SkU 1983/84:12

Skatteutskottets betänkande
1983/84:12

om vissa ekonomisk-politiska åtgärder m. m. (prop. 1983/84:40
bil. 5 och 7 punkt 4)
Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet med vissa ändringar de delar av
propositionen som hänvisats til utskottet, dvs. bl. a. förslag om tillfällig
höjning av förmögenhetsskatten samt om höjning av föräljningsskatten på
motorfordon och av skogsvårdsavgiften. Mot utskottets beslut har anförts
reservationer av m, c och fp, av c och fp för avslag på propositionen i dessa
delar, av m dessutom för en ytterligare sänkning av skogsvårdsavgiften och
förmögenhetsskatten samt för en tillfälig ändring av och utredning rörande
den s. k. begränsningsregeln.

Propositionen

Regeringen (finansdepartementet) föreslår i proposition 1983/84:40 bilaga
5 och 7 att riksdagen antar vid propositionen fogade förslag till

1. lag om tillfällig höjning av den statliga förmögenhetsskatten,

2. lag om om ändring i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon,

3. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

4. lag om ändring i taxeringslagen (1956:623),

5. lag om ändring i lagen (1946:324) om skogsvårdsavgift.

I propositionen redovisas beräkningar över den svenska ekonomins
utveckling för åren 1983 och 1984.

Bedömningen av statsfinansernas utveckling ger vid handen att budgetförstärkande
åtgärder måste vidtas. Stabiliseringspolitiska motiv talar för
att detta bör ske snarast möjligt.

Regeringen föreslår därför nu åtgärder som innefattar såväl utgiftsnedskärningar
som avgifts- och skattehöjningar. Till den alldeles övervägande
delen är det fråga om åtgärder med långsiktig verkan på statsbudgeten.
Sammantaget leder åtgärderna till en förbättring av budgetsaldot med ca 7
miljarder kr. räknat för helt år. Härtill kommer viss minskad belastning
inom socialförsäkringssektorn. Åtgärderna har vägts samman så att de
direkta effekterna på sysselsättningen blir obetydliga och så att de bättre
ställda grupperna får vara med och bära krispolitikens bördor. Särskilda
åtgärder föreslås för att förbättra läget för de mest utsatta grupperna.

I propositionen föreslås vidare åtgärder sorn syftar till att bryta eller
dämpa automatiken i utgiftsökningarna. Detta sker i enlighet med det
synsätt som regeringen gav uttryck för i kompletteringspropositionen i

1 Riksdagen 1983184. 6sami Nr 12

SkU 1983/84:12

våras och som bl. a. innebär att olika indexbundna utgifter anpassas till
regeringens inflationsmål om 4 % för år 1984.

De till skatteutskottet remitterade lagförslagen har följande lydelse.

SkU 1983/84:12

1 Förslag till

Lag om tillfällig höjning av den statliga förmögenhetsskatten

Härigenom föreskrivs följande.

Vid 1984 års taxering skall, i stället för vad som sägs i 10 $ första stycket
och 11 § 1 mom. lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt, gälla
dels att fysiska personer, dödsbon, utländska bolag och i 10 § I mom.
lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt angivna familjestiftelser inte skall
betala statlig förmögenhetsskatt, om den beskattningsbara förmögenheten
inte överstiger 300000 kr.,
dels att den statliga förmögenhetsskatten för de nämnda skattskyldiga
skall utgöra:

när den beskattningsbara förmögenheten inte överstiger 400000 kr.: en
procent av den del av den beskattningsbara förmögenheten, som överstiger
300000 kr.;

när den beskattningsbara förmögenheten överstiger
400000 men inte 600000 kr.: 1 000 kr. för 400000 kr. och 2,5% av återstoden; 600000

men inte 800000 kr.: 6000 kr. för 600000 kr. och 3% av återstoden;
800000 men inte 1800000 kr.: 12000 kr. för 800000 kr. och 3,5% av
återstoden;

1 800 000 kr.: 47 000 kr. för 1 800 000 kr. och 4 % av återstoden.

Denna lag träder i kraft dagen efter den dag, då lagen enligt uppgift på
den har kommit ut från trycket i Svensk författningssamling.

SkU 1983/84:12

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon Härigenom

föreskrivs att 8 S lagen (1978:69) om försäljningsskatt på
motorfordon skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Skatten utgår för personbil, buss
och lastbil med 2 kronor och 30 öre
per kilogram tjänstevikt. Överstiger
tjänstevikten 1600 kilogram, utgår
ytterligare skatt med 290 kronor för
varje fullt femtiotal kilogram varmed
tjänstevikten överstiger I 600
kilogram. Skatten beräknas till helt
tiotal kronor så att överskjutande
krontal bortfaller.

Skatten utgår för motorcykel
med 420 kronor om tjänstevikten ej
överstiger 75 kilogram, med 350 ■
kronor om tjänstevikten är högre
men ej överstiger 160 kilogram,
med 840 kronor om tjänstevikten är
högre än 160 kilogram men ej överstiger
210 kilogram, samt i annat
fall med 1400 kronor.

Före.da g en lydelse

Skatten utgår för personbil, buss
och lastbil med 3 kronor och 20 öre
per kilogram tjänstevikt. Överstiger
tjänstevikten 1600 kilogram, utgår
ytterligare skatt med 400 kronor för
varje fullt femtiotal kilogram varmed
tjänsteviken överstiger I 600
kilogram. Skatten beräknas till helt
tiotal kronor så att överskjutande
krontal bortfaller.

Skatten utgår för motorcykel
med 670 kronor om tjänstevikten
inte överstiger 75 kilogram, med
880 kronor om tjänstevikten är högre
men inte överstiger 160 kilogram,
med / 350 kronor om tjänstevikten
är högre än 160 kilogram
men inte överstiger 210 kilogram,
samt i annat fall med 2240 kronor.

Denna lag träder i kraft den I januari 1984.

SkU 1983/84:12

3 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att punkt 2 av anvisningarna till 50 § kommunalskattelagen
(1928:370) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Anvisningar
till 50 §

2.' Vid bedömningen av om skattskyldigs inkomst till icke obetydlig del
utgjorts av folkpension iakttages följande. Som folkpension räknas icke
barnpension eller vårdbidrag. Den omständigheten att folkpension under
ett beskattningsår utgått med ett ringa belopp t. ex. till följd av att folkpensionen
icke åtnjutits under hela året, utgör icke hinder mot att medgiva den
skattskyldige avdrag. Avgörande för bedömningen i detta fall är huruvida
folkpensionen, om den utgått i full utsträckning, utgjort en icke obetydlig
del av inkomsten. Som folkpension behandlas även tilläggspension i den
mån den enligt lagen om pensionstillskott föranlett avräkning av pensionstillskott.

Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer fastställer närmare
föreskrifter för avdragsberäkningen enligt nedan angivna grunder.

