NU 1983/84:45

Näringsutskottets betänkande
1983/84:45

om forskning (prop. 1983/84:100 delvis, prop. 1983/84:107 delvis)
Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels proposition 1983/84:100 bilaga 14 (industridepartementet) i vad avser
processutveckling i Ranstad,

dels proposition 1983/84:107 om forskning bilaga 1 (utrikesdepartementet),
i vad avser forskningssamarbete med EG, och bilaga 9 (industridepartementet),
avseende särskilt verksamheten vid styrelsen för teknisk utveckling
samt energiforskning,

dels - helt eller delvis - nio motioner som har väckts med anledning av
denna proposition,

dels - delvis - en motion som har väckts med anledning av proposition
1983/84:135 om industriell tillväxt och förnyelse,

dels - helt eller delvis - 14 motioner från allmänna motionstiden.

Utbildningsutskottet har avgivit yttrande (UbU 1983/84:3 y) över frågan
om en teknisk forskningsrådsfunktion (bilaga, s. 63).

Propositionen och motionerna redovisas i det följande.

Skrivelser i ärendet har inkommit från Jernkontoret, Sveriges industriförbund,
personalen vid energiforskningsnämnden samt Skaraborgs läns naturskyddsförening
.

Sammanfattning

Av regeringens förslag i propositionen om forskning behandlar näringsutskottet
främst dem som gäller styrelsen för teknisk utveckling (STU) och
energiforskning. Såväl för STU:s stöd till teknisk forskning och utveckling
som för energiforskning föreslås en ekonomisk ram för tre budgetår (ca 1 466
milj. kr. resp. ca 1 191 milj. kr.), varav en del (ca 547 milj. kr. resp. ca 422
milj. kr.) anslås för budgetåret 1984/85. Därtill skall regeringen bemyndigas
att ikläda staten vissa ekonomiska förpliktelser under budgetåren 1987/88
och 1988/89. För STU:s del tillkommer vissa ytterligare anslag och bemyndiganden.

Moderata samlingspartiet vill att 70 milj. kr. av STU:s medel för nästa
budgetår skall anvisas till ett tekniskt forskningsråd under utbildningsdepar -

1 Riksdagen 1983184.17sami. Nr 45

NU 1983/84:45

tementet. Detta råd skulle ersätta den tekniska forskningsrådsfunktion inom
STU som regeringen och utskottet föreslår; samtidigt skulle STU:s organisation
ses över. Centerpartiet vill ge STU en större medelsram - 50 milj. kr. per
år skulle i stället för att gå till Industrifonden föras till STU för att den vägen
komma små och medelstora företag till godo. Folkpartiet föreslår att STU för
teknikupphandling skall få 8 milj. kr. mer per år; detta tillskott skulle ersätta
ett särskilt anslag för liknande ändamål som regeringen föreslår i proposition
1983/84:135 om industriell tillväxt och förnyelse. I de båda sistnämnda fallen
träffar riksdagen sitt reella beslut vid behandlingen av betänkandet NU
1983/84:42 över den sistnämnda propositionen.

När det gäller särskilda teknikområden avstyrks - med reservation från
förslagsställande partis sida - motionsyrkanden som rör varvsnäringen (vpk)
och flygteknisk forskning (m). Beträffande området materialteknik förordar
utskottet att stål skall uppmärksammas mer än regeringen har föreslagit.
Regeringen och utskottet förordar vidgade former för STU:s stödverksamhet.
Nyheter är utfästelse om stöd (projektförsäkring) - som enligt en
reservation (c) skulle helt ersätta direkta lån för storföretagens del - och
näringsbidrag för innovatörer (idébidrag). I det senare fallet begärs i en
reservation (fp) så generella grunder som möjligt för projektvalet. För
kollektiv forskning föreslås 50-50-principen (stödd av m och fp) i princip
ersättas med att staten betalar blott 40 %; utskottet förordar dock en mjuk
övergång.

Större medelsram och anslag till energiforskning föreslås i reservationer
(cal 600milj. kr. resp. 500milj. kr.; vpk: 1 646milj. kr. resp.550milj. kr.).
Utskottet godtar de huvudsakliga riktlinjer för det treåriga Huvudprogram
Energiforskning som regeringen föreslår. Moderata samlingspartiet vill dock
dels att på tre års sikt en tredjedel av medelsramen skall överföras till det
tekniska forskningsråd som partiet har föreslagit, dels att det skall åstadkommas
fördelningsprinciper som innebär mindre detaljreglering från riksdagens
sida. I reservationer från andra partier föreslås en rad ändringar i och
kompletteringar av de riktlinjer som regeringen har föreslagit; delvis rör det
sig om önskemål från allmänna motionstiden. Så föreslås ökade satsningar på
solenergi och vindenergi (c, vpk), energiskog (fp), biomassa (c), etanol (c),
metangas ur torvmossar enligt vyrmetanmetoden (c) och naturgas för
byggnadsuppvärmning (vpk) samt forskning om spårbunden trafik (vpk).
Inskränkningar föreslås i fråga om förgasning av skiffer (fp) samt fusionsforskning
och forskning om ny kärnteknik (c, vpk).

På fusionsforskningens område samarbetar Sverige med EG. Ett särskilt
anslag för ändamålet föreslås under utrikesdepartementets huvudtitel (reservation:
c).

Utskottet förordar ytterligare två avvikelser från vad regeringen har
föreslagit. Energiforskningsnämnden bör inte gå upp i statens energiverk
utan bibehållas t. v. Under treårsperioden bör regeringen emellertid låta
utreda energiforskningens inriktning, omfattning och inplacering i det totala

NU 1983/84:45

statliga forskningsprogrammet. Ranstadsverket vid Skövde - Ranstad Skiffer
AB - bör enligt utskottsmajoriteten (reservation: c, vpk) fortsätta sin
utvecklingsverksamhet (förgasning av skiffer, våtkemisk metallutvinning).
Medel skulle kunna erhållas genom förtida återbetalning av lån som staten
har lämnat till bolagets ägare. - Utskottet uttalar sig positivt om återställningsarbeten
i Ranstad.

En fullständig förteckning över reservationer och särskilda yttranden finns
i innehållsförteckningen på s. 66.

Proposition 1983/84:100

Regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad föredraganden,
industriminister Thage G. Peterson, i proposition 1983/84:100 bilaga 14
under rubriken Processutveckling i Ranstad (s. 67 f.) har anfört om
verksamheten i Ranstad.

Innebörden är att det saknas förutsättningar att föreslå ett nytt forskningsoch
utvecklingsprogram för verksamheten vid Ranstad Skiffer AB.

Proposition 1983/84:107
Huvudsakligt innehåll

I den del av bilaga 1 (utrikesdepartementet) som behandlas här föreslår
regeringen att särskilda medel skall anslås för forskningssamarbete med de
Europeiska gemenskaperna (EG).

I bilaga 9 (industridepartementet) betonas forsknings- och utvecklingsinsatsernas
betydelse för den industriella tillväxten och förnyelsen. Ett nytt
treårigt program föreslås för det stöd som styrelsen för teknisk utveckling
(STU) lämnar till teknisk forskning och utveckling; programmet avser
budgetåren 1984/85-1986/87. Nya stödformer föreslås, liksom inrättandet av
en teknisk forskningsrådsfunktion inom ramen för STU:s kunskapsutvecklingsprogram.

Vidare framläggs förslag till nytt treårigt program för energiforskningen,
omfattande 1 220 milj. kr. Det gäller insatser för forskning och utvecklingsarbete
om energianvändning i bebyggelse, transporter och samfärdsel samt
för energitillförsel. Ökad vikt läggs vid insatser på långsiktig och grundläggande
forskning inom energisektorn.

Förslag

Forskningssamarbete med EG

I bilaga 1 (utrikesdepartementet) föreslår regeringen i avsnitt 5 (s. 6-8) -efter föredragning av statsrådet Mats Hellström - att riksdagen till Forskningssamarbete
med Europeiska gemenskaperna för budgetåret 1984/85
anvisar ett förslagsanslag av 44 000 000 kr.

NU 1983/84:45

Verksamheten vid styrelsen för teknisk utveckling

I bilaga 9 (industridepartementet) föreslår regeringen i avsnitt 3 (s. 6-31) -efter föredragning av industriminister Thage G. Peterson - att riksdagen

1. godkänner vad föredragande statsrådet har förordat (s. 11-12) om
vidgade former för styrelsens för teknisk utveckling stöd till teknisk forskning
och utveckling,

2. till Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling
för budgetåret 1984/85 under [tolfte] huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 546 700 000 kr.,

3. till Styrelsen för teknisk utveckling: Förvaltningskostnader för budgetåret
1984/85 under [tolfte] huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av
66 272 000 kr.,

4. till Styrelsen för teknisk utveckling: Drift av forskningsstationer för
budgetåret 1984/85 under [tolfte] huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av
1 000 kr.,

5. till Styrelsen för teknisk utveckling: Utrustning för budgetåret 1984/85
under [tolfte] huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 14 000 000 kr.,

6. medgeratt under budgetåren 1985/86-1986/87 1 466 100 000 kr. utöver
de medel som ej disponerats under budgetåret 1984/85 får användas för
styrelsens för teknisk utveckling stöd till teknisk forskning och utveckling,

7. medger att under budgetåren 1985/86-1986/87 36 500 000 kr. utöver de
medel som ej disponerats under budgetåret 1984/85 får användas för
styrelsens för teknisk utveckling stöd till finansiering av utrustning,

8. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1984/85, i enlighet med vad
föredragande statsrådet har anfört, ikläda staten ekonomiska förpliktelser i
samband med stöd till teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete
m. m. som, inberäknat löpande avtal och beslut, innebär åtaganden om högst
230 000 000 kr. under budgetåret 1987/88 och 180 000 000 kr. under
budgetåret 1988/89.

Energiforskning

I bilaga 9 föreslår regeringen vidare i avsnitt 4 (s. 31-85) - efter
föredragning av statsrådet Birgitta Dahl - att riksdagen

1. godkänner de huvudsakliga riktlinjer för verksamheten inom Huvudprogram
Energiforskning som föredragande statsrådet har förordat,

2. medger att under budgetåren 1984/85-1986/87 får användas
1 191 500 000 kr. utöver de medel som ej disponerats under budgetåret
1983/84 för Huvudprogram Energiforskning,

3. till Energiforskning för budgetåret 1984/85 under tolfte huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag av 421 500 000 kr.,

4. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1984/85 ikläda staten
ekonomisk förpliktelse i samband med stöd till forskning och utveckling
inom energiområdet som, inberäknat redan fattade beslut, innebär åtagan -

NU 1983/84:45

den om 35 000 000 kr. för budgetåret 1987/88 och om 35 000 000 kr. för
budgetåret 1988/89.

Motionerna

De motioner som har väckts med anledning av proposition 1983/84:107 och
behandlas här är

1983/84:2596 av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp), vari hemställs

1. att riksdagen med avslag på propositionens 1983/84:107 förslag som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande den
framtida organisationen av energiforskningen,

2. att riksdagen beslutar att ett vetenskapligt råd knyts till statens
energiverk i enlighet med vad i motionen anförts,

3. att energiforskningen för gällande programperiod baseras i huvudsak på
den av energiforskningsnämnden förordade miniminivån med de ändringar
däri beträffande forskning om energiskog och drivmedel som föreslås i
motionen,

1983/84:2598 av Per Petersson m.fl. (m), såvitt gäller hemställan (1) att
riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförts angående
fördelningen av medlen till flygteknisk forskning,

1983/84:2611 av Ingrid Sundberg m.fl. (m), vari hemställs att riksdagen
hemställer att regeringen vid skapande av forskningsrådsfunktionen inom
den tekniska forskningen ger det forskarsammansatta rådet rätt att besluta i
stödärendena,

1983/84:2615 av Thorbjörn Fälldin m.fl. (c), såvitt gäller hemställan att
riksdagen

21. till Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling
för budgetåret 1984/85 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett i förhållande
till proposition 1983/84:107 med 50 milj. kr. förhöjt reservationsanslag i
enlighet med vad som anförs i motionen,

22. ger regeringen till känna vad som anförts i motionen beträffande
inriktningen av styrelsens för teknisk utveckling långivning till forskning och
utvecklingsarbete i företagen,

23. ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om formerna för
stöd till enskilda uppfinnare,

24. godkänner riktlinjer för verksamheten inom Huvudprogram Energiforskning
som förordas i motionen,

25. beslutar att under budgetåren 1984/85-1986/87 får användas
1 600 000[000] kr., utöver de medel som ej disponeras under budgetåret
1983/84, för Huvudprogram Energiforskning, samt att begärt bemyndigande
för regeringen att ikläda staten ekonomiska förpliktelser för forskning och
utveckling inom energiområdet för budgetåren 1987/88 och 1988/89 räknas
upp i motsvarande mån i enlighet med vad som anförts i motionen,

NU 1983/84:45

26. till Energiforskning för budgetåret 1984/85 under tolfte huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag av 500 000 000 kr.,

27. avslår förslaget i proposition 1983/84:107 om förändrad myndighetsorganisation
på energiområdet i enlighet med vad som förordas i motionen,

28. avslår förslaget i proposition 1983/84:107 om förändrad ansvarsfördelning
mellan myndigheter för skilda programområden och som sin mening
uttalar att dessa frågor bör behandlas i samband med nästkommande beslut
om riktlinjerna för energipolitiken i enlighet med vad som anförs i motionen,

29. hos regeringen begär att förhandlingar upptas i syfte att avveckla
ekonomiska åtaganden från Sveriges sida som rör det internationella
samarbetet kring fusionsforskning i enlighet med vad som anförs i motionen,

1983/84:2628 av Lars Wemer m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen

1. hos regeringen hemställer om förslag till Huvudprogram Energiforskning
i enlighet med vad som framförts i motionen,

2. med ändring i proposition 1983/84:107 till Energiforskning budgetåret
1984/85 anvisar ett reservationsanslag av 550 000 000 kr.,

3. med ändring i proposition 1983/84:107 beslutar att 1 646 000 000 kr.
anslås till Huvudprogram Energiforskning budgetåren 1984/85-1986/87,

1983/84:2631 av Jörn Svensson (vpk), vari hemställs att riksdagen som sin
mening ger till känna behovet av att utöver vad som anges i proposition
1983/84:107 utöka resurserna för forskning på varvsnäringens område och
hemställer hos regeringen om förslag härom,

1983/84:2634 av Ulf Adelsohn m.fl. (m), såvitt gäller hemställan att
riksdagen

28. beslutar att inrätta ett tekniskt-vetenskapligt forskningsråd i enlighet
med vad som i motionen anförts,

29. till Tekniskt-vetenskapliga forskningsrådet under [åttonde] huvudtiteln
(nytt anslag) för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag om
70 000 000 kr.,

1983/84:2636 av Ulf Adelsohn m. fl. (m), vari - med motivering i motion
1983/84:2634 - hemställs att riksdagen till Styrelsen för teknisk utveckling:
Teknisk forskning och utveckling för budgetåret 1984/85 under [tolfte]
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag om 476 700 000 kr., ett i förhållande
till regeringens förslag minskat anslag med 70 000 000 kr.,

1983/84:2639 av Staffan Burenstam Linder m. fl. (m), vari hemställs att
riksdagen

1. uppdrar åt regeringen att inkomma med nytt förslag till medelsfördelning
mellan de olika energiforskningsprogrammen i enlighet med vad som
anförts i denna motion,

2. uppdrar åt regeringen att i god tid före den föreslagna treårsperiodens
utgång presentera ett förslag om hur energiforskningen skall infogas i den
övriga forskningsorganisationen.

NU 1983/84:45

Den motion som har väckts med anledning av proposition 1983/84:135 och
behandlas här är

1983/84:2640 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp), såvitt gäller hemställan att
riksdagen

7. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om i
princip lika fördelning av finansieringen av den kollektiva forskningen
mellan staten och industrin,

14. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
generell utformning av det aviserade stödet Näringsbidrag till innovatörer,

20. beslutar öka anslaget till STU:s program för Teknikupphandling med
8 000 000 kr. utöver regeringens förslag under vartdera av budgetåren
1984/85, 1985/86 och 1986/87.

De motioner från allmänna motionstiden som behandlas här är

1983/84:562 av Sten Svensson m. fl. (m), vari hemställs att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om den
framtida inriktningen av forsknings- och utvecklingsverksamheten vid Ranstadsverket,

1983/84:851 av Ulf Adelsohn m.fl. (m), såvitt gäller hemställan (5) att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om teknisk utveckling (delvis; se i övrigt NU 1983/84:42),

1983/84:911 av Thorbjörn Fälldin m.fl. (c), såvitt gäller hemställan att
riksdagen

8. uttalar sig för att det energipolitiska stödet ges en sådan inriktning att
användningen av solenergi främjas i enlighet med vad som anförs i motionen,

12. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts
om vindkraftsprogrammet,

13. beslutar att stöd till investeringar i små vindkraftverk skall utgå enligt
samma grunder som gäller för små vattenkraftverk,

1983/84:1038 av Bengt Kindbom m.fl. (c), vari hemställs att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
ansvaret för återställningsarbeten vid Ranstadsverket,

2. hos regeringen anhåller om att frågan om Ranstadsverkets framtida
användning för annat än skifferhantering utreds,

1983/84:1311 av Ivar Franzén m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att energipolitiken skall ges sådan inriktning
att möjligheten att utnyttja solenergi enligt de riktlinjer som anges i
motionen till fullo tillvaratas,

1983/84:1356 av Ivar Franzén m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om etanol
producerad på inhemska jordbruksråvaror för att användas som drivmedel/

NU 1983/84:45

oktanhöjande tillsats och vikten av att övergå till blyfri bensin om möjligt
redan 1986,

1983/84:1367 av Lars Werner m. fl. (vpk), såvitt gäller hemställan (10) att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförs om småskaliga värmesystem och solvärme,

1983/84:1369 av Ivar Franzén (c) och Arne Fransson (c), såvitt gäller
hemställan att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i

motionen anförts om finansiering och stöd för utbyggnad av små

vindkraftverk [i övrigt behandlad i bostadsutskottets betänkande BoU

1983/84:30],

1983/84:1872 av Elving Andersson (c) och Pär Granstedt (c), vari hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts angående inriktningen av åtgärder för utnyttjande av biomassa,

1983/84:1885 av Paul Jansson m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen hos
regeringen begär förslag syftande till att ta till vara de resurser och
möjligheter som finns vid Ranstadsverket vid framtida FoU-insatser,

1983/84:1889 av Sigvard Persson (c) och Gunhild Bolander (c), vari
hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om behovet av stimulansåtgärder för fortsatt forskning om
gengasdrift samt tillverkning och marknadsföring av gengasaggregat och
gengasteknik,

1983/84:2120 av Per Stenmarck m. fl. (m), såvitt gäller hemställan att
riksdagen

3. uttalar att Produktionsfömyelse- och Konstruktionsforskningscentrum
(PKC) vid tekniska högskolan i Lund bör prioriteras,

4. beslutar utreda förutsättningarna för särskild hyressättning för småföretag
vid forskningsbyn IDEON i Lund,

5. uttalar att forsknings- och utvecklingsarbete inom det gasteknologiska
området förläggs till gasteknologiska institutet vid Lunds universitet,

1983/84:2310 av Lennart Pettersson m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen
uttalar sig för inrättande av ett tekniskt forskningsråd,

1983/84:2480 av Ivar Franzén (c) och Kjell A. Mattsson (c), såvitt gäller
hemställan (2) att riksdagen uttalar sig för att utvecklingen av vyrmetanmetoden
bör främjas på sätt som anges i motionen.

Motion 1983/84:2634 i ifrågavarande del och motion 1983/84:2310 har
hänvisats till utbildningsutskottet och av detta överlämnats till näringsutskottet.

NU 1983/84:45

Utskottet

Inledning

Näringsutskottet behandlar i detta betänkande två stora forskningssektorer
till vilka staten bidrar med betydande ekonomiska resurser. Den ena är
den verksamhet som styrelsen för teknisk utveckling (STU) stöder med
medel från sitt anslag till teknisk forskning och utveckling. Den andra är
energiforskningen, som på senare år har blivit ett viktigt inslag i energipolitiken.
I båda fallen sträcker sig tidshorisonten i första hand tre budgetår framåt
i tiden, genom att medelsramar anges för perioden 1984/85-1986/87.
Därutöver föreslås regeringen få bemyndiganden att redan under det
närmaste året ikläda staten vissa ekonomiska förpliktelser för budgetåren
1987/88 och 1988/89. När det gäller energiforskningen - samlad i ett
Huvudprogram Energiforskning - önskar regeringen också riksdagens
godkännande av de huvudsakliga riktlinjer som anges i propositionen. Nära
samband med avsnittet om energiforskning har en punkt - i utrikesdepartementets
del av propositionen - om forskningssamarbete med EG; det gäller
här i praktiken Sveriges deltagande i EG:s fusionsforskningsprogram.
Frågan härom tar utskottet upp vid sin behandling av energiforskningsprogrammet.

Industridepartementets del av propositionen inleds av industriministern
med några principiella synpunkter på forskning, teknisk utveckling och
industriell förnyelse. Han berör bl. a. problemen om hur stora resurser som
tillsammantaget bör satsas på teknisk forskning och utveckling och om hur
avvägningen skall ske mellan mer grundläggande forskning och utvecklingsarbete.
Industriministerns slutsats, som utskottet instämmer i, är att insatser
för teknisk forskning och utveckling måste grundas på omsorgsfulla studier
där uppmärksamhet ägnas också åt samhälleliga behov av sådan verksamhet
och åt förutsättningar och villkor för resultatens nyttiggörande.

