SkU 1983/84:48

Skatteutskottets betänkande
1983/84:48

om slopande av särskild självdeklaration för fysiska personer, m. m.
(prop. 1983/84:193)
Sammanfattning

Utskottet tillstyrker propositionen om slopande av självdeklaration m. m.
för fysiska personer till annan kommun än hemkommunen och som uppskov
ett år till 1988 med den allmänna fastighetstaxeringen. Med hänvisning till en
begärd översyn av fastighetstaxeringen avstyrker utskottet de motioner som
behandlas i sammanhanget.

I en reservation yrkas bifall till en motion i vad avser utvidgade regler om
särskild fastighetstaxering.

Propositionen

Regeringen (finansdepartementet) föreslår i proposition 1983/84:193 att
riksdagen antar vid propositionen fogade förslag till

1. lag om ändring i taxeringslagen (1956:623),

2. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

3. lag om tid för allmän fastighetstaxeringen.

Som ett led i strävandena att förenkla deklarations- och taxeringsförfarandet
föreslås i propositionen att den särskilda självdeklaration som en
skattskyldig f. n. i vissa fall skall avge i annan kommun än hemortskommunen
skall slopas för fysiska personer, dödsbon och familjestiftelser. De
förvärvskällor som dessa skattskyldiga har i annan kommun än hemortskommunen
skall i stället redovisas i den allmänna självdeklarationen, som
lämnas i hemortskommunen. Vidare föreslås att taxeringsnämnden i hemortskommunen
skall taxera de berörda skattskyldiga även för inkomsterna
i andra kommuner. De som saknar hemortskommun i landet föreslås bli
taxerade i det för riket gemensamma distriktet.

Det nya förfarandet föreslås gälla fr. o. m. 1985 års taxering.

I propositionen föreslås också att den allmänna fastighetstaxeringen som
skulle ha ägt rum år 1987 framflyttas till år 1988.

Lagförslagen har följande lydelse.

1 Riksdagen 1983184. 6 sami. Nr 48

SkU 1983/84:48

1 Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)

Härigenom föreskrivs att 4 §, 24 § 3 morn., 25 och 116 j §§ taxeringslagen
(1956:623)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 §2

Län indelas i lokala taxeringsdistrikt och särskilda taxeringsdistrikt.

Lokalt taxeringsdistrikt omfattar
kommun eller del av kommun. För
varje lokalt taxeringsdistrikt skall
finnas en lokal taxeringsnämnd
som verkställer taxering
inom distriktet, om ej annat följer
av tredje eller fjärde stycket.

Särskilt taxeringsdistrikt omfattar
kommun, del av kommun eller
flera kommuner. Kommun eller del
av kommun får ingå i två eller flera
särskilda taxeringsdistrikt. För varje
särskilt taxeringsdistrikt skall finnas
en särskild taxeringsnämnd.
som verkställer taxering
inom distriktet. I särskilt taxeringsdistrikt
skall, om ej annat följer av
fjärde stycket, taxeras fysiska personer.
dödsbon och familjestiftelser,
vilkas inkomstförhållanden
är mera invecklade samt andra
skattskyldiga än fysiska personer,
dödsbon oell familjestiftelser. Till
sådant distrikt får också hänföras
annan skattskyldig än som nu har
sagts om det är påkallat med hänsyn
till taxeringsarbetet.

1 Lagen omtryckt 1971:399.

Senaste Ivdelse av lagens rubrik 1974:773.

3 Senaste lydelse 1978:928.

Lokalt taxeringsdistrikt omfattar
kommun eller del av kommun. För
varje lokalt taxeringsdistrikt skall
finnas en lokal taxeringsnämnd
som. om inte annat följer
av tredje eller fjärde stycket, verkställer
taxering av fysiska personer,
dödsbon och familjestiftelser som
med tillämpning av bestämmelserna
om hemortskommun hör till distriktet.

