SfU 1983/84:22

Socialförsäkringsutskottets betänkande
1983/84:22

om vårdbidrag för handikappade barn (prop. 1983/84:100)
Propositionen

FEMTE HUVUDTITELN

Regeringen har i proposition 1983/84:100 bilaga 7 (socialdepartementet)
under litt. C punkt C 3. Vårdbidrag för handikappade barn (s. 46) föreslagit
riksdagen att till Vårdbidrag för handikappade barn för budgetåret 1984/85
anvisa ett förslagsanslag av 405 000 000 kr.

Motioner

I motion 1983/84:397 av Gullan Lindblad (m) hemställs

1. att riksdagen hos regeringen hemställer om utredning rörande möjligheterna
att införa tre eller fler graderingar av vårdbidraget i stället för
nuvarande två,

2. att riksdagen skall uttala sig för att hänsynstagande skall kunna göras till
den reella vårdinsatsen i vårdbidragsärenden bl. a. i syfte att undvika
dubbelkompensation.

I motion 1983/84:540 av Anita Persson (s) hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om vårdbidrag
till föräldrar med barn på specialskolor.

1 motion 1983/84:1359 av Lars Werner m. fl. (vpk) föreslås

2 e) att riksdagen hemställer att regeringen - i avvaktan på förslag om en
genomgripande reform av socialförsäkringssystemet - till riksdagen framlägger
förslag som innebär att vårdbidrag kan utgå efter flera nivåer, exempelvis
en fjärdedel eller tre fjärdedelar.

I motion 1983/84:1581 av Lars Ernestam (fp) och Kenth Skårvik (fp)
hemställs

1. att riksdagen uppdrar till regeringen att upprätta enhetliga riktlinjer för
försäkringskassornas bedömning,

2. att riksdagen begär att regeringen i enlighet med av anhörigvårdskommittén
redovisade modeller låter snabbutreda frågan om införande av en
fjärdedels vårdbidrag.

I motion 1983/84:2221 av Gunhild Bolander (c) hemställs att riksdagen hos
regeringen begär en översyn av reglerna för vårdbidrag till föräldrar med
handikappade barn.

1 Riksdagen 1983184.11 sami. Nr22

SfU 1983/84:22

I motion 1983/84:2228 av Ann-Cathrine Haglund m. fl. (m) hemställs att
riksdagen hos regeringen begär översyn av tillämpningsreglerna för utgivande
av vårdbidrag i syfte att skapa rättvisa bestämmelser för barn med
diabetes.

I motion 1983/84:2233 av Sten Sture Paterson (m) hemställs att riksdagen
hos regeringen anhåller om att åtgärder vidtas i syfte att åstadkomma en
mindre restriktiv bedömning i vårdbidragsärenden rörande diabetessjuka
barn.

Utskottet

Vårdbidrag utges till föräldrar för vård av barn under 16 år som på grund av
sjukdom, psykisk utvecklingsstörning eller annat handikapp under minst sex
månader är i behov av särskild tillsyn och vård. Vid bedömningen av rätten
till vårdbidrag beaktas förutom vårdbehovet även merkostnader på grund av
barnets sjukdom och handikapp. Vårdbidraget kan utgå med belopp
motsvarande hel eller halv förtidspension jämte pensionstillskott (f. n. 38 976
resp. 19488 kr. per år). Vårdbidraget är skattepliktig och ATP-grundande
inkomst. En del av vårdbidraget -17,34,50 eller 65 % av basbeloppet - kan
dock räknas som en icke skattepliktig merkostnadsdel.

