Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Skatteutskottets betänkande

1983/84:50

, om vissa famiyebeskattningsfrågor méd anledning av bl. a. kompletteringspropositionen (prop. 1983/84:150 bilagorna 1 och 2)

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker propositionen och avstyrker således yrkanden av m om bibehållande av förvärvsavdrag, och av m och c om oförändrat skatteuttag i de lägsta inkomstskiklen. Utskottet avstyrker också yrkanden i m-motioner om barnavdrag; i en c-motion om uppräkning av gällande skattereduktion för barnfamiljer med en inkomst och för ensamförälder sarht i fp-motioner om särskild skattereduktion för barn. Till följd härav avstyrker utskottet också yrkanden i fp-motioner om en höjning av skattesatsen i inkomstskiktel 1-4 basenheter med 1 procentenhet utöver vad som föreslås i propositionen och i m-motioner om en sänkning av skatteuttaget i inkomst-skiktet 9-12 basenheter.

Utskottet avstyrker vidare motioner avseende avdraget för underhållsbi­drag, avdrag för nödvändiga och styrkta barntillsynskostnader, beräkning av existensminimum, sambeskattning av makars B-inkomsler och förmögenhet och av fosterföräldrars och fosterbarns förmögenhet.

Till betänkandet har fogats 8 reservationer, 1 av samtliga borgerliga 1 gemensam för c och fp 1 av vardera c och fp saml 4 av m.

SkU 1983/84:50

\

Propositionen

Regeringen (finansdepartementet) föreslår i proposition  1983/84:150 bilaga 1 mom. 10-16 att riksdagen antar vid propositionen fogade förslag till

10.  lag om ändring i kommunalskatlelagen (1928:370),

11.  lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskall,

12.  lag om ändring i lagen (1977:1071) om basenhet,

13.  lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt,

14.  lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

15.  lag om ändring i taxeringslagen (1956:623),

16.  lag om ändring i lagen (1960:63)om förlustavdrag.

Lagförslagen har följande lydelse.

1 Riksdagen 1983184. ösaml. Nr50

 

SkU 1983/84:50                                                                       2

Bilaga 1.8

1   Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928:370)'

dels att 46 § 3 mom. skall upphöra att gälla,

dels att 65 § samt anvisningarna till 70 § skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

65 §' Fråga, humvida skaitskyldig haft        Fråga, huruvida skattskyldig haft bara eller icke eller om barn är att     barn eller icke eller om barn är att räkna såsom hemmavarande eller     räkna såsom hemmavarande eller icke, liksom ock fråga om barns ål-     icke, liksom ock fråga om barns ål­der skall bedömas efter förhållan-     der skall bedömas efter förhållan­dena den 1 november året näst före     dena den 1 november året näst före taxeriiigsåret. Med barn avses jäm-     taxeringsåret. Med barn avses jäm­väl styvbarn och fosterbarn. Barn,     väl styvbarn och fosterbarn. som bor hos sina föräldrar, skall, såvitt avser föräldrarnas rätt till av­drag enligt 46 § 3 mom., anses som hemmavarande endast hos den ena av dem.

I fråga om skattskyldig, som ingått äktenskap under beskattningsåret, skola de bestämmelser som avse gift skaitskyldig, om ej annat följer av vad som stadgas i sista stycket, äga tillämpning först vid taxering för det därpå följande beskattningsåret.

Bestämmelser   som   avse   gift    Bestämmelser   som   avse   gift

skattskyldig skola i fråga om ma-     skaitskyldig skola i fråga om ma­kar, som levt tillsammans, tilläm-     kar, som levt tillsammans, tilläm­pas jämväl under det beskattnings-     pas jämväl under det beskattnings­år, varunder make avlidit. Skatt-     år, varunder make avlidit. skyldig vars make avlidit före den 1 juli året näst före taxeringsåret är dock berättigad till avdrag enligt 46 §3 mom. fjärde stycket.

Har eljest under beskattningsåret ändring inträtt i förhåUande, som har betydelse för tillämpning av bestämmelserna angående taxering av gift skattskyldig, skall det förhållande, som rått under större delen av beskatt­ningsåret, vara bestämmande för taxeringen.

Bestämmelser i denna lag om gift skaitskyldig skola äga tillämpning jämväl i fråga om dem som, utan att vara gifta, leva tillsammans, om de tidigare varit förenade 1 äktenskap eller gemensamt hava eller hava haft bara.

(Se vidare anvisningarna.)

' Senaste lydelse av 46 § 3 mom. 1976:1094.  Senaste lydelse 1982:421.

 

SkU 1983/84:50

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Anvisningar

till 70 §3

Å person, som i 1 inom. av denna paragraf avses, äro icke tillämpliga de om allmänna avdrag i 46 § 2 och 3 mofri. meddelade bestämmelserna och icke heller föreskrifterna om grundavdrag (48 §) eller de i 50 och 51 §§ för i riket bosatt person med­delade föreskrifterna om beskatt­ningsbar inkomst och om lägsta skattepliktiga belopp. De i 49 § meddelade stadgandena äro icke gällande för dödsbo efter person, varom i 1 mom. av förevarande pa­ragraf är fråga.

Ä person, som i 1 mom. av denna paragraf avses, äro icke tillämpliga de om allmänna avdrag i 46 § 2 mom. meddelade bestämmelserna och icke heller föreskriftema om grundavdrag (48 §) eller de i 50 och 51 §§ för i riket bosalt person med­delade föreskrifterna om beskatt­ningsbar inkomst och om lägsta skattepliktiga belopp. De i 49 § meddelade stadgandena äro icke gällande för dödsbo efter person, varom i 1 mom. av förevarande pa­ragraf är fråga.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985 och tillämpas första gången vid 1986 års taxering.

Senaste lydelse 1970:162.

 

SkU 1983/84:50                                                                   4

2   Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1947:576) om statlig inkomst­skatt' dels att 4 § 2 mom. skall upphöra att gälla, dels att 10 § 1 mom. skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

10 §

I mom. För fysiska personer, dödsbon och familjestiftelser beräknas grundbelopp och tilläggsbelopp enligt följande skalor.

Grundbeloppet utgör:

när beskattningsbar inkomst inte överstiger 4 basenheter enligt lagen (1977:1071) om basenhet:

3 procent av den del av den beskattningsbara inkomsten som överstiger 1 basenhet;

när beskattningsbar inkomst överstiger

4 men inte  9 basenheter.

9 " " 10 10 " " 18 18 " '• 21 21 basenheter

grundbeloppet för 4 basenheter och  49o av återstoden

" 10                                                                "         " 20%  "

,. jg                                                    ,.      .. 24% "

" 21                                                    "       " 20% "

Tilläggsbeloppet utgör:

när underlaget för tilläggsbelopp enligt 3 mom. inte överstiger 19 basen­heter: 5 procent av den del av underlaget som överstiger 16 basenheter; när underlaget överstiger

19 men inte 21 basenheter 21    "     " 23 23    "'    " 26 26    "     " 45 45 basenheter

tilläggsbeloppet för 19 basenheter och 10% av återstoden
,. 21     ..      ..  j5% -

., 23                       "       - 20% "

" 26                        "       " 25% "

" 45                        "       " 30% "

Föreslagen lydelse 10 § / mom. För fysiska personer, dödsbon och familjestiftelser beräknas grundbelopp och tilläggsbelopp enligt följande skalor. Grundbeloppet utgör:

när beskattningsbar inkomst inte överstiger 9 basenheter enligt lagen (1977:1071) om basenhet:

4 procent av den del av den beskattningsbara inkomsten som överstiger 1 basenhet;

' Senaste lydelse av 4 § 2 mom, 1960: 173 lagens rubrik 1974:770,

 Senaste lydelse 1983:1050,

 

SkU 1983/84:50

Föreslagen lydelse

när beskattningsbar inkomst överstiger

9 men inte 10 basenheter: 10   *'     "  18 18   "     " 21 21 basenheter

grundbeloppet för 9 basenheter och 15% av återstoden;
10     "       " 20% "        "       ;

18                         "       " 24% "        "       ;

21                         "       " 20% "        "       .

 

Tilläggsbeloppet utgör:

när underlaget för tilläggsbelopp enligt 3 mom. inte överstiger 19 basen­heter: 5 procent av den del av underlaget som överstiger 16 basenheter; när underlaget överstiger

19 men inte 21 basenheter: 21    "     " 23 23    "     " 26 26    "     " 45 45 basenheter

tilläggsbeloppet för 19 basenheter och 10% av återstoden
" 21      "       " 15% "

" 23        "                       " 20% "

" 26        "                       " 25% "

" 45        "                       " 30% "

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1984 och tillämpas första gången vid 1986 års taxering. Skall skattskyldig eller i fråga om makar någon av dem taxeras för beskattningsår som har börjat före den I maj 1984 tillämpas 10 § I mom. i sin lydelse närmast före den 1 januari 1984. Mied makar avses de som taxeras med tillämpning av 11 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

 

SkU 1983/84:50                                                                   6

3   Förslag till

Lag om ändring i lagen (1977:1071) om basenhet

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1977:1071) om basenhet' att ikraftträdande- och övergångsbestämmelseraa till lagen (1983:1047) om ändring i lagen (1982:418) om ändring i lagen (1977:1071) om basenhet enligt 10 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Denna lag träder i kraft den 1 ja­nuari 1984. Skall skattskyldig eller i fråga om makar någon av dem taxe­ras för beskattningsår som har bör­jat före den II november 1983 till-lämpas äldre bestämmelser. Med makar avses de som taxeras med tillämpning av 11 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

Föreslagen lydelse

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1984. Skall skattskyldig el­ler i fråga om makar någon av dem taxeras för beskattningsår som har börjat före den / maj 1984 tillämpas äldre bestämmelser. Med makar avses de som taxeras med tillämp­ning av 11 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

Denna lag träder i kraft deii 1 juli 1984.

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1982:418,  1983:1047. ' 1984:000.

 

SkU 1983/84:50                                                                    7

4   Förslag till

Lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt

Härigenom föreskrivs att 7 § 1 mom., 10 § 1 mom. och anvisningarna lill 10 § lagen (1958:295) om sjömansskatt' samt bilagan till lagen skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

7 § / mom. Här i riket bosatt sjöman samt sjöman bosatt i Danmark, Finland, Island eller Norge skall eriägga sjömansskatt på beskattningsbar månadsinkomst,

a)   vid anställning ombord på fartyg, som huvudsakligast användes i fjärrfart, enligt vid denna lag fogade tabellerna F och FT, samt

b)   vid anställning ombord på annat fartyg enligt vid denna lag fogade tabellerna N och NT.

Därvid eriägger                                       Därvid erlägger

1.   ogift sjöman utan bara skatt 1. ogift sjöman utan barn skatt enligt kolumn 1,         enligt kolumn 1 samt

2.   gift sjöman skatt enligt ko- 2. gift sjöman och ogift sjöman lumn 2-3, samt  med barn skatt enligt kolumn 2.

3.   ogift sjöman              med barn skatt enligt kolumn 4.

Skattebelopp enligt tabellerna utgår i helt krontal, varvid örelal över femtio avrundas uppåt och annat öretal bortfaUer.

Bestämmelserna i 65 § kommunalskattelagen äga motsvarande tiUämp-ning i fråga om sjömansskatt.

10 §

1 mom. Det åligger sjöman, som är bosatt här i riket, att omedelbart efter mottagandet av debetsedel å preliminär A-skatt uppvisa densamma för redaien. Uppvisar sjömannen icke sådan debetsedel, åligger det reda­ren att från lokal skattemyndighet införskaffa debetsedel eller erforderliga uppgifter om dess innehåll.

Skatteavdrag skall verkställas med ledning av anteckningarna å debetse­deln för det löpande året angående den kolumn, som jämhkl uppbördsla­gen skaU tillämpas vid avdrag för gäldande av preliminär A-skatt.

Har sjöman icke erhåUit debetse- Har sjöman icke erhållit debetse­del, som nu sagts, eller har redare del, som nu sagts, eller har redare icke kunnat införskaffa debetsedeln icke kunnat införskaffa debetsedeln eller erforderliga uppgifter om dess eller erforderliga uppgifter om dess innehåll, må skatteavdrag under ja- innehåll, må skatteavdrag under ja­nuari och februari månader ske en-     nuari och febmari månader ske en-

' Lagen omtryckt 1970:933.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:777. Senaste lydelse 1982:420. 'Senaste lydelse 1978:916.

 

SkU 1983/84:50

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen lydelse

 

ligt den kolumn som senast tilläm­pats under nästföregående beskatt­ningsår. Om del senare av debetse­del eller på annal sätt tillföriitligen framgår, att avdrag rätteligen bort ske enligt annan kolumn skall det åligga redaren att vid därnäst föl­jande löneavräkning förelaga erfor­derlig rättelse. Har skatteavdrag under januari och februari skett en­ligt kolumn 2-3 eller 4 med ledning av debetsedeln för nästföregående beskattningsår, skall rättelse till ko­lumn I alllid förelagas, om inte de­betsedel uppvisas eller om det inte på annal sätt kan utrönas vilken ko­lumn som skall tillämpas. Rättelse skall ske senast vid löneavräkning-en för april månad.

ligt den kolumn som senast tilläm­pats under nästföregående beskatt­ningsår. Om del senare av debetse­del eller på annat sätt tillföriitligen framgår, att avdrag rätteligen bort ske enligt annan kolumn skall del åligga redaren att vid därnäst föl­jande löneavräkning företaga erfor­derlig rättelse. Har skatteavdrag under januari och februari skett en­ligt kolumn 2 med ledning av debet­sedeln för nästföregående beskatt­ningsår, skall rättelse till kolumn 1 alltid förelagas, om inte debetsedel uppvisas eller om det inte på.annat sätt kan utrönas vilken kolumn som skall tillämpas. Rättelse skall ske senast vid löneavräkningen för april månad.

