Skatteutskottets betänkande

1983/84:52

om beskattningen av egendomslivräntor (prop. 1983/84:140)

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker i betänkandet att överlåtelser mol vederlag i egen-domslivränla skall i skattehänseende generellt behandlas som andra överlåtelser. Mot utskottets beslut reserverar sig gemensamt utskottets borgerliga ledamöter och begär ett nytt förslag från regeringen som skall förhindra uteslutande otillbörlig användning av livränta som vederlag. En motion från allmänna motionstiden av två socialdemokrater är tillgodosedd genom utskottets ställningstagande.

Propositionen

Regeringen (finansdepartementet) föreslår i proposition 1983/84:140 all riksdagen antar ett vid propositionen fogat förslag till lag om ändring i kommunalskatlelagen (1928:370),

I propositionen föreslås att de särskilda bestämmelser som gäller för beskattningen av egendomsöveriåtelser mot livränta, s.k. egendomslivränta, avskaffas.

Enligt nuvarande regler beskallas den som säljer egendom mot vederlag av egendomslivränta fortlöpande i takt med att livräntebeloppen blir tillgängliga för lyftning. Köparen medges avdrag för utgivna belopp som allmänt avdrag.

Enligt förslaget skall vederiag i livränleform beskattas enligt vanliga regler som realisationsvinst eller i förekommande fall som inkomst i den förvärvskälla i vilken den avyttrade egendomen ingått. Även avdragsrällen på köparsidan föreslås avskaffad.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli 1984, EgendomsUvränlor på grund av avtal som ingålls före ikraftträdandet skall behandlas enligt nuvarande regler.

Lagförslaget har följande lydelse.

1 Riksdagen 1983/84. 6 saml. Nr 52

SkU 1983/84:52

SkU 1983/84:52 2

Förslag till

Lag om ändring i komniunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928:370) dels all 19 och 31 §S. 32 S I mom. samt punkt 5 av anvisningarna lill 46 S skall ha nedan angivna lydelse.

dels all i anvisningarna till 35 S skall införas en ny punkl. 3. i anvisningarna till 38 § en ny punkt. 9, och i anvisningarna till 39st en ny punkt, 7, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

19 §' Till skattepliktig inkomst enligi denna lag räknas Icke: vad som vid bodelning eller eljesi på grund av gifioiäil tillfallit make eller vad som förvärvats genom arv, testamente, fördel av oskift bo eller gåva;

vinst vid icke yrkesmässig avyttring av lös egendom i andra fall än som avses i 35 S 3-4 mom.;

vinst i svenskt lotteri eller vinst vid vinsldragning på här i riket utfärdade premieobligationer och ej heller sådan vinst i utländskt lotteri eller vid vinsldragning på utländska premieobligationer, som uppgår lill högst 100 kronor;

ersättning, som på grund av försäkring jämlikt lagen (1962:381) om allmän försäkring, lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring tillfallit den försäkrade, om icke ersättningen grundas på förviirvsinkomst av 6000 kronor eller högre belopp för år eller utgör föräldrapenning, sä ock sådan ersättning enligt annan lag eller särskild författning, som utgått annorledes än på grund av sjukförsäkring, som nyss sagts, till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller under militärtjänstgöring eller i fall som avses i lagen (1977: 265) om statligt personskadeskydd eller lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän om icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst av 6000 kronor eller högre belopp för år, ävensom ersättning, vilken vid sjukdom eller olycksfall tillfallit någon på grund av annan försäkring, som icke tagits i samband med tjänst, dock att till skattepliktig inkomst räknas ersättning i form av pension eller i form av livränta i den mån livräntan är skattepliktig enligt 32 § 1 eller 2 mom., så ock ersättning som utgår på grund av tratlkförsäk-ring eller, med nedan angivet undanlag, annan ansvarighetsförsäkring eller på grund av skadeslåndsförsäkring och avser förlorad inkonisl av skattepliktig natur;

ersättning på grund av ansvarighetsförsäkring enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer till den del ersättningen utgår under de första trettio dagarna av den lid den skadade är arbelsoförmögen och beräknas så att ersättningen uppgår för

Senaste lydelse 1984: 101.

