SfU 1983/84:11

Socialförsäkringsutskottets betänkande
1983/84:11

om vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m. m. (prop. 1983/84:40, bil.
6, p. 9-13)

Propositionen

I proposition 1983/84:40 om vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m. m.,
bilaga 6, G. Studiestöd, p. 9 och 13, har regeringen (utbildningsdepartementet)
föreslagit riksdagen att
dels godkänna vad som förordats om inkomstgränser för det inkomstprövade
tillägget,
dels anta förslagen till

1. lag om upphävande av lagen (1982:1243) om tilläggsbelopp till basbeloppet
vid beräkning av studiemedel,

2. lag om ändring i studiestödslagen (1973:349).

Lagförslagen redovisas i bilaga till betänkandet.

Motionerna

I motion 1983/84:86 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp) hemställs

19. att riksdagen avslår förslaget om äktamakeprövning för studiemedel,

20. att riksdagen avslår förslaget att slopa bidragsdelen i studiemedlen,

21. att riksdagen beslutar höja studiemedlens totalbelopp till 148% av
basbeloppet fr. o. m. budgetåret 1984/85.

I motion 1983/84:100 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) hemställs

8. att riksdagen beträffande studiemedlen beslutar anta i motionen redovisat
förslag innebärande

a) att studiemedlen beräknas utifrån basbeloppsindex och räknas upp till
145 % av detta basbelopp,

b) att bidragsdelen bibehålls enligt nuvarande regler,

c) att regeringens förslag om införande av äktamakeprövningen avslås,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts om fortsatt reformering av det studiesociala systemet.

I motion 1983/84:118 av Jörgen Ullenhag m. fl. (fp) hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en
översyn av vissa regler i studiemedelssystemet.

I motion 1983/84: 122 av Margareta Winberg m. fl. (s) hemställs att

1 Riksdagen 1983184. 11 sami. Nr 11

SfU 1983/84:11

riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen
anförts beträffande den s. k. äktamakeprövningen.

I motion 1983/84:123 av Lena Öhrsvik m.fl. (s) hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
behovet av en analys av studiebidragets effekter samt behovet av åtgärder
för att minska skuldsättningen innan bidragsdelen avskaffas ur studiemedelssystemet.

I motion 1983/84: 140 av Per Unckel m. fl. (m) hemställs

11. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag till lag om ändring
i studiestödslagen (1973: 349),

12. att riksdagen beslutar att studiemedlens totalbelopp skall höjas till
155 % av basbeloppet fr. o. m. budgetåret 1984/85 samtidigt som bidragsdelen
avskaffas.

I motion 1983/84: 145 av Lars Wemer m. fl. (vpk) föreslås

1. att riksdagen beslutar avslå förslaget om att studiehjälp till studerande
i åldern 18-20 år skall prövas mot föräldrarnas inkomst,

2. att riksdagen beslutar avslå förslaget om att återinföra behovsprövning
av studiemedel i förhållande till makes/makas inkomst,

3. att riksdagen beslutar i enlighet med i motionen föreslagna inkomstgränser
vad avser det inkomstprövade tillägget inom studiehjälpssystemet,

4. att riksdagen beslutar avslå förslaget om att ta bort bidragsdelen i
studiemedlen,

5. att riksdagen beslutar att studiemedlens totalbelopp fr. o. m. budgetåret
1984/85 skall höjas till 150% av basbeloppet och antar följande, som
Motionärernas förslag betecknade

Förslag till
Lag om ändring i studiestödslagen (1973:349)

4 kap.

Regeringens förslag

Studiemedel utgår med 8,22 procent
av basbeloppet för vatje hel,
sammanhängande tidsperiod för
vilken den studerande har rätt till
studiemedel. Tidsperioden skall
omfatta för heltidsstuderande 15
och för deltidsstuderande 30 dagar.

Vad som sägs

Motionärernas förslag

Studiemedel utgår med 8,47 procent
av basbeloppet för varje hel,
sammanhängande tidsperiod för
vilken den studerande har rätt till
studiemedel. Tidsperioden skall
omfatta för heltidsstuderande 15
och för deltidsstuderande 30 dagar.
- 22 eller 25 §.

6. att riksdagen uttalar att studiemedlens totalbelopp bör höjas till 160%

SfU 1983/84:11

av basbeloppet och hemställer hos regeringen att under 1984/85 års riksmöte
förelägga riksdagen förslag härom.

Utskottet

Utskottet behandlar nedan de i proposition 1983/84:40 om vissa ekonomisk-politiska
åtgärder, m. m. bil. 6 (utbildningsdepartementet) under litt.
G. Studiestöd framlagda förslagen till ändrade regler för studiehjälp till
yngre gymnasieelever och studiemedel till högskolestuderande och äldre
gymnasieelever. Vidare behandlar utskottet ett flertal motionsyrkanden
som väckts med anledning av propositionen.

Studiehjälp m. m.

Studiehjälpsberättigade elever kan förutom studiebidrag och de olika
tillägg till detta som eleven kan vara berättigad till också få återbetalningspliktiga
studiemedel. Dessa utgår efter prövning mot den studerandes och
hans föräldrars eller i förekommande fall makes ekonomi antingen med ett
belopp av högst 10000 kr. per år eller, för de fall eleven fyllt 18 år och
brutit sambandet med föräldrarnas ekonomi och flyttat hemifrån, med ett
belopp som tillsammans med studiebidrag och tillägg motsvarar studiemedlen
för högskolestuderande. Möjligheten att få detta senare slag av
studiemedel infördes år 1979.

