SfU 1983/84:18
Socialförsäkringsutskottets betänkande
1983/84:18
om efterlevandepension m. m. (skr 1983/84:95 och prop. 1983/84:100)
Sammanfattning
I betänkandet behandlas
dels regeringens skrivelse 1983/84:95, vari proposition 1983/84:73 om en
reformering av efterlevandepensioneringen m. m. återkallas. I samband
härmed behandlas den med anledning av skrivelsen väckta motionen
1983/84:289 (m) såvitt avser yrkandena 1 a och b om vissa barnpensionsfrågor
och yrkandena 2 och 3 om delade ATP-förmåner mellan makar,
dels motionerna 1983/84:620 (s), 1983/84:776 (s), 1983/84:1611 (m) och
1983/84:2447 yrkande 2 (m) om pensionsförmåner till efterlevande make,
dels motionerna 1983/84:541 (s) och 1983/84:1590 (fp) om ekonomiskt bidrag
i vissa fall till efterlevande föräldrar,
dels proposition 1983/84:100, bil. 7 såvitt avser anslaget C5. Barnpensioner.
Utskottet förordar att motion 289 yrkandena 1 a och b och 2 samt
motionerna 620, 776,1611 och 2447 yrkande 2 överlämnas till den aviserade
utredningen inom pensionsområdet. Vidare avstyrker utskottet bifall till
motionerna 289 yrkande 3, 541 och 1590. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag till medelsanvisning till barnpensioner.
Skrivelsen
Regeringen har i skrivelse 1983/84:95 återkallat proposition 1983/84:73 om
en reformering av efterlevandepensioneringen m. m.
Propositionen
FEMTE HUVUDTITELN
Regeringen har i proposition 1983/84:100, bil. 7 (socialdepartementet)
under litt. C punkt C5. Barnpensioner föreslagit riksdagen att till Barnpensioner
för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 221 000 000 kr.
Motion väckt med anledning av skrivelse 1983/84:95
I motion 1983/84:289 av Göthe Knutson m. fl. (m) hemställs
1. att riksdagen bifaller förslagen i regeringens sedermera återkallade
proposition 1983/84:73 om reformering av efterlevandepensioneringen
m. m. i vad avser
1 Riksdagen 1983/84.11 sami. Nr 18
SfU 1983/84:18
2
a) ökad pensionstrygghet (barnpension och barntillägg) för adoptivbarn i
den händelse någon av de tilltänkta adoptivföräldrarna skulle avlida innan
adoptionen genomförts,
b) sänkt kvalifikationstid för utländska barns rätt till barnpension,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den aviserade
parlamentariska kommittén också bör utreda frågan om lagfäst giftorätt i
eller liknande fördelning av pensionspoäng,
3. att, i avvaktan på resultatet av den aviserade kommitténs arbete,
riksdagen beslutar införa provisoriska regler för inbördes fördelning av
makars gemensamma, årsvis intjänade ATP-poäng med ikraftträdande
fr. o. m. 1985.
Yrkande lc behandlas i betänkande SfU 1983/84:21.
Motioner väckta under den allmänna motionstiden vid riksmötet 1983/84
I motion 1983/84:541 av Margareta Persson m. fl. (s) hemställs att
riksdagen begär att regeringen utreder den ekonomiska situationen vid barns
bortgång för föräldrar till handikappade barn med vårdbidrag och för
föräldrar som uppbär ersättning från föräldraförsäkring.
I motion 1983/84:620 av Elvy Nilsson (s) och Magnus Persson (s) hemställs
att riksdagen hos regeringen hemställer att den aviserade översynen av
efterlevandepension överväger att änkepension i särskilda fall skall kunna
utgå även om äktenskapet ej varat i fem år.
I motion 1983/84:776 av Anita Modin m. fl. (s) hemställs att riksdagen
hemställer att regeringen låter utreda möjligheterna till att införa en
garantipension till efterlevande i enlighet med motionens anda.