I ytterligare ett inledande avsnitt diskuterar industriministern motiv och
former för statligt stöd till forskning och utvecklingsarbete. Inga områden av
tekniken får bli helt försummade, sägs det här, och en rimlig beredskapsnivå
bör upprätthållas inom de flesta. Samtidigt finns det skäl för en koncentration
av forskningsinsatserna till vissa områden. Två olika kriterier för en
sådan koncentration nämns. Det ena är att man bör beakta teknikområden
av betydelse för sådana näringsgrenar där Sverige har eller kan väntas få
komparativa fördelar. Det andra är att internationellt sett särskilt framstående
forskarbegåvningar som kommer fram inom landet bör tas till vara. En
viktig principfråga som industriministern berör är avvägningen mellan
generellt och selektivt stöd från statens sida. Den dominerande formen är,
konstaterar han härvid, ett mellanting mellan dessa båda ytterligheter. Detta
gäller det ekonomiska stöd som förmedlas av STU och Industrifonden.
Utskottet vill här påpeka att Industrifonden och en del annan verksamhet
som är nära relaterad till STU:s behandlas i utskottets betänkande NU

NU 1983/84:45

1983/84:42 med anledning av proposition 1983/84:135 om industriell tillväxt
och förnyelse.

Verksamheten vid styrelsen för teknisk utveckling

Översikt

Styrelsen för teknisk utveckling (STU) är det främsta instrumentet för det
statliga stödet till teknisk forskning och utveckling. Statsmakterna har angivit
tre roller för STU - dess industriroll, dess forskningsstödjande roll och dess
samhällssektorsroll. Den sistnämnda avser STU:s uppgift att med teknikens
hjälp främja utvecklingen inom olika samhällssektorer. Medel till STU:s
verksamhet anvisas huvudsakligen i programtermer. De tre rollerna återspeglas
därvid i uppdelningen på program och delprogram. Propositionen
innehåller en ganska omfattande redovisning av STU:s anslagsframställning.
STU har där inte bara beräknat medelsbehovet för budgetåret 1984/85 utan
också lämnat förslag till plan för verksamheten under en treårsperiod som
sträcker sig över de båda därnäst följande budgetåren. Regeringen har som
underlag för sin beredning också haft en utvärdering som STU på dess
uppdrag har gjort av sin hittillsvarande verksamhet.

Den övervägande delen av de medel som STU skall förfoga över föreslås
liksom tidigare bli anvisade över ett anslag benämnt Styrelsen för teknisk
utveckling: Teknisk forskning och utveckling. För det ändamål som kommer
till uttryck i denna rubrik disponerar STU även vissa medel som anvisas
under anslaget Energiforskning. Medel till förvaltningskostnader föreslås
fortsättningsvis bli anvisade under ett särskilt anslag. För den del av
förvaltningskostnaderna som hänför sig till energiområdet skall medel
tillföras detta anslag från anslaget Energiforskning. Liksom tidigare föreslås
därutöver ett anslag till utrustning och ett anslag - till ett formellt belopp -under vilket kostnader och intäkter för drift och förvaltning av forskningsstationer
skall redovisas.

Det huvudsakliga intresset vid budgetbehandlingen är knutet till anslaget
för teknisk forskning och utveckling. Under detta anslag anges en medelsram
av 722 milj. kr. för kostnader budgetåret 1984/85 avseende de fyra program
inom vilka STU förutsätts förverkliga de olika roller som nyss har nämnts.
Dominerande är program 1, Industriellt och samhällsinriktat tekniskt utvecklingsarbete,
och program 2, Kunskapsutveckling. Av dessa svarar det
första (404,2 milj. kr.) i huvudsak för industrirollen och samhällssektorsrollen,
det senare (236 milj. kr.) för den forskningsstödjande rollen. Från
bruttobeloppet 722 milj. kr. dras emellertid tre poster av - återbetalningar
m. m., ränteintäkter från riksgäldskontoret, där STU får placera sina
anslagsmedel räntebärande, och förvaltningskostnaderna, vilka som förut
sagts redovisas under ett särskilt anslag. Nettot blir 546,7 milj. kr., vilket
alltså är den summa som föreslås bli anvisad under anslaget. Treårsplanering -

NU 1983/84:45

en kommer till uttryck i att riksdagen dessutom anmodas fatta beslut om ett
belopp som utöver eventuella kvarstående anslagsmedel skall få användas
för STU:s verksamhet under budgetåren 1985/86 och 1986/87. Detta belopp
har satts till 1 466,1 milj. kr. Regeringen föreslås också få bemyndigande att
ikläda staten ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till teknisk
forskning och industriellt utvecklingsarbete under ytterligare två budgetår,
1987/88 och 1988/89. Dessa åtaganden skall få uppgå högst till 230 milj. kr.
resp. 180 milj. kr.

Program 1 innefattar fem delprogram, av vilka de båda största benämns
Teknikområden och Insatsområden. Ekonomiska ramar anges även för
dessa delprogram. Föredragande statsrådets diskussion i propositionen avser
i första hand inriktningen av insatserna under det förstnämnda delprogrammet
och parallellt därmed under program 2, Kunskapsutveckling. Regeringen
begär att riksdagen skall dels besluta om de anslag och mera långsiktiga
ekonomiska dispositioner som har nämnts i det föregående, dels godkänna
vad regeringen föreslår om vidgade former för STU:s stöd till teknisk
forskning och utveckling.

De motionsyrkanden som har anknytning till denna del av propositionen
gäller dels anslaget till teknisk forskning och utveckling och motsvarande
medelsberäkning avseende senare budgetår, dels stödverksamhetens former,
dels - undantagsvis - inriktningen på skilda teknikområden. Utskottet
tar upp resursfrågorna innan olika stödformer etc. behandlas. Ett förslag om
att en del av medelsramen i stället skall överföras till ett nybildat tekniskt
forskningsråd under utbildningsdepartementet föranleder dock en avvikelse
från denna ordning.

Teknisk forskningsrådsfunktion eller fristående tekniskt forskningsråd?

Regeringen föreslår att inom ramen för STU:s kunskapsutvecklingsprogram
20 milj. kr. per år skall avdelas för en teknisk forskningsrådsfunktion,
inrättad på försök. Bakgrunden är att det från olika håll, bl. a. inom det till
industridepartementet knutna industriella och tekniska rådet, har anförts
farhågor för att viss teknisk forskning som är framstående i internationellt
perspektiv men vars relevans är svår att skönja kan bli åsidosatt vid STU:s
stödgivning. STU har vid sina undersökningar kommit fram till att dessa
farhågor är överdrivna men att särskilda åtgärder likväl är motiverade.
Regeringens förslag bygger på vad STU har förordat, med stöd från flertalet
av de remissinstanser som har uttalat sig i saken. De särskilt avsatta medlen
skall fördelas enligt en särskild beslutsordning med fastställda ansökningstillfällen.
Stödärendena skall avgöras på grundval av vad ett forskarsammansatt
råd, tillkommet enligt en närmare beskriven procedur, har rekommenderat.
En från STU:s övriga organisation fristående huvudsekreterare skall vara
föredragande.

Moderata samlingspartiet hävdar i motion 1983/84:2634 att det skulle vara

NU 1983/84:45

en styrka om huvuddelen av anslagen till teknisk forskning i stället fördelades
av ett forskningsråd. Erforderliga medel borde därför, i stället för att gå till
STU, anvisas till ett fristående tekniskt forskningsråd. Under det första
verksamhetsåret borde detta råd disponera 70 milj. kr.

Motion 1983/84:2310 (s), som väcktes under allmänna motionstiden, går
också ut på att ett tekniskt forskningsråd bör inrättas. En hård satsning på
tillämpad forskning och utveckling rymmer faror, säger motionärerna. Det
finns ett klart samband mellan kvaliteten på den grundläggande forskningen
inom olika vetenskaper och dessas förmåga att generera resultat som kan
utnyttjas i praktiska tillämpningar. Det är enligt motionärerna en allmän
uppfattning att det tekniska forskningsområdet kännetecknas av en påtaglig
obalans, i det att de externa anslagen till de tekniska högskolorna överstiger
fakultetsanslagen. De målinriktade organen, bland vilka främst märks STU
och statens råd för byggnadsforskning, har i praktiken begränsade möjligheter
att stödja långsiktig inomvetenskapligt motiverad teknisk grundforskning.

I denna fråga har utbildningsutskottet yttrat sig till näringsutskottet (se
s. 63 f.). Utbildningsutskottet uttrycker förståelse för att det finns oro för att
den tekniska grundforskningen skall komma i skymundan för den verksamhet
som volymmässigt är dominerande inom STU:s område. Kunskapsutvecklingen
är dock numera klart urskiljbar, säger utbildningsutskottet,
eftersom den har ett eget programområde. Den tekniska grundforskningen
kommer också att lyftas fram genom inrättandet av en forskningsrådsfunktion
inom STU. Utbildningsutskottet anser att den av regeringen föreslagna
konstruktionen först bör prövas innan frågan om ett helt fristående
forskningsråd för den tekniska grundforskningen tas upp. Motionsyrkandena
om ett sådant forskningsråd får därför inte stöd av utbildningsutskottet.
Moderata samlingspartiets representanter har anmält avvikande mening. De
anser att ett tekniskt forskningsråd bör inrättas enligt förslaget i motion
1983/84:2634 (m).

Näringsutskottet instämmer i vad utbildningsutskottet har anfört och
avstyrker följaktligen såväl motion 1983/84:2310 (s) som motion 1983/
84:2634 (m) i den del som behandlas här.

I motion 1983/84:2611 (m) möter synpunkter som är nära besläktade med
det resonemang om ett tekniskt forskningsråd som förs i de båda nyss
behandlade motionerna. Motionären godtar visserligen att en teknisk
forskningsrådsfunktion kommer till stånd inom STU, men hon menar att det
på detta forskningsområde som på andra bör vara forskare som avgör
ärendena om stöd till grundforskning. Därför föreslår motionären att det
planerade forskarsammansatta rådet inom STU inte blir enbart rådgivande
utan får beslutanderätt i stödärendena.

Utskottet anser att den ordning för beredning och beslut i stödärendena
som skisseras i propositionen fyller de krav som rimligen kan ställas från
forskarsamhällets sida. Skillnaden mellan att ett stödärende såsom sägs i

NU 1983/84:45

propositionen ”avgörs på grundval av rekommendation från ett forskarsammansatt
råd” och att det såsom påyrkas i motion 1983/84:2611 (m) får avgöras
av detta råd torde i praktiken sakna betydelse. Utskottet avstyrker sålunda
denna motion.

Ekonomiska resurser för STU

När det gäller anslag till STU för teknisk forskning och utveckling finns
förutom regeringens i det föregående redovisade förslag avvikande yrkanden
i tre partimotioner.

Enligt motion 1983/84:2636 (m) bör anslaget bestämmas till ett belopp som
är 70 milj. kr. lägre än det som regeringen har begärt. Dessa 70 milj. kr. är
den summa som enligt motionärernas nyss berörda förslag skulle anvisas
under åttonde huvudtiteln till ett tekniskt forskningsråd.

I motion 1983/84:2615 (c) föreslås tvärtom större anslag än det regeringen
har begärt. Av det belopp som regeringen i proposition 1983/84:135 har
föreslagit för Industrifondens räkning under rubriken Stöd till utvecklingsarbete
skulle under den aktuella treårsperioden 50 milj. kr. per år föras över till
STU:s anslag för att den vägen komma de små och medelstora företagen till
godo. I näringsutskottets betänkande NU 1983/84:42 finns en reservation,
nr 24, till förmån för en sådan omdisposition. Från motionärernas sida torde
bifall till denna reservation vara en förutsättning för att det nu aktuella
yrkandet i motionen skall få stöd i detta sammanhang.

På motsvarande sätt förhåller det sig med ett yrkande i motion 1983/
84:2640 (fp) att för STU:s delprogram för teknikupphandling skall under vart
och ett av de tre närmaste budgetåren disponeras 8 milj. kr. utöver vad
regeringen har föreslagit. I stället slopas enligt motionärernas förslag - som i
betänkandet NU 1983/84:42 har följts upp i reservation nr 20- det anslag till
åtgärder för att främja teknikupphandling och underleverantörsutveckling
som regeringen har begärt i proposition 1983/84:135.

Utskottet hänvisar till sina ställningstaganden i det föregående och i
betänkandet NU 1983/84:42 till de nu berörda ändringsförslagen och
tillstyrker regeringens förslag beträffande ekonomiska resurser för STU till
teknisk forskning och utveckling. Motionerna 1983/84:2636 (m), 1983/
84:2615 (c) och 1983/84:2640 (fp) avstyrks följaktligen, de båda sistnämnda i
här aktuella delar.

Regeringens förslag i övrigt beträffande ekonomiska resurser för STU
tillstyrks av utskottet. Det gäller anslag för budgetåret 1984/85 till förvaltningskostnader,
till drift av forskningsstationer och till utrustning samt
medelsram för det sistnämnda ändamålet under budgetåren 1985/86 och
1986/87.

NU 1983/84:45

Särskilda teknikområden

Vad som i propositionen anförs om hur STU:s stöd är tänkt att fördelas på
olika insats- och teknikområden ger bara på ett par punkter anledning till
kommentarer från utskottets sida, delvis i anslutning till motionsyrkanden.

Verkstadstekniken har avgörande betydelse för den produktionstekniska
förnyelsen i flertalet branscher, påpekas det i propositionen (bil. 9 s. 16).
STU:s insatser på området bör enligt regeringens uppfattning främst inriktas
mot flexibla automatiserade produktionssystem. En fortsatt successiv upptrappning
av insatserna på detta område är planerad. Inom området
havsteknik avses STU:s insatser främst bli inriktade på framtagning av
produkter och system för oljeutvinningsmarknaden. Det anförs också att
STU bör stödja verksamheten vid Marintekniska Institutet SSPA för att
detta institut skall vidmakthållas som en resurs för svensk havsteknisk
industri.

Mot bakgrund av dessa uttalanden får man se motion 1983/84:2631 (vpk).
Där föreslås att riksdagen skall rikta ett uttalande till regeringen om behovet
av utökade resurser för forskning på varvsnäringens område och begära att
regeringen lägger fram förslag i detta hänseende. Det är risk för, menar
motionären, att nydaningen inom tidigare krisområden kommer i skuggan.
Som ett belägg för detta nämns att varvsnäringen intar en undanskymd plats i
STU:s program. Denna bransch har emellertid, poängterar motionären, en
betydelsefull potential för förnyelse av en etablerad teknik och kompetens.
Tillväxtbranscher är också de som genom teknisk nydaning återerövrar
förlorad mark, sägs det avslutningsvis i motionen.

De kvarvarande svenska skeppsvarven besitter i allmänhet en hög teknisk
kompetens och kvalificerad utrustning för den produktion som de är avsedda
för. Deras aktuella svårigheter att skaffa sig nya lönsamma order torde vara
att tillskriva andra omständigheter än bristande teknisk utveckling. Detta
innebär dock icke att inte fortsatta strävanden på detta område är angelägna.
De fortsatta och ökade satsningar inom områdena verkstadsteknik och
havsteknik som STU enligt propositionen skall göra lämnar rum för stöd
också åt varvsindustrin. Det bör emellertid enligt utskottets mening i första
hand ankomma på företagen inom branschen att själva påkalla medverkan
från STU:s sida. Utskottet är inte berett att föreslå något särskilt initiativ från
riksdagens sida på detta område. Motion 1983/84:2631 (vpk) avstyrks
sålunda.

I anslutning till verkstadsindustrin berör propositionen utvecklingen inom
materialtekniken. Det är här, framhålls det, fråga om ett mycket omfattande
område, där STU på sistone har inriktat sig främst på att förstärka insatserna
på delområden där utvecklingen av nya material och materialegenskaper är
central. Regeringen räknar med en oförändrad medelsnivå för det materialtekniska
området. För att ökade satsningar på vissa nya material skall bli
möjlig måste då satsningarna på mera konventionella metalliska material
minskas, anförs det. De ökade satsningarna skall ta sikte på polymera

NU 1983/84:45

material, särskilt polymerbaserade fiberkompositer, samt högpresterande
keramer. När det gäller att upprätthålla och vidareutveckla kompetensen på
metallforskningsområdet förutsätts industrin ta ett ökat ansvar.

När frågan om ett motsvarande treårsprogram för STU:s verksamhet
behandlades våren 1981 (prop. 1980/81:130, NU 1980/81:64, rskr 1980/
81:425) gjorde riksdagen ett uttalande som utskottet här vill erinra om.
Materialteknikens betydelse och tillgången i Sverige på hög både forskarkompetens
och industriell kompetens inom detta underströks inledningsvis.
Därefter tog utskottet upp frågan om stålindustrins forskning och utvecklingsarbete
och anförde (s. 35):

I den omvandling som sker inom svensk stålindustri ingår ett målmedvetet
utvecklingsarbete för att ta fram och marknadsföra nya produkter och
produktkvaliteter. Det är enligt utskottets uppfattning viktigt att dessa
strävanden, särskilt när stålbranschen befinner sig i ett läge med stora
omställnings- och finanseringssvårigheter, inte äventyras genom större
omprioriteringar av STU:s insatser. Ett ytterligare skäl för fortsatta insatser
på en hög nivå för stålindustrins utvecklingsarbete är, konstaterar utskottet,
att resultaten snabbt kan omsättas i praktisk drift genom att yrkeskompetens
och industriell utrustning finns tillgänglig. Stödet till teknisk forskning och
utveckling på stålområdet kan sålunda ge utdelning på kort tid i form av nya
produkter inom såväl stål- som verkstadsindustrin.

Stålindustrin befinner sig i ett intressant skede. Efter en genomgripande
strukturomvandling av handelsstålsindustrin är det nu specialstålsindustrins
tur att genomgå en liknande utveckling. De investeringar som då är
nödvändiga kräver stora ekonomiska resurser. Uttalandet i propositionen
om ett ökat ansvarstagande från industrins sida måste sättas in i detta
sammanhang. Det förefaller vanskligt att nu bestämt räkna med att behovet
av materialteknisk forskning rörande stål kan tillgodoses i önskvärd utsträckning
om statens medverkan kraftigt reduceras. Den omprioritering av STU:s
insatser på materialteknikens område som otvivelaktigt är motiverad med
hänsyn till den snabba tekniska utvecklingen får inte ske så snabbt att
stålindustrin får svårt att i fråga om forskning och utveckling hävda sig i den
internationella konkurrensen. Stor vikt måste följaktligen läggas vid att den
fortgående omprioriteringen sker på ett balanserat sätt, så att även stålindustrin
får en god grund för fortsatt produktförnyelse. Utskottet föreslår att
riksdagen kompletterar propositionens avsnitt om materialteknik med ett
uttalande av nu angiven innebörd.

Den civila flygtekniska forskningen föreslås i propositionen få successivt
ökat stöd från STU:s sida. De planerade insatserna skall därvid samordnas
med det omfattande militära forskningsprogrammet på det flygtekniska
området. STU har, hävdas emellertid i motion 1983/84:2598 (m), begränsad
flygteknisk och flygindustriell kompetens. De medel som det är fråga om
borde därför i stället fördelas direkt av industridepartementet.

Utskottet finner det angeläget att planeringen och administrationen av det
statliga stödet till teknisk forskning och utveckling så långt möjligt hålls

NU 1983/84:45

samman hos STU. Detta står i överensstämmelse med den organisationsprincip
som genomgående gäller för den svenska förvaltningen. Det kan inte
förutsättas att industridepartementet inom sin begränsade personalkader
skall disponera en expertis på flygteknikens område som inte finns tillgänglig
hos STU. Med vad nu sagts avstyrker utskottet motion 1983/84:2598 (m).

Stödformer m. m.

I en motion om näringspolitiken, 1983/84:851, vilken härrör från allmänna
motionstiden, föreslår moderata samlingspartiet bl. a. att riksdagen skall
göra en i motionen preciserad meningsyttring om teknisk utveckling. Det
tilltänkta innehållet är i huvudsak följande. Vikten av internationellt utbyte
bör betonas. Olika förändringar i skattesystemet är angelägna, t. ex. att
regler som hindrar nyrekrytering av utländska forskare undanröjs och att de
särskilda forskningsavdragen återinförs. Företagen måste få en tillfredsställande
lönsamhet. Medel till forskning vid de tekniska fakulteterna bör gå
över utbildningsdepartementet. En ny översyn av STU:s organisation och
verksamhet är motiverad.

Skattefrågorna har utskottet delvis varit inne på i annat sammanhang (NU
1983/84:42 s. 46 f.); i övrigt behandlas de av skatteutskottet. Hur företagen
skall kunna uppnå tillfredsställande lönsamhet är ett ekonomisk-politiskt
problem vars vikt utskottet vill understryka men som knappast bör göras till
föremål för en framställning till regeringen i detta sammanhang. Frågan om
inrättande av ett tekniskt forskningsråd, som utskottet har behandlat i det
föregående, sammanfaller i det väsentliga med frågan om vilket departement
som skall ansvara för tilldelningen av medel för teknisk grundforskning.
Förslaget om en ny översyn av STU:s organisation och verksamhet är således
det enda som utskottet anser sig böra ta ställning till i detta sammanhang.

Motionärerna har inte angett några närmare skäl för en sådan översyn.
Utskottet konstaterar att det program för STU som statsmakterna nu
beslutar om bör få en väsentlig styrande effekt på verksamheten och finner
inte skäl att förorda en sådan översyn som begärs i motionen.

Regeringen begär i propositionen att riksdagen skall godkänna vad som
där anförs om vidgade former för STU:s stöd till teknisk forskning och
utveckling. En nyhet är därvid att STU i fortsättningen - liksom redan
tidigare Industrifonden och de regionala utvecklingsfonderna - skall kunna
lämna bidrag med förbehåll att mottagaren förbinder sig att betala royalty
eller annan löpande avgift om projektets resultat kan utnyttjas. Vidare
föreslås att STU liksom nu Industrifonden skall kunna lämna utfästelse om
stöd, s. k. projektförsäkring. Den som erhåller utfästelsen skall i gengäld
erlägga försäkringsavgift, royalty eller annan löpande avgift.

Till detta avsnitt i propositionen anknyter ett yrkande i motion 1983/
84:2615 (c). Motionärerna önskar ett uttalande av riksdagen att STU bör
upphöra med projektstöd i traditionell mening - dvs. direkt långivning - till

NU 1983/84:45

storföretagen; dessa skulle fortsättningsvis enbart kunna få stöd i form av
något slags garanti, t. ex. genom en projektförsäkring.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om vidgade former för STU:s stöd
till teknisk forskning och utveckling.

