SkU 1983/84:28

Skatteutskottets betänkande
1983/84:28

om kapitalbeskattningen m. m.
Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet 9 motioner som bl. a. innehåller
yrkanden om kapitalbeskattningen och dess utformning. Motionerna tar upp
frågor om såväl sänkning som höjning av kapitalskatterna. M och c vill ha en
återgång till de skalor som gällde före den 1 januari 1983, medan vpk yrkar
betydande skärpningar av skatterna. M och c vill jämte fp upphäva den
tillfälliga höjningen av förmögenhetsskatten vid 1984 års taxering. I några
motioner begärs en uppräkning av det skattefria bottenbeloppet vid gåva,
och i en motion yrkas utredning rörande förmögenhetsskattens framtida
utformning.

Utskottet har avstyrkt bifall till samtliga motionsyrkanden.

Fem reservationer har avlämnats. Av dessa är fyra gemensamma för m, c
och fp, medan en undertecknats av endast moderater.

Motionerna

1983/84:1140 av förste vice talmannen Ingegerd Troedsson (m)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om utredning om
förmögenhetsskattens långsiktiga utformning i enlighet med vad i motionen
anförts.

1983/84:1142 av Lars Werner m. fl. (vpk)
såvitt avser yrkandena

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förmögenhetsbeskattningen,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om arvs- och gåvobeskattningen.

1983/84:1442 av Karin Ahrland (fp) och Kjell Johansson (fp)

I motionen yrkas att riksdagen måtte anta sådan ändring i 39 § d lagen 1941
om arvsskatt och gåvoskatt att det där angivna värdet anges till 5 000 kr. i
stället för 2 000 kr.

1983/84:1443 av Anders Andersson (m)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att det skattefria beloppet och
värdet vid gåva ändras från 2 000 kr. till 10 000 kr. i enlighet med vad i
motionen anförts.

1 Riksdagen 1983184. 6 sami Nr28

SkU 1983/84:28

1983/84:1475 av Sven Munke (m)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag beträffande
gåvoskattsgränsens justering i förhållande till penningvärdeförsämringen.

1983/84:1501 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp)
såvitt avser yrkande

9. att riksdagen beslutar upphäva beslutet om den tillfälliga förmögenhetsskatten
för år 1982.

1983/84:2032 (jfr 2031) av Ulf Adelsohn m. fl. (m)
såvitt avser yrkandena

8. att riksdagen upphäver lagen om tillfällig höjning av den statliga
förmögenhetsskatten fr. o. m. taxeringen 1984,

9. att riksdagen beslutar att de skattesatser som gällde för förmögenhets-,
arvs- och gåvoskatt 1982 återinförs fr. o. m. 1985 års taxering.

1983/84:2456 (jfr 2455) av Lars Werner m. fl. (vpk)
såvitt avser yrkandena

5. att riksdagen beslutar godkänna vad i motionen anförts om en
engångsskatt på stora förmögenheter att uttas med 10 % vid halvårsskiftet
1984 och hos regeringen hemställa om förslag till lag i enlighet därmed,

7. att riksdagen beslutar anta följande förslag till

Lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt

Härigenom föreskrives att 28 § lagen (1941:416) om arvsskatt och
gåvoskatt skall ha nedan angiven lydelse.

28 $

Till klass I följande skalor.

Klass I

Skattepliktig lott, kr.	Arvsskatt, kr.
- 50 000	6 % inom skiktet
50 000 - 100 000	3 000 + 12% ” ”
100 000 - 150 000	9 000 + 18 % ” ”
150 000 - 200 000	18 000 + 24% ” ”
200 000 - 300 000	30 000 + 30 % ’’ ”
300 000 - 450 000	60 000 + 36 % " ”
450 000 - 600 000	114 000 + 43% ” ”
600 000 - 800 000	178 500 + 50% ” "
800 000 - 1 200 000	278 500 + 57 % " "
1 200 000 - 2 500 000	506 500 + 64 % ” ”
2 500 000 - 6 000 000	1 338 500 + 72 % ” ”
6 000 000-	3 858 500 + 80 % ” "

SkU 1983/84:28

Klass II

Skattepliktig lott, kr. Arvsskatt, kr.

-	20 000	10% inom
20 000 -	40 000	2 000 + 20% ”
40 000 -	60 000	6 000 + 28 % ”
60 000 -	90 000	11 600 + 36% ”
90 000 -	120 000	22 400 + 44 % ”
120 000 -	150 000	35 600 + 50 % ”
150 000 -	200 000	50 600 + 57 % ”
200 000 -	250 000	79 600 + 64 % ”
250 000 -	600 000	lil 100 + 71 % ”
600 000 -	1 200 000	359 600 + 78 % ”
1 200 000 -		827 600 + 85 % ”

Klass III

Skattepliktig lott, kr. Arvsskatt, kr.