Sjöman må jämväl med intyg från lokal skattemyndighet eller beslut från sjömansskatlenämnden eller på annat sätt som bestämts av sjömansskal-tenämnden visa enligt vilken kolumn i sjömansskattelabell avdrag skall ske. Besked om sålunda tillämplig kolumn skall av redaren iakttagas från och med den löneavräkning, som sker näst efter det att beskedel uppvisals för redaren.

Anvisningar

till 10 §"

Tillämplig kolumn enligt 7 § 1 mom. bestämmes för sjöman med motsvarande tillämpning av 4 § uppbördslagen (1953:272) och en­ligt följande uppställning.

Å debetsedel för preliminär A-skatt an­given kolumn

Avdrag för sjö­mänsskatt verk-ställes enligt nedanstående kolumn i tabell F eller N

■ Tillämplig kolumn enligt 7 § 1 mom. bestämmes för sjöman med motsvarande tillämpning av 4 § uppbördslagen (1953:272). Skat­teavdrag för gift sjöman verkställes dock alltid enligt kolumn 2.

2 eller 3 4

Skatteavdrag för gift sjöman verkställes dock alltid , enligt ko­lumn 2-i.

* Senaste lydelse 1974:777.

 

SkU 1983/84:50

Nuvarande lydelse Tabeller för beräkning av sjömansskall

Fjärrfart

TalwU F kolumn I

(Ogift sjöman utan bam)

9 Bilaga

 

Beskattningsbar

Skatt på Inkomst

Skatt på inkomst

månadsinkomst,

vid skiktets nedre

utöver skiktets

kr.

gräns, kr.'

nedre grans

2310- 3600

10.30

+ 33,0%

3600- 4200

436

+ 34.0%

4200- 4800

640

+ 36.5%

4800- 5400

859

+41.0%

5400- 6000

1 105

+49.0%

6000- 6600

1399

+ 52.0%

6600- 7200

1711

+ 52,5%

7200- 7800

2026

+ 55.5%

7800- 8400

2 359

+ 58,5%

8400- 9000

2710

+62.0%

9000-10200

3082

+65.0%

10200-II 400

3 862

+67.0%

II400-I2000

4666

+68.0%

12000-15600

5074

+69.0%

15600-18000

7 558

+ 70,0%

18000-

9238

+73.0%

TabeU F kolumn 2-3 (Gift sjöman)

 

Beskauningsbar

Skad på inkomst

Skuti pa inkomst

månadsinkomst.

vid skiktels nedre

uiover skiktets

kr.

grans, kr.

nedre grans

2770-  3600

12.10

-i.Oc

3600- 4 200

286

+ 34,0'>

4 200- 4 800

490

-t-yb.5'7

4800- 5400

709

+ 41,0%

. 5400- 6000

955

+49.0%

6000- 6600

1249

+ 52.0%

6600- 7 200

1561

+ 52.5%

7200- 7800

1876

+ 55.5%

7800- 8400

2 209

+ 58.5%

8400- 9000

2560

+62.0%

9000-10200

2932

+ 65.0%

10200-11400

3712

+67,0%

11400-12000

4516

+68.0%

12000-15600

4924

+69,0%

15600-18000

7408

+ 70.0%

18000-

9088

+ 73.0%

' Senaste lydelse av bilagan 1982: 1189. 1 • Riksdagen 1983184. ösaml. Nr50

 

SkU 1983/84:50

10

Nuvarande lydelse

TabeU F kolumn 4 (Ogift sjöman med bam)

 

Beskaltnmgsbar

Skatt

på inkomst

Skatt pn inkomst

månadsinkomst.

vid skiktets nedre

uiover skiktets

kr.

 

grans.

kr.

nedre gräns

2930-

4 200

9,90

+ .13.0%

4 200-

4 800

429

 

+ 36,0%

4 800-

5400

645

 

+ 39.0%

5400-

6000

879

 

+47,5%

6000-

7 200

1 164

 

+ 52.0%

7 200-

7 800

1788

 

+ .54.5%

7 800-

8400

2115

 

+ 58,0%

8400-

9000

2463

 

+ 60,5%

9000-

9600

2826

 

+ 64.5%

9600-

10200

3213

 

-65,0%

10200-

11600

3603

 

+67,0%

11600-

12200

4 541

 

+68,0%

12 200-

15 800

4 949

 

+69,0%

15 800-

18 200

7433

 

+ 70,0%

18200-

 

9113

 

+ 73,0%

Tabell F kolumn U

(Utländsk sjöman)

Bcbkaiiningsbar månadsinkomst, kr.

 

2 370-

2 400

2 400-

3000

3000-

3b00

3 600-

4 200

4 200-

4 800

4 800-

5400

5 400-

6000

6000-

6600

6600-

7 200

7 200-

7 800

7 800-

8400

8400-

9000

9000-

9600

9600-

10 200

10 200-

II4O0

11400-

12000

12000-

13800

13 800-

15600

15600-

18000

18000-

27 200

 

Skatt på inkomst

Skall pä inkomst

vid skiktets nedre

utöver skiktets

grans, kr.

nedre grans

9.85

+ 10.5%

13

+ 11.0%

'     79

+ 29.5%

:?6

+ 30,5%

439

+ 33,0%

637

+ 37,0%

859

+ 44.0%

1 123

+47,0%

1405

+47,5%

1690

+ .50.0%

1990

+ 5 2", 5%

2305

+ -5,5%

2638

+ 59,0%

2992

+60.0%

3 352

+62.5%

4 102

+M,0%

4486

+ 66,5%

5683

+68.5%

6916

+ /0.0%

85%

+ 73,0%

 

27 200-

15312

+ 74.5%

 

SkU 1983/84:50

11

Nuvarande lydelse

TabeU FT kolumn 1-3

(Ogift sjöman utan bam samt gift sjöman)

 

Beskattningsbar

Skatt på inkomst ,

Skatt pä inkomst

månadsinkomst.

vid skiktets nedre

utöver skiktets

kr.

gräns, kr.

nedre gräns

9000- 9600

0

+ 0,5%

9600-11400

3

+ 2,0%

11400-12000

39

+ 3,0%

12000-13800

57

+ 5,0%

13800-15600

147

+ 7,0%

15 600-27 200

273

+ 8,0%

27200-

1201

+ 10,0%

TabcU FT kolumn 4

 

 

(Ogift sjöman med bam)

 

 

Beskattningsbar

Skatt pä inkomst

Skatt pä inkomst

månadsinkomst,

vid skiktets nedre

utöver skiktets

kr.

gräns, kr.

nedre gräns

9600-11600

0

+ 2,0%

11600-12200

40

+ 3.0%

12200-I4000

58

+ 5.0%

14000-15800

148

+ 7.0%

15 800-27 400

274

+ 8,0%

27400-

1202

+ 10.0%

Närfart

 

 

TabeU N kolumn I

 

 

(Ogift sjöman utan bam)

 

 

Beskattningsbar

Skatt på inkomst

Skatt på inkomst

månadsinkomst.

vid skiktets nedre

utöver skiktets

kr.

gräns, kr.

nedre gräns

1050-   1800

II

+ 32.0%

1800-  3600

251

+ 33.0%

3600- 4 200

845

+ 35,0%

4 200- 4 800

1055

+ 38,0%

4800- 5400

1283

+ 44,5%

5400- 6000

1550

+ 50,5%

6000- 6600

1853

+ 52,0%

6600- 7200

2 165

-r54,0%

7200- 7800

2 489

+57,0%

7 800- 8400

2831

+ 59,5%

8400- 9000

3 188

+63.5%

9000- 9600

3 569

+65.0%

9600-11000

3959

+66.5 %

11000-11800

4 890

+68,0%

11800-15400

5434

+69,0%

15400-17800

7918

+70,0%

17800-

9598

+ 73.0%

 

SkU 1983/84:50

12

Nuvarande lydelse

Tabell N kolumn 2-3

(Gift sjöman)

 

Beskattningsbar

Skatt på inkomst

Skatt på inkomst

månadsinkomst.

vid skiktets nedre

utöver skiktets

kr.

gräns, kr.

nedre gräns

1520- 1800

11,40

+ 32,0%

1800- 3600

101

+ 33,0%

3600- 4200

695

+35.0%

4200- 4800

905

+ 38.0%'

4800- 5400

1133

+44,5%    ■

5400- 6000

1400

+ 50.5%

6000- 6600

1703

+52,0%

6600- 7200

2015

+54,0%

7200- 7800

2339

+ 57,0%

7800- 8400

,2681

+59,5%

8400- 9000

3038

+63.5%

9000- 9600

3419

+65.0%

9600-ll0(X>

3809

+66,5 %

11000-11800

4740

+68,0%

11800-15400

5284

+69,0%

15400-17800

7768

+70,0%

17800-

9448

+ 73.0%

Tabell N kolumn 4 (Ogift sjöman med bam)

 

Beskattningsbar

Skatt på inkomst

SkaU på inkomst

månadsinkomst.

vid skiktets nedre

utöver skiktets

kr.

gräns. kr.

nedre gräns

1680-  1800

9.60

+ 32,0%

1800- 2400

48

+ 32.5%

2400- 3600

243

+ 33,0%

3600- 4200

639

+ 34,0%

4 200- 4800

843

+ 37.5%

4800- 5400

1068

+42.0%

5400- 6000

1320

+49.5%

6000- 6600

1617

+52.0%

6600-7200

1929

+ 53.0%

7200- 7800

2247

+56.0%

7800- 8400

2583

+59.0%

8400- 9000

2937

+62,0%

9000-10000

3 309

+65.0%

10000-11 200

3959

+67,0%

11200-11800

4763

+68,0%

11800-15600

5171

.+69,0%

15600-18000

7793

+70.0%

18000-

9473

+ 73.0%

 

SkU 1983/84:50

13

Nuvarande lydelse

TabeU N kolumn U (Utländsk sjöman)

 

Beskauningsbar

Skatt pä inkomst

Skatt pä inkomst

månadsinkomst.

vid skiktets nedre

utöver skiktets

kr.

gräns, kr.

nedre gräns

1070-  1200

11,75

+22,5%

1200-  1800

41

+22,0%

1800- 2400

173

+23.0%

2400- 3000

311

+ 22,5%

3000- 3600

446

+30,0%

3600- 4200

626

+ 31.5%

4200- 4800

815

+ 34,0%

4800- 5400

1019

+40,5%

5400- 6000

1262

+45,5%

6000- 6600

1535

+46,5%

6600- 7200

1814

+48,5%

7200- 7800

2105

+51,0%

7800- 8400

2411

+54,0%

8400- 9000

2735

+57,0%

9000- 9600

3077

+59,5%

9600-11000

3434

+61,5%

11000-11 800

4295

+64.5%

11800-13600

4811

+66.5%

13600-15400

6008

+68,5%

15400-17800

7241

+70.5%

17800-27000

8933

+73,0%

27000-

15649

+74.5%

TabeU NT kolumn 1-3

(Ogift sjöman utan bam samt gift sjöman)

 

Beskattningsbar månadsinkomst, kr.

Skatt på inkomst vid skiktets nedre gräns, kr.

Skatt på Inkomst utöver skiktets nedre gräns

9000- 9600

9600-11000

11000-11800

II800-I3600

13600-15 400 15400-27000 27000-

0

6

34

62

152

278

1206

+  1,0% + 2,0% + 3.5% + 5,0%

+ 7,0% + 8,0% + 10,0%

TabcUNTkolaiiiii4

(Ogift sjöman med bara)

 

 

Beskattningsbar månadsinkomst, kr.

Skatt pft inkomst vid skiktets nedre gräns, kr.

Skatt på Inkomst utöver skiktets nedre gräns

9000- 9600 9600-11200 11200-11800 11800-13600

13600-15600 15600-27000 27000-

0 3

35 53

143

283

1 195

+ 0,5% + 2,0% + 3.0% + 5,0%

+ 7,0% + 8,0% + 10,0%

 

SkU 1983/84:50

14 Bilaga

Föreslagen lydelse

Tabeller för beräkning av sjömansskatt

Fjärrfart

Tabell F kolumn 1

(Ogift sjöman ulan bam)

Beskattningsbar tiånadsinkomst, kr.

SkaU pä inkomst vid skiktets nedre gräns, kr.

Skatt på inkomst utöver skiktets nedre gräns

 

2 260- 5400 5400- 6000 6000- 6600

6600-11400 11400-13400 13400-

10,80 1047 1284

1566 3918

4978

+ 33,0% + 39,5% +47,0%

+49,0% +53,0% +49,0%

TabeH F kolumn 2

(Gift sjöman och ogift sjöman med bam)

Beskattningsbar månadsinkomst, kr.

2720- 5400 5400- 6000 6000- 6600

6600-11400 11400-13400 13400-

 

Skatt på inkomst vid skiktets nedre gräns, kr.

