Skatteutskottets betänkande
1983/84:40

om ändringar i vägtrafikbeskattningen (prop. 1983/84:178)
Sammanfattning

I propositionen föreslås bl. a. en generell höjning av fordonsskatten med
ca 24 %. För motorfordon av årsmodell 1950 eller äldre föreslås däremot att
fordonsskatten och kilometerskatten slopas. Dessutom föreslås att fordonsskatten
och kilometerskatten för påhängsvagnar slopas och att en motsvarande
höjning sker av skatterna för dragbilarna. Vissa justeringar föreslås även
av fordonsskattesatserna för andra lastbilar och släpvagnar samt s. k. dollys
(lös styraxel för påhängsvagn). Vidare föreslås vissa ändringar i beskattningen
av utländska fordon och i reglerna för avräkning av kilometerskatt när
svenska fordon används i Finland.

Utskottet tillstyrker propositionen och avstyrker de motioner som väckts
med anledning av propositionen. De borgerliga partierna har avlämnat en
gemensam reservation i denna del.

I betänkandet behandlas också vissa motioner från den allmänna motionstiden
med yrkanden på vägtrafikbeskattningens område. Utskottet avstyrker
även dessa motioner.

Propositionen

Regeringen (finansdepartementet) föreslår i proposition 1983/84:178 att
riksdagen antar vid propositionen fogade förslag till

1. lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1973:601),

2. lag om ändring i lagen (1976:339) om saluvagnsskatt,

3. lag om ändring i lagen (1976:338) om vägtrafikskatt på vissa fordon, som
icke är registrerade i riket,

4. lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69).

I propositionen läggs fram förslag om att fordonsskatten och kilometerskatten
för släpvagnar av typ påhängsvagn slopas och att en motsvarande
höjning görs av skatterna för dragbilar till sådana vagnar. Vissa justeringar
föreslås även av fordonsskattesatserna för andra lastbilar och släpvagnar.

Utöver denna omfördelning av vägtrafikskatten föreslås att fordonsskatten
generellt höjs med ca 24 procent för de flesta slags fordon. Höjningen
skall finansiera den i budgetpropositionen föreslagna ökningen av anslagen
till drift av vägarna.

1 Riksdagen 1983184.6sami. Nr 40

SkU 1983/84:40

2

Vägtrafikskatten för motorfordon som är av årsmodell 1950 eller äldre
slopas.

Ändringar föreslås vidare när det gäller avräkningen av kilometerskatt
när svenska fordon används i Finland. För utländska fordon spm används i
Sverige föreslås ändringar i skattesatserna och debiteringsförfarandet.
Samtliga ändringar föreslås träda i kraft den 1 januari 1985.

Lagförslagen har följande lydelse.

SkU 1983/84:40

3

1 Förslag till

Lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1973:601)

Härigenom föreskrivs att 2, 5, 6, 29, 36 och 41 §§ samt bilagorna 1 och 2
till vägtrafikskattelagen (1973:601)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Fordonsskatt utgår för motorfordon,
traktor, motorredskap eller
släpvagn, om fordonet är eller bör
vara registrerat och ej är avställt
(skattepliktigt fordon).

Utöver fordonsskatt utgår kilometerskatt
för skattepliktig bil, som
är inrättad för att drivas med annat
drivmedel än bensin eller gasol
samt för skattepliktig släpvagn med
skatte vikt över 3000 kilogram, som
drages av sådan bil (kilometerskattepliktigt
fordon).

Om undantag från skatteplikt
föreskrives i 6 §.

Föreslagen lydelse

§

Fordonsskatt utgår för motorfordon,
traktor, motorredskap eller
släpvagn, om fordonet är eller bör
vara registrerat och inte är avställt
(skattepliktigt fordon). En påhängsvagn
med en skattevikt över
3 000 kilogram är dock inte skattepliktig
om den dras uteslutande av
bilar som inte är bensin- eller gasoldrivna.

Utöver fordonsskatt utgår kilometerskatt
för skattepliktig bil, som
är inrättad för att drivas med annat
drivmedel än bensin eller gasol
samt för skattepliktig släpvagn med
skattevikt över 3 000 kilogram, som
dras av sådan bil (kilometerskattepliktigt
fordon).

Om undantag från skatteplikt
föreskrivs i 6 §.

5 §

Med skattevikt avses den vikt efter vilken vägtrafikskatt beräknas.
Skattevikten utgör för

personbil, motorcykel, tjänstevikten
traktor eller motorredskap buss,

lastbil eller annan
släpvagn än påhängsvagn

påhängsvagn

totalvikten, dock högst den bruttovikt, med
vilken fordonet får föras på väg som är upplåten
för högst 10 tons axeltryck eller 16 tons
boggitryck

den del av fordonets totalvikt som vilar på
dess fasta axel eller fasta axlar, dock högst
den bruttovikt, med vilken fordonet får föras
på väg, som är upplåten för högst 10 tons
axeltryck eller 16 tons boggitryck.

Kan en buss, lastbil eller släpvagn
förses med två eller flera olika
karosserier beräknas skattevikten

1 Lagen omtryckt 1979: 280.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:869.

SkU 1983/84:40

4

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

efter det karosseri som ger högst
totalvikt för fordonet. 1 fråga om
lastbil som kan förses med anordning
för påhängsvagn beräknas
dock skattevikten efter fordonets
totalvikt med sådan anordning.

6 §

Från skatteplikt undantages motorcykel,
som är inrättad som invalidfordon
och som är konstruerad
för en hastighet av högst 30 kilometer
i timmen.

Från skatteplikt undantas

1. motorcykel, som är inrättad
som invalidfordon och som är konstruerad
för en hastighet av högst
30 kilometer i timmen,

2. motorfordon som enligt bilregistret
har årsmodellbeteckning
1950 eller äldre.

Regeringen får under förutsättning av ömsesidighet förordna om undantag
från skatteplikt för fordon, som äges av den som är anställd vid
främmande lands beskickning eller konsulat i Sverige och som ej är svensk
medborgare.

29 §

Skatt och skattetillägg anges i helt krontal, så att öretal bortfaller.

Skattebelopp under tio kronor Skattebelopp under 25 kronor bebehöver
icke betalas in till staten
och återbetalas ej heller.

höver inte betalas in till staten och
återbetalas inte heller.

36 §

Bestämmelsen i 34 § första
stycket gäller även föraren, om han
kände till hindret för fordonets brukande.
Detta gäller dock icke när
fordonet brukas vid besiktning eller
inspektion enligt 35 § fordonskungörelsen
(1972:595).

Bestämmelserna i 34 § förstatredje
styckena gäller även föraren,
om han kände tili hindret för fordonets
brukande. Detta gäller dock
icke när fordonet brukas vid besiktning
eller inspektion enligt 35 § fordonskungörelsen
(1972:595).

41 §

Har för kilometerskattepliktig buss, lastbil eller släpvagn som använts
utom riket där utgått skatt eller avgift för trafik med eller innehav av
fordonet återbetalas fordonsskatt för varje dygn för vilket skatt eller avgift
har erlagts i utlandet med ett belopp som motsvarar 3 procent av skatten
för den månad under vilken användningen skett. Motsvarande gäller när
sådant fordon använts i Norge och där utgått kilometerskatt för fordonet.

Har kilometerskattepliktig lastbil,
buss eller släpvagn använts
utom riket avräknas kilometerskatt
som belöper på körsträckan i utlandet.
Motsvarande gäller i fråga om
kilometerskattepliktig personbil

Har en kilometerskattepliktig
lastbil, buss eller släpvagn använts
utom riket avräknas kilometerskatt
som belöper på körsträckan i utlandet.
Motsvarande gäller i fråga om
en kilometerskattepliktig personbil

SkU 1983/84:40

5

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

som använts utom riket i annat land som har använts utom riket i annat
än Norge. land än Norge eller Finland. Avräk ning

av kilometerskatt för en lastbil
eller en släpvagn som har använts i
Norge eller för en lastbil, buss eller
släpvagn som har använts i Finland
sker endast om skatt har betalats
för användningen av fordonet där.