SkU 1983/84:52 3

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

insjuknandedagen till högst 30 kronor och för övriga dagar till högst 6 kronor för dag;

belopp, som lill följd av försäkringsfall eller ålerköp av försäkringen utgått på grund av kapilalförsäkring;

försäkringsersättning eller annan ersättning för skada på egendom, dock att skatteplikt föreligger dels i den mån ersättningen avser driftbyggnad på jordbruksfastighet, byggnad pä fastighet som avses i 24§ 1 mom., byggnad som är avsedd för användning i ägarens rörelse eller sådan del av värdet av markanläggning som får dras av genom årliga värdeminskningsavdrag, dels i den mån köpeskilling, som skulle ha influtit om den försäkrade eller skadade egendomen i stället hade sålts, hade varit all hänföra lill intäkt av fastighet eller av rörelse och dels i den mån ersättningen eljest motsvarar skattepliktig intäkt av eller avdragsgill omkostnad för faslighet eller rörelse;

vinstandel, återbäring eller premieåterbetalning, som utgått på grund av annan personförsäkring än pensionsförsäkring eller sådan sjuk- eller olycksfallsförsäkring som tagits i samband med tjänst, saml vinstandel, som utgått på grund av skadeförsäkring, och premieåterbetalning på grund av skadeförsäkring, för vilken rätt till avdrag för premie icke förelegat;

ersättning jämlikt lagen (1956: 293) om ersättning ål smittbärare om icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst av 6000 kronor eller högre belopp för år;

periodiskt understöd eller där- periodiskt understöd eller där
med jämförlig periodisk intäkt, i med jämföriig periodisk intäkt, iom
den mån givaren enligt 20 § eller icke utgör vederlag vid avyttring av
punkl 5 av anvisningarna lill 46 § egendom, i den mån givaren enligt
icke är berättigad till avdrag för ut- 20 § eller punkl 5 av anvisningarna
givet belopp; lill 46 § icke är berättigad lill avdrag

för utgivet belopp;

stipendier lill studerande vid undervisningsanstalter eller eljesi avsedda för mottagarens utbildning;

studiestöd enligt 2, 3 eller 4 kap. sludiestödslagen (1973:349), inlernalbi-drag, återbelalningsplikiiga studiemedel och resekostnadsersättning enligt 6 och 7 kap. samma lag saml sådant särskilt bidrag vilket enligt av regeringen eller statlig myndighet meddelade bestämmelser utgår lill deltagare i arbetsmarknadsutbildning samt med dem i fråga om sådant bidrag likställda, och äger i följd härav den bidragsberälligade icke göra avdrag för kostnader som avsetis skola bestridas med bidrag av förevarande slag;

allmänt barnbidrag;

lön eller annan gottgörelse, för vilken skall eriäggas skall enligt lagen (1958:295) om sjömansskall;

konlanlunderslöd, som utgives av arbelslöshelsnämnd med bidrag av statsmedel;

handikappersättning enligt 9 kap. 2 och 3 §§ lagen om allmän försäkring, sådan del av vårdbidrag enligt 9 kap, 4§ samma lag som utgör ersättning för merkostnader saml hemsjukvårdsbidrag, som utgår av kommunala eller landslingskommunala medel lill den vårdbehövande;

kommunalt bostadstillägg enligt lagen (1962:392) om huslrutillägg och kommunalt bostadstillägg lill folkpension;

kommunalt bostadstillägg till handikappade;

bostadsbidrag som avses i förordningen (1976: 263) om ställiga bostadsbidrag till barnfamiljer, förordningen (1976:262) om slalskomiiuinala bostadsbidrag eller förordningen (1977:392) om slatskommimala bostadsbidrag lill vissa Iblkpensioniirer m. fl.;

sådan gottgörelse för utgifl eller kostnad som arbetsgivare uppburit från personalstiftelse ur medel, för vilka avdrag icke medgivils vid taxering, vid första tillfälle dylika medel finnas i stiftelsen;

gottgörelse som arbetsgivare uppburit från pensionsstiftelse, till den del stiftelsen ej ägt andra medel för att lämna gotlgörelsen än sådana för vilka avdrag icke åtnjutits vid avsätlning till stiftelsen;

kompensation av staten för bensinskatt på bensin som förbrukats vid yrkesmässig användning av motorsåg;

intäkter av försiiljning av vill viixande bär och svampar som den skaitskyldige själv plockat till den del intäkterna under eil beskattningsår inte överstiger 5000 kronor, såvida intäkterna inte kan hänföras (ill rörelse som den skattskyldige driver eller utgör lön eller liknande förmån.

