NU 1983/84:43

Näringsutskottets betänkande
1983/84:43

om vissa oljefrågor (prop. 1983/84:110)
Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels proposition 1983/84:110 (industridepartementet) om vissa oljefrågor,

dels sju motioner som har väckts med anledning av propositionen,

dels - delvis - en motion från allmänna motionstiden år 1983,

dels - helt eller delvis - fyra motioner från allmänna motionstiden år 1984.

Propositionen och motionerna i berörda delar redovisas i det följande.
Försvarsutskottet har avgivit yttrande (FöU 1983/84:2 y) över propositionen
jämte motioner såvitt gäller försörjningsberedskapen på oljeområdet
(bilaga 1, s. 36).

En förteckning över specialföredragningar etc. i samband med ärendets
beredning och över inkomna skrivelser lämnas på s. 7.

En översikt över var i betänkandet de olika förslagen i propositionen och
de olika motionsyrkandena behandlas lämnas i bilaga 2 (s. 44).

Sammanfattning

Regeringens förslag gäller åtgärder som syftar till att trygga landets
försörjning med råolja och petroleumprodukter.

Utskottet finner det från energipolitiska och industripolitiska utgångspunkter
väl motiverat med ett fortsatt svenskt engagemang i prospektering
efter och utvinning av olja och naturgas såsom det föreslås i propositionen.
Den statligt stödda verksamheten bör så snart som möjligt bli finansiellt
självbärande. För den kommande treårsperioden tillstyrker utskottet regeringens
förslag om att riksdagen skall anvisa 600 milj. kr. till statligt stöd för
prospektering efter olja och naturgas i Nordsjön och angränsande havsområden.
Av det angivna beloppet avses 540 milj. kr. möjliggöra en överbryggning
till egenfinansiering av verksamheten inom den statliga Svenska
Petroleum-koncernen. Stöd till andra svenska företags prospektering beräknas
till 60 milj. kr. för samma period. Utskottet tillstyrker vidare regeringens
förslag om en utvidgning av den statliga garantiramen för oljeutvinning m. m.
från 4 000 milj. kr. till 8 000 milj. kr. Härvid anför utskottet att garantiramen
bör kunna utgöra en stimulans till engagemang i lämpliga utvinningsprojekt
som möjliggör en kostnadseffektiv integrering av prospekterings- och
utvinningsverksamheten.

1 Riksdagen 1983/84.17sami. Nr 43

NU 1983/84:43

2

I reservationer (m) avstyrks de här nämnda förslagen. Reservanterna
betonar vikten av att de insatser som görs inom prospekterings- och
utvinningsområdena sker efter affärsmässiga principer utan snedvridande
statliga subventioner. I andra reservationer (c) föreslås att visst stöd skall
medges under en övergångsperiod, dock till lägre belopp än vad regeringen
har föreslagit.

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag om ett aktieägartillskott
om 214 milj. kr. till Svenska Petroleum. Ett sådant tillskott bör enligt
utskottet kunna innebära en konsolidering av koncernens finansiella situation
och möjliggöra en tillfredsställande avkastning på ägarkapitalet. Utskottet
uttrycker vidare tillfredsställelse över att förhandlingar nu pågår i syfte att
noga pröva förutsättningarna för en närmare samverkan mellan Svenska
Petroleum och det kooperativa OK.

I en reservation (m) avstyrks regeringens förslag. Reservanterna finner det
inte affärsmässigt välbetänkt att tillföra Svenska Petroleum resursförstärkningar
i den omfattning som regeringen föreslår. De anför att Svenska
Petroleums förvärv av Svenska Fina AB inger betänkligheter. Två reservationer
gäller Svenska Petroleums engagemang på drivmedelsmarknaden. I
den ena (fp) begärs ett uttalande av riksdagen att det är olämpligt att Svenska
Petroleum engagerar sig på drivmedelsmarknaden. Den andra reservationen
(vpk) går ut på att Svenska Petroleums engagemang på denna marknad skall
uppskjutas tills gränsdragningen mellan Svenska Petroleum och OK har
klarlagts.

Bl. a. för att det skall bli möjligt med en avyttring av aktier i Svenska
Petroleum till OK, om de pågående förhandlingarna skulle leda fram till en
sådan lösning, tillstyrker utskottet att regeringen bemyndigas att vidta vissa
åtgärder för att minska statens andel i bolaget. I en reservation (m) begärs en
plan för avveckling av Svenska Petroleum. En annan reservation (c, fp) tar
sikte på börsintroduktion av bolaget.

Ett enigt utskott ställer sig bakom regeringens förslag om att de aktier i
Svenska Petroleum som förvaltas av statens vattenfallsverk fortsättningsvis
skall redovisas direkt under industridepartementet och att verkets statskapital
som följd härav skall sättas ned.

Utskottet tillstyrker också i enighet regeringens förslag om ett ändrat
oljelagringsprogram och om vissa anslag för beredskapslagring m. m.
Näringsutskottet går därvid på samma linje som försvarsutskottet i dess
yttrande (FöU 1983/84:2 y) i ämnet. De motioner som berör denna fråga
avstyrks sålunda.

Två motionsyrkanden (vpk) från allmänna motionstiden om oljeersättningsprogrammet
resp. om överförande av den privata oljeindustrin i
samhällelig och kooperativ ägo avstyrks med reservationer från vänsterpartiet
kommunisterna.

NU 1983/84:43

3

Propositionen
Huvudsakligt innehåll

I propositionen föreslås åtgärder med syfte att, inom ramen för de
övergripande energipolitiska riktlinjerna, trygga landets försörjning av
råolja och petroleumprodukter.

Mot bakgrund av den internationella oljemarknadens utveckling analyseras
Sveriges relationer till de oljeproducerande länderna samt förutsättningarna
för internationellt samarbete på energiområdet. I propositionen
föreslås att nuvarande system för statligt stöd till prospektering efter olja,
naturgas eller kol ersätts av ett särskilt finansierat program.

Garantiramen för utvinning av olja m. m. föreslås bli utvidgad.

Vidare läggs förslag fram om en delvis ny verksamhetsinriktning för
Svenska Petroleum AB (SP). Det föreslås att bolaget skall tillföras medel för
att få kommersiella möjligheter att delta i och genomföra strukturinsatser.

I propositionen föreslås också ett ändrat oljelagringsprogram. Utgångspunkten
har därvid varit att det minskade lagringsbehovet så långt möjligt
skall tillgodoräknas staten. Skälet till detta är dels det statsfinansiella läget,
dels det faktum att näringslivets tvångslager har byggts upp med hjälp av
statsmedel. De föreslagna ändringarna i oljelagringsprogrammet medför
ändringar i lagen (1957:343) om oljelagring m. m. och i förordningen
(1957:344) om oljeavgift m. m. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli
1984.

Förslag

Regeringen har - efter föredragning av statsrådet Birgitta Dahl - föreslagit
(s. 90 f.) att riksdagen

1. antar ett i propositionen framlagt förslag till lag om ändring i lagen
(1957:343) om oljelagring m.m. (avsnitt 8.8),

2. antar ett i propositionen framlagt förslag till lag om ändring i förordningen
(1957:344) om oljeavgift m. m. (avsnitt 8.8),

3. godkänner av föredragande statsrådet förordade grunder för statligt
stöd till prospekterings- och utvinningsverksamhet vad gäller olja och
naturgas (avsnitt 6.5),

4. till Program för prospektering efter olja och naturgas på statsbudgeten
för budgetåret 1984/85 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 600 000 000 kr. (avsnitt 6.5),

5. bemyndigar regeringen att besluta om ändrade villkor för tidigare
beviljade särskilda bidrag för prospektering i enlighet med vad föredragande
statsrådet har förordat (avsnitt 6.5),

6. till Aktieägartillskott till Svenska Petroleum AB på statsbudgeten för
budgetåret 1984/85 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av
214 000 000 kr. (avsnitt 7.4.3),

NU 1983/84:43

4

7. bemyndigar fullmäktige i riksgäldskontoret att i enlighet med vad
föredragande statsrådet förordat ikläda staten garanti, inkl. tidigare lämnat
bemyndigande, med sammanlagt högst 8 000 000 000 kr. i samband med
åtaganden för utvinning m. m. av olja, naturgas eller kol (avsnitt 6.5),

8. bemyndigar regeringen att avyttra statens aktier i Svenska Petroleum
AB eller eljest i enlighet med vad föredragande statsrådet anfört vidta
åtgärder för att minska statens andel i bolaget (avsnitt 7.4.3),

9. bemyndigar regeringen att överta de av statens vattenfallsverk förvaltade
aktierna i Svenska Petroleum AB samt skuldförbindelsen för det av
vattenfallsverket till bolaget lämnade förlagslånet (avsnitt 7.4.4),

10. bemyndigar regeringen att nedsätta statens vattenfallsverks ej förräntningspliktiga
statskapital med 202 500 000 kr. (avsnitt 7.4.4),

11. godkänner de riktlinjer för ett reviderat program för beredskapslagring
av råolja och oljeprodukter t.o. m. lagringsåret 1986/87 samt de
ändringar i grunderna för tvångslagring som föredragande statsrådet har
förordat (avsnitt 8.3).

Regeringen har vidare framlagt förslag om vissa anslag för budgetåret
1984/85. Under angivna punkter föreslås:

H 1. Drift av beredskapslager(s. 95)

att riksdagen till Drift av beredskapslager för budgetåret 1984/85 anvisar
ett förslagsanslag av 637 381 000 kr.,

H 2. Beredskapslagring och industriella åtgärder (s. 95 f.)

att riksdagen till Beredskapslagring och industriella åtgärder för budgetåret
1984/85 anvisar ett reservationsanslag av 7 455 000 kr.,

H 3. Särskilda kostnader för lagring av råolja och flygdrivmedel
(s. 96)

att riksdagen till Särskilda kostnader för lagring av råolja och flygdrivmedel
för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.

Motionerna

De motioner som har väckts med anledning av proposition 1983184:110 är
följande:

1983/84:2646 av Tage Sundkvist m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen

1. godkänner de riktlinjer för statligt stöd till prospekterings- och utvinningsverksamhet
vad gäller olja och naturgas som förordas i motionen,

2. som sin mening uttalar att något statligt stöd för utvinning och
prospektering efter kol inte skall utgå,

3. till Program för prospektering efter olja och naturgas på statsbudgeten
för budgetåret 1984/85 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 100 000 000 kr. i enlighet med vad som förordas i motionen,

NU 1983/84:43

5

4. bemyndigar fullmäktige i riksgäldskontoret att ikläda staten garantiåtaganden,
inkl. tidigare lämnade bemyndiganden[,] om högst 5 000 000 000
kr., i samband med åtaganden för utvinning m.m. av olja och naturgas i
enlighet med vad som förordas i motionen,

5. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
Svenska Petroleum AB:s verksamhet och inriktning,

1983/84:2647 av Lars Werner m.fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen
uttalar att Svenska Petroleums introduktion på drivmedelsmarknaden bör
uppskjutas till dess gränsdragningen mellan bolaget och OK är klar,

1983/84:2648 av Nic Grönvall (m), vari hemställs att riksdagen

1. ej lämnar sitt stöd till de av regeringen angivna grunderna för statligt
stöd till prospektering och utvinningsverksamhet,

2. avslår regeringens hemställan om reservationsanslag om 600 milj. kr.
för program för prospektering efter olja och gas,

3. avslår regeringens hemställan om reservationsanslag om 214 milj. kr.
för aktieägartillskott till Svenska Petroleum AB,

4. avslår regeringens begäran att avyttra statens aktier i Svenska Petroleum
AB utan riksdagens vidare godkännande,

5. hos regeringen begär omedelbara åtgärder för avveckling av verksamheten
i Svenska Petroleum Exploration AB,

6. hos regeringen begär att ett program framläggs för riksdagens godkännande
för upptagande i Svenska Petroleum AB av nya aktieägare i syfte att
bereda möjligheter för bolaget att bedriva sådan verksamhet som i motionen
angivits,

1983/84:2649 av Ivar Franzén (c), vari hemställs att riksdagen avslår
proposition 1983/84:110 i den del som avser ökad lagring av bensin och hos
regeringen anhåller om förslag som främjar omfattande produktion av etanol
enligt de riktlinjer som redovisats i denna motion,

1983/84:2650 av Kjell Johansson (fp), vari hemställs att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
olämpligheten av att SP engagerar sig på bensinmarknaden,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
förlängd övergångstid i fråga om oljelagringen,

1983/84:2651 av Staffan Burenstam Linder m. fl. (m), vari hemställs att
riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
utförsäljning av AB Svenska Petroleum,

2. avslår de av regeringen förordade grunderna för statligt stöd till
prospekterings- och utvinningsverksamhet vad gäller olja och naturgas,

3. avslår regeringens förslag att till Program för prospektering efter olja

NU 1983/84:43

6

och naturgas på statsbudgeten för budgetåret 1984/85 under tolfte huvudtiteln
anvisa ett reservationsanslag av 600 000 000 kr.,

4. avslår regeringens förslag att bemyndiga regeringen att besluta om
ändrade villkor för tidigare beviljade särskilda bidrag för prospektering,

5. avslår regeringens förslag att till Aktieägartillskott till Svenska Petroleum
AB på statsbudgeten för budgetåret 1984/85 under tolfte huvudtiteln
anvisa ett reservationsanslag av 214 000 000 kr.,

6. avslår regeringens förslag att bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret
att ikläda staten garanti, inkl. tidigare lämnat bemyndigande, med sammanlagt
högst 8 000 000 kr., i samband med åtaganden för utvinning m. m. av
olja, naturgas eller kol,

1983/84:2652 av Wiggo Komstedt (m), vari hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om lagring av
råolja och oljeprodukter.

