SfU 1983/84:25

Socialförsäkringsutskottets betänkande
1983/84:25

om arbetsskadeförsäkringen
Motionerna

I motion 1983/84:1070 av Lars Werner m. fl. (vpk) föreslås att riksdagen
hos regeringen begär förslag innebärande att försäkringsinstanserna ges
resurser och direktiv att skyndsamt behandla arbetsskadeanmälningarna så
att beslut normalt kan fattas inom 6 månader från anmälningsdagen.

I motion 1983/84:1184 av Görel Bohlin (m) hemställs att riksdagen hos
regeringen hemställer att den av riksdagen beställda arbetsskadeutredningen
får i uppdrag att även överväga huruvida arbetsskadeförsäkringen kan utgå
ur den allmänna försäkringen och helt bli en angelägenhet för avtal mellan
arbetsmarknadens parter och för enskilda avtal.

I motion 1983/84:1196 av Nils Nordh m. fl. (s) hemställs att riksdagen
beslutar att hos regeringen begära en skyndsam översyn av arbetsskadeförsäkringens
bestämmelser om ersättning för patientavgift vid behandling av
arbetsskada hos sjukgymnast anställd inom företagshälsovården.

I motion 1983/84:1576 av Elis Andersson m. fl. (c) hemställs att riksdagen
hos regeringen begär en utredning om på vilket sätt arbetsskadeförsäkringen
och den allmänna försäkringen kan samordnas så att skillnaden i ersättningsnivå
och därmed orättvisor, onödig byråkrati och tunga administrativa
kostnader försvinner.

I motion 1983/84:1603 av Barbro Nilsson i Örnsköldsvik m. fl. (s) hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts angående begränsning i utredningstid för ifrågasatt yrkesskada.

I motion 1983/84:2226 av Margareta Gard (m) och Siri Häggmark (m)
hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till sådan ändring
av lagen om arbetsskadeersättning (LAF) och lagen om statligt personskadeskydd
(LSP) att den s. k. samordningstiden förlängs från nittio dagar till ett
år.

Utskottet

Lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring (LAF) trädde i kraft den 1 juli
1977 liksom också lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd. LAF
föregicks närmast av lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring (YFL).

Den som förvärvsarbetar är försäkrad för arbetsskada enligt LAF. Det
gäller också dem som genomgår utbildning i den mån utbildningen är förenad
med särskild risk för arbetsskada. Dessutom omfattas egenföretagare och
uppdragstagare som är bosatta i Sverige.

1 Riksdagen 1983/84.11 sami. Nr 25

SfU 1983/84:25

I begreppet arbetsskada enligt LAF inryms alla skador som har uppstått till
följd av olycksfall i arbetet eller annan skadlig inverkan i arbetet. Som
arbetsskada anses också vissa sjukdomar som har framkallats genom smitta.

Principen bakom LAF är att den som drabbas av skada i sitt arbete skall ha
rätt till full ersättning för sitt inkomstbortfall.

LAF ger ersättning för inkomstförlust för skador och sjukdomar som har
uppstått i arbetet om dessa varar längre än 90 dagar. Sjukförsäkringen enligt
lagen om allmän försäkring skall i princip svara för ersättningen under en
samordningstid av de första 90 dagarna efter det att skadan inträffade. Under
dessa 90 dagar kan bl. a. sjukpenning utgå. Hel sjukpenning utgör då för dag
räknat 90 % av den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten, delad med
365. Om sjukdomen består efter samordningstidens slut ersätter arbetsskadeförsäkringen
nödvändiga kostnader för läkarvård, sjukhusvård och läkemedel.
Om sjukdomen har medfört en fortsatt nedsättning av arbetsförmågan
med minst hälften utgår sjukpenning från arbetsskadeförsäkringen. För
den som har en fastställd sjukpenninggrundande inkomst utgör hel sjukpenning
för dag en trehundrasextiofemtedel av denna inkomst.

Vid bestående nedsättning av arbetsförmågan utges livränta från arbetsskadeförsäkringen
.

Arbetsskadeförsäkringen finansieras genom avgifter från arbetsgivare och
egenföretagare. Avgiften utgör f. n. 0,60%.