Särskilt taxeringsdistrikt omfattar
kommun, del av kommun eller
flera kommuner. Kommun eller del
av kommun får ingå i två eller flera
särskilda taxeringsdistrikt. För varje
särskilt taxeringsdistrikt skall finnas
en särskild taxeringsnämnd.
Denna verkställer taxering
av fysiska personer, dödsbon
och familjestiftelser som med
tillämpning av bestämmelserna om
hemortskommun hör till distriktet,
om inkomstförhållandena är mera
invecklade eller om det är påkallat
med hänsyn till taxeringsarbetet.
Särskild taxeringsnämnd verkställer
också taxering av annan
skattskyldig än fysisk person,
dödsbo och familjestiftelse, dels till
statlig inkomstskatt och statlig förmögenhetsskatt.
om den skattskyldige
med tillämpning av bestämmelserna
om hemortskommun hör
till distriktet, dels till kommunal inkomstskatt
för inkomst, som med
tillämpning av bestämmelserna i
kommunalskattelagen f I92S:T70)
om beskattningsort är hänför/ig till
distriktet.

SkU 1983/84:48

Nuvarande lydelse

Hela riket utgör ett gemensamt
taxeringsdistrikt,/ vilket
gemensam taxeringsnämnd
verkställer dels taxering
till statlig inkomstskatt och statlig
förmögenhetsskatt av skattskyldiga,
som saknar hemortskommun i
riket, dels taxering till kommunal
inkomstskatt, som skall ske för gemensamt
kommunalt ändamål.
Taxering för gemensamt kommunalt
ändamål anses ske för beskattning
i särskild kommun.

Föreslagen lydelse

Hela riket utgör ett gemensamt
taxeringsdistrikt. /
distriktet verkställer gemensam
taxeringsnämnd taxering av
fysiska personer, dödsbon och familjestiftelser,
som saknar hemortskommun
i riket. Sådan nämnd
verkställer också taxering av annan
skattskyldig än fysisk person,
dödsbo och familjestiftelse, dels till
statlig inkomstskatt och statlig förmögenhetsskatt.
om den skattskyldige
saknar hemortskommun i riket,
dels lill kommunal inkomstskatt,
om taxeringen skall ske för
gemensamt kommunalt ändamål.
Taxering för gemensamt kommunalt
ändamål anses ske för beskattning
i särskild kommun.

Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva
om indelning i taxeringsdistrikt och om taxeringsnämnds verksamhetsområde
med avvikelse från vad som eljest följer av denna paragraf.

24 §

3 mom. Deklarationsskyldig,
som är fysisk person, oskift dödsbo
eller familjestiftelse och som är
skattskyldig till statlig inkomstskatt
eller statlig förmögenhetsskatt.
skall avgiva dels i den kommun, där
han var mantalsskriven för året
näst före taxeringsåret eller, utan
att hava varit mantalsskriven, är
skattskyldig till sådan skatt, allmän
självdeklaration till ledning
vid taxering till nämnda skatter
och till kommunal inkomstskatt
i samma kommun, dels i varje annan
kommun, där han är skattskyldig
till kommunal inkomstskatt,
särskild självdeklaration till ledning
vid taxering till sådan skatt. Här
insedd deklarationsskyldig. som
icke är skattskyldig till statlig inkomstskatt
eller statlig förmögenhetsskatt.
skall ingiva särskild
självdeklaration i varje kommun,
där han är skattskyldig till kommunal
inkomstskatt.

3 mom. Deklarationsskyldig,
som är fysisk person, dödsbo eller
familjestiftelse skall avge allmän
sj älvdeklaration.

SkU 1983/84:48

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

25 §3

Allmän självdeklaration skall upplaga:

1) den skattskyldiges namn och postadress, hemortskommun, där sådan
finnes, och hemvist därstädes, personnummer samt nummer å för honom
utfärdad skattsedel å preliminär skatt för året näst före taxeringsåret ävensom
beträffande utlänning nationalitet, beträffande utländsk juridisk person
det land, där styrelsen haft sitt säte, samt beträffande skattskyldig,
som allenast under någon del av beskattningsåret varit i riket bosatt,
uppgift om den tid, han sålunda haft bostad härstädes,

2) alla förvärvskällor, beträffande vilka skattskyldighet för beskattningsåret
åligger den skattskyldige; och skall därvid i fråga om förvärvskälla,
i vilken skattepliktig fastighet ingått, särskilt angivas dels beskaffenheten
av den skatlskyldiges innehav av fastigheten, dels fastighetens taxeringsvärde
året näst före taxeringsåret eller, om sådant värde det året icke
varit fastigheten åsatt, dess eljest antagliga värde vid taxeringsårets ingång,
dels ock, därest fastigheten icke ingått i förvärvskällan under hela
beskattningsåret eller fastigheten ingått däri endast till viss del, huru lång
tid eller till vilken del fastigheten sålunda ingått i förvärvskällan,