Avdraget skall i första hand be- Avdraget skall i första hand bestämmas
med hänsyn till storleken stämmas med hänsyn till storleken

av den skattskyldiges taxerade inkomst
enligt lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt. Överstiger
denna inkomst inte visst högsta belopp,
skall avdraget beräknas till
vad som behövs för att den skattskyldige
inte skall påföras högre
statligt beskattningsbar inkomst än
7 500 kronor. Detta högsta inkomstbelopp
motsvarar taxerad inkomst
för skattskyldig som under beskattningsåret
inte haft annan inkomst
än ålderspension enligt 6 kap. 2 §
första stycket lagen (1962:381) om
allmän försäkring och pensionstillskott
enligt 2 § lagen om pensionstillskott
samt åtnjutit avdrag endast
med 100 kronor enligt 33 § 2 mom.
första stycket. För gift skattskyldig,
som uppburit folkpension med
belopp som tillkommer gift vars
make uppbär folkpension, beräknas
det högsta inkomstbeloppet med utgångspunkt
från en pension utgörande
77,5 procent av basbeloppet.

av den skattskyldiges taxerade inkomst
enligt lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt. Överstiger
denna inkomst inte visst högsta belopp,
skall avdraget beräknas till
vad som behövs för att den skattskyldige
inte skall påföras högre
statligt beskattningsbar inkomst än
7 500 kronor. Detta högsta inkomstbelopp
motsvarar taxerad inkomst
för skattskyldig som under beskattningsåret
inte haft annan inkomst
än ålderspension enligt 6 kap. 2 §
första stycket lagen (1962:381) om
allmän försäkring och pensionstillskott
enligt 2 § lagen om pensionstillskott
samt åtnjutit avdrag endast
med 100 kronor enligt 33 § 2 mom.
andra stycket. För gift skattskyldig.
som uppburit folkpension med
belopp som tillkommer gift vars
make uppbär folkpension, beräknas
det högsta inkomstbeloppet med utgångspunkt
från en pension utgörande
78,5 procent av basbeloppet.

1 Senaste lydelse 1981:999.

1* Riksdagen 1983184. 6 sami. Nr 12

SkU 1983/84:12

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

För övriga skattskyldiga beräknas För övriga skattskyldiga beräknas

det med utgångspunkt från en pen- det med utgångspunkt från en pension
utgörande 95 procent av bas- sion utgörande 96 procent av basbeloppet.
Sistnämnda beräknings- beloppet. Sistnämnda beräkningsgrund
gäller också om gift skatt- grund gäller också om gift skattskyldig
under viss del av beskatt- skyldig under viss del av beskattningsåret
uppburit folkpension med ningsåret uppburit folkpension med

belopp som tillkommer gift vars belopp som tillkommer gift vars

make uppbär folkpension, och un- make uppbär folkpension, och under
återstoden av året uppburit der återstoden av året uppburit

folkpension med belopp som till- folkpension med belopp som tillkommer
gift vars make saknar folk- kommer gift vars make saknar folkpension.
pension.

Om skattskyldigs statligt taxerade inkomst överstiger det högsta in komstbeloppet

enligt föregående stycke, reduceras avdraget med belopp
motsvarande 66 2/3 procent av taxerad inkomst mellan det belopp vid
vilket högsta extra avdrag utgår och ett belopp som är 3 basenheter större,
med 40 procent av taxerad inkomst inom ett därpå följande inkomstskikt
av 1,5 basenheters bredd och med 33 1/3 procent av taxerad inkomst
därutöver.

Det avdrag som beräknas med hänsyn till skattskyldigs statligt taxerade
inkomst jämkas, om värdet av skattepliktig förmögenhet överstiger 90 000
kronor. Om förmögenhetsvärdet överstiger 150000 kronor, skall avdrag
inte medges. Fastighet, som avses i 24 § 2 morn., samt sådan bostadsbyggnad
med tillhörande tomt på jordbruksfastighet, som används som bostad
av den skattskyldige, skall inräknas i förmögenhetsvärdet med belopp som
motsvarar 1/10 av skillnaden mellan fastighetens respektive bostadsbyggnadens
och tomtens taxeringsvärde året före taxeringsåret och lånat kapital.
som nedlagts i fastigheten respektive i bostadsbyggnaden och tomten i
den mån skillnaden inte överstiger 250000 kronor. Är skillnaden större
beräknas värdet till 25000 kronor jämte den del av skillnaden som överstiger
250000 kronor. Vid beräkning av hur stort lånat kapital som lagts ner
i bostadsbyggnaden och tomten, skall på dessa anses belöpa så stor del av
låneskulderna i förvärvskällan som byggnadens och tomtmarkens taxeringsvärde
utgör av det sammanlagda värdet av tillgångarna i förvärvskällan
inklusive byggnaden och tomtmarken. Har den skattskyldige eller hans
make flera sådana fastigheter, som avses här. gäller bestämmelserna endast
för en fastighet och då i första hand för fastighet som utgör stadigvarande
bostad för den skattskyldige.

Här ovan angivna grunder för avdragsberäkningen får frångås, när särskilda
omständigheter föranleda det.

Vid beräkning av avdrag för gift skattskyldig iakttages bestämmelserna i
52 § 1 mom. sista stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1984 och tillämpas första gången
vid 1985 års taxering. Vidare skall vid 1984 års taxering beräkningen av
extra avdrag ske med utgångspunkt i det för år 1983 gällande basbeloppet
ökat med 300 kronor.

SkU 1983/84:12

4 Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)

Härigenom föreskrivs att 22 § 3 mom. taxeringslagen (1956:623)' skall
ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

22 §

3 morn.1 Skattskyldig, som uppburit
folkpension, är med undantag
som anges i andra stycket skyldig
alt utan anmaning avlämna självdeklaration
endast om hans bruttointäkt
av en eller flera förvärvskällor
under året varit större än belopp
motsvarande intäkten för skattskyldig,
som under beskattningsåret
inte haft annan intäkt än ålderspension
enligt 6 kap. 2 8 första stycket
lagen (1962: 381) om allmän försäkring
och pensionstillskott enligt 2 §
lagen (1969:205) om pensionstillskott.
För gift skattskyldig, som
uppburit folkpension med belopp
som tillkommer gift vars make uppbär
folkpension, beräknas intäkten
med utgångspunkt från en pension
utgörande 77,5 procent av basbeloppet.
För övriga skattskyldiga beräknas
intäkten med utgångspunkt
från en pension utgörande 95 procent
av basbeloppet. Sistnämnda
beräkningsgrund gäller också för
gift skattskyldig som under viss del
av beskattningsåret uppburit folkpension
med belopp som tillkommer
gift vars make uppbär folkpension,
och under återstoden av året
uppburit folkpension med belopp
som tillkommer gift vars make saknar
folkpension. Med folkpension
avses folkpension i form av ålderspension,
förtidspension, änkepension
och hustrutillägg. Som folkpension
räknas inte barnpension eller
vårdbidrag.