De motioner frän allmänna motionstiden år 1984 som behandlas här är
följande:

1983/84:913 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c),vari-med motivering i motion
1983/84:911 - hemställs att riksdagen beslutar att inköpen av olja för
beredskapslagring under budgetåret 1984/85 minskas med 150 000 m3,

1983/84:1367 av Lars Werner m. fl. (vpk), såvitt gäller hemställan att
riksdagen

2. uttalar att en fortsatt snabb minskning av oljeanvändningen f. n. inte är
nödvändig,

4. hos regeringen hemställer om förslag om överförande av den privata
oljeindustrin i samhällelig och kooperativ ägo,

1983/84:2208 av Ivar Franzén (c), vari hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att kraven på beredskapslagring av olja
snabbare bör anpassas till aktuell oljeförbrukning,

1983/84:2364 av Nic Grönvall (m), vari hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om utförsäljning
av aktier i Svenska Petroleum AB till svenska näringslivet.

Den motion från allmänna motionstiden år 1983 som behandlas här är

1982/83:1108 av Lars Werner m. fl. (vpk), såvitt gäller hemställan (2) att
riksdagen hos regeringen hemställer om förslag om att den privata oljeindustrin
överförs i samhällelig och kooperativ ägo.

NU 1983/84:43

7

Ärendets beredning

Utskottet har i samband med behandlingen av propositionen och motionerna
genom föredragningar och utfrågningar fått del av redogörelser och
synpunkter i olika frågor från företrädare för följande organisationer och
företag:

beträffande prospektering och oljeutvinning m. m.: Götaverken Arendal
AB, Oljekonsumenternas förbund, Salén Energy AB, Svenska Petroleum
AB och Volvo Energi AB,

beträffande bestämmelser om försörjningsberedskapen på oljeområdet:
Norsk Hydro Olje AB,

beträffande produktion, distribution och användning av etanol: Stiftelsen
Svensk etanolutveckling, Svenska lantmännens riksförbund (SLR), Agroenergi
AB, Alfa-Laval AB, Svenska petroleum institutet, Svensk drivmedelsteknik
AB, Oljekonsumenternas förbund, Bilindustriföreningen, SaabScania
AB och Volvo Personvagnar AB.

Sveriges industriförbund, Svenska cellulosa- och pappersbruksföreningen
och Norsk Hydro Olje AB har inkommit med skrivelser om vissa frågor
rörande försörjningsberedskapen på oljeområdet.

Vissa uppgifter om oljemarknaden
Oljeleveranser i Sverige

Leveranserna av flytande bränslen och drivmedel på den svenska marknaden
sjönk under år 1983 jämfört med föregående år. Nedgången blev 2,3
miljoner kubikmeter eller 11 %. Oljeleveranserna har inte sedan början av
1960-talet varit lägre än under år 1983.

Av följande sammanställning framgår utvecklingen av oljeleveranserna
sedan år 1979. Inom loppet av fyra år har volymerna sammanlagt minskat
med 10,8 miljoner kubikmeter eller med 38%.

Oljeleveranser i miljoner kubikmeter
(exkl. utrikes bunkers)

	1983	1982	1979	% 1982-1983	% 1979-1983
Motorbensin	4,8	4,7	4,9	+ 2	- 2
Dieseloljor	2,2	2,3	2,6	- 4	- 15
Övriga drivmedel	0,9	0,9	0,9	± 0	± 0
Tunna eldningsoljor	4,9	5,7	8,5	- 14	-42
Tjocka eldningsoljor	4,9	6,4	11,6	-23	-58
Summa	17,7	20,0	28,5	- 11	-38

NU 1983/84:43

8

Eldningsoljorna och speciellt de tjockare kvaliteterna, vilka används
främst inom industrin samt för fjärrvärme och elproduktion, uppvisar den
största tillbakagången. Totalt har leveranserna av eldningsoljor uttryckt i
volym halverats sedan år 1979.

Ofjeföretagens andelar av oljemarknaden

Tio rikstäckande oljeföretag - ARA-JET AB, Svenska BP AB, Svenska
Esso AB, Svenska Fina AB, Svenska Gulf Oil AB1, Mobil Oil AB,
Oljekonsumenternas förbund (OK), Svenska Petroleum AB, AB Svenska
Shell och Texaco Oil AB - svarade år 1983 tillsammans för 94,9 % resp.
94,6 % av den totala försäljningen i landet av bensin och dieselbrännolja-en
ökning med 0,1 procentenheter resp. en sänkning med 1,9 procentenheter
sedan år 1982. Av den totala försäljningen av eldningsolja I svarade dessa
företag samma år för 87,1 %, vilket var en sänkning med 1,9 procentenheter
jämfört med år 1982. När det gäller de tjocka eldningsoljekvaliteterna
svarade de nämnda företagen för en något mindre andel av marknaden,
nämligen för 64,7 % resp. 62,4% under åren 1983 och 1982.

Som framgår av följande sammanställning var OK och Shell under år 1983
de två största företagen på bensinmarknaden med andelar av den totala
bensinförsäljningen på 20,1 % resp. 20,0 %. Beträffande dieselbrännolja
var Shell och BP störst med 22,7 % resp. 15,2 %. OK, ARA och Shell hade
de största andelarna av marknaden för eldningsolja I, OK med 16,6 %, AR A
med 13,4 % och Shell med 12,9 % av den totala försäljningen av eldningsolja

I. De företag som ökade sina marknadsandelar för bensin mest under år 1983
var Shell och ARA. Sålunda ökade Shell under 1983 sin marknadsandel för
bensin från 19,5 % till 20,0 %, medan ARA ökade sin andel från 2,2 % till

Oljeföretagens marknadsandelar åren 1983 och 1982 (%)

Företag	Motorbensin	Dieselbrännolja	Eo I		Eo II-V
	1983	1982	1983	1982	1983	1982	1983	1982
ARA	2,7	2,2	1,8	1,3	13,4	12,8	4,6	4,4
BP	13,8	14,4	15,2	17,8	8,0	9,1	17,6	18,3
Esso	12,5	12,3	9,4	7,4	5,7	5,2	2,3	2,0
Fina	2,4	2,3	3,3	3,4	3,7	3,4	2,4	2,2
Gulf	10,5	10,6	9,2	10,5	8,6	8,5	0,3	0,1
Mobil	4,4	4,5	1,9	1,8	2,9	2,9	0,4	0,2
OK	20,1	21,0	14,0	12,4	16,6	17,8	13,3	12,5
Shell	20,0	19,5	22,7	22,0	12,9	12,7	9,4	8,6
SP	0,7	0,5	7,7	9,7	9,8	10,6	12,8	12,9
Texaco	7,8	7,5	9,4	10,2	5,5	6,0	1,6	1,2
Övriga	5,1	5,2	5,4	3,5	12,9	11,0	35,3	37,6
Summa	100,0	100,0	100,0	100,0	100,0	100,0	100,0	100,0

1 Bolaget förvärvades av Kuwait Petroleum Corporation i maj 1983.

NU 1983/84:43

9

2,7 %. OK svarade för den största minskningen av marknadsandelarna för
bensin - från 21,0 % till 20,1 %. Beträffande eldningsolja I ökade ARA sin
marknadsandel mest, från 12,8 % år 1982 till 13,4 % år 1983. Även på detta
område svarade OK för den största minskningen - från 17,8 % till 16,6 %.
Beträffande de tjocka eldningsoljorna hade år 1983 BP, OK och SP de största
andelarna av marknaden, 17,6 %, 13,3 % resp. 12,8 %.

Utskottet

Inledning

Energipolitiken är inriktad på utveckling mot ett energisystem i huvudsak
grundat på varaktiga, helst förnybara och inhemska, energikällor med minsta
möjliga miljöpåverkan. Ett centralt mål är enligt de av statsmakterna våren
1981 (prop. 1980/81:90, NU 1980/81:60, rskr 1980/81:381) antagna riktlinjerna
för energipolitiken att oljeberoendet kraftigt skall minskas.

Regeringen anger i den nu föreliggande propositionen (s. 10) att målet för
den statliga oljepolitiken är att inom ramen för de övergripande energipolitiska
riktlinjerna trygga landets försörjning med råolja och petroleumprodukter
till rimliga S7:,iiianenga KosinoUci. Detta måste ske på ett sätt som
beaktar och tar tili vara svenska industriella intressen.

Åtgärder som har särskilt stor betydelse när det gäller att förbättra
försörjningstryggheten är enligt regeringen

- att fortsätta och effektivisera engagemanget från svensk sida i prospektering
och utvinning,

- att förstärka relationerna med oljeproducerande länder,

- att föra en flexibel oljehandelspolitik,

- att säkra en tillräcklig svensk raffinaderikapacitet,

- att aktivt medverka i ett internationellt samarbete i energipolitiska frågor,

- att vidmakthålla ett direkt statligt engagemang i oljeverksamheten via
Svenska Petroleum AB.

Som bakgrund till regeringens överväganden och förslag lämnas i propositionen
(s. 11 f.) en redogörelse för några viktiga drag i utvecklingen på den
internationella och nordiska oljemarknaden. Här erinras bl. a. (s. 28f.) om
det avtal som i mars 1981 undertecknades mellan Sveriges och Norges
regeringar om ekonomiskt samarbete, särskilt på industri- och energiområdena.
Det framgår av propositionen (s. 30) att regeringen anser det vara av
stor betydelse att de norska och svenska regeringarna håller nära kontakt i
oljepolitiska frågor av gemensamt intresse.

I anslutning till detta uttalande vill utskottet här betona att det enligt dess
uppfattning finns ett klart svenskt intresse av att relationerna med oljeproducerande
länder utvecklas. Norge intar härvid en särställning. De goda
förutsättningarna för samarbete inom energi- och industriområdena återspeglas
bl. a. i 1981 års norsk-svenska samarbetsavtal. Till detta avtal är fogat

1 * Riksdagen 1983184.17sami. Nr 43

NU 1983/84:43

10

ett särskilt s. k. oljeprotokoll sorn rör bl. a. frågan om leveranser och
marknadsföring av råolja och produkter. Enligt protokollet skall priser och
andra leveransvillkor fastställas efter avtal mellan berörda företag. Möjligheterna
att utvidga detta samarbete diskuteras fortlöpande mellan den norska
och den svenska regeringen. Härvid har enligt vad utskottet har erfarit
diskuterats om oljeprotokollet behöver följas upp och eventuellt utvidgas till
att omfatta ytterligare områden. Skälet till detta är de betydande förändringar
som har skett på oljemarknaden sedan avtalet undertecknades.

I det följande behandlar utskottet regeringens förslag om statligt stöd till
prospektering och utvinning av olja m. m. och om en delvis ny inriktning på
Svenska Petroleum AB:s verksamhet liksom de motioner som har väckts
med anledning av propositionen. Också ett antal motioner från allmänna
motionstiden tas upp i sammanhanget. Av motionerna och av den följande
framställningen framgår de olika partiernas ståndpunkter i de sakfrågor som
här behandlas liksom också i vissa mera övergripande energipolitiska frågor.
Utskottet tar i ett avslutande avsnitt upp regeringens förslag till ett ändrat
oljelagringsprogram. I denna fråga har försvarsutskottet yttrat sig till
näringsutskottet (FöU 1983/84:2 y).

Oljeprospektering och oljeutvinning

Riktlinjer

Regeringens förslag om riktlinjer för statliga stöd till prospekterings- och
utvinningsverksamhet vad gäller olja och naturgas läggs fram mot bakgrund
av en inledande översikt. Den innehåller bl. a. en beskrivning av finansieringsformer
för svensk prospektering och av det nu gällande statliga
garantisystemet för oljeutvinning. Det framgår också av redogörelsen att
Svenska Petroleum AB (SP) har inkommit till regeringen med en skrivelse
angående inriktningen och finansieringen av den statliga oljeprospekteringsoch
oljeutvinningsverksamheten.

Det nuvarande statliga prospekteringsstödet omfattar olja, naturgas och
kol. Stödet lämnas i form av bidrag till kostnaderna för prospekteringsprojekt
efter beslut av regeringen i varje särskilt fall. Det finns två former av
bidrag, dels allmänna bidrag med högst 50 % av kostnaderna, dels särskilda
bidrag med upp till 100 % av kostnaderna. Särskilda bidrag beviljas endast
till de statliga bolagen Svenska Petroleum AB och Svenska Petroleum
Exploration AB (dotterbolag till det förstnämnda, se s. 15). De syftar till att
möjliggöra en viss från nationell försörjningssynpunkt angelägen prospektering.
Bidrag skall normalt förenas med villkor om bl. a. hemtagning till
Sverige av råolja vid eventuell utvinning. Bidragssystemet finansieras på så
sätt, att en del av inkomsterna av den särskilda avgiften för vissa oljeprodukter-f.
n. 12 kr./m3 olja och 2 öre/l bensin - tillförs oljeprospekteringsfonden.

År 1975 infördes en statlig garanti för oljeutvinning m. m. Garantin gäller

NU 1983/84:43

11

även för naturgas och kol. En förutsättning för att garanti skall ställas är att
verksamheten är av väsentlig betydelse för svensk energiförsörjning. Staten
kan tillförsäkras option på den eventuella produktionen eller del därav.

Med den erfarenhet som har byggts upp genom det hittillsvarande statliga
stödet till prospektering och utvinning finns det enligt föredragande statsrådet
goda möjligheter för de företag som är verksamma på området att
effektivisera insatserna för att snabbare än hittills kunna komma in i och få
del av kommersiellt utvinningsbara projekt. För att detta skall uppnås
föreslås det statliga stödet till prospektering och utvinning i vissa avseenden
förändras fr. o. m. den 1 juli 1984. Sammanfattningsvis innebär de av
regeringen förordade (s. 42 f.) grunderna för statligt stöd till prospekteringsoch
utvinningsverksamhet vad gäller olja och naturgas följande.

