SkU 1983/84:22

Skatteutskottets betänkande
1983/84:22

om nya förfaranderegler för punktskatter och prisregleringsavgifter
(prop. 1983/84:71)
Sammanfattning

I propositionen föreslås att en ny lag om punktskatter och
prisregleringsavgifter skall ersätta lagen (1959:92) om förfarandet vid viss
konsumtionsbeskattning. Den nya lagen innebär bl. a. att kredittiden för de
flesta punktskatterna kortas av till 40 dagar. I två motioner har yrkats att
propositionen i sistnämnda del skall avslås.

Utskottet tillstyrker propositionen med vissa detaljändringar och
avstyrker motionerna.

I betänkandet behandlas dessutom vissa motioner från den allmänna
motionstiden på punktskatteområdet. I motionerna yrkas en utvärdering av
kassettskatten, ett slopande av videoskatten, en ändring av dryckesskatten i
fråga om smaksatt mjölk och mjölkbaserade produkter och en utredning om
skatt på datorer. Vidare yrkas lättnader i den skattefria försäljningen av
parfym och kosmetika på passagerarfärjor i internordisk trafik samt
uppmjukning av ”lex Öresund”. Utskottet avstyrker motionerna.

Propositionen

Regeringen (finansdepartementet) föreslår i proposition 1983/84:71 att
riksdagen antar vid propositionen fogade förslag till

1. lag om punktskatter och prisregleringsavgifter,

2. lag om ändring i lagen (1928:376) om särskild skatt å vissa lotterivinster,

3. lag om ändring i lagen (1941:251) om särskild varuskatt,

4. lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt,

5. lag om ändring i lagen (1961:372) om bensinskatt,

6. lag om ändring i lagen (1961:394) om tobaksskatt,

7. lag om ändring i lagen (1967:340) om prisreglering på jordbrukets
område,

8. lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69),

9. lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skattefordringar
m. m.,

10. lag om ändring i lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam,

11. lag om ändring i lagen (1972:435) om överlastavgift,

12. lag om ändring i lagen (1972:820) om skatt på spel,

13. lag om ändring i lagen (1973:37) om avgift på vissa dryckesförpackningar,

1 Riksdagen 1983184. 6 sami. Nr 22

SkU 1983/84:22

2

14. lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1973:601),

15. lag om ändring i lagen (1974:226) om prisreglering på fiskets område,

16. lag om ändring i bilskrotningslagen (1975:343),

17. lag om ändring i bevissäkringslagen (1975:1027) för skatte- och
avgiftsprocessen,

18. lag om ändring i utsädeslagen (1976:298),

19. lag om ändring i lagen (1977:306) om dryckesskatt,

20. lag om ändring i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon,

21. lag om ändring i lagen (1978:144) om skatt på vissa resor,

22. lag om ändring i lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter,
tullar och avgifter,

23. lag om ändring i lagen (1982:691) om skatt på vissa kassettband,

24. lag om ändring i lagen (1982:1200) om skatt på videobandspelare,

25. lag om ändring i lagen (1982:1201) om skatt på viss elektrisk kraft,

26. lag om ändring i lagen (1983:1053) om skatt på omsättning av vissa
värdepapper,

27. lag om ändring i lagen (1983:1104) om särskild avgift för elektrisk kraft
från kärnkraftverk.

I propositionen läggs fram förslag om att lagen (1959:92) om förfarandet
vid viss konsumtionsbeskattning ersätts med en ny lagstiftning, lagen om
punktskatter och prisregleringsavgifter. Den nya lagen skall reglera beskattningsförfarandet
för punktskatterna och de prisregleringsavgifter som
tas ut på jordbruksområdet m.m. Förslag läggs också fram om följdändringar
i de olika skatte- och avgiftsförfattningarna.

Vidare föreslås att skattekredittiderna för punktskatterna samordnas så
att redovisning i de flesta fall skall ske för enmånadsperioder och så att
tiden för avlämnande av deklaration och betalning av skatt bestäms till 25
dagar efter utgången av redovisningsperioden. Förslagen berör skatterna
på energi och ett tiotal andra punktskatter.

Slutligen föreslås vissa ändringar i lagen (1972:266) om skatt på annonser
och reklam och i lagen (1978: 144) om skatt på vissa resor.

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 1984. I fråga om
de förkortade kredittiderna för skatt på energi föreslås dock särskilda
övergångsbestämmelser.

Lagförslagen har följande lydelse efter omredigering av de lagförslag som
berörts av ny lagstiftning under hösten.

SkU 1983/84:22

3

1 Förslag till

Lag om punktskatter och prisregleringsavgifter

Härigenom föreskrivs följande.

1 kap. Inledande bestämmelser
Tillämpningsområde

1 § Denna lag gäller för skatter och avgifter som tas ut enligt

1. lagen (1928:376) om skatt på lotterivinster, lagen (1941:251) om
särskild varuskatt, lagen (1957:262) om allmän energiskatt, lagen
(1961:372) om bensinskatt, lagen (1961:394) om tobaksskatt, lagen
(1972: 266) om skatt på annonser och reklam, lagen (1972: 820) om skatt på
spel, lagen (1973:37) om avgift på vissa dryckesförpackningar, lagen
(1973: 1216) om särskild avgift för oljeprodukter och kol, bilskrotningslagen
(1975:343), lagen (1977:306) om dryckesskatt, lagen (1978:69) om
försäljningsskatt på motorfordon, lagen (1978:144) om skatt på vissa resor,
lagen (1982:691) om skatt på vissa kassettband, lagen (1982: 1200) om skatt
på videobandspelare, lagen (1982: 1201) om skatt på viss elektrisk kraft,
lagen (1983:1053) om skatt på omsättning av vissa värdepapper, lagen
(1983:1104) om särskild avgift för elektrisk kraft från kärnkraftverk,

2. lagen (1967:340) om prisreglering på jordbrukets område, lagen
(1974:226) om prisreglering på fiskets område.

Har i författning som anges i första stycket eller i författning som
utfärdats med stöd av sådan författning lämnats bestämmelse som avviker
från denna lag gäller dock den bestämmelsen.

2 § Vissa bestämmelser i denna lag gäller också för överlastavgift, vägtrafikskatt
och växtförädlingsavgift enligt vad som föreskrivs i lagen
(1972:435) om överlastavgift, vägtrafikskattelagen (1973:601) och utsädeslagen
(1976:298).

3 § Lagen gäller inte för skatter och avgifter som enligt bestämmelser i
de i I § angivna lagarna skall erläggas till tullmyndighet.

4 § Vad som sägs i denna lag om skatt, skattskyldig eller beskattning
gäller även avgift, avgiftsskyldig och uttag av avgift i motsvarande fall.
Vad som sägs om vara gäller även annan nyttighet eller tjänst.

Bestämmelserna om skatt i denna lag, med undantag av bestämmelserna
i 9 kap. 4§ första stycket, gäller också för ränta, restavgift, skattetillägg
och förseningsavgift.

Beskattningsmyndigheter

5 § Den myndighet som i första instans skall besluta om beskattning
enligt denna lag (beskattningsmyndighet) är

1. när det gäller författningarna i 1 § första stycket 1, riksskatteverket,

2. när det gäller författningarna i I § första stycket 2, statens jordbruksnämnd,
med undantag för de fall då riksskatteverket förordnats till beskattningsmyndighet
enligt lagen (1967:340) om prisreglering på jordbrukets
område.

SkU 1983/84:22

4

6 § Beskattningsmyndigheten får anlita sakkunnig för beskattningsfrågor
som kräver särskild sakkunskap. Den sakkunnige har rätt till ersättning av
statsmedel med belopp som bestäms av beskattningsmyndigheten.

Allmänt ombud

7 § Hos beskattningsmyndigheten skall det finnas ett allmänt ombud
som för det allmännas talan hos förvaltningsdomstol i mål och ärenden
enligt denna lag. Ombudet skall också yttra sig i sådana ärenden hos
beskattningsmyndigheten som avser förhandsbesked enligt 6 kap.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer förordnar
det allmänna ombudet och ersättare för denne.

Skattskyldighet

8 § Vem som är skattskyldig samt tidpunkten för skattskyldighetens
inträde anges i författningarna enligt 1 §, eller i författningar som har
utfärdats med stöd av dem.

Beskattningsår

9 § Beskattningsår enligt denna lag utgörs av beskattningsåret enligt
kommunalskattelagen (1928: 370). Om den verksamhet som redovisningen
avser inte medför skattskyldighet enligt den lagen utgörs beskattningsåret
av kalenderåret. Förs i verksamheten räkenskaper som avslutas med årsbokslut,
får dock räkenskapsåret utgöra beskattningsår om det sammanfaller
med räkenskapsår som är tillåtet enligt bokföringslagen (1976: 125).

2 kap. Redovisning av skatt
Deklarationsskyldiga

1 § Den som är skattskyldig skall redovisa skatten till beskattningsmyndigheten
genom att lämna deklaration.

Om deklarationsskyldighet i visst fall för den som är registrerad som
skattskyldig föreskrivs i 6§ första stycket.

Redovisningsperioder

2 § Skatteredovisningen i deklarationen skall avse bestämda tidsperioder
(redovisningsperioder).

Första stycket gäller dock inte i fråga om skatt på lotterivinster och inte
heller för avgifter som tas ut enligt författningarna i 1 kap. 1 § första stycket

2 i den mån statens jordbruksnämnd meddelar avvikande bestämmelser.

3 § För skatt enligt författningarna i 1 kap. 1 $ första stycket 1 är kalendermånad
redovisningsperiod. Särskilda bestämmelser gäller i fråga om
skatt enligt lagen (1972: 266) om skatt på reklam, lagen (1972: 820) om skatt
på spel, lagen (1982:691) om skatt på vissa kassettband och lagen
(1983:1053) om skatt på omsättning av vissa värdepapper.

För avgifter enligt författningarna i 1 kap. I § första stycket 2 är kalendermånad
redovisningsperiod om statens jordbruksnämnd inte föreskriver
något annat.

SkU 1983/84:22

5

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får för sådana
skattskyldiga som kan beräknas redovisa skatt med låga belopp
medge att redovisningsperioden tills vidare skall vara ett halvt eller ett helt
beskattningsår. Beskattningsmyndigheten får meddela föreskrifter om redovisningsperiod
för fall då den skattskyldige har försatts i konkurs.

4 § För en skattskyldig som regelmässigt upprättar kortperiodiska bokslut
får beskattningsmyndigheten medge att redovisningsperiod om en eller
två månader förkortas eller förlängs med ett mindre antal dagar.

Redovisningsskyldighetens intrade

5 § Till varje redovisningsperiod skall hänföras den skatt för vilken redovisningsskyldighet
har inträtt under perioden.

Redovisningsskyldigheten inträder när affärshändelser, som grundar
skattskyldighet, enligt god redovisningssed bokförs eller borde ha bokförts.
Är den skattskyldige varken bokföringsskyldig enligt bokföringslagen
(1976: 125) eller skyldig att föra räkenskaper enligt jordbruksbokföringslagen
(1979: 141) inträder redovisningsskyldigheten samtidigt med
skattskyldigheten. Detsamma gäller om skattskyldigheten inträder vid
händelser som inte föranleder någon bokföringsåtgärd.

Vid försäljning mot kredit kan beskattningsmyndigheten, om principerna
för den skattskyldiges bokföring föranleder det, medge att redovisningsskyldigheten
inträder vid beskattningsårets utgång, dock inte senare
än när betalning inflyter eller fordran diskonteras eller överlåts.

Om en skattskyldig försätts i konkurs inträder redovisningsskyldighet
genast för de affärshändelser för vilka skattskyldighet har inträtt före
konkursbeslutet.

Deklarationen

6 § Deklarationen skall för varje redovisningsperiod eller, om skatteredovisningen
inte avser redovisningsperioder, för varje skattepliktig händelse
lämnas till beskattningsmyndigheten. Den som hos beskattningsmyndigheten
är registrerad som skattskyldig skall lämna deklaration även för
redovisningsperioder för vilka han inte har någon skatt att redovisa.

Statens jordbruksnämnd får föreskriva att deklarationen i stället skall
lämnas till en sådan ekonomisk förening som avses i 1 a § lagen (1967:340)
om prisreglering på jordbrukets område.

Deklarationen skall avges på heder och samvete samt upprättas på
blankett enligt formulär som fastställs av beskattningsmyndigheten.

7 § Deklarationen skall ta upp beskattningsvärde, beskattningsvikt eller
annan grund som gäller för beräkning av skatten, skattens bruttobelopp
och yrkade avdrag samt skattens nettobelopp. Beskattningsmyndigheten
får föreskriva att grunderna för skatteberäkningen, bruttobeloppen och de
yrkade avdragen skall delas upp på särskilda poster. Beskattningsmyndigheten
får vidare föreskriva att deklarationen skall innehålla uppgift om
varulager.

I fråga om avgifter enligt författningarna i 1 kap. 1 § första stycket 2 får
statens jordbruksnämnd föreskriva att uppgift enligt första stycket inte
skall tas upp i deklarationen.

SkU 1983/84:22

6

Skattens nettobelopp skall i deklarationen avrundas till närmast lägre
hela krontal.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva
att till deklaration skall fogas en förteckning med uppgifter om de varor
som omfattas av deklarationen.

De deklarationsskyldiga bör utöver vad deklarationsformuläret föranleder
meddela de upplysningar som kan vara av betydelse för att skatten
skall kunna bestämmas till ett riktigt belopp.

Deklarationstider

8 § Deklarationer som avser skatt enligt författningarna i 1 kap. 1 § första
stycket 1 skall ha kommit in till beskattningsmyndigheten senast den
tjugofemte i månaden efter redovisningsperiodens slut eller, när skatteredovisningen
inte avser redovisningsperioder, senast tjugofem dagar efter
den skattepliktiga händelsen.

I fråga om avgifter enligt författningarna i 1 kap. I § första stycket 2
bestämmer statens jordbruksnämnd deklarationstiden.

9 § Visar den deklarationsskyldige att hinder på grund av särskilda omständigheter
möter att lämna deklaration inom föreskriven tid, får beskattningsmyndigheten
medge honom anstånd med att lämna deklarationen.

Ansökan om anstånd skall ha kommit in till beskattningsmyndigheten
senast den dag då deklarationen skulle ha lämnats.

Ändras förutsättningarna för anståndet innan anståndstiden har gått ut
skall anståndet omprövas.

Övriga bestämmelser

10 § Bestämmelserna i 47 § taxeringslagen (1956:623) om vem som skall
fullgöra deklarationsskyldigheten för omyndiga, dödsbon och andra gäller i
tillämpliga delar.

11 § De deklarationsskyldiga skall i skälig omfattning genom räkenskaper,
anteckningar eller på annat lämpligt sätt sörja för att underlag finns för
fullgörande av deklarationsskyldigheten och för kontroll av deklarationen.
Handlingar som nu avses skall bevaras under sju år efter utgången av det
kalenderår under vilket beskattningsåret har gått till ända.

I skatteförfattning eller bestämmelse som utfärdats med stöd därav
föreskrivs i särskilda fall hur de deklarationsskyldiga skall föra sina räkenskaper
och bevara sina handlingar.

3 kap. Skattekontroll
Deklarationsgranskning

1 § När en deklaration har kommit in till beskattningsmyndigheten skall
den granskas så snart som möjligt.

2 § Underlåter den som skäligen kan antas vara deklarationsskyldig att
lämna sin deklaration i rätt tid eller är den avlämnade deklarationen ofullständig,
kan beskattningsmyndigheten förelägga honom att lämna deklara -

SkU 1983/84:22

7

tionen eller göra erforderliga kompletteringar. Ett sådant föreläggande får
förenas med vite.

3 § Beskattningsmyndigheten får om det behövs för skattekontrollen
förelägga den deklarationsskyldige att lämna upplysningar utöver deklarationen
samt prov och beskrivning på varor som används, säljs eller tillhandahålls
på annat sätt i verksamheten. Ett sådant föreläggande får förenas
med vite.

Beskattningsmyndigheten får vidare förelägga den deklarationsskyldige
att förete de handlingar som behövs för kontroll av deklarationen, såsom
kontrakt, kontoutdrag, räkningar och kvitton.

4 § Om den som granskar en deklaration finnér att uppgifter i den bör
kontrolleras genom avstämning mot räkenskaper, anteckningar eller andra
handlingar får han efter överenskommelse med den deklarationsskyldige
göra en sådan avstämning vid besök hos denne eller annars vid personligt
sammanträffande. Överenskommelse får även träffas om besiktning av
lokaler, inventarier, lager, tillverkningsprocesser eller annat som är av
betydelse för skattekontrollen.

5 § Bestämmelserna i 3 och 4 §§ gäller även den som utan att vara
deklarationsskyldig tillverkar, bearbetar, säljer eller distribuerar skattepliktiga
varor eller idkar handel med varor, som används vid framställning
av skattepliktiga varor. Bestämmelserna gäller också den som bedriver
förmedlingsverksamhet eller annan verksamhet av sådan beskaffenhet att
uppgifter som behövs för skattekontrollen kan hämtas ur anteckningar
eller andra handlingar som hör till verksamheten.

6 § Bestämmelserna i 50 § 1 och 3 mom. taxeringslagen (1956:623) om
utlämnande av uppgifter gäller i fråga om uppgifter i deklarationer och
andra handlingar som har avlämnats till ledning för beslut om skatt enligt
denna lag eller har upprättats eller för granskning omhändertagits av en
myndighet vid skattekontroll.

Handlingar som avses i första stycket skall förvaras hos beskattningsmyndigheten
under sju år efter utgången av det kalenderår under vilket
beskattningsåret har gått till ända, om inte regeringen föreskriver annat.

Skatterevision

7 § Beskattningsmyndigheten får besluta om skatterevision för att kontrollera
att deklarations- och uppgiftsskyldigheten fullgjorts riktigt och
fullständigt eller för att på annat sätt få upplysning till ledning för beslut om
skatt. Skatterevision får företas hos den som är eller skäligen kan antas
vara skattskyldig och hos den som avses i 5 §.

8 § I ett beslut om skatterevision skall en eller flera tjänstemän förordnas
att verkställa revisionen.

9 § Skatterevisionen får verkställas hos den vars verksamhet skall granskas
eller på annan plats. Om räkenskaper och andra handlingar skall
granskas på annan plats än där de förvaras, skall de mot kvitto överlämnas
till den som skall verkställa revisionen.

Beskattningsmyndigheten får, när det behövs, bestämma tid och plats
för revisionen.

SkU 1983/84:22

10 § Skatterevisionen skall såvitt möjligt ske på sådant sätt och på sådan
tid att den inte medför hinder i verksamheten för den hos vilken revisionen
sker.

11 § Vid skatterevision får granskning ske av räkenskaper, anteckningar
och andra handlingar som rör verksamheten. Även handlingar som hör till
den löpande redovisningsperioden får granskas. Den som verkställer revisionen
får ta prov på varor som används, säljs eller tillhandahålls på annat
sätt i verksamheten. Vidare får han granska varulager, inventarier, fordon,
särskild räknarapparatur, mätapparatur och tillverkningsprocesser. Han
får också prova särskild räknarapparatur och mätapparatur.

Beskattningsmyndigheten får besluta att kassainventering får göras vid
revisionen.

12 § Den hos vilken revisionen sker är skyldig att utan dröjsmål tillhandahålla
de handlingar som skall granskas och lämna tillträde till de lokaler,
upplagsplatser och andra utrymmen som används i hans verksamhet. Han
skall också lämna upplysningar och på annat sätt lämna det biträde som
krävs för att kontrollåtgärder enligt 11 § skall kunna vidtas.

13 § Underlåter någon att fullgöra vad som åligger honom enligt 12 § får
beskattningsmyndigheten förelägga honom att vid vite fullgöra sina åligganden.

14 § Den som verkställer skatterevisionen får ta del av handlingar som är
av betydelse för revisionen även om den hos vilken revisionen sker har att
iaktta tystnad om deras innehåll. På framställning av denne får dock
länsrätten, när det finns synnerliga skäl, besluta att sådana handlingar skall
undantas från revisionen. Detsamma gäller om den, hos vilken revisionen
sker, i annat fall begär att en handling skall undantas från revisionen med
hänsyn till att dess innehåll på grund av särskilda omständigheter inte bör
komma till någon annans kännedom.

Framställning som avses i första stycket prövas av länsrätten i det län
där den, hos vilken revisionen sker, är bosatt.

15 § Beskattningsmyndigheten skall snarast lämna meddelande om resultatet
av revisionen till den hos vilken revisionen skett och lämna denne
tillfälle att yttra sig om det behövs.

4 kap. Fastställande av skatt, efterbeskattning, m. m.

Fastställande av skatt

1 § Skatten skall fastställas för varje redovisningsperiod eller, om skatteredovisningen
inte avser redovisningsperioder, för varje skattepliktig
händelse.

2 § Har den skattskyldiges deklaration kommit in till beskattningsmyndigheten
inom den tid som anges i 2 kap. 8 S eller inom den tid som anges i
ett beslut om anstånd med att lämna deklarationen, anses skatten fastställd
till det deklarerade beloppet.

Om deklarationen inte har kommit in till beskattningsmyndigheten inom

SkU 1983/84:22

9

den tid som anges i första stycket, anses skatten fastställd till noll kronor.
Kommer deklarationen in till beskattningsmyndigheten vid en senare tidpunkt
anses skatten i stället fastställd till det deklarerade beloppet, om ett

beslut inte dessförinnan har meddelats enligt 3 eller 5 §.

3 § Beskattningsmyndigheten skall meddela beslut om fastställande av
skatten, om deklarationsgranskning, skatterevision eller något annat förhållande
ger anledning till det. Sådant beslut skall också meddelas om den
skattskyldige begär det.

Beslut som avses i första stycket får inte meddelas senare än tredje året
efter utgången av det kalenderår under vilket beskattningsåret har gått till
ända eller, om skatteredovisningen inte avser redovisningsperioder, den
skattepliktiga händelsen har inträffat. Inkommer från den skattskyldige en
begäran om sådant beslut senare än två månader före utgången av den
angivna tiden, skall framställningen anses som en begäran om slutligt
beslut enligt 5 §.

Av beslut som avses i första stycket skall framgå att den skattskyldige

kan få ett slutligt beslut enligt 5 §.

4 § Efter utgången av den tid inom vilken deklarationen för den sista
redovisningsperioden under beskattningsåret skall lämnas får sådan ändring
av skatten som berör mer än en redovisningsperiod under beskattningsåret
hänföras till den sista redovisningsperioden under beskattningsåret.

Första stycket gäller inte om slutligt beslut har meddelats för någon
redovisningsperiod under beskattningsåret.

5 § Slutligt beslut om skatt skall meddelas om den skattskyldige eller
allmänna ombudet begär det inom den tid som anges i 3 § andra stycket
första meningen. Har denna tid gått ut skall slutligt beslut ändå meddelas,
om begäran härom inkommer från den skattskyldige inom två månader
från den dag då han fått del av beslut enligt 3 § eller från allmänna
ombudet inom två månader från den dag då sådant beslut meddelades.
Föreligger särskilda skäl får slutligt beslut meddelas inom den tid som
anges i 3 § andra stycket första meningen även om den skattskyldige eller
allmänna ombudet inte har begärt det.

Sedan slutligt beslut har meddelats för en viss redovisningsperiod eller,
när skatteredovisningen inte avser redovisningsperioder, en viss skattepliktig
händelse, får beslut enligt 3 § eller 5 § första stycket inte meddelas
för samma period eller händelse.

6 § Kan skatten inte bestämmas tillförlitligt med ledning av deklaration
eller annan föreliggande utredning skall den beräknas efter skälig grund.

Efterbeskattning

7 § Har den skattskyldige

1. i deklaration eller på annat sätt lämnat oriktig uppgift till ledning för
beskattningen,

2. lämnat oriktig uppgift i mål om skatt.

3. underlåtit att lämna deklaration eller infordrad uppgift, eller

4. underlåtit att tillhandahålla begärt varuprov, skall beskattningsmyndigheten
besluta om efterbeskattning om den oriktiga uppgiften eller un -

SkU 1983/84:22

10

derlåtenheten medfört att skatt inte utgått eller utgått med för lågt belopp
eller medfört att skatt återbetalats med för högt belopp.

8 § Efterbeskattning får inte ske om det skattebelopp som avses är att
anse som ringa eller om det med hänsyn till omständigheterna framstår
som uppenbart oskäligt att efterbeskattning sker. Avser prövningen flera
redovisningsperioder under samma beskattningsår, skall frågan om skattebeloppet
är att anse som ringa bedömas med hänsyn till det sammanlagda
beloppet för perioderna.

9 § Bestämmelserna i 4 § tillämpas även vid efterbeskattning.

10 § Beskattningsmyndigheten får besluta om efterbeskattning sedan
slutligt beslut om skatt har meddelats eller, om så inte har skett, när slutligt
beslut inte längre kan meddelas. Efterbeskattning får ej ske om inte beskattningsmyndigheten
meddelar beslut om detta senast under sjätte året
efter utgången av det kalenderår under vilket beskattningsåret har gått till
ända eller, när skatteredovisningen inte avser redovisningsperioder, den
skattepliktiga händelsen har inträffat. Efterbeskattning på grund av en
oriktig uppgift i mål om skatt får dock ske inom ett år efter utgången av den
månad då avgörande i målet har vunnit laga kraft.

11 § Har den skattskyldige avlidit, skall efterbeskattningen påföras hans
dödsbo. Beslut om sådan efterbeskattning får inte meddelas av beskattningsmyndigheten
efter utgången av det andra året efter det kalenderår
under vilket bouppteckningen efter den skattskyldige har lämnats in för
registrering.