3 mom. Skattskyldig, som uppburit
folkpension, är med undantag
som anges i andra stycket skyldig
att utan anmaning avlämna självdeklaration
endast om hans bruttointäkt
av en eller flera förvärvskällor
under året varit större än belopp
motsvarande intäkten för skattskyldig,
som under beskattningsåret
inte haft annan intäkt än ålderspension
enligt 6 kap. 2 § första stycket
lagen (1962: 381) om allmän försäkring
och pensionstillskott enligt 2 §
lagen (1969:205) om pensionstillskott.
För gift skattskyldig, som
uppburit folkpension med belopp
som tillkommer gift vars make uppbär
folkpension, beräknas intäkten
med utgångspunkt från en pension
utgörande 78,5 procent av basbeloppet.
För övriga skattskyldiga beräknas
intäkten med utgångspunkt
från en pension utgörande 96 procent
av basbeloppet. Sistnämnda
beräkningsgrund gäller också för
gift skattskyldig som under viss del
av beskattningsåret uppburit folkpension
med belopp som tillkommer
gift vars make uppbär folkpension,
och under återstoden av året
uppburit folkpension med belopp
som tillkommer gift vars make saknar
folkpension. Med folkpension
avses folkpension i form av ålderspension,
förtidspension, änkepension
och hustrutillägg. Som folkpension
räknas inte barnpension eller
vårdbidrag.

1 Lagen omtryckt 1971:399.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1975: 773.

2 Senaste lydelse 1981: 1003.

SkU 1983/84:12

Bestämmelserna i första stycket gäller inte om den skattskyldiges make
är skyldig att utan anmaning avlämna självdeklaration, om den skattskyldige
har varit bosatt i riket endast en del av beskattningsåret eller om
garantibelopp för fastighet skall upptagas såsom skattepliktig inkomst för
honom. Bestämmelsen gäller inte heller i fråga om ogift skattskyldig om
hans skattepliktiga förmögenhetstillgångar överstiger 90(XX) kronor och i
fråga om gift skattskyldig om makarnas gemensamma skattepliktiga förmögenhetstillgångar
överstiger 180000 kronor.

Denna lag träder i kraft den I januari 1984 och tillämpas första gången
vid 1985 års taxering. Vidare skall vid 1984 års taxering beräkningen ske
med utgångspunkt i det för 1983 gällande basbeloppet ökat med 300 kronor.

SkU 1983/84:12

§ Förslag till

Lag om ändring i lagen (1946:324) om skogsvårdsavgift

Härigenom föreskrivs att 1
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

lagen (1946:324) om skogsvårdsavgift1

Föreslagen lydelse

Den, för vilken vid taxering till
kommunal inkomstskatt såsom
skattepliktig inkomst upptagits garantibelopp
för jordbruksfastighet,
som vid fastighetstaxering åsatts
delvärdet skogsbruksvärde, skall
betala skogsvårdsavgift. Avgiften
utgör för varje beskattningsår fem
promille av skogsbruksvärdet.

Har garantibeloppet jämkats enligt 47 § sjätte stycket kommunalskattelagen
(1928: 370), skall också underlaget för beräkning av skogsvårdsavgift
jämkas.

Skogsvårdsavgift utgår i helt antal kronor. Avgiftsbeloppet avrundas vid
öretal över femtio uppåt och vid annat öretal nedåt till närmaste hela
krontal.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1984. Äldre bestämmelser gäller
fortfarande i fråga om avgift på grund av 1984 och tidigare års taxering. I
fråga om 1985 års taxering utgör promilletalet 6,5. Omfattar beskattningsåret
tid före den 1 juli 1983 får avgiften vid 1985 års taxering dock inte beräknas till
högre belopp än som följer av äldre bestämmelser.

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1975: 185.

2 Senaste lydelse 1982:239.

SkU 1983/84:12

Motionerna

1983/84:60 av förste vice talmannen Ingegerd Troedsson m. fl. (m)

I motionen yrkas

1. att riksdagen med avslag på förslaget i propositionen om ytterligare
höjda förmögenhetsskattesatser beslutar återställa de förmögenhetsskatteregler
som gällde vid 1983 års taxering,

2. att riksdagen hos regeringen begär skyndsamt förslag till upphävande av
förmögenhetsskatten på arbetande kapital, så att de nya reglerna kan träda i
kraft vid 1985 års taxering.

1983/84:86 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp)
såvitt avser yrkandena

9. att riksdagen avslår förslaget till lag om tillfällig höjning av den statliga
förmögenhetsskatten,

10. att riksdagen avslår förslaget till lag om ändring i lagen om försäljningsskatt
på motorfordon,

23. att riksdagen avslår förslaget till lag om ändring i lagen (1946:324) om
skogsvårdsavgift.

1983/84:91 av Ulf Adelsohn m. fl. (m)
såvitt avser yrkandena

4 a. att riksdagen avslår propositionens förslag till lag om tillfällig höjning
av den statliga förmögenhetsskatten,
b. att riksdagen avslår propositionens förslag till lag om ändring i lagen
(1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i
motionen beträffande inriktningen av skattepolitiken.

1983/84:93 av Arne Andersson i Ljung m. fl. (m)
såvitt avser yrkande

5) att riksdagen beslutar ändra lagen om skogsvårdsavgift innebärande en
sänkning av skogsvårdsavgift till 3 %o av skogsbruksvärdet.

1983/84:100 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c)
såvitt avser yrkandena

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om skattepolitikens inriktning,

14. att riksdagen avslår förslaget om höjning av förmögenhetsskatten,

15. att riksdagen avslår förslaget om höjning av försäljningsskatten
(accisen) på motorfordon,

39. att riksdagen avslår regeringens förslag till ändring i lagen (1946:324)
om skogsvårdsavgift,

52. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om statlig fastighetsskatt.

SkU 1983/84:12

1983/84:106 av Erik Hovhammar m. fl. (m, c, fp)

I motionen yrkas att riksdagen avslår propositionen i vad avser skatt på
förmögenhet.

1983/84:119 av Knut Wachtmeister och förste vice talmannen Ingegerd
Troedsson (båda m)

I motionen yrkas

1. att riksdagen beslutar att för 1984 års deklaration ändra ”80-85
procentregeln” i enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen hos regeringen begär en snabbutredning av ”80-85
procentregeln” i enlighet med vad som anförts i motionen.

