Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Skatteutskottets betänkande

1983/84:40

om ändringar i vägtrafikbeskattningen (prop. 1983/84:178)

Sammanfattning

I propositionen föreslås bl. a. en generell höjning av fordonsskatten med ca 24 %. För motorfordon av årsmodell 1950 eller äldre föreslås däremot att fordonsskatten och kilometerskatten slopas. Dessutom föreslås att fordons­skatten och kilometerskatten för påhängsvagnar slopas och att en motsvaran­de höjning sker av skatterna för dragbilarna. Vissa justeringar föreslås även av fordonsskattesatserna för andra lastbilar och släpvagnar samt s. k. dollys (lös styraxel för påhängsvagn). Vidare föreslås vissa ändringar i beskattning­en av utländska fordon och i reglerna för avräkning av kilometerskatt när svenska fordon används i Finland.

Utskottet tillstyrker propositionen och avstyrker de motioner som väckts med anledning av proposifionen. De borgerliga partierna har avlämnat en gemensam reservafion i denna del.

I betänkandet behandlas också vissa motioner från den allmänna mofions-tiden med yrkanden på vägtrafikbeskattningens område. Utskottet avstyrker även dessa mofioner.

Propositionen

Regeringen (finansdepartementet) föreslår i proposifion 1983/84:178 att riksdagen antar vid propositionen fogade förslag till

1.   lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1973:601),

2.   lag om ändring i lagen (1976:339) om saluvagnsskatt,

3.   lag om ändring i lagen (1976:338) om vägtrafikskatt på vissa fordon, som icke är registrerade i riket,

4.   lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69).

I propositionen läggs fram förslag om att fordonsskatten och kilometei"-skatten för släpvagnar av typ påhängsvagn slopas och att en motsvarande höjning görs av skatterna för dragbilar fill sådana vagnar. Vissa justeringar föreslås även av fordonsskattesatserna för andra lastbilar och släpvagnar.

Utöver denna omfördelning av vägtrafikskatten föreslås att fordonsskat­ten generellt höjs med ca 24 procent för de flesta slags fordon. Höjningen skall finansiera den i budgetpropositionen föreslagna ökningen av anslagen fill drift av vägarna.

1 Riksdagen 1983/84. 6 saml. Nr 40


SkU 1983/84:40


 


SkU 1983/84:40                                                        2

Vägtrafikskatten för motorfordon som är av årsmodell 1950 eller äldre slopas.

Ändringar föreslås vidare när det gäller avräkningen av kilometerskatt när svenska fordon används i Finland. För utländska fordon spm används i Sverige föreslås ändringar i skattesatserna och debiteringsförfarandet.

Samtliga ändringar föreslås träda i kraft den 1 januari 1985.

Lagförslagen har följande lydelse.


 


SkU 1983/84:40

1    Förslag till

Lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1973:601)

Härigenom föreskrivs att 2, 5, 6, 29, 36 och 41 §§ samt bilagorna 1 och 2 till vägtrafikskattelagen (1973:601)' skall ha nedan angivna lydelse.


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


2 §


Fordonsskatt utgår för motorfor­don, traktor, motorredskap eller släpvagn, om fordonet är eller bör vara registrerat och ej är avställt (skattepliktigt fordon).

Utöver fordonsskatt utgår kilo­meterskatt för skattepliktig bil, som är inrättad för att drivas med annat drivmedel än bensin eller gasol samt för skattepliktig släpvagn med skattevikt över 3000 kilogram, som dragés av sådan bil (kilometerskat-tepliktigt fordon).

Om undantag från skatteplikt föreskrives i 6 §.


Fordonsskatt utgår för motorfor­don, traktor, motorredskap eller släpvagn, om fordonet är eller bör vara registrerat och Inte är avställt (skattepliktigt fordon). En på­hängsvagn med en skattevikt över 3000 kilogram är dock Inte skatte­pliktig om den dras uteslutande av bilar som Inte är bensin- eller ga-soldrivna.

Utöver fordonsskatt utgår kilo­meterskatt för skattepliktig bil, som är inrättad för att drivas med annat drivmedel än bensin eller gasol samt för skattepliktig släpvagn med skattevikt över 3000 kilogram, som dras av sådan bil (kilometerskatte-pliktigt fordon).

Om undantag från skatteplikt föreskrivs i 6 §.


5 § Med skattevikt avses den vikt efter vilken vägtrafikskatt beräknas. Skattevikten utgör för


personbil, motorcykel, traktor eller motorred­skap

buss, lastbil eller annan släpvagn än påhängsvagn

påhängsvagn


tjänstevikten

totalvikten, dock högst den bruttovikt, med vilken fordonet får föras på väg som är upplå­ten för högst 10 tons axeltryck eller 16 tons boggitryck

den del av fordonets totalvikt som vilar på dess fasta axel eller fasta axlar, dock högst den bruttovikt, med vilken fordonet får föras på väg, som är upplåten för högst 10 tons axeltryck eller 16 tons boggitryck.

Kan en buss, lastbil eller släp­vagnförses med två eller flera olika karosserler beräknas skattevikten


' Lagen omtryckt 1979:280.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:869.


 


SkU 1983/84:40


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


efter det karosseri som ger högst totalvikt för fordonet. I fråga om lastbil som kan förses med anord­ning för påhängsvagn beräknas dock skattevikten efter fordonets totalvikt med sådan anordning.

6 §


Från skatteplikt undantages mo­torcykel, som är inrättad som inva­lidfordon och som är konstruerad för en hastighet av högst 30 kilome­ter i timmen.


Från skatteplikt undantas t. motorcykel, som är inrättad, som invalidfordon och som är kon­struerad för en hastighet av högst 30 kilometer i timmen,

2. motorfordon som enligt bilre­gistret har årsmodellbeteckning 1950 eller äldre.


Regeringen får under förutsättning av ömsesidighet förordna om undan­tag från skatteplikt för fordon, som äges av den som är anställd vid främmande lands beskickning eller konsulat i Sverige och som ej är svensk medborgare.

29 §

Skatt och skattetillägg anges i helt krontal, så att öretal bortfaller.

höver Inte betalas in till staten och återbetalas inte heller.

Skattebelopp  under  tio kronor    Skattebelopp under 25 kronor be-

behöver Icke betalas in till staten och återbetalas ej heller.

36 §


Bestämmelsen i 34 § första stycket gäller även föraren, om han kände till hindret för fordonets bru­kande. Detta gäller dock icke när fordonet brukas vid besiktning eller inspektion enligt 35 § fordonskun­görelsen (1972:595).


Bestämmelserna i 34 § första-tredje styckena gäller även föraren, om han kände till hindret för fordo­nets brukande. Detta gäller dock icke när fordonet brukas vid besikt­ning eller inspektion enligt 35 S for­donskungörelsen (1972:595).


41 § Har för kilometerskattepliktig buss, lastbil eller släpvagn som använts utom riket där utgått skatt eller avgift för trafik med eller innehav av fordonet återbetalas fordonsskatt för varje dygn för vilket skatt eller avgift har erlagts i utlandet med ett belopp som motsvarar 3 procent av skatten för den månad under vilken användningen skett. Motsvarande gäller när sådant fordon använts i Norge och där utgått kilometerskatt för fordonet.


Har kilometerskattepliktig last­bil, buss eller släpvagn använts utom riket avräknas kilometerskatt som belöper på körsträckan i utlan­det. Motsvarande gäller i fråga om kilometerskattepliktig      personbil


Har en kilometerskattepliktig lastbil, buss eller släpvagn använts utom riket avräknas kilometerskatt som belöper på körsträckan i utlan­det. Motsvarande gäller i fråga om en kilometerskattepliktig personbil


 


SkU 1983/84:40


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


som använts utom riket i annat land      som har använts utom riket i annat
än Norge.
                                     land än Norge eller Finland. Avräk-

ning av kilometerskatt för en lastbil eller en släpvagn som har använts i Norge eller för en lastbil, buss eller släpvagn som har använts i Finland sker endast om skatt har betalats för användningen av fordonet där.

Som förutsättning för återbetalning eller avräkning enligt första eller andra stycket gäller att meddelade föreskrifter i fråga om lämnande av uppgifter i samband méd användning utom riket iakttagits.


