Socialutskottets betänkande
1983/84:32

om behörighet att utöva yrke inom hälso- och sjukvården m. m. (prop.
1983/84:179)
Sammanfattning

I propositionen läggs fram förslag till en ny lag om behörighet att utöva
yrke inom hälso- och sjukvården m.m. I den nya lagen har samlats alla
bestämmelser om kompetensbevis och om behörighet för hälso- och
sjukvårdspersonalen som bör meddelas i lag.

Med kompetensbevis avses bevis om legitimation och bevis om specialistkompetens
(för läkare och tandläkare) samt vissa behörighetsbevis. Det
föreslås att legitimation skall finnas - förutom som f. n. för barnmorskor,
glasögonoptiker, läkare, psykologer, sjukgymnaster, sjuksköterskor och
tandläkare - för logopeder och psykoterapeuter. Samtliga sex utbildningsinriktningar
i den nya hälso- och sjukvårdslinjen inom den kommunala delen
av högskolan föreslås leda fram till legitimation som sjuksköterska. Ensamrätt
att utöva yrke skall i huvudsaklig överensstämmelse med vad som f. n.
gäller tillkomma apotekare, barnmorskor, läkare, receptarier och tandläkare.

I avvaktan på en särskild översyn får därjämte tandhygienister och
tandsköterskor fortsatt en form av ensamrätt att biträda tandläkare i deras
yrkesutövning. Yrkestitlarna barnmorska och tandläkare föreslås få samma
rättsliga skydd som yrkestiteln läkare. Också beteckningen legitimerad i
förening med yrkestitel föreslås bli rättsligt skyddad. De nya bestämmelserna
föreslås träda i kraft den 1 juli 1984. Bestämmelserna om logopeder och
psykoterapeuter skall dock tillämpas fr. o.m. den 1 januari 1985.

Med anledning av propositionen har väckts fem motioner, vilka samtliga
avser frågor med anknytning till lagförslaget. Motionsförslag framläggs
sålunda om legitimation för Doetors of Chiropractic, om viss komplettering
av förordningen (1983:751) om legitimation eller annan behörighet för hälsooch
sjukvårdspersonal med utländsk utbildning, om ensamrätt för leg.
sjuksköterskor att utöva sjuksköterskeyrket, om behörighetsföreskrifter för
arbetsterapeuter samt om legitimation för operations-, röntgen- och radioterapiassistenter
med äldre utbildning.

Utskottet tillstyrker lagförslaget och avstyrker motionsförslagen.

Vid betänkandet har fogats tre reservationer (s. 17-19) och ett särskilt
yttrande (s. 19).

M-ledamöterna har avgett reservationer mot utskottets beslut beträffande
frågan om ensamrätt för leg. sjuksköterskor att utöva sjuksköterskeyrket och
beträffande den till denna fråga anknutna frågan om lydelsen av 6 och 9 §§ i

1 Riksdagen 1983184.12sami. Nr 32

S6U 1983/84:32

förslaget till lag om behörighet att utöva yrke inom hälso- och sjukvården
m. m. (nr 1 resp. nr3).

Fp-ledamoten har avgett reservation mot utskottets beslut beträffande
frågan om behörighetsföreskrifter för arbetsterapeuter (nr 2).

Vpk-ledamoten har avgett särskilt yttrande beträffande viss komplettering
avförordningen 1983:751.

I propositionen läggs vidare fram förslag till följdändringar i lagen
(1960:409) om förbud i vissa fall mot verksamhet på hälso- och sjukvårdens
område samt förslag till lag om ändring i lagen (1980:11) om tillsyn över
hälso- och sjukvårdspersonalen m.fl. Ändringen i sistnämnda lag syftar till
att möjliggöra avbrott i preskription av disciplinpåföljd inom hälso- och
sjukvården.

Nu nämnda lagförslag tillstyrks också av utskottet.

Propositionen

I proposition 1983/84:179 om lag om behörighet att utöva yrke inom hälsooch
sjukvården m. m. har regeringen (socialdepartementet) efter hörande av
lagrådet föreslagit riksdagen att anta vid propositionen fogade förslag till

1. lag om behörighet att utöva yrke inom hälso- och sjukvården m. m.,

2. lag om ändring i lagen (1960:409) om förbud i vissa fall mot verksamhet
på hälso- och sjukvårdens område,

3. lag om ändring i lagen (1980:11) om tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen
m. fl.

Lagförslagen framgår av bilaga.

Med anledning av propositionen har väckts fem motioner.

Företrädare för utskottet har i ärendet uppvaktats av företrädare för
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter samt för Svenska Naprapatförbundet.

Motioner

I motion 1983/84:2854 av Sven Henricsson (vpk) och Margo Ingvardsson
(vpk) hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om kompletterande trygghetsbestämmelser i förordningen
(1983:751) om legitimation eller annan behörighet för hälso- och sjukvårdspersonal
med utländsk utbildning.

I motion 1983/84:2855 av Mona Saint Cyr (m) och Ove Eriksson (m)
hemställs

1. att riksdagen beslutar om en komplettering av prop. 1983/84:179 med
legitimationsvillkor också för Doetors of Chiropractic,

2. att riksdagen beslutar att legitimeringen skall träda i kraft per den 1 juli
1985, eller vid den tidpunkt då beslutad försöksverksamhet givit ett
tillfredsställande resultat.

SoU 1983/84:32

I motion 1983/84:2856 av Ing-Marie Hansson m.fl. (s) hemställs att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om övergångsbestämmelser om legitimation för operations-, röntgen-
och radioterapiassistenter.

I motion 1983/84:2857 av Kenth Skårvik (fp) hemställs att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av
behörighetsföreskrifter för arbetsterapeuter i lag om behörighet att utöva
yrke inom hälso- och sjukvården.

I motion 1983/84:2858 av Nils Carlshamre m.fl. (m) hemställs att
riksdagen antar det till proposition 1983/84:179 fogade förslaget till lag om
behörighet att utöva yrke inom hälso- och sjukvården m. m. med följande
ändringar:

6§ Behörighet att utöva yrke som barnmorska, läkare, sjuksköterska eller
tandläkare är den som har legitimation för yrket eller som särskilt förordnats
att utöva yrket. Dock får endast den som har legitimation som läkare
yrkesmässigt bedriva enskild läkarverksamhet.

Särskilt förordnande enligt första stycket meddelas av socialstyrelsen eller,
efter styrelsens bemyndigande, av hälso- och sjukvårdsnämnd, organ som
avses i 11 § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) eller annan myndighet.

9 § I verksamhet på hälso- och sjukvårdens eller tandvårdens område får inte
någon

1. obehörigen ge sig ut för att vara barnmorska, läkare, sjuksköterska eller
tandläkare eller på annat sätt ge sken av att ha sådan kompetens, eller

2. ge sig ut för att vara legitimerad glasögonoptiker, logoped, psykolog,
psykoterapeut eller sjukgymnast utan att ha legitimation för yrket.

Bakgrund

Angående förslaget till lag om behörighet att utöva yrke inom hälso- och
sjukvården m. m.

I vårt land står det i princip var och en fritt att utöva verksamhet på hälsooch
sjukvårdens område. Till skydd för allmänheten finns det dock omfattande
begränsningar i denna frihet främst genom lagen (1960:409) om förbud i
vissa fall mot verksamhet på hälso- och sjukvårdens område, den s. k.
kvacksalverilagen.

För vissa grupper som är verksamma inom hälso- och sjukvården finns
bestämmelser om legitimation eller krav på viss kompetens för att utöva
yrket.

Legitimationen har två huvudfunktioner. För det första är den ett bevis om
att yrkesutövaren har en av samhället godkänd utbildning och kompetens för
att utöva yrket. För det andra är legitimationen ett medel för samhället att

1* Riksdagen 1983/84.12 sami. Nr 32

SoU 1983/84:32

kontrollera verksamheten och under vissa förutsättningar genom återkallelse
eller begränsning av legitimationen återta den behörighet som legitimationen
ger yrkesutövaren.

Bestämmelser om legitimation finns f. n. för läkare, tandläkare, barnmorskor,
sjuksköterskor, sjukgymnaster, glasögonoptiker och psykologer. Bestämmelserna
har olika rättslig innebörd för olika yrkesgrupper. För läkare,
tandläkare och barnmorskor är legitimationen en förutsättning för obegränsad
behörighet att utöva yrket. För de övriga yrkesgrupperna innebär
legitimationen ingen ensamrätt att utöva yrket, utan främst ett bevis om viss
av samhället godkänd kompetens.

