SklJ 1983/84:9

Skatteutskottets betänkande
1983/84:9

om beskattning av energi m. m. (prop. 1983/84:28 och 1983/84:37)
Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet proposition 28 som innehåller dels
förslag till framtida riktlinjer i fråga om energibeskattningen, dels vissa
förslag till omedelbara ändringar beträffande beskattningen av inhemska
bränslen, kol, elektricitet och bensin som används i flygplan. Förutom de
motioner som väckts i ärendet tar utskottet också upp vissa motioner med
anknytning till energibeskattningen från förra riksmötet. Utskottet tillstyrker
propositionen och avstyrker motionerna.

I betänkandet behandlas även proposition 37 i vad den avser en detaljändring
i mervärdeskattelagen som föranleds av de ändringar i fråga om skatten
på cigarettpapper m. m. som utskottet tillstyrkt i sitt betänkande 1983/84:7.

Proposition 28

Regeringen (industridepartementet) föreslår i proposition 1983/84:28 att
riksdagen antar vid propositionen fogade förslag till

1. lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt,

2. lag om ändring i lagen (1961:372) om bensinskatt,

3. lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt,

4. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

5. lag om ändring i lagen (1974:992) om nedsättning av allmän energiskatt.

1 propositionen läggs fram förslag till vilka grundläggande principer som
bör gälla för beskattningen inom energiområdet. Som en grundläggande
princip bör gälla att skattesystemet bör främja tillkomsten av de energiinvesteringar
för oljeersättning och energihushållning som enligt 1981 års
energipolitiska beslut bör genomföras under 1980-talet. Hänsyn bör också
tas till olika energikällors effekter på miljön, bytesbalansen, försörjningstryggheten,
sysselsättningen och den industriella utvecklingen. Den nuvarande
ordningen med differentierade punktskatter bör behållas. Mervärdeskatten
bör inte utvidgas till att omfatta energiområdet.

Propositionen innehåller även förslag om att inhemska bränslen skall
undantas från mervärdeskatt och från förmånsbeskattningen vid inkomsttaxeringen.

Skatten på kol föreslås nu höjd till 97 kr. per ton. Undantag föreslås för
kol och koks som används i metallurgiska processer.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1984.

För naturgas aviseras ett kommande lagförslag om skattesatsen 308 kr.
per 1 000 m\

1 Riksdagen 1983/84. 6 sami. Nr 9

SkU 1983/84:9

Proposition 37

I proposition 37 föreslår regeringen (finansdepartementet), såvitt nu är i
fråga, att riksdagen antar ett vid propositionen fogat förslag till lag om
ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt.

Förslaget i propositionen innebär att undantaget från mervärdeskatt vid
viss införsel av cigarettpapper m. m. tas bort.

Lagförslagen

Lagförslagen har följande lydelse sedan de båda förslagen till lag om
ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt (lagförslag 3) sammanfogats.

SkU 1983/84:9

1 Förslag till

Lag oni ändring i lagen (1957: 262) om allmän energiskatt

Härigenom föreskrivs att 24 och 25 §§ samt bilaga 1 till lagen (1957:262)
om allmän energiskatt1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

24 f

1 deklaration som avses i 23 § 1
mom. får avdrag göras för bränsle,
som

a) i beskattat skick förvärvats
för ålerförsäljning eller förbrukning
i egen rörelse,

b) återtagits i samband med återgång
av köp,

c) förbrukats av eller försålts till
kommunikationsföretag för bandrift
eller därmed likartat ändamål,

d) förbrukats eller försålts för
förbrukning i fartyg som inte används
för fritidsändamål eller annat
privat ändamål, eller i luftfartyg,

e) av den skattskyldige eller för
hans räkning utförts ur riket eller
förts till svensk frihamn för annat
ändamål än att förbrukas där,

0 förbrukats eller försålts för
förbrukning för annat ändamål än
energialstring eller förbrukning, i
samband med fabriksmässig tillverkning
av motorer, för avprovning
av motorer å provbädd eller å
annan dylik anordning utan att
transportmedel därvid framföres,

g) förbrukats för framställning
av bensin eller i förteckningen angivet
bränsle eller för produktion av
annan skattepliktig elektrisk kraft
än sådan som avses i 25 § första
stycket d),

h) försålts med förlust för den
skattskyldige, i den mån förlusten
hänför sig till bristande betalning
från köpare.

' Lagen omtryckt 1975:272.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1975: 272.
’ Senaste lydelse 1983:178.

I deklaration som avses i 23 § 1
mom. får avdrag göras för bränsle,
som

a) i beskattat skick förvärvats
för ålerförsäljning eller förbrukning
i egen rörelse,

b) återtagits i samband med återgång
av köp,

c) förbrukats av eller försålts till
kommunikationsföretag för bandrift
eller därmed likartat ändamål,

d) förbrukats eller försålts för
förbrukning i luftfartyg eller i fartyg,
när luftfartyget eller fartyget
inte används för fritidsändamål eller
annat privat ändamål,

e) av den skattskyldige eller för
hans räkning utförts ur riket eller
förts till svensk frihamn för annat
ändamål än att förbrukas där,

f) förbrukats eller försålts för
förbrukning för annat ändamål än
energialstring eller förbrukning, i
samband med fabriksmässig tillverkning
av motorer, för avprovning
av motorer å provbädd eller å
annan dylik anordning utan att
transportmedel därvid framföres,

g) förbrukats för framställning
av bensin eller i förteckningen angivet
bränsle eller för produktion av
annan skattepliktig elektrisk kraft
än sådan som avses i 25 § första
stycket d),

h) försålts med förlust för den
skattskyldige, i den mån förlusten
hänför sig till bristande betalning
från köpare.

Avdrag får även göras för kolbränslen
som förbrukats eller försålts
för förbrukning i metallurgiska
processer, i den mån avdrag
inte bar gjorts enligt första stycket

J).

SkU 1983/84:9

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

25 §3

1 deklaration som avses i 23 § 2 mom. får avdrag göras för elektrisk kraft,
som

a) levererats till kommunikationsföretag för bandrift eller därmed likartat
ändamål eller överförts till annat land,

b) förbrukats eller försålts för förbrukning för annat ändamål än energialstring
eller för användning i omedelbart samband med sådan förbrukning
eller vid framställning av bensin eller i förteckningen angivet skattepliktigt
bränsle,

c) försålts med förlust för den redovisningsskyldige, i den mån förlusten
hänför sig till bristande betalning från förbrukare eller icke registrerad
distributör av elektrisk kraft,

d) producerats i mottrycksanläggning och förbrukats i egen industriell
verksamhet.

Avdrag får även göras för skatt Avdrag får även göras för skatt
för bensin eller annat bränsle, som för bensin eller annat bränsle, som

förbrukats vid produktion av annan förbrukats vid produktion av annan

skattepliktig elektrisk kraft än så- skattepliktig elektrisk kraft än sådan
som avses i första stycket d), i dan som avses i första stycket d), i

den mån avdrag icke gjorts enligt den mån avdrag icke gjorts enligt

24 § g) eller enligt 7 § 1 mom. i) la- 24 § första stycket g) eller enligt 7 §

gen (1961: 372) om bensinskatt. 1 mom. första stycket i) lagen

(1961: 372) om bensinskatt.

Bilaga 1 tili lagen (1957:262) om allmän energiskatt4

Nuvarande lydelse

Förteckning över vissa bränslen för vilka allmän energiskatt skall erläggas

Tulltaxe- Bränsle Skattesats

nummer

ur 27.01 Stenkol 12 kr. för ton

ur 27.01 Stenkolsstybb samt stenkolsbriketter och liknande

fasta bränslen, framställda av stenkol 6 kr. för ton

ur 27.02 Brunkolsbriketter 6 kr. för ion

ur 27.04 Koks och koksbriketter 14 kr. för ton

ur 27.04 Koksstybb 6 kr. för ion

ur 27.10 Fotogen med tillsats som möjliggör drift av snabbgående
dieselmotor 411kr. förm’

ur 27.10 Motorbrännoljor, eldningsoljor och bunkeroljor 411kr. förm’
Anm. Skatten på oljor beräknas efter varans fakturerade
volym. Kan skatten icke beräknas på sådant
sätt eller sker fakturering annorledes än enligt
vedertagna grunder, äger beskattningsmyndigheten
fastställa grunder för beräkning av volymen.

3 Senaste lydelse 1979: 532.

4 Senaste lydelse 1983:531.

SkU 1983/84:9

Föreslagen lydelse

Förteckning över vissa bränslen för vilka allmän energiskatt skall erläggas

Tulltaxe-	Bränsle	Skattesats
nummer
ur 27.01,
27.02
eller
27.04	Kolbränslen	97 kr. för ton
ur 27.10	Fotogen med tillsats som möjliggör drift av snabb-
	gående dieselmotor	411 kr. för nr'
ur 27.10	Motorbrännoljor, eldningsoljor och bunkeroljor Anm. Skatten på oljor beräknas efter varans fak-turerade volym. Kan skatten icke beräknas pä så-dant sätt eller sker fakturering annorledes än enligt vedertagna grunder, äger beskattningsmyndighe-ten fastställa grunder för beräkning av volymen.	411 kr. för m3

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1984.

De äldre bestämmelserna gäller fortfarande i fråga om avdrag som hänför
sig till redovisningsperioder som slutar före ikraftträdandet.

SkU 1983/84:9

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1961:372) om bensinskatt

Härigenom föreskrivs att 7 § 1 mom. lagen (1961:372) om bensinskatt1
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

7 § I

I deklaration får avdrag göras för
bensin, som har

a) förvärvats för återförsäljning
eller förbrukning i egen rörelse och
för vilken skattskyldighet tidigare
inträtt.

b) återtagits i samband med återgång
av köp.

c) förbrukats eller försålts för
förbrukning för framdrivande av
tåg eller fordon å järnväg,

d) förbrukats eller försålts för
förbrukning för framdrivande av
luftfartyg, härunder inbegripet
start av icke motordrivet flygplan,
eller för varmkörning eller provkörning
av luftfartygs motor,

e) förbrukats eller försålts för
förbrukning, i samband med fabriksmässig
tillverkning av motorer,
för avprovning av motorer å
provbädd eller å annan dylik anordning
utan att transportmedel därvid
framföres,

f) förbrukats eller försålts för
förbrukning för annat tekniskt ändamål
än motordrift, om annat inte
framgår av andra stycket,

g) av den skattskyldige eller för
hans räkning utförts ur riket eller
förts till svensk frihamn för annat
ändamål än att förbrukas där,

h) försålts med förlust för den
skattskyldige, i den mån förlusten
hänför sig till bristande betalning
från köpare,

i) förbrukats eller försålts för
förbrukning vid produktion av skattepliktig
elektrisk kraft.

Föreslagen lydelse
morn.2

I deklaration får avdrag göras för
bensin, som har

a) förvärvats för återförsäljning
eller förbrukning i egen rörelse och
för vilken skattskyldighet tidigare
inträtt,

b) återtagits i samband med återgång
av köp,

c) förbrukats eller försålts för
förbrukning för framdrivande av
tåg eller fordon å järnväg,

d) förbrukats eller försålts för
förbrukning i luftfartyg, när det inte
används för fritidsändamål eller
annat privat ändamål.

0 förbrukats eller försålts för
förbrukning för annat tekniskt ändamål
än motordrift, om annat inte
framgår av andra stycket,

g) av den skattskyldige eller för
hans räkning utförts ur riket eller
förts till svensk frihamn för annat
ändamål än att förbrukas där,

h) försålts med förlust för den
skattskyldige, i den mån förlusten
hänför sig till bristande betalning
från köpare,

i) förbrukats eller försålts för
förbrukning vid produktion av skattepliktig
elektrisk kraft.

1 Lagen omtryckt 1975:274.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1975: 274.

2 Senaste lydelse 1981:430.

SkU 1983/84:9

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Avdrag enligt första stycket 0 får inte göras för

1. bensin som har använts för framställning av vara som är lämpad eller
avsedd för motordrift,

2. bensin som avses i 1 § första stycket a) och som är avsedd för annat
ändamål än motordrift, eller motoralkohol, när varan har förpackats eller
försålts för att förpackas i särskild förpackning om högst en liter,

3. gasol som med hänsyn till försäljningsform, kvantitet eller förpackning
har karaktär av butiksvara.

Har skattskyldighet inträtt för en vara som avses i andra stycket 2 eller 3
får avdrag ändå göras enligt första stycket f).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1984.

De äldre bestämmelserna gäller fortfarande i fråga om avdrag som hänför
sig till redovisningsperioder som slutar före ikraftträdandet.

SkU 1983/84:9

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt

Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1968:430) om mervärdeskatt1 skall
ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 §2

Från skatteplikt undantas

1) skepp för yrkesmässig sjöfart, fartyg för yrkesmässigt fiske eller för
bogsering, bärgning eller livräddning, luftfartyg för yrkesmässig personeller
godsbefordran samt del, tillbehör och utrustning till sådant fartyg eller
luftfartyg, när varan säljes eller uthyres till den som äger fartyget eller
luftfartyget eller den som varaktigt nyttjar detta enligt avtal med ägaren
eller när varan införes till landet för ägarens eller nyttjanderättshavarens
räkning,

2) krigsmateriel som är underkastad utförselförbud och del till sådan
krigsmateriel, när varan säljes till staten för militärt bruk eller för detta
ändamål införes till landet för statens räkning,

3) läkemedel som utlämnas enligt recept eller säljes till sjukhus eller
införes till landet i anslutning till sådan utlämning eller försäljning,

4) råolja, elektrisk kraft, värme 4) råolja, elektrisk kraft, värme
samt gas och annat bränsle för upp- samt gas och annat bränsle för uppvärmning
eller energialstring, dock värmning eller energialstring, dock

icke ved, torv, T-sprit eller annan inte T-sprit eller annan fotogen än

fotogen än flygfotogen och fotogen flygfotogen och fotogen för drift av

för drift av snabbgående dieselmo- snabbgående dieselmotor,

tor,

5) allmän nyhetstidning,

6) periodiskt medlemsblad eller periodisk personaltidning, när varan
tillhandahålles utan vederlag eller till utgivaren, medlem eller anställd eller
införes till landet under motsvarande förutsättningar, annan periodisk publikation
som väsentligen framstår som organ för sammanslutning med
huvudsakligt syfte att verka för religiöst, nykterhetsfrämjande, politiskt,
miljövårdande, idrottsligt eller försvarsfrämjande ändamål eller att företräda
handikappade eller arbetshindrade medlemmar samt utländsk periodisk
publikation av annat slag när prenumeration på sådan publikation förmedlas
mellan prenumerant och utländsk utgivare eller när sådan publikation
inkommer direkt till prenumerant,

8) sådant alster av bildkonst som ägs av upphovsmannen eller dennes
dödsbo,

9) vatten från vattenverk,

10) varulager, inventarium och annan tillgång som tillhör verksamhet,
när överlåtelse sker i samband med överlåtelse av verksamheten eller del
därav, fusion eller liknande förfarande,

12) trycksak som är tullfri enligt 12) trycksak som är tullfri enligt

tulltaxan (1977:975) och framkallad tulltaxan (1977:975) och framkallad

eller enbart exponerad mikrofilm, eller enbart exponerad mikrofilm.

1 Lagen omtryckt 1979: 304.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 885.

2 Senaste lydelse 1982: 288.

SkU 1983/84:9

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

när varan införes till landet som
gåva eller annars utan vederlag,
samt spritdryck, vin, starköl, tobaksvara,
cigarrettpapper och cigarretthylsa
vid införsel till landet i
den ordning som avses i 18 § 4 lagen
(1977:293) om handel med
drycker eller i 1 § andra stycket la -

när varan införes till landet som
gåva eller annars utan vederlag,
samt spritdryck, vin, starköl och
tobaksvara vid införsel till landet i
den ordning som avses i 18 § 4 lagen
(1977:293) om handel med
drycker eller i 1 § andra stycket lagen
(1961: 394) om tobaksskatt,

gen (1961:394) om tobaksskatt,

13) frimärke, dock icke vid omsättning eller införsel i särskild för butiksförsäljning
avsedd förpackning,

14) dentalteknisk produkt, när den tillhandahålles tandläkare, dentaltekniker
eller den för vilken produkten är avsedd.

(Se vidare anvisningarna.)

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1984.

SkU 1983/84:9

4 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att punkterna 4 och 5 av anvisningarna till 21 §
kommunalskattelagen (1928:370) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande hdelse

Föreslagen lydelse

Anvisningar
till 21 §

4.' Till intäkt av jordbruk
med binäringar hänförs intäkt
genom avyttring av djur och andra
varor eller produkter. Vidare hänförs
hit intäkt genom annan inkomstgivande
användning av jordbrukets
eller dess binäringars alster,
inventarier eller arbetspersonal.
såsom körslor, uthyrning av
dragare, maskiner o.d. Hit hänförs
även värdet av vad den skattskyldige
direkt har tillgodogjort sig av
jordbrukets eller dess binäringars
avkastning för sin, sin familjs eller
annan hushållsmedlems räkning eller
för avlöning eller liknande vederlag
åt personal, som inte har tillhört
den skattskyldiges hushåll, eller
för förädling eller förbrukning i
rörelse, som har drivits av den
skattskyldige, eller för utgörande
av undantagsförmåner eller annan
förpliktelse som har ålegat den
skattskyldige i förhållande till någon
som inte har tillhört hans hushåll.

4. Till intäkt av jordbruk
med binäringar hänförs intäkt
genom avyttring av djur och andra
varor eller produkter. Vidare hänförs
hit intäkt genom annan inkomstgivande
användning av jordbrukets
eller dess binäringars alster,
inventarier eller arbetspersonal,
såsom körslor, uthyrning av
dragare, maskiner o.d. Hit hänförs
även värdet av vad den skattskyldige
direkt har tillgodogjort sig av
jordbrukets eller dess binäringars
avkastning för sin, sin familjs eller
annan hushållsmedlems räkning,
dock inte av bränslen för uppvärmning
av bostad på fastigheten,
eller för avlöning eller liknande vederlag
åt personal, som inte har tillhört
den skattskyldiges hushåll, elter
för förädling eller förbrukning i
rörelse, som har drivits av den
skättskyldige, eller för utgörande
av undantagsförmåner eller annan
förpliktelse som har ålegat den
skattskyldige i förhållande till någon
som inte har tillhört hans hushåll.

Värdet av sådan ny-, till- eller ombyggnad eller annan därmed jämförlig
förbättring som avses i punkt 6 andra stycket av anvisningarna till 22 § och
som bekostats av arrendator eller annan nyttjanderättshavare utgör intäkt
av jordbruksfastighet för jordägaren för beskattningsår då nyttjanderättshavarens
rätt till fastigheten upphört, om förbättringen utförts under tid
varunder jordägaren innehaft fastigheten. Intäkten beräknas på grundval
av tillgångens värde vid tidpunkten för nyttjanderättens upphörande till
den del tillgången bekostats av nyttjanderättshavaren. Har nytljanderättshavaren
erhållit ersättning av jordägaren för förbättringen, utgör ersättningen
intäkt av jordbruksfastighet för nyttjanderättshavaren.