I sådana fall som åsyftas i den refererade delen av motion 1983/84:2615 (c)
torde framgent utfästelse om stöd bli den normala formen av medverkan från
STU:s sida. Ett så kategoriskt uttalande som det motionärerna föreslår vill
utskottet emellertid inte föreslå riksdagen att göra. Motionsyrkandet avstyrks
alltså.

Genom STU lämnar staten stöd till kollektiv forskning, f. n. enligt 28 olika
forskningsprogram. Stödet utgår i varje särskilt fall enligt ett avtal mellan
STU och representanter för industrin om gemensam finansiering av ett
sådant program. Avtalen är vanligen treåriga, och STU:s bidrag uppgår i
genomsnitt till ca 50 % av den erforderliga finansieringen. I propositionen
lämnas en del uppgifter om en pågående utvärdering av verksamheten.
Industriministern understryker att en reell prövning skall göras inför varje
förnyelse av avtal. Med hänvisning till att en allmän förstärkning av
industrins finansiella resurser har skett och beräknas fortsätta uttalar
industriministern att STU bör sträva efter att minska statens finansieringsandel
för kollektiv forskning till 40 %. STU skall dock även i framtiden ha
möjlighet att bidra till finansieringen med en större andel. Industriministerns
linje avviker från ett förslag som STU har lagt fram, innebärande att
industriintressenterna och staten i princip skulle dela finansieringen lika. I
stället för att variera finansieringsandelen skulle man då kunna göra en
anpassning genom att variera ramprogrammets totala omfattning.

Folkpartiet vänder sig i motion 1983/84:2640 mot vad som anförs i
propositionen på denna punkt och ansluter sig i stället till STU:s förslag. Ett
yrkande i motionen är att riksdagen skall göra ett uttalande till förmån för en i
princip lika fördelning av finansieringen mellan staten och industrin.

Sveriges industriförbund har vänt sig till näringsutskottet med en skrivelse

1 denna sak. En minskning av statens finansieringsandel till 40 % skulle
medföra stor risk för att forskningsvolymen minskar, säger Industriförbundet.
På näringslivets sida bärs det avgörande finansiella ansvaret ofta av en
mindre grupp stora företag, påpekar man. Resultaten av kollektivforskningen
kommer emellertid i hög grad de mindre företagen till godo. De stora
företagen har vid en minskning av den kollektiva forskningens volym andra
möjligheter att tillgodose sitt behov av teknikutveckling, möjligheter som de
mindre företagen saknar. Om forskningsvolymen inte kan hållas uppe
minskar också forskningsprogrammets attraktivitet, varvid det blir svårare
att finna betalningsvilliga intressenter.

Med hänsyn till å ena sidan det statsfinansiella läget, å andra sidan
industrins på sistone förbättrade ekonomiska situation finner utskottet det
riktigt att staten söker minska sin andel av den kollektiva forskningens

2 Riksdagen 1983184.17sami. Nr 45

NU 1983/84:45

finansiering från ca 50 till ca 40 %. Utskottet vill emellertid understryka
vikten av att den avsedda förändringen sker i sådan takt och med sådant mått
av hänsyn till de särskilda förutsättningarna inom olika branscher att
forskningen inom de kollektiva programmen inte äventyras. Det nu sagda
kan innebära att övergången till den nya finansieringsprincipen får ske
långsammare än vad regeringen har räknat med. Det kan också tänkas att
regeringen får anledning att återkomma till riksdagen med något modifierade
riktlinjer för kollektivforskningens finansiering. Om riksdagen godkänner
vad utskottet här har anfört synes syftet med motion 1983/84:2640 (fp) delvis
bli tillgodosett. Utskottet avstyrker emellertid motionärernas yrkande om en
finansieringsprincip som generellt ställer större anspråk på staten än den av
regeringen förordade.

Industriministern deklarerar i propositionen en positiv inställning till en av
STU föreslagen ny stödform, näringsbidrag till innovatörer. Stödet skulle ha
karaktären av ett ”idébidrag” till kreativa personer och innovativa grupper,
avsett att möjliggöra att stödmottagaren kan bearbeta sina idéer så långt att
de kan fortsätta i normal projektform. Det bör enligt propositionen
ankomma på regeringen att svara för den närmare utformningen av det nya
stödet enligt de riktlinjer som STU har angivit.

Förslaget om denna nya stödform kommenteras i motion 1983/84:2640
(fp). Motionärerna efterlyser besked bl. a. om hur stödet närmare skall
utformas och på vilka grunder en uppfinnare skall kunna få sådant stöd. De
föreslår att riksdagen skall uttala att kriterierna för detta stöd bör göras så
generella som möjligt - projekten bör inte pekas ut av STU.

Utskottet har svårt att se hur det skulle vara möjligt att ange så generella
kriterier att inte en närmare prövning av i ansökan skisserade projektidéer
och en jämförelse mellan olika sökandes uppslag skall bli nödvändig.
Motionsyrkandet avstyrks således.

De som kommer i fråga för den nu nämnda stödformen torde vara
etablerade innovatörer, säger centerpartiet i motion 1983/84:2615. Personer
med idéer bör emellertid kunna få stöd även om de inte tidigare har sysslat
med uppfinnarverksamhet. De möjligheter som finns att ge stöd till personer
utan erfarenhet som uppfinnare bör därför utnyttjas i så stor omfattning som
möjligt och gällande regler tillämpas generöst, menar motionärerna och
begär att riksdagen skall rikta ett uttalande av den innebörden till regeringen.

Utskottet uppfattar vad motionärerna anför som ett understrykande av
redan befintliga förutsättningar för STU att differentiera uppfinnarstödet
och utgår från att STU är berett att utnyttja dessa utan något påpekande från
riksdagens och regeringens sida. Följaktligen anser utskottet att motionsyrkandet
inte behöver föranleda någon särskild åtgärd utan bör avslås av
riksdagen.

Ett produktförnyelse- och konstruktionsforskningscentrum (PKC) håller
på att skapas i anslutning till institutionen för maskinkonstruktion vid Lunds
universitets tekniska fakultet. PKC betecknas som en forsknings-, undervis -

NU 1983/84:45

nings- och testanläggning för den svenska industrin och högskoleutbildningen
avseende nya hjälpmedel, metoder och teknik vid produktutveckling och
produktion. Avsikten är att PKC skall bedriva forskning inom detta område
samt genom tillämpning och utbildning överföra forskningsresultaten i
praktisk användning. Verksamheten bedrivs hittills huvudsakligen på ideell
basis; meningen är att den under en treårsperiod skall byggas upp med fyra å
fem huvudintressenter som garanterar dess finansiering. Diskussioner härom
pågår.

Ett yrkande i motion 1983/84:2120 (m) - som avser utveckling av
näringslivet i Malmöhus län - är att riksdagen skall uttala att PKC bör
prioriteras.

Utskottet har fått närmare information om PKC. Syftet med detta initiativ
är lovvärt, och en utbyggd verksamhet kan komma att vara av intresse långt
utanför den region som motionärerna i första hand vill främja. Något
uttalande av riksdagen om att PKC bör prioriteras finns det emellertid
uppenbarligen inte underlag för. Motionen avstyrks följaktligen i denna del.

Ett annat - längre kommet - skånskt projekt är forskningsbyn Ideon i
Lund, avsedd för högteknologiskt inriktade större och mindre företag som
kan dra nytta av att bedriva forskning och utveckling i nära anslutning till
universitetet. En särskild stiftelse står bakom projektet. Utskottet har besökt
Ideon och funnit verksamheten intressant och lovande.

Ett annat yrkande i den nyssnämnda motionen 1983/84:2120 (m) är att
riksdagen skall låta utreda förutsättningarna för särskild hyressättning för
småföretag vid forskningsbyn Ideon.

Hyrorna vid Ideon betecknas i stiftelsens informationsmaterial som
marknadsmässiga. Det ankommer givetvis på stiftelsen själv att utforma
hyresvillkoren utifrån de ekonomiska förutsättningar som föreligger. Att
riksdagen skulle föranstalta om en utredning härvidlag ter sig inte motiverat.
Motion 1983/84:2120 (m) avstyrks därför även i denna del.

Energiforskning

Inledning

Riksdagen har tre gånger, åren 1975, 1978 och 1981, fattat beslut om ett
Huvudprogram Energiforskning, var gång för en period av tre budgetår. Det
nuvarande huvudprogrammet löper sålunda till slutet av budgetåret 1983/84.
Inom dess ram finns, liksom i de tidigare huvudprogrammen, en detaljerad
struktur för den mångsidiga forskning som det är fråga om. Huvudprogrammet
är indelat i sex program, av vilka de fyra första i sin tur är uppdelade i
delprogram. Inom vissa delprogram kan man urskilja olika programelement.
Huvudprogrammet är ett instrument för fördelning av statens stöd till den
berörda forskningen och därmed för styrning av denna så att den effektivt
kan medverka till att skapa förutsättningar för de energipolitiska mål som

NU 1983/84:45

statsmakterna har fastställt. En rad olika organ - myndigheter, forskningsråd
och det statsägda Studsvik Energiteknik AB - är verksamma inom energiforskningsprogrammet,
i regel med programansvar för en del av detta.
Statligt finansierade forsknings- och utvecklingsinsatser förekommer dessutom
i betydande utsträckning utanför energiforskningsprogrammets ram,
t. ex. i statens vattenfallsverks och statens kämkraftinspektions regi.

I proposition 1983/84:107 lägger regeringen fram förslag till ett nytt treårigt
energiforskningsprogram, för budgetåren 1984/85-1986/87, med samma
grunddrag som de tidigare. Förslaget bygger på ett omfattande material. De
programansvariga organen har fått utarbeta planeringsunderlag, som har
remissbehandlats. Energiforskningsnämnden har på grundval av bl. a. detta
material uttalat sig om vissa långsiktiga och övergripande frågor och om
avvägningen av de samlade statliga insatserna under programperioden.
Sedan har en ny remissbehandling ägt rum.

Insatserna inom energiforskningsprogrammet bör, säger föredragande
statsrådet i propositionen (bil. 9 s. 36), även fortsättningsvis i huvudsak
koncentreras till sådana för vår energiförsörjning angelägna och fruktbara
utvecklingslinjer som kan ge betydelsefulla bidrag till vår energiförsörjning
redan på kort och medellång sikt. Samtidigt betonar föredraganden emellertid
att hon har lagt stor vikt vid den långsiktiga forskningen. En huvuddel av
resurserna anslås enligt förslaget till forskning och utvecklingsarbete om
utnyttjande av sådana energikällor som ersätter olja och oljeprodukter.
Programmets mångsidighet motiveras särskilt av att energisystemet måste
göras flexibelt och omställningsbart för att kärnkraftsawecklingen skall
underlättas och den långsiktiga energiförsörjningen klaras. Föredraganden
understryker också särskilt den betydelse som energiforskningsprogrammet
har när det gäller att öka industrins kompetens och konkurrensförmåga.

Liksom vid motsvarande tillfällen tidigare föreslås riksdagen besluta om en
ekonomisk ram för Huvudprogram Energiforskning avseende hela programperioden
och anvisa anslag för det budgetår som stundar närmast. I
propositionen presenteras också en uppdelning av det totala anslagsbeloppet
på de olika program som ingår i huvudprogrammet. De beräknade kostnaderna
för samtliga delprogram anges också. Liksom tidigare föreslås
regeringen få förfoga över en vid programperiodens början ofördelad
medelsreserv. En grundläggande fråga är på vilken total nivå statens insatser
i det nya energiforskningsprogrammet skall ligga. I planeringsunderlagen
ingår enligt regeringens direktiv fyra kostnadsalternativ - från en snabb
avveckling av det statliga stödet till en forcering av insatserna. Det
totalbelopp som regeringen föreslår uppgår till 1 191,5 milj. kr., att jämföra
med ett belopp av 1 400 milj. kr. för det nuvarande huvudprogrammet enligt
1981 års beslut. Centerpartiet har i sin partimotion 1983/84:2615 föreslagit ett
avsevärt högre belopp, 1 600 milj. kr.

Riksdagen föreslås vidare ta ställning till de huvudsakliga riktlinjerna för

NU 1983/84:45

verksamheten inom huvudprogrammet. Inom energiforskningsprogrammets
ram bör, sägs det i propositionen, under löpande treårsprogram finnas ett
utrymme för en successiv omprövning och precisering av programmet i dess
olika delar. Sedan riksdagen har tagit ställning beträffande medelsramen
förutsätts det ankomma på regeringen att besluta om den närmare fördelningen
av medel mellan olika program och delar därav liksom om den
närmare programindelningen. De medelsbehov som anges för program och
vissa delprogram får enligt föredragande statsrådet ses som preliminära
beräkningar. Det förutses att justeringar och omfördelningar kan komma att
aktualiseras mot bakgrund av erfarenheter och underlag som successivt
kommer fram under programperioden.

För riksdagens behandling föreligger utom regeringens förslag också ett
antal motioner som till en del rör övergripande frågor om inriktning och
resursnivå, till en del detaljfrågor. De senare kan emellertid ha stor
principiell betydelse, såsom när det gäller om ett visst ämnesområde skall
ingå i energiforskningsprogrammet eller icke. Jämte de motionsyrkanden om
energiforskning som har föranletts av propositionen tar utskottet i detta
sammanhang också upp ett antal yrkanden från allmänna motionstiden med
mer eller mindre stark anknytning till vad som behandlas i propositionen.

En första punkt i utskottets framställning liksom i propositionen gäller en
organisatorisk fråga, om energiforskningsnämndens fortbestånd. Därefter
kommer utskottet in på förslagen rörande inriktning av och resurser för
energiforskningen. Först behandlas då övergripande frågor och därefter
frågor som rör särskilda program eller delprogram. Den del av utrikesdepartementets
bilaga till proposition 1983/84:107 som avser samarbete med EG
på fusionsforskningens område tas upp i detta sammanhang och likaså ett
avsnitt i budgetpropositionen som avser verksamheten vid Ranstad Skiffer
AB.

Energiforskningsnämnden

Energiforskningsnämnden, som inrättades år 1982, har inom Huvudprogram
Energiforskning programansvar för dels två delprogram - Teknikbevakning
och Fusionsenergi - inom programmet Energitillförsel, dels programmet
Allmänna energisystemstudier. Dess ansvar för fusionsforskningsprogrammet
föreslås nu bli överfört till naturvetenskapliga forskningsrådet.
Till denna fråga återkommer utskottet i det följande. Enligt propositionen är
huvudparten av energiforskningsnämndens övriga verksamhetsgrenar av
den arten att de bör närmare anknytas till de centrala energipolitiska
uppgifter som numera ligger på statens energiverk. Det är, säger föredraganden,
väsentligt att stärka de mer långsiktiga funktionerna inom energiverket
liksom verkets övergripande och samordnande myndighetsroll. Mot den
bakgrunden föreslår regeringen att energiforskningsnämnden den 1 juli 1984
förs samman med energiverket och sålunda upphör som särskild myndighet.

NU 1983/84:45

Regeringen meddelar att dess avsikt är att resurser skall samlas till en
forskningsenhet inom verkets avdelning för frågor om bl. a. energianvändning,
analyser och prognoser.

Förslaget rörande energiforskningsnämnden möter kritik från alla fyra
oppositionspartierna. Nämnden bör kvarstå som självständig myndighet,
hävdar centerpartiet i motion 1983/84:2615. Det föreslagna samgåendet
medför, sägs det i denna motion, uppenbar risk för att den långsiktiga
energiforskningen får vika för kortsiktiga insatser inom energiverkets mera
centrala verksamhetsområden. Frågan om förändrad ansvarsfördelning
mellan myndigheter för skilda programområden bör, menar motionärerna,
inte tas upp nu utan behandlas i samband med nästkommande beslut om
riktlinjer för energipolitiken. Särskilt betonar motionärerna att statens råd
för byggnadsforskning bör få behålla sitt nuvarande programansvar i fråga
om energianvändning i bebyggelse oinskränkt. Vänsterpartiet kommunisterna
anför likaledes - i motion 1983/84:2628 - att samgåendet mellan
energiforskningsnämnden och energiverket inte bör komma till stånd.

Moderata samlingspartiet, som - i motion 1983/84:2639 - förespråkar en
översyn av energiforskningens organisation (se s. 24f.), menar att nämnden
bör vara kvar som särskild myndighet i avvaktan på denna översyn och att
den bör få i uppdrag att förbereda omorganisationen. Ett yrkande i denna
motion är att regeringen skall anmodas att i god tid före den treåriga
programperiodens utgång presentera ett förslag till hur energiforskningen
skall infogas i den övriga forskningsorganisationen. Folkpartiet riktar i
motion 1983/84:2596 kritik mot regeringen för att den så snabbt föreslår en ny
organisation. På sikt kan det dock, anförs det i motionen, vara motiverat att
energiforskningen organisatoriskt integreras med övrig forskningsverksamhet.
Den ordning som regeringen föreslår sägs dock medföra uppenbara
risker för att det långsiktiga perspektivet kommer i skymundan. Med
utgångspunkt i vad statens energiverk har föreslagit skisserar motionärerna
en ändrad ansvarsfördelning inom energiforskningen. Anslag bl. a. till
grundläggande forskning skulle överföras till naturvetenskapliga forskningsrådets
och STU:s ordinarie anslag. Den vetenskapligt motiverade delen av
programmet Allmänna energisystemstudier skulle tas om hand av humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet - eller enligt motionärerna hellre
av forskningsrådsnämnden. Statens energiverk skulle få ett stort ansvar för
forskningen och för den skull förses med ett vetenskapligt råd.

Utskottet finner det angeläget med en fristående utvärdering av det
statliga stödet till forskning och utveckling på energiområdet. Så länge som
energiforskningen i betydande omfattning finansieras i särskild ordning och
har nuvarande uppläggning - allt enligt principen för sektorsforskning - bör
enligt utskottets mening energiforskningsnämnden kvarstå som en självständig
organisation med bibehållande av nuvarande arbetsuppgifter, inkl.
ansvar för fusionsenergiprogrammet. I ett längre perspektiv kan det vara
lämpligt att energiforskningen samordnas med övrig forskning.

NU 1983/84:45

Regeringen bör således, anser utskottet, under den kommande treåriga
programperioden låta utreda energiforskningens framtida inriktning, omfattning
och inplacering i det totala statliga forskningsprogrammet. I
samband därmed kan det vara motiverat att energiforskningsnämndens
organisation och ställning åter prövas. Utskottet föreslår att riksdagen i ett
uttalande till regeringen ansluter sig till vad utskottet nu har anfört. De fyra
nämnda motionerna blir därmed i allt väsentligt tillgodosedda i här berörda
delar.

Energiforskningsprogrammet i stort

Några huvuddrag i förslaget till energiforskningsprogram har angivits i
inledningsavsnittet. Förslaget innebär, som där har framgått, en viss
minskning av statens stöd till energiforskning. Totalt sett är det emellertid,
säger föredragande statsrådet, inte fråga om en längre ambitionsnivå än
tidigare. Den minskning av resurserna som avses ske inom ramen för
energiforskningsprogrammet skall nämligen dels ses mot bakgrund av de
insatser som totalt sett görs inom energisektorn, dels betraktas utifrån
behovet att skapa utrymme för mera långsiktiga satsningar inom den
grundläggande forskningen utanför Huvudprogram Energiforskning.

Centerpartiet menar tvärtom i motion 1983/84:2615 att regeringens förslag
innebär en avsevärd oacceptabel sänkning av ambitionsnivån för energiforskningen.
Övergången till ett energisystem baserat på nya energislag och
på effektivare energianvändning kräver fortsatta kraftfulla satsningar, sägs
det här vidare. Motionärerna betecknar det också som nonchalant av
regeringen att inte redovisa hur stora energiforskningsfondens intäkter
beräknas bli. Det finns, hävdar de, ekonomiskt utrymme för en bibehållen
ambitionsnivå.

Regeringens förslag till medelsram för den treåriga programperioden är,
som förut nämnts, 1 191,5 milj. kr. och centerpartiets 1 600 milj. kr. I
propositionen anges också en fördelning av medelsramen på de olika
programmen samt en reserv för senare fördelning. Programmen är fem,
sedan det tidigare programmet Allmänna energisystemstudier förts in under
programmet Energirelaterad grundforskning. Centerpartiet presenterar en
motsvarande fördelning av sin större medelsram. I anslutning därtill görs en
del uttalanden om forskningens inriktning. Utskottet berör den delvis i
samband med de skilda programmen.

En sammanställning av de båda förslagen visar följande:

NU 1983/84:45

Huvudprogram Energiforskning
	1	2	2-1
	Rege-	Center-
	ringens	partiets
	förslag	förslag
1. Energianvändning i indust-
riella processer m. m.	228,0	250,0	32
2. Energianvändning för trans-
porter och samfärdsel	96,0	150,0	54
3. Energianvändning i bebyggelse	118,5	350,0	221,5
4. Energitillförsel	568,5	600,0	31,5
5. Övrig långsiktig forskning
och grundforskning	117,5	150,0	32,5
Reserv för senare fördelning	63,0	100,0	37
Summa för huvudprogrammet	1 191,5	1 600,0	408,5

Förutom beslut om medelsramen och om anslag inom denna för det
närmaste budgetåret - 421,5 milj. kr. - önskar regeringen få bemyndigande
att göra ekonomiska åtaganden för forskning och utveckling på energiområdet
intill ett belopp av 35 milj. kr. för vartdera av budgetåren 1987/88 och
1988/89. Centerpartiet vill ha dessa bemyndiganden utökade i samma mån
som medelsramen, dvs. till - efter en obetydlig avrundning - nivån 47 milj.
kr.

