SkU 1983/84:17

Skatteutskottets betänkande
1983/84:17

om basenheten för åren 1984 och 1985 (prop. 1983/84:69)
Propositionen

Regeringen (finansdepartementet) föreslår i proposition 1983/84:69 att
riksdagen antar vid propositionen fogade förslag till

1. lag om ändring i lagen (1982:418) om ändring i lagen (1977: 1071) om
basenhet enligt 10 § 1 mom. lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt,

2. lag om ändring i lagen (1977: 1071) om basenhet,

3. lag om ändring i lagen (1982:417) om ikraftträdande av lagen
(1982:416) om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

4. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

1 propositionen föreslås att uppräkningen av basenheten som ligger till
grund för skatteskalan begränsas till ca 4% för år 1984 och ca 3% för år
1985. Basenheten för de båda åren blir då 7600 kr. resp. 7 800 kr. Vidare
föreslås en höjning av skattesatsen i inkomstskikten mellan 18 och 21
basenheter (vilket år 1984 motsvarar 136800—159600 kr.).

Lagförslagen har följande lydelse.

1 Riksdagen 1983184. 6sami. Nr 17

Rättelse: S. 27, rad 1 Står: (mom. 9) Rättat till: (mom. 7)

SkU 1983/84:17

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1982:418) om ändring i lagen (1977:1071)
om basenhet enligt 10 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt Härigenom

föreskrivs att ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna
till lagen (1982: 418) om ändring i lagen (1977: 1071) om basenhet enligt 10 §
1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall ha nedan angivna
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Denna lag träder i kraft den 1 juli Denna lag1 träder i kraft den 1 juli
1982 och tillämpas första gången 1982 och tillämpas första gången

vid 1984 års taxering. Basenheten vid 1984 års taxering. Basenheten

skall vara 7300 kronor för laxe- skall vara 7 300 kronor för taxeringsåret
1984, 7700 kronor för ringsåret 1984, 7600 kronor för

taxeringsåret 1985 och 8100 kronor taxeringsåret 1985 och 7800 kronor

för taxeringsåret 1986. för taxeringsåret 1986.

Denna lag2 träder i kraft den 1 januari 1984. Skall skattskyldig eller i
fråga om makar någon av dem taxeras för beskattningsår som har börjat
före den II november 1983 tillämpas äldre bestämmelser. Med makar
avses de som taxeras med tillämpning av 11 § 1 mom. lagen (1947: 576) om
statlig inkomstskatt.

' 1982:418.
: 1983:000.

SkU 1983/84:17

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1977:1071) om basenhet

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1977:1071) om basenhet' skall ha
nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §:

Basenhet utgör för varje taxe- Basenhet utgör för varje taxeringsår
ett belopp som motsvarar ringsår ett belopp som motsvarar

8100 kronor multiplicerat med 7800 kronor multiplicerat med

årets jämförelsetal. Basenheten av- årets jämförelsetal. Basenheten avrundas
nedåt till helt hundratal kro- rundas nedåt till helt hundratal kronor.
nor.

Denna lag träder i kraft den I januari 1984 och tillämpas första gången
vid 1987 års taxering.

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1982: 418.

• Senaste lydelse 1982:418.

1* Riksdagen 1983/84. 6 sami. Nr 17

SkU 1983/84:17

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1982:417) om ikraftträdande av lagen
(1982:416) om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1982:417) om ikraftträdande av
lagen (1982:416) om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse
4 §

Vid 1985 års taxering utgör grundbeloppet i stället för vad som anges i
10 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt:
när beskattningsbar inkomst inte överstiger 4 basenheter enligt lagen
(1977:1071) om basenhet:

3 procent av den del av den beskattningsbara inkomsten som överstiger
1 basenhet;

när beskattningsbar inkomst överstiger

4	men inte 7 basenheter	grundbeloppet för 4	basenheter och 4% av återstoden
7	" " 8	” 7	6%
8	.. 9	” 8	” 7% "
9	" ” 10	„ 9	" 17%"
10	” ” 12	” 10	" 22% ”
12	.. ,3	,2	" 23%"
13	„ ]4	” 13	" 25%"
14	.. \|5	” 14	" 26%"
15	’• ” 16	” 15	" 28% "
16	” ” 20	” 16	” 29% ”
20	" '• 30	"20	” 30% ”
30	basenheter	" 30	" 32%"

Föreslagen lydelse
4 §

Vid 1985 års taxering utgör grundbeloppet i stället för vad som anges i
10 § 1 mom. lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt:
när beskattningsbar inkomst inte överstiger 4 basenheter enligt lagen
(1977: 1071) om basenhet:

3 procent av den del av den beskattningsbara inkomsten som överstiger
1 basenhet;

när beskattningsbar inkomst överstiger

4	men inte 7 basenheter	grundbeloppet för 4 basenheter	och 4% av återstoden
7	" ” 8	” 7	' 6% ”
8	” " 9	” 8	• 7% "
9	" " 10	" 9	• 17%”
10	" " 12	" 10	’ 22% "
12	" ” 13	" 12	’ 23%”
13	„ „ ]4	” 13	’ 25%"
14	" " 15	- 14	’ 26% ”
15	” " 16	” 15	’ 28%”
16	” ” 18	” 16	• 29% "
IS	” ” 20	” 18	’ 33% "
20	.. 2]	"20	1 32% ”
21	” " 30	"21	’ 30% ”
30	basenheter	" 30	’ 32% "

SkU 1983/84:17

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1984. Skall skattskyldig eller i fråga
om makar någon av dem taxeras för beskattningsår som har börjat före den
11 november 1983 tillämpas äldre bestämmelser. Med makar avses de som
taxeras med tillämpning av 11 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

SkU 1983/84:17

4 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs att 10 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt1
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse
10 §

I morn.2 För fysiska personer, dödsbon och familjestiftelser beräknas
grundbelopp och tilläggsbelopp enligt följande skalor.

Grundbeloppet utgör:

när beskattningsbar inkomst inte överstiger 4 basenheter enligt lagen
(1977: 1071) om basenhet:

3 procent av den del av den beskattningsbara inkomsten som överstiger
1 basenhet;
när beskattningsbar inkomst överstiger

grundbeloppet för 4 basenheter och 4% av återstoden;

” 9 ” ” 15% ”

"10 " ” 20%"

4 men inte 9 basenheter

9 " " 10

10 basenheter

Tilläggsbeloppet utgör:

när underlaget för tilläggsbelopp enligt 3 mom. inte överstiger 19 basenheter: 5

procent av den del av underlaget som överstiger 16 basenheter;

när underlaget överstiger

19 men inte 21 basenheter

21 •' ” 23

23 ” ” 26

26 ” ” 45

45 basenheter

tilläggsbeloppet för 19 basenheter och 10% av återstoden

„ 2| ,5%„

” 23 ” ” 20% ”

” 26 ” ” 25%”

” 45 " ” 30%”

Föreslagen lydelse
10 §

I mom. För fysiska personer, dödsbon och familjestiftelser beräknas
grundbelopp och tilläggsbelopp enligt följande skalor.