12 § Har den skattskyldige åtalats för skattebrott som avser skatt enligt
de författningar som anges i 1 kap. 1 § första stycket 1, får beskattningsmyndigheten
meddela beslut om efterbeskattning även efter utgången av
de tider som anges i 10 och 11 §§. Detsamma gäller om efterbeskattning
medför att den skattskyldige enligt 12 § skattebrottslagen (1971:69) är fri
från ansvar för sådant brott. Beslutet om efterbeskattning får i sådana fall
inte meddelas senare än under kalenderåret efter det då åtalet väcktes eller
åtgärd som avses i 12 § skattebrottslagen vidtogs. Har den skattskyldige
avlidit, får beskattningsmyndigheten inte meddela beslut om efterbeskattning
av dödsboet senare än sex månader från dödsfallet. Efterbeskattning
som har påförts efter åtal mot den skattskyldige skall undanröjas av beskattningsmyndigheten,
om åtalet inte bifalls till någon del. Detta gäller
dock inte om åtalet ogillas med stöd av 12 § skattebrottslagen.

Första stycket skall tillämpas också i fall då den som har företrätt en
juridisk person åtalats för skattebrott som avser den juridiska personens
skatt eller är fri från ansvar för sådant brott på grund av 12 § skattebrottslagen.

13 § Kan den skattskyldiges uppgifter inte läggas till grund för en tillförlitlig
beräkning eller saknas uppgifter från den skattskyldige, får efterbeskattningen
ske efter skälig grund.

SkU 1983/84:22

11

Övriga bestämmelser

14 § Finner beskattningsmyndigheten att beslut enligt 3, 5 eller 7 S blivit
uppenbart oriktiga på grund av skrivfel, räknefel eller annat sådant förbiseende
skall myndigheten meddela beslut om rättelse, om inte beslut kan
meddelas enligt 3 §.

15 § Det allmänna ombudet skall underrättas om innehållet i beslut enligt
5, 7 eller 14 §.

16 § I beslut om skatt enligt detta kapitel skall skattebelopp avrundas till
närmast lägre hela krontal.

5 kap. Betalning av skatt
Betalning

1 § Skatten för varje redovisningsperiod eller, när skatteredovisningen
inte avser redovisningsperioder, varje skattepliktig händelse skall vara
inbetald senast den dag då deklarationen skall ha kommit in enligt 2 kap.
8 § eller, om anstånd har medgetts enligt 2 kap. 9 §, senast den dag då
deklarationen skall lämnas enligt anståndsbeslutet.

För avgift enligt författningarna i 1 kap. 1 § första stycket 2 får statens
jordbruksnämnd föreskriva att inbetalning skall ske vid annan tid än som
anges i första stycket.

Skatt som har fastställts på annat sätt än enligt 4 kap. 2 § skall betalas
inom den tid som beskattningsmyndigheten bestämmer. I sådana fall kan
beskattningsmyndigheten, om synnerliga skäl föreligger, besluta att betalningen
av skatten får delas upp på flera betalningstillfällen under högst ett
år.

2 § Skatten betalas genom insättning på ett särskilt postgirokonto utan
kostnad för den skattskyldige. Betalningen anses ha skett den dag då den
har bokförts på det särskilda postgirokontot.

Skattebelopp som för en redovisningsperiod eller en skattepliktig händelse
understiger femtio kronor skall inte betalas in.

Anstånd

3 § Är den skattskyldiges skattebetalningsförmåga nedsatt på grund av
sjukdom eller någon annan omständighet som han inte kunnat råda över
och föreligger det synnerligen ömmande omständigheter, kan beskattningsmyndigheten
efter ansökan från den skattskyldige medge anstånd
med betalningen av den skatt som förfaller till betalning närmast efter det
att ansökan om anstånd har gjorts. Anståndet får avse hela skatten eller en
del av den. Anståndstiden får bestämmas till längst ett år efter utgången av
den månad då skatten förfaller till betalning.

Har den skattskyldiges ekonomiska förhållanden förändrats väsentligt
sedan anståndet beviljades skall anståndet omprövas.

4 § Har skyldighet att redovisa skatt för lager av skattepliktiga varor
inträtt på grund av att den skattskyldige har upphört att vara registrerad

SkU 1983/84:22

12

hos beskattningsmyndigheten, får myndigheten medge anstånd med betalning
av skatten om särskilda skäl föreligger. Anståndet får avse hela
skatten eller en del av den. Anståndstiden får bestämmas till längst ett år
efter utgången av den månad då skatten förfaller till betalning.

5 § Har besvär anförts över beslut om skatt kan den skattskyldige av
beskattningsmyndigheten få anstånd med betalning av skatten. Bestämmelserna
i 49 § 1,2 och 3 mom. uppbördslagen (1953: 272) om anstånd vid
besvär över beslut rörande taxering skall då tillämpas. Det som sägs om
taxeringsintendent i uppbördslagen gäller då det allmänna ombudet.

Återbetalning

6 § Om den skattskyldige har betalat in skatt för en redovisningsperiod
eller en skattepliktig händelse och den inbetalade skatten överstiger vad
han enligt beslut av beskattningsmyndigheten, domstol eller annan besvärsmyndighet
skall betala, skall det överskjutande beloppet återbetalas
till den skattskyldige.

Överstiger avdragen för en redovisningsperiod skattens bruttobelopp för
perioden, skall det överskjutande beloppet utbetalas till den skattskyldige.

Utbetalning enligt första eller andra stycket skall ske endast om beloppet
uppgår till minst femtio kronor. Beloppet skall avrundas till närmast lägre
hela krontal.

7 § Från överskjutande belopp enligt 6 § skall före utbetalning avräknas
skatt för vilken den skattskyldige står i skuld hos beskattningsmyndigheten.
Skattebelopp som den skattskyldige har fått anstånd med att betala
enligt 5 § skall dock inte avräknas.

Restavgift

8 § Restavgift skall tas ut om

1. det skattebelopp som har tagits upp i en deklaration inte betalas inom
den tid som anges i 1 § första eller andra stycket, eller

2. skatten inte betalas inom den tid som har bestämts enligt 1 § tredje
stycket.

9 § Har anstånd med betalning av skatten medgetts enligt 3, 4 eller 5 §,
tas restavgiften ut endast på det skattebelopp som inte har betalats senast
vid anståndstidens utgång.

10 § Restavgiften är sex öre för varje hel krona av den skatt som inte har
betalats, dock minst femtio kronor. Vid beräkningen av restavgiften skall
avrundning ske till närmast högre hela krontal.

11 § Om särskilda omständigheter föreligger får beskattningsmyndigheten
meddela befrielse från skyldighet att betala restavgift. Bestämmelserna
om fastställande av skatt i denna lag gäller även om beslut i fråga om sådan
befrielse.

Beskattningsmyndigheten får meddela föreskrifter i fråga om befrielse
från skyldighet att betala restavgift.

SkU 1983/84:22

13

Ranta

12 § Ränta skall utgå på

1. skatt som avses i 1 § tredje stycket,

2. skatt som den skattskyldige fått anstånd med att betala enligt 5 § till
den del skattebeloppet fastställts av besvärsmyndigheten.

1 fall som avses i första stycket 1 utgår räntan från den dag då skatten
skulle ha betalats enligt I § första stycket till och med den dag då skatten
skall betalas enligt beskattningsmyndighetens beslut. I fall som avses i
första stycket 2 skall bestämmelserna om ränta i 49 § 4 mom. uppbördslagen
(1953:272) tillämpas. Räntan skall dock beräknas från den dag, då
skattebeloppet skulle ha betalats om anstånd inte medgetts, till och med
den dag då anståndstiden går ut.

13 § Ränta skall utgå på skatt som skall återbetalas enligt 6 § första
stycket. Räntan utgår från den dag då skattebeloppet har betalats till och
med den dag då det återbetalas.

14 § Räntan beräknas för visst kalenderår efter den räntesats som motsvarar
det av riksbanken fastställda diskonto som gäller vid utgången av
december månad det föregående året. i fall som avses i 12 § med ett tillägg
av tre procentenheter. För tid som infaller efter utgången av det år då
skatten beslutas tillämpas dock den räntesats som gäller för det året.

Vid ränteberäkningen skall avrundning ske till närmast lägre hela krontal.
Räntebelopp under femtio kronor tas inte ut och återbetalas inte.

15 § Har beslut som föranlett ränta ändrats, skall ny beräkning av ränta
göras. I fall som avses i 12 § första stycket 1 skall därvid för mycket erlagd
ränta återbetalas till den skattskyldige och i fall som avses i 13 § skall den
skattskyldige betala tillbaka vad han uppburit för mycket.

Indrivning

16 § Betalas inte skatten i rätt tid och ordning skall den drivas in.
Bestämmelserna i uppbördslagen (1953:272) om indrivning, avkortning,

avskrivning och efterkrav gäller i tillämpliga delar för skatt enligt denna
lag. Beskattningsmyndigheten beslutar dock om avkortning och kronofogdemyndigheten
om avskrivning av skatt. Införsel enligt 15 kap. utsökningsbalken
får äga rum vid indrivning av skatten.

17 § Har någon, i egenskap av företrädare för skattskyldig som är juridisk
person, uppsåtligen eller av grov oaktsamhet underlåtit att betala in
skatt i rätt tid och ordning, är han tillsammans med den skattskyldige
betalningsskyldig för skatten. Betalningsskyldigheten får jämkas eller efterges
om det föreligger särskilda skäl.

Talan om att ålägga betalningsskyldighet enligt första stycket skall föras
vid allmän domstol. Talan får inte väckas sedan den skattskyldiges betalningsskyldighet
för skattebeloppet har bortfallit enligt lagen (1982: 188) om
preskription av skattefordringar m. m. Hos den som har blivit ålagd betalningsskyldighet
får indrivning ske i samma ordning som gäller för skatt.

Den som fullgjort betalningsskyldighet för skattebelopp enligt första
stycket får söka beloppet åter av den skattskyldige.

Bestämmelsen i 4 $ preskriptionslagen (1981: 130) gäller i fråga om regressfordran
enligt tredje stycket.

SkU 1983/84:22

14

18 § Besvär över beslut enligt denna lag inverkar inte på skyldigheten att
betala den skatt som besvären avser.

Åtgärder enligt denna lag skall verkställas även om det beslut som
föranleder åtgärden inte har vunnit laga kraft. Motsvarande gäller vid
verkställighet enligt utsökningsbalken. Att skatten efter överklagande har
fastställts till lägre belopp än det allmänna ombudet yrkat eller medgett får
dock inte föranleda återbetalning, om det allmänna ombudet anmält hinder
mot det. I sistnämnda fall får beskattningsmyndigheten efter ansökan av
den skattskyldige medge återbetalning, varvid bestämmelserna i 49 § 2
mom. sista stycket uppbördslagen (1953:272) om ställande av säkerhet
skall tillämpas.

6 kap. Förhandsbesked

1 § Beskattningsmyndigheten får, efter ansökan av den som är skattskyldig
eller avser att bedriva verksamhet eller vidta åtgärd som kan medföra
skyldighet att betala skatt, meddela förhandsbesked i frågor som rör beskattningen,
om det är av vikt för sökanden eller för en enhetlig lagtolkning
eller rättstillämpning.

I fråga om skatteplikt för trycksak enligt lagen (1972:266) om skatt på
annonser och reklam kan förhandsbesked också meddelas efter ansökan
av den som avser att beställa en trycksak av en skattskyldig.

1 frågor som rör beskattning enligt lagen (1957:262) om allmän energiskatt
kan förhandsbesked meddelas även efter ansökan av den som i större
omfattning förbrukar eller avser att förbruka elektrisk kraft eller bränslen.

Ärenden hos riksskatteverket om förhandsbesked enligt denna lag skall
avgöras av den särskilda nämnd som anges i 19 § taxeringslagen
(1956:623).

2 § Förhandsbesked skall sökas skriftligt hos beskattningsmyndigheten.
Sökanden skall lämna de uppgifter som behövs för att förhandsbesked
skall kunna meddelas. Myndigheten får begära varuprov av sökanden.
Görs undersökning eller anlitas sakkunnig för att utreda en varas beskaffenhet.
skall sökanden betala kostnaden för detta om myndigheten inte
medger undantag.

3 § Finner beskattningsmyndigheten med hänsyn till ansökningens innehåll,
utredningens beskaffenhet eller andra omständigheter att förhandsbesked
inte bör meddelas, skall ansökningen avvisas. Beslut om avvisning
får fattas utan att det allmänna ombudet har yttrat sig över ansökningen.

4 § Ärenden om förhandsbesked skall handläggas skyndsamt.

5 § Ett förhandsbesked som har vunnit laga kraft är bindande för statsverket
i förhållande till sökanden, om denne yrkar det. Förhandsbeskedet
gäller skatt som redovisas efter det att beskedet har meddelats. Det får inte
avse längre tid än tre år. Förhandsbeskedet upphör att gälla vid författningsändringar
som påverkar den fråga som beskedet avser.

SkU 1983/84:22

15

7 kap. Särskilda avgifter

1 § Har den som är skattskyldig i en deklaration eller ett annat skriftligt
meddelande som avgetts till ledning för fastställande av hans skatt, lämnat
en uppgift som befinns vara oriktig, skall han påföras en särskild avgift
(skattetillägg). Skattetillägget är tjugo procent av det skattebelopp som
inte skulle ha påförts om den oriktiga uppgiften hade godtagits. Detsamma
gäller om den skattskyldige har lämnat en sådan uppgift i mål om skatt.

Har avvikelse från deklaration skett med stöd av 4 kap. 6 eller 13 §,
påförs den skattskyldige skattetillägg. Skattetillägget är tjugo procent av
den skatt som till följd av uppskattningen påförs den skattskyldige utöver
vad som annars skulle ha påförts honom. Till den del uppskattningen
innefattar rättelse av en oriktig uppgift från den skattskyldige påförs dock
skattetillägg enligt första stycket.

Har den skattskyldige inte lämnat deklaration och har skatt beslutats
genom uppskattning enligt 4 kap. 6 eller 13 §, påförs den skattskyldige
skattetillägg. Skattetillägget är tjugo procent av den skatt som till följd av
uppskattningen påförs den skattskyldige utöver den skatt som skulle ha
påförts enligt de skriftliga uppgifter han lämnat till ledning för beskattningen.
Till den del uppskattningen innefattar rättelse av en oriktig uppgift från
den skattskyldige påförs dock skattetillägg enligt första stycket.

2 § Skattetillägg enligt 1 § tredje stycket skall undanröjas av beskattningsmyndigheten,
om deklaration kommer in inom en månad från den dag
då den skattskyldige har fått del av beslutet om skattetillägg.

3 § Meddelande som har lämnats för en skattskyldig som är juridisk
person skall vid tillämpningen av detta kapitel anses ha lämnats av den
skattskyldige, om det inte var uppenbart att uppgiftslämnaren saknade
behörighet att företräda den skattskyldige.

4 § Skattetillägg påförs inte i samband med rättelse av en felräkning eller
en misskrivning, som uppenbart framgår av deklarationen eller ett annat
skriftligt meddelande från den skattskyldige.

Skattetillägg påförs inte heller i den mån avvikelsen avser bedömning av
ett skriftligt yrkande och avvikelsen inte gäller uppgift i sak.

Har den skattskyldige frivilligt rättat en oriktig uppgift, påförs inte
skattetillägg.

5 § Har den som är deklarationsskyldig inte kommit in med deklaration
vid den tidpunkt då deklarationen senast skulle ha lämnats, påförs han en
särskild avgift (förseningsavgift).

Förseningsavgiften är 100 kronor. Avgiften är dock 200 kronor om den
skattskyldige

1. anmanats att lämna deklaration men inte fullgjort denna skyldighet
inom den tid som föreskrivits, eller

2. underlåtit att avge deklaration inom föreskriven tid för minst en av de
tre närmast föregående redovisningsperioderna.

6 § Skattetillägg och förseningsavgift får helt efterges om felaktigheten
eller underlåtenheten kan antas ha ett sådant samband med den skattskyldiges
ålder, sjukdom, bristande erfarenhet eller därmed jämförligt förhållande
att den kan anses ursäktlig. Detsamma gäller om felaktigheten eller

SkU 1983/84:22

16

underlåtenheten framstår som ursäktlig med hänsyn till den oriktiga uppgiftens
beskaffenhet eller annan särskild omständighet som rör annat än
vad som sägs i första meningen.

Skattetillägg får helt efterges även när det belopp som kunde ha undandragits
genom felaktigheten eller underlåtenheten är att anse som ringa.
Särskild avgift får inte påföras sedan den skattskyldige har avlidit.

7 § Beskattningsmyndigheten prövar fråga om särskild avgift. Kammarrätten
prövar dock, på talan av allmänna ombudet, fråga om skattetillägg
på grund av oriktig uppgift i mål om skatt. Sådan talan får föras om den
oriktiga uppgiften inte har godtagits efter prövning i sak eller inte har
prövats i målet. Talan skall väckas inom ett år från utgången av den månad
då domen eller det slutliga beslutet i målet har vunnit laga kraft.

Den skattskyldiges yrkande i fråga om särskild avgift skall utan hinder
av vad som annars gäller om besvär prövas, om beslutet om den skatt som
avgiften avser inte har vunnit laga kraft. Detsamma gäller om det allmänna
ombudet framställt ett sådant yrkande till förmån för den skattskyldige.
Om yrkandet framställs först i domstol, kan domstolen förordna att målet
om särskild avgift skall tas upp och vidare handläggas av beskattningsmyndigheten.

8 § Bestämmelserna om eftergift skall beaktas även om yrkande om
detta inte har framställts, i den mån det föranleds av vad som har förekommit
i ärendet eller målet om särskild avgift.

Beslutas ändring av tidigare beslut om skatt, skall även därav föranledd
nedsättning i beslut om skattetillägg vidtas.

9 § Skattetillägg skall avrundas till närmast lägre hela krontal. Skattetilllägg
eiler för en och samma redovisningsperiod utgående skattetillägg, som
inte uppgår till femtio kronor, påförs inte.

10 § Bestämmelserna om särskild avgift i detta kapitel gäller inte i fråga
om avgifter enligt författningarna i 1 kap. 1 § första stycket 2.

8 kap. Besvär
Besvär i vanlig ordning

1 § Beskattningsmyndighetens slutliga beslut om skatt samt myndighetens
beslut om efterbeskattning, om anstånd med att lämna deklaration
eller betala skatt, om uppdelning av skattebetalning, om återbetalning av
skatt och om rättelse får överklagas av den skattskyldige och av det
allmänna ombudet genom besvär hos kammarrätten.

Den skattskyldiges besvär skall ha kommit in inom två månader från den
dag då han fick del av beslutet. Allmänna ombudets besvär skall ha
kommit in inom två månader från den dag då beslutet meddelades.

2 § Ett beslut av länsrätten om utdömande av vite får överklagas av den
som har förpliktats utge vitet och av det allmänna ombudet genom besvär
hos kammarrätten.

Besvären skall ha kommit in inom tre veckor från den dag då den som
klagar har fått del av beslutet.

SkU 1983/84:22

17

3 § Ett beslut varigenom förhandsbesked har meddelats får överklagas
av den skattskyldige, annan sökande och det allmänna ombudet genom
besvär hos regeringsrätten.

Besvär av sökanden eller det allmänna ombudet skall ha kommit in inom
en månad från den dag då den som klagar har fått del av förhandsbeskedet.
Besvär av skattskyldig som inte är sökande skall ha kommit in inom en
månad från den dag då förhandsbeskedet meddelades.

4 § Beslut enligt 3 kap. 14 § och 4 kap. 3 § samt beslut om skatterevision,
föreläggande av vite och avvisande av ansökan om förhandsbesked
får inte överklagas.

5 § Besvär över kammarrättens beslut i frågor som avses i 1 § första
stycket skall ha kommit in till regeringsrätten inom två månader från den
dag då den som klagar har fått del av beslutet.

Besvär över kammarrättens beslut om utdömande av vite skall ha kommit
in till regeringsrätten inom tre veckor från den dag då den som klagar
har fått del av beslutet.

6 § Har en part överklagat ett beslut om fastställande av skatt eller om
efterbeskattning får också motparten överklaga beslutet, även om den för
honom stadgade besvärstiden har gått ut. Motpartens besvär skall ha
kommit in inom en månad från utgången av den tid inom vilken de först
anförda besvären senast skulle ha anförts.

Återkallas eller förfaller på annat sätt den första besvärstalan, är även
den senare besvärstalan förfallen.

Besvär i särskild ordning

7 § Den skattskyldige får anföra besvär i särskild ordning om

1. skatten har fastställts i strid med bestämmelserna om vem som är
skattskyldig eller vad som är skattepliktigt,

2. skatten har fastställts mer än en gång för samma skattepliktiga förhållande,

3. skatten har fastställts till ett belopp som väsentligt överstiger vad som
rätteligen bort utgå och detta beror på att den skattskyldige underlåtit att
lämna deklaration eller infordrad uppgift, eller om det har föranletts av
felaktighet i deklaration eller annan uppgift som han har lämnat eller i en
uppgift eller handling som har legat till grund för en sådan deklaration eller
uppgift, eller

4. skatten bordé ha fastställts till ett väsentligt lägre belopp på grund av
någon annan omständighet eller något annat bevis som den skattskyldige
åberopar.

Besvärstalan enligt 3 eller 4 får tas upp till prövning endast om den kan
grundas på en omständighet eller ett bevis som det saknades kännedom om
när skatten fastställdes och det framstår som ursäktligt att den som söker
rättelse inte i annan ordning har åberopat omständigheten eller beviset för
att få rättelse.

8 § Besvär i särskild ordning får anföras senast under sjätte året efter
utgången av det kalenderår under vilket beskattningsåret har gått till ända
eller, om skatteredovisningen inte avser redovisningsperioder, den skattepliktiga
händelsen har inträffat.

2 Riksdagen 1983184. 6 sami. Nr22

SkU 1983/84:22

18

9 § Besvär som anförts i särskild ordning tas upp av kammarrätten. Har
kammarrätten eller regeringsrätten beslutat om skatten skall besvären tas
upp av regeringsrätten.

Regeringsrätten och kammarrätten får, om besvär som anförts i särskild
ordning skall tas upp till prövning, förordna att målet skall vidare handläggas
av beskattningsmyndigheten.

10 § Vid fullföljd av talan mot beslut i anledning av besvär som anförts i
särskild ordning gäller vad som i detta kapitel i övrigt stadgas om besvär
över beslut om fastställande av skatt.

Gemensamma bestämmelser om besvär

11 § Det allmänna ombudet får föra talan till den skattskyldiges förmån.
Han har då samma behörighet som den skattskyldige.

12 § Ändras efter besvär ett beslut om skatt därför att skatten eller ett
avdrag bör hänföras till en annan redovisningsperiod än den som det
överklagade beslutet avser, får härav föranledd ändring vidtas i beskattningen
för den andra redovisningsperioden. I fråga om överklagande av
beslut om en sådan ändring gäller i tillämpliga delar vad som stadgas om
överklagande av beslut om fastställande av skatt.

13 § Beskattningsfrågor som behandlas av en förvaltningsdomstol får
visas åter till beskattningsmyndigheten för ny behandling.

9 kap. Övriga bestämmelser

1 § Beskattningsmyndigheten skall föra register över vad som förekommer
i ett skatteärende.

2 § Vite som föreläggs enligt denna lag skall bestämmas till ett belopp
som med hänsyn till den skattskyldiges eller uppgiftsskyldiges ekonomiska
förhållanden och omständigheterna i övrigt kan antas förmå honom att
iaktta föreläggandet, dock lägst till femhundra kronor.

3 § Fråga om utdömande av vite prövas av länsrätten i det län där
beskattningsmyndigheten är belägen. Har vite samtidigt förelagts med stöd
av en bestämmelse i taxeringslagen (1956:623) prövas frågan av den länsrätt
som är behörig enligt den lagen. Har vite i annat fall samtidigt förelagts
med stöd av denna lag och lagen (1968:430) om mervärdeskatt görs prövningen
av den länsrätt som är behörig enligt sistnämnda lag. Frågor om
utdömande av vite prövas efter anmälan från beskattningsmyndigheten.

Om ändamålet med vitet har förfallit, då fråga om att döma ut vitet
uppkommer, får vitet inte dömas ut. Ändamålet med vitet skall inte anses
ha förfallit om vitesföreläggandet iakttagits först efter det att anmälan
enligt första stycket kommit in till länsrätten.

Vid prövning av fråga om utdömande av vite får också fråga huruvida
och med vilket belopp vitet hade bort föreläggas komma under bedömande.

SkU 1983/84:22

19

Befrielse från skatt

4 § Föreligger synnerliga skäl kan regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer i särskilda fall medge nedsättning av eller befrielse
från skatt, liksom återbetalning helt eller delvis av skatt.

Medges nedsättning, befrielse eller återbetalning får medgivandet avse
även på skatten belöpande ränta och särskild avgift.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1984 då lagen (1959:92) om förfarandet
vid viss konsumtionsbeskattning skall upphöra att gälla.

2. Den gamla lagen gäller fortfarande i fråga om skatt för vilken deklaration
skulle ha lämnats före ikraftträdandet. Vid tillämpningen av denna
bestämmelse och av bestämmelsen i punkt 1 skall dock iakttas vad som
sägs i punkterna 3-12. Vidare skall reglerna i 3 kap. i den nya lagen
tillämpas även på äldre förhållanden.

3. Inträder deklarationsskyldigheten tidigare enligt den nya lagen än
enligt den gamla lagen, skall den nya redovisningsordningen tillämpas först
för redovisningsperiod som börjar eller för skattepliktig händelse som
inträffar vid ikraftträdandet eller senare.

