Skatteutskottets betänkande

1983/84:14

om vissa ändringar i företagsbeskattningen (prop. 1983/84:64)

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker de i proposition 1983/84:64 framlagda förslagen rörande företagsbeskattningen och avslyrker föreliggande motioner i ärendet.

I de reservationer som fogats till betänkandet yrkar m-, c- och fp-ledamölerna bifall till motionerna från deras sida om avslag på proposilionen hell eller delvis och om särskilda uttalanden i vissa av frågorna.

Propositionen

Regeringen (finansdepartementet) föreslår i proposition 1983/84:64 att riksdagen antar vid proposilionen fogade förslag till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

2. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

3. lag om ändring i lagen (1982:1185) om inbetalning på särskilt investeringskonto,

4. lagom upphävande av lagen (1973:421) om särskilt forskningsavdrag vid taxering fill statlig inkomstskatt.

1 propositionen föreslås vissa ändringar i företagsbeskattningen.

Den högsta tillåtna lagerreserven skall enligt förslaget begränsas från nuvarande 60 % till 50 % av lagrets värde. Vidare föreslås att den statliga bolagsskattesatsen sänks från nuvarande 40 % lill den nivå som gäller för flertalet ekonomiska förening;ir, dvs. till 32 %.

Aktiebolag, ekonomiska föreningar och sparbanker skall betala in ett belopp motsvarande 20 % av 1983 års vinster på särskilt investeringskonlo. 1 propositionen föreslås all den 20-procenliga inbelalningsskyldigheten skall avse också 1984 års vinster.

1 proposilionen föreslås slutligen all lagen (1973:421) om forskningsavdrag vid taxering till statlig inkomstskall skall upphävas.

De föreslagna reglerna skall i princip lillämpas på räkenskapsår som påbörjas efler utgången av år 1983. dvs. i normalfallet fr.o.m. 1985 års laxering.

Lagförslagen har följande lydelse.

1 Riksdagen 1983/84. ösaml. Nr 14

SkU 1983/84:14

SkU 1983/84:14 2

1 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs ntt punkt 2 av anvisningarna till 41 S kommunalskattelagen (1928:370) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Anvisningar

till 41 §

2.' Den i räkenskaperna gjorda värdesättningen pä lillgångar avsedda för omsättning eller förbrukning (lager) skall godtas vid inkomslberäkningen, om värdesältningen inte står i strid med vad nedan i denna punkt eller i punkt 3 sägs.

Vid bestämmande av lagrets anskaffningsvärde skall de lagcrtillgångar. som ligger kvar i den skatlskyldiges lager vid beskattningsårets utgång, anses som de av honom senasi anskaffade eller tillverkade.

. Lagret vid beskattningsårets ut- Lagret vid beskattningsårets ut-

gång får inte tas upp till lägre belopp gång får inte tas upp till lägre belopp
ån/V"» procent av lagrets anskaff- än 50 procent av lagrets anskaff
ningsvärde eller, om äteranskaff- ningsvärde eller, om äteranskatf-
ningsvärdet på balansdagen är lägre, ningsvårdet på balansdagen är lägre,
sistnämnda värde, i förekommande sistnämnda värde, i förekommande
fall efter avdrag för inkurans. För fall efter avdrag för inkurans. För
tillgångar, som den skattskyldige tillgångar, som den skattskyldige
framställt eller bearbetat, skall som framställt eller bearbetat, skall som
anskaffningsvärde anses direkta till- anskaffningsvärde anses direkta till
verkningskostnader (materialkost- verkningskoslnader (niaterialkost-
nader och arbetslöner) ökade med nåder och arbetslöner) ökade med
ett tillägg som svarar,mot den del av ett tillägg som svarar mot den del av
de indirekta tillverkningskostnader- de indirekta tillverkningskostnader
na som .skäligen belöper på tillgång- na som skäligen belöper på tillgång
arna, därvid hånsyn dock inte behö- arna, därvid hänsyn dock inle behö
ver tas till ränta på eget kapital. ver tas till ränta på eget kapital.

Avdrag för inkurans medges inte med större belopp än vad den skattskyldige enligt vid självdeklarationen fogad utredning visar svar:i mot den konstaterade värdenedgången pä lagret på balansdagen, 0;iktat vad nu sagts medges dock, avdrag för inkurans med fem procent av det lägsta av lagrets anskaffnings- och återanskaffningsvärden om detta inte framstår såsom uppenbart opåkallat, eller med det högre procenttal som riksskiitte-verket kan ha angett för lagren inom vissa branscher eller hos vissa grupper av skattskyldiga,

Lager av djur på jordbruksfastig- Lager av djur på jordbruksfastig-

het eller i renskötselrörelse får inte het eller i renskötselrörelse får inte tas upp till lägre belopp än fyrtio tas upp till lägre belopp än 50 pro-procent av den genomsnittliga pro- cent av den genomsnittliga produk-duktionskostnaden för djur av det tionskostnaden för djur av det slag slag och den ålderssammansättning och den ålderssammansättning var-varoin fråga är. Regeringen eller om fråga är. Regeringen eller efter efter regeringens bemyndigande regeringens bemyndigande riksskat-

' Senaste lydelse 1981:29.5,

Skattskyldig, som ingår i en grupp näringsidkare mellan vilka intressegemenskap råder (moder- och dotterföretag eller förelag under i huvudsak gemensam ledning), får tillämpa reglerna i föregående stycke endast under

SkU 1983/84:14

riksskatteverket fastställer för varje taxeringsår föreskrifter för beräkning av produktionskostnaden. Har denna kostnad inte fastställts, l.ex. i fråga om särskilt dyrbara avelsdjur, får djuret las upp lägst till fyrtio procent av det lägsta av anskaffningsvärdet och allmänna saluvärdet.

