Skatteutskottets betänkande

1983/84:48

om slopande av särskild självdeklaration för fysiska personer, m. m. (prop. 1983/84:193)

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker propositionen om slopande av självdeklaration m. m. för fysiska personer till annan kommun än hemkommunen och som uppskov ett år till 1988 med den allmänna fastighetstaxeringen. Med hänvisning fill en begärd översyn av fastighetstaxeringen avstyrker utskottet de motioner som behandlas i sammanhanget.

I en reservation yrkas bifall lill en mofion i vad avser utvidgade regler om särskild fastighetstaxering.

SkU 1983/84:48

Propositionen

Regeringen (finansdepartementet) föreslår i proposition 1983/84:193 att riksdagen antar vid propositionen fogade förslag lill

1. lag om ändring i taxeringslagen (1956:623),

2. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

3. lag om fid för allmän fastighetstaxeringen.

Som ett led i strävandena all förenkla deklarations- och taxeringsförfarandet föreslås i propositionen all den särskilda självdeklaration som en skaitskyldig f. n. i vissa fall skall avge i annan kommun än hemortskommunen skall slopas för fysiska personer, dödsbon och familjestiftelser. De förvärvskällor som dessa skallskyldiga har i annan kommun än hemortskommunen skall i stället redovisas i den allmänna självdeklarationen, som lämnas i hemortskommunen. Vidare föreslås all taxeringsnämnden i hemortskommunen skall laxera de berörda skallskyldiga även för inkomsterna i andra kommuner. De som saknar hemortskommun i landet föreslås bli taxerade i det för riket gemensamma distriktet.

Del nya förfarandet föreslås gälla fr. o. m. 1985 års taxering.

I propositionen föreslås också att den allmänna fastighetstaxeringen som skulle ha ägt rum år 1987 framflyttas till år 1988.

Lagförslagen har följande lydelse.

1 Riksdagen 1983/84. ösaml. Nr48

' Lagen omtryckl 1971:399.

Senaste Ivdelse av lagens rubrik 1974: 77.1. - .Sen;islc Ivdelse 1978:928.

Lokall taxeringsdistrikl omfattar kommun eller del av kommun. För varje lokalt taxeringsdistrikt skall finnas en lokal taxeringsnämnd som verkställer taxering inom distriktet, om ej annal följer av tredje eller fjärde stycket.

Särskilt taxeringsdistrikt omfattar kommun, del av kommun eller flera kommuner. Kommun eller del av kommun får ingå i två eller flera särskilda taxeringsdistrikt. För varje sårskilt taxeringsdistrikl skall finnas en särskild taxeringsnämnd, som verkställer taxering inom distriktet. I särskilt taxerings-distrikt skall, om ej annat följer av fjärde stycket, taxeras fysiska personer, dödshon och familjestiftelser, vilkas inkomstförhållanden är mera invecklade samt andra skattskyldiga än fysiska personer, dödsbon och familjestiftelser. Till sådant distrikt får också hänföras annan skattskyldig än som nu har sagts om det är påkallat med hänsyn till taxeringsarbetet.

Lokalt taxeringsdistrikl omfattar kommun eller del av kommun. För varje lokalt taxeringsdistrikt skall finnas en lokal taxeringsnämnd som, om Inte annat följer av tredje eller fjärde stycket, verkställer taxering av fysiska personer, dödsbon och familjestiftelser som med tillämpning av bestämmelserna om hemortskommun hör till distriktet.

Särskilt taxeringsdistrikt omfattar kommun, del av kommun eller flera kommuner. Kommun eller del av kommun får ingå i två eller flera särskilda taxeringsdistrikl. För varje särskilt taxeringsdisirikt skall finnas en särskild taxeringsnämnd. Denna verkställer taxering av fysiska personer, dödsbon och familjestiftelser som med tillämpning av bestämmelserna om hemortskommun hör till distriktet, om inkomstjörhållandena är mera invecklade eller om det är påkallat med hänsyn till taxcringsarhetet. Särskild taxeringsnämnd verkställer också taxering av annan ' .

