Skatteutskottets betänkande
1983/84:5

om begränsning av småhus- och lägenhetsägarnas uppgifts- och avgiftsskyldighet
m. m. (prop. 1982/83:177)
Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet de förslag som har lagts fram i
proposition 1982/83:177 om lättnader i småhusägarnas och lägenhetsägarnas
skyldighet att göra skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter på ersättningar
för arbeten på deras fastigheter eller lägenheter och att lämna kontrolluppgifter
m. m. om sådana ersättningar. Samtidigt behandlas sex motioner i
därmed sammanhängande frågor.

Utskottet tillstyrker propositionen och avstyrker motionerna. Utskottet
föreslår dock att en av motionerna överlämnas till socialavgiftsutredningen
(S 1981:04).

Moderaterna i utskottet har avlämnat en reservation som - utöver de i
propositionen föreslagna lättnaderna - innebär att den särskilda lagen
(1982:1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar
skall upphävas i vad avser småhus- och lägenhetsinnehavare. De
lagstiftningsåtgärder som föranleds härav redovisas i en särskild reservation.

Propositionen

Regeringen (finansdepartementet) föreslår i proposition 1982/83:177 att
riksdagen antar vid propositionen fogade förslag till

1. lag om undantag från vissa bestämmelser i uppbördslagen (1953:272)
m. m.,

2. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

3. lag om ändring i taxeringslagen (1956:623),

4. lag om ändring i lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt
lagen (1981:691) om socialavgifter,

5. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

6. lag om ändring i lagen (1981:692) om socialavgifter,

7. lag om ändring i lagen (1982:1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet
beträffande vissa uppdragsersättningar.

1 propositionen föreslås en ordning som gör det lätt för en småhus- eller

lägenhetsägare att själv bedöma när han kan betala ut ersättning för ett

arbete på fastigheten eller lägenheten utan att göra skatteavdrag och utan

1 Riksdagen 1983/84. 6 sami. Nr 5

SkU 1983/84:5

risk för att senare bli påförd arbetsgivaravgifter. Småhus- och lägenhetsägarna
befrias från avdrags- och avgiftsskyldighet när betalningen erläggs
mot en faktura som innehåller vissa föreskrivna uppgifter. Någon skyldighet
att göra avdrag för skatt eller att betala arbetsgivaravgifter föreligger
sålunda inte om fakturan har uppgifter om utställarens registreringsnummer
till mervärdeskatt och mervärdeskattens belopp eller om att utställaren
är skyldig att betala B-skatt. I båda fallen gäller vidare att de socialavgifter
som belöper på ersättningen skall betalas av utställaren i form av
egenavgift.

Propositionen innehåller också förslag till vissa jämkningar av bestämmelserna
i lagen om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa
uppdragsersättningar. Beloppsgränsen för småhus- och lägenhetsägarnas
uppgiftsskyldighet höjs sålunda från 500 till 1000 kr. och skyldigheten att
lämna försäkran när någon uppgiftspliktig ersättning inte betalats ut slopas.
Likaså tas kravet på uppgift om uppdragstagarens personnummer
bort. I anslutning till dessa ändringar föreslås även en höjning från 500 till
1000 kr. av beloppsgränsen för småhus- och lägenhetsägarnas skyldighet
att betala arbetsgivaravgifter på uppdragsersättningar. I denna samordning
av beloppsgränserna för småhus- och lägenhetsägarnas uppgifts- och avgiftsskyldighet
ingår vidare att de i fortsättningen inte skall behöva lämna
särskilda kontrolluppgifter om utgivna uppdragsersättningar.

Den nya ordningen genom vilken en småhus- eller lägenhetsägare befrias
från avdrags- och avgiftsskyldighet om fakturan innehåller uppgifter om
mervärdeskatt eller B-skatt avses bli tillämpad redan år 1984. Ändringarna
i lagen om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar
gäller ersättningar som betalas ut under år 1983 eller senare.
Fr.o.m. 1984 befrias småhus- och lägenhetsägarna också från skyldighet
att lämna kontrolluppgifter om utgivna uppdragsersättningar. Den nya
beloppsgränsen för skyldighet att betala arbetsgivaravgifter avses gälla
ersättningar som betalas efter år 1983.

Lagförslagen har följande lydelse.

SkU 1983/84:5

1 Förslag till

Lag om undantag från vissa bestämmelser i uppbördslagen
(1953:272) m.m.

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Denna lag gäller ersättningar för sådana uppdrag av småhusägare och
lägenhetsinnehavare som avses i 8 § första stycket lagen (1982:1006) om
avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar.

2 § En sådan småhusägare eller lägenhetsinnehavare som avses i 1 §
skall inte betala arbetsgivaravgifter eller allmän löneavgift på ersättningen
och är inte skyldig att göra skatteavdrag enligt uppbördslagen (1953:272)
på ersättningen, om denna betalats mot en faktura som innehåller uppgift
om uppdragstagarens namn och postadress, ersättningens storlek samt

1. mervärdeskattens belopp och uppdragstagarens registreringsnummer
till mervärdeskatt eller

2. uppgift om att uppdragstagaren är skyldig att betala B-skatt.

I fall som avses i första stycket är uppdragstagaren skyldig att betala
egenavgifter på ersättningen enligt lagen (1981:691) om socialavgifter samt
avgift enligt 2 § lagen (1982:423) om allmän löneavgift. Vid tillämpningen
av bestämmelserna om sjukpenninggrundande inkomst och pensionsgrundande
inkomst i lagen (1962:381) om allmän försäkring skall ersättningen
anses som inkomst av annat förvärvsarbete.

Vad som har sagts i första och andra styckena om arbetsgivaravgifter
och andra avgifter gäller inte om parterna har träffat avtal om att ersättningen
skall anses som inkomst av anställning och ersättningen uppgår till
minst 1000 kronor. I ett sådant fall skall uppdragstagaren anses som
arbetstagare och småhusägaren eller lägenhetsinnehavaren som arbetsgivare.

3 § En uppdragstagare som begär betalning enligt en faktura, på vilken
han uppsåtligen eller av grov oaktsamhet oriktigt uppgivit att han är
registrerad till mervärdeskatt eller är skyldig att betala B-skatt, döms till
böter.

I ringa fall döms inte till ansvar enligt första stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1984 och tillämpas i fråga om
ersättning som betalats mot faktura som utställts efter ikraftträdandet.

1* Riksdagen 1983184. 6 sami. Nr 5

SkU 1983/84:5

2 Förslag till

Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom föreskrivs att 39 § I mom. uppbördslagen (1953:272)' skall
ha nedan angivna lydelse.

Nu var unde lydelse Föreslagen lydelse

39 §

I morn.2 Vid utbetalning av 1 mom . Vid utbetalning av konkontant
belopp, som för motta- tant belopp, som för mottagaren

garen (arbetstagaren) utgör (arbetstagaren) utgör sådan

sådan inkomst av tjänst som i 3 § 2 inkomst av tjänst som i 3 § 2 mom.

mom. under 1 första och andra under I första och andra styckena

styckena avses (lön), skall den avses (lön), skall den som utbeta som

utbetalar beloppet (arbets- lar beloppet (arbetsgivaren)

givaren) göra avdrag för betal- göra avdrag för betalning av preli ning

av preliminär A-skatt som ar- minär A-skatt som arbetstagaren

betstagaren har att betala (skat- har att betala (skatteavdrag),

teavdrag). Bestämmelser om om inte annat följer av bestämmel skyldighet

att göra avdrag i vissa serna i lagen (1983:000) om undan fall

när det utbetalade beloppet inte tag från vissa bestämmelser i upp utgör

sådan lön finns i lagen bördslagen (1953:272) m.m. Be (1982:1006)

om avdrags- och upp- stämmelser om skyldighet att göra

giftsskyldighet beträffande vissa avdrag i vissa fall när det utbetalade

uppdragsersättningar. beloppet inte utgör sådan lön finns i

lagen (1982:1006) om avdrags- och
uppgiftsskyldighet beträffande vissa
uppdragsersättningar.

