3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1982:417) om ikraftträdande av lagen

(1982:416) omändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs all 4§ lagen (1982:417) om ikraftträdande av lagen (1982:416) om ändring i lagen (1947:576) om slallig inkomstskatt skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse 4§ Vid 1985 års laxering ulgör grundbeloppet i stället för vad som anges i 10 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomslskall:

när beskattningsbar inkomst inle överstiger 4 basenheter enligl lagen (1977: 1071) om basenhet:

3 procent av den del av den beskattningsbara inkomsten som översliger I basenhet;

7 8 9 10 12 13 14 15 16 20

8 9 10 12 13 14 15 16 20 30

30 basenheter

när beskailningsbar inkomsi översliger 4 men inte 7 basenheter

or 4 basenheter	och 4 % a	v äter	stöden
■ 7 "	' 6% '
, g ,.	■ 7% ■
. 9 -■	■ 17% ■
' 10 "	■ *11%* ■
■ 12 ■•	■ 23%'
■ 13 "	• 25 % •
• 14 •■	■ 26% •
• 15	■ 28% '
■ 16 ■■	■ *29%* ■
*• 20 ••*	• 30% •
•30 "	• 32 %c ■

Föreslagen lydelse 4§ Vid 1985 års laxering utgör grundbeloppet i stället för vad som anges i 10 § 1 mom. lagen (1947:576) om slallig inkomstskatt:

när beskattningsbar inkomst inte överstiger 4 basenheter enligl lagen (1977: 1071) om basenhet:

3 procent av den del av den beskattningsbara inkomsten som överstiger I basenhet; när beskattningsbar inkomsi överstiger

4 men inte 7 basenheter: grund!			)eloppet för 4 basenheter och 4 % av äter
7 •		• 8 " :	" 7	" 6% •
8 •		• 9 " :	,. g	" 7% '
9 •		• 10 " :	„ g	" 17%'
10 ■		' 12 " :	., IQ	■■ 22%'
12 ■		' 13 " :	., 12	" 23%'
13 •		'14	.. ,-,	■• 25%.'
14 ■		■ 15	" 14	" 26% •
15 '		' 16 " :	" 15	" 28%-
16 ■		*• 18*	*"16*	■■ *29%* ■
*18 •*		*• 20*	*"18*	■■ iJ% ■
20 ■		*• 21*	*"20*	*" 32%-'*
21 ■■ •		*• 30*	*"21*	■■ 30%c ■
30 bt	isenl	leter :	"30	" 32%-

SkU 1983/84:17 7

Tilläggsbeloppet utgör:

när underlaget för tilläggsbelopp enligt 3 mom. inle överstiger 19 basenheter: 5 procent av den del av underlaget som överstiger 16 basenheter; när underlaget överstiger

19 men inte 21 basenheter 21 " " 23 23 " " 26 26 " " 45 45 basenheter

tilläggsbeloppet för 19 basenheler och 10% av återstoden

" 21 •' " 15% •'

■■ 23 " " 20% •■

,, 2 ,. ,. 25,.

., .. ,, 3Qf ..

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1984 och tillämpas första gången vid 1986 års laxering. Skall skatlskyldig eller i fråga om makar någon av dem laxeras för beskattningsår som har börjat före den 11 november 1983 tillämpas äldre bestämmelser. Med makar avses de som taxeras med tillämpning av 11 § I mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

1 • • Riksdagen 1983184.6 saml. Nr 17

Rättelse: S. 21, hemställan rad 3 Tillkommer: 1982/83:1581
S. 22, rad 1 Utgår: 1982/83:1581 2 och 6

SkU 1983/84:17 8

Motionerna

Motioner väckta med anledning av propositionen

1983/84:233 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp) I motionen yrkas

1. att riksdagen avslår propositionen,

2. att riksdagen antar följande som motionäremas förslag betecknade

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1977:1071) om basenhet

Härigenom föreskrivs all 1—3 §§ lagen (1977:1071) om basenhet' skall
ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

1§-

Basenhet enligl 10 § 1 mom. la- Basenhet enligt 10 § 1 mom. la
gen (1947:576) om statlig inkomst-    gen (1947:576) om statlig inkomst
skatt faslställes av regeringen från     skatt fastställes av regeringen varje
och med år 1985 varje är före ut- år före utgången av september mä-
gången av september månad.   nad.

2§'

Basenhet utgör för varje tax-     Basenhet utgör för varje lax
eringsår ett belopp som molsvarar eringsår ett belopp som motsvarar
8100 kronor multiplicerat med   7 700 kronor multiplicerat med
årets jämförelsetal. Basenhelen av- årets jämförelsetal. Basenhelen av
rundas nedål till helt hundratal kro- rundas nedåt till helt hundratal kro
nor,                                                                                      nor.

3§

Jämförelsetalet för taxeringsåret      Jämförelsetalet för taxeringsåret
är det tal som anger förhållandet   är det tal som anger förhållandel
mellan del allmänna prisläget i au- mellan det allmänna prisläget i au
gusti månad två är före taxerings- gusti månad två är före taxerings
året och augusti månad är 1984.   året och augusti månad år 1983.
Därvid skall förändringarna i det Därvid skall förändringarna i det
allmänna prisläget beräknas med allmänna prisläget beräknas med
bortseende frän indirekta skatter, bortseende från indirekta skaller,
tullar, avgifter och ändringar i ener-    tullar, avgifter och ändringar i ener
gipriser samt tillägg göras för sub- gipriser samt tillägg göras för sub
ventioner,                                   ventioner.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1984 och tillämpas första gängen i fråga om 1985 ärs taxering.

1 Senaste lydelse lagens rubrik 1982:418.

2 Senaste lydelse 1982:418.
' Senaste lydelse 1982:418.
'Senaste lydelse 1982:418.

SkU 1983/84:17

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs att 10 § I mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse:

I0§

/ mom. För fysiska personer, dödsbon och familjestiftelser beräknas grundbelopp och tilläggsbelopp enligt följande skalor.