En utgångspunkt är att energipolitiska och industripolitiska skäl talar för
ett fortsatt svenskt engagemang i prospektering efter och utvinning av olja
och naturgas. Strävan bör därvid vara att verksamheten så fort som möjligt
skall bli finansiellt självbärande i det avseendet att de överskott som kan
genereras ur nuvarande och kommande produktionsdeltagande kan användas
för finansiering av fortsatta prospekteringsinsatser. Särskilt viktigt är att
satsningar på prospektering och utvinning görs på sådant sätt att möjligheterna
att uppnå positiva industripolitiska effekter tas till vara. En förutsättning
härför är då att insatserna kan koncentreras till Nordsjön och angränsande
havsområden samt att prospektering och utvinning integreras för att
möjliggöra att kostnaderna kan hållas nere.

Det är regeringens mening att prospekteringsstödet fortsättningsvis skall
ges i huvudsak enligt nuvarande ordning. Villkoren för stödet föreslås
emellertid kunna få ändras så att Svenska Petroleum ges ökat incitament till
att driva verksamheten så affärsmässigt som möjligt. Så kan ske, anförs det,
genom en övergång från projektfinansiering till programfinansiering och
genom en ändring av villkoren för stödet så att SP-koncernen får ta ökad risk
för den verksamhet som bedrivs men också får del av den ekonomiska nytta
som olika projekt kan generera.

Regeringen hemställer vidare (s. 43) om ett bemyndigande av riksdagen
att få besluta om ändrade villkor för tidigare beviljade särskilda bidrag för
prospektering på sådant sätt att Svenska Petroleum ges incitament att driva
verksamheten med den nyss angivna inriktningen.

För utnyttjande av garantier i samband med åtaganden för utvinning m. m.
av olja, naturgas och kol föreslås att de nuvarande förutsättningarna skall
gälla även fortsättningsvis (s. 44).

Regeringens förslag om grunderna för statligt stöd till prospekterings- och
utvinningsverksamhet i vad avser olja och naturgas tas upp i tre motioner.

I motion 1983/84:2651 (m) begärs att riksdagen skall avslå regeringens
förslag till grunder för det här aktuella stödet liksom också förslaget om
bemyndigande för regeringen om att besluta om ändrade villkor för tidigare
beviljade särskilda bidrag för prospektering. Motionärerna anför att det inte

NU 1983/84:43

12

är motiverat med statliga subventioner för oljeprospektering i Nordsjön.
Också i motion 1983/84:2648 (m) framförs önskemål om att riksdagen inte
skall godkänna de av regeringen angivna grunderna för stödet.

I förhållande till regeringens förslag ändrade riktlinjer för statligt stöd till
prospekterings- och utvinningsverksamhet vad gäller olja och naturgas krävs
också i motion 1983/84:2646 (c). Statligt stöd till prospektering borde enligt
motionärerna i princip avse insatser inom landet. De företag som vill bedriva
prospektering utomlands borde få göra detta på egen risk. Det föreslås dock
att stöd under en övergångsfas skall kunna utgå för insatser i Nordsjön.

Utskottet delar regeringens uppfattning att det från såväl energipolitiska
som industripolitiska utgångspunkter är väl motiverat med ett fortsatt
svenskt engagemang i prospektering efter och utvinning av olja och naturgas.
Givetvis måste aktiviteterna bedrivas till rimliga kostnader för staten. En
utgångspunkt för insatserna bör vara att verksamheten så snart detta är
möjligt skall bli finansiellt självbärande. Verksamheten bör koncentreras till
Nordsjön och angränsande havsområden. I syfte att kostnaderna skall hållas
nere bör insatserna inom områdena prospektering och utvinning integreras.
Utskottet anser liksom regeringen att Svenska Petroleum genom ändrade
stödvillkor bör ges ökat incitament att driva verksamheten så affärsmässigt
som möjligt. Av vad utskottet här har anfört framgår att utskottet tillstyrker
de av regeringen förordade grunderna för stöd till prospekterings- och
utvinningsverksamhet vad gäller olja och naturgas. Utskottet avstyrker de nu
behandlade delarna av motionerna 1983/84:2651 (m), 1983/84:2648 (m) och
1983/84:2646 (c).

I konsekvens med vad utskottet har anfört om grunder för den fortsatta
stödverksamheten tillstyrker utskottet regeringens förslag om ändrade
villkor för tidigare beviljade särskilda bidrag för prospektering. Följaktligen
avstyrker utskottet ifrågavarande del av motion 1983/84:2651 (m).

Anslag

Den medelstilldelning som regeringen föreslår för stöd till prospektering
efter olja och naturgas gäller verksamhet inom dels SP-koncernen, dels andra
svenska företag. Statens kostnader för att möjliggöra en överbryggning till
egenfinansiering av SP-koncernens prospekteringsverksamhet beräknas
(s. 44) till 540 milj. kr. Beloppet skall även täcka kostnader för administration
och för industrisamarbete. Eventuella prospekteringsinsatser därutöver
skall finansieras av Svenska Petroleum.

När det gäller stöd till andra svenska företags prospektering beräknas för
den kommande treårsperioden ca 60 milj. kr. Stödet bör enligt regeringen
utgå enligt de villkor som gäller för de nuvarande allmänna bidragen. Det
skall dock endast kunna utgå till prospekteringsverksamhet i Nordsjön eller
angränsande havsområden.

Sammanfattningsvis föreslår regeringen att det nuvarande systemet för

NU 1983/84:43

13

stöd till prospekteringsverksamhet avslutas vid utgången av innevarande
budgetår. För den kommande treårsperioden föreslås riksdagen anvisa 600
milj. kr. i form av ett reservationsanslag på statsbudgeten för budgetåret
1984/85. Det föreslagna anslaget, benämnt Program för prospektering efter
olja och naturgas, skall även täcka tillkommande kostnader för redan
ingångna åtaganden samt kostnader för administration m. m.

I de tre motioner som utskottet har behandlat i föregående avsnitt framförs
krav som också gäller det här aktuella anslaget. Riksdagen föreslås i
motionerna 1983/84:2651 (m) och 1983/84:2648 (m) avslå regeringens förslag
om anslag till prospektering efter olja och naturgas. I motion 1983/84:2646
(c) förordas ett i förhållande till regeringens förslag lägre anslag. Sålunda
föreslås ett reservationsanslag för det kommande budgetåret om 100 milj. kr.
utöver disponibla, ej utnyttjade medel. Medlen skall kunna användas för ny
verksamhet, och de skall fördelas så att 80 milj. kr. avsätts för Svenska
Petroleums verksamhet och 20 milj. kr. för övriga företag. Motionärerna
begär också att riksdagen skall uttala som sin mening att något stöd till
prospektering efter kol inte skall utgå.

Utskottet finner det av regeringen föreslagna anslaget vara väl avvägt. Den
förordade medelstilldelningen bör ge Svenska Petroleum möjlighet att nå en
egenfinansiering av prospekteringsverksamheten. Den bör också kunna
stimulera andra svenska företag till viss prospektering i Nordsjön eller i
angränsande havsområden. Sammantaget räknar utskottet med att de
insatser som görs på detta område skall få positiva effekter från såväl
energipolitiska som industripolitiska utgångspunkter. Utskottet tillstyrker
således propositionen i denna del och avstyrker motsvarande delar av
motionerna 1983/84:2651 (m), 1983/84:2648 (m) och 1983/84:2646 (c).

Vad gäller kravet i motion 1983/84:2646 (c) på att statligt stöd till
prospektering efter kol inte skall utgå vill utskottet erinra om att ifrågavarande
anslag inte är avsett för kolprospektering. Motionen avstyrks därför i
denna del.

I propositionen framhålls att deltagande i utvinningsprojekt är en viktig
förutsättning för att prospekteringskostnaderna skall kunna hållas på en
rimlig nivå. Den statliga garantiramen för oljeutvinning m. m. är, anför
föredragande statsrådet (s. 44), ett viktigt medel för att stimulera engagemang
i sådana projekt. Garantiramen, som nu uppgår till 4 000 milj. kr., är i
det närmaste ianspråktagen. Regeringen föreslår mot bakgrund av de
hittillsvarande erfarenheterna med statliga garantier för utvinning av olja,
gas och kol att kreditramen skall utvidgas med 4 000 milj. kr. till 8 000 milj.
kr.

Det finns enligt vad som anförs i motion 1983/84:2651 (m) inte anledning
att ha ett statligt stöd av den angivna typen. På sikt bör, heter det, denna
kreditgaranti tas under omprövning i syfte att statens hela engagemang skall
avvecklas.

Enligt motion 1983/84:2646 (c) borde en viss kreditgarantiram få finnas

NU 1983/84:43

14

kvar under en övergångsfas. Motionärerna föreslår att staten skall kunna
ikläda sig garantiförpliktelser för utvinning av olja och naturgas inom en ram
av 5 000 milj. kr. inkl. tidigare lämnade garantier. Några garantier för
kolutvinning skall däremot inte lämnas.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om garantier i samband med
åtaganden för utvinning av olja, naturgas eller kol. Fullmäktige i riksgäldskontoret
bör sålunda bemyndigas att för det angivna ändamålet ikläda staten
garanti, inkl. tidigare lämnat bemyndigande, med sammanlagt högst 8 000
milj. kr.

Den statliga garantiramen bör enligt utskottets uppfattning bl. a. kunna
utgöra en stimulans till engagemang i lämpliga utvinningsprojekt som
möjliggör en kostnadseffektiv integrering av prospekterings- och utvinningsverksamheten.
Utskottet avstyrker alltså de här behandlade delarna av
motionerna 1983/84:2651 (m) och 1983/84:2646 (c).

Svenska Petroleum AB:s verksamhet

Inledning

Svenska Petroleum AB (SP) bildades år 1975. I samband med 1976 års
oljepolitiska beslut (prop. 1975/76:124, NU 1975/76:44, rskr 1975/76:262)
angav statsmakterna vissa riktlinjer för bolagets verksamhet. Bolaget
tilldelades därvid en central roll som kommersiellt instrument för statens
oljepolitik, med uppgift att bedriva verksamhet inom olika från försörjningssynpunkt
betydelsefulla led av oljehanteringen.

Till följd av utvecklingen på oljemarknaden under år 1979 skedde en snabb
expansion av Svenska Petroleums verksamhet. I syfte att förbättra landets
försörjningssituation träffade bolaget råoljeavtal med olika oljeproducenter.
Andelar i två svenska raffinaderier förvärvades. Bolagets försäljning på den
svenska marknaden ökade också kraftigt. Från år 1978 till år 1979 sjufaldigades
omsättningen.

Mot denna bakgrund beslöts hösten 1979 (prop. 1979/80:33, NU 1979/
80:25, rskr 1979/80:134) om ett kapitaltillskott till Svenska Petroleum med
300 milj. kr. Tillskottet hänförde sig till den betydande ökning av bolagets
rörelse som hade skett under år 1979. Våren 1981 fattades beslut om ett
ytterligare kapitaltillskott med 225 milj. kr. (prop. 1980/81:90 bil. 1, NU
1980/81:60, rskr 1980/81:381) i syfte att förbättra bolagets soliditet.

I 1979 års beslut om riktlinjer för energipolitiken (prop. 1979/80:33, NU
1979/80:25, rskr 1979/80:134) angavs att bolagets verksamhet borde inriktas
framför allt mot områden där bolaget kunde bidra till att förbättra
försörjningstryggheten på en osäker oljemarknad. Detta slogs också fast i
riksdagens energipolitiska beslut våren 1981. I proposition 1981/82:61 om
kapitaltillskott till Svenska Petroleum angavs bl. a. att frågan om bolagets
roll inom ramen för den svenska energipolitiken senare skulle tas upp till

NU 1983/84:43

15

prövning efter det att visst underlagsmaterial hade framtagits av bolaget.

Enligt förslag i den nämnda propositionen beslöt riksdagen i slutet av år
1981 om ett kapitaltillskott från de båda hälftenägarna Statsföretag AB och
statens vattenfallsverk på 670 milj. kr. för att täcka bolagets samlade
förluster (NU 1981/82:19, rskr 1981/82:128). Statsföretags aktier har sedermera
överlåtits på staten. Aktierna redovisas direkt under industridepartementet
(prop. 1982/83:68, NU 1982/83:25, rskr 1982/83:181).

Av följande sammanställning framgår Svenska Petroleums (moderbolagets)
försäljnings- och resultatutveckling (milj. kr.) åren 1978-1983. Negativa
tal anges inom parentes.

	1978	1979	1980	1981	1982	1983
Rörelseintäkter	457	3 228	9 984	11 672	6 856	6 779
Resultat efter finansnetto	4	240	(375)	(578)	64	(32)
Resultat före boksluts-
dispositioner och skatt	1	0	(134)	84	64	(32)

Som framgår av sammanställningen medförde verksamheten år 1979 ett
betydande överskott, varpå avsevärda förluster uppstod under de två
närmast följande åren. År 1982 redovisades ett resultat efter finansnetto om
64 milj. kr., medan förra årets resultat innebar en förlust på ca 32 milj. kr.
SP-koncernens rörelseintäkter uppgick förra året till ca 7 060 milj. kr.
Koncernen redovisade en förlust på ca 30 milj. kr.

Svenska Petroleums marknadsandelar beräknas år 1983 uppgå till knappt
1 % för bensin, ca 8 % för dieselbrännolja, ca 10 % för eldningsolja I och ca
13 % för de tjocka eldningsoljorna III-V.

Den 1 mars 1984 förvärvade Svenska Petroleum 100% av aktierna i
Svenska Fina AB (Fina), ett helägt dotterbolag till det belgiska oljeföretaget
Petrofina Société Anonyme (Petrofina). Svenska Fina AB svarade under de
senaste åren för omkring 1 % av Petrofinas försäljning i hela världen. Finas
marknadsandel för bensin uppgick förra året till drygt 2%.

Svenska Petroleum Exploration AB är ett helägt dotterföretag till Svenska
Petroleum AB. Målet för bolaget är att genom egen prospektering eller
förvärv av andelar i fyndigheter etablera deltagande i produktion av olja eller
naturgas, som direkt eller indirekt kan tillföras den svenska marknaden.

Kapitaltillskott m. m.