3) de intäkter och de avdrag, som äro att hänföra till varje förvärvskälla,
dock att ersättning, som enligt bestämmelserna i 37 § 1 mom. I.g) icke
behöver upptagas i kontrolluppgift, ej heller behöver upptagas i deklarationen
såsom intäkt,

4) de allmänna avdrag, som den skattskyldige yrkar få tillgodonjuta vid
taxeringen,

5) den skattskyldiges tillgångar och skulder vid slutet av beskattningsåret,
ändå att förmögenheten icke uppgår till skattepliktigt belopp, dock
endast om och i den mån skattskyldighet för förmögenhet åligger honom,

6) beloppet av den preliminära skatt, som genom skatteavdrag erlagts
för året näst före taxeringsåret, ävensom

7) garantibelopp, vilket skall 7) garantibelopp, dock för annan
upptagas såsom skattepliktig in- skattskyldig än fysisk person,
kornst för den skattskyldige i dödsbo eller familjestiftelse endast
dennes hemortskommun, om beloppet skall las upp som skattepliktig
inkomst i den skattskyldiges
hemortskommun,

8) om deklarationen avser fåmansföretag, delägares eller honom närstående
persons namn, personnummer och adress och i förekommande fall
aktie- eller andelsinnehav tillika med angivande av röstvärde, om olika
röstvärden förekomma, dock att uppgifter icke behöva lämnas för närstående
person, som ej uppburit ersättning från, träffat avtal eller haft
annat därmed jämförligt förhållande med företaget,

9) räntetillägg som skall beaktas vid fastställande av underlag för tillläggsbelopp
samt grunderna för beräkning av räntetillägget.

Allmän självdeklaration skall därjämte innehålla de uppgifter, som för
särskilda fall föreskrivas i denna lag eller som erfordras för beräkning av
pensionsgrundande inkomst enligt lagen om allmän försäkring.

Ha makar, som ingått äktenskap före ingången av beskattningsåret och
under detta år levt tillsammans, var för sig inkomst att taxera enligt lagen
(1947: 576) om statlig inkomstskatt, skall vardera maken uppgiva huruvida

’ Senaste lydelse 1983:444.

SkU 1983/84:48

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

inkomst av förvärvskälla är A-inkomst eller B-inkomst enligt 9 § 3 mom.
nämnda lag. Vad nu sagts om makar skall i tillämpliga delar jämväl gälla i
fråga om skattskyldiga som avses i 65 § sista stycket kommunalskattelagen
(1928:370).

Har skattskyldig under beskattningsåret varit gift, skail han jämväl uppgiva
sådan boets eller andra makens inkomst och förmögenhet, över vilken
förvaltningen rättsligen tillkommit honom. Åligger skattskyldigheten andra
maken, skall uppgiften lämnas å särskild blankett. Då skattskyldig skall
taxeras för barns eller annans förmögenhet, skall uppgift lämnas jämväl om
sådan förmögenhet.

Belopp, som upptagas i självdeklaration, skola utföras i hela krontal, så
att överskjutande öretal bortfalla.

116 j §4

För fysisk person, dödsbo och familjestiftelse
prövas fråga om särskild
avgift, såvitt gäller taxeringsnämndens
beslut samt vid rättelse
av taxering enligt 72 a eller 72 h §,
av den lokala skattemyndigheten i
det fögderi där hemortskommunen
är belägen. Saknar en sådan skattskyldig
hemortskommun i riket
skall fråga om sådan avgift prövas
av den lokala skattemyndigheten i
Stockholms fögderi. För andra
skattskyldiga än som angetts i första
meningen prövas fråga om särskild
avgift av den lokala skattemyndighet
som länsstyrelsen bestämmer.

Fråga om undanröjande enligt 116 d § första stycket skall prövas av den
lokala skattemyndigheten om taxeringsnämnden har omprövat sitt taxeringsbeslut
på grundval av den inkomna självdeklarationen. I annat fall
skall frågan prövas av länsrätten. Fråga om nedsättning enligt 116 d §
andra stycket skall prövas av länsrätten.