Sådan gottgörelse för utgift eller kostnad, som arbetsgivare uppburit
från pensions- eller personalstiftelse, räknas som intäkt av jordbruksfastighet.
om avdrag för avsättning till stiftelsen medgivits vid beräkning av
nettointäkt av jordbruksfastighet.

1 Senaste lydelse 1981:295.

SkU 1983/84:9

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Redovisar arbetsgivare enligt lagen om tryggande av pensionsutfästelse
m.m. i sin balansräkning en post Avsatt till pensioner, äga 28 § 1 mom.
sjätte-nionde styckena motsvarande tillämpning i fråga om jordbruksfastighet.

5.2 Till intäkt av skogsbruk 5. Till intäkt av skogsbruk
hänförs ersättning för avyttrade hänförs ersättning för avyttrade

skogsprodukter samt ersättning på skogsprodukter samt ersättning på

grund av upplåtelse av avverk- grund av upplåtelse av avverkningsrätt
till skog. Vidare hänförs ningsrätt till skog. Vidare hänförs

till intäkt av skogsbruk värdet av till intäkt av skogsbruk värdet av

skogsprodukter, som den skattskyl- skogsprodukter, som den skattskyl dige

har tillgodogjort sig för ny-, dige har tillgodogjort sig för ny-,

till- eller ombyggnad eller för repa- till- eller ombyggnad eller för reparation
och underhåll av byggnader, ration och underhåll av byggnader,

markanläggningar och inventarier markanläggningar och inventarier

på fastigheten eller i övrigt för sin på fastigheten eller i övrigt för sin

eller sin familjs räkning, dock ej eller sin familjs räkning, dock inte

vedbränsle, eller för arbetspersona- bränslen för uppvärmning av boléns
behov eller i annan av den stad på fastigheten, eller för arbets skattskyldige

bedriven verksamhet. personalens behov eller i annan av

den skattskyldige bedriven verksamhet.

Ersättning på grund av fastighetsavyttring utgör inte i något fall intäkt av
skogsbruk (jfr 27 § och punkt 2. a. av anvisningarna till 36§). Vad nu sagts
gäller även ersättning på grund av sådan marköverföring som avses i punkt
4 första stycket av anvisningarna till 35 § och engångsersättning på grund
av allframtidsupplåtelse enligt andra stycket sistnämnda anvisningspunkt.

Ersättning för avyttrade skogsprodukter samt ersättning på grund av
upplåtelse av avverkningsrätt utgör inte intäkt av skogsbruk till den del
ersättningsbeloppet behandlas som engångsersättning på grund av allframtidsupplåtelse
(jfr punkt 4 tredje stycket av anvisningarna till 35 §).

Övergår avverkningsrätt till skog till ny ägare på annat sätt än genom
köp, byte eller därmed jämförligt fång skall anses som om avverkningsrätten
avyttrats för ett vederlag motsvarande dess marknadspris vid övergången
och som om vederlaget betalats kontant.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1984 och tillämpas första gången
vid 1985 års taxering. Äldre bestämmelser gäller dock i fråga om räkenskapsår
som påbörjats före utgången av år 1983.

2 Senaste lydelse 1979:500.

SkU 1983/84:9

5 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1974:992) om nedsättning av allmän energiskatt Härigenom

föreskrivs att i lagen (1974:992) om nedsättning av allmän
energiskatt skall införas två nya paragrafer, 4 och 5§§, av nedan angivna
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 § Riksskatteverket får på ansökan
medge återbetalning av energiskatt
på elektrisk kraft som förbrukats
i en elektrisk panna för produktion
av hetvatten eller ånga underförutsättning
att

1. elpannans effekt överstiger en
megawatt,

2. ingen oljehaserad produktion
av elektrisk kraft har förekommit
inom landet av energibalansskäl
under en sammanhängande period
om minst fem dygn dessförinnan,

i. värmebehovet under de tider
då en elektrisk panna inte utnyttjas
kan tillgodoses på annat sätt,

4. mätaravläsning har gjorts i
början och slutet av den period som
återbetalningen avser, och

5. i fråga om inköpt kraft, särskilt
avtal har träffats som innebär
att leveransen kan avbrytas av leverantören
när iå erfordras av
kraftsystemskäl.

5 § Har, på grund av oriktig uppgift
från sökanden eller på grund avfelräkning,
misskrivning eller annat
uppenbart förbiseende, ett felaktigt
belopp fastställts med tillämpning
av 2, 3 eller 4 § eller av beslut som
har meddelats med stöd av dessa
bestämmelser, är sökanden skyldig
att till statsverket inbetala vad han
på detta sätt oriktigt har erhållit.

En åtgärd i syfte att ta ut ett oriktigt
erhållet belopp får inte vidtas
senare än fem år efter utgången av
det kalenderår under vilket beloppet
har fastställts.

Denna lag träder i kraft den I januari 1984.

De nya bestämmelserna i 4 § tillämpas i fråga om elektrisk kraft som har

SkU 1983/84:9

förbrukats efter ikraftträdandet. De nya bestämmelserna i 5 § tillämpas i
fråga om oriktig uppgift som har lämnats efter ikraftträdandet och. när det
gäller felräkning, misskrivning eller annat uppenbart förbiseende, i fråga
om belopp som har fastställts efter ikraftträdandet.

Motionerna

Motioner väckta med anledning av propositionen

1983/84:44 av Rolf Clarkson (m)

I motionen yrkas att riksdagen avvisar propositionens förslag om förändringar
i rätten till avdrag för bensinskatt och allmän energiskatt i fråga om
bensin som används i luftfartyg i enlighet med vad som framhållits i
motionen.

1983/84:45 av Olof Johansson nt. fl. (c)

I motionen yrkas

1. att riksdagen godkänner de i motionen förordade riktlinjerna för
energiskattepolitiken,

2. att riksdagen beslutar att skatten på kol från den 1 januari 1984 skall
uppgå till 140 kr./ton och från den 1 januari 1985 till 275 kr./ton kol,

3. att riksdagen hos regeringen begär en utredning av i vilken omfattning
kolanvändning även skall belastas med samma avgifter som tas ut vid
oljeanvändning,

4. att riksdagen beslutar att skatten på naturgas skall uppgå till 205
kr./l 000 m3,

5. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag att motoralkoholer
producerade på inhemsk råvara skall vara skattefria,

6. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag om en skatterabatt
för blyfri bensin och flygbensin i enlighet med vad som anförts i motionen,

7. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till förändringar i
lagen om allmän energiskatt innebärande att restitution för el producerad av
kol ej skall medges.

1983/84:46 av Hans Petersson i Röstånga (fp)

I motionen yrkas

1. att riksdagen förklarar att svenskt kol är ett inhemskt bränsle,

2. att riksdagen beslutar att svenskt kol ej skall beskattas.

1983/84:47 av Knut Wachtmeister m. fl. (m)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar

1. att förslaget till lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt nu
avslås,

2. att den i motionen förordade successiva skatteuppräkningen i fråga om
kol till en energilikformig nivå den 1 januari 1989 genomförs,

SkU 1983/84:9

3. att som sin mening ge regeringen till känna de i motionen förordade
riktlinjerna för den framtida energiskattepolitiken.

1983/84:48 av Lars Werner m. fl. (vpk)

I motionen yrkas att riksdagen med ändring av proposition 1983/84:28

1. uttalar att en höjning av elskatten motsvarande den som genomfördes
fr. o. m. den 1 juli 1983 också bör gälla industrienheters förbrukning utöver
40 000 kWh/år,

2. uttalar att företag och andra storförbrukare som genomför ambitiösa
sparprogram inom elenergiområdet skall kunna erhålla viss återbäring av
skatt,

3. beslutar avslå förslaget om en ständig höjning av oljepriset genom
skattehöjningar,

4. uttalar att beskattningen av naturgas bör sättas till 25 % av oljeskatten.

Motioner väckta under riksmötet 1982/83

1982/83:708 av Stig Josefson m. fl. (c)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller att förmånsvärdet
av användningen av halm vid eget uttag vid inkomsttaxeringen inte åsätts
annat värde än som motsvarar kostnader för pressning.

1982/83:712 av Knut Wachtmeister m. fl. (m)

I motionen yrkas att riksdagen uttalar sig för att förmånen av halm som
husbehovsbränsle vid inkomsttaxering inte åsätts annat värde än vad som
motsvarar kostnaderna för pressningen.

1982/83:1187 av Sven-Erik Nordin m. fl. (c)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till nya regler
för beskattning av vattenkraftsanläggningar.

1982/83:1656 (jfr 1655) av Rolf Clarkson m. fl. (m)

I motionen yrkas

1. att riksdagen begär att regeringen vidtar åtgärder för att förenkla
regelsystemet med skatter och avgifter på bilismen,

2. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om möjligheterna att
ersätta mervärdeskatten på begagnade bilar med en avgift som tas ut i
samband med ägarbyte,

3. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om förutsättningarna
för en differentierad drivmedelsbeskattning.

1982/83:1731 av Inger Josefsson (c)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen
till känna att taxeringsreglerna bör utformas så att övergången till flexibla
värmesystem främjas.

SkU 1983/84:9

1982/83:1733 av Oskar Lindkvist (s) och Lars Ulander (s)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till registrering
och beskattning av schaktmaskiner och till utformning av ett tillståndssystem,
allt enligt vad i motionen anförts.

Skrivelser

Till utskottet har inkommit skrivelser från Cementa AB, Svenska kraftverksföreningen,
Svenska elverksföreningen, Uppsala flygklubb, Experimental
Aircraft Association och Svenska allmänflygföreningen.

Yttrande från annat utskott

Yttrande över propositionen och de med anledning därav väckta
motionerna har avgivits av näringsutskottet (NU 1983/84:4 y). Yttrandet är
fogat som bilaga till betänkandet.

Utskottet

Proposition 28 och motionerna

Allmänna principer

I propositionen lägger regeringen fram förslag till vissa riktlinjer för
energiskattepolitiken under 1980-talet och föreslår - som utskottet återkommer
till senare - också omedelbara ändringar i beskattningen av vissa
bränslen.

De allmänna principer för beskattningen som utvecklas i propositionen
grundar sig delvis på 1981 års energipolitiska beslut och utgör ett ställningstagande
till energiskattekommitténs förslag (SOU 1982:16-17) Skatt på energi.
1981 års beslut innebär att man bör sträva efter att kraftigt minska vårt lands
oljeberoende och samtidigt skapa förutsättningar för att avveckla kärnkraften
i enlighet med utslaget av folkomröstningen i kärnkraftsfrågan 1980.
Inriktningen bör enligt detta ställningstagande vara att successivt styra över
utvecklingen mot ett energisystem i huvudsak baserat på varaktiga, helst
förnybara och inhemska energikällor med minsta möjliga miljöpåverkan.

Enligt propositionen bör beskattningen ingå bland de ekonomiska styrmedel
som bör användas aktivt under den period som omställningen av vårt
energisystem pågår. En grundläggande princip för energiskattepolitiken bör
vara att främja de energiinvesteringar för översättning och energihushållning
som bör genomföras under 1980-talet. Hänsyn bör också tas till olika
energikällors effekter på miljön, bytesbalansen, försörjningstryggheten,
sysselsättningen och dén industriella utvecklingen.

SkU 1983/84:9

När det gäller beskattningsnivåer m. m. innebär propositionen sammanfattningsvis
att följande riktlinjer bör fastställas för energiskattepolitiken
under 1980-talet. Skatteändringar på olja bör vid behov vidtas för att
åstadkomma en inte oväsentlig realprisstegring. Inhemska bränslen bör
gynnas genom skattefrihet. Skatten på kol bör höjas i etapper tills skatten per
energienhet är ca hälften av skatten på olja. För naturgas bör gälla att skatten
per energienhet är ca tre fjärdedelar av skatten på olja. Drivmedelsbeskattningen
bör främja fortsatt energihushållning. Elanvändning inom industrin
bör vara skattemässigt gynnad i förhållande till elanvändning för uppvärmning.
Beskattningen av el för uppvärmning bör ha viss följsamhet mot
beskattningen av olja.

I motion 45 uttalar Olof Johansson m.fl. (c) att ambitionerna bör ökas
ytterligare. Målsättningen bör enligt motionärerna vara att skapa ett
decentraliserat energisystem i huvudsak baserat på utnyttjande av inhemska,
förnybara energikällor och en effektiv användning av den tillförda energin.
Syftet med skatteförändringarna bör vara att ge prisrelationer på marknaden
som förhindrar uppkomsten av ett alltför stort elberoende och avsevärt
gynnar användningen av inhemsk energi i förhållande till utnyttjande av kol
och olja. Beträffande beskattningsnivåer m. m. anförs i motionen att kol och
olja bör ha en energilikformig beskattning och att skatten på naturgas bör
uppgå till hälften av skatten på olja. Importerade miljövänliga energikällor
bör enligt motionärerna kunna få en viss "miljörabatt” och skatten sättas
lägre än vad en energilikformig beskattning med olja skulle motivera.
Inhemska fasta bränslen och alternativa drivmedel producerade på inhemska
råvaror bör ej beskattas. Undantag från en energilikformig beskattning med
olja bör kunna göras för drivmedel och en lägre beskattning ske när
ekonomiskt rimliga substitut saknas.

Enligt motion 47 av Knut Wachtmeister m. fl. (m) bör energiskattesatserna
i princip vara energilikformiga. Motionärerna anser att eventuella
subventioner och direkta statsstöd på energiområdet bör redovisas öppet och
i normalfallet inte få formen av skatterabatter. Härigenom uppnås att
marknadsmässiga hänsyn tillåts spela den avgörande rollen vid omvandlingen
av energisystemet, vilket enligt motionärerna bör understödja arbetet på
att skapa balans i samhällsekonomin.

Lars Werner m. fl. (vpk) har i motion 48 riktat invändningar mot
propositionen såvitt avser oljebeskattningen. Enligt deras mening bör
oljeskatten endast garantera att oljepriset inte sjunker under nuvarande
nivå. De anser vidare att skatten på naturgas bör vara 25 % av oljeskatten.

Näringsutskottet har i sitt yttrande biträtt förslagen i propositionen och
avstyrkt motionerna. Skatteutskottet vill inledningsvis framhålla att skatteuttaget
inom energisektorn utgör en stor del av vårt lands samlade
skatteuttag. För budgetåret 1982/83 uppgick de samlade inkomsterna av
energiskatt och bensinskatt till ca 15 miljarder kronor. Energibeskattningens
utformning och nivå har också i stor utsträckning motiverats av statsfinan -

SkU 1983/84:9

sielia skäl. Samtidigt har vissa skattesatser - t. ex. för bensin och olja -avvägts även med hänsyn till kravet på en bättre energihushållning.

Utskottet har i olika sammanhang uttalat sig för principen att punktskatter
bör vara neutrala i konkurrenshänseende. Den nuvarande energibeskattningen
har emellertid inte konsekvent utformats på detta sätt. Som exempel
kan nämnas den nuvarande alltför låga beskattningen av kol, som också
strider mot intentionerna för energipolitiken.

Som anförs i propositionen föreligger det ett angeläget behov, inte minst
för de beslutsfattare som ansvarar för stora och ekonomiskt vittgående
investeringsbeslut, av att väl genomtänkta principer för beskattningen på
hela energisektorn läggs fast för lång tid framåt. Utskottet instämmer också i
uppfattningen att beskattningen i möjligaste mån bör samordnas med andra
samhälleliga insatser på energiområdet. Bred enighet råder om att 1981 års
energipolitiska beslut utgör en naturlig utgångspunkt för de överväganden
som bör ligga till grund för den närmare utformningen av beskattningen.

Mot denna bakgrund har utskottet inte något att erinra mot energiministerns
uppfattning att energibeskattningen bör utformas så att energiinvesteringar
för oljeersättning och energihushållning främjas och att hänsyn tas till
olika energikällors effekter på miljön, bytesbalansen, försörjningstryggheten,
sysselsättningen och den industriella utvecklingen. Det är enligt
utskottets uppfattning givetvis också önskvärt att andra energihushållningsfrågor
vägs in vid bedömningen och att man undviker regler som uppmuntrar
till användning av energikällor som inte inte är försvarbara från samhällsekonomisk
synpunkt. Samtidigt bör enligt utskottets uppfattning beskattningens
statsfinansiella betydelse och dess roll i fördelningspolitiken i möjligaste mån
beaktas.

Med anledning av vad som anförs i motion 47 vill utskottet framhålla att de
angivna principerna givetvis innefattar att hänsyn måste tas till energiinnehållet
i olika energivaror. Av propositionen framgår också att energiministern
beaktat detta vid sina överväganden rörande skattenivåerna för olika
energivaror. Att som föreslås i motionen upphöja energilikformigheten till
en huvudprincip bör dock inte komma i fråga, eftersom detta skulle strida
mot önskemålet att kunna styra energikonsumtionen på lämpligt sätt och
dessutom kunna medföra en olämplig beskattning av varor med lågt
energiinnehåll. Liknande synpunkter kan läggas även på yrkandet i cmotionen
45 om att beskattningen i princip bör ske med energilikformigheten
som utgångspunkt men med vittgående undantag.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen i ifrågavarande del och
avstyrker motionerna i motsvarande delar i den mån de inte kan anses
tillgodosedda genom vad utskottet anfört.

En särskild fråga som tas upp i propositionen är huruvida energisektorn
bör inordnas i mervärdeskattesystemet, eventuellt i kombination med en
särskild styrmedelsskatt på vissa energislag. Energiministern har i likhet med

2 Riksdagen 1983!84. 6 sami. Nr 9

SkU 1983/84:9

flertalet remissinstanser funnit att en sadan ordning skulle medföra oacceptabla
fördelningspolitiska konsekvenser, tillämpningsproblem och administrativa
svårigheter. På grund härav avvisar hon denna tanke och förordar i
stället att nuvarande system med differentierade punktskatter behålls.

Knut Wachtmeister m. fl. (m) är av motsatt uppfattning och uttalar i
motion 47 som sin mening att mervärdeskatten bör omfatta även energiområdet.
Detta skulle enligt motionärerna bidra till att skapa balans i samhällsekonomin.

Utskottet ansluter sig i denna fråga till energiministerns bedömning, sorn
också delas av näringsutskottet. Skälen för att hälla energisektorn utanför
mervärdeskattesystemet och behålla nuvarande system med differentierade
punktskatter har enligt utskottet betydligt större tyngd än de som kan anföras
till stöd för en kombination av mervärdeskatt och särskild stvrmedelsskatt.
Följaktligen tillstyrker utskottet propositionen även i denna del och avstyrker
motionen.

Skalleäiulringar

Inhemska bränslen

1 propositionen föreslås att ved och torv, som f. n. beskattas med
mervärdeskatt men inte med energiskatt, skall undantas från mervärdeskatten.
Som skäl för en sådan åtgärd anförs att översättning med inhemska
bränslen ingår som en prioriterad del i oljeersättningsprogrammet och att
mervärdeskatten på inhemska fasta bränslen motverkar att dessa bränslen
används i bl. a. kommunala anläggningar och gruppcentraler.