Departementschefen erinrar om att möjligheten att få studiemedel prövade
endast mot den egna ekonomin infördes för att möjliggöra att myndiga
ungdomar själva skulle kunna finansiera sina gymnasiala studier oberoende
av föräldrarnas ekonomi. Hon framhåller att även om det principiellt
fortfarande finns skäl för en sådan ordning har reformen inneburit att
man gjort avsteg från principen att ungdomar i största möjliga omfattning
bör kunna genomföra en så grundläggande utbildning som gymnasiala
studier utan skuldsättning. Denna princip bör tillmätas större betydelse i
det arbetsmarknadsläge som nu råder. Departementschefen hänvisar också
till föräldrarnas försörjningsansvar mot gymnasiestuderande i de aktuella
åldrarna. Mot denna bakgrund föreslår hon att studiemedlen även
för gymnasiestuderande i åldern 18-20 år i allmänhet skall prövas mot
föräldrarnas eller i förekommande fall makes ekonomi och att högsta
studiemedelsbeloppet skall vara 10000 kr. per år. Endast om särskilda skäl
föreligger skall studiemedel kunna utgå utan prövning mot föräldraekonomin
och med det högre beloppet. Sådana skäl kan enligt propositionen vara
t. ex. sociala förhållanden i hemmet som innebär svåra belastningar på
familjerelationerna och det förhållandet att den studerande under en längre
tid förvärvsarbetat och haft egen bostad. Förslaget beräknas innebära en
minskad belastning på statsbudgeten med ca 100 milj. kr. under nästa
budgetår.

Lars Werner m.fl. anser i motion 145 att samhället bör garantera ett
tl Riksdagen 1983184. 11 sami. Nr 11

SfU 1983/84:11

ekonomiskt oberoende för den som bedriver studier över grundskolenivå
och motsätter sig därför att studiemedel till studerande i åldern 18—20 år
prövas mot föräldrarnas ekonomi.

Propositionens förslag innebär visserligen en avsevärd inskränkning i
möjligheterna för 18—20-åringar att själva finansiera sina gymnasiestudier.
Samtidigt behålls möjligheten att utan prövning mot föräldrarnas ekonomi
få studiemedel i de fall då den studerande har tungt vägande skäl för sin
begäran att själv få finansiera sina studier. Med hänsyn härtill och till vad
departementschefen anfört som stöd för propositionens förslag biträder
utskottet detsamma utom såvitt avser förslag om makeprövning i de fall
det högre studiemedelsbeloppet utgår, vartill utskottet återkommer nedan.
Utskottet avstyrker således bifall till motion 145 i motsvarande del.

Inom studiehjälpens område föreslås också i propositionen en förbättring
av det inkomstprövade tillägget, som kan ses som en fortsättning på
det statliga bostadsbidraget och är samordnat med detta vad gäller månadsbelopp
och reduktionsregler. I enlighet med vad som i propositionen
bil. 9 (bostadsdepartementet) har föreslagits beträffande det statliga bostadsbidraget
föreslås att det inkomstprövade tillägget skall höjas fr. o. m.
den I april 1984 från 240 kr. till 265 kr. per månad och att den nedre
gränsen för rätt till oreducerat tillägg för ensamstående föräldrar höjs från
33000 kr. till 35000 kr. per år och för makar från 41 000 kr. till 43000 kr.
per år. Gränsen där en högre reduktionstakt av tillägget inträder föreslås
höjd från 62000 kr. till 65000 kr.

I motion 145 yrkas att den nedre reduktionsgränsen för makar skall höjas
till 44000 kr. och den övre gränsen till 67000 kr., allt i överensstämmelse
med vad vänsterpartiet kommunisterna föreslagit i motion 1983/84: 153
beträffande det statliga bostadsbidraget.

Bostadsutskottet har i betänkande BoU 1983/84:12 tillstyrkt regeringens
förslag om förbättringar av det statliga bostadsbidraget och avstyrkt bifall
till motion 1983/84:153. Socialförsäkringsutskottet tillstyrker propositionens
förslag om motsvarande förbättringar av det inkomstprövade tillägget
och avstyrker bifall till motion 145.

Studiemedel

Studiemedel för högskoleelever och för äldre elever i gymnasieutbildning
utgör högst 142% av basbeloppet per år. Till basbeloppet utgår, i
likhet med vad som gäller vid beräkning av pensionsförmåner, ett särskilt
tillägg om 300 kr. En särskild lag härom infördes den I januari 1983. Det
basbelopp som studiemedlen beräknats efter utgör sålunda för år 1983
19700 kr.

Studiemedlen består av dels en bidragsdel som utgör högst 2 178 kr., dels
återbetalningspliktiga studiemedel. Bidragsandelen utgjorde 25% av studiemedlen
när systemet infördes år 1964 men har därefter successivt
sjunkit efter hand som studiemedlens totalbelopp höjts. Rätten till studie -

SfU 1983/84:11

medel prövas mot den studerandes inkomst och förmögenhet. Vid heltidsstudier
reduceras studiemedlen när inkomsten överstiger 0,55 basbelopp
per kalenderhalvår.

Studiemedelsskulden räknas årligen upp med ett s.k. regleringstal om
detta tal är lägre än konsumentprisindex. Regleringstalet är f. n. 4,2%.

1 enlighet med vad som föreslagits i bil. 8 (socialdepartementet) beträffande
det särskilda tilläggsbeloppet till basbeloppet vid beräkning av pensionsförmåner
m.m. lägger utbildningsministern fram förslag om att det
särskilda tilläggsbeloppet till basbeloppet vid beräkning av studiemedel
skall slopas fr. o. m. den 1 januari 1984. För att kompensera studiemedelstagarna
härför föreslår hon vidare att studiemedlens totalbelopp skall höjas
fr. o. m. samma tidpunkt till 143,5% av basbeloppet per läsår. Höjningen
skall gälla under första halvåret 1984.

