SfU 1983/84:27

Socialförsäkringsutskottets betänkande
1983/84:27

om mottagandet av flyktingar och asylsökande m. m. (prop. 1983/
84:124, bilagal) samt anslag till Invandring m.m. (prop. 1983/
84:100)
Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande dels proposition 1983/84:124 om
mottagandet av flyktingar och asylsökande m. m. såvitt avser bilaga 1, dels
proposition 1983/84:100, bilaga 12 Arbetsmarknadsdepartementet, litt.D.
Invandring m. m.

I proposition 124 föreslås att det statliga ansvaret för överföring och
mottagande av flyktingar i Sverige fr. o. m. den 1 januari 1985 förs över från
arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) till statens invandrarverk (SIV). Vidare
föreslås ett ökat statligt ansvar för mottagande av asylsökande. SIV får i
uppdrag att träffa överenskommelser med kommuner om mottagande av
asylsökande och flyktingar mot statlig ersättning.

Organiserat överförda flyktingar skall enligt förslaget tas emot 2-4 veckor
på en statlig mottagningsförläggning. Därefter skall de erbjudas bostad i en
kommun med vilken SIV träffat överenskommelse och där få svenskundervisning
och annan introduktion i det svenska samhället.

Utlänningar som söker asyl i samband med inresan till Sverige bör normalt
tas emot i en statlig utredningsförläggning i upp till fyra veckor medan
utredning sker i asylärendet. Därefter anvisas de bostad i en kommun som
SIV träffat överenskommelse med.

Kommuner som enligt överenskommelse med SIV tar emot asylsökande
och flyktingar får enligt förslaget utöver ersättning för ekonomiskt bistånd i
form av generell ersättning en schablonmässigt beräknad engångsersättning
för varje flykting resp. asylsökande.

Proposition 124 innehåller också vissa anslagsfrågor. Dessa behandlas i
samband med anslagsfrågor i proposition 100.

Med anledning av proposition 124 har väckts fem motioner, 1983/84:2701
(s), 1983/84:2702 (s), 1983/84:2703 (vpk), 1983/84:2704 (c) och 1983/84:2705
(fp). Utskottet avstyrker bifall till motionerna och till motion 1983/84:1195
(m) om mottagningen av flyktingar på Arlanda. Reservationer har avgivits av
vpk-ledamoten till förmån för motion 1983/84:2703 (res. 1 och 3) och av
centerledamöterna till förmån för motionerna 1983/84:2701 och 1983/
84:2704 (res. 2).

I anslutning till förslagen i propositionerna 100 och 124 om anslag till
Invandring m. m. behandlar utskottet följande motioner väckta under den
allmänna motionstiden 1983/84.

1 Riksdagen 1983/84.11 sami. Nr27

SfU 1983/84:27

1983/84:730 (vpk) om invandrarpolitiken,

1983/84:1203 (s) om samordnad tolkförmedling,

1983/84:1582 (s) (delvis) om förstärkta resurser till statens invandrarverk,
1983/84:2085 (c) om ersättningen till kommunerna för hjälp till utländska
medborgare och
1983/84:2531 (c) om invandrarpolitiska åtgärder.

Utskottet godtar regeringens förslag till medelsberäkning under avsnittet
Invandring m. m. för budgetåret 1984/85 enligt följande:

Statens invandrarverk 56 657 000 kr.

Åtgärder för flyktingar 185 750 000 kr.

Åtgärder för invandrare 16 280 000 kr.

Översättningsservice 500 000 kr.

Överföring och mottagning av flyktingar m. m 24 250 000 kr.

Ersättning till kommunerna för åtgärder för flyktingar

m. m 202 000 000 kr.

Summa 485 437 000 kr.

Utskottets ställningstagande i anslagsfrågorna medför att motionerna 730
(vpk), 2085 (c) och 2531 (c) avstyrks. Utskottet avstyrker vidare bifall till
motion 1203 (s) och motion 1582 (s) i behandlad del. Reservationer har
avgivits av centerledamöterna till förmån för motion 1983/84:2531
yrkandena 2 och 3 (res. 4 och 6) och motion 1983/84:2085 (res. 7).
Vpk-ledamoten har avgivit reservation till förmån för motion 1983/84:730
(res. 5). Särskilt yttrande har avgivits av centerledamöterna.

Propositionerna
Proposition 1983/84:100

TIONDE HUVUDTITELN

Regeringen har i proposition 1983/84:100, bil. 12 (arbetsmarknadsdepartementet)
under litt. D. Invandring m. m. föreslagit riksdagen att
(D1) till Statens invandrarverk för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag
av 53 680 000 kr.,

(D2) till Åtgärder för flyktingar för budgetåret 1984/85 anvisa ett
förslagsanslag av 202 625 000 kr.,

(D3) till Åtgärder för invandrare för budgetåret 1984/85 anvisa ett
reservationsanslag av 16 280 000 kr.,

(D 4) till Översättningsservice för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag
av 500 000 kr.

SfU 1983/84:27

Proposition 1983/84:124

I proposition 1983/84:124 (bil. 1) har regeringen (arbetsmarknadsdepartementet)
föreslagit riksdagen att

1. godkänna de riktlinjer för mottagandet av flyktingar och asylsökande
som förordats i propositionen,

2. godkänna förslaget om överföring av det statliga ansvaret för flyktingmottagandet
till statens invandrarverk,

3. godkänna de riktlinjer för ersättning till kommunerna för åtgärder för
flyktingar, som förordats i propositionen,

4. bemyndiga regeringen att vidta de övergångsåtgärder och åtgärder i
övrigt som behövs för att den organisation av flyktingmottagandet som
förordats skall kunna genomföras,

5. till Statens invandrarverk för budgetåret 1984/85 utöver i proposition
1983/84:100, bil. 12, föreslaget förslagsanslag anvisa ytterligare 2 977 000
kr.,

6. till Åtgärder för flyktingar, med ändring av vad som föreslagits i
proposition 1983/84:100, bil. 12 anvisa ett förslagsanslag av 185 750 000 kr.,

7. till Överföring och mottagning av flyktingar m. m. för budgetåret
1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 24 250 000 kr. (nytt anslag),

8. till Ersättning till kommunerna för åtgärder för flyktingar m. m. anvisa
ett förslagsanslag av 202 000 000 kr. (nytt anslag).

Utskottet har berett socialutskottet tillfälle att yttra sig över proposition
124 bil. 1 jämte de motioner som väckts i anslutning till propositionen.
Yttrandet har fogats till betänkandet som bil. 1.

Proposition 124 bil. 2 behandlas av socialutskottet i betänkandet SoU
1983/84:28.

Motioner

Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1983/84

I motion 1983/84:730 av Lars Werner m. fl. (vpk) föreslås

1. att riksdagen med ändring i proposition 1983/84:100, bil. 12, Arbetsmarknadsdepartementet
D 3. Åtgärder för invandrare, beslutar anvisa
ytterligare 2 020 000 kr. avseende bidrag till invandrar- och minoritetsorganisationers
verksamhet och 900 000 kr. avseende bidrag till avgränsade
projekt m. m. utöver regeringens förslag,

2. att riksdagen med ändring i proposition 1983/84:100, bil. 12, Arbetsmarknadsdepartementet
D 3. Åtgärder för invandrare, beslutar anvisa
3 000 000 kr. utöver regeringens förslag avseende informationsinsatser inom
folkrörelserna.

I motion 1983/84:1195 av Gunnel Liljegren m.fl. (m) hemställs att
riksdagen hos regeringen anhåller om åtgärder i enlighet med motionen för
att lösa problemen med flyktingmottagningen på Arlanda.

1 * Riksdagen 1983184.11 sami. Nr27

SfU 1983/84:27

I motion 1983/84:1203 av Erkki Tammenoksa (s) hemställs att riksdagen
hos regeringen anhåller om en översyn i syfte att samordna tolkservice
mellan statliga myndigheter och resp. kommuner.

I motion 1983/84:1582 (delvis) av Hans Göran Franck m. fl. (s) hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om ytterligare heltidstjänster för handläggning av uppehållstillstånd
m. m. (Motionen i övrigt behandlas i betänkandet SfU 1983/84:30.)

I motion 1983/84:2531 av Karin Andersson m. fl. (c) hemställs

1. att riksdagen beslutar att statens invandrarverk också under nästa
budgetår får en temporär förstärkning på tillståndsbyrån, vilket innebär en
ökning av anslaget D 1 Arbetsmarknadsdepartementet med 400 000 kr.,

2. att riksdagen beslutar att för bidrag till invandrar- och minoritetsorganisationer
(bilaga 12 D 3) genom omdisponeringar anvisa ett i förhållande till
regeringens förslag förhöjt anslag med 695 000 kr. för budgetåret 1984/85,

3. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad som
anförts beträffande stöd till invandrarkvinnornas organisationsarbete, utbildning
och riktad information.

Motion överlämnad från socialutskottet, vackt under den allmänna motionstiden
1983/84

I motion 1983/84:2085 (motivering i 1983/84:2531) av Karin Andersson
m. fl. (c) hemställs att riksdagen beslutar att anslaget Ersättningar till
kommunerna för hjälp till utländska medborgare (Socialdepartementet,
bil. 7, J 6) för budgetåret 1984/85, i förhållande till regeringens förslag, sänks
med 1 000 000 kr.

Motioner väckta med anledning av proposition 1983/84:124

I motion 1983/84:2701 av Karl-Erik Svartberg (s) och Thure Jadestig (s)
hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om frivilligorganisationernas möjligheter att bistå flyktingar
i Sverige.

I motion 1983/84:2702 av Lars Hedfors (s) och Kjell Nilsson (s) hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om möjligheterna att i förhållande till föreliggande förslag öka förläggningsvistelsen
för vissa organiserat överförda flyktingar.

I motion 1983/84:2703 av Lars Werner m. fl. (vpk) föreslås

1. att riksdagen med ändring i proposition 1983/84:124 som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförs om riktlinjer för mottagande av
flyktingar och asylsökande,

2. att riksdagen med ändring i proposition 1983/84:124 som sin mening ger

SfU 1983/84:27

regeringen till känna vad i motionen anförs om ersättning till kommunerna
för åtgärder för flyktingar.

I motion 1983/84:2704 av Rune Backlund (c) och Karin Andersson (c)
hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om den schabloniserade ersättningen till kommunerna för
omhändertagande av flyktingar och asylsökande.

I motion 1983/84:2705 av Kenth Skårvik (fp) och Elver Jonsson (fp)
hemställs

1. att riksdagen beslutar att godkänna förslaget om överföring av det
statliga flyktingmottagandet till statens invandrarverk,

2. att riksdagen beslutar hos regeringen begära att en utvärdering av hur
överförandet till kommunerna har utvecklats fram till den 1 juli 1986
redovisas för riksdagen, samt

3. att riksdagen beslutar att uttala sig för att vistelsetiden i förläggningen
måste kunna anpassas till olika flyktinggruppers och individers behov.

Utskottet

Mottagning och omhändertagande av flyktingar m. m. (prop. 1983/84:124)

Nuvarande ordning

Regeringen fastställer varje år en flyktingkvot för överföring av flyktingar
till Sverige. Uttagningen sker i samråd med FN:s flyktingkommissariat. Den
organiserade överföringen av flyktingar omfattade under budgetåret 1982/83
drygt 1 300 personer.

Flyktingarna erbjuds vid inresan till Sverige inkvarteringar i förläggningar
som drivs av arbetsmarknadsstyrelsen (AMS). Under förläggningstiden får
flyktingen mat, husrum, kläder och sjukvård samt social rådgivning m. m.
Syftet med förläggningsvistelsen är att ge flyktingen en möjlighet att
återhämta sig fysiskt och psykiskt samt att underlätta anpassningen till det
svenska samhället. Ett annat syfte är att förbereda flyktingen för ett arbete
och en utbildning.