- 20 000 8% inom skiktet

20 000- 40 000 1 600 + 26% ” ”

40 000 - 60 000 4 800 + 24 % ” ”

60 000- 9 600 + 30% ” ”

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1984. Äldre bestämmelser gäller
fortfarande om skatteskyldighet inträtt dessförinnan.

1983/84:2525 (jfr 2524) av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c)
såvitt avser yrkande

5. att riksdagen beslutar att de före den 1 januari 1983 gällande
skatteskalorna för arvs-, gåvo- och förmögenhetsskatt åter skall gälla.

Gällande rätt m. m.

Förmögenhetsskatten tas ut av fysiska personer, dödsbon, utländska bolag
och vissa familjestiftelser. Skatten utgår enligt en progressiv skala.

Vissa föreningar och samfund där medlemmarna inte äger del i föreningens
eller samfundets förmögenhet samt vissa samfälligheter betalar - under
förutsättning att de är skyldiga erlägga inkomstskatt - en proportionell
förmögenhetsskatt om 1,5 %c på den del av sin beskattningsbara förmögenhet
som överstiger 15 000 kr.

Genom riksdagsbeslut i december 1982 höjdes förmögenhetsskatten för
fysiska personer med 0,5 procentenheter. Genom höjningen, som gäller
fr. o. m. 1984 års taxering, blev skatten i förmögenhetsskiktet 400 000-600 000 kr. 1,5 %, i skiktet mellan 600 000 och 800 000 kr. 2 %, i skiktet
mellan 800 000 och 1 800 000 kr. 2,5 % och för belopp däröver 3 %.

I december 1983 antog riksdagen ett regeringsförslag om en tillfällig
ytterligare skärpning av förmögenhetsskatten vid 1984 års taxering. Beslutet

SkU 1983/84:28

innebar en sänkning av skattepliktsgränsen från 400 000 till 300 000 kr. och
en höjning av skatten i samtliga skikt med 1 procentenhet. I det nya lägsta
skiktet mellan 300 000 och 400 000 kr. har skatteuttaget satts till 1 %.

Arvs- och gåvoskatt utgår enligt tre klasser, olika utformade beroende på
vem som ärver eller får egendom och på arvets eller gåvans storlek. Vid
arvsbeskattningen medges i klass I ett skattefritt grundavdrag på 50 000 kr.
för efterlevande make och på 25 000 kr. för annan mottagare. I klasserna II
och III medges ett motsvarande avdrag om 5 000 kr. Barn eller avkomlingar
till barn, som inte fyllt 18 år när skyldighet att betala arvsskatt inträder, har
rätt till ytterligare ett avdrag (s. k. minderårighetsavdrag) om 5 000 kr. för
varje år som återstår till dess 18-årsgränsen uppnås.

Vid gåvobeskattningen medges ett skattefritt grundavdrag om 2 000 kr.

Riksdagsbeslutet i december 1982 innebar också en höjning av arvs- och
gåvoskatten med 1 till 7 procentenheter i klass I och med 2 till 5
procentenheter i klass II.

Som exempel kan nämnas att skatten för en skattepliktig lott i klass I på
50 000 kr. ökade från 2 500 kr. till 3 000 kr., på 500 000 kr. från 122 500 till
135 000 kr. och på 2 500 000 kr. från 1 133 500 kr. till 1 269 000 kr.
Skattesatsen i det högsta skiktet (över 6 000 000 kr.) steg från 65 till 70 %.

I klass II steg skatten på 40 000 kr. från 4 800 kr. till 6 000 kr., på 25 000 kr.
från 97 700 kr. till 108 100 kr. och på 600 000 kr. från 311 200 kr. till 335 600
kr. Skattesatsen i det högsta skiktet i klass II (över 1 200 000 kr.) steg från 72
till 75 %.

Riksdagen har under senare år haft att pröva yrkanden om såväl sänkning
som höjning av kapitalskatterna.