För tiden efter den 1 juli 1984 föreslås en ytterligare höjning av studiemedlen
till 148% av basbeloppet. För att skapa ekonomiskt utrymme för
denna höjning föreslås samtidigt att bidragsdelen omvandlas till återbetalningspliktiga
studiemedel och att behovet av studiemedel prövas inte bara
som f. n. mot den studerandes egen ekonomi utan även, såsom var fallet
före den 1 juli 1980, mot makes/makas ekonomi. Behovsprövningen föreslås
utformad så att studiemedlen för en termin reduceras med 40% av den
del av makes/makas inkomst som överstiger två basbelopp under ett kalenderhalvår.
Denna fribeloppsgräns skall höjas med ett halvt basbelopp för
varje barn som har rätt till barnbidrag, förlängt barnbidrag eller studiehjälp
under förutsättning att barnet tillhör föräldrarnas ekonomi. Särskilda övergångsregler
föreslås för den som påbörjat studier senast höstterminen

1983.

Bidragsdelens omvandling innebär en besparing redan för nästa budgetår
med 25 milj. kr. Införandet av makeprövningen innebär när förslaget når
full effekt budgetåret 1986/87 ett minskat utflöde av studiemedel med 90
milj. kr.

I de förevarande motionerna har förslaget om en höjning av studiemedlen
till 143,5% av basbeloppet fr. o. m. den 1 januari 1984 endast tagits upp
i motion 100 av Thorbjörn Fälldin m.fl. Motionärerna yrkaren ytterligare
höjning fr. o. m. 1984 års ingång, nämligen till 145% av basbeloppet beräknat
enligt gällande basbeloppsindex.

Propositionens förslag om omprioriteringar fr. o. m. nästa budgetår har
däremot föranlett kritik och motförslag i ett flertal motioner. Sålunda har
motionärerna i motion 100, motion 140 av Per Unckel m. fl., motion 86 av
Jan-Erik Wikström m. fl., motion 145 av Lars Werner m. fl. och motion 122
av Margareta Winberg motsatt sig förslaget om införande av makeprövning.
Motionärerna i motionerna 86, 100 och 145 har vidare yrkat avslag på
förslaget om att bidragsdelen inom studiemedlen skall omvandlas till återbetalningspliktiga
studiemedel. Detta förslag kritiseras också av Lena
Öhrsvik m. fl. i motion 123.

SfU 1983/84:11

I motionerna 140 och 145 läggs dessutom fram förslag om en högre
höjning av studiemedelsbeloppet fr. o. m. nästa budgetår än vad som föreslagits
i propositionen. Motionärerna i motion 140 begär beslut om en
höjning av studiemedlens totalnivå till 155% av basbeloppet. Motionärerna
förutsätter därvid att bidragsdelen samtidigt omvandlas till återbetalningspliktiga
studiemedel. I motion 145 läggs fram förslag om en höjning av
studiemedlen till 150% av basbeloppet fr. o. m. den 1 juli 1984. Dessutom
begärs att regeringen lägger fram förslag till 1984/85 års riksmöte om att
studiemedlens totalbelopp skall höjas till 160% av basbeloppet.

Med hänsyn till den kritik förslaget om en omprioritering inom studiemedelsområdet
mött anser utskottet att det finns anledning att närmare undersöka
vilka andra finansieringsmetoder som står till buds för en höjning av
studiemedlen. Regeringen har i proposition 1982/83:150 om en reviderad
finansplan (bil. 1, s. 66) anmält att det beträffande studiemedlen finns
anledning att pröva möjligheten till en omfördelning av de totala studiemedlen
till förmån för dem som bäst behöver stöd och att en förstudie i
dessa frågor kommer att påbörjas innevarande höst.

I flera av de förevarande motionerna förs fram förslag om ändringar
inom studiemedelssystemet. Sålunda förordas i motion 122 som ett alternativ
till införande av makeprövning att regleringstalet vid uppräkningen
av studiemedelsskulden höjs. Enligt motionärerna i motion 100 bör skuld
och återbetalningsregler ägnas särskild uppmärksamhet i den fortsatta
reformeringen av studiestödssystemet. Om minimiavgiften vid återbetalning
av studiemedlen höjdes med 200 kr. per år skulle, anför motionärerna,
den långsiktiga skuldsättningen minska och skapa ett reformutrymme i
storleksordningen 10 milj. kr. Problemen med skuldsättning berörs också i
motion 123. Motionärerna anser att åtgärder för att minska skuldsättningen
måste övervägas. Som exempel på sådana åtgärder anges att återbetalningsreglerna
kan ändras, möjlighet ges till viss avskrivning efter avslutade
studier eller att bidragsdelen höjs.

I motion 118 av Jörgen Ullenhag, slutligen, kritiseras den nuvarande
metoden för prövning av rätten till studiemedel mot den studerandes egen
ekonomi. Motionären ifrågasätter om inkomsten under sommarferierna
skall behöva påverka studiemedelstilldelningen för återstoden av året.

Utskottet finner en översyn med den inriktning som regeringen aviserat i
proposition 1982/83:150 vara av stor vikt. Härigenom kan en mera förutsättningslös
prövning ske av vilka omprioriteringar som är möjliga för att
få utrymme för att höja studiemedelsbeloppet för de studerande som är i
störst behov av medel för att kunna bedriva sina studier. I anslutning till
översynen förutsätter utskottet att man också överväger de olika förslag
till åtgärder som förts fram i motionerna 100, 118, 122 och 123.