Permanenta mottagningsförläggningar finns i Flen, Alvesta, Moheda och
Hallstahammar. Därutöver finns tillfälliga förläggningar i Surahammar,
Oxelösund och Perstorp.

Flyktingen tas som regel om hand i 6-7 månader på förläggning. En tid
efter ankomsten till förläggningen påbörjas en kartläggning av de vuxna
flyktingarnas yrkes- och utbildningsbakgrund. Successivt ges arbetsmarknads-,
yrkes- och studievägledning.

AMS ansvar för flyktingen kvarstår till dess kvotflyktingens försörjning
kunnat ordnas på annat sätt. I samband med att flyktingen genom s.k.
arbets-, utbildnings- eller socialplacering flyttar in i en kommun tar

SfU 1983/84:27

kommunen i princip över ansvaret på samma sätt som för andra kommuninvånare.

Under budgetåret 1982/83 jämställdes nära 4 000 enskilt inresta utlänningar
med överförda flyktingar.

Enskilt hitresta flyktingar som ansökt om uppehålls- och arbetstillstånd
(asylsökande) får i regel vänta förhållandevis lång tid innan deras ansökan
behandlas och avgörs. Under väntetiden har asylsökanden inte rätt att ta
arbete. Det är därför i regel vistelsekommunens socialförvaltning som
anskaffar bostad och som genom socialbidrag svarar för uppehälle och
boende. Efter det att flyktingen erhållit uppehålls- och arbetstillstånd får
denne i allmänhet s. k. enskild kvartering, varmed menas att länsarbetsnämnden
svarar för flyktingens hyreskostnader och uppehälle samt ger dem i
huvudsak samma förmåner som utgår till flyktingar i mottagningsförläggning.

Föreslagna riktlinjer för mottagande av flyktingar och asylsökande

I propositionen föreslås att organiserat överförda flyktingar skall tas emot
2-4 veckor på en statlig mottagningsförläggning. Därefter skall flyktingen
erbjudas bostad i en kommun med vilken invandrarverket träffat överenskommelse
och där få svenskundervisning och annan introduktion i det
svenska samhället.

Förläggningen är avsedd att fungera som en mottagningssluss. Under
förläggningstiden skall normalt inte svenskundervisning och samhällsinformation
för vuxna eller skolundervisning för barnen påbörjas. Under
förläggningsvistelsen skall däremot flyktingen erbjudas en hälsoundersökning
och i mån av behov få personlig utrustning (t. ex. kläder för årstiden) och
en grundläggande information om det fortsatta mottagandet. Vidare skall
utredning om lämplig bostadsort och ingående diskussion med flyktingen
härom äga rum innan erbjudande om bosättning i kommun lämnas. Nämnda
åtgärder beräknas kunna klaras av inom 2-4 veckor i normalfallet.

Utlänning som söker asyl i samband med inresan till Sverige skall enligt
propositionen normalt tas emot i en statlig utredningsförläggning i upp till
fyra veckor. Därefter anvisas bostad i en kommun med vilken invandrarverket
träffat överenskommelse. Den utlänning som söker asyl först efter en tids
vistelse i landet föreslås normalt kunna erbjudas bostad och socialt stöd i
vistelsekommunen under väntetiden.

Under vistelsen i utredningsförläggningen skall det fortsatta mottagandet
planeras. Vidare skall information lämnas om hur prövningen av tillståndsärenden
går till, vilka regler som gäller för asylsökande och vad som händer
under väntetiden. Det bör enligt propositionen vara möjligt att normalt
genomföra utredningen i tillståndsärendet och finna en lämplig bostadsplacering
inom några veckor. Ett mål bör enligt förslaget vara att förläggningstiderna
inte skall överstiga fyra veckor. Det är också önskvärt, framhålls det

SfU 1983/84:27

vidare, att invandrarverkets beslut i tillståndsärendet kan fattas inom denna
tid.

De överenskommelser invandrarverket skall träffa med enskilda kommuner
om mottagandet av såväl vissa flyktingar som asylsökande skall enligt
propositionen ange det ungefärliga antal personer som kommunen skall
ställa bostad till förfogande åt och i övrigt ta emot i planmässiga former under
en angiven period. Invandrarverket skall så långt det är möjligt verka för att
kommunerna får ta emot det antal flyktingar och asylsökande som anges i
överenskommelsen.

I propositionen föreslås vidare att invandrarverket övertar de permanenta
mottagningsförläggningarna i Alvesta, Moheda och Hallstahammar samt att
invandrarverket driver en fast utredningsförläggning för asylsökande i Flen.
AMS föreslås svara för avvecklingen av den permanenta mottagningsförläggningen
för flyktingar i Flen och av de tillfälliga förläggningar som är i drift.
Vidare föreslås att länsarbetsnämndernas särskilda verksamhet med omhändertagande
av flyktingar i enskild inkvartering avvecklas.

I motion 2703 av Lars Werner m. fl. föreslås att riksdagen ger regeringen
till känna vad som anförts i motionen om riktlinjer för mottagandet av
flyktingar och asylsökande (yrkande 1). Motionärerna framhåller bl. a. att
förslaget i propositionen innebär en hård styrning av flyktingars och
asylsökandes bosättning i olika kommuner i landet och att det föreslagna
systemet därför inte lämnar några valmöjligheter alls för den enskilde
flyktingen/asylsökanden. Motionärerna anför vidare bl. a. att koncentrationen
av flyktingar till vissa orter har många fördelar som inte bör underskattas
t. ex. när det gäller möjligheten för kommunen att erbjuda utbildning och
modersmålsundervisning på ett effektivt och billigt sätt. Motionärerna pekar
vidare särskilt på föreningsverksamhetens betydelse för de politiska flyktingarna.
Möjligheten att bedriva föreningsverksamhet är enligt motionärerna av
minst lika stor betydelse som tillgången på bostäder när det gäller placeringen
av utlänningarna i olika kommuner. Motionärerna anser också att det
finns en risk för att flyktingmottagandet förvandlas till ett bostadspolitiskt
instrument som främst syftar till att fylla tomma lägenheter som finns i olika
kommuner. Vidare innebär förslaget i propositionen enligt motionärerna att
kommunerna kan vägra social hjälp och stöd till flyktingarna med hänvisning
till statligt erbjudande om bostad och service i annan kommun. Detta
utesluter, anser de, helt flyktingarnas valmöjligheter och kan därför inte
accepteras.

Som socialutskottet anfört i sitt yttrande har den oreglerade invandringen
inneburit särskilda påfrestningar för vissa regioner och kommuner med
många invandrare. Kommunerna har inte kunnat planera för de åtgärder
som behövs och har därigenom fått svårigheter att klara mottagandet.
Särskilt bostadsfrågan har varit svårlöst. Spontaninvandringen har även
inneburit ekonomiska påfrestningar för kommunerna. Kommuner med ett

SfU 1983/84:27

stort antal etniska grupper har vidare sorn regel haft väsentligt svårare att ge
fullgod service än andra kommuner.

Förslaget i propositionen innebär att stat och kommun i samverkan skall
svara för flyktingverksamheten. Syftet därmed är bl. a. att skapa förutsättningar
för en ökad solidaritet mellan olika kommuner. I linje härmed föreslås
bl. a. ett huvudansvar för staten för att de som väntar på uppehålls- och
arbetstillstånd tas om hand i ordnade former. Detta anses viktigt inte minst
med hänsyn till den ojämna fördelningen av ansvar och kostnader som i dag
föreligger mellan olika kommuner. Genom de överenskommelser som
invandrarverket träffar med kommunerna förutsätts även att tillgången på
bostäder skall kunna tryggas. Förslaget är vidare utformat på ett sådant sätt
att utlänningen ges möjlighet att bosätta sig permanent i mottagningskommunen
om han tillåts stanna i landet.

Utskottet delar den i propositionen redovisade ståndpunkten att samhället
måste ha möjlighet att i ett tidigt skede påverka var utlänningen skall
tillbringa väntetiden. Syftet därmed är att avlasta särskilt hårt ansträngda
kommuner. Den ökade spridning som på sikt eftersträvas blir därvid
beroende på olika omständigheter som tillgången på bostäder, arbetstillfällen,
utbildningsmöjligheter, lokala erfarenheter av invandring, individuella
önskemål m. m. Därigenom uppnås inte bara en ökad spridning inom landet
utan även inom redan invandrartäta regioner. Förslaget innebär vidare att
kommunerna i samverkan med staten, invandrarverket, bereds tillfälle att
bygga upp ett ändamålsenligt kommunalt flyktingmottagande. Kommunerna
erbjuds också en rimlig möjlighet att påverka den egna flyktingverksamhetens
omfattning och inriktning alltefter lokala förhållanden och förutsättningar.
Förslaget innebär därutöver även ett klart bättre utnyttjande av
landets samlade resurser i fråga om flyktingmottagande.

I propositionen framhålls särskilt att stor hänsyn skall tas till individuella
önskemål om bosättning. Föredragande statsrådet utgår från att det vid
erbjudandet av bostad och mottagande i planerade former kommer att kunna
tas så stora hänsyn till individuella önskemål och behov att erbjudandena
över lag kommer att accepteras av de tillståndssökande. Det är självklart,
anför statsrådet vidare, att den som har sin familj i en kommun eller har
någon annan stark anknytning till en viss kommun inte bör erbjudas bostad
på annat håll. Erfarenheterna visar emellertid att en stor del av de
asylsökande inte har någon nära anknytning till någon särskild kommun.
Även dessa bör emellertid enligt statsrådet som regel - om de så önskar -erbjudas bostad i en kommun som tar emot landsmän eller där det redan
tidigare finns landsmän. Även i den mera övergripande planeringen skall
hänsyn tas till kommunernas förutsättningar att ta emot olika etniska
grupper.

I linje med det anförda ligger att stor hänsyn vid erbjudandet av bostad
även kommer att tas till sådana individuella önskemål som närhet till
förenings-, kultur- och fritidsaktiviteter m. m. samt att invandrartäta kom -

SfU 1983/84:27

muners fördelar kommer att tas till vara på ett adekvat sätt i planeringen av
det kommunala flyktingmottagandet. I sistnämnda hänseende har socialutskottet
i sitt yttrande pekat på de ökade möjligheter att organisera särskilda
insatser för olika invandrargrupper som invandrartätheten kan innebära
samt att invandrarna får det lättare att hålla kontakter inom den egna
gruppen, vilket är av betydelse för inte minst politiska flyktingar som ofta
avser att så snart ske kan återvända till sitt hemland.

Det finns med hänsyn till det anförda enligt utskottets mening inte
anledning att befara att den statliga styrning av flyktingmottagandet som
föreslås kommer att gå ut över den enskilde flyktingens/asylsökandens reella
valfrihet när det gäller bosättningsort. Såsom redogjorts för i det föregående
är vidare tillgången till bostäder endast en av flera omständigheter som skall
beaktas vid erbjudandet av bosättningskommun.

När det gäller socialtjänstens ansvar framhåller socialutskottet att några
undantagsbestämmelser i socialtjänstlagen inte finns för flyktingar, asylsökande
och andra som tillfälligt vistas här i landet. Socialtjänstens ansvar är
således detsamma gentemot dessa grupper som gentemot alla andra.
Beträffande innehållet i biståndet anför socialutskottet bl. a. att frågor om
bistånd måste bedömas efter vanliga regler men att det är naturligt att inte
igångsätta t. ex. långsiktiga insatser för att anpassa en asylsökande till det
svenska samhället innan man vet om vederbörande kommer att få tillstånd
att stanna här. Den omständigheten att någon inte har uppehållstillstånd,
anför socialutskottet vidare, kan inte i sig åberopas som grund för att vägra
bistånd eller för att ge bistånd på lägre nivå än eljest.