1983/84:141 av Lars Werner m. fl. (vpk)
såvitt avser yrkandena

3. att riksdagen beslutar anta följande:

Förslag till

Lag om tillfällig höjning av den statliga förmögenhetsskatten

Härigenom föreskrivs följande:

Vid 1984 års taxering skall, i stället för vad som sägs i 10 § första stycket
och 11 § 1 mom. iagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt, gälla
dels att fysiska personer, dödsbon, utländska bolag och i 10 § 1 mom.
lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt angivna familjestiftelser inte skall
betala statlig förmögenhetsskatt, om den beskattningsbara förmögenheten
inte överstiger 300 000 kr.,

dels att den statliga förmögenhetsskatten för de nämnda skattskyldiga
skall utgöra:

när den beskattningsbara förmögenheten inte överstiger 400 000 kr. : 1 %
av den del av den beskattningsbara förmögenheten, som överstiger 300 000
kr.;

när den beskattningsbara förmögenheten överstiger
400 000 men inte 600 000 kr.: 1 000 kr. för 400 000 kr. och 3 % av återstoden; 600

000 men inte 800 000 kr.: 7 000 kr. för 600 000 kr. och 6 % av återstoden; 800

000 men inte I 800 000 kr.: 19 000 kr. för 800 000 kr. och 8% av
återstoden;

I 800 000 kr.: 99 000 kr. för 1 800 000 kr. och 10 % av återstoden.

Denna lag träder i kraft dagen efter den dag, då lagen enligt uppgift på
den har kommit ut från trycket i Svensk författningssamling.

4. att riksdagen beslutar godkänna vad som i motionen anförs om
förmögenhetsbeskattningen fr. o. m. 1985 års taxering.

SkU 1983/84:12

Av de delar av motion 100 som remitterats till skatteutskottet och som inte
tas upp i detta betänkande behandlas yrkandena 16-19 i samband med
behandlingen av proposition 1983/84:64 om vissa ändringar i företagsbeskattningen.
Yrkande 20 i motionen har utskottet behandlat i sitt betänkande
1983/84:11 om beskattningen av realisationsvinster på börsaktier m. m.

Utskottet

I propositionen lägger regeringen fram förslag om vissa allmänna riktlinjer
för den ekonomiska politik som enligt regeringen skall föra Sverige ur den
ekonomiska krisen. På skatte- och avgiftsområdet redovisas samtidigt ett
flertal åtgärder som redan har behandlats i andra propositioner eller som
kommer att föreslås inom en nära framtid. I detta program ingår de delar av
propositionen som nu behandlas av skatteutskottet, nämligen en tillfällig
skärpning av förmögenhetsskatten samt en höjning av försäljningsskatten på
motorfordon och av skogsvårdsavgiften. Vidare föreslås en justering av
bestämmelserna om det extra avdraget för nedsatt skatteförmåga för
folkpensionärer. Förslaget i denna del utgör en teknisk följdändring, dels till
ett av socialministern framlagt förslag om uppräkning av folkpensionens
grundbelopp fr. o. m. 1984, dels till ett tidigare riksdagsbeslut (prop.
1982/83:55, SfU 13, rskr 101) av samma innebörd avseende 1983 års taxering.

Förmögenhetsskatten

Genom beslut av riksdagen förra hösten (prop. 1982/83:50 bil. 2, SkU 15,
SFS 1982:1190) ändrades med verkan fr. o. m. 1984 års taxering skatteskalan
för den statliga förmögenhetsskatten. Beslutet innebar att skatteuttaget
höjdes med 0,5 procentenheter i alla de fyra skikten.

I propositionen (bil. 5.2) föreslås en tillfällig skärpning av förmögenhetsskatten
vid 1984 års taxering. Förslaget innebär att skatteuttaget i förhållande
till den av riksdagen tidigare beslutade skalan höjs med ytterligare 1
procentenhet i alla skikt och att skattepliktsgränsen sänks från 400 000 kr. till
300 000 kr. I det nya lägsta skiktet mellan 300 000 kr. och 400 000 kr. har
skatteuttaget satts till 1 %.

I partimotioner från m, nr. 91, från c, nr 100, och från fp, nr 86, yrkas
avslag på propositionen i denna del. Också i motion 60 av förste vice
talmannen Ingegerd Troedsson m.fl. (m), och i motion 106 av Erik
Hovhammar m. fl. (m, c, fp) yrkas avslag på förmögenhetsskattehöjningen.
Motionärerna i den förra motionen yrkar härutöver att riksdagen, med
ändring av sitt tidigare beslut avseende 1984 års förmögenhetstaxering,
återställer skalan till den nivå som gällde vid 1983 års taxering och att
riksdagen hos regeringen begär förslag att förmögenhetsskatten på arbetande
kapital upphävs med verkan fr. o. m. 1985 års taxering. I partimotionen
141 från vpk begär motionärerna, som anser förslaget i propositionen vara

SkU 1983/84:12

”alltför blygsamt”, skärpningar av den tillfälliga förmögenhetsskatten, som
ligger mellan 0,5 och 6 procentenheter över de i propositionen föreslagna. De
yrkar också att det skatteuttag som föreslås i propositionen skall gälla även
vid taxeringar efter år 1984.

Ett återkommande argument i de borgerliga motionerna är att den
tillfälliga förmögenhetsskattehöjningen kommer att få särskilt negativa
verkningar för småföretagen, eftersom dessa redan nu har påtagliga svårigheter
att täcka förmögenhetsskatten med avkastningen på sitt kapital. I
partimotionerna från c och fp och i motion 60 ifrågasätts dessutom om inte
skatteskärpningen strider mot det i grundlagen uppställda förbudet mot
retroaktiv lagstiftning. Motionärerna pekar i sammanhanget på att riksdagen
redan tidigare beslutat om en förmögenhetsskatteskärpning fr. o. m. taxeringsåret
1984 dvs. det år som den nu föreslagna tillfälliga skatteskärpningen
avser.

Skattepliktig förmögenhet skall enligt 2 § förmögenhetsskattelagen beräknas
med hänsyn till förhållanden vid utgången av beskattningsåret. Enligt 1 §
samma lag är ett beskattningsår alltid det kalenderår som närmast föregått
taxeringsåret. Skattepliktig förmögenhet vid 1984 års taxering skall således
bestämmas med utgångspunkt i förhållanden som gäller vid utgången av

1983. Med hänsyn härtill och då den nu aktuella propositionen bordlädes i
riksdagen den 26 oktober i år kan förslaget om skärpt förmögenhetsskatt vid
1984 års taxering inte anses utgöra retroaktiv skattelag i grundlagens mening.

Utskottet kan instämma i önskvärdheten av att förslag om skatteskärpningar
läggs fram i god tid före ikraftträdandet för att i möjligaste mån
undvika de särskilda problem som en snabb omställning i vissa fall kan
medföra för de skattskyldiga. Förslaget bör emellertid bl. a. bedömas mot
bakgrund av de åtstramningar som är aktuella för stora grupper i samhället
och ses som ett led i regeringens samlade program för att komma till rätta
med de samhällsekonomiska problemen.