4. Skattskyldiga som efter ikraftträdandet skall lämna redovisning enligt
2 kap. 3 § tredje stycket för halvt eller helt beskattningsår får lämna en
deklaration för tiden från ikraftträdandet till ingången av närmast följande
beskattningsår.

5. De nya bestämmelserna i 2 kap. 11 §, 3 kap. 6 § andra stycket samt 4
kap. 4 och 9 §§ tillämpas i fråga om beskattningsår som börjar vid ikraftträdandet
eller senare.

6. Bestämmelserna om beslut i 4 kap. med undantag för 4 och 9 §§
tillämpas även på äldre förhållanden. Beslut om fastställande av skatt
enligt 3 eller 5 § eller om efterbeskattning får dock inte meddelas om tiden
för meddelande av motsvarande beslut enligt den gamla lagen gått ut vid
den nya lagens ikraftträdande.

7. Vid beräkning av de tidsfrister för beslut som avses i 4 kap. 3, 5 och
10 §§ tillämpas bestämmelserna i 1 kap. 9 § om beskattningsår även för tid
före ikraftträdandet.

8. I fall som avses i 5 kap. 4 § gäller den nya bestämmelsen om skattskyldigheten
inträtt efter ikraftträdandet. Den nya bestämmelsen i 5 kap.
5 § tillämpas om besvär anförts efter ikraftträdandet. Bestämmelserna om
restavgift och ränta i den nya lagen tillämpas även på äldre förhållanden,
om skyldigheten att betala skatten till följd av deklaration eller beskattningsmyndighetens
beslut inträtt efter den nya lagens ikraftträdande. Ränta
som avser tid före ikraftträdandet beräknas dock efter de procentsatser
som anges i 27 och 29 §§ gamla lagen.

Bestämmelserna om indrivning i 5 kap. 16 § tillämpas även i fråga om
ärende som har lämnats för indrivning före ikraftträdandet och i fråga om
ärende som efter ikraftträdandet har lämnats för indrivning men som avser
skatt som hänför sig till tid dessförinnan.

9. De nya bestämmelserna om förhandsbesked i 6 kap. gäller inte för
beslut i ärenden i vilka yttrande från reklamskattenämnden har avgetts
före ikraftträdandet.

10. Yttrande från det allmänna ombudet i ärenden som avser förhandsbesked
enligt 6 kap. skall inhämtas endast i sådana ärenden där ansökan
från den skattskyldige kommit in efter ikraftträdandet och, såvitt gäller
förhandsbesked i fråga om reklamskatt, också i ärenden som har kommit in

SkU 1983/84:22

20

före ikraftträdandet om yttrande från reklamskattenämnden inte dessförinnan
har avgetts.

11. De nya bestämmelserna om besvär i 8 kap. tillämpas i fråga om
beslut som meddelas efter ikraftträdandet.

12. Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till en föreskrift
som har ersatts genom en bestämmelse i denna lag tillämpas i stället den
nya bestämmelsen. Den upphävda lagen gäller dock fortfarande i fråga om
skatt enligt stämpelskattelagen (1964:308) och lagen (1983:219) om tillfällig
vinstskatt.

13. Deklaration som avser skatt på bensin och andra bränslen enligt
lagen (1957:262) om allmän energiskatt, skatt enligt lagen (1961:372) om
bensinskatt eller avgift enligt lagen (1973:1216) om särskild avgift för
oljeprodukter och kol och som avser redovisningsperiod som infaller under
tiden den 1 juli 1984 - den 30 juni 1985 skall ha kommit in till beskattningsmyndigheten
senast den femte i andra månaden efter redovisningsperiodens
slut.

Har i fråga om skatt på elektrisk kraft enligt lagen om allmän energiskatt
redovisningsperiod förkortats genom den nya lagen skall de nya bestämmelserna
om redovisningsperioder gälla först för redovisningsperiod som
enligt de äldre bestämmelserna börjar vid ikraftträdandet eller närmast
därefter.

14. 1 den mån lagarna under 1 kap. 1 § innehåller särskilda övergångsregler
som strider mot innehållet i punkterna 2-13, gäller i stället dessa
regler.

SkU 1983/84:22

21

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1928:376) om särskild skatt å vissa lotterivinster Härigenom

föreskrivs i fråga om lagen (1928:376) om särskild skatt å
vissa lotterivinster1
dels att 3 a och 5 §§ skall upphöra att gälla,
dels att rubriken och 2-4 §§ skall ha nedan angivna lydelse.

Lag om skatt på lotterivinster

Nuvarande lydelse

2

När vinst, som avses i I §, utbetalas
eller utgives till vinnaren,
skall lotteriets anordnare eller premieobligationernas
utfärdare innehålla
så stor del av vinsten, som
motsvarar den stadgade skatten å
densamma.

Det åligger anordnare av lotteri
eller utfärdare av premieobligationer
att inom viss tid, som regeringen
bestämmer, efter det vinstdragning
ägt rum, till statsverket
redovisa den å vinstdragningen belöpande
skatten.

Därest lotteriets anordnare eller
premieobligationernas utfärdare
visar, att vinst icke blivit av vinnare
Ivftad inom den härför föreskrivna
tid, äger anordnaren eller utfärdaren
att av det inbetalda skattebeloppet
återbekomma så mycket
som belöper på denna vinst.

Med vinstdragning a vses i fråga
om vadhållning det förfarande,
varigenom vinsterna bestämmas.

1 Senaste lydelse av

3 a § 1974: 856, se även 1974: 863

5 § 1974:856

lagens rubrik 1974: 856.

2 Senaste lydelse 1945:407.

Senaste lydelse 1974:856.

Föreslagen lydelse

§2

Skattskyldig är den som anordnar
lotteri och den som utfärdar
premieobligationer.

Skattskyldigheten inträder vid
vinstdragningen eller, om denna
har ägt rum före lottförsäljningens
början, vid utgången av den tid
som har bestämts för lottförsäljningen.

Med vinstdragning avses i fråga
om vadhållning det förfarande,
varigenom vinsterna bestäms.

§5

Om den skattskyldige visar att en
vinnare inte har tagit ut sin vinst
inom föreskriven tid eller att vinst
har utfallit på en osåld lott eller
obligation, är den skattskyldige berättigad
att få tillbaka den skatt
som erlagts för vinsten. Beskattningsmyndigheten
beslutar om
återbetalning efter ansökan av den
skattskyldige. Ränta utgår inte på
återbetalat belopp.

SkU 1983/84:22

22

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Har skatt icke erlagts eller erlagts
med lägre belopp än som enligt
riksskatteverkets beslut skall
erläggas, skall verket anmana anordnaren
av lotteriet att omedelbart
inbetala felande belopp. Överstiger
inbetalt belopp vad som enligt
beslutet skall erläggas, äger
anordnaren omedelbart återfå det
överskjutande beloppet jämte ränta.

Bestämmelserna i 27—29 §§ lagen
(1959:92) om förfarandet vid
viss konsumtionsbeskattning om
ränta och restavgift äger motsvarande
tillämpning på skatt enligt
denna lag.

Regler för förfarandet vid beskattningen
finns i lagen ( )

om punktskatter och prisregleringsavgifter.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1984.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om lotterier som med
stöd av lotterilagen (1982: 1011) kunnat påbörjas före den I juli 1984.

SkU 1983/84:22

23

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1941:251) om särskild varuskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1941: 251) om särskild varuskatt1
dels att 3 a och 4 §§ skall upphöra att gälla,
dels att rubriken närmast före 4 § skall utgå,
dels att 2, 5 och 6 §§ skall ha nedan angivna lydelse,
dels att i lagen skall införas två nya paragrafer, 6a och 8 §§ och en ny
rubrik närmast före 5 § av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §2

Skattskyldighet inträder

a) för vara, som tillverkas inom riket, när varan av tillverkaren levereras
till köpare eller tages i anspråk för vidare bearbetning; samt

b) för vara, som införes till riket av någon som blivit enligt 5 § registrerad
såsom importör, när varan av denne levereras till köpare eller tages
i anspråk för vidare bearbetning eller ock, vid avregistrering, ingår i hans
lager.

Skattskyldiga äro

a) för vara, som tillverkas inom riket, tillverkaren; samt

b) för vara, som införes till riket av registrerad importör, denne.

Införes skattepliktig vara till riket Införs skattepliktig vara till riket

av annan än registrerad importör av annan än registrerad importör

skall skatt erläggas till tullmyn- skall skatt erläggas till tullmyndig dighet.

Tullagen (1973:670) gäller i heten. Därvid gäller tullagen

fråga om skatten. Därjämte gäller (1973:670) och 9 kap. 4 § lagen

46 § lagen <1959:92) om förfaran- ( ) om punktskatter och

det vid viss konsumtionsbeskatt- prisregleringsavgifter.

ning.

Riksskatteverket kan om synnerliga skäl föreligger medge att registrerad
importör får vara skattskyldig för vara som tillverkas inom riket av annan
för hans räkning.

Registrering, avdrag m. m.

5 §3

I. Den som ämnar bedriva tillverkning,
som i I § första eller andra
stycket avses, skall för registrering
göra skriftlig anmälan till riksskatteverket
minst fjorton dagar
före tillverkningens påbörjande

Skattskyldig som avses i 2 § andra
stycket a och som inte är befriad
från redovisningsskyldighet enligt
6a § första eller andra styckena
skall vara registrerad hos riksskatteverket.

1 Lagen omtryckt 1960:612.
Senaste lydelse av

3a § 1973:989, se även 1974: 863
4 § 1 mom. 1960: 612
4 § 2 mom. 1971: 248
lagens rubrik 1975: 1406.

2 Senaste lydelse 1981: 1314.

3 Senaste lydelse 1971:248.

SkU 1983/84:22

24

Nuvarande lydelse

med angivande av företagets namn
och belägenhet, tillverkarens fullständiga
namn och postadress, det
eller de varuslag, tillverkningen är
avsedd att omfatta, samt dagen för
dess påbörjande.

Inträder ändring i förhållande,
varom uppgift lämnats i anmälan,
skall tillverkaren inom åtta dagar
underrätta riksskatteverket därom.

2. Den, som ämnar yrkesmässigt
till riket införa skattepliktig vara
för försäljning till återförsäljare,
må efter ansökan registreras hos
riksskatteverket. Vad i / mom.
stadgas angående anmälan för registrering
skall äga motsvarande
tillämpning i fråga om ansökan om
registrering.

3. Ämnar tillverkare avbryta,
återupptaga eller helt nedlägga rörelsen
eller vill registrerad importör
bliva avregistrerad, skall anmälan
om förhållandet göras till riksskatteverket
minst åtta dagar i förväg
med uppgift om dagen för avbrottet,
återupptagandet, nedläggandet
eller önskad avregistrering.

6

1. Tillverkare och registrerad
importör skall insända deklaration
till riksskatteverket senast femtonde
dagen i andra månaden efter
varje kalendermånads utgång. Deklaration
skall innehålla uppgift om
beskattningsvikten eller, i fråga om
varor för vilka skatten utgår i förhållande
till varuvärdet, beskattningsvärdet
för de varor för vilka
skattskyldighet inträtt under den
kalendermånad deklarationen avser.

Om särskilda skäl därtill äro äger
riksskatteverket föreskriva, att deklaration
skall avse kalenderkvartal
i stället för kalendermånad, i vilket
fall deklaration skall insändas inom
en månad efter varje kvartals utgång.
Riksskatteverket må ock, om

Föreslagen lydelse

Den som yrkesmässigt för in
skattepliktiga varor till riket för att
sälja dem till återförsäljare, kan om
verksamheten är av större omfattning
eller annars om det finns särskilda
skäl registreras hos riksskatteverket.

§4

4 Senaste lydelse 1978: 123.

SkU 1983/84:22

25

Nuvarande lydelse

särskilda skäl därtill äro, föreskriva
att deklaration skall insändas inom
annan tid än i det föregående är
sagt, dock tidigast inom femton dagar
och senast inom två månader
efter utgången av den månad eller
det kvartal deklarationen avser.

2. I deklaration som i I mom.
avses må avdrag göras för varor,
som

a) använts vid tillverkning som
deklarationen avser och för vilka
skattskyldighet tidigare inträtt;

b) utförts ur landet eller förts till
svensk frihamn för annat ändamål
än att förbrukas där eller lagts upp
på tullager som inrättats för förvaring
av proviant;

c) tillverkare eller registrerad
importör återtagit i samband med
återgång av köp eller vars försäljning
förorsakat honom förlust på
grund av bristande betalning från
köparen;

d) försålts till den som enligt 7 §
tullförordningen (1973:979) äger
åtnjuta tullfrihet vid införsel av
varor.

Avdrag som nyss sagts skall avse
beskattningsvikten i fråga om varor
för vilka skatten utgår efter vikt och
beskattningsvärdet i fråga om
varor för vilka skatten utgår i förhållande
till varuvärdet.

Föreslagen lydelse

I deklaration får avdrag göras för
skatt på varor, som

1. har förvärvats i beskattat
skick för att användas vid tillverkning
av skattepliktiga varor,

2. har förts ut ur landet eller till
svensk frihamn för annat ändamål
än att förbrukas där eller har lagts
upp på tullager inrättat för förvaring
av proviant,

3. har återtagits i samband med
återgång av köp,

4. har sålts med förlust för den
skattskyldige, i den mån förlusten
hänför sig till bristande betalning
från köparen,

5. har sålts till den som enligt 7 §
tullförordningen (1973:979) kan få
tullfrihet vid införsel av varor.

Avdrag enligt första stycket 4 får
göras med belopp som svarar mot
så stor del av skatten som förlusten
visas utgöra av varans försäljningspris.
Har sådant avdrag gjorts och
injlyter därefter betalning skall redovisning
åter lämnas för skatten
på de varor som betalningen avser.

Har avdrag gjorts för skatt på
varor enligt första stycket I inträder
åter skattskyldighet för varorna
om de används för annat ändamål
än skattepliktig tillverkning.

6a §

En skattskyldig är redovisningsskyldig I.

om hans tillverkning av choklad-
och konfektyrvaror tillsammans
med verksamhet som avses i
5 § andra stycket omfattar minst
500 kilogram skattepliktiga varor
för beskattningsår, eller

SkU 1983/84:22

26

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2. om han under närmast föregående
beskattningsår har varit redovisningsskyldig
.

I fall som avses i första stycket 2
får riksskatteverket besluta att redovisningsskyldighet
inte längre
skall föreligga. Sådant beslut får
meddelas om verksamheten kan beräknas
i fortsättningen omfatta
mindre mängd varor än som anges
i första stycket 1 och gäller endast
så länge verksamheten är av denna
mindre omfattning.

Har skattskyldig betalat skatt
trots att verksamheten under ett beskattningsår
omfattat högst 500 kilogram
skattepliktiga varor är han
berättigad till återbetalning av
skatten.

8 §5

Regler för förfarandet vid beskattningen
finns i lagen ( )

om punktskatter och prisregleringsav
gifter.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1984.

2. De nya bestämmelserna i 6a § gäller i fråga om beskattningsår som
börjar vid ikraftträdandet eller senare.

5 Förutvarande 8 § upphävd genom 1973: 989.

SkU 1983/84:22

27

4 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1957:262) om allmän energiskatt1 dels

att 9, 13, 18-23 och 30 §§ skall upphöra att gälla,
dels att 6-8, 11, 12, 24—25 och 32 §§ skall ha nedan angivna lydelse,
dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 33 §, av nedan angivna
lydelse.

Nuvarande lydelse

Den som inom riket producerar
skattepliktigt flytande bränsle eller
förbrukar sådant bränsle för framställning
av därmed likvärdig vara
är skyldig att hos riksskatteverket
vara registrerad såsom producent
av skattepliktigt bränsle.

Den som i större omfattning återförsäljer
eller förbrukar skattepliktigt
bränsle eller håller sådant
bränsle i lager må efter ansökan
registreras hos riksskatteverket såsom
återförsäljare eller förbrukare
av dylikt bränsle. När särskilda
skäl därtill äro må även eljest den.
som förbrukar skattepliktigt bränsle,
efter ansökan reigstreras.

Skatten skall erläggas av den
som är eller bort vara registrerad
enligt 6 § om ej annat följer av 8 §
andra stycket.

Skatt skall erläggas även av den
som icke är registrerad enligt 6 §
och som för annat ändamål än som
avses i 24 § återförsäljer eller förbrukar
bränsle, som förvärvats
utan skatt eller med nedsatt skatt
mot försäkran enligt 26 §.

Föreslagen lydelse

Skattskyldig är

1. den som inom landet producerar
skattepliktigt flytande bränsle
eller förbrukar sådant bränsle för
framställning av därmed likvärdig
vara,

2. den som har registrerats enligt
7 § andra stycket som återförsäljare
eller förbrukare av skattepliktigt
bränsle,

3. den som för annat ändamål
än som avses i 24 § återförsäljer
eller förbrukar bränsle, som förvärvats
utan skatt eller med nedsatt
skatt mot försäkran enligt 26 §.

Den som är skattskyldig enligt
6 § 1 skall vara registrerad hos riksskatteverket.

Den som i större omfattning återförsäljer
eller förbrukar skattepliktigt
bränsle eller håller sådant
bränsle i lager kan registreras hos
riksskatteverket som återförsäljare
eller förbrukare av sådant bränsle.
Även annan som förbrukar bränsle
kan om det finns särskilda skäl registreras
som förbrukare.

' Lagen omtryckt 1975:272.
Senaste lydelse av

22 § 1982:286

23 § 1982:286

lagens rubrik 1975: 272.

SkU 1983/84:22

28

Nuvarande lydelse

Skattskyldighet inträder

a) för den sorn är eller bort vara
registrerad enligt 6 §, då bränsle av
honom levereras till köpare, som
icke är registrerad, eller till eget försäljningsställe
för detaljförsäljning
som icke utgöres av depå eller
tages i anspråk för annat ändamål
än försäljning, och

b) i fall som avses i 7 § andra
stycket, då bränslet levereras till
köpare eller tages i anspråk för annat
ändamål än försäljning.

Införes skattepliktigt bränsle till
riket av annan än registrerad erlägges
skatt till tullmyndighet. Tulllagen
(1973:670) gäller i fråga om
skatten. Därjämte gäller46 § lagen
(1959:92) om förfarandet vid viss
konsumtionsbeskattning.

11

Den som inom riket yrkesmässigt
distribuerar eller förbrukar av honom
producerad skattepliktig elektrisk
kraft eller yrkesmässigt distribuerar
av annan producerad dylik
kraft är skyldig att hos riks skatteverket
vara registrerad såsom producent
eller distributör av elektrisk
kraft.

Vid tillämpning av denna lag
skall den för vars räkning elektrisk
kraft överföres till riket ävensom
den som utan att erlägga avgift därför
emottager elektrisk kraft, för
vilken skatt skall utgå, anses hava
producerat kraften.

Föreslagen lydelse

Skattskyldigheten inträder

1. för den som är skattskyldig
enligt 6 § 1 eller 2, då bränsle av
honom levereras till köpare som
inte är registrerad, eller till eget försäljningsställe
för detaljförsäljning
som inte utgörs av depå eller tas i
anspråk för annat ändamål än försäljning,

2. för den som är skattskyldig
enligt 6 § 3, då bränslet levereras
till köpare eller tas i anspråk för
annat ändamål än försäljning, och

3. för den som upphör att vara
registrerad enligt 7 §. när registreringen
upphör, varvid skattskyldigheten
omfattar det bränsle som då
ingår i hans lager.

Om skattepliktigt bränsle förs in i
landet av annan än den som är registrerad
skall skatten betalas till
tullmyndigheten. Därvid gäller tulllagen
(1973:670) och 9 kap. 4 § lagen
( ) om punktskatter och

prisregleringsavgifter.

§

Skattskyldig är

1. den som inom landet yrkesmässigt
distribuerar eller förbrukar
av honom producerad skattepliktig
elektrisk kraft eller yrkesmässigt
distribuerar av annan producerad
dylik kraft, och

2. den som för annat ändamål
än som avses i 25 § återförsäljer
eller förbrukar elektrisk kraft, som
förvärvats utan skatt eller med nedsatt
skatt mot försäkran enligt 26 §.

Vid tillämpningen av denna lag
skall den för vars räkning elektrisk
kraft överförs till landet och den
som utan att betala avgift tar emot
elektrisk kraft för vilken skatt skall
betalas, anses ha producerat kraften.

Den som är skattskyldig enligt
första stycket I skall vara registrerad
hos riksskatteverket som
producent eller distributör av elektrisk
kraft.

SkU 1983/84:22

29

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

12 §

Skatten för elektrisk kraft skall
erläggas av den som förbrukat
kraften.

Skyldighet att redovisa skatt till
statsverket inträder då den elektriska
kraften distribueras till förbrukare,
som icke är registrerad enligt
11 § då kraften av den som är sålunda
registrerad nyttjas i egen rörelse
(skattepliktig egenförbrukning). /
fråga om skyldighet att redovisa
skatt skall såsom registrerad anses
även den som bort vara registrerad.

Vid skattepliktig distribution
skall skatten av förbrukaren erläggas
till registrerade distributören, i
förekommande fall genom icke registrerad
distributör. Har producent
yrkesmässigt distribuerat kraft
till förbrukare, är producenten med
avseende å distributionen av sådan
kraft att anse såsom registrerad
distributör.

Har den, som enligt II § registrerats
såsom producent, till annan
distribuerat elektrisk kraft utan
att detta skett yrkesmässigt, skall
kraften anses vara förbrukad i den
förstnämndes rörelse.

24 §2

1 deklaration som avses i 23 § I I deklaration som avser andra
mom. må avdrag göras för bränsle, bränslen än bensin och gasol får
sorn avdrag göras för skatt på bränsle

som

a) i beskattat skick förvärvats för återförsäljning eller förbrukning i egen
rörelse,

b) återtagits i samband med återgång av köp,

c) förbrukats av eller försålts till kommunikationsföretag för bandrift
eller därmed likartat ändamål,

d) förbrukats eller försålts för förbrukning i luftfartyg eller i fartyg, när
luftfartyget eller fartyget inte används för fritidsändamål eiler annat privat
ändamål,

e) av den skattskyldige eller för hans räkning utförts ur riket eller förts
till svensk frihamn för annat ändamål än att förbrukas där.

Skattskyldighet inträder

1. för den som är skattskyldig
enligt 11 § första stycket I, då den
elektriska kraften distribueras till
förbrukare, som inte är registrerad
enligt 11 § (skattepliktig distribution)
eller då den skattskyldige använder
kraften i den egna rörelsen
(skattepliktig egenförbrukning),
och

2. för den som är skattskyldig
enligt 11 § första stycket 2, då elektrisk
kraft levereras till köpare eller
tas i anspråk för annat ändamål än
försäljning.

2 Senaste lydelse 1983:1004,

SkU 1983/84:22

30

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

f) förbrukats eller försålts för förbrukning för annat ändamål än energialstring
eller förbrukning, i samband med fabriksmässig tillverkning av
motorer, för avprovning av motorer å provbädd eller å annan dylik anordning
utan att transportmedel därvid framföres,

g) förbrukats för framställning av bensin eller i förteckningen angivet
bränsle eller för produktion av annan skattepliktig elektrisk kraft än sådan
som avses i 25 § första stycket d),

h) försålts med förlust för den skattskyldige, i den mån förlusten hänför
sig till bristande betalning från köpare.

Avdrag får även göras för kolbränslen som förbrukats eller försålts för
förbrukning i metallurgiska processer, i den mån avdrag inte har gjorts
enligt första stycket f).

Avdrag enligt första stycket h)
får göras med belopp som svarar
mot så stor del av skatten som förlusten
visas utgöra av varans försäljningspris.
Har sådant avdrag
gjorts och inflyter därefter betalning
skall redovisning åter lämnas
för skatten på det bränsle som betalningen
avser.

25 §3

1 deklaration som nr.rey i 23 § 2 I deklaration som avser elektrisk

mom. får avdrag göras för elektrisk kraft får avdrag göras för skatt på

kraft, som elektrisk kraft, som

a) levererats till kommunikationsföretag för bandrift eller därmed likartat
ändamål eller överförts till annat land,

b) förbrukats eller försålts för förbrukning för annat ändamål än energialstring
eller för användning i omedelbart samband med sådan förbrukning
eller vid framställning av bensin eller i förteckningen angivet skatte pliktigt

bränsle,

c) försålts med förlust för den redovisningsskyldige, i den mån förlusten
hänför sig till bristande betalning från förbrukare eller icke registrerad
distributör av elektrisk kraft,

d) producerats i mottrycksanläggning och förbrukats i egen industriell
verksamhet.

Avdrag enligt första stycket c)
får göras med belopp som svarar
mot så stor del av skatten som förlusten
visas utgöra av den elektriska
kraftens försäljningspris. Har
sådant avdrag gjorts och inflyter
därefter betalning skall redovisning
äler lämnas för skatten på den kraft
som betalningen avser.

3 Senaste lydelse 1983:1004.

SkU 1983/84:22

31

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Avdrag får även göras för skatt för bensin eller annat bränsle, som
förbrukats vid produktion av annan skattepliktig elektrisk kraft än sådan
som avses i första stycket d), i den mån avdrag icke gjorts enligt 24 § första
stycket g) eller enligt 7 § 1 mom. första stycket i) lagen (1961:372) om
bensinskatt.

32 §

Den som är registrerad enligt denna lag är pliktig att ordna sin bokföring
och, vad angår distribution av elektrisk kraft, jämväl sin statistik på sådant
sätt att enligt riksskatteverkets beprövande kontroll möjliggöres

a) i fråga om skattepliktiga bränslen, över tillverkning, inköp, försäljning
samt förbrukning i egen rörelse av dylika bränslen ävensom

b) i fråga om elektrisk kraft, över inköpt och försåld samt eljest mottagen
och levererad elektrisk energi samt över den elektriska energi, som
inom rörelsen producerats, förbrukats och bortgått såsom överföringsförlust
m. m., så ock över debiterade och erlagda kraftavgifter.