I motion 47 av Knut Wachtmeister m. fl. (m) vi kas avslag pa propositionen
i denna del. Motionärerna anser inte att den nuvarande mervärdeskatten pä
bl. a. torv och ved bör slopas innan en slutlig utvärdering skett i fråga om
konsekvenserna för skogsindustrins virkesförsörjning av en ökad användning
av skogsråvaror för eldningsändamäl.

Enligt näringsutskottets yttrande kommer en arbetsgrupp inom kanslihuset
att med utgångspunkt i bl. a. en rapport av skogsstyrelsen och statens
industriverk och remissyttranden över rapporten lämna förslag tilt åtgärder
senare i år. Näringsutskottet anser att de skäl som åberopats för att undanta
inhemska bränslen från mervärdeskatt är bärande och att en sådan åtgärd
ligger väl i linje med 1981 års energipolitiska beslut. Skatteutskottet delar
näringsutskottets uppfattning och tillstyrker följaktligen propositionen i
denna del. Utskottet avstyrker således motionsyrkandet.

I propositionen föreslås dessutom att uttag av bränsle till en bostad på
jordbruksfastighet inte skall räknas sorn intäkt av jordbruk eller skogsbruk.
Anledningen til! förslaget är att den nuvarande förmånsbeskattningen
motverkar användningen av framför allt halm och biogas som bränsle.

I två motioner från föregående riksmöte - motion 708 av Stig Josefson

SkU 1983/84:9

m. fl. (c) och 712 av Knut Wachtmeister m. fl. (m)-yrkas att förmånsvärdet
av halm vid inkomsttaxeringen skall motsvara pressningskostnaderna.

Utskottet, som inte har funnit anledning till erinran mot regeringens
förslag, tillstyrker propositionen i denna del. Eftersom syftet med motionerna
är att få till stånd en förmånligare beskattning av halm än den som f. n.
tillämpas, är därmed även motionerna tillgodosedda.

I motion 1731 av Inger Josefson (c), även den från föregående riksmöte,
yrkas att reglerna skall utformas så att en övergång till flexibla värmesystem
främjas. Motionären tänker på de regler som gäller vid installation av
värmepump, eventuellt utan ett omedelbart borttagande av en äldre
värmeanläggning. Enligt motionären krävs av vissa taxeringsnämnder att
den nya anläggningen skall stå på den gamla anläggningens plats för att
avdrag skall medges.

Enligt utskottets mening gäller det problem motionären tagit upp framför
allt frågan hur gällande beskattningsregler vid inventarieersättning skall
tillämpas. Regeringsrätten har i ett förhandsbesked (RSV/FB Dt 1982:34)
behandlat beskattningskonsekvenserna av ett byte av uppvärmningssystem i
bostadshuset på en jordbruksfastighet. Avsikten var att ersätta en oljeeldningsanläggning
med en anläggning för ytjordvärme och att den äldre
anläggningen skulle stå kvar som reservanläggning. Den äldre anläggningen
hade inte varit föremål för särskilt värdeminskningsavdrag. Regeringsrätten
fann att kostnaden för den nya ytjordvärmeanläggningen var omedelbart
avdragsgill till ett belopp motsvarande anskaffningskostnaden för en ny
oljeeldningsanläggning. De kostnader som inte fick dras av genast skulle dras
av genom årliga värdeminskningsavdrag och skrivas av efter samma procentsats
som byggnaden i övrigt.

Genom det nämnda regeringsrättsavgörandet har enligt utskottets uppfattning
rättsläget på området klarlagts på ett sätt som torde tillgodose
motionärens syfte. Utskottet vill samtidigt peka på att samhället på andra
sätt, bl. a. genom förmånliga löne- och bidragsmöjligheter, stöder investeringar
i värmepumpar. Någon åtgärd från riksdagens sida med anledning av
motionen är enligt utskottet inte påkallad, och utskottet avstyrker följaktligen
motionen.

Kol

I propositionen föreslås att energiskatten på samtliga kolprodukter höjs till
97 kr. per ton den 1 januari 1984. Dessutom sägs att en höjning till 140 kr. per
ton bör ske fr. o. m. den 1 januari 1985. Avsikten är dock inte att riksdagen
nu skall ta ställning till den sistnämnda höjningen. Av administrativa skäl och
då den nuvarande differentieringen inte svarar mot något energipolitiskt
motiverat behov föreslås att skatten blir enhetlig för alla kolbränslen.
Eftersom kol och koks som används för metallurgisk produktion inte kan
ersättas med andra råvaror och skatten således saknar styreffekt vid denna

SkU 1983/84:9

användning föreslås att kol och koks som används i metallurgiska processer
undantas från beskattning.

1 motion 45 (c) begärs att skatten på kol skall höjas till 140 kr. per ton den 1
januari 1984 och till 275 kr. per ton den 1 januari 1985. Motionärerna bakom
motion 47 (m) accepterar de föreslagna höjningarna 1984 och 1985 men anser
att man bör fortsätta att höja skatten till en energilikformig nivå den 1 januari
1989. Hans Petersson i Röstånga (fp) yrkar i motion 46 att svenskt kol inte
skall beskattas. I motion 45 (c) begärs en utredning i vilken omfattning kol
skall belastas med avgifter.

Cementa AB har i en skrivelse begärt att kol som används i cementtillverkning
skall, liksom kol som används i metallurgiska processer, undantas från
skatt. Bolaget anser dessutom att brunkolsbriketter, som har ett lägre
energiinnehåll än andra kolbränslen, bör beskattas lindrigare.

När det gäller den sistnämnda frågan anser utskottet, av de skid energiministern
åberopat, att skatten bör göras enhetlig för samtliga kolprodukter.
Beträffande frågan om en höjning av kolskatten vid nästkommande årsskifte
gör utskottet samma bedömning som näringsutskottet att en kraftigare
höjning än den sorn föreslås i propositionen skulle vara olämplig. Redan
denna skatteskärpning innebär en nog så kraftig höjning i förhållande till de
nuvarande skattesatserna, men torde få anses nödvändig om man inom en
rimlig tid skall uppnå det slutmål som satts upp. nämligen en beskattningsnivå
som svarar mot hälften av skatten på olja. Utskottet tillstyrker således
propositionen i denna del och avstyrker motion 45 i motsvarande del.

När det gäller skattenivån fr. o. m. den 1 januari 1985 konstaterar
utskottet att propositionen inte innehåller något förslag sorn riksdagen nu
bör ta ställning till. Den skattenivå som c föreslår i motion 45. 275 kr. per ton,
överstiger vida det tidigare nämnda slutmålet för kolskattens nivå. Utskottet
avstyrker följaktligen motionen även i denna del.

I fråga om m:s förslag i motion 47 om skattehöjningar på kol fram till den 1
januari 1989 vill utskottet erinra om att utskottet tagit avstånd från tanken på
en helt energilikformig skatt. Av detta skäl avstyrker utskottet också detta
yrkande i motionen.

Av skäl som näringsutskottet framfört anser utskottet sig vidare böra
avstyrka yrkandet i motion 45 (c) om en utredning av frågan om avgiftsbeläggning
av kol. Inte heller Hans Peterssons i Röstånga yrkande i motion 46
att svenskt kol inte skall beskattas bör enligt utskottet föranleda någon
åtgärd, eftersom - som också näringsutskottet påpekat - någon energiskatt
inte utgår för inhemska fasta bränslen.

När det gäller frågan om skattebefrielse för kol som används i metallurgiska
processer har utskottet inte funnit anledning till erinran mot regeringens
förslag. Utskottet har en viss förståelse för den framställning som Cementa
AB gjort om motsvarande skattebefrielse vid cementtillverkningen. Med
hänsyn till att bolaget åtnjuter s. k. energiskattenedsättning och att inte ens
en fullständig skattebefrielse för kol skulle innebära någon lättnad i bolagets

SkU 1983/84:9

skattebelastning, finner utskottet inte skäl i att nu införa ytterligare undantag
i energiskattelagen. Liksom näringsutskottet förutsätter skatteutskottet att
regeringen vid sina överväganden i samband med beslut om nedsättning
beaktar olika företags och branschers konkurrensförutsättningar både inom
landet och internationellt.

Naturgas

1 motion 45 (c) begärs ett beslut om att skatten på naturgas skall uppgå till
205 kr./l 000 m3, dvs. per energienhet hälften av skatten på olja, vilket är
den nivå motionärerna ansett lämplig. I propositionen läggs inte fram några
lagförslag beträffande naturgas. Däremot aviseras en senare proposition
rörande uttag av skatt på naturgas.

Utskottet erinrar om att utskottet tidigare i detta betänkande uttalat sig för
ett uttag av skatt på naturgas som motsvarar tre fjärdedelar av skatten pä
olja. I avvaktan på regeringens aviserade proposition finns det enligt
utskottets uppfattning inte anledning för riksdagen att nu ta ställning till en i
kronor preciserad skattesats. Utskottet avstyrker därför motionen i denna
del.

Alternativa drivmedel

Enligt propositionen bör ställning samtidigt tas till ett av energiskattekommittén
framlagt förslag om skatterabatt på blyfri bensin och till ett av
bilavgaskommittén avgivet betänkande, som f. n. remissbehandlas. 1 motion
45 (c) begärs förslag om en sådan rabatt. Den bör enligt motionärerna också
gälla blyfri flygbensin. Skatteutskottet finner i likhet med näringsutskottet
att ett ställningstagande till frågan bör anstå till dess att resultatet av
remissutfallet föreligger och en samlad bedömning av frågan kan göras.
Utskottet avstyrker därför motionen i ifrågavarande del.

C-motionärerna begär i samma motion, nr 45, att motoralkoholer
producerade av inhemska råvaror bör vara skattefria.

Enligt näringsutskottets uppfattning kan frågan om skattereduktion för
motoralkoholer övervägas först när ställning har tagits i frågan om en större
introduktion av alternativa drivmedel. I det sammanhanget kan man enligt
näringsutskottets uppfattning även överväga frågan om skattereduktion för
motoralkoholer producerade av inhemska råvaror. Skatteutskottet vill för
sin del inte motsätta sig att saken undersöks närmare men vill erinra om att
utskottet tidigare i år avstyrkt ett liknande yrkande, bl. a. med hänsyn till att
förslaget syntes praktiskt svårt att genomföra (SkU 1982/83:22). Med det
anförda avstyrker utskottet motionen även i denna del.

Beskattning av elektrisk kraft

I propositionen föreslås bestämmelser om återbetalning av energiskatt för
elenergi som använts i avkopplingsbara elpannor under vissa tider. Bestäm Rättelse:

S. 28, reservation 3 Står: Ingemar Hallenius
Rättat till: Karl Björzén

SkU 1983/84:9

melser om skattebefrielse för elleveranser till avkopplingsbara elpannor
finns redan, men dessa har vållat tolkningsproblem och de nya bestämmelserna
syftar bl. a. till att lösa frågorna om kontroll och tillsyn och underlätta
riksskatteverkets tillämpning. Som förutsättning för återbetalning bör enligt
propositionen bl. a. gälla att elkraften har förbrukats i en elpanna med större
effekt än 1 MW och att någon oljebaserad elproduktion av energibalansskäl
dessförinnan inte har förekommit inom landet under en sammanhängande
period om minst fem dygn. Svenska kraftverksföreningen och Svenska
elverksföreningen har i skrivelser begärt att även mindre pannor skall kunna
komma i fråga för återbetalning och att femdagarsgränsen skall utgå.

Enligt propositionen har reglerna utformats med tanke på elpannor i
fjärrvärmesystem och detta har motiverat avgränsningen till större pannor.
Den föreslagna femdagarsfristen är motiverad bl. a. av syftet att underlätta
bedömningen av frågan om förutsättningar för återbetalning föreligger.
Utskottet finner att reglerna har fått en lämplig utformning och tillstyrker
propositionen i denna del.

I motion 48 (vpk) begärs ett uttalande av riksdagen att en höjning av
elskatten motsvarande den som genomfördes den 1 juli 1983 också bör gälla
industrienheters förbrukning utöver 40 000 kWh/år. Motionärerna begär
också att företag och andra storförbrukare som genomför ambitiösa sparprograrn
skall kunna erhålla viss återbetalning av skatt.

Beträffande den förstnämnda frågan gör utskottet samma bedömning nu
som då utskottet i våras behandlade frågan om en höjning av den allmänna
energiskatten för elektrisk kraft, nämligen att industrin även i fortsättningen
bör få tillgång till relativt billig elektrisk kraft (prop. 1982/83:150 bil. 1. SkU
1982/83:55). Vad gäller den sistnämnda frågan ansluter utskottet sig till
näringsutskottets uppfattning att en premiering av energisparandet med
skatteåterbäring - utöver den vinst som sparandet i sig innebär - inte är
erforderlig. Med det anförda avstyrker utskottet motionen i nu berörda
delar.

I c-motion 45 begärs att restitutionen av skatten på kol som används i
elproduktion tas bort. En sådan åtgärd skulle enligt motionärerna inte
nämnvärt drabba någon elproduktion men få en stark långsiktig styreffekt för
byggande av mottrycksanläggningar baserade på inhemska bränslen, ny
vattenkraft och vindkraft.

Skatteutskottet vill erinra om att den av motionärerna aktualiserade
bestämmelsen i energiskattelagen är motiverad av att dubbelbeskattning bör
undvikas vid värmekraftverk som förbrukar kol och olja för kraftgenereringen
(prop. 1957:175 s. 43). Näringsutskottet har i sitt yttrande utförligt
behandlat motionsyrkandet. Med hänvisning till de synpunkter näringsutskottet
framfört och som skatteutskottet delar avstyrker utskottet motionen i
denna del.

I motion 1187 av Sven-Erik Nordin m. fl. (c) från föregående riksmöte
yrkas förslag till nya regler för beskattning av vattenkraftsanläggningar.

SkU 1983/84:9

Motionärerna anser att kommunerna bör erhålla en årlig kompensation i
pengar för upplåtelser av mark i samband med vattenkraftsutbyggnad. Det
bör enligt motionärernas mening ske genom att man vid garantibeskattningen
av vattenkraftsanläggningarna tillämpar ett högre repartitionstal än för
andra fastigheter.

Enligt vad utskottet erfarit kommer 1976 års fastighetstaxeringskommitté
att inom kort avlämna ett betänkande, i vilket bl. a. taxeringen av
vattenkraftsanläggningar ges en närmare belysning. Det finns enligt utskottets
mening skäl att avvakta resultatet av denna utredning innan ställning tas
till de frågor som aktualiseras i motionen. Den bör därför inte föranleda
någon riksdagens åtgärd.

Transportområdet

I propositionen föreslås att den nuvarande skattefriheten för bensin till
flygplan som används för fritidsändamål eller eljest för privat bruk tas bort.
Den nuvarande ordningen har enligt energiministern lett till administrativa
och kontrollmässiga svårigheter för riksskatteverket. Vidare anser hon att
inte minst rättviseskäl talar för att sådan bensin beskattas, eftersom skatt
redan i dag utgår på bränsle som används för andra fritidsändamål, t. ex. i
bilar och båtar. För vissa närmare angivna ändamål, som alla avser flygning
mot ersättning, bör enligt energiministern skattefriheten behållas.

I motion 44 av Rolf Clarkson (m) yrkas avslag på propositionen. Enligt
motionären drabbas vid en avveckling av dagens skattebefrielse det s. k.
allmänflyget hårt utan att statsmakterna erhåller några större ekonomiska
fördelar. Samtidigt innebär skattehöjningens konstruktion - menar motionären
- administrativa svårigheter.

Utskottet delar energiministerns uppfattning att bensin som används i
flygplan för fritidsändamål och andra privata ändamål bör beskattas,
samtidigt som skattefriheten bör behållas när flygplanen används mot
ersättning på olika sätt. Utskottet kan emellertid inte utesluta att vissa
tillämpningsproblem kan uppstå när det gäller att dra gränsen mellan de olika
användningsområdena, men dessa svårigheter bör emellertid enligt utskottet
inte överdrivas. Utskottet förutsätter att regeringen noggrant uppmärksammar
tillämpningen och verkningarna av den nya lagstiftningen och vid behov
återkommer med förslag till ändringar. På grund av det anförda tillstyrker
utskottet propositionen även i denna del och avstyrker motionen.

I motion 1656 av Rolf Clarkson m.fl. (m) från förra riksmötet begärs-med
hänvisning till motion 1655 - vissa åtgärder med avseende på bilismen.
Motionärerna begär i första hand ett förenklat skatte- och avgiftssystem och
tänker därvid närmast på ett avskaffande av kilometerskatten. Vidare begär
motionärererna dels en utredning om möjligheterna att ersätta mervärdeskatten
på begagnade bilar med en avgift som tas ut i samband med ägarbyte,

SkU 1983/84:9

dels en utredning om förutsättningarna för en differentierad drivmedelsbeskattning.

Vad förstnämnda yrkande angår vill utskottet erinra om att vägtrafikskatteutredningen
har i uppdrag att göra en utvärdering av kilometerskattesystemet
och bedöma alternativa skatteformer. Resultatet av detta utredningsarbete,
som enligt vad finansministern nyligen meddelat riksdagen beräknas
föreligga under år 1984, bör enligt utskottet avvaktas innan ställning tas till
frågor om kilometerskattesystemets fortbestånd.

Beträffande frågan om ett slopande av mervärdeskatten på begagnade
bilar vill utskottet erinra om att utskottet i våras avstyrkte ett liknande
motionsyrkande med hänvisning till bl. a. de kontrollproblem ett undantag
från skatteplikten skulle medföra (SkU 1982/83:43). Utskottet, som inte
finner skäl att nu göra en annan bedömning, har svårt att inse fördelarna med
att ersätta mervärdeskatten med en annan pålaga.

Vad slutligen gäller frågan om en differentierad drivmedelsbeskattning till
förmån för glesbygdsbilisterna vill utskottet erinra om att utskottet vid
flerfaldiga tillfällen under årens lopp - senast i våras (SkU 1982/83:55) -uttalat att regionala skattelättnader från rent tekniska utgångspunkter endast
bör komma i fråga i rena undantagsfall. Utskottet vill dessutom erinra om att
bilisterna inom stora delar av Norrlands och Svealands glesbygder redan nu
erlägger en lägre fordonsskatt. Frågan om en differentierad bensinskatt har
utförligt belysts av vägtrafikskatteutredningen i betänkandet Ds B 1980:13
Slopad fordonsskatt och höjd bensinskatt. Utredningen framhåller bl. a. att
en sådan ordning skulle medföra kontrollproblem, risk för konkurrensrubbningar
och betydande administrativa kostnader. Utskottet delar utredningens
uppfattning och avstyrker därför motionen.

I motion 1733 från förra riksmötet av Oskar Lindkvist och Lars Ulander
(båda s) begärs förslag om registrering och beskattning av schaktmaskiner
och om ett särskilt tillståndssystem inom schaktentreprenadbranschen.