 


SkU 1983/84:40

BUaga 1 tUl vägtrafikskatteiagen (1973:601)

Nuvarande lydelse

 

 

Fordonsskatt

 

 

 

Fordonsslag

Skattevikt,

Skatt, kronor

 

kilogram

 

 

 

grund-

tilläggsbelopp

 

 

belopp

för varje helt hundratal kilo­gram över den : lägsta vikten i klassen

A Motorcyklar

 

 

 

1 Tvåhjulig motorcykel

0-      75

75

0

utan sidvagn

76-

100

0

2 Annan motorcykel

0-

150

0

B Personbilar

0-    900

280

0

 

901-

355

75

C Bussar

 

 

 

1 Buss som är inrättad

0-  1600

280

0

för drift endast med

1601- 3000

309

29

bensin eller gasol

3001-

715

0

2 Annan buss

0-  1600

280

0

 

1601- 3000

309

29

 

3001- 7000

715

11

 

7001-10000

1155

28

 

10001-30000

1995

49

 

30001-

11795

0

D Lastbilar

 

 

 

1 Lastbil som är inrättad

0-  1600

280

0

för drift endast med

1601- 3000

309

29

bensin eller gasol

3 001-

715

0

2 Annan lastbil

 

 

 

2.1 med anordning för

 

 

 

påhängsvagn

 

 

 

med två hjulaxlar

0-  1600

280

0

 

1601- 3000

309

29

 

3001- 7000

715

 

7007-10000

1355

47

 

10001-75000

2 7Ö5

84

 

15001-

6 9Ö5

113

med tre eller flera

0-  1600

280

0

hjulaxlar

1601- 3000

309

29

 

3 001- 8000

715

13

 

8001-12000

13Ö5

35

 

/2Ö0/-18000

2 7Ö5

70

 

18001-27000

Ö9Ö5

86

 

27001-

14 705

0

Senaste lydelse 1980; 679.


 


SkU 1983/84:40

Nuvarande lydelse

 

 

Fordonsslag

Skattevikt,

Skatt, kronor

 

kilogram

 

 

 

 

 

 

 

grund-

tilläggsbelopp

 

 

belopp

för varje helt hundratal kilo­gram över den lägsta vikten i klassen

2.2 utan anordning för

 

 

 

påhängsvagn

 

 

 

med två hjulaxlar

0-  1600

280

0

 

1601- 3000

309

29

 

3001- 6000

715

5

 

6001-10000

865

19

 

10001-14000

1625

57

 

14001-17000

3905

104

 

17001-

7025

136

med tre eller flera

0-  1600

280

0

hjulaxlar

1601- 3000

309

29

 

3001- 6000

714

3

 

6001-11000

804

9

 

11001-15 000

1254

45

 

15001-18000

3054

80

 

18001-27000

5454

103

 

27 001-

14 724

0

E Traktorer och motorredskap

 

 

 

1 Trafiktraktor och registre-

0-  1300

300

0

rat motorredskap som in-

1301- 3000

345

45

rättats för drift med an-

3001- 7000

1140

75

nat drivmedel än bränn-

7001-

4200

135

olja

 

 

 

2 Trafiktraktor och registre-

0-  1300

465

0

rat motorredskap som in-

1301- 3 000

540

,  75

rättats för drift med

3001- 7000

1815

120

brännolja

7001-

6615

215

3 Traktor klass II

0- 2500

120

0

 

2501-

180

0


F Släpvagnar

1 Släpvagnar med skatte­
vikt högst 3 000 kilogram
påhängsvagn

annan släpvagn

2 Släpvagnar med skatte­
vikt över 3000 kilogram,
som dragés uteslutande av
bensin- eller gasoldrivet
motorfordon

2.1 påhängsvagnar med en hjulaxel

med två eller flera hjulaxlar


O- 1000 1001- 3000

O-  1000 1001- 3 000

3001-

3001-13000 13001-


180 205

120 137

693

690 1680


O

25

O

17

13

10 O


' Dragés släpvagn även av kilometerskattepliktigt fordon utgår skatt enligt 3. Dragés släpvagn även av trafiktraktor eller registrerat motorredskap utgår skatt enligt 4.


 


SkU 1983/84:40

Nuvarande lydelse

 

 

Fordonsslag

Skattevikt, kilogram

Skatt, kronor

 

grund-         tilläggsbelopp belopp         för varje helt hundratal kilo­gram över den lägsta vikten i klassen


2.2 andra släpvagnar med en hjulaxel


3 001-


469


 

med två hjulaxlar

3001-13001-

13 000

467 1160

7 0

med tre eller flera hjulaxlar

3001-13001-

13000

465 960

5 0

3 Kilometerskatte­pliktiga släpvagnar

 

 

 

 

3.1 påhängsvagnar med en hjulaxel

3001-6001-8001-

- 6000

- 8000

315 1065 1805

25 37 57

med två eller flera hjulaxlar

3001-

8001-

10001-

14001-

19001-

- 8000 -10000 -14000 -19000

309 1259 1859 3859 7109

19 30 50 65 0

3.2 andra släpvagnar med en hjulaxel

3001-5001-8001-

- 5000

- 8000

215

ÖI5

1275

20 22 41

med två hjulaxlar

3001-8001-11001-14001-17001-

- 8000 -11000 -14000 -17000

207

857

1487

2477

3707

13 21 33 41 56

med tre eller flera hjulaxlar

3001-11001-17001-25 001-32001-

-11000 -17000 -25 000 -32000

204

924

1944

4344

7704

9

17 30 48

0

4 Släpvagnar med skatte­vikt över 3000 kilogram, som dragés av trafik­traktor eller registrerat motorredskap'

 

 

 

 

4.1 påhängsvagnar med en hjulaxel

3001-6001-

- 6000

1020 2820

60 103

med två eller

flera

hjulaxlar

3001-

8001-

11001-

20001-

- 8000 -11000 -20000

1010

35Ö0

7430

22100

51 129 1Ö3

5

Dragés släpvagn även av kilometerskattepliktigt fordon utgår skatt enligt 3.


 


SkU 1983/84:40

Nuvarande lydelse

 

 

Fordonsslag

Skattevikt,

Skatt, kronor

 

kilogram

 

 

 

grund-

tilläggsbelopp

 

 

belopp

för varje helt hundratal kilo­gram över den lägsta viklen i klassen

4.2 andra släpvagnar

 

 

 

med en hjulaxel

3001- 8000

690

51

 

8001-

3240

113

med två hjulaxlar

3001- 8000

Ö70

29

 

8001-11000

2120

76

 

11001-17000

4400

193

 

17001-

15 980

197

med tre eller

3 001- 8000

665

25

flera

8001-11000

1915

24

hjulaxlar

11001-14000

2635

54

 

14 001-20000

4255

91

 

20001-25 000

9715

112

 

25001-30000

15315

156

 

30001-35000

23115

90

 

35001-

27615

5

Föreslagen lydelse Fordonsskatt

 

 

Fordonsslag

Skattevikt,

Skatt, kronor

 

kilogram

 

 

 

grund-

tilläggsbelopp

 

 

belopp

för varje helt hundratal kilo­gram över den lägsta vikten i klassen

A Motorcyklar

 

 

 

1 Tvåhjulig motorcykel

0-      75

100

0

utan sidvagn

76-

125

0

2 Annan motorcykel

0-

200

0

B Personbilar

0-    900

355

0

 

901-

445

90

C Bussar

 

 

 

1 Buss som är inrättad

0-  1600

355

0

för drift endast med

1601- 3000

391

36

bensin eller gasol

3001-

895

0

2 Annan buss

0-  1600

355

0

 

1601- 3 000

391

36

 

3001- 7000

895

14

 

7001-10000

1455

35

 

10001-30000

2505

61

 

30001-

14 705

0

1* Riksdagen 1983184. ösaml. Nr40


 


SkU 1983/84:40


10


Föreslagen lydelse

 

 

Fordonsslag

Skattevikt,

Skatt, kronor

 

kilogram

 

 

 

grund-

tilläggsbelopp

 

 

belopp

för varje helt hundratal kilo­gram över den lägsta vikten i klassen

D Lastbilar

 

 

 

1  Lastbil som är inrättad

0-  1600

355

0

för drift endast med

1601- 3000

391

36

bensin eller gasol

3 001-

895

0

2 Annan lastbil

 

 

 

