Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Skatteutskottets betänkande

1983/84:13

om ändrade beskattningsregler för realisationsvinster på bostadsrät­ter (prop. 1983/84:67) m. m.

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet de förslag som har lagts fram i proposifion 1983/84:67 om s. k. evig realisationsvinstbeskattning av bostads­rätter. Samfidigt behandlas fyra motioner som har väckts med anledning av proposifionen.

Utskottet tillstyrker i huvudsak förslagen i propositionen. Enligt utskottets mening bör dock förslaget kompletteras med en bestämmelse som ger rätt till ett årligt avdrag om minst 1 000 kr. Utskottet avstyrker motionerna..

Ledamöterna från moderata samlingsparfiet, centerpartiet och folkpartiet har avlämnat en reservation där de begär att propositionen skall avslås och att regeringen skall lägga fram ett nytt förslag till realisationsvinstbeskatt­ning.

Proposition 1983/84:67 m. m.

Regeringen (finansdepartementet) föreslår i proposition 1983/84:67 alt riksdagen antar vid propositionen fogade förslag till

1.  lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

2.  lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

3.  lag om ändring i taxeringslagen (1956:623),

4.  lag om skyldighet för vissa bostadsföreningar och bostadsaktiebolag alt föra lägenhetsförteckning m. m.

1 propositionen föreslås att realisationsvinster på bostadsrätter- på samma sätt som sedan länge gäller för fastigheter och aktier - skall beskattas oavsett innehavstidens längd. Från vederlaget vid avyttringen skall avdrag medges för ingångsvärdet, vissa kapitallillskott och kostnader för förbättringsarbe­ten. Vinstberäkningen skall liksom hittills vara nominell. Någon rätt fill indexuppräkning av avdragsposterna föreslås således inte. Förslaget innebär alt storleken av den skattepliktiga andelen av vinsten skall bestämmas enligt en fallande skala som ansluter lill den nuvarande. För bostadsrätter som vid avyttringstillfället innehafts mer än fyra år skall 25 % av vinsten tas till beskatlning.

1 Riksdagen 1983/84. 6saml. Nr 13


SkU 1983/84:13


 


SkU 1983/84:13                                                                       2

För bostadsrätter som förvärvals före den 1 januari 1974 föreslås särskilda regler. Som ingångsvärde för en sådan bostadsrätt får 150 % av andelen i föreningens förmögenhet den 1 januari 1974 tas upp. Förbättringskostnader och kapitaltillskott som är hänförliga till en tidigare tidpunkt beaktas inte vid vinstberäkningen.

Någon motsvarighet till de möjligheter till uppskov med beskattningen som finns vid fastighetsförsäljning föreslås inte för bostadsrätterna.

De nya reglerna blir enligt förslaget tillämpliga på avyttringar som sker efter utgången av år 1983. Särskilda övergångsregler föreslås för de fall då avyttringen avser en bostadsrätt som har innehafts minst fem år vid ikraftträdandet. Dessulom föreslås en bestämmelse som innebär att vinst­beräkningen under vissa förulsättningar skall göras med bortseende från försäljningar mellan närstående personer under år 1983.

I detta sammanhang behandlar utskotlet också den redaktionella ändring av två lagrum i kommunalskattelagen som föreslås i proposition 1983/84:63 om förlustavdrag efter ägarskifte (jfr SkU 1983/84:15). Med det tillägg som föranleds av atl denna ändring infogas i ingressen till det förslag beträffande kommunalskaltelagen som läggs fram i proposition 1983/84:67 har de aktuella lagförslagen följande lydelse.


 


SkU 1983/84:13                                                                    3

1 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskaltelagen (1928:370)'

dels att i punkt 3 av anvisningarna till 29 § och nuvarande punkt 2 c av anvisningarna till 36 § orden "lagen (1960:63) om rätt till förlustutjämning vid taxering för inkomst" skall bytas ut mot "lagen (1960:63) om förlust­avdrag",

dels att nuvarande punkt 2 c av anvisningarna till 36 § skall betecknas punkt 2d,

dels att 19 §', 35 § 3 och 4 mom., 53 § 1 mom., samt punkt 3 av anvisningarna till 36 § skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i 35 § skall införas etl nytt moment, 3 a mom., saml i anvisningarna lill 35 § en ny punkt, 8, och i anvisningarna tijl 36 § en ny punkt, 2 c, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

19 §2

Till skattepliktig inkomst enligl denna lag räknas icke:

vad som vid bodelning eller eljest på grund av giftorätt tillfallit make eller vad som förvärvats genom arv, testamente, fördel av oskifl bo eller gåva;

vinst å icke yrkesmässig avyttring  vinst vid icke yrkesmässig avytt-

av lös egendom i andra fall än som      ring av lös egendom i andra fall än
avses i 35 § J eller 4 mom.;
         som avses i 35 § 3-4 mom.;

vinst i svenskt lotteri eller vinst vid vinstdragning på här i riket utfärdade premieobligationer och ej heller sådan vinst i utländskt lotteri eller vid vinstdragning på utländska premieobligationer, som uppgår till högst 100 kronor;

ersättning, som på grund av försäkring jämlikt lagen (1962:381) om allmän försäkring, lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring tillfallit den försäkrade, om icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst av 6 000 kronor eller högre belopp för år eller utgör föräldrapenning, så ock sådan ersättning enligt annan lag eller särskild författning, som utgått annorledes än på grund av sjukförsäkring, som nyss sagts, till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller under militärtjänst­göring eller i fall som avses i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd eller lagen (1977:267) om krigsskadeersätlning till sjömän om icke ersätt­ningen grundas på förvärvsinkomst av 6 000 kronor eller högre belopp för år, ävensom ersättning, vilken vid sjukdom eller olycksfall tillfallit någon på grund av annan försäkring, som icke tagils i samband med tjänst, dock atl lill skattepliktig inkomst räknas ersättning i form av pension eller i form av livränta i den mån livräntan är skattepliktig enligl 32 § 1 eller 2 mom., så ock ersättning som utgår på grund av trafikförsäkring eller, med nedan angivet undantag, annan ansvarighetsförsäkring eller på grund av skadeståndsför­säkring och avser förlorad inkomst av skattepliktig natur;

ersättning på grund av ansvarighetsförsäkring enligt grunder som fast­ställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer till den del ersättningen utgår under de första trettio dagarna av den tid den skadade är arbetsoförmögen och beräknas så att ersättningen uppgår för insjuknande-dagen till högst 30 kronor och för övriga dagar till högst 6 kronor för dag;

belopp, som lill följd av försäkringsfall eller återköp av försäkringen utgått på grund av kapitalförsäkring;

försäkringsersättning eller annan ersättning för skada på egendom, dock ' Senaste lydelse av

punkt 3 av anvisningarna till 29 § 1981:295 förutvarande punkt 2 c av anvisningarna till 36 § 1981:295.  Senaste lydelse 1982:779.


SkU 1983/84:13                                                                       4

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

att skatteplikt föreligger dels i den mån ersättningen avser driftbyggnad på jordbruksfastighet, byggnad på fastighet som avses i 24 § 1 mom., byggnad som är avsedd för användning i ägarens rörelse eller sådan del av värdet av markanläggning som får dras av genom årUga värdeminskningsavdrag, dels i den mån köpeskilling, som skulle ha influtit om den försäkrade eller skadade egendomen i stället hade sålts, hade varit att hänföra till intäkt av fastighet eller av rörelse och dels i den mån ersättningen eljest motsvarar skattepliktig inläkt av eller avdragsgill omkostnad för fastighet eller rörelse;

vinstandel, återbäring eller premieåterbetalning, som utgått på grund av annan personförsäkring än pensionsförsäkring eller sådan sjuk- eller olycks­fallsförsäkring som tagits i samband med tjänst, samt vinstandel, som utgått på grund av skadeförsäkring, och premieåterbetalning på grund av skadeför­säkring, för vilken rätt till avdrag för premie icke förelegat;

ersättning jämlikt lagen (1956:293) om ersättning ål smittbärare om icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst av 6 000 kronor eller högre belopp för år;

periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk intäkt, i den mån givaren enligt 20 § eller punkt 5 av anvisningarna lill 46 § icke är berättigad till avdrag för utgivet belopp;

stipendier till studerande vid undervisningsanstalter eller eljest avsedda för mottagarens utbildning;

studiestöd enligt 2, 3 eller 4 kap. studiestödslagen (1973:349), inlernatbi-drag, återbetalningspliktiga studiemedel och resekostnadsersättning enligt 6 och 7 kap., samma lag samt sådant särskill bidrag vilkel enligt av regeringen eller statlig myndighet meddelade bestämmelser utgår till deltagare i arbetsmarknadsutbildning samt med dem i fråga om sådant bidrag likställda, och äger i följd härav den bidragsberättigade icke göra avdrag för kostnader som avsetts skola bestridas med bidrag av förevarande slag;

allmänt barnbidrag;

lön eller annan gottgörelse, för vilken skall erläggas skatt enligt lagen (1958:295) om sjömansskatt;

kontanlunderstöd, som utgives av arbetslöshetsnämnd med bidrag av statsmedel;

handikappersättning enligl 9 kap. 2 och 3 §§ lagen om allmän försäkring, sådan del av vårdbidrag enligt 9 kap. 4 § samma lag som utgör ersättning för merkostnader samt hemsjukvårdsbidrag, som utgår av kommunala eller landstingskommunala medel fill den vårdbehövande;

kommunalt bostadstillägg enligt lagen (1962:392) om huslrulillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension;

kommunalt bostadstillägg till handikappade;

bostadsbidrag som avses i förordningen (1976:263) om statliga bostadsbi­drag fill barnfamiljer, förordningen (1976:262) om statskommunala bostads­bidrag eller förordningen (1977:392) om statskommunala bostadsbidrag till vissa folkpensionärer m.fl.;

sådan gottgörelse för utgift eller kosinad som arbetsgivare uppburit från personalstiftelse ur medel, för vilka avdrag icke medgivits vid taxering, vid första tillfälle dylika medel finnas i stiftelsen;

gottgörelse som arbetsgivare uppburit från pensionsstiftelse, till den del stiftelsen ej ägt andra medel för att lämna gotlgörelsen än sådana för vilka avdrag icke åtnjutits vid avsättning lill stiftelsen;

kompensation av staten för bensinskatt på bensin som förbrukais vid


 


SkU 1983/84:13

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

yrkesmässig användning av motorsåg;

intäkter av försäljning av vilt växande bär och svampar som den skaitskyldige själv plockat till den del intäkterna under ett beskattningsår inte överstiger 5 000 kronor, såvida intäkterna inte kan hänföras till rörelse som den skattskyldige driver eller utgör lön eller liknande förmån.

Beträffande vissa försäkringsbelopp som utgår till lantbrukare m.fl. gäller särskilda bestämmelser i punkt 16 av anvisningarna till 21 §.

(Se vidare anvisningarna.)

35 §
3 mom.'' Realisationsvinst på
     3 mom. Realisationsvinst på
grund av avyttring av aktie, an-
grund av avyttring av aktie, an­
del i aktiefond, delbevis el-
        del i aktiefond, delbevis el­
ler teckningsrätt till aktie
           ler teckningsrätt till aklie
eller andel i ekonomisk
              eller andel i ekonomisk
förening eller i handelsbo-
         förening eller i. handelsbo­
lag eller annan rättighet som är
     lag eller annan rättighet som är
jämförlig med här avsedd andelsräll
    jämförlig med här avsedd andelsrält
eller aktie, dock ej aktie eller andel i
   eller aktie är i sin helhet skattpliktig,
bostadsaktiebolag eller i bostadsföre-
            om den skattskyldige innehaft egéur
ning som avses i24 § 3 mom., är i sin
  domen mindre än två år. För vissa
helhet skattepliktig, om den skatt-
      aktier och andelar tillämpas bestäm-.
skyldige innehaft egendomen mind-
    melserna i 3 a mom.
re än två år.

Avyttrar skattskyldig egendom som avses i detta moment och som den skattskyldige innehaft två år eller mera, är 40 procent av vinslen skatteplik­tig. Från sammanlagda beloppet av skattepliktig realisationsvinst enligt detta stycke under ett beskattningsår, minskat med avdragsgill del av förlust vid , avyttring samma år av egendom som avses i detta stycke, äger skallskyldig åtnjuta avdrag med 3 000 kronor. Har den skaitskyldige under beskattnings­året varil gift och levt tillsammans med sin make, får sådant avdrag åtnjutas för dem båda gemensamt med 3 000 kronor. I intet fall får dock skattskyldig åtnjuta avdrag med högre belopp än som svarar mol sammanlagda beloppet av skattepliktig realisationsvinst enligt della stycke minskat med avdragsgill del av förlust som nyss nämnts.

Kan tillämpning av föregående stycke antas hindra strukturrationalisering som är önskvärd från allmän synpunkt, kan regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer medge befrielse därifrån helt eller delvis, om företag som berörs av strukturrationaliseringen gör framställning om detta senasi den dag avyttringen sker.

Har egendom som avses i detta moment avyttrats genom sådan tvångsför­säljning som anges i 2 § första stycket 1) lagen (1978:970) om uppskov med beskattning av realisationsvinst, är - oavsett tidpunkten för förvärvel -endast 40 procent av vinsten skattepliktig.