Regeringen har nyligen beslutat tillkalla en särskild utredare för att göra en
översyn av arbetsskadeförsäkringen. I direktiven anges att antalet anmälda
arbetsskador ökat väsentligt under senare år. Den 1 juli 1983 var antalet
oavgjorda arbetsskadeärenden i försäkringskassorna ca 20000 och arbetsskademålen
utgör en betydande del av försäkringsdomstolarnas målbalanser.
Kritik har också riktats mot handläggningen av ärendena, och det har
framhållits att väntetiderna är alltför långa både i försäkringskassorna och
hos besvärsinstanserna. Direktiven erinrar om riksdagens behandling av
frågor om arbetsskadeförsäkringen vid bl. a. riksmötet 1982/83. Sålunda
behandlade socialförsäkringsutskottet i betänkande SfU 1982/83:5 en motion
med en rad förslag angående arbetsformerna vid handläggningen av arbetsskada.
Förslagen avsåg bl. a. ökad tillgång till yrkesmedicinsk expertis,
förbättrad utbildning för handläggare vid försäkringskassorna samt förbättrade
arbetsplatsutredningar. I betänkandet anförde utskottet att det var
angeläget att de i motionen väckta frågorna uppmärksammades i regeringskansliet.
Vidare konstaterade utskottet i betänkande 1982/83:14 att den nya
lagen om arbetsskadeförsäkring lett till en väsentligt ökad administration av
arbetsskadefallen och att svårigheter vid lagens tillämpning lett till långa
handläggningstider. Utskottet ansåg därför att det fanns anledning att göra
en översyn av arbetsskadeförsäkringen. Det borde därvid prövas om det,
utan att de bärande principerna för ersättning vid arbetsskada åsidosätts,
finns förutsättningar för en ökad samordning av de materiella bestämmelserna
inom arbetsskadeförsäkringen och sjukförsäkringen. Utskottet under -

SfU 1983/84:25

strök att översynen inte fick syfta till en försämring av försäkringsskyddet vid
arbetsskada. De nämnda utskottsbetänkandena godkändes av riksdagen.

Översynen av arbetsskadeförsäkringen syftar till att kartlägga och bedöma
de nu redovisade frågorna. Vidare skall en kartläggning ske av erfarenheterna
av gällande försäkringsregler för elev som deltar i utbildning med
arbetsplatsförlagda utbildningsmoment och en bedömning ske av behovet av
eventuella förändringar.

Ett flertal motioner tar upp frågor som har nära samband med översynen
av arbetsskadeförsäkringen. Motionerna 1184 av Görel Bohlin och 1576 av
Elis Andersson m. fl. syftar till samma ersättningsnivå från försäkringen vid
sjukdom till följd av arbetsskada som för annan sjukdom. Motionärerna
anser att de nuvarande skillnaderna i ersättningsnivån ger egendomliga
effekter vid tillämpningen och att de har en styrande effekt med en strävan
från de försäkrade att så snart som möjligt påvisa samband mellan arbete och
skada. De administrativa kostnaderna är också, anför motionärerna, omfattande.
I motion 1184 hemställs att den nya utredningen får i uppdrag att även
överväga om arbetsskadeförsäkringen kan utgå ur den allmänna försäkringen
och helt bli en angelägenhet för arbetsmarknadens parter. Motionärerna i
motion 1576 begär en utredning om på vilket sätt arbetsskadeförsäkringen
och den allmänna försäkringen kan samordnas så att skillnaderna i ersättningsnivån
och därmed orättvisor, onödig byråkrati och tunga administrativa
kostnader försvinner.

Frågan om en samordning mellan sjukförsäkringen och arbetsskadeförsäkringen
berörs också i motion 2226 av Margareta Gard och Siri Häggmark.
Motionärerna anser att det, även om en utredning skall ske, föreligger så
starka skäl för en samordning mellan dessa försäkringar och lagen om statligt
personskadeskydd att ett förslag om en förlängd samordningstid från 90
dagar till ett år bör kunna föreläggas riksdagen redan nu.

I motion 1070 av Lars Werner m. fl. kritiseras de långa handläggningstiderna
i arbetsskadeärenden. Motionärerna anser att försäkringsinstanserna bör
ges resurser och direktiv att skyndsamt behandla arbetsskadeanmälningar så
att beslut i ärendena normalt kan fattas inom sex månader från anmälningsdagen.

Nils Nordh m. fl. begär i motion 1196 en skyndsam översyn av arbetsskadeförsäkringens
bestämmelser om ersättning för patientavgift vid behandling
av arbetsskada hos sjukgymnast anställd inom företagshälsovården. Bakgrunden
till motionen är att sjukvårdande behandlingar på grund av
arbetsskada endast ersätts av försäkringen när vården ges av offentliganställd

SfU 1983/84:25

vårdgivare eller privat vårdgivare som är uppförd på förteckning hos
försäkringskassa. Motsvarande förhållande gäller vid läkarvård. I de fall
patientavgifter tas ut inom företagshälsovården innebär detta att en arbetsskadad
försäkrad inte ersätts härför, trots att arbetsskadeförsäkringen i
princip skall ersätta hela sjukvårdskostnaden efter samordningstidens slut.

Utskottet finner det angeläget att de av motionärerna påtalade problemen
får en lösning. Frågan om den framtida företagshälsovården bereds f. n. inom
regeringskansliet och det kan i det sammanhanget vara lämpligt att överväga
den fråga som aktualiserats i motion 1196.