Har arbetstagare, vilken har att vidkännas skatteavdrag för preliminär
A-skatt, att erlägga kvarstående skatt, som har debiterats året före det år
skatteavdraget skall göras, är arbetsgivaren skyldig att vid utbetalning av
lön göra skatteavdrag även för sådan skatt. Avdragsskyldighet föreligger
dock inte, om anställningen är avsedd att vara kortare tid än en vecka. För
betalning av den kvarstående skatten skall arbetsgivaren vid varje utbetalningstillfälle
avdraga det belopp, som motsvarar så stor del av den skatt
som skall betalas under nästföljande uppbördsmånad som belöper på utbetalningstillfället
med hänsyn till antalet utbetalningstillfällen före ingången
av nämnda uppbördsmånad. Belopp, som dras av vid annat utbetalningstillfälle
än det första, skall dock avrundas till närmaste lägre hela antal
kronor och återstoden dras av vid det första utbetalningstillfallet.

nna lag träder i kraft den 1

l agen onilryckl 1972:75.

Senaste Ivdelse av lagens rubrik 1974:771.
Senaste lydelse 19X2:1007.

SkU 1983/84:5

3 Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)

Härigenom föreskrivs att 37 § 1 mom. taxeringslagen (1956:623)' skall
ha nedan angivna lydelse.

37 §

Nuvarande lydelse
I morn.2 Till ledning vid inkomsttaxering och registrering av preliminär
A-skatt, som har innehållits genom skatteavdrag, skall varje år utan anmaning
avlämnas uppgifter (kontrolluppgifter) för det föregående kalenderåret
enligt följande uppställning.

Uppgiftsskyldig Vem uppgiften skall Vad uppgiften skall

avse avse

Undantag:

h) förmån från stiftelse,
om vad som utgivits
uppenbarligen
icke utgör skattepliktig
intäkt för mottagaren,
samt

i) ersättning eller
förmån, för vilken
mottagaren erlagt sjömansskatt,

j) ersättning om vilken
uppgift skall lämnas
i självdeklaration
enligt lagen
(1982:1006) om avdrags-
och uppgiftsskyldighet
beträffande
vissa uppdragsersättningar
och på vilken
avdrag inte har gjorts
enligt nämnda lag eller
enligt upphördslagen
(1953:272).

1 Lagen omtryckt 1971:399.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:773.

2 Lydelse enligt prop. 1982/83:105, SkU 49, rskr 346.

SkU 1983/84:5

Föreslagen lydelse
I mom. Till ledning vid inkomsttaxering och registrering av preliminär
A-skatt, som har innehållits genom skatteavdrag, skall varje år utan anmaning
avlämnas uppgifter (kontrolluppgifter) för det föregående kalenderåret
enligt följande uppställning.

Uppgiftsskyldig Vem uppgiften skall Vad uppgiften skall

avse avse

Undantag:

h) förmån från stiftelse,
om vad som utgivits
uppenbarligen
icke utgör skattepliktig
intäkt för mottagaren,

i) ersättning eller
förmån, för vilken
mottagaren erlagt sjömansskatt,

j) ersättning/ör uppdrag
enligt 4 §1-3 lagen
(1982:1006) om
avdrags- och uppgiftsskyldighet
beträffande
vissa uppdragsersättningar
i fråga
om fastighet eller bostadslägenhet,
som
avses i 8 § första
stycket nämnda lag,
om avdrag för skatt
inte har gjorts.

Denna lag träder i kraft den I januari 1984 och tillämpas första gången i
fråga om kontrolluppgift till ledning vid 1984 års taxering.

SkU 1983/84:5

4 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter
enligt lagen (1981:691) om socialavgifter

Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1959:552) om uppbörd av vissa
avgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter1 skall ha nedan angivna
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 §2

Arbetsgivare, som under ett år utgivit lön till någon hos honom anställd

arbetstagare med minst femhundra kronor, är skyldig att nästföljande år

utan anmaning lämna uppgift (arbetsgivaruppgift) till ledning för beräkning
av avgiftsunderlag. Uppgiften skall lämnas i två exemplar och avfattas å
blankett enligt formulär, som fastställes av riksförsäkringsverket.

I fråga om ersättning, som en
småhusägare eller lägenhetsinnehavare
betalat för uppdrag som
avses i 8 § första stycket lagen
(1982:1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet
beträffande vissa
uppdragsersättningar, skall arbetsgivaruppgift
lämnas endast om ersättningen
uppgått till minst 1000
kronor.

Vid arbetsgivaruppgift skall arbetsgivare foga ett exemplar av uppgift
som avses i 3 § lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande
inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Blanketter till arbetsgivaruppgift skola kostnadsfritt tillhandahållas i
samma ordning som deklarationsblanketterna för inkomsttaxeringen ävensom
hos riksförsäkringsverket och sjömansskattekontoret.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1984 och tillämpas första gången i
fråga om arbetsgivaruppgift till ledning vid beräkning av avgiftsunderlag
för år 1984.

1 Lagen omtryckt 1974:938.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1981:696.

2 Senaste lydelse 1978:321.

1 * * Riksdagen 1983/84. 6 sami. Nr 5

SkU 1983/84:5

5 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 20 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän försäkring'
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

20 kap.

2 §2

Vid tillämpningen av bestämmelse i 3 kap. 1 § och 4 kap. 8-10 §§, 11
kap. 6a § samt 21 kap. 1 § om försäkrad, som sammanbor med barn, skall

med barn som där sägs likställas fosterbarn.

Med förälder skall vid tillämpning av bestämmelserna i 4 kap., 9 kap. 4 §
och 11 kap. 6a § likställas den, med vilken förälder är eller varit gift eller
har eller har haft barn, om de stadigvarande sammanbor.

Med förälder skall vid tillämpningen av bestämmelserna i 4 kap. 11 § och
9 kap. 4 § likställas den som med socialnämndens tillstånd har tagit emot
ett utländskt barn för vård och fostran i syfte att adoptera det.

Enligt 2 § andra stycket lagen
(1983:000) om undantag från vissa
bestämmelser i uppbördslagen
(1953:272) m.m. skall ersättning
som avses i nämnda lag i vissa fall

anses som inkomst av annat för värvsarbete

vid tillämpning av denna
lags bestämmelser om sjukpenninggrundande
inkomst och pensionsgrundande
inkomst.

Denna lag träder i kraft den I januari 1984.

I .iigen omlrvckl 1982:120.

1 Senaste lydelse 1982:778.

SkU 1983/84:5

6 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1981:692) om socialavgifter

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 2 § och 2 kap. 4 § lagen (1981:691) om
socialavgifter skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

2 §

Avgifterna skall betalas av arbetsgivare samt av den som är försäkrad
enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring och har inkomst av annat
förvärvsarbete som avses i 3 kap. 2 § eller 11 kap. 3 § nämnda lag.

Vid tillämpning av denna lag skall den som har utgett sådant bidrag som
avses i 11 kap. 2 § första stycket m) lagen om allmän försäkring anses som
arbetsgivare.

Bestämmelser om betalning av
avgifter vid vissa uppdrag finns i
lagen (1983:000) om undantag från
vissa bestämmelser i uppbördslagen
(1953:272) m.m.

