SfU 1983/84:26

Socialförsäkringsutskottets betänkande
1983/84:26

om studiehjälp och vissa sjukförsäkringsfrågor (prop. 1983/84:127
och 1983/84:100)

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande proposition 1983/84: 127 om
förbättrad studiehjälp och vissa sjukförsäkringsfrågor.

Propositionen innehåller förslag om ett förbättrat selektivt studiestöd till
elever i gymnasieskolan. Förslaget innebär att det nuvarande behovsprövade
tillägget till studiebidraget inom studiehjälpen ersätts med ett högre
och mer schabloniserat tillägg - extra tillägg. Detta föreslås utgå upp till
högre föräldrainkomster än som är fallet Pted det behovsprövade tillägget.
Det extra tillägget föreslås bli infört den I juli 1984.

Vidare föreslås att inackorderingstilläggets grundbelopp, med hänsyn till
hyreskostnadernas ökning, vid samma tidpunkt höjs till 440 kr. per månad.

Propositionen innehåller också anslagsberäkningar för studiehjälpen i
övrigt för budgetåret 1984/85.

I propositionen läggs vidare fram förslag om ett förbättrat sjukförsäkringsskydd
för studerande. Huvudprincipen är att de studerande skall
behålla studiestöd i form av studiehjälp, studiemedel, särskilt vuxenstudiestöd
eller utbildningsbidrag för doktorander under sjukdomsperioder. I
viss utsträckning är detta möjligt redan i dag. men de förändringar i
studiestödslagen som nu föreslås utvidgar möjligheterna att behålla studiehjälp
vid sjukdom och avskaffar de inskränkningar vad gäller sjukdomsperiodens
längd som gäller i fråga om studiemedel, särskilt vuxenstudiestöd
och utbildningsbidrag.

Samtidigt föreslås att den sjukpenninggrundande inkomsten inte skall
sänkas under den tid en studerande uppbär studiestöd. Under studietiden
skall således sjukpenningen hållas vilande för a|t kunna aktiveras när
studietiden upphör. Under studietiden skall vidare en särskild studietidssjukpenning
kunna utgå. beräknad på grundval av den inkomst en studerande
kan ha vid sidan av studierna eller under ferietid.

I samband med meritprövning för beslut om fortsatta studiemedel och
beslut om eventuellt återkrav på grund av frånvaro från studierna skall, för
studerande som har vårdnaden om barn, ökad hänsyn kunna tas till barnets
‘•'ukdom.

4ed anledning av propositionen har väckts tre motioner. 1983/84: 2682
(fp). 1983/U 2683 (vpk) och 1983/84: 2684 (m).

1 Riksdagen 1983/84. II sarri Sr 26

SfU 1983/84:26

Utskottet behandlar vidare

dels proposition 1983/84: 100 bilaga 10, utbildningsdepartementet, litt.
E, punkt E 3. Studiehjälp m. m.

dels följande motioner från den allmänna motionstiden 1982/83 och 1983/
84,

1983/84:2098 (m) (yrkande 1) om anslaget till studiehjälp,

1983/84:1198 (c) om utbetalningen av studiestöd,

1983/84: 1593 (m) om studiehjälp till elever vid svenska gymnasieskolor
utomlands,

1982/83:319 (c) om sjukförsäkringen för universitets- och högskolestuderande,

1982/83:914 (fp) om sjukersättning till vissa elever i grundvux,

1983/84:1002 (vpk) och 1983/84:1718 (s) om socialförsäkringsfrågor för
doktorander med utbildningsbidrag,

1983/84: 1206 (vpk) om vissa försäkrings- och arbetsskadefrågor för studerande.

1982/83:1279 (s), 1983/84:439 (c) och 1983/84:778 (s) om rätten till sjukbidrag
för handikappade studerande,

1983/84:1359 (vpk) (yrkande 2 0 och 1983/84:1579 (s) om ändrade åldersgränser
för vårdbidrag resp. sjukbidrag till handikappade ungdomar.

1983/84: 2219 (s) om studiestödet för handikappade elever i det allmänna
skolväsendet och

1983/84:1577 (c) om studiestöd till elever i särskola.

Utskottet tillstyrker propositionerna och avstyrker bifall till samtliga
motioner.

Reservationer har avgivits av m-ledamöterna till förmån för motionerna
1983/84:2684 och 1983/84:2098 yrkande 1 (res. 1) samt av vpk-ledamoten
till förmån för motionerna 1983/84:2683. 1983/84:1002, 1983/84:1206,
1983/84:1359 yrkande 2 f och 1983/84:1579 (res. 2-7). Vidare har särskilt
yttrande avgivits av vpk-ledamoten.

Propositionerna

Proposition 1983/84:100
ÅTTONDE HUVUDTITELN
Regeringen har i proposition 1983/84:100, bil. 10 (utbildningsdepartementet)
under litt. E, E 3. Studiehjälp m.m. föreslagit riksdagen att i
avvaktan på särskild proposition i ämnet till Studiehjälp m. m. för budgetåret
1984/85 beräkna ett förslagsanslag av I 223450000 kr.

SfU 1983/84:26

Proposition 1983/84:127

I proposition 1983/84:127 om förbättrad studiehjälp och vissa sjukförsäkringsfrågor
har regeringen (utbildningsdepartementet) föreslagit riksdagen dels

att anta förslag till

1. lag om ändring i studiestödslagen (1973: 349),

2. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

3. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

dels att

4. godkänna vad som förordats om riktlinjer för ekonomisk prövning
vad gäller det extra tillägget,

5. godkänna förslag till ändrade regler för utbildningsbidrag för doktorander
under sjukdomsperioder,

6. godkänna vad som förordats om beräkning av föräldrapenning,

7. godkänna vad som förordats om rätt till studiemedel i samband med
tillfällig vård av sjukt barn,

8. till Studiehjälp m.m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag
om 1220600000 kr.,

9. till Centrala studiestödsnämnden m. m. för budgetåret 1984/85 utöver
i proposition 1983/84:100 bil. 10 föreslaget förslagsanslag anvisa ytterligare
750000 kr.

Lagförslagen redovisas i bilaga till betänkandet.

Motionerna

Motioner väckta med anledning av proposition 1983/84:127

I motion 1983/84: 2682 av Jörgen Ullenhag (fp) och Ingemar Eliasson (fp)
hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att vid prövning
av huruvida förutsättning föreligger för behovsprövat tillägg hänsyn inte
skall tas till makes eller syskons ekonomiska situation eller inkomster,

2. att riksdagen beslutar om ändringar i lagen om arbetsskadeförsäkring
i enlighet med studiestödsutredningens förslag.

I motion 1983/84:2683 av Margo Ingvardsson m.fl. (vpk) föreslås

1. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till studerandes
försäkringsskydd vid arbetsskada i enlighet med studiestödsutredningens
förslag,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag att förbättra det
ekonomiska stödet till handikappade studerande i enlighet med studiestödsutredningens
förslag,

3. att riksdagen uttalar att vilande SGI, eller högsta SGI bör träda i kraft
för alla studerande vid föräldraledighet och ger regeringen detta till känna,

tl Riksdagen 1983/84. 11 sami. Nr 26

Rättelse: S 33, rad 8 Står 2 kap. 1 §

Rättat till 1 kap. 2 §

SfU 1983/84:26

4. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag som innebär att
studerandes karenstid överensstämmer med vad som gäller för anställda
försäkrade inom sjukförsäkringen,

5. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag om förändrat
delningstal vid beräkning av studietids-SGI i enlighet med studiestödsutredningens
förslag.

I motion 1983/84: 2684 av Per Unckel m. fl. (m) hemställs

1. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag till ändring av
studiestödslagen (1973:349) 1 kap. 2 §, 3 kap. 3 §, 11 §,

2. att riksdagen beslutar att till Studiehjälp m. m. för budgetåret 1984/85
anvisa ett förslagsanslag om 1 170600000 kr.

Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1982/83

I motion 1982/83:319 av Pär Granstedt m. fl. (c) hemställs att riksdagen
beslutar att hos regeringen hemställa om översyn av sjukförsäkringssystemet
för universitets- och högskolestuderande och andra ferie- och säsongsarbetande.

I motion 1982/83:914 av Hugo Bergdahl (fp) hemställs att riksdagen hos
regeringen begär förslag om sjukersättning till vissa elever i grundvux.

1 motion 1982/83:1279 av Göran Persson m. fl. (s) hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
generös och likvärdig bedömning av rätten till sjukbidrag.

Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1983/84

I motion 1983/84:439 av Sigvard Persson (c) och Ulla Tillander (c)
hemställs att riksdagen hos regeringen begär en översyn av reglerna för
handikappades rätt till sjukbidrag i enlighet med vad som i motionen
anförts.

I motion 1983/84:778 av Bo Nilsson (s) hemställs att riksdagen hos
regeringen anhåller om en översyn av reglerna för sjukbidrag för handikappade
under särskild yrkesutbildning.

I motion 1983/84:1198 av Rolf Rämgård (c) hemställs att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna att centrala studiestödsnämndens
utbetalningsrutiner bör ändras så att de studerande får ersättning vid resp.
terminstart.

I motion 1983/84:1206 av Lars Werner m. fl. (vpk) föreslås att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående
vissa försäkrings- och arbetsskadefrågor för studerande.

I motion 1983/84:1359 av Lars Wemer m. fl. (vpk) (yrk. 2 0 föreslås att
riksdagen hemställer att regeringen — i avvaktan på förslag om genomgripande
reform av socialförsäkringssystemet — till riksdagen framlägger
förslag som innebär att åldersgränsen för vårdbidrag utsträcks till 18 år.

I motion 1983/84:1577 av Rune Backlund (c) och Kersti Johansson (c)
hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag till lösning av försörj -

SfU 1983/84:26

ningsfrågan för familjer med barn i grundsärskolan och ungdomar i yrkessärskolan
under skolpiiktstiden i enlighet med vad som anförts i motionen.

I motion 1983/84: 1579 av Sture Ericson (s) och Håkan Strömberg (s)
hemställs

1. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om att sjukbidrag
till handikappade ungdomar skall kunna utgå från 18 års ålder,

2. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om att vårdbidrag
till handikappade ungdomars föräldrar skall kunna utgå till dess dessa
ungdomar uppnått 18 års ålder.

I motion 1983/84:1593 av Gunnel Liljegren (m) hemställs att riksdagen
hos regeringen anhåller om ändring av reglerna för studiehjälp för svenska
ungdomar i svensk skola utomlands.

1 motion 1983/84:2098 (motivering i 1983/84:2097) av Per Unckel m.fl.
(m) (yrk. 1) hemställs att riksdagen beslutar att till Studiehjälp m.m. för
budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 1 173450000 kr.

I motion 1983/84:2219 av Lennart Bladh (s) hemställs att riksdagen hos
regeringen begär en skyndsam översyn av det studiesociala stödet för
handikappade ungdomar i åldern 16-19 år.

Motioner överlämnade från utbildningsutskottet, väckta under den allmänna
motionstiden 1983/84

I motion 1983/84:1002 av Lars Werner m.fl. (vpk) hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
angående den sociala situationen för forskarstuderande med utbildningsbidrag,
samt att under detta riksmöte återkomma med förslag i frågan.

I motion 1983/84:1718 av Anna Lindh (s) hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad ovan anförts angående försäkringsskyddet
för doktorander.

