SoU 1983/84:35

Socialutskottets betänkande
1983/84:35

om ekonomiskt stöd till barnfamiljer (prop. 1983/84:100 bil. 7 delvis
och prop. 1983/84:150 bil. 2 delvis)

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens i budgetpropositionen framlagda
förslag om anslag till Allmänna barnbidrag jämte i kompletteringspropositionen
framlagt förslag om höjning av det allmänna barnbidraget med 1 500 kr.
per år fr. o. m. den 1 januari 1985 m.m. I anslutning härtill behandlas
motionsyrkanden från samtliga oppositionspartier om alternativa utformningar
av det familjeekonomiska stödet.

Moderata samlingspartiet - som går emot barnbidragshöjning - föreslår
införande av en skattefri vårdnadsersättning för småbarnsföräldrar och
hänvisar vidare till i annat sammanhang framförda förslag om införande av
ett grundavdrag om 15 000 kr. per barn vid den kommunala beskattningen
med motsvarande bidrag till dem som inte kan tillgodogöra sig avdraget.
Partiet föreslår dessutom en temporär höjning av flerbarnstillägg i avvaktan
på genomförandet av ändringarna i familjebeskattningen.

Centerpartiet föreslår en höjning av barnbidraget med 600 kr. per år jämte
en höjning av flerbarnstillägget-som även föreslås utgå redan fr. o. m. andra
barnet - med 400 kr. därutöver, allt från den 1 juli 1984. Vidare föreslår (c) en
allmän omläggning av familjestödet enligt vissa närmare angivna riktlinjer,
inrymmande bl. a. en skattereduktion för ensamföräldrar och hemmamakar
med barn samt en utbyggnad av föräldraförsäkringen (vårdnadsersättning).

Folkpartiet begär också en fortsatt reformering av det familjepolitiska
stödet. I avvaktan härpå föreslås en provisorisk reform från den 1 juli 1984,
vilken bl. a. innebär att barnbidraget höjs med 300 kr. och att flerbarnstilläggen
utöver den automatiska höjningen räknas upp med 25 % av barnbidragets
belopp och utgår redan fr. o. m. andra barnet. Partiet hänvisar vidare till
i annat sammanhang framfört förslag om skattereduktion om 2 000 kr. per
barn.

Vänsterpartiet kommunisterna föreslår att barnbidragen i framtiden
anknyts till basbeloppet. (Vpk), som i övrigt stöder propositionens förslag
om barnbidragshöjning, föreslår vidare att barnbidrag skall utgå med 3 800
kr. redan från den 1 juli 1984.

Utskottet tillstyrker propositionernas förslag och avstyrker samtliga
motionsyrkanden. Samtliga oppositionspartier reserverar sig till förmån för
egna förslag.

Utskottet behandlar vidare i kompletteringspropositionen väckta frågor
om vissa andra ändringar i lagen om allmänna barnbidrag, lagen om

1 Riksdagen 1983184.12 sami. Nr 35

SoU 1983/84:35

2

bidragsförskott m. m. Socialministern aviserar senare förslag till riksdagen i
dessa frågor. Utskottet anser att riksdagsbehandlingen av de kommande
förslagen om lagändring inte bör föregripas. Utskottet, som i allt väsentligt
ställer sig bakom förslagen, föreslår därför att propositionen i denna del inte
skall föranleda något ställningstagande från riksdagens sida. Beträffande
reglerna för barnbidrag vid längre utlandsvistelse föreslår dock utskottet ett
tillkännagivande från riksdagens sida om att regeringen vid sina fortsatta
överväganden bör pröva och ta hänsyn till vad som anförts i motioner från
(m) och (fp).

Utskottet tillstyrker vidare propositionens förslag om ett tillfälligt anordningsbidrag
för daghem och fritidshem. Häremot reserverar sig (m) och (c).

FEMTE HUVUDTITELN
Proposition 1983/84:100 bil. 7

Regeringen har under punkt C. 1 (s. 43-44) föreslagit riksdagen att till
Allmänna barnbidrag för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av
5 710 000 000 kr.

Proposition 1983/84:150 bil. 2

Regeringen har - såvitt propositionen hänvisats till socialutskottet (mom.
1, 3 och 5-10 i hemställan) - föreslagit riksdagen

dels att anta inom socialdepartementet upprättat förslag till

1. lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag,

dels att utöver vad som föreslagits i proposition 1983/84:100 bil. 7 under
femte huvudtiteln anvisa

3. till Allmänna barnbidrag för budgetåret 1984/85 ytterligare förslagsanslag
av 1 280 000 000 kr.,

5. till Bidragsförskott för budgetåret 1984/85 ytterligare förslagsanslag av
25 000 000 kr.,

6. till Bidrag till anordnande av daghem och fritidshem för budgetåret
1984/85 ett reservationsanslag av 100 000 000 kr.,

dels att godkänna vad socialministern anfört om

7. fortsatt bidrag till studerande ungdomar, när den nuvarande rätten till
bidragsförskott upphör vid 18 års ålder,

8. stöd motsvarande bidragsförskott till ensamstående adoptivföräldrar,

9. barnbidrag vid utlandsvistelse,

10. månadsvis utbetalning av barnbidrag.

Regeringens förslag till ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag
fogas till betänkandet som bilaga.

SoU 1983/84:35

3

Motioner som väckts under allmänna motionstiden 1984

I motion 1983/84:1616 av Bertil Fiskesjö m. fl. (c) hemställs att riksdagen
beslutar att hos regeringen begära en parlamentarisk utredning med uppgift
att förbereda en omläggning av barn- och familjestödet i enlighet med de
riktlinjer som angetts i motionen.

I motion 1983/84:1638 av Lars Werner m.fl. (vpk) hemställs

1. att riksdagen beslutar anta följande

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag

Härigenom föreskrives att 1 § lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag
skall ha nedan angivna lydelse.

1 §

För barn, som är svensk medborgare och bosatt i riket, skall av allmänna
medel såsom bidrag till barnets uppehälle och uppfostran utgå allmänt
barnbidrag med belopp per år motsvarande 25 procent av gällande basbelopp i
enlighet med vad nedan närmare stadgas.

Allmänt barnbidrag i riket.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

2. att riksdagen fattar principbeslut om följande plan för höjning av
barnbidragen så att dessa fr. o. m. den 1 juli 1984 uppgår till 20 %, den 1
januari 1985 till 21 %, den 1 januari 1986 till 22 %, den 1 januari 1987 till
23 %, den 1 januari 1988 till 24 % samt fr. o. m. den 1 januari 1989 till 25 %
av basbeloppet,

3. att riksdagen beslutar att under bilaga 7, C 1 Allmänna barnbidrag, på
statsbudgeten 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 1 190 000 000 kr. utöver
regeringens förslag.

I motion 1983/84:2078 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp) hemställs, såvitt
här är i fråga (yrkandena 1-3),

1. att riksdagen beslutar att allmänna barnbidrag fr. o. m. 1 juli 1984 skall
utgå med 3 600 kr. per barn och år,

2. att riksdagen beslutar att tillägg till allmänna barnbidraget fr. o. m. 1 juli
1984 skall utgå med 25 % för andra barnet, 75 % för tredje och 125 % för
fjärde och följande barn av allmänna barnbidraget,

3. att riksdagen hos regeringen begär om fortsatt reformering av det
ekonomiska stödet till barnfamiljen enligt i motionen angivna riktlinjer.

Yrkande 4 i motionen har behandlats i betänkande SoU 1983/84:18.

I motion 1983/84:2109 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) hemställs, såvitt här
är i fråga (yrkande 1),

SoU 1983/84:35

4

1. att riksdagen beslutar att barnbidraget höjs med 600 kr./år och
flerbarnsstödet med 400 kr./år fr. o. m. andra barnet i enlighet med vad som
anförts samt att riksdagen till Allmänna barnbidrag anvisar ett i förhållande
till regeringens förslag med 1 250 milj. kr. förhöjt förslagsanslag om
6 960 000 000 kr.

Yrkandena 2 och 3 i motionen har behandlats i betänkande SoU
1983/84:18.

I motion 1983/84:2445 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) hemställs, såvitt här är i
fråga (yrkande 1),

1. att riksdagen hos regeringen begär skyndsamt förslag om vårdnadsersättning
till småbarnsföräldrar utformat och finansierat i enlighet med vad i
motionen anförts och med ikraftträdande den 1 januari 1985.

Yrkande 2 i motionen har behandlats i betänkande SoU 1983/84:18.

Motioner som väckts med anledning av proposition 1983/84:150

I motion 1983/84:2931 av Siri Häggmark (m) och Anita Bråkenhielm (m)
hemställs att riksdagen avslår proposition 1983/84:150 bil. 2 punkt 9 om
barnbidrag vid utlandsvistelse.

I motion 1983/84:2932 av Allan Åkerlind (m) hemställs att riksdagen
beslutar att avslå förslaget i proposition 1983/84:150 att införa ett stöd
motsvarande bidragsförskott till ensamstående adoptivföräldrar.

I motion 1983/84:2937 av tredje vice talman Karl Erik Eriksson (fp) och
Elver Jonsson (fp) hemställs att riksdagen i skrivelse till regeringen uttalar att
nuvarande praxis för retroaktiv utbetalning av barnbidrag vid längre
utlandsvistelse skall bibehållas, innebärande att utlandsvistelsen kan vara
längst tre år.

I motion 1983/84:2941 av Karin Söder m.fl. (c) hemställs, såvitt här är i
fråga (yrkandena 12-14),

12. att riksdagen beslutar höja barnbidraget fr. o. m. 1 juli 1984 med 600
kr./år för det första barnet,

13. att riksdagen beslutar höja barnbidraget fr. o. m. 1 juli 1984 med 1 000
kr./år för andra barnet och därefter följande barn,

14. att riksdagen beslutar avslå förslaget om Bidrag till anordnande av
daghem och fritidshem.

I motion 1983/84:2949 av Ulf Adelsohn m.fl. (m) hemställs

1. att riksdagen avslår proposition 1983/84:150, bilaga 2, vad avser
punkterna 1, 6 och 9,

2. att riksdagen till Allmänna barnbidrag för budgetåret 1984/85 anvisar
ytterligare förslagsanslag av 190 000 000 kr.,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i

SoU 1983/84:35

5

motionen anförts om den långsiktiga inriktningen av familjepolitiken,

4. att riksdagen beslutar höja det s. k. flerbarnstillägget från den 1 juli 1984
med 750 kr. per år för tredje barnet och 1 500 kr. per år för fjärde och
följande barn,

5. att riksdagen beslutar ändra reglerna för flerbarnstilläggen för
kalenderåren 1986 och 1987 enligt vad som i motionen anförts,

6. att riksdagen hos regeringen begär skyndsamt förslag om vårdnadsersättning
till småbarnsföräldrar utformat och finansierat j enlighet med vad
som anförts i motionen och med ikraftträdande den 1 januari 1985,

7. att riksdagen hos regeringen begär förslag till nya statsbidragsregler för
barnomsorgen med samma statsbidragsrätt för enskilda förskolor som för
kommunala och som även i övrigt uppfyller i motionen anförda krav.

I motion 1983/84:2956 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp) hemställs, såvitt
här är i fråga (yrkandena 10, 11, 13, 14, 15 delvis och 16),

10. att riksdagen beslutar att allmänna barnbidrag fr. o. m. 1 juli 1984 skall
utgå med 3 600 kr. per barn och år,

11. att riksdagen beslutar att tillägg till allmänna barnbidraget fr. o. m. 1
juli 1984 skall utgå med 25 % för andra barnet, 75 % för tredje och 125 %för
fjärde och följande barn av allmänna barnbidraget,

13. att riksdagen till Bidragsförskott för budgetåret 1984/85 beslutar
anvisa ytterligare 3 milj. kr.,

14. att riksdagen godkänner vad i motionen anförs om bibehållet barnbidrag
vid längre utlandsvistelse,

15. att riksdagen avslår yrkandena 1,3,5,7 och 9 i bilaga 2 (socialdepartementet)
till proposition 1983/84:150,

16. att riksdagen uttalar att det tillfälliga bidraget till anordnande av
daghem och fritidshem ej begränsas till kommunala anläggningar utan utgår
för alla typer av daghem och fritidshem samt likformigt i hela landet.

I motion 1983/84:2957 av Lars Werner m. fl. (vpk) hemställs, såvitt här är i
fråga (yrkande 4),

4. att riksdagen med godkännande av regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag godkänner vad som i
motionen anförs om att allmänt barnbidrag bör utgå med 3 800 kr. om året
under tiden den 1 juli—31 december 1984.

Utskottet
Allmän bakgrund

Vid årsskiftet 1983/84 fanns det i Sverige knappt 1,9 miljoner personer
under 18 år, varav ca 664 000 var under 7 år och ca 1 230 000 i åldrarna 7-17
år.

Familjeekonomiska kommittén (varom mera nedan) redovisar i sitt
betänkande Barn kostar (SOU 1983:14) att ungefär vart fjärde hushåll i

SoU 1983/84:35

6

Sverige är en barnfamilj. Enbamsfamiljen är vanligast (44,7 %), tätt följd av
tvåbarnsfamiljen (41,4 %). Tre barn hade 11,5 %.Bara2,3 % av famil jerna
hade fyra barn eller fler. Under 1970-talet ökade endast antalet familjer med
två barn medan antalet familjer i övriga storlekar minskade.

Vid årsskiftet 1981/82 var sju av tio föräldrar gifta mot åtta av tio i början av
1970-talet. Andelen ogifta, frånskilda etc. har således ökat kraftigt. Den näst
största civilståndsgruppen var ogifta kvinnor med barn (15 % av barnfamiljerna)
och frånskilda kvinnor med barn (9 % av barnfamiljerna). Ensamstående
fäder uppgick totalt till 3 %.

Ensamstående föräldrar har färre barn än gifta. De flesta (62 %) hade bara
ett barn. Fler än två barn hade bara 7 %. (Motsvarande siffror för gifta var 37
resp. 16 %.)

En stor del av de ensamstående föräldrarna sammanlever i realiteten med
den andra föräldern eller med någon annan av motsatt kön. Uppskattningsvis
skulle - enligt familjeekonomiska kommittén - knappt en femtedel av
barnfamiljerna bestå av ensamboende föräldrar.

Förekomsten av barn har stor betydelse för ett hushålls ekonomi. Redan
det första barnet sänker enligt kommittén det disponibla överskottet med
30-40 %.

Kommittén har med hjälp av olika typhushåll belyst hur förändringar i
reallöner, barnbidrag, bostadsbidrag och bidragsförskott påverkat den
disponibla inkomsten mellan åren 1979 och 1982. Alla typhushåll har
drabbats av försämringar. De förändringar som gjorts i bostadsbidragen och
införandet av flerbarnstillägg har gjort att familjer med flera barn har
drabbats av försämringar i mindre omfattning än familjer med få barn.
Familjer med få barn har i vissa fall fått stora försämringar. Familjer med få
barn har emellertid i regel ett större disponibelt överskott än flerbarnsfamiljer.

