SoU 1983/84:24

Socialutskottets betänkande
1983/84:24

om forskning inom socialdepartementets verksamhetsområde och
inom arbetsmiljöområdet m. m. (prop. 1983/84:107 delvis)

I betänkandet behandlas dels förslag som regeringen förelagt riksdagen i
proposition 1983/84:107 om forskning bilaga 3 (socialdepartementet) och
bilaga 7 punkterna 3.1, 3.2 och 4, såvitt avser arbetsmiljöforskning (arbetsmarknadsdepartementet),
dels motioner som rör forskningsfrågor.

Propositionen i övrigt behandlas i huvudsak av utbildningsutskottet i
betänkandet UbU 1983/84:28. Särskilda delar behandlas av utrikesutskottet,
försvarsutskottet, trafikutskottet, kulturutskottet, jordbruksutskottet, arbetsmarknadsutskottet,
bostadsutskottet och näringsutskottet.

Propositionen

I här aktuella delar av propositionen bereds riksdagen tillfälle att

1. godkänna vad i propositionen förordats om allmänna riktlinjer för
forskningen inom socialdepartementets verksamhetsområde,

2. ta del av vad som i propositionen anförts beträffande arbetsmiljöforskning
(avsnitten 3.1, 3.2 samt 4 i motsvarande del).

Motionerna

Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1983/84

I motion 1983/84:1067 av Lars Wemer m. fl. (vpk) hemställs, såvitt här är i
fråga (yrkande 2), att riksdagen hos regeringen begär åtgärder som
stimulerar socialpsykiatrisk forskning.

I motion 1983/84:1625 av Marie-Ann Johansson (vpk) och Inga Lantz
(vpk) hemställs att riksdagen begär att regeringen tar initiativ till forskning
om amning i enlighet med vad som anförts i motionen.

Motion väckt med anledning av proposition 1983184:107

I motion 1983/84:2620 av Rune Gustavsson m. fl. (c) hemställs, såvitt här
är i fråga (yrkandena 1 och 2), att riksdagen som sin mening, beträffande
forskningen på det sociala området, ger regeringen till känna vad som anförts
beträffande

1. uppföljande forskning inom psykiatrin,

2. forskning kring alternativa behandlingsmetoder inom hälso- och sjukvården.

1 Riksdagen 1983184.12sami. Nr 24

SoU 1983/84:24

Utskottet

I den del av propositionen som avser socialdepartementets verksamhetsområde
betonas forskningsinsatserna rörande de sociala konsekvenserna av
utvecklingen inom arbetslivet samt forskningen inom socialförsäkringsområ ;

.4 *

det. Enligt socialministern har deri snabba samhällsomvandlingen och det
senaste decenniets reformverksamhet skapat ett stort behov av information
om socialförsäkringens verkningar och fördelningspolitiska betydelse. Socialministern
redogör för ett projekt som bedrivs vid institutet för social
forskning (SOFI) vid universitetet i Stockholm där man studerar socialpolitikens
utveckling i 18 OECD-länder under perioden 1930-1980. Projektet
omfattar i sina centrala delar en analys av socialförsäkringssystemens
utformning och förändringar. Socialministern uppger att han avser att föreslå
regeringen att ge delegationen för social forskning i uppdrag att arbeta vidare
utifrån detta projekt för att förstärka den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden
rörande socialpolitiska frågor.

Socialt behandlingsarbete, miljömedicin och primärvård anges som områden
där forskningen behöver breddas och fördjupas. Den traditionellt
problemorienterade forsknings- och utvecklingsverksamheten, FoU, inom
medicinskt och socialt behandlingsarbete bör enligt socialministern kompletteras
med en ansats som syftar till att identifiera faktorer som främjar en
gynnsam utveckling i miljön och hos grupper och individer. Det anses därvid
vara av speciellt intresse att utifrån sociala och medicinska utgångspunkter
analysera bl. a. förutsättningarna för öppna vårdformer. Forskning rörande
förebyggande insatser på folkhälsopolitikens område betonas.