Med det anförda får motion 1983/84:2703 (yrkande 1) anses besvarad.

I propositionen föreslås, som redogjorts för i det föregående, att organiserat
överförda flyktingar skall tas emot i en statlig mottagningsförläggning 2-4
veckor. Avsikten är att förläggningstiden för flyktingar skall bli kort och att
endast ett fåtal åtgärder skall vidtas under denna tid. Även i framtiden kan
det dock enligt propositionen i vissa fall bli nödvändigt med längre tids
vistelse i förläggning. Det kan t. ex. gälla flyktingar med särskilda behov, som
kan vara svåra att tillgodose i normalt boende. Föredragande statsrådet är
dock av den uppfattningen att det endast i undantagsfall skall behövas långa
förläggningsvistelser av detta skäl.

Längre förläggningsvistelser än föreslagen normaltid kan enligt propositionen
också bli aktuella dels övergångsvis innan invandrarverket hunnit
träffa överenskommelser med så många kommuner om flyktingmottagandet
att det täcker det normala behovet, dels om flyktingkvoten med kort varsel
behöver ökas med hänsyn till särskilda händelser och förhållanden utanför
vårt land. Beträffande handikappade flyktingar kan det också enligt propositionen
vara lämpligt med någon längre förläggningsvistelse för dessa med
hänsyn till att man bättre skall kunna planera vård- och behandlingsinsatser
på inflyttningsorten.

SfU 1983/84:27

Två motioner tar upp frågan om förläggningsvistelsens längd. I motion
2702 av Lars Hedfors och Kjell Nilsson begärs att förläggningsvistelsen för
vissa organiserat överförda flyktingar förlängs till 3-4 månader för sådana
flyktingar som kommer från kulturer som skiljer sig helt från vårt lands.
Motsvarande bör enligt motionärerna gälla för flyktingar med fysiska och
psykiska problem till följd av t. ex. tortyr eller lång fängelsevistelse. Även i
motion 2705 av Kenth Skårvik och Elver Jonsson begärs att vistelsetiden i
förläggningen anpassas till olika flyktinggruppers och individers behov
(yrkande 3). Enligt motionärerna måste stor flexibilitet och anpassning till
individuella förhållanden vara möjlig under en rätt lång tid.

Utskottet delar uppfattningen att den föreslagna förläggningsvistelsetidens
längd om 2-4 veckor är tillräcklig i flertalet fall men att det bör finnas
möjlighet för invandrarverket att förlänga vistelsen när det individuella
behovet motiverar detta. Såsom socialutskottet framhållit bör systemet
medge en viss flexibilitet för att åstadkomma ett bättre mottagande för
flyktingar som av olika skäl behöver en längre övergångstid innan utflyttning
till eget boende sker. Utskottet förutsätter för sin del att en särskild
varsamhet med utslussningen till en kommun iakttas i de fall flyktingen har
fysiska och psykiska problem till följd av tortyr m. m. som kräver särskild
vård och behandling. Det är vidare av utomordentligt stor betydelse att
utslussningen till kommunerna från mottagningsförläggningarna och därmed
förläggningstiderna övergångsvis anpassas till den takt varmed mottagningsresursema
byggs upp ute i kommunerna och att övergången till det
föreslagna flyktingmottagandet sker med omsorg och varsamhet så att
flyktingarna tillförsäkras minst samma standard ute i kommunerna som den
som i dag kan erbjudas i mottagningsförläggningarna.

Utskottet anser sålunda att de synpunkter motionärerna framfört och vilka
utskottet i allt väsentligt delar bör kunna tillgodoses genom en flexibel
tillämpning anpassad till individuella förhållanden inom ramen för de i
propositionen föreslagna riktlinjerna.

Med det anförda får motionerna 2702 och 2705 (yrkande 3) anses
tillgodosedda.

Utskottet behandlar i detta sammanhang även motion 1195 av Gunnel
Liljegren m. fl. I motionen hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller
om åtgärder i enlighet med motionen för att lösa problemen med flyktingmottagningen
på Arlanda. Motionärerna anför bl. a. att staten för att kunna
hålla förhör med nyanlända presumtiva flyktingar bör kunna tillhandahålla
en förläggning i närheten av Arlanda, där polisen skall kunna göra sina
utredningar. Vistelsen bör enligt motionärerna inte behöva vara mer än två
veckor varefter de bör kunna hänvisas till t. ex. de reguljära flyktinganläggningama
eller i övrigt bosätta sig där de har möjlighet. Motionärerna
framhåller vidare bl. a. att detta skulle innebära en rationell hantering av
flyktinginvandringen och innebära stora besparingar, totalt sett, i en mycket
personalkrävande funktion.

SfU 1983/84:27

Flertalet av de asylsökande som kommer via Arlanda inkvarteras i dag
direkt efter ankomsten vid den mottagningssluss som finns i Märsta och drivs
av Sigtuna kommun med stöd av särskild statlig ersättning. Denna mottagningssluss
har f. n. en fast kapacitet på ca 60 platser.

T. o. m. år 1982 var det i huvudsak en uppgift för Sigtuna kommun att efter
det första mottagandet vid mottagningsslussen även svara för den fortsatta
inkvarteringen under hela den tid frågan om uppehållstillstånd prövades.
Detta innebar stora problem för kommunen. Som en följd härav och ökad
tillströmning av asylsökande bemyndigade regeringen i december 1982 AMS
att som en temporär insats erbjuda inkvartering i statlig regi för asylsökande
som kommer till Arlanda flygplats.

Genom propositionen kommer invandrarverket att få ett ledningsansvar
för verksamheten vid mottagningsslussen i Märsta i samband med att verket
får huvudansvaret för flyktingmottagningen, dvs. den 1 januari 1985.

I propositionen anförs att det mot bakgrund av att Arlanda flygplats är den
mest frekventa inreseplatsen är viktigt att det finns en mottagningskapacitet i
anslutning till Arlanda. Mottagningsslussen i Märsta behövs därför liksom
f. n. som en buffert där de asylsökande tas emot direkt efter ankomsten. Om
inte tillströmningen är så stor att hela mottagningsslussen behövs som buffert
bör den enligt propositionen också kunna fungera som utredningsförläggning.
Dimensioneringen av mottagningsslussen i Märsta och det eventuella
behovet av ytterligare mottagningsresurser på andra inreseorter än Arlanda
skall enligt propositionen utredas ytterligare av invandrarverket.

Med det anförda anser utskottet att syftet med motion 1195 är tillgodosett.

Överföring av det statliga flyktingansvaret till invandrarverket

Invandrarverket svarar i dag för uttagning av flyktingar, för samordning av
samhällets insatser för flyktingar och för kontakter med flyktingarnas egna
organisationer och med berörda svenska organisationer.

I propositionen föreslås att det statliga ansvaret för överföring och
omhändertagande av flyktingar förs över från AMS till invandrarverket.
Vidare föreslås att huvuddelen av de operativa uppgifter inom flyktingverksamheten
som i dag åvilar socialstyrelsen förs över till invandrarverket i den
mån de inte helt kan upphöra som en följd av ändrade former för
flyktingmottagandet. Genom förslaget kommer ledningsansvaret för flyktingfrågorna
på verksnivå att åvila en myndighet. Detta anses vara särskilt
viktigt eftersom huvuddelen av det praktiska arbetet i flyktingmottagandet
kommer att genomföras i kommunal regi och kommunerna har behov av att
kunna vända sig till en enda myndighet med ett samlat ansvar för planering
och genomförande av flyktingmottagandet.

Invandrarverkets uppgift som central myndighet för flyktingmottagandet
innebär dels ett ansvar för bevakning och samordning av olika statliga
myndigheters verksamhet inom området, dels vissa operativa uppgifter och

1** Riksdagen 1983/84.11 sami. Nr27

SfU 1983/84:27

ett särskilt ansvar för samordning och fördelning av uppgifter mellan stat och
kommun och mellan enskilda kommuner inom flyktingmottagandet. Till
invandrarverkets uppgifter hör enligt propositionen bl. a. att följa upp
flyktingverksamheten i mottagningskommunerna.

Socialutskottet behandlar i betänkandet SoU 1983/84:28 propositionens
förslag (bil. 2) om socialstyrelsens uppgifter inom flyktingverksamheten.

Kenth Skårvik och Elver Jonsson, som i motion 2705 yrkande 1, anser att
förslaget om överföring av det statliga flyktingmottagandet till invandrarverket
bör godkännas, begär i yrkande 2 att en utvärdering av hur överförandet
till kommunerna har utvecklats fram till den 1 juli 1986 skall redovisas för
riksdagen. Motionärerna anför bl. a. att med den situation som råder på
arbetsmarknaden och med de negativa prognoser som finns för den närmaste
framtiden torde det bli svårt att finna ett tillräckligt antal kommuner som kan
erbjuda både bostäder och arbete. Mot den bakgrunden finner motionärerna
det angeläget att invandrarverket får i uppdrag att göra en utvärdering av hur
överförandet till kommunerna utvecklar sig fram till den 1 juli 1986.
Väsentligt är enligt motionärerna bl. a. att utröna vilka konsekvenser en
kortare vistelse i förläggning för med sig för flyktingens anpassning.

Utskottet, som tillstyrker förslaget i propositionen om överföring av det
statliga ansvaret för flyktingmottagandet till statens invandrarverk, förutsätter
att motionärernas önskemål om en utvärdering kommer att tillgodoses
inom ramen för den uppföljande verksamhet beträffande det kommunala
flyktingmottagandet som enligt propositionen skall ske inom invandrarverket.
Någon riksdagens åtgärd med anledning av motionen är därför inte
erforderlig.

Riktlinjer för ersättning till kommunerna för åtgärder för flyktingar

För en del av den verksamhet som kommunerna enligt förslaget i
propositionen kommer att ta över utgår redan generella statsbidrag. Detta
gäller främst kommunernas kostnader för skola och barnomsorg. En generell
ersättning utgår också till kommunerna för ekonomiskt bistånd till flyktingar.
Denna ersättnipgsrätt utsträcks enligt förslaget med ett år, vilket innebär
att ersättning lämnas för det år tillstånd beviljas och ytterligare tre år. Den
s. k. undantagsregeln om förlängd rätt till ersättning för ekonomiskt bistånd
vidgas till att omfatta, förutom sjuka och handikappade flyktingar, alla
flyktingar som är över 60 år när de kommer till Sverige.

De kommuner som enligt överenskommelse med invandrarverket tar
emot asylsökande och flyktingar föreslås utöver ersättning för ekonomiskt
bistånd få en schablonmässigt beräknad engångsersättning för varje flykting
resp. asylsökande. Utöver schablonersättningen föreslås att medel ställs till
invandrarverkets förfogande för att verket under vissa förutsättningar skall
kunna ge bidrag till kommuner för vissa särskilda kostnader.

I motion 2701 av Karl-Erik Svartberg och Thure Jadestig hemställs att

SfU 1983/84:27

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om frivilligorganisationernas möjligheter att bistå flyktingar i Sverige.
Motionärerna anför bl. a. att det arbete som frivilligorganisationerna
bedriver i dag på många platser bidragit till att minska isoleringen och
förbättra integrationen bland många flyktingar. Ekonomiska bidrag för
verksamheten bör därför kunna utgå från de medel som ryms inom ramen för
de anslag som anges i propositionen. Kommunerna måste, framhåller
motionärerna vidare, ställa erforderliga resurser till förfogande och samtidigt
inbegripa frivilligorganisationernas arbete i det lokala omhändertagandet.
Eftersom det nya mottagandet av flyktingar kommer att ställa helt nya krav
på kommunerna är det enligt motionärerna viktigt att alla tillgängliga
resurser inom kommunen samordnas och brukas på bästa gemensamma sätt.