I likhet med departementschefen finner utskottet att det inte minst av
fördelningspolitiska skäl är angeläget att den som har en förmögenhet får
avstå en del av de stora förmögenhetsökningar som uppstått under senare tid
till samhället. Med hänsyn härtill och då lagstiftningen enligt uttryckligt
uttalande av departementschefen enbart skall gälla vid 1984 års taxering,
anser utskottet sig böra biträda propositionen i denna del. Utskottet
avstyrker följaktligen bifall till alla de motionsyrkanden som innebär avslag
på förslaget om skärpt förmögenhetsskatt och till yrkandet i motion 60 om en
återgång till den förmögenhetsskatteskala som gällde vid 1983 års taxering.
Utskottet avstyrker också de enligt utskottets mening långtgående förslag till
ytterligare förmögenhetsskatteskärpningar som framställs i vpk:s partimotion
141 yrk. 3 och 4.

Vad särskilt angår yrkandet i motion 60 att arbetande kapital i familjeföretag
skall undantas från förmögenhetsskatt har yrkanden av samma innebörd
avstyrkts av utskottet vid upprepade tillfällen under senare år med hänvis -

SkU 1983/84:12

ning bl. a. till företagsskattekommitténs arbete. Utskottet vidhåller sin
ståndpunkt i denna fråga och avstyrker följaktligen bifall även till detta
motionsyrkande.

Den tillfälliga lagen om förmögenhetsskattehöjning bör enligt utskottets
mening kompletteras med en regel om skyldighet att avlämna självdeklaration.
Sådan skyldighet bör i enlighet med förslaget i propositionen och i
analogi med vad som nu gäller enligt taxeringslagen föreligga när den
skattskyldiges tillgångar vid 1983 års utgång haft ett värde överstigande
300 000 kr.

80/85-procentsregeln

Enligt den s. k. begränsningsregeln skall, då summan av en skattskyldigs
statliga inkomstskatt, förmögenhetsskatt, kommunala inkomstskatt och - i
förekommande fall - sjömansskatt överstiger ett s. k. spärrbelopp, det
sammanlagda skattebeloppet sättas ned med det överskjutande beloppet.
Spärrbeloppet skall, då 1982 års skattereform är fullt ut genomförd, dvs. vid
1986 års taxering, utgöras av summan av 50 % av den beskattningsbara
inkomsten, 25 % av underlaget för tilläggsbelopp upp till 45 basenheter och
30 % av samma underlag till den del det överstiger 45 basenheter. Enligt en
särskild regel får förmögenhetsskatten med tillämpning av begränsningsregeln
aldrig sättas ned med mera än skatten på halva förmögenheten.

Knut Wachtmeister och förste vice talmannen Ingegerd Troedsson yrkar i
motion 119 att sistnämnda bestämmelse inte skall vara tillämplig vid 1984 års
taxering. De begär också en snabbutredning av begränsningsregeln i syfte att
undvika de enligt deras mening konfiskatoriska effekter som bestämmelserna
i sin nuvarande utformning medför.

Ett bifall till förstnämnda yrkande skulle, såvitt utskottet kan bedöma,
innebära att förmögenhetsskatten i vissa fall skulle nedsättas även i
förhållande till den skatt som skall utgå enligt nu gällande skala. Detta kan
enligt utskottets mening inte anses fördelningspolitiskt acceptabelt. Inte
heller finns det enligt utskottets mening anledning att nu utreda frågan om
begränsningsregeln och dess utformning. Denna har med anledning av 1982
års skattereform fått ett annat innehåll än tidigare och man bör enligt
utskottets mening avvakta erfarenheterna av de nya bestämmelserna innan
man aktualiserar en ändring. Utskottet avstyrker därför bifall till motion 119.

Försäljningsskatten på motorfordon

Försäljningsskatt utgår på personbilar, på vissa lastbilar och bussar och på
motorcyklar. Skatten - före den 1 april 1978 en omsättningsskatt på
motorfordon - beräknas efter tjänstevikten. Ursprungligen var den beräknad
så att skatten schablonmässigt skulle motsvara ca 12 % av försäljningsvärdet.
Efter den senaste höjningen 1973 kom skatten att utgöra ca 11 % av

SkU 1983/84:12

fordonens pris i detaljhandeln.

Departementschefen framhåller att prisökningarna på motorfordon medfört
att försäljningsskattens andel av priset för vanliga typer av personbilar
sjunkit till f. n. ca 4-6 % och för motorcyklar och lyxbilar väsentligt mer. Det
förslag om en generell höjning av försäljningsskatten som läggs fram i
propositionen (bil.5.3) innebär att skatten höjs fr. o. m. den 1 januari 1984
med ca 40 % för personbilar, lastbilar och bussar och med ca 60 % för
motorcyklar.

I partimotionerna 86 från fp, 91 från m och 100 från c yrkas avslag på
propositionen även i denna del. Anledningen härtill är att partierna
motsätter sig förslag som innebär en höjning av det totala skattetrycket.

Det förhållandet att försäljningsskatten inte utgår i förhållande till värdet
av försäljningen har - som departementschefen framhåller - medfört att
skatten successivt minskat i betydelse. Förslaget i propositionen innebär inte
att skattens nivå i relation till försäljningsvärdet återställs. Det innebär
endast en försiktig uppräkning med hänsyn till penningvärdeutvecklingen.
Utskottet finner förslaget välmotiverat och tillstyrker därför propositionen.
Utskottet avstyrker således motionerna i denna del.

Skogsvårdsavgiften

Skogsvårdsavgift erläggs av den som beskattas för garantibelopp för
jordbruksfastighet och utgår vid 1984 års taxering med 5 o/oo av det taxerade
skogsbruksvärdet. I propositionen föreslås (bil. 7.4) att skogsvårdsavgiften
höjs till 8 o/oo fr. o. m. 1986 års taxering. För 1985 års taxering innebär
förslaget att avgiften blir 6,5 o/oo. Höjningen till 8 o/oo motsvarar ca 170
milj. kr. eller ungefär den del av bidragen till skogsbruket som enligt
propositionen f. n. inte är avgiftsfinansierad.

I motion 86 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp) och motion 100 av Thorbjörn
Fälldin m. fl. (c) yrkas avslag på propositionen i denna del. I den förra
motionen framhålls att det är bättre att dra ned utgiftsprogrammen än att
höja skogsvårdsavgiften. I den senare uttalas att skogsvårdsavgiften mer än
väl täcker anslagsbehovet för de ändamål som avgiften enligt fastlagda
principer skall finansiera. Arne Andersson i Ljung m. fl. (m) anser att redan
en avgift på 5 o/oo innebär ett överuttag och yrkar därför i motion 93 att
skogsvårdsavgiften sänks till 3 o/oo.