Utskottet

1. Studiehjälp

Studiehjälp består av studiebidrag jämte tillägg, återbetalningspliktiga
studiemedel och resekostnadsersättning. Tillägg till studiebidraget utgår i
form av inackorderingstillägg, inkomstprövat tillägg och behovsprövat
tillägg. Inackorderingstillägg utgår utan ekonomisk prövning medan övriga
tillägg förutsätter en sådan prövning. Inackorderingstilläggets grundbelopp
är f. n. 400 kr. per månad. Det inkomstprövade tillägget är samordnat med
det statliga bostadsbidraget då det gäller nivå och inkomstprövning och
avlöser detta då eleven fyller 17 år. För det inkomstprövade tillägget och
det behovsprövade tillägget beräknas det ekonomiska underlaget på samma
sätt. Därvid beaktas för ogift elev elevens och föräldrarnas gemensamma
inkomster medan för gift elev bortses från föräldrarnas ekonomi och i

SfU 1983/84:26

stället beaktas makes ekonomiska förhållanden. Behovsprövat tillägg förutsätter
dessutom att eleven har synnerligen stort behov härav. Vid denna
bedömning tas hänsyn bl. a. till förekomsten av syskon under 20 är och
även till syskonets eventuella inkomster. Behovsprövat tillägg utgår f. n.
med högst 290 kr. per månad om det ekonomiska underlaget inte överstiger
56000 kr.

1 proposition 1983/84: 127 föreslås att det behovsprövade tillägget i studiehjälpen
slopas och ersätts med ett högre och mer schabloniserat tillägg
som bör benämnas extra tillägg. Detta skall utgå med 600 kr. per månad
och elev till hushåll med ett ekonomiskt underlag som understiger 40000
kr. per år. Till hushåll med ett ekonomiskt underlag på mellan 40000 och
60000 kr. skall 400 kr. per månad utgå och till hushåll med ett ekonomiskt
underlag på mellan 60000 och 80000 kr. skall 200 kr. per månad utgå.
Reglerna för vad som skall utgöra det ekonomiska underlaget bör överensstämma
med vad som nu gäller i fråga om det inkomstprövade tillägget.
Vidare föreslås att inackorderingstilläggets grundbelopp höjs till 440 kr.
per månad. Kostnaderna för det extra tillägget beräknas i propositionen till
ca 65 milj. kr. för budgetåret 1984/85. Dessa kostnader kan täckas inom det
utrymme som skapas genom att det behovsprövade tillägget slopas och
genom den utgiftsminskning som de förändrade reglerna för återbetalningspliktiga
studiemedel till 18-20-åringar i gymnasiala studier innebär.
För innevarande budgetår har 17 milj. kr. anvisats för det behovsprövade
tillägget.

Beträffande medelsanvisningen föreslås i proposition 1983/84: 127 att
riksdagen till Studiehjälp m. m. för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag
om I 220600000 kr. I proposition 1983/84: 100. bilaga 10. föreslogs
ett preliminärt anslag om I 223450000 kr.

1 motion 2684 av Per Unckel m. fl. hänvisas till att motionärerna biträdde
förslaget i proposition 1983/84:40 om ändrade regler för återbetalningspliktiga
studiemedel för 18-20-åringar som innebär en besparing om 100 milj.
kr. Motionärerna fann dock därvid ingen anledning att avsätta medel för
kommande förslag om ökade selektiva åtgärder. Mot denna bakgrund är
motionärerna inte beredda att biträda det nu framlagda förslaget om införande
av ett extra tillägg i studiehjälpssystemet eftersom det innebär att
hälften av den ovannämnda besparingen skulle tas i anspråk. Motionärerna
begär därför att riksdagen dels avslår regeringens förslag om införande av
ett extra tillägg inom studiehjälpen, dels till Studiehjälp m. m. för budgetåret
1984/85 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 50 milj. kr.
sänkt förslagsanslag om 1 170600000 kr. Även i den under den allmänna
motionstiden väckta motionen 2098 av Per Unckel m. fl. begärs i yrkande 1
ett i förhållande till regeringens preliminära förslag med 50 milj. kr. sänkt
förslagsanslag.

Motionärerna i motion 2682 av Jörgen Ullenhag och Ingemar Eliasson
erinrar om att vid inkomstprövningen för behovsprövat tillägg beaktas

SfU 1983/84:26

förutom egen och föräldrars ekonomiska situation också makes ekonomiska
förhållande. Enligt motionärerna bör en sådan äktamakcprövning inte
förekomma inom studiehjälpen med hänsyn till att riksdagen nyligen avvisat
förslag om att återinföra makeprövningen inom studiemedelssystemet.
Vidare anför motionärerna att även syskons inkomster beaktas vid inkomstprövning
vilket enligt motionärernas mening är stötande. Mot bakgrund
av det anförda begär motionärerna i yrkande 1 ett tillkännagivande
om att vid inkomstprövning för behovsprövat tillägg hänsyn inte skall tas
till makes eller syskons ekonomiska situation eller inkomster.

Utskottet delar den uppfattning som framförs i propositionen om att ett
kraftigt förstärkt selektivt stöd till de inkomstsvagaste hushållen bör införas
inom studiehjälpen och att fler hushåll än i dag bör nås av stödet. Enligt
utskottets mening uppnås dessa syften med propositionens förslag om ett
extra tillägg som ersätter det behovsprövade tillägget. Utskottet tillstyrker
därför propositionens förslag om att det behovsprövade tillägget slopas
och ersätts med ett extra tillägg. Utskottet tillstyrker vidare propositionens
förslag om höjning av inackorderingstilläggets grundbelopp till 440 kr. per
månad samt medelsanvisningen till studiehjälp m. m. Följaktligen avstyrker
utskottet bifall till motionerna 2684 och 2098 yrkande I.

Såvitt gäller yrkandet i motion 2682 om ekonomisk prövning vid beräkning
av behovsprövat tillägg utgår utskottet från att yrkandet avser det
föreslagna extra tillägget eftersom det behovsprövade tillägget föreslås helt
slopat. Utskottet vill framhålla att samtliga inkomstprövade förmåner
inom studiehjälpssystemet förutsätter en prövning mot föräldrarnas eller i
förekommande fall makes ekonomi. Enligt utskottets mening saknas det
skäl att göra annan bedömning i fråga om det extra tillägget. Utskottet vill
också erinra om att hänsynstagande till syskons eventuella inkomster f. n.
endast förekommer vid prövning av behovsprövat tillägg och skall sålunda
efter slopande av detta tillägg inte längre förekomma. Utskottet avstyrker
med det anförda även motion 2682 yrkande I.

Utskottet behandlar i detta sammanhang två motioner från den allmänna
motionstiden 1983/84 som rör frågor om studiehjälp.

I motion 1198 av Rolf Rämgård anförs att gymnasiestuderande får ansökningsblankett
för studiestöd först vid terminsstarten vilket medför att
halva terminen i regel har gått innan studiehjälpen utbetalas. Detta förhållande
kan för många föräldrar vara mycket betungande. Enligt motionären
borde ansökningsblanketter tidigt kunna skickas ut så att studiestödsnämnden
kan behandla ansökningarna före skolstarten. Han begär därför
ett tillkännagivande om att centrala studiestödsnämndens utbetalningsrutiner
bör ändras så att de studerande får sin studiehjälp utbetald vid resp.
terminstart.

Centrala studiestödsnämnden (CSN) utreder f. n. på uppdrag av regeringen
en förändring av den administrativa hanteringen av studiehjälpen.
Därvid undersöker CSN bl. a. förutsättningarna för att utnyttja datateknik

SfU 1983/84:26

i samband med ansökningsförfarande och utbetalning. Uppdraget kommer
att redovisas inom kort. Enligt vad utskottet erfarit kommer CSN härvid
att föreslå sådana förändringar att de problem som tagits upp i motion 1198
blir lösta. Någon riksdagens åtgärd med anledning av motionen är därför
inte påkallad.

Gunnel Liljegren tar i motion 1593 upp en fråga som rör studiehjälp till
elever vid svenska gymnasieskolor utomlands. Motionären anför att nuvarande
regler innebär att om en elev bor utomlands tillsammans med båda
föräldrarna eller med den förälder som är vårdnadshavare är eleven berättigad
till studiehjälp på samma villkor som i Sverige. Däremot har eleven
inte rätt till svensk studiehjälp om föräldrarna är skilda och vårdnadshavaren
bor i Sverige men eleven bor utomlands hos den andre föräldern.
Enligt motionären bör svenska ungdomar i svensk skola utomlands behandlas
lika i fråga om studiehjälp och hon begär en ändring av reglerna i
enlighet härmed.

De regler som centrala studiestödsnämnden tillämpar när det gäller
möjlighet att fa svensk studiehjälp för studier i utlandet innebär att elever
vars föräldrar inte är bosatta i elevens studieland får studiehjälp först efter
ingående prövning av studieinriktningen. Därvid gäller att utbildningen
skall vara klart målinriktad mot visst yrke eller bransch och att motsvarande
utbildning inte finns i Sverige. När eleven bor utomlands tillsammans
med föräldrarna beviljas studiehjälp utan någon närmare prövning av studieinriktningen.
Det föräldrabegrepp som därvid tillämpas är detsamma
som i studiestödslagstiftningen i övrigt dvs. som förälder räknas den som
har vårdnaden om barnet. Mot bakgrund av det anförda anser utskottet
inte att det finns skäl att införa några särbestämmelser för de elever som
berörts i motion 1593. Utskottet vill dock erinra om den möjlighet som
finns för föräldrar att efter ansökan få gemensam vårdnad om barnen.

2. Sjukförsäkringsfrågor

2.1 Sjukförsäkring inom studiehjälpen och studiemedelssystemet m. m.

Studiehjälp utgår endast för sådan del av läsåret under vilken den
studerande bedriver studier. Studiehjälp kan sålunda inte utgå under sjukdom.

Såvitt gäller återhetalningspliktiga studiemedel får studerande i samband
med sjukdom enligt studiestödslagen (1973:349) med vissa inskränkningar
behålla beviljade studiemedel under sjukperioder. För att få behålla
studiemedlen skall den studerande ha bedrivit studier under någon del av
det kalenderhalvår då sjukdomen inträffar. För det första kalenderhalvåret
gäller också att studierna skall ha påbörjats. Under två på varandra följande
kalenderhalvår kan den studerande inte få behålla studiemedlen
under sjukdom mer än sex månader om inte särskilda skäl föreligger.
Återbetalningspliktiga studiemedel avskrivs med de delar som kan hänföras
till sjukdomsperioden såvitt denna överstiger 14 dagar.

SfU 1983/84:26

För doktorander med ntbildnini>shidraf> är villkoren för att få behålla
bidraget under sjukdom huvudsakligen desamma som för studerande med
studiemedel. Utbildningsbidrag beviljas för ett år i taget och kan för
heltidsstudier beviljas för högst fyra år sammanlagt. Under vissa förutsättningar
kan emellertid bidraget utgå för ytterligare högst ett bidragsår. Det
gäller t. ex. om den studerande på grund av sjukdom tinder en längre tid
varit oförmögen att bedriva studier.

I propositionen föreslås att clever som är berättigade till studiehjälp
enligt studiestödslagen 3 kap. får rätt att behålla studiehjälpen vid sjukdom
under terminstid. Kortare sjukdom skall intygas av föräldrarna när eleven
är omyndig och därefter av eleven själv. Fr. o. m. den femtonde dagen
skall läkarintyg krävas. Studiehjälp under sjukdom skall utgå bara om
eleven har ansökt om studiehjälpen före insjuknandet. För det första
kalenderhalvåret en elev bedriver studier skall studiehjälp utgå under
sjukperiod bara om eleven har påbörjat studierna.