Uppgår värdet på lagret, beräknat till anskaffnings- eller åleranskaff-ningsvärdet och i förekommande fall efter avdrag för inkurans, till lägre belopp än som motsvarar medeltalet av värdena pä lagren vid utgången av de två närmast föregående beskattningsåren (jämförelseåren), får lagret vid beskattningsårets utgång i stället tas upp till lägst ett belopp motsvarande förstnämnda värde på detta lager efter avdrag med sextio procent av sagda medeltalsvärde. Därvid skall lagren vid jämförelseårens utgång tas upp till anskaffningsvärdena eller, om åleranskaffnings-vardena på balansdagarna i fråga varit lägre, sistnämnda värden, i förekommande fall efler avdrag för inkurans. 1 fråga om djur på jordbruksfastighet eller i renskötselrörelse gäller dock alt värdet av djuren skall tas upp till den genomsnittliga produktionskostnaden eller lill det allmänna saluvärdet eller - i förekommande fall - till anskaffningsvärdet. Föreligger sådant fall att sextio procent av nyssnämnda medeltalsvärde överstiger värdet av lagret vid beskattningsårets utgång medges avdrag även för det överskjutande beloppet om den skaitskyldige avsatt motsvarande belopp i räkenskaperna till lagerreglerings-konto. Har avdrag medgivits för sådan avsättning skall avsättningen återföras till beskattning nästföljande beskattningsår, därvid frågan om avdrag för förnyad avsättning till lagerregleringskonto får prövas en-lim bestämmelserna ovan.

teverkel fastställer för varje taxeringsår föreskrifter för beräkning av produktionskostnaden. Har denna kostnad inte fastställts, t.ex. i fråga om särskilt dyrbara avelsdjur, får djuret tas upp lägst lill 50 procent av det lägsta av anskaffningsvärdet och allmänna saluvärdet.

Uppgår värdet på lagret, beräknat till anskaffnings- eller återanskaff-ningsvärdet och i förekommande fall efter avdrag för inkurans, lill lägre belopp än som motsvarar medeltalet av värdena på lagren vid utgången av de två närmast föregående beskattningsåren (jämförelseåren), får lagret vid beskattningsårets utgång i stället tas upp till lägst ett belopp motsvarande förstnämnda värde på detta lager efter avdrag med 50 procent av sagda medellalsvärde. Därvid skall lagren vid jämförelseårens utgång las upp lill anskaffningsvärdena eller, om återanskaffnings-värdena på balansdagarna i fråga varit lägre, sistnämnda värden, i förekommande fall efler avdrag för inkurans. 1 fråga om djur på jordbruksfastighet eller i renskötselrörelse gäller dock att värdet av djuren■ skall tas upp till den genomsnittliga produktionskostnaden eller till det allmänna saluvärdet eller - i förekommande fall - till anskaffningsvärdet. Föreligger sådant fall atl 50 proceni av nyssnämnda medeltalsvärde översliger värdet av lagret vid beskattningsårets utgång medges avdrag även för det överskjutande beloppet om den skaitskyldige avsatt motsvarande belopp i räkenskaperna till lagerregleringskonto. Har avdrag medgivits för sådan avsättning skall avsättningen återföras till beskattning nästföljande beskattningsår, därvid frågan om avdrag för förnyad avsättning till lagerregleringskonto får prövas enligt bestämmelserna ovan.

SkU 1983/84:14 4

förutsättning att dessa tilliimpas av samtliga företag som tillhör gruppen. Vad nu har sagts gäller dock endast i fråga om verksamhet i förvärvskälla som har sådant samband med verksamheten i den skattskyldiges förvärvskälla att verksamheterna skulle ha ansetts utgöra en förvärvskälla om de h:ide bedrivits av ett enda företag.

Ingår råvaror eller stapelvaror i lagret, får dessa varor eller en del av dem las upp till liigst sjuttio procent av varornas varde bcriiknat efter liigst;i marknadspris under beskattningsåret eller under något av de luirmast föregående nio beskattningsåren. Tillämpas denna regel fiir lagret inte värderas enligt bestämmelserna i sjätte stycket.

Är det på grund ;iv överenskommelse om återköp eller :innan omständighet uppenbart ;itt vissa varor anskaffats för ;innat ändamål än atl inga i den skattskyldiges norm;ila verksamhet, skall bestiimmelserna i tredje - åttonde styckena inte tillämpas i fråga om dessa varor. Varorna får i sådant (all inte tas upp till lägre belopp än det lägst;i av varorn;is ansk;itfiiiiigs- eller åtcraiiskiiffiiingsvärden, i förekommande fall efter avdr;ig hir inkurans.

Ilar den sk;ittskyldige vid bcräk- Har den skattskyldige vid beräk-

ning av inkomst av viss förvärvskälla ning av inkomst :iv viss forvärvskiilki
yrkat avdr;ig för iivsättiiing till resul- yrkat ;ivdrag fiir avsättning lill resul-
tatutjiiinningsfond, som avses i tatutjamningsfond. som avses i
41 d S. lår kigrel inle las upp lill lägre 41 d S, tår l;igret inle las upp till l;igrc
belopp ;in femtiofem procent ;iv det belopp ;in 65 procent :iv det värde
värde som enligt tredje-femte styck- som enligt iredje-fcmte styckena
en;i skiill ligga till grund för lagervar- skall ligga till grund fiir lagerviirde-
derimicn. Bestämmelserna i själ- ringen. Bestämnielsein;i i sj;itte-ät-
te-åttoiule styckena är inte tillämpli- londe slyckeiiii är inte tillämpliga i
ga i nu angivn;i fall. nu angivna tall.

Vad som hireskrivits i föregående stycke gäller iiven i det tall da den skallskvldige ingår i en grupp näringsitlk;ire mellan vilka intrcssegcnicnsk:ip råder (moder- och dotterföretag eller företag under i liuvuds:ik gemeiis;mi ledning) och något av dessa töret;ig yrk;it avdrag för avsättning lill resultiiiutjämningsfond. En sådan avsättning skall dock beaktas cnd;ist om den hänför sig till verksamhet i lörvärvskälhi soin har sad;int s:imb:iiKl med verksainlieien i den sk;ittskyldiges förvärvskälla att verks;imhetern;i skulle ha ansetis utgör:i en förviirvskiilUi om de hade bedrivits av etl end:i företag,

Ut;m hinder av viid som föreskrivits ovan i dcnnii anvisningspimkl om den lägsta viirdesältning pä kigret. som kan godnis vid inkomsiberiikningeii. tar det läyre värde på lagret godtas som den skaitskyldige med h;msyn till foreligg;mde risk för prisfall visar vara påk:ilkit.