Som framgår av propositionen skall skogsvårdsavgiftsmedlen användas för
sådana ändamål som är till gagn för skogsbruket som sådant eller på sådant
sätt att alla skogsbrukare kan dra nytta av dem. Avgiften betraktas som
skogsägarnas bidrag till de allmänna insatserna i vid mening för det svenska
skogsbruket. Detta skall i princip vara självfinansierat. Utskottet instämmer
i departementchefens bedömning att den nuvarande avgiften inte är tillräcklig
för detta ändamål. Att skogsvårdsavgiften under senare tid finansierat
vissa insatser för skogsbruket med regionalpolitiska inslag ändrar inte denna

SkU 1983/84:12

bedömning. Härtill kommer att avgiften, som är avdragsgill vid inkomsttaxeringen,
för de flesta skogsägare torde ha begränsad ekonomisk betydelse.

Utskottet tillstyrker därför att avgiften höjs i enlighet med förslaget i
propositionen och avstyrker således motionerna även i denna del.

För den som har annat räkenskapsår än kalenderår får den föreslagna
höjningen av skogsvårdsavgiften inte omfatta tid som redan har förflutit.I
syfte att undvika att retroaktiva effekter uppkommer i sådana fall förordar
utskottet att äldre bestämmelser skall gälla till den del beskattningsåret
omfattar tid före den 1 januari 1984. Detta föranleder en ändring av
övergångsbestämmelserna till lagförslaget.

Övriga frågor

I partimotionerna 91 från moderata samlingspartiet och 100 från centern
har dragits upp vissa riktlinjer som enligt motionärerna bör gälla för
skattepolitiken. I moderatmotionen framhålls bl. a. att riskvilligt sparande
bör underlättas, reglerna för realisationsvinstbeskattning förenklas, förmögenhetsskatten
på produktivt sparande slopas och marginalskatterna bli
föremål för en reell och varaktig sänkning genom en fullständig indexreglering.
I centerpartiets motion uttalar motionärerna att skatt bör tas ut efter
bärkraft och att skattehöjningar inte kan accepteras annat än möjligen för att
omfördela skattetrycket och i samband med sänkning av andra skatter,
främst inkomstskatten. I båda motionerna understryks att förslag om en
särskild fastighetsskatt inte bör föreläggas riksdagen. Av folkpartiets motion
86 framgår att också folkpartiet ställer sig avvisande till en sådan skatt. Något
konkret yrkande har partiet dock inte ställt i detta sammanhang.

Av propositionen framgår att avsikten inte är att riksdagen nu skall pröva
frågan om en fastighetsskatt, och de allmänna uttalanden som departementschefen
gör i propositionen bör enligt utskottets mening inte föranleda att
riksdagen nu tar ställning i denna fråga. Flera av de övriga frågor som tas upp
i m: s och c: s motioner har utskottet behandlat redan tidigare vid detta
riksmöte eller kommer utskottet få anledning pröva i det fortsatta beredningsarbetet
under hösten. Även om utskottet kan ha förståelse för flera av
de synpunkter som förs fram i motionerna vill utskottet likväl understryka att
utrymme för skattelättnader f. n. torde vara utomordentligt begränsat. De
allmänna uttalanden om skattepolitikens inriktning som görs i motionerna
bör enligt utskottets mening inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Mot de till skatteutskottet hänvisade avsnitt av propositionen som
utskottet tidigare inte behandlat särskilt har utskottet inte funnit anledning
till erinran.

SkU 1983/84:12

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande förmögenhetsskatten

att riksdagen med anledning av proposition 1983/84:40 och
med avslag på motionerna 1983/84:60 yrkande 1, 1983/84:86
yrkande 9, 1983/84:91 yrkande 4 a, 1983/84:100 yrkande 14,
1983/84:106 och 1983/84:141 yrkandena 3 och 4 antar det vid
propositionen bilaga 5 fogade förslaget till lag om tillfällig
höjning av den statliga förmögenhetsskatten med den ändringen
att lagen erhåller följande såsom utskottets förslag betecknade
lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

Vid 1984 års av återstoden.

Vidare skall vid 1984 års taxering i
stället för vad som sägs i 22 § I mom.
4) taxeringslagen (1956:623) för sådan
skattskyldig som avses i första
stycket gälla, att deklaration till ledning
för egen taxering skall lämnas
utan anmaning om den skattskyldiges
tillgångar av den art som anges i 3 §
1 mom. lagen om statlig förmögenhetsskatt
vid 1983 års utgång haft ett
värde överstigande 300 000 kr.

2. beträffande arbetande kapital

att riksdagen avslår motion 1983/84:60 yrkande 2,

3. beträffande begränsningsregeln vid 1984 års taxering
att riksdagen avslår motion 1983/84:119 yrkande 1,

4. beträffande utredning om begränsningsregeln

att riksdagen avslår motion 1983/84:119 yrkande 2,

5. beträffande försäljningsskatt på motorfordon

att riksdagen med bifall till propositionen i denna del och med
avslag på motionerna 1983/84:86 yrkande 10, 1983/84:91
yrkande 4 b och 1983/84:100 yrkande 15 antar det vid propositionen
bilaga 5 fogade förslaget till lag om ändring i lagen
(1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon,

6. beträffande extra avdrag för folkpensionärer m. m.

att riksdagen med bifall till propositionen antar de vid propositionen
bilaga 5 fogade förslagen till

a. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

b. lag om ändring i taxeringslagen (1956:623),

SkU 1983/84:12

7, beträffande skogsvärdsavgiften

att riksdagen med anledning av propositionen och med avslag
på motionerna 1983/84:86 yrkande 23, 1983/84:93 yrkande 5
och motion 1983/84:100 yrkande 39 antar det vid propositionen
bilaga 7 fogade förslaget till lag om ändring i lagen (1946:324)
om skogsvårdsavgift med den ändringen att övergångsbestämmelserna
erhåller följande som utskottets förslag betecknade
lydelse:

Regeringens förslag

Denna lag träder i kraft den 1 juli

1984. Äldre bestämmelser gäller
fortfarande i fråga om avgift på
grund av 1984 och tidigare års taxering.
I fråga om 1985 års taxering
utgör promilletalet 6,5. Omfattar beskattningsåret
tid före den 1 juli 1983
får avgiften vid 1985 års taxering
dock inte beräknas till högre belopp
än som följer av äldre bestämmelser.

8. beträffande särskild fastighetsskatt och skattepolitikens inriktning att

riksdagen avslår motionerna 1983/84:91 yrkande 5 och
1983/84:100 yrkandena 13 och 52.

Stockholm den 29 november 1983

På skatteutskottets vägnar
RUNE CARLSTEIN

Närvarande: Rune Carlstein (s), Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c),
förste vice talmannen Ingegerd Troedsson (m), Olle Westberg (s), Hagar
Normark (s), Bo Lundgren (m), Ingemar Hallenius (c), Bo Forslund (s),
Egon Jacobsson (s), Karl Björzén (m), Kjell Johansson (fp), Anita Johansson
(s), Lars Hedfors (s)* och Anna Lindh (s).