Den som är registrerad skall vidare
ställa sig till efterrättelse de
särskilda föreskrifter, som riks skatteverket
för erhållande av en betryggande
kontroll över skattens
behöriga utgörande meddelar,
ävensom de anvisningar kontrolltjänsteman
i enlighet med riksskatteverkets
föreskrifter kan komma
att lämna.

33 §4

Regler för förfarandet vid beskattningen
finns i lagen I ) om
punktskatter och prisregleringsavgifter.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1984.

2. Äldre bestämmelser gäller i fråga om elektrisk kraft som levereras till
förbrukare på grund av ett före ikraftträdandet ingånget skriftligt avtal som
föreskriver bestämt pris för kraften utan möjligheter till prisändringar.

V

4 Förutvarande 33 § upphävd genom 1959: 96.

SkU 1983/84:22

32

5 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1961:372) om bensinskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1961:372) om bensinskatt1
dels att 6 § skall upphöra att gälla,

dels att 3-5 §§ samt 7 § 1 mom. skall ha nedan angivna lydelse,
dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 8 §, av nedan angivna

lydelse.

Nuvarande lydelse

Skattskyldighet inträder

a) för bensin, som av den som är
eller bort vara registrerad enligt 5 §
levereras till köpare, som icke är
registrerad, eller till eget försäljningsställe
för detaljförsäljning
som icke utgöres av depå eller
tages i anspråk för annat ändamål
än försäljning eller ock, vid avregistrering,
ingår i hans lager, när
leveransen, ianspråktagandet eller
avregistreringen sker;

b) för bensin, som av annan än
registrerad inköpts mot försäkran
enligt 7 § 2 morn., när bensinen
säljes eller tages i anspråk för skattepliktigt
ändamål.

Skattskyldig är i fall som avses i
första stycket under a) den som är
eller bort vara registrerad och under
b) säljaren eller förbrukaren.

Införes skattepliktig vara till riket
av annan än registrerad skall skatt
erläggas till tullmyndighet. Tullagen
(1973:670) gäller i fråga om
skatten. Därjämte gäller 46 § lagen
(1939:92) om förfarandet vid viss
konsumtionsbeskattning.

I fråga om skatt som skall utgå
annorledes än vid införsel till riket
är riksskatteverket beskattningsmyndighet.
Därvid skall vad i lagen
om förfärandet vid viss konsum 1

Lagen omtryckt 1975:274.

Senaste lydelse av
6 5 1982:287
lagens rubrik 1975:274.

Föreslagen lydelse

§

Skattskyldig är

1. den som inom landet tillverkar
bensin,

2. den som har registrerats enligt
4 § andra stycket som återförsäljare
eller förbrukare av bensin,

3. den som för annat ändamål än
som avses i 7 § I mom. återförsäljer
eller förbrukar bensin, som
förvärvats utan skatt eller med nedsatt
skatt mot försäkran enligt 7 § 2
mom.

§

Den som är skattskyldig enligt
3 § I skall vara registrerad hos riksskatteverket.

Den som i större omfattning återförsäljer
eller förbrukar bensin eller

SkU 1983/84:22

33

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

tionsbeskattning är stadgat äga
tillämpning. Riksskatteverket äger
utfärda de föreskrifter rörande redovisning
och särskilda kontrollanordningar
som verket Jinner erforderliga
för skattekontrollens utövande.

håller bensin i lager kan registreras
hos riksskatteverket som återförsäljare
eller förbrukare av bensin.
Aven annan som förbrukar bensin
kan om del Jinns särskilda skäl registreras
som förbrukare.

Den som inom riket tillverkar
bensin är skyldig att vara registrerad
hos riksskatteverket samt
att för sådant ändamål göra anmälan
till verket.

Den som i större omfattning återförsäljer
eller förbrukar bensin eller
håller bensin i lager må efter ansökan
registreras hos riksskatteverket.
När särskilda skäl därtill åro
må även eljest den. som förbrukar
bensin, efter ansökan registreras.

Om verkställd registrering skall
riksskatteverket utfärda bevis.

Inträder ändring i förhållande,
varom uppgift lämnats i anmälan
eller ansökan, skall riksskatteverket
underrättas härom.

Skattskyldigheten inträder

1. för den som är skattskyldig
enligt 3 § I eller 2, när bensin av
honom levereras till köpare, som
inte är registrerad, eller till eget
försäljningsställe för detaljförsäljning
som inte utgörs av depå eller
tas i anspråk för annat ändamål än
försäljning,

2. för den som är skattskyldig
enligt 3 § 3, när bensin säljs eller
tas i anspråk för skattepliktigt ändamål,
och

3. för den som upphör att vara
registrerad enligt 4 §, när registreringen
upphör, varvid skattskyldigheten
omfattar den bensin som då
ingår i hans lager.

Om skattepliktig vara förs in i
landet av annan än den som är registrerad
skall skatten betalas till
tullmyndigheten. Därvid gäller tulllagen
(1973:670) och 9 kap. 4 $ lagen
t ) om punktskat ter

och prisregleringsavgifter.

7 § 1 morn.2

1 deklaration får avdrag göras för
bensin, som har

I deklaration får avdrag göras för
skatt på bensin, som har

a) förvärvats för återförsäljning eller förbrukning i egen rörelse och för
vilken skattskyldighet tidigare inträtt,

b) återtagits i samband med återgång av köp,

c) förbrukats eller försålts för förbrukning för framdrivande av tåg eller
fordon å järnväg,

d) förbrukats eller försålts för förbrukning i luftfartyg, när det inte
används för fritidsändamål eller annat privat ändamål.

e) förbrukats eller försålts för förbrukning, i samband med fabriksmässig
tillverkning av motorer, för avprovning av motorer å provbädd eller å
annan dylik anordning utan att transportmedel därvid framföres,

: Senaste lydelse 1983:1005.

3 Riksdagen 1983184. 6 sami. Nr 22

SkU 1983/84:22

34

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

0 förbrukats eller försålts för förbrukning för annat tekniskt ändamål än
motordrift, om annat inte framgår av andra stycket,

g) av den skattskyldige eller för hans räkning utförts ur riket eller förts
till svensk frihamn för annat ändamål än att förbrukas där,

h) försålts med förlust för den skattskyldige, i den mån förlusten hänför
sig till bristande betalning från köpare,

i) förbrukats eller försålts för förbrukning vid produktion av skattepliktig
elektrisk kraft.

Avdrag enligt första stycket 0 får Avdrag enligt första stycket 0 får
inte göras för inte göras för skatt på

1. bensin som har använts för framställning av vara som är lämpad eller
avsedd för motordrift,

2. bensin som avses i 1 § första stycket a) och som är avsedd för annat
ändamål än motordrift, eller motoralkohol, när varan har förpackats eller
försålts för att förpackas i särskild förpackning om högst en liter,

3. gasol som med hänsyn till försäljningsform, kvantitet eller förpackning
har karaktär av butiksvara.

Har skattskyldighet inträtt för en vara som avses i andra stycket 2 eller 3
får avdrag ändå göras enligt första stycket f).

Avdrag enligt första stycket h)
får göras med belopp sorn svarar
mot så stor del av skatten sorn förlusten
visas utgöra av varans försäljningspris.
Har sådant avdrag
gjorts och inflyter därefter betalning
skall redovisning åter lämnas
för skatten på de varor som betalningen
avser.

8 §3

Regler för förfarandet vid beskattningen
finns i lagen i )

om punktskatter och prisregleringsavgifter.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1984.

3 Förutvarande 8 § upphävd genom 1973: 993.

SkU 1983/84:22

35

6 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1961:394) om tobaksskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1961: 394) om tobaksskatt1
dels att 6 § skall upphöra att gälla,
dels att 3-5 och 7 §§ skall ha nedan angivna lydelse,
dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 8 §, av nedan angivna
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Skattskyldighet inträder då vara
av den som är registrerad enligt 5 §
levereras till köpare eller tages i anspråk
för annat ändamål än försäljning
eller ock, vid avregistrering,
ingår i hans lager. Härvid är den
registrerade skattskyldig.

Införes skattepliktig vara till riket
av annan än registrerad skall skatt
erläggas till tullmyndighet. Tullagen
(1973:670) gäller i fråga om
skatten. Därjämte gäller 46 § lagen
(1959:92) om förfarandet vid viss
konsumtions beskatt ning.

/ fråga om skatt som skall utgå
annorledes än vid förtttllningen är
riksskatteverket beskattningsmyndighet.
Därvid skall vad i lagen om
förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning
är stadgat äga tillämpning.
Riksskatteverket äger utfärda
de föreskrifter rörande redovisning
och särskilda kontrollanordningar
som verket finnér erforderliga för
skattekontrollens utövande.

Den som inom riket för försäljning
tillverkar tobaksvaror är skyldig
att vara registrerad hos riksskatteverket
samt att för sådant ändamål
göra anmälan till verket.
Den som för återförsäljning till

1 Lagen omtryckt 1975: 141.

Senaste lydelse av

6 § 1983:532

lagens rubrik 1975: 141.

2 Senaste lydelse 1983:869.

§

Skattskyldig är

1. den som tillverkar skattepliktig
vara inom landet för att sälja
den,

2. den som har registrerats enligt
4 § andra stycket som importör
av tobaksvaror.

§

Den som är skattskyldig enligt
3 § I skall vara registrerad hos riksskatteverket.

Den som för in tobaksvaror till
landet för att återförsälja dem, kan
om införseln är av större omfattning
eller annars om det finns särskilda
skäl, registreras hos riksskatteverket.

Skattskyldigheten inträder då
varan levereras till köpare eller tas
i anspråk för annat ändamål än försäljning.

För den som upphör att vara registrerad
enligt 4 § inträder skatt -

SkU 1983/84:22

36

Nuvarande lydelse

riket inför tobaksvara må, där införseln
är av större omfattning eller
eljest särskilda skäl därtill äro, efter
ansökan registreras hos riksskatteverket.

Om verkställd registrering skall
riksskatteverket utfärda bevis.

Inträder ändring i förhållande,
varom uppgift lämnats i anmälan
eller ansökan, skall riksskatteverket
underrättas härom.

7 §

I deklaration må avdrag göras för I deklaration får avdrag göras för
vara, som skatt på vara, som

a) förvärvats för återförsäljning och för vilken skattskyldighet tidigare
inträtt,

b) återtagits i samband med återgång av köp,

c) av den skattskyldige eller för hans räkning utförts ur riket eller förts
till svensk frihamn för annat ändamål än att förbrukas där.

d) lagts upp på tullager som inrättats för förvaring av proviant, eller
utförts ur riket såsom proviant på fartyg eller luftfartyg eller levererats för
försäljning i exportbutik,

e) försålts till den som enligt 7 § tullförordningen (1973:979) äger åtnjuta
tullfrihet för varor, som införas till riket,

0 tillhandahållits för framställning av enligt denna lag icke skattepliktiga
varor eller för vetenskapligt, medicinskt eller likartat ändamål,

g) tagits i anspråk för provning,

h) försålts med förlust för den skattskyldige, i den mån förlusten hänför
sig till bristande betalning från köparen.

Avdrag enligt första stycket h)
får göras med belopp som svarar
mot så stor del av skatten som förlusten
visas utgöra av varans försäljningspris.
Har sådant avdrag
gjorts och inflyter därefter betalning
skall redovisning åter lämnas
för skatten på de varor som betalningen
avser.

8 §5

Regler för förfarandet vid beskattningen
finns i lagen ( )

om punktskatter och prisregleringsav
gifter.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1984.
3 Förutvarande 8 § upphävd genom 1973:988.

Föreslagen lydelse

skyldigheten när registreringen
upphör, och omfattar de varor som
då ingår i hans lager.

Om en skattepliktig vara Järs in i
landet av någon annan än den som
är registrerad skal! skatten betalas
till tullmyndigheten. Därvid gäller
tullagen (1973:670) och 9 kap. 4 §
lagen ( ) om punkt skatter

och prisregleringsavgifter.

SkU 1983/84:22

37

7 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1967:340) om prisreglering på jordbrukets
område

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1967:340) om prisreglering på
jordbrukets område1

dels att 11-13, 21, 24 och 34 §§ samt rubriken närmast före 33 § skall
upphöra att gälla,

dels att 10, 17, 20, 21 b, 23, 33 och 34 a §§ skall ha nedan angivna
lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

10 §

Avgift erläggs av

a) mjölkproducent för mjölk,
grädde och ost som han levererar
till annan än mejeri eller företagare
som handlar med mjölk eller mejeriprodukter,

b) mejeri för mjölk, grädde, ost
och torrmjölk och kondenserad
mjölk, som ej levereras till annat
mejeri.

Avgift erläggs av

a) mjölkproducent för sådan
mjölk, grädde och ost som han levererar
till annan än mejeri eller företagare
som handlar med mjölk eller
mejeriprodukter,

b) innehavare av mejeri för
mjölk, grädde, ost, torrmjölk och
kondenserad mjölk, som inte levereras
till annat mejeri,

c) annan tillverkare än mejeri för försåld margarinost,

d) annan som handlar med mjölk
eller mejeriprodukter än innehavare
av mejeri, för mjölk, grädde och
ost som mjölkproducent har levererat,

e) innehavare av bränneri eller
stärkelsefabrik för potatis som har
levererats till honom,

d) annan företagare som handlar
med mjölk eller mejeriprodukter än
mejeri för mjölk, grädde och ost
som mjölkproducent levererat,

e) potatisproducent för potatis
som han levererar till bränneri eller
stärkelsefabrik,

f) importör av socker och sockertillverkare för försålt socker,

g) kläckeri för levererade hön- g) innehavare av kläckeri för lekycklingar
av tamhöns, vererade hönkycklingar av tamhöns,

h) fläskproducent för tamsvin som han levererar till slakt,

i) äggproducent för värphöns som han innehar.

Den som odlar potatis på en sammanlagd åkerareal av minst 0,5 hektar
erlägger avgift för potatisen i förhållande till den odlade arealen.

17 §

Avgift som avses i 14 § erlägges
till tullverket eller, om regeringen
förordnar det, lill jordbruksnämnden.

Avgift som avses i 14 § erläggs
till tullverket eller, om regeringen
förordnar det, till jordbruksnämnden.

' Lagen omtryckt 1981:637.

SkU 1983/84:22

38

Nuvarande lydelse

Avgift som erlägges till tullverket
debiteras och uppbäres av verket
i den ordning som gäller för tull.
Även i övrigt gäller i sådant fall i
tillämpliga delar vad som är föreskrivet
om tull.

Avgift som erlägges till jordbruksnämnden
fastställes och uppbäres
i den ordning regeringen eller,
efter bemyndigande av regeringen,
nämnden bestämmer.

Vara för vilken avgift erlägges
till jordbruksnämnden får, om
nämnden ej medger annat, utlämnas
endast mot bevis om att avgiften
erlagts.

20

Avgift som avses i 18 § fastställes
och uppbäres av jordbruksnämnden
eller den nämnden bemyndigar.

Föreligger avgiftsskyldighet får,
om jordbruksnämnden ej medger
annat, utförsel ske endast om bevis
att avgiften erlagts visas för tullmyndigheten.

21

I fråga om utjämningsavgift för
varor som tillverkas inom landet
skall 11 — 13 §§ denna lag tillämpas.
1 den utsträckning regeringen förordnar
skall dock riksskatteverket
vara beskattningsmyndighet.

I fråga om avgifter enligt 21 a §
för varor som importeras skall 15
och 17 §§ tillämpas.

23

Avgiftsskyldig skall erlägga ränta
på oguldet avgiftsbelopp avseende
avgift som uppbäres av jordbruksnämnden
efter en räntefot

Föreslagen lydelse

Avgift som erläggs till tullverket
debiteras och uppbärs av verket i
den ordning som gäller för tull.
Även i övrigt gäller i sådant fall i
tillämpliga delar vad som är föreskrivet
om tull.

Vara för vilken avgift erläggs till
jordbruksnämnden får, om nämnden
inte medger annat, lämnas ut
endast mot bevis om att avgiften
har erlagts.

§

Avgift som avses i 18 § betalas
////jordbruksnämnden.

Föreligger avgiftsskyldighet får,
om jordbruksnämnden inte medger
annat, utförsel ske endast om bevis
att avgiften har erlagts visas för
tullmyndigheten.

Nämnden får som villkor för
medgivande enligt andra stycket
föreskriva att säkerhet skall ställas
för avgiftsbeloppet.

) §

I fråga om utjämningsavgift för
varor som tillverkas inom landet eller
som importeras av den som är
registrerad hos riksskatteverket
som skattskyldig till särskild varuskatt,
skall i den utsträckning regeringen
förordnar riksskatteverket
vara beskattningsmyndighet.

I fråga om avgifter enligt 21 a §
för varor som importeras skall 15
och 17 §§ tillämpas. Regeringen får
förordna att sådana avgifter skall
betalas till riksskatteverket.

§

Regler om förfarandet vid uttag
av avgifter som avses i denna lag
finns i lagen ( ) om punkt skatter

och prisregleringsavgifter.

SkU 1983/84:22

39

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

som för år motsvarar det av riksbanken
fastställda vid varje tid gällande
diskontot med tillägg av fyra
procentenheter, dock minst tio kronor.
Räntan skall beräknas från
den dag avgiftsbeloppet enligt beslut
av jordbruksnämnden senast
bort betalas. Ränta utgår lill och
med den dag då betalning sker,
dock längst till och med den dag då
fordringen överlämnas till indrivning.
Uppkommer öretal vid beräkning
av ränta skall räntebeloppet
jämnas till närmast högre hela
krontal.

Jordbruksnämnden äger avstå
från ränta, om dröjsmålet med betalningen
är obetydligt eller särskilda
skäl annars föranleder till det.

33 §

Om avgift som enligt 17 § skall
inbetalas till jordbruksnämnden eller
som avses i 18 § och om verksamhet
som avses i 28, 29 eller 31 §
gäller i den omfattning regeringen
eller, efter bemyndigande av regeringen,
jordbruksnämnden bestämmer
i tillämpliga delar 8-12 §§ lagen
om förfarandet vid viss
konsumtionsbeskattning. Vad i
nämnda lag sägs om beskattningsmyndighet
gäller jordbruksnämnden,
om skattskyldig den som är
skyldig att erlägga avgift eller använda
råvara och om skattepliktig
vara avgiftsbelagd vara eller sådan
vara som enligt 28, 29 eller 31 §
avses med tillverkningen eller försäljningen.

Mot jordbruksnämndens beslut i
fråga som avses i 8—12 §§ lagen
om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning
får talan ej föras.

34 a §

Den som till ledning vid fastställande av avgift uppsåtligen eller av grov
oaktsamhet avger handling med oriktig uppgift och därigenom föranleder
fara för att avgift undandras döms till böter eller fängelse i högst två år, om
inte gärningen är belagd med straff i lagen (1960:418) om straff för varusmuggling.

För tillsyn av efterlevnaden av
bestämmelserna i 28, 29 och 31 §§
gäller i tillämpliga delar vad som
föreskrivs om skattekontroll i lagen
( ) om punktskatter och pris regleringsavgifter.

Därvid skall vad
i nämnda lag sägs om beskattningsmyndighet
gälla jordbruksnämnden.
Vad som sägs om skattskyldig
skall gälla den som är skyldig att
använda råvara och vad som sägs
om skattepliktig vara skall gälla sådan
vara som enligt 28, 29 eller 31 §
denna lag avses med tillverkningen
eller försäljningen.

SkU 1983/84:22

40

Nuvarande lydelse

Den som uppsåtligen eller av
grov oaktsamhet underlåter att
avge deklaration eller annan därmed
jämförlig handling till ledning
vid fastställande av avgift eller, såvitt
gäller avgift enligt 7—10 §§ eller
enligt 21 a § första stycket för
varor som tillverkas inom landet,
bryter mot 4 § lagen (1959:92) om
förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning
döms till böter.

I ringa fall döms inte till ansvar
enligt första eller andra stycket.

Föreslagen lydelse

Den som uppsåtligen eller av
grov oaktsamhet underlåter att
avge deklaration eller annan därmed
jämförlig handling till ledning
vid fastställande av avgift döms till
böter.

Detsamma gäller om en avgiftsskyldig
som skall betala avgift till
jordbruksnämnden eller riksskatteverket
eller om en tillverkare som
är skyldig att använda en viss råvara
uppsåtligen eller av grov oaktsamhet
åsidosätter bokföringsskyldighet
eller föreskriven skyldighet
att föra och bevara räkenskaper
och därigenom allvarligt försvårar
jordbruksnämndens eller riksskatteverkets
kontrollverksamhet.

I ringa fall döms inte till ansvar
enligt första—tredje styckena.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1984.

SkU 1983/84:22

41

8 Förslag till

Lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69)

Härigenom föreskrivs att 1
angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

skattebrottslagen (1971:69) skall ha nedan

Föreslagen lydelse

1

Denna lag gäller i fråga om skatt eller avgift enligt

1. lagen (1908: 128) om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och
rättigheter, förordningen (1927:321) om skatt vid utskiftning av aktiebolags
tillgångar, kommunalskattelagen (1928:370), förordningen (1933:395)
om ersättningsskatt, lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, lagen
(1946: 324) om skogsvårdsavgift, lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,
lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt, lagen (1958:295) om sjömansskatt,
lagen (1982:1194) om hyreshusavgift, lagen (1983:219) om
tillfällig vinstskatt.

2. lagen (1941:251) om särskild
varuskatt, lagen (1957:262) om allmän
energiskatt, lagen (1961:372)
om bensinskatt, lagen (1961:394)
om tobaksskatt, stämpelskattelagen
(1964:308), lagen (1968:430)
om mervärdeskatt, lagen (1972:
266) om skatt på annonser och reklam,
lagen (1972:820) om skatt på
spel, lagen (1973: 37) om avgift på
vissa dryckesförpackningar, vägtrafikskattelagen
(1973:601), lagen
(1973:1216) om särskild avgift för
oljeprodukter och kol, bilskrotningslagen
(1975:343), lagen
(1977:306) om dryckesskatt, lagen
(1978:69) om försäljningsskatt på
motorfordon, lagen (1978: 144) om
skatt på vissa resor, lagen
(1982:691) om skatt på vissa kassettband,
lagen (1982:1200) om
skatt på videobandspelare, lagen
(1982:1201) om skatt på viss elektrisk
kraft, lagen (1983:1053) om
skatt på omsättning av vissa värdepapper,
lagen (1983:1104) om särskild
avgift för elektrisk kraft från
kärnkraftverk,

2. lagen (1928:376) om skatt på
lotterivinster, lagen (1941:251) om
särskild varuskatt, lagen (1957:262)
om allmän energiskatt, lagen (1961:
372) om bensinskatt, lagen (1961:
394) om tobaksskatt, stämpelskattelagen
(1964:308), lagen (1968:
430) om mervärdeskatt, lagen
(1972:266) om skatt på annonser
och reklam, lagen (1972:820) om
skatt på spel, lagen (1973:37) om
avgift på vissa dryckesförpackningar,
vägtrafikskattelagen (1973:
601). lagen (1973:1216) om särskild
avgift för oljeprodukter och kol,
bilskrotningslagen (1975:343), lagen
(1977:306) om dryckesskatt, lagen
(1978:69) om försäljningsskatt
på motorfordon, lagen (1978: 144)
om skatt på vissa resor, lagen
(1982:691) om skatt på vissa kassettband,
lagen (1982: 1200) om
skatt på videobandspelare, lagen
(1982: 1201) om skatt på viss elektrisk
kraft, lagen (1983:1053) om
skatt på omsättning av vissa värdepapper,
lagen (1983:1104) om särskild
avgift för elektrisk kraft från
kärnkraftverk,

1 Senaste lydelse 1983:1105.

SkU 1983/84:22

42

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3. lagen (1981:691) om socialavgifter.

Lagen gäller även preliminär skatt, kvarstående skatt och tillkommande
skatt som avses i uppbördslagen (1953:272).

Lagen tillämpas inte om skatten eller avgiften fastställts eller uppbärs i
den ordning som gäller för tull och inte heller beträffande restavgift,
skattetillägg eller liknande avgift.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1984. Den äldre lydelsen av 1 § gäller
fortfarande i fråga om skatt som belöper på tid före ikraftträdandet.

SkU 1983/84:22

43

9 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skattefordringar
m. m.