Den lokala skattemyndigheten skall ompröva sitt beslut i fråga om
särskild avgift när taxeringsnämnden har ändrat sitt taxeringsbeslut. Omprövning
skall också ske om den skattskyldige begär det eller skäl annars
föreligger. Beslutet får dock inte omprövas av myndigheten om den skattskyldige
har anfört besvär över det och särskilda skäl för omprövning inte
föreligger. Den skattskyldige skall underrättas om möjligheten till omprövning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985 och tillämpas första gången i
fråga om 1985 års taxering.

Fråga om särskild avgift prövas,
såvitt gäller taxeringsnämndens beslut
samt vid rättelse av taxering
enligt 72 a §, av den lokala skattemyndigheten
i det fögderi där beskattningsorten
är belägen. / fall
som avses i 24 § 2 mom. prövas
dock fråga om sådan avgift av den
lokala skattemyndighet som länsstyrelsen
bestämmer.

4 Senaste lydelse 1979: 175.

SkU 1983/84:48

2 Förslag till

Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom föreskrivs att 22 § och 27 § 1 mom. uppbördslagen (1953:
272)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

22 §2

Lokal skattemyndighet beslutar i fråga om beräkning av preliminär Askatt
samt debitering av preliminär B-skatt och slutlig, kvarstående och
tillkommande skatt. Lokal skattemyndighet fastställer också avgiftsunderlag
för egenavgifter.

Beslut som avses i första stycket Beslut som avses i första stycket
meddelas av den lokala skattemyn- meddelas av den lokala skattemyndigheten
i det fögderi där beskatt- digheten i det fögderi där beskattningsorten
är belägen. I fråga om ningsorten är belägen. 1 fråga om

fysisk person eller dödsbo beslutar fysisk person, dödsbo eller famil dock

lokala skattemyndigheten i jestiftelse beslutar dock lokala skat det

fögderi där hemortskommunen temyndigheten i det fögderi där

är belägen. Om sådan skattskyldig hemortskommunen är belägen. Om

saknar hemortskommun eller sär- sådan skattskyldig saknar hemorts skilda

skäl annars föreligger, beslu- kommun beslutar lokala skatte tar

lokala skattemyndigheten i be- myndigheten i Stockholms fögderi,

skattningsort för den skattskyldige
enligt föreskrifter som riksskatteverket
meddelar.

Länsstyrelsen medverkar i debiteringsarbetet enligt föreskrifter som
meddelas av regeringen.

27 §

I mom? Vid debitering av slutlig skatt skall iakttas:

att kommunal inkomstskatt uträknas med ledning av den skattesats som
för inkomståret gäller i beskattningsorten:

att kommunal inkomstskatt uträknas i en post, varvid skattebeloppet vid
öretal över 50 avrundas uppåt och vid annat öretal avrundas nedåt till helt
krontal;

att kommunal inkomstskatt debiteras
med belopp som har uträknats
av lokal skattemyndighet i det
fögderi där beskattningsorten är
belägen;

att egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter debiteras på
grundval av uppgifter om försäkringsförhållanden som lämnas av den
allmänna försäkringskassan, varvid öretai bortfaller; samt

1 Lagen omtryckt 1972:75.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 771.

2 Senaste lydelse 1981: 1156.

J Senaste lydelse 1983: 1090.

SkU 1983/84:48

att i 1 § nämnd annuitet eller, om skattskyldig har att erlägga flera
annuiteter, summan av dessa påförs i helt antal kronor, varvid öretal
bortfaller.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985 och tillämpas första gången i
fråga om preliminär skatt för år 1985 samt slutlig skatt på grund av 1985 års
taxering.

SkU 1983/84:48

3 Förslag till
Lag om tid för allmän fastighetstaxering

Härigenom föreskrivs att allmän fastighetstaxering enligt I kap. 7 §
fastighetstaxeringslagen (1979: 1152) skall ske nästa gång är 1988 och
därefter vart femte år.

Denna lag träder i kraft dagen efter den dag då lagen enligt uppgift på den
har utkommit från trycket i Svensk författningssamling. Genom lagen
upphävs lagen (1983:450) om tid för allmän fastighetstaxering.