Bestämmelsen i 2 mom. tredje stycket äger motsvarande tillämpning pä egendom som avses i delta moment.

Överlåts aklie i aktiebolag eller andel i handelsbolag, ekonomisk förening eller utländskt bolag till svenskt företag inom samma koncern, skall - där ej

' Senaste lydelse 1980:1048.

!• Riksdagen I983l84.6saml. Nr 13


 


SkU 1983/84:13                                                                       6

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

annat följer av nionde stycket - beskattning av realisationsvinst inte äga rum, om moderföretaget i koncernen är aktiebolag eller ekonomisk förening och den överlåtna aktien eller andelen innehas som ett led i annan koncernens verksamhet än förvaltning av fastighet, värdepapper eller annan därmed likartad lös egendom. I fall som nu avses skall den överlåtna aktien eller andelen anses förvärvad av det övertagande företaget vid den tidpunkt och för den anskaffningskostnad som gälll för del överlåtande företaget. Om överlåtelsen sker till utländskt företag, kan regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer medge befrielse från realisationsvinstbeskattningen. Bestämmelserna i detta stycke om beskattning av realisationsvinst tillämpas även i fråga om avdrag för realisationsförlust. Avdrag för realisationsförlust får dock inte i någol fall göras på grund av avyttring av aktier eller andelar till utländskt koncernföretag.

Har fastighet överlåfits på aktiebolag, handelsbolag eller ekonomisk förening genom fång på vilket lagfart sökts efter den 8 november 1967 av någon som har ett bestämmande inflytande över bolaget eller föreningen, beräknas skattephktig realisationsvinst vid hans avyttring av aktie eller andel i bolaget eller föreningen som om avyttringen avsett mot aktien eller andelen svarande andel av fastigheten. Vad nu sagts får inte föranleda atl skatleplik­fig realisationsvinst beräknas lägre eller att avdragsgill realisationsförlust beräknas högre än enligt reglerna i detta moment. Bestämmelserna i detta stycke gäller endast om sädan fastighet utgör bolagets eller föreningens väsenfiiga tillgång. De gäller dock inte vid avyttring av aktie i sådant bostadsaktiebolag eller andel i sådan bostadsförening som avses i 24 § 3 mom., om avyttringen avser endast rätt till viss eller vissa men ej alla bostadslägenheter i fastigheten. Lika med lagfartsansökan anses annan ansökan hos myndighet om viss åtgärd med åberopande av fångeshandling­en. Om vinsten vid försäljning av aktie eller andel på grund av bestämmelser­na i detta stycke beräknas enligt de regler, som gäller för beräkning av vinst vid avyttring av fastighet, skall avyttringen anses ha avsett den mot aktien eller andelen svarande andelen av fastigheten.

Avyttrar skattskyldig aktie i aktiebolag och finns vid avyttringen obeskat­tade vinstmedel i bolaget till följd av att större delen av dess tillgångar före avyttringen av aktien överlåtits på den skattskyldige eller annan, skall som skattepliktig realisationsvinst räknas vad den skattskyldige erhåller för akfien. Vid bedömande av frågan om överlåtelse av större delen av bolagets fillgångar ägt rum skall även beaktas tillgång i bolaget som inom två år efter avyttringen av aktien, direkt eller genom förmedling av annan, överlåts på den skattskyldige eller honom närstående person eller på aktiebolag, handelsbolag eller ekonomisk förening, vari den skattskyldige eller honom närstående person har ett bestämmande inflytande. Har överlåtelse av tillgång i bolaget ägt rum efter utgången av det beskattningsår då skattskyl­dighet för realisationsvinst vid avyttringen av aktie i bolaget uppkom, skall realisationsvinst enligt detta stycke tas lill beskattning på samma sätt som vid eftertaxering för nämnda beskattningsår. Vad nu sagts äger motsvarande tillämpning vid avyttring av andel i handelsbolag eller ekonomisk förening. Riksskatteverket får medge undantag från detta stycke, om det kan antas att avyttringen av aktien eller andelen skett i annat syfte än att erhålla obehörig förmån vid beskattningen. Mot beslut av verket i sådan fråga får talan inte föras.

Avyttrar skattskyldig aktie i ett aktiebolag, vari aktierna till huvudsaklig


 


SkU19S3/84:13                                                                       7

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

del ägs eller, på därmed jämförligt sätl innehas- direkt eller genom förmedling av juridisk person - av en fysisk person eller etl fåtal fysiska personer (fåmansbolag), till ett annat fåmansbolag, vari aktie - direkt eller genom förmedling av annan-ägs eller inom två år efter avyttringen vid något tillfälle kommer att ägas av den skattskyldige eller honom närstående person, skall som skattepliktig realisationsvinst räknas vad den skattskyldige erhåller för aktien. Lika med aktieinnehav i del bolag, som förvärvat aktien, anses den skattskyldiges akfieinnehav i ett annat fåmansbolag, som inom två år efter avyttringen förvärvar större delen av tillgångarna i någol av fåmansbo-lagen. Har överlåtelse av aktie i det förvärvande bolaget eller i bolag, som förvärvat större delen av tillgångarna i något av fåmansbolagen, ägt rum efter utgången av det beskattningsår då skattskyldighet för realisafionsvinst enligt detta stycke uppkom får realisationsvinsten tas till beskattning på samma sätt som vid eftertaxering för nämnda beskattningsår. Vad nu föreskrivits äger motsvarande fillämpning i fråga om handelsbolag eller ekonomisk förening eller andel i sådant bolag eller förening liksom teckningsrätt till aktie eller annan rättighet jämförlig med aktie. Sker avyttringen av organisatoriska eller marknadstekniska skäl eller föreligger andra synnerliga skäl, kan regeringen eller myndighet, som regeringen bestämmer, för särskilt fall , medge undantag från tillämpning av detta stycke.

Som närstående person räknas i detta moment föräldrar, far- eller morföräldrar, make, avkomling eller avkomlings make, syskon eller syskons make eller avkomling samt dödsbo vari den skattskyldige eller någon av nämnda personer är delägare. Med avkomling avses jämväl styvbarn och fosterbarn.

3 a mom.

Realisationsvinst vid avyttring av en bostadsrätt beskattas enligt be­stämmelserna i detta moment om bostadsrättsföreningen är av det slag som anges i punkt 3 av anvisningarna till 24 §.

Som skattephktig realisationsvinst räknas:

om bostadsrätten innehafts mindre än 2 år  ...   100 % av vinsten

2                                                   år men mindre

än 3 år..............................................................      75 %av vinsten

3                                                   år men mindre

än 4år...............................................................     50% av vinsten

4                                                   år eller mera ...     25 %av vinsten.

Bestämmelserna i 2 mom. tredje . stycket och 4 mom. sista stycket till-lämpas på motsvarande sätt vid avytt­ring av en bostadsrätt.

Har en bostadsrätt avyttrats genom sådan tvångsförsäljning som anges i 2 § lagen (1978:970) om uppskov med beskatlning av realisationsvinst, är-oavsett tidpunkten för förvärvet-.


 


SkU 1983/84:13                                                                       8

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

endast 25 procent av vinsten skatle-pliktig om det skäligen kan antas att avyttringen inte skulle ha ägt rum om tvång inte hade förelegat.

Vad som sägs om realisationsvinst vid avyttring av en bostadsrätt lilläm­pas även vid avyttring av andelar i andra svenska ekonomiska förening­ar än bostadsrättsföreningar och ak­tier isvenska aktiebolag om förening­en eller bolaget är av det slag som anges i punkt 3 av anvisningarna lill 24 §.

Bedömningen av om en förening
eller ett bolag är av det slag som anges
i punkt 3 av anvisningarna till 24 §
görs på grundval av förhållandena
vid ingången av det år då avyttringen
ägde rum.
4     mom."    Avyttras     annan
     4 mom. Avyttras annan egen-

egendom än som avses 12 eller dom än som avses i 2-3 a
J mom., räknas som skattepliktig mom., räknas som skattepliktig
realisationsvinst:
                        realisationsvinst:

om egendomen innehafts

mindre än 2 år................................................. 100 % av vinsten

2 år men mindre än 3 år................................... 75 % av vinsten

3 år men mindre än 4 år................................... 50 % av vinsten

4 år men mindre än 5 år................................... 25 % av vinsten

Skatteplikt enligt första stycket inträder endast om den skaitskyldige förvärvat den avyttrade egendomen genom köp, byte eller därmed jämförligt fång. Har han förvärval egendomen genom gåva av make eller skyldeman och har egendomen av givaren förvärvals genom köp, byte eller därmed jämförligt fång, skall dock frågan om och i vad mån skattepliktig realisations­vinst skall anses föreligga bedömas med hänsyn lill sistnämnda fång. Motsvarande skall gälla om make vid bodelning i anledning av andra makens död erhållit egendom, som förstnämnda make före äktenskapets ingående eller under äktenskapet förvärvat genom köp, byte eller därmed jämförligt fång, eller om make vid bodelning av annan anledning än andra makens död erhållit egendom, som någondera maken före äktenskapets ingående eller under äktenskapet förvärvat genom köp, byte eller därmed jämförligt fång. Har även den skattskyldiges fångesman erhållit egendomen såsom gåva av make eller skyldeman eller vid sådan bodelning som nyss nämnts, skall bedömningen ske som om avyttringen verkställts av den som närmast dessförinnan förvärvat egendomen på annat sätt än genom sådan gåva eller bodelning.

Har egendom som avses i detta moment avyttrats genom sådan tvångsför­säljning som anges i 2 § lagen (1978:970) om uppskov med beskattning av realisationsvinst är vinsten skattepliktig endast om det skäligen kan antagas.

"Senaste lydelse 1978:971.


 


SkU 1983/84:13                                                                        9

Nuvarande lydelse                         Föreslagen lydelse

att avyttringen skulle ha ägt rum även om tvång icke förelegat.

Avyttras egendom, som avses i detta moment, till fåmansföretag av delägare eller honom närstående person, skall oavsett bestämmelserna i detta moment som skattepliktig realisationsvinst räknas vad den skattskyldi­ge erhåller för egendomen, såvida denna icke är eller kan antagas bli till nytta för företagets verksamhet.

53 §

1 mom.' Skyldighet att erlägga skatt för inkomst åligger så framt ej annat föreskrives i denna lag eller i särskilda bestämmelser, meddelade på grund av överenskommelse eller beslut, varom i 72 och 73 §§ sägs:

a) fysisk person:

för tid, under vilken han varit här i riket bosatt:

för all inkomst, som av honom här i riket eller å utländsk ort förvärvats; samt

för tid, under vilken han ej varit här i riket bosatt:

för inkomst av här belägen fastighet;

för inkomst av rörelse, som här bedrivits;

för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av anställ­ning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;

för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av annan anställning eller annat uppdrag, i den mån inkomsten uppburits härifrån och förvärvats genom verksamhet här i riket;

för pension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring till den del beloppet överstiger 7 50() kronor och för annan ersättning enligt nämnda lag;

för pension på grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;

för belopp, som utgår på grund av annan pensionsförsäkring än tjänstepen­sionsförsäkring, om försäkringen meddelats i här i riket bedriven försäk­ringsrörelse;

för ersättning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lageri (1976:380) om arbetsskadeförsäkring och lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare samt enligt annan lag eller författning, som utgått till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av militärtjänstgöring eller i fall som avses i lagen (1977:265) om stafiigt personskadeskydd eller lagen (1977:267) om krigsskadeersättning fill sjömän;

för dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa enligt lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd;

för timstudiestöd och inkomstbidrag enligt studiestödslagen (1973:349);

för annan härifrån uppburen, genom verksamhet här i riket förvärvad inkomst av tjänst;

för återfört avdrag för egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgif­ter samt - i den mån avdrag har medgetts för avgifterna - resfituerade, avkortade eller avskrivna egenavgifter;

för vinst ä icke yrkesmässig avytt- för  vinst   vid  icke   yrkesmässig

ring av fasfighet eller rörelse här i     avyttring av fastighet eller rörelse riket eller fillbehör fill sådan fastig-     här i riket eller fillbehör fill sådan

 Senaste lydelse 1983:452.


