SfU 1983/84

Socialförsäkringsutskottets betänkande
1983/84:6

om vissa handikappfrågor
Motionerna

I motion 1982/83:382 av Bengt Lindqvist (s) och Margareta Persson (s)
hemställs att riksdagen hos regeringen begär utredning om ersättning för
förlorad arbetsinkomst till anhörig som deltar i rehabiliteringen av en
handikappad person i enlighet med vad som sägs i motionen.

I motion 1982/83:1812 av Elver Jonsson m. fl. (fp, c, m) hemställs att
riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad som i
bilstödskommitténs betänkande och motionen föreslagits och hemställer om
proposition grundad på dessa förslag.

Utredningsarbete m. m.

Ersättning förförlorad arbetsförtjänst för anhöriga som deltar i handikappad
persons rehabilitering

Förmåner inom den allmänna försäkringen som ersätter direkt inkomstbortfall
vid vård m. m. av anhörig kan f. n. endast utgå när det gäller vård av
barn. Inom föräldraförsäkringens ram utges föräldrapenning i samband med
barns födelse, särskild föräldrapenning som kan tas ut till dess barnet fyllt 8 år
eller avslutat sitt första skolår och föräldrapenning vid tillfällig vård av barn
under 12 år. Vid sidan härav kan föräldrar till barn under 16 år, vilket på
grund av sjukdom, psykisk utvecklingsstörning eller annat handikapp under
minst sex månader är i behov av särskild tillsyn och vård erhålla ett särskilt
vårdbidrag som ingår i folkpensionsförmånerna. Vårdbidraget utgår med
belopp motsvarande hel eller halv förtidspension med pensionstillskott.

Till handikappade personer över 16 år kan utgå handikappersättning.
Ersättningen är avsedd att täcka merutgifter på grund av handikappet såsom
utgifter för att den försäkrade måste anlita hjälp av annan i sin dagliga
livsföring eller för att kunna förvärvsarbeta. Handikappersättning utgår med
63, 48 eller 32 % av basbeloppet beroende på storleken av hjälpbehov och
merutgifter.

Anhörigvårdskommittén (S 1979:11), som tillkallats år 1979, skall enligt
sina direktiv bl. a. förutsättningslöst bedöma behovet av och möjligheterna
att införa ett system med ersättning från den allmänna försäkringen för vård i
hemmet av äldre, handikappad eller sjuk anhörig. Övervägandena bör
därvid avse ett ersättningssystem som i första hand avser kortare tidsperioder.
Bl. a. bör frågor om villkor, ersättningsnivåer och ekonomiska konse 1

Riksdagen 1983/84.11 sami. Nr 6

SfU 1983/84:6

2

kvenser av ett sådant ersättningssystem behandlas.

Kommitténs överväganden i nu nämnd del väntas föreligga inom kort.

Bidrag till bil till handikappade personer

Handikappade som är beroende av bil för sitt arbete eller studier kan
erhålla statligt bidrag enligt arbetsmarknadskungörelsen till inköp av bil.
Inom ramen för sjukvårdshuvudmännens hjälpmedelsverksamhet kan handikappade
vidare utan kostnad erhålla vissa tekniska hjälpmedel. Handikappmoped
utgör ett sådant hjälpmedel. Den som är berättigad till
handikappmoped kan i stället erhålla ett kontant belopp om f. n. 6 500 kr. till
inköp av bil. Förutom dessa direkta bidrag förekommer andra stödformer
såsom skattelättnader, merutgifter för bil inom handikappersättningen och
färdtjänst.

På riksdagens begäran (SfU 1977/78:25) har en parlamentariskt sammansatt
kommitté, bilstödskommittén (S 1979:04), haft i uppdrag att göra en
allsidig utredning av frågan om bilstöd till handikappade.