Nuvarande lydelse

Hela rikei utgör elt gemensamt laxeringsdistrikt./1 ;7-kei gemensam t a x e r i n g s -nämnd verkställer dels taxering till statlig inkomstskatt och statlig förmögenhetsskatt av skattskyldiga, som saknar hemortskommun i riket, dels taxering till kommunal Inkomstskatt, som skall ske JÖr gemensamt kommunalt ändamål. Taxering för gemensamt kommunall ändamål anses ske för beskattning i särskild kommun.

Föreslagen lydelse

Hela liket utgör ett gemensamt taxeringsdistrikl. / distriktet verkställer gemensam taxeringsnämnd taxering av fysiska personer, dödsbon och familjestiftelser, som saknar hemortskommun i riket. Sådan nämnd verkställer också taxering av annan skattskyldig än f\'sisk person, dödsbo och jämlljestlftelse, dels till statlig inkomstskatt och statlig förmögenhetsskatt, om den skattskyldige saknar hemortskommun I riket, dels till kommunal Inkomstskatt, om taxeringen skall ske för gemensamt kommunalt ändamål. Taxering för gemensamt kommunalt ändamål anses ske för beskattning i särskild kommun.

Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva om indelning i laxeringsdistrikt och om taxeringsnämnds verksamhetsområde med avvikelse från vad som eljest följer av denna paragraf.

24 §

3 mom. Deklarationsskyldig, som är fysisk person, oskijt dödsbo eller familjestiftelse och som är skattskyldig till statlig inkomstskatt eller statlig förmögenhetsskatt. skall avgira dels i den kommun, där han var mantalsskriven Jör året näst Jöre taxeringsåret eller, utan att hava varit mantalsskriven, är skattskyldig till sådan skatt, allmän sj a I v d e k 1 a r a t i o n till ledning vid taxering till nämnda skatter och till kommunal inkomstskatt i samma kommun, dels i varje annan kommun, där han är skatt skyldig till kommunal inkomstskatt, särskild .självdeklaration till ledning \id taxering till sådan skatt. Här avsedd deklarationsskyldig, som Icke ar skattskyldig till statlig inkomstskatt eller statlig förmögenhetsskatt, skall avgiva särskild .självdeklaration i varje kommun, där han är skaitskyldig lill k(m\mu-nal inkomstskatt.

3 mom. Deklarationsskyldig, som är fysisk person, dödsbo eller familjestiftelse skall avge allmän självdeklaration.

SkU 1983/84:48 4

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

25 §'

Allmän självdeklaration skall upptaga:

1) den skattskyldiges namn och postadress, hemortskommun, där sådan finnes, och hemvist därstädes, personnummer saml nummer å för honom utfärdad skattsedel å preliminär skatt för året näst före taxeringsåret ävensom beträffande utlänning nationalitet, beträffande utländsk juridisk person del land, där styrelsen haft sitt säte, saml beträffande skallskyldig, som allenast under någon del av beskattningsåret varit i riket bosatt, uppgift om den lid, han sålunda haft bostad härslädes,

2) alla förvärvskällor, beträffande vilka skaiiskyldighel för beskattningsåret åligger den skaitskyldige; och skall därvid i fråga om förvärvskälla, i vilken skattepliktig fastighet ingått, särskilt angivas dels beskaffenheten av den skattskyldiges innehav av fastigheten, dels fastighetens taxeringsvärde året näst före taxeringsåret eller, om sådant värde del året icke varit fasligheten åsätt, dess eljesi antagliga värde vid laxeringsårets ingång, dels ock, däresi fastigheten icke ingått i förvärvskällan under hela beskattningsåret eller fasligheten ingått däri endast lill viss del, huru lång lid eller till vilken del fastigheten sålunda ingått i förvärvskällan,

3) de intäkter och de avdrag, som äro att hänföra lill varje förvärvskälla, dock att ersättning, som enligt bestämmelserna i 37 § 1 mom. I.g) icke behöver upptagas i kontrolluppgift, ej heller behöver upptagas i deklarationen såsom intäkt,