Beträffande vissa försiikringsbelopp som uigär till lantbrukare, yrkesfiskare m.fl. gäller särskilda bestämmelser i punkt 16 av anvisningarna lill 21 § och i punkt 11 av anvisningarna till 28 S.

(Se vidare anvisningarna.)

31 S-Till tjänst hänföres dels allmän eller enskild tjänst eller stadigvarande uppdrag ävensom varje annan läst eller tilllällig arbetsanställning och dels tillfälligt bedriven vetenskaplig, litterär, konstnärlig eller därmed jiimförlig verksamhet, tillfälligt uppdrag, såsom uppdrag all förriiiia boupp(eckning, arvskifte, auktion, besiktning, värdering, skogsräkning, ävensom annan därmed jämförlig inkomstgivande verksamhet av tillfällig natur.

Med tjänst likställes rätt till

pension, livränta, som utgår pä grund av sjuk-, olycksfalls- eller skadeförsäkring eller annorledes än på grund av försäkring, ersättning, som i annan form än livränta utgår på grund av sjuk- eller olycksfallsförsäkring, lagen i samband med tjänst, saml undanlagsförmåner;

periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk intäkt, i den mån beloppet icke är undantaget från skatteplikt enligt 19§,

(Se vidare anvisningarna,)

Med tjänst likställs rätt lill

a) pension.

/;) livränta, som u(går på grund äv sjuk-, olycksfalls- eller skadeförsäkring eller annorledes än p;i grund av försiikring och inte utgör vederlag vid avyttring av egendom.

c) ersättning, som i annan form
än livränta utgår på grund av sjuk-
eller olycksfallsförsäkring, tagen i
samband med tjiinsi.

d) undantagsförmåner saml

e) periodiskt understöd eller där
med jämförlig periodisk intäkt, i
den mån beloppet inte är undanta
get fiån skatteplikt enligt 19 S och
Inte heller utgör vederlag vid
avyttring av egendom.

(Se vidare anvisningarna.)

Till intäkt av tjänst

/ mom.' Till intäkt av tjänst hänföras;

avlöning, arvode, traktamente, sportler och annan förmån i penningar, bostad eller annal, som utgått för tjänsten;

pension och i den mån icke annat följer av vad nedan i 2 mom. stadgas livriinta, som utgått på grund av sjuk-, olycksfalls- eller skadeförsäkring eller annorledes än på grund av försäkring - dock. såvitt fråga är om sådan livränta till följd av personskada som icke avses i 2 mom., endast livränta eller del därav som avser ersättning för föriorad inkomst av skattepliktig natur eller för förlorat underhåll - ävens

/ mom. hänförs

a) avlöning. arvode, traktamente, sportler och annan förmån i pengar, bostad eller annal som ingått för tjänsten.

b) pension.

c) sådan livränta som utgått på grund av sjuk-, olycksfalls- eller skadeförsiikring eller annorledes än på grund av försäkring med undantag av livränta som utgör vederlag vid avyttring av egendom, i den mån (/('/ inte är fråga om livränta som avses i d) och inte heller annat .följer av 2 mom.,

d) i fråga om sådan / c) angiven
livränta, som utgår till följd av per
sonskada och på vilken 2 mom. Inte
är tillämpligt, den del av livräntan
som avser ersättning för föriorad
inkomst av skattepliktig natur eller
för förlorat underhåll,

e) ersiittning som utgått i annan
form än livränta på grund av sjuk-
eller olycksfallsförsäkring, tagen i
samband med tjänst, dock inte. er
sättning, som avser sjukvårds- eller
läkarkostnader,

J) undantagsförmåner, periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk intäkt som avses i 31 §, samt,

g) engångsbelopp som utgår lill följd av personskada och utgör skattepliktig intäkt enligt punkl I av anvisningarna till I9§,

Som inläkt av tjänst räknas jämväl annat belopp än ovan sagts - såsom vinstandel, återbäring eller vid ålerköp av försäkring uppburet belopp -vilket utgått på grund av pensionsförsäkring eller sådan sjuk- eller olycksfallsförsäkring, som tagits i samband med tjänst.

