SkU 1983/84:44

Skatteutskottets betänkande
1983/84:44

om mervärdeskatt, m. m. (prop. 1983/84:189)
Sammanfattning

I betänkandet behandlas proposition 1983/84:189 med vissa förslag till
ändringar i mervärdeskattelagen och skatteregisterlagen. Ett av förslagen
går ut på att göra sjökalkning till skattepliktig tjänst i mervärdeskattehänseende.
I anslutning härtill behandlas två motioner som väckts under den
allmänna motionstiden med förslag om en annan skattemässig reglering av
sjökalkning. Vidare har med anledning av propositionen en motion väckts
med yrkande om ökade anslag till sjökalkning. Utskottet tillstyrker propositionen
och avstyrker motionerna.

Utskottet behandlar i betänkandet även vissa motioner från den allmänna
motionstiden med yrkanden beträffande olika mervärdeskattefrågor. Samtliga
motioner avstyrks.

Inga reservationer har lämnats.

Propositionen

Regeringen (finansdepartementet) föreslår i proposition 1983/84:189 att
riksdagen antar vid propositionen fogade förslag till

1. lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt,

2. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343).

I propositionen föreslås vissa ändringar i mervärdeskattelagen. Dessa
berör bl.a. beskattningen av tjänster på skattefria tidskrifter och beskattningen
av tjänster som innefattar kalkning och andra vattenvårdande
åtgärder i sjöar och vattendrag. Vidare föreslås att en motsvarighet till
taxeringslagens taxeringsbesök införs i mervärdeskattelagen.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1984.

Lagförslagen har följande lydelse.

1 Riksdagen 1983184. 6sami. Nr 44

SkU 1983/84:44

I Förslag till

Lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt1

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1968:430) om mervärdeskatt1

dels att 2,11,18,49,56,62,63,69 och 76 a §§ samt anvisningarna till 10,16
och 17 §§ skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 26 a §, av nedan angivna
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2§2

Skattskyldig är den som inom landet i yrkesmässig verksamhet omsätter 1)

skattepliktig vara eller tjänst,

2) vara som anges i 8 § 1-5, tjänst 2) vara som anges i 8 § 1-5, tjänst

som anges i 10 § första stycket och som anges i 10 § första stycket och

avser vara som nu nämnts eller tjänst avser vara som nu nämnts eller tjänst

sorn anges i 11 § 3, 4 eller 10. som anges i 11 § 1, 3, 4 eller 10.

Skattskyldig är vidare den som i yrkesmässig verksamhet omsätter sådan
vara eller tjänst som anges i första stycket genom export.

Regeringen kan efter ansökan förordna om skattskyldighet tills vidare för
omsättning av annan tjänst än sådan som anges i 10 § första stycket eller

II §.

Länsstyrelsen kan efter ansökan av fastighetsägare besluta att denne tills
vidare skall vara skattskyldig för uthyrning helt eller delvis av sådan byggnad
eller annan anläggning som utgör fastighet enligt denna lag för användning i
verksamhet som medför skattskyldighet. Vad nu har sagts tillämpas även i
fråga om upplåtelse av bostadsrätt.

När särskilda skäl föreligger, kan länsstyrelsen besluta att den som
påbörjat verksamhet tills vidare skall vara skattskyldig redan innan
skattskyldighet enligt första eller andra stycket föreligger.

Om skatt vid införsel föreskrives i 58 och 59 §§.

(Se vidare anvisningarna.)

11§3

Från skatteplikt undantas

1) tjänst som tillhandahålls av ett
trycken med avseende på ett av tryckeriet
framställt tryckalster av sådant
slag som anges i 8 § 6,

2) postbefordran av annat än postpaket och gruppkorsband samt
resgodsbefordran,

3) transport i samband med renhållning; omhändertagande och förstöring
av vara,

4) bärgning av fartyg eller luftfartyg som är undantaget från skatteplikt

‘Lagen omtryckt 1979:304.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:885.

2Senaste lydelse 1979:1190.

3Senaste lydelse 1979:1190.

Förutvarande punkten 1 upphävd genom 1979:1190.

SkU 1983/84:44

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

enligt 8 § 1 och transport i anslutning till sådan bärgning,

5) införing eller ackvisition av annons i tryckalster av sådant slag som anges
i 8 § 6,

6) visning av kinematografisk film,

7) obligatorisk kontrollbesiktning av fordon och obligatorisk besiktning av
kilometerräknarapparatur hos Aktiebolaget Svensk bilprovning,

8)tjänst som tillhandahålles av veterinär,

9) kontroll eller analys av prov som tagits som ett led i läkarundersökning
eller sjukvård,

10) tjänst enligt 10 § 1 som avser skötsel genom samebys försorg av
renar- (Se vidare anvisningarna.)

18§4

Avdragsrätt föreligger icke för ingående skatt som belöper på

1) stadigvarande bostad,

2) anskaffning av personbil eller motorcykel för annan verksamhet än
sådan som avser yrkesmässig återförsäljning eller uthyrning,

3) utgifter för spritdrycker och vin för vilka avdrag vid inkomsttaxeringen
inte medges enligt punkt 1 av anvisningarna till 20 § kommunalskattelagen
(1928:370).

Avdragsrätt föreligger ej för ingående skatt som belöper på hyra av
personbil eller motorcykel för annat ändamål än yrkesmässig återuthyrning i
det fall fordonet endast i ringa omfattning används i verksamhet som medför
skattskyldighet.