4) de allmänna avdrag, som den skallskyldige yrkar få tillgodonjuia vid laxeringen,

5) den skattskyldiges tillgångar och skulder vid slutet av beskattningsåret, ändå alt förmögenheten icke uppgår till skatiepliktigl belopp, dock endast om och i den mån skattskyldighet för förmögenhet åligger honom,

6) beloppet av den preliminära skatt, som genom skatteavdrag erlagts för året näst före laxeringsåret, ävensom

7)    garantibelopp,     vilket     skall     7) garaniibelopp. JocA för «/i««/j
upptagas såsom   skattepliktig in-      skattskyldig    än    fsisk    person,
komst    för    den    skattskyldige    i      dödsbo eller familjestiftelse endast
dennes hemortskommun,                      om beloppet skall tas upp som skat
tepliktig inkomst i den skattskyldi
ges hemortskommun,

8) om deklarationen avser fåmansförelag, delägares eller honom närstående persons namn. personnummer och adress och i förekommande fall aktie- eller andelsinnehav tillika med angivande av röstvärde, om olika röstvärden förekomma, dock att uppgifter icke behöva lämnas för närstående person, som ej uppburit ersättning från, träffat avtal eller haft annal därmed jämförligt förhållande med företaget,

9) räntelillägg som skull beaklas vid fastställande av underlag för till-läggsbelopp samt grunderna för beräkning av räntefillägget.

Allmän självdeklaration skall därjämte innehålla de uppgifter, som för särskilda fall föreskrivas i denna lag eller som erfordras för beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen om allmän försäkring.

Ha makar, som ingått äktenskap före ingången av beskallriingsåret och under detta år levt tillsammans, var för sig inkomst att taxera enligt lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt, skall vardera maken uppgiva huruvida

' Senaste lydelse 198.1:444.

SkU 1983/84:48 5

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

inkomst av förvärvskälla är A-inkomsl eller B-inkomst enligt 9 § 3 mom. nämnda lag. Vad nu sagts om makar skall i tillämpliga delar jämväl gälla i fråga om skattskyldiga som avses i 65 § sista stycket kommunalskattelagen (1928:370).

Har skallskyldig under beskattningsåret varit gift. skaJI han jämväl uppgiva sådan boets eller andra makens inkomst och förmögenhet, över vilken förvaltningen rältsligen tillkommit honom. Åligger skattskyldigheten andra maken, skall uppgiften lämnas å särskild blankett. Då skattskyldig skall taxeras för barns eller annans förmögenhet, skall-uppgift lämnas jämväl om sådan förmögenhet.

Belopp, som upptagas i självdeklaration, skola utföras i hela krontal, så all överskjutande örelal bortfalla.

116j §"
Fråga om särskild avgift prövas. För fysisk person, dödsbo ochfa-

såvilt gäller taxeringsnämndens be- miljestiftelse prövas fråga om sär-
slul saml vid rättelse av taxering skild avgift, såvitt gäller laxerings-
enligt 72 a §, av den lokala skatte- nämndens beslut samt vid rättelse
myndigheten i det fögderi där be- av taxering enligt 72 a eller 72 b §,
skattningsorten är belägen, / fall av den lokala skattemyndigheten i
som avses i 24 § 2 mom. prövas det fögderi där hemortskommunen
dock fråga om sådan avgift av den är belägen. Saknar en sådan skatt-
lokala skattemyndighet som läns- skyldig hemortskommun i riket
styrelsen bestämmer. skall fråga om sådan avgift prövas

av den lokala skattemyndigheten I Stockholms fögderi. För andra skattskyldiga än som angetts iförs-ta meningen prövas fråga om särskild avgift av den lokala skallemyndighet som länsstyrelsen bestämmer.

Fråga om undanröjande enligt 116 d § första stycket skall prövas av den lokala skattemyndigheten om taxeringsnämnden har omprövat sitt taxeringsbeslut på grundval av den inkomna självdeklarationen. 1 annal fall skall frågan prövas av länsrätten. Fråga om nedsättning enligt Il6d § andra stycket skall prövas av länsrätten.

