SfU 1983/84:16

Socialförsäkringsutskottets betänkande
1983/84:16

om studiesocialt stöd (prop. 1983/84:100)

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande de i proposition 1983/84:100 under
utbildningsdepartementet, bilaga 10, litt. E. Studiestöd m.m. upptagna
anslagen El-2 och E4-8.

Anslaget E3 kommer att behandlas i betänkande SfU 1983/84:26.

Regeringens förslag under anslagen El. Centrala studiestödsnämnden,
E2. Anslag till vissa myndigheter för deras handläggning av studiesocialt
stöd och E7. Kostnader för avskrivning av vissa studielån med statlig
kreditgaranti har inte föranlett några motionsyrkanden.

I anslutning till anslaget E 4. Studiemedel (s. 6) behandlar utskottet
följande motioner.

1983/84:515 (fp) om en höjning av studiemedlen och en översyn av
inkomstprövningsreglerna.

1983/84:441 (vpk) om ändringar i inkomstprövningsreglerna.

1983/84:1583 (c) om en översyn av studiemedlen ur skatte-, bidrags- och
socialförsäkringssynpunkt.

1983/84:1594 (s) om en översyn av studiebidragets konstruktion m. m.

1983/84:1612 (vpk) om höjningar av studiemedlen och andra förbättringar
inom studiemedelssystemet.

1983/84:2017 (m) om ett nytt studiefinansieringssystem.

I anslutning till anslaget E5. Vuxenstudiestöd (s. 10) behandlar utskottet
följande motioner.

1983/84:779 (s) om fördelningen av vuxenstudiestödsmedel m.m.

1983/84:1584 (s) om användningen av timstudiestöd.

1983/84:1606 (s) om fördelningen av vuxenstudiestödsmedel.

1983/84:1607 (s) om en samordning av olika studiestöd.

1983/84:2098 (m) yrkandena 2-10 om anslag till vuxenstudiestöd m. m.

I anslutning till anslaget E 6. Timersättning vid grundutbildning för vuxna
(s. 14) behandlar utskottet motion 1983/84:2098 (m) yrkandena 11-13 om
medelsanvisning till anslaget.

I anslutning till anslaget E8. Bidrag till vissa studiesociala ändamål (s. 14)
behandlar utskottet motion 1983/84:1595 (s) om litteraturförsörjningen till
synskadade högskolestuderande.

Utskottet tillstyrker bifall till propositionens förslag och avstyrker bifall till
samtliga motioner. Tre reservationer (m) har lämnats till förmån för

1 Riksdagen 1983184.11 sami. Nr 16

SfU 1983/84:16

motionerna 2017 och 2098. En reservation (vpk) har avlämnats till förmån för
motionerna 441 och 1612. Vidare har ett särskilt yttrande (vpk) avlämnats.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1983/84:100, bil. 10 (utbildningsdepartementet)
under litt E. Studiestöd m. m. föreslagit riksdagen att
(El) godkänna vad som förordats om en ändrad byråindelning vid centrala
studiestödsnämnden,

(E1) bemyndiga regeringen att vid centrala studiestödsnämnden inrätta en
generaldirektörstjänst med beteckningen cp,

(E 1) godkänna att 28 400 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket
genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1984/85 används för att
delvis finansiera anslaget Centrala studiestödsnämnden m.m.,

(E1) till Centrala studiestödsnämnden m. m. för budgetåret 1984/85
anvisa ett förslagsanslag av 58 082 000 kr.,

(E2) godkänna att 6 900 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket
genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1984/85 används för att
delvis finansiera anslaget Ersättning till vissa myndigheter för deras handläggning
av studiesocialt stöd,

(E2) till Ersättning till vissa myndigheter för deras handläggning av
studiesocialt stöd för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av
16 041 000 kr.,

(E4) att till studiemedel m.m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett
förslagsanslag av 4 428 500 000 kr.,

(E 5) anta ett inom utbildningsdepartementet upprättat förslag till lag om
ändring i studiestödslagen (1973:349),

(E5) godkänna att 627,3 milj. kr. av de medel som tillfaller statsverket
genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1984/85 används för att
finansiera anslaget Vuxenstudiestöd m.m.,

(E 5) till Vuxenstudiestöd m. m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag
av 627 300 000 kr.,

(E6) godkänna att 42 300 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket
genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1984/85 används för att
finansiera delar av anslaget Timersättning vid grundutbildning för vuxna,
(E6) till Timersättning vid grundutbildning för vuxna för budgetåret
1984/85 anvisa ett förslagsanslag om 72 600 000 kr.,

(E 7) till Kostnader för avskrivning av vissa studielån med statlig kreditgaranti
för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 200 000 kr.,

(E 8) godkänna de riktlinjer för produktion av studielitteratur för synskadade
högskolestuderande som förordats i propositionen,

(E 8) medge att regeringen lämnar talboks- och punktskriftsbiblioteket det
beställningsbemyndigande om 1 500 000 kr. för budgetåret 1985/86 som
förordats i propositionen,

SfU 1983/84:16

(E8) till Bidrag till vissa studiesociala ändamål för budgetåret 1984/85
anvisa ett förslagsanslag av 6 990 000 kr.

Det i propositionen framlagda författningsförslaget finns intaget som
bilaga till betänkandet.

Motionerna

I motion 1983/84:441 av Björn Samuelson (vpk) föreslås

1. att riksdagen beslutar anta den i motionen föreslagna ändringen av
studiestödslagens 4 kap. 16 § samt att denna ändring skall träda i kraft den 1
juli 1984,

2. att riksdagen hemställer hos regeringen att återkomma med förslag till
medelsanvisning på tilläggsbudget för budgetåret 1984/85.

I motion 1983/84:515 (motivering i 1983/84:514) av Jan-Erik Wikström
m. fl. (fp) hemställs

1. att riksdagen beslutar att under anslaget Studiemedel anvisa 45 milj. kr.
utöver regeringens förslag för att därigenom höja studiemedlen till 148 % av
basbeloppet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en översyn av vissa regler i studiemedelssystemet.

I motion 1983/84:779 av Berit Oscarsson m. fl. (s) hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
vuxenstudiestödet.

I motion 1983/84:1583 av Pär Granstedt (c) och Jan Hyttring (c) hemställs
att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa om en skyndsam översyn
av studiemedlen ur skatte-, bidrags- och socialförsäkringssynpunkt i enlighet
med vad som anförts i motionen.

I motion 1983/84:1584 av Stig Gustafsson m. fl. (s) hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna att timstudiestöd bör kunna utgå för
samtliga utbildningar som leder fram till grund- och/eller gymnasiekompetens
samt facklig utbildning och särskilt yrkesinriktade kurser (SY-kurser)
inom komvux.

I motion 1983/84:1594 av Anna Lindh (s) och Hans Göran Franck (s)
hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts angående studiemedel.

I motion 1983/84:1595 av Bengt Lindqvist (s) hemställs att riksdagen
uttalar sig för att litteraturförsörjningen till synskadade högskolestuderande
utformas så att den synskadade som antas till en högskoleutbildning också får
ekonomiskt stöd till sin punktskrifts- och talbokslitteratur.

SfU 1983/84:16

I motion 1983/84:1606 av Marianne Stålberg (s) och Margareta Winberg
(s) hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till åtgärder
syftande till att vuxenutbildningsnämnderna erhåller ”klumpanslag” för
egen fördelning på de olika studiestödsformerna.

I motion 1983/84:1607 av Marianne Stålberg (s) och Margareta Winberg
(s) hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om åtgärder för att
samordna de olika studiestöden.

I motion 1983/84:1612 av Lars Werner m. fl. (vpk) föreslås

1. att riksdagen beslutar att studiemedlens totalbelopp fr. o. m. budgetåret
1984/85 skall höjas till 150% av basbeloppet och antar följande som
motionärernas förslag betecknade

Förslag till ändring i studiestödslagen (1973:349)

Nuvarande lydelse Motionärernas förslag

4 kap.

13 §

Studiemedel utgår med 8,22 % av Studiemedel utgår med 8,47 % av
basbeloppet för varje hel, samman- basbeloppet för varje hel, sammanhängande
tidsperiod för vilken den hängande tidsperiod för vilken den

studerande har rätt till studiemedel. studerande har rätt till studiemedel.

Tidsperioden skall omfatta för hel- Tidsperioden skall omfatta för heltidsstuderande
15 och för deltidsstu- tidsstuderande 15 och för deltidsstuderande
30 dagar. derande 30 dagar.

2. att riksdagen uttalar att studiemedlens totalbelopp bör höjas till 160 %
av basbeloppet och hemställer hos regeringen att under 1984/85 års riksmöte
förelägga riksdagen förslag härom,

3. att riksdagen uttalar att studiemedlens bidragsdel bör utgöra 25 % av
totalbeloppet samt att återbetalningsgränsen kraftigt uppjusteras och
hemställer hos regeringen att snarast förelägga riksdagen förslag härom,

4. att riksdagen uttalar att studiemedel bör kunna utgå för mer än 9 mån/år
i vissa fall och hemställer hos regeringen att under 1984/85 års riksmöte
förelägga riksdagen förslag härom,

5. att riksdagen med ändring i proposition 1983/84:100 bil. 10 E4. Studiemedel
m.m. anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med
135 000 000 kr. förhöjt anslag.

I motion 1983/84:2017 (motivering i 1983/84:2016) av Ulf Adelsohn m. fl.
(m) hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om en översyn av
studiefinansieringen.