Utskottet avstyrkte förra hösten en motion med liknande innehåll med
hänvisning till att frågan höll på att utredas av trafiksäkerhetsverket (SkU
1982/83:3). Enligt vad utskottet erfarit pågår detta utredningsarbete alltjämt,
bl. a. därför att nya uppgifter pålagts utredningen. Utskottet förutsätter
emellertid, nu liksom tidigare, att utredningsarbetet bedrivs skyndsamt.
Någon åtgärd från riksdagens sida med anledning av motionen är enligt
utskottets mening inte påkallad, och utskottet avstyrker följaktligen motionen.

Proposition 37

I proposition 37 föreslås bl. a. en höjning av skatten på tobaksvaror. I
propositionen föreslås även att tobaksskatten på cigarettpapper och cigaretthylsor
slopas och ersätts av en något högre skatt resp. tull på den tobak
som används vid egentillverkning av cigaretter. Åtgärden föranleder bl. a.

SkU 1983/84:9

en ändring av 8 § 12 lagen (1968:430) om mervärdeskatt. Utskottet har i
betänkande SkU 1983/84:7 biträtt förslagen men funnit att ändringen
beträffande mervärdeskatten bör samordnas med de i proposition 28
framlagda förslagen om ändringar i samma paragraf.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande de allmänna principerna för energibeskattningen
att riksdagen med hänvisning till vad utskottet anfört godkänner
proposition 1983/84:28 i denna del och avslår motionerna
1983/84:45 yrkande 1, 1983/84:47 yrkande 3 och 1983/84:48
yrkandena 3 och 4,

2. beträffande mervärdeskatten på inhemska bränslen

att riksdagen bifaller proposition 1983/84: 28 i denna del och
avslår motion 1983/84:47 yrkande 1,

3. beträffande förmånsbeskattningen av inhemska bränslen

att riksdagen bifaller proposition 1983/84:28 i denna del och
avslår motionerna 1982/83:708 och 1982/83:712,

4. beträffande taxeringsreglerna vid installation av värmepump
att riksdagen avslår motion 1982/83:1731,

5. beträffande skatten på kol den 1 januari 1984

att riksdagen bifaller proposition 1983/84:28 i denna del och
avslår motion 1983/84:45 yrkande 2 i denna del,

6. beträffande skattenivån på kol den I januari 1985

att riksdagen avslår motion 1983/84:45 yrkande 2 i denna del,

7. beträffande skattehöjningar på kol fram till den 1 januari 1989
att riksdagen avslår motion 1983/84:47 yrkande 2,

8. beträffande en utredning om avgifter på kol

att riksdagen avslår motion 1983/84:45 yrkande 3,

9. beträffande inhemskt kol

att riksdagen avslår motion 1983/84:46,

10. beträffande skatten på naturgas

att riksdagen avslår motion 1983/84:45 yrkande 4,

11. beträffande skatterabatt på bly fri bensin m.m.

att riksdagen avslår motion 1983/84:45 yrkande 6,

12. beträffande skatten på motoralkoholer producerade på inhemska
råvaror

att riksdagen avslår motion 1983/84:45 yrkande 5,

13. beträffande skattebefrielse för elleveranser till avkopplingsbara
elpannor

att riksdagen bifaller proposition 1983/84:28 i denna del,

14. beträffande en höjning av elskatten för industrin
att riksdagen avslår motion 1983/84:48 yrkande 1,

SkU 1983/84:9

15. beträffande återbäring av elskatt till företag med ambitiösa
sparprogram

att riksdagen avslår motion 1983/84:48 yrkande 2,

16. beträffande restitution av kolskatt vid elproduktion
att riksdagen avslår motion 1983/84:45 yrkande 7,

17. beträffande beskattningen av vattenkraftsanläggningar
att riksdagen avslår motion 1982/83:1187,

18. beträffande skatt på bensin som används för fritids- och
privatflyg

att riksdagen bifaller proposition 1983/84:28 i denna del och
avslår motion 1983/84:44,

19. beträffande skatter och avgifter på bilismen
att riksdagen avslår motion 1982/83:1656,

20. beträffande registrering och beskattning av schaktmaskiner
m.m.

att riksdagen avslår motion 1982/83:1733,

21. beträffande mervärdeskatten pä cigaretthylsor m. m. i vissa fall
att riksdagen bifaller proposition 1983/84:37 i denna del,

22. beträffande lagförslagen

att riksdagen till följd av vad utskottet ovan anfört och
hemställt antar

dels de i proposition 1983/84:28 framlagda förslagen till

a) lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt,

b) lag om ändring i lagen (1961:372) om bensinskatt,

c) lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

d) lag om ändring i lagen (1974:992) om nedsättning av allmän
energiskatt,

dels det på s. 8-9 i detta betänkande återgivna förslaget till lag
om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt.

Stockholm den 1 december 1983

På skatteutskottets vägnar
RUNE CARLSTEIN

Närvarande: Rune Carlstein (s), Knut Wachtmeister (m), Valter Kristenson
(s), Stig Josefson (c), Olle Westberg (s), Hagar Normark (s), Bo Lundgren
(m). Ingemar Hallenius (c), Bo Forslund (s), Egon Jacobsson (s)*, Karl
Björzén (m)*, Kjell Johansson (fp). Anita Johansson (s), Lars Hedfors (s)
och Ewy Möller (m).

* Ej närvarande vid justeringen.

SklJ 1983/84:9

Reservationer

Allmänna principer (moni. I)

1. Knut Wachtmeister. Bo Lundgren, Karl Björzén och Ewy Miiller (alia m)
anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande sorn börjar på s. 17 med "Som
anförs” och slutar på s. 18 med "avstyrker motionen” bort ha följande
lydelse:

Skatteutskottet delar den i motion 47 (m) framförda uppfattningen - som
också m-ledamöterna i näringsutskottet har ställt sig bakom - att en
förutsättning för att energipolitiken skall kunna understödja arbetet på att
skapa balans i samhällsekonomin är att marknadsmässiga hänsyn tilläts spela
den avgörande rollen vid omvandlingen av energisystemet. Propositionen
präglas enligt utskottets uppfattning av en orealistisk föreställning om vilka
styreffekter en särskild energibeskattning kan ha när det gallet att främja en
viss önskad energipolitik. Det förefaller omöjligt att åstadkomma ett logiskt
och konsistent skattesystem på energiområdet om man samtidigt skall
tillgodose så många och ofta mot varandra stridande syften som enligt
propositionens förslag.

Enligt utskottets mening bör energiskattesatserna i princip vara energilikformiga.
Eventuellt erforderliga subventioner och direkta statsstöd på
energiområdet bör redovisas öppet och normalt inte fä formen av skatterabatter.

Utskottet förordar, i likhet med vad som föreslås i m-motionen och av
m-ledamöterna i näringsutskottet, en övergång till mervärdeskatt på energiområdet
kombinerad med energilikformiga punktskatter på en förhållandevis
låg nivå. En sådan beskattning innebär att den konkurrensutsatta
industrin i energibeskattningshänseende likställs med ett betydande antal
utländska konkurrenter som helt eller delvis kan avlyfta energiskattebördan.
Utskottet tillstyrker alltså motion 47 i denna del och avstyrker propositionen
och motionerna 45 och 48 i motsvarande delar.

dels att utskottet under mom. 1 bort hemställa

att riksdagen med hänvisning till vad utskottet anfört godkänner
motion 1983/84:47 yrkande 3 samt avslår proposition 1983/
84:28 i denna del och motionerna 1983/84:45 yrkande 1 och
1983/84:48 yrkandena 3 och 4.

2. Stig Josefson och Ingemar Hallenius (båda c) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande pa s. 17 som börjar med "Mot
denna" och slutar med "utskottet anfört" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den i c-motionen 45 framförda uppfattningen att det är
möjligt att ytterligare öka ambitionerna. Målsättningen bör enligt utskottet

SkU 1983/84:9

vara att skapa ett decentraliserat energisystem i huvudsak baserat pä
utnyttjande av inhemska, förnybara energikällor och en effektiv användning
av den tillförda energin. En sådan inriktning ger enligt utskottet de bästa
förutsättningarna för att kraven på resurshushållning, ekologisk balans, god
miljö, hög säkerhet, försörjningstrygghet, ökad sysselsättning samt en stärkt
ekonomi skall kunna tillgodoses. Stimulans av småskaliga energisystem ger
vidare medborgarna bättre möjligheter till inflytande och kontroll över
energisystemen.

Utvecklingen i fråga om oljeimporten har sedan 1981 blivit mer gynnsam
än som då bedömdes möjligt, och utskottet anser inte att någon import av
fasta bränslen i syfte att ersätta olja är nödvändig för att uppfylla sparmålet
för olja. importerade fossila bränslen bör t. o. m. kunna begränsas till de få
tillfällen och ändamål där andra energikällor inte av olika skäl står till buds.

Utskottet ansluter sig till c-motionärernas mening att de i propositionen
redovisade riktlinjerna för energibeskattningen står i viss motsättning till de
grundläggande principerna för energipolitikens utformning. De riktlinjer för
energiskattepolitiken som förordas i c-motionen, liksom av c:s ledamöter i
näringsutskottet, uppfyller på ett bättre sätt de grundläggande målsättningarna
för energipolitiken än de som föreslås i propositionen. De av dem
föreslagna skatteförändringarna ger prisrelationer på marknaden som avsevärt
gynnar användning av inhemsk energi i förhållande till utnyttjande av
kol och olja och förhindrar uppkomsten av ett alltför stort elberoende.
Därmed fullföljs enligt utskottets uppfattning avsikterna med 1981 års
energipolitiska beslut.

Utskottet anser därför att de i motion 45 förordade riktlinjerna bör ligga
till grund för energiskattepolitiken. Med det anförda tillstyrker utskottet
motionen i ifrågavarande del och avstyrker propositionen och motionerna 47
och 48 i motsvarande delar i den mån de inte kan anses tillgodosedda genom
vad utskottet anfört.

dels att utskottet under mom. 1 bort hemställa

att riksdagen med hänvisning till vad utskottet anfört godkänner
motion 1983/84:45 yrkande 1 samt avslår proposition 1983/
84:28 i denna del och motionerna 1983/84:47 yrkande 3 och
1983/84:48 yrkandena 3 och 4.

Mervärdeskatten på inhemska bränslen (mom. 2)

3. Knut Wachtmeister, Bo Lundgren, Karl Björzén och Ewy Möller (alla m)
anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 18 som börjar med "Enligt
näringsutskottets” och slutar med ”således motionsyrkandet” bort ha
följande lydelse:

Utskottet anser, i likhet med motionärerna bakom motion47 och m:s

SkU 1983/84:9

ledamöter i näringsutskottet, att mervärdeskatten på inhemska bränslen inte
bör avskaffas innan en slutlig utvärdering har skett av skogsstyrelsens och
industriverkets rapporter i fråga om konsekvenserna för skogsindustrins
virkesförsörjning av en ökad användning av skogsråvaror för eldningsändamål.
Om stöd för torv och ved som bränslen skulle visa sig erforderligt bör
stödet inte få formen av skatterabatter utan redovisas direkt och öppet. Ett
sådant stöd bör vara tidsbegränsat. På grund härav tillstyrker utskottet
motionen i denna del och avstyrker propositionen i motsvarande del.

dels att utskottet under mom. 2 och mom. 22 i motsvarande del bort
hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:47 yrkande 1 avslår det i
proposition 1983/84:28 framlagda förslaget till lag om ändring i
lagen (1968:430) om mervärdeskatt.

Skatten på kol den 1 januari 1984 (mom. 5)

4. Stig Josefson och Ingemar Hallenius (båda c) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 20 som börjar med
”Beträffande frågan" och slutar med "motsvarande del" bort ha följande
lydelse:

Beträffande frågan om en höjning av kolskatten vid nästkommande
årsskifte finner utskottet förslaget i propositionen alltför måttligt. Enligt
utskottets mening bör kol, av skäl som angetts av motionärerna bakom
motion 45 (c) och c:s ledamöter i näringsutskottet, beskattas energilikformigt
med olja. Skatten på olja uppgår f. n. till 411 kr./m3. Olika typer av avgifter
uppgår samtidigt till 112 kr./m3. Totalt tas således 523 kr./m3 olja ut i skatter
och avgifter. En energilikformig beskattning för kol skulle innebära ett
skatte- och avgiftsuttag på ca 350 kr. per ton. I dagsläget är det dock enligt
utskottets uppfattning rimligt att ta ut en skatt på kol som motsvarar den rena
oljeskatten - dvs. 275 kr. per ton kol. Den skattenivå för år 1984 som föreslås
i motion 45 anser utskottet väl avvägd. Skatten bör således- till att börja med
- höjas till 140 kr. per ton den 1 januari 1984. Med det anförda tillstyrker
utskottet motionen i denna del.

dels att utskottet under mom. 5 och mom. 22 i motsvarande del bort
hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:45 yrkande 2 i denna
del antar det i proposition 1983/84:28 framlagda förslaget till
lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt med
undantag av 24 § första stycket d) och med den ändringen
beträffande bilagan till lagen att skattesatsen för kolbränslen
skall vara 140 kr. för ton.

Skll 1983/84:9

Skattenivån på kol den 1 januari 1985 (moni. 6)

5. Stig Josefson och Ingemar Hallenius (båda c) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 20 som börjar med "Når det
gäller skattenivån" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:
Liksom motionärerna bakom motion 45 och c:s ledamöter i näringsutskottet
anser skatteutskottet att man bör nå fram till en med oljeskatten
energilikformig nivå av kolskatten senast den 1 januari 1985. Det innebär att
skatten den dagen bör höjas till 275 kr. per ton, vilket riksdagen enligt
utskottets mening bör ge regeringen till känna. Utskottet tillstyrker således
motion 45 i denna del.

dels att utskottet under mom. 6 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:45 yrkande 2 i denna
del godkänner vad utskottet anfört.

Skattehöjningar på kol fram till den 1 januari 1989 (mom. 7)

6. Knut Wachtmeister, Bo Lundgren. Karl Björzén och Ewy Möller (alla ni)
anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 20 som börjar med “I fråga"
och slutar med "i motionen” bort ha följande lydelse:

Utskottet finner i likhet med vad som uttalats i motion 47 och av m:s
ledamöter i näringsutskottet att kolskatten bör göras energilikformig med
oljeskatten. Skattehöjningarna bör ske i etapper i den takt som förordas i
motionen och av de nämnda ledamöterna. Senast den 1 januari 1989 bör en
energilikformig nivå uppnås. Med vad nu anförts tillstyrker utskottet motion
47 i denna del.

dels att utskottet under mom. 7 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:47 yrkande 2 godkänner
vad utskottet anfört.

Avgifter på kol (morn. 8)

7. Stig Josefson och Ingemar Hallenius (båda c) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 20 som börjar med "Av skäl”
och slutar med "av kol” bort ha följande lydelse:

Vad härefter gäller den i motion 45 (c) begärda utredningen om
avgiftsbeläggning av kol hänvisar utskottet till vad c:s ledamöter i näringsutskottet
anfört. Det kan enligt utskottet inte anses orimligt att kolet får bära
sina egna kostnader för t. ex. miljöinvesteringar och forskning. Som framhålls
i motionen bör frågan utredas, och utskottet tillstyrker därför motionen
i denna del.

SkU 1983/84:9

dels att utskottet under mom. 8 hort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:45 yrkande 3 hos
regeringen begär en utredning av frågan om avgiftsbeläggning
av kol.

Skatt på naturgas (morn. 10)

8. Stig Josefson och Ingemar Hallenius (båda c) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 21 som börjar med
”Utskottet erinrar" och slutar med "motionen i denna del" bort ha följande
lydelse:

C:s ledamöter i näringsutskottet har - i likhet med motionärerna bakom
motion 45 - strukit under att naturgasen har miljöfördelar och att planerade
större projekt för användning av naturgas inte bör utsättas för onödigt stora
ekonomiska påfrestningar. Skatteutskottet delar denna uppfattning och
anser att skatten på naturgas bör bestämmas till 205 kr. per 1000 m3, vilket
motsvarar hälften av skatten per energienhet för olja. Med det anförda
tillstyrker utskottet motion45 i denna del.

dels att utskottet under mom. 10 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:45 yrkande 4 ger till
känna för regeringen att skatten på naturgas bör bestämmas till
205 kr. per 1000 m3.

Skatterabatt på blyfri bensin (muni. 11)

9. Stig Josefson och Ingemar Hallenius (båda c) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 21 som börjar med
"Skatteutskottet finner" och slutar med "ifrågavarande del" bort ha följande
lydelse:

C:s ledamöter i näringsutskottet framhåller att möjligheterna att beskatta
drivmedel hårdare än f. n. är starkt begränsade beroende pä att lämpliga
substitut saknas och att energibeskattningen därför bör inriktas på att
stimulera forskning, introduktion och användning av alternativa drivmedel.
De anser vidare - i likhet med vad som anförs i motion 45 (c) - att det är
väsentligt att stimulera användningen av blyfri bensin med en skatterabatt.
Skatteutskottet delar denna uppfattning och tillstyrker därför motionen.

dels att utskottet under mom. 11 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:45 yrkande 6 ger till
känna för regeringen vad utskottet anfört angående en skatterabatt
för blyfri bensin.

Skl' 1983/84:9

Skatten på motoralkoholer producerade av inhemska råvaror (mom. 12)

10. Stig Josefson och Ingemar Hallenius (båda c) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 21 som börjar med ”Enligt
näringsutskottets” och slutar med ”även i denna del” bort ha följande
lydelse:

Utskottet finner att det, av skäl som framförts i motion 45 (c) och av c:s
ledamöter i näringsutskottet, är angeläget att fortsätta forskningen kring och
utvecklingen av motoralkoholer. Utskottet anser vidare att motoralkoholer
producerade av inhemska råvaror i enlighet med de principer för energibeskattningen
som anges i den nämnda motionen bör befrias från skatt och att
regeringen bör lägga fram förslag härom. På grund härav tillstyrker utskottet
motionen.

dels att utskottet under mom. 12 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:45 yrkande 5 ger till
känna för regeringen vad utskottet anfört angående beskattningen
av motoralkoholer producerade av inhemska råvaror.

Restitution av kolskatt vid elproduktion (mom. 16)

11. Stig Josefson och Ingemar Hallenius (båda c) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 22 som börjar med
”Skatteutskottet vill” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:
C:s företrädare i näringsutskottet har funnit att starka energipolitiska skäl
talar för att den berörda restitutionsbestämmelsentas bort. De anser bl. a. att
en sådan åtgärd skulle få en stark långsiktig styreffekt till förmån för
byggande av mottrycksanläggningar baserade på inhemska bränslen, av nya
vattenkraftverk och av vindkraftverk. Med hänsyn härtill finner skatteutskottet
att regeringen bör lägga fram förslag till ändringar i energiskattelagen
med denna inriktning. Med det sagda tillstyrker utskottet motion 45 i denna
del.

dels att utskottet under mom. 16 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:45 yrkande 7 ger till
känna för regeringen vad utskottet anfört angående restitution
av kolskatt vid elproduktion.