Målet för SP-koncernens verksamhet bör, anför föredragande statsrådet
(s. 53), vara att med i huvudsak affärsmässig inriktning bidra till att ge landet
en god försörjningstrygghet. Detta ställer stora krav på bolaget och
förutsätter att kunnande och resurser tillvaratas och vidareutvecklas. Samtidigt
är det dock enligt föredraganden rimligt att bolaget så långt möjligt ges
affärsmässiga förutsättningar för att kunna motsvara det angivna målet. Det

NU 1983/84:43

16

framgår av propositionen (s. 53) att Svenska Petroleum i sin tidigare nämnda
skrivelse till regeringen har framhållit att bolaget särskilt i två hänseenden
har en nackdel i förhållande till övriga raffinerande företag i Sverige. Det
första är att bolaget inte är direkt engagerat på drivmedelsmarknaden. Det
andra är att bolaget har ådragit sig en relativt sett stor skuldbörda i samband
med köp av försörjningsmässigt betingad överkapacitet i raffinering, lagring
och distribution.

Beträffande bolagets engagemang på drivmedelsmarknaden slår föredraganden
fast att det bör stå Svenska Petroleum fritt att på affärsmässiga
grunder bedriva sin verksamhet på de delar av marknaden där bolaget
bedömer att lönsamhet kan uppnås. Det betecknas emellertid som angeläget
att möjligheterna till ett samarbete med det kooperativa Oljekonsumenternas
förbund (OK) så långt möjligt prövas i detta sammanhang.

Vad gäller Svenska Petroleums skuldbörda uttalas i propositionen att det
är rimligt att Svenska Petroleum ges affärsmässiga förutsättningar för en
verksamhet som ställer affärsmässiga villkor. Ett ägartillskott från staten om
214 milj. kr. bedöms kunna skapa en sådan finansiell bas för SP-koncernen.
Det sålunda föreslagna ägartillskottet bör enligt regeringen kunna användas
för en nedskrivning av övervärden på tillgångar i raffinaderier, distribution
och lagerutrymmen.

I propositionen anförs vidare (s. 54) att det är ett samhällsintresse att
nuvarande samarbete mellan OK och Svenska Petroleum kan utvidgas och
fördjupas med syfte att hävda eller öka det svenska inflytandet på oljemarknaden.
Chefen för industridepartementet har tillkallat en särskild förhandlare
- statssekreterare Ulf Dahlsten - med uppgift att i förhandlingar med
Svenska Petroleum och OK undersöka möjligheterna att på kommersiella
grunder få till stånd ett närmare samarbete på olika områden. Olika
samverkansformer skall därvid prövas, t. ex. ett gemensamt företag för
detaljistförsäljning av drivmedel eller eldningsoljor.

I flera motioner berörs regeringens förslag om ägartillskott till Svenska
Petroluem. Till denna fråga har i några motioner kopplats frågan om bolagets
engagemang på drivmedelsområdet.

Riksdagen bör enligt motion 1983/84:2651 (m) avslå regeringens förslag
om aktieägartillskott till Svenska Petroleum. Det kan, anför motionärerna,
under nuvarande omständigheter inte vara affärsmässigt välbetänkt att
tillföra Svenska Petroleum resursförstärkningar i den omfattning som
regeringen föreslår. Vidare sägs Svenska Petroleums förvärv av aktierna i
AB Svenska Fina inge vissa betänkligheter. Motionärerna frågar sig i vilken
utsträckning det av regeringen föreslagna kapitaltillskottet till Svenska
Petroleum har nödvändiggjorts av inköpet av Svenska Fina. Det är,
framhåller de, väsentligt att näringsutskottet på denna punkt får en
fullständig redovisning.

I motion 1983/84:2648 (m) betecknas det, med hänsyn till den nuvarande
statsfinansiella situationen, som oansvarigt att föreslå en kapitalförstärkning

NU 1983/84:43

17

med 214 milj. kr. utan att Svenska Petroleum kan förutses uppnå någon
egentlig betydelse på den svenska oljemarknaden inom överskådlig tid.
Motionären begär att regeringen under utskottsbehandlingen skall lämna en
fullständigt öppen information ”om ett eventuellt Fina-avtal och om
planerna för Svenska Fina AB”.

Det är olämpligt att Svenska Petroleum engagerar sig i den redan
överhettade bensinmarknaden, anförs det i motion 1983/84:2650 (fp).
Motionären begär att riksdagen skall göra ett uttalande av den här angivna
innebörden.

I motion 1983/84:2647 (vpk) framförs önskemål om ett uttalande av
riksdagen om att Svenska Petroleums introduktion på drivmedelsmarknaden
bör uppskjutas till dess gränsdragningen mellan bolaget och OK är klar.

Som framgår av redogörelsen under rubriken Ärendets beredning (s. 7)
har inför utskottet lämnats upplysningar av företrädare för bl. a. Svenska
Petroleum och OK. Härvid har bl. a. berörts frågan om Svenska Petroleums
framtida verksamhet på marknaden för drivmedel, bl. a. Svenska Petroleums
under våren 1984 genomförda förvärv av samtliga aktier i Svenska Fina AB.

Utskottet delar regeringens uppfattning att Svenska Petroleum nu skall ges
sådana förutsättningar att bolaget skall kunna verka under affärsmässiga
villkor. Det föreslagna kapitaltillskottet om 214 milj. kr. bör kunna innebära
en konsolidering av koncernens finansiella situation och möjliggöra en
tillfredsställande avkastning på ägarkapitalet genom den nedskrivning av
tillgångar som det skapar förutsättningar för. Utskottet tillstyrker sålunda
förslaget om ett reservationsanslag av 214 milj. kr. på statsbudgeten för
budgetåret 1984/85 som aktieägartillskott till Svenska Petroleum. Kraven i
motionerna 1983/84:2651 (m) och 1983/84:2648 (m) på att denna del av
propositionen skall avslås av riksdagen avstyrks följaktligen.

Vad så gäller de nyss angivna i motioner framförda synpunkterna på
Svenska Petroleums engagemang på drivmedelsmarknaden vill utskottet
anföra följande.

Den redovisning av förhållandena kring bolagets förvärv av aktierna i
Svenska Fina AB som, enligt vad nyss sagts, har lämnats under utskottsbehandlingen
är enligt utskottets mening till fyllest.

Utskottet anser i likhet med vad som anförs i propositionen att det bör stå
Svenska Petroleum fritt att på affärsmässiga grunder bedriva sin verksamhet
på de delar av marknaden där bolaget bedömer att lönsamhet kan uppnås.
Förvärvet av Svenska Fina har gett Svenska Petroleum tillträde till bensinmarknaden.
Härutöver undersöks nu förutsättningarna för ett fördjupat
samarbete mellan OK och Svenska Petroleum på drivmedelsmarknaden och
på övriga delar av oljemarknaden, varvid också alternativet med en
sammanslagning kommer att prövas. Utskottet har med tillfredsställelse
noterat att det pågående förhandlingsarbetet är inriktat på en noggrann
prövning av förutsättningarna för en närmare samverkan mellan de båda

1 * * Riksdagen 1983184.17sami. Nr 43

NU 1983/84:43

18

företagen. Detta är inte minst viktigt med tanke på den minskade oljemarknaden
och överkapaciteten i branschen. Mot bakgrund av vad utskottet här
har anfört finner utskottet inte anledning för riksdagen att göra något särskilt
uttalande till regeringen på grundval av de nu behandlade motionerna.

Ägarförhållanden

Mot bakgrund av vad statens vattenfallsverk, som är hälftenägare i
Svenska Petroleum, har anfört i sin anslagsframställning för budgetåret
1984/85, föreslår regeringen att de aktier som förvaltas av vattenfallsverket
skall överföras till och i fortsättningen redovisas direkt under industridepartementet.
På samma sätt skall det förfaras med en skuldförbindelse som har
lämnats för ett i propositionen angivet förlagslån. I samband med överföringen
föreslås den del av vattenfallsverkets statskapital som är utan förräntningsplikt
bli nedsatt med 202,5 milj. kr. Utskottet tillstyrker dessa förslag.

Föredragande statsrådet anför vidare (s. 54) att det skulle kunna bli
aktuellt med en utvidgning av Svenska Petroleums ägar- eller kapitalbas. En
sådan skulle kunna ske genom att staten avyttrar aktier i bolaget eller genom
att staten ger ut nya aktier eller konvertibla skuldebrev eller liknande
värdepapper. I sådana fall borde staten kunna antingen avstå från sin
företrädesrätt att teckna nya aktier eller liknande värdepapper eller avyttra
teckningsrätten. Regeringen hemställer om riksdagens bemyndigande härför.
Ett sådant bemyndigande öppnar, anförs det, möjlighet att sälja
SP-aktier till OK.

Frågan om ägarförhållandena i Svenska Petroleum berörs i flera motioner.

I motion 1983/84:2651 (m) föreslås att riksdagen skall göra ett uttalande
om vad i motionen anförs om utförsäljning av Svenska Petroleum. Motionärerna
menar bl. a. att det vore lika naturligt att förhandlingar om försäljning
av bolaget togs upp - förutom med OK - även med andra tänkbara köpare.

Riksdagen uppmanas i motion 1983/84:2648 (m) hemställa hos regeringen
om att riksdagen skall få ta ställning till ett program för upptagande i Svenska
Petroleum AB av nya aktieägare. För att tillgång till sakkunskap och
engagemang skall säkras bör, anför motionären, svensk industri - särskilt
sådan med intresse av offshore-industrins utveckling - och svenska oljeföretag
erbjudas att i riktade nyemissioner förstärka Svenska Petroleums
ägarkrets och finansiella bas. I samband med omvandlingen av Svenska
Petroleum skall enligt motionen ”svensk oljeindustri - enkannerligen OK -erbjudas att överta de delar av Svenska Petroleums verksamhet som avser
raffinering och distribution”. I samma motion krävs att riksdagen skall avslå
regeringens begäran om bemyndigande att avyttra statens aktier i Svenska
Petroleum AB utan riksdagens vidare godkännande. Dessutom föreslås i
motionen att riksdagen hos regeringen skall begära omedelbara åtgärder för
att få till stånd en avveckling av verksamheten i Svenska Petroleum

NU 1983/84:43

19

Exploration AB. De tillgångar som kan finnas i form av andelar i
koncessioner på Nordsjön borde, anför motionären, överföras på Svenska
Petroleum och övriga tillgångar realiseras.

I motion 1983/84:2364 (m) från allmänna motionstiden år 1984 föreslås att
riksdagen skall göra ett uttalande om utförsäljning av aktier i Svenska
Petroleum till det svenska näringslivet. Det tilltänkta uttalandet skulle ha i
stort samma innebörd som det nyss angivna önskemålet i motion 1983/
84:2648 (m) om ett program för upptagande av nya aktieägare i Svenska
Petroleum.

I motion 1983/84:2646 (c) begärs ett uttalande av riksdagen om Svenska
Petroleums verksamhet och inriktning. Detta uttalande skulle gå ut på att
statens ägarandel på sikt borde minskas, bl. a. genom introduktion av bolaget
på börsen. Svenska Petroleum borde, anför motionärerna, med en förstärkt
soliditet kunna vara ett av de statliga företag som det kan bli aktuellt att
försälja till väsentlig del.

Frågan om Svenska Petroleum AB:s framtid har behandlats av riksdagen
flera gånger under senare år. En ingående prövning gjordes hösten 1981 när
riksdagen tog ställning till det tidigare (s. 15) nämnda förslaget från
regeringen om ett kapitaltillskott på sammanlagt 670 milj. kr. Moderata
samlingspartiet hävdade då att marknaden inte hade behov av ett företag
med Svenska Petroleums inriktning och föreslog på denna grund att
riksdagen skulle begära att få ta ställning till en plan för avveckling av
bolaget. Utskottet, vars uppfattning riksdagen anslöt sig till, ansåg däremot
att Svenska Petroleum även i fortsättningen hade en uppgift att fylla inom
ramen för ett oljeförsörjningssystem som så litet som möjligt fick utsättas för
marknadsstörningar. En långsiktig lösning av Svenska Petroleums problem
torde, sade utskottet, förutsätta att ett närmare samarbete mellan detta och
andra bolag skulle komma till stånd.

När riksdagen förra året prövade regeringens förslag om rekonstruktion av
Statsföretagsgruppen begärdes ånyo från moderata samlingspartiet att
regeringen skyndsamt skulle förelägga riksdagen en plan för avveckling av
statens intressen i Svenska Petroleum. Utskottet (NU 1982/83:25 s. 17)
avstyrkte ifrågavarande motion med hänvisning till att i det årets budgetproposition
(prop. 1982/83:100 bil. 14 s. 11) hade anmälts att Svenska Petroleum
hade vidtagit olika åtgärder för att förbättra sitt resultat och att utfallet av
1982 års verksamhet beräknades bli positivt. Utskottet anförde också att
frågor om bolagets aktiviteter skulle komma att tas upp i en proposition som
enligt planerna skulle föreläggas riksdagen hösten 1983, dvs. den proposition
som utskottet nu behandlar. Riksdagen följde utskottet.

De motioner som utskottet här behandlar tar alla sikte på en utvidgning av
Svenska Petroleums ägarkrets. Förslagen har vissa gemensamma drag men
skiljer sig åt i olika avseenden vad gäller tidsaspekten och graden av precision
i önskemålen.

Utskottet anser - inte minst mot bakgrund av de pågående förhandlingar -

NU 1983/84:43

20

na om ett närmare samarbete mellan Svenska Petroleum och OK - att
riksdagen nu bör skapa förutsättningar för en utvidgning av Svenska
Petroleums ägar- eller kapitalbas. Ett bemyndigande av den art som
regeringen föreslår riksdagen att lämna möjliggör en avyttring av aktier i
Svenska Petroleum till OK om förhandlingarna skulle leda fram till en sådan
samverkansmodell. Givetvis kan även andra intressenter på sikt komma i
fråga om detta ter sig ändamålsenligt från företagsekonomiska och från
övergripande energi- och industripolitiska utgångspunkter. Det framstår
med hänsyn till den svenska försörjningsberedskapen som önskvärt att
svenskägda integrerade oljeföretag svarar för en betydande del av den
svenska marknaden. Av vad utskottet här har anfört framgår att utskottet
tillstyrker regeringens förslag och avstyrker förslagen i nu behandlade
motioner om utförsäljning av aktier i Svenska Petroleum och i dotterbolaget
Svenska Petroleum Exploration AB.