 


SkU 1983/84:13                                                                      10

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

het eller rörelse; samt                  fastighet eller rörelse och av egen-

dom som avses i 35 § 3 a mom. och som innefattar nyttjanderätt till ett hus eller del av ett hus här i riket; samt

för vinst vid icke yrkesmässig avyttring av aktier och andelar i sådana svenska företag som avses i punkt 4 a av anvisningarna till 41 §, om överlåtaren vid något fillfälle under de tio kalenderår som närmasl föregått det år då avyttringen skedde hafl: sitt egentliga bo och hemvist här i riket eller stadigvarande vistats här;

b)   staten:

för inkomst av jordbruksdomäner, skogar samt uthyrda eller med tomträtt eller vattenfallsrätt upplåtna fastigheter; samt

för inkomst av rörelse, som ej härflutit av bank- eller försäkringsrörelse eller av kommunikationsverk med tillhörande byggnader och anläggningar eller av industriell verksamhet, som huvudsakligen avser att tillgodose statens egna behov;

c) landsting, kommuner och andra menigheter ävensom hushållningssäll­
skap med stadgar som fastställts av regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer:

för inkomst av fastighet och av rörelse;

d)      akademier, allmänna undervisningsverk, sådana sammanslutningar av
studerande vid rikets universitet och högskolor i vilka de studerande enligt
gällande stadgar är skyldiga att vara medlemmar, samarbetsorgan för sådana
sammanslutningar med ändamål alt fullgöra upgifter som enligt nämnda
stadgar ankommer på sammanslutningarna,

sjömanshus, företagareförening som erhåller statsbidrag, regional utveck­lingsfond som avses i förordningen (1978:504) om överförande av vissa uppgifter från företagareförening till regional utvecklingsfond,

allmänna försäkringskassor, erkända arbetslöshetskassor, understödsför­eningar som inte bedriver till livförsäkring hänförlig verksamhet, pensions­stiftelser som avses i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m., personalstiftelser som avses i samma lag med ändamål uteslutande att lämna understöd vid arbetslöshet, sjukdom eller olycksfall, stiftelser som bildats enligt avtal mellan organisationer av arbetsgivare och arbetstagare me ändamål att utge avgångsersättning till friställd arbetstagare eller främja åtgärder till förmån för arbetstagare som blivil uppsagd eller löper risk atl bli uppsagd till följd av driftsinskränkning, företagsnedläggelse eller rationalise­ring av företags verksamhet, sådana ömsesidiga försäkringsbolag som avses i lagen om yrkesskadeförsäkring.

Allmänna pensionsfonden, Allmänna sjukförsäkringsfonden, Alva och Gunnar Myrdals stiftelse, Apotekarsocietetens stiftelse för främjande av farmacins utveckling m. m.. Bokbranschens Finansieringsinstitut Aktiebo­lag, Dag Hammarskjölds minnesfond. Fonden för industriellt utvecklingsar­bete. Fonden för industriellt samarbete med u-länder. Fonden för svenskt-norskt industriellt samarbete. Järnkontoret och SIS - Slandardiseringskom-missionen i Sverige, så länge kontorets respektive kommissionens vinslmedel används till allmänt nyttiga ändamål och utdelning inte lämnas till delägare eller medlemmar, Nobelstiftelsen, Norrlandsfonden, Stiftelsen Industricent­ra, Stiftelsen Industriellt utvecklingscentrum i övre Norrland, Stiftelsen Institutet för Företagsutveckling, Sfiftelsen för produktutvecklingscentrum i


 


\
SkU 1983/84:13
                                                                      11

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

Göteborg, Stiftelsen Landstingens fond för teknikupphandling och produkt­utveckling. Stiftelsen Produktutvecklingscentrum i Östergötland, Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksamhel. Svenska bibelsällskapels bibelfond. Svenska Penninglotteriet Aktiebolag, Svenska skepphypoteks-kassan. Svenska UNICEF-kommittén, Sveriges exportråd, Sveriges turist­råd och Aktiebolaget Tipstjänst: för inkomst av fastighet;

e)      kyrkor, sjukvårdsinrättningar vilkas verksamhel ej bedrives i vinstsyfte,
barmhärtighetsinrättningar, stiftelser som hava fill huvudsakligt ändamål att
under samverkan med militär eller annan myndighet stärka rikets försvar
eller att, utan begränsning lill viss familj, vissa familjer eller bestämda
personer, främja vård och uppfostran av barn eller lämna understöd för
beredande av undervisning eller utbildning eller utöva hjälverksamhet bland
behövande eller främja vetenskaplig forskning, ävensom ideella föreningar
som uppfylla i punkt 9 av anvisningarna angivna villkor:

för inkomst av fastighet och av rörelse;

f) svenska aktiebolag och sådana bolag, som enligt särskild författning äro
skyldiga att avstå sin vinst, ekonomiska föreningar, samebyar, samfund,
sfiftelser, understödsföreningar, som bedriva till livförsäkring hänförlig
verksamhet, verk, inrättningar och andra inländska juridiska personer, dock
såvitt gäller sådana juridiska personer som enligt författning eller på därmed
jämförligt sätt bildats för atl förvalta samfällighet endasl om samfälligheten
har taxerats såsom särskild taxeringsenhet och avser marksamfällighet eller
regleringssamfällighet, samtliga här under f) avsedda bolag, verk och andra
juridiska personer i den mån de ej inbegripas under punkterna d) och e):

för all inkomst, som här i riket eller å utländsk ort förvärvats;

g)   utländska bolag:

för inkomst av här belägen fastighet;

för inkomst av rörelse, som här bedrivits; samt
för vinst å icke yrkesmässig avyttring     för vinst vid icke yrkesmässig avytt-
av fastighet eller rörelse här i riket     ring av fastighet eller rörelse här i
eller tillbehör till  sådan  fastighet     riket eller tillbehör till sådan fastig-
eller rörelse.
                               het eller rörelse oc/i av egendom iom

avses i 35 § 3 a mom. och som inne­fattar nyttjanderätt till ett hus eller del av ett hus här i riket.

Riksskatteverket må, om särskilda skäl därtill äro, efter ansökan förklara, att stiftelse eller förening, som har till huvudsakligt ändamål att främja nordiskt samarbete, i fråga om skattskyldighet eller eljest vid tillämpning av denna lag skall anses jämställd med stiftelse eller förening, som ovan i första stycket vid e) angives. Sådant beslut må, när omständigheterna det föranle­da, av riksskatteverket återkallas. Över beslut, som riksskatteverket medde­lat enligt detla stycke, må klagan icke föras.

Anvisningar

till-35 §

8. Vid tillämpning av 3 a mom. gäller följande beträffande beräk­ningen av realisationsvinsten.

Utgår särskild ersättning till den skattskyldige för av honom ägda fö-


 


SkU 1983/84:13                                                                     12

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

remål, vilka enligt 2 kap. 2 § jorda­balken eljest skulle ha hört tdl den byggnad i vdken nyttjanderätten är upplåten, skall denna ersättning räk­nas in i vederlaget för bostadsrätten, andelen eller aktien. Vad nu har sagts gäller dock inte om ersättningen ut­gör intäkt av rörelse enligt punkt 1 av anvisningarna till 28 §.

Ersättning som utgår till den skatt­skyldige för andel i inre reparations­fond eller någon annan inom före­ningen eller bolaget bildad fond, som är avsedd för reparation och under-hållav upplåtna lägenheter, skall inte räknas in i vederlaget för bostadsrät­ten, andelen eller aktien. Har någon särskild sådan ersättning inte beting­ats skall det utgående vederlaget min­skas med ett belopp motsvarande den del av fonden som vid avyttringen be­löper på bostadsrätten, andelen eller aktien.

fill 36 §

2 c. I fråga om en bostadsrätt som avses 135 §3 a mom. gäller följande. I ingångsvärdet för bostadsrätten skall enligt punkt 1 räknas in den erlagda köpeskillingen och vissa ut­gifter vid förvärvet. Har bostadsrät­ten förvärvats genom upplåtelse från bostadsrättsföreningen, skall den i upplåtelseavtalet angivna grundav­giften anses som köpeskilling. Sär­skilda avgifter som har betalats till föreningen i samband medförvärv av en bostadsrätt (upplåtelse- och inträ­desavgifter) skall också räknas in i ingångsvärdet. Har grundavgiften för lägenheten satts ned efter det att bostadsrätten har förvärvats, skall ingångsvärdet reduceras med det belopp som har återbetalats på grund av nedsättningen.

Bestämmelserna i punkt 8 tredje stycket av anvisningarna till 35 § om beräkning av vederlaget vid avyttring av en bostadsrätt tillämpas på mot­svarande sätt vid beräkningen av in­gångsvärdet.


 


SkU 1983/84:13

Nuvarande lydelse


13

Föreslagen lydelse

Som förbättringskostnad enligt punkt 1 räknas

a)  kostnad som den skattskyldige har lagt ned pä förbättringsarbeten i lägenheten, och

b)  kostnad som han har lagt ned på reparation och underhåll av lägenhe­ten i den mån lägenheten på grund av arbetet har kommit i bättre skick än vid förvärvet.

Som förbättringskostnad räknas dock inte i något fall kostnad som vid inkomsttaxeringen har behandlats som omkostnad i någon annan för­värvskälla.

Kostnader enligt tredje stycket a) och b) som har lagts ned under ett visst år räknas som förbättringskost­nader endast under förutsättning att de sammanlagt har uppgått till minst 2 000 kronor. Kostnaderna anses normalt nedlagda det år då en faktura eller räkning har erhållits som visar vilka arbeten som har utförts. I fråga om kostnad som avses i tredje stycket b) gäller vidare att kostnaden får dras av endast lill den del arbetet har medfört att lägenheten vid avyttring­en alltjämt är i bättre skick än vid förvärvet.

Av punkt 8 andra stycket av anvis­ningarna ull 35 § framgår att ersätt­ning för föremål som ägts av den skattskyldige i vissa fall skall räknas in i vederlaget för bostadsrätten. I sådana fall skall kostnaden för an­skaffning av föremålen räknas in i bostadsrättens ingångsvärde, om fö­remålen har förvärvats tillsammans med bostadsrätten. Har föremålen anskaffats under innehavet, anses an­skaffningskostnaden - allt efter om­ständigheterna - som en kostnad för förbättring eller för reparation och underhåll av lägenheten. Frågan om kostnaden får räknas in i omkost­nadsbeloppet avgörs enligt tredje­femte styckena.

Kapitahdlskott - utöver grundav­gift enligt första stycket - som under innehavet har lämnats tdl bostads-


]** Riksdagen 1983184. 6saml. Nr 13


 


SkU 1983/84:13

Nuvarande lydelse


14

Föreslagen lydelse

rättsföreningen får räknas in i om­kostnadsbeloppet endast om tillskot­ten har varit avsedda att användas av föreningen för amortering av lån eller för finansiering av förbättringsarbe­ten på fastigheten. Tillskotten för amorteringar skall anses ha uppgått till ett belopp motsvarande bostads­rättens andel av de amorteringar som föreningen har gjort under innehavet. Om föreningen har finansierat amor­tering av ett lån genom upptagande av ett nytt lån medräknas inte den amor­teringen vid beräkningen av kapital­tillskott som skall ingå i omkostnads­beloppet. Beräkningen av tillskotten för amorteringar som belöper på bo­stadsrätten sker med tillämpning av andelsförhållandena vid avyttrings­tidpunkten. För att ett tillskott för finansiering av förbättringsarbeten skall få beaktas fordras att tillskottet har utdebiterats och använts för ett bestämt förbättringsarbete och att de tillskott som bostadsrättshavarna har lämnat för arbetet ifråga sammanlagt har uppgått till minst 3 000 kronor multiplicerat med antalet deltagande bostadsrätter.

Vid beräkningen av omkostnads-beloppet skall en bostadsrätt, som har förvärvats före år 1974, anses förvärvad den 1 januari 1974. In­gångsvärdet skall därvid anses utgöra 150 proceni av bostadsrättens andel av bosladsrällsföreningens behållna förmögenhet nämnda dag, beräknad med utgångspunkt i taxeringsvärdet för år 1974 på föreningens faslighet och med hänsyn till föreningens övri­ga tillgångar och skulderna enligl bokslutet för det räkenskapsår som har avslutats närmasl före ingången av år 1974. Hänsyn får vid vinstbe­räkningen inte las till kostnader och avdrag som belöper på tid före år 1974. Del vid förvärvet erlagda ve­derlaget fär dock las upp som in­gångsvärde, om den skattskyldige kan visa att det översliger 150procent av andelen  i föreningens behållna


 


SkU 1983/84:13


15


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


förmögenhet den 1 januari 1974. Vid bestämningen av vederlaget i detta fall bortses från om medel fanns innestående på fond som avses i and­ra stycket vid tidpunkten för förvär­vet. Fanns taxeringsvärde inte åsätt för år 1974, får motsvarande värde uppskattas med ledning av det när­mast därefter åsatta taxeringsvärdet. Vid tillämpning av bestämmelser­na i denna punkt på sådana andelar och aktier som avses 135 § 3 a mom. femte stycket förstås med bostads­rättsförening den förening eller det bolag som andelen respektive aktien hänför sig till. Med den i upplåtelse-avtalet angivna grundavgiften skall i sådana fall likställas den insats i föreningen som var fastställd när an­delen upplåts respektive den inbetal­ning på aktien som gjordes i anslut­ning till att aktien gavs ut. 3.* Förlust genom icke yrkesmässig avyttring (realisationsförlust) får dras

av i den omfattning som anges i punkt 4 nedan.

Realisationsförlust skall beräknas  Realisationsförlusl skall beräknas

på samma sätt som realisationsvinst     på samma sätt som realisationsvinst

enligt punkterna 1-2 d. Vid förlust-beräkningen får en faslighets in­gångsvärde dock inte beräknas på grundval av ett taxeringsvärde enligt punkt 2 a sjätte eller sjunde stycket. Inte heller får omräkning som avses i punkt 2 a tionde stycket ske eller tillägg enligl punkt 2 a tolfte stycket göras. Har den med förlust avyttrade egendomen innehafts under sådan tid att, om vinst i stället hade upp­stått vid avyttringen, endast en del av vinslen skulle ha räknats till skat­tepliktig realisationsvinst, är endast motsvarande del av förlusten av­dragsgill. Har förlusten uppkommit vid fastighetsreglering i fall som av­ses i punkt 4 av anvisningarna till 35 §, är endast så stor del av förlus­ten avdragsgill som belöper på vad den skaitskyldige har erhållit i pengar.

enligt punkterna 1-2 c. Vid förlust­beräkningen får en faslighels in­gångsvärde dock inte beräknas på grundval av ett taxeringsvärde enligl punkt 2 a sjätte eller sjunde stycket. Inle heller får omräkning som avses i punkt 2 a tionde stycket ske eller tillägg enligt punkt 2 a tolfte slyckel göras. Har den med förlust avyttrade egendomen innehafts under sådan lid atl, om vinst i stället hade upp­stått vid avyttringen, endast en del av vinslen skulle ha räknats till skat­tepliktig realisationsvinst, är endast motsvarande del av förlusten av­dragsgill. Har förlusten uppkommit vid fastighetsreglering i fall som av­ses i punkt 4 av anvisningarna till 35 §, är endast så stor del av förlus­ten avdragsgill som belöper på vad den skattskyldige har erhållit i pengar.