I motion 1983/84:2098 (motivering i 1983/84:2097) av Per Unckel m. fl. (m)
hemställs

SfU 1983/84:16

2. att riksdagen beslutar att de särskilda anslagsposterna uppsökande
verksamhet på arbetsplatser och planering av uppsökande verksamhet och
utbildning av studieorganisatörer samt information om vuxenstudiestöden
bestäms till sammanlagt 7 000 000 kr.,

3. att riksdagen beslutar att fastställa timstudiestödet till 30 kr. per
studietimme,

4. att riksdagen beslutar att fastställa antalet timstudiestöd till 15 000,

5. att riksdagen beslutar att fastställa dagstudiestödets inkomstbidrag till
180 kr.,

6. att riksdagen beslutar att fastställa dagstudiestödets internatbidrag till
180 kr.,

7. att riksdagen beslutar att fastställa antalet dagstudiestöd till 13 000,

8. att riksdagen beslutar att fastställa antalet vuxenstudiestöd till 14 200,

9. att riksdagen beslutar att godkänna att 468 300 000 kr. av de medel som
tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1984/85
används för att finansiera anslaget Vuxenstudiestöd m. m.

10. att riksdagen beslutar att till Vuxenstudiestöd m. m. för budgetåret
1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 468 300 000 kr.,

11. att riksdagen beslutar att fastställa timersättningen vid grundutbildningen
för vuxna studerande som har inkomstbortfall till 30 kr.,

12. att riksdagen beslutar att godkänna att 32 300 000 kr. av de medel som
tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1984/85
används för att finansiera delar av anslaget till Timersättning vid grundutbildning
för vuxna,

13. att riksdagen beslutar att till Timersättning för grundutbildning för
vuxna för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 62 600 000 kr.

Utskottet

Det studiesociala stödet omfattar förlängt barnbidrag till elever över 16 år i
grundskolan, studiehjälp till elever under 20 år på gymnasieskolnivå,
studiemedel till äldre elever på gymnasieskol- och högskolnivå, vuxenstudiestöd
och timersättning vid grundutbildning för vuxna. Med hänsyn till en
väntad proposition i ämnet kommer utskottet att behandla frågor om
förlängt barnbidrag och studiehjälp i ett senare betänkande. Nedan behandlas
förslagen i budgetpropositionen och i motioner från den allmänna
motionstiden i år beträffande studiestödets administration, studiemedel,
vuxenstudiestöd, timersättning vid grundutbildning för vuxna och bidrag till
vissa studiesociala ändamål.

E 1. Centrala studiestödsnämnden

Centrala studiestödsnämnden (CSN) är central förvaltningsmyndighet för
ärenden om studiesocial verksamhet. CSN är chefsmyndighet för sex
studiemedelsnämnder som handlägger ärenden om studiemedel och för 24

SfU 1983/84:16

vuxenutbildningsnämnder som har hand om ärenden om vuxenstudiestöd
och bidrag till uppsökande verksamhet på arbetsplatser.

Medelsbehovet för CSN:s, studiemedelsnämndemas och vuxenutbildningsnämndernas
verksamhet beräknas till 58 082 000 kr. Härav beräknas
21 495 000 kr. avse kostnader för vuxenutbildningsnämndernas verksamhet
och CSN:s administration av vuxenstudiestödet och för information om
vuxenstudiestödet. Dessa kostnader finansieras med medel från vuxenutbildningsavgiften.
I propositionen begärs godkännande av att 28 400 000 kr.
av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för
budgetåret 1984/85 används för att delvis finansiera anslaget. I beloppet har
inräknats 6 900 000 kr. som skall utgöra ersättning till riksförsäkringsverket
för detta verks administration av vuxenstudiestöden. Den senare ersättningen
ingår emellertid i de beräknade kostnaderna under anslaget E2.
Godkännandet av användningen av vuxenutbildningsmedel under anslaget
El bör följaktligen avse endast ett belopp av 21 500 000 kr.

I propositionen begärs riksdagens godkännande av att CSN omorganiseras
så att återbetalningsenheten vid studiestödsbyrån blir en självständig byrå.
Vidare begärs ett bemyndigande för regeringen att inrätta en generaldirektörstjänst
med beteckningen cp vid CSN.

Utskottet har, med den av utskottet förordade ändringen, ingen erinran
mot propositionens förslag under punken E1.

E2. Ersättning till vissa myndigheter för deras handläggning av studiesocialt
stöd

Från anslaget bestrids kostnaderna för portoavgifter, riksförsäkringsverkets
och de allmänna försäkringskassornas handläggning av vuxenstudiestöd
samt avgifter till kronofogdemyndigheter och tingsrätter för viss kravverksamhet.

I propositionen föreslås att ett belopp motsvarande kostnaderna för
riksförsäkringsverkets och de allmänna försäkringskassornas handläggning
av vuxenstudiestödet, 6 900 000 kr., tillförs anslaget genom medel från
vuxenutbildningsavgiften. Till anslaget föreslås anvisat ett förslagsanslag av
16 041 000 kr.

Utskottet biträder propositionen i nämnda delar.

E4. Studiemedel

Studiemedel består av studiebidrag och återbetalningspliktiga studiemedel.
För ett normalår uppgår studiemedlen för heltidsstuderande till 145 % av
basbeloppet. Den övervägande delen av studiemedlen är återbetalningspliktig.
Bidragsdelen utgör 2 178 kr. för en heltidsstuderande per normalläsår.
Har den studerande barn, kan ett återbetalningspliktigt barntillägg utgå med
25 % av basbeloppet per barn och läsår.

Studiemedel utgår efter en prövning mot den studerandes inkomst och

SfU 1983/84:16

förmögenhet. Prövningen för den som studerar heltid under fem månader
per kalenderhalvår medför reduktion av studiemedlen när inkomsten under
kalenderhalvåret överstiger 45 % av basbeloppet. Vid heltidsstudier under
kortare tid och vid deltidsstudier är reduktionsreglerna gynnsammare.

Studiemedelsskulden löper utan ränta men justeras årligen upp enligt det
s. k. garantitalet som är 1,042.

Studiemedlen återbetalas genom årliga avgifter, jämnt fördelade över
återbetalningstiden. Uppskov med återbetalningen kan beviljas om det s. k.
avgiftsunderlaget understiger tre och ett halvt basbelopp.

I den under hösten 1983 framlagda propositionen 1983/84:40 om vissa
ekonomisk-politiska åtgärder föreslog regeringen att det dåvarande tilläggsbeloppet
om 300 kr. till basbeloppet skulle slopas fr. o. m. den 1 januari 1984
och att studiemedlens totalbelopp samtidigt skulle höjas till 143,5 % av
basbeloppet. Vidare föreslogs att studiemedlens totalbelopp fr. o. m. den 1
juli 1984 skulle höjas till 148% av basbeloppet och att ett ekonomiskt
utrymme härför skulle skapas genom att bidragsdelen samtidigt skulle
omvandlas till återbetalningspliktiga studiemedel och behovet av studiemedel
skulle prövas även mot makes ekonomi i viss utsträckning. Utskottet
(SfU 1983/84:11) godtog emellertid inte förslaget utan ansåg att det fanns
anledning att närmare undersöka vilka andra finansieringsmetoder som stod
till buds för en höjning av studiemedlen. Utskottet erinrade om att
regeringen i proposition 1982/83:150 om en reviderad finansplan anmält att
det beträffande studiemedlen finns anledning att pröva möjligheten till en
omfördelning av de totala studiemedlen till förmån för dem som bäst behöver
stöd. Utskottet ansåg att en översyn med den aviserade inriktningen var av
stor vikt och att därigenom en mer förutsättningslös prövning kunde ske av
vilka omprioriteringar som är möjliga för att få utrymme för att höja
studiemedelsbeloppet för sådana studerande som är i störst behov av medel
för att kunna bedriva sina studier. I anslutning till översynen förutsattes att
vissa motionsledes framförda förslag till åtgärder inom studiemedelssystemet
också skulle övervägas. Riksdagen följde utskottets förslag.

Riksdagens förenämnda beslut innebar också att studiemedlens totalbelopp
höjdes till sin nuvarande nivå, 145 % av basbeloppet.

Ett flertal motioner tar upp frågor om tilldelning och återbetalning av
studiemedel. I motion 515 av Jan-Erik Wikström m. fl. föreslås att studiemedlens
totalbelopp skall höjas till 148 % av totalbeloppet fr. o. m. den 1
januari 1985 och att anslaget till studiemedel m. m. för budgetåret 1984/85
skall höjas med 45 milj. kr. Motionärerna begär också att reglerna för
inkomstprövning vid studiemedelstilldelningen skyndsamt skall ses över och
ifrågasätter i detta sammanhang om ferieinkomster över huvud taget skall
räknas in i inkomstunderlaget. Även Lars Werner m. fl. anser i motion 1612
att studiemedlens totalbelopp bör höjas. Motionärerna begär beslut av
riksdagen om en höjning till 150 % av basbeloppet fr. o. m. den 1 juli 1984
och att till följd härav ytterligare 135 milj. kr. skall anvisas under anslaget.

SfU 1983/84:16

Vidare begär motionärerna förslag från regeringen till nästa riksmöte om en
ytterligare höjning av studiemedlen till 160 % av basbeloppet. Regeringen
bör också för att den studerandes skuldsättning skall minska snarast lägga
fram förslag som innebär att bidragsdelen utgör 25% av studiemedlens
totalbelopp och att inkomstgränsen för den årliga återbetalningsskyldigheten
justeras upp kraftigt. Slutligen begär motionärerna förslag till nästa riksmöte
om att studiemedel skall kunna utgå under mer än nio månader i de fall några
veckors uppehåll sker i undervisningen under terminerna därför att en del av
undervisningen är förlagd till sommarmånaderna.

Även Anna Lindh och Hans Göran Franck anser i motion 1594 att det finns
starka skäl för att höja studiemedlens belopp och att se över återbetalningsreglema
för att minska skuldsättningen. Motionärerna anser vidare att
studiemedlens bidragsdel bör finnas kvar och höjas när det statsfinansiella
läget så tillåter. Däremot finns det, anför motionärerna, anledning att se över
bidragsdelens konstruktion för att skapa ekonomiskt utrymme för en ökning
av totalbeloppet. Enligt motionärerna kan bidragsdelen konstrueras så att
antingen 10 % av lånesumman utgör bidrag eller att bidrag endast utgår till
den som kvitterar ut större delen av studiemedlens lånedel. Motionärerna
begär ett tillkännagivande om att frågan bör utredas snarast så att en höjning
av studiemedlens totalbelopp kan ske fr. o. m. den 1 juli i år.