Oljeersättningsprogrammet

Ett centralt mål som angavs vid 1981 års energipolitiska beslut var att
oljeberoendet skulle minska kraftigt. I den då aktuella propositionen
(1980/81:90) skisserades energibalanser för år 1985 och år 1990. Dessa
byggde dels på beräknade energianvändningsnivåer, dels på de överväganden
och förslag om värme- och elförsörjningen som lades fram i propositionen.

Syftet med energibalanserna var i första hand att på ett översiktligt sätt
illustrera tänkbara utfall av den i propositionen förordade inriktningen av
energipolitiken. Det bedömdes bli nödvändigt att energipolitiken successivt
omprövades i takt med att förutsättningarna för den förändrades bl. a.
genom nya erfarenheter. Detta innebar att de tillförselnivåer som angavs i
balanserna inte skulle betraktas som mål vilka borde eftersträvas oberoende
av utvecklingen.

I energibalanserna angavs en högre och en lägre tillförselnivå, uttryckt dels
i absoluta tal (TWh), dels som andel av den totala tillförseln för energiändamål.
Enligt propositionen måste tillförselplaneringen grundas på en användningsnivå
kring den övre gränsen, detta för att inte en önskvärd ekonomisk
utveckling skulle begränsas av tillgången på energi. Näringsutskottet (NU
1980/81:60 s. 41) och riksdagen anslöt sig till denna riktlinje för planeringen.
Utskottet har nyligen i ett yttrande (NU 1983/84:4 y) om beskattning av
energi återgett (s. 8) de nivåer för oljeanvändningen som angavs i de nämnda
energibalanserna, liksom utfallet åren 1980-1983.1 det föregående (s. 7) har
redovisats oljeleveranserna i Sverige åren 1979, 1982 och 1983 uttryckt i
miljoner kubikmeter. Det skall också nämnas att regeringen nyligen har
beslutat att ge statens energiverk i uppdrag att till augusti i år redovisa
reviderade prognoser om oljeförbrukningen och utfallet av 1983 års förbrukning.

NU 1983/84:43

21

I motion 1983/84:1367 (vpk) från allmänna motionstiden påyrkas ett
uttalande av riksdagen om att en fortsatt snabb minskning av oljeanvändningen
inte är nödvändig. Motionärerna säger sig inte kunna godta en
minskad oljeförbrukning som bygger på ökad användning av kol och
kärnkraft. De kritiserar regeringen för att i olika sammanhang, bl. a. i
budgetpropositionen ange oljeförbrukningen som en andel av den totala
energiförbrukningen och inte i absoluta tal. Oljeförbrukningen i absoluta tal
har, uttalar motionärerna, redan sjunkit under det uppsatta målet för år
1990.

Det kan konstateras att nedgången i den svenska oljeförbrukningen under
de senaste åren har gått snabbare än vad man i allmänhet räknade med för
några år sedan. Oljans andel av den svenska energitillförseln har dock inte
minskat lika snabbt. Nedgången i den svenska oljeförbrukningen beror
delvis på en minskad total energianvändning till följd av såväl låg ekonomisk
aktivitet som strukturförändringar inom den energitunga industrin. Därutöver
har det gjorts betydande energibesparande investeringar som har lett till
en högre energieffektivitet inom industrin i dess helhet.

Utskottet vill erinra om att utnyttjande av inhemska bränslen och
spillvärme samt energihushållning är prioriterade verksamhetsområden
inom energipolitiken. Utskottet finner det angeläget att det av riksdagen år
1981 angivna oljeersättningsprogrammet kan fullföljas. Frågan om oljeersättningen
på längre sikt utreds av 1981 års energikommitté (11981:08), EK
81, som skall avsluta sitt arbete under innevarande år. Regeringen har till
nästa år aviserat en proposition som skall grundas på bl. a. förslagen av EK 81
och remissbehandlingen. Det blir alltså snart tillfälle för riksdagen att
återkomma till olika energipolitiska frågor av mer övergripande natur.
Utskottet avstyrker motion 1983/84:1367 (vpk) i här behandlad del.

Förstatligande av o(jeindustrin

Liksom vid åtskilliga föregående tillfällen begär vänsterpartiet kommunisterna
- i motion 1983/84:1367 från årets allmänna motionstid och i motion
1982/83:1108 från förra årets - att riksdagen hos regeringen skall hemställa
om förslag om överförande av den privata oljeindustrin i samhällelig och
kooperativ ägo.

Utskottet konstaterar liksom tidigare (NU 1981/82:30 s. 45) att stat och
kommuner tillsammans har ett dominerande inflytande inom energisektorn
och att detta förhållande har förstärkts under senare år. På oljemarknaden är
staten verksam genom Svenska Petroleum AB. I det föregående har
utskottet tagit ställning till frågor rörande ägandeförhållandena inom detta
bolag. Utskottet finner inte heller nu anledning att förorda något förstatligande
inom oljeindustrin.

NU 1983/84:43

22

Försörjningsberedskapen på oljeområdet

En väsentlig del av propositionen handlar om försörjningsberedskapen på
oljeområdet. Hithörande frågor har ingående behandlats av försvarsutskottet
i dess yttrande till näringsutskottet (bilaga 1, s. 36 f.). Näringsutskottet
instämmer i vad försvarsutskottet enhälligt har anfört och hänvisar således
till dess yttrande såsom huvudsakligt underlag för riksdagens ställningstagande
i ämnet. Detta innebär att näringsutskottet med ett kompletterande
uttalande tillstyrker propositionen i här aktuell del.

I anslutning till vad försvarsutskottet (s. 38) meddelar om översyn (K 83)
av det löpande oljelagringsprogrammet genom en särskild utredare vill
näringsutskottet nämna att utredaren nyligen har avgett sitt slutbetänkande
(Ds 11984:13) Energiberedskap för kristid. Det kan också antecknas att - vid
sidan av K 83 - en särskild utredare (H 1982:03) arbetar med uppdrag att
utreda vissa frågor rörande beredskapslagring på energiområdet. I denne
utredares uppdrag ingår bl. a. att lämna förslag till lagstiftning om beredskapslagring
av importerade bränslen. Utredaren har nyligen lämnat ett
sådant förslag, (Dsl 1984:10) ”Olja och kol. Förslag till beredskapslagring”.
Det framgår av propositionen att regeringen avser att hösten 1984 förelägga
riksdagen en proposition med bl. a. förslag till ny lagstiftning om beredskapslagring
på energiområdet.

Med åberopande av den motivering som försvarsutskottet har angett
avstyrker näringsutskottet motion 1983/84:2649 (c) om produktion av etanol.
Därvid utgår näringsutskottet från att regeringen följer utvecklingen inom
det område som aktualiseras i motionen.

Näringsutskottet ansluter sig också till vad försvarsutskottet har anfört och
föreslagit beträffande motionerna 1983/84:913 (c) och 1983/84:2208 (c),
motion 1983/84:2650 (m) i nu berörd del och motion 1983/84:2652 (fp).

Liksom försvarsutskottet vill näringsutskottet framhålla att den i yttrandet
påtalade formuleringen beträffande förkortad basperiod (s. 42) bort, för att
återspegla regeringens avsikt med det ifrågavarande lagförslaget, ha fått en
sådan formulering som försvarsutskottet anger. Näringsutskottet räknar med
att regeringen beaktar detta förtydligande.

Vad gäller basperiodens förkortning från tre till ett år konstaterar
näringsutskottet att den innebär en omfördelning av lagringsskyldigheten till
nackdel för lagringsskyldiga som har haft en ökande verksamhetsvolym,
medan lagringsskyldiga med en sjunkande volym på motsvarande sätt
gynnas. Totalt sett innebär förändringen förbättrade villkor för de lagringsskyldiga
på en krympande marknad. Utskottet hälsar emellertid med
tillfredsställelse de bestämmelser som regeringen föreslår i syfte att mildra
övergångseffekterna för företag med ökad verksamhetsvolym.

Under beredningsarbetet har försvarsutskottet fått kännedom om att
landets förbrukning av tjock eldningsolja under år 1983 understeg den
tidigare beräknade förbrukningen för detta år, vilken regeringens förslag

NU 1983/84:43

23

utgår från. Skillnaden mellan bedömd och faktisk förbrukning år 1983 är
betydande men bör, såsom försvarsutskottet anför, inte hindra att riksdagen
godkänner det föreslagna slutmålet för lagringen enligt det reviderade
lagringsprogrammet. Liksom försvarsutskottet anser utskottet emellertid att
detta ställningstagande inte skall anses innebära någon låsning av de i
propositionen angivna lagringsbehoven för lagringsåren 1984/85 och 1985/86.
Regeringen har enligt grunder som riksdagen godkänt att fastställa den
mängd olja av varje varuslag som skall tvångslagras i landet. Härvid kan
regeringen vid fastställandet av mängder för nämnda lagringsår med
beaktande av slutmålet för oljelagringsprogrammet ta hänsyn till när under
perioden den faktiska nedgången av förbrukningen inträffar.

Näringsutskottet finner också, med hänsyn till osäkerheten om den
framtida oljeförbrukningen m. m., att det är mycket angeläget att regeringen
i anslutning till den aviserade propositionen hösten 1984 prövar hållbarheten
i det reviderade oljelagringsprogrammet mot bakgrund av då tillgängliga
prognoser och beräkningar. I samband med förslag till ny lagstiftning bör
även, såsom försvarsutskottet framhåller, klart belysas vilken fördelning av
beslutskompetens mellan riksdagen och regeringen som avses gälla i
systemet för beredningslagring av olja.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande grunder för stöd till prospektering och utvinning

att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:110 moment 3 och
med avslag på motion 1983/84:2646 yrkande 1, motion 1983/
84:2648 yrkande 1 och motion 1983/84:2651 yrkande 2 godkänner i
propositionen angivna grunder för statligt stöd till prospekteringsoch
utvinningsverksamhet vad gäller olja och naturgas,

2. beträffande ändrade villkor för tidigare bidrag

att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:110 moment 5 och
med avslag på motion 1983/84:2651 yrkande 4 bemyndigar regeringen
att besluta om ändrade villkor för tidigare beviljade
särskilda bidrag för prospektering i enlighet med vad som anges i
propositionen,

3. beträffande anslag till program för prospektering

att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:110 moment 4 och
med avslag på motion 1983/84:2646 yrkande 3, motion 1983/
84:2648 yrkande 2 och motion 1983/84:2651 yrkande 3 till Program
för prospektering efter olja och naturgas på statsbudgeten för
budgetåret 1984/85 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 600 000 000 kr.,

NU 1983/84:43

24

4. beträffande prospektering efter kol

att riksdagen avslår motion 1983/84:2646 yrkande 2 i ifrågavarande
del,

5. beträffande garantier för utvinning av olja, naturgas och kol

att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:110 moment 7 och
med avslag på motion 1983/84:2646 yrkande 2 i ifrågavarande del
och yrkande 4 och motion 1983/84:2651 yrkande 6 bemyndigar
fullmäktige i riksgäldskontoret att i enlighet med vad som anges i
propositionen ikläda staten garanti, inkl. tidigare lämnat bemyndigande,
med sammanlagt högst 8 000 000 000 kr. i samband med
åtaganden för utvinning m. m. av olja, naturgas eller kol,

6. beträffande kapitaltillskott till Svenska Petroleum AB, m. m.
att riksdagen

a) med bifall till proposition 1983/84:110 moment 6 och med avslag
på motion 1983/84:2648 yrkande 3 och motion 1983/84:2651
yrkande 5 till Aktieägartillskott till Svenska Petroleum AB på
statsbudgeten för budgetåret 1984/85 under tolfte huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag av 214 000 000 kr.,

b) avslår motion 1983/84:2650 yrkande 1,

c) avslår motion 1983/84:2647,

7. beträffande övertagande av vattenfallsverkets aktier

att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:110 moment 9
bemyndigar regeringen att överta de av statens vattenfallsverk
förvaltade aktierna i Svenska Petroleum AB samt skuldförbindelsen
för det av vattenfallsverket till bolaget lämnade förlagslånet,

8. beträffande nedsättning av statskapital

att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:110 moment 10
bemyndigar regeringen att nedsätta statens vattenfallsverks ej
förräntningspliktiga statskapital med 202 500 000 kr.,

9. beträffande ägarförhållanden i Svenska Petroleum AB

att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:110 moment 8 och
med avslag på motion 1983/84:2364, motion 1983/84:2646 yrkande
5, motion 1983/84:2648 yrkandena 4-6 och motion 1983/84:2651
yrkande 1 bemyndigar regeringen att avyttra statens aktier i
Svenska Petroleum AB eller eljest i enlighet med vad föredragande
statsrådet anfört vidta åtgärder för att minska statens andel i
bolaget,

10. beträffande oljeersättningsprogrammet

att riksdagen avslår motion 1983/84:1367 yrkande 2,

11. beträffande överförande av den privata oljeindustrin i samhällelig
och kooperativ ägo

att riksdagen avslår motion 1982/83:1108 yrkande 2 och motion
1983/84:1367 yrkande 4,

NU 1983/84:43

25

12. beträffande statliga oljeinköp

att riksdagen avslår motion 1983/84:913,

13. beträffande lagring av motorbensin

att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:110 moment 11 i
ifrågavarande del och med avslag på motion 1983/84:2649 godkänner
i propositionen angivna riktlinjer för ett reviderat program för
beredskapslagring av råolja och oljeprodukter t. o. m. lagringsåret
1986/87 samt de ändringar i grunderna för tvångslagring som anges
i propositionen, såvitt dessa riktlinjer inte behandlas under 14-16,