I motion 1983/84:1590 av Elver Jonsson (fp) och Lars Ernestam (fp)
föreslås
1. att riksdagen beslutar att särskild trygghetsförsäkring skall kunna
tecknas av föräldrar till handikappade barn,
2. att riksdagen beslutar att vårdbidrag m. m. sorn upphör på grund av
handikappads frånfälle skall få uppbäras under viss tid i enlighet med vad
som angetts i motionen.
I motion 1983/84:1611 av förste vice talman Ingegerd Troedsson (m)
hemställs att riksdagen hos regeringen begär följande ändring i AFL 14 kap.
2 § sista stycket: Änkepension skall indragas, om den pensionsberättigade
ingår äktenskap. Upplöses äktenskapet innan det bestått i fem år skall
pensionen ånyo börja utgå. Detsamma skall gälla om mannen vid äktenskapets
ingående fyllt 60 år.
I motion 1983/84:2447 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) yrkande 2 (motivering i
1983/84:2445) hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till
SfU 1983/84:18
3
känna vad i motionen anförts om riktlinjer för översyn av efterlevandepensioneringen.
Utskottet
Reformering av efterlevandepensioneringen
Regeringens proposition 1983/84:73 om en reformering av efterlevandepensioneringen
innehöll förslag om en avveckling på sikt av de nuvarande
bestämmelserna om änkepension inom folkpensions- och ATP-systemet.
Tyngdpunkten i efterlevandestödet skulle läggas på barnpensionerna genom
förbättringar av dessas nivå. Stödet till vuxna efterlevande skulle utgå lika för
män och kvinnor och få formen av dels ett generellt omställningsbidrag under
ett eller - om den efterlevande har vårdnaden om barn under 8 år - tre år efter
dödsfallet, dels ett särskilt efterlevandebidrag utan tidsbegränsning till den
som har nedsatta möjligheter att försörja sig på annat sätt. Förslagets
övergångsregler innebar att redan beviljade änkepensioner skulle utgå
oförändrade samt att kvinnor som vid de nya bestämmelsernas ikraftträdande
fyllt 50 år skulle få änkepension enligt nuvarande regler, dock att
änkepensionen från ATP skulle samordnas med den egna ålderspensionen
från ATP.
Propositionen har återkallats av regeringen i skrivelse 1983/84:95. Socialministern
framhåller därvid att en förändring av förmånsreglerna inom
socialförsäkringsområdet av den karaktär det här gäller bör beslutas under
bred parlamentarisk uppslutning. De riksdagsmotioner med anledning av
propositionen som har lämnats från oppositionspartierna visar att någon
sådan uppslutning f. n. inte kan väntas vid en riksdagsbehandling av
propositionen. Det finns därför enligt socialministerns bedömning anledning
att i det läge som uppkommit hänskjuta frågan om en reformering av
efterlevandepensioneringen till behandling i den parlamentariska utredning
som han inom kort avser att föreslå skall tillsättas inom pensionsområdet.
Ett flertal motioner tar upp frågor i anslutning till förslagen i propositionen.
I den med anledning av skrivelsen väckta motionen 289 av Göthe
Knutson m. fl. begärs att vissa förslag inom barnpensioneringens område
genomförs utan ytterligare utredning. Förslagen i fråga innebär dels att
kvalifikationstiden för utländska barns rätt till barnpension sänks från
nuvarande fem år till sex månader, dels rätt till barnpension till barn som förts
till Sverige i adoptionssyfte i de fall en blivande adoptivförälder avlider innan
adoptionen hunnit genomföras. I sistnämnda fall föreslås också en rätt till
barntillägg till den efterlevande adoptivföräldern, om denne åtnjuter förtidseller
ålderspension från folkpensioneringen. I motionen lägger motionärerna
också fram förslag om att den aviserade utredningen skall få i uppdrag att
pröva frågan om att införa giftorätt i eller liknande fördelning av ATP-poäng
mellan makar. Motionärerna föreslår samtidigt att provisoriska regler härom
införs redan fr. o. m. nästa år.
