SkU 1983/84:29

Skatteutskottets betänkande
1983/84:29

om anslag för budgetåret 1984/85 till tullverket m. m. (prop. 1983/
84:100 bil. 9, finansdepartementet)

SJUNDE HUVUDTITELN
D. Vissa centrala myndigheter m. m.

Sammanfattning

I betänkandet behandlas budgetpropositionen såvitt avser anslag till
tullverket m. m. och en partimotion från folkpartiet med bl. a. ett yrkande
om att det föreslagna anslaget skall höjas med 2 milj. kr. för narkotikabekämpningen.
Utskottet tillstyrker propositionen och avstyrker motionen i
denna del.

I betänkandet behandlas vidare ett annat yrkande i den nyssnämnda
partimotionen om tillgång för tullverket till polisens spaningsregister via
egna terminaler samt motioner om oförändrad bemanning inom kustbevakningen,
om ett bibehållande av kustposteringen i Arkösund och om en
omstationering från Nynäshamn till Gotland av utsjöbevakningsfartyget Tv
172. Utskottet avstyrker även dessa motionsyrkanden.

Vidare behandlas vissa frågor beträffande export och import. I propositionen
föreslås vissa ändringar i tullagen (1973:670) som innebär dels att tullen
får ta ut en avgift av s. k. kreditimportörer, dels att det skall få föreskrivas att
en exportör skall bifoga faktura till en exportanmälan för att möjliggöra en
bättre kontroll. Dessutom anges att kontrollgrupper skall inrättas för fysisk
kontroll av godset. Mot de två sistnämnda förslagen har två motioner väckts
med yrkanden om avslag. Utskottet tillstyrker propositionen och avstyrker
motionerna.

Beträffande importen har regeringen nyligen beslutat om en uppstramning
av bestämmelserna om s. k. samlastningsgods. I två motioner yrkas att
bestämmelserna skall upphävas. Utskottet avstyrker motionerna.

Slutligen behandlas två motioner om lättnader i bestämmelserna om
temporär tullfrihet. I den ena motionen begärs en möjlighet för nordiska
turister att kortare perioder lämna kvar en husvagn i Sverige utan förtullning.
I den andra motionen yrkas att nordiska medborgare skall undantas från
förbudet att i det egna landet använda bil som är registrerad i grannlandet.
Utskottet avstyrker den förstnämnda motionen och förordar ett tillkännagivande
med anledning av den sistnämnda.

Reservationer har avgivits beträffande anslaget för narkotikabekämpningen,
kustbevakningens resurser, kustposteringen i Arkösund samt export- och
importkontrollen.

1 Riksdagen 1983184. 6 sami. Nr 29

SkU 1983/84:29

D 3. Tullverket: Förvaltningskostnader.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1983/84:100 bilaga 9 (finansdepartementet)
under punkt D 3 (s. 85-95) föreslagit

1. att riksdagen antar ett vid propositionen fogat förslag till lag om ändring
i tullagen (1973:670),

2. att riksdagen till Tullverket: Förvaltningskostnader för budgetåret
1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 671 522 000 kr.,

3. att riksdagen godkänner förslaget till driftstat för budgetåret 1984/85 för
förvaltning av tullverkets fastigheter.

Lagförslaget

Lagförslaget har följande lydelse:

Härigenom föreskrivs att 18 och 23!
angivna lydelse.

i tullagen (1973:670) skall ha nedan

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

18 §

Generaltullstyrelsen får föreskriva att tull och annan införselavgift får
betalas enligt särskild tullräkning.

Särskild tullräkning får utfärdas
gemensamt för flera beslut. Räkningen
skall betalas inom den tid
som generaltullstyrelsen bestämmer,
dock ej senare än en månad
från den dag då räkningen utfärdades.
Regeringen eller, efter regeringens
bestämmande, generaltullstyrelsen
får föreskriva att en särskild
avgift skall erläggas för sådan
räkning.

Särskild tullräkning får utställas på ombud som avses i 7 § andra stycket,
om ombudet åtagit sig betalningsansvaret.

23 §'

SkU 1983/84:29

Nuvarande lydelse

av utförsel eller därmed jämställd
åtgärd.

Denna lag träder i kraft den 1 juli
1 Senaste lydelse 1976:532.

Motionerna

I detta sammanhang behandlar utskottet
dels en motion från förra riksmötet, nämligen

1982/83:1939 av Per-Ola Eriksson m. fl. (c)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till
känna vad som i motionen anförts om avskaffande av hinder för turism med
husvagn inom och mellan de nordiska länderna.

dels de under allmänna motionstiden 1983/84 väckta motionerna

1983/84:758 av Anna Wohlin-Andersson m. fl. (c, s, m, fp, vpk)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att hos regeringen begära att
tullverket inom anvisad anslagsram bibehåller kustposteringen i Arkösund.

1983/84:892 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp)

I motionen yrkas - med hänvisning till motion 891 -

1. att riksdagen beslutar att till Tullverket: Förvaltningskostnader för
budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag som är 2 milj. kr. högre än vad
föredraganden föreslagit för att därmed möjliggöra ytterligare två narkotikahundekipage
samt 15 ytterligare tjänster,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer att generaltullstyrelsen ges
möjlighet att ansluta vissa av tullverkets terminaler till rikspolisstyrelsens
spaningsregister.

1983/84:948 av Sonja Rembo m. fl. (m)

I motionen yrkas

1. att riksdagen beslutar att de nya reglerna för tullkontroll av samlastningsgods
icke skall träda i kraft,

2. att riksdagen beslutar anhålla att regeringen efter det att den av
tullverket och BRÅ genomförda undersökningen utvärderats återkommer

Föreslagen lydelse

av utförsel eller därmed jämställd
åtgärd. Därvid får föreskrivas att
den för vars räkning vara utförs ur
landet skall avlämna faktura eller
motsvarande handling samt uppge
fakturanummer och varumottagare
i exportanmälan för varan när denna
anmäls till utförsel.

1984.

1* Riksdagen 1983/84. 6 sami. Nr 29

SkU 1983/84:29

till riksdagen med förslag till de åtgärder som med anledning av undersökningsresultatet
kan vara erforderliga.