För flera av yrkesgrupperna krävs legitimation för innehav av tjänster
inom den allmänna hälso- och sjukvården.

Läkare och tandläkare har också yrkesbeteckningarna lagligen skyddade.
För övriga yrkesgrupper är endast beteckningen ”legitimerad/leg.” i kombination
med yrkesbeteckning skyddad.

För legitimation krävs i allmänhet viss fullgjord utbildning eller avlagd
examen. För att få legitimation måste den enskilde därefter i några fall
fullgöra viss praktisk tjänstgöring under handledning.

För flera yrkesgrupper utgör som nämnts legitimationen ett villkor för
behörighet att inneha tjänst inom den allmänna hälso- och sjukvården. För
läkare och sjuksköterskor finns dessutom krav på viss vidareutbildning för
rätt att inneha vissa tjänster inom sjukvårdsorganisationen. Motsvarande
gäller för tandläkare inom folktandvården.

För några yrkesgrupper gäller inte bestämmelser om legitimation, men
verksamheten är ändå rättsligt reglerad. För apotekare och receptarier gäller
sålunda ensamrätt att färdigställa vissa läkemedel för utlämnande till
allmänheten. Ingen får biträda tandläkare som tandhygienist utan att ha gått
igenom fastställd utbildning. För anställning som tandtekniker, tandhygienist
och tandsköterska inom folktandvården krävs av socialstyrelsen
utfärdat s. k. behörighetsbevis.

För det stora flertalet yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården finns inga
legitimationsbestämmelser eller annan rättslig reglering av yrket. För dessa
yrkesgrupper är kraven för anställning inom den allmänna hälso- och
sjukvården preciserade i kollektivavtal.

Legitimation meddelas av socialstyrelsen. Återkallande av legitimation
eller annan behörighet samt meddelande av ny legitimation efter återkallelse
prövas av hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd enligt de grunder som anges i
lagen (1980:11) om tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen m.fl.
Legitimation kan vägras om grund för återkallelse föreligger.

Regelsystemet för hälso- och sjukvårdspersonalen rymmer en riklig flora
av bestämmelser, som företer avsevärda brister i systematik och enhetlighet.
Några av de centrala bestämmelserna återfinns i lagar, t. ex. i lagen
(1960:408) om behörighet att utöva läkaryrket. Andra, som förordningen

SoU 1983/84:32

(1982:771) om behörighet till vissa tjänster inom den landstingskommunala
hälso- och sjukvården och om tillsättning av sådana tjänster samt kungörelsen
(1972:678) med tillämpningsföreskrifter till lagen (1960:408) om behörighet
att utöva läkaryrket, har beslutats av regeringen. Flertalet föreskrifter
har beslutats av socialstyrelsen eller någon annan central förvaltningsmyndighet.

Mot bakgrund bl. a. av att en översyn av olika frågor rörande legitimation
och annan behörighet på hälso- och sjukvårdens område hade ifrågasatts
sedan ett par år tillbaka bemyndigade regeringen år 1980 dåvarande
statsrådet Holm att tillkalla en särskild utredare för att göra en översyn av
gällande legitimations- och andra behörighetsbestämmelser för personal
inom hälso- och sjukvården m. m. samt att besluta om sakkunniga m. fl.

1981 års behörighetskommitté (S 1980:11), som antogs som benämning på
översynsutredningen, har till fullgörande av sitt uppdrag avgett dels i juli
1983 betänkandet (SOU 1983:33) Kompetens inom hälso- och sjukvården,
dels i december 1983 betänkandet (Ds S 1983:17) Tillsättningen av vissa
tjänster för läkare m. fl.

Förslag i det förstnämnda betänkandet och remissyttranden däröver har
legat till grund för det förslag till lag om behörighet att utöva yrke inom hälsooch
sjukvården m. m. som lagts fram i proposition 1983/84:179.

Förslag i det sistnämnda betänkandet är efter remissbehandling föremål
för fortsatt beredning inom regeringskansliet.

Angående förslaget till lag om ändring i lagen (1960:409) om förbud i vissa fall
mot verksamhet på hälso- och sjukvårdens område

Bestämmelser om rätt att använda yrkestitel finns f. n. endast för läkare. I
lagen (1960:409) om förbud i vissa fall mot verksamhet på hälso- och
sjukvårdens område (den s. k. kvacksalverilagen) är bl. a. föreskrivet att den
som mot ersättning utövar verksamhet på hälso- och sjukvårdens område och
har förvärvat läkar- eller doktorstiteln har att tydligt utmärka titelns
ursprung och beskaffenhet, om han använder sig av den i sin verksamhet.
Den som inte uppfyller dessa villkor får inte beteckna sig som läkare eller
doktor eller använda en titel eller yrkesbeteckning där sådan benämning
ingår. Inte heller får han använda titel eller yrkesbeteckning som ger sken av
att han är legitimerad eller på annat sätt auktoriserad av någon myndighet
eller har specialistkompetens som läkare. Den som bryter mot dessa
bestämmelser kan dömas till böter.

Angående förslaget till lag om ändring i lagen (1980:11) om tillsyn över hälsooch
sjukvårdspersonalen m. fl.

Frågan om disciplinansvar för arbetstagare hos staten, kommun, landstingskommun
m. fl. allmänna inrättningar regleras i princip av lagen
(1976:600) om offentlig anställning (LOA). Hälso- och sjukvårdspersonal är

SoU 1983/84:32

emellertid undantagen från LOA:s bestämmelserom disciplinansvar. I lagen
(1980:11) om tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen m.fl. (tillsynslagen)
finns i stället bestämmelser om disciplinansvar för denna personal. Om
den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen uppsåtligen eller av oaktsamhet
åsidosätter vad som åligger honom i hans yrkesutövning och felet ej är
ringa får hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd enligt bestämmelser i
tillsynslagen ålägga den felande disciplinpåföljd i form av erinran eller
varning.

Enligt bestämmelser i tillsynslagen får disciplinpåföljd ej åläggas om hälsooch
sjukvårdens ansvarsnämnd inte inom två år efter förseelsen överlämnat
anmälan (av socialstyrelsen) eller ansökan (av patienten eller nära anhörig
till denne) och det som hör till handlingen till den mot vilken disciplinpåföljd
ifrågasätts. Sådan underrättelse får dock inte göras om åtgärd vidtagits för att
anställa åtal. Om brottmålsprövningen ej hinner slutföras inom den nämnda
tvåårsperioden, inträder således preskription vad gäller frågan om disciplinansvar.

Med anledning av en motion beslutade riksdagen (rskr 1983/84:1) i början
av innevarande riksmöte på förslag av socialutskottet (SoU 1983/84:2) att
som sin mening ge regeringen till känna att hälso- och sjukvårdens
ansvarsnämnd bör ges möjlighet att bryta preskription av disciplinpåföljd i
avvaktan på avgörande av åtalsfrågan. Detta skulle enligt utskottet kunna
ske genom att nämnden genomgående får överlämna anmälan jämte därtill
hörande handlingar till den mot vilken åtgärd ifrågasätts. Väcks åtal bör
frågan om disciplinpåföljd anses förfallen, medan nämnden i annat fall kan
fortsätta sin handläggning efter det åklagaren för sin del avskrivit ärendet.
Utskottet förutsatte att regeringen skulle framlägga förslag om ändring i
tillsynslagen i enlighet härmed.

Utskottet

Förslaget till lag om behörighet att utöva yrke inom hälso- och sjukvården
m. m. och motionerna

Inledning

I den föreslagna lagen om behörighet att utöva yrke inom hälso- och
sjukvården m. m. (BehörighetsL) har för hälso- och sjukvården, tandvården
och detaljhandeln med läkemedel meddelats de bestämmelser som bör
meddelas i lag beträffande kompentensbevis, behörighet att utöva yrke samt
skyddet för yrkestitel och yrkesbeteckning, m. m.