I motion 2704 av Rune Backlund och Karin Andersson hemställs att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om den schabloniserade ersättningen till kommunerna för omhändertagande
av flyktingar och asylsökande. Enligt motionärernas uppfattning är
det viktigt att det i samband med att invandrarverket upprättar avtal med
kommuner sker en precisering av vilka åtaganden en kommun skall göra för
att erhålla den schabloniserade ersättningen. Följden blir annars enligt
motionärerna att flyktingar och asylsökande får ett totalt sett sämre
omhändertagande än vad de får i dag. Motionärerna framhåller också att
olika typer av organisationer och föreningar kan spela en viktig roll när det
gäller att hjälpa flyktingar och asylsökande med anpassningen till ett liv i
Sverige. Kommunerna bör därför enligt motionärerna uppmuntra organisationer
till insatser på detta område. Motionärerna anser att bidrag till
organisationer bör ingå bland de åtgärder i kommunerna som berättigar till
den schabloniserade ersättningen.

I motion 2703 av Lars Werner m. fl. slutligen föreslås att riksdagen ger
regeringen till känna vad i motionen anförs om ersättning till kommunerna
för åtgärder för flyktingar (yrkande 2). Motionärerna anser att förslaget om
att schablonersättning endast skall lämnas till kommuner som träffat
överenskommelse med invandrarverket inte kan accepteras därför att det
försvårar kommunernas aktiva flyktingengagemang och minskar kommunernas
initiativmöjligheter när det gäller insatser för flyktingar.

I propositionen framhålls att kulturliv och kontakt med landsmän ofta är
viktiga för flyktingarnas möjligheter att finna sig till rätta. Det är också
betydelsefullt med kontakter med svenskar och svenska organisationer.
Såväl frivilligorganisationerna som flyktingarnas egna organisationer kan
därför enligt propositionen få en viktig roll i flyktingmottagandet. Kommunerna
bör enligt propositionen vara beredda att anordna särskild kultur- och
fritidsverksamhet i syfte att underlätta anpassningen till ett liv i Sverige.
Sådan verksamhet bör, uttalas det vidare, med fördel kunna ordnas i
samarbete med flyktingarnas egna organisationer.

Socialutskottet anför i sitt yttrande att det i skilda sammanhang betonat det

SfU 1983/84:27

viktiga komplement som de frivilliga organisationernas verksamhet utgör till
socialtjänsten. Även då det gäller mottagandet av flyktingar och asylsökande
finns enligt socialutskottet skäl att framhålla värdet av det arbete som
organisationerna bedriver och som bl. a. kan bidra till att minska isoleringen
bland många flyktingar. Det bör emellertid, framhåller socialutskottet,
ankomma på vederbörande kommun att avgöra i vilken utsträckning bidrag
skall utgå för sådan verksamhet.

Utskottet delar socialutskottets uppfattning att frivilligorganisationerna
har en viktig uppgift att fylla när det gäller att bistå flyktingarna/asylsökandena
med insatser för att öka gemenskapen, förmedla kunskaper och att
medverka till att lösa sociala problem. Det är därför enligt utskottets mening
angeläget att kommunerna tar till vara den resurs som föreningslivet utgör
när det gäller att främja flyktingarnas/asylsökandenas anpassning till ett liv i
Sverige.

Vad beträffar det ekonomiska stödet till organisationer och föreningar
konstaterar utskottet att propositionen förutsätter att schablonbidraget bl. a.
skall inbegripa kommunernas fritids- och kulturverksamhet. Detta innebär
bl. a. att kommunerna kan använda denna ersättning eller del därav till att
bekosta sådana aktiviteter på kultur- och fritidsområdet som olika organisationer
och föreningar anordnar.

I fråga om kommunala bidrag i övrigt till invandrarorganisationers och
andra föreningars verksamhet, såvitt nu är i fråga, anser utskottet att detta är
en kommunal utgift som bör hållas isär från de typiska kommunala
merkostnader som den i propositionen föreslagna schablonersättningen är
avsedd att kompensera kommunerna för. Utskottet vill i detta sammanhang
erinra om att i invandrarpolitiska kommitténs (A 1980:04) uppdrag ingår att
utreda denna form av organisationsstöd till invandrarorganisationerna och
bl. a. kartlägga det nuvarande stödet från stat och kommun till invandrarorganisationerna.

Vad gäller frågan om en precisering av kommunernas åtaganden uttalas i
propositionen att det är svårt i regleringen mellan stat och kommun att i
detalj precisera kommunernas åtgärder. Målet för det kommunala flyktingmottagandet
bör enligt propositionen vara ett introduktionsprogram för
flyktingar av innebörd att dessa genom hjälp och stöd kan finna sig till rätta
här i landet samt att de genom information, svenskundervisning, tolkhjälp
m. m. blir i stånd att utnyttja den svenska samhällsservicen på lika villkor som
den övriga befolkningen. I propositionen pekas vidare bl. a. på att merparten
av kommunens åtgärder för flyktingar är samma som för andra kommuninvånare
med vissa standardkrav angivna i lagstiftning samt att kommunernas
åtgärder måste bygga på lokala förutsättningar och i vissa avseenden
anpassas till den servicenivå som erbjuds övriga kommuninvånare. I
propositionen redovisas vidare i en allmän beskrivning lämpliga åtgärder
som kommunerna bör kunna vidta.

Utskottet anser i likhet med socialutskottet att det ter sig svårt att gå längre

SfU 1983/84:27

i precisering i det kommunala åtagandet än vad som skett i de i propositionen
angivna riktlinjerna. Bl. a. måste, som socialutskottet framhåller, insatsernas
utformning i viss mån bli beroende av de lokala förutsättningarna,
flyktinggruppens storlek och sammansättning m. m. Enligt utskottets mening
utgör därför de överenskommelser med det innehåll som föreslås i propositionen
en tillräcklig grund för rätt till schablonersättning. Utskottet utgår
från att flyktingarna/asylsökandena därigenom kommer att få tillgång till
totalt sett minst samma servicestandard som f. n.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 2701 och
2704.

Det är enligt utskottets mening ett rimligt krav att såsom uttalas i
propositionen den föreslagna schablonersättningen tillkommer de kommuner
som direkt engagerar sig i flyktingpolitiken och som därigenom får högre
kostnader. Utskottet har därför ingen erinran mot att en förutsättning för rätt
till schablonersättning är att kommunen träffat överenskommelse med
invandrarverket. Detta bör enligt utskottets mening allmänt sett vara ägnat
att stimulera kommunernas aktiva flyktingengagemang och öka kommunernas
initiativmöjligheter när det gäller insatser för flyktingar. Med hänsyn
härtill avstyrker utskottet även yrkande 2 i motion 2703.

Anslagsfrågor för budgetåret 1984/85 (prop. 1983/84:100 och 1983/84:124)

D 1. Statens invandrarverk

Statens invandrarverk är central förvaltningsmyndighet för invandrar- och
medborgarskapsfrågor i den mån de inte ankommer på annan myndighet.
Verket utövar bl. a. ledningen av utlänningskontrollen enligt 2 § utlänningslagen
samt som central utlänningsmyndighet den kontroll som regleras i
medborgarskapslagstiftningen eller annan författning. Verket skall vidare
fortlöpande bevaka behovet av samt föreslå och samordna åtgärder till
förmån för invandrare och språkliga minoriteter.

Invandrarverket leds av en styrelse. Chef för verket är en generaldirektör,
som även är styrelsens ordförande. Inom verket finns fem byråer. Dessa är
tillståndsbyrån, medborgarskapsbyrån, samordningsbyrån, informationsbyrån
och administrativa byrån. Dessutom finns en registerenhet.

I budgetpropositionen föreslås att till statens invandrarverk för budgetåret
1983/84 skall anvisas ett förslagsanslag av 53 680 000 kr. I proposition 124
föreslås, till följd av verkets ökade uppgifter som ny ansvarig myndighet för
flyktingmottagandet, att ytterligare 2 977 000 kr. skall anvisas under anslaget,
eller tillhopa 56 657 000 kr.

I budgetpropositionen framhålls att balanserna av icke avgjorda tillståndsärenden
hos invandrarverket inte har ökat i någon större utsträckning under
år 1983. Handläggningstiderna i avlägsnandeärenden har sjunkit ytterligare
under året, men fortfarande tar många ärenden alltför långtid att handlägga.

SfU 1983/84:27

Föredraganden anser att det angelägna arbetet med att förkorta tiderna i
dessa ärenden måste prioriteras och hon är beredd att senare pröva frågan
om en förlängning av den temporära resursförstärkning till en kostnad av
400 000 kr. som verket f. n. har.

Två motioner från den allmänna motionstiden tar upp frågan om en
ytterligare personalförstärkning på tillståndsbyrån. I motion 1582 av Hans
Göran Franck m. fl. framhålls att väntetiderna för asylsökande och andra
som söker uppehållstillstånd skapar svåra problem och onödigt lidande och
kostar samhället närmare 100 milj. kr. i bl. a. sociala kostnader. Enligt
motionärerna behöver invandrarverket ytterligare tre handläggartjänster
med hänsyn till den rådande situationen, behovet av beredskap för ökat antal
flyktingar och behovet av en stabil planering. Motionärerna begär ett
tillkännagivande härom.

Även Karin Andersson m.fl. framhåller i motion 2531 behovet för
invandrarverket att planera och fullgöra vissa arbetsuppgifter. Motionärerna
erinrar om att i fjolårets budgetproposition drogs tre handläggartjänster in
varefter en motsvarande temporär förstärkning beviljades i kompletteringspropositionen.
Motionärerna anser att riksdagen redan nu bör besluta om att
den temporära förstärkningen om 400 000 kr. skall bestå. De pekar på att en
förkortning av handläggningstiderna på grund av denna förstärkning gör det
möjligt att sänka ersättningarna till kommunerna för hjälp till utländska
medborgare, flyktingar m. m. med 1 000 000 kr. Ett yrkande härom framförs
i motion 2085 som behandlas nedan under det nya anslaget D 6. Ersättning
till kommunerna för åtgärder för flyktingar m. m.

Utskottet har erfarit att den gynnsamma utvecklingen under föregående år
vad gäller ärendebalanserna vid tillståndsbyrån består. Trots en förhållandevis
stor tillströmning av flyktingar under senare tid har balanserna kunnat
hållas nere. Det är angeläget att denna utveckling fortsätter. Med hänsyn till
att regeringen i proposition 1983/84:150 om en reviderad finansplan föreslagit
att den temporära förstärkningen vid tillståndsbyrån skall bestå även för
nästa budgetår behöver emellertid motionerna 1582 och 2531 i nu behandlade
delar inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

D 2. Åtgärder för flyktingar

Från anslaget bestrids utgifterna för det i programbudgeten för AMS
upptagna programmet Åtgärder för flyktingar. Programmet består av
delprogrammen Överföring av flyktingar och Omhändertagande av flyktingar.
Från anslaget bestrids också utgifter för bidrag till flyktingars resa från
Sverige och - såsom försöksverksamhet - för bidrag till resa till Sverige för
nära anhöriga till politiska flyktingar.