Skatt pä inkomst utöver skiktets nedre gräns

12,60 897 1 134

1416

3 768

4 828

 

+ 33,0% +39.5% +47,0%

+49,0% +53,0% +49,0%

 

SkU 1983/84:50

15

Föreslagen lydelse

TabeU F kolumn U

(Utländsk sjöman)

 

Beskattningsbar

Skatt på inkomst

Skatt pä inkomst

månadsinkomst,

vid skiktets nedre

utöver skiktets

kr.

gräns, kr.

nedre gräns

2310- 3000

10,20

+ 12,0%

3000- 3600

93

+ 30,0%

3600- 4200

273

+ 29,5%

4200- 4800

450

+30,0%

4 800- 5400

630

+29,5%

5400- 6000

807

+35,5%

6000- 6600

1020

+42,0%

6600- 7200

1272

+44,5%

7200- 9600

1539

+44,0%

9600-10200

2595

+44,5%

10200-11400

2862

+48,5%

11400-12200

3444

+ 52,5%

12200-13400

3 864

+ 56,5%

13400-14800

4542

+58,0%

14 800-16600

5 354

+62,0%

16600-29000

6470

+66,5%

29000-

14716

+71,0%

TabeU FT

 

 

(Ogift sjöman samt gift sjöman)

 

 

Beskattningsbar

Skatt på inkomst

Skatt på inkomst

månadsinkomst.

vid skiktels nedre

utöver skiktets

kr.

gräns, kr.

nedre gräns

10200-12200

0

+ 5,0%

12200-13 400

100

+ 10,5%

13400-14800

226

+ 15,0%

14800-16600

436

+ 20,0%

16600-29000

796

+ 25,0%

29000-

3 896

+30,0%

Närfart

 

 

Tabell N kolumn 1

 

 

(Ogift sjöman utan bam)

 

 

Beskattningsbar

Skatt på inkomst

Skatt på inkomst

månadsinkomst.

vid skiktets nedre

utöver skiktets

kr.

gräns, kr.

. nedre gräns

1030- 4800

11,90

+ 33,0%

4800- 5400

1256

+33,5%

5400- 6000

1457

+44,0%

6000- 6600

1721

+48,5%

6600-11200

2012

+49,0%

11200-13200

4 266

+ 53,0%

13200-

5 326

+49,0%

 

SkU 1983/84:50

16

Föreslagen lydelse

TabeU N kolumn 2

(Gift sjöman och ogift sjöman med bam)

Leskattningsbar månadsinkomst, kr.

Skatt på inkomst vid skiktets nedre gräns, kr.

Skatt på Inkomst utöver skiktels nedre gräns

 

1480- 4800 4 800- '5400 5400- 6000 6000- 6600

6600-11200 11200-13200 13200-

10,40 1106 1307 1571

1862 4116 5176

+33,0% +33,5% +44,0% +48,5%

+49,0% +53,0% +49,0%

FabeU N kolumn U

(Utländsk sjöman)

Beskattningsbar månadsinkomst, kr.

 

1040-

3000

3000-

3600

3600-

4200

4200-

4800

4800-

5400

5400-

6000

6000-

7800

7800-

8400

8400-

9600

9600-

•10000

10000-

■11200

11200-

■11800

11800-

■13 200

13 200-

■14400

14400-

■16400

16400-

■28800

28800-

 

 

Skatt på Inkomst vid skiktets nedre

Skatt på inkomst utöver skiktets

gräns, kr.

nedre gräns

10,20 461 638 818 995

+23,0% +29,5% +30,0% +29,5% +30,0%

1175 1412 2204 2471

+39,5% +44,0% +44,5% +44,0%

2999 3 179 3 761 4073

+45,0% +48,5% +52,0% +56,5%

4864

5 554

6794

15040

+57,5% +62,0% +66,5% +71,0%

 

SkU 1983/84:50

17

Föreslagen lydelse

 

Tabell NT

(Ogift sjöman samt gift sjöman)

 

 

Beskattningsbar månadsinkomst, kr.

Skatt på inkomst vid skiktets nedre gräns, kr.

Skatt pä inkomst utöver skiktets nedre gräns

9600-10000 10000-11800 11800-13200

13 200-14400 14400-16400 16400-28800

28800-

0

4

94

227 407 807

3907

+ 1,0% + 5,0% + 9,5%

+ 15,0% +20,0% +25,0%

+30,0%

 

 

 

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985. Äldre bestämmelser gäller beträffande sjömansskatt som har erlagts före ikraftträdandet. Vid tillämp­ning av 10 § 1 mom. tredje stycket första meningen skall år 1985 skalleav­drag ske enligt kolumn 2, om kolumn 2-3 eller 4 liUämpats under föregåen­de beskattningsår.

1*' Riksdagen 1983/84. ösaml. Nr50

 

SkU 1983/84:50                                                                   18

5    Förslag till

Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom föreskrivs att 4 § 1 och 2 mom. uppbördslagen (19'53;272)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                         Föreslagen lydelse

4§

/ mom. För inkomst av tjänst som hänför sig till bestämd lidsperiod och uppbärs vid regelbundet återkommande tillfällen eller till arbelsan-ställning som är avsedd all vara kortare tid än en vecka skall preliminär A-skall utgå med belopp, som anges i skattetabeller, om inte lokal skatte­myndighet har bestämt annal, SkallelabeUerna skall ange den preliminära skatt som belöper på olika inkomslbelopp, beräknade för månad eUer den kortare tid som anges i tabellerna. Regeringen eller myndighet som rege­ringen bestämmer fastställer för varje inkomstår sådana tabeller.

Tabellerna skall grundas på följande förutsättningar, nämligen

att inkomsten är oförändrad under inkomståret,

att den skallskyldige endast kommer all laxeras för den inkomst som anges i tabellen,

att den skaitskyldige inte skall erlägga annan skall eller avgift som avses i denna lag än statlig inkomstskatt och kommunal inkomstskatt,

alt skaitskyldig som avses 12           alt skallskyldig som avses i 2
mom. första stycket 2 och 4 erhåller mom. första stycket 2 erhåller skal-
skattereduktion,                                                        tereduktion,
all den skallskyldige vid laxe-            att den skallskyldige vid laxe-
~ ring  för  inkomsten   inte   erhåller ring  för  inkomsten  inte  erhåller
andra avdrag än grundavdrag och,   andra avdrag än grundavdrag.
såvitt gäller skattskyldig som avses
i2 mom. första stycket 3 och 4, för­
värvsavdrag.

2 mom. 1 skattetabellerna skall i särskilda kolumner tas upp skattebe­lopp för följande grupper av skallskyldiga, nämligen

1)   ogift inkomsttagare, som inte 1) ogift inkomsttagare, som inte avses under 4, och gift inkomslla-           avses under 2, och gift inkomstta­gare, vars make har en sammanräk-         gare, vars make har en sammanräk­nad nettoinkomst på minst 3000 nad nettoinkomst på minst 3000 kronor,            kronor,

2)   gift inkomsttagare, vars make 2) gift inkomsttagare, vars make saknar sammanräknad nettoin-            saknar sammanräknad nettoin­komst eller har sådan inkomst un- komst eller har sådan inkomst un­derstigande 3000 kronor,        derstigande 3000 kronor samt ogift

inkomsttagare,  som är berättigad lill skattereduktion.

3)  gift inkomsttagare, som är be­
rättigad till förvärvsavdrag,

' Lagen omtryckt 1972:75.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771.  Senaste lydelse 1979:1159. ' Senaste lydelse 1979:1159.

 

SkU 1983/84:50                                                                      19

Nuvarande lydelse          ,             Föreslagen lydelse

4) ogift inkomsttagare, som är berättigad till förvärvsavdrag.

Ogift inkomsttagare, som är be­rättigad till skattereduktion men inte till förvärvsavdrag skall jäm­ställas med inkomsttagare som avses under 2.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985 och tillämpas första gången i fråga om preliminär skatt för år 1985 samt slutlig och tillkommande skatt på grund av 1986 års taxering.

 

SkU 1983/84:50                                                                  20

6    Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)

Härigenom föreskrivs all 72 a § och 105 § 1 mom, taxeringslagen (1956:623)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                Föreslagen lydelse

72 a §2

Har taxering för inkomst eller förmögenhet som har beslutals av taxe­ringsnämnd icke införts i skattelängd inom föreskriven tid eller har sådan taxering införts för annan än den taxeringen avsett eller eljest uppenbarli­gen införts felaktigt i sådan längd, får länsstyrelsen eUer den lokala skatte­myndigheten besluta om rättelse av längden i denna del. Har beskattnings­bar inkomst enligt 2 § lagen (1958:295) om sjömansskatt eller enligt 1 § 2 mom. nämnda lag skattepliktig dagpenning eller det antal perioder om trettio dagar för vilka skaitskyldig uppburit sådan inkomst ändrats, skall myndigheten vidtaga härav betingad rättelse av längden.

Länsstyrelsen eller den lokala skattemyndigheten får vidare, om inte särskilda skäl talar för att länsrätten bör avgöra frågan, besluta om rättelse av taxeringen i den mån denna blivit oriktig liU följd av

1)   uppenbar felräkning eller uppenbart felaktig överföring av belopp i deklaration,

2)   uppenbar felaktighet i fråga om uppgift till ledning för påförande av skogsvårdsavgift eller om fastighets taxeringsvärde,

3)   uppenbar felaktighet i fråga om beräkning av intäkt av annan fastighet enligt 24 § 2 mom. kommunalskatlelagen (1928:370), beräkning av avdrag enligt 45 § första stycket kommunalskatlelagen eUer beräkning av garanti­belopp enligt 47 § kommunalskattelagen,

4)   uppenbar felaktighet i fråga om schablonavdrag för egenavgifi och avstämning av sådant avdrag eller avdrag som annars medges skallskyldig ulan särskild utredning,

5)   uppenbar felaktighet i fråga 5) uppenbar felaktighet i fråga om avdrag, vars rätta belopp fram-    om avdrag, vars rätta belopp fram­går av debitering, avdrag enligt går av debitering, eller avräkning 46 § 3 mom. kommunalskattelagen enligt 46 § 4 mom. kommunalskal-eller 4 § 2 mom. lagen (1947:576)       telagen av allmänt avdrag,

om statlig inkomstskatt eller avräk­ning enligt 46 § 4 mom. kommunal­skattelagen av allmänt avdrag,

6)   uppenbar felaktighet i fråga om grundavdrag eller avräkning enligt 30 § 3 mom. andra stycket kommunalskatlelagen av sådant avdrag,

7)   uppenbar felaktighet i fråga om sådana förutsättningar för skattere­duktion, som enligt 68 § skall antecknas i skattelängd,

8)   uppenbar felaktighet i fråga om förutsättningar för tiUämpning av bestämmelserna i 11 § 3 mom, lagen om statlig inkomstskall om uppdel­ning av A-inkomsl och B-inkomsl,

9)   uppenbar felaktighet i fråga om beräkning av makars och hemmava-

' Lagen omtryckt 1971: 399.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:773,  Senaste lydelse 1983:444.

 

SkU 1983/84:50                                                                      21

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

rande barns förmögenhet enligt 12 § lagen (1947; 577) om statlig förmögen­hetsskatt,

10)  uppenbar felaktighet varigenom A-inkomsl enligt 9 § 3 mom, lagen om statlig inkomstskatt har betecknats som B-inkomsl eller inkomst av tjänst, till den del denna utgörs av periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk intäkt, har betecknats som A-inkomst,

11)  uppenbarligen för lågt avdrag enligt 50 § 2 mom, fjärde stycket komniunalskattelagen eller motsvarande avdrag enligt lagen om statlig inkomstskall.

Länsstyrelsen eller den lokala skattemyndigheten får också, om inte särskilda skäl talar för all länsrätten bör avgöra frågan, besluta om rättelse av laxeringen i de fall då denna uppenbarligen blivit för hög till följd av

1)   all den skallskyldige på grund av ett felaktigt eller ofullständigt underlag, som lämnats av annan än honom själv, har taxerats för en intäkt som han inte har haft,

2)   att den skattskyldige först efter taxeringsperiodens utgång har styrkt sin rätt till ett i självdeklaralionen eller hos taxeringsnämnden yrkat av­drag,

3)   att taxeringsnämnden inte har prövat uppgifter som varit tillgängliga för skattemyndigheterna.

Föreligger felaktighet av angivna slag får myndigheten även besluta om. därav föranledd ändring av den skaltskyldiges eller makens taxering i ovan angivna hänseenden.

Efter utgången av maj månad året efter taxeringsåret får rättelse enligt denna paragraf beslutas endast om anmärkning i fråga om felaktighet av den art som denna paragraf avser dessförinnan har gjorts hos den som har att besluta om rättelsen.

Innan rättelse beslutas skall, om det behövs, yttrande inhämtas från taxeringsnämndens ordförande. Innebär ifrågasatt åtgärd enligt andra eller fjärde stycket höjning av taxering, skall den skaitskyldige beredas tillfälle yttra sig innan rättelse sker, om hinder härför ej möter.

Beslutas rättelse eller vägras rättelse som den skaitskyldige har yrkat, skall, om detta ej är uppenbart överflödigt, beslutet inom två veckor tillställas den skattskyldige i den ordning som i 69 § 4 mom. föreskrivs i fråga om underrättelse beträffande taxeringsnämnds beslut.

Talan mot beslut i fråga om rättelse enligt denna paragraf förs genom besvär över den taxering som avses med rätlelsebeslutel.