Medför verksamhet endast delvis skattskyldighet, får ingående skatt
vilken hänför sig till förvärv eller införsel som till mer än 95 procent avser den
del av verksamheten som medför skattskyldighet avdragas utan uppdelning
efter skälig grund. Föreligger skattskyldighet för mer än 95 procent av
omsättningen, får ingående skatt som ej överstiger 1 000 kronor för visst
förvärv eller viss införsel avdragas utan uppdelning efter skälig grund.

Avdragsrätt föreligger inte för Avdragsrätt föreligger inte för
ingående skatt enligt 17 § femte ingående skatt enligt 17 § sjätte

stycket vid förvärv av en vara som stycket vid förvärv av en vara som

helt eller till väsentlig del består av helt eller till väsentlig del består av

guld, silver eller platina, om varans guld, silver eller platina, om varans

inköpspris understiger 175 procent inköpspris understiger 175 procent

av metallvärdet på inköpsdagen av av metallvärdet på inköpsdagen av

det guld, silver eller platina som det guld, silver eller platina som

ingår i varan. Detsamma gäller i ingår i varan. Detsamma gäller i

fråga om skrot, avfall eller annan fråga om skrot, avfall eller annan

liknande vara, som innehåller guld, liknande vara, som innehåller guld,

silver eller platina. silver eller platina.

Regeringen kan förordna om undantag från avdragsrätt för ingående skatt
som belöper på utförsel för vilken skatt skall erläggas enligt förordnande som
avses i 1 §.

26 a §

Om den som granskar en registreringsanmälan
eller en deklaration

4Senaste lydelse 1982:449.

1 * Riksdagen 1983/84. 6 sami. Nr 44

SkU 1983/84:44

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

finner att lämnade uppgifter bör kontrolleras
genom avstämning mot
räkenskaper, anteckningar eller andra
handlingar får han efter överenskommelse
med uppgifts lämnaren
göra en sådan avstämning vid besök
hos denne eller annars vid personligt
sammanträffande. Överenskommelse
får även träffas om besiktning av
lokaler, inventarier, lager eller annat
som är av betydelse för skattekontrollen.

49§5

Överstiger ingående avdragsgill Överstiger ingående avdragsgill
skatt enligt deklaration den utgåen- skatt enligt deklaration den utgående
skatten, återbetalar länsstyrelsen de skatten, återbetalar länsstyrelsen

det överskjutande beloppet i den det överskjutande beloppet i den

mån kvittning icke skett enligt 17 § mån kvittning icke skett enligt 17 §

sjunde stycket. åttonde stycket.

Överstiger skatt som skattskyldig betalat för viss redovisningsperiod skatt
som fastställts eller anses fastställd, återbetalar länsstyrelsen det överskjutande
beloppet.

Den som i annat fall får nedsättning i eller befrielse från skatt som avkrävts
honom, återfår av länsstyrelsen vad han betalat för mycket.

Står den skattskyldige i skuld för mervärdeskatt, har han vid återbetalning
enligt första, andra eller tredje stycket rätt att återfå bara vad som överstiger
skulden och avgifter som belöper på denna. Vad som har sagts nu gäller också
när den skattskyldige befinns ha till betalning förfallen skuld som avser

1. skatt enligt uppbördslagen (1953:272),

2. arbetsgivaravgift enligt lagen (1981:691) om socialavgifter eller,

3. avgift enligt lagen (1982:423) om allmän löneavgift.

Fordran på överskjutande ingående skatt får ej särskilt överlåtas eller
utmätas.

I övrigt gäller uppbördslagens bestämmelser om restitution av skatt i
tillämpliga delar beträffande återbetalning av mervärdeskatt.

56§

Bestämmelserna i 103 och 104 §§ Bestämmelserna i 103 och 104 §§

taxeringslagen om besvär i särskild taxeringslagen (1956:623) om besvär

ordning samt i 105 § 1 mom. första i särskild ordning samt i 105 § 1

stycket, 106-108 och 113 §§ samma mom. första stycket, 105 §2 morn.,

lag om besvär gäller i tillämpliga 106-108 och 113 §§ samma lag om

delar i fråga om mål eller ärenden besvär gäller i tillämpliga delar i

rörande mervärdeskatt. fråga om mål eller ärenden rörande

mervärdeskatt.

62§

Riksskatteverket kan för att tillgo- Riksskatteverket kan för att tillgo dose

det syfte som anges i 61 § dose det syfte som anges i 61 §

sSenaste lydelse 1983:76.

SkU 1983/84:44

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

meddela bindande förklaring huruvida
vara, varugrupp, byggnad eller
tjänst är skattepliktig enligt denna
lag. Även i annan fråga kan verket
meddela bindande förklaring som
rör tillämpningen av denna lag.

meddela bindande förklaring huruvida
vara eller tjänst är skattepliktig
enligt denna lag. Även i annan fråga
kan verket meddela bindande förklaring
som rör tillämpningen av
denna lag.

Talan får ej föras mot beslut om bindande förklaring.

63§

Riksskatteverket kan på ansökan av den som bedriver eller ämnar bedriva
verksamhet som medför skyldighet att erlägga mervärdeskatt meddela
förhandsbesked i fråga som avser sökandens skattskyldighet. Förhandsbesked
får meddelas om det finns vara av vikt med hänsyn till sökandens
intresse eller för en enhetlig lagtolkning eller rättstillämpning.

Förhandsbesked sökes skriftligt hos riksskatteverket före ingången av den
första redovisningsperiod som beröres av den fråga förhandsbeskedet
gäller.