Prövningen av rätten till studiemedel mot den studerandes ekonomi berörs
i ytterligare två motioner. I motion 441 begär Björn Samuelson beslut av
riksdagen om att inkomster upp till ett basbelopp inte skall reducera
studiemedlen vid längre tids heltidsstudier än två månader per termin. Medel
härför bör enligt motionären anvisas på tilläggsbudget. Motionärerna i
motion 1583, Pär Granstedt och Jan Hyttring, anser i likhet med motionärerna
i motion 515 ovan att det kan ifrågasättas om ferieinkomsterna skall
påverka studiemedelstilldelningen och de begär att en översyn snarast sker
av bestämmelserna i fråga.

Utskottet har såsom inledningsvis nämnts nyligen förordat att en förutsättningslös
översyn sker av möjligheterna till omprioriteringar inom studiemedelssystemet
i syfte att åstadkomma en höjning av studiemedlen för sådana
studerande som är i störst behov av medel för att kunna bedriva sina studier. I
denna översyn kommer med hänsynstagande till tillgängligt ekonomiskt
utrymme att prövas frågor om studiemedlens totalnivå, bidragsdelens
utformning, ferieinkomsters och andra inkomsters inverkan vid studiemedelstilldelningen
samt skuldsättning och återbetalning av studiemedlen (se
SfU 1983/84:11). De förslag till förbättringar och omprioriteringar inom
studiemedelssystemet som förts fram i de förenämnda motionerna kan därför
förutsättas bli närmare prövade i den pågående översynen. Utskottet anser
med hänsyn härtill att motionerna inte bör föranleda några åtgärder från
riksdagens sida.

SfU 1983/84:16

I motion 2017 av Ulf Adelsohn m. fl. framhålls bl. a. att studiemedlens
totalbelopp inte följt den allmänna standardutvecklingen och att effekterna
härav har blivit att rekryteringen till heltidsstudier som kräver lång studietid
försvagats och förvärvsarbete vid sidan om studierna har blivit vanligare.
Motionärerna anser det uppenbart att någon lösning på studiemedelsproblemen
inte står att finna inom nuvarande studiemedelssystem inom överskådlig
tid och de föreslår att ett nytt finansieringssystem införs. Enligt motionärerna
kan starka skäl anföras mot att finansiera de studerandes lån via statsbudgeten
och man bör snarast utreda formerna för ett övertagande av delar av eller
hela ansvaret för studiefinansieringen så att ett nytt studiefinansieringssystem
kan träda i kraft den 1 januari 1985.

Även om motionen inte lämnar någon upplysning om vem som i stället för
staten skall ha ansvaret för studiefinansieringen syftar motionen uppenbarligen
till att banker och eventuellt andra kreditinstitut skall överta detta
ansvar, varvid vissa statliga förpliktelser skall kunna finnas. Motionsförslaget
innebär således en genomgripande förändring av sättet att finansiera främst
högskolestudier. Utskottet saknar anledning att ställa sig bakom ett sådant
förslag och avstyrker bifall till motionen.

Mot bakgrund av att riksdagen år 1981 beslöt att hälften av studiemedlen
skall räknas som inkomst vid prövningen av rätten till bostadsbidrag (prop.
1980/81:100, CU 1980/81:29, rskr 244) begärs i den förenämnda motionen
1583 av Pär Granstedt och Jan Hyttring att en utvärdering skall ske av
konsekvenserna av detta beslut. Motionärerna påpekar att flera kommuner
numera beslutat att räkna hälften av studiemedlen som inkomst vid
fastställande av förälders kostnad för kommunal barnomsorg. Däremot,
framhåller motionärerna, räknas inte studiemedel som inkomst när det gäller
t. ex socialförsäkringsförmåner. Motionärerna anser att en översyn skyndsamt
bör ske av studiemedlens karaktär ur skatte-, bidrags- och socialförsäkringssynpunkt
så att de ekonomiska konsekvenserna för de studerande blir
rimliga.

Utskottet har tidigare framhållit angelägenheten av att man får ett
enhetligt inkomstbegrepp inom hela det socialpolitiska fältet (SfU
1982/83:14). Enligt utskottets uppfattning är det lämpligt att man i den
pågående förutsättningslösa översynen av studiemedelssystemet också
prövar de ekonomiska konsekvenserna för de studerande av att
studiemedlen i vissa fall ingår i underlaget för bidrag och avgifter, och
utskottet förutsätter att så sker utan vidare åtgärd från riksdagens sida.
Utskottet vill också erinra om att en proposition om ett förbättrat
försäkringsskydd för studerande aviserats till innevarande riksmöte. Med det
anförda får syftet med motion 1583 i denna del anses tillgodosett.

Vad utskottet anfört under förevarande avsnitt innebär att utskottet inte
har någon erinran mot den av regeringen föreslagna medelsanvisningen till
studiemedel m. m. för budgetåret 1984/85.

1 * Riksdagen 1983184.11 sami. Nr 16

SfU 1983/84:16

E5. Vuxenstudiestöd m. m.

Under anslaget Vuxenstudiestöd m. m. bestrids, förutom utgifter för
särskilt vuxenstudiestöd, dagstudiestöd och timstudiestöd, även bidrag som
utgår för uppsökande verksamhet på arbetsplatser, planering av uppsökande
verksamhet, utbildning av studieorganisatörer och information om vuxenstudiestödet.

Anslaget finansieras genom medel från vuxenutbildningsavgiften. Tillgängligt
utrymme under anslaget för budgetåret 1984/85 beräknas i propositionen
till 627,3 milj. kr.

Vuxenstudiestöd kan utgå vid såväl längre som kortare studier. Det
särskilda vuxenstudiestödet vid längre studier är avsett främst för studerande
på grundskol- och gymnasieskolnivå. Stödet utgår under kurstiden dels som
ett skattepliktigt bidrag motsvarande 65 % av det utbildningsbidrag som den
studerande skulle ha fått vid arbetsmarknadsutbildning, dels i form av
återbetalningspliktiga studiemedel. De senare kan utgå med så stort belopp
att vuxenstudiestödet för den studerande når samma nivå som ett beskattat
utbildningsbidrag.

Dagstudiestödet, som främst är avsett för deltagare i kortare ämneskurser
vid folkhögskolor, utgår i form av inkomstbidrag med 216 kr. per dygn och
internatbidrag med 180 kr. per dygn.

Timstudiestödet är främst avsett för deltagare i studiecirklar. Stödet utgår
med 36 kr. per timme.

För att skapa utrymme för en höjd ersättning till studerande, främst
familjeförsörjare, som avstår från inkomst för att börja studera föreslås i
propositionen att ett differentierat vuxenstudiestöd skall införas fr. o. m.
nästa budgetår. Endast sådana sökande som är berättigade till ersättning från
erkänd arbetslöshetskassa eller har uppburit ersättning från sådan kassa
under den längsta tid ersättning kan utbetalas skall kunna få vuxenstudiebidrag
enligt den nuvarande ersättningsnivån, 65% av motsvarande utbildningsbidrag.
Övriga sökande skall erhålla 32,5 % av motsvarande
utbildningsbidrag. De som får det högre vuxenstudiebidraget skall också
vara berättigade till bidrag i form av barntillägg om de har vårdnaden om
barn under 16 år eller barn över 16 år som går i grundskola eller motsvarande
skolform. Barntillägget utgör 0,09 % av basbeloppet per dag. I propositionen
föreslås samtidigt förbättrade möjligheter att få behålla vuxenstudiestödet
under julferier.

Med de föreslagna ändringarna av vuxenstudiebidragets nivå beräknar
departementschefen att utrymme skall finnas för 17 500 särskilda vuxenstudiestöd
(helårsstöd).

Såvitt gäller tim- och dagstudiestöden föreslås i propositionen att dessa
höjs beloppsmässigt, timstudiestöden till 38 kr. per timme, dagstudiestödens
inkomstbidrag till 228 kr. per dygn och dagstudiestödens internatbidrag till
190 kr. per dygn. Finansiellt utrymme beräknas finnas för 18 000 timstudiestöd
och 15 000 dagstudiestöd.

SfU 1983/84:16

Kostnaderna för bidrag till uppsökande verksamhet på arbetsplatser har i
propositionen beräknats till 30 milj. kr. och kostnader för planering m. m. av
uppsökande verksamhet och utbildning av fackliga studieorganisatörer till
11 milj. kr. eller till samma belopp som för innevarande budgetår.

I motion 2098 av Per Unckel m. fl. föreslås att det tillgängliga finansiella
utrymmet under anslaget beräknas till 468,3 milj. kr. eller till ett 159 milj. kr.
lägre belopp än som föreslagits i propositionen. Besparingen bör enligt
motionärerna tillföras anslaget C 5. Bidrag till studieförbunden m. m. under
utbildningsdepartementets huvudtitel. Medelsanvisningen till detta anslag
behandlas av utbildningsutskottet i betänkande UbU 1983/84:14.

De i motion 2098 föreslagna medlen för vuxenstudiestöd föreslås fördelade
så att utrymme beräknas för 14 200 särskilda vuxenstudiestöd, 15 000
timstudiestöd och 13 000 dagstudiestöd. Timstudiestödet föreslås därvid
utgå med 30 kr. i timmen och inkomstbidraget och internatbidraget med
vardera 180 kr. per dygn. För kostnader för uppsökande verksamhet,
planering m. m. av uppsökande verksamhet och utbildning av studieorganisatörer
anser motionärerna att medel bör anvisas med tillhopa 7milj. kr.