Grundbeloppet utgör:

när beskattningsbar inkomst inte överstiger 4 basenheter enligt lagen
(1977: 1071) om basenhet:

3 procent av den del av den beskattningsbara inkomsten som överstiger
1 basenhet;

när beskattningsbar inkomst överstiger
4 men inte 9 basenheter: grundbeloppet för 4 basenheter och 4 % av återstoden:

9 •• >• 10 ” . - -9 •• <• 15% ”

10 " " 18 " : ” ” 10 " ” 20% ”

18 ” ” 21 ” : ” ” 18 ” ” 24% "

21 basenheter : " "21 ” " 20%"

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770.

2 Senaste lydelse 1982:416.

SkU 1983/84:17

Tilläggsbeloppet utgör:

när underlaget för tilläggsbelopp enligt 3 mom. inte överstiger 19 basenheter: 5

procent av den del av underlaget som överstiger 16 basenheter;
när underlaget överstiger

19 men inte 21 basenheter
21 " •' 23

23 ” " 26

26 " " 45

45 basenheter

tilläggsbeloppet för 19 basenheter och 109? av återstoden;
2, .. .. |59f ..

" 23 " " 209? "

" 26 ’• " 259?" " ;

" 45 " " 309? "

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1984 och tillämpas första gången
vid 1986 års taxering. Skall skattskyldig eller i fråga om makar någon av
dem taxeras för beskattningsår som har börjat före den 11 november 1983
tillämpas äldre bestämmelser. Med makar avses de som taxeras med
tillämpning av 11 § I mom. lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt.

1** Riksdagen 1983/84. 6sami. Nr 17

Rättelse: S. 21, hemställan rad 3 Tillkommer: 1982/83:1581

S. 22, råd 1 Utgår: 1982/83:1581 2 och 6

SkU 1983/84:17

Motionerna

Motioner väckta med anledning av propositionen

1983/84:233 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp)

I motionen yrkas

1. att riksdagen avslår propositionen,

2. att riksdagen antar följande som motionärernas förslag betecknade
1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1977:1071) om basenhet

Härigenom föreskrivs att 1—3 §§ lagen (1977:1071) om basenhet1 skall

ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse:

Basenhet enligt 10 § I mom. lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt
fastställes av regeringen från
och med är 1985 varje år före utgången
av september månad.

Basenhet utgör för varje taxeringsår
ett belopp som motsvarar
8100 kronor multiplicerat med
årets jämförelsetal. Basenheten avrundas
nedåt till helt hundratal kronor.

Jämförelsetalet för taxeringsåret
är det tal som anger förhållandet
mellan det allmänna prisläget i augusti
månad två år före taxeringsåret
och augusti månad år 1984.
Därvid skall förändringarna i det
allmänna prisläget beräknas med
bortseende från indirekta skatter,
tullar, avgifter och ändringar i energipriser
samt tillägg göras för subventioner.

Föreslagen lydelse:

§:

Basenhet enligt 10 § I mom. lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt
fastställes av regeringen varje
år före utgången av september månad.

§’

Basenhet utgör för varje taxeringsår
ett belopp som motsvarar
7 700 kronor multiplicerat med
årets jämförelsetal. Basenheten avrundas
nedåt tili helt hundratal kronor.

§4

Jämförelsetalet för taxeringsåret
är det tal som anger förhållandet
mellan det allmänna prisläget i augusti
månad två år före taxeringsåret
och augusti månad år 1983.
Därvid skall förändringarna i det
allmänna prisläget beräknas med
bortseende från indirekta skatter,
tullar, avgifter och ändringar i energipriser
samt tillägg göras för subventioner.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1984 och tillämpas första gången

i fråga om 1985 års taxering.

' Senaste lydelse lagens rubrik 1982:418.

J Senaste lydelse 1982:418.

4 Senaste lydelse 1982:418.

SkU 1983/84:17

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs att 10 § I mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt1
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse:

10 §

I morn.2 För fysiska personer, dödsbon och familjestiftelser beräknas
grundbelopp och tilläggsbelopp enligt följande skalor.

Grundbeloppet utgör:

när beskattningsbar inkomst inte överstiger 4 basenheter enligt lagen
(1977:1071) om basenhet:

3% av den del av beskattningsbara inkomsten som överstiger 1 basenhet: när

beskattningsbar inkomst överstiger
4 men inte 9 basenheter: grundbeloppet för 4 basenheter och 4% av återstoden:

9 men inte 10 basenheter: grundbeloppet för 9 basenheter och 15 % av återstoden:

10 basenheter : grundbeloppet för 10 basenheter och 20 % av återstoden.

Föreslagen lydelse:

I morn.2 För fysiska personer, dödsbon och familjestiftelser beräknas
grundbelopp och tilläggsbelopp enligt följande skalor:

Grundbeloppet utgör:

när beskattningsbar inkomst inte överstiger 9 basenheter enligt lagen
(1977:1071) om basenhet:

4% av den del av den beskattningsbara inkomsten som överstiger 1
basenhet:

när beskattningsbar inkomst överstiger
9 men inte 10 basenheter: grundbeloppet för 9 basenheter och 15% av återstoden:

10 basenheter : grundbeloppet för 10 basenheter och 20 % av återstoden.

1 Senaste lydelse lagens rubrik 1974:770.

2 Senaste lydelse 1982:416.

SkU 1983/84:17

10 §

Tilläggsbeloppet utgör:

när underlaget för tilläggsbelopp enligt 3 mom. inte överstiger 19 basenheter: 5

% av den del av underlaget som överstiger 16 basenheter:

när underlaget överstiger
19 men inte 21 basenheter: tilläggsbeloppet för 19 basenheter och 10%

21 men inte 23 basenheter: tilläggsbeloppet för21 basenheter och 15%

23 men inte 26 basenheter: tilläggsbeloppet för23 basenheter och 20%

26 men inte 45 basenheter: tilläggsbeloppet för26 basenheter och 25 %

45 basenheter : tilläggsbeloppet för45 basenheter och 30%

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1984. I fråga om tillämpningen
gäller vad som är stadgat i lagen (1982:417) om ikraftträdande av lagen
(1982:416) om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

av återstoden:
av återstoden:
av återstoden:
av återstoden:
av återstoden.