Med hänsyn till det anförda är utskottet således inte nu berett att
tillstyrka vare sig en höjning fr. o.m. nästa budgetår av studiemedlens
totalbelopp till 148% av basbeloppet eller mer, eller att bidragsdelen

SfU 1983/84:11

omvandlas till återbetalningspliktiga studiemedel, eller att makeprövning
införs vid studiemedelstilldelningen. Däremot anser utskottet att en höjning
av studiemedlen är nödvändig. Utskottet föreslår sålunda att studiemedlen
redan fr. o. m. den 1 januari 1984 höjs till 145% av basbeloppet.

Utskottets ställningstagande innebär att motionerna 100 yrkandena 8 b
och c och 9, 140 yrkande 11, 86 yrkandena 19 och 20, 145 yrkandena 2 och
4, 123, 122 och 118 blir tillgodosedda. Vidare tillgodoses även motion 100
yrkande 8 a i huvudsaklig del. Utskottet avstyrker däremot bifall till motionerna
86. 140 och 145 i de delar de inte kan anses tillgodosedda.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande studiemedel till 18-20-åringar

att riksdagen med anledning av proposition 1983/84:40 och med
avslag på motion 1983/84: 145 yrkande 1 antar följande såsom
utskottets förslag betecknade lydelse av 3 kap. 12 § studiestödslagen Regeringens

förslag Utskottets förslag

3 kap.

Återbetalningspliktiga studiemedel
behov av studiehjälp utöver dem som
melser om studiehjälp.

Vid bedömandet av behovet av
återbetalningspliktiga studiemedel
skall för studerande som är ogift
den studerandes och hans föräldrars
ekonomiska förhållanden beaktas.

Om det föreligger särskilda skäl
och den studerande har brutit sambandet
med föräldraekonomin, får
dock, från och med månaden efter
den under vilken den studerande
fyller 18 år, hänsyn tas enbart till
den studerandes ekonomiska förhållanden.
.

Vid bedömandet av behovet av
återbetalningspliktiga studiemedel
skall för studerande som är gift den
studerandes och hans makes ekonomiska
förhållanden beaktas. Närmare
bestämmelser härom skall
meddelas av regeringen.

kan beviljas studerande som är i
han fått med stöd av övriga bestäm Vid

bedömandet av behovet av
återbetalningspliktiga studiemedel
skall för studerande som är ogift
den studerandes och hans föräldrars
ekonomiska förhållanden och
för studerande som är gift den studerandes
och hans makes ekonomiska
förhållanden beaktas.

SfU 1983/84:11

2. beträffande inkomstprövat tillägg

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande delar
och med avslag på motion 1983/84:145 yrkande 3
dels antar det i propositionen framlagda förslaget till ny lydelse
av 3 kap. 10 § studiestödslagen,

dels godkänner vad som förordats om inkomstgränser för det
inkomstprövade tillägget,

3. beträffande tilläggsbelopp till basbeloppet vid beräkning av studiemedel att

riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till lag
om upphävande av lagen (1982: 1243) om tilläggsbelopp till basbeloppet
vid beräkning av studiemedel,

4. beträffande höjning av studiemedlen fr. o. m. den I januari 1984
att riksdagen med anledning av propositionen och motion 1983/
84: 100 yrkande 8 a

dels antar följande såsom Utskottets förslag betecknade lydelse
av 4 kap. 13 och 24 §§ studiestödslagen

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

4 kap.

13 §

Studiemedel utgår med 7,89 pro- Studiemedel utgår med 8,06 procent
av basbeloppet för varje hel, cent av basbeloppet för varje hel,

sammanhängande tidsperiod för sammanhängande tidsperiod för

vilken den studerande har rätt till vilken den studerande har rätt till

studiemedel. Tidsperioden skall studiemedel. Tidsperioden skall

omfatta för heltidsstuderande 15 omfatta för heltidsstuderande 15

och för deltidsstuderande 30 dagar. och för deltidsstuderande 30 dagar.

Vad som sägs i första stycket gäller endast om ej annat följer av 14, 16,
17, 19,22 eller 25 §.

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

24 §

1 studiemedel ingår studiebidrag. Barntillägg utgår dock endast i form av
återbetalningspliktiga studiemedel.

För varje hel, sammanhängande För varje hel, sammanhängande

tidsperiod om 15 dagar för heltids- tidsperiod om 15 dagar för heltidsstuderande
och om 30 dagar för del- studerande och om 30 dagar för deltidsstuderande
utgör studiebidraget tidsstuderande utgör studiebidraget

121 kronor. Om studiemedlen för 121 kronor. Om studiemedlen för

denna tidsperiod enligt 10, 13, 16, denna tidsperiod enligt 10, 13, 16,

17, 19 och 21-23 §§ utgår med läg- 17, 19 och 21-23 §§ utgår med lägre
belopp än 7,89 procent av basbe- re belopp än 8,06 procent av basbeloppet
utgör studiebidraget dock loppet utgör studiebidraget dock

endast så stor del av 121 kronor endast så stor del av 121 kronor

som svarar mot förhållandet mellan som svarar mot förhållandet mellan

det belopp som utgår och 7,89 pro- det belopp som utgår och 8,06 procent
av basbeloppet. cent av basbeloppet.