1983/84:1267 av tredje vice talmannen Karl Erik Eriksson (fp)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär en översyn av
gällande bestämmelser i syfte att undanta medborgare i gränstrakterna från
förbudet att i det egna landet använda bil som är registrerad i grannlandet.

1983/84:1484 av Kenth Skårvik (fp) och Björn Molin (fp)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om oförändrad bemanning inom kustbevakningen.

1983/84:2117 (jfr 2116) av Per Stenmarck m. fl. (m)
såvitt avser yrkandena

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i

motionen anförts angående väntade bestämmelser om samlastningsgods,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i

motionen anförts angående regler för exportkontroll.

1983/84:2150 av Kerstin Ekman (fp)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
utsjöbevakningsfartyget Tv 172 bör stationeras vid Gotland.

1983/84:2170 av Rune Rydén (m)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar avslå förslaget rörande uppgifter i
exportanmälan om fakturanummer och kravet på att foga en fakturakopia till
exportanmälan.

Utskottet

Anslagsfrågan

Förslagsanslaget till tullverkets förvaltningskostnader är beräknat med
utgångspunkt i den principiella uppläggning generaltullstyrelsen angett för
verksamheten under de närmaste tre åren. För hela perioden innebär detta
en besparing på 6 %. Samtidigt har de prioriterade områdena undantagits
från besparingar. Sammanlagt har för budgetåret 1984/85 föreslagits att för
tullverkets förvaltningskostnader anvisas ett förslagsanslag av 671522 000 kr.

I motion 892 av Jan-Erik Wikström m. fl. yrkas att anslaget höjs med 2
milj. kr. Detta skulle enligt motionärerna innebära att tullverket för
narkotikabekämpning kan tillföras ytterligare 15 tjänster, vilket tullverket
föreslagit i sin anslagsframställning, samt dessutom två hundekipage.

Enligt budgetpropositionen finns visst utrymme för att öka insatserna mot
bl. a. narkotikasmuggling, men finansministern har avstått från att nu lägga
fram förslag om resursförstärkningar på detta område. I stället aviseras en
proposition senare i år med ett samlat förslag till åtgärder mot den illegala
narkotikahanteringen. Mot bakgrund härav anser utskottet att det finns skäl

SkU 1983/84:29

att avvakta med ett ställningstagande till frågan hur tillgängliga resurser bör
fördelas och disponeras tills denna proposition är lagd. Härtill kommer att
narkotikakommissionen i en promemoria förordat att ytterligare resurser
inte skall satsas på hundar utan på annan teknisk utrustning, utlastningslokaler
etc. Detta förhållande ger ytterligare belägg för att riksdagen inte nu bör
fatta beslut om att tillföra tullen fler hundekipage utan vänta tills ett samlat
förslag föreligger. Av det anförda framgår att utskottet inte har något att
erinra mot propositionen i denna del, och utskottet avstyrker följaktligen
motion 892 yrkande 1.

I övrigt finner utskottet det i budgetpropositionen föreslagna anslaget till
tullverkets förvaltningskostnader väl avvägt och tillstyrker bifall till propositionen.
Detsamma gäller förslaget till driftstat för förvaltning av tullverkets
fastigheter.

Polisens register

I folkpartimotionen 892 yrkas också att generaltullstyrelsen skall ges
möjlighet att ansluta vissa terminaler till rikspolisstyrelsens spaningsregister.

Skatteutskottet vill med anledning härav erinra om att riksdagen tidigare
har uttalat ett sådant önskemål. Narkotikakommissionen har sedermera
föreslagit att tullen får tillgång till vissa uppgifter i polisens register via egna
terminaler. Detta förslag bereds f. n. inom regeringskansliet. Med hänsyn
härtill torde någon ytterligare framställning från riksdagen inte vara påkallad,
varför utskottet avstyrker motionen även i denna del.

Kustbevakningen

I flera motioner berörs kustbevakningens resurser och organisation. Kenth
Skårvik och Björn Molin (båda fp) begär i motion 1484 ett tillkännagivande
om oförändrad bemanning inom kustbevakningen, varvid motionärerna
närmast uttrycker oro för följderna av en nedskärning i Bohuslän. I
fempartimotionen 758 med Anna Wohlin-Andersson (c) som första namn
begärs att tullverket inom den anvisade anslagsramen bibehåller kustposteringen
i Arkösund. I motion 2150 av Kerstin Ekman (fp) yrkas att riksdagen
uttalar att utsjöbevakningsfartyget Tv 172 stationeras vid Gotland, eftersom
fartygets bevakningsområde till största delen är förlagt till området öster om
Gotland.

Med anledning av motionsyrkandena om kustbevakningens bemanning
och organisation vill utskottet erinra om följande. När riksdagen behandlade
anslaget till tullverket och kustbevakningen förra våren (SkU 1982/83:28)
betonades att av ekonomiska skäl erforderliga personalminskningar inte
borde drabba kustbevakningen eller tullens övriga bevakningsverksamhet
och att tullverkets behov borde prioriteras vid anslagsfördelningen. Det
ansågs emellertid nödvändigt att ta till vara möjligheterna att göra besparing -

SkU 1983/84:29

ar även på tullområdet. Riksdagen utgick från att regeringen uppmärksamt
skulle följa frågan om tullverkets anslagsbehov. Med anledning av detta har
regeringen, enligt ett av finansministern nyligen avlämnat interpellationssvar
i riksdagen, i regleringsbrevet för innevarande budgetår föreskrivit att
generaltullstyrelsen får planera sin verksamhet så, att inga uppsägningar av
personal inom kustbevakningen och övrig bevakning behöver göras på grund
av medelsbrist. Tullverket har också erhållit de extra medel som behövts för
att inte tvingas säga upp bevakningspersonal.