Med hänsyn till det statsfinansiella läget har betydande belopp från
vuxenutbildningsmedlen under de senare åren i besparingssyfte förts över till
folkbildningsändamål. Departementschefen anförde i fjolårets budgetproposition
att hon då inte fann det möjligt att föreslå en minskning av de
summor som används för andra ändamål än vuxenstudiestöd och administrationen
av dessa. I den förevarande propositionen är överföringarna till andra
ändamål av ungefär samma storleksordning som föregående år. Förslaget i
motion 2098 innebär att överföringen av vuxenutbildningsmedel till andra
ändamål än sådana som de ursprungligen är avsedda för skulle beloppsmässigt
mer än fördubblas. Utskottet motsätter sig bestämt en sådan kraftig
urholkning av vuxenstudiestödet. Såvitt gäller nivån på tim- och dagstudiestöden
anser utskottet att de föreslagna höjningarna är skäliga med
hänsyn till att stöden är avsedda att kompensera de studerande för
inkomstbortfall och omkostnader under studierna. Utskottet biträder sålunda
propositionens förslag till medelsanvisning för vuxenstudiestöd m. m. och
avstyrker bifall till motion 2098 i motsvarande delar.

Timstudiestödets användning behandlas i motion 1584 av Stig Gustavsson
m. fl. Motionärerna anför att timstudiestödet f. n. endast får användas för
studier på grundskolenivå i s. k. prioriterade ämnen, dvs. svenska, engelska,
matematik och samhällskunskap samt för facklig utbildning. Enligt motionärerna
är detta inte en ändamålsenlig avgränsning med hänsyn till vuxenutbildningsreformens
syfte att stimulera personer med kort utbildning och
särskilt svåra arbetsförhållanden till utbildning. Timstudiestöd bör, menar
de, kunna utgå för samtliga ämnen på såväl grundskol- och gymnasieskolnivå
inkl. särskilt yrkesinriktade kurser inom den kommunala vuxenutbildningen.
Motionärerna begär ett tillkännagivande härom till regeringen.

Utskottet vill erinra om att fr. o. m. den 1 juli 1981 utgår timstudiestöd till

Rättelse: S. 21, näst sista raden Står: 10. Rättat till: 12.

SfU 1983/84:16

studerande inom kommunal vuxenutbildning som deltar i grundskolkurser i
samtliga ämnen som enligt förordningen om kommunal och statlig vuxenutbildning
(1971:424) krävs för slutbetyg. Motionens syfte är sålunda redan till
viss del tillgodosett. Såsom framgår av motionen har CSN förordat en
ytterligare utvidgning av timstudiestödsberättigande kurser och enligt vad
utskottet erfarit övervägs förslaget i regeringskansliet. Utskottet vill för sin
del understryka sin positiva inställning till en utvidgning av timstudiestödets
användningsområde inte minst mot bakgrunden av att timstudiestödet är den
vuxenstudiestödsform som hittills utnyttjats minst i förhållande till tillgängliga
medel. Förslaget kräver emellertid ytterligare överväganden främst med
hänsyn till den nuvarande begränsningen av det antal timmar per kalenderår
som timstudiestöd kan utgå för varje studerande. Utskottet anser därför att
de fortsatta övervägandena inom regeringskansliet i frågan bör avvaktas och
är nu inte berett att tillstyrka bifall till motionen.

Medel för de skilda vuxenstudiestöden och uppsökande verksamhet m. m.
fördelas av CSN till de olika vuxenutbildningsnämnderna. Medel för
vuxenstudiebidrag skall, sedan bidrag för studier på högskolnivå frånräknats,
fördelas ungefär lika mellan bidrag för studier på grundskolnivå och
gymnasieskolnivå. Vid vart och ett av årets fyra ansökningstillfällen får
vuxenutbildningsnämnden omfördela medel från grundskolnivå till gymnasieskolnivå
eller tvärtom. Nämnden får inför tredje ansökningstillfället
omfördela medel mellan tim- och dagstudiestöd och inför fjärde ansökningstillfället
omfördela kvarvarande medel mellan timstudiestöd, dagstudiestöd
och särskilt vuxenstudiestöd.

I propositionen föreslås att vuxenutbildningsnämnderna själva skall få
bestämma hur vuxenstudiebidraget skall få disponeras för olika slags
utbildningar, hur tim- och dagstudiestöd skall fördelas mellan kollektiva och
enskilda ansökningar och vid hur många tillfällen de olika vuxenstudiestöden
och medlen till uppsökande verksamhet skall kunna sökas. Antalet ansökningstillfällen
bör dock inte begränsas i förhållande till vad som f. n. gäller.

Fördelningen av medel för särskilt vuxenstudiebidrag, timstudiestöd och
dagstudiestöd mellan de olika vuxenutbildningsnämnderna och dessas
möjligheter att disponera medlen för de olika stödformerna berörs i två
motioner. Marianne Stålberg och Margareta Winberg anser i motion 1606 att
vuxenutbildningsnämnderna bör få ett enda anslag för samtliga vuxenstudiestöd
och själva efter behov kunna fördela detta på de olika stödformerna.
Även Berit Oscarsson m. fl. anser i motion 779 att en fri resursanvändning
bör gälla för varje vuxenutbildningsnämnd. Sistnämnda motionärer föreslår
också att en översyn sker av de kriterier som används vid fördelningen av
vuxenutbildningsmedel mellan de olika vuxenutbildningsnämnderna. Vidare
begär de att outnyttjade medel som kan finnas i en vuxenutbildningsnämnd
vid budgetårets utgång får reserveras för samma nämnd under ett
kommande år i stället för att som f. n. reserveras och omfördelas av CSN.

Propositionens förslag innebär en avsevärt friare medelsanvändning för

SfU 1983/84:16

vuxenutbildningsnämnderna främst när det gäller det särskilda vuxenstudiestödet
som tar i anspråk närmare tre fjärdedelar av vuxenstudiestödsmedlen.
Enligt utskottets mening kan det vara befogat med en viss kontroll över
att de medel som avsätts för tim- och dagstudiestöd i första hand kommer till
användning för avsett ändamål. Med hänsyn till att en utvärdering av
vuxenstudiestödsreformen f. n. pågår inom CSN anser utskottet att resultatet
av denna översyn bör avvaktas innan utskottet gör några bindande uttalanden
om behovet av en översyn av bestämmelserna om fördelning av
vuxenstudiestödsmedlen på de olika ändamålen. Detsamma gäller även
kriterierna för fördelning av medlen på de olika vuxenutbildningsnämnderna.
Utskottet avstyrker med det anförda bifall till motion 1606 och motion
779 i nu behandlad del.

Motion 779 innehåller också vissa krav på förändringar som berör såväl
vuxenstudiestödssystemet som studiemedelssystemet. Motionärerna vänder
sig mot detaljregleringen och anser att vissa regler som styr tilldelningen av
studiestöd till vuxna studerande är föråldrade och bör avskaffas eller
modifieras. Som exempel på bestämmelser som hindrar vuxna från att få
studiestöd nämner motionärerna bestämmelsen om att studiemedel eller
särskilt vuxenstudiestöd inte kan utgå till personer som fyllt 45 år såvida inte
särskilda skäl föreligger. Ett annat förhållande som kritiseras är att sådan
förmögenhet som är bunden i en familjebostad påverkar rätten till studiemedel.

Vuxenutbildningsnämnderna och studiemedelsnämnderna har som
nämnts möjlighet att när särskilda skäl föreligger bevilja vuxenstudiestöd och
studiemedel till studerande som är äldre än 45 år. Bestämmelserna om en
åldersgräns har den fördelen att de beviljande myndigheterna ges tillfälle att
pröva om de studier som medelålders och äldre studerande ämnar genomföra
med statligt studiestöd är ändamålsenliga och samhällsekonomiskt försvarbara.
Enligt vad utskottet erfarit kan i praktiken studiestöd beviljas en
studerande upp till 56 års ålder. Med en sådan flexibel tillämpning anser
utskottet inte att några erinringar behöver riktas mot nuvarande bestämmelser.
Såvitt gäller frågan om förmögenhetens inverkan på studiemedelstilldelningen
har utskottet erfarit att problemen med villafastigheters inverkan på
förmögenhetsunderlaget har uppmärksammats av CSN och att en översyn av
de aktuella bestämmelserna pågår inom myndigheten. Någon åtgärd i detta
hänseende anser utskottet därför inte påkallad f. n. Utskottet avstyrker
sålunda motion 779 även i nu behandlade delar.

Utskottet behandlar slutligen under detta avsnitt motion 1607 av Marianne
Stålberg och Margareta Winberg. Motionärerna hänvisar till att det finns
mellan 25 och 30 olika studiestöd som hanteras av olika myndigheter, vilket
försvårar såväl myndigheternas som allmänhetens möjligheter att ha kännedom
om vilka studiestöd som kan utges i olika situationer. Motionärerna
begär att en utredning snabbt skall få i uppdrag att arbeta fram en

Rättelse: S. 19, Reservtion 1, rad 2 och S. 20, rad 19 Står: 9 och 10 Rättat till: 9 och 12

SfU 1983/84:16

helhetsbedömning av studiestödsområdet och samtidigt bedöma möjligheterna
till samordning mellan de olika studiestöden.

Utskottet är införstått med att det kan vara svårt att ha en överblick över
vilka möjligheter som finns att få studie- och utbildningsstöd. Anledningen
till att det förekommer en rad skilda stödformer är främst att det, utöver det
generella studiestödet för studerande på gymnasieskol- eller högskolnivå,
finns olika selektiva stöd som är anpassade till speciella behovssituationer.
De olika tilläggen inom studiehjälpssystemet är ett exempel härpå, vuxenstudiestödet
och olika arbetsmarknadsutbildningsstöd är andra exempel. En av
den dåvarande studiestödsutredningens främsta uppgifter var att söka
förenkla systemet. En ökad samordning av de olika stödformerna torde
emellertid med hänsyn till dessas olika nivåer och syften kräva ökade
finansiella resurser. Utskottet kan därför f. n. inte ställa sig bakom en
översyn med det övergripande syfte som förordas i motionen. Däremot
finner utskottet det angeläget understryka att man i olika situationer där
ändringar i nuvarande system blir aktuella noga prövar möjligheterna till en
samordning inte bara mellan de olika formerna av studiestöd och utbildningsstöd
utan också mellan dessa stöd och andra sociala förmåner. Med det
anförda anser utskottet att motion 1607 får anses tillgodosedd.