Såvitt gäller studerande som helt eller delvis finansierar sina studier med
studiemedel eller itthildninf!sbidr för doktorander föreslås i propositionen
att dessa skall tillförsäkras sådana medel även under perioder av styrkt
sjukdom. Förutsättningen för att studiemedel eller utbildningsbidrag skall
utgå under sjukdomsperiod är att sjukdomsperioden infaller under sådan
studietid för vilken den studerande har beviljats något av dessa stöd.
Läkarintyg krävs om sjukdomstiden överstiger 14 dagar. För det första
kalenderhalvåret en studerande bedriver studiemedelsberättigade studier
skall studiemedel under sjukdomsperioder utgå bara om studierna har
påbörjats innan den studerande blir sjuk. Motsvarande föreslås gälla studerande
med utbildningsbidrag för doktorander. Med hänsyn till att rätten till
utbildningsbidrag för doktorander regleras i förordningen (1976:536) om
utbildningsbidrag för doktorander anför departementschefen att hon senare
ämnar föreslå regeringen sådana ändringar i denna förordning att reglerna
för rätt till utbildningsbidrag vid sjukdom i möjligaste mån kommer att
överensstämma med motsvarande regler för studiemedel. I princip skall
således utbildningsbidrag kunna utgå för en sjukdomsperiod som sträcker
sig över hela den tid för vilken utbildningsbidraget har beviljats, dvs. högst
ett år.

I fråga om avskrivning av återbetalningspliktiga studiemedel som kan
hänföras till sjukdomsperiod föreslås ingen ändring i nuvarande bestämmelser.
Departementschefen anför härvidlag att den nuvarande karenstiden
om 14 dagar är motiverad, främst med hänsyn till att studier inte är
fullt jämförbara med förvärvsarbete. I propositionen hänvisas till en rapport
från centrala studiestödsnämnden (CSN) av vilken det framgår att det
övervägande flertalet studerande som varit sjuka mellan 7 och 14 dagar
hade lyckats läsa in det mesta av vad de förlorat under studieuppehållet.
Departementschefen anför vidare att sjukpenning endast ersätter en del av
den förlorade arbetsinkomsten medan de studerande vid sjukdom får sam -

SfU 1983/84:26

ma kontanta ersättning hela tiden och sedan avskrivning av skulden efter
karensdagarna. Mot denna bakgrund är departementschefen inte beredd
att föreslå någon minskning av antalet karensdagar.

Motionärerna i motion 2683 av Margo Ingvardsson m.fl. anför att det
finns skäl att ifrågasätta om de studerandes karenstid skall avvika från vad
som gäller för andra inom sjukförsäkringen. Heltidsstudier bör betraktas
som heltidssysselsättning. Enligt motionärerna innebär 14 sjukdagar detsamma
som 14 förlorade arbetsdagar vilket kan motsvara en stor del av en
kurs. Detta kan i sin tur få konsekvenser för den studerande både för
studietiden och ekonomin. Mot bakgrund av det anförda begärs i yrkande 4
förslag från regeringen som innebär att studerandes karenstid kommer att
överensstämma med vad som gäller för anställda försäkrade inom sjukförsäkringen.

Utskottet delar departementschefens uppfattning att den nuvarande karenstiden
om 14 dagar bör vara kvar när det gäller avräkning av studieskulden
för sjukdomstid. Enligt utskottets mening torde kortare sjukdomsperioder
i de flesta fall inte påverka studierna i någon nämnvärd omfattning.
Vidare skulle ett sådant förslag som begärts i motion 2683 medföra betydande
administrativa svårigheter eftersom varje enstaka sjukdag måste tas
upp till bedömning vid såväl fastställande av återbetalningsskyldighet som
vid beviljande av studiemedel. Det anförda innebär att utskottet avstyrker
bifall till motion 2683 yrkande 4. Utskottet tillstyrker propositionens förslag.

2.2 Sjukpenninggrundande inkomst

Enligt bestämmelser i lagen om allmän försäkring (AFL) kan den sjukpenninggrundande
inkomsten (SGI) inte sänkas under studietiden för studerande
som uppbär särskilt vuxenstudiestöd, utbildningsbidrag för doktorander
eller utbildningsbidrag för arbetsmarknadsutbildning. De som har
ledigt från sitt förvärvsarbete för att studera inom det egna yrkesområdet
får också behålla sin SGI.

I propositionen föreslås att den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI)
inte får sänkas under den tid för vilken en studerande uppbär studiehjälp,
studiemedel och särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa. Sjukpenning skall
hållas vilande under studietiden för att kunna aktiveras när studiestödet
upphör. Vidare skall under studietiden en särskild studietids-SGI beräknas
på grundval av den inkomst den studerande kan ha under ferietid eller vid
sidan av studierna. Sjukpenning på grundval av en studietids-SGI kan utgå
parallellt med studiestödet vid sjukdom under terminstid. På studietidsSGI:n
skall också föräldrapenning beräknas.

I propositionen anförs att enligt 4 kap. 4 och 15 S§ AFL gäller vissa
villkor för att föräldrapenning i samband med barns födelse resp. särskild
föräldrapenning skall kunna utgå med ett belopp som överstiger garantini -

SfU 1983/84:26

vån — 37 kr. per dag. För det första fordras att föräldern under minst 270
dagar i följd före barnets födelse, eller den beräknade tidpunkten för
födelsen, skall ha varit eller borde ha varit försäkrad för en sjukpenning
som överstiger garantinivån. För det andra fordras, om föräldrarna har
barnet gemensamt i sin vård, att modern är eller borde ha varit försäkrad
för en sjukpenning som överstiger garantinivån för att fadern skall få
föräldrapenning överstigande denna nivå. Om studietids-SGI:n är så låg att
dessa villkor inte kan uppfyllas medan den vilande SGI:n är tillräckligt
hög, bör den sistnämnda SGI:n tillämpas.

Departementschefen anför vidare i propositionen att bestämmelserna
om vilande SGI bygger på att ett beviljat studiestöd skall utgå även för
sjukdomsperioder under utbildningstiden. Studiestöd beviljas normalt för
en eller två terminers studier och för en bestämd utbildning. En tidigare
SGI bör således vara vilande under den tid för vilken studiestöd utgår, men
också under den ferietid som infaller mellan studieterminerna i den utbildning
för vilken studiestödet har beviljats. Den vilande SGI:n tillämpas åter
först när den utbildning för vilken studiestödet har beviljats är avslutad. En
studerande kan naturligtvis dessförinnan avbryta studierna. Om studierna
avbryts på grund av sjukdom fortsätter studiestödet att utgå under den
period det har beviljats för. Först därefter tillämpas åter den vilande
SGI:n. Om studierna avbryts på någon annan grund, är den studerande
inte längre berättigad till studiestöd, och den vilande SGI:n bör träda i
kraft. RFV och CSN bör i samråd utfärda de föreskrifter som behövs med
anledning av de nya reglerna.

Såvitt gäller metoden för beräkning av sjukpenning anför departementschefen
att studiestödsutredningen i sitt betänkande Studiestöd (Ds U
1981:11) föreslagit att denna skall ändras så att hänsyn tas till det faktiska
antalet arbetsdagar och att inkomsten således inte som nu fördelas jämnt
över året. Denna fråga berör dock inte bara de studerande utan också
andra grupper och har behandlats av sjukpenningkommittén (S 1978:04).
Kommitténs förslag bereds f. n. inom socialdepartementet och i avvaktan
på resultatet härav förordar departementschefen inte några ändringar i
detta hänseende.

Margo Ingvardsson m. fl. begär i motion 2683 ett tillkännagivande om att
vilande SGI eller högsta SGI bör träda i kraft för alla studerande vid
föräldraledighet (yrkande 3). De begär vidare förslag om förändrat delningstal
vid beräkning av studietids-SGI i enlighet med studiestödsutredningens
förslag (yrkande 5).

Även i den under den allmänna motionstiden 1983/84 väckta motionen
1206 av Lars Werner m.fl. berörs - såvitt nu är i fråga - sjukpenningberäkningen
för studerande. Motionärerna begär ett tillkännagivande om att
studiestödsutredningens förslag om ett ändrat delningstal vid beräkning av
sjukpenning bör genomföras.

Utskottet konstaterar inledningsvis att de föreslagna förändringarna för

t2 Riksdagen 1983184. II sami. Nr 26

SfU 1983/84:26

föräldrapenning i samband med barns födelse och särskild föräldrapenning
innebär en klar förbättring för den förvärvsarbetande föräldern i de fall den
studerande föräldern har en vilande SGI som ger en föräldrapenning över
garantinivån. Härigenom undviks nämligen det förhållandet att den förvärvsarbetande
föräldern tvingas gå ned till garantinivån för föräldrapenning
då den andre föräldern studerar. För den studerande föräldern skall
föräldrapenning i princip beräknas på studietids-SGI:n. dock lägst med
belopp motsvarande garantinivån. Såsom framhållits i propositionen skall
den vilande SGl:n träda i kraft vid definitiva avbrott i studierna. Bedömningen
av när sådant avbrott skett får göras i varje enskilt läll av de
tillämpande myndigheterna. Någon generell regel om att den vilande SGl:n
skall kunna träda i kraft för alla studerande vid föräldraledighet kan utskottet
inte ställa sig bakom. Beträffande metoden för beräkning av sjukpenning
för studerande är studiestödsutredningens förslag om förändrat delningstal
- såsom framhållits i propositionen — en fråga som inte bara berör
studerande. Mot bakgrund härav är utskottet i avvaktan på mer övergripande
lösningar inte berett att förorda några särbestämmelser för studerande
i detta avseende. Med det anförda tillstyrker utskottet propositionens
förslag i nu behandlade delar och avstyrker bifall till motionerna 2683.
yrkandena 3 och 5 och 1206 i denna del.

2.3 Tillfällig vård av harn

Enligt nuvarande praxis återkräver studiemedelsnämnderna inte alltid
studiemedel som har uppburits under en period då den studerande varit
hemma och vårdat ett sjukt barn. Vid beviljandet av fortsatta studiemedel
har vidare vård av sjukt barn betraktats som en sådan omständighet av
personlig natur till vilken hänsyn skall tas vid bedömningen av uppnådda
studieresultat.

I den under den allmänna motionstiden 1983/84 väckta motionen 1206 av
Lars Werner m.tl. begärs - såvitt nu är i fråga - ett tillkännagivande om
att studerande bör beredas möjlighet att få behålla studiestödet vid tillfällig
vård av barn.

Departementschefen föreslår i propositionen att vid studiemedelsnämndernas
meritprövning för fortsatta studiemedel skall för en studerande,
som har vårdnaden om barn, barnets sjukdom kunna utgöra skäl för avsteg
för uppställda poängkrav. Studiemedel bör inte heller återkrävas för perioder
då en sådan studerande på grund av vård av sjukt barn inte har kunnat
fullgöra sina studieåtaganden. Enligt departementschefens mening skulle
en lagstadgad rätt till ett bestämt antal dagars ledighet för tillfällig vård av
barn leda till en onödig byråkratisering och stora administrativa problem.
Propositionens förslag syftar inte heller till någon förändring av den praxis
som har utvecklats, men med riksdagens godkännande skulle sådana föreskrifter
kunna utfärdas att man uppnår en större enhetlighet och de studerande
föräldrarnas trygghet stärks.

SfU 1983/84:26

Utskottet anser att riksdagen bör godkänna propositionens förslag i nu
berörd del. Enligt utskottets mening blir härigenom motion 1206 i motsvarande
del tillgodosedd.