Orsakerna till svag ekonomi har i regel med någon av följande faktorer att
göra (var för sig eller i kombination):

- låg inkomst, vilket kan bero på låg förvärvsintensitet och/eller låg lön

- en vuxen i hushållet

- många barn.

Flerbarnsfamiljer samt ensamboende med barn har allmänt sett en svagare
ekonomisk situation, vilket bl. a. avspeglar sig i beroende av socialbidrag och
bostadsbidrag.

Barnbidraget anses i familjer med ett eller två barn täcka drygt 40 % av
kostnaderna under första levnadsåret och drygt 20 % av kostnaderna för en
tonåring. I genomsnitt täcker barnbidraget ca 25 % av kostnaderna för barn
under 16 år. Den andelen har minskat sedan 1980 för familjer med ett eller
två barn. 1 familjer med minst tre barn täcker barnbidraget tillsammans med
flerbarnstillägget en större andel av barnkostnaderna och har där i stort sett
behållit sitt reala värde.

Familjeekonomiska kommittén (S 1979:06) har som ovan nämnts lagt fram

SoU 1983/84:35

7

sitt betänkande Barn kostar (SOU 1983:14), vilket huvudsakligen består av
en kartläggning av barnfamiljernas ekonomiska situation och en analys av
hur skatte- och bidragssystemet verkar i olika familjetyper. Kommittén
redovisar också vissa överväganden om reformer men lämnar endast några få
direkta förslag. En utförlig sammanfattning återfinns i början av betänkandet,
vartill hänvisas.

Ensamförälderkommittén (S 1977:16) har lagt fram sitt huvudbetänkande
Ensamföräldrarna och deras barn (SOU 1983:51), vari framläggs vissa
förslag rörande stödet till ensamföräldrarna. Förslagen har tre viktiga
utgångspunkter, nämligen a) hälftenansvar för förälders underhållsskyldighet,
i stället för nuvarande fördelning med hänsyn till ekonomisk förmåga
och solidariskt ansvar, b) samordning av frågor om underhållsbidrag och
bidragsförskott hos försäkringskassan som beslutande myndighet, c) omfördelning
från skatteförmåner till riktade bidrag. En sammanfattning av
förslagen finns i början av betänkandet.

Vidare bör här nämnas en rapport till expertgruppen för studier i offentlig
ekonomi (Ds Fi 1983:6) Enhetligt barnstöd? - några variationer på statligt
ekonomiskt stöd till barnfamiljerna. I rapporten belyses fördelningseffekter
för barnbidrag, livsmedelssubventioner och statliga bostadsbidrag samt hur
ett enhetligt statligt barnstöd med olika utformningar skulle påverka
inkomstfördelningen. Tre olika alternativ belyses, nämligen, a) ett enhetligt
obeskattat och inte behovsprövat bidrag, b) ett enhetligt obeskattat men
behovsprövat bidrag, och c) ett enhetligt beskattat bidrag.

Fortsatt familjepolitiskt reformarbete

I betänkande SoU 1982/83:12 aktualiserade utskottet frågan om en samlad
översyn av familjepolitiken. Utskottet anförde därvid bl. a. följande (s. 5-6).

Barnfamiljernas ekonomiska situation har blivit utomordentligt svår i en
tid med sjunkande reallöner, stigande priser och hyror. Detta har självklart
hårdast drabbat familjer med låga inkomster och flera barn. De barnfamiljer
som lever på en enda förvärvsinkomst har samtidigt fått det allt svårare att
förstärka familjeinkomsten på grund av bristen på arbetstillfällen och
barnomsorgsplatser.

Samhällets stöd till barnfamiljerna, liksom pågående utredningar, ger en
splittrad bild. Det är därför svårt att överblicka effekterna av olika stöd i form
av generella och riktade bidrag, matsubventioner, föräldraförsäkring, subventioner
via skattesystemet m. m.

Det höjda barnbidraget enligt propositionens förslag ger viss kompensation
för ökade levnadskostnader. Det ökade flerbarnsstödet är dessutom ett
försök att på ett enkelt och snabbt sätt få en viss fördelningspolitisk inriktning
på familjestödet till större familjer. Det är dock enligt utskottets mening inte
tillfredsställande att bara ta hänsyn till barnantalet. Enförälderfamiljerna
lämnas t. ex. utanför, och dessutom tar stödet inte hänsyn till familjens
inkomst.

För det fortsatta reformarbetet inom familjepolitiken krävs därför en

SoU 1983/84:35

8

helhetssyn. Olika åtgärder bör samordnas, så att de samlade åtgärderna
åstadkommer en ekonomisk utjämning mellan olika typer av barnfamiljer
och mellan barnfamiljer å ena sidan och andra i samhället å andra sidan, t. ex.
familjer utan barn där båda förvärvsarbetar.

Utskottet anser med hänvisning till det anförda att regeringen genom
tillsättande av en beredning eller på annat lämpligt sätt nu bör låta göra en
samlad översyn av familjepolitiken. De undersökningar som gjorts av
familjeekonomiska kommittén och ensamförälderkommittén bör kunna
bilda utgångspunkt för beredningens överväganden. Vad utskottet nu anfört
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Senare under samma riksmöte anförde utskottet med anledning av
motioner om inriktningen av översynen följande (SoU 1982/83:25 s. 9).

Familjepolitiken och den fortsatta inriktningen av samhällets stöd till
barnfamiljerna är en central politisk fråga. Som utskottet tidigare framhållit
har barnfamiljernas situation blivit utomordentligt svår i en tid med
sjunkande reallöner och stigande priser och hyror. Det gäller särskilt familjer
med låga inkomster och flera barn. Åtgärder för att göra det familjepolitiska
stödet mera rättvist och effektivt måste därför ha mycket hög prioritet. Med
anledning av riksdagens begäran i höstas om en samlad översyn av
familjepolitiken aviserar emellertid socialministern att en särskild arbetsgrupp
skall tillsättas för att göra en samlad bearbetning av det utredningsmaterial
som inom kort kommer att finnas tillgängligt. Enligt utskottets mening
tillgodoser arbetsgruppens översyn de i flera motioner framförda önskemålen
om en övergripande granskning av det familjepolitiska stödet. Utskottet
anser vidare att man kan utgå från att arbetsgruppen tar del av allt material
som kan belysa barnfamiljernas totala situation och frågan om hur familjepolitiken
bör utformas i framtiden.

I övrigt bör arbetsgruppen enligt utskottets mening inte vara bunden av
några i förväg gjorda uttalanden från riksdagens sida. Utskottet är sålunda
inte berett att tillstyrka några motionsförslag som innebär att riksdagen nu
skall uttala sig om den principiella inriktningen av familjepolitiken eller om
hur översynsarbetet bör bedrivas.

I årets budgetproposition anförde socialministern (bil. 7 s. 43) att han
tillsatt en familjeekonomisk beredningsgrupp med representanter för statsrådsberedningen
samt för social-, finans-, jordbruks-, utbildnings-, arbetsmarknads-
och bostadsdepartementen. Beredningsgruppen som började sitt
arbete under våren 1983 skall väga samman de förslag som olika kommittéer
har lagt fram inom familjepolitikens område.

Flera under den allmänna motionstiden väckta motioner tar upp det
fortsatta utredningsarbetet på familjepolitikens område.

I motion 1983184:1616 av Bertil Fiskesjö m. fl. (c) begärs en parlamentarisk
utredning med uppgift att förbereda en omläggning av barn- och familj estödet
i enlighet med i motionen angivna riktlinjer. I motionen anförs bl. a. att
de sammantagna kostnaderna för välfärdssystemet har blivit så höga att taket
är nått och genombrutet. En allt större del av transfereringarna finansieras
med lån, varigenom man skjuter över kostnaderna på kommande generationer.
Samtidigt har inte alltid fördelningseffekterna blivit de som avsetts. Det

SoU 1983/84:35

9

har visat sig att redan resursstarka grupper fått merparten. Motionärerna vill
nu ha en omfattande och förutsättningslös granskning och reformering av
hela transfereringssystemet, inbegripet skattesystemet.

Här kan vidare erinras om vad som anförs i den med anledning av
kompletteringspropositionen väckta motionen 1983184:2941 av Karin Söder
m.fl. (c), ehuru det i denna motion inte framställs något yrkande som är
direkt hänförligt till frågan om det fortsatta beredningsarbetet på famil jepolitikens
område. Motionärerna anför bl. a. att i det totala familjepolitiska
stödet måste ingå bl. a. barnbidrag och flerbarnstillägg, vårdnadsersättning,
skattereduktion för familjer med endast en inkomst, rimliga regler för
skattereduktion vid existensminimum m. m. (jfr vidare s. 14). Motionärernas
förslag om höjda barnbidrag och flerbarnstillägg behandlas i det
följande.

I motion 1983184:2078 avJan-Erik Wikström m.fl. (fp) yrkas att riksdagen
skall begära fortsatt reformering av det ekonomiska stödet till barnfamiljerna
enligt i motionen angivna riktlinjer (yrkande 5). I motionen görs bl. a. en
genomgång av dagens olika stödformer och påpekas olika problem som är
förenade med de olika varianterna. Enligt motionärerna är det nödvändigt
med en reformering av samhällets familj epolitik. En större omläggning av
det ekonomiska stödet till barnfamiljerna är emellertid komplicerat. I syfte
att snarast åstadkomma en rejäl förbättring för främst flerbarnsfamiljerna
föreslår motionärerna en provisorisk reform som riksdagen omedelbart kan
besluta om. Därefter får arbetet fortsätta i syfte att uppnå ett rättvist och
enklare ekonomiskt stöd till barnfamiljerna. I det sammanhanget bör enligt
motionärerna frågan om särskilt småbarnstillägg/vårdnadsbidrag och utbyggd
föräldraförsäkring prövas. De mål och principer för reformering av det
familjepolitiska stödet som anges i motionen är följande:

- barnens bästa skall vara styrande för samhällets stöd,

- familjen är basen för barnens uppfostran,

- familjepolitiken skall syfta till att ge barnen en trygg uppväxt, öka
valfriheten och främja jämställdheten,

- ökad rättvisa bör eftersträvas mellan familjer som disponerar daghemsplats
och övriga barnfamiljer.

Den provisoriska reform som föreslås innefattar en höjning av barnbidrag
och flerbarnstillägg samt införande av en särskild skattereduktion om 2 000
kr. per barn (se vidare s. 15).

I den med anledning av kompletteringspropositionen väckta motion
1983184:2956 (fp) av samma motionärer framställs inga yrkanden angående
det fortsatta reformarbetet på familjepolitikens område utan hänvisas till de
tidigare förslagen. Man kritiserar emellertid inriktningen av regeringens i
kompletteringspropositionen framlagda förslag, där de väsentligaste inslagen
enligt motionärerna är en höjning av skattetrycket för att finansiera en
barnbidragshöjning och en förstärkning av marginaleffekterna så att fattigdomsfällan
slår till mot ännu fler.

SoU 1983/84:35

10

I motion 1983/84:2445 av Ulf Adelsohn m.fl. (m) yrkas att riksdagen skall
begära skyndsamt förslag om vårdnadsersättning till småbarnsföräldrar
fr. o. m. år 1985, utformat och finansierat i enlighet med motionen
(yrkande 1). I motionen presenteras också partiets allmänna syn på det
familjepolitiska stödet. Motionärerna kritiserar bl. a. familjebeskattningen,
som man anser tar alltför liten hänsyn till försörjningsbördan. Det gäller
särskilt för familjer med många barn. Motionärerna ger vidare exempel på
att det inte går att lösa problem av detta slag genom olika former av
behovsprövade avdrag och bidrag. En inkomstökning äts helt upp av
bortfallande bidrag och avdrag. Motionärerna anför att familjepolitiken
måste utformas så att den tillgodoser skilda familjers önskemål och behov.
Familjerna skall kunna välja den livsform, arbetsfördelning och barnomsorg
som passar bäst. - I motionen förordas vidare införande av ett grundavdrag
upp till 15 000 kr. per barn vid den kommunala beskattningen. Finansiering
av detta föreslås ske huvudsakligen genom omfördelning av nuvarande
kommunala grundavdrag. Vidare föreslås att utgifter för nödvändig barntillsyn
skall vara avdragsgilla som en kostnad för inkomstens förvärvande.
Motionärerna anför att det långsiktiga målet bör vara att de barnfamiljer som
betalar skatt inte skall behöva uppbära inkomstprövade bidrag och att de
barnfamiljer som behöver sådana bidrag inte skall behöva betala skatt.
Vidare föreslår motionärerna en skattefri vårdnadsersättning för barn mellan
ett och tre år med 6 000 kr. per år och barn. Motionärerna menar att
kommunerna bör höja sina avgifter för barnomsorg i motsvarande mån för
dessa familjer. I första hand bör därför 440 milj. kr. av kostnaden för
vårdnadsersättningen räknas av från anslaget till barnomsorgen. Den
ytterligare kostnaden - 700 milj.kr. - bör enligt motionärerna också
finansieras inom ramen för det statliga stödet till barnomsorgen.

I motion 1983/84:2949 av Ulf Adelsohn m.fl. (m) upprepas ovan behandlade
förslag. Motionärerna begär att riksdagen skall ge regeringen till känna
vad som i motionen anförs dels om den långsiktiga inriktningen av
familjepolitiken (yrkande 5), dels om skyndsamt förslag om vårdnadsersättning
till småbarnsföräldrar (yrkande 6). Motionärerna kritiserar regeringens
i kompletteringspropositionen framlagda förslag om ökade barn- och
bostadsbidrag. Detta finansieras genom höjda skatter - borttagande av
förvärvsavdraget m. m. - och leder enligt motionärerna till ökad rundgång.
Allmänt uttalar motionärerna att familjepolitiken skall utformas så att den
inte styr familjernas val av arbetsfördelning eller barnomsorg. Familjerna
skall kunna leva på sina inkomster genom att inkomstbeskattningen utformas
så att hänsyn tas till försörjningsbördan. Behovet av inkomstprövade bidrag
bör enligt motionärerna begränsas så långt möjligt. Vidare bör det offentliga
stödet till olika barnomsorgsformer utformas så neutralt som möjligt. Vård
och fostran av egna barn är lika värdefullt som förvärvsarbete, anförs det i
motionen.

SoU 1983/84:35

11

Utskottet har som ovan nämnts hösten 1982 begärt en samlad översyn av
familjepolitiken med utgångspunkt i de undersökningar som gjorts av
familjeekonomiska kommittén och ensamförälderkommittén. Denna begäran
från riksdagens sida föranledde regeringen att tillkalla den beredningsgrupp
med representanter för olika berörda departement vars överväganden
ligger till grund för det förslag om barnbidragshöjning m. m. som framläggs i
kompletteringspropositionen. Utskottet har under hand fått bekräftat att det
inledda översynsarbetet på familjepolitikens område kommer att fortsätta
med nu mera långsiktig inriktning. Även familjebeskattningen kommer att
uppmärksammas i det fortsatta arbetet. Utskottet vill i det sammanhanget
erinra om sitt uttalande (i SoU 1982/83:25) att man kan utgå från att
arbetsgruppen tar del av allt material som kan belysa barnfamiljernas totala
situation och frågan om hur familjepolitiken bör utformas i framtiden.