BehörighetsL ersätter lagen (1960:408) om behörighet att utöva läkaryrket,
lagen (1963:251) om behörighet att utöva tandläkaryrket, lagen
(1982:175) med bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om
legitimation eller annan behörighet för hälso- och sjukvårdspersonal med
utländsk utbildning, kungörelsen (1937:864) om legitimation av sjukgymnas -

SoU 1983/84:32

ter, kungörelsen (1963:456) om legitimation av glasögonoptiker och förordningen
(1978:341) om legitimation av psykolog. Den ersätter också vissa
delar av reglementet (1955:592) för barnmorskor och reglementet (1957:656)
för sjuksköterskor samt några bestämmelser i kvacksalverilagen.

I propositionen (s. 33) förutskickas en översyn av de bestämmelser som
tillhör regeringens kompetensområde och av bestämmelser som socialstyrelsen
meddelat på området.

I avsnittet om kompetensbevis i BehörighetsL behandlas i särskilda
paragrafer bestämmelser om legitimation, bestämmelser om specialistkompetens
samt bestämmelser om legitimation, specialistkompetens och behörighet
att utöva yrke för personal med utländsk utbildning.

Samtliga fem motioner som väckts med anledning av propositionen avser
frågor med anknytning till BehörighetsL. Motionerna behandlas i olika
avsnitt i det följande.

Legitimation

Med i huvudsak motiveringen (s. 12 och 13 i propositionen) att legitimationens
huvudfunktion är att vara en garanti för en kunskapsnivå och för sådana
personliga egenskaper hos yrkesutövaren att denne är förtjänt av allmänhetens
och myndigheternas förtroende samt att legitimation bör förbehållas
sådana grupper av yrkesutövare, som har en självständig yrkesfunktion med
kvalificerade arbetsuppgifter och ett särskilt ansvar för patienternas säkerhet
i vården och i inte oväsentlig utsträckning vänder sig direkt till allmänheten,
t. ex. i egenskap av fria yrkesutövare, föreslås (2 § BehörighetsL) att
legitimation i fortsättningen skall finnas - förutom som f. n. för barnmorska,
glasögonoptiker, läkare, psykolog, sjukgymnast, sjuksköterska och tandläkare
- för logoped och psykoterapeut.

För legitimation som psykoterapeut skall krävas psykoterapeutexamen
eller motsvarande utbildning. Med hänsyn till att utbildningen i psykoterapi
förutsätter att den studerande har en grundutbildning för något yrke med
människovårdande uppgifter - såsom läkare, psykolog eller socionom - skall
enligt BehörighetsL en legitimerad psykoterapeut i sin yrkesverksamhet
ange sin grundutbildning.

Enligt f. n. gällande bestämmelser - 1 § reglementet (1957:656) för
sjuksköterskor - berättigar genomgång av sjuksköterskeutbildningen inom
högskolan eller motsvarande äldre utbildning till legitimation som sjuksköterska.
Detsamma gäller den som förvärvat motsvarande kunskap och
färdighet.

Fr. o. m. den 1 juli 1982 gäller en ny studieorganisation för vårdutbildningar
inom den kommunala högskolan. Inom en hälso- och sjukvårdslinje är
utbildningen inriktad på sex olika specialområden, nämligen på (1) allmän
hälso- och sjukvård (80 poäng), som ersätter sjuksköterskeutbildning jämte
viss vidareutbildning, (2) psykiatrisk vård (80 poäng) som ersätter sjukskö 1**

Riksdagen 1983184.12sami. Nr32

SoU 1983/84:32

terskeutbildning jämte vidareutbildning i psykiatri, (3) operationssjukvård
(80 poäng) som ersätter sjuksköterskeutbildning jämte viss vidareutbildning
eller operationsassistentutbildning, (4) ögonsjukvård (80 poäng) som ersätter
oftalmologassistentutbildning samt (5) radioterapi (90 poäng) och (6)
röntgendiagnostik (90 poäng), vilka ersätter medicinsk assistentutbildning
med motsvarande intriktningar. De första studerandena på hälso- och
sjukvårdslinjen avslutar sin utbildning i och med utgången av innevarande
läsår 1983/84. Utbildning vid samtliga sex inriktningar på hälso- och
sjukvårdslinjen skall enligt propositionen kunna ligga till grund för legitimation
som sjuksköterska. Av beviset om legitimation bör enligt propositionen
(s. 13 och 14) framgå inte bara att vederbörande har avlagt sjuksköterskeexamen
och fått legitimation som sjuksköterska, utan även vilken av de sex
inriktningarna som examen avser.

Förslag om legitimation för Doetors of Chiropractic framförs i motion
1983/84:2855 av Mona Saint Cyr (m) och Ove Eriksson (m). I motionen
begärs sålunda i yrkande 1 att riksdagen skall besluta om en komplettering av
propositionen med legitimationsvillkor för Doetors of Chiropractic, varmed
avses kiropraktorer som på högskolenivå i utlandet, främst i USA, utbildats
till Doetors of Chiropractic.

Som utskottet närmare redovisat i det av riksdagen nyligen behandlade
betänkandet SoU 1983/84:19 (s. 6-8) fann utskottet vid behandlingen under
1976/77 års riksmöte av ett motionsyrkande om legitimation för Doetors of
Chiropractic det motiverat att man undersökte hur Doetors of Chiropractic
och personer med motsvarande utbildning skulle kunna inordnas i sjukvården.
Den dåvarande medicinalansvarskommittén (S 1974:02), till vilken den
aktuella motionen överlämnades, föreslog - för att ytterligare underlag för
en vetenskaplig värdering av kiropraktorernas verksamhet skulle erhållas - i
betänkande (DsS 1979:2) Kiropraktorer m. fl. att en försöksverksamhet
skulle startas med icke-legitimerade utövare av manuell behandling arbetande
vid några sjukhuskliniker i nära kontakt med därtill avdelade läkare.
Försöksverksamheten kunde enligt medicinalansvarskommittén ses som ett
led i en undersökning av om det för den etablerade sjukvården finns ett
tillkommande värde i de behandlingsmetoder som används av kiropraktorer
och liknande yrkesutövare. Socialstyrelsen fick sedan i uppdrag av regeringen
att genomföra en försöksverksamhet med kiropraktorer vid sjukhus.
Försöksverksamheten inleds under innevarande månad med en pilotstudie
om tre månader vid Fluddinge sjukhus. Därefter skall en huvudstudie inledas
vid Karolinska sjukhuset samt vid sjukhusen i Halmstad, Helsingborg och
Karlstad. Vid dessa fyra sjukhus kommer verksamheten att pågå sex
månader.

I yrkande 2 i motion 1983/84:2855 (m) hemställs att begärda bestämmelser
om legitimation för Doetors of Chiropractic skall träda i kraft den 1 juli 1985
eller vid den tidpunkt, då ovannämnda försöksverksamhet gett ett tillfredsställande
resultat.

SoU 1983/84:32

Utskottet påpekade redan vid motionsbehandlingen under 1976/77 års
riksmöte att det var motiverat att man närmare övervägde vilka möjligheter
som finns att inom den offentliga sjukvården ta till vara den kunskap och
skicklighet som seriöst arbetande kiropraktorer otvivelaktigt har då det
gäller viss manipulationsbehandling. Den pågående försöksverksamheten
förutsätts ge underlag för sådana överväganden. Utskottet förutsätter att
frågan om legitimation för Doetors of Chiropractic prövas om försöksverksamheten
ger tillfredsställande resultat. I avvaktan härpå är utskottet inte
berett att nu föreslå att legitimation införs för här aktuella kiropraktorer.
Utskottet avstyrker således motion 1983/84:2855 (m).

Utskottet ansluter sig till propositionsförslagen i vad avser legitimation.

Om kompetensbevis i övrigt

Enligt 4 § BehörighetsL skall legitimerad läkare eller tandläkare som
genomgått viss vidareutbildning - i likhet med vad som f. n. gäller - kunna få
specialistkompetens. En läkare eller tandläkare får enligt paragrafen för
allmänheten ange att han är specialist inom sitt yrke endast om han har
specialistkompetens.