2.4 Medelsanvisningen

1 propositionen anförs att förslagen om ett förbättrat försäkringsskydd i
ett inledningsskede kan komma att medföra administrativa kostnader inkl.
kostnader för information, såväl vid riksförsäkringsverket (RFV) och försäkringskassorna
som vid centrala studiestödsnämnden (CSN). Medel härför
bör anvisas som en särskild, obetecknad post under anslaget E 1
Centrala studiestödsnämnden m. m. och efter regeringens bemyndigande
få disponeras av de berörda myndigheterna för angivna ändamål. Sålunda
föreslås i propositionen att riksdagen till Centrala studiestödsnämnden
m.m. för budgetåret 1984/85 utöver i proposition 1983/84: 100 bil. 10 föreslaget
förslagsanslag anvisar ytterligare 750000 kr.

Utskottet tillstyrker propositionens förslag om ytterligare medelsanvisning
till Centrala studiestödsnämnden m. m.

2.5 Övriga motionsyrkanden

Utskottet behandlar i detta sammanhang två motioner från den allmänna
motionstiden 1982/83 och två motioner från den allmänna motionstiden
1983/84 som alla berör sjukförsäkringsfrågor för studerande.

i motion 1982/83: 319 av Pär Granstedt m. fl. anförs att nuvarande sjukförsäkringssystem
kan medföra problem för personer som har sitt förvärvsarbete
koncentrerat till en förhållandevis kort tid på året. För den
som har sin sjukpenninggrundande arbetsinkomst koncentrerad till tre
månader på året innebär det nuvarande systemet att man bara får en
fjärdedel av normal sjukersättning om man blir sjuk under denna period.
En längre tids sjukdom under den tid då man normalt förvärvsarbetar kan
därför få mycket allvarliga följder för exempelvis en studerande. Mot
denna bakgrund begär motionären en översyn av sjukförsäkringssystemet
för universitets- och högskolestuderande och andra ferie- och säsongsarbetande.

Sjukpenningkommittén har i sitt betänkande (SOU 1981: 22) Sjukersättningsfrågor
redovisat förslag till lösningar av problem med ojämn kompensation
för bl. a. vissa delårsarbetande. Kommittén har dock begärt att dess
förslag i detta hänseende skulle bli föremål för ytterligare översyn. Mot
denna bakgrund och med anledning av en motion i frågan har utskottet i
sitt av riksdagen godkända betänkande SfU 1982/83:17 begärt en fortsatt
utredning om kompensationsnivån inom sjukförsäkringen för vissa deltidsoch
delårsanställda.

Med hänsyn härtill anser utskottet att någon riksdagens åtgärd med
anledning av motion 319 inte är påkallad.

Hugo Bergdahl tar i motion 1982/83:914 upp frågan om sjukersättning till

SfU 1983/84:26

elever som deltar i grundutbildning tor vuxna. Motionären anlor att den
timersättning som utgår för utbildningen inte utgår under sjukdom. Vidare
ändras den sjukpenninggrundande inkomsten när studierna inleds för de
elever som varit förvärvsarbetande. Mot denna bakgrund begärs i motionen
förslag om sjukersättning till dessa elever.

Sjukpenningkommittén har i betänkandet (SOU 1983:48) Egenföretagares
sjukpenning m.m. tagit upp trugan om sjukpenningskyddet fördem
som genomgår grundutbildning för vuxna. Kommittén har därvid föreslagit
att dessa elever skall få behålla sin sjukpenninggrundande inkomst under
utbildningstiden. Betänkandet är f. n. föremål för beredning i socialdepartementet.

Utskottet anser att det är angeläget att frågan om sjukpenningskyddet
för elever som deltar i grundutbildning för vuxna får en lösning. Med
hänsyn till att sjukpenningkommittén framlagt förslag i frågan och att dess
betänkande är föremål för beredning inom regeringskansliet anser utskottet
dock inte att motion 1982/83:914 behöver föranleda någon riksdagens
åtgärd.

1 såväl motion 1983/84: 1002 av Lars Werner m.fl. som motion 1983/
84: 1718 av Anna Lindh tas upp frågan om socialförsäkringsskyddet för
doktorander med utbildningsbidrag. Båda motionerna syftar till att jämställa
utbildningsbidraget med inkomst av tjänst i socialförsäkringshänseende.
Motionärerna i motion 1002 begär såväl ett tillkännagivande i
enlighet härmed som förslag från regeringen i frågan under innevarande
riksmöte. I motion 1718 begärs ett tillkännagivande om att en översyn bör
göras med ovan angivet syfte.

Utskottet vill erinra om att enligt den princip som räder inom socialförsäkringssystemet
grundas rätt till inkomstrelaterade förmåner på inkomst
av förvärvsarbete. Utbildningsbidrag för doktorander utgör inte en förvärvsinkomst
utan är en särskild form av studiestöd till studerande i
forskarutbildning. Mot bakgrund härav kan utskottet inte förorda en sådan
utvidgning i socialförsäkringshänseende som föreslagits i motionerna 1002
och 1718, och utskottet avstyrker bifall till motionerna.

3. Arbetsskadeförsäkring för studerande

Lagen om arbetsskadeförsäkring (LAF) är tillämplig för studerande
endast om den studerande skadas "under moment i utbildningen då eleven
utför arbete som stämmer överens med eller till sin art liknar sådant som
vanligen utföres vid förvärvsarbete”. Skador under teoretiska undervisningsmoment
och under resor innefattas däremot inte i försäkringsskyddet.

I studiestödsutredningens betänkande (Ds U 1981: II) Studiestöd föreslogs
att LAF borde utvidgas i syfte att ge alla studerande samma skydd

Sfi) 1983/84:26

som förvärvsarbetande har vid arbetsskada. Alla utbildningar, all undervisningstid
samt även resor till och från undervisningsstället skulle enligt
förslaget omfattas av lagen.

I propositionen läggs inte fram något förslag om ändringar i arbelsskadeförsäkringen
för studerande. Departementschefen hänvisar i denna fråga
till att en särskild utredare nyligen har tillsatts för att se över arbelsskadeförsäkringen.

Motionärerna i såväl motion 2682 av Jörgen Ullenhag och Ingemar
Eliasson som motion 2683 av Margo Ingvardsson m.fl. vill att lagen om
arbetsskadeförsäkring skall utvidgas i enlighet med studiestödsutredningens
förslag. I förstnämnda motion begärs i yrkande 2 ett beslut av riksdagen
och i sistnämnda motion begärs i yrkande I förslag från regeringen.
Även motionärerna i den under den allmänna motionstiden 198.3/84 väckta
motionen 1206 av Lars Werner m.fl. anser - såvitt nu är i fråga - att
arbetsskadeförsäkringen för studerande bör utvidgas i enlighet med studiestödsutredningens
förslag. De begår ett tillkännagivande härom.

Utskottet är införstått med de brister som nuvarande försäkringsskydd
innebär för studerande vid olycksfall eller annan arbetsskada. Regeringen
har som nämnts nyligen tillkallat en särskild utredare för alt göra en
översyn av arbetsskadeförsäkringen. Enligt direktiven skall utredaren också
klarlägga erfarenheterna av gällande försäkringsreglcr för elev som
deltar i utbildning med arbetsplatsförlagd» utbildningsmoment och bedöma
behovet av eventuella förändringar. Med hänsyn till det anförda är utskottet
inte berett att nu förorda någon ändring av gällande bestämmelser och
utskottet avstyrker bifall till motionerna 2682 yrkande 2. 2683 yrkande 1
och 1206 i nu behandlad del.

4. Handikappade studerande

Inom studiestödssystemet finns inte några särskilda stöd- eller bidragsformer
till handikappade studerande. Inom ramen förden allmänna försäkringen
kan vissa förmåner utgå även till handikappade studerande såsom
exempelvis förtidspension/sjukbidrag och handikappersättning. Rätt till
förtidspension/sjukbidrag förutsätter en nedsättning av arbetsförmågan
med minst 50c/< medan handikappersättning baseras på hjälpbehovets omfattning
eller merutgifternas storlek. Vidare kan handikappade studerande
beviljas utbildningsbidrag för arbetsmarknadsutbildning.

Studiestödsutredningen har i sitt förenämnda betänkande (Ds U
1981:11) Studiestöd behandlat frågan om studiestöd till handikappade
studerande. Utredningen har därvid lagt fram en rad förslag till förändringar
för handikappade studerande. Utgångspunkterna för utredningens förslag
var dels att handikappade studerande så långt möjligt skulle omfattas
av de reguljära studiesociala systemen, dels att handikappade studerande

SfU 1983/84:26

skulle fa alla merkostnader som föranletts av handikappet täckta, dels att
handikappade skulle medges ett så fritt utbildningsval som möjligt.

I propositionen anför departementschefen att hon i annat sammanhang
avser att återkomma till de handikappfrågor som tagits upp av studiestödsutredningen.

Margö Ingvardsson m.fl. begär i motion 2683 yrkande 2 förslag från
regeringen om en förbättring av det ekonomiska stödet till handikappade
studerande i enlighet med studiestödsutredningens förslag.

Enligt utskottets mening är det angeläget att snarast söka förbättra det
ekonomiska stödet till handikappade studerande. Utskottet instämmer
därvid i de utgångspunkter, som studiestödsutredningen hade för sina
förslag. Såsom ovan nämnts har dock departementschefen anfört att hon
avser att återkomma till dessa frågor. Utskottet har härvid erfarit att en
arbetsgrupp inom regeringskansliet f. n. arbetar med frågor om handikappades
ekonomiska stöd under studietiden och att syftet är att förslag skall
kunna framläggas i samband med nästa års budgetproposition. Utskottet
anser att dessa förslag bör avvaktas och avstyrker bifall till motion 2683
yrkande 2.

Utskottet behandlar i detta sammanhang en motion från den allmänna
motionstiden 1982/83 och sex motioner från den allmänna motionstiden
1983/84 som alla berör frågor om handikappade studerande.

Tre motioner tar upp rätten till sjukbidrag för handikappade studerande.
Göran Persson m.fl. anför i motion 1982/83: 1279 att när ungdomar med
sjukbidrag påbörjar studier, där studiestöd kan utgå, dras i vissa fall
sjukbidraget in, medan i andra fall ungdomarna får behålla sjukbidraget
under en övergångstid för att se hur de klarar studierna. Denna skillnad i
bedömningen är enligt motionärerna otillfredsställande och beror på vilken
försäkringskassa som handlagt ärendet. Mot bakgrund härav begärs i motionen
ett tillkännagivande om en generös och likvärdig bedömning av
rätten till sjukbidrag för handikappade studerande. I motion 1983/84:439
av Sigvard Persson och Ulla Tillander begärs en översyn av reglerna för
handikappades rätt till sjukbidrag i syfte att så långt möjligt underlätta
levnadsförhållandena för handikappade människor genom att göra det
möjligt att bevilja sjukbidrag i erforderlig omfattning och utan oskäligt
dröjsmål. Bo Nilsson anser i motion 1983/84:778 att rätten till sjukbidrag
för handikappade studerande bör vidgas. Han anför att handikappade
ungdomar måste få göra ett i möjligaste mån fritt utbildningsval samt att de
måste tillåtas den studietid som behövs i varje särskilt fall. Fördetta krävs
att sjukbidrag eller motsvarande ekonomiska bidrag skall kunna utgå under
hela utbildningstiden. Vidare anför motionären att de svårast handikappade
ungdomarna borde ha sin försörjning inom den allmänna försäkringens
ram inte bara till den tidpunkt då de efter avslutad utbildning erhållit ett
arbete utan till dess de visat sig kapabla att utföra arbetet. Mot bakgrund
av det anförda begärs i motionen en översyn av reglerna för sjukbidrag till

SfU 1983/84:26

handikappade under särskild yrkesutbildning. Två motioner tar upp frågan
om en höjning av åldersgränsen för sjukbidrag. I motion 1983/84: 1579 av
Sture Ericson och Håkan Strömberg anförs att det stora flertalet handikappade
ungdomar fortsätter skolan efter 16 års ålder. Eftersom det inte
innebär några ökade kostnader att gå i exempelvis särskola eller hörselgymnasium
jämfört med vanligt gymnasium bör dessa ungdomar få samma
studiebidrag som sina jämnåriga kamrater och först vid 18 års ålder kunna
söka sjukbidrag. Motionärerna begär därför förslag om en höjning av
åldersgränsen för sjukbidrag från nuvarande 16 år till 18 år och i samband
därmed en förlängning av rätten till vårdbidrag från 16 till 18 år. Ett
motsvarande yrkande återfinns i motion 1359 av Lars Werner m.fl. (yrk.