Även för budgetåret 1984/85 innebär budgetförslaget att tillgängliga
resurser disponeras så att ingen bevakningspersonal behöver sägas upp. Å
andra sidan har finansministern ansett sig inte kunna biträda ett förslag av
generaltullstyrelsen om förstärkning av kustbevakningen med åtta man.
Vidare har kravet på rationaliseringar medfört en del organisatoriska
förändringar inom kustbevakningen. Så t. ex. har verksamheten vid posteringen
i Marstrand sedan april 1983 varit reducerad, då den tulljakt som varit
baserad där måst utrangeras av åldersskäl. Bevakningen av området har lösts
på annat sätt. Utskottet återkommer nedan till frågan om indragning av
denna och vissa andra kustposteringar.

Utskottet hade i och för sig funnit det önskvärt att kunna tillgodose
generaltullstyrelsens begäran om förstärkning av kustbevakningen men har
förståelse för att finansministern i nuvarande statsfinansiella läge har ansett
sig böra avvisa anslagsframställningen på denna punkt. Vad särskilt gäller
situationen på västkusten framgår det av finansministerns nyssnämnda
interpellationssvar i riksdagen, att området är tillräckligt väl tillgodosett från
såväl bevaknings- som sjöräddningssynpunkt även efter en eventuell indragning
av kustposteringen i Marstrand. Sammanfattningsvis anser utskottet att
budgetförslaget tillgodoser rimliga krav på resurstillförsel till kustbevakningen.
På grund härav avstyrker utskottet motion 1484.

Som nyss nämnts har av rationaliseringsskäl generaltullstyrelsen planerat
att dra in vissa kustposteringar. Förutom den i Marstrand gäller det
kustposteringarna i Arkösund och Piteå. Sedan frågan hänskjutits till
regeringen har regeringen nu medgett att kustposteringarna i de berörda
orterna får dras in.

När det gäller de berörda indragningarna vill utskottet framhålla att
utskottet inte vill motsätta sig rationaliseringar inom kustbevakningen, t. ex.
genom organisatoriska förändringar, om de kan genomföras utan att
förutsättningarna för en god bevakning minskar. Utskottet har ingen
anledning att ifrågasätta regeringens och generaltullstyrelsens bedömning att
en indragning av dessa posteringar kan ske utan att bevakningen försämras.
Beträffande Marstrand vinner denna uppfattning stöd av de upplysningar
finansministern nyligen lämnat riksdagen. När det gäller kustposteringen i
Arkösund - som tagits upp i den berörda fempartimotionen - saknas det
enligt utskottets uppfattning tillräckliga skäl att ifrågasätta regeringens
bedömning att denna rationalisering kan genomföras utan att det från

SkU 1983/84:29

bevakningssynpunkt innebär någon försämring. Utskottet finner därför i
motsats till motionärerna ingen anledning att nu förbjuda de av regeringen
medgivna indragningarna. Utskottet förutsätter emellertid att en eventuell
avveckling genomförs med största möjliga hänsynstagande till personalen.
Med det sagda avstyrker utskottet bifall till motion 758.

En återkommande fråga gäller en omstationering till Gotland av utsjöbevakningsfartyget
Tv 172, som nu är stationerat i Nynäshamn. Utskottet har
tidigare uttalat att fartyget så snart som möjligt bör stationeras på Gotland
men samtidigt tvingats konstatera att förutsättningar för en omstationering
saknas då fartyget inte kunnat bemannas med kompetent personal, villig att
bosätta sig på Gotland. Enligt vad utskottet erfarit har förhållandena i detta
hänseende inte ändrats. Utskottet anser därför att riksdagen inte f. n. bör
uttala sig till förmån för en omedelbar omplacering men förutsätter - nu
liksom tidigare - att tullverket fortlöpande bevakar alla möjligheter att så
snart förutsättningar finns genomföra den avsedda omstationeringen till
Gotland. Med det anförda avstyrker utskottet motion 2150.

Kontroll av export och import m.m.

I syfte att förbättra exportkontrollen och exportstatistiken föreslås i
budgetpropositionen att i tullagen skall tas in ett bemyndigande för
regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer att föreskriva att
faktura eller motsvarande handling skall bifogas exportanmälan och att
uppgift skall lämnas om fakturanummer och varumottagare. Därutöver bör
enligt budgetförslaget särskilda resurser tillföras tullen för att bestrida
kostnaderna för inrättande av grupper för fysisk kontroll av exportgods.

Rune Rydén (m) yrkar i motion 2170 avslag på propositionen såvitt avser
lagförslaget. Han motiverar avslagsyrkandet med att kravet på att faktura
skall fogas till exportanmälan skulle innebära stora omställningar, kostnader
och leveransförseningar för exportörerna. Per Stenmarck m. fl. (m) yrkar i
motion 2117 - med hänvisning till den motivering som redovisas i motion
2116 - att riksdagen uttalar att en ökad satsning på stickprovskontroller och
hårdare straffpåföljder bättre tillgodoser propositionens syfte än att inrätta
nya kontrollgrupper.

Utskottet behandlar i detta sammanhang även vissa motioner om nya
regler för importkontroll som regeringen och generaltullstyrelsen har
beslutat skall gälla fr. o. m. den 1 april 1984. De nya reglerna innebär att
samlastningsgods - dvs. varor till två eller flera mottagare inom landet som
transporteras på en och samma lastbil, påhängsvagn, container eller järnvägsvagn
- i regel måste in på tullupplag för kontroll innan det får gå vidare
till mottagarna. I samband härmed skall kontrolleras att lasten stämmer med
vad som står i godslistor m. m.

I motion 948 av Sonja Rembo m. fl. (m) yrkas att de nya bestämmelserna

SkU 1983/84:29

inte skall träda i kraft. Motionärerna menar att riksdagen hos regeringen bör
begära nya förslag till åtgärder när man har tillgång till resultatet av en
undersökning, som tullverket påbörjat i samarbete med brottsförebyggande
rådet, om omfattningen av felen vid import. Även Per Stenmarck m. fl. (m)
yrkar i motion 2117 att kungörelsen om förfarandet vid förtullning av
samlastningsgods upphävs.