SkU 1983/84:17

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1982:417) om ikraftträdande av lagen
(1982:416) om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs att 4§ lagen (1982:417) om ikraftträdande av
tagen (1982:416) om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse:

4 §'

J% av den del av den beskattningsbara inkomsten som överstiger I
basenhet:

när beskattningsbar inkomst överstiger

4	men inte	7	basenheter: grundbeloppet för	4	basenheter och	4 %	av	återstoden.
7	men inte	8	basenheter: grundbeloppet	för	7	basenheter och	6%	av	återstoden
8	men inte	9	basenheter: grundbeloppet	för	8	basenheter och	7%	av	återstoden
9	men inte	10	basenheter: grundbeloppet	för	9	basenheter och	17 %	av	återstoden:
10	men inte	12	basenheter: grundbeloppet	för	10	basenheter och	22%	av	återstoden:
12	men inte	13	basenheter: grundbeloppet	för	12	basenheter och	23%	av-	återstoden
13	men inte	14	basenheter: grundbeloppet	för	13	basenheter och	25 %	av	återstoden;
14	men inte	15	basenheter: grundbeloppet	för	14	basenheter och	26%	av	återstoden:
15	men inte	16	basenheter: grundbeloppet	för	15	basenheter och	28%	av	återstoden:
16	men inte	20	basenheter: grundbeloppet	för	16	basenheter och	29%	av	återstoden:
20	men inte	30	basenheter: grundbeloppet	för	20	basenheter och	30%	av-	återstoden:
30	basenheter		: grundbeloppet	för	30	basenheter och	32%	av	återstoden

1 Senaste lydelse 1982:417.

SkU 1983/84:17

4 §•

Föreslagen lydelse:

Vid 1985 års taxering utgör grundbeloppet i stället för vad som anges i
10 § I mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt:
när beskattningsbar inkomst inte överstiger 7 basenheter enligt lagen
(1977:1071) om basenhet:

4 % av den del av beskattningsbara inkomsten som överstiger 1 basenhet: när

beskattningsbar inkomst överstiger

7 men inte 8 basenheter: grundbeloppet för

8 men inte 9 basenheter: grundbeloppet för

9 men inte 10 basenheter: grundbeloppet för

10 men inte 12 basenheter: grundbeloppet för 10 basenheter och 22 %

12 men inte 13 basenheter: grundbeloppet för 12 basenheter och 23 %

13 men inte 14 basenheter: grundbeloppet för 13 basenheter och 25 %

14 men inte 15 basenheter: grundbeloppet för 14 basenheter och 26%

15 men inte 16 basenheter: grundbeloppet för 15 basenheter och 28%

16 men inte 20 basenheter: grundbeloppet för 16 basenheter och 29 %

20 men inte 30 basenheter: grundbeloppet för 20 basenheter och 30%

30 basenheter : grundbeloppet för 30 basenheter och 32 %

7 basenheter och 6 %

8 basenheter och 7 %

9 basenheter och 17%

av återstoden:
av återstoden:
av återstoden:
av återstoden:
av återstoden:
av återstoden:
av återstoden:
av återstoden:
av återstoden:
av återstoden:
av återstoden.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1984.
1 Senaste lydelse 1982:417.

SkU 1983/84:17

1983/84:244 av Ulf Adelsohn m. fl. (m)

I motionen yrkas

1. att riksdagen beslutar återinföra fullt inflationsskydd i inkomstbeskattningen,
och att basenheten för 1984 fastställs till 8 100 kr.,

2. att riksdagen godkänner det i tabell 7 intagna förslaget till statlig
skatteskala för inkomståret 1984,

3. att riksdagen beslutar avskaffa den införda begränsningen i rätten till
underskottsavdrag,

4. att riksdagen beslutar avskaffa den allmänna löneavgiften på 2 %,

5. att riksdagen beslutar att den övre gränsen för schablonavdraget från
inkomst av tjänst sänks till 500 kr.,

6. att riksdagen beslutar att marginalskattespärren för 1984 nedjusteras till
79 %,

7. att riksdagen upphäver lagen om skattereduktion för fackföreningsavgift
fr. o. m. inkomståret 1984,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i
motionen beträffande utredning om underskottsavdrag,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i
motionen beträffande skattepolitikens inriktning.

1983/84:245 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c)

I motionen yrkas

1. att riksdagen avslår propositionen,

2. att riksdagen beslutar införa ett fribelopp motsvarande en sänkning av
egenavgiften med 2 procentenheter på ett avgiftsunderlag om högst 50 000
kr.

1983/84:246 av Lars Werner m. fl. (vpk)

I motionen yrkas att riksdagen

1. avslår regeringens förslag till basenheter för 1984 och 1985,

2. för 1984 antar det förslag till skatterabatter som framlagts i motionen,

3. beslutar att 1983 års skatteskala skall gälla även för inkomståret 1984.

Motioner väckta under riksmötet 1982/83

1982/83:371 av Lars Werner m. fl. (vpk)
såvitt avser yrkande

4. att riksdagen beträffande 80/85-procentsregeln antar följande:

SkU 1983/84:17

Förslag till

Lag om upphävande av lagen (1970:172) om begränsning av skatt i vissa
fall

Härigenom föreskrivs att lagen (1970:172) om begränsning av skatt i vissa
fall skall upphöra att gälla vid utgången av år 1981. Äldre bestämmelser skall
fortfarande gälla i fråga om 1982 års taxering och om eftertaxering för år 1981
och tidigare år.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1984.

1982/83:1581 (jfr 1982/83:2107) av förste vice talmannen Ingegerd Troedsson
(m) och Knut Wachtmeister (m)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att maximera spärrbeloppet i lagen
om begränsning av skatt i vissa fall till 75 % från 1984 års taxering.

1982/83:2108 (jfr 1982/83:2107) av Ulf Adelsohn m. fl. (m)
såvitt avser yrkandena

1. att riksdagen godkänner det i tabell 9 intagna förlaget till skatteskala för
inkomståret 1984,

2. att riksdagen återinför fullt inflationsskydd i inkomstbeskattningen,

6. att riksdagen beslutar att marginalskattespärren för 1984 skall nedjusteras
till 79 %.

1982/83:2431 av Karin Söder m. fl. (c)
såvitt avser yrkandena

14. att riksdagen beslutar att med verkan från den 1 januari 1984 upphäva
lagen om skattereduktion för fackföreningsavgift samt göra de följdändringar
i andra lagar som därav följer,

16. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad i
motionen anförts om finansiering och utformning av marginalskattereformens
andra steg, såvitt avser basenheten för skatteskalan och vissa finansieringsfrågor.

1982/83:2432 av Ola Ullsten m. fl. (fp)
såvitt avser yrkande

11. att riksdagen hos regeringen begär förslag i tilläggsbudget om
förändringar i inkomst- och förmögenhetsbeskattningen enligt vad som
anförts i motionen.

SkU 1983/84:17

Utskottet
Skatteskala m. m.