Som förutsättning för återbetalning eller avräkning enligt första eller
andra stycket gäller att meddelade föreskrifter i fråga om lämnande av
uppgifter i samband med användning utom riket iakttagits.

SkU 1983/84:40 6

Bilaga 1 till vägtrafikskattelagen (1973:601)2

Nuvarande lydelse

Fordonsskatt

Fordonsslag Skattevikt, Skatt, kronor

kilogram

grund- tilläggsbelopp

belopp för vaije helt

hundratal kilogram
över den
lägsta vikten i
klassen

A Motorcyklar

1 Tvåhjulig motorcykel

0- 75

75

0

utan sidvagn

76-

100

0

2 Annan motorcykel

0-

150

0

B Personbilar

0- 900

280

0

901-

355

75

C Bussar

1 Buss som är inrättad

0- 1600

280

0

för drift endast med

1601- 3000

309

29

bensin eller gasol

3001-

715

0

2 Annan buss

0- 1600

280

0

1601- 3000

309

29

3001- 7000

715

11

7001-10000

1155

28

10001-30000

1995

49

30001-

11795

0

D Lastbilar

1 Lastbil som är inrättad

0- 1600

280

0

för drift endast med

1601- 3000

309

29

bensin eller gasol

3001-

715

0

2 Annan lastbil
2.1 med anordning för
påhängsvagn
med två hjulaxlar

0- 1600

280

0

1601- 3000

309

29

3001- 7000

715

16

7001-10000

1355

47

10001 -15000

2 765

84

15001-

6 965

113

med tre eller flera

0- 1600

280

0

hjulaxlar

1601- 3000

309

29

3001- 8000

715

13

8001-12000

1365

35

12001-18000

2765

70

18001-27000

6 965

86

27001-

14 705

0

2 Senaste lydelse 1980:679.

SkU 1983/84:40

7

Nuvarande lydelse

Skatt, kronor

grund- tilläggsbelopp

belopp för varje helt

hundratal kilogram
över den
lägsta vikten i
klassen

2.2 utan anordning för

påhängsvagn

med två hjulaxlar

0- 1600

280

0

1601- 3000

309

29

3001- 6000

715

5

6001-10000

865

19

10001-14000

1625

57

14001-17000

3905

104

17001 —

7025

136

med tre eller flera

0- 1600

280

0

hjulaxlar

1601- 3000

309

29

3001- 6000

714

3

6001-11000

804

9

11001-15000

1254

45

15001-18000

3054

80

18001-27000

5 454

103

27001-

14724

0

E Traktorer och motorredskap

1 Trafiktraktor och registre-

0- 1300

300

0

rat motorredskap som in-

1 301- 3000

345

45

rättats för drift med an-

3001- 7000

1140

75

nat drivmedel än bränn-

7001-

4200

135

olja

2 Trafiktraktor och registre-

0- 1300

465

0

rat motorredskap som in-

1 301- 3000

540

75

rättats för drift med

3001- 7000

1815

120

brännolja

7001-

6615

215

3 Traktor klass 11

0- 2 500

120

0

2 501 —

180

0

F Släpvagnar

1 Släpvagnar med skatte-vikt högst 3 000 kilogram

påhängsvagn

0- 1000

180

0

1001- 3000

205

25

annan släpvagn

0- 1000

120

0

1001- 3000

137

17

2 Släpvagnar med skatte-vikt över 3000 kilogram,
som drages uteslutande av
bensin- eller gasoldrivet
motorfordon

2.1 påhängsvagnar

med en hjulaxel

3001-

693

13

med två eller flera

3001-13000

690

10

hjulaxlar

13 001-

1680

0

' Drages släpvagn även av kilometerskattepliktigt fordon utgår skatt enligt 3.
Drages släpvagn även av trafiktraktor eller registrerat motorredskap utgår skatt
enligt 4.

Fordonsslag Skattevikt,

kilogram

SkU 1983/84:40

8

Nuvarande lydelse

Fordonsslag Skatte vikt,

kilogram

Skatt, kronor

grund- tilläggsbelopp

belopp för vaije helt

hundratal kilogram
över den
lägsta vikten i
klassen

2.2 andra släpvagnar

med en hjulaxel

3001-

469

9

med två hjulaxlar

3001-13000

467

7

13001 —

1160

0

med tre eller flera

3001-13000

465

5

hjulaxlar

13001 —

960

0

Kilometerskatte-pliktiga släpvagnar

3.1 påhängsvagnar

med en hjulaxel

3001- 6000

315

25

6001- 8000

1065

37

8001-

1805

57

med två eller flera

3001- 8000

309

19

hjulaxlar

8001 -10000

1259

30

10001-14000

1859

50

14001 -19000

3859

65

19001-

7109

0

3.2 andra släpvagnar

med en hjulaxel

3001- 5000

215

20

5001- 8000

615

22

8 001-

1275

41

med två hjulaxlar

3001- 8000

207

13

8001-11000

857

21

11001-14000

1487

33

14001-17000

2477

41

17001 —

3 707

56

med tre eller flera

3001-11000

204

9

hjulaxlar

11001-17000

924

17

17001-25 000

1944

30

25001-32000

4344

48

32001-

7704

0

4 Släpvagnar med skattevikt
över 3 000 kilogram,
som drages av trafiktraktor
eller registrerat
motorredskap2

4.1 påhängsvagnar
med en hjulaxel

med två eller

flera

hjulaxlar

3001- 6000
6001-

3001- 8000
8001-11000
11001-20000
20001-

1020

2820

1010

3560

7430

22100

60

103

51

129

163

5

2 Drages släpvagn även av kilometerskattepliktigt fordon utgår skatt enligt 3.

SkU 1983/84:40

9

Nuvarande lydelse

Fordonsslag

Skattevikt,

kilogram

Skatt, kronor

grund-

belopp

tilläggsbelopp
för varje helt
hundratal kilo-gram över den
lägsta vikten i
klassen

4.2 andra släpvagnar
med en hjulaxel

3001- 8000

6 90

51

8001-

3240

113

med två hjulaxlar

3001- 8000

670

29

8001-11000

2120

76

11001-17000

4400

193

17001 —

15980

197

med tre eller

3001- 8000

665

25

flera

S 00/ —11 000

1915

24

hjulaxlar

11001-14000

2635

54

14001-20000

4255

91

20001-25000

9715

112

25001-30000

15315

156

30001-35000

23115

90

35001-

27615

5

Föreslagen lydelse
Fordonsskatt

Fordonsslag

Skattevikt,

kilogram

Skatt, kronor

grund- tilläggsbelopp
belopp för varje helt
hundratal kilo-gram över den
lägsta vikten i
klassen

A Motorcyklar

1 Tvåhjulig motorcykel

0-

75

100

0

utan sidvagn

76-

125

0

2 Annan motorcykel

0-

200

0

B Personbilar

0-

900

355

0

901 —

445

90

C Bussar

1 Buss som är inrättad

0-

1600

355

0

för drift endast med

1 601 -

3000

391

36

bensin eller gasol

3001-

895

0

2 Annan buss

0-

1600

355

0

1601 —

3000

391

36

3001-

7000

895

14

7001-

10000

1455

35

10001-

30000

2505

61

30001-

14 705

0

1* Riksdagen 1983/84. 6sami. Nr 40

SkU 1983/84:40

10

Föreslagen lydelse

Fordonsslag Skattevikt,

kilogram

Skatt, kronor

grund- tilläggsbelopp

belopp för vatje helt

hundratal kilogram
över den
lägsta vikten i
klassen

D Lastbilar

1 Lastbil som är inrättad
för drift endast med
bensin eller gasol

2 Annan lastbil

2.1 med anordning för
påhängsvagn
med två hjulaxlar

med tre eller flera
hjulaxlar

2.2 utan anordning
för påhängsvagn
med två hjulaxlar

med tre eller flera
hjulaxlar

E Traktorer och motorredskap 1

Trafiktraktor och registrerat
motorredskap som inrättats
för drift med annat
drivmedel än brännolja -