I 5 § BehörighetsL bemyndigas regeringen att meddela föreskrifter om
villkoren för att den som utomlands genomgått utbildning skall få legitimation,
specialistkompetens eller behörighet att utöva yrke. Denna paragraf
ersätter ett likartat bemyndigande som lämnats i lagen (1982:175) med
bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om legitimation eller
annan behörighet för hälso- och sjukvårdspersonal med utländsk utbildning.
Med stöd av det i denna lag lämnade bemyndigandet har regeringen utfärdat
förordningen (1983:751) om legitimation eller annan behörighet för hälsooch
sjukvårdspersonal med utländsk utbildning. I propositionen (s. 38)
föreslås att förordningen bibehålls i sin nuvarande form.

Enligt bestämmelser i 2 § i nämnda förordning skall den som har
genomgått utbildning utomlands på ansökan få legitimation eller annat bevis
om behörighet för ett yrke inom hälso- och sjukvården för vilket det finns
bestämmelser om sådan behörighet här i riket, om han eller hon

1. har genomgått den kompletterande utbildning och fullgjort den
praktiska tjänstgöring som behövs för att hans eller hennes kunskaper och
färdigheter skall svara mot de svenska kraven,

2. har för yrket nödvändiga kunskaper i svenska författningar,

3. har för yrket behövliga kunskaper i svenska, danska eller norska
språket.

Ansökan skall enligt 3 § i förordningen göras hos socialstyrelsen, som i
varje enskilt fall prövar om sökanden uppfyller de ovan angivna kraven.
Bifaller socialstyrelsen ansökan, skall styrelsen utfärda bevis om legitimation
eller behörighet.

Socialstyrelsen får enligt 7 § meddela närmare föreskrifter om kraven på

SoU 1983/84:32

utbildning, praktisk tjänstgöring, kunskaper i svenska författningar och
språkkunskaper enligt förordningen.

Enligt 8 § i förordningen får socialstyrelsens beslut i ett visst fall överklagas
hos kammarrätten genom besvär. Beslut som socialstyrelsen eller kammarrätten
meddelat med stöd av förordningen skall gälla omedelbart, om inte
annat förordnas.

I förordningen finns särskilda bestämmelser för personal med nordisk
utbildning eller behörighet.

I motion 1983/84:2854 av Sven Henricsson (vpk) och Margo Ingvardsson
(vpk) tas upp fråga om viss komplettering av förordningen 1983:751.
Bakgrund till motionen är behandlingen i samband med den praktiska
tjänstgöringen för legitimation som tandläkare av en person med utländsk,
dock ej nordisk, utbildning. Från socialstyrelsen har under hand inhämtats
att kraven på praktisk tjänstgöring i ett fall som detta är följande.

Efter godkända prov i kariologi och protektik ges förordnande som
vikarierande tandläkare inom folktandvården för ca tre månader i sänder.
Sammanlagt krävs tjänstgöring under ca två år.

I cirkulär (MF 1975:18) om förordnande på vissa tjänster inom folktandvården
har socialstyrelsen bl. a. föreskrivit följande.

Första gången en utländsk tandläkare förordnas såsom vikarierande
distriktstandläkare utfärdas förordnandet som regel tills vidare för en tid av
högst tre månader. Styrelsen förutsätter, att tandvårdschefen med särskild
uppmärksamhet följer den utländske tandläkarens verksamhet. Även om
förordnandet gäller mer än tre månader, skall rapport över vederbörande
tandläkares tjänstgöring alltid vara socialstyrelsen tillhanda senast tre
månader efter förordnandets början. Om tandläkaren inte visar sig lämplig
att uppehålla distriktstandläkartjänst, skall huvudmannen hos styrelsen
omedelbart begära förordnandets upphörande.

Vid framställning om förnyat förordnande skall fogas vitsord över den
föregående tjänstgöringen.

Enligt motionen fick en person som haft 18 månaders förordnande inom
folktandvården därefter inte fortsatt förordnande. Han förklarades uppvisa
brister i kunskaper, och rekommendation gavs om att han skulle beredas
tillträde till tandläkarhögskola. Med hänsyn härtill bör det enligt motionärerna
prövas om inte i förordningen 1983:751 bör införas bestämmelse
innebärande dels garanti för att den utländske yrkesutövaren får information
i samband med inspektion om de brister man anser att vederbörande har
under praktiktjänstgöringens gång, dels att obligatorisk förhandlingsskyldighet
skall gälla innan anmälan om inkompetens och krav på tilläggsutbildning
överlämnas från huvudman till socialstyrelsen. Motionärerna begär att
riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna vad de sålunda
anfört.

Utskottet anser det för sin del naturligt att en utländsk yrkesutövare under
praktiktjänstgöringens gång fortlöpande får del av omdömen om tjänstgöringen.
Frågan om vederbörandes kompetens måste emellertid prövas i

SoU 1983/84:32

vanlig ordning. En utländsk yrkesutövare kan vidare överklaga ett beslut av
socialstyrelsen enligt förordningen 1983:751 till kammarrätten. Med hänsyn
till det anförda är någon riksdagens åtgärd med anledning av motion
1983/84:2854 (vpk) inte påkallad. Utskottet avstyrker således motionen.

Mot förslagen i propositionen om kompetensbevis i övrigt har utskottet
inte något att erinra.

Behörighet att utöva yrke på grundval av legitimation m. m.

Ett mycket stort antal personer är verksamma som yrkesutövare inom
hälso- och sjukvården. Också antalet olika yrken är betydande. För flertalet
av dessa yrkesområden finns inte någon rättslig reglering som inskränker
möjligheterna för lekmän eller andra personer utan erforderlig utbildning att
vara yrkesverksamma.

För läkare, tandläkare och barnmorskor är emellertid legitimationen en
förutsättning för obegränsad behörighet att utöva yrket.

Behörig att utöva läkaryrket är sålunda enligt 1 § lagen (1960:408) om
behörighet att utöva läkaryrket (a) den som är legitimerad, (b) den som är
förordnad att uppehålla läkartjänst eller tjänst som klinisk amanuens samt
(c) i den utsträckning, som för varje fall särskilt anges, den som innehar
begränsad behörighet att utöva läkaryrket.

Behörighet att utöva tandläkaryrket är enligt 1 § lagen (1963:251) om
behörighet att utöva tandläkaryrket (a) den som är legitimerad, (b) den som
är förordnad att uppehålla tandläkartjänst samt (c) i den utsträckning, som
för varje fall särskilt anges, den som innehar begränsad behörighet att utöva
tandläkaryrket.

Enligt 1 § reglementet (1955:592) för barnmorskor tillkommer behörighet
att utöva barnmorskeyrket endast den, som vunnit legitimation som barnmorska.

Ensamrätten för legitimerade m. fl. att utöva här nämnda yrken garanteras
med straffbestämmelser.

Någon inskränkning i lekmäns rätt att utöva yrke som sjuksköterska
föreligger inte.

För den landstingskommunal hälso- och sjukvården gäller enligt 6 §
förordningen (1982:771) om behörighet till vissa tjänster inom den
landstingskommunala hälso- och sjukvården och om tillsättning av sådana
tjänster att behörig till tjänst som barnmorska, sjukgymnast eller sjuksköterska
är den som har bevis om legitimation. Detsamma gäller i fråga om vikarie
på sådan tjänst om socialstyrelsen inte medgett undantag. Socialstyrelsen får
enligt paragrafen föreskriva krav på vidareutbildning för behörighet till
sjukskötersketjänster. Föreskrifter med krav på vidareutbildning för behörighet
till vissa sjukskötersketjänster finns i socialstyrelsens kungörelse (MF
1975:121) med behörighetsbestämmelser rörande vissa sjukskötersketjänster.

SoU 1983/84:32

I propositionen bibehålls behörighetskrav för att få utöva yrket för
barnmorskor, läkare och tandläkare. Sålunda föreskrivs i 6 § första stycket
BehörighetsL att behörig att utöva yrke som barnmorska, läkare eller
tandläkare är den som har legitimation för yrket eller som särskilt förordnats
att utöva yrket. Dock får endast den som har legitimation som läkare
yrkesmässigt bedriva enskild läkarverksamhet. Denna ensamrätt för leg.
läkare gäller även enligt lagen om behörighet att utöva läkaryrket.

Begränsningen av behörighetskraven till nämnda yrken motiveras i
propositionen (s. 22) bl. a. med att behörighetskraven bör kunna begränsas
till områden där en inte obetydlig enskild verksamhet förekommer eller kan
komma att utvecklas och där dessutom riskerna för patienterna är betydande.