Nedskrivning ;iv värdet pa rätlighfler till leverans av l;igerlillg;mgar enligt ej fullgjordii köpekontrakt (kontraktsnedskrivning) far godkäniuis ciuhist i den m:in det visas, atl inköpspriset 1'iir lillg;uigar ,iv s:mima shig på balansdiigcn understiger del kontraher;idc priset, eller det görs s.mnoliki ,iii säd;ini prisfiill kommer alt inträlfa inn;in tillgang.irna levereras eller säljs vidiire :iv den sk;ittskyldige i oforiindrat eller tör:idlat skick, Beir;it't'aiule värdet pä raltighcler till lever;ins ;iv m;iskiner och ;nidr;i för sl:idigv;ir:nide bruk avsedda inventarier enligt ej fullgjorda köpekontr:ikt kan avskrivning (k(iiitr:ikts;ivskrivning) godkiinnas end;ist i den män den sk;illskvldige visar, alt inköpspriset tor tillgångai av s;unma slag pa bal;msd:igcn undcrsligcr det kontr:ihcr;Kle priset, eller det görs s;mnolikl ;itl s;idanl prisf':ill konimei all intr:iffa innan lillgångarn;i levereras.

10 a §-

För nedan angivna skattskyldiga utgör grundbeloppet:

a) för svenska aktiebolag, sparbanker, sparbankernas säkerhets- • kassii, andra ekonomiska föreningar än sambruk.sföreningar, svenska aktiefonder, svenska försäkringsan-slaller som inte är aktiebolag, sådana utländska juridiska personer som inte beskattas enligt 10 S 1 mom., Sveriges allmänna hypoteksbank, Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, hypoteksföreningar samt sådana juridiska personer som enligt författning eller på därmed jämförligi sån bildats för alt förvalta samfållighcl och som skall erlägga skall för inkomst:

32 procent av den beskattningsbara inkomsten, i den mån skatten inle skall beräknas enligt b);

För nedan angivna skattskyldiga utgör grundbeloppet:

a) för svenska aktiebolag, sparbanker, sparbankernas säkerhetskassa, ekonomiska föreningar som ingår i jordbrukskasserörelsen, svenska aktiefonder, svenska försäkringsanstalter som inte är aktiebolag 5flm; sädana utländska juridiska personer som ej beskattas enligl 10 § 1 mom,:

fyrtio procent av den beskattningsbara inkomsten, i den män skatten inte skall beräknas enligt c) hår nedan:

b) för andra svenska ekonomiska föreningar än sådana, som ingår i jordbrukskasserörelsen, och sambruksföreningar ävensom för Sveriges allmänna hypoteksbank. Konungariket Sveriges siadshypoieks-ka.ssa, hypoteksföreningar saml sådana juridiska personer som enligl författning eller på därmed jämförligt säll bildals för all förvalla samfällig-hei och som skall erlägga skaU för inkomst:

' Sciiasle lydelse av lagens rubrik 1974:770, ' Senaste Ivdelse I9,S2:416,

SkU 1983/84:14 6

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

trettiotvå proceni av den beskattningsbara inkomsten:

t) för livförsäkringsanstalter såvitt b) för livförsäkringsanstalter så-

angår försäkringsrörelsen: vitt angär försäkringsrörelsen:

tio procent av den beskattningsba- 10 procent av den beskattningsba
ra inkomsten; samt ra inkomsten; samt

d) för andra skatlskyldiga ån dem c) för andra skattskyldiga än dem

som avses i 10 § 1 mom. eller under som avses i 10 § 1 mom. eller under

a), b) eller c) här ovan: a) eller b) här ovan:

femton proceni av den beskalt- 75 procent av den beskattningsba-

ningsbara inkomsten. ra inkomsten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1984 och tillämpas första gången vid 1985 års taxering. Äldre bestämmelser skall dock alltjämt lillämpas vid 1985 års taxering i fråga om skattskyldiga som då taxeras för beskattningsår som har påbörjats före den 1 januari 1984.

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1982:1185) om inbetalning på särskilt

investeringskonto

Härigenom föreskrivs all 1-3 §§ lagen (1982:1185) om inbetalning på särskilt investeringskonto skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1§

Svenskt aktiebolag, svensk ekonomisk förening och svensk sparbank skall, om företagels huvudsakliga verksamhel avser jordbruk, skogsbruk, fastighetsförvaltning eller rörelse, betala in medel på ett räntelöst konto i riksbanken (särskilt investeringskonlo) enligt bestämmelserna i denna lag.

Regeringen får, om del finns synnerliga skäl, medge befrielse helt eller delvis från skyldigheten alt betala in medel på sårskilt investeringskonto.

Företag, som avses i första stycket och som betalar in medel på särskilt investeringskonlo, har rätt till avdrag enligt bestämmelserna i 4 § för det belopp som i räkenskaperna har avsatts lill en särskild fond (särskild investeringsfond).

Aktiebolag eller ekonomisk för- Bostadsföretag, som avses i

ening, som avses i 24 § 3 mom. kom- 24 § 3 mom. kommunalskattelagen munalskattelagen (1928:370), behö- (1928:310), får inte betala in medel ver inte betala in medel på särskilt på särskilt investeringskonto, investeringskonto.

2§
Inbetalning på särskilt investe- Inbetalning på särskilt investe-

ringskonto skall göras med ett ringskonio, skall göras med ett belopp som motsvarar 20 procent av belopp som motsvarar 20 procent av

SkU 1983/84:14 7

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

företagets justerade årsvinst under förelagels justerade årsvinst under del beskattningsår för vilkel laxering de beskattningsår för vilka taxering i i första instans sker år \9H4 eller-om första instans sker år 1984 och 1985. jöretagei på grund av förlängning av Understiger den justerade årsvin-räkenskapsåret inte skall taxeras del- sten 1 miljon kronor behöver inbeta år - år 1985. Understiger den talning på särskill investeringskonlo justerade årsvinsten 1 miljon kronor inte göras, behöver inbetalning på särskilt investeringskonto inte göras.

Med justerad årsvinst avses årsvinsten enligl fastställd balansräkning sedan årsvinsten, i den mån den påverkals av nedan angivna poster,

a) ökats med erlagda eller beräknade allmänna svenska skatter,

b) ökats med belopp som har avsatts lill allmän investeringsfond enligl lagen (1979:609) om allmän investeringsfond och annan liknande fond,

c) ökats med belopp som har donerats till allmännyttigt eller därmed jämförligt ändamål,

d) minskals med resliluerade allmänna svenska skaller,

e) minskals med belopp som enligl 6 § lagen om allmän investeringsfond
har återförts från lagerinvesteringskonto jämte tillägg på sådant belopp,

f) justerats med belopp som har föranletl ändring av årsvinsten på grund av
överföring av allmän investeringsfond och annan liknande fond samt

g) ökats med belopp som har tagils i anspråk för av- eller nedskrivningar
eller koncernbidrag utöver vad som kan godtas vid inkomsttaxeringen.