Företrädare för exportindustrin har inför utskottet uttryckt sin oro för
konsekvenserna av de nya kontrollbestämmelserna när det gäller såväl
export som import. Man befarar störningar i godstrafiken, leveransförseningar
och ökad pappershantering. Vad särskilt gäller exporten har man
pekat på svårigheterna att förete en faktura för tullen i sådana fall då fakturan
framställs i det exporterande företagets dator och transmitteras över till
mottagaren för att där vara till hands när godset anländer. Vidare anser
exportindustrin att sekretesskyddet hos tullen är otillräckligt. Även i fråga
om importen har man uppgett att de nya bestämmelserna medför problem i
form av ökade transportkostnader, långa väntetider vid gränspassagerna och
en ökad risk för godsskador och svinn. Man har samtidigt förklarat sig
medveten om kontrollproblemen men ansett att dessa bör lösas på annat sätt
och i samarbete mellan tullverket och näringslivet.

Företrädare för generaltullstyrelsen har för utskottet uppgett bl. a.
följande. De nya föreskrifterna om faktura, fakturanummer och varumottagare
vid export är avsedda att användas selektivt i de fall annan betryggande
kontroll inte kan åstadkommas. Det väsentliga för tullverket är att få en
möjlighet att stämma av en sändning mot företagets bokföring. Detta
nödvändiggör att sändningen kan identifieras i bokföringen. Leveransen kan
i många fall identifieras på annat sätt än genom tillgång till faktura,
fakturanummer och varumottagare, men man anser inom tullen att man
måste ha befogenheter att kräva att en sådan handling eller uppgift företes.
Beträffande förfarandet vid import innebär de nya bestämmelserna att
godset - när man inte på annat sätt i tillräcklig utsträckning kan kontrollera
att alla kollin och delsändningar i leveransen anmäls till tullklarering - skall
tas in på tullupplag eller i vart fall redovisas i tullupplagets godsredovisning.
Det är tullverkets strävan att i samverkan med näringslivet etablera sådana
regler och rutiner vid både export och import som kan fungera smidigt och
friktionsfritt utan att kontrollkravet eftersätts.

Utskottet vill uttrycka sin förståelse för tullverkets krav på en uppstramning
av de bestämmelser som gäller vid export och import mot bakgrund av
utvecklingen inom den internationella handeln och de oegentligheter som
obestridligen förekommer i dessa sammanhang. Bl. a. förekommer påstådd
utförsel för att uppnå orättmätiga fördelar vid mervärdeskatteredovisningen
och för att erhålla obefogade restitutioner och bidrag av olika slag. Utskottet
anser därför i likhet med generaltullstyrelsen att en förstärkning av kontrollen
är angelägen. Det föreslagna bemyndigandet är enligt utskottet ägnat att
förbättra förutsättningarna att avslöja och beivra ekonomisk brottslighet,

SkU 1983/84:29

t. ex. då en exporttransaktion ingår som ett moment i brottsligheten, och
torde i övrigt ha en positiv allmänpreventiv effekt. Utskottet har samtidigt
förståelse för exportindustrins oro och irritation över att även seriöst
arbetande företag kan drabbas och att utvecklingen mot förenklade transportrutiner
i viss utsträckning kan komma att hämmas. Företagens farhågor
torde emellertid grunda sig på en överdriven föreställning om hur strikt och
rigoröst de nya reglerna kommer att tillämpas. Utskottet, som tagit fasta på
generaltullstyrelsens inför utskottet lämnade uppgifter att fakturakravet inte
kommer att användas generellt utan selektivt och i sista hand som ett möjligt
sanktionsmedel, utgår från att tullverket kommer att hantera sina nya
befogenheter varsamt och med omdöme. Bl. a. bör, som finansministern
framhållit, beaktas möjligheterna att på annat sätt få fullgod säkerhet från
kontrollsynpunkt, t. ex. i de fall datoriserad fakturering sker mellan olika
företag inom en koncern. En tanke som enligt utskottet bör prövas närmare
av tullverket är möjligheten att godta ett annat unikt nummer än fakturanumret
som kan göra sändningen identifierbar i bokföringen. För att göra en
sådan lösning möjlig bör dock enligt utskottet lagtexten förtydligas. En
annan fråga som tullverket bör uppmärksamma är hur de konfidentiella
handlingar som fakturor utgör skall omgärdas med betryggande sekretess.
Utskottet förutsätter slutligen att samtalen mellan tullverket och näringslivet
fortsätter och att man i samverkan försöker komma fram till ett så smidigt och
friktionsfritt system som möjligt. Utskottet förutsätter att även regeringen
med uppmärksamhet följer denna fråga. Med det sagda tillstyrker utskottet
propositionen i denna del och avstyrker motion 2170.

För att förbättra kontrollen av att exporthandlingar överensstämmer med
vad som faktiskt förs ut krävs en förstärkning av den fysiska kontrollen.
Skatteutskottet biträder därför regeringens förslag att tillföra tullverket
medel för att inrätta särskilda grupper för fysisk kontroll av exportgods samt
för administrativa kostnader till följd av ökade exportuppgifter. Motion 2117
avstyrks följaktligen i denna del.

De skärpta kontrollrutinerna för samlastningsleveransema är motiverade
av att tullmyndigheterna i ökad utsträckning har kunnat konstatera att gods
hunnit in i landet utan anmälan och att lastförteckningar och frakthandlingar
ofta visat sig vara ofullständiga eller felaktiga. Bestämmelserna ligger inom
ramen för de befogenheter som styrelsen har när det gäller tullkontrollens
inriktning och omfattning. Den undersökning motionärerna bakom motion
948 syftar på avser, enligt vad utskottet erfarit, ett annat område av
tullkontrollen, nämligen en fysisk kontroll av infört gods, medan syftet med
den nu aktuella uppstramningen i fråga om samlastningsgods är att säkerställa
att godset över huvud taget registreras. Eftersom även utskottet anser att
det är angeläget att förhindra att varor införs oanmälda och då utskottet
bedömer motionärernas farhågor för anhopning av gods och långa väntetider
i importhamnarna och merkostnader för näringslivet som överdrivna, vill
utskottet inte motsätta sig att de nya bestämmelserna sätts i kraft som

SkU 1983/84:29

planerat. Inte minst intresset av att motverka felaktig konkurrens talar för att
kontrollen bör förbättras. Utskottet förutsätter dock att de nya reglerna
genomförs och tillämpas på ett sätt som så långt som möjligt begränsar de
praktiska och ekonomiska olägenheterna för näringslivet och den utrikes
trafiken och att tullverket fortsätter att i samråd med näringslivet försöka få
fram så snabba och enkla inpasseringsrutiner som möjligt. Med det sagda
avstyrker utskottet motion 2117 i denna del och motion 948.