SfU 1983/84:18
4
Motion 2447 av Ulf Adelsohn m. fl. (yrkande 2) innehåller förslag till
riktlinjer för den framtida efterlevandepensioneringen. Motionärerna menar
att ett nytt system måste tillgodose rättstryggheten i den meningen att
”intjänad” och registrerad pensionsrätt finns kvar och aktualiseras när
maken i en familj avlider. Vidare måste systemet ha en lång övergångstid som
också gör det möjligt för familjerna att till överkomliga kostnader bygga upp
ett kompletterande försäkringsskydd. Slutligen måste även ett nytt system
för efterlevandepensionering ta hänsyn till barnens behov av vård och tillsyn,
varför den efterlevande föräldern måste få möjlighet att ägna tillräcklig tid åt
hem och barn så länge det behövs. Motionärerna begär ett tillkännagivande
härom till regeringen.
Även motion 776 av Anita Modin m.fl. innehåller synpunkter på
efterlevandepensioneringens utformning. Motionärerna anser att den aviserade
parlamentariska utredningen bör ta upp frågan om en garantipension till
efterlevande. Pensionen, som skall vara inkomstprövad, skall garantera
efterlevande man eller kvinna en ekonomisk grundtrygghet och samtidigt
aktivera den efterlevande till försörjning genom eget arbete. En förutsättning
för att pension skall utgå bör därför vara att den efterlevande står till
arbetsmarknadens förfogande.
Utskottet delar helt bedömningen att en förändring av förmånsreglerna
inom socialförsäkringsområdet av den karaktär som föreslagits i proposition
73 bör beslutas under bred parlamentarisk uppslutniiig. Det är därför
värdefullt att frågan om en reformering av efterlevandepensioneringen nu
kan bli föremål för fortsatt utredning inom en parlamentariskt sammansatt
kommitté.
De förslag inom barnpensioneringens område som berörts i motion 289
kan enligt utskottets mening inte bedömas isolerade från propositionens
förslag i övrigt utan bör även de bli föremål för fortsatta överväganden inom
den nya utredningen. Såvitt gäller förslaget i samma motion om att riksdagen
nu bör besluta om provisoriska regler för delning av ATP-poäng för makar
vill utskottet erinra om att pensionskommittén i det betänkande (SOU
1981:61, Familjepension) som har legat till grund för förslagen i proposition
73 anfört en rad vägande skäl mot ett pensionssystem med denna inriktning.
Utskottet kan därför inte förorda något provisoriskt system i enlighet med
motionsförslaget.
Enligt utskottets mening är det önskvärt att den nya parlamentariska
utredningen kan påbörja sitt arbete med att nå en bred parlamentarisk
anslutning kring ett förslag om efterlevandepensionering utan några bindande
riktlinjer från riksdagens sida. Utskottet föreslår därför att yrkandena 1 a
och b och 2 i motion 289, yrkande 2 i motion 2447 och motion 776 överlämnas
till utredningen för en förutsättningslös behandling.
I två motioner kritiseras nuvarande bestämmelser för rätt till änkepension.
Elvy Nilsson och Magnus Persson anser i motion 620 att det i vissa fall kan
vara motiverat att göra avsteg från kravet på fem års äktenskap för rätt till
SfU 1983/84:18
5
änkepension. Förste vice talman Ingegerd Troedsson begär i motion 1611 en
ändring i villkoren för rätt till änkepension från ATP så att en änka som gifter
om sig med en man som fyllt sextio år inte som f. n. mister rätten till
änkepension om hon blir änka på nytt efter det att det nya äktenskapet
bestått i fem år.