Utskottet har i dessa frågor samma inställning som tidigare. Den samlade
översyn av familjepolitiken som riksdagen har begärt har inletts. Om denna
skall bli meningsfull krävs att arbetet kan bedrivas förutsättningslöst och med
öppenhet för nya lösningar eller kombinationer av lösningar. Som utskottet
tidigare framhållit bör arbetet därför inte styras genom i förväg gjorda
uttalanden från riksdagens sida. Utskottet avstyrker sålunda samtliga
motionsyrkanden som syftar till riksdagsuttalanden om viss inriktning av den
framtida familjepolitiken eller begäran om förslag av visst angivet innehåll
e.d. Detta innebär att utskottet avstyrker motionerna 1983/84:1616 (c),
1983/84:2078 (fp) yrkande 3,1983/84:2445 (m) yrkande 1 och 1983/84:2949
(m) yrkande 3.

Utskottet avstyrker med hänvisning till det anförda även yrkande 6 i
motion 1983/84:2949 (m) angående vårdnadsersättning.

Barnbidrag och flerbarnstillägg

Allmänna barnbidrag utgår fr. o. m. den 1 januari 1983 med 3 300 kr. per
år och barn under 16 års ålder. Från samma datum utgår därutöver ett
flerbarnstillägg med ett halvt barnbidrag per år till familjer med tre barn och
med ytterligare ett barnbidrag för varje ytterligare barn. Fr. .om. den 1 juli
1983 får även 16-19-åringar som studerar medräknas vid bedömningen av
rätt till flerbarnstillägg.

I årets budgetproposition föreslog regeringen ett i princip oförändrat anslag
till allmänna barnbidrag om 5 710 milj. kr. Detta byggde på nuvarande
barnbidrag 3 300 kr. per år och barn. Socialministern hänvisade till den
tidigare nämnda familjeekonomiska beredningsgruppen med representanter
för samtliga berörda departement och föreslog därför inte någon höjning av
beloppen för det allmänna barnbidraget (inkl. flerbarnstillägget).

I kompletteringspropositionen (prop. 1983/84:150) har regeringen härefter
föreslagit en barnbidragshöjning av 1 500 kr. per barn och år fr. o. m. den 1
januari 1985. I enlighet härmed föreslås ändringar i lagen om allmänna
barnbidrag samt ett med 1 280 milj. kr. ökat anslag till allmänna barnbidrag

SoU 1983/84:35

12

(avser alltså ett halvt budgetår). Socialministern anför bl. a. (bil. 2 s. 2) att
många barnfamiljer genom den ekonomiska utvecklingen fått en ansträngd
ekonomisk situation. Reallöneminskningar har drabbat barnfamiljerna
hårdare än familjer utan barn eftersom barnfamiljerna har en större
försörjningsbörda. Det familjeekonomiska stödet och de skatteförmåner
som finns för barnfamiljer har inte kunnat motverka denna utveckling.
Tvärtom har det ekonomiska familjestödet kraftigt urholkats sedan mitten av
1970-talet. Mellan åren 1975 och 1983 har det familjestöd som utgår till en
familj med en genomsnittlig industriarbetarlön och en hemarbetande
förälder minskat med ca 30 % om det finns ett barn och med närmare 20 %
om det finns två barn. Genom införandet av flerbarnstilläggen har köpkraften
dock någorlunda kunnat bibehållas eller t. o. m. förbättras för familjer
med tre eller flera barn.

Mot den angivna bakgrunden föreslår socialministern en reform i syfte att
väsentligt förbättra stödet till barnfamiljerna. Detta bör enligt socialministern
ske genom en höjning av det allmänna barnbidraget inkl. flerbarnstillägget
med 1 500 kr. per barn och år. Det nya barnbidragsbeloppet föreslås
sålunda bestämmas till 4 800 kr. fr. o. m. den 1 januari 1985. Vidare förordas
en motsvarande höjning av studiebidraget, en höjning av garantinivån i
föräldraförsäkringen samt förbättringar av bostadsbidraget dels genom
höjning av hyres- och inkomstgränser, dels genom höjning av åldersgränser
för statligt bostadsbidrag i syfte att ge ökat stöd till familjer med studerande
ungdomar i åldern 16-19 år. Dessa förslag behandlas av socialförsäkringsresp.
bostadsutskottet. Socialministern aviserar vidare förslag om vissa andra
ändringar i lagen om allmänna barnbidrag, i lagen om bidragsförskott m. m.
Dessa frågor behandlas i senare avsnitt i betänkandet.

När det gäller skälen för regeringens nu framlagda förslag om ökat
ekonomiskt stöd till barnfamiljerna anför socialministern följande (bil. 2
s. 3-4).

Vid bedömningen av i vilken form det ökade stödet till barnfamiljerna bör
fördelas har i debatten ökade bidrag ställts mot förändrade och ökade avdrag
vid beskattning. De skatteavdrag som tidigare fanns var avdrag från den
samlade inkomsten. När barnbidraget år 1948 ersatte de tidigare barnavdragen
var det för att ge ett stöd lika för alla barn, till skillnad från
avdragssystemets effekter som gav mera till familjer med höga inkomster.

De skatteavdrag som nu diskuterats är i allmänhet så utformade att de är
lika för varje barn. Till sina effekter blir avdragen därmed mycket lika det
vanliga barnbidraget. Fortfarande skulle dock studerande och andra som
saknar eller har låg förvärvsinkomst ställas utanför en sådan stödform.

De skäl som har fått mig att nu föreslå ett ökat stöd till barnfamiljerna
genom bl. a. kraftigt förbättrade barnbidrag och inte genom införande av
skatteavdrag är följande:

Det svenska skattesystemet är sedan år 1971 i princip utformat som en
beskattning av individen. En skattereduktion per barn eller andra jämförbara
åtgärder innebär helt nya regelsystem och därmed helt nya behov av
administrativa resurser.

SoU 1983/84:35

13

Skattesystemet måste löpande tillföras uppgifter om antalet barn i
hushållen och dessa uppgifter måste kontrolleras. Preliminärskatteuttaget
måste anpassas individuellt efter antalet barn. Med den mycket stora volym
skattesystemet har blir även enkla uppgifter dyrbara att administrera. Jag vill
dessutom erinra om att skatteförenklingskommittén haft i uppdrag att lägga
fram förslag om förenklingar i skattesystemet. Ett betänkande har nyligen
lämnats (SOU 1984:21). Enligt min mening bör inte några åtgärder nu vidtas
som skulle leda till att man försvårar möjligheterna att göra skattesystemet
enklare.

Till detta bör läggas att det hänsynstagande till mångbarnsfamiljernas
situation som flerbarnstilläggen innebär är svårt att inordna i skattesystemet.

Det är heller inte klarlagt hur familjer utan förvärvsinkomster eller med
låga inkomster och därmed låga skatter skulle behandlas om ett ökat
familjeekonomiskt stöd skulle ges inom skattesystemet. Det gäller föräldrar
som är studerande eller beroende av socialbidrag. Det gäller också hemarbetande
samboende som inte har någon skatterättslig koppling till den andre
samboenden. Slutligen berörs också ett antal egna företagare.

Om man skulle vilja ge dessa barnfamiljer motsvarande förmåner finge
man bygga upp ett kompletterande bidragssystem. Detta skulle dock kräva
en stor administration i förhållande till de bidrag som skulle komma att
betalas ut.

I nuvarande situation blir enligt min mening skälen sammantaget mycket
starka för att höja barnbidragen i stället för att införa en skattereduktion eller
liknande.

Frågan om höjning av det allmänna barnbidraget och/eller flerbarnstillägget
tas upp i motioner från alla partier.

En första fråga gäller om barnbidraget skall knytas till basbeloppet och
höjas i takt med detta - dvs. indexregleras - eller om det liksom tidigare skall
bestämmas till ett visst belopp i kronor.

I motion 1983/84:1638 av Lars Werner m.fl. (vpk) föreslås att riksdagen
skall fatta beslut om att höja barnbidraget till 20 % av basbeloppet från den 1
juli 1984, till 21 % från den 1 januari 1985 och därefter med en procents
höjning varje år så att barnbidraget den 1 januari 1989 uppgår till 25 %
(yrkandena 1 och 2). 20 % av nu gällande basbelopp är 4 060 kr. 25 % är
5 075 kr. I motionen anförs bl. a. att barnfamiljerna får sin kompensation
genom höjda barnbidrag långt efter det att levnadskostnaderna har ökat. Det
rimliga vore därför enligt motionärerna värdebeständiga barnbidrag.

Utskottet har vid flera tillfällen avstyrkt motionsyrkanden om indexreglering
av det allmänna barnbidraget. I betänkande SoU 1975/76:36 hänvisade
utskottet bl. a. till att de inkomstprövade bostadstilläggen inte var värdesäkrade.
Detta skulle innebära en prioritering av barnbidragen som automatiskt
skulle minska utrymmet för förskjutningar av stödet till förmån för barnfamiljer
med lägre inkomster. I betänkande SoU 1978/79:21 tilläde utskottet -som samtidigt tillstyrkte en höjning av barnbidraget - att den särskilda
höjningen var större än vad ett system med indexreglering skulle ha gett till
resultat.

Utskottet är inte heller nu berett att tillstyrka en indexreglering av

SoU 1983/84:35

14

barnbidraget, vilket skulle minska möjligheterna till en förutsättningslös
prövning av på vilket sätt stödet till barnfamiljerna bör utformas för att nå de
mest behövande. Motion 1983/84:1638 (vpk) avstyrks därför såvitt nu är i
fråga (yrkande 1 och 2).

Höjning enbart av barnbidraget föreslås i den med anledning av kompletteringspropositionen
väckta motion 1983/84:2957 (vpk) av samma motionärer.
I motionen tillstyrks propositionens förslag om höjning av det allmänna
barnbidraget med 1 500 kr. per år fr. o. m. den 1 januari 1985. Motionärerna
yrkar emellertid därutöver (yrkande 4) att barnbidraget höjs till 3 800 kr. per
år redan den 1 juli 1984. I motionsmotiveringen redovisar motionärerna
vidare vissa invändningar mot den utveckling som skett beträffande
flerbarnstilläggen, varom mera i det följande.

Höjning av barnbidraget i förening med en särskild höjning av flerbarnstillägget
yrkas i motioner från (c) och (fp). Båda dessa partier föreslår
dessutom att flerbarnsstöd skall utgå redan fr. o. m. andra barnet och inte
såsom nu först fr. o. m. tredje barnet.

I motion 1983/84:2109 av Thorbjörn Fälldin m.fl. (c) yrkas att barnbidraget
skall höjas med 600 kr. per år och flerbarnstillägget med 400 kr. per år och
barn och utgå redan fr. o.m. andra barnet - alltså utöver den höjning av
flerbarnstillägg som sker automatiskt genom kopplingen till barnbidraget -samt en häremot svarande höjning av anslaget (yrkande 1). I motionen
anförs bl. a. att barnfamiljerna är den ekonomiskt hårdast trängda gruppen i
Sverige i dag och den mest utsatta gruppen barnfamiljer är flerbarnsfamiljerna
med endast en inkomst. Barnbidraget utgör stommen i det familjeekonomiska
stödet och den successiva utbyggnaden därav bör fullföljas. Genom
flerbarnstillägget täcker barnbidraget en större del av barnkostnaderna i
flerbarnsfamiljerna än i familjer med få barn. Motionärerna anser detta
positivt och vill samtidigt sänka den undre gränsen för flerbarnsstöd till andra
barnet. Vidare förespråkas i motionen bl. a. en beskattad vårdnadsersättning
i form av utbyggnad av föräldraförsäkringen med ytterligare 6 månader, dvs.
tills barnet blir 18 månader. I förlängningen vill partiet bygga ut vårdnadsersättningen
tills barnet blir 3 år. Motionärerna förordar även en höjning av
garantibeloppet i föräldraförsäkringen samt en höjning av skattereduktionen
för ensamförälder och för hemmamake med barn från f. n. 1 800 kr. per år till
4 000 kr. per år.

Samma förslag - höjning av barnbidraget med 600 kr. per år jämte höjning
av flerbarnstillägget med 400 kr. per år räknat fr. o. m. andra barnet -framförs även i den med anledning av kompletteringspropositionen väckta
motionen 1983184:2941 av Karin Söder m.fl. (c) (yrkandena 12 resp. 13). I
motionen anförs bl. a. att det är angeläget att redan barnfamiljer med mer än
ett barn får del av det utökade flerbarnsstödet och inte bara som nu familjer
med tre eller flera barn. Motionärerna vill vidare ha ekonomiska förstärkningsinsatser
för barnfamiljerna från första möjliga tidpunkt, dvs. fr. o. m.
den 1 juli 1984. Det finns enligt motionärerna inga godtagbara skäl för att

SoU 1983/84:35

15

som regeringen föreslagit avvakta till årsskiftet 1984/85.

I motion 1983184:2078 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp) yrkas att barnbidragen
skall höjas med 300 kr. per år och att flerbarnstilläggen skall räknas upp
på resp. nivå med i princip 25 % av barnbidragsbeloppet samt utgå redan
fr. o. m. andra barnet (yrkandena 1 och 2). Förslagen är en del av den
provisoriska reform som partiet föreslår i avvaktan på en större omläggning
av det familjepolitiska stödet. Motionärerna anför bl. a. att skillnaderna i
konsumtionsstandard mellan familjer med resp. utan barn bör utjämnas. Då
utgör barnbidragen ett lämpligt instrument. Det är flerbarnsfamiljerna som
har det svårast att få ekonomin att gå ihop. Av fördelningspolitiska skäl är det
enligt motionärerna därför nödvändigt att förbättra flerbarnsfamiljernas
situation i första hand. Som tidigare nämnts föreslås i samma motion också en
skattereduktion om 2 000 kr. per barn som är tänkt att ersätta förvärvsavdrag
och skattereduktion för inkomsttagare med barn, såväl gifta som ensamföräldrar.

I den med anledning av kompletteringspropositionen väckta motionen
1983184:2956 (fp) av samma motionärer upprepas samma krav (yrkandena 10
och 15 delvis). Motionärerna tar bl. a. upp de diskussioner som förts inom
riksdagens social- och skatteutskott under våren och orsakerna till att någon
överenskommelse inte kunde nås om åtgärder som skulle innebära en
omedelbar förbättring för barnfamiljerna. Motionärerna kritiserar som ovan
nämnts propositionens förslag med hänvisning till bl. a. förstärkta marginaleffekter.

Förslaget från (m) innefattar ingen höjning av det allmänna barnbidraget.

I motion 1983/84:2949 av Ulf Adelsohn m.fl. (m), som väckts med
anledning av kompletteringspropositionen, framläggs däremot förslag om en
tidsbegränsad höjning av flerbarnstillägget (yrkandena 4 och 5). Enligt
motionärernas förslag skall flerbarnstillägget höjas fr. o. m. den 1 juli 1984
med 750 kr. per år för tredje barnet och med 1 500 kr. per år från fjärde
barnet och följande. Under 1986 skall halva dessa belopp utgå och fr. o. m. år
1987 avses de försvinna helt i och med att den av motionärerna föreslagna
omläggningen av familjebeskattningen blir fullt genomförd. Motionärerna
yrkar vidare avslag på propositionens förslag om höjning av det allmänna
barnbidraget (yrkande 1 delvis) och föreslår en höjning av endast 190 milj. kr.
till Allmänna barnbidrag, avseende den föreslagna höjningen av flerbarnstilllägg
(yrkande 2).