Omfattar beskattningsåret kortare eller längre tid än tolv månader skall den justerade årsvinsten jämkas med hänsyn lill detta. Skall företaget taxeras för två beskallningsår skall årsvinsten för de båda beskattningsåren läggas samman, varefter vinsten jämkas med hänsyn till de båda beskattningsårens sammanlagda längd.

Skall företaget på grund av förlängning av räkenskapsåret inte taxeras år 1984 skall inbetalningen till särskill investeringskonlo i samband med 1985 års taxering avse 40procent av den enligt första - tredje styckena beräknade årsvinsten. 1 fråga om företag, som på grund av förlängning av räkenskapsårel inle skall taxeras år 1985, skall inbetalningen avse 20 procent av den enligt första - iredje styckena beräknade årsvinsten för vilken taxering i första instans skall ske år 1986. Har företaget vidtagit några åtgärder som kan antas ha tillkommit i syfte att helt eller delvis undgå skyldighet atl betala in medel på särskilt investeringskonto skall vid bestämmande av underlaget för insättningsskyldigheten bortses från sådana åtgärder.

3§' Inbetalning till särskilt investeringskonlo skall ha kommil ett riksbankskontor till hända senast den dag, då företaget enligt 34 § 1 eller 2 mom.

I Senaste lydelse 1983:671,

taxeringslagen (1956:623) skall ha avlämnat allmän självdeklaration för beskattningsåret.

Inbetalning som har gjorts senare än i första slyckel sågs men senasi den 15 oktober under taxeringsåret skall också godtas. 1 dessa fall skall företaget betala en särskild avgift till statsverket. Avgiften är 1 proceni av del för sent inbetalade beloppet för den kalendermånad då beloppet rätteligen senasi skulle ha betalats in och därefter 1 procent av beloppet för varje påbörjad kalendermånad lill dess inbetalning sker.

Den särskilda avgiften skall betalas inom den lid som länsslyrelsen bestämmer. Betalas inte avgiften inom föreskriven tid ulgår restavgift enligt 58 § 1 mom. första stycket uppbördslagen (1953: 272) på avgiftsbeloppet. Den särskilda avgiften och restavgiften får drivas in i samma ordning som gäller för indrivning av skall enligl uppbördslagen.

Avgifierna är inle avdragsgilla vid inkomstiaxeringen.

Skall förelaget inte taxeras år 1984 Skall förelaget inle laxeras år 1984

är förelaget skyldigt att göra en e//er år/9

Riksbanken skall lämna bevis ti investeringskonlo.

Riksbanken skall lill statens industriverk och länsstyrelsen översända uppgifter angående de för beskattningsåret gjorda inbetalningarna lill särskill investeringskonlo senast den 31 maj under laxeringsåret eller, om beloppet har betalats in vid senare tidpunkt, snarast därefter.

preliminär inbetalning till riksbanken med belopp som molsvarar 20 procent av den justerade årsvinsten eller - i förekommande fall - den jämkade årsvinsten, beräknad enligl 2 §, som hänför sig till det eller de beskattningsår för vilkel laxering sker år 1983. Inbetalningen skall ha kommit ett riksbankskontor till hända senast den 30 april 1984. Finner företaget, vid avlämnandet av sin allmänna självdeklaration till 1985 års taxering, atl ett slörre belopp skall betalas in till särskill investeringskonto än vad som preliminärt har betalats in, skall företaget betala in vad som fattas senast den dag, då företaget enligt 34 § 1 eller 2 mom. taxeringslagen skall ha avlämnat sin deklaration. Bestämmelserna i andrå-fjärde styckena gäller även företag som avses i detta stycke.

göra en preliminär inbetalning till riksbanken med belopp som motsvarar 20 procent av den justerade årsvinsten eller - i förekommande fall-den jämkade årsvinsten, beräknad enligt 2 §, som hänför sig till det eller de beskattningsår för vilket taxering sker år 1983 respektive år 1984. Inbetalningen skall ha kommil etl riksbankskontor lill hända senast den 30 april 1984 respektive den 30 april 1985. Finner företagel, vid avlämnandet av sin allmänna självdeklaration lill 1985 respektive 1986 års taxering, att ett större belopp skall betalas in till särskilt investeringskonto än vad som preliminärt har betalats in, skall företaget betala in vad som fattas senasi den dag, då företaget enligl 34 § 1 eller 2 mom. taxeringslagen skall ha avlämnat deklarationen. Bestämmelserna i ändra-fjärde styckena gäller även företag som avses i detta stycke, företaget om inbetalning till särskilt

SkU 1983/84:14 10

Motionerna

1983/84:100 av Thorbjörn Fälldin m. fl. c, yrkande 16-19

I motionen, som väckts med anledning av proposition 1983/84:40, yrkas
bl. a. ■

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i mofionen anförls om obligatoriska avsättningar till särskilda investeringskonton,

17. atl riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om ändringar i företagsbeskattningen,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om införandet av ett breddat underlag för produktionsfaktorskatten,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om avskaffande av det särskilda forskningsavdraget.

1983/84:230 av Sfig Josefson m. fl. (c) I motionen yrkas att riksdagen avslår proposition 1983/84:64.

1983/84:253 av Kjell Johansson m. fl. (fp) I molionen yrkas att riksdagen avslår vid propositionen fogade förslag till

1. lag om ändring i kommunalskaltelagen (1928:370),

2. lag om ändring i lagen (1928:1185) om inbetalning på särskilt investeringskonto,

3. lagom upphävande av lagen (1973:421) om särskilt forskningsavdrag vid taxering fill statlig inkomstskatt.

1983/84:254 av Per-Richard Molén (m)

I motionen yrkas att riksdagen avslår regeringens förslag om slopande av rätten till särskilt forskningsavdrag vid taxering till statlig inkomstskatt.

1983/84:255 av Knut Wachtmeister m. fl. (m) I mofionen yrkas

1. att riksdagen avslår förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

2. atl riksdagen avslår förslaget till lag om ändring i lagen (1928:1185) om inbetalning på särskilt investeringskonlo,

3. att riksdagen avslår förslaget till lag om upphävande av lagen (1973:421) om särskilt forskningsavdrag vid taxering,lill statlig inkomstskatt.