I budgetpropositionen föreslås att till åtgärder för flyktingar skall anvisas
ett förslagsanslag av 202 625 000 kr. I proposition 124 föreslås att under
anslaget skall anvisas medel för arbetsmarknadsverkets verksamhet med

SfU 1983/84:27

flyktingar under budgetåret 1984/85, medan medel för den av invandrarverket
övertagna verksamheten enligt det ovan behandlade förslaget i proposition
124 skall anvisas under ett nytt anslag D 5. Överföring och mottagning
av flyktingar m. m. Utskottet återkommer nedan till det senare anslaget.

Med hänsyn till att ansvaret för överföring av flyktingar den 1 januari 1985
helt övergår från arbetsmarknadsverket till invandrarverket och arbetsmarknadsverket
därefter endast kommer att svara för omhändertagande av de
flyktingar som tagits emot före denna tidpunkt och som inte finns på
förläggningarna i Alvesta, Moheda och Hallstahammar föreslås i proposition
124 ett i förhållande till förslaget i budgetpropositionen sänkt förslagsanslag
av 185 750 000 kr. under punkten D 2.

Utskottet har ingen erinran mot förslaget.

D 3. Åtgärder för invandrare

Från anslaget utgår bidrag till den stiftelse som ger ut Invandrartidningen.
Vidare bekostas från anslaget sådana åtgärder i övrigt för invandrare och
språkliga minoriteter, för vilka medel inte står till förfogande i annan
ordning. Stiftelsen Invandrartidningen och statens invandrarverk har inkommit
med framställningar om anslag för dessa ändamål under budgetåret
1984/85.

I budgetpropositionen föreslås att ett reservationsanslag om 16 280 000 kr.
anvisas under anslaget. Statsbidraget till stiftelsen Invandrartidningen har
därvid beräknats efter samma grunder som statliga myndigheters förvaltningsanslag,
medan bidrag till invandrar- och minoritetsorganisationernas
verksamhet och till avgränsade projekt räknats upp på samma sätt som
statligt stöd i övrigt till organisationer, eller med resp. 131 000 och 95 000 kr.
Bidraget till informationsverksamhet föreslås utgå med oförändrat belopp.

I den förenämnda motion 2531 av Karin Andersson m.fl. begärs att
bidraget till invandrar- och minoritetsorganisationer räknas upp med 695 000
kr. Finansieringen härav föreslås ske dels genom att bidraget till avgränsade
projekt utgår oförändrat, dels genom att återstoden av den tidigare
beräknade besparingen av ersättningen till kommunerna, 600 000 kr.,
överförs till det förevarande anslaget. Motionärerna framhåller att flera av
invandrarorganisationerna f. n. arbetar under stora ekonomiska svårigheter
och att invandrarverket i sin anslagsframställning starkt betonat behovet av
ett ökat stöd till invandrarnas riksorganisationer. Det är enligt motionärerna
viktigt att den verksamhet för invandrarkvinnor som är under uppbyggnad i
flera riksorganisationer kan fortsätta och utvecklas.

Motion 730 av Lars Werner m. fl. innehåller mer långtgående förslag om
anslagshöjningar. Motionärerna anser att bidraget till invandrare och
minoritetsorganisationerna bör räknas upp med ytterligare 2 020 000 kr. och
bidraget till angränsande projekt med ytterligare 900 000 kr. Vidare bör
ytterligare 3 milj. kr. beräknas för informationsverksamhet. Anslaget bör

SfU 1983/84:27

sålunda höjas med 5 920 000 kr. Motionärerna anför att invandrar- och
minoritetsorganisationerna under 1980-talet fått sänkta reala bidrag samtidigt
som allt större krav ställts på dem genom att de förväntas delta aktivt i
olika arbets- och referensgrupper och i olika statliga eller kommunala
utredningar. Med nuvarande statsstöd är det enligt motionärerna helt klart
att organisationerna inte kan motsvara samhällets förväntningar. Såvitt
gäller bidraget till avgränsade projekt framhåller motionärerna angelägenheten
av ett ökat bidrag till sådana projekt som syftar till ökad förståelse och
kontakt mellan invandrare och svenskar. Vad slutligen avser informationsinsatserna
anser motionärerna att en ny anslagspost behövs för informationsinsatser
genom folkrörelserna eftersom de svenska folkrörelserna genom sina
organisationer kan komplettera myndigheternas information på ett utmärkt
sätt och bidra till att motverka fördomar och skapa vidgade kontakter mellan
svenskar och invandrare.

Föredraganden erinrar i propositionen om att frågan om den framtida
utformningen av bidragssystemet till invandrarnas organisationer f. n. utreds
av invandrarpolitiska kommittén. I avvaktan på kommitténs förslag har
regeringens inriktning varit att ge organisationerna möjligheter att fylla den
viktiga samhällsfunktion som stödet syftar till att främja.

Invandrarpolitiska kommitténs förslag kan väntas inom en snar framtid.
Med hänsyn härtill och mot bakgrunden av det statsfinansiella läget är
utskottet inte berett förorda någon höjning av det ifrågavarande anslaget.
Utskottet tillstyrker således regeringens förslag och avstyrker bifall till de
ifrågavarande motionsyrkandena.

I motion 2531 tar motionärerna också upp frågor med anknytning till
invandrarkvinnors situation. De framhåller att invandrarkvinnorna bör ges
samhällets stöd oavsett om de arbetar i självständiga organisationer eller
inom ramen för de nationella invandrarorganisationerna. De betonar också
invandrarkvinnornas behov av utbildning på skilda områden för att kunna
fungera som fullvärdiga medlemmar av det svenska samhället och kunna fylla
sina viktiga funktioner i hemmet som fostrare av nästa generation. Invandrarkvinnorna
har också särskilda svårigheter att hitta i den svenska byråkratin
och behovet av riktad information är stort. Motionärerna anser att
regeringen bör ge myndigheterna i uppdrag att i större utsträckning beakta
minoritetsgruppernas behov av information om rättigheter och skyldigheter i
samhället och att det är viktigt att informationen ges på ett sådant sätt att
också kvinnorna nås av den. Motionärerna begär ett tillkännagivande till
regeringen om vad de anfört i motionen beträffande stöd till invandrarkvinnornas
organisationsarbete, utbildning och riktad information.

Utskottet har under innevarande riksmöte behandlat en motion om
invandrarkvinnornas situation. I sitt av riksdagen godkända betänkande SfU
1983/84:8 har utskottet ingående redogjort för bl. a. invandrarverkets
Rapport nr 2/82 Invandrarkvinnor och behandlingen av rapporten hos ett
flertal myndigheter. I rapporten och vid behandlingen av denna har bl. a.

SfU 1983/84:27

frågor om invandrarkvinnornas utbildning och informationsfrågor tagits
upp. Utskottet fann att det behövdes särskilda åtgärder för att invandrarkvinnornas
situation skulle förbättras och att det inte minst för nästa
generation var av utomordentlig betydelse att invandrarkvinnan ges verkliga
möjligheter att få del av utbildning och övrig service som samhället kan
erbjuda. Utskottet betonade också betydelsen av kunskaper i svenska
språket och kunskaper om det svenska samhället och fann det viktigt att det
arbete, som pågår inom flera samhällsorgan och inom invandrarorganisationerna
för att underlätta för invandrarkvinnorna att få sådana kunskaper,
leder fram till konkreta åtgärder. Utskottet erinrade också bl. a. om att
invandrarverket under en följd av år avsatt resurser för ett arbete som är
direkt inriktat på invandrarkvinnorna och att en utvärdering av denna
verksamhet kan väntas ske efter nästa budgetår. Utskottet fann att det fanns
anledning avvakta pågående arbete i riksdagen och inom regeringskansliet
ävensom utvärderingen av den speciella verksamheten inom invandrarverket,
och motionsyrkandet avstyrktes. Utskottet anser mot denna bakgrund
att något särskilt tillkännagivande till regeringen av vad som anförts i
motionen om invandrarkvinnornas situation i utbildningshänseende m. m.
inte är påkallat.

D 4. Översättningsservice

Från anslaget bestrids de kostnader för statens invandrarverks språksektions
verksamhet som inte täcks av intäkter. I budgetpropositionen föreslås
att riksdagen skall anvisa ett förslagsanslag av 500 000 kr. under anslaget.
Utskottet har ingen erinran häremot.

I detta sammanhang behandlar utskottet motion 1203 av Erkki Tammenoksa
vari begärs en översyn för att få till stånd en samordnad tolkförmedling.
Motionären anför att trots tillgången på auktoriserade tolkar använder
vissa statliga myndigheter sina ”egna” tolkar oavsett att deras kunskaper i
tolkning många gånger är bristfälliga. Problem i samband med utseende av
tolkar hos polisen och tingsrätterna nämns särskilt. Uppvaktningar hos
domstolsverket, rikspolisstyrelsen och Kommunförbundet för att få till stånd
en samordnad tolkförmedling har, anför motionären, inte lett till något
resultat.

Såsom framhållits i budgetpropositionen har frågan om den framtida
utformningen av tolk- och översättningsservicen setts över i olika avseenden.
Såvitt gäller tolkverksamheten bereds f. n. i regeringskansliet departementspromemoriorna
(Ds U 1982:10) Reformerad tolkutbildning och (Ds H
1982:2) Att godkänna tolkar och auktoriserade översättare - en utvärdering.
I den sistnämnda promemorian föreslås bl. a. att regeringen allvarligt
överväger förutsättningarna för att utforma anvisningar till myndigheterna så
att icke auktoriserade tolkar får användas endast om auktoriserade sådana

SfU 1983/84:27

inte finns att tillgå eller det av särskilda skäl är motiverat att använda en icke
auktoriserad tolk.

Med hänsyn till att de frågor som tagits upp i motionen har direkt
anknytning till det pågående beredningsarbetet anser utskottet att resultatet
av detta bör avvaktas och att motionen f. n. inte behöver föranleda någon
åtgärd från riksdagens sida.

D 5. Överföring och mottagning av flyktingar m. m.

I proposition 124 föreslås att över anslaget, som är nytt, skall anvisas medel
för den del av mottagandet av flyktingar och asylsökande som direkt skall
ankomma på invandrarverket fr. o. m. den 1 januari 1985. Till anslaget som
är ett förslagsanslag föreslås anvisade 24 250 000 kr.

Utskottet biträder förslaget.

D 6. Ersättning till kommunerna för åtgärder för flyktingar m. m.

Över anslaget, som likaledes är nytt, bör enligt proposition 124 anvisas
medel till den generella ersättning som utgår till kommunerna och som hittills
anvisats under anslaget J 6. på socialdepartementets huvudtitel samt medel
för schablonersättningar och särskilda bidrag till kommuner i enlighet med
vad som föreslagits i samma proposition och som behandlats ovan (s. 12 ff.).
Vidare bör anvisas medel till sjukvårdshuvudmännen för åtgärder och
kostnader för asylsökande och flyktingar. Med hänsyn till att den generella
ersättningen till kommunerna utbetalas kalenderårsvis i efterhand påverkar
de nya reglerna för generell ersättning inte kostnaderna för budgetåret
1984/85, utan kostnaderna har beräknats med utgångspunkt i gällande regler
och anslagsbelastningen under föregående budgetår. För schablonersättningar
har ett medelsbehov motsvarande kostnaderna för ett kvartal i fullt
genomfört kommunalt omhändertagande beräknats. För särskilda bidrag till
kommuner och för ersättningar till sjukvårdshuvudmännen har medel
beräknats för ett halvt år. Till anslaget, som är ett förslagsanslag, föreslås
anvisade 202 000 000 kr.