Skatten på bensin som används för fritids- och privatflygning (mom. 18)

12. Knut Wachtmeister (m). Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Ingemar
Hallenius (c), Karl Björzén (m), Kjell Johansson (fp) och Ewy Möller (m)
anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 23 som börjar med

Skl 1983/84:9

”Utskottet delar” och slutar med ”avstyrker motionen” bort ha följande
lydelse:

I propositionen åberopas som skäl för den föreslagna lagändringen att
systemet med skattefria inköp till flygklubbar och restitution av skatt lett till
administrativa och kontrollmässiga svårigheter för riksskatteverket. Utskottet
finner det förvånande att man då lägger fram förslag som innebär att sättet
att använda en flygmaskin - dvs. om en flygning skett mot ersättning eller ej -blir avgörande för om bensinen i den skall beskattas. Det är allmänt känt att
de flygplan det här är frågan om, dvs. sportflygplan och andra mindre
flygplan, ibland används mot och ibland utan ersättning, varför den nya
gränsdragningen mellan skatteplikt och icke skatteplikt torde bli långt
svårare att tillämpa och kontrollera än den gamla. Det torde f. ö. vara lätt att
kringgå den nya skatteplikten, vilket knappast kan vara regeringens avsikt.
Därtill kommer att den statsfinansiella vinsten av att skattebelägga bensin för
flygplansdrift är mycket marginell, medan den berörda flygverksamheten,
som bedrivs av ett fåtal personer, drabbas av stora kostnadsökningar som kan
äventyra flygarnas övningsmöjligheter och på sikt leda till en minskning av
flygverksamheten. En sådan utveckling ser utskottet som mindre önskvärd,
eftersom det ligger i samhällets intresse att tillgång finns till en kader av
flygkunnigt folk som kan ställa upp för t. ex. räddningsflyg och skogsbrandsbevakning.
Man kan inte heller bortse från att flygverksamhetens kostnader
för samhället täcks av olika avgifter som pålagts flyget: luftvärdighetsavgifter,
undervägsavgifter, landningsavgifter för att ta några exempel. Mot
denna bakgrund finner utskottet övervägande skäl tala för att den nuvarande
ordningen beträffande beskattningen av bensin för flygplansdrift t. v.
behålls. På grund härav tillstyrker utskottet motion 44 och avstyrker
propositionen i denna del.

dels att utskottet under mom. 18 och mom. 22 i motsvarande del bort
hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:44 avslår

dels det i proposition 1983/84:28 framlagda förslaget till lag om
ändring i lagen (1961:372) om bensinskatt,
dels det i propositionen framlagda förslaget till ändrad lydelse
av 24 § d) lagen (1957:262) om allmän energiskatt.

Särskilda yttranden
Skatten för kol

1. Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Ingemar
Hallenius (c), Karl Björzén (m), Kjell Johansson (fp) och Ewy Möller (m)
anför:

Eftersom brunkolsbriketter har ett lägre energiinnehåll än stenkol,
innebär förslaget en snedvridning av konkurrensförhållandena på kolmark -

3 Riksdagen 1983/84. 6sami. Nr9

SkU 1983/84:9

naden. Cementa AB har påpekat att brunkolsbriketter utgör ett kvalitetsmässigt
och prismässigt intressant alternativ för cementindustrin, vilket nu
kommer i ett sämre läge. Då förutsättningar att genom ett utskottsinitiativ
rätta till detta missförhållande inte föreligger, förutsätter vi att regeringen
uppmärksammar detta förhållande och, om utvecklingen motiverar det,
lägger fram ett nytt förslag om beskattningen av olika koltyper.

Skatter och avgifter på bilismen

2. Knut Wachtmeister, Bo Lundgren, Karl Björzén och Ewy Möller (alla m)
anför:

De problem som tas upp i motion 1656 är värda beaktande. För många
familjer innebär bilen, jämte bostad och mat, hushållens största utgift. För
många är situationen samtidigt den att det inte finns något alternativ till bilen
för att komma till och från arbetet, lämna barn till passning, göra dagliga
inköp, besöka olika serviceinrättningar etc. Det är därför enligt vår mening
viktigt att pålagorna på bilismen inte ökar ytterligare. Det är också
nödvändigt, som motionärerna påpekar, att undersöka möjligheterna till
förenklingar i skatte- och avgiftssystemet. Med hänsyn till pågående
utredningsarbete vill vi f. n. inte biträda kravet på ett avskaffande av
kilometerskatten. Vi förutsätter dock att regeringen vid sin kommande
prövning beaktar den allvarliga kritik som har riktats mot denna skatteform.
Vi förutsätter också att regeringen fortlöpande prövar möjligheterna att göra
skatterna på bilismen enklare och rättvisare och i det sammanhanget beaktar
uppslagen i motionen att ersätta mervärdeskatten på begagnade bilar med en
omregistreringsavgift och att differentiera bensinskatten till förmån för
glesbygdens folk.

SkU 1983/84:9

Näringsutskottets yttrande Bilaga

1983/84:4 y

om beskattning av energi (prop. 1983/84:28)

Till skatteutskottet

Skatteutskottet har berett näringsutskottet tillfälle att yttra sig över
proposition 1983/84:28 (industridepartementet) om beskattning av energi
jämte motioner, såvitt avser näringsutskottets beredningsområde. Näringsutskottet
får anföra följande.

Propositionen

. Förslag

I propositionen föreslås - efter föredragning av statsrådet Birgitta Dahl -att riksdagen

dels antar fem i propositionen framlagda lagförslag, avseende ändringar i

1. lagen (1957:262) om allmän energiskatt,

2. lagen (1961:372) om bensinskatt,

3. lagen (1968:430) om mervärdeskatt,

4. kommunalskattelagen (1928:370),

5. lagen (1974:992) om nedsättning av allmän energiskatt,

dels godkänner i propositionen angivna riktlinjer för den framtida
energiskattepolitiken.

Huvudsakligt innehåll

I propositionen läggs fram förslag till grundläggande principer för
beskattningen inom energiområdet. En sådan princip är att skattesystemet
skall främja tillkomsten av de energiinvesteringar för oljeersättning och
energihushållning som enligt 1981 års energipolitiska beslut bör genomföras
under 1980-talet. Hänsyn skall tas till olika energikällors effekter på miljön,
bytesbalansen, försörjningstryggheten, sysselsättningen och den industriella
utvecklingen.

Den nuvarande ordningen med differentierade punktskatter behålls.
Mervärdeskatten skall inte utvidgas till att omfatta energiområdet.

Propositionen innehåller även förslag om att inhemska bränslen skall
undantas från mervärdeskatt och från förmånsbeskattningen vid inkomsttaxeringen.
Skatten på kol - som f. n. varierar från 6 kr. till 14 kr. per ton -föreslås höjd till 97 kr. per ton. Undantag föreslås för kol och koks som
används i metallurgiska processer.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1984.

SkU 1983/84:9 Bilaga

För naturgas aviseras ett kommande lagförslag om skattesatsen 308 kr. per
1 000 kubikmeter.

Motionerna

Yrkanden

De motioner som har väckts med anledning av propositionen är

1983/84:44 av Rolf Clarkson (m), vari hemställs att riksdagen avvisar
propositionens förslag om förändringar i rätten till avdrag för allmän
energiskatt i fråga om luftfartyg i enlighet med vad som framhållits i
motionen,

1983/84:45 av Olof Johansson m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen

1. godkänner de i motionen förordade riktlinjerna för energiskattepolitiken,

2. beslutar att skatten på kol från den 1 januari 1984 skall uppgå till 140
kr./ton kol och från den 1 januari 1985 till 275 kr./ton kol,

3. hos regeringen begär en utredning av i vilken omfattning kolanvändning
även skall belastas med samma avgifter som tas ut vid oljeanvändning,

4. beslutar att skatten på naturgas skall uppgå till 205 kr./l 000 m3,

5. hos regeringen hemställer om förslag att motoralkoholer producerade
på inhemsk råvara skall vara skattefria,

6. hos regeringen hemställer om förslag om skatterabatt för blyfri bensin
och flygbensin i enlighet med vad som anförts i motionen,

7. hos regeringen hemställer om förslag till förändringar i lagen om allmän
energiskatt innebärande att restitution för el producerad av kol ej skall
medges,

1983/84:46 av Hans Petersson i Röstånga (fp), vari hemställs att
riksdagen

1. förklarar att svenskt kol är ett inhemskt bränsle,

2. beslutar att svenskt kol ej skall beskattas,

1983/84:47 av Knut Wachtmeister m. fl. (m), vari hemställs att riksdagen 1.

avslår förslaget till lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt,

2. beslutar att den i motionen förordade successiva skatteuppräkningen i
fråga om kol till en energilikformig nivå den 1 januari 1989 genomförs,

3. som sin mening ger regeringen till känna de i motionen förordade
riktlinjerna för den framtida energiskattepolitiken,

1983/84:48 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen med
ändring av proposition 1983/84:28

SkU 1983/84:9 Bilaga

1. uttalar att en höjning av elskatten motsvarande den som genomfördes
fr. o. m. den 1 juli 1983 också bör gälla industrienheters förbrukning utöver
40 000 kWh/år,

2. uttalar att företag och andra storförbrukare som genomför ambitiösa
sparprogram inom elenergiområdet skall kunna erhålla viss återbäring av
skatt,

3. avslår förslaget om en ständig höjning av oljepriset genom skattehöjningar,

4. uttalar att beskattningen av naturgas bör sättas till 25 % av oljeskatten.

Motivering

I det följande återges vissa övergripande ståndpunkter i fråga om
energipolitiken och energiskattepolitiken i här aktuella motioner. Motionärernas
argumentation i mer specifika frågor redovisas i anslutning till
utskottets behandling av resp. motionsyrkanden.

I motion 1983/84:47 (m) anförs i fråga om principer för beskattningen på
energiområdet att det vore bäst att följa den uppläggning som i en reservation
förordades av moderata samlingspartiets företrädare i energiskatteutredningen.
Enligt den skulle mervärdeskatt på energiområdet kombineras med
en särskild energilikformig punktskatt på en förhållandevis låg nivå.
Omfördelningseffekterna hade därmed kunnat begränsas, säger motionärerna.
Samtidigt hade det för näringslivet väsentliga önskemålet om en med
övriga varor likvärdig beskattning av energin kunnat tillgodoses. Den
konkurrensutsatta industrin hade därmed i energibeskattningshänseende
kommit att likställas med ett betydande antal utländska konkurrenter, som
helt eller delvis kan avlyfta energiskattebördan.

Det är, fortsätter motionärerna, omöjligt att åstadkomma ett logiskt och
konsistent skattesystem på energiområdet om ett så stort antal, ofta mot
varandra stridande, syften som anges i propositionen samtidigt skall
tillgodoses. De konkreta förslagen till nya skattesatser betecknas som
nyckfulla approximationer och sägs vittna om en övertro på statsmaktens
förmåga att rätt kunna styra hundratusentals enskilda investeringsbeslut.
Eventuellt erforderliga subventioner och direkta statsstöd på energiområdet
borde redovisas öppet och i normalfallet inte få formen av skatterabatter.
Motionärerna hänvisar vidare till moderata samlingspartiets ståndpunkter
vid behandlingen av energipolitiska frågor våren 1983. Härvid betonades
bl. a. betydelsen av att marknadsmässiga hänsyn tillåts spela den avgörande
rollen vid omvandlingen av energisystemet.

Ett decentraliserat energisystem i huvudsak baserat på utnyttjande av
inhemska, förnybara energikällor och en effektiv användning av den tillförda
energin förespråkas i motion 1983184:45 (c).

4 Riksdagen 198M84. 6 sami. Nr9

SkU 1983/84:9 Bilaga

Motionärerna erinrar om att centerpartiet vid upprepade tillfällen har
understrukit betydelsen av en decentralistisk inriktning av energipolitiken.
Denna har också stegvis fått en sådan inriktning från år 1976, anför de.
Omläggningen har gett till resultat att energianvändningen i landet har
minskat kraftigt. Det föreligger inte, säger motionärerna, behov av att
ersätta olja med andra importerade fasta bränslen för att uppsatta sparmål
skall nås.

Utvecklingen sedan 1981 års energipolitiska beslut har varit mer gynnsam
än vad som då bedömdes vara möjligt. Ambitionerna kan därför ökas i
förhållande till gällande riktlinjer. Importerade och miljökrävande energiråvaror
såsom kol och olja bör ha en energilikformig beskattning.
Importerade miljövänliga energikällor bör kunna få en viss ”miljörabatt”
och skatten sättas lägre än vad som en vid jämförelse med olja energilikformig
beskattning skulle motivera. Inhemska fasta bränslen och alternativa
drivmedel producerade på inhemska råvaror bör ej beskattas. Undantag från
en energilikformig beskattning bör kunna göras för drivmedel och en lägre
beskattning ske när ekonomiskt rimliga substitut saknas.

Av motionen framgår att centerpartiet delar regeringens uppfattning att
differentierade punktskatter på energi bör bibehållas. De i propositionen
redovisade allmänna riktlinjerna för energibeskattning står dock enligt
motionärerna i viss motsättning till de grundläggande principerna för
energipolitikens utformning.

I motion 1983184:48 (vpk) anförs att marknadskrafter, och därmed i första
hand ekonomiska intressen, har styrt den svenska energipolitiken under hela
efterkrigstiden. Utanför kärnkraftens område har mera långsiktiga politiska
beslut saknats nästan helt. De negativa effekterna av detta visar sig i dagens
problem, säger motionärerna.

Vänsterpartiet kommunisterna förordar en långtgående planering och
styrning av produktion och konsumtion inom energisektorn, sägs det i
motionen. Det behövs en ny lagstiftning som ger samhället styrmedel för
direkta ingripanden. Motionärerna vänder sig mot den övertro på marknadskrafternas
betydelse som propositionen enligt deras mening ger uttryck för.
Inom den begränsade ram som propositionen ger kan åtskilliga förbättringar
och skärpningar genomföras, hävdar de.

Näringsutskottet

Inledning

Efter förslag av regeringen fastställde riksdagen år 1981 riktlinjer för
energipolitiken fram till omkring år 1990 (prop. 1980/81:90, NU 1980/81:60,
rskr 1980/81:381). Som ett centralt mål angavs ett kraftigt minskat
oljeberoende. Det gällde vidare att skapa förutsättningar för en avveckling
av kärnkraften i enlighet med utslaget av folkomröstningen i kärnkraftsfrå -

SkU 1983/84:9 Bilaga

gan våren 1980. Statsmakterna tog sikte på en successiv utveckling mot ett
energisystem i huvudsak baserat på varaktiga, helst förnybara och inhemska,
energikällor med minsta möjliga miljöpåverkan. I ett program för energihushållning
under 1980-talet låg tyngdpunkten på åtgärder som skulle spara
olja. Energihushållningen skulle främjas genom rådgivning, utbildning och
information men också genom utnyttjande av prissättningen som styrmedel.
Parallellt härmed skulle ett program för oljeersättning genomföras.

De riktlinjer för den framtida energiskattepolitiken som föreslås i
proposition 1983/84:28 har som utgångspunkt 1981 års energipolitiska beslut
och syftar till att de då uppsatta målen för energisystemets utveckling skall
uppnås. Näringsutskottet behandlar inledningsvis de grundläggande principer
för den framtida energiskattepolitiken som föreslås i propositionen och i
motionerna. Därefter tar utskottet upp de specifika riktlinjer som föreslås
gälla för beskattningen av resp. energibärare.

Allmänna principer

En offensiv energipolitik i enlighet med 1981 års energipolitiska beslut
utgör enligt propositionen ett led i kampen mot landets ekonomiska och
industriella kris. Genom en effektiv energihushållning och investeringar i ny
energiteknik, användning av fasta bränslen och produktion av inhemska
bränslen bryts oljeberoendet samtidigt som nya arbetstillfällen skapas. En
betydande del av dessa arbetstillfällen, anförs det vidare, tillkommer de delar
av landet som har de största sysselsättningsproblemen. Därtill kommer att
bytesbalansen förbättras och att en väsentlig grund läggs för en långsiktig
utveckling mot en ökad industriproduktion och därmed ökad sysselsättning
inom landet. Svensk industri får kunnande och produktionsresurser som kan
lägga grunden för svenska exportframgångar i takt med att andra länder
förnyar sina energisystem.

Det krävs enligt propositionen en aktiv energipolitik där samhället
utnyttjar flera styrmedel för att kunna genomföra den av riksdagen år 1981
beslutade förändringen av energisystemet. Olika slags styrmedel, såsom
ekonomiska, administrativa och informativa styrmedel, blir aktuella.

De ekonomiska styrmedlen sägs böra användas i första hand, eftersom de
enligt sin natur bygger på ett decentraliserat beslutsfattande. Energibeskattningen,
som utgör ett av dessa styrmedel, bör enligt regeringen användas
aktivt under den period som omställningen av vårt energisystem pågår.

Som grundläggande princip för de riktlinjer som i propositionen föreslås
gälla för den framtida energiskattepolitiken anges följande. Skattesystemet
bör främja tillkomsten av de energiinvesteringar för oljeersättning och
energihushållning som enligt 1981 års energipolitiska beslut bör genomföras
under 1980-talet. Hänsyn bör också tas till olika energikällors effekter på
miljön, bytesbalansen, försörjningstryggheten, sysselsättningen och den
industriella utvecklingen.

SkU 1983/84:9 Bilaga

I propositionen tas vidare (s. 21) ställning till energiskattekommitténs i
betänkande (SOU 1982:16-17) Skatt på energi framförda förslag till ny
ordning för beskattningen av energi. Kommittén föreslog införande av
mervärdeskatt på energi i kombination med en särskild styrskatt på
energi.

Föredragande statsrådet anför nu att hon i likhet med det övervägande
antalet remissinstanser anser att en kombination av differentierade styrskatter
och mervärdeskatt på energi är olämplig. Med hänsyn härtill bör enligt
propositionen mervärdeskatt på energi inte införas. Nuvarande ordning med
differentierade punktskatter på energi bibehålls alltså.

I två motioner framförs krav på att riksdagen skall uttala sig om
riktlinjerna för den framtida energiskattepolitiken. De övergripande ståndpunkterna
i dessa motioner har refererats i det föregående. Kravet på
riktlinjer enligt motion 1983/84:47 (m) innebär sammanfattningsvis följande.
Energiskattesatserna skall i princip vara energilikformiga. Eventuella
subventioner och direkta statsstöd på energiområdet skall redovisas öppet
och i normalfallet inte få formen av skatterabatter. En övergång till
mervärdeskatt på energiområdet bör kombineras med en särskild energilikformig
punktskatt på förhållandevis låg nivå.

Enligt motion 1983/84:45 (c) skall importerade och miljökrävande
energiråvaror såsom kol och olja ha en energilikformig beskattning.
Importerade miljövänliga energikällor bör kunna få en viss ”miljörabatt”.
Inhemska fasta bränslen och alternativa drivmedel producerade på inhemska
råvaror bör ej beskattas. Undantag från en energilikformig beskattning av
olja bör kunna göras för drivmedel och en lägre beskattning ske när
ekonomiskt rimliga substitut saknas.