Grundbeloppet utgör:

när beskattningsbar inkomst inte överstiger 4 basenheter enligt lagen (1977:1071) om basenhet:

3% av den del av beskattningsbara inkomsten som överstiger I basenhet:

när beskattningsbar inkomst överstiger
4 men inte       9 basenheter: grundbeloppet för      4 basenheter och    4%   av återstoden:
9 men inte    10 basenheler: grundbeloppet för    9 basenheter och 15%   av återstoden:
10 basenheter               : grundbeloppet för 10 basenheter och 20%   av återstoden.

Föreslagen lydelse:

1 mom.' För fysiska personer, dödsbon och familjestiftelser beräknas grundbelopp och tilläggsbelopp enligt följande skalor:

Grundbeloppet ulgör:

när beskattningsbar inkomst inle överstiger 9 basenheter enligt lagen (1977:1071) om basenhet:

4% av den del av den beskattningsbara inkomsten som överstiger I basenhet:

när beskattningsbar inkomst överstiger
9 men inte 10 basenheter: grundbeloppet för 9 basenheler och 15% av återstoden:
10 basenheter : grundbeloppet för 10 basenheler och 20 % av återstoden.

Senaste lydelse lagens rubrik 1974:770. ! Senaste lydelse 1982:416.

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1982:417) om ikraftträdande av lagen

(1982:416) om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs all 4§ lagen (1982:417) om ikraftträdande av lagen (1982:416) om ändring i lagen (1947:576) om slallig inkomstskatt skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse:

4§'

Vid 1985 års taxering utgör grundbeloppet i stället för vad som anges i 10 § 1 mom. lagen (1947:576) om slallig inkomslskall:

när beskailningsbar inkomst inte överstiger 4 basenheler enligl lagen (1977:1071) om basenhet:

3% av den del av den beskattningsbara inkomsten som överstiger I basenhet:

när beskattningsbar inkomsi översliger 4 men inle 7 basenheter: grundbeloppet för 4 basenheter och 4% av återstoden :

7 men inte 8 basenheler: grundbeloppet för 7 basenheler och 6% av ålersloden:

8 men inte 9 basenheter: grundbeloppet för 8 basenheter och 7% av återstoden:

9 men inte 10 basenheter: grundbeloppet för 9 basenheter och 17% av återstoden:
10 men inle 12 basenheler: grundbeloppet för 10 basenheler och 22 % av återstoden:

12 men inte 13 basenheter: grundbeloppet för 12 basenheter och 23 % av återstoden:

13 men inle 14 basenheter: grundbeloppet för 13 basenheter och 25% av återstoden:

14 men inte 15 basenheter: grundbeloppet för 14 basenheter och 26% av återstoden:

15 men inle 16 basenheter: grundbeioppet för 15 basenheter och 28 % av återstoden:

16 men inte 20 basenheler: grundbeloppet för 16 basenheler och 29 % av återstoden: 20 men inte 30 basenheter: grundbeloppet för 20 basenheter och 30% av återstoden: 30 basenheler : grundbeloppet för 30 basenheler och 32 % av ålersloden.

' Senaste lydelse 1982:417.

SkU 1983/84:17 12

4§' Föreslagen lydelse:

Vid 1985 års taxering utgör grundbeloppet i stället för vad som anges i 10 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt:

när beskattningsbar inkomsi inte översliger 7 basenheler enligl lagen (1977:1071) om basenhet:

4% av den del av beskattningsbara inkomsten som överstiger I basenhet:

när beskattningsbar inkomsi överstiger

7 men inle 8 basenheler: grundbeloppet för 7 basenheler och 6% av återstoden:

8 men inte 9 basenheter: grundbeloppet för 8 basenheler och 7% av återstoden:

9 men inte 10 basenheter: grundbeloppet för 9 basenheter och 17 %' av återstoden:
10 men inle 12 basenheler: grundbeloppet för 10 basenheler och 22 % av återstoden:

12 men inte 13 basenheter: grundbeloppet för 12 basenheter och 23 % av återstoden:

13 men inte 14 basenheter: grundbeloppet för 13 basenheter och 25 % av återstoden:

14 men inle 15 basenheter: grundbeloppet för 14 basenheter och 26 % av ålersloden:

15 men inte 16 basenheter: grundbeloppet för 15 basenheter och 28 % av återstoden:

16 men inte 20 basenheter: grundbeloppet för 16 basenheter och 29 % av återstoden: 20 men inte 30 basenheler: grundbeloppet för 20 basenheter och 30 % av återstoden: 30 basenheter : grundbeloppet för 30 basenheter och 32 % av återstoden.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1984. ' Senaste lydelse 1982:417,

SkU 1983/84:17 13

1983/84:244 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) I molionen yrkas

1. att riksdagen beslutar återinföra fullt inflationsskydd i inkomstbeskattningen, och att basenheten för 1984 fastställs fill 8 100 kr.,

2. att riksdagen godkänner det i tabell 7 intagna förslaget till statlig skatteskala för inkomståret 1984,

3. att riksdagen beslutar avskaffa den införda begränsningen i rätten till underskotlsavdrag,

4. att riksdagen beslutar avskaffa den allmänna löneavgiften på 2 %,

5. att riksdagen beslutar att den övre gränsen för schablonavdraget frän inkomst av tjänst sänks till 500 kr.,

6. att riksdagen beslutar att marginalskattespärren för 1984 nedjusteras fill 79 %,

7. att riksdagen upphäver lagen om skattereduktion för.fackföreningsavgift fr. o. m. inkomståret 1984,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen beträffande utredning om underskottsavdrag,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i mofionen beträffande skattepolitikens inriktning.