Sådan ersättning på grund av kollektiv avgångsbidragsförsäkring som tecknas av arbetsgivare lill förmån för arbetstagare och som bestämmes med hänsyn även lill andra omständigheter än den försäkrades levnadsålder och anställningslid räknas endast delvis som intäkt av tjänst på sätt närmare angives i punkl 11 av anvisningarna. Motsvarande gäller i fråga om sådan avgångsersättning som annorledes än på grund av kollekliv

' Senaste lydelse 1983:311.

SkU 1983/84:52 6

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

avgångsbidragsförsäkring utbetalas av staten till arbetstagare. Även avgångsersättning som utbetalas lill arbetstagare som omfattas av s. k, trygg-helsavtal räknas endast delvis som intäkt av tjänst på det sätt som angives i punkt 11 av anvisningarna.

Har tjänsteinnehavare såsom löneförmån innehaft faslighet på sådant sätt, att garanlibelopp för fastigheten skall enligt 47 S upptagas som skattepliktig inkomst för honom, skall dock intäkt, vilken tjänsteinnehavaren åtnjutit från fastigheten, räknas såsom inläkt av jordbruksfastighet eller av annan fastighet.

Anvisningar

till 35 S

3.*Har egendom avyttrats mot vederlag i form av en livsvarig livränta skall intäkten beräknas till det kapitatiserade värdet av livräntan med tillämpning av tabell III till lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt. Är livräntan beroende av Jlera personers liv på så sätt att den upphör vid den .först avlidnes död bestäms kapitalvärdet efter den äldstes levnadsålder. Skall livräntan däremot utgå till den sist avlidnes död beräknas värdet efter den yngstes ålder.

Har i överlåtelseavtalet överens-kommits att livräntan skall utgå liv.svarlgt, dock högst ett avtalat antal år, bestäms intäkten med tillämpning av tabell II till lagen om statlig förmögenhetsskatt med utgångspunkt i det antal år livräntan högst skall utgå om det belopp som framkommer vid en sådan beräkning är lägre än vad som .följer av första stycket. Skall livräntan i stället utgå livsvarigt, dock minst ett avtalat antal år. bestäms intäkten med tillämpning av tabell II till nämnda lag om det belopp som framkommer vid en sådan beräkning är högre än vad som följer av första stycket.

Upphör en livsvarig livränta till följd av dödsfall .som inträffar inom fem år från utgången av det år

* Förutvarande punkt 3 upphävd genom 1951:761.

skå grund av avyttringen Jår som intäkt i stället för vad som anges i första och andra styckena tas upp det sammanlagda livräntebelopp som utgått om intäkten därmed blir lägre. I fall som nu sagts får talan föras genom besvär i särskild ordning inom fem år efter ta.xeringsåret om sådan ändring av taxeringen som föranleds av dödsfallet. Motsvarande rätt tillkommer taxeringsintendent som för talan till den skattskyldiges förmån. I fråga om besvär som här avses gäller 103 och 104 H taxeringslagen (1956: 623) i tillämpliga delar.

till 38 §

9. Ilar egendom avyttrats mot vederlag I form av en livsvarig livränta som ingått i vinstberäkning enligt punkt 3 av anvisningarna till 35!>, skall det årliga vederlaget anses utgöra ränta till så stor del som framkommer vid tillämpning av tabellen i 32S 2 mom. med utgångspunkt i mottagarens ålder. År livräntan beroende av Jlera personers liv på så sätt att den upphör vid den först avlidnes död, tillämpas tabellen med utgångspunkt i den äldstes ålder. Skall livräntan däremot utgå till den sist avlidnes död. tillämpas tabellen med iit-fiångspunkt i den yngstes ålder. Om den person vars ålder är bestämmande vid tillämpningen av tabellen har avlidit och livräntan skall fortsätta att utgå under viss tid, tillämpas tabellen med utgångspunkt i den ålder den avlidne skulle ha uppnått.