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1971:1072) om förmånsberättigade
skattefordringar m. m. skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 §'

Förmånsrätt enligt 11 § förmånsrättslagen (1970:979) följer med fordran

på

1. skatt och avgift, som anges i 1 § första stycket uppbördslagen
(1953:272), samt skatt enligt lagen (1908: 128) om bevillningsavgifter för
särskilda förmåner och rättigheter, lagen (1958:295) om sjömansskatt,
kupongskattelagen (1970:624) och lagen (1983:219) om tillfällig vinstskatt,

2. skatt enligt lagen (1968:430) om mervärdeskatt,

3. skatt eller avgift enligt lagen
(1928: 376) om särskild skatt å vissa
lotterivinster, lagen (1941:251) om
särskild varuskatt, lagen (1957:262)
om allmän energiskatt, lagen
(1961:372) om bensinskatt, lagen
(1961:394) om tobaksskatt, stämpelskattelagen
(1964:308), lagen
(1972:266) om skatt på annonser
och reklam, lagen (1972:820) om
skatt på spel, lagen (1973:37) om
avgift på vissa dryckesförpackningar,
lagen (1973: 1216) om särskild
avgift för oljeprodukter och kol,
bilskrotningslagen (1975:343), lagen
(1977: 306) om dryckesskatt, lagen
(1978:69) om försäljningsskatt
på motorfordon, lagen (1978:144)
om skatt på vissa resor, lagen
(1982:691) om skatt på vissa kassettband,
lagen (1982: 1200) om
skatt på videobandspelare, lagen
(1982: 1201) om skatt på viss elektrisk
kraft, lagen (1983:1053) om
skatt på omsättning av vissa värdepapper,
lagen (1983:1104) om särskild
avgift för elektrisk kraft från
kärnkraftverk,

3. skatt eller avgift enligt lagen
(1928:376) om skatt på lotteri vinster,
lagen (1941:251) om särskild
varuskatt, lagen (1957:262) om allmän
energiskatt, lagen (1961:372)
om bensinskatt, lagen (1961:394)
om tobaksskatt, stämpelskattelagen
(1964:308), lagen (1972:266)
om skatt på annonser och reklam,
lagen (1972:820) om skatt på spel,
lagen (1973:37) om avgift på vissa
dryckesförpackningar, lagen

(1973: 1216) om särskild avgift för
oljeprodukter och kol, bilskrotningslagen
(1975:343), lagen
(1977:306) om dryckesskatt, lagen
(1978:69) om försäljningsskatt på
motorfordon, lagen (1978:144) om
skatt på vissa resor, lagen
(1982:691) om skatt på vissa kassettband,
lagen (1982:1200) om
skatt på videobandspelare, lagen
(1982: 1201) om skatt på viss elektrisk
kraft, lagen (1983:1053) om
skatt på omsättning av vissa värdepapper,
lagen (1983:1104) om särskild
avgift för elektrisk kraft från
kärnkraftverk,

4. skatt enligt vägtrafikskattelagen (1973:601) samt lagen (1976:339) om
saluvagnsskatt,

5. tull och särskild avgift enligt 39 § tullagen (1973:670) samt avgift
enligt lagen (1968:361) om avgift vid införsel av vissa bakverk,

1 Senaste lydelse 1983:1106.

SkU 1983/84:22

44

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6. avgift enligt lagen (1967:340) om prisreglering på jordbrukets område
och lagen (1974:226) om prisreglering på fiskets område,

7. avgift som uppbärs med tillämpning av lagen (1959: 552) om uppbörd
av vissa avgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter.

Förmånsrätten omfattar ej restavgift och liknande avgift som utgår vid
försummelse att redovisa eller betala fordringen och ej heller skatte- eller
avgiftstillägg och förseningsavgift.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1984.

SkU 1983/84:22

45

10 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1972: 266) om skatt på annonser
och reklam1

dels att 2, 8, 15, 17, 20, 22, 29 och 30 §§ skall upphöra att gälla,
dels att 11, 14, 16, 19, 21, 24, 26 och 32 §§ samt anvisningarna till 13 §
skall ha nedan angivna lydelse,
dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 33 §, av nedan angivna
lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

11 §

Skattskyldighet inträder, när vederlag
inflyter kontant eller på annat
sått kommer den skattskyldige
till godo. Utgår ej vederlag, inträder
skattskyldigheten vid offentliggörandet
eller, i fråga om reklamtrycksak,
vid trycksakens färdigställande.

Riksskatteverket kan efter ansökan
besluta, att skattskyldighet
skall inträda redan när fordran
uppkommer.

Skattskyldigheten inträder när

/. skattepliktig annons offentliggörs,

2. skattepliktig reklamtrycksak
levereras till köpare eller annars
tas ut från rörelsen,

3. skattepliktig reklam i annan
form återges.

Erhåller den skattskyldige betalning
i förskott inträder dock skattskyldighet
för betalningen när den
sker.

14

1 fråga om företag, som bedriver
postorderförsäljning, får skatten på
företagets postorderkatalog nedsättas
med 80 procent, om företagets
försäljning av sådana varor som
presenteras i katalogen normalt till
mer än hälften sker i form av postorderförsäljning.

Sker högst hälften av försäljning enligt första stycket i form av postorderförsäljning,
får nedsättningen beräknas på så stor del av skatten för
katalogen som svarar mot postorderförsäljningens andel av förstnämnda
försäljning. Nedsättning får dock ske endast om postorderförsäljningen
utgör minst 10 procent av försäljningen eller uppgår till minst 5 miljoner
kronor.

1 fråga om företag, som bedriver
postorderförsäljning, får skatten på
företagets postorderkatalog nedsättas
med 70 procent, om företagets
försäljning av sådana varor som
presenteras i katalogen normalt till
mer än hälften sker i form av postorderförsäljning.

Senaste lydelse av
2 § 1973:992
8 § 1975:117

29 8 1975:117

30 § 1974: 416. se även 1974: 863
lagens rubrik 1975: 117.

2 Senaste lydelse 1974:416.

SkU 1983/84:22

46

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Har företag, som bedriver postorderförsäljning,
erlagt skatt enligt
26 § vid införsel av företagets postorderkatalog,
får återbetalning ske
med belopp som svarar mot skillnaden
mellan det erlagda skattebeloppet
och den skatt som enligt första
eller andra stycket skulle ha utgått,
om katalogen framställts inom landet.

Har företag, som bedriver postorderförsäljning,
erlagt skatt enligt
26 § vid införsel av företagets postorderkatalog
med 10 procent av
beskattningsvärdet, får återbetalning
ske med belopp som svarar
mot skillnaden mellan det erlagda
skattebeloppet och den skatt som
enligt första eller andra stycket
skulle ha utgått, om katalogen
framställts inom landet.

Nedsättning av skatt enligt första eller andra stycket och återbetalning
av skatt enligt tredje stycket prövas av riksskatteverket efter ansökan av
postorderföretaget.

(Se vidare anvisningarna.)

16 §3

I fråga om periodisk publikation,
för vilken utgivaren äger rätt till
återbetalning av skatt enligt 24 §,
föreligger redovisningsskyldighet
endast om det sammanlagda beskattningsvärdet
av publikationens
annonser för helt kalenderår överstiger
60000 kronor. I annat fall föreligger
redovisningsskyldighet om
sammanlagda beskattningsvärdet
för helt kalenderår överstiger
20000 kronor.

(Se vidare anvisningarna.)

Skattskyldig, som ej är undantagen
från redovisningsskyldighet,
skall anmäla sig för registrering
hos riksskatteverket senast två veckor
innan verksamhet som medför
skattskyldighet börjar eller övertages.
Anmälan göres på blankett
enligt fastställt formulär. Ändras
förhållande som uppgivits i anmälningshandling
skall riksskatteverket
underrättas inom två veckor
efter ändringen.

I fråga om periodisk publikation,
för vilken utgivaren äger rätt till
återbetalning av skatt enligt 24 §,
föreligger redovisningsskyldighet
endast om det sammanlagda beskattningsvärdet
av publikationens
annonser för beskattningsår överstiger
60000 kronor. I annat fall föreligger
redovisningsskyldighet om
sammanlagda beskattningsvärdet
för beskattningsåret överstiger
20000 kronor. Är ett beskattningsår
längre eller kortare än tolv månader
skall de angivna gränserna
räknas upp eller ned i motsvarande
mån.

(Se vidare anvisningarna.)

19 §

Skattskyldiga, som inte är undantagna
från redovisningsskyldighet,
skall vara registrerade hos
riksskatteverket.

3 Senaste lydelse 1974:416.

SkU 1983/84:22

47

Nuvarande lydelse

Om verkställd registrering utfärdar
riksskatteverket särskilt bevis
som sändes till den skattskyldige.

För att avgöra om skattskyldighet
föreligger kan riksskatteverket
infordra uppgift från näringsidkare
som ej anmält sig för registrering.

21

Skattskyldig, som ej är undantagen
från redovisningsskyldighet,
skall utan anmaning lämna deklaration
rörande det sammanlagda beskattningsvärde
för vilket skatt
skall redovisas (den skattepliktiga
omsättningen) för vatje redovisningsperiod.
Redovisningsperiod
omfattar två månader. Redovisningsperioderna
är januari och februari,
mars och april, maj och juni,
juli och augusti, september och oktober
samt november och december.

När särskilda skäl föreligger,
kan riksskatteverket besluta att redovisningsperiod
tills vidare skall
vara halvt eller helt kalenderår.

24 §4

Till skattskyldig, som redovisat
reklamskatt för annonser i självständig
periodisk publikation, som
har karaktär av dagspress, populärpress
eller fackpress, återbetalar
riksskatteverket sä stor del av den
erlagda skatten för ett kalenderår
som svarar mot en skattepliktig omsättning
om, såvitt gäller dagspress,
högst 9 miljoner kronor för helt år
och, såvitt gäller annan press, högst
6 miljoner kronor för helt år. Återbetalningen
sker efter utgången av
varje halvt kalenderår. För första
halvåret av ett kalenderår får återbetalat
belopp ej överstiga skatten
på en omsättning om hälften av de
nämnda beloppen.

Föreslagen lydelse

§

Redovisningsperiod omfattar
två kalendermånader. Skattskyldig
som, i förekommande fall efter sådan
återbetalning eller befrielse
som avses i 24 §, för närmast föregående
beskattningsår har redovisat
eller skulle ha redovisat reklamskatt
med minst 300000 kronor
skall dock lämna deklaration för
varje kalendermånad.

Till skattskyldig, som redovisat
reklamskatt för annonser i självständig
periodisk publikation, som
har karaktär av dagspress, populärpress
eller fackpress, återbetalar
riksskatteverket så stor del av den
erlagda skatten för ett beskattningsår
som svarar mot en skattepliktig
omsättning om, såvitt gäller
dagspress, högst 9 miljoner kronor
för helt år och, såvitt gäller annan
press, högst 6 miljoner kronor för
helt år. Återbetalningen sker efter
utgången av varje halvt beskattningsår.
För första halvåret av ett
beskattningsår får återbetalat belopp
ej överstiga skatten på en omsättning
om hälften av de nämnda
beloppen. Är ett beskattningsår

4 Senaste lydelse 1977: 1050.

SkU 1983/84:22

48

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

längre eller kortare än tolv månader
skall de angivna gränserna räknas
upp eller ned i motsvarande
mån.

Föreligger rätt till återbetalning enligt första stycket får riksskatteverket,
om den skattepliktiga omsättningen kan förväntas med säkerhet icke överstiga
det högsta belopp för helt år som anges i första stycket, medge
befrielse från skyldighet att inbetala reklamskatt.

Om synnerliga skäl föreligger, kan riksskatteverket återbetala skatt tidi -

gare än som anges i första stycket.

26

Införes till landet reklamtrycksak
som är skattepliktig enligt 5 § eller
annonsblad som utgivits utomlands
skall reklamskatt erläggas till tullmyndighet.
Tullagen (1973:670)
gäller ifråga om skatten. Därjämte
gäller 46 § lagen (1959:92) om förfarandet
vid viss konsumtionsbeskattning.

Reklamskatt vid införsel utgår
med 10 procent av beskattningsvärdet.
Som beskattningsvärde anses
varans värde beräknat enligt 6 §
tullförordningen (1973:979). Visas
att detta värde innefattar kostnad
som ej ingår i beskattningsvärde enligt
13 § andra stycket, skall beskattningsvärdet
reduceras i motsvarande
mån. Beskattningsvärdet
för annonsblad beräknas efter samma
grunder som gäller för reklamtrycksak.

32

Talan mot beslut enligt 7 §. II §
andra stycket, 21 § andra stycket.
22 § eller 24 § andra eller tredje
stycket föres hos regeringen genom
besvär.

Talan mot beslut i fråga om utdömande
av vite enligt 20 § föres hos
kammarrätten genom besvär.

(Se vidare anvisningarna.)

§5

Införs till landet reklamtrycksak
som är skattepliktig enligt 5 § eller
annonsblad som har utgivits utomlands
skall reklamskatt erläggas till
tullmyndigheten. Därvid gäller tulllagen
(1973:670) och 9 kap. 4 § lagen
( ) om punktskatter

och prisregleringsavgifter.

Reklamskatt vid införsel utgår
med 10 procent av beskattningsvärdet
eller, om nedsättning har medgetts
enligt 14 §, med det lägre belopp
som föranleds av nedsättningen.
Som beskattningsvärde anses
varans värde beräknat enligt 6 §
tullförordningen (1973:979). Visas
att detta värde innefattar kostnad
som ej ingår i beskattningsvärde enligt
13 S andra stycket, skall beskattningsvärdet
reduceras i motsvarande
mån. Beskattningsvärdet
för annonsblad beräknas efter samma
grunder som gäller för reklamtrycksak.

§6

Talan mot beslut enligt 7 § eller
24 § andra eller tredje stycket förs
hos regeringen genom besvär.

5 Senaste lydelse 1974:416. se även 1974:863.

6 Senaste lydelse 1975: 1 17.

SkU 1983/84:22

49

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Mot beslut av riksskatteverket
enligt 10 § första stycket, 14 eller
15 § eller mot beslut om föreläggande
av vite får talan ej föras.

Beslut av riksskatteverket enligt
10 § första stycket eller 14 § får inte
överklagas.

33 §

Regler för förfarandet vid beskattningen
finns i lagen ( )

om punktskatter och prisregleringsavgifter.

Bestämmelserna i 3 kap. 5 §
nämnda lag om kontroll hos annan
än skattskyldig skall tillämpas på
varje näringsidkare här i landet för
vars räkning annons eller reklam i
någon annan form än annons offentliggörs
eller reklamtrycksak
framställs.

Anvisningar

till 13 §

Med vederlag avses det avtalade
priset, däri inräknat avtalade pristillägg
enligt faktura eller annan
handling.

Med vederlag avses, när skattskyldighet
inträder enligt II § första
stycket, den likvid som erhålles
kontant eller som i annan form
kommer den skuttskyldige till godo,
och när skattskyldighet inträder enligt
11 § andra stycket, det avtalade
priset, däri inräknat avtalade pristillägg
enligt faktura eller annan
handling.

Från vederlag får ej avräknas s. k. villkorlig rabatt som utgår vid betalning
i efterhand inom viss tid. Utställes växel eller annat skuldebrev för
betalningen, utgöres beskattningsvärdet av belopp enligt sådan handling
med tillägg av vederlag som därutöver kommit den skattskyldige till godo.
Avdrag får ej göras för diskonto vid diskontering av sådant skuldebrev.

Utgår i fråga om reklamtrycksak gemensamt vederlag för prestationer
som skall inräknas i beskattningsvärdet och för andra prestationer, bestämmes
beskattningsvärdet efter uppdelning av vederlaget efter skälig
grund. Motsvarande gäller när gemensamt vederlag utgår för skattepliktig
annons eller skattepliktig reklam och annan prestation.

Skäligt värde enligt 13 § tredje stycket bestämmes enligt ortens pris
enligt samma grunder som föreskrives för saluvärde i kommunalskattelagen
(1928: 370).

Beskattningsvärdet av särtryck utgöres av den faktiska kostnaden för
framställningen av särtrycket.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1984.

2. De äldre bestämmelserna i 17. 2! och 22 §§ och medgivanden som

4 Riksdagen 1983/84. 6 sami. Nr 22

SkU 1983/84:22

50

lämnats med stöd av dem gäller till dess motsvarande regler om redovisning
av skatt i 2 kap. lagen ( ) om punktskatter och prisreglerings avgifter

träder i kraft enligt övergångsbestämmelserna till den lagen.

3. De äldre bestämmelserna i 29 § om att riksskatteverket skall meddela
förhandsbesked gäller för ärenden, i vilka yttrande från reklamskattenämnden
har avgetts före ikraftträdandet.

4. De nya bestämmelserna i 14 § första stycket tillämpas även på ansökan
om nedsättning som kommit in till beskattningsmyndigheten före
ikraftträdandet men som avser postorderkatalog för vilken skattskyldighet
inträder efter ikraftträdandet.

SkU 1983/84:22

51

11 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1972:435) om överlastavgift

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1972:435) om överlastavgift
dels att 9 § skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas två nya paragrafer, 10 och 11 §§, av nedan
angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

9 §'

Bestämmelserna i 6, 8, 30-32
och 43 §§ vägtrafikskattelagen
(1973:601) äger motsvarande
tillämpning på överlastavgift.

Denna lag gäller ej i fråga om fordon
som
är registrerat i militära fordonsregistret,

brukas av försvarsmakten enligt
skriftligt avtal med militär myndighet,

är taget i anspråk med nyttjanderätt
enligt allmänna förfogandelagen
(1954:279), rekvisitionslagen
(1942:583), beredskapsförfogandelagen
(1942:584) eller civilförsvarslagen
(1960: 74).

Föreslagen lydelse

Bestämmelserna i 3 § andra
stycket och tredje stycket första
meningen, 6, 8, 26 a, 30, 32
och 43 §§ vägrafikskattelagen
(1973:601) äger motsvarande
tillämpning på överlastavgift. Vad
där sägs om beskattningsmyndighet
gäller då länsstyrelsen. Allmänt
ombud för överlastavgift är
den som förordnats som ombud
med stöd av 3 § fjärde stycket vägtrafikskattelagen
.

Denna lag gäller ej i fråga om fordon
som

är registrerat i militära fordonsregistret,

brukas av försvarsmakten enligt
skriftligt avtal med militär myndighet,

är taget i anspråk med nyttjanderätt
enligt förfogandelagen
(1978:262) eller civilförsvarslagen
(1960:74).

10 §

Bestämmelserna i 3 kap. 7—
15 §§ samt 9 kap. 2 och 3 §§ lagen
( ) om punktskatter och pris regleringsavgifter

får tillämpas
även för att inhämta upplysningar
till ledning för beslut om överlastavgift.
Beslut att upplysning skall
inhämtas får fattas, utom av länsstyrelsen,
av riksskatteverket efter
samråd med länsstyrelsen. Vad i
3 kap. 9, II, 13 och 15 §§ nämnda
lag sägs om beskattningsmyndigheten
skall i sådant fall i stället gälla
riksskatteverket.

1 Senaste lydelse 1975:1413.

SkU 1983/84:22

52

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse
II §

Länsstyrelsens beslut enligt denna
lag överklagas genom besvär
hos kammarrätten. Allmänna ombudets
besvärstid räknas från beslutets
dag. För besvär gäller vidare
8 kap. 4, 6, II och 13 §§ lagen
( ) om punktskatter och pris regleringsavgifter.

Vid tillämpningen
av 8 kap. 6 § är motpartens besvärstid
dock två veckor.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1984.

SkU 1983/84:22

53

12 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1972:820) om skatt på spel

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1972:820) om skatt på spel1
dels att 2, 8, 9, 12-15, 17, 18, 20 och 21 §§ skall upphöra att gälla,
dels att 7, 11 och 22 §§ skall ha nedan angivna lydelse,
dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 23 §, av nedan angivna
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Den som avser att bedriva spel
som medför skattskyldighet skall
anmäla sig för registrering hos
riksskatteverket.

Anmälan göres senast den 15 i
månaden närmast före den månad
dä spelet avses bli påbörjat.

Om verkställd registrering utfärdar
riksskatteverket särskilt bevis
som sändes till den skattskyldige.

11

Redovisning för spelskatt sker löpande
genom deklaration för bestämda
redovisningsperioder.

Redovisningsperiod utgör ifråga
om roulettspel kommande kalenderkvartal
och ifråga om bingospel
förflutet kalenderkvartal. Bedrives
verksamhet inom nöjespark, tivoli
eller liknande anläggning säsongmässigt,
kan riksskatteverket medge
kortare redovisningsperiod än
helt kalenderkvartal.

Redovisning skall lämnas för varje
tillstånd för sig. Riksskatteverket
kan dock medge, att gemensam redovisning
får lämnas för flera tillstånd.

Z

Talan mot beslut i fråga som
avses i II § andra eller tredje
stycket eller 15 § föres hos regeringen
genom besvär.

Talan mot beslut ifråga om utdömande
av vite enligt 9 § föres hos
kammarrätten genom besvär.

§

Den skattskyldige skall vara registrerad
hos riksskatteverket.

§2

Redovisning för skatt på roulettspel
lämnas för varje kalendermånad.
Skatt på bingospel redovisas
för redovisningsperioder om
två kalendermånader.

Deklaration skall lämnas för varje
spelplats. Riksskatteverket får
medge att en gemensam deklaration
lämnas för flera spelplatser.

§

1 Lagen omtryckt 1978:761.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1975:145.

2 Senaste lydelse 1978: 761.

SkU 1983/84:22

54

Nuvarande lydelse

Mot beslut av riksskatteverket
enligt 5 § första stycket eller 7—
8 §§ eller mot beslut om föreläggande
av vite får talan ej föras.

Föreslagen lydelse

Beslut av riksskatteverket enligt
5 § första stycket eller II § andra
stycket får inte överklagas.

23 §

Regler för förfarandet vid beskattningen
finns i lagen ( )

om punktskatter och prisregleringsavgifter.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1984.

SkU 1983/84:22

55

13 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973:37) om avgift på vissa dryckesförpackningar Härigenom

föreskrivs i fråga om lagen (1973:37) om avgift på vissa
dryckesförpackningar1

dels att 8 och 12 §§ skall upphöra att gälla,

dels att 2, 7, 9 och 13 §§ skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Riksskatteverket är avgiftsmyndighet
utom i fall där avgift skall
erläggas vidförtullningen.

Införes avgiftspliktig förpackning
till landet skall avgift erläggas
till tullmyndighet. Tullagen (1973:
670) gäller i fråga om avgiften.

Föreslagen lydelse

§

Regler om förfarandet vid uttag
av avgifter enligt denna lag finns i
lagen ( ) om punktskatter och

prisregleringsavgifter.

Införs avgiftspliktiga förpackningar
till landet i annat fall än som
avses i 4 § skall avgift betalas till
tullmyndigheten. Därvid gäller tulllagen
(1973:670) och 9 kap. 4 § lagen
( ) om punktskatter och

prisregleringsavgifter.

Avgiftsskyldig enligt 3 § skall anmäla
sig för registrering hos riksskatteverket
senast två veckor innan
verksamhet som medför avgiftsskyldighet
börjar eller övertages.
Anmälan göres på blankett
enligt fastställt formulär. Ändras
förhållande som uppgivits i anmälningshandling
skall riksskatteverket
underrättas inom två veckor
efter ändringen.

Om verkställd registrering utfärdar
riksskatteverket bevis som sändes
till den avgiftsskyldige.

S

Uppkommer förlust på fordran,
som avser förpackningar för vilka
avgift redovisats, eller har sådana
förpackningar återtagits i samband
med återgång av köp, får avdrag
göras för det antal förpackningar

Den som är avgiftsskyldig enligt
3 § skall vara registrerad hos riksskatteverket.

§2

1 deklaration får avdrag göras
för avgift på förpackningar som

I. har sålts med förlust för den
avgiftsskyldige, i den mån förlusten
hänför sig till bristande betalning
från köparen,

1 Lagen omtryckt 1975:144.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1975:144.

2 Senaste lydelse 1978:125.

SkU 1983/84:22

56

Nuvarande lydelse

som svarar mot den avgift som belöper
på den uppkomna förlusten
eller de återtagna förpackningarna.
Har avdrag gjorts för förlust på
fordran och inflyter därefter betalning,
skall redovisning åter lämnas
för det antal förpackningar som
svarar mot det betalda beloppet.

Föreslagen lydelse

2. återtagits i samband med
återgång av köp.

Avdrag enligt första stycket I får
göras med belopp som svarar mot
så stor del av avgiften som förlusten
visas utgöra av förpackningarnas
försäljningspris. Har sådant
avdrag gjorts och inflyter därefter
betalning, skall redovisning åter
lämnas för avgiften på det antal förpackningar
som betalningen avser.

13 §

Talan mot beslut enligt 8 eller Talan mot beslut enligt 11 § förs
11 § föres hos regeringen genom hos regeringen genom besvär,
besvär.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1984.

SkU 1983/84:22

57

14 Förslag till

Lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1973:601)

Härigenom föreskrivs i fråga om vägtrafikskattelagen (1973: 601)'
dels att 4a § skall upphöra att gälla,

dels att 3, 24, 26—28, 30 och 31 §§ skall ha nedan angivna lydelse,
dels att i lagen skall införas tre nya paragrafer, 26a, 30 a och 30 b §§,
samt närmast före 24, 26a, 27, 28, 30a, 30b och 31 §§ nya rubriker av
nedan angivna lydelse,
dels att rubriken närmast före 22 § skall lyda ”Skattebeslut m. m.” och
att närmast före 29 § skall införas rubriken ”Betalning”.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §

Beskattningsmyndighet är länsstyrelsen i det län, där fordonets ägare
har sin adress enligt bilregistret eller, om fordonet ej är registrerat, i det län
där fordonets ägare har sitt hemvist. Saknar ägaren hemvist inom landet,
är länsstyrelsen i Stockholms län beskattningsmyndighet.

Beskattningsmyndigheten får anlita
sakkunnig i enlighet med reglerna
i I kap. 6 § lagen ( ) om

punktskatter och prisregleringsavgifter.

Hos beskattningsmyndigheten
skall det finnas ett allmänt ombud
som för det allmännas talan hos förvaltningsdomstol
i mål och ärenden
enligt denna lag. Ombudet skall
också yttra sig i mål och ärenden
hos riksskatteverket om förhandsbesked.

Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer förordnar
det allmänna ombudet och ersättare
för denne.

Efterbeskattning

24 §

Beskattningsmyndigheten skall genom beslut om efterbeskattning fastställa
tillkommande vägtrafikskatt om skatt undandragits genom att

1. fordon brukats i strid mot vad som är föreskrivet om registrering och
avställning av fordon,

2. föreskriven anmälan till registreringsmyndigheten ej gjorts,

3. i anmälan eller ansökan till registreringsmyndigheten lämnats oriktig
uppgift,

4. fordonet ej undergått föreskriven registreringsbesiktning efter ändring
som avses i 13 eller 19 §.

