.

Denna lag träder i kraft dagen efter den då lagen utkom från trycket i
Svensk författningssamling.

Latent skatteskuld (mom. 5)

5. Knut Wachtmeister (m), förste vice talmannen Ingegerd Troedsson (m),
Bo Lundgren (m) och Ewy Möller (m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 12 med ”Tidigare
års” och slutar på s. 13 med ”dessa motionsyrkanden” bort ha följande
lydelse:

Som motionärerna konstaterar missgynnas aktieinnehav vid förmögenhetsbeskattningen
i förhållande till annat sparande bl. a. därigenom att
hänsyn ej tas till de latenta skatteskulder som häftar vid aktieinnehavet.
Motsvarande gäller också vid arvs- och gåvobeskattningen. Förslaget i
motion 1065 innebär enligt utskottets uppfattning att problemet får en enkel
och skälig lösning som också tillgodoser yrkandena i de båda övriga
motionerna. Utskottet förordar därför att riksdagen med anledning av
motionerna begär förslag från regeringen om att aktier vid kapitalbeskattningen
skall tas upp till omkring 60-65 % av börsvärdet.

dels att utskottet under mom. 5 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motionerna 1983/84:340, 1983/84:
1065 yrkande 5 och 1983/84:1464 begär skyndsamt förslag från
regeringen av innebörd att börsaktier endast skall tas upp till
omkring 60-65 % av börsvärdet vid kapitalbeskattningen.

SkU 1983/84:32

Särskilda yttranden

Realisationsvinst på äldre aktier (morn. 3), latent skatteskuld (moni. 5)

1. Kjell Johansson (fp) anför:

Enligt min uppfattning bör frågorna om beräkningen av realisationsvinster
på äldre aktier och om avdrag för latenta skatteskulder på aktier tas upp i
utredningsarbetet rörande aktiebeskattningen och företagsbeskattningen.
Enligt vad jag erfarit kommer detta också att ske, och riksdagen ställningstagande
till hithörande problem bör därför anstå i avvaktan på att resultatet av
dessa utredningar redovisas.

Värderingen av ej börsnoterade aktier

2. Knut Wachtmeister (m), förste vice talmannen Ingegerd Troedsson (m),
Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp) och Ewy Möller (m) anför:

I motioner som kommer att behandlas i samband med företagsbeskattningen
yrkar vi att det arbetande kapitalet befrias från förmögenhetsskatt.
Eftersom OTC-aktierna följer - och bör följa - reglerna för beskattning av
arbetande kapital innebär detta att även OTC-aktierna befrias från förmögenhetsskatt.
Detta underlättar småföretagens kapitalförsörjning.

Den olika behandlingen av börsnoterade aktier resp. inte börsnoterade
aktier vid förmögenhetsbeskattningen kan emellertid medföra en snedvridning
av aktiemarknaden. Förmögenhetsbeskattningen bör därför planmässigt
sänkas också för börsnoterade aktier och annat produktivt sparande.

I reservation 5 begär vid skyndsamt förslag innebärande att börsaktier vid
förmögenhetsbeskattningen endast skall tas upp till belåningsvärdet, dvs. till
omkring 60-65 % av börsvärdet. Syftet med detta är att förhindra att också
den latenta skatteskulden förmögenhetsbeskattas samt att även i övrigt
minska diskrimineringen av börsaktier i förhållande till andra placeringar.
Det långsiktiga målet bör dock, som vi framhåller i reservation 3 till SkU
1983/84:28 om kapitalbeskattningen, vara att målmedvetet sänka förmögenhetsskatten
även i övrigt för att till sist ta bort den helt utom för mycket höga
förmögenheter. En sådan inriktning är nödvändig för att förhindra fortsatt
flykt till mindre produktiva investeringar och för att nedbringa beskattningen
till en internationellt konkurrenskraftig nivå.

mlnab/gotab 78259 Stockholm 1984