I övrigt gäller i tillämpliga delar
bestämmelserna i 2 § andra stycket,
3-8 samt 11 och 12 §§ förordningen
den 1 juni 1951 (nr 442) om förhandsbesked
i taxeringsfrågor.

I övrigt gäller i tillämpliga delar
bestämmelserna i 2 § andra stycket,
3-8 samt 11 och 12 §§ lagen
(1951:442) om förhandsbesked i taxeringsfrågor.

/ fråga om vite enligt denna lag
gäller 123 och 124 §§ taxeringslagen
(1956:623) i tillämpliga delar. Har
vite förelagts också med stöd av
bestämmelse i taxeringslagen prövas
fråga om uttagande av vitet av den
länsrätt som är behörig enligt nämnda
lag.

Efter anmälan av länsstyrelsen
förordnar länsrätten om uttagande av
vite. I övrigt gäller 123 och 124 §§
taxeringslagen (1956:623) om vite i
tillämpliga delar. Har vite förelagts
också med stöd av bestämmelse i
taxeringslagen prövas fråga om uttagande
av vitet av den länsrätt som är
behörig enligt nämnda lag.

76 a §

Regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer kan medge
återbetalning av mervärdeskatt som
hänför sig till vara, byggnad eller
tjänst som förvärvas av utländsk
beskickning eller diplomatisk personal
vid sådan beskickning eller av
lönat konsulat eller lönad konsul
eller av internationell organisation
eller personer knutna därtill.

Regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer kan medge
återbetalning av mervärdeskatt som
hänför sig till vara eller tjänst som
förvärvas av utländsk beskickning
eller diplomatisk personal vid sådan
beskickning eller av lönat konsulat
eller lönad konsul eller av internationell
organisation eller personer
knutna därtill.

SkU 1983/84:44

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Anvisningar

till 10 §6

Skatteplikt föreligger icke för lagring av vara åt annan än skattskyldig eller
för tvätt av utrustning till icke skattepliktigt fartyg eller luftfartyg. Tjänst
under 1 som avser sådan krigsmateriel, som anges i 8 § under 2 och som äges
av staten, är skattefri.

Med tillverkning på beställning avses förfärdigande av vara av material
som huvudsakligen tillhandahålls av beställaren. Till skattepliktig tjänst
enligt 1 räknas även inseminering och betäckning av djur.

Som skattepliktig uthyrning anses icke tillhandahållande av mätare,
apparat eller dylikt vid abonnemang på gas, vatten, värme, elektrisk kraft,
teletjänst eller liknande.

Med servering förstås tillhandahållandet av mat, dryck eller annan
serveringsvara för förtäring på stället inom därför iordningställd lokal eller
plats.

Förmedling under 1 är skattepliktig endast när den sker av den som är
handelsagent enligt lagen (1914:45) om kommission, handelsagentur och
handelsresande.

Som skattepliktig anses icke rengöring av möbler och annan lös egendom i
samband med rengöring av bostäder och andra lokaler.

Med omhändertagande och förstöring avses även omhändertagande av
sopor och avfall samt rening av avloppsvatten.

Till skattepliktig tjänst under 5 hänföres även tjänst som avser inredning av
byggnad eller anläggning.

Tjänst som innebär bärgning räknas som transporttjänst.

Med annonsering avses ackvisition och utformning av annons samt
införande av annons, dvs. upplåtelse av annonsutrymme i tidning eller annan
publikation eller i s.k. ljustidning.

Till skattepliktig tjänst under 2
hänförs även sådan tjänst som utförs i
hav, sjö eller annat vattendrag för
förbättring av vattnet.

till 16 §7

Faktura, avräkningsnota eller Faktura, avräkningsnota eller

motsvarande handling skall utöver motsvarande handling skall utöver

beskattningsvärde och skattebelopp beskattningsvärde och skattebelopp

innehålla uppgift om utställarens innehålla uppgift om utställarens

och mottagarens namn och adress och mottagarens namn och adress

eller annan för identifieringen god- eller annan för identifieringen godtagbar
angivelse, transaktionens art tagbar angivelse, transaktionens art

samt platsen för varans mottagande. samt platsen för varans mottagande.

I en sådan handling skall också anges I en sådan handling skall också anges

registreringsnumret för den som är registreringsnumret för den som är

redovisningsskyldig för omsättning- redovisningsskyldig för omsättningen.
Länsstyrelsen får, när det finns en. Länsstyrelsen får, när det finns

särskilda skäl, medge att uppgift om särskilda skäl, medge att uppgift om

registreringsnumret utelämnas i en registreringsnumret utelämnas i en

6Senaste lydelse 1981:1276.

7Senaste lydelse 1982:449.

SkU 1983/84:44

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

avräkningsnota som upprättas av avräkningsnota som upprättas av

köparen. Vid förvärv som avses i köparen. Vid förvärv som avses i

17 § femte stycket skall handlingen 17 § sjätte stycket skall handlingen

innehålla uppgift om säljarens per- innehålla uppgift om säljarens personnummer
eller organisationsnum- sonnummer eller organisationsnummer
eller, om sådant nummer sak- mer eller, om sådant nummer saknas,
en likvärdig uppgift. nas, en likvärdig uppgift.

till 17 §8

Avdrag för ingående skatt skall Avdrag för ingående skatt skall styrstyrkas
av skattedebitering på in- kas av skattedebitering på inköps köpsfaktura,

avräkningsnota eller faktura, avräkningsnota eller mot motsvarande

handling. Detta gäller svarande handling. Detta gäller

dock inte om säljaren enligt 16 § dock inte om säljaren enligt 16 §

tredje stycket är undantagen från tredje stycket är undantagen från

skyldighet att på sådan handling skyldighet att på sådan handling

ange skattens belopp och inte heller ange skattens belopp och inte heller

vid inköp från detaljhandeln, om vid inköp från detaljhandeln, om

vederlaget understiger 200 kronor. vederlaget understiger 200 kronor.