Flertalet av de förevarande motionerna syftar till en större differentiering
av vårdbidraget. Sålunda begärs i motion 397 av Gullan Lindblad en
utredning av möjligheterna att införa tre eller flera graderingar av vårdbidraget,
i motion 1359 av Lars Werner m. fl. ett förslag om att vårdbidrag kan
utgå med t. ex. en fjärdedels och tre fjärdedels vårdbidrag, i motion 1581 av
Lars Ernestam och Kenth Skårvik en snabbutredning om införande av en
fjärdedels vårdbidrag och i motion 2221 av Gunhild Bolander en översyn av
bestämmelserna om vårdbidrag i syfte att få en större differentiering av
vårdbidraget. Motionärerna anser att en ökad differentiering skulle ge en
större rättvisa mellan olika familjer med handikappade barn. Ett vårdbidrag
med endast två nivåer utesluter många föräldrar med handikappade barn
från möjligheten till ekonomiskt stöd. Främst gäller detta föräldrar till barn
som lider av diabetes och allergiska sjukdomar.

Även bedömningen av rätten till vårdbidrag kritiseras. Gullan Lindblad
anför i den förenämnda motion 397 att en rättvisare tillämpning av
bestämmelserna bör komma till stånd. Enligt motionären blir föräldrar som
båda förvärvsarbetar och har heldagsplats inom barnomsorgen med särskild
assistent till sitt handikappade barn och dessutom avbytarhjälp i hemmet
ekonomiskt väl kompenserade av vårdbidraget jämfört med familjer där en
av föräldrarna anser sig förhindrad att ta förvärvsarbete på grund av barnets
handikapp. Motionären anser att ett ökat antal vårdbidragsnivåer och ett
ökat hänsynstagande till andra hjälpformer vid bedömningen av rätten till
vårdbidrag skulle ge större rättvisa mellan familjerna. Motionärerna i motion

SfU 1983/84:22

2228 av Ann-Cathrine Haglund m. fl. och motionären i motion 2233, Sten
Sture Paterson, anser att diabetesbarnens speciella situation inte tillräckligt
beaktats vid bedömningen av rätt till vårdbidrag och att praxis i dessa
vårdbidragsärenden är alltför restriktiv. De framhåller att man genom en
generösare tillämpning av bestämmelserna om vårdbidrag skulle ge föräldrarna
bättre möjligheter att förebygga att diabetessjukdomen senare i
barnets liv ger upphov till skador på olika kroppsorgan. Även motion 1581
tar upp svårigheterna att få vårdbidrag för barn med diabetes. I den
förenämnda motion 1359 påtalas särskilt att vårdbidrag till föräldrar med
stomiopererade barn minskas eller dras in när barnet är omkring sju år, vilket
enligt motionärerna i många fall är alltför tidigt.

Vårdbidragets konstruktion har varit föremål för utredning inom den år
1980 tillkallade anhörigvårdskommittén, som numera avslutat sitt uppdrag. I
delbetänkandet Vårdbidrag för handikappade barn under 16 år (Ds S
1981:15) lade utredningen fram förslag om ett flertal förbättringar av
vårdbidraget, bl. a. att en särskild merkostnadsdel skulle beräknas. Nya
bestämmelser om vårdbidrag har på grundval av anhörigvårdskommitténs
förslag införts fr. o.m. den 1 januari 1983 (prop. 1981/82:216, SfU 1981/
82:18, rskr446). Kommittén lade även fram vissa förslag om vårdbidragets
utveckling på sikt, däribland en komplettering av vårdbidraget med en ny
lägre nivå om ett fjärdedels vårdbidrag. Härigenom skulle man enligt
kommittén nå ca 4000 nya bidragsmottagare, främst föräldrar till barn med
diabetes eller med allergiska besvär. De direkta kostnaderna för att införa en
ny nivå beräknades till ca 32 milj. kr./år. Kommittén konstaterade för sin del
att det kortsiktigt inte fanns ekonomiska förutsättningar att införa en ny nivå,
en uppfattning som delades av dåvarande socialministern i proposition
1981/82:216.