' Lagen omtryckt 1979:280.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:869.

I varje län skall finnas allmänt
ombud som för det allmännas talan
i mål och ärenden enligt denna lag.

Regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer förordnar
allmänt ombud och ställföreträdare
för denne.

SkU 1983/84:22

58

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Tillkommande skatt fastställs genom beslut om efterbeskattning även
när vägtrafikskatt har undandragits genom att oriktig uppgift har lämnats i
mål om skatt.

Vid efterbeskattning enligt första
stycket motsvarande tillämpning.

Beslut om efterbeskattning meddelas
även om skatt fastställts enligt
23 § eller tid som sägs i 23 §
andra stycket löpt ut men får ej
meddelas senare än fem år från utgången
av det skatteår skatten
avser. Om sådant beslut gäller i övrigt
21 § första stycket andra punkten
samt andra och tredje styckena
lagen (1959:92) om förfarandet vid
viss konsumtionsbeskattning.

26

Efterbeskattning skall ej ske om
det skattebelopp som tillkommer är
att anse som ringa eller det med
hänsyn till omständigheterna framstår
som uppenbart oskäligt att efterbeskattning
sker.

eller andra stycket äger 23 § tredje

Beslut om efterbeskattning meddelas
även om skatt fastställts enligt
23 § eller tid som sägs i 23 §
andra stycket löpt ut. Ejterbeskattning
får ej ske om inte beskattningsmyndigheten
meddelar beslut
om detta senast under sjätte året
efter utgången av det skatteår skatten
avser. Efterbeskattning på
grund av oriktig uppgift i mål om
skatt får dock ske inom ett år efter
utgången av den månad då avgörande
i målet har vunnit laga kraft.
Vid efterbeskattning enligt denna
lag gäller i övrigt 4 kap. 11 och
12 §§ lagen ( ) om punktskatter

och prisregleringsavgifter.

§

Efterbeskattning får inte ske om
det skattebelopp som efterbeskattningen
avser är att anse som ringa
eller om det med hänsyn till omständigheterna
framstår som uppenbart
oskäligt att efterbeskattning
sker. Avser prövningen flera
skatteperioder för samma skatteår
skall frågan om skattebeloppet är
att anse som ringa bedömas med
hänsyn till det sammanlagda beloppet
för perioderna.

Rättelse

26a §

Finner beskattningsmyndigheten
att ett skattebeslut eller ett beslut
om efterbeskattning har blivit oriktigt
på grund av felräkning, missskrivning
eller annat uppenbart
förbiseende skall myndigheten besluta
om rättelse.

SkU 1983/84:22

59

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Skattetillägg

27 §

Vid efterbeskattning påför beskattningsmyndigheten den skattskyldige
skattetillägg med tjugo procent av det skattebelopp som tillkommer.

Har skattskyldig i mål om skatt skriftligen lämnat uppgift som befinnes
oriktig, påförs honom skattetillägg med tjugo procent av den skatt som ej
skulle ha påförts, om den oriktiga uppgiften godtagits. Skattetillägg utgår
dock ej, om uppgiften ej prövats med hänsyn till att besvären kommit in för
sent.

I fråga om skattetillägg skall 37d I fråga om skattetillägg skall 7
och 37f§§, 37g § andra stycket kap. 4 §, 6 §, 7 § andra stycket och

samt 37 h § lagen (1959:92) om för- 8 § lagen ( ) om punktskatter och

farandet vid viss konsumtionsbe- prisregleringsavgifter tillämpas.

skattning tillämpas. Uppgår skatte- Uppgår skattetillägg eller det samtillägg
eller sammanlagda beloppet manlagda beloppet av flera samti av

flera samtidigt till fastställelse digt till fastställelse föreliggande

föreliggande skattetillägg ej till 50 skattetillägg inte till 50 kronor, på kronor,

påförs ej tillägg. förs inte tillägg.

Fråga om skattetillägg prövas av beskattningsmyndigheten. Fråga om
skattetillägg på grund av oriktig uppgift i mål om skatt prövas dock av
kammarrätten på talan av allmänt ombud. Sådan talan får föras, om den
oriktiga uppgiften ej har godtagits efter prövning i sak eller ej prövats i
målet, och skall väckas inom ett år från utgången av den månad då dom
eller slutligt beslut i målet vunnit laga kraft.

Förseningsavgift

28 §

Har vederbörlig uppgift för skatteperiod om körsträcka för kilometerskattepliktigt
fordon inte kommit in inom föreskriven tid skall erinran om
uppgiftsskyldigheten och om förseningsavgift sändas till den som ägde
fordonet vid utgången av skatteperioden, om ej annat följer av andra
stycket.

Har i fall som avses i första stycket ägaren underlåtit att inom föreskriven
tid lämna uppgift för skatteperiod om fordonets körsträcka för minst
en av de tre närmast föregående skatteperioderna påför beskattningsmyndigheten
ägaren förseningsavgift. Detsamma gäller om ägaren har anmanats
att lämna uppgift om körsträcka men ej efterkommit anmaningen inom
tid som har föreskrivits i denna.

Förseningsavgift enligt andra stycket utgår med 100 kronor. Avgiften
bestäms dock till 200 kronor om förseningsavgift har påförts för minst en
av de tre närmast föregående skatteperioderna eller om förseningen avser
uppgift som ägaren har anmanats att lämna.

Fråga om förseningsavgift prövas Fråga om förseningsavgift prövas
av beskattningsmyndigheten. I frå- av beskattningsmyndigheten. 1 fråga
om förseningsavgift skall 37f § ga om förseningsavgift skall 7 kap.

järsta och tredje styckena samt 6 § första och tredje styckena samt

37 h § lagen (1959:92) om förfaran- 7 kap. 8 § lagen ( ) om punktskat det

vid viss konsumtionsbe skatt- ter och prisregleringsavgifter till ning

tillämpas. Utöver vad som fö- lämpas. Därutöver gäller att förse -

SkU 1983/84:22

60

Nuvarande lydelse

reskrivs i nämnda 37f § första
stycket gäller att förseningsavgifter
avseende samma fordonsägare för
en och samma skatteperiod får nedsättas
till 500 kronor eller, i fall som
avses i tredje stycket andra meningen,
1 000 kronor.

30

/ den mån ej annat följer av denna
lag äger 4, 9, 12—15 och 22 §§
lagen <1959:92) om förfarandet vid
viss konsumtionsbeskattning motsvarande
tillämpning i fråga om
förfarandet enligt denna lag. Vad
bestämmelserna innehåller om deklaration
gäller i stället uppgift,
som skall lämnas enligt särskilda
föreskrifter och ligga till grund för
påföring eller fastställelse av skatt.

Vad i uppbördslagen (1953:272) stadgas om indrivning, avkortning och
avskrivning av skatt skall i tillämpliga delar gälla fordonsskatt, kilometerskatt,
skattetillägg och förseningsavgift. Vid återbetalning av skatt skall
avräknas endast sådan till betalning förfallen fordonsskatt eller kilometerskatt
som ej erlagts, restavgift som belöper på sådan skatt samt sådan
avgift enligt bilregisterkungörelsen (1972:599) som uppbäres i samband
med uppbörd av vägtrafikskatt. 1 fråga om avräkning av avgifter som nu
har sagts äger 23 och 31 §§ motsvarande tillämpning.

Införsel enligt 15 kap. utsökningsbalken får äga rum vid indrivning av
fordonsskatt, kilometerskatt, restavgift, skattetillägg och förseningsavgift.

Skattekontroll

30a §

Bestämmelserna i 2 kap. 11 §, 3
kap. 2—5 §§, 6 § första stycket och
7-15 §§ samt 9 kap. 2 och 3 §§ lagen
< ) om punktskatter och prisregleringsavgifter
gäller vid kontroll
av vägtrafikskatt. Vad som
sägs om deklaration gäller i stället
uppgifter som skall lämnas enligt
särskilda föreskrifter och ligga till
grund för påföring eller fastställelse
av skatt.

Skatterevision får företas, förutom
av beskattningsmyndigheten,
av riksskatteverket. Vad i 3 kap. 9,
11, 13 och 15 §§ sägs om beskatt -

Föreslagen lydelse

ningsavgifter avseende samma fordonsägare
för en och samma skatteperiod
får nedsättas till 500 kronor
eller, i fall som avses i tredje
stycket andra meningen, 1 000 kronor.

§2

2 Senaste lydelse 1982:994.

SkU 1983/84:22

61

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ningsmyndighet skall därvid gälla
riksskatteverket. Beslut om sådan
revision fattas av riksskatteverket
efter samråd med beskattningsmyndigheten.

Förhandsbesked

30b §

Bestämmelserna om förhandsbesked
i 6 kap. lagen ( .) om
punktskatter och prisregleringsavgifter
gäller även för vägtrafikskatt.
Vad där sägs om beskattningsmyndighet
gäller riksskatteverket,
och vad som sägs om allmänt
ombud gäller allmänt ombud
enligt 3 §.

31

Besvär

§

Mot beslut som avses i 23-27 §§,
28 § andra eller tredje stycket eller
40 § eller som avser rättelse får
skattskyldig och allmänt ombud
föra talan genom besvär hos kammarrätt.
Allmänna ombudets besvärstid
räknas från beslutets dag.

Mot beslut enligt 16 § andra stycket andra meningen eller 21 § fjärde
stycket tredje meningen får skattskyldig föra talan genom besvär hos
regeringen.

Mot beslut som avses i 23-27 §§,
28 § andra eller tredje stycket eller
40 § eller som avser rättelse eller
utdömande av vite får skattskyldig
och allmänt ombud föra talan genom
besvär hos kammarrätt.

Bestämmelserna i 40 och 45 §§
lagen (1959:92) om förfarandet vid
viss konsumtionsbeskattning gäller
i tillämpliga delar besvär i fråga
som avses i första stycket.

Allmänt ombud får föra talan till
skattskyldigs förmån.

Bestämmelserna i 8 kap. 2, 3, 4,
6, II och 13 §§ lagen ( ) om

punktskatter och prisregleringsavgifter
gäller även för vägtrafikskatt.
Vad där sägs om allmänt ombud
gäller dä allmänt ombud enligt 3 §.
Vid tillämpningen av 8 kap. 6 § är
motpartens besvärstid dock två
veckor.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1984.

SkU 1983/84:22

62

15 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1974:226) om prisreglering på Fiskets område Härigenom

föreskrivs i fråga om lagen (1974:226) om prisreglering på
fiskets område1

dels att 9, 15, 16 och 20 §§ samt rubriken närmast före 19 § skall upphöra
att gälla,

dels att 8,11, 13, 19, 21 och 23 §§ skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Prisregleringsavgift för svenskfångad
fisk skall erläggas i den ordning
statens jordbruksnämnd bestämmer.
Jordbruksnämnden får
föreskriva att avgift skall uppbäras
av kommunal fiskhamnsförvaltning
eller annan organisation. Avgift
som uppbäres av annan än jordbruksnämnden
skall redovisas till
denna.

Föreslagen lydelse

Prisregleringsavgiften skall betalas
av köparen. Säljaren skall dock
betala avgift för

1. fisk av egen fångst som han
säljer i fast fiskbutik för förbrukning
i köparens hushåll.

2. fisk som förs iland av den som
förutom fiske bedriver handel med
inköpt fisk,

3. fisk av egen fångst som han
för iland i Sverige och därefter exporterar,

4. fisk av egen fångst som han
själv bereder och säljer.

För fisk som säljs vid fiskauktion
skall den som bedriver auktionen
betala avgiften.

11 §2

Prisregleringsavgift för importfisk
skall, om ej annat föijer av andra
stycket, erläggas till tullverket i
den ordning som gäller för tull.
Även i övrigt gäller i sådant fall i
tillämpliga delar vad som är föreskrivet
om tull. Avgiftsmedlen skall
inlevereras till statens jordbruksnämnd
i den ordning regeringen bestämmer.

Jordbruksnämnden får efter
samråd med generaltullstyrelsen
föreskriva att avgift i stället skall
uppbäras av kommunal fiskhamns 1

Senaste lydelse av

9 § 1980:406
15 § 1980:406
20 § 1980:406.

2 Senaste lydelse 1974: 866.

Prisregleringsavgift för importfisk
skall, om inte jordbruksnämnden
efter samråd med generaltullstyrelsen
föreskriver annat, erläggas
till tullverket i den ordning som
gäller för tull. Även i övrigt gäller i
sådant fall i tillämpliga delar vad
som är föreskrivet om tull. Avgiftsmedlen
skall inlevereras till statens
jordbruksnämnd i den ordning regeringen
bestämmer.

SkU 1983/84:22

63

Nuvarande lydelse

förvaltning eller annan organisation.
Avgift som uppbäres av annan
än jordbruksnämnden skall redovisas
till denna.

Föreslagen lydelse

13 §3

För sådana varor som anges i bilagan
till denna lag och som förs ut
ur landet skall erläggas utförselavgift.
Avgiften uppbärs av statens
jordbruksnämnd.

För sådana varor som anges i bilagan
till denna lag och som förs ut
ur landet skall erläggas utförselavgift.
Avgiften uppbärs av statens
jordbruksnämnd eller den jordbruksnämnden
bemyndigar.

Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från denna avgiftsskyldighet.

Föreligger avgiftsskyldighet får, om jordbruksnämnden inte medger annat,
utförsel ske endast om bevis att avgiften har erlagts företes för tullmyndigheten.

Nämnden får som villkor för
medgivande enligt tredje stycket föreskriva
att säkerhet skall ställas
för avgiftsbeloppet.

19 §4

I fråga om annan avgift som
avses i denna lag än sådan som erlägges
till tullverket gäller i den
omfattning statens jordbruksnämnd
bestämmer i tillämpliga delar
8—12 §§ lagen (1959:92) om förfarandet
vid viss konsumtionsbeskattning.
Vad som i nämnda lag
sägs om beskattningsmyndighet
gäller jordbruksnämnden, om
skattskyldig den som är skyldig att
erlägga avgift och om skattepliktig
vara avgiftsbelagd vara.

I fråga om annan avgift som
avses i denna lag än sådan som erläggs
till tullverket gäller lagen
( ) om punktskatter och

prisregleringsavgifter.

21 §5

Den som till ledning vid fastställande
av avgift uppsåtligen eller av
grov oaktsamhet avger handling
med oriktig uppgift och därigenom
föranleder fara för att avgift undandrages
dömes till böter eller fängelse
i högst två år, om ej gärningen är
belagd med straff i lagen (1960:418)
om straff för varusmuggling.

Den som till ledning vid fastställande
av avgift uppsåtligen eller av
grov oaktsamhet avger handling
med oriktig uppgift och därigenom
föranleder fara för att avgift undandras.
döms till böter eller fängelse i
högst två år. om inte gärningen är
belagd med straff i lagen (1960: 418)
om straff för varusmuggling.

' Med nuvarande lydelse avses den i prop. 1983/84: 61 föreslagna lydelsen.

4 Senaste lydelse 1980: 406.

5 Senaste lydelse 1980:406.

SkU 1983/84:22

64

Nuvarande lydelse

Den som uppsåtligen eller av
grov oaktsamhet underlåter att
avge deklaration eller annan därmed
jämförlig handling till ledning
vid fastställande av avgift eller, såvitt
gäller avgift enligt 7 §, bryter
mot 4 § lagen (1959:92) om förfarandet
vid viss konsumtionsbeskattning
dömes till böter.

I ringa fall dömes ej till ansvar
enligt första eller andra stycket.

Föreslagen lydelse

Den som uppsåtligen eller av
grov oaktsamhet underlåter att
avge deklaration eller annan därmed
jämförlig handling till ledning
vid fastställande av avgift döms till
böter.

Detsamma gäder om den som
skall erlägga avgift enligt denna
lag till annan än tullmyndighet uppsåtligen
eller av grov oaktsamhet
åsidosätter bokföringsskyldighet
eller föreskriven skyldighet att föra
och bevara räkenskaper och därigenom
allvarligt försvårar jordbruksnämndens
kontrollverksamhet.

I ringa fall döms inte till ansvar
enligt första - tredje styckena.

23 §6

Beslut, som statens jordbruksnämnd i särskilt fall meddelat enligt denna
lag eller med stöd av regeringens förordnande enligt lagen, i fråga om annat
än en import- eller exportlicens, får överklagas hos kammarrätten genom
besvär.

Andra beslut, som jordbruksnämnden meddelat enligt lagen eller med
stöd av regeringens förordnande enligt lagen, får överklagas hos regeringen
genom besvär.

Jordbruksnämndens beslut i frågor
som avses i 8—12 §§ lagen
(1959:92) om förfarandet vid viss
konsumtionsbeskattning får inte
överklagas.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1984.

* Med nuvarande lydelse avses den i prop. 1983/84: 61 föreslagna lydelsen.

SkU 1983/84:22

65

16 Förslag till

Lag om ändring i bilskrotningslagen (1975: 343)

Härigenom föreskrivs att 11 § bilskrotningslagen (1975:343) skall ha
nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

11

Bestämmelserna i lagen
(1978:69) om försäljningsskatt på
motorfordon med undantag av 8, 13
och 15 §§ äger motsvarande
tillämpning i fråga om skrotningsavgift.

Föreslagen lydelse
§'

Bestämmelserna i lagen
(1978:69) om försäljningsskatt på
motorfordon med undantag av 8, 13
och 15 §§ äger motsvarande
tillämpning i fråga om skrotningsavgift.
Vidare finns bestämmelser
för skrotningsavgift i lagen
( ) om punktskatter och pris regleringsavgifter.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1984.

1 Senaste lydelse 1978:71.

5 Riksdagen 1983184. 6 sami. Nr22

SkU 1983/84:22

66

17 Förslag till

Lag om ändring i bevissäkringslagen (1975:1027) för skatte- och
avgiftsprocessen

Härigenom föreskrivs att 1 § bevissäkringslagen (1975: 1027) för skatteoch
avgiftsprocessen skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Denna lag är tillämplig vid revision
eller annan granskning för fastställande
av skatt, tull eller avgift
enligt lagen (1908: 128 s. 1) om bevillningsavgifter
för särskilda förmåner
och rättigheter, uppbördslagen
(1953:272), taxeringslagen
(1956:623), lagen (1958:295) om
sjömansskatt, lagen (1959:92) om
förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning,
lagen (1959:552) om
uppbörd av vissa avgifter enligt lagen
om allmän försäkring, m.m.,
stämpelskattelagen (1964:308), lagen
(1967:340) om prisreglering på
jordbrukets område, lagen
(1968:430) om mervärdeskatt, kupongskattelagen
(1970:624), vägtrafikskattelagen
(1973:601), förordningen
(1973:602) om särskild
vägtrafikskatt, tullagen (1973:670),
lagen (1974:226) om prisreglering
på fiskets område.

Föreslagen lydelse

Denna lag är tillämplig vid revision
eller annan granskning för fastställande
av skatt, tull eller avgift
enligt lagen (1908: 128 s. 1) om bevillningsavgifter
för särskilda förmåner
och rättigheter, uppbördslagen
(1953:272), taxeringslagen
(1956:623), lagen (1958:295) om
sjömansskatt, lagen (1959:552) om
uppbörd av vissa avgifter enligt lagen
om allmän försäkring, m.m.,
stämpelskattelagen (1964:308), lagen
(1968:430) om mervärdeskatt,
kupongskattelagen (1970: 624), vägtrafikskattelagen
(1973:601), förordningen
(1973:602) om särskild
vägtrafikskatt, tullagen (1973:670)
och lagen ( ) om punktskatter

och prisregleringsavgifter.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1984.

Säkringsåtgärder som har vidtagits med stöd av äldre bestämmelser skall
efter den nya lagens ikraftträdande anses vidtagna med stöd av denna.

SkU 1983/84:22

67

18 Förslag till

Lag om ändring i utsädeslagen (1976:298)

Härigenom föreskrivs i fråga om utsädeslagen (1976: 298)'
dels att 6 § skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i 7 § orden ”centrala frökontrollanstalten” skall utbytas mot
”utsädeskontrollen”.

Föreslagen lydelse
6 §2

Nuvarande lydelse

Om växtförädlingsavgift gäller i
tillämpliga delar lagen (1959:92)
om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning
utom såvitt avser
37 a-37 j §§. Beskattningsmyndighet
är statens centrala frökontrollanstalt.
Annan som utför statsplombering
av utsäde skall debitera
och uppbära avgiften för centrala
frökontrollanstaltens räkning. Vite
förelägges och utdömes av lantbruksstyrelsen.
Till allmänt ombud
utses tjänsteman hos lantbruksstyrelsen.

Varje plomberingstillfälle utgör
sådan beskattningsperiod som
avses i lagen om förfarandet vid
viss konsumtionsbeskattning. Vid
tillämpningen av 19 § nämnda lag
har verkställd debitering samma
verkan som där angivet preliminärt
beslut. Avgiften skall i sådant fall
erläggas inom den tid som bestämmes
av den som utför statsplombering.

Om växtförädlingsavgift gäller I
kap., 3 kap. 7-15 §§ samt 4, 5, 8
och 9 kap. lagen ( ) om

punktskatter och prisregleringsavgifter.
Beskattningsmyndighet är
statens utsädeskontroll. Vad som
sägs om beskattningsmyndighet i 3
kap. och 9 kap. 3 § nämnda lag
skall dock gälla lantbruksstyrelsen.
Om annan än statens utsädeskontroll
utför statsplombering av utsäde,
skall denne debitera och uppbära
avgiften för utsädeskontrollens
räkning. Till allmänt ombud utses
tjänsteman hos lantbruksstyrelsen.

Avgiftsskyldighet inträder vid
varje plomberingstillfälle. Verkställd
debitering har samma verkan
som ett beslut enligt 4 kap. 3 § lagen!
)om punktskatter och
prisregleringsavgifter. Avgiften
skall i sådant fall betalas inom den
tid som bestäms av den som utför
statsplombering.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1984.

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1979:298.

2 Senaste lydelse 1978:203.

SkU 1983/84:22

68

19 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1977:306) om dryckesskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1977:306) om dryckesskatt1
dels att 3, 7, 12 och 14 §§ skall upphöra att gälla,
dels att 6, 8, 13 och 15 §§ skall ha nedan angivna lydelse,
dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 16 §, av nedan angivna
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Den som inom landet yrkesmässigt
bedriver verksamhet som medför
skattskyldighet enligt 4 § första
stycket skall anmäla sig för registrering
hos riksskatteverket senast
två veckor innan verksamheten påbörjas
eller övertages. Ändras förhållande
som uppgivits i anmälan
skall riksskatteverket underrättas
inom två veckor efter ändringen.

Om verkställd registrering utfärdar
riksskatteverket bevis som sändes
till den skattskyldige.

För att avgöra om skattskyldighet
föreligger kan riksskatteverket
infordra uppgift från näringsidkare
som ej har anmält sig för registrering.

Den som ämnar yrkesmässigt till
landet införa skattepliktig malt- eller
läskedryck för försäljning till
återförsäljare kan efter ansökan registreras
hos riksskatteverket. Ändras
förhållande som har uppgivits i
ansökningshandling äger 6 och
7 §§ motsvarande tillämpning.

Om verkställd registrering utfärdar
riksskatteverket bevis som sändes
till den skattskyldige.

13

I deklaration för skatt på maltoch
läskedrycker får särskilt för
vaije varuslag avdrag göras för
myckenhet, som

§

Den som inom landet yrkesmässigt
bedriver verksamhet som medför
skattskyldighet enligt 4 § första
stycket skall vara registrerad hos
riksskatteverket.

§

Den som yrkesmässigt för in
skattepliktig malt- eller läskedryck
till landet för försäljning till återförsäljare,
kan om verksamheten är av
större omfattning eller annars om
det finns särskilda skäl registreras
hos riksskatteverket.

§2

I deklaration för skatt på maltoch
läskedrycker får särskilt för
varje varuslag avdrag göras för
skatt på drycker, som

1 Senaste lydelse av 12 § 1983:533.

2 Senaste lydelse 1978: 126.

SkU 1983/84:22

69

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1. har utförts ur landet eller har förts till svensk frihamn för annat
ändamål än att förbrukas där eller har lagts upp på tullager som inrättats
för förvaring av proviant eller, såvitt avser starköl, har levererats för
försäljning i exportbutik,

2. har försålts till den som enligt 7 § tullförordningen (1973:979) åtnjuter
tullfrihet vid införsel av varor,

3. har förvärvats för återförsäljning och för vilken skattskyldighet tidigare
inträtt,

4. har tagits i anspråk för provning,

5. har återtagits i samband med återgång av köp,

6. har försålts med förlust för den skattskyldige, i den mån förlusten
hänför sig till bristande betalning från köpare.

Avdrag enligt första stycket 6 får
göras med belopp som svarar mot
så stor del av skatten som förlusten
visas utgöra av varans försäljningspris.
Har sådant avdrag gjorts och
inflyter därefter betalning, skall redovisning
åter lämnas för skatten
på de drycker betalningen avser.

1 deklaration för skatt på spritdrycker
och vin får avdrag göras
för skatt på drycker som har återtagits
i samband med återgång av
köp.

15 §

Införes skattepliktig dryck till Införs skattepliktig dryck till lanlandet
av annan än den som har det av annan än den som har regiblivit
registrerad som importör en- strerats som importör enligt 8 §,

ligt 8 § skall dryckesskatt erläg- skall dryckesskatt erläggas till tull gas

till tullmyndighet. Tullagen myndigheten. Därvid gäller tulla (1973:670)

gäller i fråga om skal- gen (1973: 670) och 9 kap. 4 § lagen

ten. Därjämte gäller 46 § lagen ( ) om punktskatter och

(1959:92) om förfarandet vid viss prisregleringsavgifter.
konsumtionsbeskattning.