SfU 1983/84:11

Utgående studiemedel utgör i första hand studiebidrag. Återstoden utgör
återbetalningspliktiga studiemedel.

dels avslår propositionens förslag till p. 2 i övergångsbestämmelserna
till lag om ändring i studiestödslagen,

5. beträffande omprioriteringar inom studiemedelssystemet fr.o.m.
budgetåret 1984185

att riksdagen

dels med bifall till motionerna 1983/84:86 yrkandena 19 och 20,
1983/84: 100 yrkandena 8 b och c, 1983/84: 122 i motsvarande
del, 1983/84: 123 i motsvarande del, 1983/84: 140 yrkande 11 och
1983/84:145 yrkandena 2 och 4, avslår propositionens förslag till
ändring i 1 kap. 3 §, 4 kap. 13, 17, 19,21,25,38,39,41 och 42 §§
studiestödslagen samt förslaget om att 4 kap. 24 § studiestödslagen
skall upphöra att gälla,

dels med anledning av motionerna 1983/84: 100 yrkande 9, 1983/
84: 122 i motsvarande del, 1983/84: 123 i motsvarande del och
motion 1983/84: 118 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om en översyn av studiemedelssystemet,
dels avslår motionerna 1983/84:86 yrkande 21, 1983/84: 140 yrkande
12 och 1983/84:145 yrkandena 5 och 6,

6. beträffande ingress och övergångsbestämmelser
att riksdagen antar

dels följande ingress till förslaget till lag om ändring i studiestödslagen
(1973:349):

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 10 och 12 §§ och 4 kap. 13 och
24 §§ studiestödslagen (1973:349) skall ha nedan angivna lydelse.

dels följande övergångsbestämmelser:

1. Denna lag träder i kraft såvitt avser 4 kap. 13 och 24 §§ den 1
januari 1984, 3 kap. 10 § den 1 april 1984 och i övrigt den 1 juli

1984.

2. Har i beslut om studiemedel för tid, som helt eller delvis
infaller under första kalenderhalvåret 1984, 4 kap. 13 och 24 §§
tillämpats i dessa paragrafers äldre lydelse, har den studerande
dock rätt till studiebidrag och återbetalningspliktiga studiemedel
för första halvåret 1984 med de belopp som skulle ha utgått om
bestämmelserna i dessa paragrafer tillämpats i deras nya lydelse.

. Stockholm den I december 1983

På socialförsäkringsutskottets vägnar
SVEN ASPLING

SfU 1983/84:11

Närvarande: Sven Aspling (s), Nils Carlshamre (m), Doris Håvik (s),
Gösta Andersson (c). Börje Nilsson (s), Ralf Lindström (s), Gullan Lindblad
(m), Lena Öhrsvik (s), Siri Häggmark (m), Karin Israelsson (c).
Margo Ingvardsson (vpk), Nils-Olof Gustafsson (s). Barbro Nilsson i Visby
(m), Margareta Hemmingsson (s) och Rune Backlund (c).

Reservationer

Studiemedel till 18-20-äringar (mom. 1)

1. Margo Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med ”Propositionens
förslag” och slutar med ”motsvarande del” bort ha följande lydelse: Utskottet

delar motionärernas uppfattning att det för rätten att studera
är viktigt att samhället garanterar ett ekonomiskt oberoende vid studier
över grundskolenivå. Den som vill studera skall inte behöva känna tyngden
av att ligga någon annan tiil last under studietiden och någon annan
skall inte heller kunna uppställa villkor för eller förhindra studierna. Utskottet
avstyrker därför bifall till propositionens förslag om inskränkningar
i rätten till studiemedel för 18-20-åringar som bedriver gymnasiestudier.

dels att utskottet under moment 1 bort hemställa

1. beträffande studiemedel till 18—20-åringar

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:145 yrkande 1 avslår
det i propositionen framlagda förslaget till ny lydelse av 3 kap.
12 § studiestödslagen.

Inkomstprövat tillägg (mom. 2)

2. Margo Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med ”Bostadsutskottet
har” och slutar med ”motion 145” bort ha följande lydelse:

I reservation 4 till bostadsutskottets betänkande BoU 1983/84:12 har bostadsutskottet
tillstyrkt bifall till motion 1983/84:153. Socialförsäkringsutskottet
tillstyrker därför bifall till motion 145 om att den nedre reduktionsgränsen
för makar skall höjas till 44000 kr. och den övre reduktionsgränsen
till 67000 kr. vid beräkning av det inkomstprövade tillägget.

dels att utskottet under moment 2 bort hemställa

2. beträffande inkomstprövat tillägg

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del och
till motion 1983/84:145 yrkande 3

dels antar det i propositionen framlagda förslaget till ny lydelse
av 3 kap. 10 § studiestödslagen,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om inkomstgränser för det inkomstprövade tillägget.

SfU 1983/84:11

Omprioriteringar inom studiemedelssystemet fr. o. m. budgetåret 1984/85
(mom. 5)

3. Nils Carlshamre. Gullan Lindblad. Siri Häggmark och Barbro Nilsson i
Visby (samtliga m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 6 med "Utskottet
finnér” och slutar på s. 7 med ”anses tillgodosedda" bort ha följande
lydelse:

Utskottet finnér en grundlig översyn av studiemedelssystemet väl motiverad.
Härvid kan en förutsättningslös prövning ske av vilka omprioriteringar
som är möjliga för att få utrymme för ytterligare höjning av studiemedelsbeloppen.
I anslutning till översynen förutsätter utskottet att man
också överväger vissa av de förslag som framförts i motionerna 100, 118,
122 och 123.

Utskottet finnér dock en snar höjning av studiemedelsbeloppen så angelägen,
att beslut härom inte kan anstå tills den begärda översynen är
genomförd. Utskottet föreslår därför att studiemedlen redan fr. o. m. den 1
januari 1984 höjs till 145% av basbeloppet och fr. o. m. den I juli 1984 till
155% av basbeloppet. För att åtminstone på sikt skapa utrymme för det
ökade utflödet av studiemedel bör bidragsdelen fr. o. m. den 1 juli 1984
omvandlas till återbetalningspliktiga studiemedel.