Som tidigare nämnts diskuteras flerbarnstilläggen också i motion 1983/
84:2957 (vpk), dock utan yrkande. Flerbarnstillägget bör enligt motionärerna
framdeles omprövas. Motionärerna påpekar att barnkostnaderna inte
stiger mer och mer för varje barn. Motivet för flerbarnstillägget har enligt
motionärerna egentligen varit att stimulera en högre nativitet. Nu blir
flerbarnstillägget - tillsammans med de högre bostadsbidrag som utgår till
dem med flera barn - så höga att de kan bli ett incitament till att en förälder
stannar hemma. Arbetsmarknad och familjepolitik måste utformas så att de

SoU 1983/84:35

16

förutsätter och stimulerar kvinnors och mäns lika ansvar för arbete, hem och
barn, anför motionärerna.

Utskottet vill understryka vad socialministern anför i kompletteringspropositionen
om barnfamiljernas ekonomiska situation. Reallöneminskningar
och den ekonomiska utvecklingen har drabbat barnfamiljerna hårdare än
familjer utan barn. Det familjeekonomiska stödet har inte kunnat motverka
denna utveckling. Tvärtom har stödet urholkats kraftigt på senare år.
Utskottet ser därför med tillfredsställelse att regeringen i kompletteringspropositionen
föreslår en kraftig barnbidragshöjning i syfte att väsentligt
förbättra stödet till barnfamiljerna. Utskottet kan - när det gäller de
allmänna skälen för att i nuläget välja en barnbidragshöjning framför t. ex. en
skattereduktion av något slag - i allt väsentligt ansluta sig till vad socialministern
anfört.

Den i propositionen föreslagna höjningen av det allmänna barnbidraget
tillgodoser de förslag om mindre höjningar som framförts i motionerna
1983/84:2078 (fp) yrkande 1,1983/84:2109 (c) yrkande 1 i motsvarande del,
1983/84:2941 (c) yrkandena 12 och 13 i motsvarande del och 1983/84:2956
(fp) yrkandena 10 och 15 i motsvarande del. Dessa motioner avstyrks
således.

Utskottet avstyrker även motion 1983/84:2949 (m) i vad däri yrkats avslag
på förslaget om höjning av det allmänna barnbidraget (yrkande 1 delvis).

När det gäller flerbarnstilläggets storlek vill utskottet erinra om att detta
tillägg automatiskt höjs som följd av att barnbidraget höjs. Den i propositionen
föreslagna kraftiga barnbidragshöjningen kommer att slå igenom även
beträffande flerbarnstillägg. Som framhålls i propositionen har flerbarnstillläggen
redan med nuvarande utformning haft till effekt att köpkraften
kunnat bibehållas ellert, o. m. förbättras för familjer med tre eller flera barn.
Mot denna bakgrund anser utskottet att man i första hand nu bör satsa på en
höjning av det allmänna barnbidraget, vilket kommer alla barnfamiljer till
del.

Beträffande stöd redan från andra barnet vill utskottet framhålla att den
viktigaste ekonomiska skiljelinjen i detta sammanhang går mellan familjer
med resp. utan barn. Utskottet anser inte att vad motionärerna anfört utgör
tillräckliga skäl för att införa ett stöd redan från andra barnet på det allmänna
barnbidragets bekostnad. Utskottet vill vidare erinra om att en tvåbarnsfamilj
med regeringens förslag får ett tillskott i barnbidrag på 3 000 kr., vilket
är avsevärt mer än vad den skulle få enligt motionärernas förslag.

Utskottet avstyrker således motionerna 1983/84:2078 (fp) yrkande 2,
1983/84:2109 (c) yrkande 1 i motsvarande del, 1983/84:2941 (c) yrkande 13 i
motsvarande del och 1983/84:2956 (fp) yrkande 11, vari yrkats höjning av
flerbarnstillägg jämte införande av visst tillägg redan från andra barnet.

Med den syn utskottet här anlagt på inriktningen av det familjeekonomiska
stödet kan utskottet inte heller biträda förslaget i motion 1983/84:2949 (m)

SoU 1983/84:35

17

om ett särskilt temporärt flerbarnstillägg i avvaktan på genomförande av
vissa andra av motionärerna framlagda förslag (yrkandena 4 och 5).

Utskottet har således stannat för att tillstyrka en höjning av det allmänna
barnbidraget med 1 500 kr. - utan särskild höjning av flerbarnstillägget - i
enlighet med kompletteringspropositionens förslag. När det gäller ikraftträdandet
av höjningen föreslås i propositionen att detta bestäms till den 1
januari 1985. Under utskottets överläggning har, med hänvisning till
barnfamiljernas trängda ekonomiska läge, yrkande framställts om att den
barnbidragshöjning som riksdagen beslutar om skall träda i kraft redan den 1
juli 1984.

Utskottet vill för sin del erinra om vad som anförs i propositionen om att ett
ökat stöd till barnfamiljerna inte får finansieras genom ett ökat budgetunderskott.
Barnbidragshöjningen måste kunna finansieras. Detta får ses som
en förutsättning för genomförandet. Med tanke på den stora barnbidragshöjning
som är i fråga -1 500 kr. - är det en avsevärd utgift för staten som måste
täckas. Den nödvändiga omfördelningen av resurser mellan barnfamiljer och
icke-barnfamiljer måste vidare utformas så att förslagen blir rimliga och
rättvisa för dem som skall vara med och betala ett ökat familjeekonomiskt
stöd. Detta är svårt att åstadkomma redan till den 1 juli i år. Den stora
höjningen ger dock - trots att den kommer ett halvår senare än enligt fp- och
c-motionärernas förslag - barnfamiljerna ett totalt sett större tillskott i
barnbidrag än vad som föreslagits i dessa motioner. Utskottet ansluter sig
därför till propositionens förslag om att höjningen skall träda i kraft den 1
januari 1985.

I motion 1983/84:2957 (vpk) har vidare yrkats att - utöver den barnbidragshöjning
till 4 800 kr. som sålunda avses träda i kraft den 1 januari 1985 -barnbidraget skall höjas till 3 800 kr. redan från den 1 juli 1984 (yrkande 4).
Utskottet - som i och för sig ställer sig bakom tankegångarna i denna motion
- kan av statsfinansiella skäl inte heller biträda detta förslag. Yrkandet
avstyrks därför.

Utskottet tillstyrker med hänvisning till det anförda även den i budgetpropositionen
jämte kompletteringspropositionen föreslagna medelsanvisningen
till Allmänna barnbidrag och avstyrker motionerna 1983/84:1638 (vpk)
yrkande 3, 1983/84:2109 (c) yrkande 1 i motsvarande del, 1983/84:2949 (m)
yrkande 2 och 1983/84:2956 (fp) yrkande 15 i motsvarande del.

Vissa andra barnbidragsfrågor

I betänkande SoU 1983/84:17 om utbetalning av barnbidrag m.m.
behandlade utskottet olika motionsyrkanden bl. a. om utbetalningstiden för
barnbidrag och om barnbidrag vid längre tids utlandsvistelse. Dessa frågor
har tagits upp av socialministern i kompletteringspropositionen, vari dock
inte framläggs några förslag till ändringar i lagen om allmänna barnbidrag.
Socialministern anför (bil. 2 s. 10) att lagändringarna kräver ytterligare

1 * Riksdagen 1983184.12 sami. Nr 35

SoU 1983/84:35

18

beredningsarbete och att han har för avsikt att senare återkomma med
ändringsförslag i syfte att nya regler skall kunna träda i kraft den 1 januari
1985.

Beträffande utbetalningstiden för barnbidrag erinrade utskottet i ovannämnda
betänkande om att utskottet vid flera tidigare tillfällen utlåtit sig
angående övergång till månadsvis utbetalning av barnbidrag och därvid ställt
sig positivt till en sådan förändring. Utskottet upplyste vidare att riksförsäkringsverket
under hand uppgivit att man gjort vissa beräkningar av de
ekonomiska konsekvenserna av en ändrad utbetalningstid för barnbidrag
och därvid bl. a. funnit att en övergång till månadsutbetalning skulle medföra
viss räntevinst för staten. Utskottet anförde för sin del bl. a. att vilket system
för utbetalningen som bör väljas också har ett visst samband med de
allmänna övervägandena om utformningen av det framtida ekonomiska
stödet till barnfamiljerna. Utskottet, som sade sig anse att frågan om
utbetalningstiderna för barnbidraget förtjänade att tas upp till förnyad
diskussion, förutsatte att dessa spörsmål skulle tas upp till övervägande i det
fortsatta beredningsarbetet på familjepolitikens område.

I kompletteringspropositionen förklarar socialministern att han har för
avsikt att senare lägga fram förslag om övergång till månadsutbetalning av
barnbidrag från den 1 januari 1985. Han anför i denna del följande (s. 7).

Barnbidragen betalas f. n. ut kvartalsvis. Frågan om hur ofta barnbidragen
skall betalas ut har diskuterats vid ett flertal tillfällen. Skäl har därvid
framförts för en övergång till månadsvis utbetalning. Det har bl. a. framhållits
att många barnfamiljer har behov av barnbidraget månadsvis för att klara
familjens betalningar.

Mot detta har hävdats att det är angeläget att den summa som betalas ut är
så stor så att bidraget kan användas för större utgifter för barnet, exempelvis
klädinköp.

Jag har förståelse för bägge dessa ståndpunkter. I den nya situation som
uppstår vid en så kraftig höjning av barnbidraget som jag föreslår i denna
proposition, blir det emellertid enligt min mening naturligt att övergå till
månadsvis utbetalning. Det belopp som utgår efter höjningen blir 400 kr. per
månad redan vid ett barn och 1 400 kr. vid tre barn. För en fembarnsfamilj
blir månadsbeloppet 3 000 kr. Dessa exempel visar att barnbidraget nu blir
ett väsentligt tillskott för att täcka familjernas löpande kostnader för barnen.

Genom att gå över från kvartalsvisa utbetalningar av barnbidraget till
månadsutbetalningar uppnås en viss räntevinst för staten. Besparingen
reduceras till en del av att antalet utbetalningstillfällen ökar vilket ökar
administrationskostnaderna.

Sammantaget beräknas staten göra en besparing på ca 45 milj. kr. per år
genom åtgärden.

Vad som anförs i kompletteringspropositionen angående månadsvis
utbetalning av barnbidrag har inte ifrågasatts i de med anledning av
propositionen väckta motionerna. Utskottet delar i princip den mening som
framförts i propositionen i detta avseende.

Den av socialministern förutskickade övergången till månadsutbetalning

SoU 1983/84:35

19

förutsätter formellt ändring av lagen om allmänna barnbidrag. Detta kan
endast ske genom att riksdagen beslutar härom i form av lag (8 kap. 17 §
regeringsformen). Något förslag till lagändring som riksdagen kan ta
ställning till har inte fogats till den nu framlagda propositionen utan avses
läggas fram under hösten 1984 med sikte på ikraftträdande den 1 januari
1985.

Enligt utskottets mening bör inte riksdagsbehandlingen av det kommande
lagförslaget föregripas genom att riksdagen redan nu uttalar sig om dess
närmare innehåll eller tidpunkten för lagändringens ikraftträdande m. m.

Utskottet föreslår med hänvisning till det anförda att vad socialministern
nu anfört om månadsvis utbetalning av barnbidrag inte skall föranleda något
riksdagens uttalande.

Beträffande barnbidrag vid längre tids utlandsvistelse föreslog utskottet i
betänkande SoU 1983/84:17 att riksdagen som sin mening skulle ge
regeringen till känna vad utskottet anfört. Riksdagen följde utskottet.
Utskottet uttalade - efter en utförlig redovisning av de komplicerade
reglerna på området - följande (s.4).

Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i båda motionerna
att nu gällande regler i lagen om allmänna barnbidrag kan leda till
otillfredsställande resultat i vissa fall av längre utlandsvistelser. Det framstår
som orättvist mot andra barnfamiljer och dessutom som en misshushållning
med allmänna medel om sociala förmåner visar sig utgå dubbelt och kanske
med ansenligt belopp från såväl Sverige som annat land. Anknytningen till
det skatterättsliga bosättningsbegreppet skapar tillämpningssvårigheter som
knappast kan lösas helt annat än genom lagändring. Anvisningen att upphöra
med utbetalningen redan efter sex månader kan ifrågasättas från andra
utgångspunkter. Den är inte knuten till bosättningsbegreppet och saknar
dessutom stöd i själva lagen.

Utskottet anser mot bakgrund av det anförda att det finns skäl att göra en
förutsättningslös översyn av hithörande regler i lagen om allmänna barnbidrag
i syfte att skapa större enhetlighet och bättre samordning i förhållande
till andra sociala förmåner, här och utomlands. Detta bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

I kompletteringspropositionen ansluter sig socialministern till utskottets
synpunkter och anför bl. a. följande (s. 8).

För egen del instämmer jag i utskottets uppfattning att den nuvarande
ordningen är otillfredsställande. Jag föreslår att bosättningsbegreppet i lagen
om allmänna barnbidrag fr. o. m. den 1 januari 1985 ges den innebörd som
gäller enligt lagen om allmän försäkring. Det bör ske genom lagstiftning. Ur
administrationssynpunkt är denna förändring av bosättningsbegreppet en
stor fördel för försäkringskassorna och riksförsäkringsverket. Liksom hittills
bör barnbidrag betalas ut för barn till anställda i statens tjänst på utländsk
ort.

Det finns f. n. ca 6 000 barn för vilka försäkringskassan innehåller
barnbidrag med hänsyn till att de vistas i utlandet mer än sex månader. Vid
återflyttning till Sverige kan många av dessa barn enligt nuvarande tillämp -

SoU 1983/84:35

20

ning ha rätt till barnbidrag och eventuellt flerbarnstillägg retroaktivt. Uppgift
om hur länge barnen vistas utomlands saknas men man kan på goda grunder
anta att en stor del av dem är borta längre än ett år. På grundval härav
beräknar jag att medelsbehovet minskar med ca 30 milj. kr. för helt år.

I flera motioner yrkas avslag på propositionens förslag i denna del. I
motion 1983184:2949av
utskottets ovannämnda uttalande i betänkande SoU 1983/84:17, vari begärdes
en förutsättningslös översyn av hithörande regler. Någon översyn har
inte skett. Motionärerna - som inte utesluter att reglerna behöver ändras -anser därför att den föreslagna ändringen bör avslås då konsekvenserna inte
kan överblickas. Regeringen får enligt motionärerna återkomma till riksdagen
efter att ha fullföljt riksdagens beslut.