1983/84:245 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) I motionen yrkas

1. att riksdagen avslår propositionen,

2. att riksdagen beslutar införa ett fribelopp motsvarande en sänkning av egenavgiften med 2 procentenheter på ett avgiftsunderlag om högst 50 000 kr.

1983/84:246 av Lars Werner m. fl. (vpk) I motionen yrkas atl riksdagen

1. avslår regeringens förslag till basenheter för 1984 och 1985,

2. för 1984 antar det förslag lill skatterabatter som framlagts i motionen,

3. beslutar att 1983 års skatteskala skall gälla även för inkomståret 1984.

Motioner väckta under riksmötet 1982/83

1982/83:371 av Lars Werner m. fl. (vpk) såvitt avser yrkande

4. att riksdagen beträffande 80/85-procentsregeln antar följande:

SkU 1983/84:17 14

Förslag till

Lag om upphävande av lagen (1970:172) om begränsning av skatt i vissa fall

Härigenom föreskrivs att lagen (1970:172) om begränsning av skatt i vissa fall skall upphöra att gälla vid utgången av år 1981. Äldre bestämmelser skall fortfarande gälla i fråga om 1982 års taxering och om eftertaxering för år 1981 och tidigare år.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1984.

1982/83:1581 (jfr 1982/83:2107) av förste vice talmannen Ingegerd Troedsson (m) och Knut Wachtmeister (m)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att maximera spärrbeloppet i lagen om begränsning av skatt i vissa fall till 75 % från 1984 års taxering.

1982/83:2108 (jft 1982/83:2107) av Ulf Adelsohn m. fl. (m) såvitt avser yrkandena

1. att riksdagen godkänner det i tabell 9 intagna förlaget till skatteskala för
inkomståret 1984,

2. att riksdagen återinför fullt inflationsskydd i inkomstbeskattningen,
6. att riksdagen beslutar att marginalskattespärren för 1984 skall nedjuste
ras lill 79 %.

1982/83:2431 av Karin Söder m. fi. (c)

såvitt avser yrkandena

14. att riksdagen beslutar atl med verkan från den 1 januari 1984 upphäva lagen om skattereduktion för fackföreningsavgift samt göra de följdändring-lar i andra lagar som därav följer,

16. atl riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen lill känna vad i motionen anförts om finansiering och utformning av marginalskattereformens andra steg, såvitt avser basenheten för skatteskalan och vissa finansieringsfrågor.

1982/83:2432 av Ola Ullslen m. fi. (fp)

såvitt avser yrkande

11. att riksdagen hos regeringen begär förslag i tilläggsbudget om förändringar i inkomst- och förmögenhetsbeskattningen enligt vad som anförts i motionen.

SkU 1983/84:17 15

Utskottet

Skatteskala m. m.

Riksdagen antog våren 1982 ett förslag till skattereform att genomföras i tre etapper inkomståren 1983, 1984 och 1985. Målet var att sänka marginalskatterna till högst 50 % för huvuddelen av de hellidsarbeiande inkomsttagarna och att samtidigt begränsa det skattemässiga värdet av underskoltsav-dragen till högst 50 % av avdragsbeloppet. Riksdagsbeslutet innebar också atl den automatiska indexanknytningen av skiktgränserna i skatteskalan under reformperioden ersattes med en på förhand fastställd uppräkning motsvarande i genomsnitt 5,5 % om året. Basenheten bestämdes därför till 7 300 kr. för år 1983, fill 7 700 kr. för 1984 och till 8 100 kr. för 1985. Enligt den för inkomståret 1984 beslutade skatteskalan skulle statlig inkomstskaft (grundbelopp -I- tilläggsbelopp) i inkomstskiklen mellan 18 och 21 basenheter utgå med 32-38 %.

I proposifionen föreslås att inflationsskyddet för de båda inkomståren 1984 och 1985 begränsas till ca 4 resp. ca 3 %. Basenheten för de båda åren blir då 7 600 kr. resp. 7 800 kr. Vidare föreslås för inkomståret 1984 en höjning av grundbeloppet med fyra procentenheter i inkomstskiktet 18-20 basenheter (136 800-152 000 kr.) och med två procentenheter i inkomstskiklel 20-21 basenheter (152 000-159 600 kr.). En i stort sett likartad höjning föreslås för inkomståret 1985.

I partimofionerna 233 från fp och 245 från c yrkas avslag på propositionen i denna del. Motionärerna anser således att 1982 års reform bör fullföljas i enlighet med fidigare riksdagsbeslut, folkpartiet dock med den justeringen att skatteskalan inflationsskyddas fullt ut efter 1984 och att skattesatsen höjs med en procentenhet i inkomstskiktet 1 basenheter. Ett yrkande i den vid förra riksmötet väckta c-motionen 1982/83:2431 avseende basenheten för 1984 har numera förfallit.

Moderaterna yrkar i sin partimotion 244 att basenheten för inkomståret 1984 höjs till 8 100 kr., att inflafionsskyddet för skatteskalan helt återställs och att begränsningen av underskotlsavdragen slopas. De yrkar vidare i fråga om inkomståret 1984 avslag på den i propositionen föreslagna uppräkningen av skattesatserna i inkomstskikten 18-21 basenheler och härutöver en sänkning av skattesatserna i inkomstskikten 16-18, 21-24, 26-30 och över 45 basenheter som är 2 till 5 procentenheter slörre än den av riksdagen år 1982 beslutade. Ett yrkande av samma innebörd återfinns i den vid förra riksmötet väckta m-motionen 1982/83:2108, som också innehåller yrkande alt skatteskalan skall inflationsskyddas.