Enligt utskottets uppfattning är det mindre tillfredsställande att familjer
som förorsakas återkommande ofrånkomliga merkostnader på grund av
sjukdom eller handikapp hos ett barn vars behov av särskilda vårdinsatser är
mindre uttalat i regel är uteslutna från möjligheten att få vårdbidrag på grund
av de höga tröskeleffekter som finns inom denna bidragsform. Förslag om
förbättring av vårdbidraget i form av ett fjärdedels vårdbidrag har som
nämnts lagts fram av anhörigvårdskommittén som emellertid av kostnadsskäl
endast kunnat förorda ett genomförande av förslaget på lång sikt. Utskottet
finner för sin del att införandet av ytterligare en nivå fortsättningsvis bör
kunna övervägas inom regeringens familjeekonomiska beredningsgrupp.
Övervägandena måste därvid enligt utskottets mening ske med beaktande av
de samlade ekonomiska resurser som kan finnas tillgängliga för att förbättra
stödet till barnfamiljerna. Utskottet kan sålunda inte förorda att några
omprioriteringar sker inom vårdbidragssystemet i syfte att skapa ekonomiskt
utrymme för ytterligare en bidragsnivå.

I proposition 1981/82:216 om förbättringar av vårdbidraget till föräldrar
med handikappade barn framhöll dåvarande socialministern bl. a. att

SfU 1983/84:22

tillämpningen av reglerna om vårdbidrag med nödvändighet i stor utsträckning
måste bli en bedömning från fall till fall, eftersom flera faktorer måste
vägas in i bedömningen. Hon underströk behovet av insatser från riksförsäkringsverkets
sida till ledning för tillämpningen och förutsatte att verket
prövade hur försäkringskassorna kunde ges sådan ledning för merkostnadsbedömningen.
Hon förutsatte också att verket aktivt verkade för en över hela
landet lika tillämpning av reglerna om vårdbidrag över huvud taget. I
propositionen framhölls också vikten av att riksförsäkringsverket noga följer
erfarenheterna av tillämpningen av de nya bidragsreglerna. Mot denna
bakgrund utgår utskottet från att en utvärdering av tillämpningen av reglerna
för rätt till vårdbidrag kommer att ske inom riksförsäkringsverket när de nya
bestämmelserna varit i kraft ytterligare en tid.

Med det anförda får motionerna 397,1359 i nu behandlad del, 1581,2221,
2228 och 2233 anses besvarade.

Utskottet behandlar slutligen motion 540 av Anita Persson som tar upp
frågan om vårdbidrag till barn på specialskolor. I motionen anförs att vissa
barn har så svåra handikapp att de för att kunna fullgöra sin skolplikt och för
att få ut det mesta möjliga av sin skolgång måste tillbringa sin skoltid på
någon av statens specialskolor, t. ex. Åsbackaskolan som tar emot elever som
är multihandikappade. När barnet skrivs in vid specialskola och således får
bo i internat utgår vårdbidrag endast för den tid barnet vistas hemma i form
av ferie vårdbidrag. Eftersom barnets handikapp ofta medfört att föräldrarna
tvingats skaffa större bostad än de eljest skulle ha behövt, finns det, enligt
motionären, föräldrar som för att få behålla vårdbidraget låter sina barn bo
kvar hemma i stället för att sända dem till specialskola. Barnet drabbas härav
genom att det inte får en adekvat skolgång och möjlighet till den optimala
stimulans i skolan och på fritiden som en specialskola erbjuder under
skoltiden och hela deras framtida möjligheter kan, anför motionären,
spolieras. Hon anser därför att det bör utredas om inte en viss del av
vårdbidraget bör kunna utgå även under skoltiden för att täcka föräldrarnas
merkostnader.