Skatt utgår inte vid införsel av spritdrycker och vin av partihandelsbolaget
eller för bolagets räkning eller vid införsel av skattepliktiga drycker i
den ordning som avses i 18 § lagen (1977: 293) om handel med drycker.

16 §

Regler för förfarandet vid beskattningen
finns i lagen ( )

om punktskatter och prisregleringsavgifter.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1984.

SkU 1983/84:22

70

20 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon Härigenom

föreskrivs i fråga om lagen (1978:69) om försäljningsskatt på
motorfordon

dels att 10 § skall upphöra att gälla,

dels att 3, 9 och 16 §§ skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 19 §, av nedan angivna
lydelse.

Nuvarande lydelse

3

Riksskatteverket är beskattningsmyndighet
om ej annat följer av
andra stycket. Lagen (1959:92) om
förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning
skall därvid tillämpas.

Då skattepliktigt motorfordon införes
till landet av annan än den
som har registrerats som importör
enligt 6 § andra stycket erlägges
skatt till tullmyndighet. Därvid gäller
tullagen (1973:670) och 46 § lagen
om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning.

Deklarationsskyldighet m. m.

9

Registrerad skattskyldig skall
lämna deklaration till riksskatteverket
för varje kalendermånad (redovisningsperiod).
I deklarationen
skall redovisas skatt för de fordon
för vilka skattskyldighet har inträtt
under perioden.

I deklaration får skattskyldig göra avdrag för skatt på motorfordon

1. som har förts in i förteckning enligt 2 § exportvagnskungörelsen
(1964:39) eller som, enligt bevis av tullmyndighet, av den skattskyldige
eller för dennes räkning har förts ur landet eller förts till svensk frihamn för
annat ändamål än att brukas där och som icke har varit registrerat eller har
varit registrerat endast i förening med avställning,

2. som den skattskyldige har återtagit i samband med återgång av köp
och som icke har varit registrerat eller har varit registrerat endast i förening
med avställning,

3. för vilket försäljningsskatt visas ha påförts tidigare, i annat fall än
som avses i 2 eller

4. vars försäljning har förorsakat den skattskyldige förlust på grund av
bristande betalning från köpare som är yrkesmässig återförsäljare av motorfordon.

Föreslagen lydelse

§

Införs skattepliktigt motorfordon
till landet av annan än den som har
registrerats som importör enligt 6 §
andra stycket skall skatt erläggas
till tullmyndigheten. Därvid gäller
tullagen (1973:670) och 9 kap. 4 §
lagen ( ) om punktskatter

och prisregleringsavgifter.

Avdrag m. m.

§

SkU 1983/84:22

71

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Avdrag som avses i andra
stycket 4 får göras med belopp som
svarar mot så stor del av skatten
som förlusten visas utgöra av fordonets
försäljningspris.

Avdrag som avses i första
stycket 4 får göras med belopp som
svarar mot så stor del av skatten
som förlusten visas utgöra av fordonets
försäljningspris. Har sådant
avdrag gjorts och inflyter därefter
betalning, skall redovisning åter
lämnas för skatten på de motorfordon
som betalningen avser.

§'

I fall som avses i 3 § utgår inte
skatt om fordonet förtullas under
omständighet som för tullpliktig
vara medför tullfrihet eller tullnedsättning
med stöd av 7, 11 eller 12 §
eller, om annat inte följer av andra
stycket, 13 § 1 tullförordningen
(1973:979).

Befrielse från skatt enligt första stycket jämfört med 13 § 1 tullförordningen
medges inte för

1. fordon, för vilket rätt till avdrag föreligger enligt 9 § andra stycket 1,
om fordonet förtullas för någon annan än den avdragsberättigade,

2. fordon, för vilket återbetalning av eller befrielse från skatt har medgivits
enligt 12 §.

Har skattefrihet enligt första stycket medgivits men har förutsättningarna
för tullfrihet eller tullnedsättning upphört, ankommer det på tullmyndigheten
att ta ut den på fordonet belöpande skatten.

19 §

Regler för förfarandet vid beskattningen
finns i lagen ( )

om punktskatter och prisregleringsavgifter.

16

I fall som avses i 3 § andra
stycket utgår inte skatt om fordonet
förtullas under omständighet som
för tullpliktig vara medför tullfrihet
eller tullnedsättning med stöd av 7,
11 eller 12 § eller, om annat inte
följer av andra stycket, 13 § 1 tullförordningen
(1973:979).

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1984.

1 Senaste lydelse 1981:255.

SkU 1983/84:22

72

21 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1978:144) om skatt på vissa resor

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1978:144) om skatt på vissa
resor

dels att 4 och 10 §§ skall upphöra att gälla,

dels att 3, 6,7, 9, 11 och 13 §§ skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Flygning med flygplan, vars
högsta tillåtna startvikt uppgår till
högst 5700 kilogram eller som är
godkänt för befordran av högst tio
passagerare, anses ej som charterflygning.

(

Den som avser att utföra charterflygning
skall anmäla sig för registrering
hos riksskatteverket.

För att avgöra om skattskyldighet
föreligger kan riksskatteverket
infordra uppgift från den som utför
flygning och som ej har anmält sig
för registrering.

Underlåter skattskyldig att utse
representant enligt 5 § eller underlåter
någon att göra anmälan eller
lämna uppgift enligt 6 §, kan riksskatteverket
förelägga honom att
vid vite fullgöra sin skyldighet. Försuttet
vite utdöms av länsskatterätten
i Stockholms län.

Föreslagen lydelse

§

Flygning med flygplan, vars
högsta tillåtna startvikt uppgår till
högst 5700 kilogram och som är
godkänt för befordran av högst tio
passagerare, anses ej som charterflygning.

§

Den skattskyldige skall vara registrerad
hos riksskatteverket.

§

Underlåter den skattskyldige att
utse representant enligt 5 § kan
riksskatteverket förelägga honom
att vid vite fullgöra sin skyldighet.
Fråga om utdömande av vite prövas
av länsrätten i Stockholms län.

9 §'

Reseskatt utgår med 150 kronor per
Reseskatt utgår ej för passagerare
som inte fyllt 12 år. Reseskatt
utgår ej heller för passagerare som
deltar i charterflygning som avses i
2 § 1, 2, 4 eller 5 utan egen kostnad
i egenskap av anställd hos den som
utför flygningen eller anordnar eller
förmedlar resa i vilken flygningen
ingår.

passagerare.

Reseskatt utgår inte för passagerare
som inte fyllt 12 år. Reseskatt
utgår inte heller för passagerare
som deltar i charterflygning som
avses i 2 § första stycket 1,2,4 eller
5 utan egen kostnad i egenskap av
anställd hos den som utför charterflygning
eller anordnar eller förmedlar
resa i vilken sådan flygning
ingår.

1 Senaste lydelse 1980:683.

SkU 1983/84:22

73

Nuvarande lydelse

II

I deklaration får skallskyldig
göra avdrag för reseskatt som hänför
sig till förlust på grund av bristande
betalning från uppdragsgivare.

13

Lagen (1959:92) om förfarandet
vid viss konsumtionsbeskattning
skall tillämpas på reseskatt. Lagens
bestämmelser om kontroll hos
annan än skattskyldig skall tillämpas
på researrangör och annan
som anordnar resa i vilken charterflygning
ingår.

Föreslagen lydelse
§

I deklaration får den skattskyldige
göra avdrag för reseskatt som
hänför sig till förlust på grund av
bristande betalning från uppdragsgivare.
Avdrag får göras med så
stor del av skatten som förlusten
visas utgöra av charterflygningens
pris.

Har sådant avdrag gjorts och inflyter
därefter betalning skall redovisning
åter lämnas för skatten för
det antal passagerare som betalningen
avser.

§

Regler för förfarandet vid beskattningen
finns i lagen ( )

om punktskatter och prisregleringsavgifter.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1984.

SkU 1983/84:22

74

22 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter,
tullar och avgifter

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1978:880) om betalningssäkring för
skatter, tullar och avgifter skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §'

Betalningssäkring får användas i fråga om fordran på

1. skatt, tull eller avgift som avses i 1 § första stycket lagen (1971:1072)
om förmånsberättigade skattefordringar m. m.,

2. skatt enligt lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt,

3. skatte- eller avgiftstillägg eller förseningsavgift,

4. ränta eller avgift som utgår i samband med uppbörd eller indrivning
av fordran enligt 1, 2 eller 3,

5. skattebelopp jämte restavgift 5. skattebelopp jämte restavgift
eller ränta som företrädare för juri- eller ränta som företrädare för juridisk
person är skyldig att betala en- disk person är skyldig att betala enligt
77 a § uppbördslagen (1953: ligt 77 a § uppbördslagen (1953:

272), 48 a § lagen (1968:430) om 272), 48 a § lagen (1968:430) om

mervärdeskatt, 27 a § lagen mervärdeskatt, 17 § 1 mom. lagen

<1959:92) om förfarandet vid viss (1958: 295) om sjömansskatt eller 5

konsumtionsbeskattning eller 17 § kap. 17 § lagen ( ) om punkt 1

mom. lagen (1958:295) om sjö- skatter och prisregleringsavgifter.

mansskatt.

Betalningssäkring får användas också i fråga om sådan fordran på utländsk
skatt, tull eller avgift, för vilken säkerställande av betalning får ske
här i riket enligt överenskommelse mellan Sverige och främmande stat.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1984.

Åtgärder som har vidtagits med stöd av äldre bestämmelser skall efter
den nya lagens ikraftträdande anses vidtagna med stöd av denna.

' Senaste lydelse 1981:1318.

SkU 1983/84:22

75

23 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1982:691) om skatt på vissa kassettband

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1982:691) om skatt på vissa
kassettband

dels att 12 § skall upphöra att gälla,
dels att 5, 10 och 11 §§ skall ha nedan angivna lydelse,
dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 19 §, av nedan angivna
lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Riksskatteverket är, utom i fall
som avses i andra stycket, beskattningsmyndighet
för kassettskatt.
Därvid gäller lagen (1959:92) om
förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning.

Då ett skattepliktigt band införs
till landet av någon som inte har
blivit registrerad enligt 9 §, skall
skatten erläggas till tullmyndigheten.
I sådana fall gäller tullagen
(1973:670) i fråga om skatten.
Dessutom gäller 46 § lagen
(1959:92) om förfarandet vid viss
konsumtions beskattning.

Då ett skattepliktigt band införs
till landet av någon som inte har
blivit registrerad enligt 9 §, skall
skatten erläggas till tullmyndigheten.
I sådana fall gäller tullagen
(1973:670) i fråga om skatten.
Dessutom gäller 9 kap. 4 § lagen
( ) om punktskatter och prisreg leringsavgifter.

10 §

Skattskyldig skall lämna deklaration till riksskatteverket för vaije period
om två kalendermånader räknat från kalenderårets böljan (redovisningsperiod).

Riksskatteverket får, när särskilda
skäl föreligger, medge att deklaration
lämnas för helt kalenderår.

11

1 deklarationen skall skatt redovisas
för de band för vilka skattskyldighet
har inträtt under perioden.
Avdrag får göras för skatt på sådana
band

1. som har förts ut ur landet eller
förts till svensk frihamn för annat
ändamål än att användas där,

2. för vilka skattskyldighet tidigare
enligt denna lag har inträtt,

3. som har återtagits i samband
med återgång av köp,

1 deklarationen får avdrag göras
för skatt på sådana band

1. som har förts ut ur landet eller
förts till svensk frihamn för annat
ändamål än att användas där,

2. för vilka skattskyldighet tidigare
enligt denna lag har inträtt,

3. som har återtagits i samband
med återgång av köp.

1 Senaste lydelse 1983: 222.

SkU 1983/84:22

76

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4. som har sålts med förlust för
den skattskyldige, i den mån förlusten
hänför sig till bristande betalning
från köparen,

5. för vilka sådan avgift som
avses i ett den 2 mars 1982 träffat
avtal mellan staten samt Sveriges
Biografägareförbund, Folkets Husföreningarnas
Riksorganisation,
Föreningen Våra Gårdar, Sveriges
Filmuthyrareförening u.p.a., Föreningen
Sveriges Filmproducenter
och föreningen IFPI-VIDEO har
erlagts till stiftelsen Svenska Filminstitutet.

4. som har sålts med förlust för
den skattskyldige, i den mån förlusten
hänför sig till bristande betalning
från köparen,

5. för vilka sådan avgift som
avses i ett den 2 mars 1982 träffat
avtal mellan staten samt Sveriges
Biografägareförbund, Folkets Husföreningarnas
Riksorganisation,
Föreningen Våra Gårdar, Sveriges
Filmuthyrareförening u.p.a., Föreningen
Sveriges Filmproducenter
och föreningen IFPI-VIDEO har
erlagts till stiftelsen Svenska Filminstitutet.

Avdrag enligt första stycket 4 får
göras med belopp som svarar mot
så stor de! av skatten som förlusten
visas utgöra av bandens försäljningspris.
Har sådant avdrag
gjorts och inflyter därefter betalning
skall redovisning åter lämnas
för skatten på de band som betalningen
avser.

Avdrag som avses i första
stycket 5 får göras även om avgiften
har erlagts efter redovisningsperiodens
utgång men före den tidpunkt
då deklarationen skall ha
kommit in till beskattningsmyndigheten.

1 deklarationen skall även uppges det antal skattepliktiga ljudkassettband,
med angivande av deras speltid, som den skattskyldige har använt
för sådan inspelning eller kopiering som sker yrkesmässigt.

Avdrag som avses i första
stycket 5 får göras även om avgiften
har erlagts efter redovisningsperiodens
utgång men före den tidpunkt
som avse.? i 12 §.

19 §

Regler för förfarandet vid beskattningen
finns i lagen ( ) om

punktskatter och prisregleringsavgifter.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1984.

SkU 1983/84:22

77

24 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1982:1200) om skatt på videobandspelare

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1982:1200) om skatt på videobandspelare dels

att 7 § skall upphöra att gälla,

dels att 3, 8 och 9 §§ skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §

Riksskatteverket är, utom i fall
som avses i andra stycket, beskattningsmyndighet.
Därvid gäller lagen
(1959:92) om förfarandet vid
viss konsumtions beskattning.

Då en videobandspelare införs
till landet av någon som inte är registrerad
som importör enligt 6 S
andra stycket, skall skatten erläggas
till tullmyndigheten. I sådana
fall gäller tullagen (1973:670) i fråga
om skatten. Dessutom gäller 46 §
lagen om förfarandet vid viss konsumtions
beskatt ning.

I deklarationen skall skatt redovisas
för de videobandspelare för
vilka skattskyldighet har inträtt under
redovisningsperioden. Avdrag
får göras för skatt på sådana videobandspelare 1.

som har förts ut ur landet eller
förts till svensk frihamn för annat
ändamål än att användas där,

2. för vilka skattskyldighet enligt
denna lag tidigare har inträtt,

3. som har återtagits i samband
med återgång av köp,

4. som har sålts med förlust för
den skattskyldige, i den mån förlusten
hänför sig till bristande betalning
från köparen.

Avdrag enligt första stycket 4 får
göras med belopp som svarar mot
så stor del av skatten som förlusten
visas utgöra av varans försäljningspris.

Då en videobandspelare införs
till landet av någon som inte är registrerad
som importör enligt 6 §
andra stycket, skall skatten erläggas
till tullmyndigheten. I sådana
fall gäller tullagen (1973: 670) i fråga
om skatten. Dessutom gäller 9 kap.
4 § lagen ( ) om punktskatter

och prisregleringsavgifter.

§

I deklaration får avdrag göras för
skatt på sådana videobandspelare

1. som har förts ut ur landet eller
förts till svensk frihamn för annat
ändamål än att användas där,

2. för vilka skattskyldighet enligt
denna lag tidigare har inträtt,

3. som har återtagits i samband
med återgång av köp,

4. som har sålts med förlust för
den skattskyldige, i den mån förlusten
hänför sig till bristande betalning
från köparen.

Avdrag enligt första stycket 4 får
göras med belopp som svarar mot
så stor del av skatten som förlusten
visas utgöra av varans försäljningspris.
Har sådant avdrag gjorts och
inflyter därefter betalning skall redovisning
åter lämnas för skatten
på den vara som betalningen avser.

SkU 1983/84:22

78

Nuvarande lydelse

Deklarationen skall ha kommit in
till riksskatteverket senast den femte
i andra månaden efter utgången
av redovisningsperioden.

Denna lag träder i kraft den 1 juli

Föreslagen lydelse

Regler för förfarandet vid beskattningen
finns i lagen ( ) om

punktskatter och prisregleringsavgifler.

1984.

SkU 1983/84:22

79

25 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1982:1201) om skatt på viss elektrisk kraft

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1982:1201) om skatt på viss
elektrisk kraft

dels att 8 § skall upphöra att gälla,

dels att 2 och 7 §§ skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Riksskatteverket är beskattningsmyndighet.
Lagen (1959:92) om
förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning
tillämpas på skatt enligt
denna lag.

Den som är skattskyldig skall
lämna deklaration till riksskatteverket
för varje kalendermånad.

Om särskilda skäl föreligger får
riksskatteverket medge att en deklaration
lämnas för helt kalenderår.

1 deklarationen får den skattskyldige
göra avdrag från den skattepliktiga
kraften med för kraftverk
och år räknat sex miljoner kilowatttimmar
minskat med fyrtio procent
av skillnaden mellan den skattepliktiga
kraften och sex miljoner
kilowattimmar.

§

Regler för förfarandet vid beskattningen
finns i lagen ( ) om

punktskatter och prisregleringsavgifter.

§

I deklaration får den skattskyldige
göra avdrag från den skattepliktiga
kraften med för kraftverk och
år räknat sex miljoner kilowattimmar
minskat med fyrtio procent av
skillnaden mellan den skattepliktiga
kraften och sex miljoner kilowatttimmar.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1984.

SkU 1983/84:22

80

26 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1983:1053) om skatt på omsättning av vissa
värdepapper

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1983:1053) om skatt på omsättning
av vissa värdepapper

dels att 7 § skall upphöra att gälla,

dels att 9 och 10 §§ skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 §

Den som är skattskyldig skall lämna deklaration för bestämda redovisningsperioder.

Redovisningsperioden är kalendermånad för den som är skattskyldig
enligt 3 § första stycket och halvt kalenderår för den som är skattskyldig
enligt 3 § andra stycket.

Deklarationen skall ha kommit in
till beskattningsmyndigheten senast
den 25 i månaden efter redovisningsperioden.
I deklarationen
skall redovisas skatt för den omsättning
för vilken skattskyldighet
inträtt under redovisningsperioden.

10

Lagen (1959:92) om förfarandet
vid viss konsumtionsbeskattning
tillämpas i fråga om skatt enligt
denna lag.

§

Regler för förfarandet vid beskattningen
finns i lagen ( ) om

punktskatter och prisregleringsavgifter.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1984.

SkU 1983/84:22

81

27 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1983:1104) om särskilt avgift för elektrisk
kraft från kärnkraftverk

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1983:1104) om särskild avgift för
elektrisk kraft från kärnkraftverk

dels att 2 § skall upphöra att gälla,
dels att 6 § skall ha nedan angivna

Nuvarande lydelse

6

Den som är avgiftsskyldig skall
lämna deklaration till riksskatteverket
för varje kalendermånad. Deklarationen
skall ha kommit in till
riksskatteverket senast den 25 i månaden
efter den månad som deklarationen
avser.

lydelse.

Föreslagen lydelse

§

Regler för förfarandet vid beskattningen
finns i lagen ( ) om

punktskatter och prisregleringsavgifter.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1984.

6 Riksdagen 1983184. 6 sami. Nr 22

SkU 1983/84:22

82

Motionerna

Motioner väckta med anledning av propositionen

1983/84:339 av Hugo Bergdahl (fp)

I motionen yrkas att riksdagen avslår förslagen i propositionen i de delar
som handlar om förkortade redovisnings- och betalningstider för vissa
punktskatter.

1983/84:387 av Per-Richard Molén m. fl. (m)

I motionen yrkas att riksdagen avslår förslagen i propositionen i de delar
som avser förkortade redovisnings- och betalningstider för vissa punktskatter
och prisregleringsavgifter.

Motion väckt under riksmötet 1982/83

1982/83:366 av tredje vice talmannen Karl Erik Eriksson (fp)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen hemställer att
redovisningsplikt för särskild varuskatt på choklad och konfektyrer m. m.
skall inträda först när omsättningen överstiger 500 kg per år.

Motioner väckta under riksmötet 1983/84

1983/84:436 av Kerstin Ekman (fp) och Björn Molin (fp)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om skattefri försäljning av parfym och kosmetika i
internordisk trafik.

1983/84:481 av Kenth Skårvik (fp)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär att den av riksdagen
beslutade uppföljningen och utvärderingen av bandskatten snarast påbörjas
för eventuell ändring av uttagningssystemet.

1983/84:596 av Kurt Ove Johansson (s) och Stig Gustafsson (s)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utredning om att
beskatta eller avgiftsbelägga användningen av datorer.

1983/84:1447 av Olle Aulin (m) och Görel Bohlin (m)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförts om lättnader i bestämmelserna om skattefri
försäljning av parfym och kosmetika på vissa färjelinjer inom Norden.

1983/84:2032 (jfr 2031) av Ulf Adelsohn m. fl. (m)
såvitt avser yrkande

2. att riksdagen upphäver lagen om skatt på videobandspelare fr. o. m.
den 1 januari 1985.

SkU 1983/84:22

83

1983/84:2117 av Per Stenmarck m. fl. (m)

såvitt avser yrkandena

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att gränsen för försäljning
av tobaksvaror höjs,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att underhållning ombord
tillåts på Öresundsbåtarna.

1983/84:2148 av Lennart Brunander m.fl. (c)

I motionen yrkas att riksdagen genom tillägg till 5 § i lag om tillverkning av
drycker m. m. (SFS 1977:292) undantar smaksatt mjölk och mjölkbaserade
drycker från läskedrycksbeskattning liksom för närvarande sker för choklad,
kaffe och te.

1983/84:2158 av Siri Häggmark (m)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om enhetliga regler vid försäljning av parfym och
kosmetika till färje- och flygpassagerare.

Utskottet

Nya förfaranderegler för punktskatter m. m.

I propositionen läggs bl. a. fram förslag till nya regler i fråga om
förfarandet på punktskatteområdet och för prisregleringsavgifterna. Den
nya lagstiftningen innebär dels att en ny lag om punktskatter och
prisregleringsavgifter ersätter lagen (1959:92) om förfarandet vid viss
konsumtionsbeskattning (förfarandelagen), dels att ett stort antal
följdändringar vidtas i de enskilda punktskatteförfattningarna. Propositionen
bygger i denna del på punktskatteberedningens betänkande
Punktskatter och prisregleringsavgifter (SOU 1981:83-84).

Den föreslagna lagstiftningen innebär formellt ett ganska vittgående
ingrepp i det nuvarande regelsystemet bl. a. genom att lagtext och disposition
har anpassats till annan lagstiftning. I sak ligger ändringarna huvudsakligen i
linje med vad som gäller enligt uppbördslagen, taxeringslagen och
mervärdeskattelagen.

Bland huvudpunkterna i den nya lagstiftningen kan nämnas att
faktureringsmetoden införs även på punktskatteområdet, vilket innebär att
de skattskyldigas ordinarie redovisning i ökad utsträckning kan användas vid
skatteredovisningen. Vidare föreslås att skattebesluten skall kunna
omprövas i ökad utsträckning och att beskattningsmyndigheterna skall få
ändra lagakraftvunna beslut i särskild ordning. Dessutom utvidgas
möjligheterna att lämna förhandsbesked i fråga om punktskatter.
Beskattningskontrollen delas efter förebild av taxeringslagen och mervärdeskattelagen
upp på deklarationsgranskning och skatterevision i syfte att
skapa bättre förutsättningar för en effektiv kontrollverksamhet och samtidigt

SkU 1983/84:22

84

öka den enskildes rättsskydd. Hela arbetet med indrivning av punktskatter
och prisregleringsavgifter flyttas över på kronofogdemyndigheterna. Vidare
förlängs tiden för besvär över skattebeslut till två månader. Besvär över
förhandsbesked skall dock anföras inom en månad direkt hos regeringsrätten.

Utskottet är för sin del berett att vitsorda behovet av att ersätta
förfarandelagen med en modernare lagstiftning. Den föreslagna lagstiftningen
har i allt väsentligt biträtts av remissinstanserna och lagrådet. Enligt
utskottets uppfattning kan de nya bestämmelserna bidra till att skapa bättre
förutsättningar för beskattningsmyndigheternas verksamhet och även
innebära lättnader för de skattskyldiga, framför allt för dem som är
skattskyldiga för både mervärdeskatt och en eller flera punktskatter.

En särskild fråga som tagits upp dels i propositionen, dels av tredje vice
talmannen Karl Erik Eriksson (fp) i motion 1982/83:366 gäller införandet av
en minimiregel för redovisningsskyldigheten i fråga om den särskilda
varuskatten på choklad- och konfektyrvaror. Förslaget i propositionen
innebär att redovisningsskyldighet skall inträda först om den årliga
tillverkningen omfattar mer än 500 kg. Utskottet biträder detta förslag och
finner att syftet med motionen härmed är tillgodosett.