I partimotion 246 från vpk yrkas - förutom avslag på propositionen - att riksdagen beslutar införa en skatterabatt på inkomst före underskottsavdrag. Den skall börja utgå i inkomstskikt över 30 000 kr., nå sitt maximum, 1 200 kr., vid inkomster mellan 90 000 och 100 000 kr. och sedan successivt

SkU 1983/84:17 16

avtrappas. Vid 120 000 kr. skall ingen rabatt erhållas. Rabatt skall aldrig kunna utgå med högre belopp än som svarar mot den statliga inkomstskatten. Vidare skall 1983 ärs skala gälla för 1984.

Argument som förs fram i de borgerliga partimotionerna är att inflationen kommer att bli större än de ca 4 resp. 3 % som förutsätts i proposilionen och att urholkningen av infiafionsskyddet kommer alt leda till väsentligt skärpta marginalskaller för många inkomsttagare under och ovanför 50-procents-skikiel i skatteskalan. Enligl moderaterna blir skärpningen störst, hela 11 procentenheter, i inkomstskiktet 70 200 kr.-78 300 kr., medan den för skattskyldiga med inkomster mellan 148 200 och 165 300 kr. utgör 9 procentenheter. Avsikten med vpk:s yrkande om skatterabatt sägs vara att ge skattskyldiga med normala arbetsinkomster en större skattelättnad än enligt propositionen.

Förslaget i propositionen innebär - som tidigare nämnts - så till vida ändring i den av riksdagen år 1982 beslutade skatteomläggningen, att inflafionsskyddet för de båda återstående reformåren begränsas till ca 4 % för år 1984 och till ca 3 % för år 1985 och att skattesatsen höjs något i inkomstskikten 18-21 basenheter.

Den trepartiöverenskommelse som låg till grund för 1982 års riksdagsbeslut om en successiv sänkning av marginalskatterna byggde bl. a. på följande tre förutsättningar. Den dåvarande indexregleringen skulle ersättas med en annan form av skydd mot inflationen, underskollsavdragens skattemässiga värde skulle begränsas till högst 50 % av avdragsbeloppet och skattereformen skulle totalfinansieras.

I proposition 1982/83:150 bilaga 1 lade regeringen fram förslag till finansiering av andra steget i skattereformen avseende inkomståret 1984. Förslagen innefattade inkomstförstärkningar om ca 3,5 miljarder kr. genom höjning av skatterna på bensin, olja och el. Vid riksdagsbehandlingen i våras bifölls förslagen om höjning av skatterna på olja och el men avslogs förslagel om bensinskaltehöjning. De beslutade skattehöjningarna innebar en inkomstförstärkning på 2,2 miljarder kr. Såväl skatteutskottet som finansutskottet underströk i sammanhanget att en finansiering av reformen fullt ut var absolut nödvändig med hänsyn till det stalsfinansiella läget. Skatteutskottet framhöll också att ett ställningstagande fill andra alternativa finansieringsmöjligheter borde anstå till nu i höst.

I likhet med finansministern anser skatteutskottet det våra angeläget att skattereformen fullföljs. Eftersom politiska förutsättningar för en fullständig finansiering av skattereformens andra steg inle nu föreligger, bör enligt utskottets mening finansieringsbehovet likväl nedbringas. Av proposition 1983/84:40 framgår att regeringen för år 1984 utformat förslag om ändrade bidrag och fastställt taxor utifrån förutsättningen att prisstegringen under nämnda år skall uppgå till 4 %. Mot den bakgrunden tillstyrker utskottet att basenheten för år 1984 fastställs fill 7 600 kr. Utskottet godtar också de i proposilionen redovisade skälen för att begränsa infiationsskyddet för inkomståret 1985 till ca 3 % och att höja procentsatsen för grundbeloppet för

SkU 1983/84:17 17

åren 1984 och 1985 i inkomstskiktet 18-21 basenheter. Utskotlet avstyrker således alla de motionsyrkanden som innebär avslag på propositionen i denna del liksom de förslag till ändringar i skalan för 1984 som lagts fram av m och fp. Utskottet avstyrker också yrkandena i m:s och fp:s partimotioner om ett återställande av fullt inflationsskydd för skatteskalan.

Utskottets ställningstagande innebär avslag också på i vpk-motionen.

Av vad utskottet tidigare anfört framgår att överenskommelsen mellan s, c och fp rörande 1982 års skattereform avsåg marginalskattesänkningar i förening med en begränsning av underskottsavdragens skattemässiga värde. Ett bifall till moderaternas yrkande om slopande av denna begränsning skulle innebära att man ryckte undan en viktig förutsättning för reformen. Av rättviseskäl och med hänsyn till atl skatt bör tas ut efter förmåga anser utskottet en sådan åtgärd olämplig. Utskottet avstyrker därför motion 244 även i denna del.

Utskottet, som godtagit såväl den i proposilionen föreslagna begränsningen av inflationsskyddet som korrigeringen av skatteskalans grundbelopp, avstyrker också de yrkanden i moderaternas parlimotioner 244 och 1982/ 83:2108 som innebär att marginalskattespärren för inkomståret 1984 skall sättas ned till 79 % liksom ett i molion 1982/83:1581 av förste vice talmannen Ingegerd Troedsson och Knut Wachtmeister (båda m) framställt yrkande angående begränsningsregeln atl spärrbeloppet från 1984 års laxering skall maximeras fill 75 %. Utskottet vill i sammanhanget erinra om att spärrbeloppet enligt fidigare riksdagsbeslut är maximerat fill 77 % vid 1984 års taxering och till 78 % vid 1985 års taxering.

Begränsningsregeln har genom 1982 års skattereform fått etl annat innehåll än tidigare, och någon anledning att ändra densamma föreligger enligt utskottets mening i vart fall inte innan närmare erfarenheter vunnits av dess praktiska tillämpning.

Vpk-motionen 1982/83:371 innehåller ett yrkande om att begränsningsregeln skall slopas. Utskotlet anser det rimligt att en inkomsttagare får behålla en viss minsta del av sin inkomst och avstyrker därför mofionen i denna del.

Schablonavdrag i tjänst m. m.

