Skatteutskottets betänkande
1983/84:50
om vissa familjebeskattningsfrågor med anledning av bl. a.
kompletteringspropositionen (prop. 1983/84:150 bilagorna 1 och 2)
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker propositionen och avstyrker således yrkanden av m
om bibehållande av förvärvsavdrag, och av m och c om oförändrat
skatteuttag i de lägsta inkomstskikten. Utskottet avstyrker också yrkanden i
m-motioner om barnavdrag, i en c-motion om uppräkning av gällande
skattereduktion för barnfamiljer med en inkomst och för ensamförälder samt
i fp-motioner om särskild skattereduktion för barn. Till följd härav avstyrker
utskottet också yrkanden i fp-motioner om en höjning av skattesatsen i
inkomstskiktet 1-4 basenheter med 1 procentenhet utöver vad som föreslås i
propositionen och i m-motioner om en sänkning av skatteuttaget i inkomstskiktet
9-12 basenheter.
Utskottet avstyrker vidare motioner avseende avdraget för underhållsbidrag,
avdrag för nödvändiga och styrkta bamtillsynskostnader, beräkning av
existensminimum, sambeskattning av makars B-inkomster och förmögenhet
och av fosterföräldrars och fosterbarns förmögenhet.
Till betänkandet har fogats 8 reservationer, 1 av samtliga borgerliga 1
gemensam för c och fp 1 av vardera c och fp samt 4 av m.
Propositionen
Regeringen (finansdepartementet) föreslår i proposition 1983/84:150
bilaga 1 mom. 10-16 att riksdagen antar vid propositionen fogade förslag till
10. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),
11. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,
12. lag om ändring i lagen (1977:1071) om basenhet,
13. lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt,
14. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),
15. lag om ändring i taxeringslagen (1956:623),
16. lag om ändring i lagen (1960:63)om förlustavdrag.
Lagförslagen har följande lydelse.
1 Riksdagen 1983/84. 6 sami. Nr 50
SkU 1983/84:50
2
Bilaga 1.8
1 Förslag till
Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)
Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928:370)'
dels att 46 § 3 mom. skall upphöra att gälla,
dels att 65 § samt anvisningarna till 70 § skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
65 §2
Fråga, huruvida skattskyldig haft
barn eller icke eller om barn är att
räkna såsom hemmavarande eller
icke, liksom ock fråga om barns ålder
skall bedömas efter förhållandena
den 1 november året näst före
taxeringsåret. Med barn avses jämväl
styvbarn och fosterbarn.
Fråga, huruvida skattskyldig haft
barn eller icke eller om barn är att
räkna såsom hemmavarande eller
icke, liksom ock fråga om barns ålder
skall bedömas efter förhållandena
den 1 november året näst före
taxeringsåret. Med barn avses jämväl
styvbarn och fosterbarn. Barn,
som bor hos sina föräldrar, skall,
såvitt avser föräldrarnas rätt till avdrag
enligt 46 §3 morn., anses som
hemmavarande endast hos den ena
av dem.
I fråga om skattskyldig, som ingått äktenskap under beskattningsåret,
skola de bestämmelser som avse gift skattskyldig, om ej annat följer av vad
som stadgas i sista stycket, äga tillämpning först vid taxering för det därpå
följande beskattningsåret.
Bestämmelser som avse gift
skattskyldig skola i fråga om makar,
som levt tillsammans, tillämpas
jämväl under det beskattningsår,
varunder make avlidit.
Bestämmelser som avse gift
skattskyldig skola i fråga om makar,
som levt tillsammans, tillämpas
jämväl under det beskattningsår,
varunder make avlidit. Skattskyldig
vars make avlidit före den 1
juli året näst före taxeringsåret är
dock berättigad till avdrag enligt
46 § 3 mom. fjärde stycket.
Har eljest under beskattningsåret ändring inträtt i förhållande, som har
betydelse för tillämpning av bestämmelserna angående taxering av gift
skattskyldig, skall det förhållande, som rått under större delen av beskattningsåret,
vara bestämmande för taxeringen.
Bestämmelser i denna lag om gift skattskyldig skola äga tillämpning
jämväl i fråga om dem som, utan att vara gifta, leva tillsammans, om de
tidigare varit förenade i äktenskap eller gemensamt hava eller hava haft
barn.
(Se vidare anvisningarna.)
1 Senaste lydelse av 46 § 3 mom. 1976:1094.
2 Senaste lydelse 1982:421.
SkU 1983/84:50
3
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Anvisningar
till 70 §3
Å person, som i 1 mom. av denna
paragraf avses, äro icke tillämpliga
de om allmänna avdrag i 46 § 2 och
3 mom. meddelade bestämmelserna
och icke heller föreskrifterna om
grundavdrag (48 §) eller de i 50 och
51 §§ för i riket bosatt person meddelade
föreskrifterna om beskattningsbar
inkomst och om lägsta
skattepliktiga belopp. De i 49 §
meddelade stadgandena äro icke
gällande för dödsbo efter person,
varom i 1 mom. av förevarande paragraf
är fråga.
Å person, som i 1 mom. av denna
paragraf avses, äro icke tillämpliga
de om allmänna avdrag i 46 § 2
mom. meddelade bestämmelserna
och icke heller föreskrifterna om
grundavdrag (48 §) eller de i 50 och
51 §§ för i riket bosatt person meddelade
föreskrifterna om beskattningsbar
inkomst och om lägsta
skattepliktiga belopp. De i 49 §
meddelade stadgandena äro icke
gällande för dödsbo efter person,
varom i 1 mom. av förevarande paragraf
är fråga.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985 och tillämpas första gången
vid 1986 års taxering.
3 Senaste lydelse 1970:162.
SkU 1983/84:50
4
2 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt1
dels
att 4 § 2 mom. skall upphöra att gälla,
dels att 10 § 1 mom. skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse
10 §
1 mom} För fysiska personer, dödsbon och familjestiftelser beräknas
grundbelopp och tilläggsbelopp enligt följande skalor.
Grundbeloppet utgör:
när beskattningsbar inkomst inte överstiger 4 basenheter enligt lagen
(1977:1071) om basenhet:
3 procent av den del av den beskattningsbara inkomsten som överstiger
1 basenhet;
när beskattningsbar inkomst överstiger
4 men inte 9 basenheter: grundbeloppet för 4 basenheter och 4% av återstoden
9 ” ” 10
10 ” ” 18
18 ” ” 21
21 basenheter
” 9 ” ” 15%
” 10 ” ” 20%
” 18 ” ” 24%
” 21 ” ” 20%
Tilläggsbeloppet utgör:
när underlaget för tilläggsbelopp enligt 3 mom. inte överstiger 19 basen
heter:
5 procent av den del av underlaget som överstiger 16 basenheter;
när underlaget överstiger
19 men inte 21 basenheter
21 ” ” 23
23 ” ” 26
26 ” ” 45
45 basenheter
tilläggsbeloppet för 19 basenheter och 10% av återstoden
” 21 ” ” 15% ”
” 23 ” ” 20% ”
„ 26 „ 25% „
” 45 ” ” 30% ”
Föreslagen lydelse
10 §
1 mom. För fysiska personer, dödsbon och familjestiftelser beräknas
grundbelopp och tilläggsbelopp enligt följande skalor.
Grundbeloppet utgör:
när beskattningsbar inkomst inte överstiger 9 basenheter enligt lagen
(1977:1071) om basenhet:
4 procent av den del av den beskattningsbara inkomsten som överstiger
1 basenhet;
1 Senaste lydelse av
4 § 2 mom. 1960: 173
lagens rubrik 1974:770.
2 Senaste lydelse 1983:1050.
SkU 1983/84:50
5
Föreslagen lydelse
när beskattningsbar inkomst överstiger
grundbeloppet för 9 basenheter och 15 % av återstoden
” 10 ” ” 20% ”
” 18 ” ” 24% ”
” 21 ” ” 20% ”
9 men inte 10 basenheter
10 ” ” 18
18 ” ” 21
21 basenheter
Tilläggsbeloppet utgör:
när underlaget för tilläggsbelopp enligt 3 mom. inte överstiger 19 basenheter:
5
procent av den del av underlaget som överstiger 16 basenheter;
när underlaget överstiger
19 men inte 21 basenheter
21 ” ” 23
23 ” ” 26
26 ” ” 45
45 basenheter
tilläggsbeloppet för 19 basenheter och 10% av återstoden
” 21 ” ” 15% ”
” 23 ” ” 20% ”
” 26 ” " 25% ”
» 45 .. .. 30% „
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1984 och tillämpas första gången vid
1986 års taxering. Skall skattskyldig eller i fråga om makar någon av dem
taxeras för beskattningsår som har böljat före den 1 maj 1984 tillämpas
10 § 1 mom. i sin lydelse närmast före den 1 januari 1984. Med makar avses
de som taxeras med tillämpning av 11 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt.
SkU 1983/84:50
6
3 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1977:1071) om basenhet
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1977:1071) om basenhet1 att
ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (1983:1047) om
ändring i lagen (1982:418) om ändring i lagen (1977:1071) om basenhet
enligt 10 § 1 mom. lagen (1947:576)
angivna lydelse.
Nuvarande lydelse
Denna lag träder i kraft den 1 januari
1984. Skall skattskyldig eller i
fråga om makar någon av dem taxeras
för beskattningsår som har börjat
före den II november 1983 tilllämpas
äldre bestämmelser. Med
makar avses de som taxeras med
tillämpning av 11 § 1 mom. lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt.
Denna lag3 träder i kraft den 1 juli
om statlig inkomstskatt skall ha nedan
Föreslagen lydelse
Denna lag2 träder i kraft den 1
januari 1984. Skall skattskyldig eller
i fråga om makar någon av dem
taxeras för beskattningsår som har
böljat före den I maj 1984 tillämpas
äldre bestämmelser. Med makar
avses de som taxeras med tillämpning
av 11 § 1 mom. lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt.
1984.
1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1982:418.
2 1983: 1047.
3 1984:000.
SkU 1983/84:50
7
4 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt
Härigenom föreskrivs att 7 § 1 morn., 10 § 1 mom. och anvisningarna till
10 § lagen (1958:295) om sjömansskatt1 samt bilagan till lagen skall ha
nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
7 §
1 mom} Här i riket bosatt sjöman samt sjöman bosatt i Danmark,
Finland, Island eller Norge skall erlägga sjömansskatt på beskattningsbar
månadsinkomst,
a) vid anställning ombord på fartyg, som huvudsakligast användes i
fjärrfart, enligt vid denna lag fogade tabellerna F och FT, samt
b) vid anställning ombord på annat fartyg enligt vid denna lag fogade
tabellerna N och NT.
Därvid erlägger
1. ogift sjöman utan barn skatt
enligt kolumn 1,
2. gift sjöman skatt enligt kolumn
2—3, samt
3. ogift sjöman med barn skatt
enligt kolumn 4.
Skattebelopp enligt tabellerna utgår i helt krontal, varvid öretal över
femtio avrundas uppåt och annat öretal bortfaller.
Bestämmelserna i 65 § kommunalskattelagen äga motsvarande tillämpning
i fråga om sjömansskatt.
Därvid erlägger
1. ogift sjöman utan barn skatt
enligt kolumn 1 samt
2. gift sjöman och ogift sjöman
med barn skatt enligt kolumn 2.
10 §
1 morn.3 Det åligger sjöman, som är bosatt här i riket, att omedelbart
efter mottagandet av debetsedel å preliminär A-skatt uppvisa densamma
för redaren. Uppvisar sjömannen icke sådan debetsedel, åligger det redaren
att från lokal skattemyndighet införskaffa debetsedel eller erforderliga
uppgifter om dess innehåll.
Skatteavdrag skall verkställas med ledning av anteckningarna å debetsedeln
för det löpande året angående den kolumn, som jämlikt uppbördslagen
skall tillämpas vid avdrag för gäldande av preliminär A-skatt.
Har sjöman icke erhållit debetse- Har sjöman icke erhållit debetsedel,
som nu sagts, eller har redare del, som nu sagts, eller har redare
icke kunnat införskaffa debetsedeln icke kunnat införskaffa debetsedeln
eller erforderliga uppgifter om dess eller erforderliga uppgifter om dess
innehåll, må skatteavdrag under ja- innehåll, må skatteavdrag under januari
och februari månader ske en- nuari och februari månader ske en
-
1 Lagen omtryckt 1970:933.
Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:777.
2 Senaste lydelse 1982:420.
3 Senaste lydelse 1978:916.
SkU 1983/84:50
8
Nuvarande lydelse
ligt den kolumn som senast tillämpats
under nästföregående beskattningsår.
Om det senare av debetsedel
eller på annat sätt tillförlitligen
framgår, att avdrag rätteligen bort
ske enligt annan kolumn skall det
åligga redaren att vid därnäst följande
löneavräkning företaga erforderlig
rättelse. Har skatteavdrag
under januari och februari skett enligt
kolumn 2-3 eller 4 med ledning
av debetsedeln för nästföregående
beskattningsår, skall rättelse till kolumn
1 alltid företagas, om inte debetsedel
uppvisas eller om det inte
på annat sätt kan utrönas vilken kolumn
som skall tillämpas. Rättelse
skall ske senast vid löneavräkningen
för april månad.
Föreslagen lydelse
ligt den kolumn som senast tillämpats
under nästföregående beskattningsår.
Om det senare av debetsedel
eller på annat sätt tillförlitligen
framgår, att avdrag rätteligen bort
ske enligt annan kolumn skall det
åligga redaren att vid därnäst följande
löneavräkning företaga erforderlig
rättelse. Har skatteavdrag
under januari och februari skett enligt
kolumn 2 med ledning av debetsedeln
för nästföregående beskattningsår,
skall rättelse till kolumn 1
alltid företagas, om inte debetsedel
uppvisas eller om det inte på annat
sätt kan utrönas vilken kolumn som
skall tillämpas. Rättelse skall ske
senast vid löneavräkningen för april
månad.