14. beträffande lagring av råolja och oljeprodukter

att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:110 moment 11 i
ifrågavarande del och med avslag på motion 1983/84:2652 godkänner
i propositionen angivna riktlinjer för ett reviderat program för
beredskapslagring av råolja och oljeprodukter t. o. m. lagringsåret
1986/87 samt de ändringar i grunderna för tvångslagring som anges

1 propositionen,

15. beträffande övergångstid i fråga om oljelagringen

att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:110 moment 11 i
ifrågavarande del och med avslag på motion 1983/84:2650 yrkande

2 godkänner i propositionen angivna riktlinjer för ett reviderat
program för beredskapslagring av råolja och oljeprodukter t. o. m.
lagringsåret 1986/87 samt de ändringar i grunderna för tvångslagring
som anges i propositionen,

16. beträffande behovet av beredskapslager m. m.

att riksdagen med anledning av proposition 1983/84:110 moment
11 i ifrågavarande del godkänner av utskottet angivna riktlinjer för
ett reviderat program för beredskapslagring av råolja och oljeprodukter
t. o. m. lagringsåret 1986/87 samt de ändringar i grunderna
för tvångslagring som anges i propositionen,

17. beträffande anpassning till aktuell oljeförbrukning
att riksdagen avslår motion 1983/84:2208,

18. beträffande regeringens lagförslag

att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:110 momenten 1
och 2

a) antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i
lagen (1957:343) om oljelagring m. m.,

b) antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i
förordningen (1957:344) om oljeavgift m.m.,

19. beträffande vissa anslag
att riksdagen

a) med bifall till proposition 1983/84:110 punkt H 1 till Drift av
beredskapslager för budgetåret 1984/85 under tolfte huvudtiteln
anvisar ett förslagsanslag av 637 381 000 kr.,

NU 1983/84:43

26

b) med bifall till proposition 1983/84:110 punkt H 2 till Beredskapslagring
och industriella åtgärder för budgetåret 1984/85 under tolfte
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 7 455 000 kr.,

c) med bifall till proposition 1983/84:110 punkt H 3 till Särskilda
kostnader för lagring av råolja och flygdrivmedel för budgetåret
1984/85 under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 1 000
kr.

Stockholm den 22 maj 1984

På näringsutskottets vägnar
TAGE SUNDKVIST

Närvarande: Tage Sundkvist (c), Lilly Hansson (s), Erik Hovhammar (m),
Lennart Pettersson (s), Sten Svensson (m), Olof Johansson (c), Wivi-Anne
Radesjö (s), Karl-Erik Häll (s), Per Westerberg (m), Birgitta Johansson (s),
Per-Richard Molén (m), Sivert Andersson (s), Bo Finnkvist (s), Hugo
Bergdahl (fp) och Oswald Söderqvist (vpk).

Reservationer

1. Grunder för stöd till prospektering och utvinning (mom. 1)

Erik Hovhammar, Sten Svensson, Per Westerberg och Per-Richard Molén
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ”Utskottet
delar” och slutar med ”och 1983/84:2646 (c)” bort ha följande lydelse:

I likhet med vad som anförs i motion 1983/84:2651 (m) anser utskottet att
det inte är motiverat med några speciella statliga bidrag för oljeprospektering
i Nordsjön. Svenska andelar i koncessioner innebär inte i sig några säkra
garantier för oljeleveranser från dessa fält i händelse av en s. k. fredskris.

Det är enligt utskottets uppfattning väsentligt att de insatser som görs inom
prospekterings- och utvinningsområdena sker efter affärsmässiga principer
utan snedvridande statliga subventioner. Utskottet avstyrker således regeringens
förslag i här behandlad del liksom motsvarande del av motion
1983/84:2646 (c). Motionerna 1983/84:2651 (m) och 1983/84:2648 (m)
tillstyrks i ifrågavarande del.

dels att utskottet under 1 bort hemställa

1. beträffande grunder för stöd till prospektering och utvinning
att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2648 yrkande 1 och
motion 1983/84:2651 yrkande 2 avslår proposition 1983/84:110
moment 3 och motion 1983/84:2646 yrkande 1.

NU 1983/84:43

27

2. Grunder för stöd till prospektering och utvinning (mom. 1)

Tage Sundkvist (c) och Olof Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ”Utskottet
delar” och slutar med ”och 1983/84:2646 (c)” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det med hänsyn till utvecklingen på oljemarknaden inte
finns anledning att bedriva en omfattande prospektering efter olja. Statligt
stöd till prospektering efter olja och naturgas bör i princip begränsas till att
avse insatser inom landet. Som framhålls i motion 1983/84:2646 (c) bör de
företag som önskar bedriva prospektering utomlands själva stå för de
ekonomiska riskerna med sådana engagemang.

Under en övergångsperiod bör dock stöd kunna utgå för insatser i
Nordsjön. Utskottet föreslår att riksdagen i ett uttalande till regeringen
ansluter sig till de här angivna riktlinjerna för statligt stöd till prospekteringsoch
utvinningsverksamhet vad gäller olja och naturgas. Ett sådant uttalande
skulle tillgodose här aktuella önskemål i motion 1983/84:2646 (c). Ifrågavarande
delar av motionerna 1983/84:2651 (m) och 1983/84:2648 (m) avstyrks.

dels att utskottet under 1 bort hemställa

1. beträffande grunder för stöd till prospektering och utvinning

att riksdagen med anledning av proposition 1983/84:110 moment 3,
med bifall till motion 1983/84:2646 yrkande 1 och med avslag på
motion 1983/84:2648 yrkande 1 och motion 1983/84:2651 yrkande 2
godkänner av utskottet angivna grunder för statligt stöd till
prospekterings- och utvinningsverksamhet vad gäller olja och
naturgas.

3. Ändrade villkor för tidigare bidrag (mom. 2)

Erik Hovhammar, Sten Svensson, Per Westerberg och Per-Richard Molén
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ”1
konsekvens” och slutar med ”motion 1983/84:2651 (m)” bort ha följande
lydelse:

I överensstämmelse med vad som begärs i motion 1983/84:2651 (m) och
med vad som i övrigt anförs i denna motion avstyrker utskottet regeringens
begäran om bemyndigande att besluta om ändrade villkor för tidigare
beviljade särskilda bidrag för prospektering. Ifrågavarande motionsyrkande
tillstyrks alltså.

dels att utskottet under 2 bort hemställa

2. beträffande ändrade villkor för tidigare bidrag

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2651 yrkande 4 avslår
proposition 1983/84:110 moment 5.

NU 1983/84:43

28

4. Anslag till program för prospektering (mom. 3)

Erik Hovhammar, Sten Svensson, Per Westerberg och Per-Richard Molén
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med ”Utskottet
finner” och slutar med ”och 1983/84:2646 (c)” bort ha följande lydelse:

Utskottet avstyrker regeringens förslag om anslag till prospektering efter
olja och naturgas liksom motion 1983/84:2646 (c) i här behandlad del. Några
övertygande skäl för att av statliga medel ytterligare 600 milj. kr. skulle satsas
på detta ändamål har inte framförts av regeringen. Det finns tvärtemot,
vilket framgår av motionerna 1983/84:2651 (m) och 1983/84:2648 (m),
anledning att starkt ifrågasätta det samhällsekonomiska värdet av statliga
subventioner på detta område. De ifrågavarande motionsyrkandena tillstyrks.

dels att utskottet under 3 bort hemställa

3. beträffande anslag för program för prospektering
att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2648 yrkande 2 och
motion 1983/84:2651 yrkande 3 avslår proposition 1983/84:110
moment 4 och motion 1983/84:2646 yrkande 3.

5. Anslag till program för prospektering (mom. 3)

Tage Sundkvist (c) och Olof Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med ”Utskottet
finner” och slutar med ”och 1983/84:2646 (c)” bort ha följande lydelse:

Som föreslås i motion 1983/84:2646 (c) bör det statliga stödet till
prospektering efter olja och naturgas - utöver disponibla ej utnyttjade medel
- begränsas till 100 milj. kr. för det kommande budgetåret. För Svenska
Petroleums verksamhet bör 80 milj. kr. avsättas och för övriga företag 20
milj. kr.

dels att utskottet under 3 bort hemställa

3. beträffande anslag till program för prospektering
att riksdagen med anledning av proposition 1983/84:110 moment 4,
med bifall till motion 1983/84:2646 yrkande 3 och med avslag på
motion 1983/84:2648 yrkande 2 och motion 1983/84:2651 yrkande 3
till Program för prospektering efter olja och naturgas på statsbudgeten
för budgetåret 1984/85 under tolfte huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag av 100 000 000 kr.

NU 1983/84:43

29

6. Prospektering efter kol (mom. 4)

Tage Sundkvist (c) och Olof Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med ”Vad gäller”
och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att riksdagen i ett uttalande till regeringen bör slå fast att
något statligt stöd till prospektering efter kol inte skall utgå. Genom ett
sådant uttalande tillgodoses önskemålet i detta ämne i motion 1983/84:2646

(c)-

dels att utskottet under 4 bort hemställa

4. beträffande prospektering efter kol

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2646 yrkande 2 i
ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

7. Garantier för utvinning av olja, naturgas och kol (mom. 5)

Erik Hovhammar, Sten Svensson, Per Westerberg och Per-Richard Molén
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med ”Utskottet
tillstyrker” och slutar med ”och 1983/84:2646 (c)” bort ha följande lydelse:
I enlighet med vad som uttalas i motion 1983/84:2651 (m) anser utskottet
att det saknas bärande skäl för att staten genom garantier skall stödja
utvinningen av olja, gas och kol. Några nya bemyndiganden om garantier bör
således inte medges. I stället bör systemet med kreditgarantier tas under
förnyad prövning i syfte att det statliga engagemanget skall avvecklas.
Utskottet föreslår att riksdagen gör ett uttalande av här angiven innebörd.
Härav följer att utskottet tillstyrker den nu behandlade delen av motion
1983/84:2651 (m) och avstyrker motsvarande delar av propositionen och
motion 1983/84:2646 (c).

dels att utskottet under 5 bort hemställa

5. beträffande garantier för utvinning av olja, naturgas och kol

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2651 yrkande 6 avslår
proposition 1983/84:110 moment 7 och motion 1983/84:2646 yrkande
2 i ifrågavarande del och yrkande 4.

8. Garantier för utvinning av olja, naturgas och kol (mom. 5)

Tage Sundkvist (c) och Olof Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med ”Utskottet
tillstyrker” och slutar med ”och 1983/84:2646 (c)” bort ha följande lydelse:

NU 1983/84:43

30

Som anförs i motion 1983/84:2646 (c) bör fortsättningsvis inte några
statliga kreditgarantier lämnas för kolutvinning. Under en övergångstid bör
dock sådana garantier kunna lämnas i samband med åtaganden för utvinning
m. m. av olja och naturgas. Garantiramen bör, inkl. tidigare åtaganden,
maximeras till 5 000 milj. kr. Utskottet tillstyrker sålunda ifrågavarande
delar av motion 1983/84:2646 (c).

dels att utskottet under 5 bort hemställa

5. beträffande garantier för utvinning av olja, naturgas och kol
att riksdagen med anledning av proposition 1983/84:110 moment 7,
med bifall till motion 1983/84:2646 yrkande 2 i ifrågavarande del
och yrkande 4 och med avslag på motion 1983/84:2651 yrkande 6
bemyndigar fullmäktige i riksgäldskontoret att ikläda staten garanti,
inkl. tidigare lämnat bemyndigande, med sammanlagt högst
5 000 000 000 kr. i samband med åtaganden för utvinning m. m. av
olja och naturgas.

9. Kapitaltillskott till Svenska Petroleum AB, m. m. (mom. 6)

Erik Hovhammar, Sten Svensson, Per Westerberg och Per-Richard Molén
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 17 med ”Utskottet
delar” och slutar på s. 18 med ”behandlade motionerna” bort ha följande
lydelse:

Utskottet kan inte acceptera att ett så betydande tillskott som det
föreslagna ges till Svenska Petroleum på de grunder som regeringen nu
redovisar. Som anförs i motion 1983/84:2651 (m) bör riksdagen, bl. a. mot
bakgrund av pågående förhandlingar mellan Svenska Petroleum och OK,
avslå regeringens förslag. Det kan inte under nuvarande omständigheter vara
affärsmässigt välbetänkt att tillföra Svenska Petroleum resursförstärkningar i
den omfattning som föreslås. Vidare kan det av skattebetalarna komma att
uppfattas som om regeringen är benägen att subventionera det kooperativa
företaget OK. Härutöver inger Svenska Petroleums förvärv av Svenska Fina
vissa betänkligheter. Det finns en uppenbar risk för att detta inköp,
tillsammans med de resursförstärkningar som regeringen nu föreslår,
medverkar till att marknadssituationen inte kommer att betraktas som
konkurrensneutral av övriga bolag på marknaden. Utskottet avstyrker
sålunda propositionen i ifrågavarande del och tillstyrker här aktuella delar av
motionerna 1983/84:2651 (m) och 1983/84:2648 (m). Med hänsyn till vad
utskottet här har anfört finner utskottet inte anledning för riksdagen att göra
något uttalande på grundval av motionerna 1983/84:2650 (fp) och 1983/
84:2647 (vpk).

NU 1983/84:43

31

dels att utskottet under 6 bort hemställa

6. beträffande kapitaltillskott till Svenska Petroleum AB, m. m.

att riksdagen

a) med bifall till motion 1983/84:2648 yrkande 3 och motion

1983/84:2651 yrkande 5 avslår proposition 1983/84:110 moment 6,

b) (= utskottet),

c) (= utskottet).