I samband med 1982 års skattereform beslutade riksdagen, i syfte att underlätta taxeringsarbetet, införa ett schablonavdrag i inkomstslaget tjänst. Avdraget utgör 1 000 kr., dock högst 5 % av intäkten och gäller fr. o. m. 1984 års taxering.

Moderaterna yrkar i motion 244 att den övre gränsen för schablonavdraget sänks till 500 kr. och uppger att skatteintäkterna för innevarande budgetär därigenom skulle öka med 350 milj. kr.

Utskottet har vid prövning»av motionsyrkanden av samma innehåll tidigare uttalat (jfr SkU 1982/83:50) all schablonavdraget, om önskemålet om förenklingar skall kunna tillgodoses, inte bör sättas för lågt. En 1 000-

SkU 1983/84:17 18

kronorsgräns har utskottet ansett innebära en skälig avvägning. Utskottet vidhåller den uppfattningen. Med hänsyn härtill och lill att frågor av denna och liknande art faller inom skatleförenklingskommitténs utredningsuppdrag avstyrker utskottet motionen i denna del.

I centerns partimotion 245 begär motionärerna med hänvisning lill löntagarnas schablonavdrag att riksdagen beslutar införa ett motsvarande fribelopp vid beräkning av egenföretagares egenavgifter. Beloppet bör enligt motionärerna motsvara 2 % av ett avgiftsunderlag om högst 50 000 kr.

Även ett yrkande av denna innebörd har tidigare prövats av skatteutskottet. I sitt av riksdagen godkända betänkande SkU 1982/83:35 erinrade utskotlet om att företagsskallekommittén ämnade presentera en principskiss till beskattning av egenföretagare enligt en s. k. staketmodell innebärande att egenföretagaren beskattas för samtliga privala uttag ur verksamheten. Med hänsyn till att en egenföretagare genom en sådan beskatlning skulle komma att i princip jämställas med en-löntagare måste enligt utskottets mening frågan om ett schablonavdrag komma att aktualiseras också när det gällde egenföretagarens inkomst.

Enligt vad utskottet erfaril kommer företagsskattekommiltén att lägga fram ett betänkande med en principskiss enligl den angivna modellen. I samband därmed kommer kommittén också atl la upp den i motionen aktualiserade frågan om ett fribelopp för egenföretagare.

Med hänsyn härtill är utskottet inle berett att nu biträda lagstiftningsyrkandet i motionen. Utskottet avslyrker således motionen i denna del.

Fackföreningsavgift

Enligt en av riksdagen förra hösten anlagen lag medges fysisk person fr. o. m. 1984 ärs taxering skaltereduktion för medlemsavgift till arbetstagarorganisation med 40 % av etl underlag om högst 1 200 kr. Reduktionsbeloppet är således maximerat lill 480 kr.

I pariimotionerna 1983/84:244 ftån m, 1982/83:2431 från c och 1982/ 83:2432 från fp yrkas att skattereduktionen för fackföreningsavgift slopas fr. o. m. 1985 års taxering.

Motionsyrkanden av samma innebörd behandlades av skatteutskottet så sent som i maj i år. Som ulskoltet då framhöll (SkU 1982/83:50) fär den tidigare kritiserade olikheten i beskattningshänseende mellan arbetsgivarnas och arbetstagarnas medlemsavgifter anses ha i huvudsak undanröjts genom den begränsade skattereduktionen för fackföreningsavgift. Något skäl alt avskaffa rätlen till skattereduktion föreligger inte. Utskottet avstyrker därför motionerna i denna del.

SkU 1983/84:17 . 19

Löneavgift

I samband med 1982 års skattereform beslutade riksdagen att reformens första steg avseende inkomståret 1983 skulle finansieras genom införände av en allmän löneavgift om 2 %. Avgiften beräknas på det underlag som gäller för arbetsgivaravgift till folkpensioneringen enligt lagen om socialavgifter och följer även i övrigt de regler som gäller för dessa avgifter.

Moderaterna yrkar i mofion 244 att löneavgiften slopas.

När 1982 års skattereform beslutades av riksdagen rådde bred politisk enighet om att första steget i reformen borde totalfinansieras. Molionärerna har inte anfört några skäl som bör föranleda riksdagen att ändra ståndpunkt i denna fråga, varför utskottet avstyrker motion 244 också i denna del.

Övriga yrkanden

I moderaternas partimotion 244 begär mofionärerna atl det utredningsarbete i syfte att komma fill rätta med otillbörliga underskottsavdrag som tidigare bedrivits inom underskottsavdragskommillén snarast återupptas.

Den Omständigheten att sistnämnda kommittés utredningsuppdrag numera upphört innebär inte att dess utredningsuppgifter kommer att lämnas obehandlade. Den fråga motionärerna aktualiserar prövas av såväl företagsskattekommittén som bostadskommittén. Yrkandet i motionen är således redan tillgodosett och bör enligt utskottets mening därför inte föranleda någon åtgärd.

Motion 244 innehåller slutligen ocksä etl yrkande avseende skattepolitikens inriklning på längre sikt. Enligl molionärerna bör målet vara atl åstadkomma etl sänkt totalt skattetryck uttryckt som andel av bruttonationalprodukten. Den statliga inkomstskatten bör successivt minskas med inriktning på ett proportionellt skatteuttag i alla utom de högsta inkomstskikten, och inkomstbeskattningen måste utformas så att den medger hänsynstagande till hushållens försörjningsbörda. Enligt motionärerna bör en utredning tillsättas med uppgift att lägga fram förslag till förändringar av skattesystemet i den av dem önskade riktningen.

Méd hänsyn till att 1982 års skattereform först genom den nu aktuella propositionen erhållit sin slutliga utformning saknas enligl utskottets mening anledning att redan nu besluta om en ny genomgripande översyn av beskattningen. Utskottet avstyrker således motion 244 även i denna del.