Bristen på kompetenta forskare liksom på handledare inom socialforskningssektorn
uppges vara stor. I propositionen föreslås fortsatta åtgärder för
att rekrytera forskare till området och bygga upp kompetens som grund för
en tillämpad forsknings- och utvecklingsverksamhet. Delegationen för social
forskning har under budgetåret 1983/84 utlyst ett antal forskarstipendier
inom de områden som är väsentliga för den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden
inom den sociala sektorn. Socialministern framhåller betydelsen av att
fortsätta på den väg delegationen slagit in på.

Utskottet har inte något att erinra mot de förslag till riktlinjer för
forskningen inom socialdepartementets verksamhetsområde som läggs fram
i propositionen och föreslår därför att riksdagen godkänner desamma.

I den del av propositionen som avser arbetslivs- och arbetsmiljöforskning
anförs bl. a. följande.

Arbetarskyddsfonden har till uppgift att stödja sådan forskning och
utveckling samt utbildning och information som rör arbetsmiljö, medbestämmande
och arbetslivsfrågor i övrigt. Dess verksamhet finansieras genom en
särskild arbetarskyddsavgift som f. n. utgår med 0,155% av den totala
lönesumman. Fondens intäkter beräknas för budgetåret 1983/84 uppgå till ca
470 milj. kr. Av dessa medel står ca 20 % till förfogande för beslut i fondens
styrelse om FoU-insatser.

SoU 1983/84:24

Såväl arbetsmarknadens parter som statsmakterna har varit överens om att
arbetarskyddsfonden bör lägga stor vikt vid sådana FoU-insatser som kan
leda till praktiska resultat i arbetslivet. Arbetsmarknadsministern ser positivt
på de insatser som gjorts från fondens sida under senare år för att inrikta
FoU-verksamheten mot praktiskt tillämpbara projekt.

Arbetarskyddsfonden har under senare år inom vissa FoU-områden
successivt samlat projektvisa insatser till mera sammanhållna forskningsprogram.
Ett exempel härpå utgör en nyligen slutförd programrapport för
området toxikologi. Arbetsmarknadsministern ser mycket positivt på denna
utveckling.

Av de projekt arbetarskyddsfonden stöder utförs i dag ca hälften inom
universitet och högskolor. För den närmaste treårsperioden kan man räkna
med att fondens stöd till långsiktig forskning vid högskolan kommer att
motsvara kostnaderna för minst ett 30-tal tjänster.

Fondens långsiktiga planering beträffande den närmare inriktningen av
FoU-verksamhet och fördelningen av resurser på olika forskningsområden
redovisas i en bilaga till propositionen. Där konstateras bl. a. att frågor som
hänger samman med datorisering, automatisering och införande av ny teknik
f. n. ägnas stor uppmärksamhet av arbetarskyddsfonden.

I propositionen erinras vidare om att arbetarskyddsfonden enligt sin
instruktion har till uppgift att stödja arbetstagarorganisationernas forskningsinitierande
verksamhet. Sammanlagt har 15 milj. kr. ställts till löntagarorganisationernas
förfogande för detta ändamål.

Arbetarskyddsstyrelsens forskningsavdelning är landets centrala institut
för arbetsmiljöforskning. Kostnaderna för avdelningens verksamhet beräknas
uppgå till ca 77 milj. kr. budgetåret 1983/84.

En uppgift för forskningsavdelningen är att bistå med forskningsinsatser
som underlag för styrelsens föreskriftsarbete. En annan viktig uppgift är att
så tidigt som möjligt upptäcka och påvisa nya hälsorisker i arbetsmiljön samt
kartlägga samband mellan olika arbetsmiljöfaktorer och ohälsa. Det innebär
att arbetsmiljöforskningen i tiden ofta måste ligga före föreskriftsarbetet när
det gäller att uppmärksamma nya problem. Arbetsmarknadsministern anser
att sådana mer långsiktiga forskningsinsatser är nödvändiga för att författningsarbetet
skall kunna utvecklas på sikt.