E 6. Timersättning vid grundutbildning för vuxna

Timersättning vid grundutbildning för vuxna utgår med 36 kr. per timme
för den som förlorar arbetsinkomst, ersättning från arbetslöshetskassa eller
kontant arbetsmarknadsstöd på grund av deltagande i grundutbildningen.
Kostnaderna härför finansieras med medel från vuxenutbildningsavgiften.

Till andra deltagare i grundutbildning för vuxna kan ersättning utgå med
13 kr. per timme. Kostnaderna för dessa ersättningar finansieras med
budgetmedel.

1 propositionen föreslås att den högre timersättningen skall höjas till 38 kr.
per timme motsvarande vad som föreslagits beträffande timstudiestödet. Per
Unckel m. fl. föreslår i motion 2098 i konsekvens med motionärernas förslag
beträffande timstudiestödet att den högre timersättningen skall fastställas till
30 kr. per timme och att medelsanvisningen till följd härav skall minskas med
lOmilj. kr. i förhållande till regeringens förslag eller till 62,6 milj. kr.

Utskottet har tillstyrkt en höjning av timstudiestödet till 38 kr. i timmen,
och utskottet har ingen erinran mot en motsvarande höjning av timersättningen
vid grundutbildning för vuxna. Utskottet tillstyrker sålunda propositionens
förslag under förevarande avsnitt och avstyrker bifall till motion 2098
i motsvarande delar.

E 7. Kostnader för avskrivning av vissa studielån med statlig kreditgaranti

Utskottet biträder regeringens förslag till medelsanvisning under denna
punkt.

SfU 1983/84:16

E8. Bidrag till vissa studiesociala ändamål

Under förevarande anslag beräknas medel för bidrag till hälso- och
sjukvård för studerande och-fr. o. m. nästa budgetår-medel för studielitteratur
till synskadade högskolestuderande.

Medelsberäkningen för bidrag till hälso- och sjukvård för studerande har
inte föranlett något motionsyrkande och utskottet har ingen erinran mot
denna beräkning.

Medel till synskadades merkostnader för studielitteratur vid högskolestudier
har hittills beräknats under anslaget Arbetsmarknadsutbildning under
arbetsmarknadsdepartementets huvudtitel. Vidare har under anslagen G19.
Talboks- och punktskriftsbiblioteket: Förvaltningskostnader och G 20. Talboks-
och punktskriftsbiblioteket: Produktionskostnader under utbildningsdepartementets
huvudtitel anvisats medel för framställning av studielitteratur
till denna kategori studerande. Fr.o.m. nästa budgetår föreslås att
resurserna samlas under förevarande anslag och att tillhopa 2 614 000 kr.
förs över från de förenämnda anslagen för att disponeras av Talboks- och
punktskriftsbiblioteket (TPB) som skall svara för produktionen av studielitteratur
till synskadade högskolestuderande. För att täcka en förväntad
ökning av kostnaderna härför föreslås att anslaget tillförs ytterligare
lmilj. kr. eller ett sammanlagt belopp av 3 614 000 kr.

Departementschefen framhåller i propositionen att det trots anslagsuppräkningen
troligen inte heller i fortsättningen blir möjligt att täcka kostnaderna
för alla typer av studielitteratur. Företräde bör liksom hittills ges åt
produktion av kurslitteratur för studerande som genomgår grundläggande
högskoleutbildning eller annan utbildning som kan antas vara av direkt värde
för vederbörandes yrkesverksamhet. En prioritering av kurslitteratur på
bekostnad av litteratur av bredvidläsningskaraktär bör också göras. Departementschefen
räknar med att den nya ordningen skall innebära att alla
synskadade som antagits till högskoleutbildning i huvudsak skall få sitt behov
av studielitteratur täckt av TPB.

I motion 1595 begär Bengt Lindqvist ett uttalande från riksdagen om att
litteraturförsörjningen till synskadade studerande utformas så att synskadade
studerande som antas till högskoleutbildning också får ekonomiskt stöd
till sin punktskrifts- och talbokslitteratur. Motionären anser att de begränsade
villkor för litteraturförsörjningen som föreslås i propositionen inte kan
accepteras. En synskadad som antas till en utbildning skall enligt hans
mening också ha rätt att få sin litteratur överförd till talbok eller punktskrift.

Utskottet finner att propositionens förslag innebär en väsentlig förstärkning
av stödet till synskadades studielitteratur. Anslaget har karaktär av
förslagsanslag. De uttalanden som gjorts av departementschefen ger enligt
utskottets uppfattning garantier för att behovet av studielitteratur till
synskadade studerande i allt väsentligt blir tillgodosett. Utskottet utgår från
att regeringen fortlöpande bevakar att intentionerna bakom den nya

SfU 1983/84:16

ordningen kan fullföljas och anser med det anförda att motion 1595 inte
behöver föranleda någon särskild åtgärd från riksdagens sida.

Utskottet tillstyrker med det anförda propositionens förslag under förevarande
avsnitt.

Lagförslaget

Utskottet föreslår en ändring av redaktionell art i den föreslagna lydelsen
av 7 kap. 7 b § studiestödslagen (1973:349). Vidare föreslår utskottet att p. 2
övergångsbestämmelserna till förslaget om ändring i nämnda lag förtydligas
såvitt gäller rätten till barntillägg. I övrigt har utskottet ingen erinran mot det
framlagda författningsförslaget.

Hemställan

Utskottet hemställer

Centrala studiestödsnämnden m. m.

1. att riksdagen godkänner vad som förordats om en ändrad byråindelning
vid centrala studiestödsnämnden,

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att vid centrala studiestödsnämnden
inrätta en generaldirektörstjänst med beteckningen cp,

3. att riksdagen beslutar att 21 500 000 kr. av de medel som tillfaller
statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1984/
85 används för att delvis finansiera anslaget Centrala studiestödsnämnden
m. m.,

4. att riksdagen till Centrala studiestödsnämnden m. m. för budgetåret
1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 58 082 000 kr.,

Ersättning till vissa myndigheter för deras handläggning av studiesocialt stöd

5. att riksdagen godkänner att 6 900 000 kr. av de medel som tillfaller
statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1984/
85 används för att delvis finansiera anslaget Ersättning till vissa
myndigheter för deras handläggning av studiesocialt stöd,

6. att riksdagen till Ersättning till vissa myndigheter för deras handläggning
av studiesocialt stöd för budgetåret 1984/85 anvisar ett
förslagsanslag av 16 041 000 kr.,

Studiemedel m. m.

7. beträffande storleken av studiemedlen och studiebidraget m. m.
att riksdagen avslår motion 1983/84:515 yrkande 1 i motsvarande
del och motion 1983/84:1612 yrkandena 1-4,

8. beträffande översyn av studiebidragets konstruktion m. m.
att riksdagen avslår motion 1983/84:1594,

SfU 1983/84:16

9. beträffande inkomstprövning
att riksdagen avslår motionerna 1983/84:441,1983/84:515 yrkande
2 och 1983/84:1583 i motsvarande del,

10. beträffande översyn av studiemedlen ur skatte-, bidrags- och
socialförsäkringssynpunkt

att riksdagen avslår motion 1983/84:1583 i motsvarande del,

11. beträffande nytt studiefinansieringssystem
att riksdagen avslår motion 1983/84:2017,

12. beträffande medelsanvisning till studiemedel m. m.

att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:100 i motsvarande
del och med avslag på motionerna 1983/84:515 yrkande 1 i
motsvarande del och 1983/84:1612 yrkande 5 till Studiemedel m. m.
för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 4 428 500 000
kr.,

Vuxenstudiestöd m. m.

13. beträffande tim- och dagstudiestödets nivå

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del och
med avslag på motion 1983/84:2098 yrkandena 3, 5 och 6 antar i
propositionen framlagt förslag till ny lydelse av 5 kap. 5 § och 6 kap.
7 och 11 §§ studiestödslagen (1973:349),

14. beträffande en differentiering av vuxenstudiestödet m. m.

att riksdagen antar i propositionen framlagt förslag till lag om
ändring i studiestödslagen (1973:349) i vad lagförslaget inte berörts
under moment 13 ovan och med den ändringen att 7 kap. 7 b § och
p. 2 övergångsbestämmelserna erhåller följande såsom Utskottets
förslag betecknade lydelse

Utskottets förslag

7 kap.

7b§

Föreslagen lydelse

För varje tidsperiod om 30 dagar
utgår till deltidsstuderande som
avses i 7 § första stycket

1. vuxenstudiebidrag med 65
procent av det belopp som den
studerande skulle ha fått i
utbildningsbidrag, enligt bestämmelserna
om dagpenning, för heltidsstudier
under en lika lång sammanhängande
tidsperiod, om han
kunnat få sådant bidrag,

2. återbetalningspliktiga studiemedel
med det belopp som
motsvarar skillnaden mellan följande
två tal, nämligen

För varje tidsperiod om 30 dagar
utgår till deltidsstuderande som
avses i 7 § första stycket

1. vuxenstudiebidrag med 65
procent av det belopp som den
studerande skulle ha fått i
utbildningsbidrag, enligt bestämmelserna
om dagpenning, för heltidsstudier
under en sammanhängande
tidsperiod om 15 dagar om han
kunnat få sådant bidrag,

2. återbetalningspliktiga studiemedel
med det belopp som
motsvarar skillnaden mellan följande
två tal, nämligen

SfU 1983/84:16

Föreslagen lydelse Utskottets förslag

a) det utbildningsbidrag sorn avses a) det utbildningsbidrag som avses

under 1 efter avdrag för preliminär under 1 efter avdrag för preliminär

A-skatt, A-skatt,

b) vuxenstudiebidraget enligt 1 b) vuxenstudiebidraget enligt 1

efter avdrag för preliminär A-skatt. efter avdrag för preliminär A-skatt.