Sjöman må jämväl med intyg från lokal skattemyndighet eller beslut från
sjömansskattenämnden eller på annat sätt som bestämts av sjömansskattenämnden
visa enligt vilken kolumn i sjömansskattetabell avdrag skall
ske. Besked om sålunda tillämplig kolumn skall av redaren iakttagas från
och med den löneavräkning, som sker näst efter det att beskedet uppvisats
för redaren.
Anvisningar
till 10 §“
Tillämplig kolumn enligt 7 § I
morn. bestämmes för sjöman med
motsvarande tillämpning av 4 §
uppbördslagen (1953:272) och enligt
följande uppställning.
Å debetsedel |
A vdrag för sjö- |
för preliminär |
mansskatt verk- |
A-skatt an- |
ställes enligt |
given kolumn |
nedanstående |
kolumn i |
|
tabell F eller N |
|
1 |
I |
2 eller 3 |
2-3 |
4 |
4 |
Skatteavdrag för gift sjöman
verkställes dock alltid enligt kolumn
2-3.
Tillämplig kolumn enligt 7 § 1
mom. bestämmes för sjöman med
motsvarande tillämpning av 4 §
uppbördslagen (1953:272). Skatteavdrag
för gift sjöman verkställes
dock alltid enligt kolumn 2.
4 Senaste lydelse 1974:777.
SkU 1983/84:50
9
Bildau
Nuvarande lydelse
Tabeller för beräkning av sjömansskatt'
Fjärrfart
Tabell F kolumn I
(Ogift sjöman utan barn)
Beskattningsbar Skatt på inkomst Skatt på inkomst
månadsinkomst. vid skiktets nedre utöver skiktets
kr. grans, kr.' nedre grans
2310- 3600 |
10.30 |
+ 33.0% |
3600 - 4200 |
436 |
+ 34.0% |
4 200- 4 800 |
640 |
+ 36,5% |
4800- 5400 |
859 |
+41,0% |
5400- 6000 |
1 105 |
+49,0% |
6000 - 6600 |
1399 |
+ 52.0% |
6600- 7200 |
1711 |
+ 52.5% |
7 200- 7 800 |
2026 |
+55,5% |
7800- 8400 |
2 359 |
+ 58.5% |
8400- 9000 |
2710 |
+62.0% |
9000-10200 |
3082 |
+65.0% |
10200-11400 |
3862 |
+67.0% |
11400-12000 |
4666 |
+68.0% |
12000-15600 |
5074 |
+69.0% |
15600-18000 |
7558 |
+ 70,0% |
18000- |
9238 |
+ 73.0% |
Tabell F kolumn 2—3 (Gift sjöman) |
||
Beskattningsbar |
Skatt på inkomst |
Skatt pa inkomst |
månadsinkomst. |
vid skiktets nedre |
utover skiktets |
kr. |
grans. kr. |
nedre grans |
2770- 3 600 |
12.10 |
-33.0% |
3600- 4 200 |
286 |
-r 34,0 % |
4 200- 4 800 |
490 |
+ 36.5% |
4800- 5400 |
709 |
+ 41.0% |
5400- 6000 |
955 |
+ 49,0% |
6000- 6600 |
1 249 |
+ 52.0% |
6600- 7200 |
1561 |
+ 52.5% |
7200- 7800 |
1876 |
+ 55.5% |
7800- 8400 |
2209 |
+ 58,5% |
8400- 9000 |
2560 |
+ 62.0% |
9000-10200 |
2932 |
+ 65,0% |
10200-11 400 |
3712 |
+67.0% |
11400-12000 |
4516 |
+ 68,0% |
12000-15600 |
4924 |
+69,0% |
15600- 18000 |
7408 |
+ 70.0% |
18000- |
9088 |
+ 73.0% |
5 Senaste lydelse av bilagan 1982: 1189.
1* Riksdagen 1983184. 6sami. Nr 50
SkU 1983/84:50
10
Nuvarande lydelse
Tabell F kolumn 4
(Ogift sjöman med barn)
Beskattningsbar månadsinkomst. kr. |
Skatt på inkomst |
Skatt på inkomst |
2930- 4 200 |
9.90 |
+ 33,0% |
4 200- 4800 |
429 |
+ 36.0% |
4800- 5400 |
645 |
+ 39.0% |
5400- 6000 |
879 |
+47.5% |
6000- 7 200 |
1 164 |
+ 52.0% |
7 200- 7800 |
1788 |
+ 54.5% |
7 800- 8400 |
2115 |
+ 58,0% |
8400- 9000 |
2463 |
+60.5% |
9000- 9600 |
2826 |
+64.5% |
9600-10200 |
3213 |
+65.0% |
10200-11 600 |
3 603 |
+67.0% |
11600-12200 |
4541 |
+68,0% |
12 200-15 800 |
4 949 |
+69,0% |
15 800-18200 |
7433 |
+70,0% |
18 200- |
9113 |
+ 73.0% |
Tabell F kolumn U (Utländsk sjoman) |
||
Beskattningsbar |
Skatt på inkomst |
Skatt på inkomst |
månadsinkomst, |
vid skiktets nedre |
utöver skiktets |
kr. |
gråns, kr. |
nedre grans |
2 370- 2 400 |
9,85 |
+ 10.5% |
2 400- 3000 |
13 |
+ 11.0% |
3000 - 3600 |
79 |
+ 29,5% |
3 600- 4 200 |
256 |
+ 30,5% |
4 200- 4 800 |
439 |
+ 33.0% |
4 800 - 5 400 |
637 |
+ 37.0% |
5400 - 6000 |
859 |
-t-44.0% |
6000 - 6600 |
1 123 |
+47.0% |
6600- 7200 |
1405 |
+47,5% |
7 200- 7 800 |
1690 |
+ 50,0% |
7 800- 8 400 |
1990 |
+ 52.5% |
8400- 9000 |
2 305 |
+ '5.5% |
9000- 9600 |
2638 |
+ 59,0% |
9 600-10 200 |
2992 |
+ 60.0% |
10200-11400 |
3 352 |
+ 62.5% |
11400-12000 |
4 102 |
+64.0% |
12000-13800 |
4486 |
+ 66.5% |
13800-15600 |
5 683 |
+68.5% |
15600-18000 |
6916 |
+ /0.0% |
18000-27 200 |
8 596 |
+ 73.0% |
27200- |
15312 |
+ 74.5% |
SkU 1983/84:50
11
Nuvarande lydelse
Tabell FT kolumn 1—3
(Ogift sjöman utan barn samt gift sjöman)
Beskattningsbar månadsinkomst, kr. |
Skatt på inkomst |
Skatt på inkomst |
9000 - 9600 |
0 |
+ 0,5% |
9600-11400 |
3 |
+ 2,0% |
11400-12000 |
39 |
+ 3.0% |
12000-13 800 |
57 |
+ 5.0% |
13800-15600 |
147 |
+ 7,0% |
15600- 27 200 |
273 |
+ 8,0% |
27200- |
1201 |
+ 10,0% |
Tabell FT kolumn 4
(Ogift sjöman med barn)
Beskattningsbar månadsinkomst. kr. |
Skatt på inkomst |
Skatt på inkomst |
9600-11600 |
0 |
+ 2.0% |
11600-12 200 |
40 |
+ 3,0% |
12200- 14000 |
58 |
+ 5.0% |
14000-15800 |
148 |
+ 7,0% |
15 800-27 400 |
274 |
+ 8,0% |
27 400- |
1202 |
+ 10.0% |
Närfart
Tabell N kolumn 1
(Ogift sjöman utan bam)
Beskattningsbar månadsinkomst, kr. |
Skatt på inkomst |
Skatt på inkomst |
1050- 1800 |
11 |
+ 32,0% |
1 800- 3 600 |
251 |
+ 33.0% |
3600- 4200 |
845 |
+ 35,0% |
4 200- 4 800 |
1055 |
+ 38,0% |
4800- 5400 |
1283 |
+44,5% |
5400- 6000 |
1550 |
+ 50,5% |
6000- 6600 |
1853 |
+ 52.0% |
6600- 7200 |
2 165 |
+ 54,0% |
7 200- 7 800 |
2 489 |
+ 57,0% |
7 800- 8400 |
2831 |
+59.5% |
8400- 9000 |
3 188 |
+63,5% |
9000 - 9600 |
3 569 |
+65.0% |
9600-11000 |
3959 |
+66.5% |
11 000- 11 800 |
4 890 |
+68.0% |
11800-15400 |
5434 |
+69,0% |
15 400-17 800 |
7918 |
+70,0% |
17 800- |
9598 |
+ 73.0% |
SkU 1983/84:50
12
Nuvarande lydelse
Tabell N kolumn 2-3
(Gift sjöman)
Beskattningsbar månadsinkomst, kr. |
Skatt pi inkomst |
Skatt på inkomst |
1 520— 1800 |
11,40 |
+32.0% |
1800- 3600 |
101 |
+ 33,0% |
3600- 4200 |
695 |
+ 35,0% |
4200- 4800 |
905 |
+ 38.0%' |
4800- 5400 |
1 133 |
+44,5% |
5400- 6000 |
1400 |
+ 50.5% |
6000- 6600 |
1703 |
+52,0% |
6600- 7200 |
2015 |
+54,0% |
7200- 7 800 |
2339 |
+57,0% |
7800- 8400 |
2681 |
+59,5% |
8400- 9000 |
3038 |
+63.5% |
9000- 9600 |
3419 |
+65.0% |
9600-11000 |
3 809 |
+66.5% |
11000-11 800 |
4 740 |
+68,0% |
11800-15400 |
5 284 |
+69,0% |
15400-17800 |
7768 |
+70,0% |
17800- |
9 448 |
+ 73.0% |
Tabell N kolumn 4 (Ogift sjöman med barn) |
||
Beskattningsbar |
Skatt på inkomst |
Skatt på inkomst |
månadsinkomst. |
vid skiktets nedre |
utöver skiktets |
kr. |
gräns. kr. |
nedre gräns |
1680- 1800 |
9.60 |
+ 32.0% |
1800- 2400 |
48 |
+ 32.5% |
2400- 3600 |
243 |
+ 33,0% |
3600- 4200 |
639 |
+ 34,0% |
4 200- 4800 |
843 |
+37.5% |
4800- 5400 |
1068 |
+42.0% |
5400- 6000 |
1320 |
+49,5% |
6000- 6600 |
1617 |
+52,0% |
6600- 7200 |
1929 |
+ 53.0% |
7 200- 7800 |
2247 |
+56.0% |
7800- 8400 |
2583 |
+59,0% |
8400- 9000 |
2937 |
+62.0% |
9000-10000 |
3 309 |
+65.0% |
10000-11200 |
3 959 |
+67,0% |
11 200-11800 |
4763 |
+68,0% |
11800-15600 |
5171 |
+69,0% |
15600-18000 |
7793 |
+70.0% |
18000- |
9473 |
+73.0% |
SkU 1983/84:50
13
Nuvarande lydelse
Tabell N kolumn II
(Utländsk sjöman)
Beskattningsbar |
Skatt på inkomst |
Skatt på inkomst |
månadsinkomst. |
vid skiktets nedre |
utöver skiktets |
kr. |
gräns, kr. |
nedre gräns |
1070- 1200 |
11,75 |
+22,5% |
1200- 1800 |
41 |
+ 22,0% |
1800- 2400 |
173 |
+23.0% |
2400- 3000 |
311 |
+22,5% |
3000- 3600 |
446 |
+30,0% |
3600- 4200 |
626 |
+ 31.5% |
4 200- 4800 |
815 |
+34,0% |
4800- 5400 |
1019 |
+40,5% |
5400- 6000 |
1262 |
+45,5% |
6000- 6600 |
1535 |
+46.5% |
6600- 7200 |
1814 |
+48.5% |
7200- 7800 |
2105 |
+51,0% |
7 800- 8400 |
2411 |
+54,0% |
8400- 9000 |
2735 |
+57,0% |
9000- 9600 |
3077 |
+ 59,5% |
9600-11000 |
3434 |
+61,5% |
11 000- 11 800 |
4 295 |
+64.5% |
11800-13600 |
4811 |
+66,5% |
13600-15400 |
6008 |
+68,5% |
15400-17 800 |
7241 |
+70,5% |
17800-27000 |
8933 |
+73,0% |
27000- |
15649 |
+74,5% |
TabeU NT kolumn 1-3 |
||
(Ogift sjöman utan barn samt gift sjöman) |
||
Beskattningsbar |
Skatt på inkomst |
Skatt på inkomst |
månadsinkomst. |
vid skiktets nedre |
utöver skiktets |
kr. |
gräns, kr. |
nedre gräns |
9000 - 9600 |
0 |
+ 1,0% |
9600-11000 |
6 |
+ 2,0% |
11000-11 800 |
34 |
+ 3,5% |
11800-13600 |
62 |
+ 5,0% |
13600-15 400 |
152 |
+ 7.0% |
15400- 27000 |
278 |
+ 8,0% |
27000- |
1206 |
+ 10,0% |
Tabell NT kolumn 4 (Ogift sjöman med barn) |
||
Beskattningsbar |
Skatt på inkomst |
Skatt på inkomst |
månadsinkomst. |
vid skiktets nedre |
utöver skiktets |
kr. |
gräns, kr. |
nedre gräns |
9000 - 9600 |
0 |
+ 0,5% |
9600-11200 |
3 |
+ 2.0% |
11200-11800 |
35 |
+ 3.0% |
11800-13600 |
53 |
+ 5,0% |
13600-15600 |
143 |
+ 7,0% |
15600-27000 |
283 |
+ 8,0% |
27000- |
1 195 |
+ 10,0% |
SkU 1983/84:50
14
Bilaga
Föreslagen lydelse
Tabeller för beräkning av sjömansskatt
Fjärrfart
Tabell F kolumn 1
(Ogift sjöman utan barn)
Beskattningsbar nånadsinkomst, kr. |
Skatt på inkomst |
Skatt på inkomst |
2260- 5400 |
10,80 |
+33,0% |
5400- 6000 |
1047 |
+39,5% |
6000- 6600 |
1284 |
+47,0% |
6600-11400 |
1566 |
+49,0% |
11400-13 400 |
3918 |
+53,0% |
13400- |
4 978 |
+49,0% |
Tabell F kolumn 2 (Gift sjöman och ogift sjöman med barn) |
||
Beskattningsbar |
Skatt på inkomst |
Skatt på inkomst |
månadsinkomst. |
vid skiktets nedre |
utöver skiktets |
kr. |
gräns, kr. |
nedre gräns |
2720- 5400 |
12,60 |
+ 33,0% |
5400- 6000 |
897 |
+ 39,5% |
6000- 6600 |
1 134 |
+47,0% |
6600-11400 |
1416 |
+49,0% |
11400-13400 |
3 768 |
+53,0% |
13400- |
4828 |
+49,0% |
SkU 1983/84:50
15
Föreslagen lydelse
Tabell F kolumn U
(Utländsk sjöman)
Beskattningsbar månadsinkomst, kr. |
Skatt på inkomst |
Skatt på inkomst |
2310- 3000 |
10,20 |
+ 12,0% |
3000- 3600 |
93 |
+30,0% |
3600- 4200 |
273 |
+29,5% |
4200 - 4 800 |
450 |
+ 30,0% |
4800- 5400 |
630 |
+29,5% |
5400- 6000 |
807 |
+35,5% |
6000- 6600 |
1020 |
+42,0% |
6600- 7200 |
1272 |
+44,5% |
7200- 9600 |
1539 |
+44,0% |
9600-10200 |
2595 |
+44,5% |
10200-11400 |
2862 |
+48,5% |
11400-12200 |
3444 |
+52,5% |
12200-13 400 |