Att avdrag inte är medgivet för förlust som har uppkommit före eller i samband med vissa företagsöverlåtelser framgår av punkt 6 av anvisningarna fill 20 §. "Senaste lydelse 1980:1048.


 


SkU 1983/84:13                                                                      16

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

Denna lag träder i kraft 1 januari 1984.

1. De nya bestämmelserna tillämpas i fråga om avyttringar som sker efter
utgången av år 1983. Därvid iakttas dock punkterna 2-5 nedan.

2. Avyttras en bostadsrätt som den skallskyldige har förvärvat under år
1983 från en närstående person genom köp, byte eller någol därmed
jämförligt fång, skall realisationsvinst och realisationsförlust beräknas som
om han hade förvärvat bostadsrätten genom det närmast föregående fång av
nämnda slag som har skett från någon annan än en närstående person eller
som har skell före ingången av år 1983.

Första stycket tillämpas dock inte om det visas

a)    atl skattepliktig realisationsvinst uppkom för den närstående personen på grund av överlåtelsen till den skattskyldige eller

b)   atl den närstående personens bosättning i lägenheten upphörde eller den skaitskyldige bosatte sig i lägenheten i nära anslutning till nämnda överlåtelse.

Som närslående personer räknas den skattskyldiges make, barn och föräldrar.

3. Avyttras en bostadsrätt, som den skallskyldige den 1 januari 1984 hade
innehaft i fem år eller mera, under är 1984 eller är 1985 skall som skattepliktig
realisationsvinst tas upp 5 procent av vinsten vid avyttring år 1984 och 15
procent av vinsten vid avyttring år 1985.

Första stycket tillämpas dock endast under förutsättning att bostadsrätts­föreningens verksamhet vid ingången av år 1984 var av sådant slag som anges i punkt 3 av anvisningarna till 24 §.

4.    Avyttras en bostadsrätt som den skattskyldige har förvärvat genom arv, testamente, gåva, bodelning eller något annat fång som inte är jämförligt med köp eller byte, skall den skattskyldige vid tillämpningen av punkterna 2 och 3 anses ha förvärvat bostadsrätten genom det köp, byte eller därmed jämförliga fång som har skett närmast dessförinnan. Frågan om sistnämnda fång har skett från en närslående person enligt punkt 2 avgörs med hänsyn till förhållandet mellan dem som då avyttrade respektive förvärvade bostads­rätten.

5.    Punkterna 2 ovan tillämpas förutom i fråga om bostadsrätter som avses i 35 § 3 a mom. första stycket även beträffande sådana andelar och akfier som anges i femte stycket av nämnda lagrum. Med bostadsrättsför­ening förstås i sistnämnda fall den förening eller det bolag som andelen respektive aktien hänför sig till.


 


SkU 1983/84:13                                                                      17

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs atl 6 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

6§ / mom. Skyldighet atl erlägga skatt för inkomst åligger, såframt ej annat föreskrivs i denna lag eller i särskilda bestämmelser, meddelade på grund av överenskommelse eller beslut, varom i 20 och 21 §§ sägs:

a)    fysisk person:

för inkomst som avses i denna lag enligt de grunder som anges i 53 § 1 mom. första stycket a) kommunalskattelagen (1928:370) samt, såvitt avser lid under vilken han ej varit bosalt här i riket, för inkomst genom utdelning på andelar i svenska ekonomiska föreningar och för pension enligl lagen (1962:381) om allmän försäkring även lill den del skattskyldighet inle föreligger enligt nyssnämnda lagrum;

b) svenska aktiebolag och sådana bolag, som enligt särskild författning
äro skyldiga att avslå sin vinst, ekonomiska föreningar, samebyar, samfund,
stiftelser, verk, inrättningar och andra inländska juridiska personer, dock
såvitt gäller sådana juridiska personer som enligt författning eller på därmed
jämföriigt sätt bildats för att förvalta samfällighet endast om samfälligheten
taxerats såsom särskild taxeringsenhet och avser marksamfällighet eller
regleringssamfällighet:

för all inkomst, som av dem här i riket eller å utländsk ort förvärvats;

c)    utländska bolag:

för inkomst av här belägen fastighet; för inkomst av rörelse, som här bedrivits;

för vinst å icke yrkesmässig avytt- för   vinst   vid   icke   yrkesmässig

ring av fastighet eller rörelse här i avyttring av fastighet eller rörelse
riket eller tillbehör till sådan faslig- här i riket eller tillbehör till sådan
het eller rörelse;
                          faslighet eller rörelse och av egen-

dom som  avses i 35 § 3 a mom. kommunalskaltelagen och som inne­fattar nyttjanderätt lill ett hus eller del av ell hus här i riket; för slutlig skatt eller tillkommande skatt, som restituerats, avkorlals eller avskrivits, i den mån avdrag därför av bolaget åtnjutits vid tidigare års laxeringar; saml

för inkomst genom utdelning ä andelar i svenska ekonomiska föreningar.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1984 och tillämpas i fråga om avyttringar som sker efter utgången av år 1983.

'Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770. -Senasle lydelse 1981:1000.


 


SkU 1983/84:13                                                                   18

3 Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)

Härigenom föreskrivs i fråga om taxeringslagen (1956:623)'

dels att nuvarande 42 § 3 och 4 mom. skall betecknas 42 § 4 och 5 mom.,

dels att 42 § 1 mom., nya 42 § 4 mom. och 51 § skall ha nedan angivna

lydelse, dels att i lagen skall införas ett nytt moment, 42 § 3 mom., av nedan

angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

42 §

/ mom.' Har medlem av bostadsföreningen eller delägare i bostadsak­tiebolag under hela eller större delen av beskattningsåret helt eller till övervägande del till annan upplåtit honom i nämnda egenskap tillkommande lägenhet, skall till ledning för medlemmens eller delägarens taxering varje år av föreningen eller bolaget lämnas uppgift om beloppet av medlemmens eller delägarens inbetalningar till föreningen eller bolaget och huru mycket därav som ulgör kapitaltillskott.

Bostadsförening och bostadsaktiebolag skall även lämna uppgift angående värdet av varje medlems eller delägares andel i föreningens eller bolagets behållna förmögenhet beräknat på sätt anges i punkt 2 andra stycket av anvisningarna till 38 § kommunalskaltelagen (1928:370).

Motsvarande   gäller   belräffande Motsvarande   gäller   beträffande

sådan ekonomisk förening eller så-     sådan ekonomisk förening eller så­dant aktiebolag som enligl punkt 3     dant aktiebolag som enligt punkl 3 av anvisningarna till 24 § kommu-     av anvisningarna till 24 § kommu­nalskattelagen   likställes   med   bo-     nalskatlelagen   likställes   med   bo­stadsförening och bostadsaktiebolag     stadsförening och bostadsaktiebolag vid inkomstbeskattningen.   Uppgif-     vid inkomstbeskattningen. ten skall utan anmaning avlämnas senast den  15 februari under lax-eringsåret i den ordning, som gäller för   avlämnande   av   självdeklara­tionen.

Uppgift om förmögenhetsvärde behöver inte lämnas om föreningen eller bolaget saknar behållen förmögenhet. Skattechefen i det län där föreningen eller bolaget har silt säte får i andra fall medge befrielse från alt lämna uppgift om förmögenhetsvärde. Beslut som skattechefen meddelat enligl detta stycke får inte överklagas.

Uppgiften skall avfattas på blan­kett enligt faststälh formulär eller på sätt som skattechefen bestämmer.

3 mom. En bostadsrättsförening skall varje är lämna följande uppgif­ter om de överlåtelser av bostadsrät-

' Lagen omtryckt I971:.399.

Senaste lydelse av

förutvarande 42 § 4 mom. 1976:86

lagens rubrik 1974:773. - Senaste lydelse 1981:1319,


 


SkU 1983/84:13

Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


19


ler under del föregående kalenderåret som har anmälts lill föreningen:

a)   lägenhetens beteckning,

b)   överlålarens och Jörvärvarens namn saml personnummer, organi­sationsnummer eller adress,

c)    tidpunkten för överlåtelsen och köpeskillingens storlek samt tidpunk­ten för överlåtarens förvärv och vederlaget vid förvärvet,

d)                                                  storleken av sådana kapiialiill-
skott som överlåtaren enligl punkl 2 c
av anvisningarna lill36 § kommunal­
skaltelagen fär räkna in i oinkost-
nadsbeloppet,

e)                                                  bostadsrättens andel av innestå­
ende medel på inre reparationsfond
eller liknande fond vid förvärvs- re­
spektive avyttringstidpunkten samt

f)                                                   om överlåtarens förvärv skell
före år 1974, bosladsräiiens andel av
föreningens behållna förmögenhet
den 1 januari 1974 beräknad enligl
punkl 2 c av anvisningarna till 36 §
kommunalskaltelagen.

Efter anmaning skall bostadsrätts­föreningen lämna ytterligare upplys­ningar som är av betydelse för beräk­ning av realisationsvinsten vid en medlems avyttring av sin bostadsrätt.

Uppgifisskyldighet enligt delta mo­ment föreligger dock endasl om bo­stadsrättsföreningen vid ingången av del beskattningsår som är i fråga var av det slag som anges i punkt 3 av anvisningarna lill 24 § kommunal­skaltelagen.

Vad i detla moment föreskrivs om uppgifisskyldighet gäller även för an­nan ekonomisk förening än bostads-. rättsförening och för aktiebolag om föreningen eller bolaget är av del slag som anges i punkl 3 av anvisningarna ull 24 § komimmalskatielagen.

I fråga om uppgifter enligt första stycket c) och c) gäller följande un­dantag från uppgiftsskyldighelen. Avser överlåtelsen en bostadsrätt som har förvärvats före den 1 juli 1982 behöver uppgift om köpeskillingen vid förvärvet   inle   lämnas.   Avser


 


SkU 1983/84:13


20


 


Nuvarande lydelse

3 mom. Ifall som avses i 1 mom. åligger det bostadsföreningen eller bostadsaktiebolaget att i motsvaran­de utsträckning senast den 8 februari under taxeringsåret tillställa med­lemmen eller delägarna uppgift angå­ende de i nämnda moment angivna förhållandena, i vad medlemmen eller delägaren angår.


Föreslagen lydelse

överlåtelsen en andel eller aktie som avses i fjärde stycket behöver uppgift om köpeskillingen vid förvärvet inte lämnas om förvärvet skett före den I januari 1984. Har en bostadsrätt eller en andel eller aktie som nyss nämnts förvärvats före år 1974 behöver upp­gift inte lämnas om innestående me­del på inre reparationsfond eller lik­nande fond vid förvärvstidpunkten.

Det åligger förening eller bolag att, utöver vad som följer av 20 §, sörja för att erforderligt underlag för upp­giftslämnande enligt detta moment bevaras.

4 mom. Uppgift enligt 1 mom. och 3 mom. första stycket skall utan an­maning avlämnas senast den 15 feb­ruari under taxeringsåret till den lo­kala skattemyndighet inom vilkens verksamhetsområde föreningens el­ler bolagets fastighet är belägen. Uppgiften skall avfattas på blankett enligt fastställt formulär eller på sätt som skattechefen bestämmer.

Den som enligt första stycket har att lämna uppgift utan anmaning skall senast den 8 febmari under taxeringsåret underrätta varje med­lem eller delägare om innehållet i uppgiften i vad den angår honom.


51 §

Anmaning som avses i 22 § 2 mom., 24 § 2 mom., 31 § 2 mom., 33 och 36 §§, 39 § 1 mom. samt 45 § får utfärdas av chef för taxeringsenhet, revisionsenhet eller lokal skattemyndighet, taxeringsnämnd, taxeringsintendent samt tjäns­teman som biträder taxeringsnämnden. Samma rält tillkommer den, som verkställer taxeringsrevision, dock att han icke får anmana någon att avlämna självdeklaration.

Anmaning som avses i 39 § 2 mom. utfärdas av skattechefen i det län, där den uppgiftsskyldige är bosatt eller, efter skattechefens förordnande, av annan tjänsteman.

 Senaste lydelse av förutvarande 3 mom. 1979:1018. " Senaste lydelse 1978:316.


 


SkU 1983/84:13


. 21


 


Nuvarande lydelse

I de fall som avses i 39 § 3 mom., 41 § samt 42 § 2 mom. får anmaning utfärdas av chef för taxeringsenhet, revisionsenhet eller lokal skatte­myndighet, taxeringsintendent samt den som får meddela beslut om taxe­ringsrevision.