Även vänsterpartiet kommunisterna vill utöka medelsramen för energiforskningsprogrammet
och då till ett något högre belopp än centerpartiet,
eller 1 646 milj. kr. Härav skulle 550 milj. kr. anslås för det första året.
Regeringens förslag når inte ens upp till den av energiforskningsnämnden
uppsatta miniminivån, sägs det i motionen, och redan denna skulle enligt
nämnden innebära ”en medvetet kraftigt sänkt ambitionsnivå på många
områden”. På den föreslagna högre nivån ansluter sig vänsterpartiet
kommunisterna i stort sett till nämndens fördelning och prioriteringar. Ett
yrkande i motionen är att riksdagen hos regeringen skall hemställa om förslag
till huvudprogram Energiforskning i enlighet med vad som anförs i motionen.
Utskottet tar emellertid inte upp yrkandet i den formen utan behandlar i
det följande motionärernas punktvis sammanfattade ändringsförslag i anslutning
till de program som de hänför sig till.

Folkpartiet åberopar - i motion 1983/84:2596 - den av energiforskningsnämnden
förordade miniminivån, vars totalbelopp är 1 270 milj. kr., som
normgivande för medelsramen. Motionen innehåller dock icke några
yrkanden om viss angiven höjning av regeringens belopp. Några förslag i
motionen till ändringar beträffande särskilda program tar utskottet upp i
samband med dessa. I övrigt torde man i motionen få anses godta den
ekonomiska ram som regeringen har föreslagit.

Moderata samlingspartiet begär i motion 1983/84:2639 att regeringen skall
anmodas komma med ett nytt förslag till fördelning av medel mellan de olika
forskningsprogrammen. Kärnpunkten i motionärernas resonemang är att
energiforskningen bör infogas i den övriga forskningsorganisationen och att

NU 1983/84:45

prioriteringar mellan projekt bör gälla hela forskningsområdet. Vidare
borde industriella och andra intressen successivt få överta ett ökat ansvar för
den fortsatta utvecklingen på området. Enligt motionen bör en tredjedel av
föreslagna anslag till skilda delprogram överlämnas till det tekniska forskningsråd
som moderata samlingspartiet önskar få till stånd (se s. lif.) för att
fördelas av detta. Överföringen skulle dock ske successivt, med resp. 20 %,
30 % och 50 % av de berörda medlen under de tre år som det är fråga om.
Såvitt gäller önskemålet om en översyn av relationerna mellan sektorforskningen
på energiområdet och annan energiforskning, särskilt vid universitet
och högskolor, blir motionen delvis tillgodosedd om riksdagen ansluter sig
till vad utskottet har föreslagit i samband med sitt ställningstagande
beträffande energiforskningsnämnden.

Utskottet finner regeringens förslag till medelsram för energiforskningsprogrammet
väl avvägt. Förslaget bör, såsom framhålls i propositionen, ses i
ett större forskningspolitiskt sammanhang och inte relateras enbart till den
ekonomiska ram som gäller för den nu löpande programperioden. Motionerna
1983/84:2615 (c) och 1983/84:2628 (vpk) avstyrks följaktligen såvitt de
avser en vidgning av medelsramen. I avvaktan på resultatet av den översyn av
energiforskningen som utskottet har uttalat sig för bör inte sådana principiella
förändringar som den i motion 1983/84:2639 (m) föreslagna överföringen
av medel till den fasta grundforskningsorganisationen genomföras; även
denna motion avstyrks följaktligen i här aktuell del.

Med anledning av det uttalande som centerpartiet i motion 1983/84:2615
gör om energiforskningsfonden vill utskottet erinra om att hithörande frågor
efter det att motionen väcktes har behandlats i utskottets betänkande NU
1983/84:30 (s. 42 f.) Av en sammanställning i betänkandet framgår att med
nu gällande avgifter förs till energiforskningsfonden 33 kr. per kubikmeter
olja, 3 öre per liter bensin, 10 kr. per ton kol och 0,2 öre per kWh elkraft som
produceras i kärnkraftverk. I sammanhanget nämns att riksdagen efter
förslag av regeringen har beslutat om en ordning för redovisningen som är
avsedd att förbättra överblicken över finansieringssystemet. I anslutning till
ett yrkande i den även nu aktuella motionen 1983/84:911 (c) om noggrann
redovisning av de ekonomiska förhållandena för de fonder som finansieras
med avgifter på olja, kol, kärnkraft och bensin - ett yrkande som formellt sett
avstyrktes - uttalade utskottet:

Utskottet kan med hänvisning till den här lämnade redogörelsen konstatera
att regeringen i olika sammanhang har vidtagit åtgärder i syfte att förbättra
överblicken över de nu aktuella finansieringsformerna inom energiområdet.
Som utskottet påpekade i slutet av förra året är det förenat med betydande
svårigheter att i förväg utföra exakta beräkningar av såväl inkomster som
utgifter för ifrågavarande avgifter och stöd, eftersom beräkningarna nödvändigtvis
måste bygga på en rad antaganden. Inte desto mindre har det visat sig
att sådana uppgifter har ett klart intresse liksom uppgifter om de i efterhand
konstaterade inkomsterna och utgifterna. Utskottet förutsätter därför att
regeringen i lämpligt sammanhang ger en samlad redovisning av de här
nämnda förhållandena.

NU 1983/84:45

Vissa frågor rörande energiforskningsprogrammets inriktning behandlas i
det följande i samband med olika program och delprogram. I den mån inte
annat framgår av den framställningen tillstyrker utskottet regeringens förslag
till huvudsakliga riktlinjer för verksamheten inom Huvudprogram Energiforskning.

Energianvändning för transporter och samfärdsel

I propositionen redogörs närmare för två delprogram, Åtgärder i transportsystemet
och Energianvändning i fordon, som ingår och är avsedda att
fortsättningsvis ingå i programmet Energianvändning för transporter och
samfärdsel. Målet för det förra anges vara att bidra till att minska
oljeberoendet inom transportsektorn, att vinna ökad kunskap om hur
transportsystemens utformning påverkar drivmedelsförbrukningen och sårbarheten
vid störningar i drivmedelstillförseln samt att studera möjliga
förändringar i transportsystemet. I fråga om det senare delprogrammet
betonas framför allt åtgärder för att påskynda utvecklingen av motorer som
kan drivas med alkoholer. Medelsramen för programmet har för treårsperioden
beräknats till 96 milj. kr., varav den övervägande delen, ca 85 milj. kr.,
avses gå till delprogrammet Energianvändning i fordon. Statens järnvägar
(SJ) har i sitt remissyttrande över planeringsunderlaget påpekat att t. o. m. år
1982 bara 0,8 % av transportforskningsdelegationens insatser inom delprogrammet
Åtgärder i transportsystemet har rört spårbundna transporter och
att detta ämnesområde helt har utelämnats i en översikt över kommande
insatser. Till detta påpekande anknyter ett yrkande i motion 1983/84:2628
(vpk). En större satsning på spårbunden trafik bör göras inom det nämnda
delprogrammet, menar motionärerna.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är betydelsefullt med
forskning och utvecklingsarbete med sikte på att förbättra förutsättningarna
för spårbunden trafik. Till den del det är fråga om järnvägsnätet kan SJ som
det dominerande företaget beräknas göra vissa insatser. Utskottet vill
understryka att medel inom delprogrammet Åtgärder i transportsystemet
givetvis står till förfogande för konkurrenskraftiga projekt även på den
spårbundna trafikens område. Det bör kunna förutsättas att den programansvariga
instansen utan något särskilt uttalande från riksdagens sida beaktar
intresset av att spårbunden trafik främjas. Med hänvisning till det sagda
avstyrker utskottet motionsyrkandet.

I detta sammanhang behandlar utskottet också motion 1983/84:1889 (c)
från allmänna motionstiden. I den påyrkas ett uttalande av riksdagen om
behovet av stimulansåtgärder för fortsatt forskning m. m. om gengasdrift.
Det behövs ytterligare statliga medel, anför motionärerna, för dels utveckling
av gengasteknik och upprätthållande av aktiv kompetens i landet, dels
anpassning av tekniken till utnyttjande av jordbruksavfall, dels stöd till
exportinriktad verksamhet. Finansiering av utvecklingsarbetet kan enligt

NU 1983/84:45

motionärerna ske genom att överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF) och
SIDA får särskilda medel till sitt förfogande. Exportstöd kan ges i form av
förmånliga krediter och särskilda medel till SIDA. Viss användning av
gengas i fordon skulle kunna stimuleras genom dispens från kilometerskatt.

När utskottet förra året behandlade en motion av liknande innebörd (NU
1982/83:33 s. 66) erinrade utskottet om visst forskningsarbete som pågick om
gengasframställning och gengasanvändning bl. a. inom ramen för en av ÖEF
upprättad beredskapsplan. Några ytterligare stimulansåtgärder utöver vad i
budgetpropositionen hade föreslagits till den av ÖEF bedriva verksamheten
på området ville utskottet då inte uttala sig för. Riksdagen följde utskottet.

Utskottet vill nu först erinra om att regeringen i proposition 1983/84:110
om vissa oljefrågor för nästa budgetår har beräknat (s. 94) 300 000 kr. för att
bibehålla gengasberedskapen. Detta förslag har utskottet tillstyrkt (NU
1983/84:43 s. ). Medlen ger ÖEF möjlighet att fortsätta sitt arbete med
gengasfrågor. Härutöver anser utskottet att flera synpunkter som förs fram i
motionen är väl värda att beaktas. Utskottet räknar med att regeringen noga
följer utvecklingen på detta område. Om så bedöms erforderligt torde inom
ramen för tillgängliga resurser ytterligare medel kunna avsättas för utvecklingen
av gengastekniken. Något särskilt uttalande av riksdagen i detta ämne
anser utskottet emellertid mot bakgrund av vad här har anförts inte vara
erforderligt.

Energianvändning för bebyggelse

Beträffande programmet Energianvändning i bebyggelse uttalas i centerpartiets
partimotion 1983/84:2615 att verksamheten måste inriktas främst på
utveckling av en byggteknik där värmeförsörjningskällan kommer till stånd
genom själva byggandet. Solfångaren måste vara en integrerad del av
byggnaden, säger motionärerna.

Särskilda yrkanden om utnyttjandet av solenergi finns i tre motioner från
allmänna motionstiden. Centerpartiet begär i motion 1983/84:911 att riksdagen
skall uttala sig för att det energipolitiska stödet ges en sådan inriktning att
användningen av solenergi främjas. Solenergi är, framhåller motionärerna, i
första hand intressant som basenergi. En djärv framtidssatsning på solenergi
skulle kunna ge Sverige ett försprång i kunskap och produktionsteknik. I
motion 1983/84:1311 (c) presenteras relativt ingående några solenergiprojekt
på olika håll i landet. Bland motionärernas slutsatser är att solenergitekniken
utvecklas snabbt och inom några år kan vara konkurrenskraftig i olika
tillämpningar och att den passar bra ihop med lågtemperatursystem och
värmepumpsteknik. Solenergin bör få högsta prioritet i utvecklingen av
framtidens energysystem, säger motionärerna till sist. De vill att riksdagen
skall göra ett uttalande till regeringen om att energipolitiken bör ges en sådan
inriktning att möjligheten att utnyttja solenergi tillvaratas till fullo. Vänsterpartiet
kommunisterna beklagar i motion 1983/84:1367 att solenergin har

NU 1983/84:45

kommit i skymundan vid satsningen på kol och kärnkraft. En förnyad
uppföljning och nysatsning på solenergiområdet begärs i motionen.

Motionsyrkandena gäller inte enbart forskning och utveckling utan väl så
mycket tillämpning av redan etablerad teknik. Det bör påpekas att stöd till
teknik som grundas på solenergi lämnas genom oljeersättningsfonden.
Mindre solvärmeanläggningar kan få bidrag med högst 50 % inom ramen för
investeringsprogrammet på energiområdet för år 1984. Om delprogrammet
Solvärmeteknik inom programmet Energianvändning för bebyggelse uttalar
föredragande statsrådet att hon anser att insatser för utveckling av solvärmeteknik
är angelägna som ett led i utvecklingen mot ett energisystem som så
långt möjligt är grundat på förnybara och inhemska energikällor. Hon
rekommenderar dock återhållsamhet vad beträffar projekt av typen systeminriktat
utvecklingsarbete med hänvisning till att sådana satsningar inte torde
följas av något nämnvärt industriellt utvecklingsarbete. Insatser på solvärmeteknikens
område som syftar till utveckling av komponenter och system i
fjärrvärmeproduktion och stora system skall i fortsättningen hänföras till
programmet Energitillförsel.

Av det sagda framgår att solvärmetekniken är föremål för betydande
intresse både inom energiforskningsprogrammet och på tillämpningsstadiet.
Exemplen i motion 1983/84:1311 (c) ger också belägg för detta. Särskilt
angeläget är givetvis att man inom industrin och på avnämarhåll får upp
ögonen för solvärmeteknikens möjligheter. Utskottet kan inte finna att den
fortsatta utvecklingen på området skulle i nämnvärd grad främjas genom
sådana allmänna uttalanden om solenergi som förespråkas i de tre motionerna.
Med hänvisning till de positiva uttalandena i ämnet i den senare
avlämnade propositionen avstyrker utskottet motionsyrkandena rörande
solenergi.

Statens råd för byggnadsforskning har föreslagit att i delprogrammet
Värmedistribution inom det nu berörda programmet skulle ingå ett programelement
Naturgas för byggnadsuppvärmning. Energiforskningsnämnden har
ställt sig tveksam till detta förslag. Föredraganden uttalar att hon inte har
ansett några särskilda insatser på naturgas för byggnadsuppvärmning erforderliga
inom forskningsprogrammet under den nu förestående treårsperioden
bl. a. därför att STU i sitt planeringsunderlag har anfört att de medel som
där upptagits för delområdena värmeöverföring och förbränning har bedömts
räcka till även för naturgasprojekt.

Vänsterpartiet kommunisterna erinrar i motion 1983/84:2628 om att
partiet i andra energisammanhang har pläderat för en kraftigare satsning på
naturgas i det svenska energisystemet. I linje med detta begärs i motionen att
ett sådant programelement som byggforskningsrådet hade föreslagit skall
fogas till delprogrammet Värmedistribution.

Utskottet ansluter sig till regeringens bedömning att ett särskilt programelement
avseende naturgas inte behövs i detta sammanhang. Av föredragandens
nyss refererade uttalande framgår att avsaknaden av ett sådant

NU 1983/84:45

programelement inte har ansetts innebära att naturgasprojekt inte skulle
kunna få stöd från det berörda programmet. Motionsyrkandet avstyrks med
vad nu sagts.

Fjärrvärme och kraftvärme avses däremot bli ett särskilt programelement
inom delprogrammet Värmedistribution. I redogörelsen i propositionen kan
man bl. a. inhämta att bostadsstyreisen har framhållit att frågan om
avvägning mellan storskalig fjärrvärme och lokala energikällor bör ägnas
ökad uppmärksamhet och att därvid även förlusterna i distributionsnäten bör
beaktas. I målet för delprogrammet ingår enligt föredragande statsrådets
beskrivning bl. a. utveckling av tekniker och system för införande av lokala
energikällor i anslutning till gruppcentraler.

I den tidigare berörda motionen 1983/84:1367 (vpk) - från allmänna
motionstiden - föreslås att riksdagen skall göra ett uttalande till regeringen
om att utbyggnaden av fjärrvärme i stora system i vissa fall är olämplig och att
därför småskaliga värmesystem med lägre temperaturer också behöver
byggas ut.

Såsom bestyrks av vad som här har refererats ur propositionen överensstämmer
de synpunkter på småskaliga värmesystem som motionärerna för
fram väl med de av regeringen föreslagna riktlinjerna för energiforskningsprogrammet.
Utskottet finner inte skäl för något särskilt uttalande av
riksdagen på denna punkt.

Energitillförsel

Inom programmet Energitillförsel omfattar delprogrammet Energiodling
forskning och utveckling avseende produktion på främst medellång och lång
sikt av inhemskt odlade energiråvaror, såsom energiskog, energigrödor, vass
och alger. Delprogrammet är uppdelat på två huvuddelar, Energiskogsbruk
och Energigrödebruk. Propositionen innehåller en översikt över de yttranden
som en rad remissinstanser har avgett om energiodling.

Föredragande statsrådet uttalar att hon i likhet med remissinstanserna
anser att situationen är oklar vad beträffar möjligheterna att inom de
närmaste årtiondena utnyttja energiskog och energigrödor som energiråvara.
En planerad utvärdering av statens insatser i vad avser energiskog anses
böra avvaktas innan statsmakterna tar ställning till frågan om de fortsatta
satsningarna på området. Det betecknas dock som sannolikt att energiodling
kan få relativt stor betydelse i det svenska energisystemet på lång sikt. Målet
för delområdet Energiskogsbruk skall enligt regeringens förslag vara att
klargöra förutsättningarna för en eventuell introduktion av energiskogen
som energiråvara. Nuvarande nivå inom området skall då i huvudsak
upprätthållas. En viss teknikutveckling bedöms vara erforderlig vid sidan av
kunskapsutveckling på nuvarande nivå. Försöksverksamheten föreslås fortsätta
med ungefär nuvarande omfattning, varvid inga nya större försök skall
inledas. Verksamheten inom delområdet Energigrödor skall inriktas på att

NU 1983/84:45

möjliggöra en första utvärdering vid programperiodens slut av energigrödornas
potential och ekonomi.

Folkpartiet uttalar i motion 1983/84:2596 att det är angeläget med ett
omfattande beslutsunderlag beträffande energiskog. Insatser borde därför
göras på vad energiforskningsnämnden betecknar som maximinivå, innebärande
ett avsevärt högre belopp - enligt en tabell i propositionen (s. 141) 110
milj. kr. i stället för 65 milj. kr. på den miniminivå som totalt ungefär
motsvarar regeringens förslag. Enligt vänsterpartiet kommunisternas motion
1983/84:2628 bör delprogrammet Energiodling inriktas på att de energikällor
som denna odling ger upphov till skall komma till praktisk användning i
större skala under treårsperioden.

Utskottet ansluter sig till regeringens bedömning när det gäller det nu
berörda delprogrammet. Motion 1983/84:2596 (fp) avstyrks följaktligen i nu
berörd del.

Motion 1983/84:2628 (vpk) synes också böra lämnas utan åtgärd när det
gäller energiodling. Vägen från forskning till praktisk tillämpning i större
skala torde knappast kunna göras så kort som motionärerna tycks anse
möjligt.

Motion 1983/84:1872 (c) gäller åtgärder för utnyttjande av biomassa. Vad
motionärerna begär är sammanfattningsvis att staten skall främja framtagningen
av ny inhemsk bioråvara och anläggningar för detta ändamål, bl. a.
avsedda för användning av hybrid DN A-teknik, att staten skall främja
utbildningen på området vid universitet och högskolor och att den skall
stödja forskningen inom hithörande områden.

Frågorna om resurser för universitet och högskolor hör hemma i annat
sammanhang. Utskottet lämnar dem nu därhän med påpekande av att stöd
till särskilda projekt på biomassaområdet vid universitet och högskolor
givetvis kan vara kvalificerade för stöd från energiforskningsprogrammet.

Vad gäller statens satsningar i allmänhet på detta område hänvisar
utskottet till den utförliga beskrivning av delprogrammet Bränsleförädling
som lämnas i propositionen. Nämnden för energiproduktionsforskning -numera avvecklad - har tidigare för den nu aktuella treårsperioden ställt upp
som mål bl. a. att teknik för syntesgasframställning ur bl. a. biomassa skall
utvecklas så att beslut om en demonstrationsanläggning kan fattas under år
1985, att teknik för bränngasframställning av bl. a. biomassa skall utvecklas
och provas i pilotskala under år 1986 och att teknik för direktförvätskning av
bl. a. biomassa skall studeras med sikte på att underlag för beslut om en
pilotanläggning skall finnas år 1986 eller år 1987.1 propositionen förordas för
den nya treårsperioden en starkare prioritering av forskning om förgasning
än av forskning om förvätskning.

Av propositionen framgår att utnyttjandet av biomassa är föremål för stort
intresse hos berörda organ. Utskottet finner inte skäl för riksdagen att göra
något särskilt uttalande i saken på grundval av motion 1983/84:1872 (c).

NU 1983/84:45

Nära besläktad med den just nämnda motionen är motion 1983/84:1356
(c). Däri framförs önskemål om att riksdagen skall göra ett uttalande om
etanol som produceras av inhemska jordbruksråvaror. Det skulle gå ut på att
sådan etanol skall användas som drivmedel och oktanhöjande tillsats. I
uttalandet skulle också särskilt betonas vikten av att vi om möjligt övergår till
att använda blyfri bensin år 1986. Motionären nämner en rad motiv för sina
förslag. Bl. a. skulle produktion och användning av etanol i enlighet med
motionärernas förslag underlätta övergången till blyfri bensin. Det skulle ge
ökad sysselsättning och förbättrad bytesbalans.

Det framgår av propositionen (bil. 9 s. 68) att regeringen finner det
angeläget att pågående samarbete när det gäller insatser för etanolproduktion
fortsätter mellan berörda forskningsorgan och företag.

Nyligen har utskottet behandlat (NU 1983/84:43 s. 22) ett motionsyrkande
som också syftade till åtgärder för att främja att etanol skulle produceras på
basis av inhemska råvaror och att sådan etanol skulle användas som
drivmedel. Utskottet anslöt sig enhälligt till vad försvarsutskottet hade anfört
i yttrande (FöU 1983/84:2 y) till näringsutskottet. Näringsutskottet räknade
med att regeringen skulle följa utvecklingen på området.

Utskottet hänvisar till vad som anförs i detta ämne i betänkandet NU
1983/84:43. Där framgår bl. a. att det av försörjningsberedskapsskäl kan vara
väl motiverat med en utveckling av drivmedel baserade på inhemska råvaror.

Frågor om användning av blyfri bensin och behov av styrmedel för att få till
stånd en övergång till sådant drivmedel övervägs enligt vad utskottet erfarit
ur ett vidare perspektiv i samband med beredningen av bilavgaskommitténs
betänkande (SOU 1983:27) Bilar och renare luft.

Något uttalande av riksdagen i denna sak vill utskottet inte förorda.
Motionsyrkandet avstyrks följaktligen.