Liknande synpunkter anförs även i motion 1983184:2931 av Siri Häggmark
(m) och Anita Bråkenhielm (m), vari också yrkas avslag på propositionen i
denna del. Motionärerna anför bl. a. att utskottets tidigare uttalande
uttryckte en klar medvetenhet om att sakfrågan är komplicerad och att
utredning behövs. Motionärerna nämner i anslutning härtill flera grupper där
man inte anser det givet vilka regler som bör gälla beträffande rätten till
barnbidrag vid längre utlandsvistelse. Ärendet är enligt motionärerna illa
förberett och förslaget bör avslås.

Även i motion 1983184:2956 av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp) och motion
1983/84:2937 av tredje vice talman Karl Erik Eriksson (fp) och Elver Jonsson
(fp) kritiseras propositionens förslag. I den förstnämnda motionen (yrkande
14 och 15 delvis) yrkas avslag på propositionen i förening med ett
riksdagsuttalande till förmån för ett bibehållande av barnbidrag vid längre
utlandsvistelser. Motionärerna anför bl. a. att förslaget främst drabbar
personer som arbetar med frivilliga bistånds- och missionsinsatser i uländerna
och att det för många familjer skulle omöjliggöra fortsatt sådant
ideellt arbete. Även i den andra motionen begärs ett riksdagsuttalande om
bibehållande av nuvarande regler beträffande barnbidrag vid utlandsvistelse.
Även dessa motionärer tar upp situationen för missionärsfamiljer och andra
barnfamiljer som arbetar i biståndsarbete i u-länder.

Även ändring av reglerna för barnbidrag vid längre utlandsvistelser
förutsätter formell lagändring (jfr ovan s. 19). Något lagförslag som kan
antas eller förkastas av riksdagen har inte fogats till propositionen. Utskottet
har i det föregående förklarat att riksdagsbehandlingen av ett kommande
lagförslag inte bör föregripas genom att riksdagen i förväg uttalar sig om
lagändringens innehåll, ikraftträdande etc. Utskottet anser sålunda inte att
vad socialministern i denna del anfört bör föranleda något riksdagens
uttalande.

Med anledning av vad som anförs i motionerna vill utskottet i övrigt
hänvisa till sitt tidigare uttalande i betänkande SoU 1983/84:17. Ingenting har
framkommit som motiverar en omprövning av detta ställningstagande.
Frågan om rätten till barnbidrag för missionärer, biståndsarbetare m.fl. var

SoU 1983/84:35

21

emellertid inte föremål för övervägande i det tidigare ärendet. Regeringen
bör vid sina fortsatta överväganden pröva och ta hänsyn till vad som
framförts i ovannämnda motioner. Detta bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

Åldersgräns för bidragsförskott m. m.

Anslag till bidragsförskott för budgetåret 1984/85 har behandlats i
betänkande SoU 1983/84:16, vari utskottet tillstyrkt ett förslagsanslag av
1 310 milj. kr. Anslagsbeloppet grundas på en beräkning av hur många barn
som är berättigade till bidragsförskott enligt nu gällande regler. Dessa
innebär att bidragsförskott utgår t. o. m. den månad barnet fyller 18 år.

En 18-årsgräns gäller också som huvudregel beträffande den familjerättsliga
underhållsskyldigheten mot barn. Om barnet vid denna tidpunkt går i
skolan eller återupptar skolgången före fyllda 19 år, är föräldrarna underhållsskyldiga
så länge skolgången pågår, dock längst intill dess barnet fyller
21 år. Till skolgång räknas studier i grundskolan eller gymnasieskolan eller
annan jämförlig grundutbildning (7 kap. 1 § andra stycket föräldrabalken).

Ensamförälderkommittén har i sitt betänkande (SOU 1983:51) Ensamföräldrarna
och deras barn föreslagit att bidragsförskott bör utgå till studerande
över 18 år som går i gymnasium, dock längst t. o. m. utgången av juni månad
det år under vilket den studerande fyller 20 år. Förslaget motiveras med att
man vill ge ensamförälderbarnen bättre ekonomiska möjligheter till gymnasiestudier.

Ett system med olika åldersgränser har diskuterats tidigare i olika
sammanhang. Bl. a. förordade socialpolitiska samordningsutredningen i sitt
slutbetänkande (SOU 1979:94) En allmän socialförsäkring, att det för
ekonomiskt stöd till barn skulle gälla två åldersgränser; en högre för barn
som studerar och en lägre för övriga barn. Flerbarnstilläggen är också
konstruerade efter denna modell.

I kompletteringspropositionen förordar socialministern en höjning av
nuvarande åldersgräns 18 år för bidragsförskott såvitt avser studerande
ungdomar. I anslutning härtill föreslås en ökad medelsanvisning med 25
milj. kr. för budgetåret 1984/85 jämfört med vad riksdagen tidigare anvisat. I
kompletteringspropositionen framläggs emellertid inte några förslag till
ändringar i lagen om bidragsförskott. Socialministern anför (s. 10) att frågan
är lagtekniskt komplicerad och att det behövs ytterligare lagtekniskt
beredningsarbete. Vidare utgick remisstiden för ensamförälderkommitténs
förslag den 30 april. Socialministern har därför för avsikt att återkomma
senare med förslag om den närmare utformningen av de aktuella ändringarna,
som är avsedda att kunna träda i kraft den 1 januari 1985.

När det gäller skälen för en ändring av åldersgränsen anför socialministern
följande (s. 6).

1** Riksdagen 1983/84.12sami. Nr35

SoU 1983/84:35

22

Det är enligt min mening viktigt att det familjeekonomiska stödsystemet
för tonåringar är uppbyggt så att det ger motivation till studier. Det finns
fortfarande en betydande snedrekrytering till gymnasiestudier. Mot denna
bakgrund är det olyckligt att bidragsförskottet kan upphöra innan de
gymnasiala studierna avslutats.

I likhet med kommittén förordar jag därför att den högsta åldersgränsen
bör knytas till vad som gäller för studiebidraget inom studiehjälpen, dvs.
t. o. m. utgången av första kalenderhalvåret det år under vilket eleven fyller
20 år. Ett fortsatt bidrag skall alltså utgå längst t. o. m. juni månad det år
eleven fyller 20 år. Denna åldersgräns överensstämmer också med vad som
gäller för flerbarnstillägg för studerande. För likformighetens skull anser jag
att i princip samma regler beträffande studier skall gälla som de som gäller för
flerbarnstillägg för studerande.

Kostnaden för en förändring av åldersgränserna i enlighet med vad jag
anfört kan beräknas till ca 50 milj. kr. för helt år vid nu gällande basbelopp.
Förändringen bör träda i kraft den 1 januari 1985.

I motion 1983184:2956 av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp) yrkas avslag på
propositionens förslag i här aktuell del (yrkande 15 delvis). Avslagsyrkandet
motiveras inte särskilt i motionen.

Utskottet finner det för sin del välbetänkt att se över åldersgränserna för
bidragsförskott när det gäller studerande ungdomar. Något lagförslag som
riksdagen kan anta har emellertid inte fogats till propositionen. Som
utskottet ovan anfört bör inte riksdagsbehandlingen av det aviserade
lagförslaget föregripas genom att riksdagen redan nu uttalar sig om dess
närmare innehåll, ikraftträdande m. m. Utskottet föreslår alltså att vad som i
denna del anförts i propositionen inte skall föranleda något riksdagens
uttalande.

Motion 1983/84:2956 (fp) avstyrks såvitt nu är i fråga (yrkande 15 delvis).

Utskottet kan vid sådant förhållande inte heller tillstyrka att riksdagen
redan nu anvisar ytterligare medel för bidragsförskott. Behovet av ytterligare
medel får prövas i samband med att riksdagen tar ställning till det aviserade
förslaget om ändring i lagen om bidragsförskott. Utskottet avstyrker av
motsvarande skäl även det förslag till ytterligare medelsanvisning som
framläggs i motion 1983/84:2956 (fp) yrkande 13 (jfr s. 24).

Stöd till ensamstående adoptivföräldrar

Bidragsförskott är konstruerat som ett ”förskott” på ett underhållsbidrag,
en form av garanti för att ett barn som inte vårdas av båda sina föräldrar skall
få åtminstone ett visst bidrag varje månad, oavsett den frånvarande
förälderns betalningsförmåga. Vad som förskotterats skall i princip återbetalas
av den som är underhållsskyldig, dock ej mer än upp till det fastställda
underhållsbidragets belopp.

Till följd av sin konstruktion har det ansetts att bidragsförskott inte kan
utgå för barn som adopterats av en ensamstående. Det finns i dessa fall ingen
annan än adoptanten som är underhållsskyldig mot barnet. Annorlunda

SoU 1983/84:35

23

förhåller det sig självfallet om två makar adopterar ett barn gemensamt och
sedan separerar. I så fall gäller vanliga regler om underhållsbidrag och
bidragsförskott.

Den svårare ekonomiska situationen för den som ensam adopterat ett barn
har vid olika tillfällen tagits upp i riksdagsmotioner från alla partier, vari
bl. a. yrkats att bidragsförskottslagens regler skall utsträckas till även dessa
fall. Utskottet har genomgående avstyrkt motionsförslagen med hänvisning
till att man inhämtat att ensamförälderkommittén skulle komma att behandla
frågan (senast i betänkande SoU 1982/83:25 s. 11).

I sitt betänkande Ensamföräldrarna och deras barn (SOU 1983:51) har
ensamförälderkommittén presenterat ett förslag till lösning som innebär att
ett särskilt bidrag inrättas för barn som adopterats av ensamstående. Det
särskilda bidraget skall enligt förslaget uppgå till samma belopp och i övrigt
följa samma regler som bidragsförskott.

Även våren 1984 har riksdagen behandlat ett flertal motioner om stödet till
ensamstående adoptivföräldrar, med eller utan direkt anknytning till kommitténs
förslag. Samtliga motioner gav uttryck åt synen att barn som
adopterats av någon ensamstående inte bör vara sämre ekonomiskt ställda än
andra barn.

Utskottet uttalade för sin del följande (SoU 1983/84:16 s. 6).

Utskottet ansluter sig till den grundsyn som kommer till uttryck i
motionerna, nämligen att alla barn i Sverige bör ha rätt till ett likvärdigt
ekonomiskt grundskydd. Däremot kan möjligen diskuteras om det lämpligaste
sättet att uppnå detta är att på ett eller annat sätt utsträcka de regler
som gäller för bidragsförskott. Det kan sålunda erinras om att det inte endast
är barn som adopterats av ensamstående som i dag vägras bidragsförskott.
En sådan grupp är t. ex. de barn vars vårdnadshavare inte vill medverka till
att få underhållsbidrag eller faderskap till barnet fastställt. När det gäller
barn som kommit till genom insemination uppkommer ytterligare problem,
vars lösning blir beroende av vilken reglering som väljs såväl i fråga om det
juridiska faderskapet som om de allmänna förutsättningarna för verksamheten.
Det kan mot denna bakgrund inte anses självklart vilken lösning som bör
väljas. Utskottet är för sin del inte berett att redan nu ta ställning i fråga om
den närmare utformningen av ett särskilt stöd till ensamstående adoptivföräldrar
och andra ensamma försörjare. Utskottet förutsätter emellertid att
regeringen bereder den här aktuella frågan skyndsamt och snarast framlägger
ett förslag för riksdagen. I det sammanhanget kan nämnas att den
familjeekonomiska beredningsgrupp som arbetar inom regeringskansliet
nyligen föreslagit införande av ett stöd motsvarande bidragsförskott till
ensamstående adoptivförälder.

Motionerna får anses besvarade genom vad utskottet nu anfört och
avstyrks därför.

I kompletteringspropositionen ansluter sig socialministern till ensamförälderkommitténs
principiella syn på frågan och anför bl. a. följande.

Även jag anser att stöd bör utges till barn som adopterats av ensamstående.
Utgångspunkten för samhällets stöd är barnets bästa. Enligt min mening

SoU 1983/84:35

24

bör orsaken till att en adoptivförälder är ensamstående inte avgöra om
samhällsstöd utgår eller inte.

Kostnaderna för ett stöd med det innehåll jag här beskrivit kan beräknas
till ca 3 milj. kr. per år vid gällande basbelopp. De nya reglerna bör träda i
kraft den 1 januari 1985.

I motion 1983/84:2932 av Allan Åkerlind (m) yrkas avslag på propositionen
i vad avser införande av ett särskilt stöd motsvarande bidragsförskott till
ensamstående adoptivförälder. Motionären - som i egenskap av ledamot i
ensamförälderkommittén reserverat sig mot kommitténs förslag i denna del -anför bl. a. att man i rådande ekonomiska läge inte bör utöka antalet bidrag,
att det alltid måste sättas en gräns någonstans för vilka som skall ha rätt till
bidragsförskott samt att det är fel att stimulera ensamstående till att
adoptera. Motionären anser vidare att konsekvenserna av förslaget inte
belysts, vare sig i utredningen eller i propositionen.

Utskottet har redan i betänkande SoU 1983/84:16 angett sin principiella
inställning i fråga om stöd till ensamstående adoptivförälder. Något lagförslag
i denna fråga har inte fogats till den nu framlagda propositionen utan
avses bli framlagt senare med sikte på ikraftträdande den 1 januari 1985.
Utskottet har i det föregående uttalat att riksdagsbehandlingen av ett
kommande lagförslag inte bör föregripas genom att riksdagen i förväg uttalar
sig om dess närmare innehåll, ikraftträdande m. m. Utskottet - som i övrigt
vill hänvisa till sitt uttalande i samma fråga tidigare i år - anser därför inte att
vad som i denna del anförts i propositionen bör föranleda något riksdagens
uttalande.

Motion 1983/84:2932 (m) avstyrks.

Bidrag till anordnande av daghem och fritidshem

Anslag till bidrag till kommunal barnomsorg (F 1) för budgetåret 1984/85
har behandlats av utskottet i betänkande SoU 1983/84:18. Riksdagen
anvisade för detta ändamål efter tillstyrkande av utskottet ett förslagsanslag
av 6 515 milj. kr.

I kompletteringspropositionen föreslår socialministern att riksdagen
härutöver anvisar ett reservationsanslag av 100 milj. kr. för tillfälligt bidrag
till anordnande av daghem och fritidshem. Socialministern anför följande
(prop. s. 9).

Statsbidrag utgår till driften av daghem och fritidshem. Några år under
1970-talet fanns ett särskilt anordningsbidrag som under år 1976 uppgick till
12 000 kr. per plats i daghem och fritidshem. Detta innebar för en normal
avdelning med 15 platser ett bidrag med 180 000 kr. Anordningsbidraget
upphörde år 1977. Därefter beaktas de ökade kapitaltjänstkostnadema i
stället vid beräkningen av driftbidraget. Den statliga långivningen sker med
bostadslån. I övrigt finns inte något separat investeringsstöd.

Det tidigare anordningsbidraget utgick i förhållande till antalet platser. I
det nya statsbidragssystem som gäller fr. o.m. den 1 januari 1984 har

SoU 1983/84:35

25

platsbegreppet slopats och bidrag utgår per inskrivet barn i daghem och
fritidshem. Det tillfälliga anordningsbidraget bör därför utgå per avdelning i
nybyggda daghem och fritidshem där byggnationen igångsätts efter den 30
juni 1984 men före den 1 mars 1985 och avslutas senast den 30 september
1985. Bidraget bör utgå med 300 000 kr. per avdelning.