0-

1600

355

0

1601-

3000

391

36

3001 —

895

0

0- 1600

540

0

1601- 3000

565

25

3001- 6000

915

44

6001— 10000

2235

56

10001 -14000

4475

125

14001-

9475

220

0- 1600

540

0

1601- 3000

565

25

3001- 6000

915

50

6001-11000

2415

62

11001-15000

5515

75

15001-18000

8515

88

18001 -23 000

11155

160

23001- 27 000

19155

136

27001-

24595

0

0- 1600

355

0

1601- 3000

391

36

3001- 6000

895

7

6001-10000

1105

25

10001-14000

2105

72

14001-17000

4985

129

17001 -

8855

169

0- 1600

355

0

1601- 3000

391

36

3001- 6000

895

' 4

6001-11000

1015

13

11001-15000

1665

57

15001-18000

3945

101

18001-27 000

6975

126

27001-

18315

0

0- 1300

370

0

1301- 3000

425

55

3001- 7000

1360

95

7001-

5160

168

SkU 1983/84:40

11

Föreslagen lydelse

Skatt, kronor

grund- tilläggsbelopp

belopp för varje helt

hundratal kilogram
över den
lägsta vikten i
klassen

2 Trafiktraktor och registre-

0- 1300

535

0

rat motorredskap som in-

1301- 3000

620

85

rättats för drift med

3001- 7000

2065

140

brännolja

7001-

7665

245

3 Traktor klass 11

0- 2500

150

0

2501 —

225

0

F Släpvagnar

1 Släpvagnar med skatte-

0- 1000

150

0

vikt högst 3 000 kilo-

1001- 3000

170

21

gram

2 Släpvagnar med skatte-vikt över 3 000 kilogram,
som dras av en bensin- eller
gasoldriven bil'
med en hjulaxel

3001 —

580

11

med två hjulaxlar

3001-13000

580

9

13001 —

1480

0

med tre eller flera

3001-13000

580

6

hjulaxlar

13001 —

1180

0

3 Kilometerskatte-pliktiga släpvagnar

3.1 styraxel för
påhängsvagn
med en hjulaxel

3001- 5000

630

57

5001- 8000

1770

87

8001-

4380

161

med två eller flera

3001- 8000

610

31

hjulaxlar

8001 -11000

2160

62

11001-14000

4020

93

14001 —

6810

130

3.2 andra släpvagnar

med en hjulaxel

3001- 5000

320

24

5001- 8000

800

31

8001-

1730

52

med två hjulaxlar

3001- 8000

310

17

8001-11000

1160

31

11 001-14000

2090

47

14001-17000

3500

62

17001 —

5360

68

med tre eller flera

3001-11000

300

11

hjulaxlar

11001-17000

1180

24

17001-25000

2620

40

25001-32000

5820

53

32001-

9530

0

' Dras annan släpvagn än påhängsvagn även av kilometerskattepliktigt fordon tas
skatt ut enligt 3. Dras släpvagn även av trafiktraktor eller registrerat motorredskap
tas skatt ut enligt 4.

Fordonsslag Skattevikt,

kilogram

SkU 1983/84:40

12

Föreslagen lydelse

Fordonsslag

Skattevikt,

kilogram

Skatt, kronor

grund-

belopp

tilläggsbelopp
för vaije helt
hundratal kilo-gram över den
lägsta vikten i
klassen

4 Släpvagnar med skatte-vikt över 3 000 kilogram,
som dras av en trafik-traktor eller eli regi-strerat motorredskap2

med en hjulaxel

3001- 8000

830

57

8001-

3680

127

med två hjulaxlar

3001- 8000

820

34

8001-11000

i 520

85

11001-17000

5070

216

17001 —

18030

221

med tre eller flera

3001-11000

730

28

hjulaxlar

11001-14000

2970

72

14001-20000

5130

113

20001-25 000

11910

137

25001-30000

18760

143

30001-35000

25910

101

35001-

30960

6

2 Dräs annan släpvagn än påhängsvagn även av kilometerskattepliktigt fordon las
skatt ut enligt 3.

SkU 1983/84:40 13

Bilaga 2 till vägtrafikskattelagen (1973:601)3

Nuvarande lydelse

Kilometerskatt

Fordonsslag

Skattevikt,

kilogram

Skatt, öre för 10 kilometer

grund-

belopp

tilläggsbelopp
för varje helt
hundratal kilo-gram över den
lägsta vikten i
klassen

1 Personbil

0- 900

100

0

901 —

108,5

8,5

2 Buss

0- 1600

119

0

1601 —

119,3

0,3

3 Lastbil

0- 1600

119

0

4 Släpvagnar med skatte-vikt över 3 000 kilogram,
som drages av kilometer-skattepliktigt fordon

1 601 —

120

1,03

med en hjulaxel

3001-

62

0,55

med två hjulaxlar

3001-11000

61

0,46

11001-

97,8

0,85

med tre eller

3001-11000

59

0,36

flera hjulaxlar

11001 —

87,8

0,68

Är kilometerskattepliktig bil inte inrättad för drift med brännolja utgår
skatt med 80 procent av angivna belopp.

Föreslagen lydelse

Kilometerskatt

Fordonsslag

Skattevikt,

kilogram

Skatt, öre för 10 kilometer

grund- tilläggsbelopp
belopp för varje helt
hundratal kilo-gram över den
lägsta vikten i
klassen

1 Personbil

0- 900

100

0

901-

108,5

8,5

2 Buss

0- 1600

119

0

1 601 —

119,3

0,3

3 Lastbil

3.1 med anordning

0- 1600

199

0

för påhängsvagn

1601 —

200

1,45

3.2 annan lastbil

0- 1600

119

0

1601 —

120

1,03

3 Senaste lydelse 1982:994.

SkU 1983/84:40

14

Föreslagen lydelse

Fordonsslag

Skatte vikt,
kilogram

Skatt, kronor

grund belopp -

tilläggsbelopp
för vatje helt
hundratal kilogram
över den
lägsta vikten i
klassen

4 Släpvagnar med skattevikt
över 3 000 kilogram,
som dras av ett kilometerskattepliktigt
fordon

4.1 styraxel för
påhängsvagn

med en hjulaxel 3001— 65 1,90

med två eller flera 3001- 60 1,30

hjulaxlar

4.2 annan släpvagn

med en hjulaxel 3001- 62 0,55

med två hjulaxlar 3001-11000 61 0,46

11001- 97,8 0,85

med tre eller flera 3001 — 11000 59 0,36

hjulaxlar 11001— 87,8 0,68

Är kilometerskattepliktig bil inte inrättad för drift med brännolja utgår
skatt med 80 procent av angivna belopp.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985.

2. Debiteras under tiden den 1 juni - den 31 december 1984 fordonsskatt
som hänför sig till tid efter ikraftträdandet, får fordonsskatten för
denna tid beräknas enligt de nya skattesatserna.

3. Föreligger vid ikraftträdandet brukandeförbud enligt 16 § första
stycket eller 21 § första stycket 2 för ett fordon som inte längre skall vara
skattepliktigt enligt de nya bestämmelserna i 2 § första stycket eller 6 §
första stycket 2, tillämpas de angivna bestämmelserna om brukandeförbud
för ett sådant fordon även efter ikraftträdandet.

SkU 1983/84:40

15

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1976:339) om saluvagnsskatt

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1976:339) om saluvagnsskatt skall
ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §'

Saluvagnsskatt utgår för helt kalenderår räknat med

femhundrasjuttiofem kronor för 715 kronor för bil,

bil,

etthundra kronor för motorcykel, 125 kronor för motorcykel,

etthundrasextio kronor för tråk- 200 kronor för traktor, motor tor,

motorredskap eller släpvagn. redskap eller släpvagn.

Saluvagnsskatt erlägges för det antal fordon av vaije slag som den
skattskyldige önskar använda med stöd av licensen.

Skatt anges i helt krontal, så att öretal bortfaller.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985. De nya bestämmelserna
tillämpas redan före ikraftträdandet i fråga om saluvagnsskatt för år 1985.

' Senaste lydelse 1978: 122.