Av vad som redan sagts torde framgå att forskningen om alternativa
drivmedel är skild från det tidigare nämnda delprogrammet Energianvändning
i fordon - inom programmet Energianvändning för transporter och
samfärdsel - och hänförligt till programmet Energitillförsel, närmare bestämt
delprogrammet Bränsleförädling. De tidigare behandlade motionerna
om biomassautnyttjande i allmänhet och etanolproduktion i synnerhet
emanerar från allmänna motionstiden och har således ingen direkt koppling
till vad som föreslås i propositionen. Detta har däremot en annan motion som
delvis rör alternativa drivmedel. Det är folkpartiets partimotion 1983/
84:2596, där det på denna punkt föreslås att forskningsinsatserna rörande
förgasning av biobränslen och skiffer skall ges mindre omfattning resp.
avvecklas.

Motiveringen för denna ståndpunkt är till en början att en demonstrationsanläggning
för förgasning skulle kräva en investering på 200-300 milj. kr. och
därmed bli för dyrbar. När det gäller det mera långtgående yrkandet om
slopande av försök med förgasning av skiffer anförs att framställning av
metanol från kerogen - som finns i de svenska alunskiffrarna - blir dyrare än

NU 1983/84:45

vissa andra tänkbara former för metanolproduktion, att miljökonsekvenserna
av brytning av alunskiffrarna är omfattande och att tillgångarna av
alunskiffer är så begränsade att de endast till en del skulle kunna fylla ett
eventuellt uppkommande behov av metanol på den svenska marknaden.

Till detta ämnesområde återkommer utskottet i det avslutande avsnittet i
detta betänkande, om Ranstadsverket.

Utskottet anser att regeringen och berörda fackorgan bör ha betydande
frihet att utveckla delprogrammet Bränsleförädling inom de ramar - i
finansiellt och sakligt hänseende - som anges i propositionen. Utskottet
avstyrker därför det nu berörda yttrandet i motion 1983/84:2596 (fp) och
ansluter sig i det väsentliga till regeringens förslag på denna punkt.

I detta sammanhang hör också motion 1983/84:2480 (c) hemma. Där
föreslås riksdagen uttala sig för att den s. k. vyrmetanmetoden för utvinning
av metan ur torvmossar skall främjas.

Ett liknande förslag avstyrktes av utskottet förra året (NU 1982/83:33
s. 64) med hänvisning till att det pågick statligt stödd försöksverksamhet med
att utveckla den nämnda metoden. Centerpartiets företrädare i utskottet
reserverade sig. Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets förslag.

Utskottet kommer till samma slutsats nu som förra året. Något initiativ av
riksdagen i detta ämne anser utskottet inte vara motiverat. Det bör dock
erinras om att statens energiverk genom stöd till åtgärder för att ersätta olja
har möjlighet att främja utvecklingen av den i motionen nämnda metoden att
utvinna energi ur torvmossar. Med vad utskottet här har anfört avstyrks
motionen.

Till programmet Energitillförsel hör också delprogrammet Vindenergi.
Av de motioner som har väckts med anledning av propositionen berör en
detta tema, nämligen motion 1983/84:2628 (vpk). I likhet med vad motionärerna
har sagt om delprogrammet Energiodling uttalar de beträffande det nu
aktuella delprogrammet att det bör inriktas på att vindkraft skall komma till
praktisk användning i större skala under treårsperioden. Med hänsyn till
tidsperspektivet torde yrkandet mindre gälla forskning och utveckling än
tillämpning av redan utexperimenterad teknik. Utskottet behandlar det
tillsammans med tre motionsyrkanden från allmänna motionstiden som
gäller frågor om vindkraft.

Det begärs i motion 1983/84:911 (c) att riksdagen som sin mening skall ge
regeringen till känna vad som i motionen anförs om vindkraftsprogrammet. I
motionen anförs bl. a. att ett nytt steg i vindkraftsprogrammet borde
förberedas. Man borde planera för byggande av en demonstrationsgrupp av
stora vindkraftverk som förberedelse för serieproduktion.

Samma motion innehåller önskemål om ett beslut av riksdagen om att stöd
till investeringar i små vindkraftverk skall utgå enligt samma grunder som
gäller för små vattenkraftverk. Ett yrkande av denna innebörd finns också i
motion 1983/84:1369 (c).

Inom det nuvarande energiforskningsprogrammet är ett mål att till år 1985

NU 1983/84:45

skall tas fram erforderligt underlag för vidare bedömningar rörande vindkraften.
Statens energiverk genomför en utvärdering som beräknas komma
att avrapporteras hösten 1984. Vidare kommer 1981 års energikommitté (I
1981:08), som avslutar sitt arbete under år 1984, att redovisa sin bedömning
av vindkraftens möjliga bidrag i det svenska energisystemet.

I propositionen (bil. 9 s. 71) anför föredragande statsrådet sammanfattningsvis
att det är för tidigt att nu ta ställning till hur stor del av
energiforskningsprogrammet som bör ägnas åt vindenergin. Innan slutlig
ställning tas till omfattningen av delprogrammet bör dels den kommande
utvärderingen av delprogrammen avvaktas, dels överläggningar tas upp med
kraftföretagen och den utrustningstillverkande industrin samt berörda
myndigheter om den fortsatta verksamheten på vindenergiområdet.

Enligt utskottets mening är tiden ännu inte mogen för ett ställningstagande
av riksdagen till en fortsättning av vindkraftsprogrammet. Den utvärdering
av det pågående programmet som nu genomförs bör inväntas. Utskottet
förutsätter att frågan om fortsatta insatser på detta område kommer att
aktualiseras i den proposition om energipolitiken som regeringen har
aviserat till nästa år. Sålunda avstyrker utskottet ifrågavarande delar av
motionerna 1983/84:911 (c) och 1983/84:2628 (vpk).

För investeringar i små vattenkraftverk ges under år 1984 bidrag om 15 %
av utbyggnadskostnaderna. Regeringen har hösten 1983 gett statens energiverk
i uppdrag att utreda vissa frågor om möjligheterna att bygga ut
minikraftverk.

Nämnden för energiproduktionsforskning har i samarbete med svenska
företag stött utvecklingsarbete med syfte att ta fram svensk teknik rörande
mindre vindkraftverk.

Utskottet anser det inte befogat att med det begränsade kunskapsunderlag
som f. n. finns rörande små vindkraftverk nu skall fattas beslut om
stödåtgärder för stimulans av utbyggnaden av sådana verk. Det bör dock här
erinras om att de mindre vindkraftverken har uppmärksammats inom
energiforskningsprogrammet. Utskottet avstyrker motionerna 1983/84:911
(c) och 1983/84:1369 (c), båda i ifrågavarande del.

I anslutning till denna del av energiforskningsprogrammet tar utskottet
upp ett yrkande i motion 1983/84:2120 (m), i vilken en rad förslag rörande
Malmöhus läns framställs (jfr s. 19). Motionären pekar på att ett gasteknologiskt
institut nyligen har bildats i anslutning till tekniska fakulteten vid
universitetet i Lund. Sydgasprojektet skapar förutsättningar för etableringar
av ny industri, dels processindustri och dels industri för tillverkning av
gasenergiutrustning. Riksdagen föreslås mot den bakgrunden uttala att
forskning och utveckling inom det gasteknologiska området bör förläggas till
gasteknologiska institutet i Lund.

Utskottet finner det värdefullt att ett gasteknologiskt institut har kommit
till stånd. Institutets framgång torde främst bli beroende av om institutet

3 Riksdagen 1983184.17sami. Nr 45

NU 1983/84:45

visar sig äga den kompetens som efterfrågas av olika intressenter. Det är
dessa som bör förutsättas medverka till institutets utveckling och fortbestånd
genom att utnyttja dess tjänster. Något allmänt uttalande av riksdagen om ett
ianspråktagande av institutets resurser kan utskottet inte förorda. Motionsyrkandet
avstyrks följaktligen.

Övrig långsiktig forskning och grundforskning

I bilaga 1 till propositionen (utrikesdepartementet) meddelas att man inom
de Europeiska gemenskaperna (EG) på senaste året har tagit kraftfulla
initiativ för att öka samarbetet på forskningsområdet och då även när det
gäller industriellt inriktad forskning. I anslutning härtill anför föredragande
statsrådet Mats Hellström att Sverige har markerat sin vilja till ett fortsatt och
fördjupande samarbete med EG, särskilt på forskningsområdet. Bl. a. kan
ett omfattande program på informationsteknologiområdet ha intresse.

Genom att samarbetsavtal med Euratom är Sverige sedan år 1976 anslutet
till EG:s fusionsforskningsprogram. Detta innefattar det s. k. JET-projektet
(JET = Joint European Tours) med försöksanläggning i Storbritannien.
Hittills har Sveriges bidrag - genomsnittligt 45 milj. kr. per år - redovisats
över industridepartementets anslag för energiforskning. Nu föreslås att
bidraget skall utgå från ett nytt anslag under utrikesdepartementets huvudtitel,
benämnt Forskningssamarbete med Europeiska gemenskaperna och för
budgetåret 1984/85 beräknat till 44 milj. kr.

Efter en sådan utbrytning ur energiforskningsprogrammet kvarstår inom
detta sådan fusionsforskning som är av grundforskningskaraktär och drivs i
Sverige. Statsrådet Birgitta Dahl diskuterar i propositionen grunderna för
fortsatta svenska insatser på fusionsområdet. Fusionsenergin kan enligt
statsrådet tänkas komma att bidra till energiförsörjningen. Eftersom tidpunkten
för detta ligger långt fram i tiden rör det sig nu snarare om en
grundforskningsuppgift än om forskning som bedrivs i energipolitiskt syfte.
Fusionsforskningen och framför allt EG-samarbetet bör bedömas med
hänsyn till sin betydelse för den vetenskapliga nivån i landet. Den kan också
få betydelse för teknikutvecklingen. Hittills bedöms dock denna betydelse ha
varit ringa. Slutligen kan deltagandet i fusionsarbetet ha betydelse för vårt
lands internationella relationer genom att markera ett medansvar i arbetet på
att lösa problem som har betydelse för den långsiktiga energiförsörjningen.

Centerpartiet hävdar i motion 1983/84:2615 att det inte finns några skäl för
Sverige att delta i det europeiska fusionsforskningssamarbetet. Kärnkraften
skall ju, framhålls det, endast övergångsvis utnyttjas för vår energiförsörjning.
Riksdagen föreslås därför uttala att förhandlingar bör upptas med EG
om en avveckling av forskningssamarbetet kring fusionsfrågorna.

Den fusionsforskning som skulle bibehållas inom energiforskningsprogrammet
hänförs till programmet Övrig långsiktig forskning och grundforskning.
Kostnaderna beräknas vara av storleksordningen 50 milj. kr. per år.

NU 1983/84:45

Vänsterpartiet kommunisterna yrkar i motion 1983/84:2628 att inga medel
skall anvisas för fusionsforskning utöver vad som föreslås inom utrikesdepartementets
område.

När det gäller det europeiska fusionsforskningssamarbetet noterar utskottet
att statsrådet Hellström i propositionen anmäler att vid stundande
internationella diskussioner skall föreslås en förutsättningslös utvärdering av
det hittillsvarande fusionsforskningssamarbetet mellan Sverige, Euratom
och Schweiz. Utgångspunkten från svensk sida måste, anför han, vara att
våra tillgängliga resurser för ett europeiskt forskningsengagemang skall
fördelas på bästa sätt i ett forsknings-, handels- och industripolitiskt
perspektiv.

Utskottet anser att även de som har en kritisk inställning till Sveriges
deltagande i det internationella fusionsforskningssamarbetet borde kunna
vara till freds med det besked om en stundande utvärdering som sålunda har
lämnats från regeringens sida. Motion 1983/84:2615 (c) avstyrks i nu aktuell
del med vad här sagts.

Regeringens förslag rörande anslag till forskningssamarbetet med EG
tillstyrks av utskottet.

Den återstående del av fusionsforskningen som kvarstår inom energiforskningsprogrammet
representerar enligt utskottets mening en grundforskningsinsats
som bör fortsätta. Även dess betydelse torde delvis komma att
prövas genom den aviserade utvärderingen. Utskottet avstyrker således
avslagsyrkandet i motion 1983/84:2628 (vpk).

Inom delprogrammet Teknikbevakning urskiljs som ett teknikbevakningsområde
Ny kärnteknik, ett område som omfattar andra reaktortyper och
bränslesystem än de kommersiella reaktorsystem som nu är i bruk. Målet
anges för framtiden vara att dels bevara en begränsad inhemsk kompetens
som möjliggör en effektiv bevakning av det internationella utvecklingsläget,
dels utveckla en kompetens som kan användas vid svenskt internationellt
arbete med nedrustnings-, strålskydds- och säkerhetsfrågor. Vänsterpartiet
kommunisterna vänder sig i motion 1983/84:2628 även mot denna del av
energiforskningsprogrammet. Eftersom det finns en så gott som enig politisk
uppfattning att kärnkraften i Sverige skall avvecklas finns ingen anledning till
fortsatt forskning om kärnteknik, säger motionärerna. Den forskning som
behöver genomföras på avfallsområdet och på kärnsäkerhetens område bör
inte kopplas ihop med annan kärnteknisk forskning, menar de också.

Utskottet finner de insatser som redovisas under begreppet Ny kärnteknik
befogade och avstyrker motionsyrkandet.

Ranstadsverket

I detta avsnitt tar utskottet upp den del av budgetpropositionen (prop.
1983/84:100 bil. 14 s. 67 f.) genom vilken regeringen bereder riksdagen
tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet, industriminister Thage G.

NU 1983/84:45

Peterson, har anfört om verksamheten i Ranstad, dvs. vid Ranstad Skiffer
AB i Skövde kommun.

Av industriministerns anförande framgår bl. a. att de intressenter som
driver verksamheten vid Ranstad Skiffer AB har förklarat att förutsättningar
för kommersiell verksamhet inte längre föreligger. Fortsatt statlig finansiering
från berörda forskningsprogram inom Huvudprogram Energiforskning
kan enligt regeringen inte - vare sig för ett mineralinriktat utvecklingsarbete
eller för utvinning av fossilt bränsle - påräknas i sådan omfatting att
verksamheten vid Ranstad kan drivas vidare. Därför saknas förutsättningar
att föreslå ett nytt forsknings- och utvecklingsprogram för verksamheten i
Ranstad.

I proposition 1983/84:107 (bil. 9 s. 68) erinras om vad i budgetpropositionen
har anförts om forsknings- och utvecklingsverksamheten i Ranstad.

När utskottet förra året (NU 1982/83:32 s. 29) behandlade motionsyrkanden
om verksamheten vid Ranstadsverket anförde utskottet - med instämmande
i vad som hade uttalats i en av motionerna - att de befintliga
anläggningarna i Ranstad borde utnyttjas för fortsatta forsknings- och
utvecklingsinsatser. Utskottet erinrade om att 1981 års energikommitté (I
1981:08), EK 81, till hösten 1983 skulle presentera en delutredning som bl. a.
gällde den fortsatta verksamheten vid Ranstadsverket.

För att verksamheten vid Ranstadsverket skall säkerställas är det, anförde
utskottet, av avgörande betydelse att statsmakterna på ett tidigt stadium
lägger fast riktlinjer för ett mer långsiktigt forsknings- och utvecklingsprogram
än som hittills har förekommit. Det var enligt utskottets uppfattning
angeläget att regeringen föreläde riksdagen förslag till sådana riktlinjer.
Riksdagen föreslogs göra ett uttalande av denna innebörd. Mot utskottets
förslag reserverade sig centerpartiets och vänsterpartiet kommunisternas
företrädare i utskottet. Riksdagen följde utskottet.

1981 års energikommitté har hösten 1983 med eget yttrande till regeringen
överlämnat en rapport (Ds 1 1983:20) benämnd ”Möjligheterna att utnyttja
svensk alunskiffer”. Rapporten har utarbetats av en arbetsgrupp, den s. k.
skiffergruppen.

Kommittén anser att staten inom ramen för tillgängliga energiforskningsmedel
bör stödja ett fortsatt utvecklingsarbete när det gäller s. k. slaggande
förgasning för utvinning av fossilt bränsle och att staten inom ramen för
tillgängliga mineralforskningsmedel bör stödja fortsatta rekultiveringsförsök
i Ranstad. När det gäller statens särskilda stöd till det utvecklingsarbete som
avser utvinning av uran, andra metaller och industrimineral ur alunskiffer
anför kommittén att denna fråga ligger utnför kommitténs kompetensområde.
Av rapporten framgår att skiffergruppen anser att det särskilda stödet bör
upphöra.

Yrkanden om verksamheten vid Ranstadsverket framförs i tre motioner,
alla från allmänna motionstiden.

I motion 1983/84:1885 (s) begärs förslag som skall syfta till åtgärder för att

NU 1983/84:45

vid framtida forsknings- och utvecklingsinsatser ta till vara de resurser och
möjligheter som finns vid Ranstadsverket. Det är, anför motionärerna,
ytterst angeläget att arbetet med slaggande förgasning drivs vidare med
Ranstadsverkets pilotanläggning som bas och att staten vid utredningar om
framtida behov av forskning och utveckling kring hydrometallurgi beaktar
Ranstadsverkets resurser inom området våtkemisk metallutvinning. Motionärerna
framhåller vidare att lakverket i Ranstad ger möjlighet till storskaliga
pilotförsök inom området havsresursverksamhet.

Liknande synpunkter möter i motion 1983/84:562 (m), som utmynnar i att
riksdagen som sin mening bör ge regeringen till känna vad som i motionen
anförs om den framtida inriktningen av forsknings- och utvecklingsverksamheten
vid Ranstadsverket. Motionärerna är angelägna om att en fortsatt
forsknings- och försöksverksamhet skall kunna bedrivas i Ranstad. Det
gäller bl. a. framställning av metanol och syn tetgas på basis av skiffer och
biomassa, slaggande förgasning och metallutvinning genom kemiska processer.
Även här tilldelas lakverket en potentiell roll inom havsresursverksamheten.
Rekultiveringsförsök borde stödjas i ytterligare fem år inom ramen
för tillgängliga mineralforskningsmedel. Överväganden om Ranstadsverket
såsom central försöksanläggning för utveckling av inhemsk energiteknik
anknuten till högskolan i Skövde borde ske i samband med beredningen av
förslag till fortsatta insatser inom Huvudprogram Energiforskning.

I motion 1983/84:1038 (c) yrkas på ett uttalande av riksdagen om ansvaret
för återställningsarbetena vid Ranstadsverket. En utredning om sådant
arbete och om lokalernas utnyttjande för annat än skifferhantering måste
enligt motionärerna tillsättas omgående. Utredningen borde vad gäller
återställningsarbeten genomföras tillsammans med länsstyrelsens naturvårdsenhet.
Vidare begärs i motionen en utredning om Ranstadsverkets framtida
användning för annat än skifferhantering.

Det bör i sammanhanget också påpekas att folkpartiet i motion 1983/
84:2596 uttalar att verksamheten med förgasning av skiffer bör upphöra (se
s. 31 f.). Miljökonsekvenserna av brytning av alunskiffer är omfattande, sägs
det i motionen.

Verksamheten vid Ranstad har sedan år 1978 finansierats med ett statligt
villkorat lån om totalt 128 milj. kr. Dessa medel beviljades av riksdagen i ett
första treårsprogram för tiden 1978-1981 (riksdagens beslut senast prop.
1979/80:100 bil. 17, NU 1979/80:49, rskr 1979/80:322). Efter beslut av
riksdagen våren 1981 (prop. 1980/81:90, NU 1980/81:60, rskr 1980/81:381)
fick kvarvarande del av lånemedlen, ca 40 milj. kr., användas i ett nytt
treårigt forskningsprogram fram till år 1984. Enligt lånevillkoren gäller bl. a.
att en femtedel av lånebeloppet jämte upplupen ränta genom regelbundna
avbetalningar skall återbetalas under 20 år med början den 1 januari 1985.
Resterande delen av lånet har staten eftergivit.

Under beredningen av ärendet har utskottet erfarit att Studsvik Energiteknik
AB, en av delägarna i Ranstad Skiffer AB, har övervägt att överta

NU 1983/84:45

projektet för s.k. slaggande förgasning av skiffer eller medverka i en
eventuell fortsatt utveckling av processen. Studsvik har kommit till slutsatsen
att bolaget inte har resurser för att kunna åta sig projektet utan i stället bör
koncentrera sig på ett eget förgasningsprojekt.

De ca 30 personer som är sysselsatta vid Ranstadsverket är varslade om
uppsägning.

Först tar utskottet upp frågan om ansvaret för återställningsarbetena i
Ranstad.

Utskottet har erfarit att företrädare för Ranstad Skiffer AB och Studsvik
Energiteknik AB gemensamt har diskuterat återställningsprogrammets
omfattning med representanter för den berörda länsstyrelsens naturvårdsenhet
och med naturvårdsverket. Länsstyrelsen rekommenderar, enligt vad
som meddelats utskottet, att Ranstad Skiffer AB under innevarande
kalenderår genomför ett förprojekt. Detta skulle syfta till utformning av en
återställningsplan avsedd att underställas länsstyrelsen och regeringen för
godkännande i anslutning till att gällande brytningskoncession utlöper.

Studsvik Energiteknik AB har i skrivelse till regeringen ansökt om medel
för täckande av kostnader för återställningsarbeten i Ranstad. Vidare har
Ranstad Skiffer AB hos regeringen hemställt om medel för fortsatta
odlingsförsök på färdigställda rekultiveringsytor i dagbrottet vid Ranstadsverket.

Utskottet kan sålunda konstatera att regeringen bereder den här aktuella
frågan. Det kan förutsättas att regeringen härvid beaktar det ansvar som
staten har för återställningsarbetena i Ranstad. Därmed tillgodoses det
ifrågavarande motionsyrkandet i berörd del. Det behöver därför inte
föranleda någon åtgärd av riksdagen.

Vad så gäller frågan om fortsatt forsknings- och utvecklingsverksamhet i
Ranstad vill utskottet anföra följande.