Riksdagen antog våren 1982 ett förslag till skattereform att genomföras i
tre etapper inkomståren 1983,1984 och 1985. Målet var att sänka marginalskatterna
till högst 50 % för huvuddelen av de heltidsarbetande inkomsttagarna
och att samtidigt begränsa det skattemässiga värdet av underskottsavdragen
till högst 50 % av avdragsbeloppet. Riksdagsbeslutet innebar också
att den automatiska indexanknytningen av skiktgränserna i skatteskalan
under reformperioden ersattes med en på förhand fastställd uppräkning
motsvarande i genomsnitt 5,5 % om året. Basenheten bestämdes därför till
7 300 kr. för år 1983, till 7 700 kr. för 1984 och till 8 100 kr. för 1985. Enligt
den för inkomståret 1984 beslutade skatteskalan skulle statlig inkomstskatt
(grundbelopp + tilläggsbelopp) i inkomstskikten mellan 18 och 21 basenheter
utgå med 32-38 %.

I propositionen föreslås att inflationsskyddet för de båda inkomståren 1984
och 1985 begränsas till ca 4 resp. ca 3 %. Basenheten för de båda åren blir då
7 600 kr. resp. 7 800 kr. Vidare föreslås för inkomståret 1984 en höjning av
grundbeloppet med fyra procentenheter i inkomstskiktet 18-20 basenheter
(136 800-152 000 kr.) och med två procentenheter i inkomstskiktet 20-21
basenheter (152 000-159 600 kr.). En i stort sett likartad höjning föreslås för
inkomståret 1985.

I partimotionerna 233 från fp och 245 från c yrkas avslag på propositionen i
denna del. Motionärerna anser således att 1982 års reform bör fullföljas i
enlighet med tidigare riksdagsbeslut, folkpartiet dock med den justeringen
att skatteskalan inflationsskyddas fullt ut efter 1984 och att skattesatsen höjs
med en procentenhet i inkomstskiktet 1-4 basenheter. Ett yrkande i den vid
förra riksmötet väckta c-motionen 1982/83:2431 avseende basenheten för
1984 har numera förfallit.

Moderaterna yrkar i sin partimotion 244 att basenheten för inkomståret
1984 höjs till 8 100 kr., att inflationsskyddet för skatteskalan helt återställs
och att begränsningen av underskottsavdragen slopas. De yrkar vidare i fråga
om inkomståret 1984 avslag på den i propositionen föreslagna uppräkningen
av skattesatserna i inkomstskikten 18-21 basenheter och härutöver en
sänkning av skattesatserna i inkomstskikten 16-18,21-24, 26-30 och över 45
basenheter som är 2 till 5 procentenheter större än den av riksdagen år 1982
beslutade. Ett yrkande av samma innebörd återfinns i den vid förra riksmötet
väckta m-motionen 1982/83:2108, som också innehåller yrkande att skatteskalan
skall inflationsskyddas.

I partimotion 246 från vpk yrkas - förutom avslag på propositionen - att
riksdagen beslutar införa en skatterabatt på inkomst före underskottsavdrag.
Den skall börja utgå i inkomstskikt över 30 000 kr., nå sitt maximum, 1 200
kr., vid inkomster mellan 90 000 och 100 000 kr. och sedan successivt

SkU 1983/84:17

avtrappas. Vid 120 000 kr. skall ingen rabatt erhållas. Rabatt skall aldrig
kunna utgå med högre belopp än som svarar mot den statliga inkomstskatten.
Vidare skall 1983 års skala gälla för 1984.

Argument som förs fram i de borgerliga partimotionerna är att inflationen
kommer att bli större än de ca 4 resp. 3 % som förutsätts i propositionen och
att urholkningen av inflationsskyddet kommer att leda till väsentligt skärpta
marginalskatter för många inkomsttagare under och ovanför 50-procentsskiktet
i skatteskalan. Enligt moderaterna blir skärpningen störst, hela 11
procentenheter, i inkomstskiktet 70 200 kr.-78 300 kr., medan den för
skattskyldiga med inkomster mellan 148 200 och 165 300 kr. utgör 9
procentenheter. Avsikten med vpk:s yrkande om skatterabatt sägs vara att
ge skattskyldiga med normala arbetsinkomster en större skattelättnad än
enligt propositionen.

Förslaget i propositionen innebär - som tidigare nämnts - så till vida
ändring i den av riksdagen år 1982 beslutade skatteomläggningen, att
inflationsskyddet för de båda återstående reformåren begränsas till ca 4 %
för år 1984 och till ca 3 % för år 1985 och att skattesatsen höjs något i
inkomstskikten 18-21 basenheter.

Den trepartiöverenskommelse som låg till grund för 1982 års riksdagsbeslut
om en successiv sänkning av marginalskatterna byggde bl. a. på följande
tre förutsättningar. Den dåvarande indexregleringen skulle ersättas med en
annan form av skydd mot inflationen, underskottsavdragens skattemässiga
värde skulle begränsas till högst 50 % av avdragsbeloppet och skattereformen
skulle totalfinansieras.

I proposition 1982/83:150 bilaga 1 lade regeringen fram förslag till
finansiering av andra steget i skattereformen avseende inkomståret 1984.
Förslagen innefattade inkomstförstärkningar om ca 3,5 miljarder kr. genom
höjning av skatterna på bensin, olja och el. Vid riksdagsbehandlingen i våras
bifölls förslagen om höjning av skatterna på olja och el men avslogs förslaget
om bensinskattehöjning. De beslutade skattehöjningarna innebar en inkomstförstärkning
på 2,2 miljarder kr. Såväl skatteutskottet som finansutskottet
underströk i sammanhanget att en finansiering av reformen fullt ut
var absolut nödvändig med hänsyn till det statsfinansiella läget. Skatteutskottet
framhöll också att ett ställningstagande till andra alternativa finansieringsmöjligheter
borde anstå till nu i höst.

I likhet med finansministern anser skatteutskottet det vara angeläget att
skattereformen fullföljs. Eftersom politiska förutsättningar för en fullständig
finansiering av skattereformens andra steg inte nu föreligger, bör enligt
utskottets mening finansieringsbehovet likväl nedbringas. Av proposition
1983/84:40 framgår att regeringen för år 1984 utformat förslag om ändrade
bidrag och fastställt taxor utifrån förutsättningen att prisstegringen under
nämnda år skall uppgå till 4 %. Mot den bakgrunden tillstyrker utskottet att
basenheten för år 1984 fastställs till 7 600 kr. Utskottet godtar också de i
propositionen redovisade skälen för att begränsa inflationsskyddet för
inkomståret 1985 till ca 3 % och att höja procentsatsen för grundbeloppet för

SkU 1983/84:17

åren 1984 och 1985 i inkomstskiktet 18-21 basenheter. Utskottet avstyrker
således alla de motionsyrkanden som innebär avslag på propositionen i
denna del liksom de förslag till ändringar i skalan för 1984 som lagts fram av m
och fp. Utskottet avstyrker också yrkandena i m:s och fp:s partimotioner om
ett återställande av fullt inflationsskydd för skatteskalan.

Utskottets ställningstagande innebär avslag också på i vpk-motionen.