Forskning om kemiska hälsorisker har länge spelat en framträdande roll.
Omkring 60% av forskningsavdelningens resurser ägnas detta riskområde.

Arbetarskyddsstyrelsen har på grundval av den aktuella och förväntade
risksituationen prioriterat följande problem och forskningsområden under
den närmaste femårsperioden: Belastningsskador, lungskador på grund av
luftföroreningar, metoder för testning av cancerframkallande ämnen och
ämnen som kan skada foster och arvsanlag, eliminationsteknik samt
arbetsorganisation i samband med ny teknik. Enligt arbetsmarknadsministerns
mening synes de föreslagna prioriteringarna väl avvägda.

På både utbildningens och forskningens område förekommer ett samarbe 1*

Riksdagen 1983/84.12sami Nr 24

SoU 1983/84:24

te mellan arbetarskyddsstyrelsen och högskolan. Arbetsmarknadsministern
ser mycket positivt på de insatser som under senare år gjorts för att öka
antalet doktorander inom forskningsavdelningens ämnesområden. Samarbete
med högskolan förekommer också i många av de ca 200 projekt som
forskningsavdelningen driver. Karolinska institutet och de tekniska högskolorna
är de forskningsorgan som avdelningen främst samarbetar med.

Vad som anförs i propositionen i här aktuell del påkallar enligt utskottets
mening inte något riksdagens uttalande.

Utskottet övergår härefter till att behandla några motioner som väckts
beträffande vissa forskningsfrågor under socialdepartementets verksamhetsområde.

I motion 1983/84:2620 av Rune Gustavsson m.fl. (c) hemställs att
riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande
uppföljande forskning inom psykiatrin (yrkande 1). Motionärerna hänvisar
till den omfattande förändring från sluten till öppen vård som den psykiatriska
vården genomgått under det senaste decenniet. Enligt motionärerna
innebär denna utveckling en från många utgångspunkter positiv situation för
patienterna. Det finns emellertid en risk att många människor för att klara sig
utanför den slutna vården måste bygga sina liv utifrån psykofarmakologiska
behandlingsmetoder samtidigt som de lever ett liv med ett minimum av social
stimulans. Enligt motionärernas uppfattning är det en viktig uppgift för den
beteendevetenskapliga forskningen att följa upp de allmänmänskliga konsekvenserna
av vårdens utveckling för att få en bättre social grund för en
fortsatt övergång till öppen vård.

I den behandlade propositionen anses det vara av ett speciellt intresse för
FoU inom medicinskt och socialt behandlingsarbete att utifrån sociala och
medicinska utgångspunkter analysera bl. a. förutsättningarna för öppna
vårdformer (bil. 3 s. 4).

Vidare kan nämnas att förändringarna inom den psykiatriska vården har
uppmärksammats i de nya direktiv (Dir. 1982:106) som år 1982 meddelades
för socialberedningen. I de nya direktiven tas bl. a. upp frågor om återverkningar
inom socialtjänsten av förändringar mot öppnare vårdformer inom
den psykiatriska vården. I direktiven understryks att socialtjänsten har ett
övergripande ansvar i fråga om bistånd till dem som vistas i kommunen och
att detta ansvar givetvis gäller också dem som skrivs ut från de psykiatriska
sjukhusen. Socialberedningen bör enligt direktiven i sin utvärdering av
social tjänstreformen och vid översynen av den psykiatriska tvångsvårdslagstiftningen
följa den utveckling som pågår på detta område och redovisa de
samarbets- och gränsdragningsfrågor som finns mellan socialtjänsten och
hälso- och sjukvården på psykiatrins område. Olika utformningar av den
psykiatriska vården kan skapa skilda förutsättningar för kommunens resursinsatser,
heter det i direktiven. Socialberedningen bör analysera och redovisa
skilda lösningar och erfarenheter.

Socialberedningen beräknas lämna sitt betänkande under år 1984.