I budgetpropositionen föreslås även att tullagen skall ändras så att en avgift
får tas ut av de s. k. kreditimportörerna. På denna punkt föranleder förslaget
inte någon erinran från utskottets sida.

Temporär tullfrihet

I motion 1267 begär tredje vice talmannen Karl Erik Eriksson (fp) en
översyn av gällande bestämmelser i syfte att undanta medborgare i gränstrakterna
från förbudet att i det egna landet använda bil som är registrerad i
grannlandet. Motionären beskriver ett fall då en norsk medborgare av norska
myndigheter v"grats att i Norge använda en bil registrerad på ett företag i
Sverige som norrmannen var delägare i. Enligt motionären är bestämmelserna
likartade på båda sidor om gränsen.

Bestämmelserna som motionären vänder sig mot är närmast reglerna i 44
och 45 §§ tullkungörelsen (1973:1014) och dessa reglers motsvarighet i
Norge. Enligt bestämmelserna i tullkungörelsen medges temporär tullfrihet
för transportmedel som resande inför för enskilt bruk, om han är bosatt i
utlandet och skall vistas i Sverige endast tillfälligt, samt för personbil eller
motorcykel som är införd i exportvagnsförteckning. I dessa fall upphör den
temporära tullfriheten om fordonsinnehavaren inte längre är bosatt i
utlandet eller hans vistelse här i landet inte längre är tillfällig. Vidare sägs
uttryckligen att transportmedlet inte får användas i yrkesmässig trafik eller
överlåtas. Det får inte heller lånas eller hyras ut till en person som är bosatt i
Sverige. En ytterligare möjlighet till temporär tullfrihet, som står öppen även
för den som är bosatt i Sverige, gäller transportmedel som skall användas
endast tillfälligt för transport inom landet av last eller passagerare eller föras
genom landet. Denna bestämmelse, som egentligen är avsedd enbart för
yrkesmässig trafik, tillämpas av de svenska myndigheterna enligt vad
utskottet erfarit på så sätt att temporär tullfrihet medges i den situation som i
Sverige motsvarar den motionären beskriver för färd mellan gränsen och
bostaden.

Utskottet vill inledningsvis erinra om att de gällande bestämmelserna, som
är av gammalt datum, har sin bakgrund i bl. a. de svenska principerna för
vägtrafikbeskattning. Enligt dessa principer skall fordon, även utlandsregistrerade,
som framförs på det svenska vägnätet träffas av svensk skatt i den
mån inte ingångna konventioner och bilaterala avtal lägger hinder i vägen.
Utskottet vill i och för sig inte ändra på dessa principer men är samtidigt

SkU 1983/84:29

medvetet om att den moderna utvecklingen i riktning mot ökad rörlighet
över gränserna har medfört att bestämmelserna i enskilda fall upplevs som
krångliga och onödigt rigorösa. Motionären har pekat på ett sådant fall, som
avser transportmedel registrerat i ett nordiskt grannland. Utskottet anser
därför att det är motiverat att undersöka möjligheterna att lätta på
bestämmelserna i de fall en strikt tillämpning ter sig omotiverad. Utskottet
förutsätter att man uppmärksammar frågan inom regeringen och tar upp den
i ett lämpligt sammanhang. Eftersom det är till fördel att reglerna är likartade
även hos våra grannländer kan det enligt utskottets uppfattning finnas fog för
att också aktualisera frågan på det nordiska planet. Med det anförda anser
utskottet sig ha besvarat motionen. Vad utskottet anfört bör ges regeringen
till känna.

I motion 1939 från förra riksmötet av Per-Ola Eriksson m. fl. (c) begärs att
riksdagen uttalar att hinder för turism med husvagn inom och mellan de
nordiska länderna bör avskaffas. Motionärerna syftar på det förhållandet att
en turist som besöker Sverige med bil och husvagn inte får lämna landet och
låta fordonen vara kvar utan att de förtullas.

Enligt ett frågesvar som utrikeshandelsministern i höstas lämnade riksdagen
arbetar man inom regeringskansliet på att finna en praktisk och smidig
lösning på de problem motionärerna pekar på. Enligt vad utskottet erfarit
pågår övervägandena alltjämt inom regeringskansliet. Någon särskild framställning
i frågan från riksdagens sida är följaktligen inte påkallad, varför
utskottet avstyrker bifall till motionen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande anslag till Tullverket: Förvaltningskostnader

att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:100 bilaga 9 punkt
D 3 mom. 2 och med avslag på motion 1983/84:892 yrkande 1 till
Tullverket: Förvaltningskostnader för budgetåret 1984/85 anvisar
ett förslagsanslag av 671 522 000 kr.,

2. beträffande Förvaltningen av tullverkets fastigheter

att riksdagen med bifall till propositionen bilaga 9 punkt D 3 mom.
3 godkänner förslaget till driftstat för budgetåret 1984/85 för
förvaltning av tullverkets fastigheter,

3. beträffande polisens register

att riksdagen avslår motion 1983/84:892 yrkande 2,

4. beträffande kustbevakningens resurser
att riksdagen avslår motion 1983/84:1484,

5. beträffande kustposteringen i Arkösund
att riksdagen avslår motion 1983/84:758,

6. beträffande en omstationering av utsjöbevakningsfartyget Tv 172
att riksdagen avslår motion 1983/84:2150,

SkU 1983/84:29

7. beträffande ökad exportkontroll m. m.