SkU 1983/84:40

16

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1976:338) om vägtrafikskatt på vissa fordon,
som icke är registrerade i riket

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1976:338) om vägtrafikskatt på
vissa fordon, som icke är registrerade i riket
dels att 1-2 och 4-8 §§ samt bilagorna 1 och 2 till lagen skall ha nedan
angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas fyra nya paragrafer, 6 a, 7 a, 8 a och 8 b §§,
av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

För här i riket icke registrerad
bil, motorcykel eller släpvagn som
införes från utlandet för tillfälligt
brukande erlägges vägtrafikskatt
till staten enligt denna lag i form av
fordonsskatt och kilometerskatt.

Beteckning som användes i denna
lag har samma betydelse som i
vägtrafikskattelagen (1973:601).
Som totalvikt för påhängsvagn
skall dock gälla högst tio ton om
påhängsvagnen är försedd med en
axel, högst sexton ton om påhängsvagnen
är försedd med en boggi
och högst tjugo ton om påhängsvagnen
är försedd med två axlar,
som icke utgör en boggi.

Fordonsskatt enligt denna lag utgår
för fordon, som avses i 1 § och
vars tjänstevikt överstiger sextio
kilogram. Skatten utgår för varje
påbörjad dag enligt bilaga I.

Kilometerskatt enligt denna lag
utgår för brännoljedriven lastbil eller
brännoljedriven buss. Sådan
skatt utgår också för släpvagn, som
drages eller avses att dragas av
brännoljedriven lastbil eller brännoljedriven
buss och vars totalvikt
överstiger 10000 kilogram.

§

Fordonsskatt och kilometerskatt
betalas enligt denna lag för bilar,
motorcyklar och andra släpvagnar
än påhängsvagnar som har införts
till landet för tillfälligt brukande här
och som inte är registrerade här.

Beteckning som används i denna
lag har samma betydelse som i vägtrafikskattelagen
(1973:601).

§

Fordonsskatt enligt denna lag utgår
för fordon, som avses i 1 § och
vars tjänstevikt överstiger sextio
kilogram. Skatten utgår för varje
påbörjat dygn enligt bilaga I.

§

Kilometerskatt tas ut för brännoljedrivna
lastbilar eller brännoljedrivna
bussar. Sådan skatt tas också
ut för andra släpvagnar än påhängsvagnar
om de dras eller avses
att dras av brännoljedriven lastbil
eller brännoljedriven buss. Utgör
släpvagnen inte styraxel för påhängsvagn
tas dock kilometerskatt
ut endast om dess totalvikt överstiger
10000 kilogram.

SkU 1983/84:40

17

Nuvarande lydelse

Kilometerskatt utgår enligt bilaga
2 för vaije helt tiotal kilometer
av den körsträcka fordonet tillryggalägger
här i riket. Körsträckan
fastställes schablonmässigt. Uppgår
den sammanlagda körsträckan
till högst femtio kilometer, utgår ej
skatt.

5

Vägtrafikskatt enligt denna lag
erlägges, om ej annat sägs, i samband
med fordonets införsel.

Föreligger särskilda skäl får regeringen
eller myndighet som regeringen
bestämmer medge att skatt
får betalas i annan ordning än som
anges i första stycket.

<

Inträder skyldighet att erlägga
fordonsskatt enligt denna lag för
fordon som enligt 3 § undantagits
från sådan skatt, erlägges skatten
utan dröjsmål till tullmyndighet.
Detsamma gäller om fordonsskatt
eller kilometerskatt skall utgå med
högre belopp än som erlagts i samband
med införseln.

Underlåter någon att fullgöra
vad som åligger honom enligt första
stycket, förordnar länsstyrelse
på anmälan av generaltullstyrelsen
att fordonet skall omhändertagas
av polismyndighet.

Föreslagen lydelse

Kilometerskatt tas enligt bilaga 2
ut för varje helt tiotal kilometer av
den körsträcka fordonet tillryggalägger
här i riket. Körsträckan fastställs
schablonmässigt. Skatt tas
dock inte ut om den sammanlagda
körsträckan är högst femtio kilometer.

§

Vägtrafikskatt enligt denna lag
betalas till tullmyndighet i samband
med att fordonet förs ut ur landet.

Förtullas ett fordon för vilket
skattskyldighet föreligger enligt
denna lag, betalas skatten in i den
ordning som föreskrivs av den tullmyndighet
hos vilken fordonet förtullas.

Föreligger särskilda skäl får regeringen
eller myndighet som regeringen
bestämmer föreskriva att
skatt skall betalas i annan ordning
än som anges i första stycket.

§

När ett fordon för vilket skatt
skall betalas förs in i landet, skall
tullmyndigheten utfärda en införselhandling,
där införseldagen och
övriga uppgifter som erfordras för
debitering och kontroll av skatten
anges.

Införselhandlingen skall medfölja
fordonet så länge det befinner
sig i Sverige. Den skall uppvisas
om polisman eller tulltjänsteman
begär det.

6 a §

Vid utförsel av ett skattepliktigt
fordon skalI införselhandling enligt
6 § företes av den som svarar för
fordonet. Detsamma gäller när
skatt skall betalas enligt 5 § andra
stycket.

Saknas införselhandling i fall
som avses i första stycket, skall kilometerskatt
debiteras efter en kör -

SkU 1983/84:40

18

Nuvarande lydelse

Då fordon som avses i I § återutföres
ur riket eller tiden för dess
tillfälliga brukande annars utgått,
erlägges, om skatt i strid mot vad
som föreskrives i denna lag ej betalats
till fullo, felande belopp utan
anmaning till tullmyndigheten i utförselorten
om fordonet återutföres
och annars till den tullmyndighet,
hos vilken fordonet förtullas.

Har skatt betalats med högre belopp
än som svarar mot den tid eller
den körsträcka för vilken skatt
skall utgå, återbetalas efter ansökan
överskjutande belopp av tullmyndigheten.
Återbetalning sker ej
av belopp som understiger 50 kronor
per fordon och resa.

Föreslagen lydelse

sträcka om 400 kilometer för varje
påbörjat dygn fordonet befunnit sig
här i riket. Är det uppenbart att
körsträckan varit längre skall dock
den verkliga körsträckan läggas till
grund för debiteringen. Kan antalet
dygn fordonet befunnit sig här inte
utredas, skall vid debitering av fordonsskatt
och kilometerskatt vistelsens
längd uppskattas efter vad
som är skäligt.

§

Skattskyldig för ett visst fordon
är den som svarar för det när fordonet
förs ut ur landet eller när det
förtullas eller skatten annars skall
betalas. Den som inför eller här i
landet förvärvar, lånar, hyr, förflyttar
eller förvarar ett skattepliktigt
fordon svarar tillsammans med den
som är skattskyldig för betalningen
av skatten.

7 a §

Betalas inte skatt när ett skattepliktigt
fordon skall föras ut ur riket,
får tullmyndigheten i utförselorten
omhänderta fordonet. / fall
som avses i 5 § andra stycket får
tullmyndighet omhänderta ett fordon
för vilket skatt inte betalas i
föreskriven ordning.

Har ett fordon omhändertagits
enligt första stycket tas skatten ut i
den ordning som föreskrivs i tullagen
(1973:670) och tullstadgan
(1973: 671) för fall när tull och annan
införselavgift skall tas ut av

vara.

SkU 1983/84:40

19

Nuvarande lydelse

I

Brukar någon fordon, för vilket
skatt enligt denna lag skall utgå,
utan att skatt erlagts eller medgivande
enligt 5 § andra stycket lämnats,
dömes till böter. Har brukandet
föranletts av oförutsedd händelse
eller är gärningen att anse
som ringa skall ej dömas till ansvar.

Föreslagen lydelse

§

Kan införselhandling inte företes
i fall som avses i 6 § andra stycket
eller i 6 a § första stycket, skall den
som svarar för fordonet dömas till
böter, högst ettusen kronor.

Den som uppsåtligen eller av
grov vårdslöshet till tullmyndighet
lämnar en felaktig uppgift om ett
fordons väglängdmätarställning eller
om annat förhållande som är av
betydelse för fastställande av skatt
enligt denna lag, skall dömas till
böter eller fängelse i högst sex månader,
om gärningen inte är belagd
med straff i skattebrottslagen
(1971:69).