1983/84:256 av Lars Werner m. fl. (vpk) I motionen yrkas

1. att riksdagen beslutar hos regeringen hemställa om en översyn av avdragsreglerna för företagen i syfte att uppnå en skärpning av företagsbeskattningen i enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om

SkU 1983/84:14 11

ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt med den ändringen att 10 a § a) erhåller följande som motionärernas förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag Motionärernas förslag

10 a § För nedan angivna,skattskyldiga utgör grundbeloppet: a) för svenska aktiebolag, sparbanker, sparbankernas säkerhetskassa, andra ekonomiska föreningar än sambruksföreningar, svenska aktiefonder, svenska försäkringsanstalter som inte är aktiebolag, sådana utländska juridiska personer som inte beskattas enligt 10 § 1 mom. Sveriges allmänna hypoteksbank. Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, hypoteksföreningar samt sådana juridiska personer som enligt författning eller på därmed jämförligt sätt bildats för att förvalta samfällighet och som skall erlägga skatt för inkomst:

32 procent av den beskattningsbara 50 procent av den beskattningsbara
inkomsten, i den mån skatten inte inkomsten, i den mån skatten inte
skall beräknas enligt b); skall beräknas enligt b);

SkU 1983/84:14 12

Utskottet

Lagemedskrivningen och den statliga bolagsskatten m. m.

I propositionen föreslås bl. a. att företagens möjligheter till lagernedskriv-ningar begränsas fi"ån nuvarande 60 % till 50 % eller - om den skaitskyldige utnyttjat rätten till avsättning till resultatutjämningsfond - från nuvarande 45 % till 35 %. Samtidigt sänks bolagsskattesatsen från nuvarande 40 % till 32 %, dvs. till den nivå som gäller för flertalet ekonomiska föreningar. Förslagen, som aviserats i den reviderade finansplanen 1983 (prop. 1982/ 83:150 bilaga 1, jfr SkU 1982/83:55), gmndar sig på promemorian (Ds Fi 1983:21) Breddat underlag för produktionsfaktorskatten.

Som skäl för förslagen anförs i propositionen att företagsbeskattningen har en hög nominell skattesats — för aktiebolag omkring 58 % av vinsten - men ett lågt faktiskt skatteuttag, vilket bl. a. sammanhänger med att företagen genom bokslutsdispositioner kan skjuta upp beskattningen för en betydande del av den verkliga vinsten. Departementschefen anför att den stora sldllnaden mellan nominellt och faktiskt skatteuttag är olycklig och att förslaget utgör ett steg i riktning mot ett stabilare skatteunderlag.

Stig Josefson m. fl. (c) yrktir i motion 230 avslag på propositionen. Yrkande 1 i motionema 253 av Kjell Johansson m. fl. (fp) och 255 av Knut Wachtmeister m. fl. (m) innebär avslag på propositionen i vad avser lageraedskrivningar. Lars Werner m. fl. (vpk) yrkar däremot i motion 256 (yrkande 2) att bolagsskatten höjs till 50 % men godtar propositionen i övrigt. I detta sammanhang behandlar utskottet även den med anledning av proposition 40 väckta motionen 100 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) där motionärerna i yrkande 17 begär ett tillkännagivande av innebörd att de nu aktuella ändringarna i företagsbeskattningen inte bör godtas. Enligt den förstnämnda motionen är förslaget orättvist, eftersom exempelvis enskilda näringsidkare och fåmansbolag drabbas av de försämrade nedskrivningsmöj-lighetema utan att erhålla någon kompensation genom sänkt skattesats. I denna motion framhålls också att företagens konsolideringsmöjligheter försämras med därav följande nackdelar och att förslaget skapar svåra likviditetsproblem. Fp-motionärerna anser att begränsningen i rätten till lagemedskrivning endast bör gäUa skattskyldiga som får del av sänkningen av bolagsskattesatsen och att denna ändring bör genomföras successivt under en femårsperiod. I a'waktan på nytt förslag härom från regeringen yrkar de avslag på propositionen såvitt gäller lagernedskrivningar. M-motionärema avvisar förslaget i denna del men godtar att bolagsskatten sänks eftersom detta delvis tillgodoser kravet från deras sida om att bolagsskatten på sikt skall avskaffas.

Olika organisationer från näringslivet - Sveriges industriförbund, Sveriges hantverks- och industriorganisation-Familjeföretagen (SHIO-Familjeföre-tagen) och Köpmannaförbundet - har i framställningar till utskottet påtalat

SkU 1983/84:14 13

att begränsningarna av varulagerreserveringarna enligt deras mening leder till allvarliga likviditetspåfreslningar.

De invändningar som nu riktas mot de aktuella förslagen överensslämmer med vad som anförts från näringslivets sida vid remissbehandlingen av promemorieförslaget och har redan bemötts i propositionen. Utskottet instämmer i departementschefens uppfattning att det är angeläget att begränsa den allför stora skillnaden mellan nominellt och faktiskt skatteuttag inom företagsbeskattningen, och de steg som nu tas i propositionen går således i rält riktning. Förslaget innebär en viss begränsning av de i dag utomordentliga konsolideringsmöjligheler som företagsbeskattningen erbjuder, samtidigt som sänkningen av bolagsskatten kan påverka företagens investeringskalkyler positivt. Utskottet vill inte förneka att de nya reglerna på sina håll kan medföra vissa omställningsproblem, även om det endast är en liten del av de stora skattekrediter som företagsbeskattningen erbjuder som nu dras in. Problemen bör emellertid inte överdrivas. Många aktiebolag erhåller full kompensation genom den samtidiga sänkningen av bolagsskattesatsen, och för de, enskilda näringsidkarna kommer skärpningen i fråga om lagernedskrivningarna samtidigt som sänkningen av skatteuttaget enligt 1982 års skattereform. Det bör också framhållas att likviditeten i samhället är hög och atl företagens möjligheter till kredit f. n. torde vara goda. Utskottet instämmer mot denna bakgrund i departementschefens bedömning att särskilda avtrappningsregler inle erfordras för atl minska skatteeffekterna.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen och avstyrker motionerna i nämnda delar.

I vpk-motionen yrkas också en översyn av avdragsreglerna för företagen i syfte att skärpa företagsbeskattningen totalt sett. Utskottet finner för sin del inte skäl att i detta sammanhang aktualisera ytterligare skärpningar av företagsbeskattningen utan avstyrker detta yrkande.

I den ovannämnda promemorian föreslogs bl. a. en grundavgift i socialförsäkringen för vissa inkomster som f. n. inte omfattas av avgiftsskyldighet. Enligl vad som anförts i den nu aktuella propositionen finns del anledning att återkomma till detta förslag i annat sammanhang.