SoU 1983/84:24

Hälso- och sjukvårdsberedningen (Dir. 1983:37) har fått i uppgift att
särskilt behandla frågor som rör utveckling av förebyggande åtgärder och
öppna vårdformer. Enligt direktiven skall beredningen ägna särskild uppmärksamhet
åt äldrevården och den psykiatriska vården. Till beredningens
arbetsområde hör bl. a. forsknings- och utvecklingsarbete. Utvecklingen av
förändringsarbetet inom den psykiatriska hälso- och sjukvården skall
redovisas och diskuteras i hälso- och sjukvårdsberedningen under år 1984.

Från delegationen för social forskning (DSF) lämnas stöd till ett av
professor Carl-Gerhard Gottfries lett projekt som gäller utformning av och
arbetssätt för ett psykiatriskt team i öppen decentraliserad vård inom
Göteborgs och Bohus läns landsting. DSF stöder även ett av professor Carlo
Perris lett projekt som rör avinstitutionalisering och eftervård av långtidsvårdade
psykiatriska patienter samt ett projekt om ekologisk analys av psykisk
hälsovård under ledning av docent Lars Kebbon. Medicinska forskningsrådet
stöder f. n. bl. a. två forskningsprojekt som delvis berör frågeställningar
om öppen psykiatrisk vård, det ena lett av Perris, det andra av professor Olle
Hagnell.

Utskottet kan för sin del vitsorda att det problem motionärerna berör - de
allmänmänskliga konsekvenserna av omvandlingen av den psykiatriska
vården - är en viktig fråga och att det är angeläget med ökad kunskap härom.
Den upptagna frågan faller också inom ett område som prioriteras i
forskningspropositionen. Vidare har både socialberedningen och hälso- och
sjukvårdsberedningen i uppgift att följa utvecklingen av förändringarna på
det psykiatriska vårdområdet. Som nyss nämnts ger delegationen för social
forskning och medicinska forskningsrådet stöd åt ett antal projekt som gäller
öppna vårdformer inom psykiatrin, av vilka åtminstone ett gäller eftervården
av patienterna. Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet motion
1983/84:2620 yrkande 1.

I samma motion, 1983/84:2620, hemställs också att riksdagen uttalar att
medicinska forskningsresurser i ökad utsträckning bör riktas mot de alternativa
behandlingsformerna inom hälso- och sjukvården (yrkande 2). Motionärerna
anför att många människor sätter stor tillit till de alternativ till den
konventionella hälso- och sjukvården som utvecklats under senare år. Det
kan gälla kostvanor och fasta, akupunktur, kiropraktik, zonterapi, THX osv.
Enligt motionärerna finns i många fall ingen eller bristfällig vetenskaplig
grund för behandlingsformerna. Det vore emellertid fel att avfärda sådana
behandlingsmetoder utan att först pröva dem. Vänder samhället de alternativa
formerna ryggen finns en risk att de bedrivs i mindre kvalificerade former,
heter det i motionen.

Utskottet hade nyligen att ta ställning till motioner som gällde dels
försöksverksamhet med kiropraktorer och naprapater, dels alternativa
behandlingsformer varmed avsågs bl. a. zonterapi och bindvävsmassage (se
betänkande SoU 1983/84:19).

När det gällde kiropraktorer och naprapater hänvisade utskottet till att en

SoU 1983/84:24

försöksverksamhet med kiropraktorer avses komma i gång i april i år vid
Huddinge sjukhus. När resultaten förelåg härifrån fick det övervägas om en
motsvarande försöksverksamhet borde bedrivas med t. ex. naprapater.
Utskottet avstyrkte därför den aktuella motionen (betänkandet s. 8).

Motionen om andra alternativa behandlingsformer avstyrktes av utskottet
med följande motivering.