att riksdagen med anledning av propositionen bilaga 9 punkt D 3
mom. 1 och med avslag på motion 1983/84:2170 antar det vid
propositionen fogade förslaget till lag om ändring i tullagen
(1973:670) med den ändringen att 23 § erhåller följande såsom

utskottets förslag betecknad
Regeringens förslag

Regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer meddelar ytterligare
föreskrifter i fråga om förfarandet
vid utförsel och vid återbetalning
av eller befrielse från tull
eller annan införselavgift på grund
av utförsel eller därmed jämställd
åtgärd. Därvid får föreskrivas att
den för vars räkning vara utförs ur
landet skall avlämna faktura eller
motsvarande handling samt uppge
fakturanummer och varumottagare i
exportanmälan för varan när denna
anmäls till utförsel.

e lydelse:

Utskottets förslag

Regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer meddelar ytterligare
föreskrifter i fråga om förfarandet
vid utförsel och vid återbetalning
av eller befrielse från tull
eller annan införselavgift på grund
av utförsel eller därmed jämställd
åtgärd. Därvid får föreskrivas att
den för vars räkning vara utförs ur
landet skall, när varan anmäls till
utförsel, avlämna faktura eller motsvarande
handling samt i exportanmälan
uppge fakturanummer eller
annan beteckning, genom vilken varan
kan identifieras i hans bokföring,
och varumottagare.

8. beträffande inrättande av särskilda kontrollgrupper för kontroll av
export

att riksdagen avslår motion 1983/84:2117 yrkande 6,

9. beträffande kontroll av samlastningsgods

att riksdagen avslår motion 1983/84:948 och mot>n 1033/84:2117
yrkande 5,

10. beträffande temporär tullfrihet

a) att riksdagen med anledning av motion 1983/84:1267 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört angående
transportmedel registrerat i ett nordiskt grannland,

b) att riksdagen avslår motion 1982/83:1939.

SkU 1983/84:29

D 4. Tullverket: Drift och underhåll av teknisk materiel m. m.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt D 4 (s. 95) och
hemställer

att riksdagen till Tullverket: Drift och underhåll av teknisk materiel
m. m. för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag av
51 354 000 kr.

D 5. Tullverket: Anskaffning av viss materiel.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt D 5 (s. 96) och
hemställer

att riksdagen till Tullverket: Anskaffning av viss materiel för budgetåret
1984/85 anvisar ett reservationsanslag av 3 425 000 kr.

D 6. Tullverket: Vissa byggnadsarbeten vid tullverket.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt D 6 (s. 96-97) och
hemställer

att riksdagen till Tullverket: Vissa byggnadsarbeten vid tullverket för
budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag av 3 200 000 kr.

Stockholm den 20 mars 1984

På skatteutskottets vägnar
RUNE CARLSTEIN

Närvarande: Rune Carlstein (s), Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c),
Olle Westberg (s), Bo Lundgren (m), Ingemar Hallenius (c), Bo Forslund
(s), Egon Jacobsson (s), Karl Björzén (m), Kjell Johansson (fp), Anita
Johansson (s), Lars Hedfors (s), Anna Lindh (s) *, Ewy Möller (m) och Erkki
Tammenoksa (s).

* Ej närvarande vid justeringen.

SkU 1983/84:29

Reservationer

Vid punkt D 3 Tullverket: Förvaltningskostnader har avlämnats följande
reservationer och särskilda yttranden.

Anslagsfrågor (mom. 1)

1. Kjell Johansson (fp) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar i sista meningen på s. 4
med ”Mot bakgrund” och slutar på s. 5 med ”yrkande 1” bort ha följande
lydelse:

Av budgetpropositionen (bilaga 9, s. 87) framgår att generaltullstyrelsen
är helt övertygad om att en större mängd insmugglad narkotika kan
upptäckas med utbyggda resurser vid gränskontroller m. m. och att tullen
ofta har svårt att genomföra vissa målinriktade insatser på grund av brist på
personal. Tullverket har i sin anslagsframställning föreslagit att verket skall
tillföras ytterligare 15 tjänster för narkotikabekämpning. Även om utskottet
ser med tillfredsställelse att regeringen avser att lägga fram ett samlat
program för att komma till rätta med den illegala narkotikahanteringen finns
enligt utskottet ingen anledning att dröja med insatser som kan göras redan
nu. En åtgärd är att tillföra tullverket den begärda förstärkningen, som
utskottet -liksom motionärerna bakom motion 892 -bedömer som angelägen
och som det enligt finansministern finns finansiellt utrymme för. Man kan
vidare diskutera vilken utrustning tullen är bäst betjänt av för att effektivt
avslöja narkotikasmuggling. Enligt utskottet torde det knappast föreligga
några delade meningar om att narkotikahundarna är till stor hjälp vilket för
övrigt utskottet kunnat förvissa sig om vid ett besök på distriktstullkammaren
på Arlanda. Utskottet anser därför, i likhet med motionärerna, att tullverket
utan dröjsmål bör tillföras resurser som möjliggör anskaffande av ytterligare
två hundekipage. Sammanlagt innebär vad utskottet nu anfört att utskottet
biträder yrkandet i motion 892 att tullverket bör tillföras 2 milj. kr. utöver
vad som föreslås i budgetpropositionen.

dels att utskottet under mom. 1 bort hemställa

att riksdagen med anledning av proposition 1983/84:100 bilaga 9
punkt D 3 mom. 2 och med bifall till motion 1983/84:892 yrkande 1
till Tullverket: Förvaltningskostnader för budgetåret 1984/85 anvisar
ett förslagsanslag av 673 522 000 kr.

Kustbevakningens resurser (mom. 4)

2. Stig Josefson (c). Ingemar Hallenius (c) och Kjell Johansson (fp) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”Utskottet
hade” och slutar med ”utskottet motion 1484” bort ha följande lydelse:

Regeringen tillgodoser inte anslagskraven såvitt avser kustbevakningen.