I 9 § p. 1 BehörighetsL skyddas yrkestitlarna barnmorska, läkare och
tandläkare. Skyddet förstärks genom ansvarsbestämmelser i 10 §.

I motion 1983/84:2858 av Nils Carlshamre m. fl. (m) begärs att i 6 § första
stycket BehörighetsL skall skrivas in behörighetskrav för sjuksköterskeyrket
och i konsekvens härmed att även yrkestiteln sjuksköterska skall omfattas av
skyddet enligt 9 § p. 1 BehörighetsL. Motionärerna anför bl. a. att det är
uppenbart att sjuksköterskor skall omfattas av behörighetskrav, då det är en
yrkesgrupp som väl uppfyller i propositionen angivna kriterier härför.
Sjuksköterskorna har, framhålls det, ansvar för verksamhet där betydande
risker för patienter kan uppstå.

I propositionen (s. 22) anförs - mot bakgrund av de ovan återgivna
förutsättningarna i propositionen för behörighetskrav - att behörighetskrav
för att utöva yrke endast behövs för ett fåtal grupper av yrkesutövare. Inom
den egentliga hälso- och sjukvården bör kraven omfatta verksamhet som
barnmorska och läkare. I och för sig kan enligt propositionen även
sjuksköterskornas uppgifter motivera en sådan reglering. Med hänsyn bl. a.
till att sjuksköterskorna numera huvudsakligen är verksamma inom den
landstingskommunala vården bör dock, sägs det, en reglering kunna avvaras.

Som ovan nämnts gäller enligt 6 § förordningen (1982:771) om behörighet
till vissa tjänster inom den landstingskommunala hälso- och sjukvården och
om tillsättning av sådana tjänster att behörig till tjänst som sjuksköterska är
den som har bevis om legitimation för sådant yrke. Utskottet har inhämtat att
nämnda bestämmelse i förordningen avses kvarstå även efter den nya lagens
ikraftträdande. Som framhålls i propositionen är sjuksköterskorna huvudsakligen
verksamma inom den landstingskommunala vården. På grund härav
blir den praktiska betydelsen av att legitimation som sjuksköterska inte i
lagen uppställs som en förutsättning för att utöva yrket inte stor. Utskottet,
som vill understryka vikten av att personal som utför uppgifter som är av
omedelbar betydelse för patienternas hälsa och säkerhet måste visas ha
tillräcklig kompetens härför, anser därför inte att motion 1983/84:2858 (m)
påkallar någon åtgärd från riksdagens sida. Utskottet tillstyrker således
propositionens förslag och avstyrker motionen.

SoU 1983/84:32

Behörighet att utöva vissa yrken för vilka legitimation inte meddelas

Enligt 7 § första stycket BehörighetsL är den behörig att utöva yrke som
apotekare eller receptarie, som avlagt apotekarexamen resp. receptarieexamen
eller som visar att han på annat sätt förvärvat motsvarande kompetens.

Behörig att biträda en tandläkare i dennes yrkesutövning är enligt 8 §
första stycket den som har föreskriven kompetens som tandhygienist eller
tandsköterska. Enligt andra stycket i paragrafen meddelar regeringen
föreskrifter om den kompetens som skall krävas för sådant biträde och vilken
omfattning behörigheten har. Regeringen får överlåta åt socialstyrelsen att
meddela sådana föreskrifter. I propositionen förutskickas en översyn av
regleringen för tandvårdspersonalen.

I motion 1983/84:2857 av Kenth Skårvik (fp) framförs förslag om
behörighetsföreskrifter för arbetsterapeuter.

Inom högskoleutbildningen har fr. o. m. den 1 juli 1983 införts en
rehabiliteringslinje med två inriktningar, nämligen mot arbetsterapi (100
poäng) och mot sjukgymnastik (100 poäng). Rehabiliteringslinjen ersätter
två tidigare linjer, nämligen arbetsterapeutlinjen (120 poäng) och sjukgymnastlinjen
(100 poäng). I den nya utbildningsordningen för arbetsterapeuter
och sjukgymnaster är viss basutbildning likartad.

Som redovisats i det föregående kan f. n. och i fortsättningen legitimation
erhållas som sjukgymnast.

Behörighetskommittén ansåg (SOU 1983:33 s. 203 och 204) att, i motsats
till vad som gäller för gruppen sjukgymnaster, patientsäkerheten inte kräver
att staten meddelar regler i form av föreskrifter om kompetenskrav för tjänst
som arbetsterapeut. Föreskrifter om behörighet till tjänst som arbetsterapeut
borde därför inte införas, men socialstyrelsen borde dock utfärda
allmänna råd om den kompetens som krävs för anställning som arbetsterapeut.

I motion 1983/84:2857 (fp) begärs att riksdagen som sin mening skall ge
regeringen till känna att behörighetsföreskrifter för arbetsterapeuter behövs.
Motionären pekar bl. a. på att arbetsterapeut vanligen är remissinstans i
vården och har eget behandlingsansvar samt att landstingen fortfarande
anställer icke-utbildade personer på arbetsterapeuttjänster.

Inom regeringskansliet genomförs f. n. en översyn av förordningen om
behörighet till vissa tjänster inom den landstingskommunala hälso- och
sjukvården och om tillsättning av sådana tjänster. Enligt vad utskottet
inhämtat kommer frågan om behov av behörighetsföreskrifter för arbetsterapeuter
att behandlas under översynen. Utskottet förutsätter att de synpunkter
som anförs i motionen övervägs i det sammanhanget. Med hänsyn härtill
synes något initiativ av riksdagen med anledning av motion 1983/84:2857 (fp)
inte vara erforderligt. Motionen avstyrks därför.

Här aktuella bestämmelser i BehörighetsL föranleder inte någon erinran
från utskottets sida.

SoU 1983/84:32

Vissa övergångsbestämmelser

Enligt p. 1 första stycket i övergångsbestämmelserna till BehörighetsL
skall lagen träda i kraft den 1 juli 1984. Bestämmelserna om logopeder och
psykoterapeuter skall dock tillämpas fr. o. m. den 1 januari 1985.

Enligt p. 2 skall den som enligt äldre bestämmelser har fått kompetensbevis
för ett yrke som avses i BehörighetsL anses ha fått beviset enligt de nya
bestämmelserna. Den som uppfyller kraven för kompetensbevis enligt äldre
bestämmelser men inte fått sådant bevis skall på ansökan få motsvarande
bevis enligt BehörighetsL.

I motion 1983/84:2856 av Ing-Marie Hansson m. fl. (s) tas upp fråga om
övergångsbestämmelser om legitimation för operations-, röntgen- och radioterapiassistenter
med äldre utbildning. I motionen framhålls bl. a. att de
arbetstagare som här avses har en självständig ställning med kvalificerade
arbetsuppgifter och ett särskilt ansvar för patienternas säkerhet i vården på
samma sätt som gäller för utövare av de yrken, för vilka enligt propositionen
legitimation skall kunna erhållas. Motionärerna begär att riksdagen som sin
mening skall ge regeringen till känna att operations-, röntgen- och radioterapiassistenter
utbildade enligt äldre studieordning genom övergångsbestämmelser
jämställs fullt ut med de sjuksköterskor som utbildats i motsvarande
inriktningar enligt den nya studieordningen, innebärande att samtliga bör
erhålla legitimation.

Den nya hälso- och sjukvårdslinjen inom den kommunala högskolan har
som tidigare nämnts sex olika inriktningar, däribland operationssjukvård (80
poäng), radioterapi (90 poäng) och röntgendiagnostik (90 poäng). Samtliga
inriktningar är avsedda att leda fram till legitimation som sjuksköterska.
Utbildningen är postgymnasial, och för tillträde krävs genomgången 2-årig
gymnasieutbildning på vårdlinjens gren för hälso- och sjukvård samt
åldringsvård, gren för hälso- och sjukvård eller gren för psykiatrisk vård
(eller motsvarande förkunskaper). Den nya hälso- och sjukvårdslinjens
inriktning mot allmän hälso- och sjukvård (80 poäng) motsvarar i huvudsak
tidigare sjuksköterskeutbildning - där för tillträde endast krävdes grundskolekompetens
- jämte vidareutbildning för behörighet till vissa sjukskötersketjänster.