Rätt till avdrag för ingående skatt Rätt till avdrag för ingående skatt

som anges i 17 § femte stycket före- som anges i 17 § sjätte stycket föreligger
endast om köpehandlingen ligger endast om köpehandlingen

innehåller sådan uppgift som avses i innehåller sådan uppgift som avses i

anvisningarna till 16 § sista mening- anvisningarna till 16 § sista meningen.
en.

Avdragsrätten för ingående skatt på driftkostnader för personbil eller
motorcykel som utgör inventarium i skattskyldigs verksamhet eller som
förhyrs för bruk i sådan verksamhet omfattar alla sådana kostnader oavsett
om fordonet helt eller endast delvis används i verksamheten. Används
personbil eller motorcykel, som har förhyrts för annat ändamål än
yrkesmässig återuthyrning, i mer än ringa omfattning i verksamhet som
medför skattskyldighet föreligger avdragsrätt för 50 procent av den ingående
skatt som belöper på hyran. Avser ingående skatt i annat fall endast delvis
sådant förvärv som omfattas av avdragsrätten eller endast delvis verksamhet
som medför skattskyldighet eller verksamhet som endast delvis medför
skattskyldighet, skall beloppet av den avdragsgilla ingående skatten bestämmas
genom uppdelning efter skälig grund när annat ej följer av 18 § tredje
stycket.

Kan det styrkas att vid leverans av vara till skattskyldig här i landet skatt
erlagts för utländsk ej skattskyldig leverantörs räkning vid varans införsel,
föreligger avdragsrätt för köparen med belopp motsvarande den av
tullmyndigheten uttagna skatten, om avdragsrätt förelegat om köparen själv
erlagt skatten.

Avdragsrätten för ingående skatt på jordbruksarrende omfattar hela
skatten, även om i arrendet ingår värdet av bostad.

Finansieringsföretag äger rätt till avdrag för ingående skatt som hänför sig
till värdet av vara som enligt köpeavtal återtagits av företaget när det kan
visas att köparen helt saknat rätt till avdrag för ingående skatt som hänför sig
till dennes förvärv av varan.

8Senaste lydelse 1983:1052.

SkU 1983/84:44

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Skattskyldigs avdragsrätt omfattar även ingående skatt som hänför sig till
avhjälpande av skada som han vållat i sin verksamhet.

Förvärv eller införsel för verksamhet föreligger även när skattskyldigs
kostnad härför bestrides av skadevållande eller försäkringsgivare.

Har fastighetsägare inom tre år från utgången av det kalenderår under
vilket utförts ny-, till- eller ombyggnad av fastighet medgivits skattskyldighet
för uthyrning eller upplåtelse av fastigheten eller del därav enligt 2 § fjärde
stycket får han vid redovisningen av skatt avdraga ingående skatt som hänför
sig till byggnadsarbetena till den del de avser lokaler, som upplåts för
verksamhet som medför skattskyldighet enligt denna lag.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1984.

2 Förslag till

Lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343)

Härigenom föreskrivs att 7 § skatteregisterlagen (1980:343)1 skall ha
nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

7§

För fysisk och juridisk person får, utöver de uppgifter som anges i 5 och

6 §§, det centrala skatteregistret innehålla följande uppgifter.

1. Sådana uppgifter om ägarförhållandena i fåmansföretag som avses i
25 § 8) taxeringslagen (1956:623).

2. Uppgifter angående avslutad
revision, verkställt taxeringsbesök
eller annat sammanträffande enligt
31 § 2 mom. tredje stycket taxeringslagen.
För varje sådan åtgärd
får anges tid, art, beskattningsperiod,
skatteslag, myndighets beslut
om beloppsmässiga ändringar av
skatt eller underlag för skatt med
anledning av åtgärden samt uppgift
huruvida bokföringsskyldighet har
fullgjorts.

3. Uppgift om registrering av skyldighet
att betala skatt, uppgifter som
behövs för att bestämma skatt enligt
uppbördslagen (1953:272) och lagen
(1968:430) om mervärdeskatt samt
uppgifter om redovisning, inbetal -

2. Uppgifter angående avslutad
revision, verkställt taxerings- eller
mervärdeskattebesök eller annat
sammanträffande enligt 31 § 2 mom.
tredje stycket taxeeringslagen eller
26 a § lagen (1968:430) om mervärdeskatt.
För varje sådan åtgärd får
anges tid, art, beskattningsperiod,
skatteslag, myndighets beslut om beloppsmässiga
ändringar av skatt eller
underlag för skatt med anledning av
åtgärden samt uppgift huruvida bokföringsskyldighet
har fullgjorts.

3. Uppgift om registrering av skyldighet
att betala skatt, uppgifter som
behövs för att bestämma skatt enligt
uppbördslagen (1953:272) och lagen
om mervärdeskatt samt uppgifter
om redovisning, inbetalning och

'Lagen omtryckt 1983:143.
Senaste lydelse 1983:449.