Den lokala skattemyndigheten skall ompröva sitt beslut i fråga om särskild avgift när taxeringsnämnden har ändrat sill taxeringsbeslut. Omprövning skall också ske om den skaitskyldige begär det eller skäl annars föreligger. Beslutet får dock inte omprövas av myndigheten om den skattskyldige har anfört besvär över det och särskilda skäl för omprövning inte föreligger. Den skaitskyldige skall underrättas om möjligheten till omprövning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985 och tillämpas första gången i fråga om 1985 års taxering.

■• Senaste lydelse 1979: 175.

SkU 1983/84:48 6

2 Förslag till

Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom föreskrivs all 22 § och 27 § 1 mom. uppbördslagen (1953: 272)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

22 f Lokal skattemyndighet beslutar i fråga om beräkning av preliminär A-skall samt debitering av preliminär B-skalt och slutlig, kvarstående och tillkommande skatt. Lokal skattemyndighet fastställer också avgiftsunderlag för egenavgifter.

Beslut som avses i första stycket Beslut som avses i första stycket
meddelas av den lokala skatlemyn- meddelas av den lokala skattemyn
digheten i det fögderi där beskalt- dighelen i det fögderi där beskatt
ningsorten är belägen. I fråga om ningsorten är belägen.. 1 fråga om
fysisk person ('//er dödsbo beslutar fysisk person, dödsbo eller famil-
dock lokala skattemyndigheten i 7e.?///>e/.v('beslutar dock lokala skat-
det fögderi där hemortskommunen temyndigheten i det fögderi där
är belägen. Om sådan skallskyldig hemortskommunen är belägen. Om
saknar hemortskommun eller sär- sådan skallskyldig saknar hemorts-
skilda skäl annars jÖreligger, beslu- kommun beslutar lokala skatte-
lar lokala skattemyndigheten i be- myndigheten i Stockholms fögderi,
skattningsort för den skattskyldige
enligt föreskrifter som riksskatte
verket meddelar.

Länsstyrelsen medverkar i debiteringsarbelet enligt föreskrifter som meddelas av regeringen,

27 §

/ mom. Vid debitering av slutlig skatt skall iakttas:

alt kommunal inkomstskatt uträknas med ledning av den skattesats som för inkomståret gäller i beskattningsorten;

all kommunal inkomstskatt uträknas i en post. varvid skattebeloppet vid örelal över 50 avrundas uppåt och vid annal örelal avrundas nedåt till helt krontal;

att kommunal inkomstskatt debiteras med belopp som har uträknats av lokal skattemyndighet i det fögderi där beskattningsorten är belägen;

all egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter debiteras på grundval av uppgifter om försäkringsförhållanden som lämnas av den allmänna försäkringskassan, varvid örelal bortfaller; samt

' Lagen omtryckl 1972:75.

Senaste Ivdelse av lagens rubrik 1974:771. - Senaste lydelse 1981:1156. ' Senaste Ivdelse 1983: 1090.

SkU 1983/84:48 9

Motionerna

Motion väckt med anledning av proposition 193

1983/84:2926 av Bo Lundgren (m) I mofionen yrkas

1. all riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i
motionen om riksdagens fidigare beslut om en förutsättningslös utredning
om fasfighetslaxeringen,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till nya regler för särskild
fastighetstaxering i, enlighet med vad som anförts i motionen.

Motion väckt med anledning av proposition 141

1983/84:2715 yrkande 2 av Kerstin Ekman m, fl. (fp)

I motionen yrkas bl. a,

2, all riksdagen hos regeringen begär förslag om översyn av taxeringsvärdena på fasfigheter i de i propositionen nämnda kommunerna.

Motioner väckta under allmänna motionstiden

1983/84:524 av Sten Svensson m. fl. (m)

I mofionen yrkas att riksdagen beslutar alt hos regeringen hemställa om direkfiv lill laxeringsinstanserna med innebörd alt ifrågavarande anvisningar har karaktär av rekommendationer och att dessa icke utgör bindande föreskrifter.