I samband med behandlingen av 1982 års regeringsförslag om höjning av
kapitalskatterna yrkades sålunda av samtliga borgerliga partier att kapitalskatterna
skulle lämnas oförändrade. Man motiverade detta yrkande med att
skärpningarna i praktiken riktade sig mot familjeföretagen och mot produktivt
sparande. I en vpk-motion yrkades betydande skärpningar av såväl
förmögenhetsskatten som arvs- och gåvoskatten. Skatteutskottet framhöll
med anledning härav att skatteskalorna efter 1970 års omläggning av
kapitalbeskattningen fortlöpande anpassats till penningvärdeutvecklingen
och att därutöver väsentliga lättnader genomförts beträffande kapital i
familjeföretag. Härtill kom - menade utskottet - att ägare av stora
förmögenheter fick anses ha möjlighet att ta på sig en del av de ökade
bördorna för att stärka samhällsekonomin. Skärpningarna i fråga om mindre
förmögenheter och arv var enligt utskottets mening måttliga. I fråga om
större kapital ansåg utskottet däremot redan utgående skatter så höga att
utrymme saknades för så betydande höjningar som föreslogs av vpk.

Även i samband med prövningen i höstas av propositionen om tillfällig
skärpning av förmögenhetsskatten återkom ett motionsyrkande om återgång
till den förmögenhetsskatteskala som gällde vid 1983 års taxering. Vidare

SkU 1983/84:28

yrkades av m, eoch fp avslag på propositionen, medan vpk yrkade ytterligare
skärpningar.

Skatteutskottet framhöll i sitt betänkande SkU 1983/84:12 bl. a.:

Ett återkommande argument i de borgerliga motionerna är att den
tillfälliga förmögenhetsskattehöjningen kommer att få särskilt negativa
verkningar för småföretagen, eftersom dessa redan nu har påtagliga svårigheter
att täcka förmögenhetsskatten med avkastningen på sitt kapital. I
partimotionerna från c och fp och i motion 60 ifrågasätts dessutom om inte
skatteskärpningen strider mot det i grundlagen uppställda förbudet mot
retroaktiv lagstiftning. Motionärerna pekar i sammanhanget på att riksdagen
redan tidigare beslutat om en förmögenhetsskatteskärpning fr. o. m. taxeringsåret
1984 dvs. det år som den nu föreslagna tillfälliga skatteskärpningen
avser.

Skattepliktig förmögenhet skall enligt 2 § förmögenhetsskattelagen beräknas
med hänsyn till förhållanden vid utgången av beskattningsåret. Enligt 1 §
samma lag är ett beskattningsår alltid det kalenderår som närmast föregått
taxeringsåret. Skattepliktig förmögenhet vid 1984 års taxering skall således
bestämmas med utgångspunkt i förhållanden som gäller vid utgången av
1983. Med hänsyn härtill och då den nu aktuella propositionen bordlädes i
riksdagen den 26 oktober i år kan förslaget om skärpt förmögenhetsskatt vid
1984 års taxering inte anses utgöra retroaktiv skattelag i grundlagens mening.

Utskottet kan instämma i önskvärdheten av att förslag om skatteskärpningar
läggs fram i god tid före ikraftträdandet för att i möjligaste mån
undvika de särskilda problem som en snabb omställning i vissa fall kan
medföra för de skattskyldiga. Förslaget bör emellertid bl. a. bedömas mot
bakgrund av de åtstramningar som är aktuella för stora grupper i samhället
och ses som ett led i regeringens samlade program för att komma till rätta
med de samhällsekonomiska problemen.

I likhet med departementschefen finner utskottet att det inte minst av
fördelningspolitiska skäl är angeläget att den som har en förmögenhet får
avstå en del av de stora förmögenhetsökningarna som uppstått under senare
tid till samhället. Med hänsyn härtill och då lagstiftningen enligt uttryckligt
uttalande av departementschefen enbart skall gälla vid 1984 års taxering,
anser utskottet sig böra biträda propositionen i denna del.

Även vpk:s yrkande om ytterligare höjningar av förmögenhetsskatten
avstyrkte utskottet.

Riksdagen biföll utskottets hemställan.

Frågan om en uppräkning av det skattefria grundavdraget vid gåvobeskattningen
prövades av riksdagen senast i december 1982. Då avslogs en motion
om höjning av avdraget till 5 000 kr.

Skatteutskottet framhöll i sammanhanget (SkU 1982/83:15) bl. a.