2 kap.

4S‘

Vid bestämmande av avgiftsunderlaget skall bortses från

1. ersättning till en och samme
arbetstagare om den under året inte
uppgått till 500 kronor eller, ifråga
om avgiftsunderlaget för en småhusägare
eller lägenhetsinnehavare
på grund av ersättning som

avses i 8 § första stycket lagen
(1982:1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet
beträffande vissa
uppdragsersättningar, 1000 kronor,

2. ersättning till arbetstagare som vid årets ingång fyllt 65 år,

3. ersättning till arbetstagare vid sjukdom eller ledighet för vård av barn

eller med anledning av barns födelse, till den del ersättningen motsvarar
sjukpenning eller föräldrapenning som arbetsgivare får uppbära enligt 3
kap. 16 § eller 4 kap. 20 § lagen (1962:381) om allmän försäkring,

4. uppdragsersättning för vilken bevillningsavgift har erlagts enligt lagen
(1908:128) om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter,

5. ersättning som en arbetsgivare utgett till barn för arbete som utförts i
hans förvärvsverksamhet i de fall avdrag för ersättningen inte får göras vid
inkomsttaxeringen,

6. ersättning till den del denna motsvarar kostnader i arbetet som arbetstagare
haft att täcka med ersättningen, i den mån riksförsäkringsverket
medger detta,

1. ersättning till en och samme
arbetstagare om den under året inte
uppgått till 500 kronor,

1 Senaste lydelse 1982:531.

SkU 1983/84:5

7. ersättning för tjänstgöring i verkskydd enligt 47 § tredje stycket civilförsvarslagen
(1960:74), i den mån ersättningen utgör eller motsvarar dagpenning,

8. ersättning för arbete som har utförts utomlands, till den del denna inte
räknas som lön enligt 11 kap. 2 § första stycket lagen om allmän försäkring,

9. ersättning för skiljemannauppdrag i fall där parterna i skiljeförfarandet
är av utländsk nationalitet.

Medgivande enligt första stycket 6 får lämnas endast om kostnaderna
beräknas uppgå till minst en tiondel av ersättningen samt får avse arbetstagare
i viss verksamhet eller, efter framställning av arbetsgivaren, viss eller
vissa arbetstagare.

I fråga om inkomst från fåmansföretag skall föreskrifterna i punkt 13 av
anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen (1928:370) tillämpas vid bestämmande
av avgiftsunderlaget.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1984 och tillämpas såvitt gäller 2
kap. 4 § i fråga om ersättningar som betalats ut efter ikraftträdandet.

SkU 1983/84:5

7 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1982:1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet
beträffande vissa uppdragsersättningar

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1982:1006) om avdrags- och
uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar
dels att 10 § skall upphöra att gälla,

dels att 8, 9, 13, 20 och 26 §§ skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Den som i sin allmänna självdeklaration
skall redovisa fastighet, för
vilken intäkten skall beräknas schablonmässigt
enligt 24 § 2 mom.
kommunalskattelagen (1928:370),
aktie i bostadsaktiebolag eller andel
i bostadsförening skall, om ersättning
under beskattningsåret har betalats
för uppdrag enligt 4 § 1-3 beträffande
fastigheten eller bostadslägenhet
som hör till aktien eller andelen,
i deklarationen lämna uppgift
om

1. namn, postadress och personnummer,
organisationsnummer eller
registreringsnummer till mervärdeskatt
för den som har uppburit
ersättningen;

2. ersättningens storlek.

Har under beskattningsåret inte
betalats ut någon sådan ersättning
som avses i första stycket eiler uppgår
den utbetalade ersättningen
inte för någon uppdragstagare till
500 kronor, skall en försäkran lämnas
om detta.

I ersättningen skall inte räknas in
och dylikt.

Underlåter den uppgiftsskyldige
att lämna uppgift eller försäkran eller
är uppgiften eller försäkran
ofullständig, får taxeringsnämnden,
länsstyrelsen eller den lokala skattemyndigheten
anmana den uppgiftsskyldige
att avhjälpa bristen.

Föreslagen lydelse

Den som i sin allmänna självdeklaration
skall redovisa fastighet, för
vilken intäkten skall beräknas schablonmässigt
enligt 24 § 2 mom.
kommunalskattelagen (1928:370),
aktie i bostadsaktiebolag eller andel
i bostadsförening skall för varje
uppdragstagare, till vilken under
beskattningsåret ersättning betalats
för uppdrag enligt 4 § 1-3 beträffande
fastigheten eller bostadslägenhet
som hör till aktien eller andelen, i
deklarationen lämna uppgift om

1. namn och postadress samt i
förekommande fall registreringsnummer
till mervärdeskatt;

2. ersättningens storlek.
Uppgiftskyldighet enligt första
stycket föreligger inte, om ersättningen
är mindre än 1000 kronor.

vad som utgör betalning för material

Är uppgift som den uppgiftsskyldige
lämnat ofullständig, får taxeringsnämnden,
länsstyrelsen eller
den lokala skattemyndigheten anmana
den uppgiftsskyldige att avhjälpa
bristen.

SkU 1983/84:5

Nuvarande lydelse

Har en uppgiftsskyldig i fall som
avses i 8 § lämnat oriktig uppgift
eller osann försäkran och har därigenom
en ersättning inte blivit redovisad
av honom, är den uppgiftsskyldige
betalningsskyldig för
uppdragstagarens skatt för det beskattningår
då ersättningen betalades
ut intill ett belopp som svarar
mot 50 procent av den oredovisade
ersättningen. Medför den oriktiga
uppgiften att uppdragstagaren inte
kan identifieras, föreligger betalningsskyldighet
intill ett belopp
motsvarande 50 procent av den ersättning
som har betalats ut.

En uppgiftsskyldig som i sin
självdeklaration inte har lämnat
någon uppgift om utbetalad ersättning
eller någon försäkran och inte
heller trots anmaning enligt 9 § har
avgett försäkran inom föreskriven
tid är, om ersättning ändå har betalats
ut, betalningsskyldig enligt
första stycket.

Betalningsskyldighet föreligger ii
har rättat oriktig uppgift.

Föreslagen lydelse
§

Har en uppgiftsskyldig i fall som
avses i 8 § underlåtit att fullgöra
sin uppgiftsskyldighet och har därigenom
en ersättning inte blivit redovisad
av honom, är den uppgiftsskyldige
betalningsskyldig för
uppdragstagarens skatt för det beskattningår
då ersättningen betalades
ut intill ett belopp som svarar
mot 50 procent av den oredovisade
ersättningen. Medför den uppgiftsskyldiges
underlåtenhet att
uppdragstagaren inte kan identifieras,
föreligger betalningsskyldighet
intill ett belopp motsvarande 50
procent av den ersättning som har
betalats ut.

, om den uppgiftsskyldige frivilligt

20 §

Om uppdragsgivaren eller den
uppgiftsskyldige efter besvär funnits
icke vara ansvarig för ett belopp,
skall länsstyrelsen återbetala
det belopp och den avgift som har
betalats. På det återbetalda beloppet
skal! restitutionsränta beräknas
enligt 69 § 2 mom. uppbördslagen
(1953:272). Om uppdragsgivaren eller
den uppgiftsskyldige står i skuld
för skatt enligt uppbörd slagen, mervärdeskatt
eller arbetsgivaravgift
enligt lagen (1981:691) om socialavgifter,
har denne dock rätt att återfå
bara vad som överstiger de obetalda
skatterna eller arbetsgivaravgifterna
och de räntor eller avgifter
som belöper på dessa.