3 864 |
+56,5% |
13400-14800 |
4 542 |
+58,0% |
14800-16600 |
5354 |
+62,0% |
16600- 29000 |
6470 |
+ 66,5% |
29000- |
14716 |
+71,0% |
Tabell FT (Ogift sjöman samt gift sjöman) |
||
Beskattningsbar |
Skatt på inkomst |
Skatt på inkomst |
månadsinkomst, |
vid skiktets nedre |
utöver skiktets |
kr. |
gräns, kr. |
nedre gräns |
10200-12200 |
0 |
+ 5,0% |
12200-13 400 |
100 |
+ 10,5% |
13400-14 800 |
226 |
+ 15,0% |
14 800-16 600 |
436 |
+20,0% |
16600- 29000 |
796 |
+ 25,0% |
29000- |
3 896 |
+ 30,0% |
Närfart Tabell N kolumn 1 (Ogift sjöman utan barn) |
||
Beskattningsbar |
Skatt på inkomst |
Skatt på inkomst |
månadsinkomst, |
vid skiktets nedre |
utöver skiktets |
kr. |
gräns, kr. |
nedre gräns |
1030- 4800 |
11,90 |
+ 33,0% |
4800- 5 400 |
1256 |
+33,5% |
5400- 6000 |
1457 |
+44,0% |
6000- 6600 |
1721 |
+48,5% |
6600-11200 |
2012 |
+49,0% |
11200-13 200 |
4266 |
+53,0% |
13 200- |
5 326 |
+49,0% |
SkU 1983/84:50
16
Föreslagen lydelse
Tabell N kolumn 2
(Gift sjöman och ogift sjöman med barn)
beskattningsbar månadsinkomst, kr. |
Skatt på inkomst |
Skatt på inkomst |
1480- 4800 |
10,40 |
+33,0% |
4800- 5400 |
1 106 |
+33,5% |
5400- 6000 |
1307 |
+44,0% |
6000- 6600 |
1571 |
+48,5% |
6600-11200 |
1862 |
+49,0% |
11200-13 200 |
4116 |
+53,0% |
13200- |
5176 |
+49,0% |
rabel! N kolumn U (Utländsk sjöman) |
||
Beskattningsbar |
Skatt på inkomst |
Skatt på inkomst |
månadsinkomst, |
vid skiktets nedre |
utöver skiktets |
kr. |
gräns, kr. |
nedre gräns |
1040 - 3000 |
10,20 |
+23,0% |
3000- 3600 |
461 |
+29,5% |
3600- 4200 |
638 |
+30,0% |
4200- 4800 |
818 |
+ 29,5% |
4800- 5400 |
995 |
+ 30,0% |
5400- 6000 |
1 175 |
+39,5% |
6000- 7800 |
1412 |
+44,0% |
7800- 8400 |
2204 |
+44,5% |
8400- 9600 |
2471 |
+44,0% |
9600-10000 |
2999 |
+45,0% |
10000-11200 |
3179 |
+48,5% |
11 200-11 800 |
3761 |
+52,0% |
11800-13 200 |
4073 |
+56,5% |
13 200-14400 |
4864 |
+57,5% |
14400-16400 |
5554 |
+62,0% |
16400- 28800 |
6794 |
+66,5% |
28800- |
15040 |
+71,0% |
SkU 1983/84:50 17
Föreslagen lydelse
Tabell NT
(Ogift sjöman samt gift sjöman)
Beskattningsbar månadsinkomst, kr. |
Skatt på inkomst |
Skatt på inkomst |
9600-10000 |
0 |
+ 1,0% |
10000-11800 |
4 |
+ 5,0% |
11800-13200 |
94 |
+ 9,5% |
13 200-14400 |
227 |
+ 15,0% |
14400-16400 |
407 |
+20,0% |
16 400 - 28 800 |
807 |
+25,0% |
28800- |
3 907 |
+30,0% |
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985. Äldre bestämmelser gäller
beträffande sjömansskatt som har erlagts före ikraftträdandet. Vid tillämpning
av 10 § 1 mom. tredje stycket första meningen skall år 1985 skatteavdrag
ske enligt kolumn 2, om kolumn 2-3 eller 4 tillämpats under föregående
beskattningsår.
1** Riksdagen 1983184.6sami Nr50
SkU 1983/84:50
18
5 Förslag till
Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)
Härigenom föreskrivs att 4 § 1 och 2 mom. uppbördslagen (1953:272)'
skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
4 §
I morn.2 För inkomst av tjänst som hänför sig till bestämd tidsperiod
och uppbärs vid regelbundet återkommande tillfallen eller till arbetsanställning
som är avsedd att vara kortare tid än en vecka skall preliminär
A-skatt utgå med belopp, som anges i skattetabeller, om inte lokal skattemyndighet
har bestämt annat. Skattetabellerna skall ange den preliminära
skatt som belöper på olika inkomstbelopp, beräknade för månad eller den
kortare tid som anges i tabellerna. Regeringen eller myndighet som regeringen
bestämmer fastställer för varje inkomstår sådana tabeller.
Tabellerna skall grundas på följande förutsättningar, nämligen
att inkomsten är oförändrad under inkomståret,
att den skattskyldige endast kommer att taxeras för den inkomst som
anges i tabellen,
att den skattskyldige inte skall erlägga annan skatt eller avgift som avses
i denna lag än statlig inkomstskatt och kommunal inkomstskatt,
att skattskyldig som avses i 2
mom. första stycket 2 och 4 erhåller
skattereduktion,
att den skattskyldige vid taxering
för inkomsten inte erhåller
andra avdrag än grundavdrag och,
såvitt gäller skattskyldig som avses
i2 mom. första stycket 3 och 4,förvärvsavdrag.
2 morn.1 I skattetabellerna skall i särskilda kolumner tas upp skattebelopp
för följande grupper av skattskyldiga, nämligen
att skattskyldig som avses i 2
mom. första stycket 2 erhåller skattereduktion,
att den skattskyldige vid taxering
för inkomsten inte erhåller
andra avdrag än grundavdrag.
1) ogift inkomsttagare, som inte
avses under 4, och gift inkomsttagare,
vars make har en sammanräknad
nettoinkomst på minst 3000
kronor,
2) gift inkomsttagare, vars make
saknar sammanräknad nettoinkomst
eller har sådan inkomst understigande
3 000 kronor,
3) gift inkomsttagare, som är berättigad
till förvärvsavdrag,
1) ogift inkomsttagare, som inte
avses under 2, och gift inkomsttagare,
vars make har en sammanräknad
nettoinkomst på minst 3000
kronor,
2) gift inkomsttagare, vars make
saknar sammanräknad nettoinkomst
eller har sådan inkomst understigande
3000 kronor samt ogift
inkomsttagare, som är berättigad
till skattereduktion.
Lagen omtryckt 1972:75.
Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771.
! Senaste lydelse 1979:1159.
1 Senaste lydelse 1979:1159.
SkU 1983/84:50
19
Nuvarande lydelse
4) ogift inkomsttagare, som är
berättigad till förvärvsavdrag.
Ogift inkomsttagare, som är berättigad
till skattereduktion men
inte till förvärvsavdrag skall jämställas
med inkomsttagare som
avses under 2.
Föreslagen lydelse
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985 och tillämpas första gången i
fråga om preliminär skatt för år 1985 samt slutlig och tillkommande skatt
på grund av 1986 års taxering.
SkU 1983/84:50
20
6 Förslag till
Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)
Härigenom föreskrivs att 72 a § och 105 § 1 mom. taxeringslagen
(1956:623)' skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
72 a §2
Har taxering för inkomst eller förmögenhet som har beslutats av taxeringsnämnd
icke införts i skattelängd inom föreskriven tid eller har sådan
taxering införts för annan än den taxeringen avsett eller eljest uppenbarligen
införts felaktigt i sådan längd, får länsstyrelsen eller den lokala skattemyndigheten
besluta om rättelse av längden i denna del. Har beskattningsbar
inkomst enligt 2 § lagen (1958:295) om sjömansskatt eller enligt 1 §
2 mom. nämnda lag skattepliktig dagpenning eller det antal perioder om
trettio dagar för vilka skattskyldig uppburit sådan inkomst ändrats, skall
myndigheten vidtaga härav betingad rättelse av längden.
Länsstyrelsen eller den lokala skattemyndigheten får vidare, om inte
särskilda skäl talar för att länsrätten bör avgöra frågan, besluta om rättelse
av taxeringen i den mån denna blivit oriktig till följd av
1) uppenbar felräkning eller uppenbart felaktig överföring av belopp i
deklaration,
2) uppenbar felaktighet i fråga om uppgift till ledning för påförande av
skogsvårdsavgift eller om fastighets taxeringsvärde,
3) uppenbar felaktighet i fråga om beräkning av intäkt av annan fastighet
enligt 24 § 2 mom. kommunalskattelagen (1928:370), beräkning av avdrag
enligt 45 § första stycket kommunalskattelagen eller beräkning av garantibelopp
enligt 47 § kommunalskattelagen,
4) uppenbar felaktighet i fråga om schablonavdrag för egenavgift och
avstämning av sådant avdrag eller avdrag som annars medges skattskyldig
utan särskild utredning,
5) uppenbar felaktighet i fråga 5) uppenbar felaktighet i fråga
om avdrag, vars rätta belopp fram- om avdrag, vars rätta belopp framgår
av debitering, avdrag enligt går av debitering, eller avräkning
46 § 3 moni. kommunalskattelagen enligt 46 § 4 mom. kommunalskat
eller
4 § 2 mom. lagen (1947:576) telagen av allmänt avdrag,
om statlig inkomstskatt eller avräkning
enligt 46 § 4 mom. kommunalskattelagen
av allmänt avdrag,
6) uppenbar felaktighet i fråga om grundavdrag eller avräkning enligt
50 § 3 mom. andra stycket kommunalskattelagen av sådant avdrag,
7) uppenbar felaktighet i fråga om sådana förutsättningar för skattereduktion,
som enligt 68 § skall antecknas i skattelängd,
8) uppenbar felaktighet i fråga om förutsättningar för tillämpning av
bestämmelserna i 11 § 3 mom. lagen om statlig inkomstskatt om uppdelning
av A-inkomst och B-inkomst,
9) uppenbar felaktighet i fråga om beräkning av makars och hemmava -
1 Lagen omtryckt 1971:399.
Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:773.
2 Senaste lydelse 1983:444.
SkU 1983/84:50
21
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
rande barns förmögenhet enligt 12 § lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt,
10) uppenbar felaktighet varigenom A-inkomst enligt 9 § 3 mom. lagen
om statlig inkomstskatt har betecknats som B-inkomst eller inkomst av
tjänst, till den del denna utgörs av periodiskt understöd eller därmed
jämförlig periodisk intäkt, har betecknats som A-inkomst,
11) uppenbarligen för lågt avdrag enligt 50 § 2 mom. fjärde stycket
kommunalskattelagen eller motsvarande avdrag enligt lagen om statlig
inkomstskatt.
Länsstyrelsen eller den lokala skattemyndigheten får också, om inte
särskilda skäl talar för att länsrätten bör avgöra frågan, besluta om rättelse
av taxeringen i de fall då denna uppenbarligen blivit för hög till följd av
1) att den skattskyldige på grund av ett felaktigt eller ofullständigt
underlag, som lämnats av annan än honom själv, har taxerats för en intäkt
som han inte har haft,
2) att den skattskyldige först efter taxeringsperiodens utgång har styrkt
sin rätt till ett i självdeklarationen eller hos taxeringsnämnden yrkat avdrag,
3) att taxeringsnämnden inte har prövat uppgifter som varit tillgängliga
för skattemyndigheterna.