2.1 med anordning för

 

 

 

påhängsvagn

 

 

 

med två hjulaxlar

0-  1600

540

0

 

1601- 3000

565

25

 

3001- 6000

915

44

 

600/-10000

2235

56

 

10001-/4000

4475

125

 

14001-

9475

220

med tre eller flera

0-  1600

540

0

hjulaxlar

1601- 3000

565

25

 

3001- ÖOOO

915

50

 

6001-11000

2415

62

 

11001-15000

5515

75

 

15001-l»000

8515

88

 

18O01-2300O

Il 155

160

 

23 001-21 om

19155

136

 

27 001-

24595

0

2.2 utan anordning

 

 

 

för påhängs vagn

 

 

 

med två hjulaxlar

0-  1600

355

0

 

1601- 3000

391

36

 

3 001- 6000

895

7

 

6001-10000

1105

25

 

10001-14000

2105

72

 

14001-17000

4 985

129

 

17 001-

8855

169

med tre eller flera

0-  1600

355

0

hjulaxlar

1601- 3000

391

36

 

3001- 6000

895

 4

 

6001-11000

1015

13

 

11001-15000

1665

57

 

15 001-18000

3945

101

 

18001-27 000

6975

126

 

27001-

18315

0

E Traktorer och motor-

 

 

 

redskap

 

 

 

1 Trafiktraktor och registre-

0-  1300

370

0

rat motorredskap som in-

1301- 3 000

425

55

rättats för drift med an-

3 001- 7000

1360

95

nat drivmedel än bränn-

7 001-

5160

.    168

olja


 


SkU 1983/84:40


11


Föreslagen lydelse


Fordonsslag

2  Trafiktraktor och registre­rat motorredskap som in­rättats för drift med brännolja

3  Traktor klass IJ

F Släpvagnar

1  Släpvagnar med skatte­vikt högst 3 000 kilo­gram

2  Släpvagnar med skatte­vikt över 3000 kilogram, som dras av en bensin- eller gasoldriven bil'

med en hjulaxel

med tvä hjulaxlar

med tre eller flera hjulaxlar

3 Kilometerskatte­
pliktiga släpvagnar

3.1 styraxel för påhängsvagn med en hjulaxel

med två eller flera hjulaxlar

3.2 andra släpvagnar med en hjulaxel

med två hjulaxlar

med tre eller flera hjulaxlar


 

 

Skattevikt,

Skatt, kronor

kilogram

 

 

grund-

tilläggsbelopp

 

belopp

för varje helt hundratal kilo­gram över den lägsta vikten i klassen

0-  1300

535

0

1301- 3000

620

85

3001- 7000

2065

140

7001-

7665

245

0- 2500

150

0

2501-

225

0

0-  1000

150

,   0

1001- 3000

170

21

580

580 1480

580 1180

11

9 O

6 O

3 001-

3001-13000 13001-

3001-13000 13001-

 

3001-

- 5000

6i0

57

5001-

- 8000

1770

87

8001-

 

4380

161

3001-

- 8000

610

31

8001-

-11000

2160

62

11001-

-14000

4020

93

14001-

 

6810

130

3001-

- 5000

320

24

5 001-

- 8000

800

31

8001-

 

1730

52

3001-

- 8000

310

17

8001-

-11 000

j 160

31

11001-

-14 000

2090

47

14001-

-17000

3500

62

17001-

 

5360

68

3001-

-11 000

300

II

11001-

-17000

1180

24

17001-

-25 000

2620

40

25 001-

-32000

5820

53

32001-

 

9530

0


' Dras annan släpvagn än påhängsvagn även av kilometerskattepliktigt fordon tas skatt ut enligt 3. Dras släpvagn även av trafiktraktor eller registrerat motorredskap las skatt ut enligt 4.


 


SkU 1983/84:40


12


Föreslagen lydelse


Fordonsslag


 

 

Skattevikt, kilogram

Skatt, kronor

grund-          tilläggsbelopp belopp        , för varje helt hundratal kilo­gram över den lägsta vikten i klassen


4 Släpvagnar med skatte­vikt över 3000 kilogram, som dras av en trafik­traktor eller ett regi­strerat motorredskap

 

med en hjulaxel

3001- 8000

830

57

 

8001-

3680

\27

med två hjulaxlar

3001- 8000

820

34

 

8 001-It 000

2520

85

 

11001-17000

5070

216

 

17001-

18030

221

med tre eller flera

3001-11000

730

28

hjulaxlar

11001-14000

2970

72

 

14 001-20000

5130

113

 

20001-25000

11910

137

 

25001-30000

18 760

.  143

 

30001-35000

25 910.

101

 

35001-

30960

6

- Dras annan släpvagn än påhängsvagn även av kilometerskattepliktigt fordon las skatt ut enligt 3.


 


SkU 1983/84:40


13


Bilaga 2 till vägtrafikskattelagen (1973:601)

Nuvarande lydelse Kflometerskatt

 

 

Fordonsslag

Skattevikt, kilogram

Skatt, öre

för 10 kilometer

 

grund­belopp

tilläggsbelopp för   varje   helt hundratal   kilo­gram över den lägsta   vikten   i klassen

1 Personbil

0-    900 901-

100 108,5

0 8,5

2 Buss

0-  1600 I60I-

119 119,3

0 0,3

3 Lastbil

0-  1600 1601-

119

120

0 1,03

4 Släpvagnar med skatte­vikt över 3 000 kilogram, som dragés av kilometer­skattepliktigt fordon

 

 

 

med en hjulaxel

3001-

62

0,55

med två hjulaxlar

3001-11000 11001-

61

97,8

0,46 0,85

med tre eller flera hjulaxlar

3001-11000 11001-

59 87,8

0,36 0,68

Är kilometerskattepliktig bil inte inrättad för drift med brännolja utgår skatt med 80 procent av angivna belopp.

 

 

Föreslagen lydelse

 

 

 

Kilometerskatt

 

 

 

Fordonsslag

.Skattevikt,-, kilogram

Skatt, öre

för 10 kilometer

 

grund­belopp

tilläggsbelopp för   varje    helt hundratal   kilo-

 

 

 

gram över den lägsta   vikten   i klassen

1 Personbil

0-    900 901-

100 108,5

0 8,5

2 Buss

0-  1600 1601-

119 119,3

0 0,3

3 Lastbil

 

 

 

3.1 med anordning för påhängs vagn

0- 1600 1601-

199 200

0 1.45

3.2 annan lastbil

0-  1600 1601-

119 120

0 1,03

Senaste lydelse 1982:994.


 


SkU 1983/84:40


14


Föreslagen lydelse

 

 

Fordonsslag

Skattevikt, kilogram

Skatt, kronor

 

grund­belopp , -

tilläggsbelopp, för vatje helt hundratal kilo-

■■

 

 

gram över den lägsta vikten i klassen

4 Släpvagnar med skatte­vikt över 3000 kilogram, som dras av ett kilometer­skattepliktigt fordon

 

 

 

4.1 styraxel för påhängsvagn med en hjulaxel

3001-

65

1,90

med två eller flera hjulaxlar

3001-

60

1,30

4.2 annan släpvagn med en hjulaxel

3001-

62

0,55

med två hjulaxlar

3001-11000 11001-

61

97,8

0,46 0,85

med tre eller flera hjulaxlar

3001-11000 11 001-

59 87,8

0,36 0,68

Är kilometerskatteplikug bil inte inrättad för drift med.brännolja utgår skatt med 80 procent av angivna belopp.

1.    Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985.

2.    Debiteras under tiden den 1 juni - den 31 december 1984 fordons­skatt som hänför sig till tid efter ikraftträdandet, får fordonsskatten för denna fid beräknas enligt de nya skattesatserna.

3.    Föreligger vid ikraftträdandet brukandeförbud enligt 16 § första stycket eller 21 § första stycket 2 för ett fordon som inte längre skall vara skatteplikfigt enligt de nya bestämmelserna i 2 § första stycket eller 6 § första stycket 2, tillämpas de angivna bestämmelserna om brukandeförbud för ett sådant fordon även efter ikraftträdandet.