Enligt motion 100 yrkande 18 bör riksdagen ge regeringen till känna att förslaget, som enligt moiionärernas uppfattning är behäftat med allvarliga brister, inte bör genomföras. Eftersom det i första hand ankommer på regeringen att ta ställning till utredningsförslaget avstyrker utskottet motionen i denna del.

Särskilt investeringskonto

Enligt lagen (1982:1185) om inbetalning på särskilt investeringskonto (prop. 1982/83:50, SkU 1982/83:15) är aktiebolag, ekonomiska föreningar och sparbanker, som har haft en årsvinst på minst 1 miljon kr., vid 1984 eller i vissa fall 1985 års taxering skyldiga att sälta in 20 % av vinsten på ett räntelöst

SkU 1983/84:14 14

konto i riksbanken (särskilt investeringskonlo). Medlen är spärrade i två år men får efter särskilt medgivande tas i anspråk bl. a. för investeringar i byggnader, markanläggningar och inventarier.

I propositionen föreslås atl lagstiftningen förlängs ett år i syfte att stimulera företagens investeringar i första hand under 1985.

Motion 100 yrkande 16, motion 230, motion 253 yrkande 2 och motion 255 yrkande 2 innebär avslag på proposilionen i denna del. Motionärerna hänvisar lill att de från början motsatt sig denna lagstiftning.

Utskottet ställer sig nu liksom tidigare bakom syftel med investeringskontona och instämmer i regeringens bedömning att lagstiftningen bör utsträckas lill att gälla även för 1984 års vinster. Utskottet lillslyrker således propositionen och avstyrker motionerna även i denna del.

Forskningsavdraget

Det särskilda forskningsavdragel vid taxering till statlig inkomstskatt infördes 1973 och utgår f. n. i form av ett basavdrag på 5 % och ett ökningsavdrag på 30 % av ett underlag som beräknas med hänsyn till företagets lönekostnader för forsknings- och utvecklingsarbeten och vissa andra kostnader för förvärv av forskningsresultat m. m. (FoU).

I propositionen föreslås att avdragsrätten slopas, eftersom effekterna av avdraget varit alltför liten i förhållande till den slora statsfinansiella kostnaden.

I motion 100 yrkande 19, mofion 230, motion 253 yrkande 3, molion 254 och motion 255 yrkande 3 yrkas avslag på propositionen i denna del. I motionerna anförs bl. a. att avdraget haft väsentlig betydelse för ökningen av forskningsinsatserna i vår industri och alt ett generellt stöd ined denna utformning har flera fördelar framför selektivt stöd i annan form. Samma uppfattning har kommit till uttryck i framställningar till ulskoltet från Sveriges industriförbund. Kemikontoret och företrädare för läkemedelsindustrin.

Enligt utskottets uppfattning har berättigade invändningar riktats mot utformningen av det nu aktuella stödet till forskningen inom företagen. Som anförs i proposifionen kan stöd i denna form utgå först lång tid efter det att etl beslut om forskningsinsatser fallas. Därtill kommer att denna stödform kan utnyttjas först när förelaget i fråga går med vinst. Mot denna bakgrund finns det skäl för departementschefens antagande att avdraget delvis kommit att fungera mer som en skatlesubvention till vissa FoU-intensiva företag än som en verklig sfimulans fill ökat FoU-arbete.

Som framgår av propositionen har regeringen för avsikt att på nyåret lägga fram förslag om andra former för att främja FoU-verksamheten hos de mindre och medelstora företagen. Enligt utskottets uppfattning hade det varit önskvärt atl kunna bedöma dessa förslag närmare samtidigt som den nu aktuella propositionen. Utskottets grundläggande inställning är emellertid

SkU 1983/84:14 15

att samhällsstöd av olika slag lämpligen bör utgå bidragsvägen och inte genom avdrag vid beskattningen. Utskottet inslämmer alltså i uppfattningen alt stödet lill FoU-verksamheten bör omformas. Mot bakgrund av del samhällsekonomiska läget torde man knappast kunna ställa tillräckliga medel till förfogande för den planerade förbättringen av stödformerna och samtidigt medge avdrag i oförändrad omfattning. För att inte fördröja de åtgärder som således bör vidtas på detla område lillslyrker utskottet propositionen och avslyrker motionerna även i denna fråga.

Hemställan

Utskotlet hemställer

1. beträffande lagernedskrivningen

att riksdagen med avslag på motionerna 1983/84:100 yrkande 17 i denna del, 1983/84:230 i denna del, 1983/84:253 yrkande 1 och 1983/84:255 yrkande 1 godtar proposition 1983/84:64 i denna del,

2. beträffande den statliga bolagsskatten

all riksdagen med avslag på motionerna 1983/84:100 yrkande 17 i övrigt, 1983/84:230 i denna del och 1983/84:256 yrkande 2 godtar proposilionen i denna del,

3. beträffande avdragsreglerna inom företagsbeskattningen att riksdagen avslår motion 1983/84:256 yrkande 1,

4. beträffande grundavgift tdl socialförsäkringen

att riksdagen avslår motion 1983/84:100 yrkande 18,

5. beträffande det särskilda investeringskontot ■

att riksdagen med avslag på motionerna 1983/84:100 yrkande 16, 1983/84:230 i denna del, 1983/84:253 yrkande 2 och 1983/84:255 yrkande 2 godtar propositionen i denna del,

6. beträffande det särskilda forskningsavdragel

atl riksdagen med avslag på motionerna 1983/84:100 yrkande 19, 1983/84:230 i övrigt, 1983/84:253 yrkande 3, 1983/84:254 och 1983/84:255 yrkande 3 godtar propositionen i denna del,

7. beträffande lagförslagen

alt riksdagen lill följd av vad utskottet hemställt ovan antar de vid propositionen förslagen till

1. lag om ändring i kommunalskaltelagen (1928:370),

2. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatl,

3. lag om ändring i lagen (1982:1185) om inbelalning på särskilt investeringskonlo.

SkU 1983/84:14 16

4. lag om upphävande av lagen (1973:421) om särskilt forskningsavdrag vid taxering till statlig inkomstskatt.