Som framgår av vad utskottet nyss anfört har skatteskalorna för arvs- och
gåvoskatten successivt anpassats till penningvärdeförändringen. När det
gäller gåvoskatten har dock det skattefria beloppet legat kvar vid 2 000 kr.,
om man bortser från vissa ändringar i fråga om skattefriheten för gåva av
lösöre. Att grundavdraget för gåvor inte räknats upp har sin grund i
gåvoskattens funktion att hindra kringgåenden av arvsbeskattningen genom
fortlöpande gåvor av belopp under skattepliktsgränsen och i att gåvor från

SkU 1983/84:28

olika givare till gåvomottagare i samma familj inte läggs ihop vid gåvobeskattningen.
Det kan också nämnas att en spärr behövs mot möjligheterna att
uppnå fördelar vid inkomstbeskattningen genom kapitalöverföringar till
barn.

Utskottet

Kapitalbeskattningen

Riksdagen höjde genom beslut i december 1982 förmögenhetsskatten med
0,5 procentenheter i samtliga fyra skikt. Höjningen gäller fr. o. m. 1984 års
taxering. En tillfällig skärpning av samma taxering beslutades av riksdagen i
höstas. Skärpningen innebär-förutom en ytterligare höjning av skatten med
1 procentenhet i alla skikt - en sänkning av skattepliktsgränsen till 300 000
kr. I det nya lägsta skiktet (300 000 - 400 000 kr.) har skatteuttaget satts till
1 %.

Arvs- och gåvoskatten höjdes senast i december 1982. Höjningen utgjorde
1 till 7 procentenheter i klass I och 2 till 5 procentenheter i klass II och trädde i
kraft den 1 januari 1983.

I partimotionerna 2032 (jfr 2031) från moderaterna och 2525 (jfr 2524) från
centern yrkar motionärerna att riksdagsbesluten om höjning av förmögenhetsskatten
fr. o. m. 1984 års taxering och om tillfällig skärpning av skatten
vid samma taxering undanröjs. Motionärerna yrkar också att de skatteskalor
för arvs- och gåvoskatten som gällde före den 1 januari 1983 återställs.
Folkpartiet begär i sin motion 1501 att den tillfälliga höjningen av förmögenhetsskatten
vid årets taxering upphävs. Förste vice talmannen Ingegerd
Troedsson tar i motion 1140 upp frågan om förmögenhetsskattens långsiktiga
utformning. Hon pekar på den ringa andel av statens inkomster som
förmögenhetsskatten utgör och menar att den på lång sikt enda hållbara
lösningen för att förbättra produktivt sparande i förhållande till icke
produktiva investeringar torde vara att målmedvetet sänka förmögenhetsskatten
och slutligen ta bort den helt utom för mycket höga förmögenheter.

Vpk har en diametralt motsatt syn och anser kapitalskatterna alltför
blygsamma. Partiet yrkar i motion 1142 att riksdagen skall uttala sig för en
permanent höjning av förmögenhetsskatten från 1 till 2 % i skiktet 400 000 -600 000 kr. och från 3 till 5 % i skiktet över 1,8 milj. kr. samt av arvs- och
gåvoskatten från 60 till 80 % i det högsta skiktet av klass I och från 75 till
85 % i motsvarande skikt av klass II. Yrkandet i fråga om arvs- och
gåvoskatten har fullföljts i motion 2456 med en begäran om lagstiftning av
samma innebörd. Vpk begär också ett tillkännagivande av innehåll att en
tillfällig förmögenhetsskatt på stora förmögenheter bör uppgå till 10 % av
förmögenhetsinnehavet och - om nödvändigt - upprepas. I en särskild
partimotion från vpk, 2456 (jfr 2455), begärs också förslag om en engångsskatt
på 10 % på stora förmögenheter. Skatten bör enligt motionärernas
mening tas ut vid halvårsskiftet i år.

SkU 1983/84:28

De frågor som gäller förmögenhetsskattens höjd var föremål för riksdagens
prövning i samband med behandlingen i december förra året av
förslaget om tillfällig skärpning av skatten. Då avslogs på förslag av
skatteutskottet motioner av samma innebörd som de nu aktuella partimotionerna.
De skäl som utskottet därvid åberopade för sina ställningstaganden
redovisas i inledningen till detta betänkande. Detsamma gäller den av
riksdagen år 1982 beslutade höjningen av arvs- och gåvoskatten. I nuvarande
ekonomiska läge finns det enligt utskottets mening inte tillräcklig anledning
för riksdagen att frånträda sin tidigare av statsfinansiella och fördelningspolitiska
hänsyn dikterade ståndpunkt. Utskottet är således inte berett medverka
till vare sig en sänkning eller en höjning av kapitalskatterna och avstyrker
följaktligen motionerna 1140, 1142, 1501, 2032, 2456 och 2525, sistnämnda
fem motioner såvitt avser kapitalbeskattningen.