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservationer

Förmögenhetsskatten (mom. 1)

1. Knut Wachtmeister (m), förste vice talmannen Ingegerd Troedsson (m),
Bo Lundgren (m) och Karl Björzén (m) anser

Utskottets förslag

Denna lag träder i kraft den 1 juli
1984. Äldre bestämmelser gäller
fortfarande i fråga om avgift på
grund av 1984 och tidigare års taxering.
I fråga om 1985 års taxering
utgör promilletalet 6,5. Till den del
beskattningsåret omfattar tid före den
1 januari 1984 beräknas avgiften enligt
äldre bestämmelser.

SkU 1983/84:12

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 13 med
”Skattepliktig förmögenhet” och slutar på s. 14 med ”300 000 kr.” bort ha
följande lydelse:

Förmögenhetsskatten för beskattningsåret 1983 (taxeringsåret 1984) höjdes
genom beslut av riksdagen förra hösten. Beslutet innebar höjningar med
icke oväsentliga belopp även i lägre förmögenhetsskikt. Den i propositionen
föreslagna tillfälliga höjningen för år 1983 med ytterligare en procentenhet i
samtliga fyra skikt och tillkomsten av ett nytt lägsta skikt med en skattesats
om en procentenhet kommer att särskilt hårt drabba ägare till och anställda i
mindre och medelstora företag, av vilka flertalet har sin förmögenhet
nedlagd i maskiner och anläggningstillgångar. För dessa företag har förmögenhetsskatten
redan före den av riksdagen senast beslutade höjningen
inneburit problem. Den ytterligare, mycket kraftiga skärpning som nu
föreslås och som i åtskilliga fall får en rent konfiskatorisk effekt, skärper
drastiskt kravet på avkastning före skatt och kommer därigenom att negativt
påverka företagens produktiva sparande och investeringsvilja. Även för
exempelvis villaägare utan andra tillgångar än hus med nedamorterade lån
kommer den tillfälliga skatten att få svåra konsekvenser.

Utskottet finner det anmärkningsvärt att regeringen ansett det lämpligt att
med knappt ett års mellanrum komma med förslag om två förmögenhetsskatteskärpningar
avseende en och samma taxering. I den proposition (1974:98)
som innehöll förslaget om att beskattningsåret vid förmögenhetsbeskattningen
alltid skulle vara det kalenderår som närmast föregått taxeringsåret
framhöll departementschefen att denna bestämmelse inte innebar att
förmögenhet som nedlagts i förvärvskälla där annat räkenskapsår än
kalenderår tillämpades skulle behöva värderas om, dvs. att bokslut skulle
behöva upprättas även per den 31 december. Man kunde - menade
departementschefen - anvisningsvis föreskriva att det ordinarie bokslutets
värden fick tillämpas under förutsättning att hänsyn togs till sådana
insättningar i eller uttag från förvärvskällan som inte påverkade resultatet
och skedde i tiden mellan bokslutsdagen och kalenderårets utgång eller - i
det fall räkenskapsåret utgick efter kalenderåret men före den 1 mars
taxeringsåret - mellan kalenderårets utgång och bokslutsdagen. Omdisponeringar
mellan bokslutet och den 31 december skulle enligt departementschefen
således inte behöva beaktas vid den förmögenhetsredovisning som
skedde per den 31 december.

Lagstiftaren har således ansett att företagare med brutna räkenskapsår
normalt skall kunna använda ordinarie värden per bokslutsdagen vid
förmögenhetsredovisningen. Detta innebär enligt utskottets mening att den
tillfälliga förmögenhetsskattehöj ningen i åtskilliga fall kommer att få tillbakaverkande
kraft.

Av det anförda framgår att utskottet anser förmögenhetsskatteförslaget
vara behäftat med så allvarliga brister i sak och formellt att det bör avvisas.
Utskottet biträder således avslagsyrkandena i motionerna 60, 86, 91,100 och

SkU 1983/84:12

106. Det anförda innebär att utskottet inte kan biträda de orealistiska förslag
om förmögenhetsskatteskärpningar som framförts i vpk-motionen 141. I
likhet med motionärerna i motion 60 anser utskottet däremot att skatten på
arbetande kapital i mindre och medelstora företag bör slopas. Utskottet
tillstyrker således nämnda motion i denna del.

dels att utskottet under mom. 1 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:60 yrkande 1, med
anledning av motionerna 1983/84:86 yrkande 9, 1983/84:91
yrkande 4 a, 1983/84:100 yrkande 14 och 1983/84:106 samt med
avslag på motion 1983/84:141 yrkandena 3 och 4

a) beslutar avslå det vid proposition 1983/84:40 fogade förslaget
till lag om tillfällig höjning av den statliga förmögenhetsskatten,

b) beslutar att statlig förmögenhetsskatt fr. o. m. 1984 års
taxering skall utgå med de belopp som gällde vid 1983 års
taxering och till följd härav antar följande

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt

Härigenom föreskrivs att 11 § 1 mom. lagen (1947:577) om statlig
förmögenhetsskatt skall ha nedan angivna lydelse

11 § 1 mom. Statlig förmögenhetsskatt skall för fysisk person, dödsbo,
utländskt bolag samt i 10 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt
angiven familjestiftelse utgöra:

när den beskattningsbara förmögenheten inte överstiger 600 000 kronor:
en procent av den del av den beskattningsbara förmögenheten, som
överstiger 400 000 kronor:

när den beskattningsbara förmögenheten överstiger
600 000 men inte 800 000 kr.: 2 000 kr. för 600 000 kr. och 1,5 % av
återstoden;

800 000 men inte 1 800 000 kr.: 5 000 kr. för 800 000 kr. och 2 % av
återstoden;

1 800 000 kr.: 25 000 kr. för 1 800 000 kr. och 2,5 % av återstoden;

Denna lag träder i kraft dagen efter den då lagen enligt uppgift på den
utkommit från trycket i Svensk författningssamling och tillämpas första
gången vid 1984 års taxering.

2. Stig Josefson (c), Ingemar Hallenius (c) och Kjell Johansson (fp) anser
under åberopande av motiveringen i reservation 1 att utskottet under mom. 1
bort hemställa

SkU 1983/84:12

att riksdagen med bifall till motionerna 1983/84:86 yrkande 9,
1983/84:91 yrkande 4 a, 1983/84:100 yrkande 14 och 1983/
84:106 samt med anledning av motion 1983/84:60 yrkande 1 och
med avslag på motion 1983/84:141 yrkandena 3 och 4 avslår det
vid proposition 1983/84:40 bilaga 5 fogade förslaget till lag om
tillfällig höjning av den statliga förmögenhetsskatten.