Utbildningar för operations-, oftalmolog-, radioterapi- och röntgenassistenter
tillkom på 1960-talet mot bakgrund av den brist på sjuksköterskor som
då rådde inom dessa områden. Operationsassistent- och oftalmologassistentlinjerna
tog 2 år (80 poäng) och den medicinska assistentlinjen (grenar för
radioterapi resp. röntgendiagnostik) tog 2 1/2 år (100 poäng). Utbildningen
byggde liksom den äldre grundutbildningen för sjuksköterskor på grundskolekompetens.
Genomgångna utbildningar kan således snarast jämföras med
den äldre grundutbildningen till sjuksköterska,ehuru med starkare specialinriktning.
Den nya sjuksköterskeutbildningen - samtliga grenar - har som
ovan nämnts större omfattning och motsvarar närmast den äldre sjuksköters -

SoU 1983/84:32

keutbildningen jämte vidareutbildning.

Enligt 2 § BehörighetsL får legitimation för ett i paragrafen angivet yrke
meddelas - förutom den som har genomgått den utbildning och i förekommande
fall den praktiska tjänstgöring som anges för yrket - den som visar att
han på annat sätt förvärvat motsvarande kompetens. Möjlighet finns sålunda
för en operations-, röntgen- eller radioterapiassistent med äldre utbildning
som visar sig ha kunskaper m. m. motsvarande dem som den nya utbildningen
ger att erhålla legitimation som sjuksköterska.

Som framgått av den tidigare framställningen är dock de äldre utbildningar
som tas upp i motionen inte i alla avseenden jämförbara med den nya
sjuksköterskeutbildningen med motsvarande inriktning. Utskottet är därför
inte berett att generellt uttala sig för att alla här aktuella utbildningar direkt
skall berättiga till legitimation som sjuksköterska.

Det framstår emellertid som rimligt att de assistenter som inte kan visa att
de ändå har tillräcklig kompetens för att erhålla legitimation som sjuksköterska
ges tillfälle att i erforderlig mån komplettera sin utbildning. Detta kan
t. ex. ske genom att de fullgör vissa moment av den nya sjuksköterskeutbildningen.
Utskottet förutsätter att regeringen uppmärksammar socialstyrelsen
och universitets- och högskoleämbetet på denna fråga.

Utskottet förutsätter vidare att regeringen inom ramen för översynen av
förordningen (1982:771) om behörighet till vissa tjänster inom den
landstingskommunala hälso- och sjukvården och om tillsättning av sådana
tjänster överväger bestämmelser som säkerställer att ifrågavarande assistenter
även fortsättningsvis kan uppehålla de tjänster de innehar vid den nya
lagens ikraftträdande. Motion 1983/84:2856 (s) synes därför inte böra
föranleda något initiativ av riksdagen. Motionen avstyrks därför.

Här återgivna övergångsbestämmelser i BehörighetsL föranleder inte
någon erinran från utskottets sida.

Lagförslaget i övrigt

Förslaget till lag om behörighet att utöva yrke inom hälso- och sjukvården
m. m. i övrigt har inte föranlett någon erinran från utskottets sida. Utskottet
tillstyrker att riksdagen antar lagförslaget.

Förslaget till lag om ändring i lagen (1960:409) om förbud i vissa fall mot
verksamhet på hälso- och sjukvårdens område

Med hänsyn till att i BehörighetsL intagits bestämmelser om ansvar för den
som obehörigen använder yrkestitel som läkare eller betecknar sig som
legitimerad yrkesutövare inom hälso- och sjukvården eller tandvården
föreslås vissa följdändringar i lagen (1960:409) om förbud i vissa fall mot
verksamhet på hälso- och sjukvårdens område.

Utskottet föreslår att riksdagen antar lagförslaget.

SoU 1983/84:32

Förslaget till lag om ändring i lagen (1980:11) om tillsyn över hälso- och
sjukvårdspersonalen m. fl.

113 § lagen (1980:11) om tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen m. fl.
föreslås ett tillägg, varigenom hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd ges
möjlighet att avbryta preskription i disciplinärenden hos nämnden i avvaktan
på åklagarens prövning av frågan om eventuellt åtal. Ändringen föreslås
träda i kraft den 1 juli 1984.

Utskottet föreslår att riksdagen antar lagförslaget.

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

Förslaget till lag om behörighet att utöva yrke inom hälso- och sjukvården
m. m.

1. beträffande legitimation för Doetors of Chiropractic

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på
motion 1983/84:2855 godkänner vad utskottet anfört,

2. beträffande viss komplettering av förordningen 1983:751
att riksdagen avslår motion 1983/84:2854,

3. beträffande behörighetskrav för sjuksköterskeyrket

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på
motion 1983/84:2858 godkänner vad utskottet anfört,

4. beträffande behörighetsföreskrifter för arbetsterapeuter
att riksdagen avslår motion 1983/84:2857,

5. beträffande legitimation för vissa assistenter med äldre utbildning
att riksdagen avslår motion 1983/84:2856,

6. att riksdagen antar det i propositionen framlagda och i bilagan till
betänkandet redovisade förslaget till lag om behörighet att utöva
yrke inom hälso- och sjukvården m. m.,

Övriga lagförslag

7. att riksdagen antar de i propositionen framlagda och i bilagan till
betänkandet redovisade förslagen till

a) lag om ändring i lagen (1960:409) om förbud i vissa fall mot
verksamhet på hälso- och sjukvårdens område,

b) lag om ändring i lagen (1980:11) om tillsyn över hälso- och
sjukvårdspersonalen m.fl.

Stockholm den 15 maj 1984

På socialutskottets vägnar
INGEMAR ELIASSON

SoU 1983/84:32

Närvarande: Ingemar Eliasson (fp), Evert Svensson (s), Göte Jonsson (m),
John Johnsson (s), Rune Gustavsson (c), Kjell Nilsson (s), Blenda Littmarck
(m), Stig Alftin (s), Ulla Tillander (c), Maria Lagergren (s), Anita Persson
(s), Inga Lantz (vpk), Aina Westin (s), Bo Arvidson (m) och Gullan
Lindblad (m).

Reservationer

Behörighetskrav för sjuksköterskeyrket (mom. 3 i hemställan)

1. av Göte Jonsson, Blenda Littmarck, Bo Arvidson och Gullan Lindblad
(samtliga m) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 12 som börjar med ”1
propositionen” och slutar med ”avstyrker motionen” bort ha följande
lydelse:

Med hänsyn till det ansvar sjuksköterskor har för verksamhet, där
betydande risker kan uppstå för patienter, och för att en enhetlig kompetensnivå
skall garanteras i hela landet bör legitimation vara en förutsättning för
obegränsad behörighet att utöva yrke som sjuksköterska.

Det i propositionen anförda skälet att en reglering kan avvaras med hänsyn
bl. a. till att sjuksköterskorna numera huvudsakligen är verksamma inom
den landstingskommunala vården avvisas.

Likaså avvisas den motivering som redovisas i behörighetskommitténs
betänkande att ”statliga föreskrifter om personalens kompetens till förmån
för patientsäkerheten bör vägas mot de krav, som den kommunala självstyrelsen
ställer och risken för administrativa låsningar”. Patientens rätt till en
trygg och säker vård - oberoende av vårdgivare - måste vara självklar.
Med hänsyn till det anförda tillstyrker utskottet motion 1983/84:2858 (m).
Bestämmelserna i 6 § första stycket BehörighetsL bör således kompletteras
med ”sjuksköterska”. I konsekvens härmed skall yrkestiteln ”sjuksköterska”
inskrivas i 9 § p. 1 BehörighetsL och ”sjuksköterska” utgå ur 9§ p.2.

dels att utskottet under mom. 3 bort hemställa:

3. beträffande behörighetskrav för sjuksköterskeyrket

att riksdagen med anledning av propositionen och med bifall till
motion 1983/84:2858 godkänner vad utskottet anfört,

Behörighetsföreskrifter för arbetsterapeuter (morn. 4 i hemställan)

2. av Ingemar Eliasson (fp) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 13 som börjar med ”Inom
regeringskansliet” och slutar med ”avstyrks därför” bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening är allmänna råd om den kompetens som krävs för
anställning som arbetsterapeut inte tillräckliga.