SkU 1983/84:44

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ning och återbetalning av sådana återbetalning av sådana skatter,
skatter.

4. Uppgift om maskinellt framställt förslag till sådant beslut som enligt lag
eller förordning skall antecknas i skattelängd.

5. Uppgift om beslut om anstånd med avgivande av deklaration och med
betalning av skatt, dock ej skälen för besluten, samt uppgift om att laga
förfall föreligger för underlåtenhet att fullgöra deklarationsskyldighet.

6. Administrativa och tekniska uppgifter som behövs för beskattningen.

7. Uppgifter som skall lämnas i självdeklaration i sammanställningarna för
statlig och kommunal inkomstskatt samt i förmögenhetsredovisningen om
skattepliktig förmögenhet.

8. Uppgift om beslut om beskattning, dock ej skälen för beslutet, samt
uppgift om utmätning enligt 68 § 6 mom. uppbördslagen.

9. Uppgift om att fordran mot personen registrerats hos kronofogdemyndighet,
uppgift om indrivningsresultat, uppgift om beslut om ackord,
likvidation eller konkurs samt uppgift om betalningsinställelse.

10. Uppgift om antal anställda och de anställdas personnummer.

11. Uppgift om telefonnummer samt särskild adress för skattsedelsförsändelse.

12. Uppgift från kontrolluppgift enligt 37 § 1-3, 3 b-3 f och 4 taxeringslagen.

13. Uppgift om beteckning, taxeringsvärde, delvärde och beskattningsnatur
för fastighet som ägs eller innehas av personen, andelens storlek om
fastigheten har flera ägare samt sådan uppgift om fastigheten som behövs för
bedömning huruvida inkomst av fastigheten skall beräknas med tillämpning
av 24 § 2 mom. kommunalskattelagen (1928:370) och uppgift om intäkt som
har beräknats med tillämpning av nämnda lagrum.

14. Uppgift om tid och art för 14. Uppgift om tid och art för
planerad eller pågående revision planerad eller pågående revision

samt beskattningsperiod och skatte- samt beskattningsperiod och skatte slag

som denna avser samt uppgift slag som denna avser samt uppgift

om tid för planerat taxeringsbesök om tid för planerat taxerings- eller

eller annat sammanträffande enligt mervärdeskattebesök eller annat

31 § 2 mom. tredje stycket tax- sammanträffande enligt

eringslagen. 31 § 2 mom. tredje stycket tax eringslagen

eller 26 a § lagen om
mervärdeskatt.

15. Uppgift om postgiro- och bankgironummer, om personen är näringsidkare.

16. Uppgift om bruttointäkt av tjänst och dennas fördelning på olika
kategorier av tjänst samt summan av avdrag från intäkten och dennas
fördelning på kostnader för resor mellan bostad och arbetsplats å ena sidan
och övriga kostnader å andra sidan.

17. Uppgift om omsättning i näringsverksamhet.

18. Uppgift angående varulager, resultat av bruttovinstberäkning, annan
beräkning av relationstal eller liknande, nettointäkt eller underskott av
förvärvskälla med angivande av den del därav som belöper på delägare,
skönsmässig beräkning, belopp som under beskattningsåret har stått till
förfogande för levnadskostnader, varuuttag, totala bilkostnader samt privat
andel därav, bilförmån, bostadsförmån eller annan sådan förmån, avsättning

SkU 1983/84:44

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

till fond, investeringsreserv eller liknande, insättning på skogskonto eller
liknande, nedskrivning av fordringar samt av- och nedskrivning med högsta
möjliga belopp, dock endast uppgift om att här angivet förhållande föreligger
och om belopp, procenttal eller årtal.

19. Uppgift från centrala bilregistret om innehav av fordon samt om
fordonets registreringsnummer, märke, typ och årsmodell.

20. Uppgift för beräkning av skattereduktion för fackföreningsavgift.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1984.

SkU 1983/84:44

Motionerna

Motion väckt med anledning av propositionen

1983/84:2903 av Stig Josefson m. fl. (c)

I motionen yrkas att riksdagen begär att regeringen återkommer med
förslag om ökade anslag till kalkning och andra vattenvårdande åtgärder i
sjöar och vattendrag i enlighet med motionens syfte.

Motioner väckta under allmänna motionstiden

1983/84:389 av Börje Stensson (fp) och Lars Ernestam (fp)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar om sådan ändring i 11 §
mervärdeskattelagen att kalkning av sjöar befrias från mervärdeskatt.

1983/84:482 av Håkan Stjernlöf (m)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om att gränsen
för redovisningsskyldighet till mervärdeskatt för hemslöjd höjs till 20 000 kr.

1983/84:593 av Lennart Brunander (c)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
regeringen bör kontakta övriga nordiska länder för att få en ändring till stånd
av den lag som förhindrar mervärdeskattefri försäljning på nordiska flygplatser.

1983/84:1461 av Olle Grahn (fp)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförts om en utvärdering av redovisningsprinciperna för
mervärdeskatt.

1983/84:1477 av Tore Nilsson (m) och Per Petersson (m)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om att kalk
som används till kalkning av vattendrag befrias från mervärdeskatt.

1983/84:1500 av Lars Werner m. fl. (vpk)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om slopande
av mervärdeskatten på livsmedel i enlighet med vad som anförts i motionen.

1983/84:2146 av Gunnar Björk i Gävle (c) och Gunnel Jonäng (c)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om åtgärder på
mervärdeskatteområdet som innebär lättnader för hemslöjdare, konsthantverkare
m. fl. näringsidkare med låga inkomster.