Arbetande kapital(mom. 2)

3. Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c), förste vice talmannen Ingegerd
Troedsson (m), Bo Lundgren (m), Ingemar Hallenius (c), Karl Björzén (m)
och Kjell Johansson (fp) anser under åberopande av motiveringen i
reservation 1 att utskottet under mom. 2 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:60 yrkande 2 hos
regeringen begär att förslag om upphävande av förmögenhetsskatten
på arbetande kapital i mindre och medelstora företag
föreläggs riksdagen i sådan tid att bestämmelser i ämnet kan
tillämpas fr. o. m. 1985 års taxering.

Begränsningsregeln vid 1985 års taxering (morn. 3)

4. Knut Wachtmeister, förste vice talmannen Ingegerd Troedsson, Bo
Lundgren och Karl Björzén (alla m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med ”Ett
bifall” och slutar med ”motion 119” bort ha följande lydelse:

Av vad utskottet tidigare anfört framgår att den tillfälliga förmögenhetsskattehöjningen
för inkomståret 1983 kan komma att få rent konfiskatoriska
effekter. För att detta i möjligaste mån skall kunna motverkas bör enligt
utskottets mening begränsningsregeln vid 1984 års taxering modifieras så att
bestämmelsen att full förmögenhetsskatt alltid skall utgå på halva förmögenheten
inte skall vara tillämplig. Utskottet tillstyrker således motion 119 i
denna del.

Som tidigare nämnts innebär förmögenhetsskatten redan nu problem för
åtskilliga mindre och medelstora företag. Utskottet finner det bl. a. därför
angeläget att begränsningsregeln snarast överses för att man skall kunna
undvika de orättvisa och ofta orimliga skattekonsekvenser som regeln i sin
nuvarande utformning ger upphov till. Utskottet biträder således även
utredningsyrkandet i motionen.

dels att utskottet under mom. 3 bort hemställa

att riksdagen under förutsättning av bifall till förslaget om
förmögenhetsskattehöjning för år 1983 och med bifall till
motion 1983/84: 119 yrkande 1 antar det vid propositionen
bilaga 5 fogade förslaget till lag om tillfällig höjning av den

SkU 1983/84:12

statliga förmögenhetsskatten med den ändringen att lagen
erhåller följande som reservanternas förslag betecknade lydelse: Utskottets

förslag Reservanternas förslag

Härigenom föreskrivs följande.

Vid 1984 av återstoden.

Vidare skall överstigande 300 000 kronor

Slutligen skall vid 1984 års taxering,
i stället för vad som sägs i 5 §
lagen (1970:172) om begränsning av
skatt i vissa fall, gälla att förmögenhetsskatten
får nedsättas med ett belopp
som överstiger skatten på halva
förmögenheten.

Denna lag Svensk författningssamling.

Utredning om begränsningsregeln (mom. 4)

5. Knut Wachtmeister, förste vice talmannen Ingegerd Troedsson, Bo
Lundgren och Karl Björzén (alla m) anser under åberopande av motiveringen
i reservation 3 att utskottet under mom. 4 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 119 yrkande 2 hos regeringen
begär en skyndsam utredning av begränsningsregeln i enlighet
med vad i motionen anförts,

Försäljningsskatt på motorfordon (mom. 5)

6. Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c), förste vice talmannen Ingegerd
Troedsson (m), Bo Lundgren (m), Ingemar Hallenius (c), Karl Björzén (m)
och Kjell Johansson (fp) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på sid. 15 som börjar med ”Det
förhållandet” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill i och för sig inte bestrida att försäljningsskatten på bilar
successivt minskat i betydelse under senare år. Eftersom det totala skattetrycket
det senaste året höjts kraftigt utgör enligt utskottets mening denna
omständighet inte något skäl för att nu höja även denna pålaga.

De kostnadsökningar som drabbat bilismen i form av ständiga bensinprishöjningar
och de fördyringar i övrigt devalveringen medfört för nybilköparna
gör också att utskottet anser tidpunkten för en höjning av försäljningsskatten
på bilar illa vald. Utskottet tillstyrker därför motionerna och avstyrker
propositionen i denna del.

SkU 1983/84:12

dels att utskottet under morn. 5 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1983/84:86 yrkande 10,
1983/84:91 yrkande 4 b och 1983/84:100 yrkande 15 avslår det
vid propositionen bilaga 5 fogade förslaget till lag om ändring i
lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon

Skogsvårdsavgiften (mom. 7)

7. Knut Wachtmeister, förste vice talmannen Ingegerd Troedsson, Bo
Lundgren och Karl Björzén (alla m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på sid. 15 med ”Sorn
framgår” och slutar på s. 16 med ”till lagförslaget” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det angeläget att skogsvårdsavgiften inte
utvecklas till en ren skatt avsedd att allmänt finansiera statens utgifter, den
får inte heller utformas så att den kommer att medverka till en ekonomisk
omfördelning mellan olika skogsägarkategorier eller regioner. I stället bör
den användas för insatser som kommer hela skogsbruket till del. Någon
uttaxering därutöver bör inte förekomma.

Enligt utskottets mening innebär redan den nu utgående skogsvårdsavgiften
ett överuttag. Ett uttag om 3 promille av skogsbruksvärdet torde vara till
fyllest för att väl täcka de kostnader avgiftsmedlen är avsedda att finansiera.

Utskottet tillstyrker därför motion 93 i denna del.

dels att utskottet under mom. 7 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:93 yrkande 5, med
anledning av motionerna 1983/84:86 yrkande 23 och 1983/
84:100 yrkande 39 samt med avslag på propositionen beslutar
anta det vid propositionen bilaga 7 fogade förslaget till lag om
ändring i lagen (1946:324) om skogsvårdsavgift med den
ändringen att i 1 § ordet ”åtta” ersätts med ”tre”.

8. Stig Josefson (c), Ingemar Hallenius (c) och Kjell Johansson (fp) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 15 med ”Sorn
framgår” och slutar på s. 16 med ”till lagförslaget” bort ha följande lydelse:

Skälet till den i propositionen föreslagna höjningen av skogsvårdsavgiften
anges vara att intäkterna utan en sådan höjning skulle understiga utgifterna
för skogsvårdande åtgärder med ca 170 milj. kr. Om så skulle vara fallet hade
det enligt utskottets mening varit lämpligare att dra ned utgiftsprogrammen
med motsvarande belopp. I själva verket är det så att den nuvarande
skogsvårdsavgiften mer än väl täcker anslagsbehovet för de ändamål avgiften
enligt fastlagda principer skall användas för. Förslaget om höjning av
skogsvårdsavgiften bör därför avslås.

SkU 1983/84:12

dels att utskottet under mom. 7 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1983/84:86 yrkande 23 och
1983/84:100 yrkande 39 samt med anledning av motion 1983/
84:93 yrkande 5 avslår det vid propositionen bilaga 7 fogade
förslaget till lag om ändring i lagen (1946:324) om skogsvårdsavgift,

minab/gotab Stockholm 1983 77357