 


SkU 1983/84:40                                                                 15

2    Förslag till

Lag om ändring i lagen (1976:339) om saluvagnsskatt

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1976:339) om saluvagnsskatt skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                       Föreslagen lydelse

3 §' Saluvagnsskatt utgår för helt kalenderår räknat med

femhundrasjuttiofem kronor för                    715 kronor för bil,
bil,
etthundra kronor för motorcykel,
    125 kronor för motorcykel,
etthundrasextio kronor för trak-
200 kronor för traktor,  motor­
tor, motorredskap eller släpvagn.
        redskap eller släpvagn.

Saluvagnsskatt erlägges för det antal fordon av varje slag som den skattskyldige önskar använda med stöd av licensen. Skatt anges i helt krontal, så att öretal bortfaller.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985. De nya bestämmelserna tillämpas redan före ikraftträdandet i fråga om saluvagnsskatt för år 1985.

Senaste lydelse 1978: 122.


 


SkU 1983/84:40


16


3    Förslag till

Lag om ändring i lagen (1976:338) om vägtrankskatt på vissa for­don, som icke är registrerade i riket

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1976: 338) om vägtrafikskatt på vissa fordon, som icke är registrerade i riket

dels att 1 -2 och 4-8 §§ samt bilagorna I och 2 till lagen skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas fyra nya paragrafer, 6 a, 7 a, 8 a och 8 b §§, av nedan angivna lydelse.


Nuvarande lydelse

För här i riket icke registrerad bil, motorcykel eller släpvagn som införes från utlandet för tillfälligt brukande erlägges vägtrafikskatt till staten enligt denna lag I form av fordonsskatt och kilometerskatt.

Beteckning som användes i den­na lag har samma betydelse som i vägtrafikskatteiagen (1973:601). Som totalvikt för påhängsvagn skall dock gälla högst tio ton om påhängsvagnen är försedd med en axel, högst sexton ton om påhängs­vagnen är försedd med en boggi och högst tjugo ton om påhängs­vagnen är försedd med två axlar, som icke utgör en boggi.


1 §


Föreslagen lydelse

Fordonsskatt och kilometerskatt betalas enligt denna lag för bilar, motorcyklar och andra släpvagnar än påhängsvagnar som har införts till landet för tillfälligt brukande här och som inte är registrerade här.

Beteckning som används i denna lag har samma betydelse som i väg­trafikskatteiagen (1973:601).


2 §


Fordonsskatt enligt denna lag ut­går för fordon, som avses i 1 § och vars tjänstevikt överstiger sextio kilogram. Skatten utgår för varje påbörjad dag enligt bilaga I.


Fordonsskatt enligt denna lag ut­går för fordon, som avses i 1 § och vars tjänstevikt överstiger sextio kilogram. Skatten utgår för varje påbörjat dygn enligt bilaga 1.


4 §


Kilometerskatt enligt denna lag utgår för brännoljedriven lastbil el­ler brärmoljedriven buss. Sådan skatt utgår också för släpvagn, som dragés eller avses att dragas av brännoljedriven lastbil eller bränn­oljedriven buss och vars totalvikt överstiger 10000 kilogram.


Kilometerskatt tas ut för bränn-oljedrlvna lastbilar eller brännolje-drivna bussar. Sådan skatt tas ock­så ut för andra släpvagnar än på­hängsvagnar om de dras eller avses att dras av brännoljedriven lastbil eller brännoljedriven buss. Utgör släpvagnen Inte styraxel för på­hängsvagn tas dock kilometerskatt ut endast om dess totalvikt över­stiger 10000 kilogram.


 


SkU 1983/84:40


17


 


Nuvarande lydelse

Kilometerskatt utgår enligt bi­laga 2 för vaije helt tiotal kilometer av den körsträcka fordonet tillryg-galägger här i riket. Körsträckan fastställes schablonmässigt. Upp­går den sammanlagda körsträckan till högst femtio kilometer, utgår ej skatt.


Föreslagen lydelse

Kilometerskatt tas enligt bilaga 2 ut för varje helt tiotal kilometer av den körsträcka fordonet tillrygga-lägger här i riket. Körsträckan/a/-ställs schablonmässigt. Skatt tas dock inte ut om den sammanlagda körsträckan är högst femtio kilome­ter.


5 §


Vägtrafikskatt enligt denna lag erlägges, om ej annat sägs, i sam­band med fordonets införsel.

Föreligger särskilda skäl får rege­ringen eller myndighet som rege­ringen bestämmer medge att skatt får betalas i annan ordning än som anges i första stycket.


Vägtrafikskatt enligt denna lag betalas till tullmyndighet i samband med att fordonet förs ut ur landet.

Förtullas ett fordon för vilket skattskyldighet föreligger enligt denna lag, betalas skatten In I den ordning som föreskrivs av den tull­myndighet hos vilken fordonet för­tullas.

Föreligger särskilda skäl får rege­ringen eller myndighet som rege­ringen bestämmer föreskriva att skatt skall betalas i annan ordning än som anges i första stycket.


6 §


Inträder skyldighet att erlägga fordonsskatt enligt denna lag för fordon som enligt 3 § undantagits från sådan skatt, erlägges skatten utan dröjsmål till tullmyndighet. Detsamma gäller om fordonsskatt eller kilometerskatt skall utgå med högre belopp än som erlagts i sam­band med införseln.

Underlåter någon att fullgöra vad som åligger honom enligt förs­ta stycket, förordnar länsstyrelse på anmälan av generaltullstyrelsen att fordonet skall omhändertagas av polismyndighet.


När ett fordon för vilket skatt skall betalas förs In i landet, skall tullmyndigheten utfärda en Inför­selhandling, där införseldagen och övriga uppgifter sotn erfordras för debitering och kontroll av skatten anges.

Införselhandlingen skall med­följafordonet så länge det befinner sig i Sverige. Den skall uppvisas om polisman eller tulltjänsteman begär det.

6 a §

Vid utförsel av ett skattepliktigt fordon skall införselhandling enligt 6 § företes av den som svarar för fordonet. Detsamma gäller när skatt skall betalas enligt 5 § andra stycket.

Saknas införselhandling i fall som avses i första stycket, skall ki­lometerskatt debiteras efter en kör-


 


SkU 1983/84:40


18


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse

sträcka om 400 kilometer för varje påbörjat dygn fordonet befunnit sig här I riket. Är det uppenbart att körsträckan varit längre skall dock den verkliga körsträckan läggas till grund för debiteringen. Kan antalet dygn fordonet befunnit sig här Inte utredas, skall vid debitering av for­donsskatt och kilometerskatt vistel­sens längd uppskattas efter vad som är skäligt.


7 §


Då fordon som avses i I # återut-föres ur riket eller tiden för dess tillfälliga brukande annars utgått, erlägges, om skatt I strid mot vad som föreskrives i denna lag ej beta­lats till fullo, felande belopp utan anmaning till tullmyndigheten i ut­förselorten om fordonet återutföres och annars till den tullmyndighet, hos vilken fordonet förtullas.

Har skatt betalats med högre be­lopp än som svarar mot den tid el­ler den körsträcka för vilken skatt skall utgå, återbetalas efter ansö­kan överskjutande belopp av tull­myndigheten. Återbetalning sker ej av belopp som understiger 50 kro­nor per fordon och resa.


Skattskyldig för ett visst fordon är den som svarar jör det när fordo­net förs ut ur landet eller när det förtullas eller skatten annars skall betalas. Den som Injör eller här I landet förvärvar, lånar, hyr. förflyt­tar eller förvarar ett skattepliktigt fordon svarar tillsammans med den som är skattskyldig för betalningen av skatten.


7 a §

Betalas inte skatt när ett skatte­pliktigt fordon skall föras ut ur ri­ket, får tullmyndigheten i utförsel­orten omhänderta fortonet. I fall som avses I 5 § andra stycket får tullmyndighet omhänderta ett for­don för vilket skutt inte betalas i föreskriven ordning.

Har ett fordon omhändertagits enligt första stycket tus skatten ut I den ordning som föreskrivs I tulla­gen 11973:670) och tullstadgan (1973: 671) Jör fall när tull och an­nan Införselavgift skall tas ut av vara.


 


SkU 1983/84:40


19


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


8 §


Brukar någon fordon, för vilket skatt enligt denna lag skall utgå, utan att skatt erlagts eller medgi­vande enligt 5 § andra stycket läm­nats, dömes till böter. Har brukan­det föranletts av oförutsedd hän­delse eller är gärningen att anse som ringa skall ej dömas till an­svar.