Av vad utskottet tidigare anfört framgår att överenskommelsen mellan s, c
och fp rörande 1982 års skattereform avsåg marginalskattesänkningar i
förening med en begränsning av underskottsavdragens skattemässiga värde.
Ett bifall till moderaternas yrkande om slopande av denna begränsning skulle
innebära att man ryckte undan en viktig förutsättning för reformen. Av
rättviseskäl och med hänsyn till att skatt bör tas ut efter förmåga anser
utskottet en sådan åtgärd olämplig. Utskottet avstyrker därför motion 244
även i denna del.

Utskottet, som godtagit såväl den i propositionen föreslagna begränsningen
av inflationsskyddet som korrigeringen av skatteskalans grundbelopp,
avstyrker också de yrkanden i moderaternas partimotioner 244 och 1982/
83:2108 som innebär att marginalskattespärren för inkomståret 1984 skall
sättas ned till 79 % liksom ett i motion 1982/83:1581 av förste vice talmannen
Ingegerd Troedsson och Knut Wachtmeister (båda m) framställt yrkande
angående begränsningsregeln att spärrbeloppet från 1984 års taxering skall
maximeras till 75 %. Utskottet vill i sammanhanget erinra om att spärrbeloppet
enligt tidigare riksdagsbeslut är maximerat till 77 % vid 1984 års taxering
och till 78 % vid 1985 års taxering.

Begränsningsregeln har genom 1982 års skattereform fått ett annat
innehåll än tidigare, och någon anledning att ändra densamma föreligger
enligt utskottets mening i vart fall inte innan närmare erfarenheter vunnits av
dess praktiska tillämpning.

Vpk-motionen 1982/83:371 innehåller ett yrkande om att begränsningsregeln
skall slopas. Utskottet anser det rimligt att en inkomsttagare får behålla
en viss minsta del av sin inkomst och avstyrker därför motionen i denna del.

Schablonavdrag i tjänst m. m.

I samband med 1982 års skattereform beslutade riksdagen, i syfte att
underlätta taxeringsarbetet, införa ett schablonavdrag i inkomstslaget tjänst.
Avdraget utgör 1 000 kr., dock högst 5 % av intäkten och gäller fr. o. m.
1984 års taxering.

Moderaterna yrkar i motion 244 att den övre gränsen för schablonavdraget
sänks till 500 kr. och uppger att skatteintäkterna för innevarande budgetår
därigenom skulle öka med 350 milj. kr.

Utskottet har vid prövning av motionsyrkanden av samma innehåll
tidigare uttalat (jfr SkU 1982/83:50) att schablonavdraget, om önskemålet
om förenklingar skall kunna tillgodoses, inte bör sättas för lågt. En 1 000-

SkU 1983/84:17

kronorsgräns har utskottet ansett innebära en skälig avvägning. Utskottet
vidhåller den uppfattningen. Med hänsyn härtill och till att frågor av denna
och liknande art faller inom skatteförenklingskommitténs utredningsuppdrag
avstyrker utskottet motionen i denna del.

I centerns partimotion 245 begär motionärerna med hänvisning till
löntagarnas schablonavdrag att riksdagen beslutar införa ett motsvarande
fribelopp vid beräkning av egenföretagares egenavgifter. Beloppet bör enligt
motionärerna motsvara 2 % av ett avgiftsunderlag om högst 50 000 kr.

Även ett yrkande av denna innebörd har tidigare prövats av skatteutskottet.
1 sitt av riksdagen godkända betänkande SkU 1982/83:35 erinrade
utskottet om att företagsskattekommittén ämnade presentera en principskiss
till beskattning av egenföretagare enligt en s. k. staketmodell innebärande
att egenföretagaren beskattas för samtliga privata uttag ur verksamheten.
Med hänsyn till att en egenföretagare genom en sådan beskattning skulle
komma att i princip jämställas med en löntagare måste enligt utskottets
mening frågan om ett schablonavdrag komma att aktualiseras också när det
gällde egenföretagarens inkomst.

Enligt vad utskottet erfarit kommer företagsskattekommittén att lägga
fram ett betänkande med en principskiss enligt den angivna modellen. I
samband därmed kommer kommittén också att ta upp den i motionen
aktualiserade frågan om ett fribelopp för egenföretagare.

Med hänsyn härtill är utskottet inte berett att nu biträda lagstiftningsyrkandet
i motionen. Utskottet avstyrker således motionen i denna del.

Fackföreningsavgift

Enligt en av riksdagen förra hösten antagen lag medges fysisk person
fr. o. m. 1984 års taxering skattereduktion för medlemsavgift till arbetstagarorganisation
med 40 % av ett underlag om högst 1 200 kr. Reduktionsbeloppet
är således maximerat till 480 kr.

I partimotionerna 1983/84:244 från m, 1982/83:2431 från c och 1982/
83:2432 från fp yrkas att skattereduktionen för fackföreningsavgift slopas
fr. o. m. 1985 års taxering.

Motionsyrkanden av samma innebörd behandlades av skatteutskottet så
sent som i maj i år. Som utskottet då framhöll (SkU 1982/83:50) får den
tidigare kritiserade olikheten i beskattningshänseende mellan arbetsgivarnas
och arbetstagarnas medlemsavgifter anses ha i huvudsak undanröjts genom
den begränsade skattereduktionen för fackföreningsavgift. Något skäl att
avskaffa rätten till skattereduktion föreligger inte. Utskottet avstyrker därför
motionerna i denna del.

SkU 1983/84:17

Löneavgift

I samband med 1982 års skattereform beslutade riksdagen att reformens
första steg avseende inkomståret 1983 skulle finansieras genom införande av
en allmän löneavgift om 2 %. Avgiften beräknas på det underlag som gäller
för arbetsgivaravgift till folkpensioneringen enligt lagen om socialavgifter
och följer även i övrigt de regler som gäller för dessa avgifter.

Moderaterna yrkar i motion 244 att löneavgiften slopas.

När 1982 års skattereform beslutades av riksdagen rådde bred politisk
enighet om att första steget i reformen borde totalfinansieras. Motionärerna
har inte anfört några skäl som bör föranleda riksdagen att ändra ståndpunkt i
denna fråga, varför utskottet avstyrker motion 244 också i denna del.

Övriga yrkanden

I moderaternas partimotion 244 begär motionärerna att det utredningsarbete
i syfte att komma till rätta med otillbörliga underskottsavdrag som
tidigare bedrivits inom underskottsavdragskommittén snarast återupptas.

Den omständigheten att sistnämnda kommittés utredningsuppdrag numera
upphört innebär inte att dess utredningsuppgifter kommer att lämnas
obehandlade. Den fråga motionärerna aktualiserar prövas av såväl företagsskattekommittén
som bostadskommittén. Yrkandet i motionen är således
redan tillgodosett och bör enligt utskottets mening därför inte föranleda
någon åtgärd.