Utskottet delar den i motionerna 1983/84:1885 (s) och 1983/84:562 (m)
framförda uppfattningen att de befintliga resurserna i form av anläggningar
och kompetens som finns vid Ranstadsverket bör utnyttjas för fortsatta
forsknings- och utvecklingsinsatser. Denna uppfattning ligger helt i linje med
vad riksdagen uttalade som sin mening till regeringen för omkring ett år
sedan. Av nu tillgängligt utredningsmaterial, bl. a. från EK 81, och av vad
som i övrigt har framkommit under beredningen av proposition 1983/84:107
har, vilket framgår av den tidigare redogörelsen, vissa nya omständigheter
framkommit rörande förutsättningarna för fortsatt verksamhet vid Ranstadsverket.
Med beaktande härav finner utskottet att en viss forsknings- och
utvecklingsverksamhet inom området förgasning bör drivas vidare under
åtminstone den närmaste treårsperioden. Inom området våtkemisk metallutvinning
torde en fortsatt verksamhet kunna bedrivas med klart affärsmässiga
utgångspunkter. Vidare har bolaget att förvalta vissa fastigheter.

Utskottet finner att regeringen nu bör verka för en fortsättning av
verksamheten vid Ranstad i enlighet med vad utskottet här har anfört. I fråga

NU 1983/84:45

om finansiella resurser för forskningsverksamheten m. m. bör i första hand
noga prövas möjligheterna att inom ramen för tidigare beviljade medel
lösgöra resurser härför. Utskottet räknar med att så skall kunna ske genom
att bolagets intressenter återbetalar återstående lån i snabbare takt än vad
som gäller enligt nuvarande lånevillkor. Regeringen bör med intressenterna
uppta förhandlingar med den inriktningen. Riksdagen bör göra ett uttalande
till regeringen av här angiven innebörd.

Med hänsyn till vad utskottet har anfört rörande den fortsatta verksamheten
vid Ranstadsverket finner utskottet inte anledning för riksdagen att
initiera en sådan utveckling som begärs i motion 1983/84:1038 (c). Denna
avstyrks således i ifrågavarande del.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande tekniskt forskningsråd
att riksdagen avslår

a) motion 1983/84:2310 och motion 1983/84:2634 yrkande 28,

b) motion 1983/84:2634 yrkande 29,

2. beträffande beslutanderätt inom STU:s forskningsrädsfunktion
att riksdagen avslår motion 1983/84:2611,

3. beträffande medel för teknisk forskning och utveckling
att riksdagen

a) med anledning av proposition 1983/84:107 bilaga 9 avsnitt 3
moment 2 och med avslag på motion 1983/84:2615 yrkande 21,
motion 1983/84:2636 och motion 1983/84:2640 yrkande 20 i ifrågavarande
del till Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning
och utveckling för budgetåret 1984/85 under tolfte huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag av 546 700 000 kr.,

b) med bifall till proposition 1983/84:107 bilaga 9 avsnitt 3 moment
6 och med avslag på motion 1983/84:2640 yrkande 20 i ifrågavarande
del medger att under budgetåren 1985/86 och 1986/87 får för
styrelsens för teknisk utveckling stöd till teknisk forskning och
utveckling användas 1 466 100 000 kr. utöver de medel för ändamålet
som ej disponerats under budgetåret 1984/85,

c) med bifall till proposition 1983/84:107 bilaga 9 avsnitt 3
moment 8 bemyndigar regeringen att, i enlighet med vad föredragande
statsrådet har anfört, ikläda staten ekonomiska förpliktelser
i samband med stöd till teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete
m.m. som, inberäknat löpande avtal och beslut,
innebär åtaganden om högst 230 000 000 kr. under budgetåret
1987/88 och 180 000 000 kr. under budgetåret 1988/89,

4. beträffande medel i övrigt till STU
att riksdagen

NU 1983/84:45

a) med anledning av proposition 1983/84:107 bilaga 9 avsnitt 3
moment 3 till Styrelsen för teknisk utveckling: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1984/85 under tolfte huvudtiteln anvisar ett
förslagsanslag av 66 272 000 kr.,

b) med anledning av proposition 1983/84:107 bilaga 9 avsnitt 3
moment 4 till Styrelsen för teknisk utveckling: Drift av forskningsstationer
för budgetåret 1984/85 under tolfte huvudtiteln anvisar ett
förslagsanslag av 1 000 kr.,

c) med anledning av proposition 1983/84:107 bilaga 9 avsnitt 3
moment 5 till Styrelsen för teknisk utveckling: Utrustning för
budgetåret 1984/85 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 14 000 000 kr.,

d) med bifall till proposition 1983/84:107 bilaga 9 avsnitt 3 moment
7 medger att under budgetåren 1985/86 och 1986/87 för styrelsens
för teknisk utveckling stöd till finansiering av utrustning får
användas 36 500 000 kr. utöver de medel för ändamålet som ej
disponerats under budgetåret 1984/85,

5. beträffande forskning pä varvs näringens område
att riksdagen avslår motion 1983/84:2631,

6. beträffande materialteknisk forskning

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

7. beträffande fördelning av medel till flygteknisk forskning
att riksdagen avslår motion 1983/84:2598 yrkande 1,

8. beträffande översyn av STU:s organisation, m. m.

att riksdagen avslår motion 1983/84:851 yrkande 5 i ifrågavarande
del,

9. beträffande former för stöd till teknisk forskning och utveckling
att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:107 bilaga 9 avsnitt
3 moment 1 och med avslag på motion 1983/84:2615 yrkande 22
godkänner vad i propositionen har anförts om vidgade former för
styrelsens för teknisk utveckling stöd till teknisk forskning och
utveckling,

10. beträffande finansiering av kollektiv forskning

att riksdagen avslår motion 1983/84:2640 yrkande 7,

11. beträffande näringsbidrag till innovatörer

att riksdagen avslår motion 1983/84:2640 yrkande 14,

12. beträffande uppfinnarstöd i övrigt

att riksdagen avslår motion 1983/84:2615 yrkande 23,

13. beträffande Produktförnyelse- och konstruktionsforskningscentrum
i Lund

att riksdagen avslår motion 1983/84:2120 yrkande 3,

14. beträffande hyressättning vid forskningsbyn Ideon i Lund
att riksdagen avslår motion 1983/84:2120 yrkande 4,

NU 1983/84:45

15. beträffande energiforskningsnämnden

att riksdagen med anledning av proposition 1983/84:107 bilaga 8
avsnitt 4.3 moment 1 i ifrågavarande del, motion 1983/84:2596
yrkandena 1 och 2, motion 1983/84:2615 yrkandena 27 och 28,
motion 1983/84:2628 yrkande 1 i ifrågavarande del och motion
1983/84:2639 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

16. beträffande huvudsakliga riktlinjer samt medel för Huvudprogram
Energiforskning

att riksdagen

a) med bifall till proposition 1983/84:107 bilaga 9 avsnitt 4.3
moment 1 i ifrågavarande del och med avslag på motion 1983/
84:2615 yrkande 24, motion 1983/84:2628 yrkande 1 i ifrågavarande
del och motion 1983/84:2639 yrkande 1 godkänner i propositionen
angivna huvudsakliga riktlinjer för verksamheten inom Huvudprogram
Energiforskning i den mån de inte omfattas av
utskottets hemställan under 17, 20, 22, 25, 30 och 31,

b) med bifall till proposition 1983/84:107 bilaga 9 avsnitt 4.3
moment 2 och med avslag på motion 1983/84:2615 yrkande 25 i
ifrågavarande del och motion 1983/84:2628 yrkande 3 medger att
under budgetåren 1984/85-1986/87 får för Huvudprogram Energiforskning
användas 1 191 500 000 kr. utöver de medel för ändamålet
som ej disponerats under budgetåret 1983/84,

c) med bifall till proposition 1983/84:107 bilaga 9 avsnitt 4.3
moment 3 och med avslag på motion 1983/84:2615 yrkande 26 och
motion 1983/84:2628 yrkande 2 till Energiforskning för budgetåret
1984/85 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av
421 500 000 kr.,

d) med bifall till proposition 1983/84:107 bilaga 9 avsnitt 4.3
moment 4 och med avslag på motion 1983/84:2615 yrkande 25 i
ifrågavarande del bemyndigar regeringen att under budgetåret
1984/85 ikläda staten ekonomisk förpliktelse i samband med stöd
till forskning och utveckling inom energiområdet som, inberäknat
redan fattade beslut, innebär åtaganden om 35 000 000 kr. för
budgetåret 1987/88 och om 35 000 000 kr. för budgetåret 1988/89,

17. beträffande energianvändning för transporter och samfärdsel

att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:107 bilaga 9 avsnitt

4.3 moment 1 i ifrågavarande del och med avslag på motion
1983/84:2628 yrkande 1 i ifrågavarande del godkänner i propositionen
angivna huvudsakliga riktlinjer för verksamheten inom Huvudprogram
Energiforskning i ifrågavarande del,

18. beträffande utveckling av gengasteknik
att riksdagen avslår motion 1983/84:1889,

NU 1983/84:45

19. beträffande utnyttjande av solenergi

att riksdagen avslår motion 1983/84:911 yrkande 8, motion 1983/
84:1311 och motion 1983/84:1367 yrkande 10 i ifrågavarande del,

20. beträffande naturgas för byggnadsuppvärmning

att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:107 bilaga 9 avsnitt

21. beträffande småskaliga värmesystem

att riksdagen avslår motion 1983/84:1367 yrkande 10 i ifrågavarande
del,

22. beträffande forskning om energiodling

att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:107 bilaga 9 avsnitt

4.3 moment 1 i ifrågavarande del och med avslag på motion
1983/84:2596 yrkande 3 i ifrågavarande del och motion 1983/
84:2628 yrkande 1 i ifrågavarande del godkänner i propositionen
angivna huvudsakliga riktlinjer för verksamheten inom Huvudprogram
Energiforskning i ifrågavarande del,

23. beträffande forskning om biomassa

att riksdagen avslår motion 1983/84:1872,

24. beträffande etanolproduktion

att riksdagen avslår motion 1983/84:1356,

25. beträffande forskning om alternativa drivmedel

att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:107 bilaga 9 avsnitt

4.3 moment 1 i ifrågavarande del och med avslag på motion
1983/84:2596 yrkande 3 i ifrågavarande del godkänner i propositionen
angivna huvudsakliga riktlinjer för verksamheten inom Huvudprogram
Energiforskning i ifrågavarande del,

26. beträffande vyrmetanmetoden

att riksdagen avslår motion 1983/84:2480 yrkande 2,

27. beträffande vindkraftsprogrammet

att riksdagen avslår motion 1983/84:911 yrkande 12 och motion
1983/84:2628 yrkande 1 i ifrågavarande del,

28. beträffande stöd till små vindkraftverk

att riksdagen avslår motion 1983/84:911 yrkande 13 och motion
1983/84:1369 i ifrågavarande del,

29. beträffande forskningssamarbete med EG
att riksdagen

a) med bifall till proposition 1983/84:107 bilaga 1 avsnitt 5 till
Forskningssamarbete med Europeiska gemenskaperna för budgetåret
1984/85 under tredje huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av
44 000 000 kr.,

b) avslår motion 1983/84:2615 yrkande 29,

NU 1983/84:45

30. beträffande forskning om fusionsenergi

att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:107 bilaga 9 avsnitt

31. beträffande forskning om ny kärnteknik

att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:107 bilaga 9 avsnitt

32. beträffande gasteknologiska institutet vid Lunds universitet
att riksdagen avslår motion 1983/84:2120 yrkande 5,

33. beträffande återställningsarbeten vid Ranstadsverket

att riksdagen finner motion 1983/84:1038 yrkande 1 icke föranleda
någon åtgärd,

34. beträffande processutveckling i Ranstad

att riksdagen med anledning av proposition 1983/84:100 bilaga 14 i
ifrågavarande del (s. 67 f.) samt motionerna 1983/84:562 och
1983/84:1885 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

35. beträffande utredning om Ranstadsverkets framtid
att riksdagen avslår motion 1983/84:1038 yrkande 2.

Stockholm den 1 juni 1984

På näringsutskottets vägnar
NILS ERIK WÅÅG

Närvarande: Nils Erik Wååg (s), Gunnar Nilsson i Stockholm (s), Lilly
Hansson (s), Erik Hovhammar (m), Lennart Pettersson (s) (mom. 11-35),
Sten Svensson (m), Olof Johansson (c) (mom. 1-10), Wivi-Anne Radesjö
(s), Karl-Erik Häll (s), Per Westerberg (m), Jörn Svensson (vpk) (mom.
1-10), Birgitta Johansson (s), Per-Richard Molén (m), Sivert Andersson (s)
(mom. 1-10), Ivar Franzén (c), Per-Ola Eriksson (c) (mom. 11-35), Hugo
Bergdahl (fp) och Oswald Söderqvist (vpk) (mom. 11-35).

NU 1983/84:45

Reservationer

1. Tekniskt forskningsråd (mom. 1)

Erik Hovhammar, Sten Svensson, Per Westerberg och Per-Richard Molén
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ”Näringsutskottet
instämmer” och slutar med ”behandlas här” bort ha följande lydelse:

Näringsutskottet anser liksom moderata samlingspartiets representanter i
utbildningsutskottet att riksdagen bör ta steget fullt ut när det gäller vad som i
propositionen kallas ”teknisk forskningsrådsfunktion”. Den konstruktion
med ett speciellt organ inom STU som regeringen har föreslagit bör alltså
ersättas med att ett självständigt tekniskt forskningsråd inrättas för att i
STU:s ställe fördela medel till teknisk grundforskning. Av den angivna
benämningen bör följa att för det tekniska forskningsrådet skall tillämpas
regler om sammansättning, arbetsformer etc. svarande mot dem som gäller
för de forskningsråd som redan finns. Medel för ändamålet, 70 milj. kr., bör
anvisas under utbildningsdepartementets huvudtitel. Utskottet tillstyrker
sålunda motion 1983/84:2634 (m) i den del som behandlas här. Motion
1983/84:2310 (s) blir också tillgodosedd enligt utskottets förslag.

dels att utskottet under 1 bort hemställa

1. beträffande tekniskt forskningsråd
att riksdagen

a) med bifall till motion 1983/84:2310 och motion 1983/84:2634
moment 28 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

b) med anledning av motion 1983/84:2634 moment 29 till Tekniska
forskningsrådet för budgetåret 1984/85 under åttonde huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag av 70 000 000 kr.

2. Beslutanderätt inom STU:s forskningsrådsfunktion (mom. 2)

Erik Hovhammar, Sten Svensson, Per Westerberg och Per-Richard Molén
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 12 med ”Utskottet
anser” och slutar på s. 13 med ”denna motion” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående avstyrkt den konstruktion med en teknisk
forskningsrådsfunktion inom STU som enligt motion 1983/84:2611 (m) skulle
modifieras något. Vid bifall till utskottets förslag om ett fristående forskningsråd
saknar motionen aktualitet. För den händelse riksdagen däremot i
huvudfrågan skulle följa regeringens linje framstår det för utskottet som
självklart att detta beslut bör kompletteras med en sådan framställning till
regeringen som påyrkas i denna motion.

NU 1983/84:45

dels att utskottet under 2 bort hemställa

2. beträffande beslutanderätt inom STU:s forskningsrådsfunktion
att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2611 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

3. Medel för teknisk forskning och utveckling (mom. 3)

(under förutsättning av bifall till reservation 1)

Erik Hovhammar, Sten Svensson, Per Westerberg och Per-Richard Molén
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med ”Utskottet
hänvisar” och slutar med ”aktuella delar” bort ha följande lydelse:

Utskottet hänvisar till sitt tillstyrkande av förslaget i motion 1983/84:2636
(m) om inrättande av ett tekniskt forskningsråd och till sina ställningstaganden
i betänkandet NU 1983/84:42 till de båda övriga här berörda ändringsförslagen.
I enlighet härmed bör det kommande budgetårets anslag till STU
för teknisk forskning och utveckling bestämmas till 476,7 milj. kr. En
konsekvens blir att de båda därpå följande budgetårens medelsram för
samma ändamål bör reduceras med (2x70 milj. kr.=) 140 milj. kr. till
1 326,1 milj. kr. Utskottet tillstyrker sålunda motion 1983/84:2636 (m),
medan motionerna 1983/84:2615 (c) och 1983/84:2640 (fp) avstyrks i här
aktuella delar.

dels att utskottet under 3 bort hemställa

3. beträffande medel för teknisk forskning och utveckling
att riksdagen

a) med anledning av proposition 1983/84:107 bilaga 9 avsnitt 3
moment 2, med bifall till motion 1983/84:2636 och med avslag på
motion 1983/84:2615 yrkande 21 och motion 1983/84:2640 moment
20 i ifrågavarande del till Styrelsen för teknisk forskning och
utveckling: Teknisk forskning och utveckling för budgetåret 1984/
85 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av
476 700 000 kr.,

b) med anledning av proposition 1983/84:107 bilaga 9 avsnitt 3
moment 6 och med avslag på motion 1983/84:2640 yrkande 20 i
ifrågavarande del medger att under budgetåren 1985/86 och
1986/87 får för styrelsens för teknisk utveckling stöd till teknisk
forskning och utveckling användas 1 326 100 000 kr. utöver de
medel för ändamålet som ej disponerats under budgetåret 1984/85,

c) (=utskottet).

NU 1983/84:45

4. Medel för teknisk forskning och utveckling (morn. 3)

(under förutsättning av bifall till reservation 24 i betänkandet NU 1983/84:42)
Olof Johansson (c) och Ivar Franzén (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med ”Utskottet
hänvisar” och slutar med ”aktuella delar” bort ha följande lydelse:
Utskottet hänvisar till den linje som centerpartiet i betänkandet NU
1983/84:42 har företrätt när det gäller anslag till Industrifonden samt till sina
ställningstaganden i samma betänkande i fråga om främjande av teknikupphandling
och i detta betänkande till förslaget om ett tekniskt forskningsråd. I
enlighet härmed bör det kommande budgetårets anslag till STU för teknisk
forskning och utveckling bestämmas till 596,7 milj. kr. En konsekvens blir att
de båda därpå följande budgetårens medelsram för samma ändamål bör
utvidgas med (2 x 50 milj. kr.=) 100 milj. kr. till 1 566,1 milj. kr. Utskottet
tillstyrker sålunda motion 1983/84:2615 (c) i här aktuell del, medan
motionerna 1983/84:2636 (m) och 1983/84:2640 (fp) avstyrks, den senare i
här aktuell del.

dels att utskottet under 3 bort hemställa

3. beträffande medel för teknisk forskning och utveckling
att riksdagen

a) med anledning av proposition 1983/84:107 bilaga 9 avsnitt 3
moment 2, med bifall till motion 1983/84:2615 yrkande 21 och med
avslag på motion 1983/84:2636 och motion 1983/84:2640 moment
20 i ifrågavarande del till Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk
forskning och utveckling för budgetåret 1984/85 under tolfte
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 596 700 000 kr.,

b) med anledning av proposition 1983/84:107 bilaga 9 avsnitt 3
moment 2 och med avslag på motion 1983/84:2640 yrkande 20 i
ifrågavarande del medger att under budgetåren 1985/86 och
1986/87 får för styrelsens för teknisk utveckling stöd till teknisk
forskning och utveckling användas 1 566 100 000 kr. utöver de
medel för ändamålet som ej disponerats under budgetåret 1984/85,

c) (=utskottet).

5. Medel för teknisk forskning och utveckling (mom. 3)

(under förutsättning av bifall till reservation 20 i betänkandet NU 1983/84:42)
Hugo Bergdahl (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med ”Utskottet
hänvisar” och slutar med ”aktuella delar” bort ha följande lydelse:
Utskottet hänvisar till vad som från folkpartiets sida har påyrkats i
betänkandet NU 1983/84:42 när det gäller medel för teknikupphandling och

NU 1983/84:45

till sina ställningstaganden i samma betänkande i fråga om anslag till
Industrifonden och i detta betänkande till förslaget om ett tekniskt forskningsråd.
I enlighet härmed bör det kommande budgetårets anslag till STU
för teknisk forskning och utveckling bestämmas till 554,7 milj. kr. och de
båda därpå följande budgetårens medelsram för samma ändamål till 1 482,1
milj. kr. Utskottet tillstyrker sålunda motion 1983/84:2640 (fp) i här aktuell
del, medan motion 1983/84:2615 (c) i här aktuell del och motion 1983/84:2636
(m) avstyrks.

dels att utskottet under 3 bort hemställa

3. beträffande medel för teknisk forskning och utveckling
att riksdagen

a) med anledning av proposition 1983/84:107 bilaga 9 avsnitt 3
moment 2, med bifall till motion 1983/84:2640 moment 20 i
ifrågavarande del och med avslag på motion 1983/84:2615 yrkande
21 och motion 1983/84:2636 till Styrelsen för teknisk utveckling:
Teknisk forskning och utveckling för budgetåret 1984/85 under
tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag om 554 700 000
kr.,

b) med anledning av proposition 1983/84:107 bilaga 9 avsnitt 3
moment 6 och med bifall till motion 1983/84:2640 moment 20 i
ifrågavarande del medger att under budgetåren 1985/86 och
1986/87 får för styrelsens för teknisk utveckling stöd till teknisk
forskning och utveckling användas 1 482 100 000 kr. utöver de
medel för ändamålet som ej disponerats under budgetåret 1984/85,

c) (=utskottet).