Utskottet vill erinra om att, vid sidan om det ferievårdbidrag som utgår
under den tid barnet vistas hemma från skolan, kan föräldrarna få bostadsbidrag
för barnet under hela året efter en prövning av ekonomiska och andra
omständigheter. Med hänsyn till de uppgifter som lämnats i motionen om att
det förekommer att föräldrar till handikappade barn efter ekonomiska
överväganden hindrar barnet från att få adekvat vård på specialskola, vill
utskottet också erinra om att föräldrarna har ett lagfäst ansvar för att barnet
får sitt behov av omvårdnad tillgodosett och för att det får en tillfredsställande
utbildning. Det yttersta ansvaret för att barnets behov tillgodoses åvilar
socialtjänsten.

Utskottet avstyrker med det anförda bifall till motion 540.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om medelsanvisning till anslaget
C 3. Vårdbidrag till handikappade barn.

SfU 1983/84:22

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande fjärdedels vårdbidrag m. m.

att riksdagen avslår motionerna 1983/84:397, 1983/84:1359 yrkande
2e, 1983/84:1581,1983/84:2221,1983/84:2228 och 1983/84:2233,

2. beträffande vårdbidrag när barnet vistas på specialskola
att riksdagen avslår motion 1983/84:540,

3. att riksdagen till Vårdbidrag för handikappade barn för budgetåret
1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 405 000000 kr.

Stockholm den 3 april 1984

På socialförsäkringsutskottets vägnar
NILS CARLSHAMRE

Närvarande: Nils Carlshamre (m), Doris Håvik (s), Börje Nilsson (s), Allan
Åkerlind (m), Ralf Lindström (s), Lars-Åke Larsson (s), Gullan Lindblad
(m), Elis Andersson (c), Margo Ingvardsson (vpk), Nils-Olof Gustafsson (s),
Barbro Nilsson i Visby (m), Gunhild Bolander (c), Inger Hestvik (s),
Margareta Hemmingsson (s) och Rune Backlund (c).

Reservationer

Fjärdedels vårdbidrag m. m. (moni. 1)

1. Nils Carlshamre, Allan Åkerlind, Gullan Lindblad och Barbro Nilsson i
Visby (alla m) anser

dels att den rad i utskottets yttrande på s. 3 som börjar med ”Utskottet
kan” och slutar med ”en bidragsnivå” bort utgå,

dels att den del av yttrandet på s. 4 som börjar med ”Med det” och slutar
med ”anses besvarade” bort ha följande lydelse:

Vad utskottet ovan anfört om ett övervägande av ytterligare en nivå inom
vårdbidraget och en utvärdering av tillämpningen av reglerna för rätt till
vårdbidrag bör riksdagen som sin mening med anledning av motionerna 397,
1359 i nu behandlad del, 1581,2221, 2228 och 2233 ge regeringen till känna.

dels att utskottet under moment 1 bort hemställa

1. beträffande fjärdedels vårdbidrag m. m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1983/84:397, 1983/
84:1359 yrkande 2 e, 1983/84:1581, 1983/84:2221, 1983/84:2228
och 1983/84:2233 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

SfU 1983/84:22

2. Margö Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 3 sorn börjar med ”Utskottet
finner” och slutar med ”en bidragsnivå” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser emellertid att det är angeläget att fler nivåer införs inom
vårdbidraget. Regeringen bör därför lägga fram förslag härom till riksdagen.

dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med ”Med det”
och slutar med ”anses besvarade”, bort ha följande lydelse:

Det anförda bör enligt utskottets mening ges regeringen till känna, och
yrkandet i motion 1359 i nu behandlad del blir därmed tillgodosett.
Utskottets förslag tillgodoser också i väsentliga delar övriga nu behandlade
motionsyrkanden.

dels att utskottet under moment 1 bort hemställa
1. beträffande fjärdedels vårdbidrag m. m.
att riksdagen med bifall till motion 1983/84:1359 yrkande 2 e och
med anledning av motionerna 1983/84:397 yrkande 1, 1983/
84:1581, 1983/84:2221, 1983/84:2228 och 1983/84:2233 samt med
avslag på motion 1983/84:397 yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

minab/gotab 78335 Stockholm 1984