8 a §

Vid förundersökning rörande
brott enligt denna lag får åklagaren
eller, om polismyndighet bedriver
undersökningen, denna anlita biträde
av tullmyndighet. Detsamma
gäller vid förundersökning rörande
sådant brott enligt skattebrottslagen
(1971:69) som gäller skatt enligt
denna lag.

Innan förundersökningen hunnit
inledas får tulltjänsteman hålla förhör
och vidta annan åtgärd i syfte
att utreda brottet, om åtgärden inte
kan uppskjutas utan olägenhet.

8 b §

Finner tullmyndighet att ett beslut
av myndigheten om skatt blivit
felaktigt, får myndigheten meddela
beslut om rättelse. Har det tidigare
beslutet överklagats, eller har tiden
för överklagande gått ut, får beslut
om rättelse inte meddelas.

SkU 1983/84:40

20

Bilaga 1 till lagen (1976:338) om vägtrafikskatt på vissa fordon, som icke är
registrerade i riket

Nuvarande lydelse

Fordonsskatt

Fordonsslag

Totalvikt,

kilogram

Skatt, kronor för
påbörjad dag

1. Motorcykel

-

0,25

2. Personbil

-

1

3. Släpvagn, kopplad till
eller avsedd att kopp-till personbil

0,25

4. Lastbil, buss eller

0-10000

6

släpvagn, kopplad till

10001-15000

11

eller avsedd att

15001-20000

22

kopplas till lastbil
eller buss

20001-

33

Föreslagen lydelse
Fordonsskatt

Fordonsslag

Totalvikt,

Skatt, kronor för

kilogram

påbörjat dygn

1. Motorcyklar

-

0,25

2. Personbilar

-

1

3. Släpvagnar, kopplade

-

0,25

till eller avsedda att

kopplas till personbilar

4. Lastbilar, bussars Iler

0-10000

8

släpvagnar, kopplade till

10001-15000

14

eller avsedda att kopplas

15001-20000

27

till lastbilar eller

20001-

41

bussar

SkU 1983/84:40

21

Bilaga 2 till lagen (1976:338) om vägtrafikskatt på vissa fordon, som icke är
registrerade i riket1

Nuvarande lydelse

Kilometerskatt

Fordonsslag

Totalvikt,

kilogram

Skatt, kronor för
10 kilometer

1. Brännoljedriven lastbil

0-10000

1,70

10001-15000

2,40

15001-20000

2,90

20001-

3,40

2. Brännoljedriven buss

0-10000

1,30

10001-15000

1,55

15001-20000

1,70

20001-

1,85

3. Släpvagn kopplad till eller avsedd

10001-15000

0,50

att kopplas till brännoljedriven

15001-20000

0,75

laslbil eller brännoljedriven bass

20001-

1,05

Föreslagen lydelse
Kilometerskatt

Fordonsslag

Totalvikt,

Skatt, kronor för

kilogram

10 kilometer

1 Brännoljedrivna lastbilar

1.1 med anordning för påhängsvagn

0-10000

2.70

10001-13 000

3.70

15001-20000

4.40

20001-

5.10

1.2 övriga

0-10000

1,70

10 001-15 000

2,40

15001-20000

2,90

20001-

3.40

2 Brännoljedrivna bussar

0-10000

1,30

10001-15000

1,55

15001-20000

1.70

20001-

1.85

3 Släpvagnar kopplade till eller avsedda
att kopplas till brännoljedrivna
lastbilar eller brännoljedrivna bussar

3. / Stvraxel för påhängsvagn

0r 10000

1.75

10001-

2.25

3.2 Övriga

10001-15000

1.25

15 001-20000

1.50

20001-

1.75

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985.

2. De äldre bestämmelserna tillämpas dock fortfarande vid beskattningen
av fordon som har förts in i landet före ikraftträdandet.

1 Senaste lydelse 1980:680.

SkU 1983/84:40

22

4 Förslag till

Lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69)

Härigenom föreskrivs att 1 § skattebrottslagen (1971:69) skall ha nedan
angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §'

Denna lag gäller i fråga om skatt eller avgift enligt

1. lagen (1908:128) om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och
rättigheter, förordningen (1927:321) om skatt vid utskiftning av aktiebolags
tillgångar, kommunalskattelagen (1928:370), förordningen (1933:395)
om ersättningsskatt, lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, lagen
(1946:324) om skogsvårdsavgift, lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,
lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt, lagen (1958:295) om sjömansskatt,
lagen (1982:1194) om hyreshusavgift, lagen (1983:219) om

tillfällig vinstskatt, lagen (1983: 1086)

2. lagen (1928: 376) om skatt på
lotterivinster, lagen (1941: 251) om
särskild varuskatt, lagen (1957: 262)
om allmän energiskatt, lagen (1961:
372) om bensinskatt, lagen (1961:
394) om tobaksskatt, stämpelskattelagen
(1964: 308), lagen (1968:
430) om mervärdeskatt, lagen
(1972: 266) om skatt på annonser
och reklam, lagen (1972: 820) om
skatt på spel, lagen (1973: 37) om
avgift på vissa dryckesförpackningar,
vägtrafikskattelagen (1973: 601),
lagen (1973: 1216) om särskild avgift
för oljeprodukter och kol, bilskrotningslagen
(1975: 343), lagen
(1977: 306) om dryckesskatt, lagen
(1978: 69) om försäljningsskatt på
motorfordon, lagen (1978: 144) om
skatt på vissa resor, lagen (1982:
691) om skatt på vissa kassettband,
lagen (1982: 1200) om skatt på videobandspelare,
lagen (1982: 1201)
om skatt på viss elektrisk kraft, lagen
(1983: 1053) om skatt på omsättning
av vissa värdepapper, lagen
(1983: 1104) om särskild avgift
för elektrisk kraft från kärnkraftverk.

1 Lydelse enligt SkU 1983/84:22.

om vinstdelningsskatt,

2. lagen (1928: 376) om skatt på
lotterivinster, lagen (1941: 251) om
särskild varuskatt, lagen (1957: 262)
om allmän energiskatt, lagen (1961:
372) om bensinskatt, lagen (1961:
394) om tobaksskatt, stämpelskattelagen
(1964: 308), lagen (1968:
430) om mervärdeskatt, lagen
(1972: 266) om skatt på annonser
och reklam, lagen (1972: 820) om
skatt på spel, lagen (1973: 37) om
avgift på vissa dryckesförpackningar,
vägtrafikskattelagen (1973: 601),
lagen (1973: 1216) om särskild avgift
för oljeprodukter och kol, bilskrotningslagen
(1975: 343), lagen
(1976: 338) om vägtrafikskatt på
vissa fordon, som icke är registrerade
i riket, lagen (1977: 306) om
dryckesskatt, lagen (1978: 69) om
försäljningsskatt på motorfordon,
lagen (1978: 144) om skatt på vissa
resor, lagen (1982: 691) om skatt på
vissa kassettband, lagen (1982:
1200) om skatt på videobandspelare,
lagen (1982: 1201) om skatt på
viss elektrisk kraft, lagen (1983:
1053) om skatt på omsättning av
vissa värdepapper, lagen (1983:
1104) om särskild avgift för elektrisk
kraft från kärnkraftverk,

SkU 1983/84:40

23

3. lagen (1981:691) om socialavgifter.

Lagen gäller även preliminär skatt, kvarstående skatt och tillkommande
skatt som avses i uppbördslagen (1953:272).

Lagen tillämpas inte om skatten eller avgiften fastställs eller uppbärs i
den ordning som gäller för tull och inte heller beträffande restavgift,
skattetillägg eller liknande avgift.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985.

SkU 1983/84:40

24

Motionerna

Motioner väckta med anledning av proposition 1983/84:178

1983/84:2849 av Sven Henricsson m. fl. (vpk)

I motionen yrkas att riksdagen med godkännande av propositionen i övrigt
hos regeringen beslutar hemställa om ett nytt förslag till omfördelning av
fordons- och kilometerskatten med beaktande av de synpunkter som
framförts i motionen.