Fribeloppet vid gåva

Som inledningsvis anförts gäller vid gåvobeskattningen ett skattefritt
bottenbelopp om 2 000 kr. Beloppet har gällt sedan 1958 då det sänktes från
3 000 kr. till sin nuvarande nivå.

Fråga om fribeloppets storlek har tagits upp i tre motioner. Karin Ahrland
och Kjell Johansson (båda fp) yrkar i motion 1442 att beloppet höjs till 5 000
kr., medan Anders Andersson (m) i motion 1443 begär höjning av beloppet
till 10 000 kr. Sven Munke (m) slutligen yrkar i motion 1475 att skattepliktsgränsen
justeras med hänsyn till penningvärdeförändringen efter 1958.

Den nu aktuella frågan har prövats upprepade gånger under årens lopp.
Senast 1982 avstyrkte utskottet en motion i ämnet. Utskottet pekade därvid
på gåvoskattens funktion att hindra kringåenden av arvsbeskattningen
genom fortlöpande gåvor under skattepliktsgränsen. Utskottet erinrade i
sammanhanget om att gåvor från olika givare till gåvomottagare i samma
familj inte läggs ihop vid gåvobeskattningen och att det finns möjligheter att
uppnå fördelar vid inkomstbeskattningen genom kapitalöverföringar till
barn.

Enligt vad utskottet erfarit är det regeringens avsikt att låta göra en
översyn av arvs- och gåvobeskattningen. Med hänsyn härtill är utskottet f. n.
inte berett medverka till en uppräkning av skattepliktsgränsen. Utskottet
avstyrker följaktligen motionerna.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande lagstiftningen om tillfällig höjning av förmögenhetsskatten att

riksdagen avslår motionerna 1983/84:1501 yrkande 9, 1983/
84:2032 yrkande 8 och 1983/84:2525 yrkande 5 i motsvarande del,

SkU 1983/84:28

2. beträffande tillkännagivande m. m. om tillfällig skatt på förmögenhet att

riksdagen avslår motionerna 1983/84:1142 yrkande 4 i motsvarande
del och 1983/84:2456 yrkande 5,

3. beträffande förmögenhetsskatten

att riksdagen avslår motionerna 1983/84:2032 yrkande 9 i motsvarande
del, 1983/84:2525 yrkande 5 i motsvarande del och 1983/
84:1142 yrkande 4 i motsvarande del,

4. beträffande utredning om successiv sänkning av förmögenhetsskatten att

riksdagen avslår motion 1983/84:1140,

5. beträffande arvs- och gåvoskatten

att riksdagen avslår motionerna 1983/84:2032 yrkande 9 i motsvarande
del, 1983/84:2525 yrkande 5 i motsvarande del, 1983/84:1142
yrkande 10 och 1983/84:2456 yrkande 7,

6. beträffande det skattefria beloppet vid gåvobeskattningen

att riksdagen avslår motionerna 1983/84:1442, 1983/84:1443 och
1983/84:1475.

Stockholm den 13 mars 1984

På skatteutskottets vägnar
RUNE CARLSTEIN

Närvarande: Rune Carlstein (s), Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c),
förste vice talmannen Ingegerd Troedsson (m), Olle Westberg (s), Hagar
Normark (s), Bo Lundgren (m), Ingemar Hallenius (c), Bo Forslund (s),
Egon Jacobsson (s), Karl Björzén (m), Kjell Johansson (fp). Anita Johansson
(s), Lars Hedfors (s) och Anna Lindh (s).

Reservationer

Lagstiftningen om tillfällig höjning av förmögenhetsskatten (mom. 1)

1. Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c), förste vice talmannen Ingegerd
Troedsson (m), Bo Lundgren (m), Ingemar Hallenius (c), Karl Björzén (m)
och Kjell Johansson (fp) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”De
frågor” och slutar med ”avser kapitalbeskattningen” bort ha följande
lydelse:

De skatteskalor för förmögenhetsskatten och för arvs- och gåvoskatten
som gällde fram till den 1 januari 1983 härstammade från ett av den

SkU 1983/84:28

dåvarande socialdemokratiska regeringen år 1970 framlagt förslag. Reformen
innebar en omfördelning så att skatten sänktes för små och medelstora
förmögenheter och arv och höjdes för de större. De nya reglerna grundade
sig på en omfattande översyn av kapitalbeskattningen. Av det omfattande
material som presenterades av utredningen framgick enligt vad bevillningsutskottet
anförde vid sin prövning av frågan att möjligheterna till skattehöjningar
på detta område var begränsade. Utskottet anslöt sig till regeringens
förslag men framhöll samtidigt att de farhågor som vid remissbehandlingen
uttalats i fråga om den inverkan skatteskärpningar kunde få på näringslivets
funktionsduglighet och på hela vårt lands ekonomi manade till en viss
försiktighet.