En arbetsgrupp inom socialstyrelsen påbörjade år 1979 en utredning för
utvärdering av hälsohemmens verksamhet m. m. (socialstyrelsens vetenskapliga
hälsohemsutvärdering). Avsikten var att ställa samman kunskapsunderlag
beträffande s. k. alternativa behandlingsmetoder, som i olika
kombinationer i varierande omfattning bedrivs vid de s. k. hälsohemmen, för
att härigenom få en grund för socialstyrelsens mera långsiktiga engagemang.
Utredningsarbetet omfattar bl. a. fysikaliska behandlingsmetoder såsom
olika manipulationsmetoder, massage och liknande. Bl. a. kommer synpunkter
på fotzonterapi och bindvävsmassage att redovisas i den rapport som
arbetsgruppen beräknas avge under våren 1984.

Utskottet anser principiellt att det finns skäl att ha en öppen attityd inför
icke-konventionella behandlingsmetoder som patienter tycker sig bli hjälpta
av, även om metodernas effektivitet inte alltid är vetenskapligt belagd; detta
självfallet under förutsättning att det inte rör sig om behandlingsformer som
kan misstänkas vara hälsovådliga. Med hänsyn till det pågående utredningsarbetet
inom socialstyrelsen bör dock motion 1983/84:781 (c) inte föranleda
något initiativ från riksdagens sida och avstyrks därför.

Här kan tilläggas att socialstyrelsens utredningsarbete även omfattar
behandlingsmetoder såsom kostvanor och fasta.

Motionsförslag om forskning om akupunktur har behandlats tidigare av
utskottet i betänkandena SoU 1974:24, SoU 1975:6 och SoU 1977/78:6.

År 1980 gav socialstyrelsen professor Sven Andersson och biträdande
överläkaren Carl-Axel Carlsson, båda i Göteborg, i uppdrag att granska den
vetenskapliga redovisningen av olika akupunkturbehandlingsmetoder m. m.

Till fullgörande av uppdraget avlämnade nämnda personer i november
1982 till socialstyrelsen rapporten Akupunktur vid smärta och sjukdom. I
rapporten konstateras att akupunktur kan lindra smärta och det framhålls att
akupunktur använd i denna avsikt är i överensstämmelse med vetenskap och
beprövad erfarenhet. När det gäller akupunktur vid sjukdom framhålls att
den experimentella och kliniska dokumentationen är klart bristfällig. Det
framhålls emellertid att skäl finns för att uppmuntra klinisk prövning.
Akupunktur bör enligt rapporten utövas av läkare eller, efter remiss från
läkare, annan person inom sjukvården som har adekvat medicinsk kunskap,
såsom sjuksköterska.

Över rapporten Akupunktur vid smärta och sjukdom har socialstyrelsen
inhämtat yttranden från medlemmar av styrelsens vetenskapliga råd.

På grundval av rapporten och yttranden över den utarbetas f. n. inom
socialstyrelsen förslag till föreskrifter och råd om akupunkturbehandling
inom sjukvården. Avsikten är att inhämta yttranden även över detta förslag
och att slutliga föreskrifter och råd i ämnet därefter skall utfärdas.

SoU 1983/84:24

Statsrådet Gertrud Sigurdsen besvarade den 9 mars i år dels en interpellation,
dels en fråga, som gällde bl. a. lagliga möjligheter att tillverka och
bedriva försök med THX.

Statsrådet Sigurdsen som besvarade interpellationen och frågan i ett
sammanhang anförde bl. a. följande.

Preparaten Iscador och THX omfattas av lagen (1981:50) med bestämmelser
om vissa medel avsedda för injektion. Bestämmelserna i lagen medför att
preparat som THX får säljas och användas om de uppfyller vissa minimikrav,
bl. a. i fråga om tillverkningen. Socialstyrelsen har godkänt två preparat,
Helixor och Iscador, som naturmedel för injektion. På grund av allvarliga
brister i tillverkningen har socialstyrelsen hittills inte kunnat godkänna
THX-preparatet. De av styrelsen godkända preparaten har uppfyllt kraven
på s. k. aseptisk tillverkning och de andra krav som lagen uppställer. Samma
krav bör också gälla för THX.