10. Kapitaltillskott till Svenska Petroleum AB, m.m. (mom. 6)

Hugo Bergdahl (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 17 med ”Utskottet
anser” och slutar på s. 18 med ”behandlade motionerna” bort ha följande
lydelse:

Utskottet instämmer dock med vad som anförs i motion 1983/84:2650 (fp)
om olämpligheten av att Svenska Petroleum engagerar sig på den redan
överetablerade bensinmarknaden. Som framgår av Svenska Petroleums
skrivelse till regeringen kan ett sådant engagemang komma att innebära
förvärv av andra bolag, en utveckling som utskottet inte finner önskvärd.
Riksdagen bör i enlighet med vad som begärs i motion 1983/84:2650 (fp) göra
ett uttalande av där angiven innebörd. Däremot bör inte motion 1983/
84:2647 (vpk) föranleda någon riksdagens åtgärd.

dels att utskottet under 6 bort hemställa

6. beträffande kapitaltillskott till Svenska Petroleum AB, m. m.

att riksdagen

a) (= utskottet),

b)med bifall till motion 1983/84:2650 yrkande 1 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

c) (= utskottet).

11. Kapitaltillskott till Svenska Petroleum AB, m.m. (mom. 6)

Oswald Söderqvist (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 17 med ”Utskottet
anser” och slutar på s. 18 med ”behandlade motionerna” bort ha följande
lydelse:

Som föreslås i motion 1983/84:2647 (vpk) bör riksdagen som sin mening
uttala att Svenska Petroleums introduktion på drivmedelsmarknaden skall
uppskjutas tills gränsdragningen mellan bolaget och OK har klarlagts. Om de
pågående förhandlingarna misslyckas skulle ett engagemang av Svenska
Petroleum på denna marknad på ett icke önskvärt sätt kunna komma att
gynna de privata oljebolagen men inte de svenska konsumenterna. Utskottet
tillstyrker sålunda motion 1983/84:2647 (vpk). Däremot avstyrker utskottet,

NU 1983/84:43

32

med hänvisning till vad här har anförts, ifrågavarande del av motion
1983/84:2650 (fp).

dels att utskottet under 6 bort hemställa

6. beträffande kapitaltillskott till Svenska Petroleum AB, m. m.
att riksdagen

a) (= utskottet),

b) (= utskottet),

c) med bifall till motion 1983/84:2647 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

12. Ägarförhållanden i Svenska Petroleum AB (mom. 9)

Erik Hovhammar, Sten Svensson, Per Westerberg och Per-Richard Molén
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 19 med ”Utskottet
anser” och slutar på s. 20 med ”Exploration AB” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser inte att det finns några bärande skäl för att staten skall
hålla sig med vad som i propositionen kallas ett oljepolitiskt instrument i
form av ett statsägt eller statskontrollerat oljebolag.

Vår oljeförsörjning kommer såsom framhålls i motion 1983/84:2651 (m)
att, med eller utan Svenska Petroleum, under överskådlig tid vara i hög grad
beroende av andra svenska och internationella oljeföretag. I synnerhet de
senare har genom sin mångsidiga verksamhet och sina möjligheter att sprida
oljeinköpen till flera producentländer förutsättningar att spela en aktiv roll i
tryggandet av den svenska oljeförsörjningen. Skall dessa företag kunna
arbeta framgångsrikt på den svenska marknaden får emellertid konkurrensen
från ett eventuellt framtida SP-OK med partiellt statsägande inte
uppfattas som orättfärdig.

Utskottet vill här också peka på att - vilket närmare utvecklas i motionen -farorna med en stark koppling mellan ett statligt oljebolag och den offentliga
sektorn kommer till starkt uttryck i Svenska Petroleums i propositionen
nämnda skrivelse till regeringen.

Det framstår mot bakgrund av vad här har anförts som uppenbart att det
krav på en plan för avveckling av Svenska Petroleum som vid upprepade
tillfällen har framförts av moderata samlingspartiet nu i hög grad är befogat.
Regeringen bör således skyndsamt låta utarbeta en sådan plan och förelägga
riksdagen denna för beslut. Planen bör också inrymma förslag om hur de
uppgifter som nu åvilar Svenska Petroleums olika dotterbolag skall fullgöras i
framtiden. Likaså bör spörsmålet om Svenska Petroleums ägarintressen på
raffinaderisidan föranleda noggranna överväganden. Förhandlingar bör tas
upp även med andra tänkbara köpare än OK. Sålunda instämmer utskottet
helt i det berörda yrkandet i motion 1983/84:2651 (m). Till viss del tillgodoses
också önskemål i de övriga här behandlade motionerna enligt utskottets här
angivna ståndpunkt.

NU 1983/84:43

33

dels att utskottet under 9 bort hemställa

9. beträffande ägarförhållanden i Svenska Petroleum AB

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2648 yrkande 4 och
motion 1983/84:2651 yrkande 1, med anledning av motion 1983/
84:2364 och motion 1983/84:2648 yrkandena 5 och 6 samt med
avslag på proposition 1983/84:110 moment 8 och motion 1983/
84:2646 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

13. Ägarförhållanden i Svenska Petroleum AB (mom. 9)

Tage Sundkvist (c), Olof Johansson (c) och Hugo Bergdahl (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 19 med ”Utskottet
anser” och slutar på s. 20 med ”Exploration AB” bort ha följande lydelse:
Som anförs i motion 1983/84:2646 (c) innebär utvecklingen på ol jemarknaden
och den snabba nedgången av oljeanvändningen inom landet att det
kommersiella utrymmet för oljebolagen minskar. Det kan mot denna
bakgrund starkt ifrågasättas om det för att försörjningen skall kunna tryggas
krävs mer än ett statligt eller kooperativt oljebolag. Självfallet bör de
möjligheter som finns till samverkan mellan Svenska Petroleum och OK
utnyttjas.

Målet bör emellertid vara att på något längre sikt försöka minska statens
ägarandel exempelvis genom att bolaget introduceras på börsen. Svenska
Petroleum bör med en förstärkt soliditet kunna tilldra sig ökat intresse från
andra tänkbara ägare. Svenska Petroleum bör därmed kunna bli ett av de
statliga företag som det kan bli aktuellt att försälja till icke oväsentlig del.
Bolagets möjligheter att verka för en rationell struktur på den svenska
oljemarknaden med hänsyn till nationella krav på försörjningstrygghet torde
inte påverkas av en sådan åtgärd. Utskottet tillstyrker sålunda motion
1983/84:2646 (c) i nu aktuell del. I någon mån svarar vad utskottet här har
anfört också mot önskemål i övriga här behandlade motioner (m). Dessa bör
dock inte föranleda någon riksdagens åtgärd och avstyrks sålunda.

dels att utskottet under 9 bort hemställa

9. beträffande ägarförhållanden i Svenska Petroleum AB
att riksdagen med anledning av proposition 1983/84:110 moment 8,
med bifall till motion 1983/84:2646 yrkande 5 och med avslag på
motion 1983/84:2364, motion 1983/84:2648 yrkandena 4-6 och
motion 1983/84:2651 yrkande 1 bemyndigar regeringen att avyttra
statens aktier i Svenska Petroleum AB eller eljest i enlighet med
vad utskottet anfört vidta åtgärder för att minska statens andel i
bolaget.

NU 1983/84:43

34

14. Oljeersättningsprogrammet (mom. 10)

Oswald Söderqvist (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 21 som börjar med ”Det kan”
och slutar med ”behandlad del” bort ha följande lydelse:

Såsom nyss angivits har oljeförbrukningen minskat betydligt snabbare än
vad som beräknades i 1981 års energipolitiska beslut. Det finns därför f. n.
inte anledning för statsmakterna att öka takten när det gäller åtgärder för att
få ned oljeförbrukningen. Det är inte acceptabelt att ett minskat oljeberoende
byts ut mot ett nytt beroende av kärnkraft och kol. En ytterligare snabb
sänkning av oljeförbrukningen som i huvudsak kompenseras genom kolförbrukning
kommer enligt utskottets bedömning att skapa nya problem inför
framtiden.

Utskottet vill vidare understryka vad som sägs i motion 1983/84:1367 (vpk)
om angivande av oljeförbrukningen i absoluta och relativa tal. Regeringens
praxis att ange oljeförbrukningen enbart i procent av den totala energianvändningen
kan som framgår av motionen vara direkt vilseledande. Med
hänvisning till vad utskottet här har anfört tillstyrks motion 1983/84:1367
(vpk) i nu aktuell del.

dels att utskottet under 10 bort hemställa

10. beträffande oljeersättningsprogrammet

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:1367 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

15. Överförande av den privata oljeindustrin i samhällelig och kooperativ ägo

(mom. 11)

Oswald Söderqvist (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 21 som börjar med ”Utskottet
konstaterar” och slutar med ”inom oljeindustrin” bort ha följande lydelse:

Olja och oljeprodukter kommer under överskådlig tid att vara en av de
viktigaste komponenterna i Sveriges bränsleförsörjning. Tillgång och pris på
olja har inte utvecklats på det negativa sätt som man kunde frukta under
1970-talets s. k. oljekriser. En planmässig politik för att säkra långsiktiga
leveranser, tillräcklig raffinaderikapacitet, goda lagringsmöjligheter och
effektiv, billig distribution kräver att samhället har kontroll över verksamheten.
Ett överförande av den privata oljehandeln till statlig, kommunal och
kooperativ förvaltning är därför, såsom framhålls i de här aktuella motionerna
(vpk), en viktig åtgärd inom bränsleområdet. Utskottet tillstyrker
ifrågavarande motionsyrkanden.

NU 1983/84:43

35

dels att utskottet under 11 bort hemställa

11. beträffande överförande av den privata oljeindustrin i samhällelig
och kooperativ ägo

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:1108 yrkande 2 och
motion 1983/84:1367 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.

Särskilt yttrande

Anslag till ekonomiskt försvar

Erik Hovhammar, Sten Svensson, Per Westerberg och Per-Richard Molén
(alla m) anför:

I motion 1983/84:1896 (m) om besparingar inom industridepartementets
verksamhetsområde, som härrör från allmänna motionstiden och som
näringsutskottet har behandlat i betänkandet NU 1983/84:25, anmäldes vår
avsikt att återkomma med förslag till ytterligare besparingar i anslutning till i
budgetpropositionen aviserade särpropositioner. Vi beräknade i motionerna
att besparingarna av medel för det ekonomiska försvaret skulle komma att bli
högst betydande. Det kan nu konstateras att regeringens förslag om anslag
till ekonomiskt försvar i den nu aktuella propositionen väl tillgodoser de
önskemål från moderata samlingspartiet som framfördes i den nämnda
motionen. Vi har därför inte något ytterligare yrkande på denna punkt.

NU 1983/84:43

36

Bilaga 1

Försvarsutskottets yttrande
1983/84:2 y

om försörjningsberedskapen på oljeområdet (prop. 1983/84:110
delvis)

Till näringsutskottet

Näringsutskottet har den 13 mars 1984 beslutat bereda försvarsutskottet
tillfälle att yttra sig över proposition 1983/84:110 om vissa oljefrågor jämte
motioner.

Försvarsutskottet yttrar sig över propositionen såvitt gäller punkt 8
Försörjningsberedskapen på oljeområdet (s. 55 - 88) och därtill hörande
delar i hemställan (momenten 1, 2 och 11 i punkt 10, s. 90 - 91) jämte de i
punkt 11 redovisade anslagsfrågorna för budgetåret 1984/85 (s. 91-96).
Vidare tar utskottet upp till behandling tre av de motioner som har väckts
med anledning av propositionen, nämligen motionerna 1983/84:2549, 1983/
84:2650, yrkande 2, och 1983/84:2652. Motionerna 1983/84:913 och 1983/
84:2208 från den allmänna motionstiden 1984, som båda rör beredskapslagringen
av olja, behandlas också i sammanhanget. Sistnämnda motioner
överlämnar utskottet till näringsutskottet samtidigt med detta yttrande.

1 här aktuella delar av propositionen förelägger regeringen riksdagen
följande förslag (jfr s. 58 - 59):

1. Förslag till reviderat oljelagringsprogram med lagringsmål för lagringsåren
1984/85, 1985/86 och 1986/87.

2. Förslag till ändringar i lagen (1957:343) om oljelagring m. m. av följande
innebörd,

a. nuvarande krigs-, avspärrnings- och fredskrislager förs samman till en
försörjningsberedskapsreserv,

b. vissa av nuvarande grupper av mineralolja som lagringsskyldigheten
avser ändras,

c. särskilda lagringsregler införs i fråga om värmekraftverk med en
installerad effekt av mer än 150 MW med hänsyn till dessas funktion som
reservkraftverk,

d. vid basmängdsberäkning förkortas basperioden till ett år.

3. Förslag till ändring i förordningen (1957:344) om oljeavgift m. m., som
föranleds av förslaget under 2 c.

4. Förslag att den s. k. vinterdispensen för tunn eldningsolja slopas.

5. Förslag att för budgetåret 1984/85 beträffande ekonomiskt försvar inom
industridepartementets verksamhetsområde anvisas medel enligt följande
sammanställning.

NU 1983/84:43 (FöU 1983/84:2 y)

37

Anslag		Belopp (kr.)
H 1. Drift av beredskapslager	förslagsanslag	637 381 000
H 2. Beredskapslagring och indu-
striella åtgärder	reservationsanslag	7 455 000
H 3. Särskilda kostnader för lag-
ring av råolja och flygdriv-
medel	förslagsanslag	1 000

Bakgrund

Vårt land är för sin försörjning starkt beroende av import av råolja och
oljeprodukter. Importen sker och kommer under överskådlig tid att till stor
del ske genom tillförsel från avlägsna och politiskt instabila områden. Sverige
har ända sedan andra världskriget sökt gardera sig mot denna sårbarhet
genom att beredskapslagra olja. Sedan 1958 har lagringen skett enligt
riktlinjer i olika oljelagringsprogram som riksdagen har fastställt. Programmen,
som vilar på resultat av ingående utredningsarbeten, har omfattat
tidsperioder om fem till sju år. En översiktlig redogörelse för hittillsvarande
oljelagringsprogram finns i utskottets betänkande FöU 1980/81:21.