SkU 1983/84:29

Kustbevakningen drabbades redan föregående år av en viss personalminskning
som inte kunnat täckas av motsvarande rationaliseringar inom kustbevakningsverksamheten.
För Bohusläns del skulle enligt utskottets mening
ytterligare nedskärningar inom kustbevakningen drabba kusten från söder
till norr. Utsatta områden är Marstrands och Strömstads regioner. Eftersom
en mycket stor del av kustbevakningens arbete utgörs av sjuktransporter
skulle en neddragning skapa stora problem för dessa områden. En neddragning
skulle också leda till att sjöräddning och allmän kustbevakning
eftersattes. Under senare år har narkotikasmuggling förekommit på Bohuskusten.
Eftersom en av tullverkets prioriterade uppgifter är att stoppa
införsel av narkotika vid gränserna, bör man enligt utskottet även av detta
skäl värna om bevakningen av dessa kusttrakter -liksom självfallet om
kustbefolkningens säkerhet. Utskottet anser alltså att generaltullstyrelsen
bör få resurser som möjliggör en oförändrad bemanning inom kustbevakningen.
Om det skulle visa sig att kustbevakningens behov inte kan
tillgodoses inom ramen för det nu föreslagna anslaget bör regeringen
återkomma med nya förslag. Vad nu anförts bör ges regeringen till känna.
Utskottet tillstyrker således bifall till motion 1484.

dels att utskottet under mom. 4 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:1484 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört om bemanningen inom
kustbevakningen.

Kustposteringen i Arkösund (mom. 5)

3. Stig Josefson (c), Ingemar Hallenius (c) och Kjell Johansson (fp) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 6 med ”När det”
och slutar på s. 7 med ”till motion 758” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill inledningsvis erinra om att riksdagen våren 1980 uttalade sig
mot en indragning av de berörda kustposteringarna. Enligt riksdagens
uttalande borde vidare, om tillräckliga skäl för ett bibehållande trots allt inte
ansågs föreligga, ett förslag om indragning föreläggas riksdagen för förnyad
prövning. Att regeringen nu beslutat medge indragning finner utskottet
anmärkningsvärt.

Vad särskilt gäller kustposteringen i Arkösund förtjänar framhållas att
länsstyrelsen i Ostergötlands län enhälligt har motsatt sig en nedläggning.
Som påpekas i motion 758, som skrivits under av representanter för samtliga
riksdagspartier, arbetar kustposteringen i Arkösund med sjöräddning, jakt,
fiske- och naturvårdstillsyn, sjötrafikövervakning, skyddsområdestillsyn för
försvaret, havsbottenövervakning, oceanografisk observationstjänst, tillsyn
över förbudet mot dumpning av avfall i vatten och oljeutsläpp. Den hjälper
brandförsvaret med brandsläckning på öar, i fartyg och på fritidsbåtar. Den
hjälper till med transporter vid olycksfall och akuta sjukdomar, och dess

SkU 1983/84:29

lokalkännedom och tillmötesgående är ovärderliga när det gäller att bistå
den bofasta skärgårdsbefolkningen och den ständigt ökande turistströmmen.
En indragning av kustposteringen innebär enligt utskottets mening en
försvagning av bevakningsresursema i Östergötlands skärgård som rimmar
illa med riksdagens uttalande förra året om det angelägna i att prioritera
kustbevakningens behov. Med en annan prioritering av tullverkets resurser
bör enligt utskottets uppfattning förutsättningar finnas att behålla posteringen.
Utskottet anser således i likhet med motionärerna bakom motion 758 att
riksdagen bör begära att kustposteringen i Arkösund bibehålls.

dels att utskottet under mom. 5 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:758 beslutar att hos
regeringen begära att tullverket inom anvisad anslagsram bibehåller
kustposteringen i Arkösund.

Ökad exportkontroll m. m. (mom. 7)

4. Knut Wachtmeister (m), Bo Lundgren (m), Karl Björzén (m), Kjell
Johansson (fp) och Ewy Möller (m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 8 med ”Utskottet
vill” och slutar på s. 9 med ”avstyrker motion 2170” bort ha följande lydelse:

Regeringen har enligt utskottets uppfattning underskattat olägenheterna
för det seriöst arbetande näringslivet, om kravet att förete fakturor,
fakturanummer och varumottagare skall uppfyllas. Bl. a. anser utskottet att
regeringen inte tillräckligt har beaktat svårigheterna att ta fram en faktura i
sådana fall då en faktura framställs i exportföretagets dator och transmitteras
över till mottagaren för att där vara till hands när godset anländer. Inte heller
har tillräcklig hänsyn tagits till svårigheterna att förete faktura för enskilda
leveranser när det gäller export av hela anläggningar som levereras successivt.
Vidare förekommer enligt obestridda uppgifter från exportinsdustrins
företrädare att fakturakravet helt kan omöjliggöra en export, nämligen när
fakturan skall legaliseras av importlandets konsulat i Sverige och i vissa
remburs- och dokumentaffärer. Därtill kommer att regeringen helt underlåtit
att belysa hur fakturorna, som utgör konfidentiella handlingar, skall
skyddas med en betryggande sekretess.

Sammanfattningsvis delar utskottet motionärernas och exportindustrins
farhågor att fakturakravet skulle innebära omställningar, kostnader och
leveransförseningar, något som inte bör accepteras med hänsyn till exportens
betydelse för landets ekonomi. De fördelar som kan vinnas från kontrollsynpunkt
står enligt utskottets mening inte i rimlig proportion till det merarbete
och de kostnader för såväl staten som det seriöst arbetande näringslivet som
förslaget innebär. Utskottet utgår från att man från näringslivets sida är
beredd att medverka till att skapa ett godsflödessystem som tillgodoser såväl
tullens kontrollambitioner som näringslivets krav på snabba och smidiga

SkU 1983/84:29

leveranser. Tullverket bör ta fasta på detta och i samråd med näringslivet
söka åstadkomma ett bättre kontrollsystem. Med hänsyn härtill anser
utskottet sig böra avstyrka propositionen i denna del och tillstyrka motion
2170.

dels att utskottet under mom. 7 bort hemställa

att riksdagen med anledning av propositionen bilaga 9 punkt D 3
mom. 1 och med bifall till motion 1983/84:2170 antar det vid
propositionen fogade förslaget till lag om ändring i tullagen
(1973:670) med den ändringen att 23 § utgår ur förslaget.