Föreligger felaktighet av angivna slag får myndigheten även besluta om
därav föranledd ändring av den skattskyldiges eller makens taxering i ovan
angivna hänseenden.
Efter utgången av maj månad året efter taxeringsåret får rättelse enligt
denna paragraf beslutas endast om anmärkning i fråga om felaktighet av
den art som denna paragraf avser dessförinnan har gjorts hos den som har
att besluta om rättelsen.
Innan rättelse beslutas skall, om det behövs, yttrande inhämtas från
taxeringsnämndens ordförande. Innebär ifrågasatt åtgärd enligt andra eller
fjärde stycket höjning av taxering, skall den skattskyldige beredas tillfälle
yttra sig innan rättelse sker, om hinder härför ej möter.
Beslutas rättelse eller vägras rättelse som den skattskyldige har yrkat,
skall, om detta ej är uppenbart överflödigt, beslutet inom två veckor
tillställas den skattskyldige i den ordning som i 69 § 4 mom. föreskrivs i
fråga om underrättelse beträffande taxeringsnämnds beslut.
Talan mot beslut i fråga om rättelse enligt denna paragraf förs genom
besvär över den taxering som avses med rättelsebeslutet.
105 §
1 morn.3 Finner kammarrätt eller regeringsrätten vid prövning av besvär,
att taxering verkställts på orätt ort eller underlåtits på rätt ort eller ej
skett till riktigt belopp, må rätten, efter vederbörandes hörande, vidtaga
erforderlig rättelse. Skattskyldigs hela taxering må dock icke höjas utöver
vad tidigare bestämts, om icke sådan höjning yrkats i besvären. Ändras
taxering av kammarrätten eller regeringsrätten därför att inkomst eller
utgift bör hänföras till annat beskattningsår än det som taxeringen avser,
må härav föranledd ändring vidtagas i den skattskyldiges taxering för det
förstnämnda beskattningsåret. Om någon av kammarrätten eller regeringsrätten
befrias från taxering därför ätt annan person i stället bort taxeras,
må rätten överflytta taxeringen på denne.
3 Senaste lydelse 1976:73.
Rättelse: S. 28, rad 5 Utgår: Liknande 2941.
SkU 1983/84:50
22
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Kammarrätt eller regeringsrätten
äger vid ändring i skattskyldigs taxering
besluta om härav påkallad rättelse
i taxering, som avser den
skattskyldiges make eller med
make vid taxeringen jämställd
skattskyldig, såvitt angår tillämpning
av 46 § 3 moni.. 48 § 2 morn.,
52 § 1 mom. eller anvisningarna till
52 § kommunalskattelagen, 11 §
1 mom. lagen om statlig inkomstskatt
eller 12 § 1 mom. lagen om
statlig förmögenhetsskatt eller
avser förutsättning för skattereduktion
enligt 2 § 4 mom. uppbördslagen.
I mål angående avdrag eller
beskattning för periodiskt understöd
eller därmed jämförlig periodisk
utbetalning äger kammarrätt
eller regeringsrätten vid ändring av
givarens eller mottagarens taxering
vidtaga därav föranledd ändring av
den andres taxering.
Kammarrätt eller regeringsrätten
äger vid ändring i skattskyldigs taxering
besluta om härav påkallad rättelse
i taxering, som avser den
skattskyldiges make eller med
make vid taxeringen jämställd
skattskyldig, såvitt angår tillämpning
av 48 § 2 morn., 52 § 1 mom.
eller anvisningarna till 52 § kommunalskattelagen,
11§I mom. lagen
om statlig inkomstskatt eller
12 § 1 mom. lagen om statlig förmögenhetsskatt
eller avser förutsättning
för skattereduktion enligt
2 § 4 mom. uppbördslagen. 1 mål
angående avdrag eller beskattning
för periodiskt understöd eller därmed
jämförlig periodisk utbetalning
äger kammarrätt eller regeringsrätten
vid ändring av givarens eller
mottagarens taxering vidtaga därav
föranledd ändring av den andres
taxering.
Hava besvär anförts hos kammarrätten eller regeringsrätten rörande
taxering, som åsatts avliden person eller hans dödsbo, och har dödsboet
tidigare befriats från att erlägga skatt på grund av taxeringen, skall vid
ändring av taxeringen i anledning av besvären jämväl beslutet om skattebefrielse
i erforderlig mån ändras.
Vidtager kammarrätt eller regeringsrätten sådan ändring i fråga om
taxering lill kommunal inkomstskatt inom viss kommun att avdrag enligt
46 § 2 mom. kommunalskattelagen eller kommunalt grundavdrag icke vidare
kan helt utnyttjas inom samma kommun, skall, ändå att yrkande
därom icke framställts, sådan ändring vidtagas i taxering inom annan
kommun som kan föranledas av bestämmelserna i 46 § 4 mom. eller 50 §
3 mom. andra stycket nämnda lag.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985 och tillämpas första gången
vid 1986 års taxering.
SkU 1983/84:50
23
7 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1960:63) om förlustavdrag
Härigenom föreskrivs att punkt 4 av anvisningarna till 2 § lagen
(1960:63) om förlustavdrag1 skall upphöra att gälla vid utgången av år
1984. Den upphävda bestämmelsen gäller dock fortfarande i fråga om
förlust som har uppkommit vid 1985 eller tidigare års taxeringar.
1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1983:987.
SkU 1983/84:50
24
Motionerna
Motioner väckta med anledning av propositionen
1983/84:2938 av Ulf Adelsohn m. fl. (m)
I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motion 2933 anförts om den långsiktiga skattepolitiken.
1983/84:2941 av Karin Söder m. fl. (c)
såvitt avser yrkande
11. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag till 1 % skattehöjning i
inkomstskikten 1-4 basenheter.
1983/84:2951 av Ulf Adelsohn m. fl. (m)
I motionen yrkas
1. att riksdagen avslår propositionen såvitt den hänvisats till skatteutskottet,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om differentiering av
grundavdraget vid kommunal beskattning så att hänsyn tas till försörjningsbördan
enligt vad som i motion 2949 anförts,
3. att riksdagen godkänner det i tabell 4 i motion 2949 intagna förslaget till
statlig inkomstskatteskala för 1985,
4. att riksdagen hos regeringen begär utredning av förslag om avdragsrätt
för nödvändiga barntillsynskostnader,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motion
2949 anförts om avdragsrätten för underhållsskyldiga.
1983/84:2956 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp)
såvitt avser yrkandena
5. att riksdagen avslår förslaget till lag om ändring i lagen (1958:576) om
statlig inkomstskatt,
6. att riksdagen avslår förslaget till lag om ändring i lagen (1958:295) om
sjömansskatt,
7. att riksdagen beslutar att inkomsttagare med barn under 18 år äger rätt
till skattereduktion om 2 000 kr. per barn,
8. att riksdagen beslutar avveckla den s. k. äktamakereduktionen för
inkomsttagare med barn,
9. att riksdagen beslutar höja uttaget av statlig inkomstskatt i skikten 1-4
med 2 procentenheter.
1983/84:2957 av Lars Werner m. fl. (vpk)
såvitt avser yrkandena
9. att riksdagen godkänner vad som i motionen anförts om skärpningar av
omsättningsskatten på aktiehandeln, reavinstbeskattningen, bolagsskatten
och en engångsskatt på stora förmögenheter,
10. att riksdagen uttalar sig för att ett slopande av mervärdeskatten på mat
bör inledas under budgetåret 1984/85.
SkU 1983/84:50
25
Motioner väckta vid allmänna motionstiden
1983/84:747 av Ulf Adelsohn m. fl. (m)
såvitt avser yrkandena
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om differentiering av
grundavdraget vid kommunal beskattning så att hänsyn tas till försörjningsbördan
enligt vad som anförts i motionen,
2. delvis att riksdagen godkänner det i tabell 3 intagna förslaget till statlig
inkomstskatteskala för 1985.
1983/84:940 av Sten Andersson i Malmö (m)
I motionen yrkas att riksdagen hos regeringén begär förslag på ändringar i
lagen om statlig förmögenhetsskatt så att fosterfamiljers och fosterbarns
eventuella förmögenhet inte sammanräknas på så sätt att förmögenhetsskatt
måste betalas om så ej annars varit fallet.
1983/84:943 av Lars-Ove Hagberg m. fl. (vpk)
I motionen yrkas att riksdagen beslutar att avdraget för underhållsskyldiga
fr. o. m. inkomståret 1984 höjs till 5 000 kr. per barn och år.
1983/84:1102 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp)
I motionen yrkas - med hänvisning till motion 1101 - att riksdagen hos
regeringen begär förslag till avskaffande av sambeskattningen av förmögenheter
och B-inkomster.
1983/84:1127 av Ove Eriksson (m)
I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utredning och
förslag om åtgärder för en ökad rörlighet på arbetsmarknaden.
1983/84:1136 av Sonja Rembo (m) och Blenda Littmarck (m)
I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om avdragsrätt
för kostnader för barnomsorg hos barnvårdare i egen regi.
1983/84:1141 av förste vice talmannen Ingegerd Troedsson m. fl. (m)
I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär skyndsamt förslag om
ändring av de i motionen nämnda skatteregler som missgynnar äktenskapet
som samlevnadsform eller, för samboende par, tillkomsten av barn.
1983/84:1444 av Anders Andersson (m) och Ove Eriksson (m)
I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär ändring i skattelagstiftningen
vad gäller sättet att beräkna skatt på äkta makars och sammanlevandes
B-inkomster.
1983/84:1456 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c)
I motionen yrkas - med hänvisning till motion 2109 -
1. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om höjning av
skattereduktionen för hemmamake, vad gäller barnfamiljer samt för ensamförälder
till 4 000 kr. i enlighet med det anförda,
SkU 1983/84:50
26
2. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära en fortsatt successiv
ökning av skattereduktionen för hemmamake och ensamförälder i enlighet
med det anförda,
3. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag innebärande att
förvärvsavdraget slopas,
4. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag beträffande
skattereglerna vid existensminimum innebärande att föräldrar som vårdar
små barn i hemmet och barnfamiljer som bor i egna hem av normalstandard
inte missgynnas.
1983/84:1495 av Knut Wachtmeister (m)
I motionen yrkas att riksdagen beslutar upphäva sambeskattningen av
fosterbarns och fosterföräldrars förmögenhet.
1983/84:1503 av Allan Åkerlind (m)
I motionen yrkas att riksdagen beslutar avskaffa sambeskattningen av
förmögenheter.
1983/84:2079 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp)
I motionen yrkas - med hänvisning till motion 2078 -
1. att riksdagen beslutar att inkomsttagare med barn under 18 år äger rätt
till skattereduktion om 2 000 kr./barn,
2. att riksdagen beslutar avveckla det s. k. förvärvsavdraget samt äktamakereduktionen
för inkomsttagare med barn,
3. att riksdagen beslutar höja uttaget av statlig inkomstskatt i skiktet 1-4
med 2 procentenheter.
1983/84:2168 av Martin Olsson (c) och Ulla Ekelund (c)
I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförts om vikten av att frågan om skatt efter
försörjningsbörda för barnfamiljer skyndsamt prövas och förslag framläggs.
1983/84:2446 av Ulf Adelsohn m. fl. (m)
I motionen yrkas - med hänvisning till motion 2445 -
1. att riksdagen hos regeringen begär utredning och förslag om avdragsrätt
för nödvändiga barntillsynskostnader,
2. att riksdagen hos regeringen begär skyndsam översyn av existensminimireglema
i enlighet med vad i motionen anförts,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om avdragsrätten för underhållsskyldig.
Av ovannämnda motionsyrkanden behandlar utskottet samtliga utom de i
motion 2938 och 2957 i detta betänkande. Motionerna 2938 och 2957 - i vad
dessa hänvisats till skatteutskottet - behandlar utskottet i sitt betänkande
SkU 1983/84:51.
SkU 1983/84:50
27
Utskottet
Inledning
I propositionen presenteras de förslag till förstärkningar av stödet till
barnfamiljerna som regeringen tidigare aviserat. Förslagen innebär bl. a. en
höjning av det allmänna barnbidraget inkl. flerbarnstillägget med 1 500 kr.
per barn och år och en motsvarande höjning av studiebidraget, en höjning av
garantinivån i föräldraförsäkringen samt förbättringar av bostadsbidraget
genom höjningar av hyres- och inkomstgränser och av åldersgränser för
statligt bostadsbidrag. De förslag som läggs fram på skatteområdet, innefattande
slopande av förvärvsavdraget och skärpt skatteuttag i inkomstskiktet
1-4 basenheter, har tillkommit för att finansiera det ökade stödet till
barnfamiljerna.
De borgerliga partierna lägger i partimotioner väckta med anledning av
propositionen och under den allmänna motionstiden i år fram sina alternativ
till regeringens ekonomiska politik. I fråga om stödet till barnfamiljerna är
ett genomgående tema i de avsnitt av motionerna som hänvisats till
skatteutskottet att skattesystemet bör utformas under större hänsynstagande
till skillnader i familjernas försörjningsbörda.
Utskottet behandlar i det följande de delar av propositionen och de i
anslutning därtill framställda motionsyrkanden som har anknytning till
propositionen. Utskottet tar också upp ett antal familjebeskattningsfrågor
som aktualiserats i motioner från den allmänna motionstiden i år och som
ansetts lämpligen böra behandlas i detta sammanhang.
I två motioner, 2938 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) och 2957 av Lars Werner
m. fl. (vpk), återfinns yrkanden som avser skattepolitikens allmänna inriktning
på sikt. Dessa yrkanden behandlar utskottet i ett särskilt betänkande
(SkU 1983/84:51).
Barnavdrag m. m.
I motion 2951 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) yrkas avslag på propositionen.