Har egendom avyttrats mot ett med livränta jämjörllgt periodiskt vederlag och skall utöver ett fast årligt belopp även utgå tillägg som till sin storlek är beroende av förändringar i det alhnänna prisläget eller liknande förhållande skall till-lägget anses som ränta.

SkU 1983/84:52 8

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

till 39 §

7. Belopp som enligt punkt 9 av anvisningarna till 38§ anses som ränta skall för utgivaren anses som gäldränta enligt I mom.

lill 46 §

5.' Förutsättning för allmänt avdrag för periodiskt understöd eller därmed jämföriig periodisk utbetalning enligt denna punkl är all understödet inte utgått lill mottagare i givarens hushåll eller, om understödet inte utgjort skadestånd, till mottagare under 18 år eller lill mottagare vars utbildning inte är avslutad.

Avdrag medges med utgivet belopp för periodiska utbetalningar

lill make eller förutvarande make sedan underhållsskyldigheten dem emellan reglerats;

lill tidigare anställd;

som utgör skadestånd, dock vid personskada endast med belopp som för mottagaren utgör ersättning för föriorad inkomst av skattepliktig natur eller för förlorat underhåll;

som utgör livränta eller därmed jämförligt vederlag vid förvärv av egendom genom köp, byte eller därmed jämförligt fång;

på grund av föreskrift i testamente;

från juridisk person. från juridisk person om utbetal

ningen inte utgör vederlag vid förvärv av egendom genom köp, byte eller därmed jämförligt fång.

Denna lag träder i kraft den I juli 1984. Äldre bestämmelser tillämpas i fråga om periodiskt vederiag på grund av avyttring av egendom som skett före ikraftträdandet.

Beträffande periodiska utbetalningar som utgår på grund av bindande förpliktelser, som uppkommit före den 9 november 1973, skall de bestämmelser som gällde före den 1 januari 1974 alltjämt tillämpas.

' Senaste lydelse 1982:421,

SkU 1983/84:52 9

Motionerna

Motioner väckta med anledning av propositionen

1983/84:2966 av Stig Josefson m, fl, (c)

I motionen yrkas all riksdagen med avslag på propositionen hos regeringen begär förslag som förhindrar ett otillbörligt utnyttjande av institutet egen-domslivränla.

1983/84:2967 av Knut Wachtmeister m, fl, (m) I motionen yrkas att riksdagen beslutar avslå propositionen,

1983/84:2968 av Kjell Johansson m. fl, (fp) I motionen yrkas

1, att riksdagen beslutar avslå propositionen,

2. all riksdagen hos regeringen begär ett nytt förslag i enUghel med vad
som anförts i motionen. '

Motion väckt under allmänna motionstiden

1983/84:388 av Bengt Silfverstrand (s) och Hans Pettersson i Helsingborg (s) I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag lill lagstiftning i syfte all förhindra all inte avsedda skattelättnader kan uppnås genom användandet av livränta vid överlåtelser av tillgångar.

Utskottet

Överlåtelse av egendom mot likvid av livränta eller med livränta jämförligt vederlag medför andra skattekonsekvenser än om köpeskilUngen betalas på vanligt sätt. Vid livränta beskattas överlålaren i takt med att beloppen blir tillgängliga för lyftning och köparen medges avdrag för utgivna belopp. Livräntebeloppen utgör inkomst av tjänst. Avdrag medges köparen som allmänt avdrag. Är överlåtaren bosalt utomlands när livräntan uppbärs, kan beloppen i regel inte beskallas i Sverige.

Förslaget i propositionen innebär att vederlag i livränleform skall beskattas enligt vanliga regler som realisationsvinst eller i förekommande fall som inkomst i den förvärvskälla i vilken den avyttrade egendomen ingått och all köparen förlorar sin avdragsrätl för utgivna belopp.