dels att utskottet under moment 5 bort hemställa

5. beträffande omprioriteringar inom studiemedelssystemet
fr. o. m. budgetåret 1984185
att riksdagen

dels med bifall till motionerna 1983/84:86 yrkandena 19 och 20,
1983/84: 100 yrkandena 8 b och c, 1983/84: 122 i motsvarande
del, 1983/84: 123 i motsvarande del, 1983/84:140 yrkande 11 och
1983/84: 145 yrkandena 2 och 4 avslår propositionens förslag till
ändring i 1 kap. 3 §, 4 kap. 13, 17, 19, 21, 25, 38, 39, 41 och 42 §§
studiestödslagen samt förslaget om att 4 kap. 24 § studiestödslagen
skall upphöra att gälla,

dels med bifall till motion 1983/84: 140 yrkande 12 och med
anledning av motionerna 1983/84: 100 yrkande 9, 1983/84: 122 i
motsvarande del, 1983/84: 123 i motsvarande del och motion
1983/84: 118 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om en höjning av studiemedlen, omvandling av bidragsdelen
och översyn av studiemedelssystemet,
dels avslår motionerna 1983/84:86 yrkande 21 och 1983/84: 145
yrkandena 5 och 6.

4. Margo Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 6 med "Utskottet
finnér" och slutar på s. 7 med "anses tillgodosedda" bort ha följande
lydelse:

SfU 1983/84: 11

Utskottet har ingen erinran mot att en översyn sker av studiemedelssystemet
i syfte att höja studiemedelsbeloppet men översynen får inte ges den
inriktningen att utrymme för en höjning skapas genom omprioriteringar.
Den enda rimliga lösningen av studiefinansieringen på sikt är att införa ett
system med studielön till alla över 16 år. Därmed skulle man få bort de
orättvisor i utbildningsmöjligheter som följer av ekonomisk ojämlikhet.

Propositionens förslag om en höjning av studiemedlens totalnivå går i
rätt riktning. Det bör emellertid vara ekonomiskt möjligt att såsom föreslagits
i motion 145 höja studiemedlen till 150% av basbeloppet fr. o. m. den I
juli 1984. Förslag härom bör föreläggas riksdagen under innevarande riksmöte.
Därefter bör en ytterligare höjning ske till 160% av basbeloppet, och
utskottet anser att regeringen bör lägga fram förslag härom till 1984/85 års
riksmöte. I avvaktan på dessa förslag bör studiemedlen höjas fr. o. m. den
I januari 1984 till 145% av basbeloppet.

dels att utskottet under moment 5 bort hemställa

5. beträffande omprioriteringar inom studiemedelssystemet
fr. o. m. budgetåret 1984/85
att riksdagen

dels med bifall till motionerna 1983/84:86 yrkandena 19 och 20,
1983/84:100 yrkandena 8 b och c, 1983/84:122. 1983/84:123,
1983/84:140 yrkande 11 och 1983/84:145 yrkandena 2 och 4
avslår propositionens förslag till ändring i I kap. 3 §, 4 kap. 13,
17, 19, 21, 25, 38. 39, 41 och 42 §§ studiestödslagen samt förslaget
om att 4 kap. 24 § studiestödslagen skall upphöra att gälla,
dels med bifall till motion 1983/84: 145 yrkandena 5 och 6 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om förslag
till riksdagen om höjningar av studiemedlen och en översyn av
studiemedelssystemet.

dels avslår motionerna 1983/84:86 yrkande 21. 1983/84: 100 yrkande
9, 1983/84: 118 och 1983/84: 140 yrkande 12.

SfU 1983/84:11

Bilaga

1. Förslag till
Lag om upphävande av lagen (1982:1243) om tilläggsbelopp till
basbeloppet vid beräkning av studiemedel

Härigenom föreskrivs att lagen (1982: 1243) om tilläggsbelopp till basbeloppet
vid beräkning av studiemedel skall upphöra att gälla vid utgången av
år 1983.

Den upphävda lagen skall dock fortfarande tillämpas när beslut fattas
om studiemedel som avser tid före upphörandet.

2. Förslag till
Lag om ändring i studiestödslagen (1973:349)

Härigenom föreskrivs i fråga om studiestödslagen (1973: 349)'
dels att 4 kap. 24 § skall upphöra att gälla,

dels att I kap. 3 S. 3 kap. 10 och 12 §§ samt 4 kap. 13. 17, 19, 21. 25, 41

och 42 §§ skall ha nedan angivna lydelse,
dels att i lagen skall införas två nya paragrafer, 4 kap. 38 och 39 S§, av
nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

I kap.

3 S

Studiemedel består av studiebi- Studiemedel består av återbetalning
och återbetalningspliktiga stu- ningsplikliga studiemedel och rese diemedel

samt resekostnadser- kostnadsersättning,

sättning.

3 kap.

10 8:

Inkomstprövat tillägg utgår med Inkomstprövat tillägg utgår med

högst 240 kronor i månaden. högst 265 kronor i månaden.

Närmare bestämmelser om inkomstprövat tillägg meddelas av regeringen.

12 §■’

Återbetalningspliktiga studiemedel kan beviljas studerande som är i
behov av studiehjälp utöver dem som han fått med stöd av övriga bestämmelser
om studiehjälp.

Vid bedömandet av behovet av Vid bedömandet av behovet av

1 Lagen omtryckt 1981:579.

Senaste lydelse av 4 kap. 24 § 1982:266.

2 Senaste lydelse 1982:345.

’ Senaste lydelse 1982: 266.

SfU 1983/84:11

Nuvarande lydelse

återbetalningspliktiga studiemedel
skall beaktas

1. den studerandes och hans föräldrars
ekonomiska förhållanden
till och med den månad under vilken
den studerande fyller 18 är,

2. den studerandes och hans föråldrars
ekonomiska förhållanden
från och med månaden efter den
under vilken han fyller 18 år, om
han inte har brutit sambandet med
föråldraekonomin,

3. den studerandes ekonomiska
förhållanden från och med månaden
efter den under vilken han
fyller 18 år, om han brutit sambandet
med föråldraekonomin enligt de
närmare föreskrifter som meddelas
av regeringen eller myndighet som
regeringen utser.