Vidare yrkas - med hänvisning till motivering i motion 2949 - att regeringen
lägger fram förslag om ett grundavdrag vid taxeringen till kommunal
inkomstskatt. Avdraget bör enligt motionärerna genomföras i tre steg och
uppgå till 15 000 kr. per barn upp till 18 års ålder. Avdragsrätten bör omfatta
också hemmavarande barn mellan 18 och 20 år som uppbär studiestöd. Det
skattebortfall som till följd härav uppkommer för kommunerna vill motionärerna
motverka genom en sänkning av det kommunala grundavdraget från
7 500 kr. till 3 000 kr. För den kommunalskattehöjning som följer av en
sådan sänkning vill motionärerna å andra sidan kompensera majoriteten av
heltidsarbetande skattskyldiga utan barn genom ett lägre skatteuttag i
inkomstskiktet 9-12 basenheter. Ett yrkande av i huvudsak samma innebörd
återfinns i moderaternas partimotion 747 från den allmänna motionstiden i
SkU 1983/84:50
28
år. Motionärerna framhåller att familjer med olika antal barn inte har samma
förmåga att betala skatt. Därför måste en reformerad inkomstbeskattning i
syfte att skapa rättvisa för barnfamiljer konstrueras så att den beskattningsbara
inkomsten reduceras med ett belopp som svarar mot kostnaderna för
barnen. Centern, som godtar propositionen såvitt avser slopat förvärvsavdrag
men yrkar avslag på förslaget om höjd skattesats i skiktet 1-4-basenheter, fullföljer ett i motion 1456 framställt yrkande avseende skattereduktion.
Motionärerna framhåller att skattesystemet måste utformas med
särskild hänsyn tagen till familjer med endast en inkomst. Detta bör enligt
motionärerna lämpligen ske genom att man för barnfamiljer med en
inkomsttagare och för ensamföräldrar successivt återställer skattereduktionen
till den reala nivå den hade då den infördes. I ett första skede bör den
enligt motionärernas mening - jämsides med ett utbyggt barnbidrag - höjas
från 1 800 kr. till 4 000 kr. Den bör därefter successivt höjas och samordnas
med andra åtgärder på familjpolitikens områden. Jan-Erik Wikström m. fl.
(fp) som - i likhet med centerpartiet - godtar slopandet av förvärvsavdraget
anser att det i propositionen presenterade förslaget i väsentliga hänseenden
är felaktigt utformat genom att det i fösta hand innebär en höjning av
skattetrycket och en förstärkning av marginaleffekterna för att finansiera en
barnbidragshöjning. Jämsides med en barnbidrags- och studiebidragshöjning
bör enligt motionären inkomsttagare med barn under 18 år fr. o. m. den
1 januari 1985 erhålla en särskild skattereduktion med 2 000 kr. per barn.
Denna skall ersätta äktamakereduktionen för inkomsttagare med barn och
finansieras genom en höjning av skatteuttaget med 2 procentenheter i
inkomstskiktet 1-4 basenheter eller med 1 procentenhet utöver vad som
föreslås i propositionen. Yrkanden av samma innebörd har framställts i den
under allmänna motionstiden väckta partimotionen 2079 från folkpartiet.
Barnfamiljernas skatteförhållanden tas också upp i motion 2168 av Martin
Olsson och Ulla Ekelund (båda c). Motionärerna anser att skattereglerna för
barnfamiljer bör vara utformade enligt principen skatt efter bärkraft och
begär ett tillkännagivande om vikten av att barnfamiljernas skatteförhållanden
skyndsamt prövas.
De förslag om förbättringar för barnfamiljerna i form av barnbidragshöjning
m. m. som läggs fram i propositionen bygger på överväganden av en
familjeekonomisk beredningsgrupp. Denna har haft regeringens uppdrag att
med utgångspunkt i de undersökningar som gjorts av familjeekonomiska
kommittén och ensamförälderkommittén göra en samlad översyn av familjepolitiken.
Förslaget i propositionen, som otvivelaktigt innebär betydande
förbättringar för barnfamiljerna med bl. a. en barnbidragshöjning på 1 500
kr. per år och barn, tillstyrks av socialutskottet i dess betänkande SoU
1983/84:35.
I likhet med finansministern anser skatteutskottet att stödåtgärderna inte
får leda till ökat budgetunderskott och utskottet anser sig mot den
SkU 1983/84:50
29
bakgrunden böra biträda förslaget om höjning av skattesatsen i inkomstskiktet
1-4 basenheter. Höjningen innebär en skatteskärpning med 234 kr. för
samtliga skattskyldiga med mer än 31 200 kr. i inkomst. En sådan skärpning
får enligt utskottets mening anses måttlig. Utskottet tillstyrker således
propositionen i denna del och avstyrker motionerna 2079, 2941, 2951 och
2956 i motsvarande del.
Utskottet godtar också de av finansministern framförda skälen för att slopa
förvärvsavdraget. Avdraget, som är maximerat till 2 000 kr. får anses ha
förlorat väsentligt i betydelse som kompensation för vad det numera i
huvudsak är avsett, nämligen att täcka barntillsynskostnader. Med hänsyn
härtill och av förenklingsskäl tillstyrker utskottet förslaget, som f. ö.
överensstämmer med vad skatteförenklingskommittén rekommenderar i sitt
betänkande (SOU 1984:21) Förenklad självdeklaration. Utskottets ställningstagande
innebär avslag på moderatmotionerna 2446 och 2951 i motsvarande
del. Yrkandet i motionerna 1456 (c) och 2079 (fp) att förvärvsavdraget
skall slopas är däremot tillgodosett.
När det gäller de olika motionsförslagen att genom avdrag eller skattereduktion
kompensera barnfamiljerna för deras kostnader vill utskottet gärna
instämma i motionärernas uppfattning att ett rättvist och effektivt skattesystem
i möjligaste mån bör utformas med hänsyn till barnfamiljernas försörjningsbörda.
Frågan hur kostnader för barn skall kunna beaktas i skattehänseende
och hur sådana regler bör utformas inrymmer emellertid betydande
awägningsproblem och det måste också konstateras att varje försök att via
beskattningen kompensera barnfamiljerna för deras speciella kostnader med
nödvändighet medför en ökad administration och alltså strider mot strävandena
att förenkla deklarationen för vanliga löntagare och minska taxeringsmyndigheternas
granskningsarbete. Som framgår av socialutskottets betänkande
har utskottet under hand fått bekräftat att det av den särskilda
beredningsgruppen inledda översynsarbetet på familjepolitikens område
kommer att fortsätta, nu med mera långsiktig inriktning och att även
familjebeskattningen kommer att uppmärksammas i det fortsatta arbetet.
Mot den angivna bakgrunden och med hänsyn till de betydande förbättringar
av barnfamiljernas situation som föreslås i propositionen anser utskottet sig
inte kunna biträda vare sig det i m-motionerna 747 och 2951 framförda kravet
på barnavdrag vid den kommunala beskattningen, det av centern i motion
1456 framställda yrkandet om uppräkning av äktamakereduktionen för
inkomsttagare med barn och ensamståendereduktionen eller folkpartiets
begäran i motionerna 2079 och 2956 om en särskild skattereduktion för varje
barn. Genom utskottets ställningstagande har fp:s yrkanden i samma
motioner om en höjning av skattesatsen i inkomstskiktet 1-4 basenheter och
om slopande av äktamakereduktionen för inkomsttagare med barn och
ensamståendereduktionen förfallit. Utskottet avstyrker också utredningsyrkandet
i motion 2168.
SkU 1983/84:50
30
Underhållsbidrag
En skattskyldig är under vissa förutsättningar berättigad till allmänt avdrag
för belopp som han/hon under beskattningsåret utgett för underhåll av icke
hemmavarande barn under 18 - i vissa fall 21 - år. Avdraget är maximerat till
3 000 kr.
I två motioner, båda av Ulf Adelsohn m. fl. (m), 2951 väckt med anledning
av propositionen och 2446 från allmänna motionstiden i år erinrar motionärerna
om att ensamförälderkommittén i betänkandet (SOU 1983:51) Ensamföräldrar
och deras barn föreslagit att detta avdrag slopas och att skatteförenklingskommittén
förutsatt att så kommer att ske. Motionärerna framhåller
att underhållsbidraget normalt uppgår till 8 500 kr. eller högre. Ett slopande
av avdraget skulle därför - menar de - kraftigt urholka de underhållsskyldigas
möjligheter att bidra till sina barns försörjning och även psykologiskt
kunna få allvarliga följder. Båda motionerna mynnar ut i en begäran att
riksdagen skall ge regeringen till känna att avdraget för underhållsbidrag inte
bör slopas. I stället bör övervägas att göra underhållsbidrag/bidragsförskott
skattepliktiga vid den kommunala taxeringen och kvitta dem mot en del av
det grundavdrag om 15 000 kr. per barn som moderaterna successivt vill
införa (jfr ovan).
Avdraget för underhållsbidrag tas också upp av Lars-Ove Hagberg m. fl.
(vpk) i motion 943. Motionärerna framhåller att försämrade reallöner och
stigande arbetslöshet försvagat betalningsförmågan för stora grupper underhållsskyldiga.
Den enda praktiska utvägen f. n. att förbättra de underhållsskyldigas
situation anser motionärerna vara att räkna upp avdragsbeloppet.
De yrkar att maximibeloppet höjs till 5 000 kr. per barn och år.
Med hänsyn till att det slutliga resultatet av skatteförenklmgskommitténs
utredningsarbete ännu inte föreligger är utskottet för sin de) inte berett att i
nu förevarande sammanhang ta ställning till vare sig frågan om underhållsavdragets
vara eller inte vara eller till frågan om en uppräkning av avdraget.
Dessa frågor bör lämpligen prövas i samband med de slutliga ställningstagandena
till kommitténs förslag. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet motionerna
2446 och 2951 i denna del och motion 943.
Barntillsynskostnader
I två partimotioner från moderaterna, 2446 och 2951, begärs utredning och
förslag om rätt till avdrag för nödvändiga barntillsynskostnader. Motionärerna
anser det naturligt att betrakta sådana kostnader som en utgift för
intäkternas förvärvande på samma sätt som exempelvis kostnader för resor
till och från arbetet och menar att föräldrar med en sådan avdragsrätt skulle
kunna betala mer för barnomsorg i såväl enskild som kommunal regi. Ett
yrkande av i princip samma innebörd och med en liknande motivering ställer
Sonja Rembo och Blenda Littmarck i motion 1136.
SkU 1983/84:50
31
Sorn utskottet ovan framhållit är det förenat med svårigheter att via
beskattningen söka kompensera barnfamiljer för deras speciella kostnader
utan att komma i konflikt med strävandena att uppnå enkelhet i deklarationsoch
taxeringsarbetet. Som utskottet tidigare framhållit kommer man vid den
fortsatta översynen av familjepolitiken inom den familjeekonomiska beredningsgruppen
att uppmärksamma också familjebeskattningen. Med hänsyn
härtill avstyrker utskottet motionerna 2446 och 2951 i denna del samt motion
1136.
Existensminimum
Avdrag för nedsatt skatteförmåga kan medges bl. a. då den skattskyldiges
inkomst efter avdrag för skatt understigit vad han kan anses ha behövt till
underhåll för sig själv, make och oförsörjda barn. Existensminimum bestäms
i det enskilda fallet med ledning av normalbelopp. Dessa omfattar alla
vanliga levnadskostnader utom bostadskostnad, som beräknas särskilt och
läggs till normalbeloppen.
En förutsättning för existensminimum är att den nedsatta skatteförmågan
beror på nedsatt arbetsförmåga, långvarig oförvållad arbetslöshet, stor
försörjningsbörda eller annan därmed jämförbar omständighet. Stor försörjningsbörda
anses normalt föreligga om en skattskyldig har att försörja tre
eller flera barn, i fråga om ensamstående räcker det i allmänhet med två eller
- i vissa fall - ett barn. Beslut om existensminimum bör inte meddelas om den
skattskyldige medvetet begränsar sin arbetsinsats. Detta kan enligt RSV
exempelvis vara fallet om bara en av makarna i en familj förvärvsarbetar utan
att det finns något hinder för den andra maken att också förvärvsarbeta.
Hinder kan vara t. ex. att det finns minderåriga barn som behöver tillsyn och
barnpassning inte kan ordnas eller att det inte går att få lämpligt förvärvsarbete.
Existensminimum skall i princip inte medges för den som har en inte
oväsentlig förmögenhet. I fråga om fastigheter skall man dock bortse från
”mindre bostadsfastighet av enklaste beskaffenhet”. Enligt RSV (RSV Du
1983:22) torde detta uttalande i förarbetena gälla egnahemsfastigheter om
2-3 rum och kök och med enklast möjliga standard. I dagens läge bör
motsvarande enligt RSV normalt gälla för små och omoderna permanentbostäder
som vid 1981 års allmänna fastighetstaxering åsatts högst 10 standardpoäng.
Undantagsvis kan existensminimum medges även om en fastighet inte
är fullt så enkel, nämligen vid mycket ömmande omständigheter och där
möjlighet till en alternativ boendeform saknas eller skulle ställa sig avsevärt
dyrare.
Avvikelser från normalbeloppen kan ske både nedåt och uppåt. Tillägg till
normalbeloppen får göras om den skattskyldige har högre levnadskostnader
än normalt. Sålunda kan utgifter för barntillsyn läggas till om den skattskyldige
befinner sig i en ekonomiskt svår situation.
SkU 1983/84:50
32
Frågan om existensminimireglerna har tagits upp i de två partimotionerna
2446 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) och 1456 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c).
Motionärerna i den förra begär en skyndsam översyn av existensminimireglerna.