I motionerna 2967 av Knut Wachtmeister m.fl. (m), 2966 av Stig Josefson m. fl. (c) och 2968 av Kjell Johansson m. fl. (fp) yrkas avslag på propositionen. Motionärerna anser alt regeringen bör lägga fram ett nytt förslag. Detta bör vara så utformat all del förhindrar en otillbörlig användning av egendomslivräntor men inte omöjliggör eller försvårar generationsväxlingar i företag och inte heller försämrar möjUgheterna för en tidigare innehavare av elt företag att skaffa sig en rättmätig pension. I en under den allmänna motionstiden i år väckt motion; 1983/84:388 av Bengt Silfverstrand och Hans

SkU 1983/84:52 10

Pettersson i Helsingborg (båda s), yrkas förslag till lagstiftning i syfte alt förhindra inte avsedda skattelättnader som kan uppnås genom användandet av Uvränta vid överlåtelse.

Frågan om livräntor och liknande ersättningar i samband med köp har uppmärksammals i olika sammanhang. Den utredning som föregick 1973 års riksdagsbeslut om begränsning av avdragsrällen för periodiska understöd föreslog sålunda all livräntor i samband med köp skulle behandlas som köpeskilling om inte en livränta från allmän synpunkt kunde anses motiverad. Även 1972 års skalteulredning konstaterade all egendomsUvränlorna erbjöd särskilda svårigheter bl. a. när det gällde att göra en tillfredsställande gränsdragning mellan livräntor som kunde anses motiverade av skäl som kunde godtas även vid beskattningen och andra utbetalningar i denna form.

Nu gällande regler, som utvecklats ur instituten livränta och periodiskt understöd, innebär all en överlåtelse mol vederlag som utges periodiskt i form av egendomslivränla beskallas på ett helt annal sätt än en överlåtelse som sker mol en ordinär köpeskilling. Denna ordning är enligt utskottets mening inte lillfredsslällande. Från principiella utgångspunkter finns del ingen anledning alt behandla förelagsöverlålelser där livränta utgör vederlag på annat sätt än överlåtelser av annan egendom. Rent formeUa skillnader mellan sinsemellan ekonomiskt likvärdiga transaktioner bör således i princip inte medföra alt de behandlas olika i skattehänseende.

Fråga uppkommer då huruvida överlåtelser mol vederlag i en egendoms-Uvränla av särskilda skäl bör behandlas annorlunda i beskattningshänseende än försäljningar mol en ordinär köpeskilling. De motiv som allmänt åberopas för en sådan ordning - för övrigt huvudargument också i de tre nu aktuella motioner som innehåller yrkanden om avslag på propositionen- är livräntans funktion som en pensioneringsform för överlåtaren och Uvränlans betydelse som ett medel all underlätta finansieringen av ett företagsförvärv.

I fråga om behovet av egendomslivränla som pensioneringsform erinrar departementschefen i propositionen om all en överlåtelse av en rörelse eller en jordbruksfastighet mol livränta i betydelsefulla hänseenden medför samma ekonomiska konsekvenser som köp av en pensionsförsäkring genom en avdragsgill engångspremie vid avyttringen av förelaget eller fastigheten. Avdrag för en sådan premie kan - utöver vissa begränsade ramar - endast medges efter dispens av RSV. I dispensärendet görs en ingående prövning av bl. a. den skaltskyldiges inkomslförhållanden under innehavet av företagel och hans pensionsförmåner i övrigt. Har den skaitskyldige redan tidigare ett fullgott pensionsskydd vägras dispens. Enligt departementschefens uppfattning framslår det med hänsyn härtill som inkonsekvenl alt behålla en form för pensionering vid överlåtelser mol livränta som alls inte omfattas av de begränsningar vilka i övrigt gäller i fråga om avdrag för pensioneringskostnader.

Utskottet delar denna uppfattning. Den som försäljer en jordbruksfastighet eller en rörelse torde - även om systemet med egendomslivräntor

SkU 1983/84:52 11

försvinner - ha möjlighet all sörja för sill pensionsskydd. Del kan i sammanhanget erinras om alt propositionen inte innebär några ändrade regler i fråga om beskattning av undantagsförmåner.