I betänkandet (SOU 1982:44) Nytt bilstöd till handikappade föreslår
kommittén ett enhetligt och samordnat system för att ekonomiskt stödja
handikappades innehav av egen bil. Huvudprinciperna har varit att ett
bilstöd dels skall täcka de merkostnader för förflyttning som är en följd av
handikappet, dels ge ett ekonomiskt stöd till dem vars inkomst annars inte
gör det möjligt att skaffa bil. Bilstödet bör enligt kommitténs mening vara
utformat så att det ger bättre stöd till icke förvärsarbetande handikappade än
i dag. Förslaget till bilstöd har konstruerats som en modell med olika delar
enligt följande. Kreditgaranti för inköp av bil som gör det möjligt för alla att
utan dröjsmål skaffa bil. Kapitalkostnadsbidrag som är ett inkomstprövat
stöd för att bidra till lånekostnader för dem som har svag ekonomi. Det skall
utgå endast till den som beviljas kreditgaranti. Driftbidrag som skall utgå
generellt med 23 % av basbeloppet (4 000 kr. år 1981), för att täcka de högre
driftkostnader som handikappet medför. Slutligen specialutrustningsbidrag
som är avsett att helt täcka kostnaderna för en anpassning av bilen till den
handikappades förutsättningar.

Bilstödskommitténs betänkande har nyligen remissbehandlats.

Utskottet

De förevarande motionerna behandlar båda frågor om ökat ekonomiskt
stöd vid handikapp. Motion 1982/83:382 av Bengt Lindquist och Margareta
Persson tar upp behovet av ersättning för förlorad arbetsförtjänst som
anhörig får vidkännas i vissa situationer vid deltagande i rehabilitering av en
handikappad person. Motionärerna framhåller angelägenheten av att de
anhöriga, när en människa drabbas av ett handikapp, deltar direkt i
rehabiliteringen och i de kurser som anordnas för anhöriga. Härigenom får

SfU 1983/84:6

3

de nödvändiga kunskaper om bl. a. hur en person som drabbas av handikapp
reagerar och om vad olika skador/sjukdomar innebär. Det är också viktigt att
de anhöriga får kunskaper om rättigheter och skyldigheter vad gäller social
service, arbetsmarknad m. m. och får möjlighet att delta i olika praktiska
övningar, bl. a. ADL-träning.

Någon direkt ersättning till anhörig för förlorad arbetsförtjänst i olika
situationer då den anhörige avstår från förvärvsarbete för att ge vård eller
hjälp till en handikappad person över 16 år finns inte inom den allmänna
försäkringen. Däremot får en handikappad person rätt till handikappersättning
för kostnader som uppkommer bl. a. genom att annan person måste
anlitas som hjälp i den dagliga livsföringen. Handikappersättningens storlek
är relaterad till hjälpbehov och merkostnader som den försäkrade har på
grund av handikappet och kan utgå med högst 63 % av basbeloppet per år.

Frågan om behovet av och möjligheterna att införa ett system med
ersättning från den allmänna försäkringen för vård av bl. a. handikappad
anhörig under i första hand kortare tidsperioder utreds av anhörigvårdskommittén
(S 1979:11). Kommittén kommer inom kort att avlämna ett betänkande
i bl. a. denna fråga.

Utskottet är, mot bakgrund av dels de möjligheter som finns att få
merkostnader för handikappet täckta inom ramen för handikappersättningen,
dels att ersättningsfrågor i olika situationer av anhörigvård är föremål för
utredning, inte f. n. berett att förorda någon åtgärd med anledning av motion
382.