Syftet med denna bör vara att ge bestämmelserna en sådan utformning
att de kan tillämpas även på familjer som bor i småhus och när en av
föräldrarna själv vårdar familjens barn. Vidare bör man enligt motionärerna
vid beräkning av existensminimum kunna beakta nödvändiga barntillsynskostnader.
Centerpartisterna vill med i huvudsak samma motivering att
riksdagen hos regeringen skall begära ett förslag av liknande innebörd.
Utskottet vill inte bestrida att reglerna angående existensminimum delvis
är föråldrade och att de därför bör bli föremål för en översyn. Riksskatteverket
har också i yttrande till regeringen förra året förordat en allsidig
utredning av reglerna. Utskottet förutsätter att en sådan utredning kommer
till stånd.
Vad utskottet sålunda anfört bör ges regeringen till känna. Härigenom får
motionerna 1456 och 2446 anses vara i motsvarande del tillgodosedda.
Samtaxering av inkomst och förmögenhet m. m.
I ett flertal motioner tar motionärerna upp frågor som gäller beräkning av
föräldrars och barns förmögenhet, samtaxering av makars B-inkomst och
förmögenhet m. m. Sålunda begärs i motion 940 av Sten Andersson i Malmö
(m) - med hänvisning till att fosterföräldrar inte disponerar över ett
fosterbarns förmögenhet - förslag om att förmögenhetsskatten för fosterföräldrar
och fosterbarn skall beräknas individuellt. Med en liknande motivering
yrkar Knut Wachtmeister (m) i motion 1495 lagstiftning av samma
innebörd. Allan Åkerlind (m) yrkar i motion 1503 att riksdagen beslutar
avskaffa sambeskattningen av makars förmögenhet. Jan-Erik Wikström
m. fl. (fp) anser att sambeskattningen av såväl B-inkomst som förmögenhet
bör helt slopas och begär i motion 1102 regeringsförslag härom. Samma
yrkande men begränsat till makars B-inkomster framställs i motion 1444 av
Anders Andersson och Ove Eriksson (båda m). Förste vice talmannen
Ingegerd Troedsson m. fl. (m) tar i motion 1141 upp sambeskattningen ur ett
vidare perspektiv. Motionärerna kritiserar bl. a. sambeskattningen av
B-inkomst och förmögenhet och pekar på att begränsningsregeln i vissa fall
kan få nära nog konfiskatoriska effekter för den som gifter sig med någon
sorn inte omfattas av denna regel. Även makens/makans hela inkomst kan då
- framhåller motionärerna - komma att drabbas av 80 % eller mer i skatt. I
motion 1127 slutligen begär Ove Eriksson (m) utredning och förslag i syfte att
möjliggöra en ökad rörlighet på arbetsmarknaden. Motionären anser en
lösning på problemet kunna vara att medge någon form av tudelning av
familjeinkomst under en övergångstid när båda makarna inte kan beredas
arbete.
Vid sin under senare år ofta återkommande behandling av motioner om
SkU 1983/84:50
33
slopande av sambeskattning av B-inkomster har utskottet genomgående
intagit den ståndpunkten att, även om principiella skäl talar för en sådan
åtgärd, en ändring bör anstå i avvaktan på det slutliga resultatet av
familjelagssakkunnigas arbete. Utskottet vidhåller denna uppfattning. Dessförinnan
saknas också anledning att ta upp frågan om särbeskattning av
makars förmögenhet. Vad särskilt angår frågan om sambeskattning av
fosterföräldrars och fosterbarns förmögenhet vill utskottet erinra om att
fosterbarn genomgående likställs med egna barn i beskattningshänseende.
Tillräckliga skäl för att göra avsteg från denna princip enbart i fråga om
förmögenhetsskatten anser utskottet inte föreligga.
Med hänvisning till det anförda och då utskottet inte är berett medverka till
en återgång till sambeskattning av arbetsinkomster, vilket ett bifall till
yrkandet i motion 1127 skulle innebära, avstyrker utskottet samtliga i detta
avsnitt behandlade motionsyrkanden.
I samband med behandling i höstas av proposition 1983/84:69 om
basenheten för åren 1984 och 1985 beslutade riksdagen att basenheten för
inkomståret 1984, dvs. vid 1985 års taxering, skulle utgöra 7 600 kr. i stället
för av riksdagen tidigare beslutade 7 700 kr. och vid 1986 års taxering
7 800 kr. i stället för 8 100 kr. Enligt övergångsbestämmelserna skulle, för
det fall att skattskyldig - eller i fråga om makar - någon av dem skulle taxeras
för beskattningsår som börjat före den 11 november 1983, äldre bestämmelser
tillämpas.
I propositionen föreslås ändring av skatteskalan för inkomståret 1985
(1986 års taxering). Ändringen skall enligt förslaget inte tillämpas om
beskattningsåret för den skattskyldige och hans make börjar före den 1 maj
1984.1 sammanhanget föreslås en ändring i lagen om basenhet som innebär
att nyss angivna tidpunkt - den 11 november 1983 - ändras till den 1 maj 1984.
Denna ändring har uppenbarligen varit avsedd att gälla endast taxeringsåret
1986, men den har kommit att utformas så att den omfattar även 1985 års
taxering.
Utskottet föreslår att lagtexten ändras så att tidpunkten den 11 november
1983 kvarstår i fråga om 1985 års taxering.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande barnavdrag m. m.
att riksdagen i vad avser förvärvsavdrag, barnavdrag, skattereduktion
och makereduktion o. d. samt skatteskalan
dels bifaller proposition 1983/84:150 samt motionerna 1983/
84:1456 yrkande 3 och 1983/84:2079 yrkande 2 i vad avser
förvärvsavdraget,
dels avslår motionerna 1983/84:747 yrkande 1 och yrkande 2
(delvis), 1983/84:1456 yrkandena 1 och 2,1983/84:2079 yrkande 1,
SkU 1983/84:50
34
yrkande 2 i övrigt och yrkande 3, 1983/84:2168, 1983/84:2941
yrkande 11,1983/84:2951 yrkandena 1-3 samt 1983/84:2956 yrkandena
5-9,
2. beträffande underhållsbidrag
att riksdagen avslår motionerna 1983/84:2446 yrkande 3, 1983/
84:2951 yrkande 5 och 1983/84:943,
3. beträffande barntillsynskostnader
att riksdagen avslår motionerna 1983/84:2446 yrkande 1, 1983/
84:2951 yrkande 4 och 1983/84:1136,
4. beträffande existensminimum
att riksdagen med anledning av motionerna 1983/84:2446 yrkande
2 och 1983/84:1456 yrkande 4 ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om en allsidig översyn av existensminimireglerna,
5. beträffande fosterföräldrars och fosterbarns förmögenhet
att riksdagen avslår motionerna 1983/84:940 och 1983/84:1495,
6. beträffande individuell beskattning i övrigt av inkomst och förmögenhet
m. m.
att riksdagen avslår motionerna 1983/84:1102,1983/84:1127,1983/
84:1141, 1983/84:1444 och 1983/84:1503,
7. beträffande lagförslagen
att riksdagen med anledning av vad utskottet ovan anfört och
hemställt antar de vid propositionen fogade förslagen till
a) lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),
b) lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,
c) lag om ändring i lagen (1977:1071) om basenhet med den
ändringen att de i lagen angivna ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna
erhåller följande som utskottets förslag betecknade
lydelse:
Regeringens förslag
Denna lag träder i kraft den 1
januari 1984. Skall skattskyldig eller
i fråga om makar någon av dem
taxeras för beskattningsår som har
börjat före den 1 maj 1984 tillämpas
äldre bestämmelser. Med makar avses
de som taxeras med tillämpning
av 11 § 1 mom. lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt.
Utskottets förslag
Denna lag träder i kraft den 1
januari 1984. Skall skattskyldig eller
i fråga om makar någon av dem
taxeras för beskattningsår som har
börjat, såvitt avser 1985 års taxering,
före den 11 november 1983 och, såvitt
avser 1986 års taxering, före den 1
maj 1984 tillämpas äldre bestämmelser.
Med makar avses de som taxeras
med tillämpning av 11 § 1 mom.
lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.
d) lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt,
e) lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),
SkU 1983/84:50
35
f) lag om ändring i taxeringslagen (1956:623),
g) lag om ändring i lagen (1960:63) om förlustavdrag.
Stockholm den 25 maj 1984
På skatteutskottets vägnar
RUNE CARLSTEIN
Närvarande: Rune Carlstein (s), Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c),
förste vice talmannen Ingegerd Troedsson (m)*, Hagar Normark (s), Bo
Lundgren (m), Ingemar Hallenius (c), Bo Forslund (s), Egon Jacobsson (s),
Karl Björzén (m), Kjell Johansson (fp), Lars Hedfors (s), Anna Lindh (s),
Bruno Poromaa (s) och Erkki Tammenoksa (s).
* Ej närvarande vid justeringen.
Reservationer
Barnavdrag m. m. (mom. 1 och 7)
1. Knut Wachtmeister, förste vice talmannen Ingegerd Troedsson, Bo
Lundgren och Karl Björzén (alla m) anser
dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 28 med ”De
förslag” och slutar på s. 29 med ”motion 2168” bort ha följande lydelse:
De kraftiga skattehöjningarna under 1983 och 1984 har tillsammans med
devalveringens prishöjande effekter allvarligt försämrat barnfamiljernas
ekonomi. Enligt konsumentverkets beräkningar ökade levnadskostnaderna
för en tvåbarnsfamilj med 11 000 kr. under 1983.1 år beräknas kostnaderna
stiga med ytterligare 5 600 kr.
Många familjer har mot denna bakgrund tvingats använda sina besparingar
för den löpande konsumtionen. Flera har också tvingats låna av släktingar
och vänner. Den kraftiga ökningen av barnfamiljer som söker socialbidrag
visar att smärtgränsen i många fall nåtts. Barnfamiljernas utsatta situation är
säkerligen också en väsentlig anledning till att hushållens sparkvot i Sverige
förra året gick ned till noll, något som är internationellt unikt.
Barnfamiljernas svåra situation har orsakats av följande omständigheter:
Vid beskattningen tas ingen hänsyn till hur många som skall leva på en
hushållsinkomst. Familjer med samma inkomst betalar lika mycket i skatt
oavsett hur många barn de har.
Skatten blir högre ju mera ojämt inkomsterna är fördelade mellan
föräldrarna. Skillnaden i skattebelastning kan uppgå till 30-50 %. Samtidigt
blir kort deltid eller hemarbete på heltid allt vanligare ju fler barnen blir.
SkU 1983/84:50
36
Skatten på en viss hushållsinkomst blir således normalt högre ju fler barn
som finns i familjen tvärtemot målsättningen om ”skatt efter bärkraft”.
I takt med att skatterna har höjts kraftigt har de orättvisa skattereglerna
gett allt svårare effekter för de enskilda familjerna.
Utformningen av bostadsbidragen förstärker effekten av den orättvisa
beskattningen. Bostadsbidragen prövas nämligen mot familjens bruttoinkomst,
inte mot vad den disponerar efter skatt. Detta missgynnar ytterligare
de hushåll som är hänvisade till i stort sett en enda inkomst.
Ordnar familjen själv sin barnomsorg kan deras ekonomi försämras
ytterligare, eftersom barntillsynen måste betalas med redan beskattade
pengar. En familj med en hyra på 2 000 kr./mån. och inkomster på 90 000 kr.
och 55 000 kr. hamnar således under socialbidragsnivån om barntillsynen
kostar mer än 4-5 kr. i timmen per barn.
Ju större behov en barnfamilj har av en inkomstförstärkning, desto mindre
får den i allmänhet behålla. Detta beror främst på de kraftiga marginaleffekter
som bostadsbidragens avtrappningsregler för med sig. I en trebamsfamilj
släpar dessa stora marginaleffekter med upp till hushållsinkomster på
tillsammans 175 000 kr., för en fembamsfamilj ända upp till drygt 225 000 kr.
Reglerna om existensminimiavdrag är tänkta att fungera som ett sista
skyddsnät mot överbeskattning av flerbarnsfamiljerna. I den mån dessa
regler över huvud taget fungerar - boende i småhus eller ett ”frivilligt” val att
själv ta hand om sina barn diskvalificerar i allmänhet från rätten till sådana
avdrag - ger de i princip marginaleffekter på 100 % i mycket breda
inkomstskikt. För en fembamsfamilj med en inkomst som medgivits
existensminimiavdrag spelar det ingen roll om inkomsten är 80 000 kr. eller
kanske 240 000 kr., standarden förblir densamma.
Propositionen
De familjepolitiska förslag som återfinns i kompletteringspropositionen
bygger anmärkningsvärt nog inte på någon analys av vad som verkligen
orsakat barnfamiljernas ekonomiska problem. Det finns heller inget resonemang
om vilka långsiktiga åtgärder som krävs för att varaktigt skapa rättvisa
för barnfamiljerna. Mot den bakgrunden är det naturligt att det föreliggande
förslaget präglas av socialistisk ideologi snarare än medvetenhet om vilka
åtgärder som nödvändigtvis måste vidtas.
Regeringen föreslår ökade barn- och bostadsbidrag. Detta finansieras
genom höjda skatter, som framför allt drabbar barnfamiljerna själva genom
att förvärvsavdraget slopas.
Barnfamiljernas beroende av generella och inkomstprövade bidrag okar
därmed ytterligare. Möjligheterna att kunna leva på de egna inkomsterna
minskar. Redan hårt pressade barnfamiljer som bor i småhus eller med
bostadsrätt får dessutom ökade boendekostnader om den aviserade fastighetsskatten
genomförs.
SkU 1983/84:50
37
Reformerad familjebeskattning
Inkomstbeskattningens nuvarande utformning leder till orättvisor mellan
olika familjer. Genom progressiviteten i statsskatteskalan leder olikheter i
fördelningen av inkomster mellan två makar till stora variationer i skatteuttaget.