I den från socialutskottet överlämnade motion 2085 av Karin Andersson
m. fl. begärs, med hänsyn till de förslag om förstärkningar på handläggarsidan
inom invandrarverkets tillståndsbyrå som lagts fram i motion 2531 och
som beräknas leda till minskade sociala kostnader för asylsökande, att
anslaget för ersättningar till kommunerna skall sänkas med 1 milj. kr.

Med hänsyn till att anslaget har karaktär av förslagsanslag, och medelsåtgången
är beroende av ett flertal osäkra faktorer, finns det enligt utskottets
uppfattning inte anledning frångå propositionens förslag om medelsberäkning.
Utskottet avstyrker sålunda bifall till motion 2085.

SfU 1983/84:27

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande riktlinjer för mottagandet av flyktingar och asylsökande
att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:124 och med avslag
på motionerna 1983/84:2703 yrkande 1, 1983/84:2702 och 1983/
84:2705 yrkande 3 antar de i propositionen förordade riktlinjerna
för mottagandet av flyktingar och asylsökande,

2. beträffande överföring av det statliga ansvaret för flyktingmottagandet att

riksdagen med bifall till proposition 1983/84:124 och med
anledning av motion 1983/84:2705 yrkande 1 godkänner förslaget i
propositionen om överföring av det statliga ansvaret för flyktingmottagandet
till statens invandrarverk,

3. beträffande en utvärdering av flyktingmottagandet
att riksdagen avslår motion 1983/84:2705 yrkande 2,

4. beträffande flyktingmottagandet vid Arlanda
att riksdagen avslår motion 1983/84:1195,

5. beträffande ersättning till kommunerna

att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:124 och med avslag
på motionerna 1983/84:2701, 1983/84:2704 och 1983/84:2703 yrkande
2 godkänner de i propositionen förordade riktlinjerna för
ersättning till kommunerna för åtgärder för flyktingar,

6. att riksdagen bemyndigar regeringen att vidta de övergångsåtgärder
och åtgärder i övrigt som behövs för att den organisation av
flyktingmottagandet som förordats i proposition 1983/84:124 skall
kunna genomföras,

7. beträffande medelsanvisning till statens invandrarverk

att riksdagen med anledning av propositionerna 1983/84:100 och
1983/84:124 och med avslag på motionerna 1983/84:1582 i motsvarande
del och 1983/84:2531 yrkande 1, till Statens invandrarverk för
budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 56 657 000 kr.,

8. beträffande medelsanvisning till åtgärder för flyktingar

att riksdagen med anledning av propositionerna 1983/84:100 och
1983/84:124 till Åtgärder för flyktingar för budgetåret 1984/85
anvisar ett förslagsanslag av 185 750 000 kr.,

9. beträffande medelsanvisning till åtgärder för invandrare

att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:100 och med avslag
på motionerna 1983/84:2531 yrkande 2 och 1983/84:730 till Åtgärder
för invandrare för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag
av 16 280 000 kr.,

10. beträffande åtgärder för invandrarkvinnor

att riksdagen avslår motion 1983/84:2531 yrkande 3,

SfU 1983/84:27

11. att riksdagen till Översättningsservice för budgetåret 1984/85
anvisar ett förslagsanslag av 500 000 kr.,

12. beträffande samordnad tolkservice

att riksdagen avslår motion 1983/84:1203,

13. att riksdagen till Överföring och mottagning av flyktingar m. m. för
budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 24 250 000 kr.,

14. beträffande medelsanvisning för ersättning till kommunerna

att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:124 och med avslag
på motion 1983/84:2085 till Ersättning till kommunerna för åtgärder
för flyktingar m. m. för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag
av 202 000 000 kr.

Stockholm den 26 april 1984

På socialförsäkringsutskottets vägnar
NILS CARLSHAMRE

Närvarande: Nils Carlshamre (m), Doris Håvik (s), Börje Nilsson (s),
Lars-Åke Larsson (s), Gullan Lindblad (m), Karin Israelsson (c), Ulla
Johansson (s), Gunhild Bolander (c), Margö Ingvardsson (vpk), Nils-Olof
Gustafsson (s), Barbro Nilsson i Visby (m), Ingegerd Elm (s), Inger Hestvik
(s), Sonja Rembo (m) och Rune Backlund (c).

Reservationer

Riktlinjer för mottagandet av flyktingar och asylsökande (mom. 1)

1. Margö Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med ”Utskottet
delar” och på s. 9 slutar med ”anses besvarad” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att förslaget i propositionen innebär en hård styrning av
flyktingars och asylsökandes bosättning i olika kommuner i landet och att det
föreslagna systemet därför inte lämnar några valmöjligheter alls för den
enskilde flyktingen/asylsökanden. Koncentrationen av flyktingar har vidare
enligt utskottets mening många fördelar som inte bör underskattas, t. ex. när
det gäller möjligheten för kommunen att erbjuda utbildning och modersmålsundervisning
på ett effektivt och billigt sätt. Utskottet anser också att
föreningsverksamhetens betydelse för de politiska flyktingarna särskilt bör
understrykas. Möjligheten att bedriva föreningsverksamhet är av minst lika
stor betydelse som tillgången på bostäder när det gäller placeringen av
flyktingar och asylsökande i olika kommuner. Utskottet anser vidare att det
är realistiskt att förvänta sig en situation som tvingar invandrarverket att
välja och prioritera mellan de olika kriterierna för placering. Härigenom

SfU 1983/84:27

finns det en risk för att flyktingmottagandet förvandlas till ett bostadspolitiskt
instrument som främst syftar till att fylla tomma lägenheter som finns i
olika kommuner. Tomma lägenheter har ofta en dålig social miljö och
segregation blir därför ett faktum i många fall.

Utskottet anser att de i propositionen föreslagna riktlinjerna bör ändras i
enlighet med det anförda.

dels att utskottet under moment 1 bort hemställa

1. beträffande riktlinjer för mottagandet av flyktingar och asylsökande
att riksdagen med anledning av proposition 1983/84:124 och
motion 1983/84:2703 yrkande 1 samt med avslag på motionerna
1983/84:2702 och 1983/84:2705 yrkande 3 antar de i propositionen
förordade riktlinjerna för mottagandet av flyktingar och asylsökande
med de ändringar som föranleds av vad utskottet anfört.

Ersättning till kommunerna (mom. 5)

2. Karin Israelsson, Gunhild Bolander och Rune Backlund (alla c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med ”Utskottet
delar” och på s. 15 slutar med ”och 2704” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det är viktigt att det i samband med att invandrarverket
upprättar avtal med kommuner sker en precisering av vilka åtaganden som
kommunen skall göra för att erhålla den föreslagna schabloniserade ersättningen.
Följden blir annars att flyktingar och asylsökande kan få ett totalt sett
sämre omhändertagande än vad man får i dag. Utskottet anser vidare att
olika typer av organisationer och föreningar kan spela en viktig roll när det
gäller att hjälpa flyktingar och asylsökande med anpassningen till ett liv i
Sverige. Kommunerna bör uppmuntra organisationerna till insatser på detta
område. Utskottet anser därför att bidrag till organisationer bör ingå bland
de åtgärder i kommunerna som berättigar till den schabloniserade ersättningen.
De i propositionen föreslagna riktlinjerna för den schabloniserade
ersättningen till kommunerna för omhändertagande av flyktingar och
asylsökande bör enligt utskottets mening ändras i enlighet med det anförda.

dels att utskottet under moment 5 bort hemställa
5. beträffande ersättning till kommunerna

att riksdagen med anledning av proposition 1983/84:124 och
motionerna 1983/84:2701 och 1983/84:2704 samt med avslag på
motion 1983/84:2703 yrkande 2 godkänner de i propositionen
förordade riktlinjerna för ersättning till kommunerna för åtgärder
för flyktingar med de ändringar som föranleds av vad utskottet
anfört.

SfU 1983/84:27

3. Margö Ingvardsson (vpk) anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 15 som börjar med ”Det
är” och som slutar med ”motion 2703” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att förslaget om att schablonersättning endast skall lämnas
till kommuner som träffat överenskommelse med invandrarverket inte kan
accepteras därför att det försvårar kommunernas aktiva flyktingengagemang
och minskar kommunernas initiativmöjligheter när det gäller insatser för
flyktingar. Utskottet anser att angivet krav för rätt till schablonersättning bör
utgå.

dels att utskottet under moment 5 bort hemställa

5. beträffande ersättning till kommunerna
att riksdagen med anledning av proposition 1983/84:124 och
motion 1983/84:2703 yrkande 2 samt med avslag på motionerna
1983/84:2701 och 1983/84:2704 godkänner de i propositionen
förordade riktlinjerna för ersättning till kommunerna för åtgärder
för flyktingar med den ändring som föranleds av vad utskottet
anfört.

Medelsanvisning till åtgärder för invandrare (mom. 9)

4. Karin Israelsson, Gunhild Bolander och Rune Backlund (alla c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar med ”Föredraganden
erinrar” och slutar med ”ifrågavarande motionsyrkandena” bort ha
följande lydelse:

I avvaktan på invandrarpolitiska kommitténs förslag och beredningen av
detta finner utskottet det angeläget att verksamhetsbidraget till invandrarorganisationerna
ökas.

Invandrarnas riksorganisationer fyller en viktig funktion som länk mellan
invandrargrupper och de svenska myndigheterna, och flera av dem arbetar
f. n. under stora ekonomiska svårigheter. Behovet av ökat stöd har starkt
betonats av invandrarverket som i sin anslagsframställning avstått från att
äska ytterligare medel till den angelägna projektverksamheten för att i stället
prioritera organisationsstödet. Vid ett genomförande av förslaget i motion
2531 (yrkande 2) kan bl. a. en angelägen verksamhet för invandrarkvinnor,
som är under uppbyggnad i flera riksorganisationer, fortsätta och utvecklas.
Utskottet biträder sålunda motionsförslaget om att den i budgetpropositionen
föreslagna uppräkningen av anslagsposten Bidrag till avgränsande
projekt, 95 000 kr., överförs till anslagsposten Bidrag till invandrare och
minoritetsorganisationers verksamhet samt att 600 000 kr. från anslaget D 6
överförs till sistnämnda anslagspost.

dels att utskottet under moment 9 bort hemställa

9. beträffande medelsanvisning till åtgärder för invandrare m. m.

SfU 1983/84:27

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2531 yrkande 2 och med
anledning av proposition 1983/84:100 samt med avslag på motion
1983/84:730,

dels till Åtgärder för invandrare för budgetåret 1984/85 anvisar ett
reservationsanslag av 16 975 000 kr.,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om fördelning av medel inom anslaget.

5. Margö Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar med ”Föredraganden
erinrar” och slutar med ”ifrågavarande motionsyrkandena” bort ha
följande lydelse.

Invandrarorganisationernas riksförbund befinner sig i en mycket svår
ekonomisk situation till följd av de otillräckliga bidragen till staten. Dessa
har fr. o. m. budgetåret 1980/81 minskat i reala termer. Om denna utveckling
får fortsätta riskerar den verksamhet som hittills har byggts upp att raseras.
Det får enligt utskottets mening inte ske. För att organisationerna skall
kunna motsvara de förväntningar som samhället ställer måste det nuvarande
statliga stödet höjas kraftigt. Utskottet ställer sig därför bakom förslaget i
motion 730 om en höjning av anslaget till invandrarnas organisationer med
2 020 000 kr. i jämförelse med regeringens förslag.

Det är också enligt utskottets uppfattning viktigt att staten stöder projekt
som vänder sig till invandrare eller syftar till ökad förståelse och kontakt
mellan invandrare och svenskar. En meningsfull projektbidragsgivning
kräver emellertid en betydande resursförstärkning. Utskottet tillstyrker
därför även förslaget om en höjning av anslagsposten för projektbidrag i
samma motion med 900 000 kr. i förhållande till regeringens förslag.