1983/84:2850 av Stig Josefson m. fl. (c)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att avslå propositionen beträffande
höjningen av fordonsskatten.

1983/84:2851 av Rune Torwald (c) och Gösta Andersson (c)

I motionen yrkas

1. att riksdagen beslutar att någon särskild fordons- och kilometerskatt ej
skall införas för dolly-utrustade påhängsvagnar,

2. att riksdagen beslutar att avräkningsförfarandet när svenska fordon
används i Finland ej skall ändras.

1983/84:2852 av Knut Wachtmeister m. fl. (m)

I motionen yrkas att riksdagen avslår propositionen och begär att
regeringen lägger fram ett nytt förslag som innebär att den generella
höjningen utgår och att fordonskombinationer med lika axelarrangemang
och samma skattevikt beskattas efter samma skatteskala, oavsett om det
finns en fast eller lös styraxel i kombinationen.

1983/84:2853 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp)

I motionen yrkas att riksdagen avslår propositionen i de delar som avser
generell höjning av fordonsskatt, saluvagnsskatt samt skatt på vissa fordon
som ej är registrerade i riket.

Motion väckt med anledning av proposition 1983/84:65

1983/84:269 av Lars Werner m. fl. (vpk)
såvitt avser yrkande

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om en översyn av skatten på den tunga landsvägstrafiken.

Motioner väckta under allmänna motionstiden

1983/84:1134 av Kjell Mattsson (c) och Elving Andersson (c)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att uppdra åt Nordiska rådets
svenska delegation att aktualisera frågan om samordnade tariffsystem för
lastfordonstrafiken i enlighet med vad som anförts i motionen.

SkU 1983/84:40

25

1983/84:1137 av Bengt Silfverstrand (s) och Hans Pettersson i Helsingborg (s)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär en översyn av
nuvarande besiktnings- och beskattningsregler för traktorsläp.

1983/84:2163 av Wiggo Komstedt (m)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar om sådan ändring av vägtrafikskattelagen
att fastställelse av fordons- och kilometerskatt ej skall ske i fall där
fordon av vägtrafikmyndighet åsatts för låg skattevikt.

1983/84:2519 (jfr 2518) av Rolf Clarkson m. fl. (m)
såvitt avser yrkandena

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförs
under avsnittet Bilen och skatterna,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförs
under avsnittet Avställning av bil.

Utskottet

I propositionen föreslås en generell höjning av fordonsskatten med ca
24 %. Fordonsskatten och kilometerskatten för motorfordon av årsmodell
1950 eller äldre skall däremot enligt förslaget upphöra. Vidare innebär
förslaget att fordonsskatten och kilometerskatten för kilometerskattepliktiga
påhängsvagnar slopas och ersätts med höjda skatter för dragbilarna. I
samband därmed föreslås vissa justeringar av fordonsskatten för övriga
lastbilar och släpvagnar. Slutligen föreslås att beskattningen av utländska
fordon ändras i vissa avseenden och att rätten till avräkning av kilometerskatt
när svenska personbilar används i Finland slopas. För svenska lastbilar,
bussar och släpvagnar som används i Finland skall enligt förslaget avräkningen
i fortsättningen ske efter särskild ansökan.

Förslaget medför ändringar i vägtrafikskattelagen (1973:601), lagen
(1976:339) om saluvagnsskatt, lagen (1976:338) om vägtrafikskatt på vissa
fordon, som icke är registrerade i riket samt skattebrottslagen (1971:69).
Samtliga ändringar föreslås träda i kraft den 1 januari 1985.

Syftet med den generella höjningen av fordonsskatten är att finansiera en
höjning av anslagen till driften av det statliga och kommunala vägnätet med
sammanlagt 564 milj. kr. för verksamhetsåret 1985.1 övrigt bygger propositionen
huvudsakligen på vägtrafikskatteutredningens betänkande Beskattningen
av påhängsvagnar (Ds Fi 1983:5).

Sven Henricsson m. fl. (vpk) godtar i motion 2849 propositionen men
begär ett nytt förslag till omfördelning av fordons- och kilometerskatten så
att en större del av skattebördan läggs på den tyngre lastbilstrafiken. Lars
Werner m. fl. (vpk) har i samma syfte i motion 269 begärt en översyn av
skatten på den tyngre lastbilstrafiken. De borgerliga partierna avvisar
däremot förslaget till en generell fordonsskattehöjning. Sålunda yrkas i

SkU 1983/84:40

26

motion 2852 av Knut Wachtmeister m. fl. (m) avslag på propositionen och ett
nytt förslag som bl. a. innebär att den generella höjningen av fordonsskatten
utgår. Även i motionerna 2850 av Stig Josefson m. fl. (c) och 2853 av
Jan-Erik Wikström m. fl. (fp) yrkas avslag på förslaget om en generell
höjning av fordonsskatten. Vidare har Rolf Clarkson m. fl. (m) i motion
2519, som väckts under den allmänna motionstiden, yrkat att fordonsskatten
skall vara oförändrad.

I fråga om omläggningen av fordonsskatten och kilometerskatten för
dragbilar och påhängsvagnar resp. lastbilar och släpvagnar har i m-motionen
2852 samt i motion 2851 av Rune Torwald och Gösta Andersson (båda c)
invändningar rests mot den särskilda beskattningen av styraxlar för påhängsvagnar
eller s. k. dollys. Motionärernas yrkanden går ut på att fordon och
fordonskombinationer med samma axelarrangemang och skattevikt bör
beskattas efter samma skatteskala oavsett om det finns fast axel eller en lös
styraxel i kombinationen. Enligt motionärerna missgynnar förslaget kombinationer
med dubbla påhängsvagnar och dollys, dels i förhållande till den
nuvarande beskattningen, dels i förhållande till motsvarande fordonskombinationer
med fasta axlar.

När det slutligen gäller de föreslagna ändringarna i reglerna om avräkning
av kilometerskatt när svenska fordon används i Finland har Rune Torwald
och Gösta Andersson (båda c) i motion 2851 yrkat avslag på propositionen i
denna del. Motionärerna anser att ett ansökningsförfarande innebär en
väsentligt ökad byråkrati som inte bara belastar länsstyrelserna utan framför
allt de enskilda företagen.

Utskottet finner i likhet med finansministern att det är motiverat att
finansiera de höjda anslagen för driften av det allmänna vägnätet med en
generell höjning av fordonsskatten. Utskottet beaktar därvid bl. a. att
fordonsskatten för personbilar och motorcyklar inte har höjts sedan april
1977 och att fordonsskatten för lastbilar, släpvagnar och bussar - bortsett
från en etappvis omfördelning av skatten under 1970-talet - inte höjts
generellt så länge den gällande vägtrafikskattelagen varit i kraft. Den
föreslagna höjningen av skatten finner utskottet väl avvägd.

Vad härefter angår den föreslagna skatteomläggningen av dragbilar m. m.
konstaterar utskottet att det råder en bred enighet om att omläggningen i
princip är välmotiverad. Omläggningen är enligt utskottets mening ägnad att
förbättra konkurrensförhållandena inom transportsektorn i vad avser användningen
av svenska resp. utländska påhängsvagnar. Problemet hur en
lämplig beskattning av s. k. dollys skall utformas får anses utgöra en
detaljfråga i sammanhanget med hänsyn till den begränsade förekomsten av
sådana anordningar. Utskottet delar finansministerns bedömning att en
förhöjd skatt måste tas ut på dollys om skatten på påhängsvagnar slopas.
Annars skulle - som finansministern påpekar - ekipage som består av en
dolly och en påhängsvagn och som alltså fungerar som släpvagn gynnas på ett
otillbörligt sätt. Då det torde vara praktiskt omöjligt att bestämma skatten

SkU 1983/84:40

27

med hänsyn till vikten och axelarrangemanget hos den påhängsvagn som för
tillfället är kopplad till dollyn - olika påhängsvagnar kan ju användas till
samma dolly - måste skatten i viss mån schabloniseras .Vid bestämmandet av
skattesatserna för fordonsskatten bör därvid enligt utskottet antas att dollys
av vanliga typer används tillsammans med de mest frekventa typerna av
påhängsvagnar. Av propositionen framgår att de föreslagna skattesatserna
avpassats med hänsyn härtill och dessutom något reducerats i förhållande till
vägtrafikskatteutredningens förslag mot bakgrund av viss kritik under
remissbehandlingen av utredningsförslaget. En naturlig följd av denna
princip är att vissa lättare fordonskombinationer vari dolly ingår får en högre
skattebelastning än motsvarande ekipage bestående av lastbil och släpvagn,
medan däremot andra tyngre kombinationer med dolly kan bli lindrigare
beskattade än motsvarande lastbilsekipage. Hur beskattningen kommer att
slå i det enskilda fallet blir beroende av hur kombinationen sätts ihop.
Utskottet finner de föreslagna skattesatserna för dollys lämpligt avvägda.