Stockholm den 6 december 1983

På skatteutskottets vägnar RUNE CARLSTEIN

Närvarande: Rune Carlstein (s), Knut Wachtmeister (m). Stig Josefson (c), Olle Westberg (s). Hagar Normark (s), Bo Lundgren (m), Ingemar Hallenius (c), Bo Forslund (s), Kjell Johansson (fp), Lars Hedfors (s), Anna Lindh (s), Ewy Möller (m), Bruno Poromaa (s), Erkki Tammenoksa (s) och Göran Riegnell (m).

Reservationer

Lagernedskrivningen och den statliga bolagsskatten (mom. 1, 2 och 7)

1. Knut Wachtmeister (m). Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Ingemar
Hallenius (c), Kjell Johansson (fp), Ewy Möller (m) och Göran Riegnell (m)
anser under åberopande av innehållet i reservationerna 3-5 alt riksdagen i
mom. 1 och 7 i motsvarande del borl hemställa

att riksdagen med anledning av motion 1983/84:100 yrkande 17 i denna del och med bifall lill motionerna 1983/84:230 i denna del, 1983/84:253 yrkande 1 och 1983/84:255 yrkande 1 avslår det vid proposition 1983/84:64 fogade förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370).

2. Stig Josefson och Ingemar Hallenius (båda c) anser- under förutsättning
av bifall till reservation 1 - att utskottet i mom. 2 och 7 i motsvarande del bort
hemställa

atl riksdagen med anledning av molion 1983/84:100 yrkande 17 i denna del och med bifall till motion 1983/84:230 i denna del avslår motion 1983/84:256 yrkande 2 och det vid propositionen fogade förslagel fill lagom ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatl.

Motiveringen till utskottets hemställan vid mom. 1 och 2

3. Knut Wachtmeister, Bo Lundgren, Ewy Möller och Göran Riegnell (alla
m) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med "De
invändningar" och slutar med "nämnda delar" bort ha följande lydelse:

För de företag som inle drivs i aktiebolagsform innebär förslaget om att begränsa lagerreserveringsmöjligheterna en ökad skattebelastning utan atl

SkU 1983/84:14 17

de kommer i ånjutande av den föreslagna sänkningen av bolagsskatten. Detsamma gäller för mindre aktiebolag där vinsten i huvudsak tas ul som lön. Särskilt i det nuvarande ekonomiska läget är det orimligt alt skärpa skallebelastningen för de mindre företagen. Även för flera större företag kommer de sammantagna effekterna av förslgen alt leda till en ej acceptabel skatteskärpning. Utskottet avstyrker således propositionen i vad avser begränsningar i lagernedskrivningarna och tillstyrker avslagsyrkandena i motioner i motsvarande delar.

Förslagel om sänkt bolagsskatt tillgodoser delvis kravet om en minskad och på sikt avskaffad bolagsskatt. Propositionen i denna del bör enligt utskottets uppfattning genomföras. Med det anförda avstyrker utskottet föreliggande motionsyrkanden om höjd eller oförändrad bolagsskatt.

4. Stig Josefson och Ingemar Hallenius (båda c) anser att den del av
ulskollets yttrande på som s. 13 börjar med "De invändningar" och slutar
med "nämnda delar" bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motion 230 är förslaget om minskad lagernedskrivning orättvist och dåligt underbyggt, och de ändrade reglerna skulle skapa slora problem för förelagen. De enskilda näringsidkarna och flertalel fåmansbolag skulle drabbas av de försämrade avskrivningsmöjligheterna utan atl erhålla kompensation i form av sänkt bolagsskatt såsom de större aktiebolagen. De små och medelstora företagen missgynnas ocksä av den anledningen att de i väsentligt högre grad än storföretagen utnyttjat de nuvarande nedskrivningsreglerna. All genomföra proposilionen på det sätl som föreslagits skulle också medföra svåra likviditetsproblem, i enskilda fall med förödande effekler. Konsekvenserna och problemens omfattning har över huvud taget inte utretts, och de invändningar i dessa hänseenden som framförts av ett stort antal remissinstanser har inte beaktats. Därtill kommer att förslaget på lång sikt försämrar företagens möjligheler att klara av en konjunkturnedgång eller en kortare förluslperiod och minskar möjligheterna till konsolidering och expansion.

Ulskoltet biträder således avslagsyrkandena i motionerna och avslyrker propositionen i vad avser ändrade nedskrivningsmöjligheter. Avslag på propositionen i denna del torde innebära alt propositionen förfallit i vad avser sänkt bolagsskatt. Med hänvisning härtill avstyrker utskotlet propositionen även i denna del liksom det i vpk-motionen framställda yrkandet om höjd bolagsskatt.

5. Kjell Johansson (fp) anser alt den del av utskottets yttrande som på s. 13
börjar med "De invändningar" och slutar med "nämnda delar" bort ha
följande lydelse:

Enligl utskotlels uppfattning innebär förslaget vissa fördelar, framför allt genom alt de obeskattade reserverna minskar och kapilalels rörlighet ökar.

SkU 1983/84:14 18

En större kapiialrörlighet är inte minst till fördel för det nyföretagande som därigenom får möjlighel atl konkurrera om tillgängligt kapital.

Utskottet är således i princip positivt till förslagen i fråga om lagernedskrivning och statlig bolagsskatt. Förändringarna måste dock införas på ett sådant sätt att påfrestningarna av den försämrade lagernedskrivningen motverkas och helst neutraliseras av den sänkia bolagsskattesatsen.

Egenföretagare och vissa andra skattesubjekt får inte del av sänkningen av den statliga bolagsskattenedsältningen, och det är anmärkningsvärt alt regeringen inte föreslår några undanlag eller övergångsbestämmelser för deras del. Som framhållits vid remissbehandlingen kommer särskilt egenföretagare att drabbas av stora likvidiletsproblem.

Mol den angivna bakgrunden bör begränsningen i lagernedskrivningarna bara gälla i fråga om skattskyldiga som får ta del av sänkningen av bolagsskattesatsen. Begränsningen i avdragsrätten bör också genomföras successivt, t. ex. under en femårsperiod i enlighet med vad som etl flertal remissinstanser föreslagil. I avvaktan på ett nytt förslag från regeringen bör propositionen avslås i denna del, vilket således innebär bifall till avslagsyrkandena i motionerna i motsvarande del.

Förslaget att sänka bolagsskatten är enligt utskottets upppfattning motiverat av flera skäl, och utskottet har inle något att erinra mol propositionen i denna del. Utskottet avstyrker således föreliggande motionsyrkanden om höjd eller oförändrad bolagsskatt.