Motion 244 innehåller slutligen också ett yrkande avseende skattepolitikens
inriktning på längre sikt. Enligt motionärerna bör målet vara att
åstadkomma ett sänkt totalt skattetryck uttryckt som andel av bruttonationalprodukten.
Den statliga inkomstskatten bör successivt minskas med
inriktning på ett proportionellt skatteuttag i alla utom de högsta inkomstskikten,
och inkomstbeskattningen måste utformas så att den medger hänsynstagande
till hushållens försörjningsbörda. Enligt motionärerna bör en utredning
tillsättas med uppgift att lägga fram förslag till förändringar av
skattesystemet i den av dem önskade riktningen.

Med hänsyn till att 1982 års skattereform först genom den nu aktuella
propositionen erhållit sin slutliga utformning saknas enligt utskottets mening
anledning att redan nu besluta om en ny genomgripande översyn av
beskattningen. Utskottet avstyrker således motion 244 även i denna del.

SkU 1983/84:17

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande skatteskala, underskottsavdrag och begränsningsregel att

riksdagen med bifall till proposition 1983/84:69 och med
avslag på motionerna 1983/84:233 yrkandena 1—4, 1983/84:244
yrkandena 1, 2, 3 och 6, 1983/84:245 yrkande 1, 1983/84:246
yrkandena 1,2 och 3,1982/83:1581,1982/83:2108 yrkandena 1,
2 och 6, 1982/83:371 yrkande 4 och 1982/83:2431 yrkande 16
antar de vid propositionen fogade förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1982:418) om ändring i lagen
(1977:1071) om basenhet enligt 10 § 1 mom. lagen (1947:576)
om statlig inkomstskatt,

2. lag om ändring i lagen (1977:1071) om basenhet,

3. lag om ändring i lagen (1982:417) om ikraftträdande av lagen
(1982:416) om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

4. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

2. beträffande schablonavdrag i inkomstkällan tjänst
att riksdagen avslår motion 1983/84:244 yrkande 5,

3. beträffande fribelopp för egenföretagare

att riksdagen avslår motion 1983/84:245 yrkande 2,

4. beträffande fackföreningsavgift

att riksdagen avslår motionerna 1983/84:244 yrkande 7, 1982/
83:2431 yrkande 14 och 1982/83:2432 yrkande 11 i motsvarande
del,

5. beträffande löneavgift

att riksdagen avslår motion 1983/84:244 yrkande 4,

6. beträffande utredning om underskottsavdrag

att riksdagen avslår motion 1983/84:244 yrkande 8,

7. beträffande skattepolitikens inriktning

att riksdagen avslår motion 1983/84:244 yrkande 9.

Stockholm den 6 december 1983

På skatteutskottets vägnar
RUNE CARLSTEIN

Närvarande: Rune Carlstein (s). Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c),
förste vice talmannen Ingegerd Troedsson (m), Olle Westberg (s), Hagar
Normark (s), Bo Lundgren (m), Ingemar Hallenius (c), Bo Forslund (s),
Egon Jacobsson (s), Karl Björzén (m). Kjell Johansson (fp), Anita Johansson
(s), Anna Lindh (s) och Erkki Tammenoksa (s)*.

* Ej närvarande vid justeringen.

SkU 1983/84:17

Reservationer

Skatteskalan, underskottsavdrag och begränsningsregel (moni. 1)

1. Knut Wachtmeister, förste vice talmannen Ingegerd Troedsson, Bo
Lundgren och Karl Björzén (alla m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 16 med "1 likhet"
och slutar på s. 17 med "motionen i denna del" bort ha följande lydelse:

Som anförs i motion 244 måste skattesystemet utformas så att inte
drivkrafterna bakom företagande, arbete och sparsamhet bryts. Det är
ytterst angeläget att omedelbart sänka den direkta statliga inkomstskatten.
En bestående sänkning av marginalskatterna är av avgörande betydelse för
att bringa ordning i vår ekonomi.

Den inflationsskyddade skatteskalan måste därför återinföras. En förutsättning
för en varaktig marginalskattesänkning är att inflationen inte höjer
skattetrycket. Endast vid ett fullgott inflationsskydd kommer skattesatsen att
vara oförändrad vid en oförändrad real inkomstnivå. Förändringar i det reala
skatteuttaget bör endast kunna beslutas på politisk väg och får inte bli en
konsekvens av inflationstakten.

I den moderata partimotionen föreslås vidare ytterligare marginalskattesänkningar
i enlighet med den modell som den borgerliga trepartiregeringen
var enig om fram till den 24 april 1981. Dessa marginalskattesänkningar bör
enligt utskottets mening genomföras.

Utskottet anser i likhet med vad som anförs i den moderata partimotionen
att begränsningen av underskottsavdragens skattemässiga värde skall upphöra.
Denna begränsning, som särskilt drabbar småhusägare och företagare,
strider mot symmetrin i skattesystemet och påverkar den svenska samhällsekonomin
på ett negativt sätt. Avdragsbegränsningen innebär olägenheter
för såväl skattebetalare som i granskningsarbetet under taxeringen.

Utskottet tillstyrker också yrkandet i motion 1581 att spärrbeloppet vid
tillämpningen av den s. k. begränsningsregeln skall maximeras till 75 % från
1984 års taxering.

Regeringens sena förslag om ändring i den av riksdagen tidigare beslutade
inkomstskatteskalan har lett till att två skatteskalor måste tillämpas för 1984
års inkomster. Detta är enligt utskottets mening helt otillfredsställande.

Utskottet tillstyrker alltså motionerna 244 och 581 och avstyrker övriga
motioner i den mån de inte tillgodosetts med vad utskottet ovan anfört.

dels att utskottet under mom. 1 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motionerna 1982/83:2108 yrkandena
1,2 och 6,1982/83:1581 och 1983/84:244 yrkandena 1,2,3
och 6

dels avslår proposition 1983/84:69 och motionerna 1983/84:233
yrkandena 1-4,1983/84:245 yrkande 1,1983/84:246 yrkandena

SkU 1983/84:17

1,2 och 3,1982/83:371 yrkande 4 och 1982/83:2431 yrkande 16,
dels hos regeringen begär förslag om ändrade regler för den
statliga inkomstskatten i enlighet med vad som föreslås i
motion 1983/84:244 i nämnda delar.

2. Stig Josefson och Ingemar Hallenius (båda c):

Propositionen innebär att ytterligare avsteg görs från den överenskomna
skattereformen. Vi anser att detta är djupt olyckligt och ett hot mot
förtroendet för de offentliga beslutsorganen. Riksdagen har i ett särskilt
beslut lagt fast inkomstskatteuttaget för genomförandeåren 1983-1985.
Detta har gjorts i en särskild övergångslag om ikraftträdande av reformen.
Propositionen innebär nu att denna lag skall ändras. Regeringens agerande
är anmärkningsvärt från bl. a. följande utgångspunkter:

1. Regeringen försvårar avtalsrörelsen.

2. 1984 års skatter blir orättvisa genom att skatt för detta års inkomster
kommer att tas ut efter två olika skalor.