Vid inkomstbeskattningen tas inte heller någon hänsyn till hur stor
försörjningsbördan är. Det drabbar framför allt flerbarnsfamiljerna som mer
än andra är hänvisade till att leva på en inkomst. Problemet kan bara lösas
genom en övergång till en mera proportionell inkomstskatt. På sikt bör den
statliga inkomstskatten avskaffas helt, utom för de högsta inkomsterna.
De problem som följer av inkomstbeskattningens utformning har ytterligare
skärpts genom den skattepolitik som förts fram av regeringen sedan valet
1982. Ett antal olika skatter, inte minst inkomstskatten, har skärpts med
nominellt 23 miljarder kronor. Detta motsvarar i genomsnitt ca 6 500 kr. per
hushåll.
Familjer med olika antal barn har olika förmåga att betala skatt, eftersom
de totala kostnaderna beror på antalet barn. Därför måste en reformerad
inkomstbeskattning i syfte att skapa rättvisa för barnfamiljer innebära att den
beskattningsbara inkomsten skall reduceras med ett belopp som motsvarar
kostnaderna för barnen.
Den finansiering som i nuvarande budgetläge är nödvändig måste utformas
på ett sådant sätt att marginalskatterna inte skärps och strävan att
minska de totala marginaleffekterna inte motverkas.
Grundavdrag för barn
En genomgripande reformering av inkomstbeskattningen bör genomföras
enligt den modell moderaterna föreslår i partimotionen 2951. Det innebär:
Grundavdrag för barn med 15 000 kr. per hemmavarande barn upp till 18
års ålder införs vid den kommunala beskattningen. Avdragsrätten skall också
omfatta hemmavarande barn mellan 18 och 20 år som uppbär studiestöd.
Skattebortfallet för kommunerna motverkas genom att det nu utgående
allmänna grundavdraget minskas med 4 500 kr.
Den statliga inkomstskatten sänks planmässigt så att flertalet heltidsarbetande
kompenseras fullt ut för den kommunala skatteökning som blir följden
av ett minskat allmänt grundavdrag.
Pensionärer med låg inkomst kompenseras särskilt inom ramen för de
regler som gäller pensionärernas beskattning. Studerande som arbetar för att
finansiera studier bör kunna kompenseras inom ramen för studiemedelssystemet.
De som har så låga inkomster och/eller så många barn att de inte kan
utnyttja grundavdraget för barn fullt ut kompenseras genom ”negativ skatt”.
Detta innebär att ett belopp motsvarande nettoeffekten av den inte
SkU 1983/84:50
38
utnyttjade delen av grundavdraget utbetalas kontant. Därigenom kommer
alla barnfamiljer, oavsett inkomstförhållanden och antal barn, att kunna
utnyttja avdragets effekter fullt ut.
Inom ramen för den kommunala skatteutjämningen sker en utjämning av
skatteunderlaget mellan kommuner med olika andel barn.
Denna reform bör genomföras i tre steg med början den 1 januari 1985 och
således vara fullt genomförd den 1 januari 1987.
Sänkt statlig inkomstskatt
Den statliga inkomstskatten bör planmässigt sänkas. Detta leder till att
även barnlösa, och de vilkas barn inte längre berättigar till avdrag,
kompenseras för den skärpta kommunalskatten genom sänkt statlig inkomstskatt.
Utskottet förordar därför den statliga inkomstskatteskala för 1985 varom
förslag läggs fram i motion 2951.
Förvärvsavdraget
Förvärvsavdraget, som är det enda avdrag inom skattesystemet varigenom
hänsyn tas till barntillsynskostnader, bör enligt utskottets mening inte slopas.
En sådan åtgärd skulle, förutom skattehöjningar för många familjer, också
innebära minskade bostadsbidrag.
Mot den angivna bakgrunden tillstyrker utskottet m-motionerna 747 och
2951, sistnämnda motion såvitt nu är i fråga. Det av centern i motion 1456
framställda yrkandet om uppräkning av äktamakereduktionen för inkomsttagare
med barn och ensamståendereduktionen samt folkpartiets begäran i
motionerna 2079 och 2956 om en särskild skattereduktion för varje barn
avstyrks. Även om utskottet i hög grad delar centerns uppfattning att
en-inkomstfamiljerna missgynnas av nuvarande skatteregler skulle en uppräkning
av hemmamakereduktionen leda till mycket höga tröskeleffekter om
hemmamake tar heltidsarbete, i synnerhet i familjer som då också mister
bostadsbidrag. En mer proportionell skatt skulle tillsammans med grundavdrag
för barn ge större skatterättvisa utan tröskeleffekter.
Yrkandet i motion 2168 får genom utskottets ställningstagande anses
tillgodosett.
dels att utskottet under mom. 1 och 7 bort hemställa
att riksdagen i vad avser förvärvsavdrag, bamavdrag, skattereduktion
och makereduktion o. d. samt skatteskalan
dels med bifall till motionerna 1983/84:747 yrkande 1 och yrkande
SkU 1983/84:50
39
2 (delvis) och 1983/84:2951 yrkandena 1-3
dels med anledning av motion 1983/84:2168
och dels med avslag på proposition 1983/84:150 samt motionerna
1983/84:1456 yrkandena 1-3, 1983/84:2079 yrkandena 1-3, 1983/
84:2941 yrkande 11 samt 1983/84:2956 yrkandena 5-9 avslår de i
propositionen framlagda lagförslagen och begär förslag från
regeringen om ändringar i beskattningen av 1985 års inkomster i
enlighet med vad som anförs i reservationen.
2. Stig Josefson och Ingemar Hallenius (båda c) anser
dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 28 med ”De
förslag” och slutar på s. 29 med ”motion 2168” bort ha följande lydelse:
Utskottet vill gärna instämma i motionärernas uppfattning att ett rättvist
och effektivt skattesystem i möjligaste mån bör utformas med hänsyn till
barnfamiljernas försörjningsbörda. Frågan hur kostnaderna för barn skall
kunna beaktas i skattehänseende och hur sådana regler bör utformas
inrymmer emellertid vissa awägningsproblem. Ett av problemen är hur man
inom ramen för vårt nuvarande skattedebiteringssystem, med skatteavdrag
vid källan, skall finna utrymme för mer individuella hänsynstaganden.
Av de förslag som presenterats i propositionen samt i motionerna 747 och
2951 (m), 1456 (c) samt 2079 och 2956 (fp), vill utskottet förorda centerpartiförslaget.
Detta innebär att ett särskilt och ökat hänsynstagande tas till
barnfamiljer där det endast finns en inkomst och att försörjningsbehovet
tillgodoses genom en för barnfamiljerna successiv höjning av skattereduktionen
för hemmamakar och ensamföräldrar till den reala nivå den hade när den
infördes. I en första etapp bör reduktionen höjas från 1 800 kr. till 4 000 kr.
Regeringen bör ges i uppdrag att fullgöra en beredning för de fortsatta
höjningarna så att dessa samordnas med andra åtgärder på familjepolitikens
område.
Utskottet kan inte ställa sig bakom de förslag som presenterats i
moderatmotionerna. Ett per barn grundat avdrag på inkomsten i den
kommunala beskattningen är ett krångligare sätt att nå samma konsumtionsstöd
som man når genom barnbidrag och flerbarnsstöd.
Utskottet kan inte heller acceptera den finansieringsmodell som föreslås i
moderatmotionerna. En reducering av grundavdraget till 3 000 kr. skulle
innebära en mycket kraftig procentuell skattehöjning för låginkomsttagare.
Särskilt feriearbetande, deltidsarbetande, småföretagare med låga inkomster
och yrkesutövare med konstnärlig inriktning skulle drabbas hårt av
moderatförslaget. Den höjning av kommunalskatten som blir följden av det
minskade grundavdraget uppgår till ca 1 350 kr. Denna är beloppsmässigt
lika stor för en inkomsttagare med 10 000 kr. i inkomst som för den som
tjänar 500 000 kr. Detta kan från fördelningspolitiska utgångspunkter inte
accepteras.
SkU 1983/84:50
40
Mot den angivna bakgrunden och med hänsyn till de betydande förbättringar
av barnfamiljernas situation som föreslagits i motion 1983/84:2941 (c)
-höjning av barnbidraget med 600 kr./år för det första barnet samtmed 1 000
kr./år för det andra och därefter följande barn - anser utskottet sig inte kunna
biträda vare sig det i m- motionerna 747 och 2951 framförda kravet på
barnavdrag vid den kommunala beskattningen eller folkpartiets begäran i
motionerna 2079 och 2956 om en särskild skattereduktion för varje barn.
Genom utskottets ställningstagande har utredningsyrkandet i motion 2168
tillgodosetts.
I likhet med finansministern anser skatteutskottet att stödåtgärderna inte
får leda till ökat budgetunderskott. Utskottet accepterar att förvärvsavdraget
slopas. Däremot anser utskottet en finansiering genom skattehöjning - vilket
föreslås såväl i propositionen som i m- och fp-motionerna - olämplig. Ett
centralt mål för den ekonomiska politiken under 1980-talet är att avveckla
det strukturella budgetunderskottet genom att kraftigt minska de offentliga
utgifterna. Skattehöjningar är inte någon framkomlig väg. I centerns
ekonomiska motion (1983/84:2941) redovisas ett ekonomiskt alternativ som
trots det ökade stödet till barnfamiljerna ändock har ett i förhållande till
regeringens förslag lägre budgetunderskott. Skillnaden uppgår till 9 miljarder
kronor. Enligt utskottets uppfattning är således kravet på en ansvarsfull
finansiering tillgodosett. Propositionens finansieringsförslag med höjning av
statsskatten avstyrks således.
Utskottet vill även i likhet med vad som anförts ovan beträffande
moderatmotionen peka på det fördelningspolitiskt tvivelaktiga i att höja
statsskatten med samma belopp för alla inkomsttagare. Detta medför också
en kraftig procentuell höjning för de lägsta inkomsttagarna.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet moderatmotionerna
747 och 2951 såvitt nu är i fråga. Utskottet avstyrker också fp:s yrkanden i
motionerna 2079 och 2956 om en höjning av skattesatsen i inkomstskiktet 1-4
basenheter och om slopande av äktamakereduktionen för inkomsttagare
med barn och ensamståendereduktionen.
dels att utskottet under mom. 1 och 7 bort hemställa
att riksdagen i vad avser förvärvsavdrag, barnavdrag, skattereduktion
och makereduktion o. d. samt skatteskalan
dels med bifall till motionerna 1983/84:1456 yrkandena 1-3,
1983/84:2079 yrkande 2 i vad avser förvärvsavdraget, 1983/84:2168
och 1983/84:2941 yrkande 11,
dels med avslag på proposition 1983/84:150 samt motionerna
1983/84:747 yrkande 1 och yrkande 2 (delvis), 1983/84:2951
yrkandena 1-3, 1983/84:2079 yrkande 1, yrkande 2 i övrigt och
yrkande 3 samt 1983/84:2956 yrkandena 5-9 avslår de i propositionen
framlagda lagförslagen och begär förslag från regeringen om
ändringar i beskattningen av 1985 års inkomster i enlighet med vad
som anförs i reservationen.
SkU 1983/84:50
41
3. Kjell Johansson (fp) anser
dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 28 med ”De
förslag” och slutar på s. 29 med ”motion 2168” bort ha följande lydelse:
Tillgängliga utredningar visar att barnfamiljernas situation i dag är mycket
ansträngd. Värdet av den disponibla inkomsten per konsumtionsenhet har
sjunkit mer än vad summan av olika bidrag har kompenserat. Högst
disponibel inkomst per konsumtionsenhet har ensamstående samt samboende
utan barn i de yrkesaktiva åldrarna. Bland barnfamiljer ligger endast
familjer med ett barn över genomsnittet, medan övriga barnfamiljer ligger
under genomsnittet för samtliga hushåll.
Standarden per hushållsmedlem i barnfamiljer är klart lägre än för övriga.
Skillnaden ökar kraftigt med stigande barnantal. En förstärkning av barnfamiljernas
konsumtionsstandard i förhållande till övriga familjer är därför
motiverad av fördelningspolitiska skäl.
Bakom denna utveckling av barnfamiljernas disponibla inkomst ligger ett
skattesystem som endast i begränsad utsträckning tar hänsyn till försörjningsbörda.
Utskottet anser att det nu är angeläget att inom ramen för
skattesystemet göra sådana hänsynstaganden att det sker en omfördelning
över tiden i hushållens skattebelastning. Under den tid då familjens
försörjningsbörda är stor på grund av hemmavarande barn bör därför
skattesystemet ta hänsyn till detta, dvs. barnfamiljernas skatt bör sänkas.
Enligt utskottets mening är den skattereduktion för barnfamiljer som
föreslås i fp-motionema 2079 och 2956 ett lämpligt sätt att åstadkomma
detta.
Enligt utskottets mening måste skattesystemet reformeras så att de totala
marginaleffekterna begränsas. Dessa är f. n. speciellt höga för många
barnfamiljer, vilket innebär att många hushåll med hemmavarande barn har
hamnat i den s. k. fattigdomsfällan. Detta innebär att hushållet inte genom
egna insatser kan nämnvärt förbättra den egna materiella standarden. En
inkomstökning motverkas av höga marginalskatter, progressiva bamomsorgsavgifter
och bortfallande bostadsbidrag, så att den disponibla inkomsten
inte ökar trots att bruttoinkomsterna gör det. Ett sådant förhållande kan
enligt utskottets mening inte accepteras, utan ambitionen måste vara att
ytterligare sänka marginalskatterna och mildra övriga marginaleffekter.
Utskottet anser därför att det är angeläget att ett första steg i en
reformerad beskattning för barnfamiljerna kan tas så snart som möjligt.