Kan införselhandling inte företes ifall som avses i 6 § andra stycket eller i 6 a § första stycket, skall den som svarar för fordonet dömas till böter, högst ettusen kronor.

Den som uppsåtligen eller av grov vårdslöshet till tullmyndighet lämnar en felaktig uppgift om ett fordons väglängdmätarställning el­ler om annat förhållande som är av betydelse för fastställande av skatt enligt denna lag, skall dömas till böter eller fängelse i högst sex må­nader, om gärningen Inte år belagd med straff i skattebrottslagen (1971:69).

8 a§

Vid förundersökning rörande brott enligt denna lag får åklagaren eller, om polismyndighet bedriver undersökningen, denna anlita bi­träde av tullmyndighet. Detsamma gäller vid förundersökning rörande sådant brott enligt skattebrottsla­gen (1971:69) som gäller skatt en­ligt denna lag.

Innan förundersökningen hunnit inledas får tulltjänsteman hålla för­hör och vidta annan åtgärd i syfte att utreda brottet, om åtgärden inte kan uppskjutas utan olägenhet.

8 b §

Finner tullmyndighet att ett be­slut av myndigheten om skatt blivit felaktigt, får myndigheten meddela beslut om rättelse. Har det tidigare beslutet överklagats, eller har tiden för överklagande gått ut, får beslut om rättelse inte meddelas.


 


SkU 1983/84:40


20


Bilaga 1 till lagen (1976:338) om vägtraflkskatt på vissa fordon, som icke är registrerade i riket

 

Nuvarande lydelse

 

 

 

Fordonsskatt

 

 

 

Fordonsslag

Totalvikt, kilogram

Skatt, kronor för påbörjad dag

1. Motorcykel

-

0.25

 

2. Personbil

-

1

 

3. Släpvagn, kopplad liW eller avsedd att kopp­till personbil

\

0,25

 

4. Lastbil, buss eller släpvagn, kopplad tiW eWer avsedd an kopplas till lastbil eller buss

0-10000 10001-15000 15001-20000 20001-

6 // 22 33

 

 

Föreslagen lydelse

 

 

Fordonsskatt

 

 

Fordonsslag

Totalvikt, kilogram

Skatt, kronor för påbörjat dygn

1. Motorcyklar

-

0,25

2. Personbilar

-

1

3. Släpvagnar, kopplade till eller avsedda att kopplas till personbilar

~

0,25

4. Lastbilar, bussar eller släpvagnar, kopplade till eller avsedda att kopplas till lastbilar eller bussar

0-10000 10001-15 000 15001-20000 20001-

8 14 27 41


 


SkU 1983/84:40


21


Bilaga 2 till lagen (1976:338) om vägtrafikskatt på vissa fordon, som icke är registrerade i riket'

Nuvarande lydelse

Kilometerskatt

Fordonsslag                                  Tolalviki,             Skatt, kronor för

kilogram                                                                10 kilometer


1. Brännoljedriven lastbil

2. Brännoljedriven buss

3. Släpvagn kopplad lill eller avsedd all kopplas till brännoljedriven lasibil eller brännoljedriven buss


 

0-

-10000

1,70

10001-

-15 000

2.40

15 001-

-20000

2,90

20001-

 

3,40

0-

-10000

1,30

10001-

-15 000

1,55

15001-

-20000

1,70

20001-

 

1,85

10001-

-15 000

0,50

15 001-

-20000

0,75

20001-

-

1,05


Förestagen lydelse Kilometerskatt


Fordonsslag


Tolalviki, kilogram


Skall, kronor för 10 kilomeler


 


1  Brännoljedrivna lastbilar 1.1 med anordning för påhängs vagn

1.2 övriga

Brännoljedrivna hussar


 

0-

-10000

2,70

lOOOI-

15 000

3.70

15 001-

-20000

4.40

20001-

 

5.10

0-

-10000

1.70

10001-

-15 000

2.40

15001-

-20 000

2,90

20001-

 

3.40

0-

-lOOOO

1.30

lOOOI-

-15000

1,55

15001-

-20000

1,70

20001-

-

1.85


 


3 Släpvagnar kopplade lill eller avsedda all kopplas lill brännoljedrivna lastbilar eller brännoljedrivna hussar

3.1 Styraxel för pålningsvagn

3.2 Övriga


,    Or 10000 10 001-

10001-15000 15 001-20000 20001-


1.75 2.25

1.25 1.50 1.75


1.    Denna lag träder i kraft den I januari 1985.

2.    De äldre bestämmelserna tillämpas dock fortfarande vid beskattning­en av fordon som har förts in i landet före ikraftträdandet.

' Senaste Ivdelse 1980:680.


 


SkU 1983/84:40


22


4    Förslag till

Lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69)


Härigenom föreskrivs att 1 angivna lydelse.

Nuvarande lydelse


skattebrottslagen (1971:69) skall ha nedan

Föreslagen lydelse


1 §'

Denna lag gäller i fråga om skatt eller avgift enligt

1. lagen (1908: 128) om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter, förordningen (1927:321) om skatt vid utskiftning av aktiebo­lags tillgångar, kommunalskattelagen (1928:370), förordningen (1933:395) om ersättningsskatt, lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, lagen (1946: 324) om skogsvårdsavgift, lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt, lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt, lagen (1958:295) om sjö­mansskatt, lagen (1982:1194) om hyreshusavgift, lagen (1983:219) om tillfällig vinstskatt, lagen (1983: 1086) om vinstdelningsskatt.


2. lagen (1928: 376) om skatt på lotterivinster, lagen (1941: 251) om särskild varuskatt, lagen (1957: 262) om allmän energiskatt, lagen (1961: 372) om bensinskatt, lagen (1961: 394) om tobaksskatt, stämpelskat­telagen (1964: 308). lagen (1968: 430) om mervärdeskatt, lagen (1972: 266) om skatt på annonser och reklam, lagen (1972; 820) om skatt på spel, lagen (1973: 37) om avgift på vissa dryckesförpackning­ar, vägtrafikskattelagen (1973: 601), lagen (1973: 1216) om särskild av­gift för oljeprodukter och kol, bil-skrotningslagen (1975: 343), lagen (1977: 306) om dryckesskatt, lagen (1978: 69) om försäljningsskatt på motorfordon, lagen (1978: 144) om skatt på vissa resor, lagen (1982: 691) om skatt på vissa kassettband, lagen (1982: 1200) om skatt på vi­deobandspelare, lagen (1982: 1201) om skatt på viss elektrisk kraft, la­gen (1983: 1053) om skatt på om­sättning av vissa värdepapper, la­gen (1983; 1104) om särskild avgift för elektrisk kraft från kärnkraft­verk.


2. lagen (1928: 376) om skatt på lotteri vinster, lagen (1941; 251) om särskild varuskatt, lagen (1957: 262) om allmän energiskatt, lagen (1961: 372) om bensinskatt, lagen (1961: 394) om tobaksskatt, stämpelskat­telagen (1964: 308), lagen (1968; 430) om mervärdeskatt, lagen (1972: 266) om skatt pä annonser och reklam, lagen (1972: 820) om skatt på spel. lagen (1973: 37) om avgift på vissa dryckesförpackning­ar, vägtrafikskattelagen (1973; 601), lagen (1973: 1216) om särskild av­gift för oljeprodukter och kol, bil-skrotningslagen (1975; 343), lagen (1976: 338) om vägtrajlkskatt på vissa fordon, som icke är registre­rade I riket, lagen (1977: 306) om dryckesskatt, lagen (1978; 69) om försäljningsskatt på motorfordon, lagen (1978: 144) om skatt på vissa resor, lagen (1982; 691) om skatt på vissa kassettband, lagen (1982: 1200) om skatt på videobandspe­lare, lagen (1982: 1201) om skatt pä viss elektrisk kraft, lagen (1983: 1053) om skatt på omsättning av vissa värdepapper, lagen (1983: 1104) om särskild avgift för elek­trisk kraft från kärnkraftverk.


Lydelse enligt SkU 1983/84:22.


 


SkU 1983/84:40                                                      23

3. lagen (1981:691) om socialavgifter.

Lagen gäller även preliminär skatt, kvarstående skatt och tillkommande skatt som avses i uppbördslagen (1953:272).