För drygt ett år sedan, den 18 februari 1983, besvarade jag en interpellation
om användningen av THX-behandling. Jag framhöll då att lagstiftningen
om naturmedel för injektion är tidsbegränsad och gäller för en tid av fem år
till utgången av juni 1986. Avsikten är att erfarenheterna av lagen skall
utvärderas, innan ställning tas till frågan om en fortsatt lagstiftning inom
detta område. Jag ansåg då att det inte fanns skäl att ändra lagen. Jag har
samma uppfattning nu om att utvärderingen skall avvaktas.

Vad avser Rune Torwalds fråga om kontrollerande försök med THX så
ankommer det inte på socialdepartementet utan i första hand på tillverkaren
att ta initiativ till sådana. Dr Sandberg har under årens lopp getts osedvanliga
möjligheter att själv styrka preparatets värde och att med hjälp av medicinsk
expertis få dess effekter prövade. Även om nya försök kommer till stånd
måste sedvanliga krav på tillverkningen av preparatet ställas upp - detta
enligt vad riksdagen beslutade den 9 december 1980 (prop. 1980/81:5, SoU
1980/81:7).

Utskottet anser liksom tidigare att det finns skäl att ha en öppen attityd
inför alternativa behandlingsmetoder som patienter tycker sig bli hjälpta av,
även om metodernas effektivitet inte alltid är vetenskapligt belagd. Med
hänsyn till den försöksverksamhet och det utredningsarbete som här
beskrivits anser utskottet emellertid inte att det är påkallat att riksdagen tar
initiativ till sådan forskning som motionärerna begärt. Motionen avstyrks
således även i denna del (yrkande 2).

I motion 1983/84:1067 av Lars Werner m.fl. (vpk) begärs åtgärder som
stimulerar socialpsykiatrisk forskning (yrkande 2). Motionärerna anser att
den övergång till öppnare vårdformer inom psykiatrin som ägt rum under det
senaste decenniet bör stimuleras ytterligare. En reformerad psykiatri kräver
emellertid också en förändrad inriktning av psykiatrins innehåll och vetenskapliga
inriktning, anser motionärerna. Dagens psykiatriska forskning
handlar till anmärkningsvärt stor del om farmakologi och användning av
olika läkemedel. Motionärerna anför att trots att man mycket väl känner till
att samhällsförändringar har en avgörande inverkan på människors psykiska
häsotillstånd, socialpsykiatrisk forskning saknas praktiskt taget helt. Enligt
motionärerna bör statsmakterna genom riktade insatser och via forsknings -

SoU 1983/84:24

råden på olika sätt stimulera forskning som rör sambanden mellan samhällsförändringar
och psykisk hälsa.

I den nu aktuella forskningspropositionen anses ingå i en offensiv
folkhälsopolitik bl. a. att öka kunskaperna om den fysiska och psykosociala
miljöns inverkan på hälsa och välbefinnande (se bil. 3 s. 4). Forskningsinsatserna
rörande de sociala konsekvenserna av utvecklingen inom arbetslivet
betonas särskilt (prop. s. 2). När det gäller missbruksforskningen understryks
vikten av att även bakomliggande orsaker angrips. FoU-verksamheten
inom detta område uppges omfatta såväl långsiktiga förändringar av
grundläggande samhällsförhållanden som åtgärder med effekt på kort sikt. I
propositionen anförs vidare att det gäller att i det förebyggande arbetet
påverka dåliga miljöer och andra orsaker till fysiska och psykiska lidanden
samt lägga folkhälsoaspekter på andra samhällssektorer som arbetsliv,
boende, fritid, skola och trafik. Socialministern anser mot bakgrund härav
att det är angeläget att konsolidera tillgänglig kompetens inom det miljömedicinska
fältet, bl. a. hos sektorsorgan som statens milmömedicinska laboratorium
och institutet för psykosocial miljömedicin. Det sistnämnda institutet
har till uppgift att bedriva tillämpad forskning om psykosociala risksituationer,
riskgrupper och riskreaktioner inom allmän social miljö, arbetsmiljö och
vårdmiljö.