SoU 1983/84:32

Felaktiga bedömningar och felaktig behandling hos en arbetsterapeut
inom hälso- och sjukvården kan få mycket allvarliga följder för patienterna.
Patientsäkerheten kräver därför att föreskrifter om kompetenskrav för tjänst
som arbetsterapeut blir bindande.

I 6 § i den med stöd av ett bemyndigande i hälso- och sjukvårdslagen
(1982:763) utfärdade förordningen (1982:771) om behörighet till vissa
tjänster inom den landstingskommunala hälso- och sjukvården och om
tillsättning av sådana tjänster finns, som nämnts ovan (s. 11), behörighetskrav
för bl. a. tjänst som sjukgymnast. Betydande likheter föreligger mellan
sjukgymnaster och arbetsterapeuter i fråga om utbildning och arbetsuppgifter.
I nämnda förordning, som f. n. är föremål för översyn inom regeringskansliet,
bör enligt utskottets mening intas bestämmelser om krav för
behörighet även till tjänst som arbetsterapeut.

Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motion 1983/84:2857 (fp)
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 4 bort hemställa:

4. beträffande behörighetsföreskrifter för arbetsterapeuter

att riksdagen med anledning av motion 1983/84:2857 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Förslaget till lag om behörighet att utöva yrke inom hälso- och sjukvården
m. m. (mom. 6 i hemställan)

3. av Göte Jonsson, Blenda Littmarck, Bo Arvidson och Gullan Lindblad
(samtliga m) som - under förutsättning av bifall till reservation nr 1 - anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 15 som börjar med
”Förslaget till” och slutar med ”antar lagförslaget” bort ha följande lydelse:
Förslaget till lag om behörighet att utöva yrke inom hälso- och sjukvården
m. m. i övrigt har inte föranlett någon erinran från utskottets sida. Utskottet
tillstyrker att riksdagen antar lagförslaget med de ändringar i 6 och 9 §§ som
förordats i reservation nr 1.

dels att utskottet under mom. 6 bort hemställa:

6. att riksdagen antar det i propositionen framlagda och i bilagan till
betänkandet redovisade förslaget till lag om behörighet att utöva
yrke inom hälso- och sjukvården m. m. med den ändringen att 6
och 9 §§ erhåller följande såsom reservanternas förslag betecknade
lydelse:

Regeringens förslag Reservanternas förslag

6 § Behörig att utöva yrke som barn- 6 § Behörighet att utöva yrke som

morska, läkare eller tandläkare är barnmorska, läkare, sjuksköterska

den som har legitimation för yrket eller tandläkare är den som har legi eller

som särskilt förordnats att ut- timation för yrket eller som särskilt

SoU 1983/84:32

Regeringens förslag

Reservanternas förslag

öva yrket. Dock får endast den sorn
har legitimation som läkare yrkesmässigt
bedriva enskild läkarverksamhet.

förordnats att utöva yrket. Dock får
endast den som har legitimation som
läkare yrkesmässigt bedriva enskild
läkarverksamhet.

9 § I verksamhet på hälso- och sjukvårdens
eller tandvårdens område
får inte någon

1. obehörigen ge sig ut för att vara
barnmorska, läkare eller tandläkare
eller på annat sätt ge sken av att ha
sådan kompetens, eller

2. ge sig ut för att vara legitimerad
glasögonoptiker, logoped, psykolog,
psykoterapeut, sjukgymnast eller
sjuksköterska utan att ha legitimation
för yrket.

9 § I verksamhet på hälso- och sjukvårdens
eller tandvårdens område
får inte någon

1. obehörigen ge sig ut för att vara
barnmorska, läkare, sjuksköterska
eller tandläkare eller på annat sätt ge
sken av att ha sådan kompetens,
eller

2. ge sig ut för att vara legitimerad
glasögonoptiker, logoped, psykolog,
psykoterapeut eller sjukgymnast
utan att ha legitimation för yrket.

Särskilt yttrande

Viss komplettering av förordningen 1983:751 (s. 10 och 11 i utskottets
betänkande)

av Inga Lantz (vpk) som anför:

Enligt nu gällande och föreslagen ordning skall särskild uppmärksamhet
ägnas den provtjänstgörande och dessutom rapportering ske till socialstyrelsen
i det fall exempelvis utländskt utbildad tandläkare inte ”visar sig
lämplig”. I motion 1983/84:2854 (vpk) har föreslagits att denna inspektion
skall ske under fortlöpande information till den berörde och att i samband
med ifrågavarande rapportering förhandling borde ske med denne innan
rapporten lämnas till socialstyrelsen. Utskottet finner helt riktigt i sin
skrivning det ”naturligt” att sådan information sker beträffande omdömet
om praktiktjänstgöringen. Jag delar alltså uppfattningen att ett hemlighållande
av sådant omdöme för den berörde är onaturligt, men vad gäller frågan om
huvudmans rapportering till socialstyrelsen om att den praktiktjänstgörande
är olämplig och att dennes förordnande bör upphöra borde ett klarare
ställningstagande ha skett från utskottets sida, bl. a. med understrykande av
vad som sägs i 15 § lagen (1982:80) om anställningsskydd (LAS) att skriftligt
meddelande skall lämnas den anställde om att förordnande ej kommer att
förlängas.

SoU 1983/84:32

Bilaga

I proposition 1983/84:179 framlagda lagförslag, vilka tillstyrkts av
socialutskottet

1. Förslag till

Lag om behörighet att utöva yrke inom hälso* och sjukvården
m.m.

Härigenom föreskrivs följande.

1 § I denna lag ges bestämmelser för hälso- och sjukvården, tandvården och
detaljhandeln med läkemedel vad gäller

- kompetensbevis,

- behörighet att utöva yrke,

- skyddet för yrkestitel och yrkesbeteckning.

Kompetensbevis

Legitimation

2 § Den som har genomgått den utbildning och i förekommande fall fullgjort
den praktiska tjänstgöring som anges för ett visst yrke i nedanstående tabell
skall efter ansökan få legitimation för yrket. Legitimation får också meddelas
den som visar att han på annat sätt förvärvat motsvarande kompetens.
Legitimation får dock inte meddelas om sådana omständigheter föreligger att
legitimationen skulle ha återkallats om sökanden varit legitimerad.

Yrke	Utbildning	Praktisk tjänstgöring
1	Barnmorska	Barnmorskeexamen
2	Glasögonoptiker	Godkänd utbildning för glasögonoptiker
3	Logoped	Logopedexamen
4	Läkare	Läkarexamen	Av regeringen föreskriven praktisk tjänstgöring (allmän-tjänstgöring)
5	Psykolog	Psykologexamen	Av regeringen föreskriven praktisk tjänstgöring
6	Psykoterapeut	Psykoterapeutexamen
7	Sjukgymnast	Sjukgymnastexamen
8	Sjuksköterska	Sjuksköterskeexamen
9	Tandläkare	T andläkarexamen	Av regeringen föreskriven praktisk tjänstgöring (allmän-tjänstgöring)

En legitimerad psykoterapeut skall i sin yrkesverksamhet ange sin
grundutbildning.

SoU 1983/84:32

3 § Frågor om meddelande av legitimation prövas av socialstyrelsen.

I lagen (1980:11) om tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen m. fl.
finns bestämmelser om återkallelse av legitimation och om meddelande av ny
legitimation efter återkallelse.

Specialistkompetens

4§ En legitimerad läkare eller tandläkare som har genomgått den
vidareutbildning som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande,
socialstyrelsen föreskriver skall på ansökan få specialistkompetens.

Frågor om meddelande av specialistkompetens prövas av socialstyrelsen.

En läkare eller tandläkare får för allmänheten ange att han är specialist
inom sitt yrke endast om han har specialistkompetens.

Personal med utländsk utbildning

5 § Regeringen meddelar föreskrifter om villkoren för att den som utomlands
genomgått utbildning skall få legitimation, specialistkompetens eller behörighet
att utöva yrke.

Behörighet att utöva yrke

6 § Behörig att utöva yrke som barnmorska, läkare eller tandläkare är den
som har legitimation för yrket eller som särskilt förordnats att utöva yrket.
Dock får endast den som har legitimation som läkare yrkesmässigt bedriva
enskild läkarverksamhet.

7 § Behörig att utöva yrke som apotekare eller receptarie är den som avlagt
apotekarexamen respektive receptarieexamen eller som visar att han på
annat sätt förvärvat motsvarande kompetens.