Lagen tillämpas inte om skatten eller avgiften fastställs eller uppbärs i den ordning som gäller för tull och inte heller beträffande restavgift, skattetillägg eller liknande avgift.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985.


 


SkU 1983/84:40                                                       24

Motionerna

Motioner väckta med anledning av proposition 1983/84:178

1983/84:2849 av Sven Henricsson m. fl. (vpk)

I motionen yrkas att riksdagen med godkännande av propositionen i övrigt hos regeringen beslutar hemställa om ett nytt förslag fill omfördelning av fordons- och kilometerskatten med beaktande av de synpunkter som framförts i motionen.

1983/84:2850 av Stig Josefson m. fl. (c)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att avslå proposifionen beträffande höjningen av fordonsskatten.

1983/84:2851 av Rune Torwald (c) och Gösta Andersson (c) I motionen yrkas

1.     att riksdagen beslutar att någon särskild fordons- och kilometerskatt ej
skall införas för dolly-utrustade påhängsvagnar,

2.     att riksdagen beslutar att avräkningsförfarandet när svenska fordon
används i Finland ej skall ändras.

1983/84:2852 av Knut Wachtmeister m. fl. (m)

I motionen yrkas att riksdagen avslår propositionen och begär att regeringen lägger fram ett nytt förslag som innebär att den generella höjningen utgår och att fordonskombinafioner med lika axelarrangemang och samma skattevikt beskattas efter samma skatteskala, oavsett om det finns en fast eller lös styraxel i kombinationen.

1983/84:2853 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp)

I motionen yrkas att riksdagen avslår propositionen i de delar som avser generell höjning av fordonsskatt, saluvagnsskatt samt skatt på vissa fordon som ej är registrerade i riket.

Motion väckt med anledning av proposition 1983/84:65

1983/84:269 av Lars Werner m. fl. (vpk)

såvitt avser yrkande

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen fill känna vad i mofionen anförs om en översyn av skatten på den tunga landsvägstrafiken.

Motioner väckta under allmänna motionstiden

1983/84:1134 av Kjell Mattsson (c) och Elving Andersson (c)

I mofionen yrkas att riksdagen beslutar att uppdra åt Nordiska rådets svenska delegation att aktualisera frågan om samordnade tariffsystem för lastfordonstrafiken i enlighet med vad som anförts i motionen.


 


SkU 1983/84:40                                                       25

1983/84:1137 av Bengt Silfverstrand (s) och Hans Pettersson i Helsingborg (s) I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär en översyn av nuvarande besiktnings- och beskattningsregler för traktorsläp.

1983/84:2163 av Wiggo Komstedt (m)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar om sådan ändring av vägtrafikskat­telagen att fastställelse av fordons- och kilometerskatt ej skall ske i fall där fordon av vägtrafikmyndighet åsatts för låg skattevikt.

1983/84:2519 (jfr 2518) av Rolf Clarkson m. fl. (m) såvitt avser yrkandena

2.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförs under avsnittet Bilen och skatterna,

3.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförs under avsnittet Avställning av bil.

Utskottet

I propositionen föreslås en generell höjning av fordonsskatten med ca 24 9c. Fordonsskatten och kilometerskatten för motorfordon av årsmodell 1950 eller äldre skall däremot enligt förslaget upphöra. Vidare innebär förslaget att fordonsskatten och kilometerskatten för kilometerskatteplikfiga påhängsvagnar slopas och ersätts med höjda skatter för dragbilarna. I samband därmed föreslås vissa justeringar av fordonsskatten för övriga lastbilar och släpvagnar. Slutligen föreslås att beskattningen av utländska fordon ändras i vissa avseenden och att rätten till avräkning av kilometerskatt när svenska personbilar används i Finland slopas. För svenska lastbilar, bussar och släpvagnar som används i Finland skall enligt förslaget avräkning­en i fortsättningen ske efter särskild ansökan.

Förslaget medför ändringar i vägtrafikskattelagen (1973:601), lagen (1976:339) om saluvagnsskatt, lagen (1976:338) om vägtrafikskatt på vissa fordon, som icke är registrerade i riket samt skattebrottslagen (1971:69). Samtliga ändringar föreslås träda i kraft den 1 januari 1985.

Syftet med den generella höjningen av fordonsskatten är att finansiera en höjning av anslagen till driften av det statliga och kommunala vägnätet med sammanlagt 564 milj. kr. för verksamhetsåret 1985.1 övrigt bygger proposi­tionen huvudsakligen på vägtrafikskatteutredningens betänkande Beskatt­ningen av påhängsvagnar (Ds Fi 1983:5).

Sven Henricsson m. fl. (vpk) godtar i motion 2849 propositionen men begär ett nytt förslag till omfördelning av fordons- och kilometerskatten så att en större del av skattebördan läggs på den tyngre lastbilstrafiken. Lars Werner m. fl, (vpk) har i samma syfte i motion 269 begärt en översyn av skatten på den tyngre lastbilstrafiken. De borgerliga partierna avvisar däremot förslaget till en generell fordonsskattehöjning. Sålunda yrkas i


 


SkU 1983/84:40                                                                      26

motion 2852 av Knut Wachtmeister m.fl. (m) avslag på proposifionen och ett nytt förslag som bl. a. innebär att den generella höjningen av fordonsskatten utgår. Även i mofionema 2850 av Stig Josefson m. fl. (c) och 2853 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp) yrkas avslag på förslaget om en generell höjning av fordonsskatten. Vidare har Rolf Clarkson m. fl. (m) i motion 2519, som väckts under den allmänna mofionstiden, yrkat att fordonsskatten skall vara oförändrad.

I fråga om omläggningen av fordonsskatten och kilometerskatten för dragbilar och påhängsvagnar resp. lastbilar och släpvagnar har i m-motionen 2852 samt i mofion 2851 av Rune Torwald och Gösta Andersson (båda c) invändningar rests mot den särskilda beskattningen av styraxlar för påhängs­vagnar eller s. k, dollys. Mofionärernas yrkanden går ut på att fordon och fordonskombinationer med samma axelarrangemang och skattevikt bör beskattas efter samma skatteskala oavsett om det finns fast axel eller en lös styraxel i kombinationen. Enligt motionärerna missgynnar förslaget kombi­nationer med dubbla påhängsvagnar och dollys, dels i förhållande till den nuvarande beskattningen, dels i förhållande till motsvarande fordonskombi­nafioner med fasta axlar.

När det slutligen gäller de föreslagna ändringarna i reglerna om avräkning av kilometerskatt när svenska fordon används i Finland har Rune Torwald och Gösta Andersson (båda c) i motion 2851 yrkat avslag på proposifionen i denna del. Motionärerna anser att ett ansökningsförfarande innebär en väsentligt ökad byråkrati som inte bara belastar länsstyrelserna utan framför allt de enskilda företagen.

Utskottet finner i likhet med finansministern att det är motiverat att finansiera de höjda anslagen för driften av det allmänna vägnätet med en generell höjning av fordonsskatten. Utskottet beaktar därvid bl. a. att fordonsskatten för personbilar och motorcyklar inte har höjts sedan april 1977 och att fordonsskatten för lastbilar, släpvagnar och bussar - bortsett från en etappvis omfördelning av skatten under 1970-talet - inte höjts generellt så länge den gällande vägtrafikskattelagen varit i kraft. Den föreslagna höjningen av skatten finner utskottet väl avvägd.