När det gäller egendomslivränlans betydelse vid förelagsöverlålelser sett ur köparens synvinkel vill utskottet inte bestrida att en sådan vederlagsform kan underlätta finansieringen av företagsförvärvet. Även här gäller emellertid att andra finansieringsvägar är möjliga. Härtill kommer, som departementschefen framhåller, all avdragsrällen för företagsförvärvet genom de av- och nedskrivningsregler som gäller vid rörelsebeskallningen i allmänhet torde komma alt tidigareläggas om förvärvet sker mol en ordinär köpeskil-Ung än om Ukvid erläggs i livränleform.

Likformighels- och rättviseskäl talar således enligt utskottets mening med betydande styrka för all egendomslivräntor inte bör särbehandlas i beskattningshänseende. I sammanhanget bör också beaklas all livräntor i vissa fall kan utnyttjas för alt undgå beskattning eller för alt uppnå andra av lagstiftaren inte avsedda skattelättnader. Ett ytterligare stöd för bifall till propositionen utgör det förhållandet att systemet med egendomslivråntor är förenat med problem i del praktiska laxeringsarbelel och all en taxering i enlighet med förslaget i propositionen kan väntas leda lill förenklingar i skattemyndigheternas arbete med granskning och kontroll.

Med del anförda tillstyrker utskottet propositionen och avstyrker motionerna 2966,2967 och 2968. Yrkandet i motion 388 är härigenom tillgodosett.

Mol den föreslagna utformningen av vinstberäkningen har utskottet inte funnit anledning till erinran. Utskottet har inte heller något att erinra mol förslaget till författningstext men anser all man i förtydligande syfte bör göra ett mindre tillägg i punkl 9 av anvisningarna tiU 38 § KL.

Utskottet hemställer

alt riksdagen med bifall till proposition 1983/84:140 och motion 1983/84:388 samt med avslag på motionerna 1983/84:2966, 1983/ 84:2967 och 1983/84:2968 antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring i kommunalskatlelagen (1928:370) med den ändringen all punkl 9 av anvisningarna erhåller följande såsom utskottets förslag betecknade lydelse;

Regeringens förslag Utskottets förslag

Anvisningar till 38 §

9. Har egendom avyttrats mot 9. Har egendom avyttrats mol
vederlag i form av en Uvsvarig livrän- vederlag i form av en livsvarig livrän
ta som ingått i vinstberäkning enligt ta som ingått i vinstberäkning enligt
punkl 3 av anvisningarna till 35 §, punkl 3 av anvisningarna lill 35 §,
skall det årliga vederlaget anses ut- skall det årliga vederlaget anses ut
göra ränta till så stor del som fram- göra ränta lill så stor del som fram-

kommer vid tillämpning av tabellen i
32 § 2 mom. med utgångspunkt i
mottagarens ålder. Är livräntan be
roende av flera personers liv på så
sätt alt den upphör vid den först
avlidnes död, tillämpas tabellen med
utgångspunkt i den äldstes ålder.
Skall livräntan däremot utgå till den
sist avlidnes död, tillämpas tabellen
med utgångspunkt i den yngstes ål
der. Om den person vars ålder är
bestämmande vid tillämpningen av
tabellen har avUdit och livräntan
skall fortsätta all utgå under viss tid,
tillämpas tabellen med utgångs
punkt i den ålder den avlidne skulle
ha uppnått.
Har egendom........................

kommer vid tillämpning av tabellen i
32 § 2 mom. med utgångspunkt i
mottagarens ålder. Är livräntan be
roende av flera personers liv på så
sätt att den upphör vid den först
avlidnes död, tillämpas tabellen med
utgångspunkt i den äldstes ålder.
Skall livräntan däremot utgå lill den
sist avlidnes död, tillämpas tabellen
med utgångspunkt i den yngstes ål
der. Om den person vars ålder är
bestämmande vid tillämpningen av
tabellen har avlidit och livräntan
skall fortsätta all utgå under viss lid,
tillämpas tabellen med utgångs
punkt i den ålder den avlidne skulle
ha uppnått under beskattningsåret.
--------- som ränta.