Om uppdragsgivaren eller den
uppgiftsskyldige efter besvär funnits
icke vara ansvarig för ett belopp,
skall länsstyrelsen återbetala
det belopp och den avgift som har
betalats. På det återbetalda belop- *
pet skall restitutionsränta beräknas
enligt 69 § 2 mom. uppbördslagen
(1953:272). Om uppdragsgivaren eller
den uppgiftsskyldige står i skuld
för skatt enligt uppbördslagen, mervärdeskatt,
arbetsgivaravgift enligt
lagen (1981:691) om socialavgifter
eller avgift enligt lagen (1982:423)
om allmän löneavgift, har denne
dock rätt att återfå bara vad som
överstiger de obetalda skatterna eller
avgifterna och de räntor eller
avgifter som belöper på dessa.

SkU 1983/84:5

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

26 §

Den som i fall som avses i 8 § Den som i fall som avses i 8 5
uppsåtligen eller av grov oaktsam- uppsåtligen eller av grov oaktsam het

lämnar oriktig uppgift eller het underlåter att fullgöra sin upp osann

försäkran döms till böter. giftsskyldighet döms till böter.

Ansvar enligt första stycket inträder ej, om gärningen är belagd med
straff i skattebrottslagen (1971:69).

I ringa fall döms inte till ansvar enligt första stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1984.

SkU 1983/84:5

Motionerna

Motioner väckta med anledning av propositionen

1983/84:1 av Ulf Adelsohn m. fl. (m)

I motionen yrkas

1. att riksdagen begär att regeringen genomför utredningsarbetet om
avdragsrätt för reparationer i schablontaxerade småhus och återkommer
med förslag i så god tid att de kan tillämpas beskattningsåret 1984,

2. att riksdagen i avvaktan på detta förslag upphäver de delar av lagen om
avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar som
berörs i motionen.

1983/84:2 av Hans Pettersson i Helsingborg (s) och Bengt Silfverstrand (s)
I motionen yrkas

1. att riksdagen beslutar om sådan ändring av 2 § lagen om undantag från
vissa bestämmelser i uppbördslagen (1953:272) m. m. som föreslagits i motionen,

2. att riksdagen beslutar att i övrigt bifalla propositionen.

Motioner väckta under riksmötet 1982/83

1982/83:863 av Ulf Adelsohn m. fl. (m)

I motionen yrkas

1. att riksdagen begär att regeringen genomför utredningsarbetet om
avdragsrätt för reparationer i schablontaxerade småhus och återkommer
med förslag i så god tid att de kan träda i kraft den 1 januari 1984,

2. att riksdagen i avvaktan på detta förslag upphäver de delar av lagen om
avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar som
berörs i motionen.

1982/83:871 av Stig Josefson m. fl. (c)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär utredning om möjligheterna
att införa ”samhällskort” för seriösa företag och därigenom erforderliga
ändringar i lagen om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande
vissa uppdragsersättningar.

1982/83:873 av Stig Josefson m. fl. (c)

I motionen yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att den bostadspolitiska utredningen
genom tilläggsdirektiv ges i uppdrag att utreda möjligheterna att genom
ändrade regler för villabeskattningen uppnå förbättringar av inkomstredovisningen
och underlaget härför,

2. att riksdagen som sin mening uttalar att skatteregler om möjligt bör
utformas så att incitament ges att anlita näringsidkare och enskilda som
fullgör sina åligganden gentemot samhället.

SkU 1983/84:5

1982/83:875 av Kjell Mattsson (c) och Lennart Brunander (c)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att avdragsreglerna för schablonbeskattade
en- och tvåfamiljsfastigheter ändras i enlighet med vad som i
motionen föreslagits, dvs. att en avdragsrätt införs för vissa kostnader för
underhåll.

1982/83:1720 av Lars Ernestam (fp) och Kenth Skårvik (fp)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär en översyn av lagstiftningen
om uppgiftsskyldighet och beaktar de synpunkter som anförs i motionen.

1982/83:1806 av Ingemar Eliasson (fp) och Kjell Johansson (fp)

I motionen yrkas

1. att riksdagen beslutar att av regeringen begära åtgärder för att en mer
fullständig information ges upp dragsgivare om vilka skyldigheter de har
enligt skatte- och avgiftslagstiftningen,

2. att riksdagen beslutar att av regeringen begära att högsta prioritet ges åt
strävandena att få fram ett enkelt och entydigt system för uppdragsgivare
som behöver veta om de är skyldiga att räkna med arbetsgivaravgifter eller

ej Den

sistnämnda motionen har överlämnats till utskottet från socialförsäkringsutskottet.

Yttrande från annat utskott

Socialförsäkringsutskottet har inkommit med yttrande i ärendet (SfU
1983/84:ly). Yttrandet har fogats såsom bilaga till betänkandet.

Utskottet

Problemen med den s. k. grå arbetskraften ledde hösten 1982 till särskilda
regler om avdrags- och uppgiftsskyldighet för vissa uppdragsersättningar.
För småhusägare och lägenhetsinnehavare innebär reglerna att de - i stället
för kontrolluppgifter enligt tidigare bestämmelser - skall lämna uppgift i
självdeklarationen om ersättningar på minst 500 kr. Den som inte fullgör
detta kan bl. a. åläggas betalningsansvar för uppdragstagarens skatter intill
50 % av ersättningen. Ansvar för uppdragstagarens skatter kunde tidigare
endast utkrävas om uppdragsgivaren var att anse som huvudarbetsgivare och
uppdragstagaren inte hade B-skatt.

Samtidigt gäller enligt uppbörds- och sociallagstiftningen att den som är
huvudarbetsgivare i regel skall göra skatteavdrag enligt uppbördslagen och
att den som är arbetsgivare skall erlägga socialavgifter m. m. på ersättningar
om minst 500 kr.

I propositionen och i flertalet av de motioner som utskottet behandlar i

SkU 1983/84:5

detta betänkande konstateras att reglerna kan medföra problem, särskilt för
oerfarna småhusägare och lägenhetsinnehavare som vill ha ett arbete utfört
på sin bostad. I propositionen anförs att en snar lösning för deras del kommit
att framstå som mer angelägen i och med införandet av den särskilda
uppgiftsskyldigheten för vissa uppdragsersättningar. Mot denna bakgrund
föreslår regeringen att småhusägare och lägenhetsinnehavare befrias från
avdrags- och avgiftsskyldighet enligt uppbörds- och sociallagstiftningen om
betalningen erläggs mot en faktura som innehåller uppgift om utställarens
registreringsnummer till mervärdeskatt och mervärdeskattens belopp eller
om att utställaren har att erlägga B-skatt. Vidare förslås lättnader i
småhusägarnas och lägenhetsinnehavarnas särskilda uppgiftsskyldighet för
uppdragsersättningar. Bl. a. höjs beloppsgränsen för uppgiftsskyldigheten
från 500 till 1 000 kr. Samma beloppsgräns föreslås också för deras skyldighet
att betala arbetsgivaravgifter. Kontrolluppgifter enligt taxeringslagen skall
inte längre fordras för ersättningar under denna beloppsgräns.

Beträffande den förstnämnda frågan begär Hans Pettersson i Helsingborg
(s) och Bengt Silfverstrand (s) i motion 1983/84:2 att lagstiftningen kompletteras
så att småhusägaren eller lägenhetsinnehavaren redan med ledning av
offert, avtal eller motsvarande skall kunna bedöma sin eventuella avdragseller
avgiftsskyldighet.