För studerande som avses i andra
stycket I och 2 och som är gift
beaktas hans makes ekonomiska
förhållanden i stället för hans föräldrars.

Föreslagen lydelse

återbetalningspliktiga studiemedel
skall för studerande som är ogift
den studerandes och hans föräldrars
ekonomiska förhållanden beaktas.

Om det föreligger särskilda skäl
och den studerande har brutit sambandet
med föråldraekonomin, får
dock, från och med månaden efter
den under vilken den studerande
fyller 18 år, hänsyn tas enbart till
den studerandes ekonomiska förhållanden.

Vid bedömandet av behovet av
återbetalningspliktiga studiemedel
skall för studerande som är gift den
studerandes och hans makes ekonomiska
förhållanden beaktas.
Närmare bestämmelser härom
skal! meddelas av regeringen.

4 kap.

13 §4

Studiemedel utgår med 7,89 procent
av basbeloppet för varje hel,
sammanhängande tidsperiod för
vilken den studerande har rätt till
studiemedel. Tidsperioden skall
omfatta för heltidsstuderande 15
och för deltidsstuderande 30 dagar.

Studiemedel utgår med 8,22 procent
av basbeloppet för varje hel,
sammanhängande tidsperiod för
vilken den studerande har rätt till
studiemedel. Tidsperioden skall
omfatta för heltidsstuderande 15
och för deltidsstuderande 30 dagar.

Vad som sägs i första stycket gäller endast om ej annat följer av 14, 16,
17. 19, 22 eller 25 §.

17 §

Utöver vad som följer av 16 §
minskas det belopp som enligt 13 §
första stycket och 14 § utgår till heltidsstuderande
för varje hel, sam -

4 Senaste lydelse 1982: 266.

SfU 1983/84:11

Nuvarande lydelse

manhängande tidsperiod om 15 dagar
med en fyrtiofemtedel av den
del av den studerandes förmögenhet
som överstiger sex gånger basbeloppet.

Föreslagen lydelse

manhängande tidsperiod om 15 dagar
med

/. en fyrtiofemtedel av den del av
den studerandes förmögenhet som
överstiger sex gånger basbeloppet,
eller

2. om den studerande är gift och
lever tillsammans med maken, en
fyrtiofemtedel öv den del av makarnas
sammanlagda förmögenhet
som överstiger nio gånger basbeloppet.

Om den studerande är gift och
lever tillsammans med maken,
minskas det belopp som enligt 13 §
första stycket och 14 § utgår för
varje hel, sammanhängande tidsperiod
om 15 dagar dessutom med
två fyrtiofemtedelar av den del av
makens inkomst under kalenderhalvåret
som överstiger tvä basbelopp
(fribelopps gränsen).

Om den studerande har vårdnaden
om barn under 16 år höjs fribeloppsgränsen
med ett halvt basbelopp
för varje barn och kalenderhalvår.
Med sådana barn skall jämställas
barn som stadigvarande
sammanbor med den studerande
och som Jyllt 16 år samt bedriver
studier som ger rätt till förlängt
barnbidrag enligt 2 kap. eller studiehjälp
enligt 3 kap.

Om den studerande är gift men
inte lever tillsammans med maken,
tillämpas första stycket 2 samt andra
och tredje styckena i den mån
detta följer av bestämmelser som
meddelas av regeringen eller, efter
regeringens bemyndigande, av centrala
studiestödsnämnden.

19 85

För deltidsstuderande minskas det belopp som utgår för ett kalenderhalvår
enligt 13 § första stycket och 14 § för varje hel, sammanhängande
tidsperiod om 30 dagar med en niondel av den del av den studerandes
inkomst under kalenderhalvåret som överstiger nedan, för skilda perioder
angivna delar av basbeloppet, nämligen

' Senaste lydelse 1983: 272.

SfU 1983/84:11

Nuvarande lydelse

Amal hela, sammanhängande tidsperioder
om JO da par för vilka studiemedel
skall utgå under kalenderhalvåret

lägst 5

Utöver vad som följer av första
stycket minskas det belopp som enligt
13 § första stycket och 14 § utgår
till deltidsstuderande för varje
hel, sammanhängande tidsperiod
om 30 dagar med två fyrtiofemtedelar
av den del av den studerandes
förmögenhet som överstiger sex
gånger basbeloppet.

Föreslagen lydelse

Del av basbeloppet
160 procent
150 procent
140 procent
130 procent
120 procent

Utöver vad som följer av första
stycket minskas det belopp som enligt
13 § första stycket och 14 § utgår
till deltidsstuderande för varje
hel, sammanhängande tidsperiod
om 30 dagar med

1. två fyrtiofemtedelar av den del
av den studerandes förmögenhet
som överstiger sex gånger basbeloppet,
eller

2. om den studerande är gift och
lever tillsammans med maken, tvä
fyrtiofemtedelar av den deI av makarnas
sammanlagda förmögenhet
som överstiger nio gånger basbeloppet.

Om den studerande är gift och
lever tillsammans med maken,
minskas det belopp som utgår enligt
13 § första stycket och 14 § för
varje hel, sammanhängande tidsperiod
om J0 dagar med fyra fyrtiofemtedelar
av den del av makens
inkomst under kalenderhalvåret
som överstiger två basbelopp (fribeloppsgränsen).

Om den studerande har vårdnaden
om barn under 16 år höjs fribeloppsgränsen
med ett halvt basbelopp
per barn och kalenderhalvår.
Med sådana barn skall jämställas
barn som stadigvarande sammanbor
med den studerande och som
fyllt 16 år samt bedriver studier
som ger rätt till förlängt barnbidrag
enligt 2 kap. eller studiehjälp enligt
J kap.