Stockholm den 17 maj 1984

På skalteutskoltels vägnar RUNE CARLSTEIN

Närvarande: Rune Caristein (s), Knut Wachtmeister (m). Stig Josefson (c). Hagar Normark (s), Bo Lundgren (m), Ingemar Hallenius (c), Bo Forslund (s), Egon Jacobsson (s), Karl Björzén (m), Kjell Johansson (fp), Anita Johansson (s), Anna Lindh (s), Ewy Möller (m), Bruno Poromaa (s) och Erkki Tammenoksa (s).

Reservation

Knut Wachtmeister, Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Ingemar Hallenius (c), Karl Björzén (m), Kjell Johansson (fp) och Ewy Möller (m) anser

deb att del avsnitt av ulskoltels yttrande som börjar på s. 10 med "Frågan om" och slutar på s. 11 med "38 § KL" bort ha följande lydelse:

När ett enigt skatteutskott våren 1981 med anledning av en motion med begäran om lagstiftning i syfte att förhindra icke avsedda skallelättnader i samband med överlåtelser mol vederlag i livränta tillstyrkte en utredning i ämnet, skedde del med ett uttryckligt förbehåll. Syftet med utredningen borde uteslutande vara att söka komma till rätta med missbruksfallen, inte att hindra eller försvåra överlålelseformer som var avsedda all underlätta generationsväxlingar eller att bereda en tidigare innehavare av ett förelag en rättmätig pension.

SkU 1983/84:52 13

Utskottet finner det mot den bakgrunden mycket anmärkningsvärt att regeringen nu lägger ett förslag som i praktiken innnebär att egendomslivräntor som finansieringsform i samband med förelagsöverlåtelser kommer all helt upphöra. Del huvudsakliga för all inte säga enda skälet till stöd härför som åberopas i propositionen är att del från principiella utgångspunkter är motiverat all livräntor får samma skattemässiga behandling som andra slag av vederlag vid egendomsöverlåtelser, I propositionen tas inte någon hänsyn till att näringslivets representanter vid remissbehandlingen av den departementspromemoria som propositionen bygger på så gott som samfällt uppgivit alt egendomsUvränlorna haft och har betydelse som pensioneringsform för den som försäljer och som finansieringskälla för den som förvärvar ett förelag.

Av propositionen framgår att departementschefen anser att det huvudsakliga missbruket av egendomslivränta som överlålelsevederlag är det som kan förekomma i samband med utflyttning från Sverige. När del gäller egendomsöverlåtelser mot livränta utan sådant samband anser han risken för missbruk "inte påtaglig utom i myckel speciella situationer". Även mol den bakgrunden framslår förslaget i propositionen som märkligt. Enbart den omständigheten att en väl fungerande skatteregel kan bli föremål för ett visst, mycket begränsat missbruk utgör enligt utskottets mening inte någon rimlig anledning att avskaffa den helt. En naturlig lösning borde ha varit att med särskilda regler söka slävja missbruket. I sammanhanget bör erinras om all resultatet av den remissbehandling som föregått propositionen inte ger stöd för antagande all egendomsUvränlor som vederlag vid egendomsöveriåtelser varit eller är föremål för något påtagligt missbruk.

Vid remissbehandlingen har från vissa håll gjorts gällande att egendomsUvränlorna skulle vara svårhanterliga i del praktiska laxeringsarbelel. Enligt skatteutskottets erfarenhet har mera sällan anmärkningar av den arten framställts mol egendomsUvränlorna. 1 vart fall torde de påstådda tillämp-ningssvårgheterna vara betydligt överdrivna.

Utskottet kommer alltså lill den slutsatsen alt övervägande skäl talar för alt behålla systemet med egendomslivräntor. Lagstiftningen bör emellertid ändras så att systemet med sådana livräntor inte kan missbrukas i skattehänseende.

Utskottet avstyrker således propositionen och hemställer all riksdagen i enlighet med sill beslut 1981 hos regeringen begär ett nytt förslag som förhindrar en otillbörlig användning av egendomsUvränlor ulan att omöjliggöra eller försvåra överlålelseformer som har till syfte att underlätta generationsväxlingar eller all bereda en tidigare innehavare av ett förelag en rättmätig pension. Härigenom är också yrkandet i motion 388 tillgodosett.

dels att utskottet bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1983/84:2966, 1983/84:2967 och 1983/84:2968 samt med anledning av motion 1983/84:388