Förmögenhetsskatten för beskattningsåret 1983 (taxeringsåret 1984) höjdes
genom beslut av riksdagen hösten 1982. Beslutet innebar betydande
skärpningar även i lägre förmögenhetsskikt. Den av riksdagen i höstas
beslutade tillfälliga höjningen av skatten med ytterligare en procentenhet i
samtliga fyra skikt och tillkomsten av ett nytt lägsta skikt har särskilt hårt
drabbat ägare till och anställda i mindre och medelstora företag. För dessa
har förmögenhets- samt arvs- och gåvoskatterna redan före den 1 januari

1983 inneburit allvarliga problem.

Den ytterligare, mycket kraftiga skärpningen av förmögenhetsskatten vid

1984 års taxering får i flera fall en rent konfiskatorisk effekt och skärper
drastiskt kravet på avkastning före skatt.

Det torde inte kunna bestridas att kapitalskatterna i sin nuvarande
utformning påverkar företagens produktiva sparande och investeringsvilja
negativt.

De farhågor som tidigare uttalats, bl. a. av bevillningsutskottet, för en
alltför hög beskattnings skadeverkningar på vår ekonomi har enligt skatteutskottets
mening besannats av utvecklingen. Det kan inte anses rimligt att
nu ta ut högre kapitalskatter än som fastställdes 1970 för motsvarande
realvärden.

Med det anförda tillstyrker utskottet yrkandena i motionerna 2032 och
2525 om en återgång till de skatteskalor för förmögenhets- samt arvs- och
gåvoskatterna som gällde före den 1 januari 1983. Utskottets ställningstagande
innebär bifall också till yrkandet i nämnda båda motioner och i motion
1501 om upphävande av den tillfälliga höjningen av förmögenhetsskatten vid
1984 års taxering.

Av vad utskottet anfört framgår att utskottet inte kan biträda vpk:s
yrkanden om skärpning av kapitalskatterna. Utskottet avstyrker följaktligen
dessa yrkanden i motionerna 1142 och 2456.

dels att utskottet under mom. 1 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1983/84:2032 yrkande 8,
1983/84:2525 yrkande 5 i motsvarande del och 1983/84:1501
yrkande 9 antar följande

SkU 1983/84:28

Förslag till

Lag om upphävande av lagen (1983:968) om tillfällig höjning av den statliga
förmögenhetsskatten.

Härigenom föreskrivs att lagen (1983:968) om tillfällig höjning av den statliga
förmögenhetsskatten skall upphöra att gälla.

Förmögenhetsskatten (mom. 3)

2. Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c), förste vice talmannen Ingegerd
Troedsson (m), Bo Lundgren (m), Ingemar Hallenius (c). Karl Björzén (m)
och Kjell Johansson (fp) anser under åberopande av innehållet i reservation 1
att utskottet under mom. 3 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1983/84:2032 yrkande 9 i
motsvarande del och 1983/84:2525 yrkande 5 i motsvarande del
samt med avslag på motion 1983/84:1142 yrkande 4 i motsvarande
del antar följande

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt.

Härigenom föreskrivs att 11 § 1 mom. lagen (1947:577) om statlig
förmögenhetsskatt skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

11 §

1 mom. Statlig förmögenhetsskatt
skall för fysisk person, dödsbo, utländskt
bolag samt i 10 § 1 mom.
lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt
angiven familjestiftelse utgöra:

när den beskattningsbara förmögenheten
inte överstiger 600 000
kronor: en och en halv procent av
den del av den beskattningsbara förmögenheten,
som överstiger 400 000
kronor;

när den beskattningsbara förmögenheten
överstiger 600 000 men inte
800 000 kr.: 3000 kr. för 600 000
kr. och 2% av återstoden; 800 000
men inte 1 800 000 kr: 7000 kr. för
800 000 kr. och2,5 % av återstoden;
1 800 000 kr.: 32000 kr. för

1 800 000 kr. och3% av återstoden.