Om den studerande är gift men
inte lever tillsammans med maken,
tillämpas första stycket 2 samt andra
och tredje styckena i den mån
detta följer av bestämmelse som
meddelas av regeringen eller, efter
regeringens bemyndigande, av centrala
studiestödsnämnden.

SfU 1983/84:11

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

21 §

Som den studerandes inkomst
under kalenderhalvåret enligt 16
och 19 SS räknas den inkomst som
han kan antagas komma att åtnjuta
under kalenderhalvåret. Värdet av
naturaförmåner fastställs av regeringen.
Doktorandstipendium, statligt
eller statskommunalt bostadsbidrag.
allmänt barnbidrag och annat
studiestöd enligt denna lag än timstudiestöd,
inkomstbidrag och vuxenstudiebidrag
räknas icke som inkomst.

Som den studerandes inkomst
under kalenderhalvåret enligt 16
och 19 SS räknas den inkomst som
han kan antagas komma att åtnjuta
under kalenderhalvåret. Värdet av
naturförmåner fastställs av regeringen.
Statligt eller statskommunalt
bostadsbidrag, allmänt barnbidrag
och annat studiestöd enligt
denna lag än timstudiestöd, inkomstbidrag
och vuxenstudiebidrag
räknas icke som inkomst.

Bestämmelserna i första stycket
tillämpas även vid beräkning av
makes inkomst i fall som anges i 17-oclt 19 H.

Med förmögenhet förstås i 17 och 19 SS skattepliktig förmögenhet enligt
lagen (1947: 577) om statlig förmögenhetsskatt.

25 S

Studerande, som till följd av bestämmelserna
i 16, 17, 19 och 21 SS
eller bestämmelse som avses i 22 §
ej är berättigad till studiemedel, kan
dock få återbetalningspliktiga studiemedel
om synnerliga skäl föreligger.

Om synnerliga skäl föreligger, får
studiemedel utgå med högre belopp
än som följer av 10, 13. 14. 16, 17,
19 och 21 SS eller bestämmelse som
avses i 22 S. Det överskjutande beloppet
utgår i form av återbetalningspliktiga
studiemedel.

Studerande, som till följd av bestämmelserna
i 16, 17, 19 och 21 §§
eller bestämmelse som avses i 22 §
inte är berättigad till studiemedel,
kan dock få sådana om synnerliga
skäl föreligger.

Om synnerliga skäl föreligger, får
studiemedel utgå med högre belopp
än som följer av 10, 13. 14. 16, 17,
19 och 21 SS eller bestämmelse som
avses i 22 S.

38 Sh

Bestämmelserna i detta kapitel
om studerande sorn är gifta skall
tillämpas endast om äktenskapet
ingätts senast under kalenderhalvåret
närmast löre det för vilket studiemedel
skall utgå.

h Förutvarande 38 S upphävd genom 1980: 282.

SfU 1983/84:11

Nuvarande lydelse

Siudiebidran och återbetalningspliktiga
studiemedel enligt detta kapitel
samt barntillägg vid tillämpning
av 40 § avrundas till helt krontal
vid öretal under 50 nedåt och vid
annat öretal uppåt.

För den som under ett kalenderhalvår
ej är berättigad till mer än
fern procent av basbeloppet i studiebidrag
och återbetalningspliktiga
studiemedel bortfaller rätten
till sådant studiestöd.

Föreslagen lydelse

§7

Bestämmelserna i detta kapitel
som gäller studerande som är gifta,
med undantag av 17 § JJärde
stycket och 19 § femte stycket, tilllämpas
även på den som utan att
vara gijt lever tillsammans med någon
med vilken han tidigare har varit
gift eller med vilken han gemensamt
har eller har haft barn.

Återbetalningspliktiga studiemedel
enligt detta kapitel samt barntilllägg
vid tillämpning av 40 8 avrundas
till helt krontal vid öretal
under 50 nedåt och vid annat öretal
uppåt.

För den som under ett kalenderhalvår
inte är berättigad till mer
än fem procent av basbeloppet i
återbetalningspliktiga studiemedel
bortfaller rätten till sådant studiestöd.

1. Denna lag träder i kraft såvitt avser 4 kap. 13 och 24 §8 den I januari
1984, 3 kap. 10 § den I april 1984 och i övrigt den 1 juli 1984.

2. För studier under första kalenderhalvåret 1984 skall studiemedel
enligt 4 kap. 13 § dock utgå med 7,97% av basbeloppet för varje hel
tidsperiod. Vid beräkningen av studiemedlen skall bestämmelserna i 4 kap.
24 § tillämpas. Därvid skall studiebidraget dock minskas endast om studiemedlen
utgår med lägre belopp än 7,97% av basbeloppet.

3. Har i beslut om studiemedel för tid, som helt eller delvis infaller under
första kalenderhalvåret 1984, studiemedlen beräknats utgå med 7,89% av
basbeloppet för varje heltidsperiod, har den studerande rätt till studiebidrag
och återbetalningspliktiga studiemedel för första halvåret 1984 med de
belopp som skulle ha utgått om bestämmelserna under punkt 2 hade
tillämpats.

4. För studerande, vilka före utgången av år 1983 har uppburit studiemedel
enligt 4 kap. för vissa studier och som fortsätter dessa studier efter
den I juli 1984, får studiemedel beräknas utan hänsyn till de nya bestämmelserna
i 4 kap. om prövning mot makes ekonomi. Närmare bestämmelser
om vilka studerande detta skall gälla, skall meddelas av regeringen eller
av myndighet som regeringen utser.

7 Förutvarande 39 § upphävd genom 1980:282.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983