6. Forskning på varvsnäringens område (mom. 5)

Jörn Svensson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med ”De
kvarvarande” och slutar med ”avstyrks sålunda” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill starkt understryka vad som anförs i motion 1983/84:2631
(vpk). Den högre tekniska kompetens och den kvalificerade utrustning som i
allmänhet finns vid de kvarvarande svenska varven utgör betydelsefulla
förutsättningar för en fortsatt framgångsrik varvsverksamhet. Om forskning
och utveckling sätts åsido kommer emellertid varvens konkurrensförmåga
snabbt att avta. Riksdagen bör inte förlita sig på att varvsnäringens behov av
forskningsstöd blir tillgodosett på grundval av de vaga uttalanden som görs i
propositionen utan uttryckligen anvisa utökade resurser för detta ändamål.
Det bör, såsom anförs i motion 1983/84:2631 (vpk), ankomma på regeringen
att framlägga förslag till riksdagen i detta hänseende.

dels att utskottet under 5 bort hemställa

5. beträffande forskning på varvsnäringens område

NU 1983/84:45

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2631 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

7. Fördelning av medel till flygteknisk forskning (mom. 7)

Erik Hovhammar, Sten Svensson, Per Westerberg och Per-Richard Molén
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 15 med ”Utskottet
finner” och slutar på s. 16 med ”motion 1983/84:2598 (m)” bort ha följande
lydelse:

Motionärernas förslag synes välbefogat. Det nära samband mellan den
civila och den militära flygtekniska forskningen som det talas om i propositionen
motiverar att medelsfördelningen för den sektorn i sin helhet sker på
departemental nivå. Regeringen kan därvid utnyttja de experter som finns
hos olika instanser och sålunda få bästa möjliga underlag för de komplicerade
bedömningar som det kan bli fråga om. Utskottet föreslår att riksdagen
uttalar sig för en sådan avvikelse från de organisatoriska riktlinjerna i
propositionen som utskottet här har angivit.

dels att utskottet under 7 bort hemställa

7. beträffande fördelning av medel till flygteknisk forskning

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2598 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

8. Översyn av STU:s organistion, m. m. (mom. 8)

Erik Hovhammar, Sten Svensson, Per Westerberg och Per-Richard Molén
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 16 som börjar med ”Motionärerna
har” och slutar med ”i motionen” bort ha följande lydelse:

De nyss refererade synpunkterna i motion 1983/84:851 (m) på hur en
rationell politik för att främja teknisk forskning och utveckling bör utformas
utgör en bärande argumentation för en översyn av STU:s organisation och
verksamhet. En sådan översyn bör komma till stånd utan dröjsmål och syfta
till att STTJ klart skall skiljas från de frågor som gäller teknisk grundforskning
och att dess roll i förhållande till industrin skall vara stödjande, icke styrande.
Utskottet tillstyrker sålunda det nu berörda yrkandet i motion 1983/84:851
(m).

dels att utskottet under 8 bort hemställa

8. beträffande översyn av STU:s organisation, m. m.

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:851 yrkande 5 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

NU 1983/84:45

9. Former för stöd till teknisk forskning och utveckling (mom. 9)

Olof Johansson (c) och Ivar Franzén (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med ”1 sådana”
och slutar med ”avstyrks alltså” bort ha följande lydelse:

En naturlig konsekvens av den nya ordning som sålunda införs bör, som
anförs i motion 1983/84:2615 (c), bli att STU:s projektstöd framgent när det
gäller storföretag inte lämnas i form av direkt lån utan endast i form av
utfästelse om stöd. Detta bör av riksdagen anges som en princip som STU
skall följa. Riksdagen bör alltså komplettera sitt godkännande av de vidgade
formerna för STU:s stöd med ett uttalande av nu angiven innebörd.

dels att utskottet under 9 bort hemställa

9. beträffande former för stöd till teknisk forskning och utveckling
att riksdagen med anledning av proposition 1983/84:107 bilaga 9
avsnitt 3 moment 1 och med bifall till motion 1983/84:2615 yrkande
22 godkänner vad utskottet har anfört om former för styrelsens för
teknisk utveckling stöd till teknisk forskning och utveckling.

10. Finansiering av kollektiv forskning (mom. 10)

Erik Hovhammar (m), Sten Svensson (m), Per Westerberg (m), PerRichard
Molén (m) och Hugo Bergdahl (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 17 med ”Med
hänsyn” och slutar på s. 18 med ”regeringen förordade” bort ha följande
lydelse:

Utskottet finner kritiken mot regeringens förslag i fråga om kollektivforskningens
finansiering välbefogad. Den ordning som STU har rekommenderat
svarar bättre mot de hävdvunna relationerna på detta område. Industriförbundets
påpekande att det blir de mindre företagen som riskerar att förlora
mest på den tilltänkta förändringen är ett allvarligt memento för statsmakterna.
En i princip lika fördelning av finansieringen mellan staten och industrin
bör vara regel även i fortsättningen. Riksdagen bör göra ett uttalande i
enlighet härmed. Med det nu sagda tillstyrker utskottet motion 1983/84:2640
(fp) i här berörd del.

dels att utskottet under 10 bort hemställa

10. beträffande finansiering av kollektiv forskning

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2640 yrkande 7 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

4 Riksdagen 1983/84.17sami. Nr 45

NU 1983/84:45

11. Näringsbidrag till innovatörer (mom. 11)

Hugo Bergdahl (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”avstyrks således” bort ha följande lydelse:

Utskottet finner detta påpekande i motion 1983/84:2640 (fp) angeläget.
Det är viktigt att det inte blir STU som genom sitt val av projekt styr
innovatörernas verksamhet. Att så sker måste förebyggas genom att
kriterierna för den nya stödformen görs så generella som möjligt. Riksdagen
bör göra ett uttalande i denna riktning till regeringen.

dels att utskottet under 11 bort hemställa

11. beträffande näringsbidrag till innovatörer

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2640 yrkande 14 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

12. Huvudsakliga riktlinjer samt medel för Huvudprogram Energiforskning

(mom. 16)

Erik Hovhammar, Sten Svensson, Per Westerberg och Per-Richard Molén
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 25 som börjar med ”Utskottet
finner” och slutar med ”aktuell del” bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer på denna punkt i vad moderata samlingspartiet anför
i motion 1983/84:2639. Det är nu dags att överge systemet med ett
sammanhållet energiforskningsprogram. I stället bör energiforskningen
infogas i den övriga forskningsorganisationen, så att avvägningen mellan
olika projekt kan ske i ett betydligt större sammanhang än nu. Den berörda
industrin och andra intressenter bör också i ökad utsträckning kunna överta
ansvaret för att utvecklingen drivs vidare. Värme- och kraftproducenterna
samt energianvändarna är grupper som i högre grad än nu bör kunna
medverka till införande och vidareutveckling av den teknik som har kommit
fram.

Med det bakgrundsmaterial som regeringen har tillhandahållit saknas
emellertid förutsättningar för ett beslut nu i den riktning som utskottet här
har angivit. Utskottet godtar i det läget regeringens förslag till medelsram för
energiforskningsprogrammet. En förutsättning är då att riksdagen samtidigt
beslutar att en tredjedel av dessa medel skall, på det sätt som sägs i motionen,
överföras till det tekniska forskningsråd som enligt utskottets förslag (se
s. 44) skall inrättas. Riksdagen bör ange en sådan överföring som en riktlinje
för Huvudprogram Energiforskning. Motionerna 1983/84:2615 (c) och
1983/84:2628 (vpk) avstyrks, såvitt här är i fråga.

Av det sagda framgår att utskottet inte finner det motiverat att riksdagen
mera ingående tar ställning till energiforskningsprogrammets uppläggning.

NU 1983/84:45

Utskottet tar tvärtom fasta på vad som i propositionen anförs om en
fortlöpande omprövning av detta. Såsom sägs i propositionen är det
huvudsakliga riktlinjer som riksdagen skall besluta om. Sådana specificerade
detaljönskemål som förekommer i en del motioner - till vilka utskottet
återkommer i det följande - kan det på ett område som detta inte gärna vara
riksdagens sak att pröva.

dels att utskottet under 16 bort hemställa

16. beträffande huvudsakliga riktlinjer samt medel för Huvudprogram
Energiforskning
att riksdagen

a) med anledning av proposition 1983/84:107 bilaga 9 avsnitt 4.3
moment 1 i ifrågavarande del, med bifall till motion 1983/84:2639
yrkande 1 och med avslag på motion 1983/84:2615 yrkande 24 och
motion 1983/84:2628 yrkande 1 i ifrågavarande del godkänner av
utskottet angivna huvudsakliga riktlinjer för verksamheten inom
Huvudprogram Energiforskning i den mån de inte omfattas av
utskottets hemställan under 17, 20, 22, 25, 30 och 31,

b) (=utskottet),

c) (=utskottet),

d) (=utskottet).

13. Huvudsakliga riktlinjer samt medel för Huvudprogram Energiforskning

(mom. 16)

Ivar Franzén (c) och Per-Ola Eriksson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 25 som börjar med ”Utskottet
finner” och slutar med ”aktuell del” bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till den allvarliga kritik mot regeringens förslag till
medelsram för energiforskningsprogrammet som uttalas i motion 1983/
84:2615 (c). I stället för en begynnande nedrustning av energiforskningsprogrammet
krävs i nuvarande situation förstärkta resurser och fördjupade
insatser. Framför allt måste därvid, såsom framhålls i motionen, satsas på
forskning och utveckling som rör energianvändningen. Utskottet föreslår att
medelsramen för Huvudprogram Energiforskning i enlighet med motionärernas
förslag bestäms till 1 600 milj. kr. och anslaget för nästa budgetår till
500 milj. kr. Regeringens bemyndigande att göra åtaganden för budgetåren
1987/88 och 1988/89 bör avse ett proportionsvis förhöjt belopp, eller 47
milj. kr. för vartdera av de båda åren. Motion 1983/84:2628 (vpk) tillgodoses
i motsvarande del väsentligen om riksdagen beslutar enligt utskottets förslag;
i övrigt bör den i denna del avslås. Förslaget i motion 1983/84:2639 (m) om
överföring av medel från energiforskningsprogrammet till grundforskningsorganisationen
kan eventuellt ha intresse på längre sikt. Saken kan tas upp

NU 1983/84:45

vid den översyn av energiforskningen som utskottet har uttalat sig för. I
nuvarande läge avstyrks det berörda motionsyrkandet.

dels att utskottet under 16 bort hemställa

16. beträffande huvudsakliga riktlinjer samt medel för Huvudprogram
Energiforskning
att riksdagen

a) med anledning av proposition 1983/84:107 bilaga 9 avsnitt 4.3
moment 1 i ifrågavarande del, med bifall till motion 1983/84:2615
yrkande 24 och med avslag på motion 1983/84:2628 yrkande 1 i
ifrågavarande del och motion 1983/84:2639 yrkande 1 godkänner
av utskottet angivna huvudsakliga riktlinjer för verksamheten
inom Huvudprogram Energiforskning i den mån de inte omfattas
av utskottets hemställan under 17, 20, 22, 25, 30 och 31,

b) med anledning av proposition 1983/84:107 bilaga 9 avsnitt 4.3
moment 2, med bifall till motion 1983/84:2615 yrkande 25 i
ifrågavarande del och med avslag på motion 1983/84:2628
yrkande 3 medger att under budgetåren 1984/85-1986/87 får för
Huvudprogram Energiforskning användas 1 600 000 000 kr. utöver
de medel för ändamålet som ej disponerats under budgetåret
1983/84,

c) med anledning av proposition 1983/84:107 bilaga 9 avsnitt 4.3
moment 3, med bifall till motion 1983/84:2615 yrkande 26 och med
avslag på motion 1983/84:2628 yrkande 2 till Energiforskning för
budgetåret 1984/85 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 500 000 000 kr.,

d) med anledning av proposition 1983/84:107 bilaga 9 avsnitt 4.3
moment 4 och med bifall till motion 1983/84:2615 yrkande 25 i
ifrågavarande del bemyndigar regeringen att under budgetåret
1984/85 ikläda staten ekonomisk förpliktelse i samband med stöd
till forskning och utveckling inom energiområdet som, inberäknat
redan fattade beslut, innebär åtaganden om 47 000 000 kr. för
budgetåret 1987/88 och om 47 000 000 kr. för budgetåret 1988/89.

14. Huvudsakliga riktlinjer samt medel för Huvudprogram Energiforskning

(mom. 16)

Oswald Söderqvist (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 25 som börjar med ”Utskottet
finner” och slutar med ”aktuell del” bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till den allvarliga kritik mot regeringens förslag till
medelsram för energiforskningsprogrammet som uttalas i motion 1983/
84:2628 (vpk). I stället för en begynnande nedrustning av energiforskningsprogrammet
krävs i nuvarande situation förstärkta resurser och fördjupade

NU 1983/84:45

insatser. De förslag till ändrad inriktning av programmet som framställs i
motionen bör härvid beaktas. Utskottet föreslår att medelsramen för
Huvudprogram Energiforskning i enlighet med motionärernas förslag bestäms
till 1 646 milj. kr. och anslaget för nästa budgetår till 550 milj. kr.
Motion 1983/84:2615 (c) tillgodoses i motsvarande del väsentligen om
riksdagen beslutar enligt utskottets förslag. Förslaget i motion 1983/84:2639
(m) över överföring av medel till grundforskningsorganisationen avstyrks. I
det sammanhanget vill utskottet erinra om den översyn av energiforskningen
som utskottet har uttalat sig för.

dels att utskottet under 16 bort hemställa

16. beträffande huvudsakliga riktlinjer samt medel för Huvudprogram
Energiforskning
att riksdagen

a) (=utskottet),

b) med anledning av proposition 1983/84:107 bilaga 9 avsnitt 4.3
moment 2, med bifall till motion 1983/84:2628 yrkande 3 och med
anledning av motion 1983/84:2615 yrkande 25 i ifrågavarande del
medger att under budgetåren 1984/85-1986/87 får för Huvudprogram
Energiforskning användas 1 646 000 000 kr. utöver de medel
för ändamålet som ej disponerats under budgetåret 1983/84,

c) med anledning av proposition 1983/84:107 bilaga 9 avsnitt 4.3
moment 3, med bifall till motion 1983/84:2628 yrkande 2 och med
anledning av motion 1983/84:2615 yrkande 26 till Energiforskning
för budgetåret 1984/85 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 550 000 000 kr.,

d) (=utskottet).

15. Energianvändning för transporter och samfärdsel (mom. 17)

Oswald Söderqvist (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 26 som börjar med ”Utskottet
delar” och slutar med ”utskottet motionsyrkandet” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är betydelsefullt med
forskning och utvecklingsarbete med sikte på att förbättra förutsättningarna
för spårbunden trafik. Den disproportion mellan denna trafiksektors andel
av energiforskningsanslaget och bilismens som motionärerna fäster uppmärksamheten
på måste rättas till under den kommande programperioden.
Att döma av den hittillsvarande utvecklingen torde detta inte ske utan
bestämda direktiv från riksdagens sida. Utskottet tillstyrker det berörda
yrkandet i motion 1983/84:2628 (vpk) och föreslår att riksdagen uttalar sig för
en sådan förändring av delprogrammet Åtgärder i transportsystemet som
motionärerna begär.

5 Riksdagen 1983/84.17sami. Nr 45

NU 1983/84:45

dels att utskottet under 17 bort hemställa

17. beträffande energianvändning för transporter och samfärdsel
att riksdagen med anledning av proposition 1983/84:107 bilaga 9
avsnitt 4.3 moment 1 i ifrågavarande del och med bifall till motion
1983/84:2628 yrkande 1 i ifrågavarande del godkänner av utskottet
angivna huvudsakliga riktlinjer för verksamheten inom Huvudprogram
Energiforskning i ifrågavarande del.

16. Utnyttjande av solenergi (mom. 19)

Ivar Franzén (c), Per-Ola Eriksson (c) och Oswald Söderqvist (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 28 som börjar med ”Av det”
och slutar med ”rörande solenergi” bort ha följande lydelse:

De tre motionerna ger tillsammans en rad argument, understödda av
praktiska exempel, för att utnyttjandet av solenergi bör sättas i centrum för
strävandena att få till stånd att energisystem som så långt möjligt är grundat
på förnybara och inhemska energikällor. Det är värdefullt att föredraganden
i propositionen betecknar insatser på detta område som angelägna. Det finns
dock skäl att än mer understryka betydelsen av sådana insatser och dessutom
av åtgärder som leder till industriell produktion och till ökat intresse på
avnämarhåll. Riksdagen bör därför på grundval av motionerna 1983/84:911
(c), 1983/84:1311 (c) och 1983/84:1367 (vpk) i ett uttalande till regeringen
uppmana den att aktivt verka för ökat utnyttjande av solenergi.

dels att utskottet under 19 bort hemställa

19. beträffande utnyttjande av solenergi

att riksdagen med anledning av motion 1983/84:911 yrkande 8,
motion 1983/84:1311 och motion 1983/84:1367 yrkande 10 i ifrågavarande
del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

17. Naturgas för byggnadsuppvärmning (mom. 20)

Oswald Söderqvist (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 28 med ”Utskottet
ansluter” och slutar på s. 29 med ”nu sagts” bort ha följande lydelse:
Utskottet vill understryka att naturgasen kan ha ett betydande intresse
som energikälla även när det gäller uppvärmning av byggnader. Ett stort
gasprojekt är nu på väg att förverkligas och andra övervägs. Det är då
angeläget att energiforskningsprogrammet får en sådan inriktning att även
naturgasens roll som energikälla för byggnadsuppvärmning blir föremål för
en tillräckligt omfattande forskning och utvecklingsverksamhet.

NU 1983/84:45

dels att utskottet under 20 bort hemställa

20. beträffande naturgas för byggnadsuppvärmning

att riksdagen med anledning av proposition 1983/84:107 bilaga 9
avsnitt 4.3 moment 1 i ifrågavarande del och med bifall till motion
1983/84:2628 yrkande 1 i ifrågavarande del godkänner av utskottet
angivna huvudsakliga riktlinjer för verksamheten inom Huvudprogram
Energiforskning i ifrågavarande del.

18. Småskaliga värmesystem (mom. 21)

Oswald Söderqvist (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 29 som börjar med ”Såsom
bestyrks” och slutar med ”denna punkt” bort ha följande lydelse:
Utskottet finner det glädjande att den tidigare övertron på fördelarna med
en storskalig fjärrvärmeutbyggnad nu tycks avlösas av en mera realistisk
inställning. Riksdagen bör bidra till denna omställning genom att, enligt
yrkandet därom i motion 1983/84:1367 (vpk), göra ett uttalande till
regeringen om att behovet av småskaliga värmesystem med lägre temperaturer
bör beaktas vid planeringen av fortsatt fjärrvärmeutbyggnad.

dels att utskottet under 21 bort hemställa

21. beträffande småskaliga värmesystem

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:1367 yrkande 10 i
ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

19. Forskning om energiodling (mom. 22)

Hugo Bergdahl (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 30 som börjar med ”Utskottet
ansluter” och slutar med ”anse möjligt” bort ha följande lydelse:
Föredragande statsrådets uttalande i propositionen ger tydligt vid handen
att det, såsom anförs i motion 1983/84:2596 (fp), är angeläget med ett
omfattande beslutsunderlag beträffande energiskog. Delprogrammets nuvarande
omfattning räcker inte till för detta ändamål. Större ekonomiska
resurser bör alltså avdelas för den av delprogrammets huvuddelar som avser
energiskog. Riksdagen bör i enlighet med det angivna yrkandet i motion
1983/84:2596 uttala att så bör ske.

Motion 1983/84:2628 (vpk) synes däremot böra lämnas utan åtgärd när det
gäller energiodling. Vägen från forskning till praktisk tillämpning torde
knappast kunna göras så kort som motionärerna tycks anse möjligt.

NU 1983/84:45

dels att utskottet under 22 bort hemställa

22. beträffande forskning om energiodling

att riksdagen med anledning av proposition 1983/84:107 bilaga 9
avsnitt 4.3 moment 1 i ifrågavarande del, med bifall till motion
1983/84:2596 yrkande 3 i ifrågavarande del och med avslag på
motion 1983/84:2628 yrkande 1 i ifrågavarande del godkänner av
utskottet angivna huvudsakliga riktlinjer för verksamheten inom
Huvudprogram Energiforskning i ifrågavarande del.

20. Forskning om energiodling (mom. 22)

Oswald Söderqvist (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 30 som börjar med ”Utskottet
ansluter” och slutar med ”anse möjligt” bort ha följande lydelse:

Det är, när det gäller delprogrammet Energiodling, framför allt viktigt att
verksamheten får en sådan inriktning att energiskog och energigrödor
kommer till praktisk användning i större skala under programperioden.
Riksdagen bör understryka detta genom att göra ett sådant uttalande i saken
som begärs i motion 1983/84:2628 (vpk). En vidgad satsning på delområdet
Energiskogsbruk ryms inom den ekonomiska ram för energiforskningsprogrammet
som i det föregående har föreslagits på grundval av motion
1983/84:2628 (vpk). Något särskilt uttalande om resurser för detta delområde
enligt yrkandet i motion 1983/84:2596 (fp) finner utskottet därför inte
motiverat.

dels att utskottet under 22 bort hemställa

22. beträffande forskning om energiodling

att riksdagen med anledning av proposition 1983/84:107 bilaga 9
avsnitt 4.3 moment 1 i ifrågavarande del, med bifall till motion
1983/84:2628 yrkande 1 i ifrågavarande del och med avslag på
motion 1983/84:2596 yrkande 3 i ifrågavarande del godkänner av
utskottet angivna huvudsakliga riktlinjer för verksamheten inom
Huvudprogram Energiforskning i ifrågavarande del.

21. Forskning om biomassa (mom. 23)

Ivar Franzén (c) och Per-Ola Eriksson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 30 som börjar med ”Av
propositionen” och slutar med ”motion 1983/84:1872 (c)” bort ha följande
lydelse:

Av propositionen kan utläsas att det ännu saknas ett samlat grepp om och
en långsiktig inriktning av den forskning som ägnas utnyttjandet av
biomassa. Med hänsyn till den ökade betydelse som denna energikälla kan

NU 1983/84:45

beräknas få i framtiden synes det väl motiverat att riksdagen på grundval av
motion 1983/84:1872 (c) gör ett uttalande av innebörd att regeringen bör på
ett planmässigt sätt främja utvecklingen mot en mångsidig och varaktig
användning av biomassa som energikälla.

dels att utskottet under 23 bort hemställa

23. beträffande forskning om biomassa

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:1872 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

22. Etanolproduktion (mom. 24)

Ivar Franzén (c) och Per-Ola Eriksson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 31 som börjar med ”Utskottet
hänvisar” och slutar med ”avstyrks följaktligen” bort ha följande lydelse:

Som motionärerna påpekar finns det en rad övertygande skäl för att satsa
på en omfattande produktion av etanol baserad på inhemska jordbruksprodukter.
Här skall bara följande nämnas.