Föreslagen lydelse

I de fall som avses i 39 § 3 mom., 41 §, 42 § 2 mom. samt 42 § 3 mom. andra stycket får anmaning utfärdas av chef för taxeringsenhet, revisions­enhet eller lokal skaltemyndighet, taxeringsintendent samt den som får meddela beslut om taxeringsrevi­sion.


Denna lag träder i kraft den 1 januari 1984. De nya beslämmelserna tillämpas första gången vid 1985 års taxering.


 


SkU 1983/84:13                                                                  22

4 Förslag till

Lag om skyldighet för vissa bostadsföreningar och bostadsaktiebolag

att föra lägenhetsförteckning m.m.

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Med bostadsförening och bostadsaktiebolag förslås i denna lag annan svensk ekonomisk förening än bostadsrättsförening och svenskt aktiebolag om det med andelen eller aktien följer en nyttjanderätt till ett hus eller del av ett hus som ägs av föreningen respektive bolaget.

Avtal om överlåtelse av en andel i en bostadsförening eller en aktie i ett bostadsaktiebolag genom köp skall upprättas skriftligen och skrivas under av säljaren och köparen. Avtalet skall ta upp den lägenhet som överlåtelsen avser samt köpeskillingen. Motsvarande skall gälla överlåtelse av en sådan andel eller aktie genom byte eller gåva.

Överlåtelser som inle uppfyller föreskrifterna i första stycket är ogilti­ga-

En bostadsförening och ett bostadsaktiebolag skall genom styrelsens försorg föra förteckning över de lägenheter som är upplåtna med nyttjande­rätt till andels- respektive aktieägare på det sätt som anges i 1 § (lägenhetsför­teckning). Förteckningen kan bestå av ett betryggande lösblads- eller kortsystem.

Lägenhetsförteckningen skall för varje lägenhet ange

1.    lägenhetens beteckning,

2.    andels- eller aktieägarens namn,

3.    insatsen i föreningen respektive inbetalningen på aktien.

Vid överlåtelse av en andel i en bostadsförening eller en aktie i ett bostadsaktiebolag skall styrkt avskrift av överlåtelseavtalet fogas till förteck­ningen på lämpligt sätt.

Dagen för anteckning skall anges.

4§ Andels- eller aktieägaren har rätt att på begäran få utdrag ur lägenhetsför­teckningen beträffande den lägenhet som han innehar. Utdraget skall avse de uppgifter som enligt 3 § skall anges i förteckningen. Dagen för utfärdandet skall anges i utdraget.

5§ En styrelseledamot eller likvidator som inte iakttar föreskrifterna i 3 § döms till böter.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1984. Lägenhetsförteckning behöver dock inte vara upprättad förrän den 30 juni 1984. Sker en överlåtelse av en andel eller aktie efter ikraftträdandet men före det att lägenhetsförteckning­en har upprättals, skall avskrift av överlåtelseavtalet fogas till förteckningen när den färdigställts.


 


SkU 1983/84:13                                                                  23

Motionerna

Motioner väckta med anledning av proposition 1983/84:67

1983/84:257 av Kerstin Ekman m. fl. (fp)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar avslå de av regeringen framlagda förslagen i propositionen.

1983/84:258 av Stig Josefson m. fi. (c) I motionen yrkas

1.  atl riksdagen beslutar avslå propositionen,

2.  att riksdagen hos regeringen begär förslag om realisationsvinstbeskatt­ning av bostadsrätter som anknyter till motsvarande regler för fastigheter.

1983/84:259 av Sören Lekberg (s) och Karl-Gustaf Mathsson (s) I mofionen yrkas

1.   att riksdagen vid behandlingen av propositionen som sin mening ger regeringen till känna vad som i molionen anförts om indexreglering av ursprunglig grundavgift eller annan ärUg uppräkning av grundavgiften samt uppskov med beskattningen,

2.   att riksdagen som sin mening ger regeringen lill känna vad som i motionen anförts om filläggsdirekliv till bostadskommittén.

1983/84:260 av Knut Wachtmeister m. fl. (m) I mofionen yrkas

1.  att riksdagen avslår proposilionen,

2.  att riksdagen hos regeringen begär förslag om samordnad realisafions­vinstbeskattning i enlighet med vad som framförts i motionen.

Yttrande från annat utskott

Bostadsutskottet har inkommit med yttrande i ärendet angående proposi­fion 1983/84:67 (BoU 1983/84:2 y). Yttrandet har fogats som bilaga fill betänkandet.

Skrivelser

Med anledning av proposition 1983/84:67 har vid uppvaktning inför utskottet skrivelser överlämnats frän HSB:s riksförbund och Sveriges bostadsrättsföreningars centralorganisafion (SBC).

Utskottet

Enligt gällande  bestämmelser beskattas vinsten  vid  avyttring av en bostadsrätt på olika sätt  beroende på om det är fråga  om ett äkta


 


SkU 1983/84:13                                                                     24

bostadsföretag eller inte.

Med äkta bostadsföretag avses en ekonomisk förening eller etl aktiebolag vars verksamhel uteslutande eller huvudsakligen består i atl åt föreningens medlemmar eller bolagets delägare bereda bosläder i hus som ägs av föreningen eller bolaget. För att ett bostadsföretag skall anses som äkta bör enligl riksskalteverkets anvisningar krävas alt företagets fastighet inrymmer minst tre lägenheter och att minst 60 % av hela taxeringsvärdet belöper på bostadslägenheter upplåtna till medlemmarna eller delägarna. Realisations­vinsten beskattas i dessa fall som annan lös egendom vilket innebär att beskattning blir aktuell endast i de fall då bostadsrätten säljs inom fem år från förvärvet. Under femårsperioden reduceras den skattepliktiga andelen av vinsten enligt en fallande skala beroende på innehavsfidens längd. Som skattepliktig realisationsvinst räknas då 100 % av vinsten om bostadsrätten innehafts i mindre än två år, 75 % av vinsten om bostadsrätten innehafts i två år men mindre än tre år, 50 % av vinsten om bostadsrätten innehafts i tre år men mindre än fyra är och 25 % av vinsten om bostadsrätten innehafts i fyra år men mindre än fem år.

Realisationsvinster på andelar och aktier i oäkta bostadsföretag beskattas enligt de regler som gäller för avyttring av aktier.

Förslaget i proposition 67 om evig realisationsvinstbeskattning av bostads­rätter bygger på kapitalvinstkommitténs betänkande (Ds B 1982:6) Reavinst på bostadsrätter. Kommittén redovisade tre metoder för beskattning, benämnda fasfighetsmetoden, den förenklade fastighetsmetoden och ak-fiemetoden. Vid tillämpning av de båda fastighetsmetoderna krävs att hänsyn tas till bostadsrättsföreningens förmögenhetsförhållanden, s. k. genomsyn. Fastighetsmetoden bygger på en fullständig genomsyn. Bostads­rättens andel i föreningens nettoskuld skall nämligen beräknas vid ivå olika fillfällen, vid förvärvet och vid försäljningen av bostadsrätten. Ingångsvärdet och övriga avdragsposter får med fastighetsmetoden indexuppräknas enligt samma regler som gäller för fastigheter och hela vinsten är skattepliktig oberoende av innehavstidens längd. Enligt den förenklade fastighetsmeto­den medges ett särskilt inflationstillägg som beräknas på ett underlag som bl. a. fordrar att andelen i föreningens nettoskuld vid förvärvet fastställs. Indexuppräkning skall enligt den metoden också äga rum för egna förbätt­ringskostnader. Hela den framriiknade vinsten är skattepliktig oavsett hur länge bostadsrätten innehafts. Vid tillämpning av aktiemetoden medges inte något särskilt inflationstillägg eller indexuppräkning. I stället reduceras den skatteplikfiga andelen av vinsten enligt den skala som gäller f. n. för beskattningen av bostadsrätter med den skillnaden att 25-procentsnivån utsträcks att gälla vid innehavstider om fyra år eller mera. Från vederlaget vid avyttringen skall avdrag medges för ingångsvärdet, vissa kapitaltillskott och kostnader för förbättringsarbeten. För bostadsrätter som förvärvats före ett visst datum, den s. k. stickdagen, skall som ingångsvärde för bostadsrätten


 


SkU 1983/84:13                                                                      25

tas upp 150 % av andelen i föreningens förmögenhet den dagen. Förbättringskostnader och kapitaltillskott som är hänföriiga till en tidigare tidpunkt beaktas inte vid vinstberäkningen.

Med utgångspunkt i att skattereglerna bör vara enkla att förstå och tillämpa har departementschefen vid sina överväganden beslutat förorda ett beskattningssystem enligt aktiemetoden. Denna metod ger enligt hans uppfattning ett på det hela taget rimligt beskattningsresultat och är den enda av metoderna som han anser godtagbar frän tillämpningssynpunkt. Här kan tilläggas att sfickdagen enligt proposifionen skall vara den 1 januari 1974. Vidare kan nämnas att andelar och aktier i oäkta bostadsföretag enligt förslaget alltjämt skall beskattas på samma sätt som förut.

I proposifionen tas också upp frågan om uppskov med beskattning. Enligt kapitalvinstkommitténs ursprungliga uppdrag ålåg del kommittén alt över­väga möjligheterna att ge den som överlåter en bostadsrätt i princip samma rätt till uppskov med beskattningen som föreligger vid fastighetsförsäljning. Uppskovsfrågan överfördes senare till kommittén (B 1981:01) för reavinst­uppskov, KRU. Kapitalvinstkommittén redovisade emellerfid i sitt betänk­ande hur de olika metoderna för evig realisationsvinstbeskattning kan samordnas med regler om uppskov.

Departementschefen framhåller att de vinster i form av enkelhet i tillämpningen som följer av akfiemetoden till stor del skulle gå förlorade om metoden kombineras med uppskovsregler. 'Vidlyftiga registrerings- och kontrollsystem skulle enligt departementschefen krävas för att upprätthålla en rimlig kontroll av uppskovsbestämmelser på bostadsrätlssidan. Till detta kommer att skatteuttaget med den valda metoden allmänt sett kommer att ligga på en förhållandevis låg nivå. Några beaklansvärda negativa effekter för rörligheten på bostads- och arbetsmarknaden bör därför enligt departe­mentschefens mening inte uppkomma till följd av att uppskov inte kan medges.

Som en följd av ställningstagandet i denna del har KRU i tilläggsdirektiv (Dir. 1983:62) befriats från uppdraget atl pröva möjligheterna till uppskov med beskattningen vid försäljning av bostadsrätter. Samtidigt sätts i tilläggs­direktiven i fråga om den mycket vidsträckta rätt till uppskov med beskattningen vid frivilliga överlåtelser av bostadsfastigheter som föreligger enligt nuvarande regler allmänt sett är sakligt motiverad. KRU är enligl filläggsdirektiven oförhindrad att föreslå sådana mer eller mindre långtgåen­de inskränkningar i möjlighelerna alt få uppskov med beskattningen som kan finnas påkallade.

I detta sammanhang kan också nämnas att kapitalvinstkommitténs förslag att realisafionsvinst på bostadsrätter skall få behandlas som ackumulerad inkomst på samma sätt som nu gäller för fastigheter avvisas i propositionen. Departementschefen anför som skäl härför att aktuella bestämmelser på fastighetsområdel medför stora praktiska och administrativa problem och att det därför inte är lämpligt att utvidga fillämpningen till att avse även


 


SkU 1983/84:13                                                                      26

bostadsrätter. Departementschefen hänvisar ocksä till den förhållandevis låga beskattningsnivå som blir en följd av aktiemetoden.

I motionerna görs jämförelser mellan realisationsvinstbeskattningen av bostäder med äganderätt och det i proposilionen föreslagna beskattningssys­temet för bostadsrätter. Enligt motionerna leder förslaget om beskatlning av bostadsrätter till att denna upplåtelseform missgynnas, något som inte kan accepteras från rättvisesynpunkt. Framför allt kritiseras förslaget för alt del saknar bestämmelser om indexuppräkning och uppskov vid beskattningen.

Molionärerna i motion 260, Knut Wachtmeister m. fl. (m), pekar bl. a. på att förslaget kan leda fill att inflationsvinsler och reala förluster beskattas vid avyttring av en bostadsrätt. Vidare framhålls att bristen på uppskovsregler allvarligt förhindrar byten av bostäder och bostadsort. Enligt motionärerna bör beskattningen av realisationsvinster på bostadsrätter sättas in i såväl ett bostadspolitiskt som skatlepolitiskt sammanhang. Målsättningen bör vara att bostäder med olika upplåtelseformer skall beskattas lika. Motionärerna förordar därför alt en metod som överensstämmer med realisationsvinstbe­skattning av fastigheter införs även för bostadsrätter. I motionen yrkas avslag på propositionen och begärs förslag av regeringen om samordnad realisa­fionsvinstbeskattning i enlighet med vad som anförs i motionen.

Liknande synpunkter framförs i motion 258 av Stig Josefson m. fl. (c). Motionärerna framhåller dessulom att reglerna om ackumulerad inkomst vid fastighetsförsäljning bör gälla även vid avyttring av bostadsrätt. I motionen hänvisas också till den kritik som riktats mot den i propositionen valda beskattningsmetoden i remissyttranden från företrädare för bostadsmarkna­den och arbetsmarknadens parter samt från lagrådet. Motionärerna yrkar att riksdagen avslår propositionen och hos regeringen begär förslag om realisa­tionsvinstbeskattning av bostadsrätter som anknyter till motsvarande regler för fastigheter.