Socialförsäkringsutskottet har i sitt yttrande tillstyrkt den i propositionen
föreslagna metoden för att bedöma avdrags- och avgiftsskyldigheten.
Beträffande motionen anförs i yttrandet att det finns skäl att beakta de
framförda synpunkterna men att frågan kräver ytterligare överväganden.
Socialförsäkringsutskottet föreslår att motionen överlämnas till socialavgiftsutredningen
(S 1981:04) för att prövas i ett vidare sammanhang. Utredningen
väntas avsluta sitt arbete i början av år 1984.

Utskottet instämmer i uppfattningen att det är angeläget att nu i möjligaste
mån lösa småhusägarnas och lägenhetsinnehavarnas problem när det gäller
att bedöma avdrags- och avgiftsfrågorna. Utskottet finner också att förslaget
i propositionen utgör en värdefull förenkling. Utskottet vill emellertid inte
bestrida att oklara situationer kan uppkomma även med de nya reglerna.
Detta torde emellertid bli fallet framför allt om uppdragsgivaren inte i tid tar
upp skatte- och avgiftsfrågorna med uppdragstagaren. Det bör också
framhållas att riksskatteverket och riksförsäkringsverket snarast bör utarbeta
en utförlig information om de nya reglerna. Samtidigt kan nämnas att
socialavgiftsutredningen enligt vad departementschefen anför bör pröva
frågan om inte regler av denna art bör kunna gälla även för andra kategorier
än villaägare och lägenhetsinnehavare.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen i nu angivna delar och
avstyrker det i motion 1983/84:2 framställda kravet på omedelbar komplettering
av lagstiftningen. I likhet med socialförsäkringsutskottet förordar
utskottet att motionen överlämnas till socialavgiftsutredningen (S 1981:04).

I detta sammanhang behandlar utskottet motion 1982/83:1806 av Ingemar

SkU 1983/84:5

Eliasson (fp) och Kjell Johansson (fp) som begär att uppdragsgivarna får en
mer fullständig information om sina skyldigheter enligt skatte- och avgiftslagstiftningen
och att högsta prioritet ges åt strävandena att få fram ett enkelt
och entydigt system för arbetsgivaravgifterna.

Utskottet anser i likhet med socialförsäkringsutskottet att motionen, som
framför allt torde avse småhusägares och lägenhetsinnehavares problem, får
anses vara i huvudsak tillgodosedd genom förslaget i propositionen. Utskottet
förutsätter att socialavgiftsutredningen vid sin bedömning av möjligheterna
att skapa ett så långt möjligt enhetligt arbetsgivar-/arbetstagarbegrepp
kommer att pröva om den nu aktuella metoden kan göras tillämplig även i
andra fall. Vid sin bedömning av motsvarande frågor förra året framhöll
utskottet bl. a. att riksförsäkringsverket och riksskatteverket borde ägna
fortsatt uppmärksamhet åt problemen på detta område och anförde också att
en ökad enhetlighet i domstolarnas praxis torde komma att uppnås genom
den enhetliga instansordning som genomförts våren 1982. Med hänvisning
till det anförda och till att socialavgiftsutredningen väntas avsluta sitt arbete i
början av år 1984 finner utskottet att någon åtgärd inte påkallas med anledning
av motionen.

Utskottet avstyrker således motion 1982/83:1806.

Yrkande 2 i motionerna 1982/83:863 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) och
1983/84:1, också av Ulf Adelsohn m. fl. (m), innebär att lagen om avdragsoch
uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar skall upphävas
i vad avser småhusägare och lägenhetsinnehavare. Motionärerna anser
att reglerna inte har förankring i människornas rättsmedvetande och att man
genom ett system med avdragsrätt för reparationskostnader på ett effektivare
och naturligare sätt skulle komma till rätta med användningen av grå eller
svart arbetskraft. De yrkar att det utredningsarbete om en sådan avdragsrätt
som riksdagen begärt år 1979 effektueras så skyndsamt att nya regler kan
tillämpas fr. o. m. beskattningsåret 1984. I motion 1982/83:1720 begär Lars
Ernestam (fp) och Kenth Skårvik (fp) en översyn av bestämmelserna och
anför att många villaägare inte har tillräcklig sakkunskap för att bedöma om
uppgiftsskyldighet föreligger.

Utskottet återkommer till frågan om villaschablonen i anslutning till två
andra motioner. Här bör emellertid nämnas att utskottet vid sin behandling
av motsvarande fråga förra året konstaterat att eventuella ändringar av
schablonen förutsätter ingående överväganden och att denna väg inte framstår
som ett aktuellt alternativ för att uppnå förbättringar av skattekontrollen.

De förslag som nu läggs fram i propositionen medför avsevärda lättnader i
villaägarnas och lägenhetsinnehavarnas uppgiftsskyldighet och innebär enligt
utskottets uppfattning att regeringen tagit stor hänsyn till den kritik som
från skilda håll riktats mot reglerna. Utskottet, som biträder propositionen i
dessa och övriga delar, avstyrker motionerna 1982/83:863 yrkande 2 och
1983/84:1 yrkande 2.

SkU 1983/84:5

Motion 1982/83:1720 om en översyn av bestämmelserna har blivit tillgodosedd
genom förslagen i propositionen. Med anledning av vad som anförs i
motionen vill utskottet framhålla att riksskatteverket f. n. förbereder information
om de nya reglerna.

Frågan om införande av en avdragsrätt för reparation och underhåll av
schablontaxerade småhus i syfte att förbättra inkomstredovisningen och
underlaget härför tas - som utskottet nyss konstaterat - åter upp i fyra olika
motioner. Kjell Mattsson (c) och Lennart Brunander (c) yrkar i motion
1982/83:875 omedelbar lagstiftning av innebörd att avdrag medges med upp
till 5 000 kr. per år. I motion 1982/83:863 (yrkande 1) kräver Ulf Adelsohn
m. fl. (m) att utredningsarbetet om avdragsrätt i detta hänseende genomförs
så skyndsamt att avdragsreglerna kan tillämpas fr. o. m. beskattningsåret
1984, ett yrkande som upprepas i motion 1983/84:1 från samma håll. Stig
Josefson m. fl. (c) anser enligt motion 1982/83:873 att direktiven för bostadskommittén
(Dir. 1982:04) inte utformats på sådant sätt att riksdagens beslut
om en utredning av frågan har verkställts. De begär därför tilläggsdirektiv till
kommittén i denna fråga. Riksdagen bör enligt den sistnämnda motionen
samtidigt uttala att skattereglerna om möjligt bör utformas så att incitament
ges att anlita näringsidkare och enskilda personer som fullgör sina åligganden
mot samhället.

Utskottet instämmer givetvis i uppfattningen att det skulle vara av värde
om skattelagstiftningen kunde utformas på ett sådant sätt att inkomstredovisningen
förbättras och har också begärt en utredning om möjligheterna att
ändra villabeskattningen i sådant syfte (SkU 1978/79:61). Samtidigt framhöll
utskottet att frågan torde vara förenad med åtskilliga problem. Departementschefen
anförde i propositionen om den grå arbetskraften förra hösten
(prop. 1982/83:11) att ett sådant system innebär en ändring med så omfattande
konsekvenser att frågan borde övervägas i ett större perspektiv med andra
avvägningsfrågor med anknytning till bostadsbeskattningen. Utskottet hade
för sin del inte något att erinra häremot men fann vid sin prövning av de då
aktuella motionerna i ämnet inte skäl att förorda någon ny framställning från
riksdagen (SkU 1982/83:5). Frågan har därefter tagits upp i direktiven för
bostadskommittén. Av direktiven framgår att kommittén inte endast bör
beakta förslaget när man överväger vilka fördelar en mer konventionell
beskattning kan ha framför schablonmetoden. 1 direktiven anförs också att
en annan möjlighet att komma till rätta med problemet kan vara att ändra
realisationsvinstbeskattningen. Med hänsyn till att frågorna således ingår i
kommitténs utredningsuppdrag bör en förnyad prövning från riksdagens sida
av de nu aktuella frågorna anstå i avvaktan på resultatet av kommitténs
överväganden. Utskottet avstyrker därför de nu aktuella motionsyrkandena.