SkU 1983/84:17 20

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande skatteskala, underskottsavdrag och begränsnings
regel /

atl riksdagen med bifall till proposition 1983/84:69 och med avslag på motionerna 1983/84:233 yrkandena 1-4, 1983/84:244 yrkandena 1, 2, 3 och 6, 1983/84:245 yrkande 1, 1983/84:246 yrkandena 1, 2 och 3,1982/83:1581,1982/83:2108 yrkandena 1, 2 och 6, 1982/83:371 yrkande 4 och 1982/83:2431 yrkande 16 antar de vid propositionen fogade förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1982:418) om ändring i lagen (1977:1071) om basenhet enligt 10 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

2. lag om ändring i lagen (1977:1071) om basenhet,

3. lag om ändring i lagen (1982:417) om ikraftträdande av lagen (1982:416) om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

4. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatl,

2. beträffande schablonavdrag i inkomstkällan tjänst att riksdagen avslår motion 1983/84:244 yrkande 5,

3. beträffande fribelopp för egenföretagare

att riksdagen avslår molion 1983/84:245 yrkande 2,

4. beträffande fackföreningsavgift

att riksdagen avslår motionerna 1983/84:244 yrkande 7, 1982/ 83:2431 yrkande 14 och 1982/83:2432 yrkande 11 i motsvarande del,

5. beträffande löneavgift

att riksdagen avslår molion 1983/84:244 yrkande 4,

6. beträffande utredning om underskottsavdrag

att riksdagen avslår motion 1983/84:244 yrkande 8,

7. beträffande skattepolitikens inriktning

att riksdagen avslår mofion 1983/84:244 yrkande 9.

Stockholm den 6 december 1983

På skatteutskottets vägnar RUNE CARLSTEIN

Närvarande: Rune Caristein (s), Knut Wachtmeister (m). Stig Josefson (c), förste vice talmannen Ingegerd Troedsson (m), Olle Westberg (s). Hagar Normark (s), Bo Lundgren (m), Ingemar Hallenius (c), Bo Forslund (s), Egon Jacobsson (s), Karl Björzén (m), Kjell Johansson (fp), Anita Johansson (s), Anna Lindh (s) och Erkki Tammenoksa (s)*.

* Ej närvarande vid justeringen.

SkU 1983/84:17 21

Reservationer

Skatteskalan, underskottsavdrag och begränsningsregel (mom. I)

1. Knut Wachtmeister, förste vice talmannen Ingegerd Troedsson, Bo Lundgren och Karl Björzén (alla m) anser

dels att det avsnitt av utskotlels yttrande som börjar på s. 16 med "1 likhet" och slutar på s. 17 med "motionen i denna del" bort ha följande lydelse:

Som anförs i motion 244 måste skattesystemet utformas så all inle drivkrafterna bakom företagande, arbete och sparsamhet bryls. Del är ytterst angeläget att omedelbart sänka den direkta statliga inkomstskatten. En bestående sänkning av marginalskatterna är av avgörande betydelse för att bringa ordning i vår ekonomi.

Den inflationsskyddade skatteskalan måste därför återinföras. En förutsättning för en varaktig marginalskattesänkning är atl inflationen inte höjer skattetrycket. Endast vid ett fullgoit inflationsskydd kommer skattesatsen alt vara oförändrad vid en oförändrad real inkomstnivå. Förändringar i det reala skatteuttaget bör endast kunna beslutas på politisk väg och får inte bli en konsekvens av inflationstakten.

I den moderata partimotionen föreslås vidare ytterligare marginalskattesänkningar i enlighet med den modell som den borgerliga trepartiregeringen var enig om fram till den 24 april 1981. Dessa marginalskattesänkningar bör enligt utskottets mening genomföras.

Utskottet anser i likhet med vad som anförs i den moderala partimotionen att begränsningen av underskottsavdragens skattemässiga värde skall upphöra. Denna begränsning, som särskilt drabbar småhusägare och företagare, strider mot symmetrin i skattesystemet och påverkar den svenska samhällsekonomin på ett negativt sätt. Avdragsbegränsningen innebär olägenheter för såväl skattebetalare som i granskningsarbetet under taxeringen.

Utskottet tillstyrker också yrkandet i motion 1581 att spärrbeloppet vid tillämpningen av den s. k. begränsningsregeln skall maximeras till 75 % från 1984 års taxering.

Regeringens sena förslag om ändring i den av riksdagen tidigare beslutade inkomstskatteskalan har lett till att två skatteskalor måste fillämpas för 1984 års inkomster. Detta är enligt utskottets mening helt ofillfredsställande.

Utskottet fillstyrker alltså motionerna 244 och 581 och avstyrker övriga mofioner i den mån de inte tillgodosetts med vad utskottet ovan anfört.

dels atl utskottet under mom. 1 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motionerna 1982/83:2108 yrkandena 1,2 och 6,1982/83:1581 och 1983/84:244 yrkandena 1,2,3 och 6

dels avslår proposition 1983/84:69 och mofionerna 1983/84:233 yrkandena 1-4,1983/84:245 yrkande 1, 1983/84:246 yrkandena

SkU 1983/84:17 22

1, 2 och 3,1982/83:371 yrkande 4 och 1982/83:2431 yrkande 16, ' dels hos regeringen begär förslag om ändrade regler för den statliga inkomstskatten i enlighet med vad som föreslås i motion 1983/84:244 i nämnda delar.

2. Stig Josefson och Ingemar Hallenius (båda c):

Proposifionen innebär att ytterligare avsteg görs från den överenskomna skattereformen. Vi anser att detta är djupt olyckligt och ett hot mot förtroendet för de offentliga beslutsorganen. Riksdagen har i ett särskilt beslut lagt fast inkomstskatieuttaget för genomförandeåren 1983-1985. Detta har gjorts i en särskild övergångslag om ikraftträdande av reformen. Propositionen innebär nu att denna lag skall ändras. Regeringens agerande är anmärkningsvärt från bl. a. följande utgångspunkter:

1. Regeringen försvårar avtalsrörelsen.

2. 1984 års skatter blir orättvisa genom att skatt för detta års inkomster kommer att tas ut efter två olika skalor.