Jag föreslår att bidraget administreras av socialstyrelsen som har att
fördela de medel som anvisats. Före igångsättningen av arbetena skall
arbetsförmedlingen höras. Bidrag bör sålunda utgå endast för projekt på
orter där byggsysselsättningsbehov finns.

Jag föreslår att 100 milj. kr. avsätts för det tillfälliga anordningsbidraget.
Jag beräknar att en nyproduktion av ca 330 avdelningar kan ske. Härigenom
kan minst 5 000 barn beredas plats i barnomsorgen.

I flera motioner yrkas avslag på propositionens förslag i denna del. I
motion 1983184:2949 av Ulf Adelsohn m.fl. (m) yrkas dels avslag på
propositionen {yrkande 1 delvis), dels att riksdagen skall begära förslag till
nya statsbidragsregler för barnomsorgen med samma statsbidragsrätt för
enskilda förskolor som för kommunala och som även i övrigt uppfyller i
motionen anförda krav {yrkande T). Det senare yrkandet överensstämmer
med yrkande 2 i motion 1983/84:2445 av samma motionärer, vilket behandlats
av utskottet i betänkande SoU 1983/84:18. Utskottet avstyrkte då
samtliga motionsyrkanden om ändringar i statsbidragssystemet för barnomsorgen
bl. a. med att bidragen är utformade så att de främjar en fortsatt
utbyggnad av förskole- och fritidshemsverksamheten och till att endast några
månader då förflutit sedan bidragssystemet antogs av riksdagen (se SoU
1983/84:12).

Utskottet, som dessutom vill hänvisa till att frågan om statsbidrag till
alternativ barnomsorg behandlats ånyo så sent som i betänkande SoU
1983/84:31, kan inte heller nu se några skäl för att diskutera införandet av ett
helt nytt statsbidragssystem. Motion 1983/84:2949 avstyrks således i denna
senare del (yrkande 7).

Avslag på propositionsförslaget yrkas också i motion 1983184:2941 av
Karin Söder m.fl. (c) (yrkande 14). Motionärerna anför bl. a. att anordningsbidrag
tidigare visat sig driva upp byggnadskostnaderna på ett oacceptabelt
sätt. Enligt motionärerna är det vidare angeläget att daghems- och
fritidshemsutbyggnaden liksom hittills sker i takt med den lokala efterfrågan
på barnomsorg. Motionärerna hänvisar vidare till sina krav på ett rättvisare
statsbidragssystem för den kommunala barnomsorgen, vilket skulle ge
utrymme för en stimulans av barnomsorgsutbyggnaden i former som de
enskilda kommunerna bäst kan utnyttja.

I motion 1983/84:2956 av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp) yrkas inte avslag på
propositionen men väl ett tillkännagivande från riksdagen om att det
föreslagna tillfälliga bidraget till anordnande av daghem och fritidshem inte
begränsas till kommunala anläggningar utan utgår för alla typer av daghem
och fritidshem samt likformigt i hela landet (yrkande 16). Motionärerna
anför bl. a. att riksdagen för tydlighets skull bör uttala att bidraget kan utgå
också för privata barnomsorgsanläggningar, vare sig de drivs i affärsmässigt

SoU 1983/84:35

26

syfte eller sorn t. ex. föräldrakooperativ. Motionärerna kan heller inte
acceptera begränsningen till sysselsättningssvaga orter. Barnomsorgens syfte
är att förbättra för barn och föräldrar, inte att utgöra byggnadsprojekt, anför
motionärerna.

Propositionens förslag om tillfälligt anordningsbidrag till daghem och
fritidshem beräknas möjliggöra en nyproduktion av 330 avdelningar. Härigenom
kan minst 5 000 barn beredas plats inom barnomsorgen. Utskottet, som
vill erinra om att riksdagen vid upprepade tillfällen understrukit vikten av
fortsatt utbyggnad av dag- och fritidshem, ser med tillfredsställelse att
särskilda medel av avsevärd storlek föreslås bli avsatta för detta ändamål. De
invändningar som framförs i motionerna anser utskottet inte bärande.
Behovet av barnomsorg är stort i hela landet. Att också sysselsättningsbehovet
på orten beaktas när det gäller prioriteringen mellan olika tänkbara
projekt anser utskottet rimligt. Utskottet avstyrker således motionerna
1983/84:2949 (m) yrkande 1 i motsvarande del och motion 1983/84:2941 (c)
yrkande 14.

När det gäller de synpunkter på fördelningen av bidraget som anförs i
motion 1983/84:2956 (fp) kan utskottet som ovan framgått inte ansluta sig till
motionärernas synpunkt angående begränsningen till sysselsättningssvaga
orter. Beträffande frågan om bidrag till icke-kommunala anläggningar
förutsätter utskottet att samma bedömningsgrunder kommer att anläggas
som när det gäller frågan om bidrag till driften av anläggningen. Motionsyrkandet
avstyrks med hänvisning till det anförda (yrkande 16).

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande fortsatt familjepolitiskt reformarbete

att riksdagen avslår motion 1983/84:1616, motion 1983/84:2078
yrkande 3, motion 1983/84:2445 yrkande 1 och motion 1983/
84:2949 yrkande 3,

2. beträffande vårdnadsersättning

att riksdagen avslår motion 1983/84:2949 yrkande 6,

3. beträffande indexreglering av det allmänna barnbidraget

att riksdagen avslår motion 1983/84:1638 yrkandena 1 och 2,

4. beträffande ändring av 1 § lagen om allmänna barnbidrag

att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:150 bil. 2 mom. Ii
motsvarande del och med avslag på motion 1983/84:2078
yrkande 1, motion 1983/84:2109 yrkande 1 i motsvarande del,
motion 1983/84:2941 yrkandena 12 och 13 i motsvarande del,
motion 1983/84:2949 yrkande 1 i motsvarande del och motion
1983/84:2956 yrkandena 10 och 15 i motsvarande del antar i
propositionen föreslagen lydelse av 1 § lagen (1947:529) om
allmänna barnbidrag,

SoU 1983/84:35

27

5. beträffande ändring av 2 a § lagen om allmänna barnbidrag

att riksdagen avslår motion 1983/84:2078 yrkande 2, motion 1983/
84:2109 yrkande 1 i motsvarande del, motion 1983/84:2941
yrkande 13 i motsvarande del och motion 1983/84:2956
yrkande 11,

6. beträffande ett temporärt flerbarnstillägg

att riksdagen avslår motion 1983/84:2949 yrkandena 4 och 5,

7. beträffande ikraftträdandebestämmelser m. m.

att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:150 bil. 2 mom. 1 i
motsvarande del och med avslag på motion 1983/84:2957
yrkande 4 antar i propositionen framlagt förslag till lag om ändring
i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag i den mån det inte
behandlats under mom. 3,

8. beträffande medelsanvisning till Allmänna barnbidrag

att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:100 bil. 7
punkt C 1 och proposition 1983/84:150 bil. 2 mom. 3 och med
avslag på motion 1983/84:1638 yrkande 3, motion 1983/84:2109
yrkande 1 i motsvarande del, motion 1983/84:2949 yrkande 2 och
motion 1983/84:2956 yrkande 15 i motsvarande del till Allmänna
barnbidrag för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag av
6 990 000 000 kr.,

9. beträffande månadsvis utbetalning av barnbidrag

att riksdagen med anledning av proposition 1983/84:150 bil. 2
mom. 10 beslutar att vad som anförts i propositionen inte skall
föranleda något riksdagens uttalande,

10. beträffande barnbidrag vid utlandsvistelse

att riksdagen med anledning av proposition 1983/84:150 bil. 2
mom. 9 och motion 1983/84:2931, motion 1983/84:2937, motion
1983/84:2949 yrkande 1 i motsvarande del och motion 1983/
84:2956 yrkandena 14 och 15 i motsvarande del beslutar att som sin
mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. beträffande åldersgräns för bidragsförskott

att riksdagen med anledning av proposition 1983/84:150 bil. 2
mom. 7 och med avslag på motion 1983/84:2956 yrkande 15 i
motsvarande del beslutar att vad som anförts i propositionen inte
skall föranleda något riksdagens uttalande,

12. beträffande medelsanvisning till Bidragsförskott

att riksdagen avslår proposition 1983/84:150 bil. 2 mom. 5 och
motion 1983/84:2956 yrkandena 13 och 15 i motsvarande del,

13. beträffande stöd till ensamstående adoptivförälder

att riksdagen med anledning av proposition 1983/84:150 bil. 2
mom. 8 och med avslag på motion 1983/84:2932 beslutar att vad
som anförts i propositionen inte skall föranleda något riksdagens
uttalande,

SoU 1983/84:35

28

14. beträffande anordningsbidrag för daghem och fritidshem

att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:150 bil. 2 mom. 6
och med avslag på motion 1983/84:2941 yrkande 14, motion
1983/84:2949 yrkande 1 i motsvarande del och yrkande 7 och
motion 1983/84:2956 yrkande 16 till Bidrag till anordnande av
daghem och fritidshem för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag
av 100 000 000 kr.

Stockholm den 24 maj 1984

På socialutskottets vägnar

INGEMAR ELIASSON

Närvarande: Ingemar Eliasson (fp), Evert Svensson (s), Göte Jonsson (m),
Rune Gustavsson (c), Kjell Nilsson (s), Blenda Littmarck (m), Stig Alftin
(s), Lilly Bergander (s), Ann-Cathrine Haglund (m), Anita Persson (s), Inga
Lantz (vpk), Gunnar Ström (s), Rosa Östh (c), Aina Westin (s) och Bo
Arvidson (m).

SoU 1983/84:35

29

Reservationer

Fortsatt familjepolitiskt reformarbete (mom. 1 i hemställan)

1. av Ingemar Eliasson (fp), Göte Jonsson (m), Rune Gustavsson (c),
Blenda Littmarck (m), Ann-Cathrine Haglund (m), Rosa Östh (c) och Bo
Arvidson (m) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 11 som börjar med ”Utskottet
har som ovan” och slutar med ”yrkande 3” bort ha följande lydelse:

Det familjepolitiska reformarbetet måste utgå från en helhetssyn och
utformas utifrån vissa övergripande mål och principer. Familjen är samhällets
hörnsten och de viktigaste delarna i barnens uppfostran ges i familjen.
Brister i detta avseende kan aldrig helt uppvägas av fostran och utbildning
utanför familjen.

Föräldrarna har det grundläggande ansvaret för barnens uppfostran.
Samhällets familj epolitik skall underlätta för föräldrarna att ta och bära detta
ansvar.

Familjepolitiken måste utformas så att den kan tillgodose skilda familjers
olika önskemål och behov. Det är föräldrarna som skall avgöra vilken
omsorg och tillsyn man vill ge barnen. Samhällets stöd till barnfamiljerna bör
baseras på valfrihet. Föräldrarna bör ges bättre möjligheter att välja form av
tillsyn.

Familjerna skall ha möjlighet att välja mellan många skilda alternativ, så
att de i olika stadier av sitt liv skall kunna välja den livsform, arbetsfördelning
och barnomsorg som passar just då. Oavsett om föräldrarna förvärvsarbetar
eller inte och oavsett om de har få eller många barn skall de kunna välja den
lösning som passar barnen bäst och som ger föräldrarna trygghet för barnen.

Barnen är vår framtid. Alla barn har rätt till en trygg uppväxt. Samhällets
familjepolitik måste sätta barnen och deras bästa i centrum. Det är i första
hand föräldrarna som har ansvaret för sina barn och deras uppväxtvillkor.
Barnens och föräldrarnas behov av mera tid för varann är en viktig
grundprincip för familjepolitiken.

I nuvarande skattesystem tas ingen hänsyn till hur många som skall leva av
familjeinkomsten vid beskattningen. Skattesystemet måste därför vägas in i
den samlade familjepolitiken och ta hänsyn till försörjningsbördan. Möjlighet
måste finnas även för barnfamiljer med bara en inkomst att leva på denna
jämte barnbidrag och flerbarnstillägg.

Barn- och familjestödet är svåröverskådligt och i vissa delar styrande och
direkt orättvist med i vissa fall oacceptabla marginaleffekter som följd.
Vägledande för en översyn bör vara kraven på rättvisa, valfrihet och
effektivitet.

Familjepolitiken måste utgå från den självklara förutsättningen att föräldrarna
bäst vet vilken omsorgsform som bäst passar deras barn. Vård av barn
måste därför alltid betraktas som en lika värdefull uppgift oberoende av om
det utförs av föräldrarna själva eller av privata eller kommunala ersättare.

SoU 1983/84:35

30

Införandet av någon form av vårdnadsersättning skulle underlätta familjernas
valfrihet.

Det samhälleliga stödet till barnomsorgen måste också utformas så att det
utgår lika för olika former av barnomsorg. För många är den kommunala
barnomsorgen en värdefull tillsynsform men många kräver alternativ. Därför
måste statsbidraget vara neutralt till skilda omsorgsformer. Detta gäller såväl
kommunala som kooperativa, ideella eller privata daghem. Nödvändiga
kvalitetskrav måste alltid uppställas för att statsbidrag skall kunna utgå.
Alternativen är viktiga och värdefulla av framför allt sociala skäl. Även
ekonomiskt har alternativa barnomsorgsformer visat sig fördelaktiga i
förhållande till kommunala.

I sammanfattning bör principerna för den fortsatta familjepolitiken vara
följande:

• Föräldrarna har huvudansvaret för barnen och familjen är basen för
barnens uppfostran.

• Familjepolitiken skall syfta till att ge barnen en trygg uppväxt, öka
valfriheten och främja jämställdheten.

• Skattesystemet skall utformas så att hänsyn tas till försörjningsbördan
varvid särskilt beaktas ensamförsörjarfamiljerna.

• Reformeringen av det fortsatta familjestödet måste inriktas på att mildra
marginaleffekterna för barnfamiljerna.

• Reformen skall innefatta ändring av stödet till olika former av barntillsyn
så att familjernas valfrihet förbättras och alternativa barnomsorger
stimuleras. Vård av egna barn skall underlättas om familjen väljer detta
framför att lösa barnomsorgen utanför hemmet.