Stig Josefson m. fl. (c) framställer i motion 1982/83:871 också ett annat
yrkande som syftar till att motverka skatteundandragandet. Yrkandet går ut
på en utredning av möjligheterna att införa ett ”samhällskort” för seriösa
företag för att den som överväger att anlita företaget lätt skall kunna kontrol -

SkU 1983/84:5

lera att företaget fullgjort sina samhällsåligganden.

Enligt vad utskottet erfarit utreds denna fråga f. n. såväl av kommissionen
mot ekonomisk brottslighet (Ju 1982:05) som av socialavgiftsutredningen.
Eftersom utredningsyrkandet således redan är tillgodosett avstyrker utskottet
motionen.

Utskottet hemställer

1. beträffande befrielse frän avdrags- och avgiftsskyldighet ifråga
om betalning mot faktura med vissa uppgifter

att riksdagen bifaller proposition 1982/83:177 i denna del,

2. beträffande sådan befrielse när motsvarande uppgifter framgår
av offert eller liknande

a) att riksdagen avslår motion 1983/84:2 avseende omedelbar
lagstiftning i frågan,

b) att riksdagen hos regeringen begär att motionen i övrigt
överlämnas till socialavgiftsutredningen (S 1981:04),

3. beträffande andra förenklingar av systemet för arbetsgivaravgifter,
m. m.

att riksdagen avslår motion 1982/83:1806,

4. beträffande slopande av småhusägares och lägenhetsinnehavares
särskilda uppgiftsskyldighet för vissa uppdragsersättningar
att riksdagen avslår motionerna 1982/83:863 yrkande 2 och
1983/84:1 yrkande 2,

5. beträffande höjning av beloppsgränsen för uppgiftsskyldigheten,
m. m.

a) att riksdagen bifaller propositionen i dessa delar,

b) att riksdagen avslår motion 1982/83:1720 i den mån den inte
är tillgodosedd,

6. beträffande avdragsrätt för reparation av småhus, m. m.

a) att riksdagen avslår motion 1982/83:875,

b) att riksdagen avslår motionerna 1982/83:863 yrkande 1,
1982/83:873 yrkande 1 och 1983/84:1 yrkande 1,

c) att riksdagen avslår motion 1982/83:873 yrkande 2,

7. beträffande samhällskort för seriösa företag
att riksdagen avslår motion 1982/83:871,

8. beträffande lagförslagen

att riksdagen antar de vid propositionen fogade förslagen till

1. lag om undantag från vissa bestämmelser i uppbördslagen
(1953:272) m. m.,

2. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

3. lag om ändring i taxeringslagen (1956:623),

4. lag om ändring i lagen (1959:552) om uppbörd av vissa

avgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter,

5. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

SkU 1983/84:5

6. lag om ändring i lagen (1981:692) om socialavgifter,

7. lagom ändring i lagen (1982:1006) om avdrags- ochuppgiftsskyldighet
beträffande vissa uppdragsersättningar.

Stockholm den 26 oktober 1983

På skatteutskottets vägnar
RUNE CARLSTEIN

Närvarande: Rune Carlstein (s), Knut Wachtmeister (m), Valter Kristenson
(s), Stig Josefson (c), förste vice talmannen Ingegerd Troedsson (m), Hagar
Normark (s), Ingemar Hallenius (c), Bo Forslund (s), Egon Jacobsson (s),
Karl Björzén (m), Kjell Johansson (fp), Anita Johansson (s)*, Lars Hedfors
(s), Anna Lindh (s) och Ewy Möller (m).

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservationer

Knut Wachtmeister, förste vice talmannen Ingegerd Troedsson, Karl
Björzén och Ewy Möller (alla m) har avgivit två reservationer:

1. Slopande av småhusägares och lägenhetsinnehavares särskilda uppgiftsskyldighet
för vissa uppdragsersättningar (mom. 4)

Reservanterna har

dels anfört följande:

Den särskilda uppgiftsskyldighet som - trots motstånd från vårt håll -ålades småhusägare och lägenhetsinnehavare hösten 1982 har alltsedan dess
utsatts för berättigad kritik från olika håll. Denna kritik har bekräftat vår
uppfattning att de vidgade krav som dessa medborgare utsatts för inte har
förankring i det allmänna rättsmedvetandet. Vi vidhåller uppfattningen att
det är orimligt att kräva att personer, som i allmänhet saknar praktisk
erfarenhet som arbetsgivare, skall lämna uppgifter i sina självdeklarationer
om företag, hantverkare eller andra uppdragstagare av skilda slag som de har
anlitat och att den som äger en vanlig bostad skall kunna åläggas betalningsansvar
för en uppdragstagares skatteskulder i långt större utsträckning än
tidigare. Risken är bl. a. att den osäkerhet som dessa regler medför leder till
att fler betalningar - och inte färre - sker under bordet.

Som anförs i motionerna 1982/83:863 och 1983/84:1 skulle syftet med den
nya uppgiftsskyldigheten kunna uppnås på ett rimligare och mer effektivt sätt
genom en avdragsrätt för reparationer i schablontaxerade småhus. Vi
återkommer till denna fråga i ett särskilt yttrande. Som framgår av detta

SkU 1983/84:5

yttrande har den av riksdagen begärda utredningen härom försinkats, och
motionärernas förslag om sådana avdragsregler fr. o. m. beskattningsåret
1984 framstår inte längre som realistiskt.

De ändringar i uppgiftsskyldigheten som nu föreslås i propositionen syftar
till att i någon utsträckning mildra effekterna av de nya reglerna. Förslaget
innebär emellertid inte någon väsentlig omprövning. Uppgiftsskyldigheten
och det därmed sammanhängande betalningsansvaret kvarstår i allt väsentligt,
och kritiken mot reglerna är i stort sett obesvarad.

Med det anförda instämmer vi i motionärernas uppfattning att reglerna om
en särskild uppgiftsskyldighet för småhusägare och lägenhetsinnehavare bör
upphävas.

Mot de lagförslag i övrigt som läggs fram i propositionen har vi inte något
att erinra. Vår inställning i den nyss angivna huvudfrågan föranleder dock
redaktionella ändringar i dessa förslag. Med hänsyn härtill redovisar vi våra
lagförslag i en särskild reservation.

dels ansett att utskottet i mom. 4 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1982/83:863 yrkande 2 och
1983/84:1 yrkande 2 beslutas att småhusägares och lägenhetsinnehavares
särskilda uppgiftsskyldighet skall slopas.