Delegationen för social forskning, DSF, stöder f. n. bl. a. följande
forskningsprojekt, nämligen ett av stressforskaren professor Lennart Levi
lett projekt om otrygghet i arbetet - effekter och motåtgärder (nedläggningen
av LM:s filial i Olofström), ett av distriktsöverläkaren Christer Gunnarsson
lett projekt om riktade primärvårdsinsatser vid stor arbetsplatsnedläggelse
(NCB, Köpmanholmen), ett av docent Johan Cullberg lett projekt om
riskmekanismer och adaptationsförsök hos avskedade och deras familjer i
samband med personalinskränkningar vid ett företag samt ett av leg. läk
Urban Janlert m. fl. lett projekt om strukturomvandling och ohälsa (Luleå).

Mot bakgrund av den här lämnade redogörelsen anser utskottet inte att det
är erforderligt med någon riksdagens åtgärd med anledning av motion
1983/84:1067 yrkande 2. Motionsyrkandet avstyrks således.

I motion 1983184:1625 av Marie-Ann Johansson och Inga Lantz (vpk)
föreslås att riksdagen begär att regeringen tar initiativ till forskning om
amning i enlighet med vad som anförts i motionen. Att amning är det bästa
sättet att föda upp sitt spädbarn på har, så långt motionärerna kunnat
konstatera, slagit igenom i den information som ges till den gravida/
nyförlösta kvinnan från mödravårdscentraler, BB och barnavårdscentraler.
Hjälpmedel och råd för de problem som kan uppstå för en ammande mamma
förmedlas förutom av barnavårdscentralerna också av den ideella organisationen
Amningshjälpen. Enligt socialstyrelsen uppger i stort sett alla kvinnor
att de vill amma sina barn och de börjar också amma på BB. Trots detta
slutar, enligt motionärerna, många kvinnor mot sin vilja att amma redan
under de första månaderna. Motionärerna anser att orsaken härtill är

SoU 1983/84:24

otillräckligt känd. Det är därför viktigt att forskning kring amning och
amningsproblem kommer till stånd, anser motionärerna.

Världshälsoorganisationen, WHO, har prioriterat forskning om amning.
Vid institutionen för internationell barnhälsovård i Uppsala har under
professor Yngve Hofvanders ledning bedrivits flera forskningsprojekt om
bröstmjölksuppfödning i u-länder varvid Sverige varit referensland. Enligt
professor Hofvander har de mödrar som i Sverige inte ammar alls vid
utskrivningen från BB (ungefär 3 %) eller avbryter amningen inom ett par
veckor oftast klara medicinska eller psykologiska skäl därtill (lågviktigt eller
sjukt barn, psykisk avvikelse, storrökare, anatomisk bröstavvikelse m. m.).
(Läkartidningen 1982 nr 42.)

Medicinska forskningsrådet, MFR, stöder ett projekt under ledning av
docent Elisabeth Forsum som gäller näringsfysiologiska studier av kvinnor
och barn under graviditet och amning. Studiernas syfte är bl. a. att undersöka
sambandet mellan moderns nutritionsstatus (viktökning, energiretention)
och hennes mjölkproduktion samt att studera hur mjölkproduktionens
verkningsgrad varierar hos friska välnutrierade kvinnor.

Docent Kerstin Uvnäs-Moberg leder ett projekt som avser att belysa hur
vissa peptidhormoner och sensoriska stimuli kan ha betydelse för bröstmjölkssekretion
och för barnets digestion och tillväxt. Docent UvnäsMoberg
har bidragsansökningar inne hos DSF och MFR men har ännu inte
beviljats medel till projektet.

Bl. a. socialstyrelsen har uttalat sig för amning som den överlägsna
metoden att föda upp spädbarn på. Utskottet anser därför att det är rimligt
att man från samhällets sida medverkar till att undanröja de problem som gör
att vissa mödrar slutar amma redan efter en kort tid. Utskottet delar således
motionärernas uppfattning att det är viktigt att det bedrivs forskning kring
amning och amningsproblem.