2. För den som före utgången av 2. För den som före utgången av

juni 1983 har bedrivit studier och juni 1984 har bedrivit studier och

beviljats särskilt vuxenstudiestöd beviljats särskilt vuxenstudiestöd

även för höstterminen 1984 gäller även för höstterminen 1984 gäller

äldre föreskrifter om studiestödets äldre föreskrifter om studiestödets

storlek under höstterminen 1984. storlek under höstterminen 1984.

De nya bestämmelserna i 7 kap.
7c § om barntillägg gäller dock även i
fråga om särskilt vuxenstudiestöd
som beviljats före ikraftträdandet.

15. beträffande medelsanvisningen till vuxenstudiestöd m. m.

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del och
med avslag på motion 1983/84:2098 yrkandena 2,4,7 och 8-10 dels
godkänner att 627 300 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket
genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1984/85 används
för att finansiera anslaget Vuxenstudiestöd m.m., dels till
Vuxenstudiestöd m. m. för budgetåret 1984/85 anvisar ett
reservationsanslag av 627 300 000 kr.,

16. beträffande användningen av timstudiestöd
att riksdagen avslår motion 1983/84:1584,

17. beträffande fördelningen av vuxenstudiestöd m. m.

att riksdagen avslår motionerna 1983/84:1606 och 1983/84:779,

18. beträffande samordning av olika studiestöd
att riksdagen avslår motion 1983/84:1607,

Timersättning vid grundutbildning för vuxna

19. beträffande timersättning vid grundutbildning för vuxna

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del och
med avslag på motion 1983/84:2098 yrkandena 11-13 dels
godkänner att 42 300 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket
genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1984/85 används
för att finansiera delar av anslaget Timersättning vid grundutbildning
för vuxna, dels till Timersättning vid grundutbildning för
vuxna för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag om
72 600 000 kr.,

Avskrivning av vissa studielån

20. att riksdagen till Kostnader för avskrivning av vissa studielån med
statlig kreditgaranti för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag
av 200 000 kr.,

SfU 1983/84:16

Bidrag till vissa studiesociala ändamål

21. beträffande studielitteratur till synskadade elever

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del och
med avslag på motion 1983/84:1595 godkänner de riktlinjer för
produktion av studielitteratur för synskadade högskolestuderande
som förordats i propositionen,

22. att riksdagen medger att regeringen lämnar talboks- och punktskriftsbiblioteket
det beställningsbemyndigande om 1 500 000 kr.
för budgetåret 1985/86 som förordats i propositionen,

23. att riksdagen till Bidrag till vissa studiesociala ändamål för
budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 6 990 000 kr.

Stockholm den 6 mars 1984

På socialförsäkringsutskottets vägnar
NILS CARLSHAMRE

Närvarande: Nils Carlshamre (m), Doris Håvik (s), Gösta Andersson (c),
Börje Nilsson (s), Allan Åkerlind (m), Lars-Åke Larsson (s), Gullan
Lindblad (m), Elis Andersson (c), Ulla Johansson (s), Lena Öhrsvik (s), Siri
Häggmark (m), Margö Ingvardsson (vpk), Nils-Olof Gustafsson (s),
Ingegerd Elm (s) och Rune Backlund (c).

Reservationer

1. Storleken av studiemedlen och studiebidraget m. m., inkomstprövning och
medelsanvisning till studiemedel m. m. (mom. 7, 9 och 12)

Margö Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”riksdagens sida” bort ha följande lydelse:

I reservation 4 (vpk) till utskottets betänkande SfU 1983/84:11 framhölls
att en översyn av studiemedelssystemet inte fick ges den inriktningen att
utrymme för en höjning av studiemedelsbeloppet skapas genom en omprioritering
inom systemet. Vidare framhölls att den enda rimliga lösningen av
studiefinansieringen på sikt är att införa ett system med studielön till alla över
16 år. Förslagen i motion 1612 ligger i linje härmed. Utskottet anser i likhet
med motionärerna att en höjning av studiemedlen till 150 % av basbeloppet
bör genomföras fr. o. m. den 1 juli 1984 samt att regeringen under nästa
riksmöte bör lägga fram förslag om en ytterligare höjning av studiemedlen till
160 % av basbeloppet och samtidigt en höjning av studiemedlens bidragsdel
till 25 % av totalbeloppet. Regeringen bör också lägga fram förslag om en

SfU 1983/84:16

uppjustering av inkomstgränsen för återbetalning så att personer med
normala inkomster befrias från återbetalningsskyldighet för studiemedlen.
Också de i motionen påtalade finansiella problemen på grund av uppehåll i
studierna under terminerna när viss del av undervisningen ges under
sommartid bör snarast åtgärdas av regeringen. Utskottets förslag ovan om en
en höjning av studiemedlen fr. o. m. nästa budgetår föranleder en ytterligare
medelsanvisning av 135 milj. kr.

Även förslaget i motion 441 om gynnsammare bestämmelser för inkomstprövning
av studiemedlen i de fall studierna pågår minst två och en halv
månad per termin skulle bidra till en rimligare ekonomisk standard för
heltidsstuderande. Utskottet förordnar därför att förslaget genomförs
fr. o. m. den 1 juli 1984. Härigenom tillgodoses till väsentlig del även
förslagen i motionerna 515 och 1583 om en översyn av inkomstprövningsreglerna.
Regeringen bör i enlighet med vad som begärts i motionen återkomma
med förslag till medelsanvisning på grund av de ökade kostnaderna på
tilläggsbudget för budgetåret 1984/85.

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”Vad
utskottet” och slutar med ”budgetåret 1984/85” bort utgå.

dels att utskottet under mom. 7, 9 och 12 bort hemställa

7. beträffande storleken av studiemedlen och studiebidraget m. m.
att riksdagen med bifall till motion 1983/84:1612 yrkandena 1-4 och
med anledning av motion 1983/84:515 yrkande 1
dels antar följande såsom Reservanternas förslag betecknade
lydelse av 4kap. 13 och 24§§ studiestödslagen (1973:349).

Nuvarande lydelse Reservanternas förslag

4 kap.

13 §

Studiemedel utgår med 8,06 pro- Studiemedel utgår med 8,33 procent
av basbeloppet för varje hel, cent av basbeloppet för varje hel,

sammanhängande tidsperiod för vil- sammanhängande tidsperiod för vilken
den studerande har rätt till stu- ken den studerande har rätt till studiemedel.
Tidsperioden skall omfat- diemedel. Tidsperioden skall omfatta
för heltidsstuderande 15 och för ta för heltidsstuderande 15 och för

deltidsstuderande 30 dagar. deltidsstuderande 30 dagar.

Vad som sägs i första stycket gäller endast om ej annat följer av 14,16,17,
19, 22 eller 25 §§.

24 §

I studiemedel ingår studiebidrag. Barntillägg utgår dock endast i form av
återbetalningspliktiga studiemedel.

För varje hel, sammanhängande För varje hel, sammanhängande

tidsperiod om 15 dagar för heltids- tidsperiod om 15 dagar för heltidsstuderande
och om 30 dagar för studerande och om 30 dagar för

deltidsstuderande utgör studiebidra- deltidsstuderande utgör studiebidraget
121 kronor. Om studiemedlen get 121 kronor. Om studiemedlen

SfU 1983/84:16

Nuvarande lydelse Reservanternas förslag

för denna tidsperiod enligt 10, 13, för denna tidsperiod enligt 10, 13,

16, 17, 19 och 21-23 §§ utgår med 16, 17, 19 och 21-23 §§ utgår med

lägre belopp än 8,06 procent av lägre belopp än 8,33 procent av

basbeloppet utgör studiebidraget basbeloppet utgör studiebidraget

dock endast så stor del av 121 kronor dock endast så stor del av 121 kronor

som svarar mot förhållandet mellan som svarar mot förhållandet mellan

det belopp som utgår och 8,06 pro- det belopp som utgår och 8,47 procent
av basbeloppet. cent av basbeloppet.

Utgående studiemedel utgör i första hand studiebidrag. Återstoden utgör

återbetalningspliktiga studiemedel.

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om förslag till ytterligare höjning av studiemedlen, höjt studiebidrag
och ändrade återbetalningsbestämmelser.

9. beträffande inkomstprövning

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:441 och med anledning
av motionerna 1983/84:515 yrkande 2 och 1983/84:1583 i motsvarande
del

dels antar följande såsom Reservanternas förslag betecknade
lydelse av 4 kap. 16 § studiestödslagen (1973:349).

Nuvarande lydelse

Reservanternas förslag

4kap.
16 §

För heltidsstuderande minskas det belopp som utgår enligt 13 § första
stycket och 14 § för varje hel, sammanhängande tidsperiod om 15 dagar med
en artondel av den del av den studerandes inkomst under kalenderhalvåret
som överstiger nedan för skilda perioder angivna delar av basbeloppet,
nämligen

Antal hela, sammanhängande
tidsperioder om 15 dagar för vilka
studiemedel skall utgå under kalenderhalvåret Del

av
basbeloppet

högst 2 135 procent

3 125 procent

4 110 procent

lägst 5 100 procent

Antal hela, sammanhängande
tidsperioder om 15 dagar för vilka
studiemedel skall utgå under kalenderhalvåret Del

av
basbeloppet
högst 2 135 procent

3 125 procent

4 110 procent

5 95 procent

6 85 procent

7 75 procent

8 65 procent

9 55 procent

lägst 10 45 procent

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om medelsanvisning på tilläggsbudget,

12. beträffande medelsanvisning till studiemedel m. m.

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:1612 yrkande 5 och med

SfU 1983/84:16

anledning av propositionen och motion 1983/84:515 yrkande 1 i
motsvarande del till Studiemedel m. m. för budgetåret 1984/85
anvisar ett förslagsanslag av 4 563 500 000 kr.

2. Nytt studiefinansieringssystem (mom. 11)

Nils Carlshamre, Allan Åkerlind, Gullan Lindblad och Siri Häggmark
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”Även om”
och slutar med ”till motionen” bort ha följande lydelse.