105 § / mom. Finner kammarrätt eller regeringsrätten vid prövning av be­svär, att taxering verkställts på orätt ort eller underlåtits på rätt ort eller ej skett till rikligt belopp, må rätlen, efter vederbörandes hörande, vidtaga erforderlig rättelse. Skatiskyldigs hela taxering må dock icke höjas utöver vad tidigare bestämls, om icke sådan höjning yrkats i besvären. Ändras taxering av kammarrätten eller regeringsrätten därför all inkomst eller utgift bör hänföras till annal beskattningsår än del som taxeringen avser, må härav föranledd ändring vidtagas i den skattskyldiges taxering för det förstnämnda beskattningsåret. Om någon av kammarrätten eller regerings­rätten befrias från taxering därför ätt annan person i stället bort taxeras, må rätten överflytta taxeringen på denne,

 Senaste lydelse 1976:73.

Rättelse: S. 28, rad 5 Utgår: Liknande            2941.

SkU 1983/84:50

22

 

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

Kammarrätt eller regeringsrätten äger vid ändring i skatiskyldigs tax­ering besluta om härav påkallad rät­telse i taxering, som avser den skallskyldiges make eller med make vid laxeringen jämställd skattskyldig, såvitt angår tillämp­ning av 46 § 3 motn.. 48 § 2 mom., 52 § I mom. eller anvisningarna till 52 § kommunalskattelagen, 11 § 1 mom. lagen om statlig inkomst­skatt eller 12 S I mom. lagen om statlig förmögenhetsskall eller avser förutsättning för skattereduk­tion enligt 2 § 4 mom. uppbördsla­gen. 1 mål angående avdrag eller beskattning för periodiskt under­stöd eller därmed jämförlig peri­odisk utbetalning äger kammarrätt eller regeringsrätten vid ändring av givarens eller mottagarens taxering vidtaga därav föranledd ändring av den andres taxering.

Kammarrätt eller regeringsrätten äger vid ändring i skattskyldigs tax­ering besluta om härav påkallad rät­telse i taxering, som avser den skattskyldiges make eller méd make vid taxeringen jämställd skattskyldig, såvitt angår tillämp­ning av 48 S 2 mom., 52 S 1 mom. eller anvisningarna till 52 S kom­munalskatlelagen. 11 § 1 mom. la­gen om statlig inkomstskatt eller 12 S I mom. lagen om statlig för­mögenhetsskatt eller avser förut­sättning för skattereduktion enligt 2 § 4 mom. uppbördslagen. 1 mål angående avdrag eller beskattning för periodiskt understöd eller där­med jämförlig periodisk utbetalning äger kammarrätt eller regeringsrät­ten vid ändring av givarens eller mottagarens taxering vidtaga därav föranledd ändring av den andres taxering.

Hava besvär anförts hos kammarrätten eller regeringsrätten rörande taxering, som åsatts avliden person eller hans dödsbo, och har dödsboet tidigare befriats från att erlägga skatt på grund av taxeringen, skall vid ändring av laxeringen i anledning av besvären jämväl beslutet om skattebe­frielse i erforderlig mån ändras.

Vidtager kammarrätt eller regeringsrätten sådan ändring i fråga om taxering till kommunal inkomstskatt inom viss kommun att avdrag enligt 46 s) 2 mom. kommunalskatlelagen eller kommunalt grundavdrag icke vi­dare kan helt utnyttjas inom samma kommun, skall, ändå att yrkande därom icke framställts, sådan ändring vidtagas i taxering inom annan kommun som kan föranledas av bestämmelserna i 46 S 4 mom. eller 50 S 3 mom. andra stycket nämnda lag.

Denna lag träder i kraft den I januari 1985 och tillämpas första gången vid 1986 års taxering.

 

SkU 1983/84:50                                                                  23

7    Förslag till

Lag om ändring i lagen (1960:63) om förlustavdrag

Härigenom föreskrivs all punkt 4 av anvisningarna lill 2 § lagen (1960:63) om förlustavdrag' skall upphöra att gälla vid utgången av år 1984. Den upphävda bestämmelsen gäUer dock fortfarande i fråga om föriusl som har uppkommit vid 1985 eller tidigare års laxeringar.

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1983:987.

 

SkU 1983/84:50                                                       24

Motionerna

Motioner väckta med anledning av propositionen

1983/84:2938 av Ulf Adelsohn m. fl. (m)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna ■ vad som i motion 2933 anförts om den långsiktiga skattepolitiken.

1983/84:2941 av Karin Söder m. fl. (c)

såvitt avser yrkande

11. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag lill 1 % skaltehöjning i " inkomstskikten 1-4 basenheter.

1983/84:2951 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) I motionen yrkas

1.   att riksdagen avslår propositionen såvitt den hänvisats lill skatteut­skottet,

2.   att riksdagen hos regeringen begär förslag öm differentiering av grundavdraget vid kommunal beskattning så alt hänsyn tas till försörjnings­bördan enligt vad som i motion 2949 anförts,

3.   alt riksdagen godkänner det i tabell 4 i motion 2949 intagna förslaget till statUg inkomstskatteskala för 1985,

4.   att riksdagen hos regeringen begär utredning av förslag om avdragsrätt för nödvändiga barntillsynskostnader,

5.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motion 2949 anförts om avdragsrätten för underhållsskyldiga.

1983/84:2956 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp) såvitt avser yrkandena

5.   att riksdagen avslår förslaget till lag om ändring i lagen (1958:576) om StatUg inkomstskatt,

6.   att riksdagen avslår förslaget till lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt,

7.   alt riksdagen beslutar att inkomsttagare med barn under 18 år äger rätt lill skattereduktion om 2 000 kr. per barn,

8.   att riksdagen beslutar avveckla den s. k. äktamakereduktionen för­inkomsttagare med barn,

9.   att riksdagen beslutar höja uttaget av statlig inkomstskatt i skikten 1-4 med 2 procentenheter.

1983/84:2957 av Lars Werner m. fl. (vpk) såvitt avser yrkandena

9. att riksdagen godkänner vad som i motionen anförts om skärpningar av
omsättningsskatten på aktiehandeln, reavinstbeskattningen, bolagsskatten
och en engångsskatt på stora förmögenheter,

10.   att riksdagen uttalar sig för att ett slopande av mervärdeskatten på mat
bör inledas under budgetåret 1984/85.

 

SkU 1983/84:50                                                                  25

Motioner väckta vid allmänna motionstiden

1983/84:747 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) såvitt avser yrkandena

1. alt riksdagen hos regeringen begär förslag om differentiering av
grundavdraget vid kommunal beskattning så all hänsyn las lill försörjnings­
bördan enligt vad som anförts i motionen,

2. delvis alt riksdagen godkänner del i tabell 3 intagna förslaget lill statlig
inkomstskalteskala för 1985.

1983/84:940 av Sten Andersson i Malmö (m)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begår förslag på ändringar i lagen om statlig förmögenhetsskatt så all foslerfamiljers och fosterbarns eventuella förmögenhet inte sammanräknas på så sätt all förmögenhetsskatt måste betalas om så ej annars varit fallet.

1983/84:943 av Lars-Ove Hagberg m. fl. (vpk)

I motionen yrkas alt riksdagen beslutar att avdraget för underhållsskyldiga fr. o. m. inkomståret 1984 höjs tiU 5 000 kr. per barn och år.

1983/84:1102 av Jan-Erik Wikström m, fl, (fp)

I motionen yrkas - med hänvisning till motion 1101 - all riksdagen hos regeringen begär förslag lill avskaffande av sambeskaltningen av förmö­genheter och B-inkomster.

1983/84:1127 av Ove Eriksson (m)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utredning och förslag om åtgärder för en ökad rörlighet på arbetsmarknaden,

1983/84:1136 av Sonja Rembo (m) och Blenda Littmarck (m)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om avdragsrätl för kostnader för barnomsorg hos barn vårdare i egen regi,

1983/84:1141 av förste vice talmannen Ingegerd Troedsson m. fl. (m)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär skyndsamt förslag om ändring av de i motionen nämnda skatteregler som missgynnar äktenskapet som samlevnadsform eller, för samboende par, tillkomsten av bam.

1983/84:1444 av Anders Andersson (m) och Ove Eriksson (m)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär ändring i skallelag­stiftningen vad gäller sättet att beräkna skatt på äkta makars och sammanle­vandes B-inkomster.

1983/84:1456 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) I motionen yrkas - med hänvisning lill motion 2109 -1. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om höjning av skattereduktionen för hemmamake, vad gäller barnfamiljer saml för ensam­förälder till 4 000 kr. i enlighet med det anförda.

 

SkU 1983/84:50                                                                      26

2.  alt riksdagen beslutar att hos regeringen begära en fortsatt successiv ökning av skattereduktionen för hemmamake och ensamförälder i enlighet med det anförda,

3.  alt riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag innebärande att förvärvsavdraget slopas,

4.  att riksdagen beslutar alt hos regeringen begära förslag beträffande skattereglerna vid existensminimum innebärande all föräldrar som vårdar små barn i hemmet och barnfamiljer som bor i egna hem av normalstandard inte missgynnas.

1983/84:1495 av Knut Wachtmeister (m)

I motionen yrkas alt riksdagen beslutar upphäva sambeskaltningen av fosterbarns och fosterföräldrars förmögenhet.

1983/84:1503 av Allan Åkeriind (m)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar avskaffa sambeskatlningen av förmögenheler.

1983/84:2079 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp) I motionen yrkas - med hänvisning till motion 2078 -

1.  all riksdagen beslutar ätt inkomsttagare med barn under 18 år äger rätt till skattereduktion om 2 000 kr./barn,

2.  att riksdagen beslutar avveckla det s. k. förvärvsavdraget saml äktama­kereduktionen för inkomsttagare med barn,

3.  att riksdagen beslutar höja uttaget av statlig inkomstskatt i skiktet 1-4 med 2 procentenheter,

1983/84:2168 av Martin Olsson (c) och Ulla Ekelund (c)

I motionen yrkas att riksdagen sorn sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om vikten av all frågan om skatt efter försörjningsbörda för barnfamiljer skyndsamt prövas och förslag framläggs.

1983/84:2446 av Ulf Adelsohn m, fl. (m) I motionen yrkas - med hänvisning till motion 2445 -

1.      att riksdagen hos regeringen begär utredning och förslag om avdragsrätt
för nödvändiga barntillsynskoslnader,

2.      att riksdagen hos regeringen begär skyndsam översyn av existensmini­
mireglerna i enlighet med vad i motionen anförts,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om avdragsrätten för underhållsskyldig.

Av ovannämnda motionsyrkanden behandlar utskottet samtliga utom de i motion 2938 och 2957 i detta belänkande. Motionerna 2938 och 2957 - i vad dessa hänvisats lill skalteulskotlel - behandlar utskottet i sitt belänkande SkU 1983/84:51.

 

SkU 1983/84:50                                                                  27

Utskottet Inledning

1 propositionen presenteras de förslag lill förstärkningar av stödet till barnfamiljerna som regeringen tidigare aviserat. Förslagen innebär bl, a, en höjning av del allmänna barnbidraget inkl. flerbarnstillägget med 1 500 kr, per barn och år och en motsvarande höjning av studiebidraget, en höjning av garantinivån i föräldraförsäkringen samt förbättringar av bostadsbidraget genom höjningar av hyres- och inkomstgränser och av åldersgränser för statligt bostadsbidrag. De förslag som läggs fram på skatteområdet, innefat­tande slopande av förvärvsavdraget och skärpt skatteuttag i inkomstskiktel 1-4 basenheter, har tillkommit för att finansiera del ökade stödet till barnfamiljerna.

De borgerliga partierna lägger i partimolioner väckta med anledning av propositionen och under den allmänna motionstiden i år fram sina alternativ till regeringens ekonomiska politik, I fråga om stödet lill barnfamiljerna är ett genomgående tema i de avsnitt av motionerna som hänvisats till skatteutskottet all.skallesystemel bör utformas under större hänsynstagande lill skillnader i familjernas försörjningsbörda.

Ulskollel behandlar i det följande de delar av propositionen och de i anslutning därtill framställda motionsyrkanden som har anknytning till propositionen. Utskottet lar också upp elt antal familjebeskattningsfrågor som aktualiserats i motioner från den allmänna motionstiden i år och som ansetts lämpligen böra behandlas i detta sammanhang.

1 två motioner, 2938 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) och 2957 av Lars Werner m. fl. (vpk), återfinns yrkanden som avser skattepolitikens allmänna inrikt­ning på sikt. Dessa yrkanden behandlar utskottet i ett särskilt betänkande (SkU 1983/84:51).

Barnavdrag m.m.