2 0.

Såsom ovan redovisats övervägs olika frågor om det ekonomiska stödet
till handikappade studerande av en arbetsgrupp inom regeringskansliet,
och syftet är att förslag skall framläggas i samband med nästa års budgetproposition.
I avvaktan på resultatet av dessa överväganden är utskottet
inte berett att förorda vare sig någon översyn av reglerna om sjukbidrag till
handikappade studerande eller någon förändring av åldersgränsen för rätt
till sjukbidrag. Såvitt gäller tillämpningen av nuvarande regler om rätten
till sjukbidrag för handikappade studerande vill utskottet hänvisa till vad
försäkringsöverdomstolen uttalat i en nyligen avkunnad dom (1984-03-13.
mål nr 1699/83:3).

Syftet med lagstiftningen om sjukbidrag/förtidspension är att ge den
försäkrade ekonomisk trygghet vid nedsättning av arbetsförmågan. Ersättningen
skall vara en kompensation för försörjningsekonomiska konsekvenser
som har sin grund i sjukdom eller skada. Sedan mitten av 1960-talet
skall enligt praxis studerande ungdomars rätt till sjukbidrag/förtidspension
bedömas utifrån deras förmåga att skaffa sig inkomst av förvärvsarbete vid
ett tänkt avbrott i studierna. Försäkringsöverdomstolen (försäkringsdomstolen)
har i domar fastslagit den principen beträffande unga, handikappade
studerande att om det kan antas att den studerande på grund av sitt
handikapp saknar möjlighet att, utan att först ha undergått särskild yrkesutbildning,
skaffa sig en arbetsinkomst motsvarande minst hälften av vad
en arbetslös icke utbildad person i samma ålder kan påräkna, sjukbidrag
skall utgå under tiden för sådan utbildning.

Vägledande uttalanden finns således för tillämpningen av nuvarande
regler, och utskottet förutsätter att riksförsäkringsverket verkar för en
enhetlig tillämpning härvidlag.

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna 1982/83: 1279,
1983/84:439. 1983/84:778. 1983/84: 1579 och 1983/84: 1359 yrkande 2 f.

Lennart Bladh tar i motion 1983/84:2219 upp vissa frågor som berör
studiestödet till handikappade elever i det allmänna skolväsendet och som
under terminerna bor inackorderade eller i elevhem på studieorten. Motionären
framhåller att vissa handikappade elever inte har samma möjlighet
som andra ungdomar att välja studieort. Detta gäller exempelvis hörselskadade
ungdomar för vilka det har inrättats ett riksgymnasium i Örebro.

SfU 1983/84:26

Enligt motionären borde i dessa fall merkostnaderna för boende på annan
ort, resor till hemorten m. m. täckas genom ett fullgott studiestöd. I motionen
begärs därför en skyndsam översyn av det studiesociala stödet för
handikappade ungdomar i åldern 16-19 år.

Ett åv studiestödsutredningens förslag innebär att alla handikappade
16-19-åringar i gymnasial utbildning skulle kunna få rese- och inackorderingstillägg
med högre belopp än vad som normalt kan utgå, om detta
krävdes för att täcka merkostnader för resor och inackordering. Med
hänsyn härtill och till att utredningens förslag är föremål för beredning av
en arbetsgrupp inom regeringskansliet anser utskottet inte att motion 1983/
84:2219 bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

Utskottet behandlar slutligen motion 1983/84: 1577 av Rune Backlund
och Kersti Johansson. Motionärerna tar där upp frågan om studiestöd till
förståndshandikappade ungdomar i grundsärskola och yrkessärskola. Dessa
ungdomar omfattas av en skolplikt under avsevärt längre tid än andra
ungdomar, nämligen 14 år, och motionärerna anser att samhället bör ta
ansvar för deras försörjning under hela skolpliktstiden. Enligt motionärerna
bör åldersgruppen 16—18 år omfattas av samma bidrags- och stödformer
som gäller för motsvarande åldrar i gymnasieskolan, medan ungdomarna
i yrkessärskolan lämpligen bör erhålla samma ersättning som
gäller för arbetsmarknadsutbildningen, dvs. utbildningsbidrag. 1 motionen
begärs förslag från regeringen i enlighet med det anförda.

Enligt utskottets mening finns det även i denna fråga skäl att avvakta
resultatet av de överväganden som f. n. görs inom regeringskansliet beträffande
det ekonomiska stödet till handikappade studerande. Utskottet avstyrker
således bifall till motion 1983/84:1577.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande extra tillägg inom studiehjälpen

att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:127 och med
avslag på motionerna 1983/84:2682 yrkande 1 och 1983/84:2684
yrkande I dels antar i propositionen framlagt förslag till ny
lydelse av 1 kap. 2 § och 3 kap. 3 § och 11 § studiestödslagen
(1973:349), dels godkänner vad i propositionen förordats om
riktlinjer för ekonomisk prövning vad gäller det extra tillägget,

2. beträffande inackorderingstilläggets grundbelopp

att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:127 antar i propositionen
framlagt förslag till ny lydelse av 3 kap. 7 § studiestödslagen
(1973:349),

3. beträffande medelsanvisning till Studiehjälp m. m..

att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:127 och med

SfU 1983/84:26

anledning av proposition 1983/84: 100, bil. 10 litt. E punkt E 3
samt med avslag på motionerna 1983/84:2098 yrkande 1 och
1983/84:2684 yrkande 2 till Studiehjälp m.m. för budgetåret
1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 1 220600000 kr.,

4. beträffande utbetalningsrutiner för studiestöd
att riksdagen avslår motion 1983/84:1198,

5. beträffande studiehjälp till svenska ungdomar i svensk skola
utomlands

att riksdagen avslår motion 1983/84: 1593,

6. beträffande föräldrapenning

att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:127 och med
avslag på motionerna 1983/84: 2683 yrkande 3 och 1983/84:1206 i
motsvarande del dels antar i propositionen framlagt förslag till ny
lydelse av 9 kap. 2 § studiestödslagen (1973:349), dels godkänner
vad i propositionen förordats om beräkning av föräldrapenning,
dels godkänner vad i propositionen förordats om rätt till
studiemedel i samband med tillfällig vård av sjukt barn,

7. beträffande sjukförsäkring inom studiehjälpen och inom studiemedelssystemet
m. m.

att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:127 och med
avslag på motion 1983/84:2683 yrkande 4 dels antar i propositionen
framlagt förslag till lag om ändring i studiestödslagen
(1973:349) i vad förslaget inte berörts under momenten 1, 2 och 6
ovan. dels godkänner vad i propositionen föreslagits beträffande
ändrade regler för utbildningsbidrag till doktorander under sjukdomsperioder,

8. beträffande sjukpenninggrundande inkomst

att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:127 och med
avslag på motionerna 1983/84:2683 yrkande 5 och 1983/84:1206 i
motsvarande del antar de i propositionen framlagda förslagen till
lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

9. beträffande medelsanvisning till Centrala studiestödsnämnden
m. m.

att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:127 till Centrala
studiestödsnämnden m.m. för budgetåret 1984/85 — utöver tidigare
anvisat förslagsanslag - anvisar ytterligare 750000 kr.,

10. beträffande en översyn av sjukförsäkringssystemet för universitets-
och högskolestuderande m.fl.

att riksdagen avslår motion 1982/83: 319,

11. beträffande sjukersättning till elever i grundutbildning för vuxna
att riksdagen avslår motion 1982/83:914,

12. beträffande socialförsäkringsskyddet för doktorander med utbildningsbidrag att

riksdagen avslår motion 1983/84: 1002 och 1983/84: 1718,

SfU 1983/84:26

13. beträffande arbetsskadeförsäkring för studerande

att riksdagen avslår motionerna 1983/84:2682 yrkande 2. 1983/
84: 2683 yrkande 1 och 1983/84:1206 i motsvarande del.

14. beträffande särskilda regler för handikappade studerande
att riksdagen avslår motion 1983/84:2683 yrkande 2,

15. beträffande rätt till sjukbidrag för handikappade studerande
m. m.

att riksdagen avslår motionerna 1982/83:1279, 1983/84:439,
1983/84:778, 1983/84: 1359 yrkande 2 foch 1983/84:1579,

16. beträffande en översyn av det studiesociala stödet till handikappade
ungdomar

att riksdagen avslår motion 1983/84:2219,

17. beträffande studiestöd till elever i särskola
att riksdagen avslår motion 1983/84: 1577.

Stockholm den 3 maj 1984

På socialförsäkringsutskottets vägnar
NILS CARLSHAMRE

Närvarande: Nils Carlshamre (m). Doris Håvik (s). Elis Andersson (c).
Allan Åkerlind (m). Ralf Lindström (s). Lars-Åke Larsson (s). Gullan
Lindblad (m), Ulla Johansson (s), Lena Öhrsvik (s). Gunhild Bolander (c).
Margo Ingvardsson (vpk), Nils-Olof Gustafsson (s). Barbro Nilsson i Visby
(m). Inger Hestvik (s) och Rune Backlund (c).

Reservationer

1. Extra tillägg inom studiehjälpen och medelsanvisning till Studiehjälp

m. m. (mom. 1 och 3)

Nils Carlshamre, Allan Åkerlind, Gullan Lindblad och Barbro Nilsson i
Visby (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med "Utskottet
delar" och slutar med "2682 yrkande 1." bort ha följande lydelse:
Utskottet, som biträdde förslaget i proposition 1983/84:40 om ändrade
regler för återbetalningspliktiga studiemedel för 18-20-åringar finner det
inte motiverat att nu reducera den därigenom uppnådda besparingen på
100 milj. kr. med hälften. Med bifall till motion 1983/84:2684 yrkande 1
avstyrker utskottet därför förslaget i propositionen om ett extra tillägg som
skall ersätta det behovsprövade tillägget. Utskottet tillstyrker propositionens
förslag om höjning av inackorderingstilläggets grundbelopp till 440 kr.
per månad. Medelsanvisningen till studiehjälp bör. med bifall till motion
2684 yrkande 2, beräknas till ett i förhållande till propositionens förslag

SfU 1983/84:26

med 50 milj. kr. reducerat belopp eller 1170600000 kr. Härigenom tillgodoses
även förslaget i motion 1983/84:2098 yrkande 1.

Såvitt gäller yrkandet i motion 2682 om ekonomisk prövning vid beräkning
av behovsprövat tillägg utgår utskottet från att yrkandet avser det
föreslagna extra tillägget. Detta yrkande förlorar sin aktualitet i och med
att utskottet avstyrker förslaget om extra tillägg. Utskottet avstyrker därför
även motion 2682 yrkande 1.

dels att utskottet under moment 1 bort hemställa

1. beträffande extra tillägg inom studiehjälpen

att riksdagen, med bifall till motion 1983/84:2684 yrkande 1 och
med avslag på proposition 1983/84: 127 och motion 1983/84:2682
yrkande 1, avslår det i propositionen framlagda förslaget till ny
lydelse av 1 kap. 2 § och 3 kap. 3 § och 11 § studiestödslagen
(1973:349).

dels att utskottet under moment 3 bort hemställa

3. beträffande medelsanvisning till Studiehjälp m. m.

att riksdagen med bifall till motion 1983/84: 2684 yrkande 2 och
med anledning av motion 1983/84:2098 yrkande 1 och propositionerna
1983/84:127 och 1983/84:100, bil. 10, litt. E punkt E 3
till Studiehjälp m. m. för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag
av 1 170600000 kr.