SkU 1983/84:48

Motionerna

Motion väckt med anledning av proposition 193

1983/84:2926 av Bo Lundgren (m)

I motionen yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i
motionen om riksdagens tidigare beslut om en förutsättningslös utredning
om fastighetstaxeringen,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till nya regler för särskild
fastighetstaxering i enlighet med vad som anförts i motionen.

Motion väckt med anledning av proposition 141

1983/84:2715 yrkande 2 av Kerstin Ekman m. fl. (fp)

I motionen yrkas bl. a.

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om översyn av taxeringsvärdena
på fastigheter i de i propositionen nämnda kommunerna.

Motioner väckta under allmänna motionstiden

1983/84:524 av Sten Svensson m. fl. (m)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa om
direktiv till taxeringsinstanserna med innebörd att ifrågavarande anvisningar
har karaktär av rekommendationer och att dessa icke utgör bindande
föreskrifter.

1983/84:592 av Gunnar Biörck i Värmdö (m)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär skyndsamt utfärdande
av för ändamålet rimligare fastighetstaxeringsregler för jordbruksfastigheter
i våra skärgårdar i enlighet med vad i motionen anförts, varvid särskilt bör
beaktas att inte avstyckade, eller ens avstyckningsbara, ”tomter” inte får
”konstrueras”, utan att ifrågavarande hus taxeringsmässigt skall anses ingå i
jordbruksfastigheten.

1983/84:750 av Ove Eriksson (m) och Hans Nyhage (m)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförts om att ägare till jordbruksfastigheter bör ges
möjlighet att taxera bostadshuset som ”annan fastighet”.

1983/84:1131 av Ingrid Hemmingsson (m)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförts angående jordbruksfastigheters taxeringsvärde.

1983/84:1482 av Kenth Skårvik (fp)

I motionen yrkas att riksdagen begär att regeringen snarast ser över
reglerna för fastighetstaxering och ändrar dessa enligt vad som i motionen
anförts.

SkU 1983/84:48

1983/84:1487 av Nils Svensson m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförts om principen för bestämmelse av taxeringsvärdet
för småhus m. m.

Utskottet

I propositionen föreslås bl. a. att en skattskyldig fr. o. m. 1985 skall lämna
endast en självdeklaration även om han har inkomster i flera kommuner.
Avsikten är också att taxeringen och debiteringen i sin helhet skall verkställas
i hemortskommunen. Förslagen gäller i fråga om fysiska personer, dödsbon
och familjesiftelser. Att aktiebolag m. fl. inte omfattas beror på de överväganden
som f. n. pågår om en omläggning av beskattningen av sådana
juridiska personer.

Utskottet tillstyrker att den föreslagna förenklingen genomförs.

Enligt ett beslut 1983 uppsköts den allmänna fastighetstaxeringen som
skulle ha ägt rum 1986 till 1987. Med hänvisning till samma skäl som legat till
grund för 1983 års beslut - nämligen att förberedelsearbetet skulle komma att
inträffa under en tid då skatteadministrationen redan blivit särskilt arbetsbelastad
med genomförandet av 1982 års skattereform - föreslås i den nu
aktuella propositionen att nästa allmänna fastighetstaxering förskjuts ännu
ett år till 1988. Departementschefen åberopar också att det är lämpligt att
avvakta resultatet av fastighetstaxeringskommitténs (Fi 1976:05) och bostadskommitténs
(Bo 1982:02) arbete innan förberedelserna för en ny allmän
fastighetstaxering påbörjas.

I den med anledning av propositionen väckta motionen 2926 begär Bo
Lundgren (m) bl. a. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som anförts i motionen om riksdagens tidigare beslut om en förutsättningslös
utredning om fastighetstaxeringen. Enligt hans uppfattning är det
anmärkningsvärt att man i propositionen inte hänvisar till riksdagens
enhälliga beslut om att begära en sådan översyn av reglerna. I motionen
anförs bl. a. att riksdagen än en gång bör understryka sitt tidigare beslut om
en utredning om fastighetstaxeringens regelsystem och att uppgiften bör
anförtros en ny utredning och inte överlämnas till fastighetstaxeringskommittén.