• Större rättvisa måste uppnås mellan familjer med barn och familjer utan
barn. Särskild hänsyn måste tas till flerbarnsfamiljernas situation.

dels att utskottet under mom. 1 bort hemställa

1. beträffande fortsatt familjepolitiskt reformarbete
att riksdagen med anledning av motion 1983/84:1616, motion
1983/84:2078 yrkande 3, motion 1983/84:2445 yrkande 1 och motion
1983/84:2949 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

Vårdnadsersättning (mom. 2 i hemställan)

2. av Göte Jonsson, Blenda Littmarck, Ann-Cathrine Haglund och Bo
Arvidson (samtliga m) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 11 som börjar med ”Utskottet
avstyrker” och slutar med ”vårdnadsersättning” bort ha följande lydelse:
För att snabbt minska orättvisorna mellan de familjer som får och de som
inte får kommunal barnomsorgsplats, för att öka småbarnsfamiljernas
valfrihet samt för att minska behovet av de mycket dyra småbarnsplatserna

SoU 1983/84:35

31

vid daghemmen bör en obeskattad vårdnadsersättning på 6 000 kr. per år
införas för alla barn mellan ett och tre år. En sådan ersättning, som skulle
”kosta” omkring 5 % av dagens stöd till den kommunala barnomsorgen, bör
finansieras inom ramen för statsbidraget till denna. Vårdnadsersättningen
skall införas den 1 januari 1985. Regeringen bör skyndsamt framlägga förslag
härom.

dels att utskottet under mom. 2 bort hemställa

2. beträffande vårdnadsersättning

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2949 yrkande 6 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Indexreglering av det allmänna barnbidraget (mom. 3 i hemställan)

3. av Inga Lantz (vpk) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 13 med ”Utskottet
har vid” och slutar på s. 14 med ”(yrkande 1 och 2)” bort ha följande lydelse:
Som anförs i motion 1983/84:1638 får barnfamiljerna sin kompensation
genom höjda barnbidrag långt efter det att levnadskostnaderna har ökat.
Den principiellt riktiga lösningen vore därför att värdesäkra barnbidragen
genom att de knyts till basbeloppet. Målet bör vara att barnbidragen bestäms
till 25 % av basbeloppet. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att utskottet under mom. 3 bort hemställa

3. beträffande indexreglering av det allmänna barnbidraget

att riksdagen med anledning av motion 1983/84:1638 yrkandena 1
och 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Ändring av 1 § lagen om allmänna barnbidrag (mom. 4 i hemställan)

4. av Göte Jonsson, Blenda Littmarck, Ann-Cathrine Haglund och Bo
Arvidson (samtliga m) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 16 som börjar med ”Utskottet
vill understryka” och slutar med ”(yrkande 1 delvis)” bort ha följande
lydelse:

I motionerna 1983/84:2445 och 2949 har presenterats ett förslag till
reformerat stöd till barnfamiljerna, inrymmande bl. a. ett avdrag vid den
kommunala beskattningen om 15 000 kr. per barn, en skattefri vårdnadsersättning
för barn mellan ett och tre år om 6 000 kr. per år och barn, avdrag för
barntillsynskostnader m. m. Till de barnfamiljer som har så låga inkomster
och/eller så många barn att de inte kan utnyttja det kommunala grundavdraget
fullt ut skall motsvarande bidrag utgå. Dessa former av stöd är att föredra

SoU 1983/84:35

32

framför en höjning av det allmänna barnbidraget. Utskottet avstyrker därför
samtliga förslag om barnbidragshöjning.

dels att utskottet under mom. 4 bort hemställa

4. beträffande ändring av 1 § lagen om allmänna barnbidrag
att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2949 yrkande 1 i
motsvarande del och med avslag på motion 1983/84:2078
yrkande 1, motion 1983/84:2109 yrkande 1 i motsvarande del,
motion 1983/84:2941 yrkandena 12 och 13 i motsvarande del och
motion 1983/84:2956 yrkandena 10 och 15 i motsvarande del avslår
i proposition 1983/84:150 bil. 2 mom. 1 framlagt förslag till ändrad
lydelse av 1 § lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag,

5. av Rune Gustavsson (c) och Rosa Östh (c) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 16 som börjar med ”Utskottet
vill understryka” och slutar med ”(yrkande 1 delvis)” bort ha följande
lydelse:

Barnbidraget utgör stommen i det familjeekonomiska stödet och den
successiva utbyggnaden därav bör fullföljas. Som anförs i motionerna
1983/84:2109 och 2941 bör i det totala familjeekonomiska stödet ingå bl. a.
barnbidrag och flerbarnstillägg, vårdnadsersättning och skattereduktion för
familjer med endast en inkomst. I de nämnda motionerna presenteras sådana
förslag, inrymmande bl. a. en barnbidragshöjning om 600 kr. per år. Denna
är i förening med de övriga åtgärder som föreslås i motionerna att föredra
framför regeringens förslag. Det utökade stödet till barnfamiljerna bör
vidare träda i kraft så snart som möjligt, dvs. den 1 juli 1984.

dels att utskottet under mom. 4 bort hemställa

4. beträffande ändring av 1 § lagen om allmänna barnbidrag
att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2109 yrkande 1 i
motsvarande del och motion 1983/84:2941 yrkandena 12 och 13 i
motsvarande del och med avslag på proposition 1983/84:150 bil. 2
mom. 1 i motsvarande del och motion 1983/84:2078 yrkande 1,
motion 1983/84:2949 yrkande 1 i motsvarande del och motion
1983/84:2956 yrkandena 10 och 15 i motsvarande del antar följande
såsom Reservanternas förslag betecknade lydelse av 1 § lagen
(1947:529) om allmänna barnbidrag:

SoU 1983/84:35

33

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Reservanternas förslag

1 §

För barn, som är svensk medborgare
och bosatt i riket, skall av
allmänna medel såsom bidrag till
barnets uppehälle och uppfostran
utgå allmänt barnbidrag med 3 300
kronor om året i enlighet med vad
nedan närmare stadgas.

För barn, som är svensk medborgare
och bosatt i riket, skall av
allmänna medel såsom bidrag till
barnets uppehälle och uppfostran
utgå allmänt barnbidrag med 3 900
kronor om året i enlighet med vad
nedan närmare stadgas.

Allmänt barnbidrag skall utgå jämväl för här i riket bosatt barn, som icke
är svensk medborgare, såframt barnet fostras av någon som är bosatt och
mantalsskriven i riket eller ock barnet eller endera av dess föräldrar sedan
minst sex månader vistas i riket.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1984.

6. av Ingemar Eliasson (fp) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 16 som börjar med ”Utskottet
vill understryka” och slutar med ”(yrkande 1 delvis)” bort ha följande
lydelse:

I motionerna 1983/84:2078 och 2956 presenteras ett förslag till en
provisorisk reform för ett omedelbart förbättrat stöd till barnfamiljerna.
Detta inrymmer bl. a. en barnbidragshöjning om 300 kr. per år, utökade
flerbarnstillägg och en skattereduktion om 2 000 kr. per barn. Dessa förslag
ger barnfamiljerna ett klart förbättrat stöd utan att som regeringens förslag
förstärka marginaleffekterna. Den föreslagna barnbidragshöjningen bör
vidare träda i kraft så snart som möjligt, dvs. den 1 juli 1984.

dels att utskottet under mom. 4 bort hemställa

4. beträffande ändring av 1 § lagen om allmänna barnbidrag
att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2078 yrkande 1 och
motion 1983/84:2956 yrkandena 10 och 15 i motsvarande del och
med avslag på proposition 1983/84:150 bil. 2 mom. 1 i motsvarande
del, motion 1983/84:2109 yrkande 1 i motsvarande del, motion
1983/84:2941 yrkandena 12 och 13 i motsvarande del och motion
1983/84:2949 yrkande 1 i motsvarande del antar följande såsom
Reservantens förslag betecknade lydelse av 1 § lagen (1947:529)
om allmänna barnbidrag:

SoU 1983/84:35

34

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Reservantens förslag

1 §

För barn, som är svensk medbor- För barn, som är svensk medborgare
och bosatt i riket, skall av gare och bosatt i riket, skall av

allmänna medel såsom bidrag till allmänna medel såsom bidrag till

barnets uppehälle och uppfostran barnets uppehälle och uppfostran
utgå allmänt barnbidrag med 3 300 utgå allmänt barnbidrag med 3 600

kronor om året i enlighet med vad kronor om året i enlighet med vad

nedan närmare stadgas. nedan närmare stadgas.

Allmänt barnbidrag skall utgå jämväl för här i riket bosatt barn, som icke
är svensk medborgare, såframt barnet fostras av någon som är bosatt och
mantalsskriven i riket eller ock barnet eller endera av dess föräldrar sedan
minst sex månader vistas i riket.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1984.

Ändring av 2 a § lagen om allmänna barnbidrag (mom. 5 i hemställan)

7. av Rune Gustavsson (c) och Rosa Östh (c) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 16 som börjar med ”När det
gäller” och slutar med ”från andra barnet” bort ha följande lydelse:

I motionerna 1983/84:2109 och 2941 föreslås ett med 400 kr. utökat
flerbarnstillägg utöver den höjning som automatiskt sker genom höjning av
det allmänna barnbidraget. Vidare föreslås att detta belopp skall utgå redan
då det finns två barn i familjen och inte såsom nu först då det finns tre eller
flera. Med hänsyn till att den mest utsatta gruppen barnfamiljer är
flerbarnsfamiljerna med endast en inkomst anser utskottet detta vara en
rimlig fördelning av det familjeekonomiska stödet. Utskottet tillstyrker alltså
detta förslag.

dels att utskottet under mom. 5 bort hemställa

5. beträffande ändring av 2 a § lagen om allmänna barnbidrag
att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2109 yrkande 1 i
motsvarande del och motion 1983/84:2941 yrkande 13 i motsvarande
del och med avslag på motion 1983/84:2078 yrkande 2 och
motion 1983/84:2956 yrkande 11 antar följande såsom Reservanternas
förslag betecknade lydelse av 2 a § lagen (1947:529) om
allmänna barnbidrag.

SoU 1983/84:35

35

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag

Härigenom föreskrivs att 2 a § lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Reservanternas förslag

2 a §

Flerbarnstillägg utgår om någon
uppbär allmänt barnbidrag för tre
eller flera barn. Vid tillämpning av
denna paragraf beaktas inte barn
som avses i 4 § tredje stycket eller
7 §.

Flerbarnstillägget motsvarar ett
halvt barnbidrag om barnens antal
uppgår till tre och ökas med ett helt
barnbidrag för varje ytterligare
barn.

Flerbarnstillägg utgår om någon
uppbär allmänt barnbidrag för två
eller flera barn. Vid tillämpning av
denna paragraf beaktas inte barn
som avses i 4 § tredje stycket eller
7 §.

Flerbarnstillägget motsvarar ett
halvt barnbidrag om barnens antal
uppgår till tre och ökas med ett helt
barnbidrag för varje ytterligare
barn.

Härutöver utgår 400 kronor för
varje barn, räknat från och med det
andra barnet.

Vid beräkningen av flerbarnstillägget skall de barn för vilka någon uppbär
allmänt barnbidrag räknas samman med de barn för vilka någon annan
uppbär allmänt barnbidrag om dessa bidragsmottagare stadigvarande sammanbor
och är eller har varit gifta med varandra eller har eller har haft barn
gemensamt.

Den som önskar uppbära flerbarnstillägg med stöd av tredje stycket skall
anmäla detta till den allmänna försäkringskassan.

Om inte annat föreskrivs skall bestämmelserna om allmänt barnbidrag i
denna lag eller i andra lagar eller författningar tillämpas på flerbarnstillägg.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1984.

8. av Ingemar Eliasson (fp) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 16 som börjar med ”När det
gäller” och slutar med ”från andra barnet” bort ha följande lydelse:

I motionerna 1983/84:2078 och 2956 föreslås med hänvisning till att det är
flerbarnsfamiljerna som har det svårast att få ekonomin att gå ihop ett
kraftigt utökat flerbarnsstöd. Detta bör enligt motionerna genomgående
höjas med 25 % av barnbidragets belopp samt utgå redan då det finns två
barn i familjen. Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är
nödvändigt att i första hand förbättra flerbarnsfamiljernas situation. Utskottet
tillstyrker alltså detta motionsförslag.

dels att utskottet under mom. 5 bort hemställa

5. beträffande ändring av 2 a § lagen om allmänna barnbidrag
att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2078 yrkande 2 och

SoU 1983/84:35

36

motion 1983/84:2956 yrkande 11 och med avslag på motion
1983/84:2109 yrkande 1 i motsvarande del och motion 1983/
84:2941 yrkande 13 i motsvarande del antar följande såsom
Reservantens förslag betecknade lydelse av 2 a § lagen (1947:529)
om allmänna barnbidrag:

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag

Härigenom föreskrivs att 2 a § lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Reservantens förslag

2a §

Flerbarnstillägg utgår om någon Flerbarnstillägg utgår om någon

uppbär allmänt barnbidrag för tre uppbär allmänt barnbidrag för två

eller flera barn. Vid tillämpning av eller flera barn. Vid tillämpning av

denna paragraf beaktas inte barn denna paragraf beaktas inte barn

som avses i 4 § tredje stycket eller som avses i 4 § tredje stycket eller

7 §. 7 §.

Flerbarnstillägget motsvarar ett Flerbarnstillägget motsvarar

halvt barnbidrag om barnens antal 25 procent av barnbidraget om det

uppgår till tre och ökas med ett helt finns två barn, 100 procent av barnbarnbidrag
för varje ytterligare bidraget om det finns tre barn och

barn. ökas med 125 procent av barnbidra get

för varje ytterligare barn.

Vid beräkningen av flerbarnstillägget skall de barn för vilka någon uppbär
allmänt barnbidrag räknas samman med de barn för vilka någon annan
uppbär allmänt barnbidrag om dessa bidragsmottagare stadigvarande sammanbor
och är eller har varit gifta med varandra eller har eller har haft barn
gemensamt.

Den som önskar uppbära flerbarnstillägg med stöd av tredje stycket skall
anmäla detta till den allmänna försäkringskassan.

Om inte annat föreskrivs skall bestämmelserna om allmänt barnbidrag i
denna lag eller i andra lagar eller författningar tillämpas på flerbarnstillägg.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1984.

Ett temporärt flerbarnstillägg (mom. 6 i hemställan)

9. av Göte Jonsson, Blenda Littmarck, Ann-Cathrine Haglund och Bo
Arvidson (samtliga m) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 16 med ”Med den
syn” och slutar på s. 17 med ”(yrkandena 4 och 5)” bort ha följande lydelse:
I motionerna 1983/84:2445 och 2449 har framförts en rad förslag som
tillsammantagna skulle innebära en kraftig förbättring av samtliga barnfamiljers
situation. Det successiva genomförandet av den i motionen föreslagna

SoU 1983/84:35

37

omläggningen av familjebeskattningen tar dock ett par år i anspråk. I
avvaktan härpå behövs därför ett särskilt temporärt stöd till familjer med tre
eller flera barn. Detta bör utgå med 750 kr. om det finns tre barn och ökas
med 1 500 kr. för varje ytterligare barn. De angivna beloppen bör utgå under
tiden den 1 juli 1984-den 31 december 1985. Under 1986 bör beloppet
halveras för att år 1987 vara avvecklat i takt med att det i motionerna
föreslagna grundavdraget för barn stegvis införs. Utskottet tillstyrker på de
av motionärerna anförda skälen detta förslag.

dels att utskottet under mom. 6 bort hemställa

6. beträffande ett temporärt flerbarnstillägg

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2949 yrkandena 4 och 5
antar följande

Förslag till

Lag om särskilt flerbarnstillägg under åren 1984-1986

Härigenom föreskrivs följande.