Motion 1982/83:1812 av Elver Jonsson m. fl. tar upp frågan om bilstöd till
handikappade personer. Motionärerna framhåller att bil är ett viktigt
hjälpmedel för handikappade och att egen bil har klara fördelar i vissa fall
jämfört med den allmänna färdtjänsten. Egen bil ger handikappade större
rörlighet och ett oberoende som färdtjänsten inte kan ge och medför
dessutom redan vid en måttlig resevolym lägre samhällskostnader än
färdtjänsten. Dagens bilstöd har enligt motionärerna många brister, bl. a.
beroende på att det framför allt riktar sig till förvärvsarbetande. Motionärerna,
som hänvisar till bilstödskommitténs förslag, vill snarast ha ett utbyggt
bilstöd i enlighet med förslaget. De begär därför att riksdagen hos regeringen
hemställer om en proposition grundad på detta förslag.

Såsom inledningsvis nämnts har bilstödskommittén i betänkandet Nytt
bilstöd till handikappade (SOU 1982:44) föreslagit ett enhetligt och samordnat
system för att ekonomiskt stödja handikappades innehav av egen bil. De
närmare förslagen har kortfattat redovisats ovan. Betänkandet har, som
tidigare nämnts, nyligen remissbehandlats. Utskottet anser att det finns skäl
att avvakta den fortsatta beredningen av förslaget innan riksdagen vidtar
någon åtgärd i frågan. Utskottet avstyrker följaktligen bifall till motion 1812.

SfU 1983/84:6

4

Utskottet hemställer

1. beträffande ersättning till anhörig

att riksdagen avslår motion 1982/83:382,

2. beträffande bil till handikappad

att riksdagen avslår motion 1982/83:1812.

Stockholm den 8 november 1983

På socialförsäkringsutskottets vägnar
SVEN ASPLING

Närvarande: Sven Aspling (s), Nils Carlshamre (m), Börje Nilsson (s), Allan
Åkerlind (m), Lars-Ake Larsson (s), Gullan Lindblad (m), Ulla Johansson
(s), Lena Öhrsvik (s), Siri Häggmark (m), Karin Israelsson (c), Margo
Ingvardsson (vpk)*, Nils-Olof Gustafsson (s), Gunhild Bolander (c), Inger
Hestvik (s) och Rune Backlund (c).

* Ej deltagit i beslutet under moment 1.

Reservation

Bil till handikappad (mom. 2, såvitt avser motiveringen)

Margö Ingvardsson (vpk) anser att den del av utskottets yttrande på s. 3
som börjar med ”Såsom inledningsvis” och slutar med ”motion 1812” bort ha
följande lydelse.

Vänsterpartiet kommunisterna har tidigare i en reservation till socialförsäkringsutskottets
betänkande SfU 1982/83:4 kritiserat bilstödskommitténs
förslag i SOU 1982:44 Nytt bilstöd till handikappade, eftersom kommittén
inte behandlat frågan om bil bör betraktas som tekniskt hjälpmedel. I
reservationen begärdes därför ett tillkännagivande till regeringen om att
bilstödskommitténs betänkande borde kompletteras med en utredning i
denna fråga. Utskottet vidhåller denna uppfattning och avstyrker följaktligen
bifall till motion 1812.

SfU 1983/84:6

5

Särskilt yttrande

Ersättning till anhörig (mom. 1)

Margo Ingvardsson (vpk) anför:

Någon ersättning för förlorad arbetsinkomst till anhörig till handikappad
som deltar i rehabilitering eller utbildningsverksamhet finns inte inom den
allmänna försäkringen. Handikappersättningen som betalas ut då den
handikappade behöver anlita någon som hjälp i den dagliga livsföringen
täcker ej heller de situationer som motionärerna beskriver. Utskottet avslår
motion 1982/83:382 med hänvisning till att ersättningsfrågor i olika situationer
av anhörigvård är föremål för utredning. Vänsterpartiet kommunisterna
anser att den av motionärerna föreslagna ersättningen bör rymmas inom den
allmänna försäkringen. Då vänsterpartiet kommunisterna inte haft möjlighet
att ta del av de förslag som behandlats i den utredning som utskottet hänvisar
till som skäl för avslag avstår jag från att deltaga i beslutet.

■

minab/gotab Stockholm 1983 77134