2. Lagförslagen (mom. 8)

Under förutsättning av bifall till reservation 1 hemställer reservanterna vid
mom. 8

att riksdagen

dels antar följande

Förslag till

Lag om upphävande av småhusägares och lägenhetsinnehavares särskilda
avdrags- och uppgiftsskyldighet för vissa uppdragsersättningar

Härigenom föreskrivs att lagen (1982:1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet
beträffande vissa uppdragsersättningar skall upphöra att gälla såvitt
angår sådana småhusägare och lägenhetsinnehavare som avses i 8 § nämnda
lag.

dels avslår det vid propositionen fogade förslaget till lag om

ändring i lagen (1982:1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet

beträffande vissa uppdragsersättningar,

dels antar övriga vid propositionen fogade lagförslag med de

ändringar

a) att 1 § lagen om undantag från vissa bestämmelser i
uppbördslagen (1953:272) m. m. erhåller följande såsom reservanternas
förslag betecknade lydelse:

SkU 1983/84:5

Utskottets förslag

Denna lag gäller ersättningar för
sådana uppdrag av småhusägare och
lägenhetsinnehavare som avses i 8 §
första stycket lagen (1982: 1006) om
avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande
vissa uppdragsersättningar.

b) att uppställningen i

Utskottets förslag

Reservanternas förslag

Denna lag gäller ersättningar för
sådana uppdrag av småhusägare och
lägenhetsinnehavare som avses i 4 §
1-3 lagen (1982:1006) om avdragsoch
uppgiftsskyldighet beträffande
vissa uppdragsersättningar. Med
småhusägare eller lägenhetsinnehavare
avses den som i sin allmänna
självdeklaration skall redovisa fastighet,
för vilken intäkten skall beräknas
schablonmässigt enligt 24 § 2 mom.
kommunalskattelagen (1928:370),
aktie i bostadsaktiebolag eller andel i
bostadsförening.

37 § 1 mom. taxeringslagen (1956:623)
under 1. Undantag: j) erhåller följande såsom reservanternas
förslag betecknade lydelse:

Reservanternas förslag

37 § 1 mom.
Undantag: Undantag:

j) ersättning för uppdrag enligt 4 §
1-3 lagen (1982:1006) om avdragsoch
uppgiftsskyldighet beträffande
vissa uppdragsersättningar ifråga om
fastighet eller bostadslägenhet, som
avses i 8 § första stycket nämnda lag,
om avdrag för skatt inte har gjorts.

j) ersättning under 1 000 kronor
för sådana uppdrag som avses i 1 §
lagen (1983:000) om undantag frän
vissa bestämmelser i uppbördslagen
(1953:272) m. m., om avdrag för
skatt inte har gjorts.

c) att 5 § lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt
lagen (1981:691) om socialavgifter erhåller följande såsom
reservanternas förslag betecknade lydelse:

Utskottets förslag

Arbetsgivare, som

I fråga om ersättning, som en
småhusägare eller lägenhetsinnehavare
betalat för uppdrag som avses i
8 § första stycket lagen (1982:1006)
om avdrags- och uppgiftsskyldighet
beträffande vissa uppdragsersättningar,
skall arbetsgivaravgift lämnas
endast om ersättningen uppgått
till minst 1 000 kronor.

Vid arbetsgivaruppgift

Blanketter till och

Reservanternas förslag
5§

av riksförsäkringsverket.

I fråga om ersättning, som en
småhusägare eller lägenhetsinnehavare
betalat för uppdrag som avses i
1 § lagen (1983:000) om undantag
från vissa bestämmelser i uppbördslagen
(1953:272) m. m.\ skall arbetsgivaravgift
lämnas endast om ersättningen
uppgått till minst 1 000
kronor,
allmän försäkring,
sjömansskattekontoret.

SkU 1983/84:5

d) att 2 kap. 4 § första stycket lagen (1981:692) om socialavgifter
erhåller följande såsom reservanternas förslag betecknade
lydelse:

Utskottets förslag

Reservanternas förslag

2 kap.

4 §

Vid bestämmande av avgiftsunderlaget skall bortses från

1. ersättning till en och samme 1. ersättning till en och samme
arbetstagare om den under året inte arbetstagare om den under året inte

uppgått till 500 kronor eller, i fråga uppgått till 500 kronor eller, i fråga

om avgiftsunderlaget för en småhus- om avgiftsunderlaget för en småhusägare
eller lägenhetsinnehavare på ägare eller lägenhetsinnehavare på

grund av ersättning som avses i 8 § grund av ersättning som avses i 1 §

första stycket lagen (1982:1006) om lagen (1983:000) om undantag från

avdrags- och uppgiftsskyldighet be- vissa bestämmelser i uppbördslagen

träffande vissa uppdragsersättningar, (1953:272) m. m., 1 000 kronor.

1 000 kronor.

2. ersättning till utländsk nationalitet.

Medgivande enligt vissa arbetstagare.

I fråga av avgiftsunderlaget.

Särskilda yttranden

1. Förenklingar av systemet med arbetsgivaravgifter, m. m. (mom. 3)

Kjell Johansson (fp) anför:

Som utskottet konstaterar medför de förslag som nu läggs fram i
propositionen att yrkandet i motion 1982/83:1806 blivit tillgodosett såvitt
avser småhusägare och lägenhetsinnehavare. Motionärerna tar emellertid
upp ett generellt problem som i väsentlig omfattning drabbar även andra
kategorier och som i viss mån förvärrats genom de nya avdrags- och
uppgiftsreglerna. Många gånger är det helt omöjligt för en uppdragsgivare
att bedöma om han kommer att anses vara skyldig att erlägga arbetsgivaravgift
eller ej, och någon bindande förklaring i enskilda fall går inte att få. Även
skattereglerna kan medföra problem, och den bristande samordningen
mellan dessa båda områden medför givetvis särskilda svårigheter. Den
information som stått att få från de tillämpande myndigheterna har inte
heller varit tillfredsställande, delvis beroende på att reglerna är vaga och
alltför komplicerade. Det anförda innebär att en uppdragsgivare i vissa lägen
oförskyllt kan drabbas av stora förluster i form av efterkrav på arbetsgivaravgifter,
skatter, sanktionsavgifter osv.

Det är bra att regeringen nu föreslagit en ordning som innebär förbättringar
för småhusägare och lägenhetsinnehavare. Problemen är emellertid lika
överhängande för många andra uppdragsgivare. Som anförs i motionen bör
frågorna om en mer generell lösning och en förbättrad information inte

SkU 1983/84:5

ställas på framtiden i avvaktan på kommande ställningstaganden till socialavgiftsutredningens
mer omfattande utredningsuppdrag. Det är angeläget att
regeringen tar upp hithörande problem med högsta prioritet så snart
utredningens förslag föreligger. Att utskottet nu avstyrker motionen med
hänvisning till att socialavgiftsutredningen står i slutfasen av sitt arbete
innebär enligt vad jag inhämtat inte att utskottet har ett annat synsätt på
denna fråga. Med hänsyn härtill och till vad utskottet anfört har jag inte något
särskilt yrkande med anledning av motionen.

2. Avdragsrätt för reparation av småhus, m. m. (mom. 6)

Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c), förste vice talmannen Ingegerd
Troedsson (m), Ingemar Hallenius (c), Karl Björzén (m), Kjell Johansson
(fp) och Ewy Möller (m) anför:

Riksdagen begärde redan 1979 en utredning om möjligheterna att genom
ändrade regler för villabeskattningen uppnå förbättringar av inkomstredovisningen
och underlaget härför. Det är att beklaga att något utredningsmaterial
ännu inte har presenterats som kan ligga till grund för en allsidig
bedömning av en avdragsrätt som syftar till att minska problemen med den
gråa sektorn. Som utskottet konstaterar ingår frågan numera i bostadskommitténs
utredningsuppdrag. Med hänsyn till det långa dröjsmål som redan
inträffat och den enighet som råder om angelägenheten av att förenkla
skattekontrollen förutsätter vi att utredningen så snart som möjligt kommer
att pröva denna fråga.