1983/84:592 av Gunnar Biörck i Värmdö (m)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär skyndsamt utfärdande av för ändamålet rimligare fastighelstaxeringsregler för jordbruksfastigheter i våra skärgårdar i enlighet med vad i motionen anförts, varvid särskilt bör beaktas att inte avstyckade, eller ens avstyckningsbara, "tomter" inte får "konstrueras", utan all ifrågavarande hus laxeringsmässigl skaU anses ingå i jordbruksfastigheten.

1983/84:750 av Ove Eriksson (m) och Hans Nyhage (m)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen lill känna vad som i motionen anförts om alt ägare till jordbmksfastigheler bör ges möjlighet alt taxera bostadshuset som "annan fastighet".

1983/84:1131 av Ingrid Hemmingsson (m)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts angående jordbruksfastigheters taxeringsvärde.

1983/84:1482 av Kenth Skårvik (fp)

I motionen yrkas att riksdagen begär all regeringen snarast ser över reglerna för fastighetstaxering och ändrar dessa enligt vad som i motionen anförts.

SkU 1983/84:48 10

1983/84:1487 av Nils Svensson m, fl, (s)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen lill känna vad som i motionen anförts om principen för bestämmelse av taxeringsvärdet för småhus m. m.

Utskottet

I propositionen föreslås bl. a. att en skaitskyldig fr, o, m. 1985 skall lämna endast en självdeklaration även om han har inkomster i flera kommuner. Avsikten är också att taxeringen och debiteringen i sin helhet skall verkstäUas i hemortskommunen. Förslagen gäller i fråga om fysiska personer, dödsbon och familjesiftelser. Att aktiebolag m. fl. inte pmfattas beror på de överväganden som f. n. pågår om en omläggning av beskattningen av sådana juridiska personer.

Ulskollel tillstyrker all den föreslagna förenklingen genomförs.

Enligt ett beslut 1983 uppsköts den aUmänna fastighetstaxeringen som skulle ha ägt rum 1986 till 1987. Med hänvisning lill samma skäl som legal till grund för 1983 års beslut - nämligen all förberedelsearbetet skulle komma alt inträffa under en tid då skatteadministrationen redan blivit särskilt arbets-belaslad med genomförandel av 1982 års skallereform - föreslås i den nu aktuella propositionen att nästa allmänna fastighetstaxering förskjuts ännu ett år lill 1988. Departementschefen åberopar också all del är lämpligt att avvakta resultatet av fastighelstaxeringskommitléns (Fi 1976:05) och bo-sladskommilléns (Bo 1982:02) arbete innan förberedelserna för en ny allmän fastighetstaxering påbörjas.

I den med anledning av propositionen väckta motionen 2926 begär Bo Lundgren (m) bl. a. att riksdagen som sin meiiing ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om riksdagens tidigare beslut om en förutsättningslös utredning om fastighetstaxeringen. Enligt hans uppfattning är det anmärkningsvärt att man i propositionen inte hänvisar lill riksdagens enhälliga beslut om alt begära en sådan översyn av reglerna. I motionen anförs bl. a. att riksdagen än en gång bör understryka sill tidigare beslut om en utredning om fastighetstaxeringens regelsystem och att uppgiften bör anförtros en ny utredning och inte överlämnas till fastigjielstaxeringskom-millén.

Som anförs i motionen begärde utskottet 1982 (SkU 1981/82:39) en översyn av fastighetstaxeringen. Vid sin behandling av olika motioner i ämnet ansåg ulskollel all det var motiverat alt man med stöd av erfarenheterna från 1981 års allmänna fastighetstaxering prövade om och i vad mån förbättringar i nuvarande system kunde åstadkommas. Denna uppfattning grundade utskottet bl. a. på del förhållandet all fasfighelslaxeringskommil-léns överväganden i huvudsak avsett taxeringens tekniska utformning och inte de grundläggande faslighelsvärderingsreglerna. Översynen borde enligt utskottets mening vara allsidig och förutsättningslös och avse såväl de

SkU 1983/84:48 11

materiella som de formella reglerna. Ett syfte med utredningsarbetet borde vara att åstadkomma förenklingar i systemet.