I molion 257 av Kerstin Ekman m. fl. (fp) yrkas ocksä avslag på propositionen. Enligt motionärerna bör förslaget avslås redan på den grunden att det saknar regler för indexuppräkning. I frågan om brislen på uppskovsbestämmelser pekar motionärerna särskilt pä konsekvenserna för barnfamiljer som vill byta från en mindre till en större bostad.

Bostadspolitiska aspekter på förslaget anläggs även i motion 259 av Sören Lekberg (s) och Karl-Gustaf Mathsson (s). Motionärerna anser att det i och för sig är både önskvärt och nödvändigt att införa en evig realisationsvinst­beskattning av bostadsrätter, bl. a. för atl komma lill rätta med problemet med oskäliga överlåtelsevärden. Förslaget i propositionen har emellertid enligt molionärerna fått en utformning som är klart otillfredsställande från rättvisesynpunkt. Motionärerna anser atl förslaget bör ändras så atl index­reglering av den ursprungliga grundavgiften eller annan årlig uppräkning av grundavgiften saml uppskov med beskattningen tillåts. I motionen yrkas att riksdagen vid behandlingen av propositionen ger regeringen detta till känna.


 


SkU 1983/84:13                                                                     27

En sådan lösning tillgodoser dock enhgt motionärerna endast delvis rättvi­sekraven och bör därför ses som ett provisorium i avvaktan på atl en grundlig genomlysning görs av hela bostadsbeskattningen inklusive realisationsvinst­beskattningen. Motionärerna yrkar att bosladskommittén ges tilläggsdirek­tiv med denna innebörd.

Utskotlet vill till en början erinra om att frågan om evig realisationsvinst­beskattning av bostadsrätter har diskuterats vid återkommande fillfällen under årens lopp. Utskottet delar departementschefens uppfattning att rättvisesynpunkter och fördelningspolitiska motiv talar för att en sådan beskattning införs. Bostadsutskottet har i sitt yttrande till skatteutskottet framhållit:

Liksom vissa av motionärerna finner bostadsutskottet det väsentligt att realisationsvinstbeskattningen inom bostadssektorn utformas från ett bo­stadspolitiskt helhetsperspektiv och alt därvid beskattningsreglerna utfor­mas så att likformighet uppnås oavsett upplåtelseform. Enligt utskottets uppfattning är det nämligen vikfigt all beskattningsreglerna utformas så atl de är neutrala i det enskilda fallet och så alt de i alll väsentligt ger samma utfall oberoende av boendeform. Utskottet finner det både mofiverat och angeläget att en översyn görs i huvudsak utifrån vad nu anförts.

Skatteutskottet instämmer i bostadsutskottets yttrande men vill framhålla att samma skatteulfall och likformighet kan uppnås även om olika beskatl-ningsformer väljs.

Som framgår av propositionen är inte någon av de tre diskuterade beskaltningsmeloderna helt invändningsfri. Fastighelsmetoden fyller i och för sig kravet på en nära överensstämmelse med beskattningsreglerna för fastigheter. Metoden leder dock till en högre beskattning än en nominell metod i fider med en snabb real värdestegring pä bostadsrätter. Om bostadsrätterna å andra sidan blir föremål för en real värdenedgång ger metoden i princip skydd mot en beskattning av rena inflationsvinsler. Den förenklade fastighetsmetoden ger ett inflationsskydd som i många fall blir likvärdigt med det som erhålls enligt den fullständiga fastighelsmetoden. Men eftersom kapitaltillskotten inte får indexuppräknas vid tillämpning av den förenklade fastighelsmetoden blir kompensationen för inflationen otillräcklig i fall där en förening har lagt ner betydande förbättringskostnader efter den tidpunkt då bostadsrätten förvärvades. Som tidigare nämnts ställer de båda metoderna krav på genomsyn, vilkel medför att metoderna blir svärtillämpade för skattskyldiga, bostadsföretag och taxeringsmyndigheter. Med hänsyn till det anförda anser utskollel i likhel med dep.-rtementschefen alt dessa metoder inte bör komma i fråga.

Aktiemetoden är den metod som från praktiska utgångspunkter är mest lättillämpad. Inte minst med tanke på de skattskyldiga är det väsentligt atl sträva efter ett så enkelt och lättförståeligt regelsystem som möjligt. Utskottet är medvetet om att aktiemetoden principiellt sett kan ge ett ojämnt beskattningsresultat. Metoden hindrar inte att beskattning sker i ett läge där


 


SkU 1983/84:13                                                                     28

bostadsrätterna har varit föremål för en real värdenedgång. Det bör emellertid framhållas atl beskattningen i regel blir förhållandevis måttlig. Dessutom finansieras köp av en bostadsrätt inte sällan med lånal kapital och därför bör inflationens inverkan på sådant kapital också beaktas vid övervägandena. Metoden har vidare kritiserats för att den medför en alltför lindrig beskattning i situationer med snabb real värdestegring. Som påpekas i proposilionen träffas dock fall av utpräglad korttidsspekulafion även med aktiemetoden av en 100-procentig beskattning.

Utskotlet delar departementschefens uppfattning att aktiemetoden bör läggas till grund för realisationsvinstbeskattningen av bostadsrätter. För att undvika att nominellt små realisationsvinster tas upp till beskattning förordar utskottet att ett avdrag får göras om 1 000 kr. per år under innehavstiden. Bestämmelsen bör utformas sä att tillskott för amorteringar skall tas upp lill minst 1 000 kr. multiplicerat med antalet påbörjade kalenderår under innehavet. Regeln skall avse innehavstid efter slickdagen den 1 januari 1974. Med den föreslagna bestämmelsen uppnås också en förenkling för många bostadsrättsföreningar som med detta förslag inle behöver lämna uppgift till taxeringsmyndigheten om amorteringar som understiger 1 000 kr. per år.

Det kan hävdas att den föreslagna bestämmelsen har föga betydelse i fall där ingångsvärden och överlålelsevärden är relativt sett höga. Så är emellertid fallet främst i storstäderna, och utskottet vill i sammanhanget erinra om att 1983 års bostadsrättskommitté fått i uppdrag atl överväga om ett system med hembudsskyldighet kombinerat med prisföreskrifter bör införas för atl man skall komma till rätta med en från olika synpunkter oacceptabel prisutveckling på bostadsrältsmarknaden.

LItskottet gör beträffande förslagel i övrigt samma bedömningar som departementschefen. Det gäller således bl. a. i frågorna om uppskov och ackumulerad inkomst. Förslagel i proposilionen bör därför genomföras med den av utskottet ovan förordade ändringen. Yrkandena i motionerna 257, 258 och 260 om avslag på propositionen och begäran om nytt förslag avstyrks därmed.

Inte heller kan utskottet biträda yrkandena i motion 259 om indexuppräk­ning och tilläggsdirektiv lill bosladskommittén. Utskottet vill i sammanhang­et peka på att enbari en indexuppräkning av ingångsvärdet skulle ge orättvisa resultat vid beskattningen beroende på att föreningarna kan finansiera sina produktionskostnader på mycket olika sätt. Bestämmelser om indexuppräk­ning måste därför enligt utskottets mening kompletteras med regler om genomsyn. Ett sådant beskattningssyslem har utskottet som framgår ovan avvisat.

Slufligen förutsätter skatteutskottet liksom bostadsutskottet att regering­en med uppmärksamhet följer tillämpningen av de nya beskattningsreglerna och tar de initiativ som kan visa sig erforderliga.


 


SkU 1983/84:13                                                                     29

Hemställan

Utskottet hemställer

1.              beträffande omedelbara ändringar i realisationsvinstbeskatt­
ningen

att riksdagen avslår mofionerna 1983/84:257, 1983/84:258 yrk­ande 1 och 1983/84:260 yrkande 1 och godtar proposition 1983/84:67 med den ändring som utskottet förordat,

2.              beträffande nytt förslag

att riksdagen avslår motionerna 1983/84:258 yrkande 2 och 1983/84:260 yrkande 2,

3.              beträffande indexuppräkning m. m.

att riksdagen avslår motion 1983/84:259 yrkande 1,

4.  beträffande tilläggsdirektiv till bostadskommittén att riksdagen avslår motion 1983/84:259 yrkande 2,

5.  beträffande lagförslagen

att riksdagen med anledning av vad utskottet ovan anfört.och
hemställt antar de vid propositionerna 1983/84:63 och 1983/
84:67 här ovan s. 3-22 återgivna förslagen fill
a) lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) med den
ändringen att den föreslagna nya punkten 2 c av anvisningarna
till 36 § erhåller följande såsom Utskottets förslag betecknade
lydelse:
Regeringens förslag
                      Utskottets förslag

2 c.------------------------- av nedsättningen.

Bestämmelserna i-------------- av ingångsvärdet.

Som förbättringskostnad-------- vid förvärvet.

Som förbättringskostnad-------- annan förvärvskälla.

Kostnader enligt-------------- vid förvärvet.

Av punkt —------------------- tredje-femte styckena.

Kapitalfillskott - utöver grundav-    Kapitaltillskott - utöver grundav-

gift enligt första stycket - som under gift enligt första stycket - som under innehavet har lämnats fill bostads- innehavet har lämnats lill bostads­rättsföreningen får räknas in i om- rättsföreningen får räknas in i om­kostnadsbeloppet endast om till- kostnadsbeloppet endast om till­skotten har varit avsedda att använ- skotten har varit avsedda att använ­das av föreningen för amortering av das av föreningen för amortering av lån eller för finansiering av förbätt- lån eller för finansiering av förbätt­ringsarbeten pä fastigheten. Till- ringsarbeten på fastigheten. Till­skotten för amorteringar skall anses skotten för amorteringar skall anses ha uppgått fill ett belopp motsvaran- ha uppgått till ett belopp motsvaran­de bostadsrättens andel av de amor- de bostadsrättens andel av de amor­teringar söm föreningen har gjort leringar som föreningen har gjort under innehavet. Om föreningen har under innehavet. Om föreningen har finansierat amortering av ett lån ge- finansierat amortering av ett lån ge­nom upptagande av ett nytt lån med- nom upptagande av ett nytt lån med­räknas inte den amorteringen vid     räknas inte den amorteringen vid


 


SkU 1983/84:13                                                                      30

beräkningen av kapitaltillskott som beräkningen av kapitaltillskott som
skall ingå i omkostnadsbeloppet. skall ingå i omkostnadsbeloppet.
Beräkningen av tillskotten för amor- Beräkningen av tillskotten för amor­
teringar som belöper på bostadsrät- teringar som belöper på bostadsrät­
ten sker med fillämpning av andels- ten sker med tillämpning av andels­
förhållandena vid avyttringstid- förhållandena vid avyttringstid­
punkten. För att ett tillskott för punkten. Som tillskott för amorte-
finansiering av förbättringsarbeten ringar skall dock alltid anses ett öe-
skall få beaktas fordras atl tillskottet lopp motsvarande minst 1 000 kro-
har utdebiterats och använts för ett nor multiplicerat med antalet påbör-
bestämt förbättringsarbete och alt jade kalenderår under innehavet. För
de tillskott som bostadsrättshavarna att ett tillskott för finansiering av
har lämnat för arbetet i fråga sam- förbättringsarbeten skall få beaktas
manlagt har uppgått till minst 3 000 fordras att tillskottet har utdebite-
kronor mulfiplicerat med antalet råts och använts för ett bestämt
deltagande bostadsrätter.
          förbättringsarbete och att de tillskott

som bostadsrättshavarna har lämnat för arbetet i fråga sammanlagt har uppgått till minst 3 000 kronor mul­tiplicerat med antalet dellagande bo­stadsrätter.

Vid beräkningen----------------- åsatta taxeringsvärdet.

,   Vid tillämpning--------------- gavs ut.

b)  lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

c)   lag om ändring i taxeringslagen (1956:623),

d)                  lag om skyldighet för vissa bostadsföreningar och bostadsak­
tiebolag att föra lägenhetsförteckning m. m.

Stockholm den 8 december 1983

På skatteutskottets vägnar RUNE CARLSTEIN

Närvarande: Rune Carlstein (s), Knut Wachtmeister (m), Valter Kristenson (s), Sfig Josefson (c)*, Olle Westberg (s). Hagar Normark (s), Bo Lundgren (m), Ingemar Hallenius (c), Egon Jacobsson (s), Karl Björzén (m), Kjell Johansson (fp), Anita Johansson (s), Lars Hedfors (s), Anna Lindh (s) och Ewy Möller (m).

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservationer

Omedelbara ändringar i realisationsvinstbeskattningen m. m.  (utskottets hemställan mom. 1, 2 och 5)

Knut Wachtmeister (m), Sfig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Ingemar Hallenius (c), Karl Björzén (m), Kjell Johansson (fp) och Ewy Möller (m)


 


SkU 1983/84:13                                                                      31

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 27 med "Utskottet vill" och slutar på s. 28 med "sig erforderliga." bort ha följande lydelse:

Utskottet vill för sin del framhålla följande.