En sådan produktion kan väsentligt underlätta övergången till blyfri
bensin och därmed möjliggöra katalytisk rening av bilavgaserna, vilket
radikalt minskar de försurande utsläppen.

Genom att jordbruksproduktionen kan bibehållas på nuvarande nivå
bevaras ett stort antal arbetstillfällen utöver dem som nyskapas i produktion
av etanol. Ekonomi och bytesbalans förbättras. Värdefulla natur- och
rekreationsmiljöer kan bevaras. Värdefull protein kan användas för människoföda.

Utskottet föreslår att riksdagen i ett uttalande till regeringen ansluter sig
till vad utskottet här har anfört och till vad som i den aktuella motionen i
övrigt sägs om produktion av etanol på basis på inhemska jordbruksråvaror
för att användas som drivmedel och oktanhöj ande tillsats och om vikten av
att en övergång till blyfri bensin om möjligt sker redan år 1986.

dels att utskottet under 24 bort hemställa

24. beträffande etanolproduktion

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:1356 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

23. Forskning om alternativa drivmedel (mom. 25)

Hugo Bergdahl (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 32 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”denna punkt” bort ha följande lydelse:

Utskottet finner argumentationen i motionen 1983/84:2596 (fp) mot en
fortsatt satsning på produktion av metanol ur skiffer tungt vägande och

NU 1983/84:45

föreslår således att riksdagen ger regeringen till känna att verksamhet med
förgasning av skiffer inte längre bör förekomma. Uttalandet bör dessutom
innehålla en rekommendation att forskningsinsatserna rörande förgasning av
biobränslen skall begränsas starkt. Genom ett sådant uttalande tillgodoses
den berörda motionen såvitt här är i fråga.

dels att utskottet under 25 bort hemställa

25. beträffande forskning om alternativa drivmedel

att riksdagen med anledning av propsotion 1983/84:107 bilaga 9
avsnitt 4.3 moment 1 i ifrågavarande del och med bifall till motion
1983/84:2596 yrkande 3 i ifrågavarande del godkänner av utskottet
angivna huvudsakliga riktlinjer för verksamheten inom Huvudprogram
Energiforskning i ifrågavarande del.

24. Vyrmetanmetoden (mom. 26)

Ivar Franzén (c) och Per-Ola Eriksson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 32 som börjar med ”Utskottet
kommer” och slutar med ”avstyrks motionen” bort ha följande lydelse:

Även om det ännu är för tidigt att göra några bestämda uttalanden om
vyrmetanmetodens ekonomi och om hur stor utbredning metoden kan få bör
enligt utskottets uppfattning staten aktivt stödja en vidareutveckling av
metoden. Detta bör främst ske genom medverkan till att ett större antal
fullskaleanläggningar kommer till stånd. Härigenom kan värdefull erfarenhet
vinnas och kunskapsuppbyggnaden ske så snabbt som möjligt.

En utveckling av vyrmetanmetoden under u-landsförhållanden borde
kunna ge mycket goda effekter för mottagarlandet och samtidigt en
kunskapsåterföring till det utvecklingsarbete som bedrivs i Sverige.

Utskottet anser således att utvecklingen av vyrmetanmetoden bör främjas
i enlighet med vad här har anförts. Riksdagen bör uttala att så skall ske.
Motion 1983/84:2480 (c) tillstyrks alltså i här behandlad del.

dels att utskottet under 26 bort hemställa

26. beträffande vyrmetanmetoden

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2480 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

25. Vindkraftsprogrammet (mom. 27)

Ivar Franzén (c), Per-Ola Eriksson (c) och Oswald Söderqvist (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 33 som börjar med ”Enligt
utskottets” och slutar med ”och 1983/84:2628 (vpk)” bort ha följande
lydelse:

Utskottet finner det angeläget att, såsom anförs i motion 1983/84:911 (c),

NU 1983/84:45

satsningen på åtgärder för att utnyttja vinden för energiproduktion inte
avstannar i avvaktan på den utvärdering som skall ske. Tvärtom bör, som
förespråkas i motion 1983/84:2628 (vpk), eftersträvas att vindkraften med
det snaraste kommer till praktisk användning i större skala. Förberedelser
bör därför göras för att vindkraftsprogrammet skall kunna fortsättas i ett
nästa steg. En sådan fortsättning bör innebära att man planerar för byggande
av en demonstrationsgrupp av stora vindkraftverk som förberedelse för
serieproduktion. Utskottet föreslår att riksdagen anmodar regeringen att
vidta de åtgärder som erfordras för en fortsättning av vindkraftsprogrammet i
enlighet med vad här har anförts. Genom ett sådant beslut på grundval av
motion 1983/84:911 (c) tillgodoses även motion 1983/84:2628 (vpk) i här
aktuell del.

dels att utskottet under 27 bort hemställa

27. beträffande vindkraftsprogrammet

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:911 yrkande 12 och
motion 1983/84:2628 yrkande 1 i ifrågavarande del som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

26. Stöd till små vindkraftverk (mom. 28)

Ivar Franzén (c) och Per-Ola Eriksson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 33 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”ifrågavarande del” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar helt motionärernas uppfattning att produktion av små
vindkraftverk bör stimuleras i syfte att en fortlöpande utveckling på detta
område skall bibehållas. Enligt utskottets mening bör därför stöd till
investeringar i små vindkraftverk ges enligt samma grunder som för små
vattenkraftverk. Riksdagen bör göra ett uttalande av här angiven innebörd.
Ifrågavarande delar av motionerna 1983/84:911 (c) och 1983/84:1369 (c)
tillstyrks sålunda.

dels att utskottet under 28 bort hemställa

28. beträffande stöd till små vindkraftverk

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:911 yrkande 13 och
motion 1983/84:1369 i ifrågavarande del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

27. Forskningssamarbete med EG (mom. 29)

Ivar Franzén (c) och Per-Ola Eriksson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 35 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”här sagts” bort ha följande lydelse:

Utskottet hälsar beskedet om den planerade utvärderingen med stor

:45

.Heise såsom ett tecken på begynnande insikt även hos kämkrafngare
om att starka skäl talar mot fortsatta satsningar på kärnenergi
i o-, .a former. Riksdagen kan emellertid redan nu på goda grunder uttala sig
mot en fortsatt medverkan från svensk sida i den internationella fusionsforskr;ngen.
Utskottet tillstyrker yrkandet i motion 1983/84:2615 (c) om ett
sådant uttalande.

dels att utskottet under 29 bort hemställa

29. beträffande forskningssamarbete med EG
att riksdagen

a) (=utskottet),

b) med bifall till motion 1983/84:2615 yrkande 29 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

28. Forskning om fusionsenergi (mom. 30)

Ivar Franzén (c), Per-Ola Eriksson (c) och Oswald Söderqvist (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 35 som börjar med ”Den
återstående” och slutar med ”motion 1983/84:2628 (vpk)” bort ha följande
lydelse:

Den föreslagna överföringen av fusionsforskningen till utrikesdepartementets
område markerar att denna forskning inte har någon naturlig
hemvist inom en forskning som syftar till konkreta energipolitiska lösningar.
Som anförs i motion 1983/84:2628 (vpk) bör det vara helt till fyllest med de
medel som fusionsforskningen kan få från annat håll än energiforskningsprogrammet.
Utskottet ansluter sig alltså till motionärernas avslagsyrkande.

dels att utskottet under 30 bort hemställa

30. beträffande forskning om fusionsenergi

att riksdagen med avslag på proposition 1983/84:107 bilaga 9
avsnitt 4.3 moment 1 i ifrågavarande del och med bifall till motion
1983/84:2698 yrkande 1 i ifrågavarande del godkänner av utskottet
angivna riktlinjer för verksamheten inom Huvudprogram Energiforskning
i ifrågavarande del.

29. Forskning om ny kärnteknik (mom. 31)

Ivar Franzén (c), Per-Ola Eriksson (c) och Oswald Söderqvist (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 35 som börjar med ”Utskottet
finner” och slutar med ”avstyrker motionsyrkandet” bort ha följande
lydelse:

Utskottet instämmer i vad som på denna punkt sägs i motion 1983/84:2628
(vpk). Det är en naturlig konsekvens av beslutet om kärnkraftens avveckling
att de insatser som motiverar begreppet Ny kärnteknik utmönstras ur

NU 1983/84:45

energiforskningsprogrammet. Sådan forskning som gäller avfalls- och säkerhetsfrågor
kan alltfort vara motiverad men bör då redovisas under en adekvat
benämning.

dels att utskottet under 31 bort hemställa

31. beträffande forskning om ny kärnteknik

att riksdagen med anledning av proposition 1983/84:107 bilaga 9
avsnitt 4.3 moment 1 i ifrågavarande del och med bifall till motion
1983/84:2698 yrkande 1 i ifrågavarande del godkänner av utskottet
angivna huvudsakliga riktlinjer för verksamheten inom Huvudprogram
Energiforskning i ifrågavarande del,

30. Processutveckling i Ranstad (mom. 34)

Ivar Franzén (c), Per-Ola Eriksson (c) och Oswald Söderqvist (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 38 med ”Utskottet
delar” och slutar på s. 39 med ”angiven innebörd” bort ha följande lydelse:

Som framhölls förra året i den nämnda reservationen från centerpartiets
och vänsterpartiet kommunisternas företrädare i utskottet visar resultaten av
det forsknings- och utvecklingsprogram som sedan år 1978 bedrivs i Ranstad
entydigt att det av såväl miljömässiga som ekonomiska skäl saknas förutsättningar
för exploatering av skifferfyndigheter där. Detta leder, anfördes det i
reservationen, till slutsatsen att det nuvarande arbetet vid Ranstadsverket
måste upphöra. Utskottet kan nu med tillfredsställelse konstatera att
regeringen har kommit till slutsatsen att det saknas förutsättningar att föreslå
ett nytt forsknings- och utvecklingsprogram för verksamheten i Ranstad.
Som framgår av budgetpropositionen har intressenterna i Ranstad Skiffer
AB också förklarat att det inte längre finns möjligheter till en kommersiell
verksamhet i bolaget. Mot här angiven bakgrund avstyrker utskottet
motionerna 1983/84:1885 (s) och 1983/84:562 (m).

dels att utskottet under 34 bort hemställa

34. beträffande processutveckling i Ranstad

att riksdagen med anledning av proposition 1983/84:100 bilaga 14 i
ifrågavarande del (s. 67 f.) och med avslag på motionerna 1983/
84:562 och 1983/84:1885 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört.

31. Utredning om Ranstadsverkets framtid (mom. 35)

Ivar Franzén (c) och Per-Ola Eriksson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 39 som börjar med ”Med
hänsyn” och slutar med ”ifrågavarande del” bort ha följande lydelse:

Det är, såsom anförs i motion 1983/84:1038 (c), angeläget att den framtida

NU 1983/84:45

användningen av Ranstadsverket nu utreds. En fråga som bör studeras är
lokalernas alternativa användningsområde. Vidare bör övervägas om jordoch
skogsbruksmark, som har förvärvats i samband med verkets etablering,
kan överlåtas till aktiva brukare. Utskottet föreslår att riksdagen i ett
uttalande till regeringen hemställer om en sådan utredning som begärs i
motion 1983/84:1038 (c). Här aktuell del av motionen tillstyrks sålunda.

dels att utskottet under 35 bort hemställa

35. beträffande utredning om Ranstadsverkets framtid

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:1038 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Särskilda yttranden

1. Utveckling av gengasteknik (mom. 18)

Ivar Franzén (c) och Per-Ola Eriksson (c) anför:

Utskottet har anslutit sig till vad som i motion 1983/84:1889 (c) anförs om
vikten av att gengastekniken utvecklas och förutsätter att regeringen noga
följer utvecklingen på detta område. Utskottet har också gjort den bedömningen
att det vid behov bör vara möjligt att inom ramen för tillgängliga
medel avsätta ytterligare resurser för utveckling av gengastekniken.

Genom vad utskottet har anfört är den aktuella motionen i allt väsentligt
tillgodosedd. Vi har därför inte funnit det motiverat att reservera oss i denna
fråga.

2. Forskning om energiodling (mom. 22)

Ivar Franzén (c) och Per-Ola Eriksson (c) anför:

Centerpartiets företrädare har jämfört med utskottsmajoriteten föreslagit
en betydligt ökad satsning på energiforskning. Vi har dock inte speciellt
prioriterat forskning om energiskog. Vi anser att ett effektivt tillvaratagande
av tillgänglig skogsråvara måste vara en förstahandsuppgift. Vi har inte heller
gjort en detaljuppdelning inom området biobränslen. Det måste få ankomma
på den berörda programmyndigheten att göra den uppdelningen utifrån
aktuellt beslutsunderlag.

NU 1983/84:45

Bilaga

Utbildningsutskottets yttrande
1983/84:3 y

över frågan om en teknisk forskningsrådsfunktion

Till näringsutskottet

Proposition 1983/84:107 har i vad avser bilaga 9 remitterats till näringsutskottet.
I denna bilaga ingår bl. a. regeringens förslag till medelsanvisning
under anslaget Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och
utveckling. Detta anslag är indelat i fyra program, varav det andra avser
kunskapsutveckling. Regeringen föreslår att riksdagen till detta program
anvisar 236 milj. kr. förbudgetåret 1984/85. Chefen för industridepartementet
tar i sammanhanget upp frågan om en teknisk forskningsrådsfunktion
inom styrelsen för teknisk utveckling (STU). Departementschefen redovisar
bl. a. att det i olika sammanhang uttryckts oro inom forskarsamhället för att
STU:s uppgifter att bevaka de industri- och sektorspolitiska aspekterna
skulle medföra att i ett internationellt perspektiv särskilt framstående teknisk
forskning, vars relevans kan avgöras först på sikt, inte ges det stöd som den är
värd. Tanken på att inrätta ett tekniskt forskningsråd har förts fram. Enligt
departementschefen har undersökningar visat att farhågorna att viss teknisk
forskning inte ges det stöd den är värd är överdrivna men att det ändå finns ett
antal projekt som det är svårt att finna finansieringsformer för. Därför
förordas att en teknisk forskningsrådsfunktion inrättas inom STU med
uppgift att vara rådgivande vid STU:s fördelning av 20 milj. kr. inom
program 2. Detta råd skall vara sammansatt av forskare och biträdas av en
särskild från STU fristående huvudsekreterare.

Under allmänna motionstiden i år väcktes en motion 1983/84:2310 i vilken
hemställs att riksdagen skall uttala sig för inrättande av ett fristående tekniskt
forskningsråd. Detta råd bör fördela medel direkt till forskare på samma sätt
som övriga fristående grundforskningsråd. Rådet skall således ansvara för
grundforskning medan STU inriktas på tillämpad forskning och utveckling.
Medel till rådets verksamhet skall enligt motionärerna delvis skapas genom
en minskning av de resurser som i daggår till STU. Motionen remitterades till
utbildningsutskottet.

Enligt motion 1983/84:2634 (yrkandena 28 och 29), vilken väckts med
anledning av proposition 1983/84:107 och remitterats till utbildningsutskottet,
bör riksdagen inte godta att en forskningsrådsfunktion inrättas inom
STU. I stället skall ett fristående tekniskt-vetenskapligt forskningsråd
inrättas inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde och 70 milj.
kr. anvisas för detta råds verksamhet samtidigt som anslaget till STU minskas
med samma belopp. Motionärerna anser att det vore till fördel för den
tekniska grundforskningen att medel fördelas av ett fristående råd utanför

NU 1983/84:45 (UbU 1983/84:3 y)

STU:s organisation.

Utbildningsutskottet överlämnar motionerna 1983/84:2310 och 1983/
84:2634 yrkandena 28 och 29 till näringsutskottet med följande yttrande.

Det är enligt utbildningsutskottets mening förståeligt om det finns oro för
att den tekniska grundforskningen delvis skall komma i skymundan för den
volymmässigt dominerande tillämpade forskningen och det industriella och
samhällsinriktade tekniska utvecklingsarbetet inom STU:s område. Numera
är dock kunskapsutvecklingen klart urskiljbar genom att den har ett eget
programområde. Inom detta programområde tas nu ytterligare ett steg för
att lyfta fram den tekniska grundforskningen genom att regeringen avser
inrätta en forskningsrådsfunktion inom STU för grundforskning. Enligt
utskottets mening bör denna konstruktion prövas innan ställning tas till
frågan huruvida ett helt fristående forskningsråd för den tekniska grundforskningen
skall inrättas. Utbildningsutskottet föreslår därför att näringutskottet
avstyrker motionerna 1983/84:2310 och 1983/84:2634 yrkande 28. Efter
det första året får erfarenheterna visa om behovet av resurser överensstämmer
med vad som nu beräknas för budgetåret 1984/85. Med hänvisning till
det anförda bör näringsutskottet avstyrka även yrkande 29 i motion
1983/84:2634.

Stockholm den 26 april 1984

På utbildningsutskottets vägnar
GEORG ANDERSSON

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Georg Andersson (s), Kerstin
Göthberg (c), Per Unckel (m), Bengt Wiklund (s), Helge Hagberg (s),
Lennart Bladh (s), Pär Granstedt (c), Iris Mårtensson (s), Lars Svensson (s),
Gunnar Hökmark (m), Birger Hagård (m), Barbro Nilsson i Örnsköldsvik
(s), Linnea Hörlén (fp) och Nils Berndtson (vpk).

Avvikande mening

Per Unckel, Gunnar Hökmark och Birger Hagård (alla m) anser att den
del av utskottets yttrande som på s. 2 börjar ”Det är” och slutar ”motion
1983/84:2634” bort ha följande lydelse:

Styrelsen för teknisk utveckling (STU) har gjort en värdefull insats genom
att finansiera verksamhet inom nya tekniska områden. Till STU:s uppgift har
också hört att, i stället för det tidigare tekniska forskningsrådet, fördela
medel till teknisk grundforskning. Därmed har forskare i mindre grad än
tidigare deltagit i bedömningen av forskningsprojekt. Den nu föreslagna
forskningsrådsfunktionen inom STU avses få enbart rådgivande uppgifter
och inflytande endast över en mindre del av STU:s anslag till forskning.

NU 1983/84:45 (UbU 1983/84:3 y)

Enligt utskottets uppfattning bör huvuddelen av anslaget till teknisk
forskning i stället fördelas direkt av ett fristående tekniskt forskningsråd
inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde. Därför bör näringsutskottet
hemställa att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2634 yrkande
28 och 29, med anledning av motion 1983/84:2310 och med avslag på
proposition 1983/84:107 beslutar inrätta ett tekniskt forskningsråd och till
dess verksamhet anvisa 70 milj. kr. under ett nytt reservationsanslag under
åttonde huvudtiteln.

NU 1983/84:45 66

Innehåll

Ärendet • • 1

Sammanfattning 1

Proposition 1983/84:100 3

Proposition 1983184:107 3

Huvudsakligt innehåll 3

Förslag 3

Motionerna 5

Utskottet 9

Inledning 9

Verksamheten vid styrelsen för teknisk utveckling 10

Översikt 10

Teknisk forskningsrådsfunktion eller fristående tekniskt forskningsråd?
11

Ekonomiska resurser för STU 13

Särskilda teknikområden 14

Stödformerm. m 16

Energiforskning 19

Inledning 19

Energiforskningsnämnden 21

Energiforskningsprogrammet i stort 23

Energianvändning för transporter och samfärdsel 26

Energianvändning för bebyggelse 27

Energitillförsel 29

Övrig långsiktig forskning och grundforskning 34

Ranstadsverket 35

Hemställan 39

Reservationer 44

1. Tekniskt forskningsråd (m) 44

2. Beslutanderätt inom STU:s forskningsrådsfunktion (m) 44

3. Medel för teknisk forskning och utveckling (m) 45

4. Medel för teknisk forskning och utveckling (c) 46

5. Medel för teknisk forskning och utveckling (fp) 46

6. Forskning på varvsnäringens område (vpk) 47

7. Fördelning av medel till flygteknisk forskning (m) 48

8. Översyn av STU:s organisation, m. m. (m) 48

9. Former för stöd till teknisk forskning och utveckling (c) 49

10. Finansiering av kollektiv forskning (m, fp) 49

11. Näringsbidrag till innovatörer (fp) 50

NU 1983/84:45 67

12. Huvudsakliga riktlinjer samt medel för Huvudprogram Energiforskning
(m) 50

13. Huvudsakliga riktlinjer samt medel för Huvudprogram Energiforskning
(c) 51

14. Huvudsakliga riktlinjer samt medel för Huvudprogram Energiforskning
(vpk) 52

15. Energianvändning för transporter och samfärdsel (vpk) 53

16. Utnyttjande av solenergi (c, vpk) 54

17. Naturgas för byggnadsuppvärmning (vpk) 54

18. Småskaliga värmesystem (vpk) 55

19. Forskning om energiodling (fp) 55

20. Forskning om energiodling (vpk) 56

21. Forskning om biomassa (c) 56

22. Etanolproduktion (c) 57

23. Forskning om alternativa drivmedel (fp) 57

24. Vyrmetanmetoden (c) 58

25. Vindkraftsprogrammet(c,vpk) 58

26. Stöd till små vindkraftverk (c) 59

27. Forskningssamarbete med EG (c) 59

28. Forskning om fusionsenergi (c, vpk) 60

29. Forskning om ny kärnteknik (c, vpk) 60

30. Processutveckling i Ranstad (c, vpk) 61

31. Utredning om Ranstadsverkets framtid (c) 61

Särskilda yttranden 62

1. Utveckling av gengasteknik (c) 62

2. Forskning om energiodling (c) 62

Bilaga

Utbildningsutskottets yttrande UbU 1983/84:3 y över frågan om en
teknisk forskningsrådsfunktion 63

mlnab/gotab 78716 Stockholm 1984

■ ■ .■■•■■>■■::, ■,. .. ,:s.. -

,* •. . V • --S - k>5* '

: ' ' , ' ' • .. -

■' - V . -- v v. . *-■ v"; \

‘A *- ■ vc•.;.v

■