Utskottet anser det angeläget att de studerande tillförsäkras ekonomiska
villkor som inom det samhällsekonomiskt tillgängliga utrymmet gör det
möjligt att bedriva studier i önskvärd takt. Såsom framhållits i motion 2016 är
det uppenbart att någon lösning på problemen med studiefinansiering inte
står att finna inom nuvarande studiemedelssystem inom överskådlig tid.
Utskottet anser därför att frågan om ett nytt system enligt vilket studierna
finansieras med lån i bank eller andra kreditinrättningar bör utredas.
Samtidigt måste eventuella statliga förpliktelser i systemet analyseras.
Förslag i frågan bör föreläggas riksdagen i sådan tid att nya regler kan träda i
kraft den 1 januari 1985.

dels att utskottet under moment 11 bort hemställa

11. beträffande nytt studiefinansieringssystem

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2017 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört om ett nytt studiefinansieringssystem
.

3. Tim- och dagstudiestödets nivå och medelsanvisningen till vuxenstudiestöd
m. m. (mom. 13 och 15)

Nils Carlshamre, Allan Åkerlind, Gullan Lindblad och Siri Häggmark
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med ”Med
hänsyn” och slutar med "motsvarande delar” bort ha följande lydelse.

Utskottet finner det nödvändigt att genomföra besparingar även inom
vuxenstudiestödsområdet. Förslaget i motion 2097 innebär att ytterligare 159
milj. kr. av vuxenutbildningsavgiftsmedlen kan tillföras anslaget C5. Bidrag
till studieförbunden och i motsvarande mån avlasta statsbudgeten. Återstående
utrymme för vuxenstudiestöd bör fördelas på 14 200 särskilda vuxenstudiestöd,
13 000 dagstudiestöd och 15 000 timstudiestöd. Såväl inkomstbidrag
som internatbidrag inom dagstudiestöden bör utgå med 180 kr. per dygn
och timstudiestödet med 30 kr. per timme. För uppsökande verksamhet på
arbetsplatser samt för planering m. m. av uppsökande verksamhet och

SfU 1983/84:16

utbildning av fackliga studieorganisatörer bör anvisas tillhopa 7 milj. kr. med
hänsyn till att dessa ändamål under senare år har åtnjutit ett betydande stöd.
De uppdämda behov av kontakt och påverkan som kan ha förelegat bör
därför i inte ringa utsträckning nu vara tillgodosedda.

dels att utskottet under momenten 13 och 15 bort hemställa

13. beträffande tim- och dagstudiestödets nivå

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2098 yrkandena 3,5 och
6 och med avslag på propositionen i motsvarande del dels avslår
regeringens förslag till ändring av 6 kap. 11 § studiestödslagen
(1973:349), dels antar följande såsom Reservanternas förslag
betecknade förslag till ny lydelse av 5 kap. 5 § och 6 kap. 7 § samma
lag

Propositionens förslag Reservanternas förslag

5 kap.

5 §

Timstudiestöd utgör 38 kronor för Timstudiestöd utgör 30 kronor för

studietimme enligt 3 § första stycket studietimme enligt 3 § första stycket

1 och för timme enligt 3§ första 1 och för timme enligt 3§ första

stycket 2. stycket 2.

6 kap.

7 §

Inkomstbidrag utgör 228 kronor Inkomstbidrag utgör 180 kronor

för varje dygn. för varje dygn.

Internatbidrag utgör 190 kronor Internatbidrag utgör 180 kronor

för varje dygn. för varje dygn.

15. beträffande medelsanvisningen till vuxenstudiestöd m. m.

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2098 yrkandena 2, 4, 7
och 8-10 och med anledning av propositionen
dels godkänner att 468 300 000 kr. av de medel som tillfaller
statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1984/
85 används för att finansiera anslaget Vuxenstudiestöd m.m.,
dels till Vuxenstudiestöd m. m. för budgetåret 1984/85 anvisar ett
reservationsanslag av 468 300 000 kr.

4. Timersättning vid grundutbildning för vuxna (mom. 19)

Nils Carlshamre, Allan Åkerlind, Gullan Lindblad och Siri Häggmark
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”motsvarande delar” bort ha följande lydelse.

Utskottet har ovan i reservation 3 föreslagit att timstudiestödet skall utgå
med 30kr. i timmen. I överensstämmelse härmed bör även den högre
timersättningen vid grundutbildning för vuxna bestämmas till 30 kr. i

SfU 1983/84:16

timmen. Härigenom kan anslaget minskas med 10 milj. kr. och motsvarande
medel i besparingssyfte tillföras anslaget C5. Bidrag till studieförbunden i
enlighet med vad som anförts i reservation 3.

dels att utskottet under moment 19 bort hemställa

19. beträffande timersättning vid grundutbildning för vuxna

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2098 yrkandena 11-13
och med anledning av propositionen

dels godkänner att 32 300 000 kr. av de medel som tillfaller
statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1984/
85 används för att finansiera delar av anslaget Timersättning vid
grundutbildning för vuxna,

dels till Timersättning vid grundutbildning för vuxna för budgetåret
1984/85 anvisar ett förslagsanslag om 62 600 000 kr.

Särskilt yttrande (mom. 10)

Margö Ingvardsson (vpk) anför

Vänsterpartiet kommunisterna har i motion 1983/84:573, som hänvisats till
bostadsutskottet, framhållit det stötande i att studiemedel räknas som
inkomst vid beräkning av bostadsbidrag till studerande trots att det rör sig om
lånade pengar och lån i t. ex. bank inte behandlas på detta sätt. Vi har i
motionen krävt att denna orättvisa omedelbart skall avskaffas och att det i
detta hänseende inte finns skäl att avvakta pågående utredning. Av denna
anledning avstår jag från att reservera mig mot utskottets beslut att avslå
yrkandet i motion 1983/84:1583 om en översyn av de nämnda bestämmelserna.

SfU 1983/84:16

Bilaga

Förslag till

Lag om ändring i studiestödslagen (1973:349)

Härigenom föreskrivs i fråga om studiestödslagen (1973: 349)1

dels att 4 kap. 7 a § skall upphöra att gälla,

dels att 4 kap. 43 §, 5 kap. 5 och 8 §§, 6 kap. 4, 7, 9, 10 och 11 §§, samt 7
kap. 7 och 8 §§ skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas sju nya paragrafer, 7 kap. 7 a, 7 b, 7 c, 8 a, 8 b
och 8 c §§ samt 9 kap. 2 b § av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap.

43 §

Rätt till studiemedel är förver- Den studerandes rätt till studie kad,

om medlen icke lyfts före ut- medel är förverkad om han inte be gången

av det kalenderhalvår för gärt att få medlen utbetalade före
vilket de beviljats eller om den stu- utgången av det kalenderhalvår för
derande avlider innan han lyft med- vilket de har beviljats eller om den

len. studerande avlider innan medlen

har betalats ut.

Om särskilda skäl föreligger, får Om en begäran om utbetalning

studiemedel lyftas efter utgången av studiemedel kommer in efter utav
det kalenderhalvår för vilket de gången av det kalenderhalvår för

beviljats. vilket medlen har beviljats, får

medlen dock betalas ut om det
finns särskilda skäl.

5 kap.

5 §2

Timstudiestöd utgör 36 kronor Timstudiestöd utgör 38 kronor

för studietimme enligt 3 § första för studietimme enligt 3 § första

stycket 1 och för timme enligt 3 § stycket 1 och för timme enligt 3 §

första stycket 2. första stycket 2.

8 §3

Vid beviljande av timstudiestöd ges företräde åt studerande med särskilt
svåra arbetsförhållanden. Därefter ges företräde åt studerande med kort
tidigare utbildning framför studerande med längre utbildning.

Kan de studerande inte skiljas åt
enligt första stycket skall timstudiestöd
beviljas den som med hänsyn
till familjesituation, ekonomis -

1 Lagen omtryckt 1981: 579. Senaste lydelse av 4 kap. 7 a § 1982:266.

2 Senaste lydelse 1983: 272.

3 Senaste lydelse 1983:272.

SfU 1983/84:16

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ka förhållanden och andra omständigheter
av vikt bedöms bäst behöva
timstudiestöd.

6 kap.

4§4

Inkomstbidrag utgår för vaije
dygn

1. under vilket den studerande
deltager i kurs och på grund därav
förlorar sin arbetsinkomst,

2. under vilket den studerande
reser till eller från den plats där
kurs äger rum och på grund därav
förlorar sin arbetsinkomst för detta
dygn.

Till samma studerande får under
ett budgetår utgå inkomstbidrag för
högst tio dygn enligt första stycket
1 och för högst två dygn enligt första
stycket 2.

Inkomstbidrag utgår för vaije
dygn

1. under vilket den studerande
reser till eller från den plats där en
kurs äger rum och på grund därav
förlorar sin arbetsinkomst för detta
dygn,

2. för vilket den studerande eljest
förlorar sin arbetsinkomst på grund
av att han deltar i en kurs.

Till samma studerande får under
ett budgetår utgå inkomstbidrag för
högst två dygn enligt första stycket
1 och för högst tio dygn enligt första
stycket 2.

Med arbetsinkomst enligt första stycket jämställs ersättning från arbetslöshetskassa
och kontant arbetsmarknadsstöd.

7§5

Inkomstbidrag utgör 216 kronor Inkomstbidrag utgör 228 kronor

för vaije dygn. för vaije dygn.

Internatbidrag utgör 180 kronor Internatbidrag utgör 190 kronor

för vaije dygn. för vaije dygn.

9§6

Dagstudiestöd får inom ett län under samma budgetår utgå med sammanlagt
högst det belopp som följer av bestämmelser som regeringen
meddelar.

Det belopp som står till förfogande för dagstudiestöd inom ett län utgår
till

1. arbetstagare som utför sitt arbete huvudsakligen inom länet och för
vilken facklig organisation ansökt om dagstudiestöd,

2. arbetstagare som på grund av resor i sin anställning eller annan
omständighet ej utför sitt arbete inom huvudsakligen ett län men för vilken
facklig organisation som har sin postadress i länet, har ansökt om dagstudiestödet,

3. studerande som själv har ansökt om dagstudiestöd och som är bosatt i
länet, när han ger in ansökan om sådant stöd.