De svenska folkrörelserna kan genom sina organisationer på ett utmärkt
sätt komplettera myndigheternas information för att motverka fördomar och
skapa vidgade kontakter mellan svenskar och invandrare. Detta gäller
särskilt organisationer inom arbetarrörelsen med sin massförankring. Utskottet
delar därför uppfattningen att en ny anslagspost behövs för informationsinsatser
genom folkrörelsen under förevarande anslag. För budgetåret
1984/85 bör ett belopp av 3 milj. kr. tas upp för ändamålet.

Det anförda innebär att utskottet biträder förslagen i motion 730 och
föreslår att anslaget Åtgärder för invandrare räknas upp med 5 920 000 kr. i
förhållande till regeringens förslag.

dels att utskottet under moment 9 bort hemställa

9. beträffande medelsanvisning till åtgärder för invandrare
att riksdagen med bifall till motion 1983/84:730 samt med anledning
av proposition 1983/84:100 och motion 1983/84:2531 yrkande
2,

SfU 1983/84:27

dels till Åtgärder för invandrare för budgetåret 1984/85 anvisar ett
reservationsanslag av 22 200 000 kr.,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om fördelning av medel inom anslaget.

Åtgärder för invandrarkvinnor (mom. 10)

6. Karin Israelsson, Gunhild Bolander och Rune Backlund (alla c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”är påkallat” bort ha följande lydelse.

Eftersom några förslag till åtgärder ännu inte förelagts riksdagen och med
hänsyn till angelägenheten av att invandrarkvinnornas behov när det gäller
utbildning och riktad information på ett bättre sätt än hittills blir beaktat
anser utskottet att vad som anförts i detta hänseende i motion 2531 bör ges
regeringen till känna. Detsamma gäller behovet av stöd till invandrarkvinnornas
organisationsarbete.

dels att utskottet under moment 10 bort hemställa

10. beträffande åtgärder för invandrarkvinnor

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2531 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om åtgärder
för invandrarkvinnor.

Medelsanvisning för ersättning till kommunerna (mom. 14)

7. Karin Israelsson, Gunhild Bolander och Rune Backlund (alla c) anser,
under förutsättning av bifall till reservation 4,

dels att den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar med ”Med
hänsyn” och slutar med ”motion 2085” bort ha följande lydelse:

Såsom tidigare nämnts har i proposition 1983/84:150 lagts fram förslag om
att den temporära resursförstärkningen för tillståndsgivningen som invandrarverket
har under innevarande budgetår skall finnas kvar även under
budgetåret 1984/85. Förslaget överensstämmer med vad som föreslagits i
motion 2531 yrkande 1 av Karin Andersson m. fl. Genom denna resursförstärkning
bör enligt utskottets mening de sociala kostnaderna för asylsökande
som väntar på uppehållstillstånd minska. För att finansiera den i
reservation 4 föreslagna höjningen av anslaget Åtgärder för invandrare bör
därför anslaget Ersättning till kommunerna för åtgärder för flyktingar m. m.
sänkas med 600 000 kr. Syftet med motion 2085 blir härigenom tillgodosett.

dels att utskottet under moment 14 bort hemställa

14. beträffande medelsanvisning för ersättning till kommunerna
att riksdagen med anledning av motion 1983/84:2085 och proposition
1983/84:124 till Ersättning till kommunerna för åtgärder för

SfU 1983/84:27

flyktingar m. m. för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag
av 201 400 000 kr.

Särskilt yttrande (mom. 7)

Karin Israelsson, Gunhild Bolander och Rune Backlund (alla c) anför:

Under 1981 och första halvåret 1982 vidtogs en rad åtgärder för att
nedbringa handläggningstiderna i utlänningsärenden inom ramen för det
regelsystem och den instansordning som gäller i dag. De innefattade
omprioriteringar och resurstillskott i samtliga led i instansordningen.

För att påskynda en positiv balansutveckling inom invandrarverket gav
sålunda regeringen våren 1982 verket möjlighet att rekrytera ytterligare
handläggare. Regeringen uttalade att målet var att förkorta handläggningstiderna
i hela instansordningen.

I budgetpropositionen 1983/84 föreslog föredragande statsrådet att de tre
tjänsterna som tilldelats verket våren 1982 skulle dras in. I kompletteringspropositionen
1982/83:150 föreslog statsrådet däremot att tjänsterna skulle
beviljas som en temporär förstärkning för budgetåret 1983/84.

I årets budgetproposition har tjänsterna på nytt dragits in. Men föredragande
statsrådet anmäler att hon är beredd att senare pröva frågan om en
förlängning av den temporära resursförstärkning som verket f. n. har.

I den nyligen framlagda kompletteringspropositionen för nästa budgetår
(prop. 1983/84:150 bil. 4. s. 28) föreslås att den temporära resursförstärkningen
skall bestå under budgetåret 1984/85. Samtidigt förutskickas i den
likaledes nyligen framlagda propositionen 1983/84:144 om invandrings- och
flyktingpolitiken (s. 128) att föredraganden i samband med nästa år budgetproposition
avser att återkomma till frågan om man kan genomföra en
minskning av personalresurserna.

Denna ryckighet i regeringens agerande mot SIV leder naturligtvis till
svårigheter för verkets möjligheter att planera och fullgöra sina arbetsuppgifter.
Handläggartjänsterna på tillståndsbyrån kräver kunnig och erfaren
personal. Men den ryckighet som nu visas av regeringen gör det svårt att
rekrytera kvalificerad personal till verket.

Arbetssituationen på tillståndsbyrån har under många år varit ansträngd
med höga ärendebalanser och långa handläggningstider. Antalet komplicerade
ärenden har ökat. En förkortning av handläggningstiderna är, såväl med
hänsyn till de människor som berörs som till samhällets kostnader för
väntare, önskvärd.

Den stickprovsundersökning som SIV genomförde bland ett antal kommuner
1982 pekade på att socialbidragskostnaderna för UAT-sökande ligger på
mellan 90 och 100 milj. kr. Genom en förkortning av handläggningstiderna
kan dessa kostnader minskas.

SfU 1983/84:27

Bilaga 1

Socialutskottets yttrande
1983/84:3 y

om mottagandet av flyktingar och asylsökande m. m.

Till socialförsäkringsutskottet

Socialförsäkringsutskottet har berett socialutskottet tillfälle att yttra sig
över proposition 1983/84:124 om mottagandet av flyktingar och asylsökande
m. m. såvitt avser bilaga 1 jämte med anledning av propositionen väckta
motioner (motionerna 1983/84:2701-2705).

Bilaga 2 i propositionen behandlas av socialutskottet i betänkandet SoU
1983/84:28.

Utskottet

I propositionen föreslås bl. a. att det statliga ansvaret för överföring och
mottagande av flyktingar i Sverige förs över från arbetsmarknadsstyrelsen till
statens invandrarverk. Vidare föreslås ett ökat statligt ansvar för mottagandet
av asylsökande. Förslaget innebär bl. a. att huvuddelen av de uppgifter
inom flyktingverksamheten som i dag åvilar socialstyrelsen förs över till
invandrarverket i den mån de inte helt kan upphöra som en följd av ändrade
former för flyktingmottagandet. Genom förslaget kommer ledningsansvaret
för flyktingfrågorna på verksnivå att åvila en myndighet. Detta anses enligt
föredragande statsrådet vara särskilt viktigt eftersom huvuddelen av det
praktiska arbetet i flyktingmottagandet och introduktion av flyktingar i det
svenska samhället enligt propositionsförslaget kommer att åvila kommunerna.

Regeringen hemställer i propositionen bl. a. att riksdagen skall godkänna
nya riktlinjer dels för mottagandet av flyktingar och asylsökande, dels för
ersättning till kommunerna för åtgärder för flyktingar. I fråga om mottagandet
av s. k. kvotflyktingar innebär propositionsförslaget att de skall tas emot
två-fyra veckor i en statlig mottagningsförläggning för att därefter erbjudas
bostad i en kommun med vilken invandrarverket träffat särskild överenskommelse.
Efter utslussningen till kommunen kommer flyktingen att få
svenskundervisning och annan introduktion i det svenska samhället genom
bosättningskommunens försorg. Vad beträffar asylsökande som söker asyl i
samband med inresan till Sverige bör normalt enligt propositionsförslaget
mottagandet ske i en statlig utredningsförläggning i några veckor medan
utredning sker i asylärendet. Därefter anvisas bostad i en kommun med
vilken invandrarverket träffat överenskommelse. En utlänning som söker

SfU 1983/84:27

asyl först efter en tids vistelse i en kommun bör enligt propositionen kunna
erbjudas bostad och socialt stöd där under väntetiden.

I propositionen redovisar föredragande statsrådet tämligen ingående sin
syn på det kommunala flyktingmottagandets innehåll. Mottagandet skall
enligt föredraganden ha som utgångspunkt att flyktingen behöver visst
särskilt stöd av samhället i syfte att få en bra start och en god anpassning i sitt
nya land. Vikten av att detta stöd så långt möjligt ges med hänsynstagande till
flyktingens individuella behov betonas.

De överenskommelser som skall ligga till grund för flyktingmottagandet
och som invandrarverket skall träffa med kommunerna skall enligt propositionen
i huvudsak ange ett ungefärligt antal asylsökande och flyktingar som
kommunen skall ställa bostad till förfogande åt och i övrigt ta emot i
planmässiga former under en angiven period. Överenskommelserna skall
ange det rikttal kommunerna skall planera för.

I propositionen föreslås att alla kommuner som har kostnader för
ekonomisk hjälp till flyktingar och personer som väntar på uppehållstillstånd
skall få ersättning för de faktiska kostnaderna för detta bistånd under tre år.
Kommuner som träffat överenskommelser med invandrarverket om att ta
emot flyktingar och asylsökande kommer därutöver att få ersättning för
andra insatser i form av schablonberäknade engångsbelopp för varje flykting
resp. asylsökande som kommunen tar emot. Därutöver föreslås att medel
ställs till invandrarverkets förfogande för att verket under vissa förutsättningar
skall kunna ge bidrag till kommuner för vissa särskilda kostnader.

De föreslagna ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1985.

Beträffande medelsanvisning föreslås i propositionen att ett nytt anslag
med benämningen Ersättning till kommunerna för åtgärder för flyktingar
m. m. förs upp under arbetsmarknadsdepartementets huvudtitel. Över detta
anslag skall anvisas medel för den generella ersättning som skall utgå till
kommunerna för ekonomiskt bistånd och vissa andra kostnader för flyktingar
och utlänningar som väntar på beslut i fråga om uppehållstillstånd. Denna
ersättning bestrids f. n. från anslaget J 6. Ersättningar till kommunerna för
hjälp till utländska medborgare, flyktingar m. m. under socialdepartementets
huvudtitel. Under det nya anslaget skall vidare anvisas medel för
schablonersättningar och särskilda bidrag till kommuner för vissa åtgärder
för flyktingar och asylsökande och för viss ersättning till sjukvårdshuvudmännen.

I motionerna 1983/84:2701 (s) och 1983/84:2704 (c) tas upp frivilligorganisationernas
möjligheter att bistå med olika åtgärder vid mottagandet av
flyktingar. Bidrag härtill bör enligt motionärerna rymmas inom de ersättningar
för vilka medel beräknas i propositionen. I den senare motionen tas
även upp frågan om precisering av vilka åtaganden en kommun skall göra för
att få ersättning enligt de nya reglerna. Enligt motionärerna kan följden
annars bli att flyktingar och asylsökande får ett totalt sett sämre omhändertagande
än i dag.