I propositionen saknas överväganden om vad förslaget skulle innebära från bostadspolitiska utgångspunkter. Detta är särskilt anmärkningsvärt med tanke på att departementschefen vid 1976 års reform av realisationsvinstbe­skattningen framhöll att frågan om beskattning av realisationsvinster pä andelar och aktier i äkta bostadsföretag borde lösas i ett större bostadspoli­tiskt sammanhang (prop. 1975/76:180 s. 173). Något förslag om ändrad beskattning i detta hänseende lades därför inte heller fram. Enligt utskottets mening är det också uppenbart att frågan om realisationsvinstbeskattning av bostadsrätter inte kan ses isolerad från skatteregleringen i övrigt på bostadsmarknaden. Saknas en helhetssyn på frågorna kan det nämligen lätt leda till att vissa boendeformer missgynnas och att nödvändig och önskvärd rörlighet på bostadsmarknaden hindras. Som bostadsutskottet framhållit i sitt yttrande till skatteutskottet är det väsentligt att olika upplåtelseformer behandlas likformigt från beskattningssynpunkt.

Utskottet vill peka på att boendeformerna bostadsrätt och småhusägande har många likheter. Bl. a. satsar bostadsinnehavarna eget kapital i boendet och ansvarar för underhållet och skötseln av bostaden. Sparande i egen bostad är också värdefullt från samhällsekonomisk synpunkt. Till detta skall laggas att allt fler småhus upplåts med bostadsrätt.

De i proposifionen föreslagna bestämmelserna för realisafionsvinstbe­skattning av bostadsrätter skiljer sig emellertid pä avgörande punkter frän det regelsystem som gäller för beskattningen av ägda småhus. Som framhälls i motionerna saknas i förslaget framför allt regler om indexuppräkning och uppskov vid beskattningen; bestämmelser som nu finns för ägda bostäder.

Bristen på bestämmelser om indexuppräkning innebär att en bostadsrätts-havare saknar det skydd mot inflationen som en småhusägare har. Det kan medföra att en bostadsrättshavare beskattas för rena inflationsvinster och reala förluster, vilket självfallet missgynnar denna form av boende. Utskottet vill i sammanhanget peka på att bostadsutskottet i sitt yttrande ansett det skäligt att någon form av indexuppräkning införs även vid ett bifall fill propositionen i övrigt.

Enligt utskottets mening kommer avsaknaden av regler om uppskov med beskattningen att medföra att rörligheten på bostads- och arbetsmarknaden hämmas. Det kan visserligen hävdas att en sädan möjlighet till uppskov inte föreligger i dag vid avyttring av en bostadsrätt. Utskottet får emellertid erinra om att realisationsvinstbeskattning enligt gällande bestämmelser blir aktuell endast då bostadsrätten innehafts i kortare fid än fem år. Införs en evig realisationsvinstbeskattning utan samfidig möjlighet till uppskov förvärras enligt utskottets mening problemen för dem som vill eller måste byta bostad. Utskottet vill särskilt framhålla att avsaknaden av uppskovsregler kan medföra allvarliga ekonomiska bekymmer för barnfamiljer som på grund av


 


SkU 1983/84:13                                                                     32

utökning i familjen vill byta från en mindre till en större bostad och för dem som av arbetsmarknadsmässiga skäl måste byta bostadsorl.

Den i propositionen förordade beskattningsmetoden, aktiemetoden, har uppenbart valts främst med tanke på att reglerna skall vara lätta att förstå och tillämpa. Detta syfte är i och för sig eftersträvansvärt men får enligt utskottets mening inte tas till intäkt för att genomföra förslag som får orättvisa konsekvenser. Betecknande är att aktiemetoden vid remissbehandlingen av kommitténs förslag förordades i huvudsak endast av instanser med erfaren­het från det fiskala området, medan metoderna som knyter än lill realisa­tionsvinstbeskattningen av fastigheter fick ett brett stöd av representanterna från bostadsområdet och arbetsmarknadens parter. I sammanhanget vill utskottet peka på att bostadsutskottet, som med en betydelsefull ändring tillstyrker propositionen som ett provisorium, i sitt yttrande anser det vara både motiverat och angeläget att en skyndsam översyn kommer till stånd med syfte att utforma realisationsvinstbeskattningsreglerna så att de är neutrala oavsett boendeform.

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet sammanfattningsvis att förslaget i propositionen har fått en utformning som allvarligt missgynnar boende i bostadsrättens form. Ett genomförande av förslaget skulle enligt utskottets mening klart motverka strävandena till likformighet i beskattning­en mellan olika upplåtelseformer. Utskottet kan inte dela bostadsutskottets uppfattning att förslaget bör genomföras och gälla tills vidare i avvaktan på resultatet av en översyn av bostadsbeskattningen. En sådan ordning skulle medföra en betydande rättsosäkerhet för bostadsrättshavarna. I stället bör riksdagen i enlighet med yrkandena i motionerna 257, 258 och 260 avslå propositionen och hos regeringen begära att ett nytt förslag läggs fram som innebär att reglerna om beskattning av realisationsvinst vid försäljning av bostadsrätter i allt väsentligt utformas på sätt som f. n. gäller vid försäljning av ägda småhus.

Utskottets ställningstagande ovan innebär att utskottet avstyrker bifall till mofion 259.

dels att utskottet vid moment 1, 2 och 5 bort hemställa att riksdagen

a)                 med bifall till motionerna 1983/84:257,1983/84:258 yrkande
1 och 1983/84:260 yrkande 1 avslår proposifion 1983/84:67,

b)                   med bifall till mofionerna 1983/84:258 yrkande 2 och
1983/84:260 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört om ett nytt förslag,

c)                  antar det vid proposifion 1983/84:63 fogade förslaget till lag
om ändring i kommunalskattelagen (1928:370).


 


SkU 1983/84:13                                                                  33

Bilaga

Bostadsutskottets yttrande

1983/84:2 y

om ändrade beskattningsregler för realisationsvinster på bostadsrät­ter (prop. 1983/84:67)

Till skatteutskottet

Skatteutskottet har beslutat bereda bostadsutskottet tillfälle atl yttra sig över proposition 1983/84:67 om ändrade beskattningsregler för realisations­vinster på bostadsrätter jämte motioner och skrivelser.

1 Propositionen m. m.

Den år 1979 tillkallade kapitalvinstkommitlén lade i april 1982 fram delbetänkandet Reavinst på bostadsrätter (Ds B 1982:6). Kommitténs betänkande har remissbehandlats. Kommittén redovisade tre metoder för en evig beskattning av vinster vid försäljning av bostadsrätter, benämnda fastighetsmetoden, förenklade fasfighetsmetoden och aktiemeloden. I pro­posifionen redovisas på s. 31-32 kommitténs förslag lill utformning av de olika metoderna.

Med utgångspunkt i atl reglerna för realisationsvinst för bostadsrätter skall vara lätta att förstå och tillämpa har i proposilionen de av kommittén redovisade metoderna granskats bl. a. från praktisk synpunkt. Därvid konstateras att fastighelsmetoden ställer oacceptabla krav på skattskyldiga, bostadsföretag och taxeringsmyndigheter vid den praktiska tilllämpningen. Fastighetsmetoden bör enligt regeringsförslaget inte genomföras.

Inte heller den förenklade fastighetsmetoden anses uppfylla kraven på enkelhet. Den anses liksom fastighelsmetoden förenad med påtagliga tillämpningssvårigheter, bl. a. vid fiera på varandra följande innehav.

Däremot accepteras i propositionen aktiemeloden från såväl prakliska som principiella utgångspunkter trots atl denna metod med sitt schablonise-rade inflationsskydd enligt finansministern kan leda till mindre tillfredsstäl­lande resultat.

Beträffande beskattningsnivån förordas i propositionen följande.

Från vederlaget vid avyttringen skall avdrag medges för ingångsvärdet, vissa kapitaltillskott och kostnader för förbättringsarbeten. Vinstberäkning­en skall vara nominell. Någon indexuppräkning av avdragsposterna föreslås således inte. Förslaget i propositionen innebär atl storleken av den skatte­pliktiga vinsten skall bestämmas enligt en fallande skala som ansluter till den som nu gäller. För bostadsrätt som vid avyttringstillfället innehafts mer än fyra år skall 25 % av vinsten tas upp fill beskattning. För bostadsrätt som förvärvats före den 1 januari 1974 föreslås särskilda regler. Som utgångsvär-


 


SkU 1983/84:13    Bilaga                                                        34

de för en sådan bostadsrätt föreslås att 150 % av andelen i föreningens förmögenhet den 1 januari 1974 tas upp.

I proposilionen behandlas även frågan om uppskov med beskattning.

Beträffande realisationsvinstbeskattningen gäller som en allmän princip alt en realiserad vinst skall beskattas oberoende av om vinsten reinvesteras eller inte. Ett viktigt undantag från denna princip har gjorts i fråga om vinster vid fastighetsförsäljningar. Når det gäller fastighetsvinster kan uppskov medges med beskattningen, bl. a. under förutsättning att en fastighet anskaffas som ersättning för den avyttrade fastigheten. Uppskov kan medges dels vid vissa närmast tvångsvisa fastighetsavyltringar, dels vid försäljningar av villa- och jordbruksfasfigheier. Reglerna om uppskov med beskattning i tvångsfallen tillkom år 1968 i anslutning till att den eviga realisationsvinstbe­skattningen för fastigheter infördes. Möjligheterna till uppskov utvidgades vid 1976 års reform av realisationsvinstbeskattningen till att omfatta även de nyss angivna frivilliga fastighetsavyttringarna. Uppskovsreglerna finns nu­mera efter en huvudsakligen teknisk omarbetning år 1978 i lagen (1978:970) om uppskov med beskattning av realisationsvinst, UppskL.

En sammanfattande informafion om uppskovsreglernas uppbyggnad läm­nas i propositionen pä s. 40-41.

Kapitalvinstkommitlén har redovisat hur de olika alternativa beskatt­ningsmetoderna kan samordn;is med regler om uppskov. De föreslagna reglerna är i stort identiska med uppskovsreglerna belräffande fastighetsför­säljningar. Såvitt rör uppskovsreglerna vid en fillämpning av beskattningen enligt aktiemetoden kompliceras regelsystemet enligt vad som anges i propositionen. Om aktiemeloden kombineras med uppskovsregler anses den enkelhet som varit en av utgångspunkterna för förslaget gå förlorad. Vidlyftiga registrerings- och kontrollsystem skulle, enligt vad i propositionen anges, krävas för att upprätthålla en rimlig kontroll av uppskovsbestämmel­serna på bostadsrättssidan. Även det låga skatteuttaget som anges bli följden av aktiemeloden anses tala mot etl uppskovssystem för bostadsrätter.

2 Motionerna

I de med anledning av propositionen väckta motionerna 257 (fp), 258 (c), 259 (s) och 260 (m) tas framför allt upp frågor om indexuppräkning och om behovet av uppskovsregler.

I motion 257 (fp) anförs bl. a. att det ligger i samhällets iniresse att underlätta omsättningen av bostäder. Bostadsrätten är en önskvärd boende­form. Incitament måste skapas som underlättar rörligheten på bostadsmark­naden och som gör det möjligt för medborgarna att efterfråga just den bostad som vid varje tillfälle passar den egna hushållssitualionen. Denna grundupp­fattning bör vägleda utformningen av realisationsvinstbeskattningen.

Regeringens förslag om att den nominella vinsten skall tas upp till beskattning kommer atl innebära att reala förluster beskattas. Redan på


 


SkU 1983/84:13    Bilaga                                                        35

denna grund bör enligt motionärerna propositionen avvisas. Avsaknaden av uppskovsregler strider mot önskemålet om atl underlätta överlåtelser av bo.stadsrätter och innebär att rörligheten på bostadsmarknaden minskar. Ett system med uppskjuten beskattning bör gälla vid övergång från bostadsrätt till bostadsrätt samt även vid övergång från bostadsrätt till villa. I motionen yrkas avslag på propositionen.

I motion 258 (c) anförs bl. a. alt de två boendeformerna bostadsrätt och småhusägande har många likheter. De som väljer en av dessa boendeformer är beredda på vissa uppoffringar, genom att de t. ex. satsar eget kapital i boendet, själva ansvarar för delar av eller hela underhållet av bostaden och tar ansvar för den löpande skötseln av bostaden.

Det finns därför enligt motionärernas uppfattning starka skäl alt så långt möjligt jämställa den skattemässiga behandlingen av de båda boendefor­merna.

De regler som föreslagits i propositionen innebär att bostadsrällerna missgynnas jämfört med andra boendeformer. Reglerna är visserligen utformade med det vällovliga syftet att vara enkla, men detta har enligt mofionärerna skett till priset av att förslaget är upprörande orättvist. Den största orättvisan ligger i att ingen uppräkning av förvärvsvärdet fär göras, vilket innebär att även infiationsvinster beskattas.

Även när det gäller rätten till uppskov med beskattningen av uppkommen realisationsvinst missgynnas bostadsrätterna enligt regeringsförslaget. Reg­lerna bör också på denna punkt överensstämma mellan de båda här aktuella boendeformerna. En direkt beskattning av försäljningsvinster innebär att de skattskyldigas möjligheler att byta bostad och fiytla begränsas. Det är rimligt att skatt i sådana här fall endast tas ut vid en verklig realisering av skattepliktig tillgång. I annat fall beskattas en inkomst som inle finns.