1 mom. Statlig förmögenhetsskatt
skall för fysisk person, dödsbo, utländskt
bolag samt i 10 § 1 mom.
lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt
angiven familjestiftelse utgöra:
när den beskattningsbara förmögenheten
inte överstiger 600 000
kronor: en procent av den del av den
beskattningsbara förmögenheten,
som överstiger 400 000 kronor;

när den beskattningsbara förmögenheten
överstiger 600 000 men inte
800 000 kr.: 2000 kr. för 600 000
kr. och 1,5 % av återstoden 800 000
men inte 1 800 000 kr: 5 000 kr. för
800 000 kr. och 2 % av återstoden
1 800 000 kr.: 25000 kr. för
1 800 000 kr. och 2,5 % av återstoden.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1984 och tillämpas första gången vid
1985 års taxering.

SkU 1983/84:28

Utredning om successiv sänkning av förmögenhetsskatten (mom. 4)

3. Knut Wachtmeister, förste vice talmannen Ingegerd Troedsson, Bo
Lundgren och Karl Björzén (alla m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”De
frågor” och slutar med ”avser kapitalbeskattningen” bort ha följande,
lydelse:

1983 inneburit allvarliga problem.

Den ytterligare, mycket kraftiga skärpningen av förmögenhetsskatten vid

1984 års taxering får i flera fall en rent konfiskatorisk effekt och skärper
drastiskt kravet på avkastning före skatt.

Det torde inte kunna bestridas att kapitalskatterna i sin nuvarande
utformning påverkar företagens produktiva sparande och investeringsvilja
negativt.

De farhågor som tidigare uttalats, bl.a. av bevillningsutskottet, för en
alltför hög beskattnings skadeverkningar på vår ekonomi har enligt skatteutskottets
mening besannats av utvecklingen. Det kan inte anses rimligt att
nu ta ut högre kapitalskatter än som fastställdes 1970 för motsvarande
realvärden.

Av vad utskottet anfört framgår att utskottet inte kan biträda vpk:s
yrkanden om skärpning av kapitalskatterna. Utskottet avstyrker följaktligen
dessa yrkanden i motionerna 1142 och 2456.

Förmögenhetsskatten bidrar med omkring 1/2 % av statens inkomster.
Trots detta har den betydande skadeverkningar på sparande, produktiva
investeringar och företagande.

Redan i lägsta förmögenhetsskatteskiktet tar förmögenhetsskatt och
inkomstskatt normalt mer än hela aktieutdelningen.

Företagare i små och medelstora företag tvingas ofta - trots nedsättningen
av förmögenhetsvärdet till 30 % av substansvärdet - till omfattande löneuttag
ur rörelsen enbart för att kunna betala förmögenhetsskatten.
Förmögenheter sambeskattas utan att en gynnsammare skatteskala eller ett

SkU 1983/84:28

högre skattefritt belopp medges, vilket innebär ett missgynnande av äktenskap
och/eller tillkomsten av barn.

Förmögenhetsskatten har tillsammans med inkomst- och reavinstskatterna
medfört en flykt till icke-produktiva investeringar i guld, konst, diamanter
m. m. Detta fördröjer framåtskridandet och möjligheterna att lösa vårt lands
ekonomiska problem.

1 andra sammanhang föreslås lättnader som är nödvändiga redan på kort
sikt, såsom slopandet av förmögenhetsskatten på arbetande kapital och
hänsynstagande till den latenta skatteskulden på börsnoterade aktier. Den
enda långsiktigt hållbara lösningen torde emellertid vara att målmedvetet
sänka förmögenhetsskatten och att till sist ta bort den helt utom för mycket
höga förmögenheter. Förmögenhetsskatten får enligt utskottets mening inte
ens i de fallen vara så hög att den tillsammans med inkomstskatten får
konfiskatoriska effekter. En sådan långsiktig lösning är även nödvändig för
att nedbringa förmögenhetsbeskattningen till en internationellt konkurrenskraftig
nivå.

Utskottet biträder således yrkandet i motion 1140 om en utredning om
förmögenhetsskattens långsiktiga utformning med ovan nämnd inriktning.

dels att utskottet under mom. 4 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:1140 hos regeringen
anhåller om utredning av förmögenhetsskattens långsiktiga utformning
i enlighet med vad i motionen anförts,

Arvs- och gåvoskatten (morn. 5)

4. Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c), förste vice talmannen Ingegerd
Troedsson (m), Bo Lundgren (m), Ingemar Hallenius (c), Karl Björzén (m)
och Kjell Johansson (fp) anser under åberopande av innehållet i reservation 1
att utskottet under mom. 5 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1983/84:2032 yrkande 9 i
motsvarande del och 1983/84: 2525 yrkande 5 i motsvarande del
samt med avslag på motionerna 1983/84:1142 yrkande 10 och
1983/84:2456 yrkande 7 antar följande

SkU 1983/84:28

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt

Härigenom föreskrivs att 28 § lagen (1941:416) om arvskatt och gåvoskatt
skall ha nedan angivna lydelse.