Förändringen måste göras så att ingen skärpning sker av de totala marginaleffekterna.
Utskottet anser således att en skattereduktion med ett visst belopp per
barn bör införas den 1 januari 1985. Det belopp som föreslås i partimotionerna
från folkpartiet anser utskottet väl avvägt. Skattereduktionen bör således
utgå med 2 000 kr. per barn i ett första steg.
Föredragande statsrådet anför att införandet av en sådan skattereduktion
SkU 1983/84:50
42
skulle innebära att skattesystemet blir krångligare. Utskottet finner för sin
del inte att de administrativa nackdelarna med en skattereduktion efter
antalet barn är sådana att de bör tillmätas någon avgörande betydelse.
I den omfördelning mellan barnfamiljer och icke-bamfamiljer som
utskottet anser nödvändig ingår också en omedelbar höjning av barnbidraget
och det särskilda flerbarnstillägget. Dessa förslag har behandlats i socialutskottets
betänkande SoU 1983/84:35.
Utskottet anser att den förbättring av barnfamiljernas standard som
förordas måste finansieras genom omfördelningar av skatter och andra
utgifter. Totalt sett förordar utskottet en finansiering enligt motion 2078 (fp)
enligt följande:
Höjda barnbidrag m. m.
Skattereduktion
Avskaffat förvärvsavdrag
Avskaffad makereduktion för
barnfamiljer
Skattehöjning
Livsmedelssubventioner
— 4 800 mkr. 4 800 mkr.
- 1 200 mkr.
— 3 600 mkr.
800 mkr.
500 mkr.
2 500 mkr.
1 000 mkr.
Utskottet förordar således att skattereduktionen finansieras delvis genom
en skattehöjning med 2 procentenheter i skiktet 1-4 basenheter i inkomstskatteskalan.
Dessutom bör förvärvsavdraget avskaffas liksom makereduktionen
för de familjer som har barn och således får den nya skattereduktionen.
Däremot anser utskottet att makereduktionen för familjer utan barn
måste behållas, bl. a. med hänsyn till svårigheterna på arbetsmarknaden.
Omfördelningen enligt de principer utskottet har förordat innebär störst
förbättring för flerbarnsfamiljerna. För familjer med ett barn innebär
förslaget i stort sett oförändrad ekonomi. För en tvåbamsfamilj betyder
reformen en nettoförbättring på ca 3 000 kr., för en trebamsfamilj en
nettoförbättring på drygt 6 000 kr. per år.
Reformen innebär totalt sett en omfördelning mellan familjer med resp.
utan barn på mellan 1,5 och 2 miljarder kronor. Den största åtstramningen
får bäras av familjer med två förvärvsarbetande utan barn. Den maximala
förändringen för dem uppgår till ca 1 100 kr. per år och kan jämföras med en
förbättring för en fyrabamsfamilj på mellan 9 000 och 10 000 kr. per år.
Utskottet kan inte tillstyrka de förslag som förordas i propositionen i
denna del. Förslagen innebär en höjning av skattetrycket för att finansiera
ökade bidrag, vilket utskottet anser vara en felaktig princip.
Utskottet kan inte heller tillstyrka förslagen vare sig i motionerna 747 och
2951 (m) eller i motion 1446 (c), som visserligen har fördelen att de innebär
förändringar i skattesystemet till förmån för barnfamiljerna men förändringar
som utskottet bedömer som mindre lämpliga.
SkU 1983/84:50
43
Sammanfattningsvis anser utskottet att förslagen i motion 2079 (fp) som
upprepas i motion 2956 (fp) är väl avvägda. Dessa förslag tillstyrks således.
Genom utskottets ställningstagande får också yrkandet i motion 2168 anses
vara tillgodosett.
dels att utskottet under mom. 1 och 7 bort hemställa
att riksdagen i vad avser förvärvsavdrag, barnavdrag, skattereduktion
och makereduktion o. d. samt skatteskalan
dels med bifall till motionerna 1983/84:2079 yrkandena 1-3,
1983/84:1456 yrkande 3 och 1983/84:2956 yrkandena 5-9,
dels med anledning av motion 1983/84:2168,
och dels med avslag på proposition 1983/84:150 samt motionerna
1983/84:1456 yrkandena 1 och 2,1983/84:2941 yrkande 11, 1983/
84:747 yrkande 1 och yrkande 2 (delvis) samt 1983/84:2951
yrkandena 1-3 avslår de i propositionen framlagda lagförslagen
och begär förslag från regeringen om ändringar i beskattningen av
1985 års inkomster i enlighet med vad som anförs i reservationen.
Underhållsbidrag (mom. 2)
4. Knut Wachtmeister, förste vice talmannen Ingegerd Troedsson, Bo
Lundgren och Karl Björzén (alla m) anser
dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 30 som börjar med ”Med
hänsyn” och slutar med ”motion 943” bort ha följande lydelse:
De svenska beskattningsreglerna bygger på principen att skatt skall utgå
efter förmåga. På senare år har denna princip emellertid frångåtts i viktiga
hänseenden. Ett exempel härpå utgör barnfamiljernas beskattning. Utskottet
finner det anmärkningsvärt att ensamförälder- och skatteförenklingskommittéema
kommit fram till att underhållsavdraget bör slopas. Avdraget för
underhållsbidrag utgör i dag högst 3 000 kr. per barn samtidigt som
underhållsbidrag normalt fastställs till 8 500 kr. eller mer. Ett slopande av
underhållsavdraget skulle - som motionärerna framhåller - kraftigt urholka
de underhållsskyldigas möjligheter att bidra till sina barns försörjning, varför
utskottet - i likhet med motionärerna - anser att underhållsavdraget bör
bibehållas. Utskottet tillstyrker således motionerna 2446 och 2951 i denna del
och avstyrker motion 943 i den mån den inte är tillgodosedd genom vad
utskottet anfört.
dels att utskottet under mom. 2 bort hemställa
att riksdagen med bifall till motionerna 1983/84:2446 yrkande 3 och
1983/84:2951 yrkande 5 samt med avslag på motion 1983/84:943
som sin mening ger regeringen till känna vad i förstnämnda motion
anförts om avdragsrätten för underhållsskyldig.
SkU 1983/84:50
44
Barntillsynskostnader (morn. 3)
5. Knut Wachtmeister, förste vice talmannen Ingegerd Troedsson, Bo
Lundgren och Karl Björzén (alla m) anser
dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 31 som börjar med ”Sorn
utskottet” och slutar med ”motion 1136” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den av motionärerna framförda uppfattningen. Genom att
utgifter för barntillsyn räknas som privata levnadskostnader har få barnfamiljer
i dag möjlighet att bekosta sin barnomsorg själva utan allvarliga
konsekvenser för familjens ekonomi. Utskottet tillstyrker således motionerna
och förutsätter att regeringen så snart som möjligt återkommer till
riksdagen med förslag om rätt till avdrag för nödvändiga barntillsynskostnader.
dels att utskottet under mom. 3 bort hemställa
att riksdagen med bifall till motionerna 1983/84:2446 yrkande 1,
1983/84:2951 yrkande 4 och 1983/84:1136 hos regeringen begär att
riksdagen så snart som möjligt föreläggs förslag om rätt till avdrag
för nödvändiga kostnader för barntillsyn.
Fosterföräldrars och fosterbarns förmögenhet (mom. 5)
6. Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c), förste vice talmannen Ingegerd
Troedsson (m), Bo Lundgren (m), Ingemar Hallenius (c), Karl Björzén (m)
och Kjell Johansson (fp) anser
dels att det avsnitt som börjar i första stycket av utskottets yttrande på s. 33
med ”Vad särskilt” och slutar på samma sida med ”behandlade motionsyrkanden”
bort ha följande lydelse:
När det gäller sambeskattning av fosterföräldrars och fosterbarns förmögenhet
föreligger i förhållande till egna barn den principiella skillnaden att
fosterföräldrar inte får disponera fosterbarns förmögenhet. Med hänsyn
härtill och då det är ett samhällsintresse att inte försvåra ensamstående barns
möjligheter att få fosterföräldrar, anser utskottet att ifrågavarande sambeskattning
bör upphöra. Utskottet tillstyrker alltså motion 940. Härigenom får
också motion 1495 anses tillgodosedd. Regeringen bör så snart som möjligt
återkomma med förslag i ärendet. Vad utskottet anfört bör ges regeringen till
känna.
Utskottet är inte berett medverka till en återgång till sambeskattning av
arbetsinkomster och avstyrker följaktligen bifall till motion 1127.
dels att utskottet under mom. 5 bort hemställa
att riksdagen med bifall till motion 1983/84:940 och med anledning av
motion 1983/84:1495 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om sambeskattning av fosterföräldrars och fosterbarns
förmögenhet.
SkU 1983/84:50
45
Individuell beskattning i övrigt av inkomst och förmögenhet m. m. (mom. 6)
7. Knut Wachtmeister, förste vice talmannen Ingegerd Troedsson, Bo
Lundgren och Karl Björzén (alla m) anser
dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar nederst på s. 32 med
”Vid sin” och slutar i första stycket på s. 33 med ”makars förmögenhet” bort
ha följande lydelse:
I motion 1141 redogörs för ett antal exempel på sambeskattningsregler
som missgynnar äktenskapet och i fråga om sammanboende, ej gifta par
tillkomsten av gemensamt barn. Bl. a. nämns sambeskattningen av förmögenheter.
Till makars (motsvarande) sammanlagda förmögenheter läggs
också eventuella barns, styvbarns och fosterbarns förmögenheter. Gränsen
för skattefrihet har därvid inte satts högre för de sammanlagda förmögenheterna
än för ensamstående. Ej heller sker beskattningen efter lägre skattesats.
Den s. k. 80/85-procentsregeln kan få nära nog konfiskatoriska effekter
om en person som faller under denna begränsningsregel gifter sig.
Vid reavinstbeskattning av äldre aktier medges schablonavdrag med 3 000
kr. Makar får dock endast tillgodogöra sig högst 3 000 kr. tillsammans mot
det dubbla beloppet om de taxeras var för sig. S. k. B-inkomster hos makar
och jämställda sambeskattas vidare genom att de - i vad de överstiger 5 000
kr. - skatteberäknas på toppen av inkomsten hos den make som har högst
inkomst. Denna frigräns räcker inte långt för den som drabbas. Man bör
således sträva efter en mer långsiktig lösning och helt slopa sambeskattning
av B-inkomst och förmögenhet.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är angeläget med en
skyndsam översyn av de skatteregler som missgynnar äktenskapet som
samlevnadsform eller, för sammanboende par, tillkomsten av barn och
tillstyrker därför bifall till motion 1141. Utskottet tillstyrker också motion
1444, varigenom motion 1503 får anses tillgodosedd. Utskottets ställningstagande
innebär bifall också till fp-motionen 1102.
dels att utskottet under mom. 6 bort hemställa
att riksdagen med bifall till motionerna 1983/84:1141, 1983/84:1102
och 1983/84:1444, med anledning av motion 1983/84:1503 och med
avslag på motion 1983/84:1127 hos regeringen begär skyndsamt
förslag om ändring av de skatteregler som missgynnar äktenskapet
som samlevnadsform eller, för sammanboende par, tillkomsten av
barn i enlighet med vad i förstnämnda motion anförs.
8. Stig Josefson (c), Ingemar Hallenius (c) och Kjell Johansson (fp) anser
dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar nederst på s. 32 med
”Vid sin” och slutar i första stycket på s. 33 med ”makars förmögenhet” bort
ha följande lydelse:
SkU 1983/84:50
46
Numera har lång tid förflutit sedan sambeskattningen av förvärvsinkomst
upphävdes. Som grundprincip i det svenska skattesystemet gäller således att
var och en av två makar skall i skattehänseende betraktas som en självständig
individ. Fortfarande är dock särbeskattningen inte helt genomförd, vilket
måste anses beklagligt. Efter de senaste mycket kraftiga skärpningarna av
förmögenhetsskatten drabbas även gifta personer med relativt liten förmögenhet.
Enligt utskottets mening måste det från rättvisesynpunkt anses mycket
otillfredsställande att makars förmögenhet sambeskattas. Med hänsyn härtill
och då det skattebortfall som kan väntas bli följden av ett slopande av
sambeskattningen av makars förmögenhet torde vara helt försumbar i
statsbudgeten, bör enligt utskottets mening denna sambeskattning slopas.
Vad utskottet nu anfört kan med fog göras gällande också i fråga om
sambeskattningen av B-inkomster. Utskottet tillstyrker därför motionerna
1102 och 1444. Härigenom är också yrkandet i motion 1503 tillgodosett.
Detsamma gäller i viss mån också motion 1141.
dels att utskottet under mom. 6 bort hemställa
att riksdagen med bifall till motionerna 1983/84:1102 och 1983/
84:1444, med anledning av motionerna 1983/84:1141 och 1983/
84:1503 samt med avslag på motion 1983/84:1127 hos regeringen
begär förslag om slopande av sambeskattning av förmögenhet och
B-inkomst i enlighet med vad i motion 1983/84:1101 anförs.
SkU 1983/84:50 47
Innehåll
Sammanfattning 1
Propositionen 1
Författningsförslagen 2
Motionerna 24
Utskottet
Inledning 27
Bamavdrag m. m 27
Underhållsbidrag 30
Bamtillsynskostnader 30
Existensminimum 31
Samtaxering av inkomst och förmögenhet m. m 32
Hemställan 33
Reservationer
Bamavdrag m. m 35
Underhållsbidrag 43
Bamtillsynskostnader 44
Fosterföräldrars och fosterbarns förmögenhet 44
Individuell beskattning i övrigt av inkomst och förmögenhet m. m. 45
minab/gotab 78699 Stockholm 1984