I motion 2951 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) yrkas avslag på propositionen. Vidare yrkas - med hänvisning lill motivering i motion 2949 - att regeringen lägger fram förslag om elt grundavdrag vid taxeringen till kommunal inkomstskatt. Avdraget bör enligt motionärerna genomföras i tre steg och uppgå lill 15 000 kr. per barn upp till 18 års ålder. Avdragsrällen bör omfatta också hemmavarande barn mellan 18 och 20 år som uppbär studiestöd. Det skattebortfall som till följd härav uppkommer för kommunerna vill motionä­rerna motverka genom en sänkning av det kommunala grundavdraget från 7 500 kr. till 3 000 kr. För den kommunalskatlehöjning som följer av en sådan sänkning vill motionärerna å andra sidan kompensera majoriteten av heltidsarbetande skattskyldiga utan barn genom elt lägre skatteuttag i inkomstskiktet 9-12 basenheter. Ett yrkande av i huvudsak samma innebörd återfinns i moderaternas partimolion 747 från den allmänna motionstiden i

 

SkU 1983/84:50                                                                      28

år. Motionärerna framhåller att familjer med olika antal barn inte har samma förmåga att betala skatt. Därför måste en reformerad inkomstbeskattning i syfte alt skapa rättvisa för barnfamiljer konstrueras så att den beskattnings­bara inkomsten reduceras med ett belopp som svarar mol kostnaderna för barnen. Centern, som godtar propositionen såvitt avser slopat förvärvsav­drag men yrkar avslag på förslaget om höjd skattesats i skiktet 1-4-basenheler, fullföljer elt i motion 1456 framställt yrkande avseende skattere­duktion. Motionärerna framhåller all skattesystemet måste utformas med särskild hänsyn tagen till familjer med endast en inkomst. Detta bör enligt motionärerna lämpligen ske genom att man för barnfamiljer med en inkomsttagare och för ensamföräldrar successivt återställer skattereduktio­nen till den reala nivå den hade då den infördes. I ett första skede bör den enligt motionärernas mening - jämsides med elt utbyggt barnbidrag - höjas från 1 800 kr. till 4 000 kr. Den bör därefter successivt höjas och samordnas med andra åtgärder på familjpolilikens områden, Jan-Erik Wikström m, fl. (fp) som - i likhet med centerpartiet - godtar slopandet av förvärvsavdraget anser att det i propositionen presenterade förslaget i väsentliga hänseenden är felaktigt utformat genom all del i fösta hand innebär en höjning av skattetrycket och en förstärkning av marginaleffekterna för att finansiera en barnbidragshöjning. Jämsides med en barnbidrags- och studiebidragshöj­ning bör enligt motionären inkomsttagare med barn under 18 år fr. o. m. den 1 januari 1985 erhålla en särskild skattereduktion med 2 000 kr. per barn. Denna skall ersätta äktamakereduktionen för inkomsttagare med barn och finansieras genom en höjning av skatleullagel med 2 procentenheter i inkomstskiktel 1-4 basenheter eller med 1 procentenhet utöver vad som föreslås i propositionen. Yrkanden av samma innebörd har framställts i den under allmänna motionstiden väckta parlimotionen 2079 från folkpartiet. Barnfamiljernas skatleförhållanden tas också upp i motion 2168 av Martin Olsson och Ulla Ekelund (båda c). Motionärerna anser att skattereglerna för barnfamiljer bör vara utformade enligt principen skall efter bärkraft och begär elt tillkännagivande om vikten av all barnfamiljernas skatteförhållan­den skyndsamt prövas.

De förslag om förbättringar för barnfamiljerna i form av barnbidragshöj­ning m. m. som läggs fram i propositionen bygger på överväganden av en familjeekonomisk beredningsgrupp. Denna har haft regeringens uppdrag att med utgångspunkt i de undersökningar som gjorts av familjeekonomiska kommittén och ensamförälderkommitlén göra en samlad översyn av familje-poliliken. Förslaget i propositionen, som otvivelaktigt innebär betydande förbättringar för barnfamiljerna med bl. a. en barnbidragshöjning på 1 500 kr. per år och barn, tillstyrks av socialutskottet i dess betänkande SoU 1983/84:35.

I likhet med finansministern anser skatteutskottet att stödåtgärderna inte får leda  till  ökat  budgetunderskott  och  utskottet  anser sig mol den

 

SkU 1983/84:50                                                       29

bakgrunden böra biträda förslaget om höjning av skattesatsen i inkomstskik­tel 1-4 basenheter. Höjningen innebär en skalteskärpning med 234 kr. för samtliga skattskyldiga med mer än 31 200 kr, i inkomst. En sådan skärpning får enligt utskottets mening anses måttiig. Utskottet tillstyrker således propositionen i denna del och avstyrker motionerna 2079, 2941, 2951 och 2956 i motsvarande del.

Utskottet godtar också de av finansministern framförda skälen för att slopa förvärvsavdraget. Avdraget, som är maximerat till 2 000 kr. får anses ha förlorat väsentligt i betydelse som kompensation för vad det numera A huvudsak är avsett, nämUgen all läcka barntillsynskostnader. Med hänsyn härtill och av förenklingsskäl tillstyrker utskottet förslaget, som f. ö. överensstämmer med vad skatteförenklingskommittén rekommenderar i sitt belänkande (SOU 1984:21) Förenklad självdeklaration. Utskottets ställ­ningstagande innebär avslag på moderatmotionerna 2446 och 2951 i motsva­rande del. Yrkandet i motionerna 1456 (c) och 2079 (fp) alt förvärvsavdragel skall slopas är däremot tillgodosett.

När det gäller de olika molionsförslagen att genom avdrag eller skattere­duktion kompensera barnfamiljerna för deras kostnader vill utskottet gärna instämma i motionärernas uppfattning att ett rättvist och effektivt skattesys­tem i möjligaste mån bör utformas med hänsyn till barnfamiljernas försörj­ningsbörda. Frågan hur kostnader för barn skall kunna beaklas i skattehänse­ende och hur sådana regler bör utformas inrymmer emellertid betydande awägningsproblem och del måste också konstateras all varje försök att via beskattningen kompensera barnfamiljerna för deras speciella kostnader med nödvändighet medför en ökad administration och alltså strider mot strävan­dena att förenkla deklarationen för vanliga löntagare och minska taxerings­myndigheternas granskningsarbeie. Som framgår av socialutskottets betän­kande har utskottet under hand lått bekräftat all del av den särskilda beredningsgruppen inledda översynsarbelel på familjepolitikens område kommer att fortsätta, nu med mera långsiktig inriktning och alt även familjebeskatlningen kommer att uppmärksammas i det fortsatta arbetet. Mot den angivna bakgrunden och med hänsyn lill de betydande förbättringar av barnfamiljernas situation som föreslås i propositionen anser ulskollel sig inte kunna biträda vare sig del i m-motionerna 747 och 2951 framförda kravet på barnavdrag vid den kommunala beskattningen, det av centern i motion 1456 framställda yrkandet om uppräkning av äktamakereduktionen för inkomsttagare med barn och ensamståendereduktionen eller folkpartiets begäran i motionerna 2079 och 2956 om en särskild skallereduktion för varje barn. Genom utskottets ställningstagande har fp:s yrkanden i samma motioner om en höjning av skattesatsen i inkomstskiktet 1-4 basenheter och om slopande av äktamakereduktionen för inkomsttagare med barn och ensamslåendereduktionen förfallit. Ulskollel avstyrker också utredningsyr-kandet i motion 2168.

 

SkU 1983/84:50                                                                  30

Underhållsbidrag

En skaitskyldig är under vissa förutsättningar berättigad till allmänt avdrag för belopp som han/hon under beskattningsåret ulgetl för underhåll av icke hemmavarande barn under 18 - i vissa fall 21 - år. Avdraget är maximerat till 3 000 kr.

Ilvåmotioner, båda av Ulf Adelsohn m. fl. (m), 2951 väckt med anledning av propositionen och 2446 från allmänna motionstiden i år erinrar motionä­rerna om att ensamförälderkommittén i betänkandet (SOU 1983:51) Ensam­föräldrar och deras barn föreslagit all detta avdrag slopas och all skalteför- enkUngskommiltén förutsatt att så kommer att ske. Motionärerna framhåller alt underhållsbidraget normall uppgår lill 8 500 kr. eller högre. Ett slopande av avdraget skulle därför - menar de - kraftigt urholka de underhållsskyldi­gas möjligheter att bidra till sina barns försörjning och även psykologiskt kunna få allvarliga följder. Båda motionerna mynnar ut i en begäran att riksdagen skall ge regeringen till känna alt avdraget för underhållsbidrag inte bör slopas. I stället bör övervägas att göra underhållsbidrag/bidragsförskott skattepliktiga vid den kommunala taxeringen och kvitta dem mot en del av det grundavdrag om 15 000 kr. per barn som moderaterna successivt vill införa (jfr ovan).

Avdraget för underhållsbidrag tas också upp av Lars-Ove Hagberg m. fl. (vpk) i motion 943. Motionärema framhåller alt försämrade reallöner och stigande arbetslöshet försvagat betalningsförmågan för stora grupper under­hållsskyldiga. Den enda praktiska utvägen f, n. alt förbättra de underhålls­skyldigas situation anser motionärerna vara alt räkna upp avdragsbeloppet. De yrkar att maximibeloppet höjs lill 5 000 kr. per barn och år.

Med hänsyn till alt det slutliga resultatet av skatteförenklingskommitténs utredningsarbete ännu inte föreligger är utskottet för sin del inte berett att i nu förevarande sammanhang la ställning till vare sig frågan om underhålls-avdragels vara eller inte vara eller lill frågan om en uppräkning av avdraget. Dessa frågor bör lämpligen prövas i samband med de slutliga ställningstagan­dena till kommitténs förslag. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet motio­nerna 2446 och 2951 i denna del och motion 943.

Barntilisynskostnader

I två partimotioner från moderaterna, 2446 och 2951, begärs utredning och förslag om rätt till avdrag för nödvändiga barntilisynskostnader. Motionärer­na anser del naturligt all betrakta sådana kostnader som en utgift för intäkternas förvärvande på samma sätt som exempelvis kostnader för resor lill och från arbetet och menar att föräldrar med en sådan avdragsrätl skulle kunna betala mer för barnomsorg i såväl enskild som kommunal regi. Ett yrkande av i princip samma innebörd och med en liknande motivering ställer Sonja Rembo och Blenda Littmarck i motion 1136.

 

SkU 1983/84:50                                                                      31

Som utskottet ovan framhållit är del förenat med svårigheter att via beskattningen söka kompensera barnfamiljer för deras speciella kostnader ulan att komma i konflikt med strävandena all uppnå enkelhet i deklarations-och laxeringsarbelel. Som utskottet tidigare framhållit kommer man vid den fortsatta översynen av familjepoliliken inom den familjeekonomiska bered­ningsgruppen alt uppmärksamma också familjebeskatlningen. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet motionerna 2446 och 2951 i denna del samt motion 1136,

Existensminimum

Avdrag för nedsatt skatleförmåga kan medges bl, a. då den skattskyldiges inkomst efter avdrag för skatt understigit vad han kan anses ha behövt till underhåll för sig själv, make och oförsörjda barn. Existensminimum bestäms i del enskilda fallet med ledning av normalbelopp. Dessa omfattar alla vanliga levnadskostnader utom bostadskostnad, som beräknas särskilt och läggs till normalbeloppen.

En förulsällning för existensminimum är att den nedsatta skatleförmågan beror på nedsatt arbetsförmåga, långvarig oförvållad arbetslöshet, stor försörjningsbörda eller annan därmed jämförbar omständighet. Stor försörj­ningsbörda anses normalt föreligga om en skallskyldig har all försörja tre eller flera barn, i fråga om ensamslående räcker del i allmänhet med två eller - i vissa fall - ett barn. Beslut om existensminimum bör inte meddelas om den skaitskyldige medvetet begränsar sin arbetsinsats. Detta kan enligt RSV exempelvis vara fallet om bara en av makarna i en familj förvärvsarbetar ulan all del finns något hinder för den andra maken alt också förvärvsarbeta. Hinder kan vara t, ex. all det finns minderåriga barn som behöver tillsyn och barnpassning inte kan ordnas eller all det inte går att få lämpligt förvärvsar­bete.

Existensminimum skall i princip inte medges för den som har en inte oväsentlig förmögenhet, I fråga om fastigheter skall man dock bortse från "mindre bostadsfastighet av enklaste beskaffenhet". Enligt RSV (RSV Du 1983:22) torde detta uttalande i förarbetena gälla egnahemsfastigheter om 2-3 rum och kök och med enklast möjliga standard. I dagens läge bör motsvarande enligt RSV normalt gälla för små och omoderna permanenlbo-släder som vid 1981 års allmänna fastighetstaxering åsatts högst 10 standard-poäng. Undantagsvis kan existensminimum medges även om en fastighet inte är fullt så enkel, nämligen vid myckel ömmande omständigheter och där möjlighet till en alternativ boendeform saknas eller skulle ställa sig avsevärt dyrare.

Avvikelser från normalbeloppen kan ske både nedåt och uppåt. Tillägg till normalbeloppen får göras om den skallskyldige har högre levnadskostnader än normall. Sålunda kan utgifter för barntillsyn läggas till om den skaitskyldi­ge befinner sig i en ekonomiskt svår situation.

 

SkU 1983/84:50                                                       32

Frågan om existensminimireglerna har tagits upp i de två partimotionerna 2446 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) och 1456 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c). Motionärerna i den förra begär en skyndsam översyn "av existensminimireg­lerna. Syftet med denna bör vara all ge bestämmelserna en sådan utformning att de kan tillämpas även på familjer som bor i småhus och när en av föräldrarna själv vårdar familjens barn. Vidare bör man enligt motionärerna vid beräkning av existensminimum kunna beakta nödvändiga barntillsyns-kostnader. Centerpartisterna vill med i huvudsak samma motivering att riksdagen hos regeringen skall begära ett förslag av liknande innebörd.

Utskottet vill inte bestrida att reglerna angående existensminimum delvis är föråldrade och all de därför bör bli föremål för en översyn, Riksskattever­ket har också i yttrande lill regeringen förra året förordat en allsidig utredning av reglerna. Utskottet fömtsätter att en sådan utredning kommer till stånd.

Vad utskottet sålunda anfört bör ges regeringen till känna. Härigenom får motionerna 1456 och 2446 anses vara i motsvarande del tillgodosedda.

Samtaxering av inkomst och förmögenhet m. m.