Socialstyrelsen prövar frågor om behörighet för den som inte har apotekareller
receptarieexamen.

8 § Behörig att biträda en tandläkare i dennes yrkesutövning är den som har
föreskriven kompetens som tandhygienist eller tandsköterska.

Regeringen meddelar föreskrifter om den kompetens som skall krävas för
sådant biträde och vilken omfattning behörigheten har. Regeringen får
överlåta åt socialstyrelsen att meddela sådana föreskrifter.

SoU 1983/84:32

Skyddet för yrkestitel och yrkesbeteckning

9 § I verksamhet på hälso- och sjukvårdens eller tandvårdens område får inte
någon

1. obehörigen ge sig ut för att vara barnmorska, läkare eller tandläkare
eller på annat sätt ge sken av att ha sådan kompetens, eller

2. ge sig ut för att vara legitimerad glasögonoptiker, logoped, psykolog,
psykoterapeut, sjukgymnast eller sjuksköterska utan att ha legitimation för
yrket.

Ansvarsbestämmelser

10 § Utövar läkare, vars legitimation har återkallats eller vars behörighet
eljest har upphört, eller läkare, som har begränsad behörighet, obehörigen
och mot ersättning läkaryrket, döms han till böter eller fängelse i högst sex
månader. Till samma straff döms den som obehörigen och mot ersättning
utövar tandläkaryrket.

I lagen (1960:409) om förbud i vissa fall mot verksamhet på hälso- och
sjukvårdens område finns bestämmelser om straff för brott mot den
lagen.

Den som bryter mot bestämmelserna i 9 § döms till böter.

Överklagande av beslut m.m.

11 § Socialstyrelsens beslut enligt denna lag får överklagas hos kammarrätten
genom besvär.

Beslut som socialstyrelsen eller kammarrätten meddelar enligt denna lag
skall gälla omedelbart, om inte annat förordnas.

Ytterligare föreskrifter

12 § Regeringen bemyndigas att meddela ytterligare föreskrifter i de frågor
som avses i denna lag. Regeringen får överlåta åt socialstyrelsen att meddela
sådana föreskrifter.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1984. Bestämmelserna om logopeder
och psykoterapeuter skall dock tillämpas från och med den 1 januari
1985.

Genom lagen upphävs

lagen (1960:408) om behörighet att utöva läkaryrket,
lagen (1963:251) om behörighet att utöva tandläkaryrket och

SoU 1983/84:32

lagen (1982:175) med bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter
om legitimation eller annan behörighet för hälso- och sjukvårdspersonal
med utländsk utbildning.

2. Den som enligt äldre bestämmelser har fått kompetensbevis för ett yrke
som avses i denna lag skall anses ha fått beviset enligt de nya bestämmelserna.
Den som uppfyller kraven för kompetensbevis enligt äldre bestämmelser
men inte fått sådant bevis skall på ansökan få motsvarande
kompetensbevis enligt denna lag.

3. Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till en föreskrift
som har ersatts genom en bestämmelse i denna lag tillämpas i stället den nya
bestämmelsen.

SoU 1983/84:32

2. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1960:409) om förbud i vissa fall mot
verksamhet på hälso- och sjukvårdens område

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1960:409) om förbud i vissa fall
mot verksamhet på hälso- och sjukvårdens område
dels att i 8 § hänvisningen ”4-6 §§” skall bytas ut mot ”4 och 5 §§”,
dels att 6 och 7 §§ skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Har den som utövar i 1 § första
stycket avsedd verksamhet förvärvat
läkar- eller doktorstitel och begagnar
han den i sin verksamhet, åligger det
honom därvid att tydligt utmärka
titelns ursprung och beskaffenhet.

I övrigt må ej den som utövar i 1 §
första stycket avsedd verksamhet i
samband därmed beteckna sig läkare
eller doktor eller begagna titel eller
yrkesbeteckning, vari sådan benämning
ingår eller som giver sken av att
han är legitimerad eller eljest auktoriserad
av myndighet eller har specialistkompetens
såsom läkare.

6 §

Föreslagen lydelse

I lagen (1984:00) om behörighet att
utöva yrke inom hälso- och sjukvården
m.m. finns bestämmelser om
ansvar för den som obehörigen
använder yrkestitel eller betecknar sig
legitimerad yrkesutövare inom hälsooch
sjukvården eller tandvården.

7 §

Den som bryter mot någon av
bestämmelserna i 2 eller 3 § eller
under utövning av verksamhet, som i
1 § första stycket sägs, uppsåtligen
eller av oaktsamhet åsamkar den
undersökte eller behandlade skada,
som ej är ringa, eller framkallar fara
för sådan skada, vare sig skadan eller
faran orsakats av olämplig behandling
eller genom avbrott i eller dröjsmål
med läkarvård, dömes, såframt
gärningen ej är belagd med straff
såsom obehörig utövning av läkaryrket,
för hälsofarligt kvacksalveri till
dagsböter eller fängelse.

Den som bryter mot någon av
bestämmelserna i 2 eller 3 § eller
under utövning av verksamhet, som i
1 § första stycket sägs, uppsåtligen
eller av oaktsamhet åsamkar den
undersökte eller behandlade skada,
som ej är ringa, eller framkallar fara
för sådan skada, vare sig skadan eller
faran orsakats av olämplig behandling
eller genom avbrott i eller dröjsmål
med läkarvård, dömes, såframt
gärningen ej är belagd med straff
enligt 10 § lagen (1984:00) om behörighet
att utöva yrke inom hälso- och
sjukvården m.m., för hälsofarligt
kvacksalveri till dagsböter eller fängelse.

Den omständigheten att gärningsmannen på grund av brist i utbildning och
erfarenhet ej kunnat inse sjukdomens natur eller förutse skadan eller faran
befriar honom ej från ansvar.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1984.

SoU 1983/84:32

3. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1980:11) om tillsyn över hälso- och
sjukvårdspersonalen m. fl.

Härigenom föreskrivs att 13 § lagen (1980:11) om tillsyn över hälso- och
sjukvårdspersonalen m. fl. skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

13 §

Har åtgärd vidtagits för att åtala
den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen,
får diciplinärt förfarande
enligt denna lag ej inledas eller
fortsättas i fråga om den förseelse
som avses med åtgärden.

Anmälan till åtal skall ske, om den mot vilken disciplinpåföljd ifrågasätts
är skäligen misstänkt för att i yrkesutövningen ha begått brott, för vilket
fängelse är föreskrivet.

Anmälan till åtal skall göras av socialstyrelsen om annat inte följer av 38 §
andra stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1984.

SoU 1983/84:32

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Propositionen 2

Motioner 2

Bakgrund 3

Angående förslaget till lag om behörighet att utöva yrke inom

hälso- och sjukvården m. m 3

Angående förslaget till lag om ändring i lagen (1960:409) om
förbud i vissa fall mot verksamhet på hälso- och sjukvårdens

område 5

Angående förslaget till lag om ändring i lagen (1980:11) om

tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen m.fl 5

Utskottet 6

Förslaget till lag om behörighet att utöva yrke inom hälso- och

sjukvården m. m. och motionerna 6

Inledning 6

Legitimation 7

Om kompetensbevis i övrigt 9

Behörighet att utöva yrke på grundval av legitimation

m. m 11

Behörighet att utöva vissa yrken för vilka legitimation inte

meddelas 13

Vissa övergångsbestämmelser 14

Lagförslaget i övrigt 15

Förslaget till lag om ändring i lagen (1960:409) om förbud i vissa

fall mot verksamhet på hälso-och sjukvårdens område 15

Förslaget till lag om ändring i lagen (1980:11) om tillsyn över

hälso- och sjukvårdspersonalen m.fl 16

Utskottets hemställan 16

Reservationer 17

Särskilt yttrande 19

Bilaga (lagförslag)

1 Förslag till Lag om behörighet att utöva yrke inom hälso- och
sjukvården m. m 20

2 Förslag till Lag om ändring i lagen (1960:409) om förbud i vissa

fall mot verksamhet på hälso-och sjukvårdens område 24

3 Förslag till lag om ändring i lagen (1980:11) om tillsyn över hälso och

sjukvårdspersonalen m. fl 25

minab/gotab 78576 Stockholm 1984