3. Förändringarna strider mot skattereformens anda, som bl. a. var att
stimulera till ökade arbetsinsatser och gynna produktiva satsningar.

4. Förändringarna riskerar att öka inflationen.

5. Förändringarna medför att reformen överfinansieras och innebär att det
inte längre är fråga om en omfördelning av skattetrycket utan en höjning av
detsamma (se tabellen). De av regeringen nu föreslagna ändringarna av
reformen innebär en skatteskärpning med 670 milj. kr. p. g. a. ändringarna
av basenheten och 130 milj. kr. p. g. a. ändringarna i skatteskalan.

FINANSIERING AV SKATTEREFORMEN

Kostnader Miljarder kronor

steg 1 och 2 6,4

Summa 6,4

FINANSIERING
Skattehöjning p. g. a. bristande

kompensation för devalveringen 1,5

Löneavgift 2,8

Höjd skatt på olja och el 2,2

Summa 6,5

Från centerns sida står vi fast vid reformen. Vi anser att det beslut som
riksdagen fattade med en 75-procentig majoritet är ett bra beslut och att det
bör genomföras i sin helhet.

Med det anförda instämmer vi i motionärernas uppfattning att propositionen
bör avslås och att den redan beslutade reformen, som avser beskattningen
av inkomster t. o. m. 1985, bör fullföljas.

SkU 1983/84:17

Vi anser således att utskottet under mom. 1 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:245 yrkande 1 avslår
proposition 1983/84:69 och motionerna 1983/84:233 yrkandena
1-4,1983/84:244 yrkandena 1, 2, 3 och 6,1983/84:246 yrkandena
1, 2 och 3,1982/83:1581, 1982/83:2108 yrkandena 1,2 och 6,
1982/83:371 yrkande 4 och 1982/83:2431 yrkande 16.

3. Kjell Johansson (fp):

Det förslag till skattereform som riksdagen antog våren 1982 har på
avgörande punkter försämrats. Regeringen har därigenom frånträtt den
överenskommelse som träffats mellan s, c och fp. Förändringarna innebär en
återgång till den skattehöjningspolitik som tidigare socialdemokratiska
regeringar fört. Följden härav blir en högre inflation och en dämpning av
tillväxten i ekonomin.

Finansieringen av skattereformen

	Utskottet	Propositionen
Skattesänkningar, miljarder kr.
Skattereformens två första steg	6,4	6,4
Skattereduktion för fackföreningsavgift	0	1,2
Totalt	6,4	7,6
Finansiering, miljarder kr
Löneavgift	2,8	2,8
Devalveringseffekter	1,5	1,5
Olje- och elskatt	2,2	2,2
Bensinskatt	0	1,4

Totalt 6,5 7,9

Tabellen visar att skattereformen således är finansierad, och jag kan därför
inte godta de argument som framförs i propositionen om försämrat inflationsskydd
och förändringar i skatteskalan.

Resultatet av förslaget i propositionen kommer att bli skärpta marginalskatter
för många inkomsttagare under och ovanför 50-procentsskiktet i
skatteskalan.

Jag anser att skatteöverenskommelsens syften bör fullföljas. Basenheten
för år 1984 bör fastställas till 7 700 kr. Skatteskalan bör sedan få fullt
inflationsskydd. För år 1984 bör vidare inkomstskatten i skikten 1-4 höjas
med en procentenhet.

SkU 1983/84:17

Jag anser således att utskottet under mom. 1 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motion 1983/84:233 och 1983/
84:245 yrkande 1

dels avslår proposition 1983/84:69 och motionerna 1983/84:244
yrkandena 1, 2, 3 och 6, 1983/84:246 yrkandena 1, 2 och 3,
1982/83:1581, 1982/83:2108 yrkandena 1, 2 och 6, 1982/83:371
yrkande 4 och 1982/83:2431 yrkande 16,
dels antar följande

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1982:417) om ikraftträdande av lagen
(1982:416) om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1982:417) om ikraftträdande av
lagen (1982:416) om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt
skall ha nedan angivna lydelse.

4 §

Vid 1985 års taxering utgör grundbeloppet i stället för vad som anges i
10 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt:
när beskattningsbar inkomst inte överstiger 7 basenheter enligt lagen
(1977: 1071) om basenhet:

4 procent av den del av den beskattningsbara inkomsten som överstiger
1 basenhet;
när beskattningsbar inkomst överstiger

men inte basenheter: grundbeloppet för basenheter och av återstoden;

4	7
7	” ” 8
8	" ” 9
9	” ’’ 10
10	” ” 12
12	” ” 13
11	” ” 14
14	„ ,5
15	” ” 16
16	” ” 20
20	” ” 30
30 basenheter

4	4%
” 7	" 6% ”
,. g	” 7% "
„ 9	" 17%"
” 10	” 22%”
\|2	" 23%"
”13	" 25%"
" 14	” 26%"
” 15	” 28% ”
” 16 ,r	” 29 %”
” 20	” 30%”
” 30	" 32% "

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1984. Skall skattskyldig eller i fråga
om makar någon av dem taxeras för beskattningsår sorn har böljat före den
11 november 1983 tillämpas äldre bestämmelser. Med makar avses de som
taxeras med tillämpning av 11 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

och dels begär förslag från regeringen i fråga om den statliga
inkomstskatten på 1985 och följande års inkomster i enlighet
med vad som anförs i motion 1983/84:233.

SkU 1983/84:17

Schablonavdrag i inkomstkällan tjänst (mom. 2)

4. Knut Wachtmeister, förste vice talmannen Ingegerd Troedsson, Bo
Lundgren och Karl Björzén (alla m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 17 med
”Utskottet har” och slutar på s. 18 med ”utskottet motionen i denna del”
bort ha följande lydelse:

Önskemål om förenklingar i skattesystemet måste alltid vägas mot
rättvisekrav. Utskottet anser att den avvägning som därvid gjorts i motion
244 framstår som rimlig. Utskottet tillstyrker därför motionen i denna del och
begär förslag från regeringen av denna innebörd.

dels att utskottet under mom. 2 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motion 1983/84:244 yrkande 5 hos
regeringen begär förslag om begränsning av schablonavdraget i
inkomstkällan tjänst till 500 kr.

Fribelopp för egenföretagare (mom. 3)

5. Stig Josefson och Ingemar Hallenius (båda c) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 18 som börjar med ”Även ett”
och slutar med ”således motionen i denna del” bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening är det av rättviseskäl angeläget att egenföretagare
erhåller ett fribelopp vid beräkning av egenavgiften. Utskottet tillstyrker
motionärernas yrkande att ett sådant fribelopp införs. Med hänvisning till
vad som gäller i fråga om schablonavdraget från inkomst av tjänst bör
fribeloppet beräknas till 2 % av ett avgiftsunderlag om högst 50 000 kr., dvs.
till högst 1 000 kr.

dels att utskottet under mom. 3 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motion 1983/84:245 yrkande 2 hos
regeringen begär förslag om fribelopp för egenföretagare i
enlighet med vad som anförts i reservationen.