I ett flertal motioner tar motionärerna upp frågor som gäller beräkning av föräldrars och barns förmögenhet, samlaxering av makars B-inkomsl och förmögenhet m.m. Sålunda begärs i motion 940 av Sten Andersson i Malmö (m) - med hänvisning till alt fosterföräldrar inte disponerar över ett fosterbarns förmögenhet - förslag om att förmögenhetsskallen för fosterför­äldrar och fosterbarn skall beräknas individuellt. Med en Uknande motive­ring yrkar Knut Wachtmeister (m) i motion 1495 lagstiftning av samma innebörd, Allan ÅkerUnd (m) yrkar i motion 1503 att riksdagen beslutar avskaffa sambeskatlningen av makars förmögenhet, Jan-Erik Wikström m. fl. (fp) anser all sambeskatlningen av såväl B-inkomsl som förmögenhet bör helt slopas och begär i motion 1102 regeringsförslag härom. Samma yrkande men begränsat till makars B-inkomsler framställs i motion 1444 av Anders Andersson och Ove Eriksson (båda m). Förste vice talmannen Ingegerd Troedsson m. fl. (m) lar i motion 1141 upp sambeskatlningen ur ett vidare perspektiv. Motionärerna kritiserar bl. a. sambeskatlningen av B-inkomsl och förmögenhet och pekar på att begränsningsregeln i vissa fall kan få nära nog konfiskatoriska effekter för den som gifter sig med någon som inte omfattas av denna regel. Även makens/makans hela inkomst kan då - framhåller motionärerna - komma all drabbas av 80 % eller mer i skatt. I motion 1127 slutligen begär Ove Eriksson (m) utredning och förslag i syfte att möjliggöra en ökad rörlighet på arbetsmarknaden. Motionären anser en lösning på problemet kunna vara all medge någon form av indelning av familjeinkomst under en övergångstid när båda makarna inte kan beredas arbete.

Vid sin under senare år ofta återkommande behandUng av motioner om

 

SkU 1983/84:50                                                       33

slopande av sambeskatlning av B-inkomster har utskottet genomgående intagit den ståndpunkten att, även om principiella skäl talar för en sådan åtgärd, en ändring bör anstå i avvaktan på det slutliga resultatet av familjelagssakkunnigas arbete. Utskottet vidhåller denna uppfattning. Dess­förinnan saknas också anledning att la upp frågan om särbeskallning av makars förmögenhet. Vad särskilt angår frågan om sambeskatlning av fosterföräldrars och fosterbarns förmögenhet vill utskottet erinra om att fosterbarn genomgående likställs med egna bam i beskattningshänseende. Tillräckliga skäl för att göra avsteg från denna princip enbart i fråga om förmögenhetsskatten anser utskottet inte föreligga.

Med hänvisning till det anförda och då utskottet inte är berett medverka till en återgång till sambeskattning av arbetsinkomster, vilket ett bifall till yrkandet i motion 1127 skulle innebära, avstyrker utskottet samtliga i detta avsnitt behandlade motionsyrkanden.

1 samband med behandling i höstas av proposition 1983/84:69 om basenheten för åren 1984 och 1985 beslutade riksdagen att basenheten för inkomståret 1984, dvs. vid 1985 års taxering, skulle utgöra 7 600 kr. i stället för av riksdagen tidigare beslutade 7 700 kr. och vid 1986 års taxering 7 800 kr. i stället för 8 100 kr. Enligt övergångsbestämmelserna skulle, för det fall att skattskyldig - eller i fråga om makar - någon av dem skulle taxeras för beskattningsår som börjat före den 11 november 1983, äldre bestämmel­ser tillämpas.

I propositionen föreslås ändring av skatteskalan för inkomståret 1985 (1986 års taxering). Ändringen skall enligt förslaget inte tillämpas om beskattningsåret för den skaitskyldige och hans make börjar före den 1 maj 1984.1 sammanhanget föreslås en ändring i lagen om basenhet som innebär att nyss angivna tidpunkt - den 11 november 1983 - ändras till den 1 maj 1984.

Denna ändring har uppenbarligen varit avsedd att gälla endast taxerings­året 1986, men den har kommit att utformas så att den omfattar även 1985 års taxering.

Utskottet föreslår att lagtexten ändras så att tidpunkten den 11 november 1983 kvarstår i fråga om 1985 års taxering.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande' barnavdrag m. m.

att riksdagen i vad avser förvärvsavdrag, barnavdrag, skattereduk­tion och makereduktion o. d. saml skatteskalan deb bifaller proposition  1983/84:150 samt motionerna  1983/ 84:1456 yrkande 3 och 1983/84:2079 yrkande 2 i vad avser förvärvsavdraget,

deb avslår motionerna 1983/84:747 yrkande 1 och yrkande 2 (delvis), 1983/84:1456 yrkandena 1 och 2,1983/84:2079 yrkande 1,

 

SkU 1983/84:50                                                      34

yrkande 2 i övrigt och yrkande 3, 1983/84:2168, 1983/84:2941 yrkande 11,1983/84:2951 yrkandena 1-3 samt 1983/84:2956 yrkan­dena 5-9, 2, beträffande underhållsbidrag

att riksdagen avslår motionerna 1983/84:2446 yrkande 3, 1983/ 84:2951 yrkande 5 och 1983/84:943, s    3. beträffande barntilisynskostnader

att riksdagen avslår motionerna 1983/84:2446 yrkande 1, 1983/ 84:2951 yrkande 4 och 1983/84:1136,

4.        beträffande existensminimum

alt riksdagen med anledning av motionerna 1983/84:2446 yrkande 2 och 1983/84:1456 yrkande 4 ger regeringen tiU känna vad utskottet anfört om en allsidig översyn av existensminimireglerna,

5.        bettaffatide fosterföräldrars och fosterbarns förmögenhet

att riksdagen avslår motionerna 1983/84:940 och 1983/84:1495,

6. beträffande individuell beskattning i övrigt av inkomst och förmö­
genhet m. m.

all riksdagen avslår motionerna 1983/84:1102,1983/84:1127,1983/ 84:1141, 1983/84:1444 och 1983/84:1503,

7.        beträffande lagförslagen

att riksdagen med anledning av vad utskottet ovan anfört och hemställt antar de vid propositionen fogade förslagen till ■ a) lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

b)  lag om ändring i lagen (1947:576) om slatUg inkomstskatt,

c)  lag om ändring i lagen (1977:1071) om basenhet med den ändringen alt de i lagen angivna ikraftträdande- och övergångsbes­tämmelserna erhåller följande som utskottets förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag              Utskottets förslag

Denna lag träder i kraft den 1    Denna lag träder i kraft den 1

januari 1984. Skall skaitskyldig eller januari 1984. Skall skattskyldig eller
i fråga om makar någon av dem i fråga om makar någon av dem
taxeras för beskattningsår som har taxeras för beskattningsår som har
börjat före den 1 maj 1984 tillämpas börjat, såvitt avser 1985 års taxering,
äldre bestämmelser. Med makar av- före den 11 november 1983 och, såvitt
ses de som taxeras med tillämpning avser 1986 års taxering, före den 1
av 11 § 1 mom, lagen (1947:576) om maj 1984 tillämpas äldre bestämmel-
statlig inkomstskatt.              ser. Med makar avses de som taxeras

med tillämpning av 11 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomst­skatt.

d)           lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt,

e)           lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

 

SkU 1983/84:50                                                       35

f)           lag om ändring i taxeringslagen (1956:623),

g)           lag om ändring i lagen (1960:63) om förlustavdrag.

Stockholm den 25 maj 1984

På skatteutskottets vägnar RUNE CARLSTEIN

Närvarande: Rune Caristein (s), Knut Wachtmeister (m). Stig Josefson (c), förste vice talmannen Ingegerd Troedsson (m)*. Hagar Normark (s), Bo Lundgren (m), Ingemar Hallenius (c), Bo Forslund (s), Egon Jacobsson (s), Kari Björzén (m), Kjell Johansson (fp), Lars Hedfors (s), Anna Lindh (s), Bmno Poromaa (s) och Erkki Tammenoksa (s).

' Ej närvarande vid justeringen.

Reservationer

Barnavdrag m. m. (mom. 1 och 7)

1. Knut Wachtmeister, förste vice talmannen Ingegerd Troedsson, Bo Lundgren och Karl Björzén (alla m) anser

deb att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 28 med "De förslag" och slutar på s. 29 med "motion 2168" bort ha följande lydelse:

De kraftiga skattehöjningarna under 1983 och 1984 har tillsammans med devalveringens prishöjande effekter allvarligt försämrat barnfamiljernas ekonomi. Enligt konsumentverkets beräkningar ökade levnadskostnaderna för en tvåbarnsfamilj med 11 000 kr. under 1983.1 år beräknas koslnadema stiga med ytterligare 5 600 kr.

Många familjer har mot denna bakgmnd tvingats använda sina besparing­ar för den löpande konsumtionen. Flera har också tvingats låna av släktingar och vänner. Den kraftiga ökningen av barnfamiljer som söker socialbidrag visar att smärtgränsen i många fall nåtts. Barnfamiljernas utsatta situation är säkerligen också en väsentlig anledning till att hushållens sparkvot i Sverige förra året gick ned till noll, något som är internationellt unikt.

Barnfamiljernas svåra situation har orsakats av följande omständigheter:

Vid beskattningen tas ingen hänsyn till hur många som skall leva på en hushållsinkomst. Familjer med samma inkomst betalar lika mycket i skatt oavsett hur många barn de har.

Skatten blir högre ju mera ojämt inkomsterna är fördelade mellan föräldrarna. Skillnaden i skattebelastning kan uppgå till 30-50 %. Samtidigt blir kort dellid eller hemarbete på heltid allt vanligare ju fler bamen blir.

 

SkU 1983/84:50                                                       36

Skatten på en viss hushållsinkomst blir således normalt högre ju fler barn som finns i familjen tvärtemot målsättningen om "skatt efter bärkraft".

I takt med att skatterna har höjts kraftigt har de orättvisa skattereglerna gett allt svårare effekter för de enskilda familjerna.

Utformningen av bostadsbidragen förstärker effekten av den orättvisa beskattningen. Bostadsbidragen prövas nämligen mot familjens bruttoin­komst, inte mol vad den disponerar efter skatt. Delta missgynnar ytterligare de hushåll som är hänvisade till i stort sett en enda inkomst.

Ordnar familjen själv sin barnomsorg kan ,deras ekonomi försämras ytterligare, eftersom barntillsynen måste betalas med redan beskattade pengar. En familj med en hyra på 2 000 kr./mån. och inkomster på 90 000 kr. och 55 000 kr. hamnar således under socialbidragsnivån om barntillsynen kostar mer än 4-5 kr. i limmen per barn.

Ju större behov en barnfamilj har av en inkomstförstärkning, desto mindre får den i allmänhet behålla. Detta beror främst på de kraftiga marginaleffek­ter som bostadsbidragens avlrappningsregler för med sig. I en Irebarnsfamilj släpar dessa stora marginaleffekter med upp lill hushållsinkomster på tillsammans 175 000 kr., för en fembarasfamilj ända upp till drygt 225 000 kr.

Reglerna om existensminimiavdrag är tänkta att fungera som ett sista skyddsnät mot överbeskattning av flerbarnsfamiljerna. I den mån dessa regler över huvud taget fungerar - boende i småhus eller elt "frivilligt" val att själv la hand om sina barn diskvalificerar i allmänhet från rätten till sådana avdrag - ger de i princip marginaleffekter på 100 % i myckel breda inkomstskikt. För en fembarnsfamilj med en inkomst som medgivils existensminimiavdrag spelar det ingen roll om inkomsten är 80 000 kr. eller kanske 240 000 kr., standarden förbUr densamma.

Propositionen

De familjepolitiska förslag som återfinns i kompletleringspropositionen bygger anmärkningsvärt nog inte på någon analys av vad som verkligen orsakat barnfamiljernas ekonomiska problem. Det finns heller inget resone­mang om vilka långsiktiga åtgärder som krävs för alt varaktigt skapa rättvisa för barnfamiljema. Mot den bakgmnden är del naturligt att det föreliggande förslaget präglas av socialistisk ideologi snarare än medvetenhet om vilka åtgärder som nödvändigtvis måste vidtas.

Regeringen föreslår ökade barn- och bostadsbidrag. Detta finansieras genom höjda skatter, som framför allt drabbar barafamiljerna själva genom att förvärvsavdraget slopas.

Barnfamiljernas beroende av generella och inkomstprövade bidrag ökar därmed ytterligare. Möjligheterna att kunna leva på de egna inkomsterna minskar. Redan hårt pressade barnfamiljer som bor i småhus eller med bostadsrätt får dessutom ökade boendekostnader om den aviserade fastig­hetsskatten genomförs.

 

SkU 1983/84:50                                                       37

Reformerad familjebeskattning

Inkomstbeskattningens nuvarande utformning leder till orättvisor mellan olika familjer. Genom progressivilelen i stalsskalteskalan leder olikheter i fördelningen av inkomster mellan två makar till stora variationer i skatteutta­get. Vid inkomstbeskattningen tas inte heller någon hänsyn lill hur stor försörjningsbördan är. Del drabbar framför allt flerbarnsfamiljerna som mer än andra är hänvisade lill att leva på en inkomst. Problemet kan bara lösas genom en övergång lill en mera proportionell inkomstskatt. På sikt bör den statliga inkomstskatten avskaffas helt, utom för de högsta inkomsterna.

De problem som följer av inkomstbeskattningens utformning har ytterliga­re skärpts genom den skattepolitik som förts fram av regeringen sedan valet 1982. Ett antal olika skatter, inte minst inkomstskatten, har skärpts med nominellt 23 miljarder kronor. Delta motsvarar i genomsnitt ca 6 500 kr. per hushåll.