Den av utskottet tidigare begärda utredningen bör komma lill stånd så snart som möjligt. Samfidigt bör framhållas alt faslighetstaxeringskommillén kommer att slulredovisa resultatet av sill arbete inom kort och att bostads-kommittén, som avser alt lägga fram elt första delbetänkande före halvårsskiftet, väntas slutföra sitt arbete i år. Eftersom båda dessa kommittéer behandlar grundläggande frågor för fastighetstaxeringen och därmed sammanhängande bosladsskaltefrågor är det enligt utskottets uppfattning naturligt att resultatet av detta arbete avvaktas innan en närmare ställning tas lill vad som skall göras och vilken form den begärda översynen lämpligen bör ha. Utskottet förutsätter alt dessa frågor kommer all prövas av regeringen så skyndsamt som möjligt, eftersom resultatet av översynen givelvis bör läggas till grund för den kommande fastighetstaxeringen.

Ulskollel avstyrker motionen i denna del i den mån den inte är tillgodosedd.

Ett annal yrkande i motionen gårut på alt man bör införa möjUgheler fill omlaxering genom särskild fastighetstaxering på grund av all marknadsvärdet minskat fill följd av utvecklingen av den allmänna prisnivån.

En grundläggande princip för fastighetstaxeringen är att prisnivån andra året före den allmänna fastighetstaxeringen skall ligga fill grund för värderingen. Denna princip måste enligt utskottets uppfattning ligga fast även om nästa fastighetstaxering skjuls upp, eftersom det annars kan befaras all den särskilda fastighetstaxeringen på en omväg bUr en ny aUmän fastighetstaxering. Som motionären själv korislaterar har prisnivån efter den senaste allmänna fasfighetslaxeringen genomsnittligt varit förhållandevis stabil.

Mol den angivna bakgrunden finner utskottet sig böra fillslyrka proposifionen och avstyrka motionen även i denna del.

I detta sammanhang behandlar utskottet några mofioner som väckts bl. a. under den allmänna motionstiden. Så begär Sten Svensson m, fl, (m) i motion 524 ett riksdagsutlalande av innebörd att riksskatteverkets anvisningar har karaktär av rekommendationer och inte utgör bindande föreskrifter, I övrigt rör motionsyrkandena företrädesvis värderingsfrågor, I motionerna 1482 av Kenth Skårvik (fp) och 2715 av Kerstin Ekman m. fl. (fp) hemställer mofionärerna om en översyn av värderingsreglerna i syfte all få till stånd en bruksvärdering av fastigheter i attraktiva skärgårdsområden. Mofionärerna i mofionema 592 - Gunnar Biörck i Värmdö (m) - och 1131 - Ingrid Hemmingsson (m) - anser att jordbruksfastigheter med flera bostadshus -arrendeslugor i skärgården, sommarstugor, undantagsslugor, lomma stugor - kan drabbas på ett orimligt sätt och framställer yrkanden i syfte all få till stånd en ändring av reglerna. Nils Svensson m. fl. (s) framhåller i mofion 1487 alt marknadsvärdet för gruppbyggda småhus som ägs av bostadsföreningar i aUmänhet är lägre än för motsvarande egnahem, något som enligt

SkU 1983/84:48 12

motionärernas mening bör återspeglas i taxeringsvärdet. Ett yrkande av mer speciell karaktär framställs i motion 750 av Ove Eriksson (m) och Hans Nyhage (m). Enligt deras mening bör ett bostadshus på en mindre jordbruksfastighet kunna laxeras såsom annan fastighet för att möjliggöra kvittning av underskott, som uppstått på grund av reparationer, mol avkastning av kapital upp till 30 000 kr.