SkU 1983/84:5

Bilaga

Socialförsäkringsutskottets yttrande
1983/84:1 y

över proposition 1982/83:177 om bestämmelser som begränsar småhus-
och lägenhetsägarnas uppgifts- och avgiftsskyldighet jämte
motioner

Till skatteutskottet

Genom beslut den 11 oktober 1983 har skatteutskottet berett socialförsäkringsutskottet
tillfälle att yttra sig över dels proposition 1982/83:177 om
bestämmelser som begränsar småhus- och lägenhetsägarnas uppgifts- och
avgiftsskyldighet, dels den med anledning av propositionen väckta motionen
1983/84:2.

Socialförsäkringsutskottet tar i detta sammanhang också upp den under
den allmänna motionstiden 1982/83 väckta och till utskottet remitterade
motionen 1982/83:1806 av Ingemar Eliasson och Kjell Johansson.

Socialförsäkringsutskottet får anföra följande.

Enligt propositionens förslag får en småhus- eller lägenhetsägare som ger
ett sådant uppdrag, som enligt 4 § 1-3 lagen (1982:1006) om avdrags- och
uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar (AUL) skall redovisas
i självdeklarationen, möjlighet att med ledning av uppdragstagarens
faktura själv bedöma om han kan betala ut sin ersättning utan risk för att
senare bli ålagd betalningsskyldighet för uppdragstagares skatt eller för
arbetsgivaravgifter. Om fakturan utöver sedvanliga uppgifter om uppdragstagarens
namn och adress och ersättningens storlek innehåller antingen
uppgift om mervärdeskatteregistrering och mervärdeskattens belopp eller
uppgift om att uppdragstagaren är skyldig att betala B-skatt, skall småhuseller
lägenhetsägaren sålunda kunna utgå från att han inte är betalningsskyldig
för sociala avgifter eller skatt som belöper på ersättningen. Skyldighet att
betala sociala avgifter i form av egenavgift skall i stället åvila uppdragstagaren.
Parterna skall dock kunna komma överens om att småhus- eller
lägenhetsägaren övertar betalningsskyldigheten om ersättningen uppgår till
minst 1 000 kr. Bestämmelser i enlighet med förslaget har tagits in i en
särskild lag, Lag om undantag från vissa bestämmelser i uppbördslagen
(1953:272) m. m., och har utformats som undantag från bl. a. skyldigheten
att betala arbetsgivaravgifter enligt lagen om socialavgifter. Bakgrunden till
propositionens förslag är bl. a. följande. Enligt gällande bestämmelser och
rådande praxis föreligger i dag svårigheter för en uppdragsgivare att i vissa
fall bedöma om arbetsgivaravgifter belöper på en uppdragsersättning eller
inte. Detta beror bl. a. på att sociallagstiftningens och uppbördslagstiftningens
arbetstagarbegrepp inte är identiska. Frågan om möjligheterna att
åstadkomma ett enhetligt begrepp härvidlag övervägs f. n. av socialavgiftsut -

SkU 1983/84:5

Bilaga

redningen (S 1981:04). För småhus- och lägenhetsägarnas de! synes emellertid
inte problemet kunna lösas enbart genom att ett enhetligt begrepp skapas.
Därutöver har nämnda grupp ett särskilt behov av att snarast få en lösning av
problemet med hänsyn till den enligt AUL ålagda uppgiftsskyldigheten.

I motion 1983/84:2 av Hans Pettersson i Helsingborg och Bengt Silfverstrand
begärs att riksdagen beslutar om en sådan ändring i den föreslagna
lagen om undantag från vissa bestämmelser i uppbördslagen m. m. att
småhus- eller lägenhetsägaren redan med ledning av uppdragstagarens
offert, avtal eller motsvarande kan bedöma sin eventuella avgiftsskyldighet.

Utskottet delar den i propositionen framförda uppfattningen att det mot
bakgrund av lagen om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa
uppdragsersättningar är angeläget att snarast införa bestämmelser som ger
småhus- och lägenhetsägare möjlighet att själva bedöma sina skyldigheter i
fråga om arbetsgivaravgifter. Vad gäller frågan om vid vilken tidpunkt denna
bedömning skall kunna göras anser utskottet att det finns skäl att beakta de
synpunkter som förts fram i motion 2 om att bedömningen skall kunna göras
redan med ledning av en offert eller vid avtalets ingående, inte minst med
hänsyn till ett konsumentintresse. Emellertid finner utskottet mot bakgrund
av bl. a. att skriftliga avtal inte regelmässigt upprättas för här avsedda
uppdrag, vilket f. ö. inte heller krävs enligt civilrättsliga regler, att motionens
förslag kräver ytterligare överväganden före ett eventuellt genomförande.
Utskottet anser sig således inte nu kunna tillstyrka den i motion 2 föreslagna
ändringen, men enligt utskottets mening bör motionen överlämnas till
socialavgiftsutredningen för att där prövas i ett vidare sammanhang.

I motion 1982/83:1806 av Ingemar Eliasson och Kjell Johansson pekas på
de svårigheter som de nuvarande reglerna om socialförsäkringsavgifter i vissa
fall skapar för uppdragsgivare. Motionärerna framhåller särskilt den osäkerhet
som i dag råder för småhus- och lägenhetsägare och som ställts på sin
spets genom lagen om avdrags- och uppgiftsskyldighet. Mot denna bakgrund
begär motionärerna dels att åtgärder vidtas för att ge uppdragsgivarna en mer
fullständig information om vilka skyldigheter de har enligt skatte- och
avgiftslagstiftningen, dels att högsta prioritet ges åt strävandena att få fram
ett enkelt och entydigt system för uppdragsgivare som behöver veta om de är
skyldiga att räkna med arbetsgivaravgifter eller ej.

Med hänsyn till att motion 1806 berör frågor som tas upp i propositionen
överlämnar utskottet motionen till skatteutskottet för behandling. Såvitt
gäller socialförsäkringsutskottets ämnesområde får motionen i huvudsak
anses vara tillgodosedd genom propositionens förslag.

På grund av det anförda föreslår socialförsäkringsutskottet sålunda att
skatteutskottet bifaller propositionens förslag i nu behandlad del.

SkU 1983/84:5

Bilaga

I propositionen föreslås vidare att beloppsgränsen för småhus- och
lägenhetsägarnas uppgifts- och avgiftsskyldighet höjs från nuvarande 500 till
1 000 kr.

Utskottet tillstyrker förslaget, som inte föranlett något motionsyrkande.

Stockholm den 18 oktober 1983

På socialförsäkringsutskottets vägnar
SVEN ASPLING

Närvarande: Sven Aspling (s), Nils Carlshamre (m), Gösta Andersson (c),
Börje Nilsson (s), Allan Akerlind (m), Lars-Åke Larsson (s), Gullan
Lindblad (m), Ulla Johansson (s), Siri Häggmark (m), Karin Israelsson (c),
Nils-Olof Gustafsson (s), Ingegerd Elm (s), Gunhild Bolander (c), Inger
Hestvik (s) och Tommy Franzén (vpk).

Avvikande mening

Nils Carlshamre, Allan Åkerlind, Gullan Lindblad och Siri Häggmark
(alla m) anför:

Moderata samlingspartiet har i motion 1983/84:1, som väckts med
anledning av proposition 1982/83:177, begärt dels att regeringen genomför
utredningsarbetet om avdragsrätt för reparationer i schablontaxerade småhus
och återkommer med förslag i så god tid att det kan tillämpas för
beskattningsåret 1984, dels att riksdagen i avvaktan på detta förslag
upphäver vissa i motionen berörda delar av lagen (1982:1006) om avdragsoch
uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar. Mot denna
bakgrund anser vi, såvitt gäller socialförsäkringsutskottets ämnesområde, att
skatteutskottet bör avstyrka propositionens förslag.

minab/gotab Stockholm 1983 77076