Med hänsyn till att svenska kilometerskattepliktiga personbilar som
används i Finland får drivas med bränsle som inte är vägtrafikbeskattat finner
utskottet det vara befogat att slopa rätten till avräkning. För en sådan åtgärd
talar också det förhållandet att avräkningsförfarandet blivit alltmer svårhanterligt
och svårkontrollerat. Vidare delar utskottet finansministerns bedömning
att ett ansökningsförfarande är att föredra framför nuvarande ordning
när det gäller lastbilar, bussar och släpvagnar med hänsyn till de administrativa
fördelar detta innebär för tullen.

Övriga förslag i propositionen föranleder endast detaljanmärkningar från
utskottets sida. När det gäller skattedebiteringen för de utländska fordonen
är utskottet för sin del berett att ställa sig bakom propositionen. Då utskottet
erfarit att den föreslagna ordningen kan förorsaka visst merarbete för de
norska tullmyndigheterna förutsätter utskottet emellertid att frågan tas upp i
lämpligt sammanhang inom ramen för det svensk-norska tullsamarbetet.
Utskottet tillstyrker också i princip den föreslagna ändringen i 1 § skattebrottslagen.
Eftersom ytterligare ändringar i denna paragraf aktualiserats
också i andra ännu icke utskottsbehandlade propositioner, anser utskottet att
den författningsmässiga regleringen bör anstå till ett senare tillfälle. Slutligen
finner utskottet att ändringen i 6 § vägtrafikskattelagen bör kompletteras
med en redaktionell ändring i 1 § lagen (1960:603) om bidrag till vissa
handikappade ägare av motorfordon.

Med dessa påpekanden och kompletteringar tillstyrker utskottet propositionen
och motion 2849 i denna del samt avstyrker motionerna 2850, 2851,
2852 och 2853, liksom även motion 2519 i motsvarande del.

Vad gäller den av vpk väckta frågan om en omfördelning av skatten vill
utskottet erinra om att kommunikationsministern i årets budgetproposition
anmält att man inom kommunikationsdepartementet påbörjat ett översynsprojekt
som syftar till en bättre resursanvändning inom transportsektorn.
Projektet tar sikte på att belysa kostnader och avgifter inom de skilda

SkU 1983/84:40

28

transportsätten och skall klarlägga vilka skillnader sorn f. n. råder mellan de
olika trafikgrenarna i fråga om kostnadsstruktur och finansiering av fasta
kostnader. Förhållandet mellan samhällsekonomiska marginalkostnader för
olika person- och godstransporttjänster och motsvarande rörliga avgifter/
skatter inom olika trafikgrenar skall studeras och eventuella konkurrenssnedvridande
effekter mellan trafikgrenama och deras betydelse för trafikfördelningen
undersökas. Arbetet beräknas vara klart i mitten av 1984.

Det projektarbete för vilket nu redogjorts torde enligt utskottet tillgodose
yrkandet om en översyn i motion 269. Vidare anser utskottet att resultatet av
utredningsarbetet bör avvaktas innan ställning tas till den i motion 2849
yrkade omfördelningen av skatten. Utskottet avstyrker därför motionerna i
dessa delar.

Utskottet övergår härefter till att behandla vissa motioner och motionsyrkanden
på vägtrafikskatteområdet, vilka väckts under den allmänna motionstiden.

I motion 1134 av Kjell Mattsson och Elving Andersson (båda c) begärs att
Nordiska rådets svenska delegation skall få i uppdrag att aktualisera en
samordning av tariffsystemen för lastfordon inom Norden. Bakgrunden till
motionen är att det enligt motionärerna är dyrare att köra svenska fordon i
Norge än det är att köra norska bilar i Sverige.

Enligt utskottets mening bör man i första hand eftersträva neutralitet i
beskattningen av inhemska och utländska fordon i den meningen att de
träffas lika av förekommande konsumtionsskatter, till vilka bl. a. kilometerskatt
räknas. I Sverige har beskattningen av den internationella trafiken
utformats med utgångspunkt i denna princip och såvitt utskottet kan bedöma
gäller detsamma för Norge. Det finns således enligt utskottets uppfattning
f. n. ingen anledning att ta upp frågan inom Nordiska rådet, varför utskottet
avstyrker motionen.

I motion 1137 av Bengt Silfverstrand och Hans Pettersson i Helsingborg
(båda s) begärs en översyn av nuvarande besiktnings- och beskattningsregler
för traktorsläp. Motionärerna motiverar sitt yrkande med att det tidvis
förekommer att många släp med bristfälliga draganordningar framförs på
allmänna vägar.

Enligt vad utskottet erfarit kommer vägtrafikskatteutredningen att senare
i år ta upp beskattningen av traktorer och traktorsläp. Inom kommunikationsdepartementet
planeras också en fortsättning av visst utredningsarbete
som påbörjats av trafiksäkerhetsverket i syfte att undersöka vilka åtgärder
som behöver vidtas i fråga om motorredskap och traktorer. Utskottet
förutsätter att även de frågor som aktualiserats i motionen kommer att
behandlas i detta sammanhang samt att utredningsarbetet bedrivs skyndsamt.
Någon särskild åtgärd med anledning av motionen är enligt utskottets
uppfattning inte påkallad, varför utskottet avstyrker motionen.

I motion 2163 av Wiggo Komstedt (m) yrkas att vägtrafikskattelagen
ändras så att för lågt angiven skattevikt i bilregistret inte skall leda till

SkU 1983/84:40

29

efterdebitering av vägtrafikskatt hos fordonsägaren. Enligt motionären är
det inte rimligt att fordonsägare på grund av felaktigheter begångna av
myndigheterna vid en besiktning drabbas av dylika krav.

Utskottet vill inledningsvis påpeka att motionären inte ifrågasatt att skatt
bör betalas tillbaka då för hög skatt påförts en fordonsägare på grund av att
skattevikten varit för hög enligt bilregistret. En ändring med den ensidiga
inriktning till fordonsägarens fördel som motionären förordar ställer sig
utskottet tveksamt till. Enligt vad utskottet erfarit har Svenska åkeriförbundet
aktualiserat frågan genom en skrivelse till regeringen. Utskottet, som
inte vill föregripa regeringens prövning av ärendet, finner att det inte är
påkallat att nu vidta någon åtgärd med anledning av motionen och avstyrker
således motionen.

I förenämnda motion 2519 av Rolf Clarkson m. fl. (m) begärs ett uttalande
att skatterna på bilismen bör vara enkla, rättvisa och generella samt så
utformade att bilisten har möjlighet att påverka sina kostnader. Vidare bör
enligt motionärerna kilometerskattesystemet avskaffas och riksdagen hos
regeringen ge till känna att reglerna för avställning av fordon bör vara så
konstruerade att man slipper betala skatt och försäkring om man beslutar att
för en längre period inte använda bilen och att kostnaderna för att ställa av ett
fordon skall bäras av fordonsägaren.