2. Sjukförsäkring inom studiehjälpen och inom studiemedelssystemet m. m.
(mom. 7)

Margo Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på, s. 10 som börjar med ”Utskottet
delar” och slutar med ”yrkande 4.” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion 2683 om att
karenstiden för studerande inte bör avvika från vad som gäller inom
sjukförsäkringen i övrigt. Enligt utskottets mening är heltidsstudier fullt
jämförbara med förvärvsarbete på heltid, och lika lite som man kan utgå
ifrån att kortare sjukdomsperioder inte skulle påverka ett förvärvsarbete i
nämnvärd omfattning kan man göra det beträffande studier. Kortare sjukdomsperioder
kan t.o. m. fa större konsekvenser för studerande med
hänsyn till att de förutom ekonomin kan påverka även studietidens längd.

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att regeringen bör lägga
fram förslag om ändrad karenstid för studerande när det gäller avräkning
av studieskulden för sjukdomstid i enlighet med vad som begärs i motion
2683 yrkande 4.

SfU 1983/84:26

dels att utskottet under moment 7 bort hemställa

7. beträffande sjukförsäkring inom studiehjälpen och inom studiemedelssystemet
m. m.

att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:127 och motion
1983/84:2683 yrkande 4 dels antar i propositionen framlagt förslag
till Lag om ändring i studiestödslagen (1973:349) i vad
förslaget inte berörts under momenten 1, 2 och 6 ovan. dels
godkänner vad i propositionen föreslagits beträffande ändrade
regler för utbildningsbidrag till doktorander under sjukdomsperioder,
dels ock som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om ändrad karenstid för studerande när det
gäller avräkning av studieskulden för sjukdomstid.

3. Föräldrapenning och sjukpenninggrundande inkomst (mom. 6 och 8)

Margö Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 11 med "Utskottet
konstaterar" och slutar på s. 12 med "denna del." bort ha följande
lydelse:

Utskottet konstaterar att de i propositionen föreslagna förändringarna
för föräldrapenning i samband med barns födelse och särskild föräldrapenning
visserligen innebär förbättringar för den förvärvsarbetande föräldern i
de fall den studerande föräldern har en vilande SGI som ger en föräldrapenning
över garantinivån. För den studerande föräldern innebär dock
förslaget ingen förbättring. Detta är enligt utskottets mening otillfredsställande.
Den studerande föräldern bör ges större ekonomisk möjlighet att
själv vara hemma och ta hand om sitt barn. Med hänsyn härtill bör enligt
utskottet den SGI som är högst - antingen den vilande SGI:n eller studietids-SGI:n
— gälla för alla studerande vid beräkning av föräldrapenning i
samband med barns födelse och särskild föräldrapenning. Enligt utskottets
mening bör regeringen framlägga förslag i enlighet härmed.

Beträffande metoden för beräkning av sjukpenning för studerande har
studiestödsutredningen föreslagit ett förändrat delningstal. dvs. den sjukpenninggrundade
inkomsten skall divideras med det faktiska antalet arbetsdagar
i stället för som f. n. med 365 dagar. Enligt utskottets mening
skulle en sådan beräkning ge en i förhållande till inkomstbortfallsprincipen
riktigare sjukpenning än vad nuvarande regler gör. Regeringen bör därför
framlägga förslag härom i enlighet med studiestödsutredningens förslag.

dels att utskottet under moment 6 bort hemställa

6. beträffande föräldrapenning

att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:127 och motionerna
1983/84:2683 yrkande 3 och 1983/84: 1206 i motsvarande
del dels godkänner vad i propositionen förordats om beräkning
av föräldrapenning, dels godkänner vad i propositionen förordats

SfU 1983/84:26

om rätt till studiemedel i samband med tillfällig vård av sjukt
barn, dels ock som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om sjukpenninggrundande inkomst för studerande
vid beräkning av föräldrapenning.

dels att utskottet under moment 8 bort hemställa

8. beträffande sjukpenninggrundande inkomst

att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:127 och motionerna
1983/84:2683 yrkande 5 och 1983/84: 1206 i motsvarande
del dels antar de i propositionen framlagda förslagen till Lag om
ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring, dels som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om förändrat
delningstal vid beräkning av sjukpenning för studerande.

4. Socialförsäkringsskyddet för doktorander med utbildningsbidrag (mom.

12)

Margo Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”till motionerna.” bort ha följande lydelse:

Studierna för de doktorander som har sin försörjning vid högskolan
finansieras antingen genom utbildningsbidrag eller assistent/amanuenstjänst.
Den 1 juli 1983 trädde en studiefmansieringsreform i kraft som
syftade till att successivt avveckla assistent/amanuenstjänsterna och ersätta
dessa med utbildningsbidrag. Mot bakgrund av att doktorander med
assistent/amanuenstjänster räknas som anställda medan doktorander med
utbildningsbidrag räknas som studerande medför den nämnda reformen
försämringar i socialtorsäkringshänseende för många doktorander. Enligt
utskottets mening borde alla forskarstuderande få samma sociala trygghet
som andra förvärvsarbetande. Detta kan uppnås genom att såsom föreslagits
i motion 1002 jämställa utbildningsbidraget med inkomst av tjänst.
Med hänsyn till att en sådan lösning också förespråkats av det socialdemokratiska
partiet i motion 1981/82:2234 av Olof Palme m. fl. anser utskottet
att regeringen snarast bör framlägga förslag i enlighet härmed.

dels att utskottet under moment 12 bort hemställa

12. beträffande socialförsäkringsskyddet för doktorander med utbildningsbidrag att

riksdagen med bifall till motion 1983/84: 1002 och med anledning
av motion 1983/84: 1718 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.

SfU 1983/84:26

5. Arbetsskadeförsäkring för studerande (morn. 13)

Margö Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med ”Utskottet
är” och slutar med ”behandlad del.” bort ha följande lydelse:

Det stora flertalet studerande omfattas f. n. inte av något försäkringsskydd
vid olycksfall eller annan arbetsskada. Detta är enligt utskottets
mening klart otillfredsställande. Såsom ovan nämnts har studiestödsutredningen
föreslagit att lagen om arbetsskadeförsäkring (LAF) skall utvidgas i
syfte att ge alla studerande samma skydd som förvärvsarbetande har vid
arbetsskada. Utskottet är positivt till detta förslag och anser inte att frågan
behöver utredas ytterligare. Regeringen bör därför framlägga förslag om en
utvidgad arbetsskadeförsäkring till studerande i enlighet med studiestödsutredningens
förslag. Detta bör ges regeringen till känna.

dels att utskottet under moment 13 bort hemställa

13. beträffande arbetsskadeförsäkring för studerande

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2683 yrkande I och
med anledning av motionerna 1983/84:2682 yrkande 2 och 1983/
84: 1206 i motsvarande del som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.

6. Särskilda regler för handikappade studerande (mom. 14)

Margö Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 16 som börjar med ”Enligt
utskottets” och slutar med ”yrkande 2” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det angeläget att det ekonomiska stödet till
handikappade studerande snarast förbättras. De förslag som studiestödsutredningen
lagt fram om förändringar för handikappade studerande är enligt
utskottets mening väl genomtänkta och bör i sin helhet ligga till grund för
en proposition i frågan. Det anförda bör ges regeringen till känna.

dels att utskottet under moment 14 bort hemställa

14. beträffande särskilda regler för handikappade studerande

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2683 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

7. Rätt till sjukbidrag för handikappade studerande m. m. (mom. 15)

Margö Ingvardsson (vpk) som anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med
”Såsom ovan” och slutar med ”till sjukbidrag” bort ha följande lydelse:

Såsom ovan anförts i reservation 6 har utskottet begärt förslag från
regeringen om ett ekonomiskt stöd till handikappade studerande i enlighet

SfU 1983/84:26

med studiestödsutredningens förslag. 1 avvaktan på denna proposition vill
utskottet inte förorda någon översyn av reglerna om rätt till sjukbidrag för
handikappade studerande. Däremot anser utskottet att det finns skäl att
redan nu begära förslag om en höjning av den nedre åldersgränsen för
sjukbidrag till 18 år och i konsekvens därmed en höjning av den övre
åldersgränsen för rätt till vårdbidrag till 18 år. Detta bör ges regeringen till
känna.

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med ”Med
det” och slutar med ”yrkande 2 f" bort ha följande lydelse:

Det anförda innebär att utskottet tillstyrker bifall till motionerna 1983/
84: 1579 och 1983/84: 1359 yrkande 2 f och avstyrker bifall till motionerna
1982/83: 1279, 1983/84:439 och 1983/84:778.

dels att utskottet under moment 15 bort hemställa

15. beträffande rätt lill sjukbidrag för handikappade studerande
m. m.

att riksdagen dels med bifall till motionerna 1983/84:1359 yrkande
2 foch 1983/84: 1579 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört om ändrad åldersgräns för rätt till
sjukbidrag resp. vårdbidrag, dels avslår motionerna 1982/
83: 1279, 1983/84:439 och 1983/84:778.

Särskilt yttrande

Riktlinjer för ekonomisk prövning vad gäller det extra tillägget

Margo Ingvardsson (vpk) anför:

Vänsterpartiet kommunisterna har den principiella inställningen att samhället
bör garantera ett ekonomiskt oberoende vid studier över grundskolenivå.
Den som vill studera skall således inte behöva känna tyngden av att
ligga någon till last under studieaden och någon annan skall inte heller
kunna uppställa villkor för eller förhindra studierna. Vi har tidigare motsatt
oss ett införande av makeprövning inom studiemedelssystemet och enligt
vår mening bör en sådan prövning inte heller förekomma inom studiehjälpssystemet.
Med hänsyn till att propositionens förslag endast berör en
av flera inkomstprövade förmåner inom studiehjälpssystemet avstår vi
emellertid nu från något yrkande i denna fråga.

SfU 1983/84:26

Bilaga

1 Förslag till
Lag om ändring i studiestödslagen (1973:349)

Härigenom föreskrivs i fråga om studiestödslagen (1973:349)'
dels att 3 kap. 15 § och 4 kap. 30 § skall upphöra att gälla,
dels att nuvarande 3 kap. 13, 14, 16, 20 och 21 §§ skall betecknas 3 kap.
15, 16, 16 a, 13 respektive 14 §§,
dels att 1 kap. 2 §, 3 kap. 3,5,7, 11, nya 15, nya 16, nya 16 a, 17, 19, 22
och 23 §§, 4 kap. 6 och 29 §§, 7 kap. 17 §, 8 kap. 77-79 §§ samt 9 kap. 2 §
skall ha nedan angivna lydelse,
dels att rubriken närmast före 3 kap. 21 § skall sättas närmast före 3 kap.
14 §,

dels att i lagen närmast före 3 kap. 15 § skall införas en ny rubrik av
nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

2 §2

Studiehjälp består av studiebidrag jämte tillägg, återbetalningspliktiga
studiemedel och resekostnadsersättning.

Tillägg till studiebidraget utgår i
form av inackorderingstillägg, inkomstprövat
tillägg och behovsprövat
tillägg.

Tillägg till studiebidraget utgår i
form av inackorderingstillägg, inkomstprövat
tillägg och extra tilllägg.

3 kap.

3 §3

Studiehjälp utgår från och med kvartalet efter det under vilket den
studerande fyllt 16 år, om ej annat följer av andra eller tredje stycket.