I fråga om vägtrafikskattelagen (1973:601) föreslås bl. a. att efterbeskattning
skall få ske senast inom sjätte kalenderåret efter utgången av det
kalenderår under vilket beskattningsåret har gått till ända. Utskottet
instämmer häri men finner att lagtexten bör förtydligas i detta hänseende.
Vidare bör förslaget i fråga om skattebrottslagen (1971:69) kompletteras
med hänsyn till de ändringar som nyligen gjorts i denna lag. I övrigt har
utskottet inte funnit anledning till erinran mot förslagen utan tillstyrker
propositionen i nu behandlade delar.

Förkortad kredittid

Propositionens andra huvudförslag gäller en förkortad kredittid för 15
punktskatter och bygger på skattekreditutredningens betänkande Kortare
kredittid för skatter på energi m. m. (Ds Fi 1983:23). För de flesta av dessa
punktskatter föreslås en betalningstid om 25 dagar. I några fall föreslås även
en nedkortning av redovisningsperioden. Syftet är att så långt möjligt
åstadkomma en enhetlig kredittid över hela fältet på 40 dagar. Ändringarna
är avsedda att träda i kraft den 1 juli 1984. För bensin och andra
energiskattepliktiga bränslen föreslås dock, för att mildra övergången, att
kredittiden förkortas etappvis, dels den 1 juli 1984 till 50 dagar, dels den 1 juli
1985 till 40 dagar. Åtgärderna innebär enligt propositionen en bestående
likviditetsförbättring för staten med ca 1,9 miljarder kronor. Ränteeffekterna
uppgår till ca 250 milj. kr.

I motionerna 339 av Hugo Bergdahl (fp) och 387 av Per-Richard Molén
m.fl. (m) yrkas avslag på propositionen i denna del. Motionärerna i den

SkU 1983/84:22

85

sistnämnda motionen menar att den förkortade kredittiden innebär en
skattehöjning som medför ökade finansieringskostnader och administrativa
problem för företagen.

Utskottet vill för sin del betona att det finns anledning att i den allmänna
åtstramningspolitiken något begränsa de räntefördelar som de nuvarande
kredittiderna - som tillkommit då såväl skattesatserna som räntenivån var
lägre än nu - ger åt de skattskyldiga företagen. De förslag till förkortningar
som lämnas i propositionen, vilka innebär att kredittiden i de flesta fall
bestäms till 40 dagar, anser utskottet väl avvägda. Som framhålls i
propositionen innebär en kredittid av denna längd att alla företag som lämnar
en kortare genomsnittlig kredit till sina kunder även i fortsättningen kommer
att ha ett positivt räntenetto.

Motionärernas invändningar torde delvis grunda sig på uppfattningen att
vissa skattskyldiga, särskilt mindre företag som anlitar bokföringshjälp, kan
få svårigheter att färdigställa sin deklaration inom den stipulerade tiden.
Utskottet vill framhålla att den nya punktskattelagen på olika sätt är ägnad
att medföra administrativa lättnader för småföretagen, något som redan har
berörts i det föregående. Utskottet tänker närmast på övergången till en
bokföringsmässig redovisning av punktskatterna och införandet av
redovisningsperioder som omfattar halvt resp. helt beskattningsår för
skattskyldiga med låg omsättning. Vidare kommer åtskilliga mindre företag
som nu är skattskyldiga till allmän varuskatt att undantas från
redovisningsskyldighet och beskattning om den minimigräns som utskottet
tillstyrkt införs. Därtill kommer de undantag från den generella kredittiden -enligt utskottet väl motiverade - för vissa punktskatter som föreslås i
propositionen. Med det sagda tillstyrker utskottet propositionen och
avstyrker motionerna.

Övriga frågor

De övriga förslag som läggs fram i propositionen föranleder ingen erinran
från utskottet.

Utskottet övergår härefter till att behandla vissa motioner som väckts
under den allmänna motionstiden med förslag på punktskatteområdet.

Kenth Skårvik (fp) begär i motion 481 en uppföljning och utvärdering av
kassettskatten som infördes den 1 september 1982. Motionären pekar bl. a.
på att skatteintäkterna från denna skatt blivit väsentligt lägre än vad som
förväntades vid dess införande.

I samband härmed framhöll utskottet (SkU 1981/82:66) att skatten måste
betraktas som ett provisorium och redan från början noggrant följas upp.
Utskottet underströk också att skatten borde bli föremål för en allsidig
utvärdering. Enligt vad utskottet erfarit beror de låga inkomsterna från
kassettskatten framför allt på att importörerna före skattens ikraftträdande i
stor omfattning hamstrade band. Utskottet förutsätter att en utvärdering

SkU 1983/84:22

86

kommer till stånd när effekterna av denna hamstring ebbat ut och att man
därvid även prövar frågan om det finns bärande skäl att behålla skatten.
Någon ytterligare framställning härom torde enligt utskottets mening inte
vara påkallad, varför utskottet avstyrker motionen.

I m:s partimotion 2032 yrkas, med hänvisning till motion 2031, att
videoskatten, som tas ut med 600 kr. per apparat sedan den 1 januari 1983,
slopas fr. o.m. den 1 januari 1985. Av motiveringen framgår att
motionärerna anser att skatten inte är motiverad med hänsyn till det låga
belopp - under 100 milj. kr. - den inbringar nästa budgetår.

I samband med att videoskatten infördes hösten 1982 framhöll utskottet att
det i förhandenvarande ekonomiska läge var motiverat att införa en skatt på
videobandspelare. Utskottet vidhåller denna uppfattning och finner att de
under nästa budgetår beräknade intäkterna inte är så obetydliga att skatten
av den anledningen bör slopas. Utskottet avstyrker därför motionen.

I motion 2148 av Lennart Brunander och Kerstin Andersson (båda c)
begärs att dryckesskatten på smaksatt mjölk och mjölkbaserade produkter
avskaffas. Motionärerna efterlyser en definition av läskedrycker i
dryckesskattelagen som överensstämmer med livsmedelsverkets definition
av läskedrycker. Att undanta smaksatt mjölk och mjölkbaserade produkter
från beskattning är enligt motionärerna motiverat eftersom dessa varor får
anses utgöra ett värdefullt inslag i kosthållet.

Enligt utskottets uppfattning bör man inte gå ifrån anknytningen till
tulltaxan vid specificeringen av skattepliktiga drycker, eftersom nuvarande
ordning innebär fördelar för de tillämpande myndigheterna tullverket och
riksskatteverket. Utskottet vill erinra om att utskottet i annat sammanhang
avstyrkt en differentiering av beskattningen med hänsyn till varors farlighet
eller nyttighet. Att ändra på det skattepliktiga varuområdet av sådana skäl
som motionärerna åberopar är enligt utskottets mening inte motiverat utan
bara ägnat att skapa nya gränsdragningsproblem. Utskottet förutsätter
emellertid att man från regeringens sida fortlöpande prövar om de nuvarande
reglerna på ett olämpligt sätt inverkar på konkurrensen mellan de nya
produkter som framkommer på marknaden och vid behov lägger fram de
förslag till ändringar som kan vara påkallade. Med det sagda avstyrker
utskottet motionen.

Kurt Ove Johansson och Stig Gustafsson (båda s) begär i motion 596 en
utredning om en beskattning eller avgiftsbeläggning av användningen av
datorer. Motionärerna avser dels datorer inom förvaltning och näringsliv
som används för att rationalisera och sänka kostnader, dels datorer för privat
bruk.

Från fördelningspolitisk synpunkt torde det enligt utskottet inte väcka
några större betänkligheter att beskatta datorer som används för privat bruk,
eftersom de grupper som har råd med sådan konsumtion också torde kunna
bära en viss skatt. En sådan beskattning uppställer emellertid åtskilliga
problem, bl. a. av gränsdragningsnatur, eftersom datorer numera återfinns i

SkU 1983/84:22

87

talrika varianter och i en mängd olika utföranden och också ingår som en del i
andra apparater. Vad särskilt angår datorer inom förvaltning och näringsliv
kan den omständigheten att investeringar sker för att rationalisera och sänka
kostnader inte sägas motivera en punktbeskattning. Frågan som
motionärerna tar upp aktualiserar däremot enligt utskottet problemet hur
beskattningen skall fördelas på arbetskraft och investeringar i realkapital och
bör således enligt utskottets mening ses i ett större sammanhang. Problemet
har berörts i betänkandet (Ds Fi 1983:21) Breddat underlag för
produktionsfaktorskatten. Enligt vad utskottet erfarit kan frågan om en
beskattning av olika typer av produktionsfaktorer förväntas bli behandlad i
ett kommande utredningarbete, och utskottet finner det lämpligt att man i
detta sammanhang belyser även de frågor motionärerna aktualiserat. Enligt
utskottets uppfattning kan det förutsättas att regeringen uppmärksammar
detta utan särskild framställan från riksdagens sida. Motionens syfte får
härmed anses tillgodosett, varför utskottet avstyrker motionen.

I motion 436 begär Kerstin Ekman och Björn Molin (båda fp) att
regeringen skall ta initiativ till att återinföra skattefri försäljning av parfym
och kosmetika i internordisk färjetrafik. Samma yrkande har ställts av Olle
Aulin och Görel Bohlin (båda m) i motion 1447 och av Siri Häggmark (m) i
motion 2158. Bakgrunden till yrkandena är de olika bestämmelser som råder
vid proviantering i Finland och vid proviantering i andra nordiska länder,
däribland Sverige.

Utskottet erinrar om att finansministern nyligen har meddelat riksdagen
att han har för avsikt att i lämpligt sammanhang diskutera frågan på det
nordiska planet. Någon åtgärd från riksdagens sida är enligt utskottets
uppfattning därför inte nu påkallad. Utskottet avstyrker därför motionerna.

I motion 2117 begär Per Stenmarck m.fl. (m) en liberalisering av ”lex
Öresund”. Motionärerna anser dels att en större mängd tobaksvaror än vad
som tillåts f. n. skall få säljas skattefritt på Öresundsbåtarna, dels att
underhållning ombord skall tillåtas. Dessa förändringar skulle enligt
motionärerna förbättra färjerederiernas ekonomiska situation.

Enligt den kungörelse (1961:128) med särskilda bestämmelser om utförsel
av obeskattade varor i fartygstrafiken över Öresund som motionärerna
åsyftar får högst 20 cigaretter eller motsvarande mängd andra tobaksvaror
lämnas ut till passagerare per enkel resa. Vidare gäller att resor där
huvudsyftet inte är att upprätthålla trafik i egentlig bemärkelse - s. k.
restaurangturer - är undantagna från rätten till proviantering och utförsel av
obeskattade varor. Enligt förarbetena till kungörelsen (prop. 1961: 157) bör
frågan huruvida en restaurangresa föreligger eller ej bedömas med hänsyn till
omständigheterna, som att dans eller uppträdande förekommer ombord eller
att passagerarna inte i vanlig ordning lämnar fartyget vid ankomsten till det
andra landet. Om servering och underhållning utgör det dominerande
inslaget bör enligt departementschefens uttalande i propositionen skattefri
proviantering inte tillåtas. Den omständigheten att viss underhållning

SkU 1983/84:22

88

förekommer ombord behöver emellertid enligt hans mening inte alltid
medföra att provianterings- och utförselförbudet skall gälla.

Finansministern har nyligen meddelat riksdagen att han inte avser att ta
initiativ till en uppluckring av gällande bestämmelser vilka enligt hans
mening är sakligt motiverade. Han anser det principiellt felaktigt att stödja
viss trafikverksamhet genom ökade möjligheter till skattefria inköp. En
ökning av tobaksförsäljningen ombord på färjorna i Öresund skulle enligt
hans mening knappast komma att påverka lönsamheten för rederierna i
någon nämnvärd grad.

Utskottet delar i princip finansministerns bedömning men anser att det kan
vara motiverat att i lämpligt sammanhang ta upp även de frågor
motionärerna aktualiserat på det nordiska planet för att åstadkomma regler
som bättre överensstämmer med dem som gäller i fråga om annan nordisk
färjetrafik. Med det sagda avstyrker utskottet motionen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande införande av en ny lag om punktskatter och
prisregleringsavgifter m. m.

att riksdagen avslår motion 1982/83:366 och bifaller proposition
1983/84:71 med de ändringar utskottet förordat,

2. beträffande förkortade kredittider för vissa punktskatter

att riksdagen med avslag på motionerna 1983/84:339 och
1983/84:387 bifaller propositionen i denna del,

3. beträffande en utvärdering av kassettskatten
att riksdagen avslår motion 1983/84:481,

4. beträffande ett slopande av videoskatten

att riksdagen avslår motion 1983/84:2032 yrkande 2,

5. beträffande dryckesskatten pä smaksatt mjölk m. m.
att riksdagen avslår motion 1983/84:2148,

6. beträffande en utredning om beskattningen av datorer
att riksdagen avslår motion 1983/84:596,

7. beträffande skattefri försäljning av parfym m. m. på färjor i
internordisk trafik

att riksdagen avslår motionerna 1983/84:436, 1983/84:1447 och
1983/84:2158,

8. beträffande en uppmjukning av ”lex Öresund”

att riksdagen avslår motion 1983/84:2117 yrkandena 3 och 4,

9. beträffande lagförslagen

att riksdagen till följd av vad utskottet ovan anfört och hemställt
antar

dels de i propositionen framlagda förslagen till

a) lag om punktskatter och prisregleringsavgifter,

SkU 1983/84:22

89

b) lag om ändring i lagen (1928:376) om särskild skatt å vissa
lotteri vinster,

c) lag om ändring i lagen (1941:251) om särskild varuskatt,

d) lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt,

e) lag om ändring i lagen (1961:372) om bensinskatt,

f) lag om ändring i lagen (1961:394) om tobaksskatt,

g) lag om ändring i lagen (1967:340) om prisreglering på
jordbrukets område,

h) lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade
skattefordringar m. m.,

i) lag om ändring i lagen (1972:266) om skatt på annonser och
reklam,

j) lag om ändring i lagen (1972:435) om överlastavgift,
k) lag om ändring i lagen (1972:820) om skatt på spel,

1) lag om ändring i lagen (1973:37) om avgift på vissa
dryckesförpackningar,

m) lag om ändring i lagen (1974:226) om prisreglering på fiskets
område,

n) lag om ändring i bilskrotningslagen (1975:343),

o) lag om ändring i bevissäkringslagen (1975:1027) för skatte- och

avgiftsprocessen,

p) lag om ändring i utsädeslagen (1976:298),

q) lag om ändring i lagen (1977:306) om dryckesskatt,

r) lag om ändring i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på

motorfordon,

s) lag om ändring i lagen (1978:144) om skatt på vissa resor,
t) lag om ändring i lagen (1978:880) om betalningssäkring för
skatter, tullar och avgifter,

u) lag om ändring i lagen (1982:691) om skatt på vissa kassettband,
v) lag om ändring i lagen (1982:1200) om skatt på videobandspelare,

x) lag om ändring i lagen (1982:1201) om skatt på viss elektrisk
kraft,

y) lag om ändring i lagen (1983:1053) om skatt på omsättning av
vissa värdepapper,

z) lag om ändring i lagen (1983:1104) om särskild avgift för elektrisk
kraft från kärnkraftverk,

dels det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i
skattebrottslagen (1971:69) med den ändringen att 1 § erhåller
följande såsom utskottets förslag betecknade lydelse:

SkU 1983/84:22

90

Regeringens förslag Utskottets förslag

1 §

Denna lag avgift enligt

1. lagen (1908:128) om bevill- 1. lagen (1908:128) om bevillningsavgifter
för särskilda förmåner ningsavgifter för särskilda förmåner

och rättigheter, förordningen och rättigheter, förordningen

(1927:321) om skatt vid utskiftning (1927:321) om skatt vid utskiftning

av aktiebolags tillgångar, kommu- av aktiebolags tillgångar, kommunalskattelagen
(1928:370), förord- nalskattelagen (1928:370), förordningen
(1933:395) om ersättnings- ningen (1933:395) om ersättningsskatt,
lagen (1941:416) om arvsskatt skatt, lagen (1941:416) om arvsskatt

och gåvoskatt, lagen (1946:324) om och gåvoskatt, lagen (1946:324) om

skogsvårdsavgift, lagen (1947:576) skogsvårdsavgift, lagen (1947:576)

om statlig inkomstskatt, lagen om statlig inkomstskatt, lagen

(1947:577) om statlig förmögenhets- (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt,
lagen (1958:295) om sjömans- skatt, lagen (1958:295) om sjömansskatt,
lagen (1982:1194) om hyres- skatt, lagen (1982:1194) om hyreshusavgift,
lagen (1983:219) om till- husavgift, lagen (1983:219) om tillfällig
vinstskatt, fällig vinstskatt, lagen (1983: 1086)

om vinstdelningsskatt,

2. lagen (1928:376) om från kärnkraftverk,

3. lagen (1981:691) om socialavgifter.

Lagen gäller uppbördslagen (1953:272).

Lagen tillämpas liknande avgift.

dels det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i
vägtrafikskattelagen (1973:601) med den ändringen att 24 §
erhåller följande såsom utskottets förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag

Utskottets förslag

24 §

Beskattningsmyndigheten skall - -

Tillkommande skatt

Vid efterbeskattning

Beslut om efterbeskattning meddelas
även om skatt fastställts enligt
23 § eller tid som sägs i 23 § andra
stycket löpt ut. Efterbeskattning får
ej ske om inte beskattningsmyndigheten
meddelar beslut om detta
senast under sjätte året efter utgången
av det skatteår skatten avser.
Efterbeskattning på grund av oriktig
uppgift i mål om skatt får dock ske
inom ett år efter utgången av den
månad då avgörande i målet har
vunnit laga kraft. Vid efterbeskattning
enligt denna lag gäller i övrigt 4

eller 19 §.

om skatt.

motsvarande tillämpning.

Beslut om efterbeskattning meddelas
även om skatt fastställts enligt
23 § eller tid som sägs i 23 § andra
stycket löpt ut. Efterbeskattning får
ej ske om inte beskattningsmyndigheten
meddelar beslut om detta
senast under sjätte året efter utgången
av det kalenderår under vilket
skatteåret har gått till ända. Efterbeskattning
på grund av oriktig uppgift
i mål om skatt får dock ske inom ett
år efter utgången av den månad då
avgörande i målet har vunnit laga
kraft. Vid efterbeskattning enligt

SkU 1983/84:22

91

Regeringens förslag

kap. 11 och 12 §§ lagen ( ) om

punktskatter och prisregleringsavgifter.

Stockholm den 14 februari 1984

På skatteutskottets vägnar
RUNE CARLSTEIN

Närvarande: Rune Carlstein (s), Knut Wachtmeister (m)*, Stig Josefson (c),
Olle Westberg (s), Hagar Normark (s), Bo Lundgren (m), Ingemar Hallenius
(c), Bo Forslund (s), Egon Jacobsson (s), Karl Björzén (m), Kjell Johansson
(fp), Anita Johansson (s), Lars Hedfors (s), Anna Lindh (s) och Ewy Möller
(m).

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservationer

1. En utvärdering av kassettskatten (mom. 3)

Knut Wachtmeister (m), Bo Lundgren (m), Karl Björzén (m), Kjell
Johansson (fp) och Ewy Möller (m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 85 med ”Enligt
vad” och slutar på s. 86 med ”avstyrker motionen” bort ha följande lydelse:
Såvitt utskottet kan bedöma har de statsfinansiella effekterna av skatten
kraftigt överskattats. Samtidigt kvarstår de negativa faktorer som
redovisades i samband med att skatten infördes. Mot den bakgrunden anser
utskottet sig böra tillstyrka den i motionen begärda utredningen. Denna bör
enligt utskottets mening ske skyndsamt så att förslag om förändringar eller
om avskaffande av skatten kan föreläggas riksdagen så snart som möjligt.

dels att utskottet under mom. 3 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:481 ger regeringen till
känna vad utskottet anfört angående en utvärdering av
kassettskatten.

Utskottets förslag

denna lag gäller i övrigt 4 kap. 11 och
12 §§ lagen ( ) om punktskatter

och prisregleringsavgifter.

SkU 1983/84:22

92

2. Slopande av videoskatten (moni. 4)

Knut Wachtmeister, Bo Lundgren, Karl Björzén och Ewy Möller (alla m)
anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 86 som börjar med ”1
samband” och slutar med ”därför motionen” bort ha följande lydelse:

Enligt årets finansplan inbringade skatten under det första halvåret 1983
endast 3,1 milj. kr. För budgetåret 1983/84 beräknas utfallet bli 65 milj. kr.
och för budgetåret 1984/85 85 milj. kr. Dessa beräkningar innebär en
revidering av tidigare förväntningar - enligt fjolårets kompletteringsproposition
uppskattades inkomsterna av skatten under budgetåret 1983/84 till 90
milj. kr. - men utskottet ifrågasätter om de ändå inte är altför optimistiska
med tanke på att mycket talar för att försäljningen av videobandspelare
passerat kulmen. Eftersom skatten enligt utskottets uppfattning inte kan
anses motiverad ansluter sig utskottet till motionärernas uppfattning att den
bör avskaffas vid nästa årsskifte.

dels att utskottet under mom. 4 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2032 yrkande 2 antar
följande

Förslag till
Lag om upphävande av lagen (1982:1200) om skatt på videobandspelare Härmed

föreskrivs att lagen (1982:1200) om skatt på videobandspelare
skall upphöra att gälla.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985. Den upphävda lagen skall dock
fortfarande tillämpas i fråga om redovisningsperiod som har gått till ända
före ikraftträdandet.

3. Dryckesskatten på smaksatt mjölk m. m. (mom. 5)

Stig Josefson (c), Ingemar Hallenius (c) och Kjell Johansson (fp) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 86 som börjar med ”Enligt
utskottets” och slutar med ”utskottet motionen” bort ha följande lydelse:

Av förarbetena till dryckesskattelagen framgår att juicer lämnats utanför
beskattningen av det skälet att de med hänsyn till näringsvärde,
vitamininnehåll etc. får anses utgöra ett värdefullt inslag i kosthållet (Ds Fi
1975:2). Vanlig mjölk är av naturliga skäl inte heller föremål för
dryckesbeskattning, inte ens om den smaksatts med choklad, kaffe eller te.
Det förefaller då inte rimligt att beskatta en dryck som till lika delar består av
vassle, som är en mjölkråvara, och juice i naturlig koncentration. Inte heller

SkU 1983/84:22

93

finns det enligt utskottets mening några bärande skäl att mjölk med t. ex.
frukttillsats skall belastas med skatt. Den nu gällande ordningen skapar
konkurrensproblem på marknaden där drycker av det här slaget konkurrerar
med skattefria juicer. Några tekniska svårigheter att i lagtexten infoga ett
undantag för de berörda dryckerna torde inte föreligga. Riksdagen bör
därför enligt utskottet med anledning av motionen begära förslag till ändrad
lagstiftning med den inriktning som här angetts.

dels att utskottet under mom. 5 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2148 hos regeringen begär
förslag om ändring i lagen (1977:306) om dryckesskatt i enlighet
med vad utskottet anfört.

4. Beskattning av datorer (morn. 6)

Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Ingemar
Hallenius (c), Karl Björzén (m), Kjell Johansson (fp) och Ewy Möller (m)
anser att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 86 med ”Från
fördelningspolitisk” och slutar på s. 87 med ”avstyrker motionen” bort ha
följande lydelse:

Det totala skattetrycket får inte öka. En särskild beskattning av vissa
datorer bör avvisas också av andra skäl. Den omständigheten att
rationaliseringar inom bl. a. förvaltningen sker genom ökad datorisering kan
inte motivera en beskattning. Den ökade effektiviteten frigör resurser för
andra sektorer i samhället och ökar den totala effektiviteten. En beskattning
av datorer skulle också medföra svåra gränsdragningsproblem.

Med det sagda avstyrker utskottet motionen.

5. En uppmjukning av ”lex Öresund” (mom. 8)

Knut Wachtmeister, Bo Lundgren, Karl Björzén och Ewy Möller (alla m)
anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 88 som börjar med
”Utskottet delar” och slutar med ”utskottet motionen” bort ha följande
lydelse:

De särskilda bestämmelser som finns för färjetrafiken i Öresund är enligt
utskottets mening inte motiverade. Samma bestämmelser som i fråga om
annan nordisk trafik bör gälla även i Öresundstrafik som har till huvudsyfte
att upprätthålla trafik i egentlig bemärkelse. Utskottet tillstyrker därför
motionen.

dels att utskottet under mom. 8 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2117 yrkandena 3 och 4
ger regeringen till känna vad utskottet anfört angående den
skattefria försäljningen ombord på passagerarfärjor som trafikerar
Öresund.

SkU 1983/84:22

94

Särskilt yttrande

Förkortade kredittider för vissa punktskatter (mom. 2)

Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Ingemar
Hallenius (c), Karl Björzén (m), Kjell Johansson (fp) och Ewy Möller (m)
anför:

Förslaget till förkortade kredittider innebär att betalningsperioden för de
flesta punktskatter kortas ner med 5-10 dagar till generellt 25 dagar. Vi är
medvetna om att denna förkortning av betalningsperioden kan medföra
problem, särskilt för mindre företag, att få deklarationen färdig inom den
stipulerade tiden, något som under remissbehandlingen av den utredning
som ligger till grund för förslaget också framhållits av organisationer och
representanter för de skattskyldiga. Av denna utredning framgår att en risk
föreligger i fråga bl. a. om den särskilda varuskatten och bilaccisen att
förkortningen kommer att medföra fel och ofullständigheter i deklarationen.
Med hänsyn till att dessa nackdelar trots allt berör ett begränsat antal
skattskyldiga har vi inte velat motsätta oss att de förkortade kredittiderna får
omfatta alla de punktskatter som föreslås i propositionen. Vi förutsätter dock
att regeringen följer upp verkningarna av reformen och är lyhörd för de
klagomål som kan komma från de berörda branschernas sida.

minab/gotab Stockholm 1984 77901