Grundavgift till socialförsäkringen (mom. 4)

6. Knut Wachtmeister (m). Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Ingemar Hallenius (c), Kjell Johansson (fp)„Ewy Möller (m) och Göran Riegnell (m) anser

dels atl den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med "Enligt motion" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:

Förslagel i den aktuella promemorian innebär bl. a. alt de nuvarande socialavgifterna skall byggas ul med en grundavgift på 20 % för vissa inkomster och inkomsttagare som f. n. inte omfattas av avgiftssystemet. Som framgår av förslaget är det fråga om en ny beskattning av fysiska personer för sådana skogsinkomster, arrenden och hyresinkomster som inle ingår i socialförsäkringssystemet. Denna nya beskattning riktar sig också mot pensionärer och minderåriga och mot företag som till förmån för sina arbetstagare har genomfört ett vinstdelningssystem. Utskottet instämmer i moiionärernas uppfattning att detta förslag är behäftat med så allvarliga brister att det inte kan läggas lill grund för lagstiftning. Om basen för avgiftssystemet utvidgas pä dessa sätt förlorar avgifterna helt sin nuvarande karaktär som avgifter i egentlig mening och blir i stället en renodlad skatt. Vidare gör man enligt förslaget en åtskillnad mellan fysiska och juridiska

SkU 1983/84:14 19

personers beskattning som inte kan accepteras.

Som framhålls i motionen har förslagets samhällsekonomiska effekter inte analyserats. Risk föreligger också för att reglerna kringgås och att vårt redan alltför krångliga skattesystem kompliceras ylterligare.

Med det anförda inslämmer utskottet i motionärernas uppfattning all förslaget inte bör genomföras. Vad utskottet anfört bör ges till känna för regeringen.

dels att utskottet i mom. 4 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:100 yrkande 18 ger till känna för regeringen vad utskottet anfört beträffande förslaget om en grundavgift inom socialförsäkringen.

Det särskilda investeringskontot (mom. 5 och 7)

7. Knut Wachtmeister (m). Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Ingemar Hallenius (c), Kjell Johansson (fp), Ewy Möller (m) och Göran Riegnell (m) anser

dels att den del av ulskoltels yttrande som på s. 14 börjar med "Ulskoltet ställer" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:

Som hävdats från mofionärernas sida redan när lagstiftningen om obligatorisk inbetalning på investeringskonlo infördes 1982 innebär denna lagstiftning närmast att företagen tvingas fill etl räntelöst Ivångssparande för att medverka till en finansiering av budgetunderskottet. I och för sig kan det vara möjligl att med statliga stimulanser förmå företagen att i viss utsträckning tidigarelägga redan planerade investeringar. Att på sikl påverka den låga investeringsnivån inom det privata näringslivet, som bl. a. är en följd av den internationella lågkonjunkturen, kräver emellertid andra åtgärder än som föreslås i propositionen. Framför allt behövs en ökad efterfrågan på svenska produkter och en större lönsamhet inom näringslivet.

De nu aktuella reglerna torde emellertid verka i motsatt rikning. De medför bl. a. att investeringsbesluten inom näringslivel byråkratiseras och att önskvärda invesleringar fördröjs eller i vissa fall hell omintetgörs. Med hänvisning härtill finner utskottet inte några bärande skäl till att förlänga giltighetsfiden för lagstiftningen.

Utskottet tillstyrker således motionerna och avtyrker proposilionen i denna del.

dels att utskottet i mom. 5 och 7 i motsvarande del bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1983/84:100 yrkande 16, 1983/84:230 i denna del, 1983/84:253 yrkande 2 och 1983/84:255 yrkande 2 avslår det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring i lagen (1982:1185) om inbelalning på särskilt investeringskonto.

SkU 1983/84:14 20

Det särskilda forskningsavdraget (mom. 6 och 7)

8. Knut Wachtmeister (m). Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Ingemar Hallenius (c), Kjell Johansson (fp), Ewy Möller (m) och Göran Riegnell (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 14 med "Enligt utskottets" och slutar på s. 15 med "denna fråga" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning kan berättigade invändningar riktas ocksä mot regeringens behandling av FoU-avdraget. Detta avdrag infördes som etl provisorium 1973. Mol bakgrund av de positiva erfarenheterna av avdraget permanentades reglerna under bred parlamentarisk enighet med verkan fr. o. m. 1983 års taxering. Samtidigt förbättrades reglerna även i vissa andra hänseenden. Frånsett vpk var alla då ense om betydelsen av att statsmakterna på olika sätt effektivt stöder forskning och ulveckling inom företagen och atl generella stödformer av nu ifrågavarande typ har en betydelsefull uppgift och även i fortsättningen bör vara öppen för företagen.

Enligt vad som anförs i propositionen har utförda undersökningar visat all avdraget inte medfört att företagens insalser för FoU ökal. Några sådana undersökningsresultet har emellertid inle redovisats. Tvärtom visar entydiga uttalanden från näringslivets sida att avdraget har haft väsentlig betydelse för den långsiktiga planeringen av forskningsinsatserna och för finansieringen av nya forskningsprojekt.

Mot denna bakgrund bör del enligt utskottets uppfattning inle komma i fråga atl nu dra in ett slöd som statsmakterna utlovat för lång lid framöver. I proposilionen sägs visserligen atl regeringen planerar att på nyåret föreslå åtgärder för alt främja forsknings- och utvecklingsverksamheten hos de mindre och medelstora företagen. Någon redogörelse för innehållet i dessa förslag lämnas dock inte. Utskottet vill för sin del framhålla att det nuvarande avdragssystemet bl. a. innebär, att det är företagen själva och inte myndigheterna som beslutar om de olika forskningsinsatsernas omfattning och inriktning, och atl FoU-avdraget därmed är fritt från den hämsko som ett bidragssystem i allmänhet drar med sig i form av byråkratisk kontroll och prövning.

Utskottet avstyrker således propositionen i denna del och tillstyrker avslagsyrkandena i föreliggande motioner.

dels att utskottet i mom. 6 och 7 i motsvarande del bort hemställa

att riksdagen med anledning av mofion 1983/84:100 yrkande 19 och med bifall till motionerna 1983/84:230 i denna del, 1983/84:253 yrkande 3, 1983/84:254 och 1983/84:255 yrkande 3 avslår det vid propositionen fogade förslaget till lag om upphävande av lagen (1973:421) om särskilt forskningsavdrag vid taxering till statlig inkomstskatt.

minab/gotab Stockholm 1983 77351