Näringsutskottet ansluter sig till de allmänna riktlinjer för den framtida
energiskattepolitiken som föreslås gälla enligt propositionen och som
behandlas i detta avsnitt. Det är enligt utskottets uppfattning väsentligt med
en långsiktig och konsekvent statlig politik i syfte att få till stånd nödvändiga
investeringar i oljeersättande teknik. Som framhålls i propositionen (s. 17) är
det viktigt att energianvändarna ges klara besked om hur statsmakterna avser
att utnyttja skattesystemet för att se till att oljeersättningsprogrammet
fullföljs.

Som en allmän utgångspunkt för den framtida energiskattepolitiken bör
alltså gälla att skattesystemet skall främja tillkomsten av de energiinvesteringar
för oljeersättning och energihushållning som enligt 1981 års energipolitiska
beslut bör genomföras under 1980-talet. Hänsyn skall också tas till
olika energikällors effekter på miljön, bytesbalansen, försörjningstryggheten,
sysselsättningen och den industriella utvecklingen.

I likhet med regeringen och det övervägande antalet av de remissinstanser
som har yttrat sig över energiskatteutredningens tidigare nämnda förslag
anser näringsutskottet att den nuvarande ordningen med differentierade
punktskatter på energi bör bibehållas.

SkU 1983/84:9 Bilaga

Det finns alltså enligt näringsutskottets uppfattning inte anledning för
riksdagen att besluta om övergång till den av utredningen föreslagna
kombinationen av differentierade styrskatter och mervärdeskatt.

Vad nu sagts innebär att näringsutskottet tillstyrker propositionen i här
behandlad del och avstyrker motionerna i motsvarande delar.

Olja

Oljeförsörjningen i Sverige har undergått stora förändringar de senaste
åren. En liknande utveckling har samtidigt skett i omvärlden. Användningen
av oljeprodukter på den svenska marknaden minskade under perioden

1979-1982 med en fjärdedel. Denna minskning kan huvudsakligen hänföras
till en minskad total energitillförsel beroende på förbättrad energihushållning
och låg ekonomisk aktivitet. Särskilt har förbrukningen av eldningsoljor
minskat. Förbrukningen av lätta oljeprodukter och mellandestillat har legat
kvar på en i stort sett oförändrad nivå under denna period. Enligt preliminära
uppgifter har nedgången i förbrukningen fortsatt även under första halvåret
1983, främst för villaolja och tung eldningsolja till industrin.

Ett centralt mål som angavs vid 1981 års energipolitiska beslut var att
oljeberoendet skulle minska kraftigt. I den då aktuella propositionen
(1980/81:90) skisserades energibalanser för år 1985 och år 1990. Dessa
byggde dels på beräknade energianvändningsnivåer, dels på de överväganden
och förslag om värme- och elförsörjningen som lades fram i propositionen.

Syftet med energibalanserna var i första hand att på ett översiktligt sätt
illustrera tänkbara utfall av den i propositionen förordade inriktningen av
energipolitiken. Det bedömdes bli nödvändigt att energipolitiken successivt
omprövades i takt med att förutsättningarna för den förändrades bl. a.
genom nya erfarenheter. Detta innebar att de tillförselnivåer som angavs i
balanserna inte skulle betraktas som mål vilka borde eftersträvas oberoende
av utvecklingen.

I energibalanserna angavs en högre och en lägre tillförselnivå. Enligt
propositionen måste tillförselplaneringen grundas på en användningsnivå
kring den övre gränsen, detta för att inte en önskvärd ekonomisk utveckling
skulle begränsas av tillgången på energi.

Näringsutskottet (NU 1980/81:60 s. 41) och riksdagen anslöt sig till denna
riktlinje för planeringen.

För olja angavs följande mål för användningsnivåerna, uttryckt i TWh. Av
sammanställningen framgår också oljans procentuella andel av total tillförsel
för energiändamål. Som jämförelse anges även användningen år 1979.

SkU 1983/84:9 Bilaga

	År 1979	År 1985	År 1990
		Lägre Högre	Lägre Högre
		användningsnivå	användningsnivå
Olja och	TWh 295	229 256	160-140 191-171
oljeprodukter	% 67	54 56	37- 33 42- 37

Den högre nivån motsvarar 23 miljoner ton olja för år 1985 och 14-17
miljoner ton för år 1990.

Det faktiska utfallet för de senaste åren uttryckt i TWh och procent är
följande:

År	1980	1981	1982
TWh	274	243	222
%	66	62	57

För år 1983 kan preliminärt beräknas en användning om ca 200 TWh

(53 %).

1981 års energipolitiska beslut berörde också frågan om den framtida
prisutvecklingen för oljeprodukter. Statens industriverk hade räknat med en
genomsnittlig real oljeprisstegring av 2 % per år, och regeringen fann inte
skäl att frångå denna bedömning (prop. 1980/81:90 bil. 1 s. 41). Det
meddelades att regeringen avsåg att med hjälp av beskattningen på energi
åstadkomma en successivt höjd prisnivå på energi.

Energimarknadsutredningen har i sitt betänkande (SOU 1983:19) Den
stora omställningen bl. a. behandlat den förväntade internationella utvecklingen
av priserna på oljeprodukter. I betänkandet sägs (s. 285) att realpriset
på olja enligt flertalet prognoser kommer att vara oförändrat eller sjunka
något under de närmaste åren. Mot senare delen av 1980-talet kommer det
åter att börja stiga, sannolikt förhållandevis långsamt. Under 1990-talet kan
prisutvecklingen bli kraftigare. Utredningen påpekar att prognosernas
utsagor endast kan ge en referensram för realistiska framtidsbedömningar av
oljemarknadens utveckling. Dessa bedömningar måste kompletteras bl. a.
med kunskap om de olika aktörernas handlande och handlingsutrymme.

I den nu aktuella propositionen (s. 14) erinras om den utveckling som har
ägt rum inom oljeområdet efter 1981 års energipolitiska beslut. Bl. a.
framhålls att Sverige är mer beroende av importerad olja än flertalet andra
industriländer. Kostnaderna för oljeimporten har ökat kraftigt under det
senaste decenniet samtidigt som bytesbalansen har avsevärt försämrats.

Föredragande statsrådet drar slutsatsen att det krävs kraftfulla åtgärder för
oljeersättning och energihushållning för att oljans andel i energianvändningen
skall kunna minska till den nivå som riksdagen har angivit för år 1990.

Enligt propositionen (s. 17) bör tillfälliga höjningar eller sänkningar av

SkU 1983/84:9 Bilaga

oljepriserna inte automatiskt leda till skattesänkningar eller skattehöjningar
i utjämnande syfte. En sådan ordning skulle motverka en sund priskonkurrens
och i onödan öka konsumenternas kostnader. Det betecknas emellertid
som angeläget att energianvändarna informeras om att oljan på sikt kommer
att bli allt dyrare bortsett från tillfälliga prisvariationer. Vid behov borde
genom skatteändringar en inte oväsentlig realprisstegring på oljeprodukter
åstadkommas. Härigenom skapas, heter det i propositionen, en stabil grund
för energianvändarnas planering av fortsatta insatser för energihushållning
och oljeersättning. Den angivna utgångspunkten för beskattningen av olja
återfinns, påpekas det, i 1981 års energipolitiska beslut.

I motion 1983/84:48 (vpk) påyrkas att riksdagen skall avslå förslaget om en
fortlöpande höjning av oljepriset. Enligt motionärerna finns det mot
bakgrund av den snabba minskningen i oljeförbrukningen inte anledning att
f. n. öka takten när det gäller att pressa ner denna förbrukning. En
minskning av oljeberoendet som i stället medför ett nytt beroende av
kärnkraft och kol kan inte accepteras, säger motionärerna. Oljeskatten bör
endast garantera att oljepriset inte sjunker under nuvarande nivå.

Näringsutskottet konstaterar att nedgången i den svenska oljeförbrukningen
de senaste åren har gått snabbare än vad man i allmänhet räknade
med för några år sedan. Oljans andel av den svenska energitillförseln har
dock inte minskat lika snabbt. Nedgången i den svenska oljeförbrukningen
beror delvis på en minskad total energianvändning till följd av såväl låg
ekonomisk aktivitet som strukturförändringar inom den energitunga industrin.
Därutöver har det skett betydande energibesparande investeringar
som lett till en högre energieffektivitet inom industrin i sin helhet. Den
internationella prisutvecklingen för oljeprodukter har karakteriserats av
kraftiga fluktuationer. En rad svårbedömda omständigheter påverkar de
framtida oljepriserna. Enligt flera bedömare kan man dock räkna med att
realpriset på olja kommer att kunna falla under de närmaste åren för att på
sikt åter stiga. Kraftiga svängningar i prisutvecklingen kan inte uteslutas.
Behovet av att medelst skattehöjningar på olja styra oljeförbrukningen till en
önskvärd nivå beror givetvis inte enbart på oljeprisutvecklingen utan också
bl. a. på hur prisutvecklingen för alternativa bränslen gestaltar sig. Den
framtida utvecklingen av de olika energibärarnas pris- och efterfrågerelationer
är alltså vägledande i detta avseende. Vidare bör enligt utskottets
uppfattning noga uppmärksammas på vilket sätt den svenska oljeindustrin
påverkas av den snabba omställningen på detta område. Utskottet räknar
med att regeringen följer denna utveckling och återkommer härtill i den
proposition om vissa oljefrågor som enligt vad utskottet har erfarit planeras
till våren 1984. Frågan har belysts i bl. a. statensenergiverksrapport(1983:l)
Oljeindustrin i omvandling.

Det är, såsom sägs i propositionen, av värde för energianvändarnas
planering att det har klargjorts att oljan på sikt kommer att bli allt dyrare
oavsett tillfälliga prisvariationer. Vid behov bör därför genom skattehöjning -

SkU 1983/84:9 Bilaga

ar en viss stegring av realpriserna på olja åstadkommas. I första hand bör den
bedömning om realprisutvecklingen på olja som gjordes vid 1981 års
energipolitiska beslut kunna tjäna som ett övre riktmärke. Realprishöjningar
via ökade skatter utöver denna nivå torde endast under särskilda omständigheter
vara påkallade.

Med vad näringsutskottet här har anfört avstyrker utskottet ifrågavarande
del av motion 1983/84:48 (vpk).

Inhemska bränslen

De riktlinjer för energipolitiken som riksdagen antog våren 1981 innebär
bl. a. ett förväntat bidrag till energibalansen år 1990 med 6-11 TWh torv och
25-30 TWh skogsenergi. I riksdagens beslut framhölls bl. a. att en övergång
till fasta bränslen skall främjas. I slutet av år 1982 anvisade riksdagen (prop.
1982/83:50 bil. 6, NU 1982/83:18, rskr 1982/83:111) 200 milj. kr. för stöd till
torveldade förbränningsanläggningar som beställs under år 1983. Vidare har
riksdagen beslutat om åtgärder för ökad användning av inhemska bränslen i
Norrbottens län (prop. 1982/83:120 bil. 6, NU 1982/83:38, rskr 1982/
83:306).

Statens industriverk och skogsstyrelsen har efter uppdrag av regeringen i
en gemensam rapport (SIND PM 1983:9) Ökad eldning med skogsråvara
belyst effekterna för skogsindustrins virkesförsörjning av en ökad användning
av skogsråvara för eldningsändamål. Rapporten, som publicerades
sommaren 1983, har remissbehandlats. Den bearbetas f. n. inom regeringskansliet.

Ved och torv för uppvärmning eller energialstring är till skillnad från andra
energikällor skattepliktiga enligt lagen (1968:430) om mervärdeskatt.
Energiskatt tas inte ut på inhemska fasta bränslen.

I propositionen anförs (s. 17) att mervärdeskatten motverkar ett utnyttjande
av inhemska bränslen i bl. a. vissa kommunala anläggningar och
gruppcentraler. Med hänvisning till att inhemska bränslen reducerar
kostnaderna för energiimport och att produktion och användning av sådana
bränslen medför nya arbetstillfällen liksom till att det även i övrigt är viktigt
med oljeersättning föreslås inhemska bränslen bli undantagna från beskattning.
Därmed elimineras osäkerheten om framtida skattenivåer för sådana
bränslen. Vidare gynnas dessa skattemässigt framför alla andra bränslen. I
propositionen föreslås också (s. 26) att bostadsuppvärmning med bränslen
som tagits från bostadsinnehavarens egen fastighet skall vara fri från
förmånsbeskattning vid inkomsttaxering.

De nu angivna ändringarna i beskattningen kommer till uttryck i två av
lagförslagen i propositionen, nämligen om ändring i lagen (1968:430) om
mervärdeskatt och om ändring i kommunalskattelagen (1928:370). Näringsutskottet
har inget att erinra mot regeringens förslag om att inhemska
bränslen skall undantas från förmånsbeskattningen vid inkomsttaxeringen.

SkU 1983/84:9 Bilaga

I motion 1983/84:47 (m) begärs att riksdagen skall avslå regeringens förslag
till lag om ändring i lagen om mervärdeskatt. Ett avskaffande av nuvarande
mervärdebeskattning av inhemska bränslen bör enligt motionärerna under
inga förhållanden beslutas innan statens industriverks och skogsstyrelsens
utredning har hunnit utvärderas.

Näringsutskottet anser att det i propositionen har framförts bärande skäl
för att inhemska bränslen bör undantas från skatteplikt enligt mervärdeskattelagen.
De nu gällande undantagen för andra bränslen bör alltså
utvidgas till att även gälla ved och torv. En sådan åtgärd ligger väl i linje med
1981 års energipolitiska beslut. Utredningsrapporten om eldning med
skogsråvara bearbetas som nämnts inom regeringskansliet. Inom detta finns
en arbetsgrupp, biobränslegruppen, som senare i år kommer att, med
utgångspunkt i bl. a. rapporten och remissyttrandena över den, avge en
rapport med förslag till åtgärder. Näringsutskottet tillstyrker sålunda
ifrågavarande förslag i propositionen. Motion 1983/84:47 (m) avstyrks i
motsvarande del.

Kol

Riksdagen antog våren 1981 riktlinjer för introduktion av kol i Sverige
(NU 1980/81:60 s. 52-58). De innebär bl. a. att kolanvändningen i slutet av

1980-talet kan uppgå till 4-6 miljoner ton och motsvara omkring en tiondel av
energiförsörjningen i landet.

I propositionen anförs (s. 18) att fasta prisrelationer mellan kol och olja så
långt som möjligt kommer att eftersträvas med hjälp av skatte- och
avgiftspolitiken. Därvid kommer de särskilda kostnaderna för åtgärder i
syfte att minska koleldade förbränningsanläggningars miljöpåverkan att
beaktas.

Energiinnehållet i kol är ca två tredjedelar av energiinnehållet i olja.
Skatten på kol föreslås skola höjas i etapper tills den per energienhet är ca
hälften av skatten på olja. Hänsyn har därvid tagits till att ökad kolanvändning
innebär ökad sysselsättning i Sverige. Kol är, framhålls det i
propositionen, från försörjningssynpunkt ett säkrare bränsle än olja. Vidare
är bränslekostnaderna per energienhet ca hälften jämfört med olja. Genom
den fasta relation mellan skatten på kol och skatten på olja som förordas
skapas förutsägbarhet, anför föredraganden, inför användarnas beslut om
investeringar i oljeersättande teknik.

Enligt ett av de lagförslag som nu föreligger, förslaget till lag om ändring i
lagen (1957:262) om allmän energiskatt, skall skatten för kolbränslen den 1
januari 1984 höjas till 97 kr. Den nuvarande skatten är för olika slags kol
resp. 6 kr., 12 kr. och 14 kr. per ton. Det sägs vidare (s. 27) att skatten bör
höjas till 140 kr. per ton den 1 januari 1985. Det föreslås emellertid att kol och
koks som används i metallurgiska processer skall undantas från beskattning.
Detta sker genom ett tillägg till lagen (1957:262) om allmän energiskatt.

I fem motionsyrkanden berörs beskattningen av kol. Det gäller riktlin 5

Riksdagen 1983/84. 6 sami. Nr 9

SkU 1983/84:9 Bilaga

jerna för kolbeskattningen och den nu närmast aktuella skattehöjningen.
Vidare avser motionsyrkandena dels en fråga om skattebefrielse, dels en
utredning om vissa avgifter för kol. I detta sammanhang berör näringsutskottet
vissa synpunkter i ärendet som Cementa AB har framfört i skrivelser
till skatte- och näringsutskotten.

I motion 1983/84:47 (m) begärs att en successiv skatteuppräkning i fråga
om kol till energilikformig nivå skall genomföras till den 1 januari 1989.
Motionärerna accepterar de i propositionen föreslagna kolskattehöjningarna
åren 1984 och 1985 men vill att skatten därefter skall höjas i etapper för att år
1989 vara energineutral.

I motion 1983/84:45 (c) begärs att skatten på kol skall höjas till 140 kr. per
ton den 1 januari 1984 och till 275 kr. per ton ett år senare. Utgångspunkten
för detta yrkande är att kol såsom ett miljöstörande och importerat bränsle
bör jämfört med olja beskattas energilikformigt. I ett yrkande som behandlas
senare berörs frågan huruvida kol i likhet med oljeprodukter också skall
beläggas med vissa avgifter.

Näringsutskottet tar först upp frågan om allmänna riktlinjer för kolbeskattningen
och kommer därefter in på de konkreta förslagen avseende de
närmaste årens skattesatser. Två principiellt skiljaktiga ståndpunkter står
här emot varandra, nämligen dels regeringens, som innebär att hänsyn skall
tas till olika energikällors effekter på en rad områden, dels motionärernas,
som innebär att beskattningen skall vara energineutral.

Näringsutskottet anser att förslaget i propositionen är väl avvägt med
hänsyn till nuvarande prisrelationer mellan kol och olja samt med beaktande
av de allmänna principer för energibeskattningen som utskottet tidigare i
detta betänkande har uttalat sig för. Som en riktlinje för beskattningen av kol
bör alltså gälla att skatten på kol skall höjas i etapper tills den per energienhet
är ca hälften av skatten på olja.

Vad så gäller de i propositionen och i motionerna föreslagna skattehöjningarna
per den 1 januari 1984 och den 1 januari 1985 vill näringsutskottet
anföra följande. Regeringen föreslår en skattesats på 97 kr. per ton kol den 1
januari 1984 och 140 kr. per ton kol ett år senare, medan i motion 1983/84:45
(c) påyrkas att riksdagen skall bestämma skattesatserna vid de angivna
tidpunkterna till 140 kr. resp. 275 kr.