Motionärerna anser att uppskovsregler bör finnas också för bosladsrättsin-nehavare. Dessa bör vara utformade som på villaområdet men utöver nuvarande regler innebära att uppskov medges också vid flyttning till villa och omvänt.

På villaområdet finns möjlighet atl få en realisationsvinst behandlad som ackumulerad inkomst. Kommittén har föreslagit att denna möjlighet även bör gälla vid bostadsrättsförsäljning. Finansministern anför att han inte är beredd att genomföra kommitténs förslag i denna del. Enligt motionärernas uppfattning är det rimligt alt också dessa regler görs likformiga med reglerna för ägda småhus.

Med hänvisning till det ovan anförda hemställs i motionen att riksdagen beslutar avslå propositionen och begära ett nytt förslag om realisationsvinst­beskattning av bostadsrätter som anknyter till motsvarande regler för fastigheter.

I motion 259 (s) uttalas att en evig realisationsvinstbeskattning av bostadsrätter är både önskvärd och nödvändig, främst därför att bostadsrät­ter bör beskattas efter samma principer som gäller för enskilt ägda småhus


 


SkU 1983/84:13   Bilaga                                                         36

och alt eventuella "övervinster" på bostadsrätter inte skall vara skattefria.

Enligt motionärerna är det uppenbart atl det nu framlagda regeringsförsla­get medför atl kollektivt ägande i bostadsrätlsform kommer alt beskattas enligt andra och ogynnsammare regler än privat ägande. Det är enligt motionärerna svårt att förstå grunden för detla synsätt. Några egentliga motiv har enligt dem heller inte presenterats i propositionen.

Böstadspolifiska överväganden saknas enligt motionärerna när bedöm­ning av utformningen av realisationsvinstreglerna gjorts. I molionen erinras bl. a. om alt bostadskommittén har att behandla skattefrågor som rör sambandet mellan bostads- och skattepolitiken.

Sammanfattningsvis konstateras i molionen att det nu framlagda förslaget har betydande brister. Realisationsvinstbeskattningen av såväl ägda småhus som bostadsrätter bör utformas frän ett bostadspolitiskt helhetsperspektiv med den klara utgångspunkten att skapa rättvisa mellan de båda upplåtelse­formerna. Det är samfidigt ostridigt att del finns vägande skäl för alt införa en evig och därmed effektivare beskattning vid överlåtelse av bostadsrätt. Det föreliggande förslaget bör ändras så alt indexuppräkning tilläts av den ursprungliga grundavgiften saml att uppskov med beskattningen kan göras på samma sätt som nu gäller för ägare av småhus.

Vad i mofionen förordats anges endast delvis tillgodose rättvisekraven. Förslaget i motionen bör därför ses som ett provisorium i avvaktan på att en grundlig genomlysning görs av hela bostadsbeskattningen inkl. realisations­vinstbeskattningen. Bostadskommittén bör därför enligt motionärerna ges tilläggsdirektiv med denna innebörd.

Vad i molionen anförts om indexreglering av ursprunglig grundavgift eller annan årlig uppräkning av grundavgiften samt om uppskov med beskattning­en bör riksdagen enligt mofionärerna som sin mening ge regeringen till känna. Etl fillkännagivande om vad i mofionen anförls om tilläggsdirektiv till bosladskommittén föreslås även.

I motion 260 (m) anförs att beskattning av realisationsvinster på bostads­rätter måste sättas in såväl i etl bostadspolitiskt som i ett skatlepolitiskt sammanhang. Bostadsrätt är jämte äganderätt och hyresrätt en upplåtelse­form för bostäder. Motionärerna anför atl moderata samlingspartiet i flera är verkat för ökad valfrihet inom bostadsområdet och därvid velat underlätta möjligheterna alt bo såväl med bostadsrätt som med äganderätt. Motionärer­na finner del motiverat att Sverige liksom fiertalet andra västländer inför möjligheten lill ägarlägenheter i flerfamiljshus. De upplåtelseformer som i dag medför egendomsrätt till bostaden, där bostadsrätt är den numerärt fullständigt dominerande formen för upplåtelse av lägenheter i flerfamiljs­hus, innebär många fördelar för de boende, främst bättre boendemiljö, större inflytande och lägre kostnader. Bostads- och äganderätt innebär dessutom ett samhällsekonomiskt värdefullt sparande. Förutsättningen för att bostadsrätlssystemel skall fungera är en väl fungerande marknad. Försök att inskränka och reglera handeln med bostadsrätter måste avvisas. Vid


 


SkU 1983/84:13    Bilaga                                                        37

utformningen av skattesystem är det väsentligt att la hänsyn till vilka konsekvenser detta får för flexibiliteten på bostadsmarknaden. Det är även nödvändigt att erinra om atl småhus allt oftare tillhandahålls som bostads­rätt. Detla reser krav på likformighet i realisationsvinstbeskattningen mellan äganderätt och bostadsrätt.

Den mest väsentliga skillnaden mellan tidigare realisationsvinstregler för bostadsrätter och de nu föreslagna är enligt vad i motionen anförts att skattepliktsandelen hittills snabbt trappats av till O % för innehav på mer är 5 år, medan de enligt propositionen kommer att kvarstå vid 25 % skatteplikts­andel för alla innehav över 4 år. Redan tidigare fanns det en stor möjlighet att det som upptogs till beskattning inte var någon vinst utan snarare ett resultat av penningvärdeförsämringen. Med det nu föreslagna systemet accentueras detla problem. I motionen redovisas exempel på hur de i propositionen föreslagna skattereglerna kan komma att innebära all inte bara nominella vinster beskattas utan även reala förluster.

Mofionärerna anser i likhet med vad kapitalvinstkommitlén förordat att goda skäl finns att tillämpa en fastighetsmetod som ger ett likartat beskatt­ningssyslem för både bostadsrätt och äganderätt. För att minska de prakfiska problem som onekligen uppstår om en fastighetsmelod väljs anser motionä­rerna att möjligheterna till utsträckta övergångsbestämmelser bör under­sökas.

En annan allvarlig brist med regeringens förslag är enligt motionärerna bristen på uppskovsregler. Sådana anses vara väsentliga för att underlätta rörligheten på bostadsmarknaden och på arbetsmarknaden. Nyproduktio­nen svarar i dag för en liten andel av det totala bostadsbeståndet, något som kan förväntas bestå under åtrninslone de närmaste åren. Detta förhållande gör att rörligheten på bostadsmarknaden måste underlättas. Endast pådetta sätt kan bostadskonsumenternas önskemål tillgodoses inom nuvarande bestånd. Föreliggande förslag till realisationsvinstbeskattning av bostadsrät­ter anses allvarUgt förhindra en nödvändig omsättning av bostadsrättslä­genheter.

Sammanfattningsvis påpekar motionärerna att skattepolitiken på bostads­området måste grundas på principen om lika beskattning av oUka ägandefor­mer samt på ett system som möjliggör den nödvändiga rörligheten på bostadsmarknaden till gagn för välstånd och välbefinnande.

Mofionärerna yrkar dels avslag på propositionen, dels att riksdagen hos regeringen skall begära förslag om samordnad realisationsvinstbeskattning i enlighet med vad i motionen anförts.

3 Utskottet

Liksom vissa av mofionärerna finner bostadsutskottet det väsentligt att realisafionsvinstbeskattningen inom bostadssektorn utformas från ett bo­stadspolitiskt helhetsperspektiv och att därvid beskattningsreglerna utfor-


 


SkU 1983/84:13   Bilaga                                                         38

mas så att likformighet uppnås oavsett upplåtelseform. Enligt utskottets uppfattning är det nämligen vikfigt att beskattningsreglerna utformas så att de är neutrala i det enskilda fallet och så atl de i allt väsentligt ger samma utfall oberoende av boendeform. Utskottet finner det både motiverat och angeläget att en översyn görs i huvudsak utifrån vad nu anförts. Denna översyn bör göras utan onödig fidsutdräkt. Huruvida den nu förordade översynen skall ingå som en del av bostadskommitténs arbete, utgöra en del av visst övrigt utredningsarbete eller utföras av en särskill tillkallad kommitté e. d. bör överlåtas åt regeringen att avgöra. Utskottet vill emellertid betona vikten av att översynen sker snabbt och att regeringen i förening med sin syn på frågan snarast efter det erforderliga beredningsarbetet för riksdagen redovisar förslag till hur den nu förordade utformningen av realisationsvinst­beskattningen närmare kan förverkligas.

'Vad bostadsutskottet nu med anledning av proposilionen och motionerna anfört cm realisationsvinstbeskattningens utformning bör skatleutskottet föreslå riksdagen att som sin mening ge regeringen till känna.

'Vad beträffar frågan om realisafionsvinstbeskattningens utformning i avvaktan på det ovan föreslagna utredningsarbetet m. m. vill utskottet anföra följande. Som anförs i propositionen och motion 259 (s) är det betydelsefullt att realisationsvinstbeskattningen på bostadsrätter utformas så att en evig beskattning införs.

Nu gällande realisationsvinstregler ger inte sällan så otillfredsställande resultat att de bör överges utan att resultat av den öven förordade översynen avvaktas. Utskottet anser därför att den i propositionen förordade ordningen' bör gälla t. v. Enligt bostadsutskottets uppfattning får det anses skäligt att någon form av indexuppräkning införs även vid ett bifall till propositionen i övrigt. Bostadsutskottet förutsätter att skatteutskottet utarbetar de närmare reglerna härför. Från de utgångspunkter bostadsutskottet har att beakta har utskottet - utöver vad ovan anförts - ingen erinran mot vad i proposifionen föreslagits.

Stockholm den 6 december 1983

På bostadsutskottets vägnar KJELL A. MATTSSON

Närvarande: Kjell A. Mattsson (c), Oskar Lindkvist (s), Maj-Lis Landberg (s), Knut Billing (m), Magnus Persson (s), Berfil Danielsson (m), Per Olof Håkansson (s), Margareta Gärd (m), Kerstin Ekman (fp), Tore Claeson (vpk), Margareta Palmqvist (s), Rune Evensson (s), Agne Hansson (c), Bengt-Ola Ryttar (s) och Anita Wermelin (m).


 


SkU 1983/84:13    Bilaga                                                        39

Avvikande mening

Kjell A. Mattsson (c), Knut Billing (m), Berfil Danielsson (m), Margareta Gärd (m), Kerstin Ekman (fp) Agne Hansson (c) och Anita Wermelin (m) anser att den del av utskottets yttrande som pä s. 5 börjar "Liksom vissa" och på s. 6 slutar "proposifionen föreslagits" bort lyda:

Ovan har ingående redovisats den berättigade kritik som i motioner (s), (m), (c) och (fp) framförts mot förslaget i propositionen om realisationsvinst­beskattning på bostadsrätter. Utskottet sammanfattar denna krifik sålunda.

Motivet för förslaget i propositionen att välja den s. k. akfiemetoden är alt denna metod anses vara enkel och att några principiella hinder mot denna metod enligt regeringens uppfattning inte kan uppställas.

Utskottet har förståelse för att olika åtgärder kan behövas för att förenkla olika delar av lagsfiftningen. Förenklingar får emellerfid inte tas till intäkt för atl genomföra ett så uppenbart orättvist förslag som det som nu förelagts riksdagen genom proposition 67. Som övertygande redovisats i motionerna är det främst avsaknaden av regler för indexuppräkning och för uppskov med beskattningen som gör regeringsförslaget oacceptabelt. Valet av aktiemeto­den har också kritiserats vid remissbehandlingen av kapitalvinstkommitténs förslag av flera vikfiga remissinstanser. Bl. a. anser LO, Sveriges allmännyt­tiga bostadsföretag - SABO, Svenska kommunförbundet, Svenska riksbyg-gen och TCO att den förenklade fastighetsmetoden är lämpligast. HSB:s riksförbund anser fasfighetsmetoden lämpligast om en omläggning av realisationsvinstbeskattningen skall göras.

Avsaknaden av en regel för indexuppräkning innebär alltså att rena inflafionsvinster och reala förluster kan komma att beskattas. Förutom alt avsaknaden av en sådan regel medför en mycket orättvis realisafionsvinstbe­skattning jämfört med motsvarande regler vid försäljning av ägda småhus bidrar regeringsförslaget fill att i hög grad minska rörligheten på bostads-m.arknaden. Detta är djupt olyckligt, inte minst med tanke på den ringa nyprodukfionen av bostäder och den omstrukturering som näringslivet genomgår.

Beträffande uppskovsreglerna är förhållandet likartat. Vissa tunga remiss­instanser, såsom HSB:s riksförbund, TCO och SCB, anser att uppskovsreg­ler bör finnas. Även avsaknaden av sådana regler minskar rörligheten på arbets- och bostadsmarknaderna. Det finns, som anförs i motionerna, goda skäl att även beträffande bostadsrätter införa uppskovsregler. Dessa regler bör vara utformade som beträffande ägda småhus men utöver nuvarande regler innebära uppskov också vid flyttning fill villa och omvänt.

Enligt utskottets uppfattning bör skatteutskottet tillstyrka motionerna och avstyrka propositionen samt begära ett nytt förslag som innebär atl realisationsvinstskattereglerna för bostadsrätter i allt väsentligt utformas som de som f. n. gäller vid försäljning av ägda småhus.


 


""--.-.«.,.,„„,