Som anförs i motionen begärde utskottet 1982 (SkU 1981/82:39) en
översyn av fastighetstaxeringen. Vid sin behandling av olika motioner i
ämnet ansåg utskottet att det var motiverat att man med stöd av erfarenheterna
från 1981 års allmänna fastighetstaxering prövade om och i vad mån
förbättringar i nuvarande system kunde åstadkommas. Denna uppfattning
grundade utskottet bl. a. på det förhållandet att fastighetstaxeringskommitténs
överväganden i huvudsak avsett taxeringens tekniska utformning och
inte de grundläggande fastighetsvärderingsreglerna. Översynen borde enligt
utskottets mening vara allsidig och förutsättningslös och avse såväl de

SkU 1983/84:48

materiella som de formella reglerna. Ett syfte med utredningsarbetet borde
vara att åstadkomma förenklingar i systemet.

Den av utskottet tidigare begärda utredningen bör komma till stånd så
snart som möjligt. Samtidigt bör framhållas att fastighetstaxeringskommittén
kommer att slutredovisa resultatet av sitt arbete inom kort och att bostadskommitten,
som avser att lägga fram ett första delbetänkande före halvårsskiftet,
väntas slutföra sitt arbete i år. Eftersom båda dessa kommittéer
behandlar grundläggande frågor för fastighetstaxeringen och därmed sammanhängande
bostadsskattefrågor är det enligt utskottets uppfattning naturligt
att resultatet av detta arbete avvaktas innan en närmare ställning tas till
vad som skall göras och vilken form den begärda översynen lämpligen bör ha.
Utskottet förutsätter att dessa frågor kommer att prövas av regeringen så
skyndsamt som möjligt, eftersom resultatet av översynen givetvis bör läggas
till grund för den kommande fastighetstaxeringen.

Utskottet avstyrker motionen i denna del i den mån den inte är
tillgodosedd.

Ett annat yrkande i motionen går ut på att man bör införa möjligheter till
omtaxering genom särskild fastighetstaxering på grund av att marknadsvärdet
minskat till följd av utvecklingen av den allmänna prisnivån.

En grundläggande princip för fastighetstaxeringen är att prisnivån andra
året före den allmänna fastighetstaxeringen skall ligga till grund för
värderingen. Denna princip måste enligt utskottets uppfattning ligga fast
även om nästa fastighetstaxering skjuts upp, eftersom det annars kan befaras
att den särskilda fastighetstaxeringen på en omväg blir en ny allmän
fastighetstaxering. Som motionären själv konstaterar har prisnivån efter den
senaste allmänna fastighetstaxeringen genomsnittligt varit förhållandevis
stabil.

Mot den angivna bakgrunden finner utskottet sig böra tillstyrka propositionen
och avstyrka motionen även i denna del.

I detta sammanhang behandlar utskottet några motioner som väckts bl. a.
under den allmänna motionstiden. Så begär Sten Svensson m. fl. (m) i
motion 524 ett riksdagsuttalande av innebörd att riksskatteverkets anvisningar
har karaktär av rekommendationer och inte utgör bindande föreskrifter. I
övrigt rör motionsyrkandena företrädesvis värderingsfrågor. I motionerna
1482 av Kenth Skårvik (fp) och 2715 av Kerstin Ekman m. fl. (fp) hemställer
motionärerna om en översyn av värderingsreglerna i syfte att få till stånd en
bruksvärdering av fastigheter i attraktiva skärgårdsområden. Motionärerna i
motionerna 592 - Gunnar Biörck i Värmdö (m) - och 1131 - Ingrid
Hemmingsson (m) - anser att jordbruksfastigheter med flera bostadshus -arrendestugor i skärgården, sommarstugor, undantagsstugor, tomma stugor
- kan drabbas på ett orimligt sätt och framställer yrkanden i syfte att få till
stånd en ändring av reglerna. Nils Svensson m. fl. (s) framhåller i motion
1487 att marknadsvärdet för gruppbyggda småhus som ägs av bostadsföreningar
i allmänhet är lägre än för motsvarande egnahem, något som enligt

SkU 1983/84:48

motionärernas mening bör återspeglas i taxeringsvärdet. Ett yrkande av mer
speciell karaktär framställs i motion 750 av Ove Eriksson (m) och Hans
Nyhage (m). Enligt deras mening bör ett bostadshus på en mindre
jordbruksfastighet kunna taxeras såsom annan fastighet för att möjliggöra
kvittning av underskott, som uppstått på grund av reparationer, mot
avkastning av kapital upp till 30 000 kr.