Utskottet behandlar slutligen motion 1603 av Barbro Nilsson i Örnsköldsvik
m. fl. vari begärs ett tillkännagivande om att åtgärder bör vidtas så att
handläggningstider i ärenden enligt den tidigare lagen om yrkesskadeförsäkringen
inte överstiger två år.

Utskottet behandlade vid föregående riksmöte en motion med i huvudsak
samma syfte (se SfU 1982/83:24) och erinrade då om att ett stort antal
yrkessjukdomsärenden, merparten ärenden om bullerskada, kom in till
riksförsäkringsverket under slutet av 1970-talet men att ärendetillströmningen
därefter minskat och att själva handläggningstiden i riksförsäkringsverket
inte nu var särskilt omfattande. Däremot fördröjs ärendenas handläggning
av att väntetiden för audiologiska undersökningar ibland är mycket lång.
Utskottet har ånyo fått detta bekräftat. Vid vissa sjukhus förekommer en
väntetid på upp till fem år för att få en undersökning genomförd. Utskottet
förutsatte i det förenämnda betänkandet att riksförsäkringsverket fortlöpande
skulle verka för att handläggningstidema i ärenden om bullerskador kan
förkortas. Enligt vad utskottet erfarit lägger riksförsäkringsverket ner stora
ansträngningar på att påskynda de audiologiska undersökningarna och
motionen påkallar därför inte någon åtgärd från riksdagens sida.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande utredning om samordning mellan arbetsskadeförsäkringen
och sjukförsäkringen

att riksdagen avslår motionerna 1983/84:1184 och 1983/84:1576,

2. beträffande en ettårig samordningstid

att riksdagen avslår motion 1983/84:2226,

3. beträffande handläggningstider i arbetsskadeförsäkringsärenden
att riksdagen avslår motion 1983/84:1070,

4. beträffande ersättning för sjukvård vid arbetsskada

att riksdagen med anledning av motion 1983/84:1196 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

SfU 1983/84:25

5. beträffande handläggningstider i yrkesskadeärenden
att riksdagen avslår motion 1983/84:1603.

Stockholm den 3 april 1984

På socialförsäkringsutskottets vägnar
NILS CARLSHAMRE

Närvarande: Nils Carlshamre (m), Doris Håvik (s), Börje Nilsson (s), Allan
Åkerlind (m), Ralf Lindström (s), Lars-Åke Larsson (s), Gullan Lindblad
(m), Elis Andersson (c), Margo Ingvardsson (vpk), Nils-Olof Gustafsson (s),
Barbro Nilsson i Visby (m), Gunhild Bolander (c), Inger Hestvik (s),
Margareta Hemmingsson (s) och Rune Backlund (c).

Reservation

En ettårig samordningstid (mont. 2)

Nils Carlshamre, Allan Åkerlind, Gullan Lindblad och Barbro Nilsson i
Visby (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 3 som börjar med ”Med
hänsyn” och slutar med ”och 1070” bort ha följande lydelse:

Med hänsyn till att den nyligen tillkallade utredningen har till uppgift att
pröva förutsättningarna för såväl en ökad samordning mellan sjukförsäkringen
och arbetsskadeförsäkringen som en förenklad och förbättrad administration
av ärendena, vilket bör kunna leda till kortare handläggningstider, anser
utskottet att någon riksdagens åtgärd inte är påkallad med anledning av
motionerna 1184,1576 och 1070. Däremot anser utskottet att bestämmelserna
i lagen om arbetsskadeförsäkring och lagen om statligt personskadeskydd
kan ändras så att samordningstiden med sjukförsäkringen blir ett år utan att
resultatet av utredningsarbetet behöver avvaktas. Regeringen bör därför
snarast lägga fram förslag härom till riksdagen. Det anförda bör med bifall till
motion 2226 ges regeringen till känna.

dels att utskottet under moment 2 bort hemställa

2. beträffande en ettårig samordningstid
att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2226 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

SfU 1983/84:25

Särskilt yttrande (moment 3)

Margö Ingvardsson (vpk) anför

Översynen av arbetsskadeförsäkringen har såsom framgår av utskottsbetänkandet
till syfte att kartlägga och bedöma bl. a. handläggningen av
arbetsskadeärenden vad avser väntetider, tillgång till yrkesmedicinsk expertis,
förbättrad utbildning för handläggare vid försäkringskassorna och
förbättrade arbetsplatsutredningar. Jag delar utskottets mening att en
förenklad och förbättrad administration bör kunna leda till kortare handläggningstider
och jag förutsätter att utredningsarbetet ger till resultat att beslut i
arbetsskadeärenden normalt kan fattas inom sex månader från anmälningsdagen.

minmb/gotmb 78334 Stockholm 1984