Vad härefter angår den föreslagna skatteomläggningen av dragbilar m. m. konstaterar utskottet att det råder en bred enighet om att omläggningen i princip är välmotiverad. Omläggningen är enligt utskottets mening ägnad att förbättra konkurrensförhållandena inom transportsektorn i vad avser an­vändningen av svenska resp. utländska påhängsvagnar. Problemet hur en lämplig beskattning av s. k. dollys skall utformas får anses utgöra en „ detaljfråga i sammanhanget med hänsyn till den begränsade förekomsten av sådana anordningar. Utskottet delar finansministerns bedömning att en förhöjd skatt måste tas ut på dollys om skatten på påhängsvagnar slopas. Annars skulle - som finansministern påpekar - ekipage som består av en dolly och en påhängsvagn och som alltså fungerar som släpvagn gynnas på ett otillbörligt sätt. Då det torde vara praktiskt omöjligt att bestämma skatten


 


SkU 1983/84:40                                                       27

med hänsyn till vikten och axelarrangemanget hos den påhängsvagn som för tillfället är kopplad till dollyn - olika påhängsvagnar kan ju användas fill samma dolly - måste skatten i viss mån schabloniseras. Vid bestämmandet av skattesatserna för fordonsskatten bör därvid enligt utskottet antas att dollys av vanliga typer används tillsammans med de mest frekventa typerna av påhängsvagnar. Av propositionen framgår att de föreslagna skattesatserna avpassats med hänsyn härtill och dessutom något reducerats i förhållande till vägtrafikskatteutredningens förslag mot bakgrund av viss kritik under remissbehandlingen av utredningsförslaget. En naturlig följd av denna princip är att vissa lättare fordonskombinationer vari dolly ingår får en högre skattebelastning än motsvarande ekipage bestående av lastbil och släpvagn, medan däremot andra tyngre kombinationer med dolly kan bli lindrigare beskattade än motsvarande lastbilsekipage. Hur beskattningen kommer att slå i det enskilda fallet blir beroende av hur kombinationen sätts ihop. Utskottet finner de föreslagna skattesatserna för dollys lämpligt avvägda.

Med hänsyn fill att svenska kilometerskatteplikfiga personbilar som används i Finland får drivas med bränsle som inte är vägtrafikbeskattat finner , utskottet det vara befogat att slopa rätten till avräkning. För en sådan åtgärd talar också det förhållandet att avräkningsförfarandet blivit alltmer svårhan­terligt och svårkontrollerat. Vidare delar utskottet finansministerns bedöm­ning att ett ansökningsförfarande är att föredra framför nuvarande ordning när det gäller lastbilar, bussar och släpvagnar med hänsyn till de administrati­va fördelar detta innebär för tullen.

Övriga förslag i propositionen föranleder endast detaljanmärkningar från utskottets sida. När det gäller skattedebiteringen för de utländska fordonen är utskottet för sin del berett att ställa sig bakom propositionen. Då utskottet erfarit att den föreslagna ordningen kan förorsaka visst merarbete för de norska tullmyndigheterna förutsätter utskottet emellertid att frågan tas upp i lämpligt sammanhang inom ramen för det svensk-norska tullsamarbetet. Utskottet tillstyrker också i princip den föreslagna ändringen i 1 § skatte­brottslagen. Eftersom ytterligare ändringar i denna paragraf aktualiserats också i andra ännu icke utskottsbehandlade propositioner, anser utskottet att den författningsmässiga regleringen bör anstå till ett senare tillfälle. Slutligen finner utskottet att ändringen i 6 § vägtrafikskattelagen bör kompletteras med en redakfionell ändring i 1 § lagen (1960:603) om bidrag fill vissa handikappade ägare av motorfordon.

Med dessa påpekanden och kompletteringar tillstyrker utskottet proposi­tionen och motion 2849 i denna del samt avstyrker motionerna 2850, 2851, 2852 och 2853, liksom även motion 2519 i motsvarande del.

Vad gäller den av vpk väckta frågan om en omfördelning av skatten vill utskottet erinra om att kommunikationsministern i årets budgetproposition anmält att man inom kommunikafionsdepartementet påbörjat ett översyns­projekt som syftar till en bättre resursanvändning inom transportsektorn. Projektet tar sikte på att belysa kostnader och avgifter inom de skilda


 


SkU 1983/84:40                                                      28

transportsätten och skall klarlägga vilka skillnader som f. n. råder mellan de olika trafikgrenarna i fråga om kostnadsstruktur och finansiering av fasta kostnader. Förhållandet mellan samhällsekonomiska marginalkostnader för olika person- och godstransporttjänster och motsvarande rörliga avgifter/ skatter inom olika trafikgrenar skall studeras och eventuella konkurrens-snedvridande effekter mellan trafikgrenarna och deras betydelse för trafik-fördelningen undersökas. Arbetet beräknas vara klart i mitten av 1984.

Det projektarbete för vilket nu redogjorts torde enligt utskottet tillgodose yrkandet om en översyn i motion 269. Vidare anser utskottet att resultatet av utredningsarbetet bör avvaktas innan ställning tas till den i motion 2849 yrkade omfördelningen av skatten. Utskottet avstyrker därför motionerna i dessa delar.

Utskottet övergår härefter till att behandla vissa motioner och mofionsyr­kanden på vägtrafikskatteområdet, vilka väckts under den allmänna mo­tionstiden.

I motion 1134 av Kjell Mattsson och Elving Andersson (båda c) begärs att Nordiska rådets svenska delegafion skall få i uppdrag att aktuaUsera en samordning av tariffsystemen för lastfordon inom Norden. Bakgrunden till motionen är att det enligt motionärerna är dyrare att köra svenska fordon i Norge än det är att köra norska bilar i Sverige.

Enligt utskottets mening bör man i första hand eftersträva neutralitet i beskattningen av inhemska och utländska fordon i den meningen att de träffas lika av förekommande konsumtionsskatter, till vilka bl. a. kilometer­skatt räknas. I Sverige har beskattningen av den internationella trafiken utformats med utgångspunkt i denna princip och såvitt utskottet kan bedöma gäller detsamma för Norge. Det finns således enligt utskottets uppfattning f, n, ingen anledning att ta upp frågan inom Nordiska rådet, varför utskottet avstyrker motionen,

I mofion 1137 av Bengt Silfverstrand och Hans Pettersson i Helsingborg (båda s) begärs en översyn av nuvarande besiktnings- och beskattningsregler för traktorsläp. Motionärerna motiverar sitt yrkande med att det tidvis förekommer att många släp med bristfälliga draganordningar framförs på allmänna vägar.

Enligt vad utskottet erfarit kommer vägtrafikskatteutredningen att senare i år ta upp beskattningen av traktorer och traktorsläp. Inom kommunika­tionsdepartementet planeras också en fortsättning av visst utredningsarbete som påbörjats av trafiksäkerhetsverket i syfte att undersöka vilka åtgärder som behöver vidtas i fråga om motorredskap och traktorer. Utskottet förutsätter att även de frågor som aktualiserats i motionen kommer att behandlas i detta sammanhang samt att utredningsarbetet bedrivs skynd­samt. Någon särskild åtgärd med anledning av mofionen är enligt utskottets uppfattning inte påkallad, varför utskottet avstyrker motionen,

I motion 2163 av Wiggo Komstedt (m) yrkas att vägtrafikskattelagen ändras så att för lågt angiven skattevikt i bilregistret inte skall leda till


 


SkU 1983/84:40                                                       29

efterdebitering av vägtrafikskatt hos fordonsägaren. Enligt motionären är det inte rimligt att fordonsägare på grund av felaktigheter begångna av myndigheterna vid en besiktning drabbas av dylika krav.

Utskottet vill inledningsvis påpeka att motionären inte ifrågasatt att skatt bör betalas tillbaka då för hög skatt påförts en fordonsägare på grund av att skattevikten varit för hög enligt bilregistret. En ändring med den ensidiga inriktning till fordonsägarens fördel som motionären förordar ställer sig utskottet tveksamt till. Enligt vad utskottet erfarit har Svenska åkeriförbun­det aktualiserat frågan genom en skrivelse till regeringen. Utskottet, som inte vill föregripa regeringens prövning av ärendet, finner att det inte är påkallat att nu vidta någon åtgärd med anledning av mofionen och avstyrker således motionen,

I förenämnda motion 2519 av Rolf Clarkson m. fl. (m) begärs ett uttalande att skatterna på bilismen bör vara enkla, rättvisa och generella samt så utformade att bilisten har möjlighet att påverka sina kostnader. Vidare bör enligt motionärerna kilometerskattesystemet avskaffas och riksdagen hos regeringen ge till känna att reglerna för avställning av fordon bör vara så konstruerade att man slipper betala skatt och försäkring om man beslutar att för en längre period inte använda bilen och att kostnaderna för att ställa av ett fordon skall bäras av fordonsägaren.