3. Förändringarna strider mot skattereformens anda, som bl. a. var att stimulera till ökade arbetsinsatser och gynna produktiva satsningar.

4. Förändringarna riskerar att öka inflationen.

5. Förändringarna medför att reformen överfinansieras och innebär att det inte längre är fråga om en omfördelning av skattetrycket utan en höjning av detsamma (se tabellen). De av regeringen nu föreslagna ändringarna av reformen innebär en skatteskärpning med 670 milj. kr. p. g. a. ändringarna av basenheten och 130 milj. kr. p. g. a. ändringarna i skatteskalan.

FINANSIERING AV SKATTEREFORMEN

Kostnader.......................................................... Miljarder kronor

stegloch2............................................................................ 6,4

Summa 6,4

FINANSIERING

Skattehöjning p. g. a. bristande

kompensation för devalveringen....... ............................ 1,5

Löneavgift ......................................................................... 2,8

Höjd skatt på olja och el.................................................... 2,2

Summa 6,5

Från centerns sida står vi fast vid reformen. Vi anser att det beslut som riksdagen fattade med en 75-procentig majoritet är ett bra beslut och att det bör genomföras i sin helhet.

Med det anförda instämmer vi i motionärernas uppfattning att propositionen bör avslås och att den redan beslutade reformen, som avser beskattningen av inkomster t. o. m. 1985, bör fullföljas.

Utskollel Proposilionen

Skattesänkningar, miljarder kr.

Skattereformens tvä första steg 6,4 6.4

Skattereduktion för fackföreningsavgift ■ O 1.2

Totalt 6,4 7,6

Finansiering, miljarder kr

2,8	2,8
1,5	1,5
2,2	9 1
0	1,4

Löneavgift

Devalveringseffekter

Olje- och elskatt

Bensinskatt

Totalt 6,5 7,9

Tabellen visar alt skattereformen således är finansierad, och jag kan därför inte godta de argument som framförs i propositionen om försämrat inflationsskydd och förändringar i skatteskalan.

Resultatet av förslaget i proposilionen kommer att bli skärpta marginalskatter för många inkomsttagare under och ovanför 50-procentsskiktet i skatteskalan.

Jag anser att skatteöverenskommelsens syften bör fullföljas. Basenheten för år 1984 bör fastställas till 7 700 kr. Skatteskalan bör sedan få fullt inflationsskydd. För år 1984 bör vidare inkomstskatten i skikten 1 höjas med en procentenhet.

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1982:417) om ikraftträdande av lagen

(1982:416) om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs att 4 S lagen (1982:417) om ikraftträdande av lagen (1982:416) om ändring i lagen (1947:576) om slallig inkomstskall skall ha nedan angivna lydelse.

4§

Vid 1985 års laxering ulgör grundbeloppet i stället för vad som anges i 10 § I mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt:

när beskattningsbar inkomst inte översliger 7 basenheter enligl lagen (1977: 1071) om basenhet:

4 proceni av den del av den beskattningsbara inkomsten som överstiger I basenhet:

när beskattningsbar inkomst överstiger

4	7
7 "	• 8
8 "	■ 9
9 "	• 10
10 "	• 12
12 "	' 13
13 "	• 14
14 "	■15
15 "	' 16
16 "	" 20
20 "	' 30
30 basen	heter

men inte basenheter: grundbeloppet för basenheter och av återstoden:

4	4%
• 7	•• 6% "
' 8	., .,„
• 9	„ ,7 ..
• 10	•• 22% ••
• 12	,, 23%-
' 13	•• 25% ••
' 14	•• 26% ••
' 15	•• 28% "
' 16	*» 2%"*
•20	" 30%"
•30	•• 32%"

Denna lag träder i kraft den I januari 1984. Skall skattskyldig eller i fråga om makar någon av dem laxeras för beskallningsår som har börjat före den 11 november 1983 lillämpas äldre bestämmelser. Med makar avses de som taxeras med tillämpning av II § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

och dels begär förslag från regeringen i fråga om den statliga inkomstskatten på 1985 och följande ärs inkomster i enlighet med vad som anförs i motion 1983/84:233.

SkU 1983/84:17 25

Schablonavdrag i inkomstkällan tjänst (mom. 2)

4. Knut Wachtmeister, förste vice talmannen Ingegerd Troedsson, Bo Lundgren och Karl Björzén (alla m) anser

dels alt del avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 17 med "Utskottet har' och slutar på s. 18 med '•utskottet motionen i denna der bort ha följande lydelse:

Önskemål om förenklingar i skattesystemet måste alltid vägas mot rällvisekrav. Utskottet anser att den avvägning som därvid gjorts i motion 244 framstår som rimlig. Utskotlet tillstyrker därför motionen i denna del och begär förslag från regeringen av denna innebörd.

dels att utskottet under mom. 2 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motion 1983/84:244 yrkande 5 hos regeringen begär förslag om begränsning av schablonavdraget i , inkomstkällan tjänst till 500 kr.

Fribelopp för egenföretagare (mom. 3)

5. Stig Josefson och Ingemar Hallenius (båda c) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 18 som börjar med ••Även etf och slutar med ••således motionen i denna del" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det av rättviseskäl angeläget att egenföretagare erhåller ett fribelopp vid beräkning av egenavgiften. Utskottet tillstyrker mofionärernas yrkande att ett sådant fribelopp införs. Med hänvisning fill vad som gäller i fråga om schablonavdraget från inkomsi av tjänst bör fribeloppet beräknas till 2 % av ett avgiftsunderiag om högst 50 000 kr., dvs. fill högst 1 000 kr.

dels att utskottet under mom. 3 bort hemställa

att riksdagen med anledning av mofion 1983/84:245 yrkande 2 hos regeringen begär förslag om fribelopp för egenföretagare i enlighet med vad som anförts i reservationen.