SkU 1983/84:44

1983/84:2157 av Jan Hyttring m. fl. (c)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att turistbroschyrer som utges på
främmande språk och som är avsedda för spridning utomlands skall vara
befriade från mervärdeskatt.

Utskottet

I propositionen föreslås att alla tjänster som ett tryckeri tillhandahåller
med avseende på skattefria tidskrifter skall undantas från skatteplikt. Vidare
skall enligt propositionen kalkning och andra vattenförbättrande tjänster i
hav, sjöar och andra vattendrag vara skattepliktiga enligt samma regler som
gäller för bl. a. jordförbättring, dvs. sådana tjänster för vilka skatten
beräknas på ett beskattningsvärde som är reducerat till 60 % av det
skattepliktiga vederlaget. Ett tredje förslag är att en motsvarighet till
taxeringsbesöket införs i mervärdeskattesammanhang. Slutligen föreslås att
länsrätterna på samma sätt som kammarrätterna och regeringsrätten skall få
flytta över beskattningen från en redovisningsperiod till en annan samt att
några detaljer ändras i redaktionellt hänseende.

Frågan om beskattningen av vattenkalkning har även tagits upp i motion
389 av Börje Stensson och Lars Ernestam (båda fp) vilka yrkar att kalkning
av sjöar skall undantas från skatteplikt enligt de regler som innebär att den
som yrkesmässigt bedriver sådan verksamhet inte behöver redovisa någon
utgående skatt för prestationerna men får göra avdrag för ingående skatt som
belöper på förvärv för verksamheten (s. k. teknisk skattskyldighet). I motion
1477 av Tore Nilsson och Per Petersson (båda m) begärs att kalk som används
till kalkning av vattendrag skall befrias från mervärdeskatt.

Avsikten med det förslag som läggs fram i propositionen i fråga om
kalkning av sjöar är främst att komma tillrätta med de problem som hänger
samman med att kalkning av sjöar till skillnad från andra vattenvårdande och
jordförbättrande åtgärder inte ansetts som skattepliktig tjänst. Det framhålls
att detta har lett till oklarheter och avsevärda tillämpningsproblem genom att
företag som sysslar med kalkning av mark, kalkning av sjöar och försäljning
av kalk får en blandad verksamhet med åtföljande problem, inte minst då det
gäller avdrag för ingående skatt. Motionärerna syftar däremot främst till att
undanröja mervärdeskattebelastningen för miljövård av detta slag.

Enligt vad utskottet erfarit utförs sjökalkning i betydande omfattning av
bl. a. kommuner och sportfiskeföreningar i egen regi med användning av
kalk som inköpts från producent eller återförsäljare. De kommuner och
föreningar som bedriver verksamheten under sådana former är inte skattskyldiga
för verksamheten och skulle inte heller vara betjänta av att - som
föreslås i motion 389 - den som yrkesmässigt bedriver sådan verksamhet görs
tekniskt skattskyldig. Om man å andra sidan går ett steg längre och inför ett
undantag inte bara för tjänsteprestationen sjökalkning utan även för kalk

SkU 1983/84:44

som är avsedd för sjökalkning innebär detta att man inte kommer ifrån
tillämpningsproblemen för företag som använder eller tillhandahåller kalk
även för andra ändamål. Som framhålls i propositionen framstår en sådan
lösning som omotiverad av såväl skattetekniska som materiella skäl.
Utskottet kan därför inte biträda de förslag som lagts fram i motionerna utan
finner att den ordning som föreslås i propositionen innebär en bättre lösning
som dessutom ger en rimlig skatteeffekt i fråga om sjökalkning. Utskottet
tillstyrker följaktligen propositionen i denna del och avstyrker motionerna.

I motion 2903 av Stig Josefson m. fl. (c) begärs en ökning av anslaget till
kalkning och andra vattenvårdande åtgärder i sjöar och vattendrag motsvarande
den ökning av skatteinkomsterna som följer av mervärdeskattebeläggningen.
Som skäl anförs att den urholkning av anslaget som de ändrade
reglerna innebär är oacceptabel i dagens läge då behovet av kalkningsåtgärder
är större än tidigare.

De förändringar i statens inkomster som de nya reglerna kan medföra är
enligt utskottets uppfattning svåra att uppskatta. Utskottet förutsätter
emellertid att man vid anslagstilldelningen för sjökalkning m. m. beaktar de
förändringar i kostnadsläget som kan följa av de nya reglerna. I sammanhanget
vill utskottet dessutom erinra om att regeringen nyligen tillsatt en
aktionsgrupp under ledning av jordbruksministern med uppdrag att skyndsamt
dra upp riktlinjerna för hur det fortsatta arbetet mot försurningen av
mark och vatten skall bedrivas. Med det sagda avstyrker utskottet motionen i
den mån den inte kan anses tillgodosedd.

Beträffande övriga förslag i propositionen har utskottet inte funnit
anledning till erinran. Utskottet tillstyrker därför propositionen även i dessa
delar och övergår härefter till att behandla vissa andra motioner på
mervärdeskatteområdet som väckts under den allmänna motionstiden.

I två motioner tar man upp redovisningsskyldigheten för dem som bedriver
hemslöjd. I motion 482 av Håkan Stjernlöf (m) begärs sålunda att gränsen för
redovisningsskyldigheten för hemslöjd höjs till 20 000 kr. och i motion 2146
av Gunnar Björk i Gävle och Gunnel Jonäng (båda c) begärs lättnader på
mervärdeskatteområdet för hemslöjdare, konsthantverkare m. fl. näringsidkare
med låga inkomster, antingen genom en höjning av gränsen för
redovisningsskyldighet eller genom någon form av befrielse från skyldigheten
att redovisa mervärdeskatt.