Inkomstprövat tillägg utgår från och med månaden efter den under
vilken den studerande fyllt 17 år.

Inackorderingstillägg och behovsprövat
tillägg utgår även till
studerande som ej uppnått sådan ålder
som anges i första stycket.

Inackorderingstillägg och extra
tillägg utgår även till studerande
som inte har uppnått sådan ålder
som anges i första stycket.

5 §4

Studiehjälp utgår för sådan del av läsår under vilken den studerande
bedriver studier.

' Lagen omtryckt 1981:579.
’ Senaste lydelse 1983: 598.
5 Senaste lydelse 1983: 598.
4 Senaste lydelse 1983:941.

SfU 1983/84:26

Nuvarande lydelse

Studiehjälp i form av återbetalningspliktiga
studiemedel utgår
även för tid under vilken den studerande
är sjuk enligt vad som anges i
/J-19 §§, om ej annat följer av bestämmelser
som regeringen meddelar.

Vid tillämpning av första stycket och bestämmelse som avses i andra
stycket beaktas endast hela, sammanhängande tidsperioder under ett kalenderhalvår
om 15 dagar för heltidsstuderande och 30 dagar för deltidsstuderande,
om inte annat följer av föreskrifter som meddelas av regeringen
eller myndighet som regeringen bestämmer.

Vid tillämpning av bestämmelse i detta kapitel skall läsår anses omfatta
det antal dagar som bestämmes av regeringen eller myndighet som regeringen
utser. Detta antal dagar skall därvid anses infalla under det eller de
kalenderhalvår som bestämmes av regeringen eller myndighet som regeringen
utser.

Föreslagen lydelse

Studiehjälp utgår även för tid under
vilken den studerande är sjuk
enligt vad som anges i 15-19 §§, om
inte annat följer av bestämmelser
som regeringen meddelar.

Inackorderingstillägg utgår med
400 kronor i månaden till studerande
som behöver inackordering.
Tillägget omfattar dessutom hemreseersättning
enligt de närmare bestämmelser
som meddelas av regeringen
eller myndighet som regeringen
utser.

Behovsprövat tillägg utgår med
högst 290 kronor i månaden.

Närmare bestämmelser om behovsprövat
tillägg meddelas av regeringen.

Inackorderingstillägg utgår med
440 kronor i månaden till studerande
som behöver inackordering.
Tillägget omfattar dessutom hemreseersättning
enligt de närmare bestämmelser
som meddelas av regeringen
eller myndighet som regeringen
utser.

§6

Extra tillägg utgår med 600, 400
eller 200 kronor i månaden.

Närmare bestämmelser om extra
tillägg meddelas av regeringen.

13 §

I 14-19 §§ ges bestämmelser om
återbetalningspliktiga studiemedel
för tid under vilken studerande som
avses i 12 § på grund av sjukdom är
helt oförmögen att bedriva sina studier.

Studiehjälp under sjukdom

15 §

I /6-19 §§ ges bestämmelser om
studiehjälp för tid under vilken den
studerande på grund av sjukdom är
helt oförmögen att bedriva sina studier.

I nämnda paragrafer förstås med

sjukperiod: tid under vilken den studerande på grund av sjukdom oavbrutet
varit oförmögen att bedriva sina studier.

5 Senaste lydelse 1983: 272.

6 Senaste lydelse 1983: 272.

SfU 1983/84:26

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

studietid: den del av ett kalenderhalvår under vilken den studerande
bedriver studier och den del av kalenderhalvåret under vilken han skulle

ha bedrivit studier om han ej blivit
14 §

Återbetalningspliktiga studiemedel
utgår för sjukperiod som infaller
under den del av ett kalenderhalvår
som utgör den studerandes studietid,
förutsatt att

1. sjukperioden ej omfattar hela
den studerandes studietid under kalenderhalvåret,

2. den studerande under någon
del av kalenderhalvåret bedriver
sina studier.

För sjukperiod som infaller efter
studietidens början utgår återbetalningspliktiga
studiemedel dock endast
om den studerande ingett ansökan
om sådana medel dessförinnan.
Om synnerliga skäl föreligger,
kan studerande beviljas återbetalningspliktiga
studiemedel även för
sådan sjukperiod.

För det första kalenderhalvår under
vilket en studerande bedriver
studier som berättigar till återbetalningspliktiga
studiemedel enligt
detta kapitel utgår studiemedel endast
för sjukperiod som infaller efter
det den studerande har påbörjat
studierna.

16 §

Studerande har rätt till återbetalningspliktiga
studiemedel endast
för sådan sjukperiod eller del därav
som godkänts av den allmänna försäkringskassa.
hos vilken den studerande
är inskriven.

Blir studerande på grund av sjukdom
helt oförmögen att bedriva
sina studier, skall han anmäla detta
till den allmänna försäkringskassan,
om han beviljats återbetalningspliktiga
studiemedel för kalenderhalvåret
eller om han ansökt
eller avser att ansöka därom. An -

16 §

Studiehjälp utgår för sjukperiod
som infaller under tid för vilken den
studerande har beviljats studiehjälp.

För sjukperiod som infaller efter
studietidens början utgår studiehjälp
dock endast om den studerande
ingett ansökan om'denna studiehjälp
dessförinnan. Om synnerliga
skäl föreligger, kan en studerande
beviljas studiehjälp även för sådan
sjukperiod.

För det första kalenderhalvår under
vilket en studerande bedriver
studier som berättigar till .studiehjälp
utgår studiehjälp endast för
sådan sjukperiod som infaller efter
det den studerande har påbörjat
studierna.

16 a §

En studerande har rätt till studiehjälp
endast för sådan sjukperiod
eller del därav som har godkänts av
den allmänna försäkringskassa, hos
vilken den studerande är inskriven.

Blir en studerande på grund av
sjukdom helt oförmögen att bedriva
sina studier, skall han anmäla detta
till den allmänna försäkringskassan.
om han har beviljats studiehjälp
för kalenderhalvåret eller om
han ansökt eller avser att ansöka
därom. Anmälan skall ske enligt de

SfU 1983/84:26

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

mälan skall ske enligt de närmare närmare bestämmelser som medde bestämmelser

som meddelats av lats av riksförsäkringsverket,

riksförsäkringsverket.

19 §

Har studerande som beviljats Om en studerande som har bevilåterbetalningspliktiga
studiemedel jäts studiehjälp på grund av sjukpå
grund av sjukdom varit helt oför- dom har varit helt oförmögen att

mögen att bedriva studier under 90 bedriva studier under 90 dagar i

dagar i följd eller föreligger annat följd eller om det föreligger annat

särskilt skäl, skall den allmänna särskilt skäl, skall den allmänna

försäkringskassan, enligt de närma- försäkringskassan, enligt de närmare
bestämmelser som riksförsäk- re bestämmelser som riksförsäkringsverket
meddelar, undersöka ringsverket meddelar, undersöka

om skäl föreligger att vidtaga åt- om skäl föreligger att vidta åtgärd

gärd som är ägnad att förkorta sjuk- som är ägnad att förkorta sjukdom domstiden

eller på annat sätt helt stiden eller på annat sätt helt eller

eller delvis återställa studieförmå- delvis återställa studieförmågan,

gan.

Finner den allmänna försäkringskassan att åtgärd som avses i första
stycket behövs, skall den underrätta den studerande härom och tillse att
åtgärden vidtages. Vägrar den studerande att underkasta sig åtgärden, kan
kassan besluta att ej godkänna den del av sjukperioden som infaller sedan
den studerande fått underrättelse om kassans beslut. 1 underrättelsen skall
intagas erinran om att sådant beslut kan meddelas.

22 §

Studiehjälp enligt detta kapitel Studiehjälp enligt detta kapitel

får beviljas svensk medborgare för får beviljas svensk medborgare för

studier utom riket, om studierna studier utom riket, om studierna

icke med lika stor fördel kan bedri- inte med lika stor fördel kan bedrivas
vid svensk läroanstalt. vas vid svensk läroanstalt.

Även i andra fall får studiehjälp enligt detta kapitel beviljas för studier
utom riket enligt bestämmelser som regeringen meddelar.

Första och andra styckena gäller dock endast sådana studier som motsvarar
eller är jämförbara med studier vid svensk läroanstalt eller utbildningslinje
som omfattas av förordnande enligt 1 §.

Första och andra styckena gäller Första och andra styckena gäller

ej för sjukperiod som avses i 13 §. ej för sjukperiod som avses i 15 §.

23 §

Allmän försäkringskassa skall Allmän försäkringskassa skall

lämna centrala studiestödsnämn- lämna centrala studiestödsnämnden
och studiemedelsnämnderna den och studiemedelsnämnderna

uppgift om sådan sjukperiod enligt uppgift om sådan sjukperiod enligt

13 8 som godkänts av kassan. 15 § som godkänts av kassan.

SfU 1983/84:26

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4 kap.

6§

Till studerande, som avses i I S och som ej tidigare varit inskriven vid
läroanstalt eller utbildningslinje som omfattas av förordnande enligt I §,
utgår studiemedel utan föregående prövning av hans lämplighet för studierna.

Till annan studerande som avses
i 1 § utgår studiemedel endast om
det med hänsyn till de resultat som
han uppnått måste anses sannolikt,
att han kommer att slutföra studierna
inom normal tid. Vid denna
bedömning skall skälig hänsyn tagas
till förhållanden av personlig
natur som kan antagas ha inverkat
på studieresultaten.

Till annan studerande som avses
i I § utgår studiemedel endast om
det med hänsyn till de resultat som
han liar uppnått måste anses sannolikt,
att han kommer att slutföra
studierna inom normal tid. Vid denna
bedömning skall hänsyn tas till
förhållanden av personlig natur
som kan antas ha inverkat på studieresultaten.

29 §

Studiemedel utgår för sjukperiod
som infaller under tid för vilken den
studerande har beviljats studiemedel.

Studiemedel enligt 13, 14, 16, 17,

19 och 21-25 §§ utgår för sjukperiod
som infaller under den del av ett
kalenderhalvår som utgör den studerandes
studietid, förutsatt att

1. sjukperioden ej omfattar hela
den studerandes studietid under kalenderhalvåret,

2. den studerande under någon
del av kalenderhalvåret bedriver
sina studier.

För det första kalenderhalvår under vilket en studerande bedriver studier
som berättigar till studiemedel enligt detta kapitel utgår studiemedel
endast för sjukperiod som infaller efter det den studerande har påbörjat
studierna.

Med stöd av första stycket har
studerande rätt till studiemedel för
större del av två på varandra följande
kalenderhalvår än se.x månader
endast om särskilda skäl föreligger.

7 kap.

För tid under vilken den studerande
på grund av sjukdom är helt
oförmögen att bedriva sina studier
utgår vuxenstudiebidrag och återbetalningspliktiga
studiemedel för
sjukperiod som infaller under den

SfU 1983/84:26

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

del av det eller de kalenderhalvår
för vilka den studerande har beviljats
vuxenstudiestöd. Bestämmelserna
i 4 kap. 28 och 30-35 §S skall
tillämpas.

del av det eller de kalenderhalvår
för vilka den studerande har beviljats
vuxenstudiestöd. Bestämmelserna
i 4 kap. 28 och 31-35 §§ skall
tillämpas.

För det första kalenderhalvår under vilket en studerande bedriver studier
som berättigar till särskilt vuxenstudiestöd enligt detta kapitel utgår
vuxenstudiebidrag och återbetalningspliktiga studiemedel endast för sjukperiod
som infaller efter det den studerande har påbörja! studierna.