Familjer med olika antal barn har olika förmåga alt betala skall, eftersom de totala kostnaderna beror på antalet bam. Därför måste en reformerad inkomstbeskattning i syfte att skapa rättvisa för barnfamiljer innebära att den beskattningsbara inkomsten skall reduceras med elt belopp som motsvarar kostnadema för barnen.

Den finansiering som i nuvarande budgetläge år nödvändig måste utfor­mas på ett sådant sätt all marginalskatterna inte skärps och strävan att minska de totala marginaleffekterna inte motverkas.

Grundavdrag för barn

En genomgripande reformering av inkomstbeskattningen bör genomföras enligt den modell moderaterna föreslår i partimotionen 2951. Det innebär:

Grundavdrag för barn med 15 000 kr. per hemmavarande barn upp till 18 års ålder införs vid den kommunala beskattningen. Avdragsrällen skall också omfatta hemmavarande barn mellan 18 och 20 år som uppbär studiestöd.

Skattebortfallet för kommunerna motverkas genom all det nu utgående allmänna grundavdraget minskas med 4 500 kr.

Den statliga inkomstskatten sänks planmässigt så all flertalet heltidsarbe­tande kompenseras fullt ut för den kommunala skatteökning som blir följden av ett minskat allmänt grundavdrag.

Pensionärer med låg inkomst kompenseras särskilt inom ramen för de regler som gäller pensionärernas beskattning. Studerande som arbetar för all finansiera studier bör kunna kompenseras inom ramen för studiemedelssys­temet.

De som har så låga inkomster och/eller så många barn att de inte kan utnyttja gmndavdraget för barn fullt ut kompenseras genom "negaliv skall". Detta innebär att ett belopp motsvarande nettoeffekten av den inte

 

SkU 1983/84:50                                                                      38

utnyttjade delen av grundavdraget utbetalas kontant. Därigenom kommer alla barnfamiljer, oavsett inkomstförhållanden och antal barn, att kunna utnyttja avdragels effekter fullt ut.

Inom ramen för den kommunala skalteuljämningen sker en utjämning av skatteunderlaget mellan kommuner med oUka andel barn.

Denna reform bör genomföras i tre steg med början den 1 januari 1985 och således vara fullt genomförd den 1 januari 1987.

Sänkt statlig inkomstskatt

Den statliga inkomstskatten bör planmässigt sänkas. Detta leder till alt även barnlösa, och de vilkas barn inte längre berättigar lill avdrag, kompenseras för den skärpta kommunalskatten genom sänkt statlig inkomst­skatt.

Utskottet förordar därför den statliga inkomstskalteskala för 1985 varom förslag läggs fram i motion 2951.

Förvärvsavdraget

Förvärvsavdraget, som är det enda avdrag inom skattesystemet varigenom hänsyn tas tiU barntillsynskostnader, bör enligt utskottets mening inte slopas. En sådan åtgärd skulle, förutom skattehöjningar för många familjer, också innebära minskade bostadsbidrag.

Mot den angivna bakgrunden tillstyrker utskottet m-motionerna 747 och 2951, sistnämnda motion såvitt nu är i fråga. Det av centern i motion 1456 ■framställda yrkandet om uppräkning av äktamakereduktionen för inkomst­tagare med barn och ensamslåendereduktionen samt folkpartiets begäran i motionerna 2079 och 2956 om en särskild skaltereduktion för varje barn avstyrks. Även om utskottet i hög grad delar centerns uppfattning att en-inkomstfamiljerna missgynnas av nuvarande skatteregler skulle en upp­räkning av hemmamakereduktionen leda till mycket höga tröskeleffekter om hemmamake tar heltidsarbete, i synnerhet i familjer som då också mister bostadsbidrag. En mer proportionell skatt skulle tillsammans med grundavd­rag för barn ge större skalterällvisa ulan Iröskeleffekler.

Yrkandet i motion 2168 får genom utskottels ställningstagande anses tillgodosett.

dels all utskottet under mom. 1 och 7 bort hemställa

alt riksdagen i vad avser förvärvsavdrag, barnavdrag, skallereduk­tion och makereduktion o. d. saml skatteskalan deb med bifall till motionerna 1983/84:747 yrkande 1 och yrkande

 

SkU 1983/84:50                                                      39

2 (delvis) och 1983/84:2951 yrkandena 1-3 deb med anledning av motion 1983/84:2168 -och deb med avslag på proposition 1983/84:150 samt motionerna 1983/84:1456 yrkandena 1-3, 1983/84:2079 yrkandena 1-3, 1983/ 84:2941 yrkande 11 samt 1983/84:2956 yrkandena 5-9 avslår de i propositionen framlagda lagförslagen och begär förslag från regeringen om ändringar i beskattningen av 1985 års inkomster i enlighet med vad som anförs i reservationen.

2. Stig Josefson och Ingemar Hallenius (båda c) anser

deb att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 28 med "De förslag" och slutar på s. 29 med "motion 2168" bort ha följande lydelse:

Utskottet vill gärna instämma i motionärernas uppfattning all elt rättvist och effektivt skattesystem i möjligaste mån bör utformas med hänsyn lill barnfamiljernas försörjningsbörda. Frågan hur kostnaderna för barn skall kunna beaktas i skattehänseende och hur sådana regler bör utformas inrymmer emellertid vissa avvägningsproblem. Ett av problemen är hur man inom ramen för vårt nuvarande skattedebileringssystem, med skatteavdrag vid källan, skall finna utrymme för mer individuella hänsynstaganden.

Av de förslag som presenterats i propositionen samt i motionerna 747 och 2951 (m), 1456 (c) saml 2079 och 2956 (fp), vill utskottet förorda centerparti-förslaget. Detta innebär att ett särskilt och ökat hänsynslagande las lill barnfamiljer där det endast finns en inkomst och att försörjningsbehovet tillgodoses genom en för barnfamiljerna successiv höjning av skattereduktio­nen för hemmamakar och ensamföräldrar till den reala nivå den hade när den infördes. 1 en första etapp bör reduktionen höjas från 1 800 kr. lill 4 000 kr. Regeringen bör ges i uppdrag att fullgöra en beredning för de fortsatta höjningarna så att dessa samordnas med andra åtgärder på familjepolilikens område.

Utskottet kan inte ställa sig bakom de förslag som presenterats i moderatmotionerna. Ett per barn grundat avdrag på inkomsten i den kommunala beskattningen är ett krångligare sätt all nå samma konsumtions-stöd som man når genom barnbidrag oeh flerbarnsstöd.

Utskottet kan inte heller acceptera den finansieringsmodell som föreslås i moderatmotionerna. En reducering av grundavdraget till 3 000 kr. skulle innebära en myckel kraftig procentuell skallehöjning för låginkomsttagare. Särskilt feriearbetande, deltidsarbetande, småföretagare med låga inkoms­ter och yrkesutövare med konstnärlig inriktning skulle drabbas hårt av moderatförslaget. Den höjning av kommunalskatten som blir följden av det minskade grundavdraget uppgår lill ca 1 350 kr. Denna är beloppsmässigt hka stor för en inkomsttagare med 10 000 kr. i inkomst som för den som tjänar 500 000 kr. Detta kan från fördelningspolitiska utgångspunkter inte accepteras.

 

SkU 1983/84:50     ■                                                40

Mol den' angivna bakgrunden och med hänsyn lill de betydande förbätt­ringar av barnfamiljernas situation som föreslagils i motion 1983/84:2941 (c) - höjning av barnbidraget med 600 kr./år för del första barnet saml med 1 000 kr./år för del andra och därefter följande barn - anser utskottet sig inte kunna biträda vare sig del i m- motionerna 747 och 2951 framförda kravet på barnavdrag vid den korhmunala beskattningen eller folkpartiets begäran i motionerna 2079 och 2956 om en särskild skaltereduktion för varje barn. Genom utskottets ställningslagande har ulredningsyrkandet i motion 2168 lillgodoselts.

I likhet med finansministern anser skalleutskoltel all stödåtgärderna inte får leda till ökat budgetunderskott. Utskottet accepterar att förvärvsavdraget slopas. Däremot anser utskottet en finansiering genom skattehöjning - vilket föreslås såväl i propositionen som i m- och fp-molionerna - olämplig. Ett centralt mål för den ekonomiska politiken under 1980-talel är att avveckla det strukturella budgetunderskottet genom att kraftigt minska de offentliga utgifterna. Skattehöjningar är inte någon framkomlig väg. 1 centerns ekonomiska motion (1983/84:2941) redovisas ett ekonomiskt alternativ som trots det ökade stödet till barnfamiljerna ändock har ett i förhållande lill regeringens förslag lägre budgetunderskott. Skillnaden uppgår lill 9 miljar­der kronor. Enligt utskottets uppfattning är således kravet på en ansvarsfull finansiering tillgodosett. Propositionens finansieringsförslag med höjning av statsskatten avstyrks således.

Utskottet vill även i likhet med vad som anförts ovan beträffande moderatmotionen peka på del fördelningspolitiskt tvivelaktiga i att höja statsskatten med samma belopp för alla inkomsttagare. Detta medför också en kraftig procentuell höjning för de lägsta inkomsttagarna.

Med hänvisning till del anförda avstyrker ulskollel moderalmolionerna 747 och 2951 såvitt nu är i fråga. Ulskollel avstyrker också fp:s yrkanden i motionerna 2079 och 2956 om en höjning av skattesatsen i inkomstskiktel 1-4 basenheter och om slopande av äktamakereduktionen för inkomsttagare med barn och ensamståendereduktionen.

deb att utskottet under mom. 1 och 7 bort hemställa

att riksdagen i vad avser förvärvsavdrag, barnavdrag, skattereduk­tion och makereduklion o. d. samt skalleskalan deb med bifall lill motionerna 1983/84:1456 yrkandena 1-3, 1983/84:2079 yrkande 2 i vad avser förvärvsavdraget, 1983/84:2168 och 1983/84:2941 yrkande 11,

deb med avslag på proposition 1983/84:150 samt motionerna 1983/84:747 yrkande 1 och yrkande 2 (delvis), 1983/84:2951 yrkandena 1-3, 1983/84:2079 yrkande 1, yrkande 2 i övrigt och yrkande 3 samt 1983/84:2956 yrkandena 5-9 avslår de i propositio­nen framlagda lagförslagen och begär förslag från regeringen om ändringar i beskattningen av 1985 års inkomster i enlighet med vad som anförs i reservationen.

 

SkU 1983/84:50                                                                      41

3. Kjell Johansson (fp) anser

deb att det avsnitt av utskottels yttrande som börjar på s. 28 med "De förslag" och slutar på s. 29 med "motion 2168" bort ha följande lydelse:

Tillgängliga utredningar visar alt barnfamiljernas situation i dag är mycket ansträngd. Värdet av den disponibla inkomsten per konsumlionsenhet har sjunkit mer än vad summan av olika bidrag har kompenserat. Högst disponibel inkomst per konsumlionsenhet har ensamstående samt samboen­de ulan barn i de yrkesaktiva åldrarna. Bland barnfamiljer ligger endast familjer med elt barn över genomsnittet, medan övriga barnfamiljer Ugger under genomsnittet för samtliga hushåll.

Standarden per hushållsmedlem i barnfamiljer är klart lägre än för övriga. Skillnaden ökar kraftigt med stigande barnantal. En förstärkning av barnfa­miljernas konsumtionsstandard i förhållande lill övriga familjer är därför motiverad av fördelningspolitiska skäl.

Bakom denna utveckling av barnfamiljernas disponibla inkomst ligger elt skattesystem som endast i begränsad utsträckning tar hänsyn lill försörjnings­börda. Utskottet anser att det nu är angeläget att inom ramen för skattesystemet göra sådana hänsynstaganden att det sker en omfördelning över tiden i hushållens skattebelastning. Under den tid då familjens försörjningsbörda är stor på gmnd av hemmavarande barn bör därför skattesystemet la hänsyn till delta, dvs. bamfamiljernas skall bör sänkas. Enligt utskottels mening är den skattereduktion för barnfamiljer som föreslås i fp-motionerna 2079 och 2956 ett lämpligt sätt att åstadkomma detta.

Enligt utskottels mening måste skattesystemet reformeras så att de totala marginaleffekterna begränsas. Dessa är f.n. speciellt höga för många barnfamiljer, vilket innebär att många hushåll med hemmavarande barn har hamnat i den s. k. fattigdomsfällan. Detta innebär att hushållet inte genom egna insatser kan nämnvärt förbättra den egna materiella standarden. En inkomstökning motverkas av höga marginalskatter, progressiva bamom-sorgsavgifter och bortfallande bostadsbidrag, så att den disponibla inkoms­ten inte ökar trots att bruttoinkomsterna gör del. Elt sådant förhållande kan enligt utskottets mening inte accepteras, utan ambitionen måste vara att ytterligare sänka marginalskatterna och mildra övriga rharginaleffekter.

Utskottet anser därför alt det är angeläget all ett första steg i en reformerad beskattning för barnfamiljema kan tas så snart som möjligt. Förändringen måste göras så att ingen skärpning sker av de totala inarginalef-fektema.

Utskottet anser således att en skattereduktion med ett visst belopp per barn bör införas den 1 januari 1985. Det belopp som föreslås i partimotioner­na från folkpartiet anser utskottet väl avvägt. Skattereduktionen bör således utgå med 2 000 kr. per bam i ett första steg.