Utskottet kan i och för sig instämma i att skatterna bör vara så enkla och rättvisa som möjligt men vill samfidigt påpeka att dessa krav ibland strider mot varandra. Ett allmänt uttalande av det slag mofionärerna begär finner utskottet inte meningsfullt. Vad särskilt gäller kilometerskatten vill utskottet erinra om att vägtrafikskatteutredningen beräknar att under året lämna ett betänkande som avser en utvärdering av denna skatteform. Även de frågor om avställningsreglernas utformning i framtiden som motionärerna aktuali­serat är föremål för översyn av en särskild utredare (Dir 1983:47). Enligt utskottet bör ställning inte tas till frågor om kilometerskattens fortbestånd eller avställningsinstitutets framfida utformning innan resultatet av resp. utredningsarbete föreligger. Med hänsyn till vad nu sagts avstyrker utskottet motionen i berörda delar.

Utskottet hemställer

1. beträffande lagförslagen i propositionen

att riksdagen med anledning av proposition 1983/84:178 och mofion 1983/84:2849 i denna del och med avslag på mofionema 1983/84:2850,1983/84:2851,1983/84:2852,1983/84:2853 och 1983/ 84:2519 yrkande 2 i denna del dels antar de i propositionen framlagda förslagen till

a)   lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1973:601),

b)  lag om ändring i lagen (1976:339) om saluvagnsskatt,

c)   lag om ändring i lagen (1976:338) om vägtrafikskatt på vissa fordon, som icke är registrerade i riket,

dels antar följande


 


SkU 1983/84:40                                                                  30

Förslag tUl

Lag om ändring i lagen (1960:603) om bidrag till vissa handikappade ägare av

motorfordon

Härigenom föreskrivs att  1 § lagen  (1960:603) om bidrag fill vissa handikappade ägare av motorfordon skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                       Föreslagen lydebe

1                                                 §
Ägare av bensindrivet motorfor-
Ägare av bensindrivet motorfor­
don, vilket enligt 6 § första stycket
don, vilket enligt 6 § första stycket 1
vägtrafikskattelagen (1973:601) är
vägtrafikskattelagen (1973:601) är
undantaget från skatteplikt eller för
undantaget från skatteplikt eller för
vilket befrielse från skatteplikt är
vilket befrielse från skatteplikt är
medgiven enligt 40 § första stycket
medgiven enligt 40 § första stycket
nämnda lag, är berättigad fill bidrag
nämnda lag, är berättigad fill bidrag
enligt denna lag.
                                             enligt denna lag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985.

2.          beträffande skatten på den tyngre trafiken

att riksdagen avslår mofion 1983/84:2849 i denna del och motion 1983/84:269 yrkande 2,

3.          beträffande en samordning av kilometerskatten m.m. Inom Norden
att riksdagen avslår mofion 1983/84:1134,

4.          beträffande traktorsläp

att riksdagen avslår mofion 1983/84:1137,

5.          beträffande/aj/jtå//e/5e av fordonsskatt vid för lågt angiven skatte­
vikt

att riksdagen avslår motion 1983/84:2163,

6.          beträffande skatterna på bllbmen

att riksdagen avslår mofion 1983/84:2519 yrkande 2 i denna del,

7.          beträffande avställning

att riksdagen avslår motion 1983/84:2519 yrkande 3,

Stockholm den 3 maj 1984

På skatteutskottets vägnar RUNE CARLSTEIN

Närvarande: Rune Caristein (s), Knut Wachtmeister (m), Sfig Josefson (c), Olle Westberg (s). Hagar Normark (s), Ingemar Hallenius (c), Bo Forslund (s), Karl Björzén (m), Kjell Johansson (fp), Lars Hedfors (s), Anna Lindh (s), Ewy Möller (m), Bruno Poromaa (s), Erkki Tammenoksa (s) och Göran Riegnell (m)*.

' Ej närvarande vid justeringen.


 


SkU 1983/84:40                                                                  31

Reservation

Lagförslagen i propositionen (mom. 1)

Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c), Ingemar Hallenius (c), Karl Björzén (m), Kjell Johansson (fp), Ewy Möller (m) och Göran Riegnell (m) anser

deb att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 26 med "Utskottet finner" och slutar på s. 27 med "motsvarande del" bort ha följande lydelse.

Utskottet ställer sig för sin del negativt till en generell höjning av fordonsskatten i syfte att finansiera ökade väganslag. En rad argument som tagits upp i de borgerliga parfiernas motioner leder fram fill detta ställnings­tagande.

Redan nu tas mera ut i form av fordonsskatt och kilometerskatt än vad som anslås fill underhåll av de statliga vägarna. För nästa budgetår beräknas fordonsskatten och kilometerskatten inbringa 4 150 milj. kr., medan ansla­get för vägunderhållet uppgår till 3 961 milj. kr. Med anledning härav saknas anledning att belasta fordonsägarna med ytterligare kostnader för vägända-mål. Härtill kommer att bilismen de senaste åren utsatts för en rad skattehöjningar: höjning av bensinskatten, höjning av bilaccisen, försämring av avdragen för resor till och från arbetet för att nämna några exempel. Särskilt hårt drabbar en ytterhgare ökning av skattebelastningen på bilismen glesbygdsboende och andra som är nödsakade att hålla sig med bil för att komma fill och från arbetet, göra nödvändiga inköpsresor, besöka servicein­rättningar m. m. Det kan vidare ifrågasättas hur mycket ökade statsinkoms­ter som en höjning av fordonsskatten totalt skulle inbringa, eftersom en sådan höjning enligt utskottets uppfattning minskar skattebasen för andra skatter. Enligt utskottet finns dessutom utrymme för ökade väganslag genom besparingar på andra områden.

Vad gäller den speciella frågan om skatten på dollys finner utskottet att det resonemang som förs i propositionen inte är invändningsfritt. Påståendet att en förhöjd skatt måste tas ut på dollys om skatten på påhängsvagnar slopas för att inte ekipage med dolly skall gynnas på ett otillbörligt sätt är endast delvis sant. Tvärtemot vad som sägs i propositionen kommer kombinafioner med dubbla påhängsvagnar och dolly att missgynnas i många fall, dels i förhållande till den nuvarande beskattningen, dels i förhållande till skatten på motsvarande fordonskombinationer med fasta axlar. Enligt utskottets uppfattning bör det vara möjligt att skapa mera neutrala skatteregler för dollys. Frågan bör enligt utskottets mening tas upp till förnyad beredning av regeringen.

Då utskottet inte anser det lämpligt att bryta ut de delar ur proposifionen som inte är kontroversiella, anser utskottet att propositionen i sin helhet bör avslås och att regeringen bör återkomma med en ny omarbetad proposifion i


 


SkU 1983/84:40                                                                      32

så god tid att en reform på lastfordonsområdet kan träda i kraft vid nästa årsskifte. Med det sagda avstyrker utskottet propositionen och motion 2849 i denna del samt tillstyrker mofionema 2850, 2851, 2852, och 2853, liksom även motion 2519 yrkande 2 i denna del.

dels att utskottet under mom. 1 bort hemställa

att riksdagen med bifall fill motion 1983/84:2519 yrkande 2 i denna del och mofion 1983/84:2852, med anledning av proposifion 1983/ 84:178 och mofionema 1983/84:2850, 1983/84:2851 och 1983/ 84:2853 samt med avslag på motion 1983/84:2849 i denna del dels avslår de vid propositionen fogade lagförslagen, deb begär att regeringen lägger fram en omarbetad proposition avseende vägtrafikskatten i enlighet med vad utskottet anfört.

Särskilt yttrande

Skatterna på bilismen (mom. 6)

Knut Wachtmeister, Karl Björzén, Ewy Möller och Göran Riegnell (samtliga m) anför:

Bilens betydelse för vårt land kan inte nog understrykas. Sverige är ett högindustrialiserat, ytmässigt omfattande samhälle med en mycket omfat­tande bilindustri, som snart sysselsätter var fionde yrkesarbetande.

Beskattningen av bilismen har nu nått en sådan höjd att risk föreligger för negafiva effekter. Budgetåret 1980/81 var det totala skatteuttaget på bilismen ca 11 miljarder och nästa budgetår beräknas det bli ca 15 miljarder kronor.

Vi anser i likhet med motionärerna bakom motion 2519 att beskattningen bör vara så utformad att den enskilde bilisten i största möjliga utsträckning kan påverka sina kostnader och förutsätter att pågående utredningar om beskattningen av bihsmen tar hänsyn till våra synpunkter.

minab/gotab 78527   Stockholm 1984