Utskottet kan i och för sig instämma i att skatterna bör vara så enkla och
rättvisa som möjligt men vill samtidigt påpeka att dessa krav ibland strider
mot varandra. Ett allmänt uttalande av det slag motionärerna begär finner
utskottet inte meningsfullt. Vad särskilt gäller kilometerskatten vill utskottet
erinra om att vägtrafikskatteutredningen beräknar att under året lämna ett
betänkande som avser en utvärdering av denna skatteform. Aven de frågor
om avställningsreglernas utformning i framtiden som motionärerna aktualiserat
är föremål för översyn av en särskild utredare (Dir 1983:47). Enligt
utskottet bör ställning inte tas till frågor om kilometerskattens fortbestånd
eller avställningsinstitutets framtida utformning innan resultatet av resp.
utredningsarbete föreligger. Med hänsyn till vad nu sagts avstyrker utskottet
motionen i berörda delar.

Utskottet hemställer

1. beträffande lagförslagen i propositionen

att riksdagen med anledning av proposition 1983/84:178 och
motion 1983/84:2849 i denna del och med avslag på motionerna
1983/84:2850,1983/84:2851,1983/84:2852,1983/84:2853 och 1983/
84:2519 yrkande 2 i denna del
dels antar de i propositionen framlagda förslagen till

a) lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1973:601),

b) lag om ändring i lagen (1976:339) om saluvagnsskatt,

c) lag om ändring i lagen (1976:338) om vägtrafikskatt på vissa
fordon, som icke är registrerade i riket,

dels antar följande

SkU 1983/84:40

30

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1960:603) om bidrag till vissa handikappade ägare av
motorfordon

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1960:603) om bidrag till vissa
handikappade ägare av motorfordon skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Ägare av bensindrivet motorfordon,
vilket enligt 6 § första stycket
vägtrafikskattelagen (1973:601) är
undantaget från skatteplikt eller för
vilket befrielse från skatteplikt är
medgiven enligt 40 § första stycket
nämnda lag, är berättigad till bidrag
enligt denna lag.

Föreslagen lydelse
1 §

Ägare av bensindrivet motorfordon,
vilket enligt 6 § första stycket 1
vägtrafikskattelagen (1973:601) är
undantaget från skatteplikt eller för
vilket befrielse från skatteplikt är
medgiven enligt 40 § första stycket
nämnda lag, är berättigad till bidrag
enligt denna lag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985.

2. beträffande skatten på den tyngre trafiken

att riksdagen avslår motion 1983/84:2849 i denna del och motion
1983/84:269 yrkande 2,

3. beträffande en samordning av kilometerskatten m. m. inom Norden
att riksdagen avslår motion 1983/84:1134,

4. beträffande traktorsläp

att riksdagen avslår motion 1983/84:1137,

5. beträffande fastställelse av fordonsskatt vid för lågt angiven s kattevikt att

riksdagen avslår motion 1983/84:2163,

6. beträffande skatterna på bilismen

att riksdagen avslår motion 1983/84:2519 yrkande 2 i denna del,

7. beträffande avställning

att riksdagen avslår motion 1983/84:2519 yrkande 3.

Stockholm den 3 maj 1984

På skatteutskottets vägnar
RUNE CARLSTEIN

Närvarande: Rune Carlstein (s), Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c),
Olle Westberg (s), Hagar Normark (s), Ingemar Hallenius (c), Bo Forslund
(s), Karl Björzén (m), Kjell Johansson (fp), Lars Hedfors (s), Anna Lindh
(s), Ewy Möller (m), Bruno Poromaa (s), Erkki Tammenoksa (s) och Göran
Riegnell (m)*.

* Ej närvarande vid justeringen.

SkU 1983/84:40

31

Reservation

Lagförslagen i propositionen (mom. 1)

Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c), Ingemar Hallenius (c), Karl
Björzén (m), Kjell Johansson (fp), Ewy Möller (m) och Göran Riegnell (m)
anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 26 med
”Utskottet finner” och slutar på s. 27 med ”motsvarande del” bort ha
följande lydelse.

Utskottet ställer sig för sin del negativt till en generell höjning av
fordonsskatten i syfte att finansiera ökade väganslag. En rad argument som
tagits upp i de borgerliga partiernas motioner leder fram till detta ställningstagande.

Redan nu tas mera ut i form av fordonsskatt och kilometerskatt än vad som
anslås till underhåll av de statliga vägarna. För nästa budgetår beräknas
fordonsskatten och kilometerskatten inbringa 4 150 milj. kr., medan anslaget
för vägunderhållet uppgår till 3 961 milj. kr. Med anledning härav saknas
anledning att belasta fordonsägarna med ytterligare kostnader för vägändamål.
Härtill kommer att bilismen de senaste åren utsatts för en rad
skattehöjningar: höjning av bensinskatten, höjning av bilaccisen, försämring
av avdragen för resor till och från arbetet för att nämna några exempel.
Särskilt hårt drabbar en ytterligare ökning av skattebelastningen på bilismen
glesbygdsboende och andra som är nödsakade att hålla sig med bil för att
komma till och från arbetet, göra nödvändiga inköpsresor, besöka serviceinrättningar
m. m. Det kan vidare ifrågasättas hur mycket ökade statsinkomster
som en höjning av fordonsskatten totalt skulle inbringa, eftersom en
sådan höjning enligt utskottets uppfattning minskar skattebasen för andra
skatter. Enligt utskottet finns dessutom utrymme för ökade väganslag genom
besparingar på andra områden.

Vad gäller den speciella frågan om skatten på dollys finner utskottet att det
resonemang som förs i propositionen inte är invändningsfritt. Påståendet att
en förhöjd skatt måste tas ut på dollys om skatten på påhängsvagnar slopas
för att inte ekipage med dolly skall gynnas på ett otillbörligt sätt är endast
delvis sant. Tvärtemot vad som sägs i propositionen kommer kombinationer
med dubbla påhängsvagnar och dolly att missgynnas i många fall, dels i
förhållande till den nuvarande beskattningen, dels i förhållande till skatten
på motsvarande fordonskombinationer med fasta axlar. Enligt utskottets
uppfattning bör det vara möjligt att skapa mera neutrala skatteregler för
dollys. Frågan bör enligt utskottets mening tas upp till förnyad beredning av
regeringen.

Då utskottet inte anser det lämpligt att bryta ut de delar ur propositionen
som inte är kontroversiella, anser utskottet att propositionen i sin helhet bör
avslås och att regeringen bör återkomma med en ny omarbetad proposition i

SkU 1983/84:40

32

så god tid att en reform på lastfordonsområdet kan träda i kraft vid nästa
årsskifte. Med det sagda avstyrker utskottet propositionen och motion 2849 i
denna del samt tillstyrker motionerna 2850, 2851, 2852, och 2853, liksom
även motion 2519 yrkande 2 i denna del.

dels att utskottet under mom. 1 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2519 yrkande 2 i denna del
och motion 1983/84:2852, med anledning av proposition 1983/
84:178 och motionerna 1983/84:2850, 1983/84:2851 och 1983/
84:2853 samt med avslag på motion 1983/84:2849 i denna del
dels avslår de vid propositionen fogade lagförslagen,
dels begär att regeringen lägger fram en omarbetad proposition
avseende vägtrafikskatten i enlighet med vad utskottet anfört.

Särskilt yttrande
Skatterna på bilismen (mom. 6)

Knut Wachtmeister, Karl Björzén, Ewy Möller och Göran Riegnell
(samtliga m) anför:

Bilens betydelse för vårt land kan inte nog understrykas. Sverige är ett
högindustrialiserat, ytmässigt omfattande samhälle med en mycket omfattande
bilindustri, som snart sysselsätter var tionde yrkesarbetande.

Beskattningen av bilismen har nu nått en sådan höjd att risk föreligger för
negativa effekter. Budgetåret 1980/81 var det totala skatteuttaget på bilismen
ca 11 miljarder och nästa budgetår beräknas det bli ca 15 miljarder kronor.

Vi anser i likhet med motionärerna bakom motion 2519 att beskattningen
bör vara så utformad att den enskilde bilisten i största möjliga utsträckning
kan påverka sina kostnader och förutsätter att pågående utredningar om
beskattningen av bilismen tar hänsyn till våra synpunkter.

mlnab/gotab 78527 Stockholm 1984