Föredragande statsrådet anför att införandet av en sådan skattereduktion

 

SkU 1983/84:50                                                       42

skulle innebära att skattesystemet blir krångligare. Utskottet finner för sin del inte att de administrativa nackdelama med en skattereduktion efter antalet barn är sådana all de bör tillmätas någon avgörande betydelse.

I den omfördelning mellan barnfamiljer och icke-barnfamiljer som utskottet anser nödvändig ingår också en omedelbar höjning av barnbidraget och det särskilda flerbarnstillägget. Dessa förslag har behandlats i socialut­skottets betänkande SoU 1983/84:35.

Utskottet anser att den förbättring av barnfamiljernas standard som förordas måste finansieras genom omfördelningar av skatter och andra utgifter. Totalt sett förordar utskottet en finansiering enligt motion 2078 (fp) enligt följande:

 

Höjda barnbidrag m. m.

- 1 200 mkr.

 

Skattereduktion

- 3 600 mkr.

 

Avskaffat förvärvsavdrag

 

800 mkr.

Avskaffad makereduktion för

 

 

barnfamiljer

 

500 mkr.

Skattehöjning

 

2 500 mkr.

Livsmedelssubventioner

 

1 000 mkr.

 

- 4 800 mkr.

4 800 mkr.

Utskottet förordar således att skattereduktionen finansieras delvis genom en skattehöjning med 2 procentenheter i skiktet 1-4 basenheter i inkomst­skatteskalan. Dessutom bör förvärvsavdraget avskaffas liksom makereduk­tionen för de familjer som har barn och således får den nya skaltereduktio­nen. Däremot anser utskottet att makereduktionen för familjer utan barn måste behåUas, bl. a. med hänsyn tiU svårigheterna på arbetsmarknaden.

Omfördelningen enligt de principer utskottet har förordat innebär störst förbättring för flerbarnsfamiljerna. För familjer med ett barn innebär förslaget i stort sett oförändrad ekonomi. För en tvåbarnsfamilj betyder reformen en nettoförbättring på ca 3 000 kr., för en trebamsfamilj en netloförbältring på drygt 6 000 kr. per år.

Reformen innebär totalt sett en omfördelning mellan familjer med resp. utan bam på mellan 1,5 och 2 miljarder kronor. Den största åtstramningen får bäras av familjer med två förvärvsarbetande utan bam. Den maximala förändringen för dem uppgår till ca 1 100 kr. per år och kan jämföras med en förbättring för en fyrabarnsfamilj på mellan 9 000 och 10 000 kr. per år.

Utskottet kan inte tillstyrka de förslag som förordas i propositionen i -denna del. Förslagen innebär en höjning av skattetrycket för att finansiera ökade bidrag, vilket utskottet anser vara en felaktig princip.

Utskottet kan inte heller tillstyrka förslagen vare sig i motionerna 747 och 2951 (m) eller i motion 1446 (c), som visserligen har fördelen att de innebär förändringar i skattesystemet till förmån för bamfamiljerna men förändring­ar som utskottet bedömer som mindre lämpliga.

 

SkU 1983/84:50                                                       43

Sammanfattningsvis anser utskottet att förslagen i motion 2079 (fp) som upprepas i motion 2956 (fp) är väl avvägda. Dessa förslag tillstyrks således. Genom utskottets ställningslagande får också yrkandet i motion 2168 anses vara tillgodosett.

deb att utskottet under mom. 1 och 7 bort hemställa

att riksdagen i vad avser förvärvsavdrag, barnavdrag, skattereduk­tion och makereduktion o. d. samt skatteskalan deb med bifall till motionerna 1983/84:2079 yrkandena 1-3, 1983/84:1456 yrkande 3 och 1983/84:2956 yrkandena 5-9, deb med anledning av motion 1983/84:2168, och deb med avslag på proposition 1983/84:150 saml motionerna 1983/84:1456 yrkandena 1 och 2, 1983/84:2941 yrkande 11, 1983/ 84:747 yrkande 1 och yrkande 2 (delvis) saml 1983/84:2951 yrkandena 1-3 avslår de i propositionen framlagda lagförslagen och begär förslag från regeringen om ändringar i beskattningen av 1985 års inkomster i enlighet med vad som anförs i reservationen.

Underhållsbidrag (mom. 2)

4. Knut Wachtmeister, förste vice talmannen Ingegerd Troedsson, Bo Lundgren och Karl Björzén (alla m) anser

deb att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 30 som börjar med "Med hänsyn" och slutar med "motion 943" bort ha följande lydelse:

De svenska beskattningsreglerna bygger på principen att skatt skall utgå efter förmåga. På senare år har denna princip emellertid frångåtts i vikliga hänseenden. Ett exempel härpå utgör bamfamiljernas beskattning. Utskot­tet finner det anmärkningsvärt att ensamförälder- och skalleförenklingskom-mittéema kommit fram till att underhållsavdragel bör slopas. Avdraget för underhållsbidrag utgör i dag högst 3 000 kr. per barn samtidigt som underhållsbidrag normalt fastställs till 8 500 kr. eller mer. Elt slopande av underhållsavdraget skulle - som motionärerna framhåller - kraftigt urholka de underhållsskyldigas möjligheter all bidra till sina barns försörjning, varför utskottet - i Ukhet med motionärema - anser att underhållsavdraget bör bibehållas. Utskottet tillstyrker således motionerna 2446 och 2951 i denna del och avstyrker motion 943 i den mån den inte är tillgodosedd genom vad utskottet anfört.

deb att utskottet under mom. 2 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1983/84:2446 yrkande 3 och 1983/84:2951 yrkande 5 samt med avslag på motion 1983/84:943 som sin mening ger regeringen till känna vad i förstnämnda motion anförts om avdragsrätten för underhållsskyldig.

 

SkU 1983/84:50                                                       44

Barntillsynskostnader (mom. 3)

5. Knut Wachtmeister, förste vice talmannen Ingegerd Troedsson, Bo
Lundgren och Karl Björzén (alla m) anser

deb att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 31 som börjar med "Som utskottet" och slutar med "motion 1136" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den av motionärerna framförda uppfattningen. Genom all utgifter för barntillsyn räknas som privata levnadskostnader har få barnfamil­jer i dag möjlighet alt bekosta sin barnomsorg själva ulan allvarliga konsekvenser för familjens ekonomi. Ulskollel tillstyrker således motioner­na och fömtsätter alt regeringen så snart som möjligt återkommer till riksdagen med förslag om rätt till avdrag för nödvändiga barntillsynskost­nader.

dels att utskottet under mom. 3 bort hemsläUa

att riksdagen med bifall lill motionerna 1983/84:2446 yrkande 1, 1983/84:2951 yrkande 4 och 1983/84:1136 hos regeringen begär att riksdagen så snart som möjligt föreläggs förslag om rätt till avdrag för nödvändiga kostnader för barntillsyn.

Fosterföräldrars och fosterbarns förmögenhet (mom. 5)

6.       Knut Wachtmeister (m). Stig Josefson (c), förste vice talmannen Ingegerd
Troedsson (m), Bo Lundgren (m), Ingemar Hallenius (c), Karl Björzén (m)
och Kjell Johansson (fp) anser

deb att det avsnitt som börjar i första stycket av utskottets yttrande på s. 33 med "Vad särskilt" och slutar på samma sida med "behandlade motionsyr­kanden" bort ha följande lydelse:

När det gäller sambeskattning av fosterföräldrars och fosterbarns förmö­genhet föreligger i förhållande till egna barn den principiella skillnaden att fosterföräldrar inte får disponera foslerbams förmögenhet. Med hänsyn härtill och då del är ett samhällsintresse alt inte försvåra ensamslående barns möjligheter att få fosterföräldrar, anser utskottet alt ifrågavarande sambe­skatlning bör upphöra. Utskottet tillstyrker alltså motion 940. Härigenom får också motion 1495 anses tillgodosedd. Regeringen bör så snart som möjligt återkomma med förslag i ärendet. Vad utskottet anfört bör ges regeringen lill känna.

Utskottet är inte berett medverka till en återgång lill sambeskattning av arbetsinkomster och avstyrker följaktligen bifall till motion 1127, .

deb all utskottet under mom. 5 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:940 och med anledning av motion 1983/84:1495 som sin mening ger regeringen lill känna vad utskottet anfört om sambeskattning av fosterföräldrars och foster­barns förmögenhet.

 

SkU 1983/84:50                                                                  45

Individuell beskattning i övrigt av inkomst och förmögenhet m. m. (mom. 6)

7. Knut Wachtmeister, förste vice talmannen Ingegerd Troedsson, Bo
Lundgren och Karl Björzén (alla m) anser

deb att del avsnitt av utskottets yttrande som börjar nederst på s. 32 med "Vid sin" och slutar i första stycket på s. 33 med "makars förmögenhet" bort ha följande lydelse:

I motion 1141 redogörs för ett antal exempel på sambeskatlningsregler som missgynnar äktenskapet och i fråga om sammanboende, ej gifta par tillkomsten av gemensamt barn. BI. a. nämns sambeskattningen av förmö­genheler. Till makars (motsvarande) sammanlagda förmögenheler läggs också eventuella barns, styvbarns och fosterbarns förmögenheler. Gränsen för skattefrihet har därvid inte satts högre för de sammanlagda förmögenhe-terna än för ensamstående. Ej' heller sker beskattningen efter lägre skatte­sats. Den s. k. 80/85-procentsregeln kan få nära nog konfiskatoriska effekter om en person som faller under denna begränsningsregel gifter sig.

Vid reavinstbeskallning av äldre aktier medges schablonavdrag med 3 000 kr. Makar får dock endast tillgodogöra sig högst 3 000 kr. tillsammans mol det dubbla beloppet om de taxeras var för sig. S. k. B-inkomster hos makar och jämställda sambeskattas vidare genom att de - i vad de överstiger 5 000 kr. - skatteberäknas på toppen av inkomsten hos den make som har högst inkomst. Denna frigräns räcker inte långt för den som drabbas. Man bör således sträva efter en mer långsiktig lösning och helt slopa sambeskatlning av B-inkomsl och förmögenhet.

Utskottet delar motionärernas uppfattning all del är angeläget med en skyndsam översyn av de skatteregler som missgynnar äktenskapet som samlevnadsform eller, för sammanboende par, tillkomsten av barn och tillstyrker därför bifall till motion 1141. Utskottet tillstyrker också motion 1444, varigenom motion 1503 får anses tillgodosedd. Utskottels ställningsta­gande innebär bifall också till fp-motionen 1102.

deb alt utskottet under mom. 6 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionema 1983/84:1141, 1983/84:1102 och 1983/84:1444, med anledning av motion 1983/84:1503 och med avslag på motion 1983/84:1127 hos regeringen begär skyndsamt förslag om ändring av de skalleregler som missgynnar äktenskapet som samlevnadsform eller, för sammanboende par, tillkomsten av barn i enlighet med vad i förstnämnda motion anförs.

8. Stig Josefson (c), Ingemar Hallenius (c) och Kjell Johansson (fp) anser

deb att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar nederst på s. 32 med "Vid sin" och slutar i första stycket på s. 33 med "makars förmögenhet" bort ha följande lydelse:

 

SkU 1983/84:50                                                       46

Numera har lång lid förflutit sedan sambeskaltningen av förvärvsinkoriist upphävdes. Som grundprincip i del svenska skattesystemet gäller således att var och en av två makar skall i skattehänseende betraktas som en självständig individ. Fortfarande är dock särbeskaltningen inte helt genomförd, vilket måste anses beklagligt. Efter de senaste mycket kraftiga skärpningarna av förmögenhetsskatten drabbas även gifta personer med relativt liten förmö­genhet.

Enligt utskottels mening måste del från rättvisesynpunkt anses mycket otillfredsställande all makars förmögenhet sambeskattas. Med hänsyn härtill och då det skattebortfall som kan väntas bli följden av ett slopande av sambeskattningen av makars förmögenhet torde vara helt försumbar i statsbudgeten, bör enligt utskottets mening denna sambeskatlning slopas.

Vad ulskollel nu anfört kan med fog göras gällande också i fråga om sambeskattningen av B-inkomster. Utskottet tillstyrker därför motionerna 1102 och 1444. Härigenom är också yrkandet i motion 1503 tillgodosett. Detsamma gäller i viss mån också motion 1141,

deb att utskottet under mom. 6 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1983/84:1102 och 1983/ 84:1444, med anledning av motionerna 1983/84:1141 och 1983/ 84:1503 samt med avslag på motion 1983/84:1127 hos regeringen begär förslag om slopande av sambeskatlning av förmögenhet och B-inkomsl i enlighet med vad i motion 1983/84:1101 anförs.

 

SkU 1983/84:50                                                                 47

Innehåll

Sammanfattning ...............................................        1

Propositionen  .................................................. ...... 1

Författningsförslagen......................................... ...... 2

Motionerna ...................................................... .... 24

Utskottet

Inledning .........................................................      27

Bamavdragm. m................................................ .... 27

Underhållsbidrag ...............................................      30

Barntilisynskostnader ........................................ .... 30

Existensminimum............................................... .... 31

Samtaxering av inkomst och förmögenhet m.m........      32

Hemställan.......................................................      33

Reservationer

Baraavdrag m.m................................................ .... 35

Underhållsbidrag ...............................................      43

Barntilisynskostnader .........................................      44

Fosterföräldrars och fosterbaras förmögenhet   ......      44

Individuell beskattning i övrigt av inkomst och förmögenhet m.m. 45

 

minab/gotab 78699   Stockholm 1984