Fackföreningsavgift (mom. 4)

6. Knut Wachtmeister (m). Stig Josefson (c), förste vice talmannen Ingegerd Troedsson (m), Bo Lundgren (m), Ingemar Hallenius (c), Kari Björzén (m) och Kjell Johansson (fp) anser

dels atl det avsnitt av utskotlels yttrande på s. 18 som börjar med "Motionsyrkanden av' slutar med ,,motionerna i denna deV bort ha följande lydelse:

SkU 1983/84:17 26

Mot bakgrund av den kritik som från början riktats mol ett avdrag för fackföreningsavgift och nödvändigheten av besparingar i det rådande samhällsekonomiska lägel tillstyrker utskottet att skattereduktionen för sådana avgifter slopas. Förslag från regeringen av den innebörden bör snarast föreläggas riksdagen.

dels atl utskottet under mom. 4 borl hemställa

atl riksdagen med anledning av motionerna 1982/83:2431 yrkande 14, 1983/84:2432 yrkande 11 i denna del och 1983/84:244 yrkande 7 hos regeringen begär skyndsamt förslag om slopande av skattereduktionen för fackföreningsavgiften.

Löneavgift (mom. 5)

7. Knut Wachtmeister, förste vice talmannen Ingegerd Troedsson, Bo Lundgren och Karl Björzén (alla m) anser

dels alt det avsnitt av utskottets yttrande på s. 19 som börjar med "När 1982" och slutar med "•också i denna deK borl ha följande lydelse:

Den inkomstförsvagning som på kort sikt blir följden av sänkta inkomstskatter måste finansieras i den meningen att budgetunderskottet lill följd av de sänkta skatterna inte tillåts öka. En sådan '•finansiering bör ske genom besparingar i statens utgifter. Utskottet tillstyrker mot denna bakgrund yrkandet i motion 244 att den allmänna löneavgiften slopas. Förslag om erforderlig lagstiftning bör föreläggas riksdagen med det snaraste.

dels att utskotlet under mom. 5 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motion 1983/84:244 yrkande 4 hos regeringen begär förslag om slopande av löneavgiften i enlighet med vad som anförts i reservafionen.

Utredning om underskottsavdrag (mom. 6)

8. Knut Wachtmeister, förste vice talmannen Ingegerd Troedsson, Bo Lundgren och Karl Björzén (alla m) anser

dels att det avsnitt av utskollels yttrande pä s. 19 som börjar med "•Den omständigheten" och slutar med "någon åtgärd" bort ha följande lydelse:

Utskottet, som anser utredningsarbetet i detta syfte angeläget, tillstyrker motion 244 i denna del.

dels att utskottet under mom. 6 bort hemställa

att riksdagen med bifall lill motion 1983/84:244 yrkande 8 hos regeringen begär att utredningsarbetet i fråga om underskottsavdrag snarast återupptas.

SkU 1983/84:17 27

Skattepolitikens inriktning (mom. 7)

9. Knut Wachtmeister, förste vice talmannen Ingegerd Troedsson, Bo Lundgren och Karl Björzén (alla m) anser

dels att del avsnitt av utskottels yttrande på s. 19 som börjar med '•Med hänsyn' och slutar med "även i denna der bort ha följande lydelse:

Skattepolitiken är av avgörande betydelse för att återvinna balans i den svenska samhällsekonomin. Den av socialdemokraterna under 1960- och 1970-talen förda skattepolitiken är en av huvudorsakerna fill obalansen i den svenska ekonomin. Den borgerliga skattepolitiken efter 1976 innebar att skattetrycket hölls i stort sett oförändrat, efter den ständiga stegring som skett dessförinnan.

Den politik regeringen nu för är en återgång till den misslyckade politik som tidigare socialdemokratiska regeringar förde. Skatterna ökar 1983 med netto nästan 13 miljarder kronor. Nästa år ökar skatterna med ytterligare 10-12 miljarder kronor. De av regeringen genomförda och föreslagna skattehöjningarna kommer att bidra till en stegrad inflationstakt och minska ekonomins tillväxtförmåga.

Skattepolitiken bör innebära en långsiktig inriktning på att åstadkomma ett sänkt totalt skattetryck, uttryckt som andel av bruttonationalprodukten. Tillsammans med en lägre offentlig resursförbrukning skapas därmed utrymme för ett effekfivt och konkurrenskraftigt näringsliv och därmed tryggad välfärd.

Denna politik överensstämmer med vad den borgerliga majoriteten i finansutskottet uttalade i betänkande 1981/82:40: "Skattekvoten i den svenska ekonomin är vid en internationell jämförelse mycket hög, och den måste systematiskt bringas ned för att ekonomin skall fungera."

Samtidigt som en planmässig sänkning av skattetrycket genomförs måste skattesystemets struktur ändras. Den statliga inkomstskatten bör nedbringas med inriktning pä ett proportionellt skatteuttag i alla inkomstlägen med undantag för de allra högsta. Det kan erinras om att en helt proportionell statlig inkomstskatt i dag endast skulle behöva uppgå till ca 8 % för att ge samma skatteintäkter som nu.

Inkomstbeskattningen måste i framtiden dessutom ta hänsyn till hushållens försörjningsbörda, dvs. inte bara fill hur många som tjänar in inkomsten utan också till hur många som skall leva på den.

dels att utskottet under mom. 7 bort hemställa

att riksdagen med bifall till mofion 1983/84:244 yrkande 9 hos regeringen ger till känna vad som anförts i reservationen om skattepolitikens inriktning.