Utskottet vill inledningsvis erinra om att det nuvarande gränsvärdet på
10 000 kr. legat fast sedan 1969. Ett förslag från mervärdeskatteutredningen
för några år sedan att höja gränsvärdet till 15 000 kr. avstyrktes av flertalet
remissinstanser med hänsyn till de praktiska svårigheter och den snedvridning
av konkurrensförhållandena en sådan höjning enligt deras mening
skulle ge upphov till. Den dåvarande budgetministern delade remissinstansernas
inställning och framhöll bl. a. att gränsen för redovisningsskyldigheten
inte hade tillkommit för att bereda vissa skattskyldiga en förmån utan för
att av praktiska skäl minska antalet skattskyldiga (prop. 1981/82:59 s. 17).

SkU 1983/84:44

Av skäl som nu nämnts är utskottet inte berett att f. n. föreslå någon
ändring av gränsvärdet. Därtill kommer att det enligt utskottets mening inte
är lämpligt att skapa särskilda redovisningsregler för speciella branscher.
Med hänsyn härtill avstyrker utskottet motionerna.

I en partimotion av vpk - motion 1500 av Lars Werner m. fl. - begärs
förslag om ett slopande av mervärdeskatten på livsmedel. Motionärerna
föreslår en treårig awecklingsperiod och motiverar sitt yrkande med att
mervärdeskatten på livsmedel i särskilt hög grad belastar låginkomsthushåll,
som enligt deras mening måste lägga en större andel av sina utgifter på
livsmedelsinköp.

Frågan om att slopa mervärdeskatten på mat har under en lång följd av år
prövats av skatteutskottet, ofta upprepade gånger under ett och samma
riksmöte. Samtliga riksdagspartier utom vpk har av fördelningspolitiska,
skattetekniska och statsfinansiella skäl motsatt sig en sådan skattedifferentiering.

Som ett resultat av riksdagens behandling under hösten 1982 av ett
regeringsförslag om höjning av mervärdeskatten tillsattes i januari 1983 en
parlamentarisk kommitté med företrädare för samtliga riksdagspartier och
med uppdrag att utreda förutsättningarna för och konsekvenserna av att helt
eller delvis befria livsmedel från mervärdeskatt. Utredningen avvisade i ett
betänkande avlämnat i oktober förra året (SOU 1983:54) kategoriskt tanken
på en sådan skattedifferentiering. Bortsett från vpk-ledamoten i kommittén
var detta ställningstagande enhälligt.

Vid sin ingående prövning av de argument som kunde anföras för och emot
en befrielse från mervärdeskatt på livsmedel fann kommittén att ett utbyte av
livsmedelssubventionema mot en sänkt mervärdeskatt på livsmedel skulle
innebära en omfördelning till barnfamiljernas och låginkomsttagarnas
nackdel, att såväl subventionerna på vissa baslivsmedel som mer direkta
åtgärder riktade till utsatta grupper var överlägset effektivare när det gällde
att förbättra barnfamiljernas och låginkomsttagarnas ekonomiska situation
än en differentiering av mervärdeskatten, att en sänkt eller slopad mervärdeskatt
på livsmedel, sett som en isolerad åtgärd och räknat i absoluta
belopp, främst skulle komma höginkomsttagarna till del, att barnfamiljer
med en disponibel inkomst under 75 000 kr. per år skulle missgynnas av en
momsbefrielse både relativt och i absoluta belopp jämfört med hushåll med
samma inkomst men utan barn och att ett system med olika mervärdeskatt på
livsmedel och övriga varor och tjänster skulle skapa betydande administrativa
problem och kostnadsökningar inom såväl statsförvaltningen som näringslivet,
försvåra skattekontrollen och öppna nya möjligheter till skattefusk.

Även skatteutskottet ställer sig bakom kommitténs ställningstagande. Av
utredningen framgår f. ö. också att ett borttagande av mervärdeskatten på
samtliga livsmedel utom spritdrycker, vin, starköl och tobaksvaror skulle
medföra ett skattebortfall för statsverket om ca 15 miljarder kronor eller

SkU 1983/84:44

nödvändiggöra en höjning av mervärdeskattepålägget från 23,46 till ca 35 %.

Utredningen bestyrker således den uppfattning riksdagen under en följd
av år gett uttryck åt, nämligen att skattetekniska och statsfinansiella skäl med
betydande styrka talar mot en differentierad mervärdeskatt i enlighet med
vpk-förslaget. Utredningen har dessutom enligt utskottets mening bevisat att
ett undantagande av livsmedel från mervärdeskatt skulle leda till effekter
som är fördelningspolitiskt förkastliga. Därmed har vpk:s huvudargument i
sammanhanget förfallit.

Utskottet avstyrker följaktligen motionen.

Jan Hyttring m. fl. (c) yrkar i motion 2157 att mervärdeskatten slopas på
turistbroschyrer på främmande språk, avsedda för spridning utomlands.
Enligt motionärerna anlitar regionala turistorgan och kommunala turistbyråer
ofta tryckerier utomlands beroende på att dessa kan erbjuda priser som
understiger de svenska med ett belopp som motsvarar mervärdeskatten. De
anser att den förordade åtgärden skulle bidra till att stärka sysselsättningen i
svenska tryckerier som har ett lågt kapacitetsutnyttjande.