Fackföreningsavgift (mom. 4)

6. Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c), förste vice talmannen Ingegerd
Troedsson (m), Bo Lundgren (m), Ingemar Hallenius (c), Karl Björzén (m)
och Kjell Johansson (fp) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 18 som börjar med
”Motionsyrkanden av” slutar med ,.motionerna i denna del” bort ha
följande lydelse:

SkU 1983/84:17

Mot bakgrund av den kritik som från början riktats mot ett avdrag för
fackföreningsavgift och nödvändigheten av besparingar i det rådande
samhällsekonomiska läget tillstyrker utskottet att skattereduktionen för
sådana avgifter slopas. Förslag från regeringen av den innebörden bör
snarast föreläggas riksdagen.

dels att utskottet under mom. 4 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motionerna 1982/83:2431 yrkande
14, 1983/84:2432 yrkande 11 i denna del och 1983/84:244
yrkande 7 hos regeringen begär skyndsamt förslag om slopande
av skattereduktionen för fackföreningsavgiften.

Löneavgift (mom. 5)

7. Knut Wachtmeister, förste vice talmannen Ingegerd Troedsson, Bo
Lundgren och Karl Björzén (alla m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 19 som börjar med ”När
1982” och slutar med ”också i denna del” bort ha följande lydelse:

Den inkomstförsvagning som på kort sikt blir följden av sänkta inkomstskatter
måste finansieras i den meningen att budgetunderskottet till följd av
de sänkta skatterna inte tillåts öka. En sådan ”finansiering” bör ske genom
besparingar i statens utgifter. Utskottet tillstyrker mot denna bakgrund
yrkandet i motion 244 att den allmänna löneavgiften slopas. Förslag om
erforderlig lagstiftning bör föreläggas riksdagen med det snaraste.

dels att utskottet under mom. 5 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motion 1983/84:244 yrkande 4 hos
regeringen begär förslag om slopande av löneavgiften i enlighet
med vad som anförts i reservationen.

Utredning om underskottsavdrag (mom. 6)

8. Knut Wachtmeister, förste vice talmannen Ingegerd Troedsson, Bo
Lundgren och Karl Björzén (alla m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 19 som börjar med ”Den
omständigheten” och slutar med ”någon åtgärd" bort ha följande lydelse:
Utskottet, som anser utredningsarbetet i detta syfte angeläget, tillstyrker
motion 244 i denna del.

dels att utskottet under mom. 6 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:244 yrkande 8 hos
regeringen begär att utredningsarbetet i fråga om underskottsavdrag
snarast återupptas.

SkU 1983/84:17

Skattepolitikens inriktning (morn. 7)

9. Knut Wachtmeister, förste vice talmannen Ingegerd Troedsson, Bo
Lundgren och Karl Björzén (alla m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 19 som börjar med ”Med
hänsyn” och slutar med ”även i denna del” bort ha följande lydelse:

Skattepolitiken är av avgörande betydelse för att återvinna balans i den
svenska samhällsekonomin. Den av socialdemokraterna under 1960- och
1970-talen förda skattepolitiken är en av huvudorsakerna till obalansen i den
svenska ekonomin. Den borgerliga skattepolitiken efter 1976 innebar att
skattetrycket hölls i stort sett oförändrat, efter den ständiga stegring som
skett dessförinnan.

Den politik regeringen nu för är en återgång till den misslyckade politik
som tidigare socialdemokratiska regeringar förde. Skatterna ökar 1983 med
netto nästan 13 miljarder kronor. Nästa år ökar skatterna med ytterligare
10-12 miljarder kronor. De av regeringen genomförda och föreslagna
skattehöjningarna kommer att bidra till en stegrad inflationstakt och minska
ekonomins tillväxtförmåga.

Skattepolitiken bör innebära en långsiktig inriktning på att åstadkomma
ett sänkt totalt skattetryck, uttryckt som andel av bruttonationalprodukten.
Tillsammans med en lägre offentlig resursförbrukning skapas därmed
utrymme för ett effektivt och konkurrenskraftigt näringsliv och därmed
tryggad välfärd.

Denna politik överensstämmer med vad den borgerliga majoriteten i
finansutskottet uttalade i betänkande 1981/82:40: ”Skattekvoten i den
svenska ekonomin är vid en internationell jämförelse mycket hög, och den
måste systematiskt bringas ned för att ekonomin skall fungera.”

Samtidigt som en planmässig sänkning av skattetrycket genomförs måste
skattesystemets struktur ändras. Den statliga inkomstskatten bör nedbringas
med inriktning på ett proportionellt skatteuttag i alla inkomstlägen med
undantag för de allra högsta. Det kan erinras om att en helt proportionell
statlig inkomstskatt i dag endast skulle behöva uppgå till ca 8 % för att ge
samma skatteintäkter som nu.

Inkomstbeskattningen måste i framtiden dessutom ta hänsyn till hushållens
försörjningsbörda, dvs. inte bara till hur många som tjänar in inkomsten
utan också till hur många som skall leva på den.

dels att utskottet under mom. 7 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:244 yrkande 9 hos
regeringen ger till känna vad som anförts i reservationen om
skattepolitikens inriktning.

SkU 1983/84:17

Särskilda yttranden
Vid mom. 7

1. Stig Josefson och Ingemar Hallenius (båda c):

Propositionen innefattar inget ställningstagande till beskattningen av 1986
och senare års inkomster. Denna fråga bör tas upp i annat sammanhang och
prövas senast våren 1985.

2. Kjell Johansson (fp):

Det förslag till skattereform som riksdagen antog våren 1982 har i denna
proposition på avgörande punkter försämrats. Regeringen har därmed brutit
den överenskommelse som träffats mellan socialdemokraterna, centern och
folkpartiet. Regeringens förändringar innebär en återgång till den skattehöjningspoiitik
som tidigare socialdemokratiska regeringar fört. Skattetrycket
skärps därmed avsevärt. Följderna av detta blir en högre inflation och en
dämpning av tillväxten i ekonomin. Den borgerliga majoriteten i finansutskottet
uttalade i betänkandet 1981/82:40: ”Skattekvoten i den svenska
ekonomin är vid en internationell jämförelse mycket hög, och den måste
systematiskt bringas ned för att ekonomin skall fungera.” Utskottet vidhåller
denna uppfattning. Även när 1982 års skattereform är genomförd kommer
mariginalskatterna att vara för höga. Ytterligare sänkningar av dessa måste
därför genomföras. Utskottet anser dock att avgörande skäl talar för att
skattepolitikens långsiktiga inriktning läggs fast i samband med budgetpropositionen
1984.

minab/gotab Stockholm 1983 77453