SfU 1983/84:27

Socialutskottet har i skilda sammanhang betonat det viktiga komplement
som de frivilliga organisationernas verksamhet utgör till socialtjänsten. Även
då det gäller mottagandet av flyktingar och asylsökande finns skäl att
framhålla värdet av det arbete som organisationerna bedriver och som bl. a.
kan bidra till att minska isoleringen bland många flyktingar. Att organisationerna
kan spela en viktig roll i flyktingmottagandet sägs också i propositionen
(s. 31). Det bör emellertid ankomma på vederbörande kommun att
avgöra i vilken utsträckning bidrag skall utgå för sådan verksamhet. Den i
propositionen föreslagna schablonersättningen är avsedd att täcka bl. a.
kommunernas extra kostnader för fritids- och kulturverksamhet bland
flyktingar och asylsökande (prop. s. 39), däremot inte verksamhet som
bedrivs till förmån för invandrare och språkliga minoriteter oavsett kommunens
åtagande att ta emot flyktingar.

När det gäller önskemålen om precisering av kommunernas åtaganden för
flyktingar och asylsökande ter det sig svårt att gå längre i precisering än vad
som skett genom de i propositionen angivna riktlinjerna. Insatsernas
utformning måste i viss mån bli beroende av de lokala förutsättningarna,
flyktinggruppens storlek och sammansättning m. m. Utskottet vill emellertid
betona att kommunernas insatser för flyktingar och asylsökande totalt sett
inte får bli sämre än de är f. n. Utskottet utgår vidare från att invandrarverket
kommer att följa upp hur kommunerna utformar sina insatser och hur den
statliga ersättningen används.

I motionerna 1983/84:2702 (s) och 1983/84:2705 (fp) begärs ökade
möjligheter att förlänga vistelsen i statlig mottagningsförläggning jämfört
med den i propositionen angivna tiden två till fyra veckor. Motionärerna
menar att detta är för snävt i många fall, bl. a. för flyktingar som kommer från
länder som skiljer sig mycket från vårt land eller för dem som har fysiska eller
psykiska problem.

I propositionen anförs i denna del (s. 20) att avsikten är att förläggningsvistelsen
för flyktingarna skall bli kort och att endast ett fåtal åtgärder skall
vidtas under den allra första tiden. Även i framtiden kan det dock enligt
föredragande statsrådet i vissa fall bli nödvändigt med längre tids vistelse i
förläggning.

Utskottet anser den i propositionen angivna tiden väl avvägd i flertalet fall.
Som framhålls i motionerna bör det emellertid finnas möjlighet till längre
vistelse när det individuella behovet motiverar detta. Utskottet anser således
att systemet bör medge en viss flexibilitet för att åstadkomma ett bättre
mottagande för flyktingar som av olika skäl behöver en längre övergångstid
innan utflyttning till eget boende sker. Det anförda innebär självfallet inte att
det får ställas mindre krav på organiserandet av andra mottagningsinsatser så
att utslussningen fördröjs av sådana skäl.

I motion 1983/84:2703 (vpk) tas upp den föreslagna styrningen av
flyktingars och asylsökandes bosättning till vissa kommuner. Motionärerna

SfU 1983/84:27

påpekar att en koncentration av flyktingar och invandrare till vissa kommuner
inte enbart är negativ. Bl. a. framhålls ökade möjligheter till utbildning
och modersmålsundervisning, till föreningsverksamhet och annan kontakt
med landsmän m. m. Motionärerna vänder sig vidare mot att socialtjänstlagen
skulle utnyttjas för att styra flyktingars bosättning genom att de vägras
bistånd om de söker sig till annan kommun än där de fått erbjudande om
bostad.

Det finns både för- och nackdelar med en koncentration av invandrare till
vissa orter. Å ena sidan kan detta bidra till att skapa en social segregering i
förhållande till andra grupper. Å andra sidan kan - som framhålls i motionen
- det ge ökade möjligheter att organisera modersmålsundervisning och andra
särskilt anpassade insatser. Invandrarna får dessutom lättare att hålla
kontakter inom den egna gruppen, att organisera föreningsaktiviteter m. m.,
vilket är av betydelse inte minst för politiska flyktingar som kanske på längre
sikt vill återvända till sitt hemland. I propositionen anför föredragande
statsrådet i denna del (s. 22) att genom det föreslagna nya systemet med
särskilda överenskommelser med kommuner om mottagande av asylsökande
och flyktingar etniska grupper bör få bättre möjligheter än nu att hålla ihop
och få en ändamålsenlig service. Kommuner som har ett stort antal etniska
grupper har enligt propositionen som regel väsentligt svårare att ge fullgod
service åt alla, eftersom det måste ske på ett stort antal språk.

Utskottet konstaterar att en betydande del av de utländska medborgare
som i dag tas emot i Sverige under ett år kommer hit som s. k. spontanflyktingar.
Eftersom många av dem har anhöriga i Sverige eller eljest kontakt
med landsmän här före ankomsten har regioner med många invandrare
automatiskt kommit att få ta emot fler tillståndssökande än andra kommuner,
huvudsakligen i Stockholmsregionen (inkl. Uppsala) och i Skåne. Detta
har inneburit särskilda problem för dessa kommuner bl. a. genom att de inte
kunnat planera för de särskilda åtgärder som behövs. Framför allt ordnandet
av bostäder har mött svårigheter. Spontaninvandringen har även inneburit
ekonomiska påfrestningar för vissa kommuner. Socialutskottet har sålunda
vid ett flertal tillfällen haft att behandla motionsyrkanden om statlig
ersättning till Södertälje kommun för särskilda kostnader till följd av den
assyrisk-syrianska invandringen.

De i propositionen föreslagna riktlinjerna för flyktingmottagandet är
enligt utskottets mening väl ägnade att motverka och förebygga uppkomsten
av de problem som framför allt den oreglerade spontaninvandringen
inneburit för vissa kommuner. Genom förslaget kan kommunerna bättre
bygga upp ett ändamålsenligt kommunalt flyktingmottagande. Kommunerna
får även möjlighet att påverka den egna flyktingverksamhetens omfattning
och inriktning alltefter lokala förhållanden och förutsättningar. Förslaget
innebär ett bättre utnyttjande av landets samlade resurser i fråga om
flyktingmottagande samtidigt som flyktingen/asylsökanden får tillgång till en
mera ändamålsenlig service.

SfU 1983/84:27

Utskottet anser i likhet med föredragande statsrådet att samhället måste
ha möjlighet att i ett tidigt skede påverka var utlänningen skall tillbringa
väntetiden. Syftet därmed är enligt propositionen att avlasta särskilt hårt
ansträngda kommuner. Detta utesluter dock inte ett stort mått av hänsynstagande
till individuella önskemål om bosättning. Sålunda uttalas i propositionen
(s. 23) att de särskilda önskemål som asylsökande kan ha bör beaktas så
långt som möjligt med tanke på att placeringen under väntetiden syftar till
permanent bosättning om vederbörande får stanna. Om individuella önskemål
inte beaktas tillräckligt kan det leda till en omfattande sekundär flyttning
mellan olika kommuner. Vidare anför föredragande statsrådet (s. 24) att hon
utgår från att det vid erbjudandet av bostad och mottagande i planerade
former kommer att kunna tas så stora hänsyn till individuella önskemål och
behov att erbjudandena överlag kommer att kunna accepteras av de
tillståndssökande. Det anses självklart att den som har sin familj i en
kommun eller har någon annan stark anknytning till en viss kommun inte bör
erbjudas bostad på annat håll. Även i andra fall förutsätts de som så önskar i
regel erbjudas bostad i en kommun som tar emot landsmän eller där det
tidigare finns landsmän. Också i den mer övergripande planeringen skall
hänsyn tas till kommunernas förutsättningar att ta emot olika etniska
grupper. Det finns vid angivna förhållanden enligt utskottets mening inte
anledning att befara att den nödvändiga styrningen av flyktingmottagandet
kommer att gå ut över den enskilde flyktingens/asylsökandens valfrihet när
det gäller bosättningsort.

När det gäller socialtjänstens ansvar vill utskottet erinra om att socialtjänstlagen
ålägger vederbörande kommun ett yttersta ansvar för att de som
vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. Detta ansvar
preciseras genom andra bestämmelser i socialtjänstlagen, bl. a. om rätten till
bistånd. Enligt 6 § har den enskilde rätt till bistånd av socialnämnden för sin
försörjning och sin livsföring i övrigt om hans behov inte kan tillgodoses på
annat sätt. Den enskilde skall genom biståndet tillförsäkras en skälig
levnadsnivå.

Några undantagsbestämmelser för flyktingar, asylsökande eller andra som
tillfälligt vistas här i landet finns inte i socialtjänstlagen. Socialtjänstens
ansvar är således detsamma gentemot dessa grupper som gentemot alla
andra. I propositionen (s. 19) framhålls också att det nya systemet för
mottagande självfallet inte ger någon kommun rätt att vägra ta emot den som
på egen hand söker sig till kommunen. Kommuner med stor koncentration av
flyktingar bör dock enligt propositionen kunna ställa anspråk på invandrarverket
att söka erbjuda bostad i annan kommun åt asylsökande som saknar
anknytning till den kommun de vänt sig till.

I sammanhanget bör framhållas att de riktlinjer som anges i propositionen
avser statsbidragsgivningen och principerna för den statliga verksamheten på
området. Tolkningen av socialtjänstlagen påverkas inte härav. Däremot kan
enligt propositionen vissa kommuner efter överenskommelse med invand -

SfU 1983/84:27

rarverket mot ersättning åta sig längre gående förpliktelser för att åstadkomma
ett bättre organiserat mottagande av vissa grupper flyktingar eller
asylsökande.

När det gäller innehållet i biståndet vill utskottet med anledning av vad
som anförs i propositionen (s. 28) framhålla att frågor om bistånd principiellt
måste bedömas efter vanliga regler. Det är dock naturligt att inte igångsätta
t. ex. långsiktiga insatser för att anpassa en asylsökande till det svenska
samhället innan man vet om vederbörande kommer att få tillstånd att stanna
här. Av samma skäl är det knappast rimligt att ge bidrag till inköp av vissa
kapitalvaror m. m. innan situationen klarnat. Med hänsyn till att det är fråga
om ett tillfälligt arrangemang bör socialnämnden kunna skjuta upp frågan
om sådant mera långsiktigt bistånd. Drar ett ärende ut på tiden måste
socialnämnden dock vara beredd att utvidga sina insatser. Den omständigheten
att någon inte har uppehållstillstånd kan alltså inte i sig åberopas som
grund för att vägra bistånd eller för att ge bistånd på lägre nivå än eljest (jfr
socialstyrelsens allmänna råd 1981:1 Rätten till bistånd s. 48).

Vad som i övrigt anförs i propositionen angående riktlinjer för mottagandet
av flyktingar och asylsökande m. m. och i motionerna föranleder inget
uttalande från socialutskottets sida.

Utskottet tillstyrker den i propositionen föreslagna omdisponeringen av
medel från socialdepartementets huvudtitel.

Stockholm den 24 april 1984

På socialutskottets vägnar
INGEMAR ELIASSON

Närvarande: Ingemar Eliasson (fp), Evert Svensson (s), John Johnsson (s),
Rune Gustavsson (c), Kjell Nilsson (s), Blenda Littmarck (m), AnnCathrine
Haglund (m), Maria Lagergren (s), Anita Persson (s), Inga Lantz
(vpk), Göran Ericsson (m), Gunnar Ström (s), Rosa Östh (c), Aina Westin
(s) och Bo Arvidson (m).

minab/gotab 78475 Stockholm 1984