Den skatt på kolbränslen som i propositionen föreslås gälla fr. o. m. den 1
januari 1984 innebär en kraftig höjning jämfört med de nuvarande
skattesatserna. Näringsutskottet anser inte att en större höjning nu är lämplig
med hänsyn till de satsningar som i enlighet med det av riksdagen antagna
oljeersättningsprogrammet pågår inom kolområdet. Den höjning som
aviseras till den 1 januari 1985 finner utskottet likaså väl avvägd. Utskottet
tillstyrker alltså regeringens förslag i denna del. Motion 1983/84:45 (c)
avstyrks i ifrågavarande del.

Näringsutskottet har härmed tagit ställning till principerna för den
framtida kolbeskattningen och till förslagen om de närmaste två årens

SkU 1983/84:9 Bilaga

skattesatser. Det nu delvis behandlade yrkandet i motion 1983/84:47 (m)
innebär en ytterligare precisering för tiden mellan år 1985 och år 1989.

I konsekvens med sitt ställningstagande i principfrågan avstyrker näringsutskottet
förslaget i motion 1983/84:47 (m) om en skatteuppräkning till en
energilikformig nivå den 1 januari 1989.

I motion 1983/84:45 (c) begärs en utredning av i vilken omfattning
kolanvändning även skall belastas med sådana avgifter som tas ut vid
oljeanvändning. Enligt motionärerna är det inte orimligt att kolet får bära
sina egna kostnader för miljöinvesteringar, forskning och beredskapslagring.

F. n. utgår en särskild avgift på oljeprodukter med 108 kr. per kubikmeter.
Avgiften utgår enligt lagen (1973:1216) om särskild avgift för oljeprodukter.
Den används till att bl. a. finansiera oljeersättningsfonden (50 kr.),
oljeprospekteringsfonden (12 kr.), energiforskningsfonden (31 kr.), kolmiljöfonden
(10 kr.) och åtgärder mot försurningen (5 kr.). I proposition
1983/84:62 (s. 40) - som riksdagen senare får ta ställning till efter beredning
hos näringsutskottet - föreslår regeringen att det fr. o. m. den 1 januari 1984
skall införas en avgift på 10 kr. per ton för bl. a. kolbränslen för att bidraget
till forskning och utveckling inom energiområdet skall kunna ökas.

Med hänsyn till att regeringens senare framlagda förslag om en avgift för
kolbränslen snart skall prövas finner näringsutskottet inte anledning för
riksdagen att nu uttala sig för någon sådan utredning som motionärerna
förespråkar. Motionen avstyrks alltså i här aktuell del.

Näringsutskottet har inget att erinra mot regeringens förslag (s. 27) om
skattebefrielse för kol och koks som används i metallurgiska processer.

Till skatteutskottet och näringsutskottet har under ärendets beredning
inkommit två skri velser från CementaAB. Företrädare för bolaget har också
muntligen framfört synpunker vid en sammankomst med företrädare för de
båda utskotten. Bolaget menar att den motivering som har lett till
regeringens förslag om att kol för metallurgisk produktion skulle undantas
från skatt är tillämplig även för cementtillverkning och att motsvarande
avdrag borde medges även för denna. En skatt på kol har enligt Cementa av
tekniska skäl ingen styrande effekt mot inhemska bränslen. Cementa önskar
vidare att kolskatten skall relateras till energiinnehållet hos resp. kolprodukt.
Regeringens förslag om en enhetlig skattesats för olika kolprodukter
medför att brunkolsbriketter missgynnas skattemässigt.

I detta sammanhang bör vissa kompletterande beskattningsregler observeras.
Enligt lagen (1974:992) om nedsättning av allmän energiskatt kan
medges skattenedsättning för energi som förbrukas vid industriell tillverkning
i de fall skatten överstiger 3 % av de tillverkade produkternas
försäljningsvärde fritt fabrik. Om särskilda skäl föreligger kan regeringen för
visst företag medge nedsättning utöver denna andel. Den nedsättning av
allmän energiskatt som medges industriföretag med hög energiförbrukning
innebär att skattehöjningar på energiområdet inte får någon styreffekt på de

SkU 1983/84:9 Bilaga

företag som har medgetts energiskattenedsättning. För år 1983 har regeringen
tillämpat principen att nedsättning medges om energiskattebelastningen
för ett företag överstiger 1,6 % av de tillverkade produkternas försäljningsvärden
när det är fråga om förädling av skogsprodukter och 1,3 % när det är
fråga om annan tillverkning. Cementa har alltså för år 1983 medgetts
nedsättning till 1,3 %. Cementa anför att det skulle få mycket allvarliga
konsekvenser för företaget om nedsättning ej längre skulle beviljas och
energiskatten på kol sålunda skulle få fullt genomslag på kostnaderna.
Näringsutskottet förutsätter att regeringen vid sina överväganden i samband
med beslut om nedsättning av energiskatten beaktar olika företags och
branschers konkurrensförutsättningar inom landet och internationellt. I
övrigt finner näringsutskottet inte anledning att ta ställning till de här
aktualiserade frågorna.

Slutligen tar utskottet under detta avsnitt upp ytterligare en fråga om
skattebefrielse.

I motion 1983/84:46 (fp) begärs att riksdagen skall förklara att svenskt kol
är ett inhemskt bränsle. Vidare påyrkas att riksdagen skall besluta att svenskt
kol ej skall beskattas.

Näringsutskottet konstaterar att det enligt 2 § lagen (1957:262) om allmän
energiskatt ärföreskrivet att skatt inte utgår för inhemska fasta bränslen. Kol
som bryts i Sverige tillhör uppenbarligen denna kategori. Utskottet finner
därför inte anledning för riksdagen att göra något uttalande i detta ämne.

Naturgas

Riksdagen tog våren 1980 ställning för en naturgasintroduktion i Sverige
(prop. 1979/80:170, NU 1979/80:70, rskr 1979/80:410). Beslutet avsåg en
utbyggnad av det s. k. Sydgasprojektet med naturgasdistribution i västra
Skåne fr. o. m. år 1985. 1 1981 års energipolitiska beslut anges användningsnivån
år 1990 för naturgas till 4-9 TWh, motsvarande 440-900 miljoner
kubikmeter. Regeringen har nyligen förelagt riksdagen förslag om vissa
naturgasfrågor (prop. 1983/84:47). Det gäller bl. a. bemyndigande för
regeringen att godkänna ett konsortialavtal med syfte att säkra genomförandet
av Sydgasprojektet.

I den nu aktuella propositionen (s. 19) påpekar föredragande statsrådet att
naturgas är ett importbränsle. Importkostnaden per energienhet är ca
85-90 % jämfört med olja. Vid beskattning av naturgas bör hänsyn tas till
naturgasens miljöfördelar. I vissa fall kan det, anför föredraganden, också
innebära en förbättrad leveranssäkerhet och uthållighet i energiförsörjningen
om import av olja ersätts med import av naturgas. Det är, sägs det vidare,
ett energipolitiskt intresse att Sydgasprojektet genomförs och att viss
erfarenhet av naturgasanvändning i vårt land därigenom kan erhållas. Mot
den angivna bakgrunden föreslås att skatten på naturgas per energienhet
skall vara ca tre fjärdedelar av skatten på olja. Detta motsvarar 308 kr. per

SkU 1983/84:9 Bilaga

1 000 kubikmeter gas. Det framgår av propositionen att regeringen ämnar
återkomma till riksdagen med förslag till ändrad lagstiftning rörande uttag av
skatt på bl. a. naturgas. F. n. saknar lagen (1957:262) om allmän energiskatt
bestämmelser om sådan skatt.

Beskattningen av naturgas behandlas i tre motioner.

I motion 1983/84:47 (m) erinras om motionärernas i det föregående
refererade principiella ståndpunkt att beskattningen bör vara energilikformig
och att eventuella statliga subventioner skall redovisas som sådana. Ett
stöd till Sydgasprojektet via lägre skatter kan motionärerna inte godta.

Användningen av naturgas bör med tanke på gasens miljöfördelar
rabatteras mera än vad som föreslås i propositionen, anförs det i motion
1983/84:45 (c). Skatten på naturgas bör per energienhet inte utgöra mer än
hälften av skatten på olja. Motionärerna begär att riksdagen skall besluta att
denna skatt skall uppgå till 205 kr. per 1 000 kubikmeter.

I motion 1983/84:48 (vpk) sägs att en skatt på naturgas som är högre än för
kol inte kan accepteras. Motionärerna begär att riksdagen skall uttala att
skatten på naturgas skall sättas till 25 % av oljeskatten. Den blir då lägre än
för kol, och detta sägs vara motiverat för ett energislag som har alla fördelar
framför kolet.

Riktlinjerna för beskattningen av naturgas enligt regeringens förslag har
angivits med beaktande av denna energibärares effekt på miljön, bytesbalansen,
försörjningstryggheten, sysselsättningen och den industriella utvecklingen.
Näringsutskottet anser att den föreslagna relationen till oljeskatten är
väl avvägd och tillstyrker propositionen i denna del. Skatten per energienhet
bör sålunda vara tre fjärdedelar av skatten på olja. Av vad utskottet nu har
anfört framgår att utskottet avstyrker de aktuella motionsyrkandena.

Drivmedel

Beskattningen av drivmedel fyller främst trafikpolitiska och energipolitiska
syften, anförs det i propositionen (s. 19). Också miljöpolitiska bedömningar
ligger till grund för den. Drivmedelsbeskattningens energipolitiska
syfte är främst att den skall stimulera till energihushållning, heter det vidare.
Detta innebär att den energipolitiskt motiverade beskattningen för olika
drivmedel bör vara lika hög per energienhet. Om ställning har tagits till att ett
visst drivmedel skall introduceras av energipolitiska eller miljöpolitiska skäl
bör enligt propositionen den ej trafikpolitiskt motiverade beskattningen
kunna differentieras så att den främjar introduktionen.

Som förslag till riktlinjer för beskattningen inom detta område anges
vidare att vid eventuella skattehöjningar på bensin skall gälla att skatten på
motoralkoholer höjs med hälften så mycket som skatten på bensin. Senare
bör en skattesubventionering kunna övervägas. Skatten på motorgas höjs i
etapper tills den per liter är ca 60 % av skatten på bensin.

I propositionen (s. 28) erinras vidare om att energiskattekommittén har

SkU 1983/84:9 Bilaga

föreslagit att skatten på blyfri bensin skall vara 30 öre lägre per liter jämfört
med vanlig bensin. Bilavgaskommittén har i betänkandet (SOU 1983:27-28)
Bilar och renare luft bl. a. behandlat frågan om införandet av blyfri bensin.
Betänkandet remissbehandlas f. n. Enligt föredraganden bör ställning tas till
energiskattekommitténs förslag om skatterabatt för blyfri bensin samtidigt
som ställning tas till bilavgaskommitténs betänkande.

I motion 1983/84:45 (c) framförs två yrkanden som rör bränslen. Det
första, vilket utskottet nu skall behandla, gäller blyfri bensin. Motionärerna
begär att riksdagen hos regeringen skall hemställa om förslag om skatterabatt
för blyfri bensin och flygbensin i enlighet med vad som har anförts i
motionen. De menar att det av miljöskäl är väsentligt att användning av blyfri
bensin stimuleras med en skatterabatt.

Som framhålls i propositionen bör riksdagen inte nu ta ställning i denna
fråga, eftersom bilavgaskommitténs förslag om införande av blyfri bensin
f. n. remissbehandlas. Ställningstaganden till denna utrednings förslag och
energiskatteutredningens nyss nämnda förslag bör göras i ett sammanhang.
Motion 1983/84:45 (c) avstyrks sålunda i här aktuell del.

Det andra yrkandet i motion 1983/84:45 (c) går ut på att riksdagen hos
regeringen skall begära förslag om att motoralkoholer producerade på
inhemska råvaror skall befrias från skatt.

Enligt näringsutskottets uppfattning bör som förutsättning för införande
av en energipolitiskt motiverad skattesubventionering av ett visst drivmedel
gälla att beslut om introduktion i större skala har fattats. Som sägs i
propositionen kan en skattesubventionering av motoralkoholer av energipolitiska
skäl övervägas när ställning har tagits i frågan om en större
introduktion. I det sammanhanget kan man enligt utskottets uppfattning
även överväga frågan om skattereduktion för motoralkoholer producerade
av inhemska råvaror. Mot bakgrund av vad utskottet nu har anfört avstyrker
utskottet motion 1983/84:45 (c) i ifrågavarande del.

Slutligen föreslår regeringen (s. 34) inom detta ämnesområde att den nu
gällande avdragsrätten beträffande bensinskatt och energiskatt på bensin
som används för fritids- och privatflyg skall slopas. Som skäl anförs bl. a. att
systemet med skattefria inköp till flygklubbar och restitution av skatt har lett
till administrativa och kontrollmässiga svårigheter för riksskatteverket.
Också rättviseskäl åberopas. Förslaget innebär att flyget behåller sin
skattefrihet då flygplanen används för andra ändamål än de nyssnämnda.
Detta gäller t. ex. bruksflyg, skogsbrandbevakning, målflygning, skolflyg,
räddningstjänst, jordbruksflyg, trafikövervakning, frivilliga flygkåren, bogsering
av segelflygplan och andra uppdrag som utförs mot ersättning.
Avdragsrätten bibehålls också då ett företag med eget flygplan utför
transporter i den egna verksamheten. Taxiflyg och annat personflyg som
utförs mot ersättning skall också fortsättningsvis få ske med skattefritt
bränsle, även om passagerarnas ändamål med resan är fritidsbetonat.

I motion 1983/84:44 (m) begärs att riksdagen skall avslå regeringens förslag

SkU 1983/84:9 Bilaga

om förändringar i rätten till avdrag för allmän energiskatt i fråga om
luftfartyg som används för fritidsändamål eller annat privat ändamål. En
avveckling av nu gällande skattebefrielse skulle medföra betydande svårigheter
för det s. k. allmänflyget, anför motionären. Han framhåller att den
extra skattebelastning som regeringen föreslår med stor sannolikhet medför
en reduktion av antalet flygtimmar för den berörda kategorin av flygare.
Härigenom blir skatteintäkterna mindre än vad regeringen har kalkylerat
med. Konstruktionen av den föreslagna skattehöjningen innebär vidare ökat
krångel och administrativa svårigheter, säger motionären.

I såväl propositionens som motionens motivering anförs främst fiskala och
skattetekniska skäl som stöd för det förslag som framläggs. Härutöver torde
huvudsakligen trafikpolitiska - och i begränsad mån försvarspolitiska -aspekter kunna läggas på frågan. Några energipolitiska skäl, såsom
besparing av bränsle, har inte åberopats av regeringen för detta förslag. Mot
denna bakgrund finner näringsutskottet inte anledning att yttra sig i
saken.

Elenergi

I propositionen anförs (s. 20) att elenergi i första hand bör användas inom
industrin men även utnyttjas för bl. a. uppvärmningsändamål. Därmed kan
oljeanvändningen minskas. Det är emellertid, framhåller föredragande
statsrådet, viktigt att uppvärmningen inte låses fast vid elenergi. När
kärnkraften skall börja avvecklas kommer tillgången på elkraft att bli mer
begränsad. Användningen av elenergi för uppvärmning bör därför, fortsätter
föredraganden, under 1980-talet i första hand ske i flexibla system där flera
olika energikällor kan utnyttjas. Användningen av elenergi i avkopplingsbara
elpannor i fjärrvärmenät sägs böra särskilt stimuleras. Beskattningen av
elenergi bör differentieras med hänsyn till vilket slag av elanvändning det är
fråga om. Av fördelningspolitiska och energipolitiska skäl bör det även
framgent finnas ett samband mellan skatten på olja och skatten på elektrisk
kraft.

Det här återgivna avsnittet i propositionen föranleder inte någon erinran
från näringsutskottets sida.

Vänsterpartiet kommunisterna begär i motion 1983/84:48 ett uttalande av
riksdagen om att en höjning av elskatten motsvarande den som genomfördes
den 1 juli 1983 också bör gälla industrienheters förbrukning utöver 40 000
kWh/år.

Ett motsvarande yrkande framfördes av samma parti i samband med
riksdagsbeslutet i våras om höjning av den allmänna energiskatten för
elektrisk kraft (prop. 1982/83:150 bil. 1, SkU 1982/83:55, rskr 1982/83:393).
Skatteutskottet delade regeringens då framförda uppfattning att industrin
även i fortsättningen borde få tillgång till relativt billig elektrisk kraft och att
den särskilda skattesatsen för industrin borde behållas oförändrad. Skatte -

SkU 1983/84:9 Bilaga

utskottet avstyrkte motionen, som också avslogs av riksdagen.

Näringsutskottet gör samma bedömning nu som skatteutskottet och
riksdagen gjorde för ett halvt år sedan. Med hänsyn till värdet av att industrin
har tillgång till relativt billig elektrisk kraft avstyrker näringsutskottet motion
1983/84:48 (vpk) i ifrågavarande del.

Vpk begär också en meningsyttring från riksdagen om att företag och
andra storförbrukare som genomför ambitiösa sparprogram inom elenergiområdet
skall kunna erhålla viss återbäring av skatt.

Näringsutskottet vill peka på att de besparingar som storförbrukaren kan
åstadkomma utgör väsentliga ekonomiska incitament. Att sparandet härutöver
premieras med skatteåterbäring anser utskottet inte nu vara
erforderligt. Någon framställning till regeringen på grundval av det aktuella
motionsyrkandet finner utskottet mot denna bakgrund inte skäl för.

Ett krav på en ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt framförs i
motion 1983/84:45 (c). Kravet är av innebörden att riksdagen hos regeringen
skall hemställa om förslag till förändringar i denna lag så att restitution för
elenergi producerad av kol inte skall medges. I motionen erinras om att den
nuvarande lagstiftningen medger att energiskatten för bränslen restitueras då
dessa används för produktion av elenergi. Det kan, anför motionärerna, från
energipolitiska utgångspunkter ifrågasättas om sådana möjligheter skall
finnas för kol. Om kolskatten restitueras vid elproduktion riskerar bl. a. en
framtida mottrycksproduktion med inhemska bränslen liksom vindkraft att
konkurreras ut av koleldade anläggningar.

Som framhölls av regeringen inför 1981 års energipolitiska beslut (prop.
1980/81:90 s. 297) innebär riksdagens beslut om en avveckling av kärnkraften
att energiförsörjningssystemet och särskilt elförsörjningen måste utformas
på ett sådant sätt att denna avveckling inte försvåras eller förhindras.
Tillkommande elproduktionsanläggningar sades i första hand böra utgöras
av kraftvärmeverk och mottrycksanläggningar eldade med fasta bränslen.
Vad regeringen här hade anfört godtogs av riksdagen (NU 1980/81:60).

Enligt näringsutskottets uppfattning skulle ett tillmötesgående av det nu
aktuella motionsyrkandet kunna medföra en senareläggning i planeringen av
koleldade kraftvärmeverk. Därigenom skulle avvecklingen av kärnkraften
försvåras.