4 Senaste lydelse 1982:266.

5 Senaste lydelse 1983:272.

6 Senaste lydelse 1983:272.

SOI 1983/84:16

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Vuxenutbildningsnämnden får
bestämma att viss del av det belopp
som står till förfogande för dagstudiestöd
inom ett län skall förbehållas
studerande som inte är arbetstagare.

10 §7

Vid beviljande av dagstudiestöd till arbetstagare ges företräde åt studerande
med särskilt svåra arbetsförhållanden. Därefter ges företräde åt
studerande med kort tidigare utbildning framför studerande med längre
utbildning.

Vid beviljande av internatbidrag
till studerande som ej är arbetstagare
ges företräde åt studerande som
har särskilt svåra studiehinder på
grund av att han bor i glesbygd,
arbetar i hemmet eller är handikappad.
Därefter ges företräde åt studerande
med kort tidigare utbildning
framför studerande med
längre utbildning.

Vid beviljande av internatbidrag
till studerande som inte är arbetstagare
ges företräde åt studerande
med kort tidigare utbildning framför
studerande med längre utbildning.
Därefter ges företräde åt studerande
som har särskilt svåra studiehinder
på grund av att han bor i
glesbygd, arbetar i hemmet eller är
handikappad.

Kan de studerande inte skiljas åt
enligt första och andra styckena
skall dagstudiestöd beviljas den
som med hänsyn till familjesituation,
ekonomiska förhållanden och
andra omständigheter av vikt bedöms
bäst behöva dagstudiestöd.

Bestämmelser om vad som vid tillämpning av andra stycket skall anses
vara glesbygd och om vad som skall anses utgöra handikapp meddelas av
regeringen eller myndighet som regeringen utser.

11 §8

Har internatbidrag beviljats facklig organisation för fördelning mellan
vissa arbetstagare gäller följande utan hinder av vad som eljest föreskrivs i
detta kapitel.

1. Bidraget får utgå till den fackliga organisationen i stället för till den
studerande.

2. Bidraget skall motsvara den faktiska kostnaden för resor, kost och
logi för den studerande.

3. För varje kurs får bidragen

dock aldrig beräknas till högre be lopp

än som motsvarar 180 kronor i
genomsnitt för vaije dygn och varje

studerande som har rätt till bidra get.

3. För varje kurs får bidragen
dock aldrig beräknas till högre belopp
än som motsvarar 190 kronor i
genomsnitt för varje dygn och varje
studerande som har rätt till bidraget.

7 Senaste lydelse 1983:272.

8 Senaste lydelse 1983:272.

SfU 1983/84:16

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 kap.

För varje tidsperiod om 15 kalenderdagar
utgår till heltidsstuderande 1.

vuxenstudiebidrag med 65 procent
av det belopp som den studerande
skulle ha fått i utbildningsbidrag,
enligt bestämmelserna om
dagpenning, för heltidsstudier under
en lika lång sammanhängande
tidsperiod, om han kunnat få sådant
bidrag,

2. återbetalningspliktiga studiemedel
med det belopp som motsvarar
skillnaden mellan följande två
tal, nämligen

a) det utbildningsbidrag som
avses under I efter avdrag för preliminär
A-skatt,

b) vuxenstudiebidraget enligt 1
efter avdrag för preliminär A-skatt.

För tidsperiod som omfattar
mindre än 15 dagar utgår för varje
kalenderdag vuxenstudiebidrag
och återbetalningspliktiga studiemedel
till heltidsstuderande med en
femtondel av de i första stycket angivna
beloppen.

7 §

Till en studerande som är medlem
i erkänd arbetslöshetskassa
och som uppfyller villkoren för ersättning
från kassan vid arbetslöshet
eller har uppburit ersättning
från någon arbetslöshetskassa under
den längsta tid som ersättning
kan betalas ut, utgår vuxenstudiestöd
enligt 7 a, 7b, 7c och 8b§§.

Till annan studerande utgår särskilt
vuxenstudiestöd enligt bestämmelserna
i 8, 8 a och 8b§§.

7a§

För varje tidsperiod om 15 dagar
utgår till heltidsstuderande som
avses i 7 § första stycket

1. vuxenstudiebidrag med 65 procent
av det belopp som den studerande
skulle ha fått i utbildningsbidrag,
enligt bestämmelserna om
dagpenning, för heltidsstudier under
en lika lång sammanhängande
tidsperiod, om han kunnat få sådant
bidrag,

2. återbetalningspliktiga studiemedel
med det belopp som motsvarar
skillnaden mellan följande två
tal, nämligen

a) det utbildningsbidrag som
avses under I efter avdrag för preliminär
A-skatt,

b) vuxenstudiebidraget enligt 1
efter avdrag för preliminär A-skatt.

SfU 1983/84:16

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

7b§

För varje tidsperiod om 30 dagar
utgår till deltidsstuderande som
avses i 7 § första stycket

1. vuxenstudiebidrag med 65 procent
av det belopp som den studerande
skulle ha fått i utbildningsbidrag,
enligt bestämmelserna om
dagpenning, för heltidsstudier under
en lika lång sammanhängande
tidsperiod, om han kunnat få sådant
bidrag,

2. återbetalningspliktiga studiemedel
med det belopp som motsvarar
skillnaden mellan följande två
tal, nämligen

a) det utbildningsbidrag som
avses under I efter avdrag för preliminär
A-skatt,

b) vuxenstudiebidraget enligt 1
efter avdrag för preliminär A-skatt.

7c§

Om en studerande, som avses i 7
§ första stycket, har vårdnaden om
barn som inte har fyllt 16 år eller
som har fyllt 16 år och går i grundskola
eller motsvarande skolform
förhöjs vuxenstudiebidraget med
barntillägg.

Barntillägget utgår för varje barn
med 1,39 procent av basbeloppet
för varje hel, sammanhängande
tidsperiod om 15 dagar för heltidsstuderande
och 30 dagar för deltidsstuderande.
Motsvarande gäller
om den studerande är skyldig
att till fullgörande av lagstadgad
underhållsskyldighet utge underhållsbidrag
till barn som inte har
fyllt 16 år eller som har fyllt 16 år
och går i grundskola eller motsvarande
skolform.

För en tidsperiod som omfattar
mindre än 15 dagar för heltidsstuderande
och mindre än 30 dagar för
deltidsstuderande utgår barntillägg
för varje barn och kalenderdag med
0,09 procent av basbeloppet för
heltidsstuderande och med 0,045
procent av basbeloppet för deltidsstuderande.

SfU 1983/84:16

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

8§

För vaije tidsperiod om 30 kalenderdagar
utgår till deltidsstuderande 1.

vuxenstudiebidrag med 65 procent
av det belopp som den studerande
skulle ha fått i utbildningsbidrag,
enligt bestämmelserna om
dagpenning, för heltidsstudier under
en sammanhängande tidsperiod
om 15 dagar, om han kunnat få sådant
bidrag,

För vaije tidsperiod om 15 dagar
utgår till heltidsstuderande som
avses i 7 § andra stycket

1. vuxenstudiebidrag med 32,5
procent av det belopp som den studerande
skulle ha fått i utbildningsbidrag,
enligt bestämmelserna om
dagpenning, för heltidsstudier under
en sammanhängande tidsperiod
om 15 dagar, om han kunnat få sådant
bidrag,

2. återbetalningspliktiga studiemedel med det belopp som motsvarar
skillnaden mellan följande två tal, nämligen

a) det utbildningsbidrag som avses under 1 efter avdrag för preliminär
A-skatt,

b) vuxenstudiebidraget enligt 1 efter avdrag för preliminär A-skatt.

För tidsperiod som omfattar
mindre än 30 dagar utgår för varje
kalenderdag vuxenstudiebidrag
och återbetalningspliktiga studiemedel
till deltidsstuderande med en
trettiondel av de i första stycket angivna
beloppen.

8a§

För varje tidsperiod om 30 dagar
utgår till deltidsstuderande som
avses i 7 § andra stycket

2. återbetalningspliktiga studiemedel
med det belopp som motsvarar
skillnaden mellan följande två
tal, nämligen

a) det utbildningsbidrag som
avses under 1 efter avdrag för preliminär
A-skatt,

b) vuxenstudiebidraget enligt 1
efter avdrag för preliminär A-skatt.

SfU 1983/84:16

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8b§

För en tidsperiod som omfattar
mindre än 15 dagar för heltidsstuderande
och mindre än 30 dagar för
deltidsstuderande utgår för varje
kalenderdag vuxenstudiebidrag
och återbetalningspliktiga studiemedel,
till heltidsstuderande med
en femtonde! och till deltidsstuderande
med en trettiondel av de i 7 a,
7b, 8 och 8 a §§ angivna beloppen.

8c §

Vid beräkning av ett barntillägg
tillämpas det basbelopp som gäller
vid ingången av den tidsperiod för
vilken tillägget är avsett.

9 kap.

2b§

Till studerande som tidigare har
uppburit studiestöd utgår nytt sådant
stöd endast om

1. debiterad studiemedelsavgift,
som förfallit till betalning före det
kalenderår som de nya studiemedlen
avser, i sin helhet erlagts eller
beslut fattats enligt 8 kap. 39, 40
eller 44-49 §§ att avgift inte skall
utgå,

2. återkrav av återbetalningspliktiga
studiemedel enligt 3 kap., studiemedel
enligt 4 kap. eller särskilt
vuxenstudiestöd enligt 7 kap., som
avser högst ett kalenderhalvår,
som har återkrävts med stöd av 2 §
kvarstår oreglerat.

Om synnerliga skäl föreligger får
studiestöd dock beviljas utan
hinder av vad som anges i första
stycket.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1984.

2. För den som före utgången av juni 1983 har bedrivit studier och
beviljats särskilt vuxenstudiestöd även för höstterminen 1984 gäller äldre
föreskrifter om studiestödets storlek under höstterminen 1984.

minab/gotab 78006 Stockholm 1984