Utöver vad som föreskrivs i 2 a § lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag
skall under tiden den 1 juli 1984-den 31 december 1985 utgå särskilt
flerbarnstillägg med 750 kronor per år om barnens antal uppgår till tre och
ökas med 1 500 kronor per år för varje ytterligare barn. Under år 1986 skall
särskilt flerbarnstillägg utgå med hälften av nu angivna belopp.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1984.

Ikraftträdandebestämmelser m. m. (mom. 7 i hemställan)

10. av Ingemar Eliasson (fp) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 17 som börjar med ”Utskottet
vill för sin del” och slutar med ”den 1 januari 1985” bort ha följande lydelse:

Många barnfamiljer har f. n. en mycket svår ekonomisk situation. Det är
angeläget att de så snart som möjligt får ett ekonomiskt tillskott. Att den av
regeringen föreslagna barnbidragshöjningen från den 1 januari 1985 är
kraftig ändrar inte på detta förhållande. Utskottet anser det därför inte vara
möjligt att uppskjuta ikraftträdandet av barnbidragshöjningen utan denna
bör således genomföras redan fr. o. m. den 1 juli 1984.

dels att utskottet under mom. 7 bort hemställa

7. beträffande ikraftträdandebestämmelser m. m.

att riksdagen med anledning av proposition 1983/84:150 bil. 2
mom. 1 i motsvarande del och med avslag på motion 1983/84:2957
yrkande 4 antar i propositionen framlagt förslag till lag om ändring
i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag i den mån det inte

SoU 1983/84:35

38

behandlats under mom. 3 med den ändringen att ikraftträdandebestämmelsen
skall ha följande lydelse:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1984.

11. av Inga Lantz (vpk) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 17 som börjar med ”1 motion”
och slutar med ”avstyrks därför” bort ha följande lydelse:

Den av regeringen föreslagna barnbidragshöjningen om 4 800 kr. per år
från den 1 januari 1985 är positiv och tillstyrks. Under tiden fram till dess den
träder i kraft behövs dock ytterligare ett tillskott till barnfamiljernas
ekonomi. Som föreslås i motion 1983/84:2957 bör därför övergångsvis
bestämmas att barnbidraget utgår med 3 800 kr. per år under tiden den 1 juli
1984-den 31 december 1984. Utskottet förordar att riksdagen gör detta
tillägg till regeringens förslag.

dels att utskottet under mom. 7 bort hemställa

7. beträffande ikraftträdandebestämmelser m. m.
att riksdagen med anledning av proposition 1983/84:150 bil. 2
mom. 1 i motsvarande del och med bifall till motion 1983/84:2957
yrkande 4 antar i propositionen framlagt förslag till lag om ändring
i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag i den mån det inte
behandlats under mom. 3 med den ändringen att ikraftträdandebestämmelsen
skall ha följande lydelse:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1984. Ändringen av 1 § tillämpas dock först
från och med den 1 januari 1985. Under tiden den 1 juli 1984-den 31 december
1984 skall allmänt barnbidrag utgå med 3 800 kronor om året.

Motiveringen till mom. 7 i hemställan

12. av Göte Jonsson, Blenda Littmarck, Ann-Cathrine Haglund och Bo
Arvidson (m) som - under förutsättning av bifall till reservation nr 4 - anser
att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 17 som börjar med ”Utskottet har”
och slutar med ”avstyrks därför” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående avstyrkt alla förslag om höjning av det
allmänna barnbidraget, såväl det i propositionen framlagda som de alternativa
förslag som framförts i motioner. Utskottet har därför inte anledning att
gå in på prövning av yrkanden angående ikraftträdande av propositionens
förslag eller om övergångslösningar.

13. av Rune Gustavsson (c) och Rosa Östh (c) som - under förutsättning av
bifall till reservationerna nr 5 och 7 - anser att det avsnitt i utskottets yttrande
på s. 17 som börjar med ”Utskottet har” och slutar med ”avstyrks därför”

SoU 1983/84:35

39

bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående tillstyrkt en höjning av barnbidraget med
600 kr. från den 1 juli 1984 och en höjning av flerbarnstillägget med 400 kr.
per barn räknat från andra barnet också från den 1 juli 1984. Utskottet har
därför inte anledning att gå in på prövning av yrkanden angående ikraftträdande
av propositionens förslag eller om övergångslösningar för andra
halvåret 1984.

Medelsanvisning till Allmänna barnbidrag (mom. 8 i hemställan)

14. av Göte Jonsson, Blenda Littmarck, Ann-Cathrine Haglund och Bo
Arvidson (samtliga m) som - under förutsättning av bifall till reservationerna
nr 4 och 9 - anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 17 som börjar med ”Utskottet
tillstyrker” och slutar med ”i motsvarande del” bort ha följande lydelse:

Som en följd av utskottets här ovan redovisade ställningstagande bör
medelsanvisningen bestämmas till 5 900 milj. kr., motsvarande det i budgetpropositionen
föreslagna beloppet ökat med 190 milj. kr. avseende ett
temporärt flerbarnstillägg.

dels att utskottet under mom. 8 bort hemställa

8. beträffande medelsanvisning till Allmänna barnbidrag
att riksdagen med anledning av proposition 1983/84:100 bil. 7
punkt C 1 och med bifall till motion 1983/84:2949 yrkande 2 och
med avslag på proposition 1983/84:150 bil. 2 mom. 3 och motion
1983/84:1638 yrkande 3, motion 1983/84:2109 yrkande 1 i motsvarande
del och motion 1983/84:2956 yrkande 15 i motsvarande del
till Allmänna barnbidrag för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag
av 5 900 000 000 kr.,

15. av Rune Gustavsson (c) och Rosa Östh (c) som - under förutsättning av
bifall till reservationerna 5 och 7 - anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 17 som börjar med ”Utskottet
tillstyrker” och slutar med ”i motsvarande del” bort ha följande lydelse:

Som en följd av utskottets härovan redovisade ställningstagande bör
medelsanvisningen bestämmas till 6 960 milj. kr., motsvarande det i budgetpropositionen
föreslagna beloppet jämte 1 250 milj. kr. avseende bambidragshöjning
och utbyggda flerbarnstillägg enligt ovan.

dels att utskottet under mom. 8 bort hemställa

8. beträffande medelsanvisning till Allmänna barnbidrag

att riksdagen med anledning av proposition 1983/84:100 bil. 7
punkt C 1 och proposition 1983/84:150 bil. 2 mom. 3 och med bifall

SoU 1983/84:35

40

till motion 1983/84:2109 yrkande 1 i motsvarande del och med
avslag på motion 1983/84:1638 yrkande 3, motion 1983/84:2949
yrkande 2 och motion 1983/84:2956 yrkande 15 i motsvarande del
till Allmänna barnbidrag för budgetåret 1984/85 anvisar ett
förslagsanslag av 6 960 000 000 kr.,

16. av Ingemar Eliasson (fp) som - under förutsättning av bifall till
reservationerna 6 och 8 - anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 17 som börjar med ”Utskottet
tillstyrker” och slutar med ”i motsvarande del” bort ha följande lydelse:

Som en följd av utskottets härovan redovisade ställningstagande bör
medelsanvisningen bestämmas till 6 910 milj. kr. motsvarande det i budgetpropositionen
föreslagna beloppet samt bambidragshöjning och utökade
flerbarnstillägg enligt ovan.

dels att utskottet under mom. 8 bort hemställa

8. beträffande medelsanvisning till Allmänna barnbidrag

att riksdagen med anledning av proposition 1983/84:100 bil. 7
punkt C 1 och proposition 1983/84:150 bil. 2 mom. 3 och med
anledning av motion 1983/84:2956 yrkande 15 i motsvarande del
och med avslag på motion 1983/84:1638 yrkande 3, motion 1983/
84:2109 yrkande 1 i motsvarande del och motion 1983/84:2949
yrkande 2 till Allmänna barnbidrag för budgetåret 1984/85 anvisar
ett förslagsanslag av 6 910 000 000 kr.,

Anordningsbidrag för daghem och fritidshem (mom. 14 i hemställan)

17. av Göte Jonsson (m), Rune Gustavsson (c), Blenda Littmarck (m),
Ann-Cathrine Haglund (m), Rosa Östh (c) och Bo Arvidson (m) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 25 som börjar med
”Utskottet, som dessutom” och slutar med ”(yrkande 7)” bort utgå;

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 26 som börjar med
”Propositionens förslag” och slutar med ”yrkande 14” bort ha följande
lydelse:

Ett tillfälligt anordningsbidrag förstärker ytterligare gynnandet av kommunal
barnomsorg på bekostnad av andra barnomsorgsformer. Dessutom
har såsom anförs i motion 1983/84:2941 anordningsbidrag tidigare visat sig
driva upp byggnadskostnaderna på ett oacceptabelt sätt. Utbyggnaden av
daghem och fritidshem bör vidare ske i takt med den lokala efterfrågan på
barnomsorg. Ett mera rättvist statsbidragssystem är angeläget, i stället för
detta slag av tillfälliga insatser. Utskottet kan därför inte ansluta sig till
propositionens förslag om anordningsbidrag för daghem och fritidshem utan
föreslår att detta avslås.

SoU 1983/84:35

41

dels att utskottet under mom. 14 bort hemställa

14. beträffande anordningsbidrag för daghem och fritidshem

att riksdagen med anledning av motion 1983/84:2941 yrkande 14,
motion 1983/84:2949 yrkande 1 i motsvarande del och yrkande 7
avslår proposition 1983/84:150 bil. 2 mom. 6 och motion 1983/
84:2956 yrkande 16.

18. av Ingemar Eliasson (fp) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 26 som börjar med ”När det
gäller” och slutar med ”(yrkande 16)” bort ha följande lydelse:

Att utbyggnaden av daghem och fritidshem främjas genom ett särskilt
bidrag är i och för sig positivt. Med anledning av vad som anförs i
propositionen vill dock utskottet i enlighet med vad som anförs i motion
1983/84:2956 slå fast att bidraget också skall kunna utgå till privata
barnomsorgsanläggningar av olika slag, även sådana som drivs i affärsmässigt
syfte. Vidare bör inte bidragsgivningen styras av byggsysselsättningsbehovet
på orten utan av det behov som finns av barnomsorg. Detta bör ges
regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 14 bort hemställa

14. beträffande anordningsbidrag för daghem och fritidshem

att riksdagen med anledning av proposition 1983/84:150 bil. 2
mom. 6 och med bifall till motion 1983/84:2956 yrkande 16 och
med avslag på motion 1983/84:2941 yrkande 14 och motion
1983/84:2949 yrkande 1 i motsvarande del och yrkande 7

a) till Bidrag till anordnande av daghem och fritidshem för budgetåret
1984/85 anvisar ett reservationsanslag av 100 000 000 kr.,

b) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilda yttranden

beträffande vårdnadsersättning

1. av Rune Gustavsson (c) och Rosa Östh (c) som anför:

I motion 1983/84:2110 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) föreslogs att
riksdagen skulle besluta att bygga ut vårdnadsersättningen inom föräldraförsäkringen
med sex ytterligare månader så att ersättning enligt garantibeloppet
i föräldraförsäkringen utgår till dess barnet nått 18 månaders ålder. I en
fortsatt etappvis utbyggnad borde enligt motionen vårdnadsersättning utgå
till dess barnet fyller tre år.

Vi hänvisar till behandlingen av detta motionsförslag (se SfU 1983/84:19).

Sol) 1983/84:35

42

2. av Ingemar Eliasson (fp) som anför:

Frågan om vårdnadsbidrag är av sådan karaktär att den bör tas upp inom
ramen för det fortsatta reformarbetet på familjepolitikens område. Riksdagen
får anledning att återkomma härtill när ytterligare beslutsunderlag tagits
fram.

SoU 1983/84:35

43

Bilaga

I proposition 1983/84:150 bil. 2 framlagt lagförslag vilket tillstyrkts av
utskottet

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag1
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

1

För barn, som är svensk medborgare
och bosatt i riket, skall av
allmänna medel såsom bidrag till
barnets uppehälle och uppfostran
utgå allmänt barnbidrag med 3 300
kronor om året i enlighet med vad
nedan närmare stadgas.

Föreslagen lydelse

För barn, som är svensk medborgare
och bosatt i riket, skall av
allmänna medel såsom bidrag till
barnets uppehälle och uppfostran
utgå allmänt barnbidrag med 4 800
kronor om året i enlighet med vad
nedan närmare stadgas.

Allmänt barnbidrag skall utgå jämväl för här i riket bosatt barn, som icke
är svensk medborgare, såframt barnet fostras av någon som är bosatt och
mantalsskriven i riket eller ock barnet eller endera av dess föräldrar sedan
minst sex månader vistas i riket.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985.

1 Lagen omtryckt 1973:449.

2 Senaste lydelse 1982:1237.

SoU 1983/84:35

44

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Proposition 1983/84:100 bil. 7 2

Proposition 1983/84:150 bil. 2 2

Motioner som väckts under allmänna motionstiden 1984 3

Motioner som väckts med anledning av proposition 1983/84:150 4

Utskottet 5

Allmän bakgrund 5

Fortsatt familjepolitiskt reformarbete 7

Barnbidrag och flerbarnstillägg 11

Vissa andra barnbidragsfrågor 17

Åldersgräns för bidragsförskott m. m 21

Stöd till ensamstående adoptivföräldrar 22

Bidrag till anordnande av daghem och fritidshem 24

Utskottets hemställan 26

Reservationer 29

1 Fortsatt familjepolitiskt reformarbete (mom. 1 i hemställan) av

fp, m och c 29

2 Vårdnadsersättning (mom. 2 i hemställan) av m 30

3 Indexreglering av det allmänna barnbidraget (mom. 3 i hemställan)
av vpk 31

4 Ändring i 1 § lagen om allmänna barnbidrag (mom. 4 i hemställan)
av m 31

5 d:oavc 32

6 d:oavfp 33

7 Ändring av 2a§ lagen om allmänna barnbidrag (mom.5 i

hemställan) av c 34

8 d:oavfp 35

9 Ett temporärt flerbarnstillägg (mom. 6 i hemställan) av m 36

10 Ikraftträdandebestämmelser m. m. (mom.7 i hemställan) av fp. . 37

11 d:oavvpk 38

12 Motiveringen till mom. 7 i hemställan av m 38

13 d:oavc 38

14 Medelsanvisning till Allmänna barnbidrag (mom. 8 i hemställan)

av m 39

15 d:oavc 39

16 d:oavfp 40

17 Anordningsbidrag för daghem och fritidshem (mom. 14 i hemställan)
av m och c 40

18 d:oavfp 41

Särskilda yttranden 41

1 beträffande vårdnadsersättning av c 41

2 d:oavfp 42

Bilaga (i proposition 1983/84:150 bil. 2 framlagt lagförslag vilket
tillstyrkts av utskottet) 43

minab/gotab 78690 Stockholm 1984

V ■ ■

.

' 1 • . : ,'rl • -

gpt';V‘ . .

, > ~ J. ■ - fc —

. 4i£j- - -

-• ■ -- : \ V. -. '. \ -..k -■ . ■-

.

.

• • - -v . - ' :,• ■■ - - : ■ • - ”'.i

: ‘ - ■ - \ , ...