Flertalet av de frågor som las upp i dessa motioner har debatterats sedan lång lid fillbaka i olika sammanhang. Beträffande de riktvärden som riksskatteverket har meddelat framhöll ulskollel redan i sitt belänkande SkU 1980/81:42 all dessa har karaktär av anvisningar och inte bindande föreskrifter men att utskottet var medvetet om att kritik kunde riktas mol enskildheter i systemet. När del gäller de grundläggande värderingsfrågor i övrigt som las upp i motionerna är dessa också av sådan karaktär att de ingår som ett naturligt led i del pågående uredningsarbelet och givetvis bör uppmärksammas i samband med den översyn av reglerna som utskottet har begärt. Även den sistnämnda motionen berör frågor som har samband med bostadsbeskattningen och som kan las upp i bosladskommilténs arbete. Beträffande dessa frågor vill utskottet dock framhålla all motionärernas förslag inte skulle få den av dem åsyftade effekten, eftersom någon avdragsrätl för reparationer inte föreligger i fråga om mindre bostadshus som taxerats såsom annan fastighet.

I avvaktan på resultatet av ifrågavarande utredningsarbete avstyrker utskottet de nu ifrågavarande motionerna.

Utskottet hemställer

1. beträffande lagstiftningsfrågorna i propositionen

alt riksdagen med bifall lill proposition 1983/84:193 antar de vid propositionen fogade förslagen till

1, lag om ändring i taxeringslagen (1956:623),

2, lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

3, lag om tid för allmän fastighetstaxering,

2. beträffande ändrade regler för särskild fastighetstaxering att riksdagen avslår motion 1983/84:2926 yrkande 2,

3. beträffande översyn av fastighetstaxeringen m. m. all riksdagen avslår

a) motion 1983/84:2926 yrkande 1,

b) motion 1983/84:524,

c) motionerna 1983/84:592,1983/84:1131,1983:84:1482 och 1983/ 84:2715 yrkande 2,

SkU 1983/84:48 13

d) motion 1983/84:1487,

e) motion 1983/84:750,

Stockholm den 15 maj 1984

På skatteutskottets vägnar RUNE CARLSTEIN

Närvarande: Rune Caristein (s), Knut Wachtmeister (m). Stig Josefson (c), Olle Westberg (s)*. Hagar Normark (s), Bo Lundgren (m), Ingemar Hallenius (c), Bo Forslund (s), Egon Jacobsson (s), Kari Björzén (m), Kjell Johansson (fp), Anita Johansson (s), Anna Lindh (s), Ewy MöUer (m) och Bruno Poromaa (s),

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

Mom. 2

Knut Wachtmeister, Bo Lundgren, Karl Björzén och Ewy Möller (alla m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som på s, 11 börjar med "En grundläggande" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:

Sedan föregående fastighetstaxering har prisnivån på bl, a. småhus varit i genomsnitt stabil. Som anförs i motion 2926 har emellertid många fastigheter minskal i värde. Delta gäller såväl småhus som andra fastigheter. I vissa fall är det fråga om avsevärda skillnader.

De fastigheter som faktiskt minskat i värde kommer alt belastas av för höga skaller bl. a. i form av villaskait, garaniiskall och förmögenhetsskatt som beräknas med utgångspunkt i del taxeringsvärde som fastställdes 1981. Alt nu skjuta upp fastighetstaxeringen innebär att denna orättvisa kommer att beslå om inga åtgärder vidtas. För all rättsförluster av delta slag skall kunna undvikas bör en möjlighet införas all på fastighetsägarens begäran göra en särskild fastighetstaxering på grund av minskat marknadsvärde på fastigheten. Denna nya grund för särskild fastighetstaxering bör gälla fr. o. m 1985 års taxering.

Ulskollel tillstyrker alltså det krav i detta hänseende som framställs i motionen.

deb att utskottet i mom. 2 bort hemställa

all riksdagen med bifall lill motion 1983/84:2926 yrkande 2 hos regeringen begär förslag till nya regler för särskild fastighetstaxering i enlighet med vad som har anförts i motionen.