Flertalet av de frågor som tas upp i dessa motioner har debatterats sedan
lång tid tillbaka i olika sammanhang. Beträffande de riktvärden som
riksskatteverket har meddelat framhöll utskottet redan i sitt betänkande SkU
1980/81:42 att dessa har karaktär av anvisningar och inte bindande föreskrifter
men att utskottet var medvetet om att kritik kunde riktas mot enskildheter
i systemet. När det gäller de grundläggande värderingsfrågor i övrigt som
tas upp i motionerna är dessa också av sådan karaktär att de ingår som ett
naturligt led i det pågående uredningsarbetet och givetvis bör uppmärksammas
i samband med den översyn av reglerna som utskottet har begärt. Även
den sistnämnda motionen berör frågor som har samband med bostadsbeskattningen
och som kan tas upp i bostadskommitténs arbete. Beträffande
dessa frågor vill utskottet dock framhålla att motionärernas förslag inte
skulle få den av dem åsyftade effekten, eftersom någon avdragsrätt för
reparationer inte föreligger i fråga om mindre bostadshus som taxerats såsom
annan fastighet.

I avvaktan på resultatet av ifrågavarande utredningsarbete avstyrker
utskottet de nu ifrågavarande motionerna.

Utskottet hemställer

1. beträffande lagstiftningsfrågorna i propositionen

att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:193 antar de vid

propositionen fogade förslagen till

1. lag om ändring i taxeringslagen (1956:623),

2. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

3. lag om tid för allmän fastighetstaxering,

2. beträffande ändrade regler för särskild fastighetstaxering

att riksdagen avslår motion 1983/84:2926 yrkande 2,

3. beträffande översyn av fastighetstaxeringen m. m.

att riksdagen avslår

a) motion 1983/84:2926 yrkande 1,

b) motion 1983/84:524,

c) motionerna 1983/84:592,1983/84:1131,1983:84:1482 och 1983/

84:2715 yrkande 2,

SkU 1983/84:48

d) motion 1983/84:1487,

e) motion 1983/84:750.

Stockholm den 15 maj 1984

På skatteutskottets vägnar
RUNE CARLSTEIN

Närvarande: Rune Carlstein (s), Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c),
Olle Westberg (s)*, Hagar Normark (s), Bo Lundgren (m), Ingemar
Hallenius (c), Bo Forslund (s), Egon Jacobsson (s), Karl Björzén (m), Kjell
Johansson (fp), Anita Johansson (s), Anna Lindh (s), Ewy Möller (m) och
Bruno Poromaa (s).

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation
Morn. 2

Knut Wachtmeister, Bo Lundgren, Karl Björzén och Ewy Möller (alla m)
anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ”En
grundläggande” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Sedan föregående fastighetstaxering har prisnivån på bl. a. småhus varit i
genomsnitt stabil. Som anförs i motion 2926 har emellertid många fastigheter
minskat i värde. Detta gäller såväl småhus som andra fastigheter. I vissa fall
är det fråga om avsevärda skillnader.

De fastigheter som faktiskt minskat i värde kommer att belastas av för
höga skatter bl. a. i form av villaskatt, garantiskatt och förmögenhetsskatt
som beräknas med utgångspunkt i det taxeringsvärde som fastställdes 1981.
Att nu skjuta upp fastighetstaxeringen innebär att denna orättvisa kommer
att bestå om inga åtgärder vidtas. För att rättsförluster av detta slag skall
kunna undvikas bör en möjlighet införas att på fastighetsägarens begäran
göra en särskild fastighetstaxering på grund av minskat marknadsvärde på
fastigheten. Denna nya grund för särskild fastighetstaxering bör gälla fr. o. m
1985 års taxering.

Utskottet tillstyrker alltså det krav i detta hänseende som framställs i
motionen.

dels att utskottet i mom. 2 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2926 yrkande 2 hos
regeringen begär förslag till nya regler för särskild fastighetstaxering
i enlighet med vad som har anförts i motionen.

-.v-.,;

i *.

, . . * .

.1* ;

. ” s, s." 3 v -

■

minab/gotab 78687 Stockholm 1984