Utskottet vill peka på att en leverans till utlandet av broschyrer liksom
andra varor är att hänföra till export. För en sådan leverans utgår följaktligen
ingen mervärdeskatt, men om leveransen görs av ett tryckeri eller annan som
är skattskyldig för mervärdeskatt föreligger enligt vanliga regler avdragsrätt
för den ingående skatten. Om däremot upphandlingen av broschyrerna sker i
Sverige av någon som inte är skattskyldig, t. ex. en sådan turistorganisation
som motionärerna nämner, saknas möjligheter till kompensation för den
mervärdeskatt som belastar förvärvet av varorna. Detta gäller såväl om
leverantören är svensk som om upphandlingen sker genom import och är en
naturlig följd av mervärdeskattens konstruktion. Enligt utskottet är det
vidare av värde från likformighets- och neutralitetssynpunkt att beskattningen
har en i princip generell utformning. De skäl motionärerna åberopat
motiverar inte ett avsteg härifrån. Utskottet avstyrker därför motionen.

Olle Grahn (fp) begär i motion 1461 en utvärdering av redovisningsprinciperna
för mervärdeskatt. Motionären kritiserar framför allt bokslutsmetoden
som enligt vad han anser har medfört onödiga och krångliga efterjusteringar.

Utskottet vill för sin del betona att de nuvarande redovisningsprinciperna
för mervärdeskatten bygger på reglerna för bokföringen enligt bokföringslagen
(1976:125) och jordbruksbokföringslagen (1979:141). De är också
anpassade för att möjliggöra en kontroll och avstämning mot inkomstskatten.
Enligt utskottets uppfattning är det av värde att kunna göra en
jämförelse med inkomstskatteunderlaget, eftersom kontrollen då underlättas.
Samma intäkter som skall tas upp till beskattning vid den årliga
taxeringen bör också ligga till grund för mervärdeskatteredovisningen under
ett helt räkenskapsår, och då måste som motionären själv påpekar fordringarna,
liksom skulderna, vid årets utgång vara med i redovisningen för
mervärdeskatten. Enligt utskottets uppfattning torde flertalet företagare

SkU 1983/84:44

som använder bokslutsmetoden utan större svårigheter kunna beakta
föreliggande fordringar och skulder vid redovisningen för den sista redovisningsperioden
under beskattningsåret. Mot bakgrund av vad som nu anförts
finner utskottet det inte nu motiverat att begära den av motionären begärda
utvärderingen. Utskottet avstyrker därför motionen.

I motion 593 av Lennart Brunander (c) yrkas att regeringen kontaktar
övriga nordiska länder för att få till stånd lättnader i förbudet mot skattefri
försäljning på nordiska flygplatser. Motionären kritiserar det förhållandet att
butiker som är belägna i flygplatsernas transithallar inte kan erbjuda
utomnordiska besökare möjlighet att göra mervärdeskattefria inköp, vilket
är möjligt i andra butiker.

Utskottet vill erinra om att det aktuella förbudet mot skattefri försäljning
på flygplatser ingår som en del i en överenskommelse från år 1980 mellan de
nordiska länderna om gränshandeln och övrig försäljning inom Norden. Av
ett frågesvar som finansministern lämnade riksdagen i höstas framgår att man
tidigare under året väckt frågan om en ändring av överenskommelsen så att
mervärdeskattefri försäljning skulle bli tillåten på flygplatserna men att
enighet inte kunnat nås om en sådan ändring. Enligt vad utskottet erfarit
övervägs inom regeringen att på nytt i lämpligt sammanhang ta upp frågan på
det nordiska planet. Någon särskild framställning härom från riksdagens sida
är därför enligt utskottet inte påkallad, och utskottet avstyrker följaktligen
motionen.

Utskottet hemställer

1. beträffande lagförslagen i propositionen

att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:189 och med
avslag på motionerna 1983/84:389 och 1983/84:1477 antar de vid
propositionen fogade förslagen till

a) lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt,

b) lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343),

2. beträffande ökade anslag till kalkning m. m.
att riksdagen avslår motion 1983/84:2903,

3. beträffande hemslöjd m. m.

att riksdagen avslår motionerna 1983/84:482 och 1983/84:2146,

4. beträffande slopande av mervärdeskatten på livsmedel
att riksdagen avslår motion 1983/84:1500,

5. beträffande slopande av mervärdeskatten på vissa turistbroschyrer
att riksdagen avslår motion 1983/84:2157,

6. beträffande en utvärdering av redovisningsprinciperna för mervärdeskatt att

riksdagen avslår motion 1983/84:1461,

7. beträffande mervärdeskattefri försäljning på nordiska flygplatser
att riksdagen avslår motion 1983/84:593.

SkU 1983/84:44

Stockholm den 15 maj 1984

På skatteutskottets vägnar
RUNE CARLSTEIN

Närvarande: Rune Carlstein (s), Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c),
förste vice talmannen Ingegerd Troedsson (m), Olle Westberg (s)*, Hagar
Normark (s), Bo Lundgren (m), Ingemar Hallenius (c), Egon Jacobsson (s),
Karl Björzén (m), Kjell Johansson (fp), Lars Hedfors (s), Anna Lindh (s),
Bruno Poromaa (s) och Erkki Tammenoksa (s).

* Ej närvarande vid justeringen.

minab/gotab 78615 Stockholm 1984