Till klass I

28 §

-hela krontal.

Skatten beräknas enligt följande skalor.

Nuvarande lydelse
Klass I

Skattepliktig lott, kr.

Arvsskatt, kr.

-	50000	6% inom
50000-	100000	3000+12% "
100000-	150000	9000+18% "
150000-	200000	18000+24% "
200000-	300000	30000 +30% "
300000-	450000	60000+36% "
450000-	600000	114000+42% "
600000-	800000	177000 +48% "
800000-	1 200000	273 000+54 % "
1200000-	2 500000	489000+ 60% "
2500000-	6000000	1269000+65%: "
6000000-		3544000+ 70% "
		Klass II
Skattepliktig lott, kr.	Arvsskatt, kr.
-	20000	10%: inom
20000-	40000	2000+20%: "
40000-	60000	6000+28%, "
60000-	90000	11600+36 %c "
90000-	120000	22400+44%, "
120000-	150000	35600 +50%: "
150000-	200000	50600 +55%, "
200000-	250000	78100+60%: "
250000-	600000	108100+65 %c "
600000-	1200000	335600 + 70%c "
1200000-		755600+75% "
		Klass lil
Skattepliktig lott, kr.	Arvsskatt, kr.
-	20000	8% inom
20000-	40000	1600+16% ”
40000-	60000	4800+24% "
60000-		9600+ 30% "

skiktet

skiktet;

SkU 1983/84:28

Föreslagen lydelse

Skattepliktig lott, kr.
- 50000

50000- 100000
100000- 150000
150000 - 200000

200000 - 300000
300000- 450000
450000 - 600000
600000 - 800000

800000-1200000
1200000 - 2 500000
2500000 - 6000000
6000000-

Skattepliktig lott, kr.
- 20000
20000- 40000

40000- 60000

60000- 90000

90000- 120000
120000- 150000

150000 - 200000
200000- 250000
250000- 600000
600000-1200000
I 200000-

Skattepliktig lott, kr.
- 20000
20000 - 40000
40000- 60000

60000-

Klass I

Arvsskatt, kr.

5% inom skiktet
2500+10% "

7500+15% "

15 000+22 % "

26000+28% "
54000+33% "
103500+38% "
160500+44% "

248500+49% "
444500+53% "
1133500+58%"
3163500+65% "

Klass II

Arvsskatt, kr.

8%> inom skiktet;
1600+16%" " ;
4800+24% " " ;

9600+32%c " " ;

19200+40% " " ;

31200+45 %c " " ;

44 700+50%:" " ;

69 700+56 %c " " ■

97700+61 %c " " ;

311200+67%c " " ;

713200+72% "

Klass 111

Arvsskatt, kr.

8% inom skiktet;
1600+16% ” ” ;
4 800+24% ” ” ' ;

9600+30% ”

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1985. Äldre bestämmelser gäller

fortfarande om skattskyldighet inträtt dessförinnan.

SkU 1983/84:28

Det skattefria beloppet vid gåvobeskattningen (mom. 6)

5. Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c), förste vice talmannen Ingegerd
Troedsson (m), Bo Lundgren (m), Ingemar Hallenius (c), Karl Björzén (m)
och Kjell Johansson (fp) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med "Den nu”
och slutar med ”följaktligen motionerna” bort ha följande lydelse:

Den nu gällande skattepliktsgränsen för gåva fastställdes redan 1958. Med
hänsyn härtill finns det enligt utskottets mening anledning att nu räkna upp
det skattefria beloppet. Den i motion 1442 föreslagna gränsen 5 000 kronor
förefaller utskottet väl avvägd.

dels att utskottet under mom. 6 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1983/84: 1442 och med anledning
av motionerna 1983/84:1443 och 1983/84:1475 antar följande

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt.

Härigenom föreskrivs att 39 § lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt
skall ha nedan angivna lydelse:

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Skattefrihet åtnjutes

d) för annan än under a), b) och c)
omförmäld fullbordad gåva, i den
mån värdet av gåvan eller, om gåvotagaren
under samma kalenderår av
samme givare erhåller flera sådana
gåvor som här avses, det sammanlagda
värdet av dessa gåvor icke
överstiger 2000 kronor.

39 §

-därefter införts

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1985. Äldre bestämmelser gäller

fortfarande om skattskyldighet inträtt dessförinnan.

minab/gotab 78269 Stockholm 1984