Näringsutskottet har erfarit att regeringen inte kommer att ta ställning till
frågan om uppförande av kolkondensverk före år 1985.1 en proposition skall
då behandlas bl. a. resultatet av det arbete som nu bedrivs i 1981 års
energikommitté (1 1981:08). Denna skall enligt sina direktiv (Dir. 1981:62)
bl. a. analysera vilken roll olika energikällor kan få i den framtida
energiförsörjningen. Det gäller bl. a. kol, torv, skogsbränslen samt nya och
förnybara energikällor som sol och vind. En uppgift för kommittén är att
belysa hur man långsiktigt skulle kunna underlätta införandet av olika nya
energikällor. Det gäller både sådana för elproduktion, t. ex. vindkraft, och
sådana för direkt användning, t. ex. solvärme.

SkU 1983/84:9 Bilaga

Näringsutskottet finner att åtgärder för att främja andra elproduktionsanläggningar
än kolkondenskraftverk är väl värda att uppmärksamma.
Utskottet räknar med att regeringen följer utvecklingen på detta område.
Att riksdagen nu skulle begära förslag till lagstiftning, såsom önskas i
motionen, anser näringsutskottet inte vara befogat mot bakgrund av vad
utskottet nu har anfört. Motionen avstyrks alltså.

Näringsutskottet har inget att anföra i fråga om regeringens förslag
beträffande avkopplingsbara elpannor. Utskottet förutsätter härvid att
skatteutskottet behandlar inkomna skrivelser som rör detta ämne.

Stockholm den 23 november 1983

På näringsutskottets vägnar
NILS ERIK WÅÅG

Närvarande: Nils Erik Wååg (s), Lilly Hansson (s), Lennart Pettersson (s),
Rune Jonsson (s), Sten Svensson (m), Olof Johansson (c), Wivi-Anne
Radesjö (s), Karl-Erik Häll (s), Birgitta Johansson (s), Per-Richard Molén
(m), Ivar Franzén (c), Nic Grönvall (m), Hugo Bergdahl (fp), Oswald
Söderqvist (vpk) och Ulla Voss-Schrader (m).

Avvikande meningar

1. Allmänna principer

Sten Svensson, Per-Richard Molén, Nic Grönvall och Ulla Voss-Schrader
(alla m) anser att den del av yttrandet - under rubriken Allmänna principer -som börjar med ”Näringsutskottet ansluter” och slutar med ”motsvarande
delar” bort ha följande lydelse:

Näringsutskottet vill inledningsvis framhålla att en förutsättning för att
energipolitiken skall kunna understödja arbetet på att skapa balans i
samhällsekonomin är att marknadsmässiga hänsyn tillåts spela den avgörande
rollen vid omvandlingen av energisystemet. Propositionen präglas enligt
utskottets uppfattning av en orealistisk föreställning om vilka styreffekter en
särskild energibeskattning kan ha när det gäller att främja en viss önskad
energipolitik. Det förefaller omöjligt att åstadkomma ett logiskt och
konsistent skattesystem på energiområdet om så många ofta mot varandra
stridande syften som enligt propositionens förslag samtidigt skall tillgodoses.

Enligt näringsutskottets mening bör energiskattesatserna i princip vara
energilikformiga. Eventuellt erforderliga subventioner och direkta statsstöd
på energiområdet bör redovisas öppet och normalt inte få formen av
skatterabatter.

SkU 1983/84:9 Bilaga

Näringsutskottet förordar, i likhet med vad som föreslås i motion
1983/84:47 (m), en övergång till mervärdeskatt på energiområdet kombinerad
med energilikformiga punktskatter på en förhållandevis låg nivå. En
sådan beskattning innebär att den konkurrensutsatta industrin i energibeskattningshänseende
likställs med ett betydande antal utländska konkurrenter
som helt eller delvis kan avlyfta energiskattebördan. Utskottet tillstyrker
alltså motion 1983/84:47 (m), medan propositionen och motion 1983/84:45
(c) avstyrks, allt i ifrågavarande delar.

2. Allmänna principer

Olof Johansson (c) och Ivar Franzén (c) anser att den del av yttrandet -under rubriken Allmänna principer - som börjar med ”Näringsutskottet
ansluter” och slutar med ”motsvarande delar” bort ha följande lydelse:

Det av riksdagen fastlagda målet för energipolitiken innebär bl. a. att
användningen av inhemska och förnybara energikällor skall prioriteras
framför importerade. Den effektivare användning av tillförd energi som nu
kan konstateras beror bl. a. på en snabb utveckling och introduktion av
värmepumpstekniken, vilken ger betydande tillskott av energi.

För att den positiva tendensen till ökad energihushållning och effektivare
energianvändning skall bestå är det enligt näringsutskottets uppfattning
nödvändigt att utformningen av skatter och avgifter på energi utgår från de
grundläggande principer för energipolitikens inriktning som anges i motion
1983/84:45 (c).

Näringsutskottet föreslår att följande allmänna riktlinjer för beskattningen
av olika energikällor skall gälla. Importerade och miljökrävande
• energiråvaror såsom kol och olja bör ha en energilikformig beskattning.
Importerade miljövänliga energikällor bör kunna få en viss ”miljörabatt”,
innebärande att skatten sätts lägre än vad som en energilikformig beskattning
skulle motivera. Inhemska bränslen och alternativa drivmedel producerade
av inhemska råvaror bör ej beskattas. Undantag från en energilikformig
beskattning bör kunna göras för drivmedel, med lägre beskattning när
ekonomiskt rimliga substitut saknas. Näringsutskottet har ingenting att
erinra mot regeringens förslag om att systemet med differentierade
punktskatter på energi bibehålls.

Av vad näringsutskottet här har anfört framgår att utskottet tillstyrker
motion 1983/84:45 (c) i frågavarande del.

3. Olja

Oswald Söderqvist (vpk) anser att den del av yttrandet - under rubriken
Olja - som börjar med ”Näringsutskottet konstaterar” och slutar med
”motion 1983/84:48 (vpk)” bort ha följande lydelse:

Såsom nyss angivits har oljeförbrukningen minskat betydligt snabbare än

SkU 1983/84:9 Bilaga

vad som beräknades i 1981 års energipolitiska beslut. Enligt näringsutskottets
uppfattning finns det därför f. n. inte anledning för statsmakterna att öka
takten när det gäller åtgärder för att få ned oljeförbrukningen. Det är inte
acceptabelt att ett minskat oljeberoende byts ut mot ett nytt beroende av
kärnkraft och kol. En ytterligare snabb sänkning av oljeförbrukningen som i
huvudsak kompenseras genom kolförbrukning kommer enligt utskottets
bedömning att skapa nya problem inför framtiden. Mot denna bakgrund
avstyrker utskottet propositionen såvitt gäller förslaget att oljepriset
fortlöpande skall höjas via skatten oberoende av hur världsmarknadspriset
utvecklas. Oljeskatten bör endast garantera att oljepriset inte sjunker under
nuvarande reala nivå.

4. Inhemska bränslen

Sten Svensson, Per-Richard Molén, Nic Grönvall och Ulla Voss-Schrader
(alla m) anser att den del av yttrandet - under rubriken Inhemska bränslen -som börjar med ”Näringsutskottet anser” och slutar med ”motsvarande del”
bort ha följande lydelse:

I enlighet med vad som uttalas i motion 1983/84:47 (m) anser näringsutskottet
att undantag från mervärdebeskattningen för inhemska bränslen
under inga förhållanden skall medges innan industriverkets och skogsstyrelsens
nyss nämnda rapport har utvärderats. Att med hjälp av skatteförmåner
stimulera produktion av ytterligare energiråvara innan frågan om avsättningen
av denna har fått sin lösning, skulle vara oansvarigt. Om ett tillfälligt stöd
för torv och skogsbränsle skulle visa sig vara erforderligt bör detta redovisas
direkt och öppet och inte ges formen av skatterabatt.

5. Riktlinjer för kolbeskattningen

Sten Svensson (m), Olof Johansson (c), Per-Richard Molén (m), Ivar
Franzén (c), Nic Grönvall (m) och Ulla Voss-Schrader (m) anser att den del
av yttrandet - under rubriken Kol - som börjar med ”Näringsutskottet
anser” och slutar med ”på olja” bort ha följande lydelse:

Näringsutskottet anser i överensstämmelse med vad som anförs i de båda
motionerna att kolskatten på sikt skall vara energilikformig. Denna
grundprincip bör gälla som riktlinje för den framtida beskattningen av kol.
Frågan om i vilken takt skattehöjningarna på kol bör genomföras återkommer
utskottet till senare i detta yttrande.

6. Kolskatt åren 1984 och 1985

Olof Johansson (c) och Ivar Franzén (c) anser att den del av yttrandet -under rubriken Kol - som börjar med ”Den skatt” och slutar med
”ifrågavarande del” bort ha följande lydelse:

SkU 1983/84:9 Bilaga

Näringsutskottet delar motionärernas uppfattning att en högre skattesats
för kol än den av regeringen föreslagna nu bör genomföras. Med hänsyn till
kolets miljöstörande egenskaper och till att kol är ett importerat bränsle bör,
såsom föreslås i motion 1983/84:45 (c), skatten uppgå till 140 kr. per ton den 1
januari 1984 och höjas till energilikformig nivå eller 275 kr. per ton kol den 1
januari 1985.

7. Kolskatt under perioden 1985-1989

Sten Svensson, Per-Richard Molén, Nic Grönvall och Ulla Voss-Schrader
(alla m) anser att den del av yttrandet- under rubriken Kol - som börjar med
”1 konsekvens” och slutar med ”1 januari 1989” bort ha följande lydelse:
Näringsutskottet finner den i motion 1983/84:47 (m) angivna takten för
skattehöjning på kol lämplig. Efter den höjning som sker den 1 januari 1985
bör alltså ytterligare höjningar ske fram till den 1 januari 1989, då skatten bör
vara energilikformig. Utskottet tillstyrker sålunda motion 1983/84:47 (m) i
ifrågavarande del.

8. Kolskatt under perioden 1985-1989

Olof Johansson (c) och Ivar Franzén (c) anser att den del av yttrandet -under rubriken Kol - som börjar med ”1 konsekvens” och slutar med ”1
januari 1989” bort ha följande lydelse:

I linje med vad som anförs i motion 1983/84:45 (c) anser utskottet att den i
motion 1983/84:47 (m) föreslagna takt i vilken skatten på kol skall höjas är
alltför långsam. Näringsutskottet avstyrker alltså motion 1983/84:47 (m) i
ifrågavarande del.

9. Utredning om avgifter på kol

Olof Johansson (c), Ivar Franzén (c) och Oswald Söderqvist (vpk) anser att
den del av yttrandet - under rubriken Kol - som börjar med ”Med hänsyn”
och slutar med ”aktuell del” bort ha följande lydelse:

Av den lämnade redogörelsen framgår att den särskilda avgiften för
oljeprodukter uppgår till 108 kr. per kubikmeter olja. En energilikformig
avgiftsbeläggning av kolprodukter skulle innebära en avgift på ca 72 kr. per
ton kol. Det bör närmare prövas vilka avgifter som skall belasta kolet. Som
föreslås i motionen är det angeläget att denna fråga utreds. Näringsutskottet
föreslår att riksdagen genom ett uttalande till regeringen begär en sådan
utredning. Alltså tillstyrker näringsutskottet motion 1983/84:45 (c) i ifrågavarande
del.

SkU 1983/84:9 Bilaga

10. Naturgas

Sten Svensson, Per-Richard Molén, Nic Grönvall och Ulla Voss-Schrader
(alla m) anser att den del av yttrandet - under rubriken Naturgas - som börjar
med ”Riktlinjerna för” och slutar med ”aktuella motionsyrkandena” bort ha
följande lydelse:

För naturgas liksom för övriga energislag bör skatten vara energilikformig.
Näringsutskottet finner det oacceptabelt att Sydgasprojektet, såsom blir
följden av regeringens förslag, skall stödjas genom lägre skatter. Om statliga
subventioner skulle vara erforderliga bör de enligt näringsutskottets mening
redovisas öppet som sådana. Näringsutskottet avstyrker alltså propositionen
i denna del liksom ifrågavarande delar av motionerna 1983/84:45 (c) och
1983/84:48 (vpk). Motion 1983/84:47 (m) tillstyrks i här behandlad del.

11. Naturgas

Olof Johansson (c) och Ivar Franzén (c) anser att den del av yttrandet -under rubriken Naturgas - som börjar med ”Riktlinjerna för” och slutar med
”aktuella motionsyrkandena” bort ha följande lydelse:

Näringsutskottet vill understryka att naturgas har avsevärda miljöfördelar.
Det är väsentligt att planerade större projekt för användning av naturgas inte
utsätts för onödigt stora ekonomiska påfrestningar. Beskattningen av
naturgas bör därför innefatta en större rabattering än som föreslås i
propositionen. Skatten bör utgöra hälften av skatten per energienhet för
olja. Detta motsvarar 205 kr. per 1 000 kubikmeter gas. Utskottet tillstyrker
alltså motion 1983/84:45 (c), medan propositionen och övriga här behandlade
motionsyrkanden följaktligen avstyrks.

12. Naturgas

Oswald Söderqvist (vpk) anser att den del av yttrandet - under rubriken
Naturgas - som börjar med ”Riktlinjerna för” och slutar med ”aktuella
motionsyrkandena” bort ha följande lydelse:

Det är enligt näringsutskottets uppfattning synnerligen anmärkningsvärt
att regeringen inte har satsat på att tillförsäkra landet leveranser av sovjetisk
naturgas. Denna underlåtenhet kan komma att allvarligt skada svensk
energiförsörjning och svensk industri.

I fråga om beskattningen av naturgas anser näringsutskottet att detta
energislag har så betydande fördelar framför kol att en lägre skatt än för kol
är motiverad. Utskottet föreslår att beskattningen av naturgas per energienhet
skall, såsom föreslås i motion 1983/84:48 (vpk), motsvara 25 % av
oljeskatten.

SkU 1983/84:9 Bilaga

13. Blyfri bensin

Olof Johansson (c) och Ivar Franzén (c) anser att den del av yttrandet -under rubriken Drivmedel - som börjar med ”Sorn framhålls” och slutar med
”aktuell del” bort ha följande lydelse:

Näringsutskottet vill inledningsvis framhålla att möjligheterna att beskatta
drivmedel hårdare än f. n. är starkt begränsade beroende på att lämpliga
substitut saknas. Energibeskattningen bör därför stimulera forskning,
introduktion och användning av alternativa drivmedel. Vidare är det, såsom
anförs i motion 1983/84:45 (c), av miljöskäl väsentligt att användning av
blyfri bensin stimuleras med en skatterabatt, vilken också bör gälla blyfri
flygbensin. Näringsutskottet föreslår att riksdagen hos regeringen hemställer
om förslag av denna innebörd.

14. Motoralkoholer

Olof Johansson (c) och Ivar Franzén (c) anser att den del av yttrandet -under rubriken Drivmedel - som börjar med ”Enligt näringsutskottets” och
slutar med ”ifrågavarande del” bort ha följande lydelse:

Näringsutskottet finner det angeläget att forskning och utveckling kring
motoralkoholer fortsätter enligt de intentioner beträffande ökad användning
av såväl metanol som etanol som kom till uttryck i de energipolitiska besluten
år 1981. I enlighet med de principer för energibeskattningen som anges i
motion 1983/84:45 (c) bör motoralkoholer producerade av inhemska råvaror
befrias från skatt. Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med ett
förslag om sådan skattefrihet. Utskottet tillstyrker sålunda motion 1983/
84:45 (c) i nu behandlad del.

15. Skatt på flygbensin

Sten Svensson, Per-Richard Molén, Nic Grönvall och Ulla Voss-Schrader
(alla m) anser att den del av yttrandet - under rubriken Drivmedel - som
börjar med ”1 såväl” och slutar med ”i saken” bort ha följande lydelse:
Näringsutskottet konstaterar att det i motionen har framförts starka skäl
mot regeringens förslag om skatt på flygbensin använd för fritidsändamål. De
anförda skälen är främst av fiskal och skatteteknisk natur, varför näringsutskottet
avstår från att kommentera dessa. Utskottet vill emellertid betona att
regeringens förslag torde medföra att antalet flygtimmar minskar och att
rekryteringen av nya privatflygare försvåras. Båda dessa faktorer påverkar
negativt den del av näringslivet, bl. a. småföretag i glesbygden, som utnyttjar
det privata fritidsflyget som ett viktigt kommunikationsmedel. Därtill
kommer att minskningen av fritidsflygningen negativt påverkar tillgängligheten
av flyginsatser bl. a. i skogsbrandbevakningen och i civilförsvaret.
Näringsutskottet avstyrker därför propositionen i nu behandlad del och
tillstyrker motionen.

SkU 1983/84:9 Bilaga

16. Skatt på industrins elförbrukning

Oswald Söderqvist (vpk) anser att den del av yttrandet - under rubriken
Elenergi - som börjar med ”Näringsutskottet gör” och slutar med
”ifrågavarande del” bort ha följande lydelse:

Näringsutskottet anser inte att det finns bärande skäl för att viss
elförbrukning i industrin skall undantas från den skattehöjning som
genomfördes den 1 juli i år. Riksdagen bör besluta att den nämnda
elskattehöjningen också skall gälla industrienheters förbrukning utöver
40 000 kWh/år.

17. Skatteåterbäring

Oswald Söderqvist (vpk) anser att den del av yttrandet - under rubriken
Elenergi - som börjar med ”Näringsutskottet vill” och slutar med ”skäl för”
bort ha följande lydelse:

Det är, såsom anförs i motionen, nödvändigt med en effektiv och långt
driven hushållning med elenergi för att kärnkraften skall kunna avvecklas.
Stora besparingsmöjligheter finns inom industrin och inom andra sektorer i
samhället. Regeringen bör för att stimulera till effektivare sparprogram
utarbeta ett förslag om skatteåterbäring för företag och andra storförbrukare
som genomför ett sådant sparande i elförbrukningen. Riksdagen bör enligt
näringsutskottets uppfattning göra ett uttalande av denna innebörd. Motionen
tillstyrks alltså i ifrågavarande del.

18. Restitution för elenergi producerad av kol

Olof Johansson (c), Ivar Franzén (c) och Oswald Söderqvist (vpk) anser att
den del av yttrandet - under rubriken Elenergi - som börjar med ”Sorn
framhölls” och slutar med ”avstyrks alltså” bort ha följande lydelse:
Enligt näringsutskottets uppfattning tar motionärerna här upp en väsentlig
fråga. Ur energipolitisk synvinkel kan man, såsom anförs i motionen,
verkligen ifrågasätta om den angivna restitutionen bör omfatta kol. Risk
föreligger för att en framtida mottrycksproduktion med inhemska bränslen
och vindkraft kan komma att konkurreras ut av koleldade anläggningar. Ett
borttagande av restitueringen av kolskatten skulle i dagsläget inte drabba
någon elproduktion nämnvärt men få en stark långsiktig styreffekt till förmån
för byggande av mottrycksanläggningar baserade på inhemska bränslen, av
nya vattenkraftverk och av vindkraftverk. Enligt näringsutskottets mening
bör riksdagen hos regeringen begära förslag om förändringar i lagen om
allmän energiskatt med här angiven inriktning.

minab/gotab Stockholm 1983 77316