För att sådan forskning skall kunna komma till stånd krävs dock i första
hand att fler forskare är villiga att ägna sig åt problemet. Är denna
förutsättning uppfylld tar utskottet för givet att anslagsbeviljande myndigheter
ser positivt på stöd till vetenskapliga undersökningar kring amning.
Motionen avstyrks därför.

Utskottet hemställer

1. beträffande forskningsverksamheten inom socialdepartementets
verksamhetsområde

att riksdagen godkänner de allmänna riktlinjer som anges i
proposition 1983/84:107, bilaga3,

2. beträffande arbetsmiljöforskningen

att riksdagen beslutar att vad som anförs i proposition 1983/84:107
bilaga 7, punkterna 3.1, 3.2 och 4 i motsvarande del inte skall
föranleda något riksdagens uttalande,

3. beträffande uppföljande forskning inom psykiatrin
att riksdagen avslår motion 1983/84:2620 yrkande 1,

SoU 1983/84:24

4. beträffande forskning kring alternativa behandlingsmetoder
att riksdagen avslår motion 1983/84:2620 yrkande 2,

5. beträffande socialpsykiatrisk forskning

att riksdagen avslår motion 1983/84:1067 yrkande 2,

6. beträffande forskning om amning

att riksdagen avslår motion 1983/84:1625.

Stockholm den 10 april 1984

På socialutskottets vägnar
INGEMAR ELIASSON

Närvarande: Ingemar Eliasson (fp), Evert Svensson (s), Göte Jonsson (m),
Rune Gustavsson (c), Blenda Littmarck (m), Stig Alftin (s), Ann-Cathrine
Haglund (m), Ulla Tillander (c), Maria Lagergren (s), Anita Persson (s),
Ingvar Eriksson (m), Inga Lantz (vpk), Aina Westin (s), Birthe Sörestedt (s)
och Yvonne Sandberg-Fries (s).

Reservationer

Forskning kring alternativa behandlingsmetoder (mom. 4 i hemställan)

1. av Göte Jonsson (m), Rune Gustavsson (c), Blenda Littmarck (m),
Ann-Cathrine Haglund (m), Ulla Tillander (c) och Ingvar Eriksson (m) som
anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 11 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”(yrkande 2)” bort ha följande lydelse:

Det är uppenbart att det föreligger ett behov av alternativ till den
konventionella hälso- och sjukvården. Såsom framhålls i motion 1983/
84:2620 i här aktuell del (yrkande 2) vore det fel om samhället avfärdade
sådana alternativa behandlingsmetoder utan att först pröva dem, eftersom
risken finns att de då skulle komma att bedrivas i mindre kvalificerade
former. Enligt utskottets mening bör medicinska forskningsresurser i ökad
utsträckning riktas mot de alternativa behandlingsformerna inom hälso- och
sjukvården.

Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motion 1983/84:2620
yrkande 2 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 4 bort hemställa

4. beträffande forskning kring alternativa behandlingsmetoder
att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2620 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

SoU 1983/84:24

Socialpsykiatrisk forskning (mom. 5 i hemställan)

2. av Inga Lantz (vpk) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 12 med ”Mot
bakgrund” och slutar med ”avstyrks således” bort ha följande lydelse:

Utskottet ser i och för sig positivt på att ett antal enskilda forskare startat
projekt med ovan angivet innehåll. Det är emellertid inte tillräckligt med
dessa forskningsprojekt, utan samhället bör genom riktade insatser och via
forskningsråden på olika sätt initiera och stimulera forskning som rör
sambanden mellan samhällsförändringar och psykisk hälsa. Det sagda
innebär att utskottet tillstyrker motion 1983/84:1067 yrkande 2.

dels att utskottet under mom. 5 bort hemställa

5. beträffande socialpsykiatrisk forskning
att riksdagen med bifall till motion 1983/84:1067 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

minsb/gotsb 78428 Stockholm 1984