Inrättande av särskilda kontrollgrupper för kontroll av export (mom. 8)

5. Knut Wachtmeister (m), Bo Lundgren (m), Karl Björzén (m), Kjell
Johansson (fp) och Ewy Möller (m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”För att”
och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

I propositionen tillkännager regeringen sin avsikt att tillföra tullverket
medel för att inrätta kontrollgrupper för fysisk kontroll av export. Utskottet
anser dock, i likhet med motionärerna bakom motion 2117, att ekonomisk
brottslighet i samband med export bör bekämpas med selektiva åtgärder,
t. ex. genom en ökad satsning på stickprovskontroller och hårdare straffpåföljder
för dem som överträder bestämmelserna. Vad nu sagts bör enligt
utskottet ges regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 8 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2117 yrkande 6 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om inrättande
av kontrollgrupper för kontroll av export.

Kontroll av samlastningsgods (mom. 9)

6. Knut Wachtmeister (m), Bo Lundgren (m), Karl Björzén (m), Kjell
Johansson (fp) och Ewy Möller (m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 9 med ”De
skärpta” och slutar på s. 10 med ”och motion 948” bort ha följande lydelse:
Bakgrunden till tullverkets nya bestämmelser om importkontroll av
samlastningsgods är misstanken att en ökande mängd gods införs i landet
utan att anmälas till förtullning. De negativa konsekvenserna av bestämmelserna
i form av hämmat varuflöde, ökad godsanhopning och långa väntetider
torde emellertid enligt utskottets uppfattning bli betydande. Enligt näringslivets
beräkningar uppkommer merkostnader i miljardklassen. Med hänsyn
till betydelsen för landet av en störningsfri utrikeshandel bedömer utskottet
att vinsterna i kontrollhänseende inte står i någon rimlig proportion till

SkU 1983/84:29

nackdelarna. Härtill kommer enligt vad utskottet erfarit, att näringslivet har
utarbetat en alternativmetod i syfte att tillmötesgå såväl tullmyndigheternas
önskemål om en ökad tillförlitlighet i godslistorna som näringslivets krav på
effektiva godsflöden med ett minimum av störningar vid gränsen. Detta
förslag, som innebär att man skapar ett ansvarssystem som borgar för att
anmälningshandlingarna är korrekta utan att varorna lossas på tullupplag,
bör enligt utskottet prövas närmare inom tullverket innan de nya bestämmelserna
sätts i kraft. Vidare finns det enligt utskottet skäl att avvakta den
undersökning av tullverket och BRÅ som nämns i motion 948 och som går ut
på att genom stickprov få en uppfattning om den totala omfattningen av felen
vid import till landet under en tidsperiod av minst ett år. Tills vidare bör
enligt utskottet generaltullstyrelsens kungörelse om tullklarering av samlastningsgods
upphävas. Vad nu anförts bör enligt utskottet ges regeringen till
känna. Utskottet tillstyrker således såväl motion 2117 yrkande 5 som motion
948 yrkandena 1 och 2.

dels att utskottet under mom. 9 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:948 och motion 1983/
84:2117 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om tullkontrollen av samlastningsgods.

Särskilda yttranden
Polisens register (mom. 3)

1. Kjell Johansson (fp) anför

Jag vill erinra om att riksdagen tidigare har begärt att regeringen skulle
komma med förslag i 1983 års budgetproposition om en terminalutbyggnad
som ger tullverket tillgång till rikspolisstyrelsens spaningsregister. Det är
därför enligt min mening anmärkningsvärt att något förslag ännu inte har
lagts fram. Under tiden har emellertid på förslag av narkotikakommissionen
en försöksverksamhet genomförts i Malmöhus län, bl. a. i syfte att belysa
effekterna av att tullen har fått tillgång till vissa polisregister. Narkotikakommissionen
har därefter, bl. a. på basis av resultatet av denna försöksverksamhet,
lagt fram ett mera konkret förslag om terminalanslutning till polisens
register. Då sålunda underlag nu finns att verkställa riksdagens beslut
förutsätter jag att regeringen skyndsamt bereder ärendet för att få till stånd
ett snabbt genomförande.

Ökad exportkontroll m. m. (mom. 7)

2. Stig Josefson och Ingemar Hallenius (båda c) anför:

Nuvarande regler och rutiner är bristfälliga när det gäller kontroll av
export. Detta i sin tur har gjort det svårt att beivra ekonomisk brottslighet i

SkU 1983/84:29

samband med export. Som exempel på sådan brottslighet kan nämnas
varusmuggling i form av brott mot exportrestriktioner och utsmuggling av
stöldgods, mervärdeskattefusk och restitutions- och bidragsfusk. Förslaget i
propositionen att ge tullmyndigheterna befogenhet att kräva en faktura
m. m. ger kontrollmyndigheterna bättre möjligheter än f. n. att stämma av
en exportsändning mot exportörens bokföring men är samtidigt behäftat med
den nackdelen, vilket också näringslivet påtalat, att en alltför strikt
tillämpning lägger en hämsko på godstrafiken. Detta är allvarligt med hänsyn
till landets beroende av sin export.

Eftersom vi bedömer att en förstärkning av exportkontrollen är angelägen
som ett viktigt led i kampen mot ekonomisk brottslighet och då även seriöst
arbetande exportföretag är betjänta av att branschen saneras och ojust
konkurrens motverkas har vi inte velat motsätta oss att generaltullstyrelsen
får det begärda bemyndigandet. Samtidigt vill vi betona att tillämpningen
måste ske med urskilning och omdöme. Hur verkningarna av det nya
systemet kommer att bli i praktiken är emellertid svårt att överblicka. Vi
utgår från att kontakterna mellan näringslivet och generaltullstyrelsen
fortsätter i syfte att om möjligt ta fram ett bättre system som tillgodoser såväl
samhällets krav på en tillfredsställande kontroll som näringslivets önskemål
om fritt godsflöde och låga administrativa kostnader. Vi förutsätter att
regeringen fortlöpande och med uppmärksamhet följer tillämpningen och
verkningarna av den nya lagstiftningen och vidtar de åtgärder som kan visa
sig erforderliga.

minab/gotab 78236 Stockholm 1984