Utgår sjukpenning enligt lagen
(1962: 381) om allmän försäkring eller
motsvarande ersättning enligt
annan författning för tid under vilken
den studerande uppbär vuxenstudiebidrag,
skall vuxenstudiebidraget
minskas med det belopp som
har utgått i sjukpenning eller sådan
ersättning för samma tid. Vuxenstudiebidraget
skall dock ej minskas
med sådant belopp som har åtgått i
sjukpenning enligt 3 kap. 5 § fjärde
stycket lagen om allmän försäkring.

8 kap.

77 S

1 78-80 SS ges särskilda bestämmelser
om återbetalningsskyldigheten
för den som uppburit återbetalningspliktiga
studiemedel för sjukperiod
enligt 3 kap. /3-I9 SS. 4 kap.
28-35 SS eller 7 kap. 17 S och de
bestämmelser som anges där.

1 78-80 SS ges särskilda bestämmelser
om återbetalningsskyldigheten
för den som uppburit återbetalningspliktiga
studiemedel för sjukperiod
enligt 3 kap. /5-19 SS. 4 kap.
28-35 SS eller 7 kap. 17 S och de
bestämmelser som anges där.

78 S

Återbetalningspliktiga studiemedel som belöper på sådan del av en sjukperiod
som infaller efter en karenstid om 14 dagar medräknas ej vid
tillämpning av bestämmelserna i detta kapitel om återbetalningsbelopp
eller frivillig återbetalning, om ej annat följer av 79 S.

Som karenstid enligt första
stycket räknas endast sådan tid
som infaller under sådan studietid
som avses i 3 kap. 13 #. 4 kap. 28 $
eller 7 kap. 17 § i vad avses hänvisning
till 4 kap. 28 §. Vid beräkning
av karenstid skall flera sjukperioder
räknas som en sjukperiod, om den
senare börjar inom 20 dagar efter
föregående periods slut.

Som karenstid enligt första
stycket räknas endast sådan tid
som infaller under sådan studietid
som avses i 3 kap. 15 §. 4 kap. 28 §
eller 7 kap. 17 § i vad avses hänvisning
till 4 kap. 28 S. Vid beräkning
av karenstid skall flera sjukperioder
räknas som en sjukperiod, om den
senare börjar inom 20 dagar efter
föregående periods slut.

SfU 1983/84:26

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

79 §

Har studerande för sådan dag under en sjukperiod som infaller efter
karenstiden enligt 78 § första stycket uppburit sjukpenning enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring eller enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring
och överstiger denna sjukpenning 25 kronor, skall vid
tillämpning av bestämmelse i detta kapitel om återbetalningsbelopp eller
frivillig återbetalning medräknas endast den del av de återbetalningspliktiga
studiemedlen för samma dag som motsvarar det belopp varmed sjukpenningen
överstiger 25 kronor. Vad som sagts nu gäller också om den
studerande med anledning av sin sjukdom får ersättning enligt annan
författning eller på grund av regeringens förordnande eller enligt utländsk
lagstiftning om arbetsskadeförsäkring.

Sådan sjukpenning som har beräknats
enligt 3 kap. 5 § fjärde
stycket lagen om allmän försäkring
skall dock aldrig beaktas vid
tillämpning av bestämmelserna i
detta kapitel om återbetalningsbelopp
eller frivillig återbetalning.

9 kap.

2 §7

Har någon uppburit studiestöd obehörigen eller med för högt belopp och
har han insett eller bort inse detta, kan vad för mycket utgått genast
återkrävas.

Avbryter någon sina studier skall
första stycket tillämpas beträffande
uppburet studiestöd som avser tiden
efter avbrottet. Beror avbrottet
på sjukdom skall studiestöd som
den studerande uppburit enligt 3
kap. /3-I9 §§, 4 kap. 28-35 §§ eller 7
kap. 17 § och de bestämmelser som
anges där ej återkrävas. Detsamma
gäller vid sådan ledighet som avses
i 7 kap. 17 a §.

Avbryter någon sina studier skall
första stycket tillämpas beträffande
uppburet studiestöd som avser tiden
efter avbrottet. Beror avbrottet
på sjukdom skall studiestöd som
den studerande uppburit enligt 3
kap. /5-19 §§, 4 kap. 28-35 §§ eller 7
kap. 17 § och de bestämmelser som
anges där ej återkrävas. Detsamma
gäller vid sådan ledighet som avses
i 7 kap. 17 a § eller vid annan ledighet
för vård av barn enligt de närmare
bestämmelser som meddelas
av regeringen eller myndighet som
regeringen utser.

Avser återkrav enligt första eller andra stycket studiehjälp enligt 3 kap.
till sådan studerande, som vid utbetalningstillfället var omyndig på grund
av ålder, åvilar betalningsskyldigheten den som då var den omyndiges
förmyndare.

På återbetalningspliktiga studiemedel enligt 3 kap., på studiemedel enligt
4 kap. och på särskilt vuxenstudiestöd enligt 7 kap. som återkrävs enligt

7 Senaste lydelse 1983:272.

SfU 1983/84:26

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

första eller andra stycket utgår ränta från den dag när medlen uppburits
efter en räntesats som vid varje tidpunkt med två procentenheter överstiger
statens utlåningsränta. På andra former av studiestöd som återkrävs
enligt denna paragraf utgår ränta enligt samma räntesats från den dag som
infaller en månad efter det beslut om återkrav fattats. Om det finns särskilda
skäl kan den återbetalningsskyldige befrias helt eller delvis från sin
skyldighet att erlägga räntan.

Denna lag träder i kraft såvitt avser 1 kap. 2 § och 3 kap. 3, 7 och 11 §§
den 1 juli 1984 samt i övrigt den 1 januari 1985.

2 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 5 § lagen (1962: 381) om allmän försäkring1
skall ha nedan angivna lydelse.

3 kap.

5 §

Den allmänna försäkringskassan skall i samband med inskrivning av en
försäkrad besluta om den försäkrades tillhörighet till sjukpenningförsäkringen.
I fråga om en försäkrad som avses i 1 § första stycket skall kassan
samtidigt fastställa den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst. Av
beslutet skall framgå i vad mån den sjukpenninggrundande inkomsten är
att hänföra till anställning eller till annat förvärvsarbete. Beslut om tillhörighet
till sjukpenningförsäkringen skall omprövas.

a) när kassan fått kännedom om att den försäkrades inkomstförhållanden
undergått ändring av betydelse för rätten till sjukpenning eller för
sjukpenningens storlek.

b) när förtidspension enligt denna lag beviljas den försäkrade eller redan
utgående sådan pension ändras med hänsyn till ändring i den försäkrades
förmåga eller möjlighet att bereda sig inkomst genom arbete, samt

c) när delpension enligt särskild lag beviljas den försäkrade eller redan
utgående sådan pension ändras med hänsyn till ändring i den försäkrades
arbets- och inkomstförhållanden.

Ändring skall i fall som avses i första stycket a) ej ske förrän trettio dagar
efter det försäkringskassan fått kännedom om inkomständringen. Ändring
skall i annat fall ske så snart anledning till ändringen uppkommit eller, i fall
då sjukpenningförsäkring enligt 1 § andra stycket skall upphöra på grund
av att den försäkrades make eller någon med vilken den försäkrade varit
gift eller har eller har haft barn avlider, vid fjärde månadsskiftet efter
dödsfallet.

Den fastställda sjukpenninggrun- Den fastställda sjukpenninggrundande
inkomsten skall ej sänkas un- dande inkomsten skall ej sänkas under
tid då den försäkrade bedriver der tid då den försäkrade bedriver

studier, för vilka han uppbär sär- studier, för vilka han uppbär sär -

' Lagen omtryckt 1982:120.

SfU 1983/84:26

Nuvarande lydelse

skilt vuxenstudiestöd enligt studiestödslagen
(1973:349) eller utbildningsbidrag
för doktorander enligt
förordningen (1976:536) om utbildningsbidrag
för doktorander, eller
då han är inskriven till arbetsmarknadsinstitut
eller efter förmedling
av eh arbetsmarknadsmyndighet
genomgår yrkesutbildning.
Sänkning får dock ske i sådana fall
som avses i första stycket b) eller
c). Vidare får sänkning ske när någon
undergår arbetsträning i arbetsmarknadsinstitut,
under förutsättning
att arbetsträningen pågått sex
månader.

Föreslagen lydelse

skilt vuxenstudiestöd enligt studiestödslagen
(1973:349), särskilt
vuxenstudiestöd för arbetslösa enligt
lagen (1983:1030) om särskilt
vuxenstudiestöd för arbetslösa eller
utbildningsbidrag för doktorander
enligt förordningen (1976:536) om
utbildningsbidrag för doktorander,
eller då han är inskriven vid arbetsmarknadsinstitut
eller efter förmedling
av en arbetsmarknadsmyndighet
genomgår yrkesutbildning.
Sänkning får dock ske i sådana fall
som avses i första stycket b) eller

c). Vidare får sänkning ske när någon
undergår arbetsträning i arbetsmarknadsinstitut,
under förutsättning
att arbetsträningen pågått sex
månader.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1984. Bestämmelsen tillämpas dock för

tid från och med den I januari 1984.

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 5 § lagen (1962: 381) om allmän försäkring1
skall ha nedan angivna lydelse.

3 kap.

5 §2

a) när kassan fått kännedom om att den försäkrades inkomstförhållanden
undergått ändring av betydelse för rätten till sjukpenning eller för
sjukpenningens storlek,

1 Lagen omtryckt 1982: 120.

2 Senaste lydelse se tidigare upprättat lagförslag i denna proposition.

SfU 1983/84:26

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

c) när delpension enligt särskild lag beviljas den försäkrade eller redan
utgående sådan pension ändras med hänsyn till ändring i den försäkrades
arbets- och inkomstförhållanden.

Den fastställda sjukpenninggrundande
inkomsten skall ej sänkas under
tid då den försäkrade bedriver
studier, för vilka han uppbär särskilt
vuxenstudiestöd enligt studiestödslagen
(1973:349), särskilt
vuxenstudiestöd för arbetslösa enligt
lagen (1983:1030) om särskilt
vuxenstudiestöd för arbetslösa, eller
utbildningsbidrag för doktorander
enligt förordningen (1976:536)
om utbildningsbidrag för doktorander,
eller då han är inskriven vid
arbetsmarknadsinstitut eller efter
förmedling av en arbetsmarknadsmyndighet
genomgår yrkesutbildning.
Sänkning får dock ske i sådana
fall sorn avses i första stycket

b) eller c). Vidare får sänkning ske
när någon undergår arbetsträning i
arbetsmarknadsinstitut, under förutsättning
att arbetsträningen pågått
sex månader.

Den fastställda sjukpenninggrundande
inkomsten får ej i annat fall
än som avses i första stycket b) eller
c) sänkas under tid då den försäkrade 1.

bedriver studier, för vilka han
uppbär studiehjälp, studiemedel eller
särskilt vuxenstudiestöd enligt
studiestödslagen (1973:349), studiestöd
enligt lagen (1983:1030) om
särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa
eller bidrag enligt förordningen
(1976:536) om utbildningsbidrag för
doktorander, eller

2. är inskriven vid arbetsmarknadsinstitut
eller efter förmedling
av en arbetsmarknadsmyndighet
genomgår yrkesutbildning.

Om den försäkrade i fall som
avses i tredje stycket I) bedriver
studier som beräknas pågå minst
sex månader, skall försäkringskassan,
vid sjukdom under utbildningstiden,
beräkna sjukpenningen på
en sjukpenninggrundande inkomst
som har fastställts på grundval av
enbart den inkomst av eget arbete
som den försäkrade kan antas få
under denna tid.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984

> ."-S.v



■	■





	.
’



	'
■ r^' • . ■ ' \	'•
• • ■
: .
	'





	■

■