Utskottet vill inte bestrida att de ifrågavarande villkoren för rätt till
änkepension i vissa fall kan vålla problem. Genom den konstruktion av
efterlevandepensioneringen som föreslogs i proposition 73 skulle problemen
i huvudsak ha lösts. Utskottet anser på grund av det anförda att det finns
anledning att överlämna även motionerna 620 och 1611 för behandling inom
den nya utredningen på pensionsområdet.
Medelsanvisning till barnpensioner
Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag till medelsanvisning
under anslaget C5. Barnpensioner.
Övriga frågor
Utskottet behandlar i detta sammanhang även motionerna 541 av Margareta
Persson m. fl. och 1590 av Elver Jonsson och Lars Ernestam om stöd till
efterlevande föräldrar när ett barn avlider. Motionärerna erinrar om att ett
flertal bidragsformer ger föräldrar med handikappade barn möjlighet att
vårda barnet i hemmet och att anpassa bostaden efter barnets behov.
Eftersom rätten till bidrag upphör när barnet avlider kan, framhåller
motionärerna, familjen under en övergångstid komma i en svår ekonomisk
situation. Motionärerna i motion 541 begär en utredning om den ekonomiska
situationen när ett barn avlider för föräldrar till handikappade barn med
vårdbidrag och för föräldrar som uppbär ersättning från föräldraförsäkringen.
I motion 1590 begärs beslut av riksdagen om att vårdbidraget skall få
uppbäras under viss tid efter dödsfallet. Vidare begärs beslut om att en
särskild statlig trygghetsförsäkring skall kunna tecknas av föräldrar till
handikappade barn.
Rätt till vårdbidrag för vård av sjukt eller handikappat barn föreligger
generellt i de fall bidragen är motiverade utifrån barnets behov av vård och de
extra kostnader som sjukdomen eller handikappet föranleder. Även om
utskottet inte vill bestrida att det i enstaka fall kan uppstå ekonomiska
svårigheter på grund av bortfall av bidrag i samband med att ett handikappat
barn eller ett barn för vilket det utgår föräldrapenning avlider, motiverar
detta enligt utskottets upfattning varken en generell utvidgning av rätten till
vårdbidrag och föräldrapenning även för tid efter det barnet avlidit eller att
en ny statlig försäkringsform införs. Problemen får i stället lösas genom
arbetsmarknadspolitiska åtgärder och, om föräldern saknar medel till sin och
SfU 1983/84:18
6
sin familjs försörjning, inom ramen för socialtjänsten.
Utskottet avstyrker med det anförda bifall till motionerna 541 och 1590.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande en reformering av efterlevandepensioneringen
att riksdagen dels lägger regeringens skrivelse 1983/84:95 till
handlingarna, dels med anledning av motionerna 1983/84:289
yrkandena 1 a och b och 2,1983/84:620,1983/84:776,1983/84:1611
och 1983/84:2447 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
2. beträffande provisoriska regler för delning av ATP-förmåner
att riksdagen avslår motion 1983/84:289 yrkande 3,
3. att riksdagen till Barnpensioner för budgetåret 1984/85 anvisar ett
förslagsanslag av 221 000 000 kr.,
4. beträffande vårdbidrag m. m. till efterlevande förälder
att riksdagen avslår motionerna 1983/84:541 och 1983/84:1590.
Stockholm den 13 mars 1984
På socialförsäkringsutskottets vägnar
SVEN ASPLING
Närvarande: Sven Aspling (s), Nils Carlshamre (m), Doris Håvik (s), Börje
Nilsson (s), Allan Åkerlind (m), Ralf Lindström (s), Lars-Åke Larsson (s),
Ulla Johansson (s), Lena Öhrsvik (s), Siri Häggmark (m), Karin Israelsson
(c), Margö Ingvardsson (vpk), Barbro Nilsson i Visby (m), Gunhild
Bolander (c) och Rune Backlund (c).
minab/gotab 78167 Stockholm 1984