De relativt långa tidsperioder för vilka oljelagringsprogrammen fastställts
har skapat behov att se över dem under löpande lagringsperiod för att
möjliggöra de justeringar som behövs med hänsyn till ändrade förutsättningar,
t. ex. i fråga om energikonsumtion och energitillförsel. Sådana översyner,
s. k. kontrollstationer, har genomförts vid flera tillfällen.

Det nu gällande oljelagringsprogrammet, som har 1975 års oljelagringskommittés
arbete som grund, fastställdes i samband med 1977 års totalförsvarsbeslut
(prop. 1976/77:74, FöU 13, rskr 311) och avsåg ursprungligen
åren 1978 - 1984. Det har sedermera reviderats efter en kontrollstation
(1980 års oljdagringskommitté) och förlängts med två år till utgången av år
1986 (prop. 1980/81:90, FöU 21, rskr 281). Vid revideringen förutsattes att en
ny översyn av oljelagringsprogrammet skulle ske före utgången av år 1983.

Det löpande oljelagringsprogrammet innebär att lager byggs upp för att
möta tre typer av störningar och avbrott i tillförseln, nämligen krig,
avspärrning och fredskriser. För varje krisfall beräknas lagerbehov som
utmynnar i att lagringsmål fastställs. Detta innebär att för varje år under
programtiden (lagringsår) fastställs en viss volym som skall lagras. Lager
hålls av staten och enskilda. För enskilda som säljer eller förbrukar olja i viss
omfattning gäller lagringsskyldighet enligt lagen (1957:343) om oljelagring
m.m. Ett lager som hålls till följd av lagringsplikt enligt denna lag kallas
tvångslager. Enligt av riksdagen antagna grunder för tillämpningen av
oljelagringslagen får tvångslagring ske endast för krig och avspärrning. Den
tvångslagrade oljan delas in i följande grupper, nämligen gasol, motorbensin
(ej flygbensin), fotogen (ej flygfotogen), motorbrännolja, eldningsolja 1 och
2 samt övriga slag av eldningsolja. Viss statlig lagring finns också för krigsoch
avspärrningsfallen, t. ex. av eldningsolja och flygdrivmedel. Ca 25 % av

NU 1983/84:43 (FöU 1983/84:2 y)

38

avspärrningsreserven har enligt gällande oljelagringsprogram beräknats
bestå av statligt lagrad råolja. I fredskrislagret - en lagring som har sin
upprinnelse i oljekrisen åren 1973 - 1974 - inräknas endast statliga lager och
s. k. kommersiella lager (dvs. lager som hålls av enskilda utöver tvångslager).
Den statliga lagringen för fredskriser består till allra största delen av råolja
men innefattar också vissa raffinerade produkter. Fredskrisresurserna är
dimensionerade att täcka Sveriges åtaganden enligt avtal om ett internationellt
energiprogram (IEP) som innefattar en lagring motsvarande 90 dagars
nettoimport.

Den 1 januari 1984 har den lagrade volymen för avspärrnings- och
krigsfallen beräknats till sammanlagt 13,1 miljoner m3. Fredskrisreserven
har beräknats vara 5,7 miljoner m3. Den sammanlagda beredskapslagringen
av olja uppgick alltså till 18,8 miljoner m3.

Försvarsutskottet

De förslag rörande beredskapslagringen av olja som läggs fram i propositionen
bygger på resultat av det arbete som har utförts av den särskilde
utredaren (H 1982:04) med uppdrag bl. a. att se över det löpande oljelagringsprogrammet
(1983 års kontrollstation, K83) i enlighet med vad som
förutsattes när oljelagringsprogrammet senast reviderades (prop. 1981/
82:90, FöU 21, rskr 281).

Regeringens förslag till reviderat oljelagringsprogram innefattar några
begreppsförändringar m. m. som utskottet inledningsvis vill behandla. Bl. a.
föreslås en ny bestämning av tidsperioden för lagringsåret.Dettaärf.n.
knutet till kalenderår men föreslås med början den 1 juli 1984 omfatta
tidsperioden 1 juli ena året till utgången av juni året därpå. Som framgår av
redogörelsen i det föregående föreslår regeringen vidare att nuvarande
krigs-, avspärrnings- och fredskrislager planeringstekniskt förs samman till
en försörj ni ngsberedskapsreserv. Detta innebär att tvångslagringen
får en något vidare syftning än f. n. i och med att tvångslagrad olja också
kan avses för behoven vid en fredskris. Förslaget innefattar dock ingen
ändring av reglerna för hur oljeprodukter för krigsfallet skall vara lagrade
eller för i vilken situation varje del av lagret får tas i anspråk. Den föreslagna
ändrade gruppindelningen av den lagrade mineraloljan gäller
sammanslagning av de nuvarande grupperna motorbrännolja och eldningsolja
1 och 2 (tunn eldningsolja) till en grupp. Beträffande den tunna
eldningsoljan föreslås vidare att den s. k. vinterdispensen slopas.
Genom denna dispens nedsätts lagringsskyldigheten med 10 % under
månaderna februari, oktober, november och december samt med 20 % för
månaderna mars - september.

Nämnda förslag berörs inte i någon av de motioner som har anknytning till
förslagen om reviderat oljelagringsprogram. Inte heller försvarsutskottet har
någon erinran mot regeringens förslag i dessa delar.

NU 1983/84:43 (FöU 1983/84:2 y)

39

Beräkningen av oljelagringens omfattning baseras i propositionen på en
bedömd konsumtion år 1987 om totalt 17,2 miljoner m3. Detta är endast ca
två tredjedelar av den konsumtion man räknade med när det nuvarande
oljelagringsprogrammet fastställdes till sin nuvarande omfattning. I övrigt
bygger beräkningarna på samma säkerhetspolitiska förutsättningar som det
nuvarande oljelagringsprogrammet. Det totala lagringsmåletför det
reviderade oljelagringsprogrammet har satts till 15,2 miljoner m3 (lagringsåret
1986/87). Detta är 7,2 miljoner m3 mindre än slutmålet för löpande
oljelagringsprogram. För lagringsåret 1984/85 har föredragande statsrådet
beräknat ett lagringsbehov av 16,3 miljoner m3, vilket alltså understiger det
lager som finns den 1 januari 1980 med (18,8 - 16,3) 2,5 miljoner m3. För
lagringsåret 1985/86 beräknas ett lagerbehov av 15,7 miljoner m3.

I propositionen föreslås vissa ändringar avoljelagrenssammansättning.
Samtidigt som lagringen av motorbrännolja, tunn eldningsolja och
tjock eldningsolja minskar kraftigt ökar lagringen av motorbensin och gasol.
Tvångslagringen av motorbensin skall t. ex. enligt förslaget år 1986 ha ökat
med 905 000 m3 i förhållande till nuvarande lager. Tvångslagringen av gasol
förutsätts öka med 26 000 ton till samma tidpunkt.

I propositionen föreslås en kraftig minskning av den statliga råoljelagringen
i förhållande till gällande planer. Regeringen räknar med en total lagring
om 2,7 miljoner m3, dvs. 1,2 miljoner m3 mindre än vad som f. n. finns i de
statliga lagren. Detta möjliggör en motsvarande utförsäljning av statens
råoljelager. Under lagringsåret 1984/85 beräknas den omfatta 600 000 m3.1
förhållande till nu gällande lagringsmål, 6,5 miljoner m3 råolja vid utgången
av programperioden, är minskningen 3,8 miljoner m3. Också den statliga
lagringen av motorbrännolja och eldningsolja bedöms kunna minska.

I motion 913 (c), som väcktes under den allmänna motionstiden 1984,
yrkas att de statliga oljeinköpen under budgetåret 1984/85 skall
minskas med 150 000 m3. Eftersom regeringen inte räknar med några sådana
inköp utan i stället med en kraftig minskning av den nuvarande statliga
oljelagringen anser försvarsutskottet att motionens syfte blir tillgodosett
genom regeringsförslaget.

I motion 2649 (c) ifrågasätts lämpligheten av att öka lagringen av
motorbensin med 905 000 m3 till år 1986. I stället bör regeringen enligt
motionären eftersträva en ökad inhemsk produktion av etanol för drift av
motorfordon, bl. a. genom att göra etanol som produceras av inhemska
råvaror skattefri.

Försvarsutskottet anser att det är värdefullt att i största möjliga utsträckning
täcka våra energibehov genom inhemsk produktion. Det stärker vår
försörjningsberedskap och gör oss mindre sårbara. Ett ökat utnyttjande av
etanol kan emellertid, enligt utskottets mening, inte påverka de närmaste
årens behov av att beredskapslagra traditionella motordrivmedel. Det bör i
sammanhanget framhållas att en produktion av etanol i den omfattning
motionen förutsätter skulle kunna få en betydelse för vår försörjningsbered -

NU 1983/84:43 (FöU 1983/84:2 y)

40

skap som går vida utöver behoven av motordrivmedel. Utskottet syftar
särskilt på möjligheten att utnyttja etanol som plastråvara.

I motion 2652 (m) görs invändningar mot den kraftiga minskningen av
främst den statliga råoljelagringen. Motionären hänvisar bl. a. till
riskerna för vår försörjningsberedskap. Han pekar på de störningar på
oljemarknaden som kan uppstå om t. ex. Hormuz-sundet kan komma att
spärras. Motionären påminner också om att K 83 föreslog en statlig
råoljelagring på nuvarande nivå, ett förslag som regeringen har frångått i
propositionen. Vidare framhålls att utförsäljningen av statligt lagrad råolja
medför att förrådsutrymmen som byggts för ändamålet kommer att stå
outnyttjade.

Försvarsutskottet bedömer att den minskning av den statliga råoljelagringen
som föreslås i propositionen kan ske utan att försörjningsberedskapen
äventyras. Den föreslagna minskningen har samband med den minskade
konsumtionen och balanseras med en ökning av lagringen av vissa raffinerade
oljeprodukter, t. ex. motordrivmedel. En ökad lagring av färdiga
produkter och en minskning av råoljelagringen hart. o. m. vissa fördelar från
beredskapssynpunkt eftersom ett tillgodogörande av sådan lagring kan ske
utan att man först måste raffinera oljan.

Den minskade oljelagringen medför såsom påpekas i motion 2652 att vissa
lagringsutrymmen inte längre behövs för sitt ursprungliga ändamål. Detta
gäller främst bergrum som har iordningsställts för lagring av råolja. Vidare
får man ett överskott på lagringsutrymmen för eldningsolja. Det är angeläget
att lediga utrymmen i största möjliga utsträckning kommer till användning.
En viss överkapacitet i fråga om lagringsutrymme bör dock godtas. Enligt
vad utskottet har inhämtat överväger man inom överstyrelsen för ekonomiskt
försvar (ÖEF) tänkbara nya användningsområden. Bl. a. undersöks
möjligheten att utnyttja ledig lagringskapacitet för den ökade lagring av
bensin som följer med ett godkännande av regeringsförslaget. Med hänvisning
till det anförda anser utskottet att motion 2652 bör avslås.

Nämnda motion berör också konsekvenserna för oljebolagen av en
ändrad relation mellan tvångslagring och statlig lagring.
Detta sker mot bakgrund av att staten i högre grad än näringslivet
tillgodoräknas det överskott av lagrad olja som följer av de föreslagna
ändringarna av oljelagringen. För näringslivet beräknas ca 2,3 miljarder
kronor frigöras genom omfördelningen. Staten kan tillgodoräkna sig ca 3,7
miljarder kronor jämte minskade räntekostnader om ca 400 milj. kr. per år
när revideringen av programmet är genomförd. Som skäl för denna
fördelning åberopas i propositionen det statsfinansiella läget och att staten
till väsentlig del har finansierat även tvångslagringen.

Här behandlat yrkande i motion 2650 (fp) rör de enligt motionären
betydande svårigheter som kan drabba mindre bolag på grund av den
anpassningstid regeringen har föreslagit. Motionären anser att övergångs -

NU 1983/84:43 (FöU 1983/84:2 y)

41

bestämmelserna är otillräckliga och förordar att övergångstiden utökas med
åtminstone ett år.

Försvarsutskottet - som i det föregående från beredskapssynpunkt har
godtagit förslaget att minska lagringen av råolja - har inte heller i övrigt
någon invändning mot fördelningen mellan tvångslagring och statlig lagring.
Väsentliga delar av näringslivets tvångslager har, som föredragande statsrådet
anför, byggts upp genom statliga ränte- och amorteringsfria lån. Medel
för upphandling och inlagring av resterande delar av tvångslagren har
anskaffats genom att avgifter har tagits ut av konsumenterna. Oljeföretagen
hade under perioden 1963 - 1977 rätt att för ändamålet lägga en avgift på
konsumentpriset. Medborgarna har alltså finansierat huvuddelen av näringslivets
tvångslager både som skattebetalare och konsumenter.

Som påpekas i motionerna 2650 och 2652 kommer det att uppstå vissa
problem för delar av oljebranschen när de föreslagna ändringarna i
tvångslagringen skall genomföras. Det torde främst gälla sådana företag som
åläggs en ökad tvångslagring av bensin och gasol utan att ha ett överskott på
tvångslagrad eldningsolja att realisera. Problemen kan vara av ekonomisk
karaktär men också av praktisk art. Det kan t. ex. uppstå brist på
lagerutrymme.

Utskottet räknar med att ÖEF noga kommer att följa utvecklingen och
inom ramen för de möjligheter som står myndigheten till buds vidta de
åtgärder som behövs för att komma till rätta med problem som kan
uppkomma vid övergången till de nya reglerna. Möjligheten att i vissa fall
iordningställa utrymmen som tidigare använts för lagring av olja för utökad
tvångslagring av bensin har nyss berörts. I propositionen (s. 69) pekas bl. a.
på ÖEF:s möjlighet att i vissa fall helt eller delvis medge dispens från
lagringsskyldigheten. Sådana medgivanden om reducering av lagringsskyldigheten
bör dock enligt föredragande statsrådet lämnas med stor restriktivitet.

Det bör i sammanhanget framhållas att den utökade tvångslagringen av
vissa oljeprodukter är avsedd att byggas upp successivt under lagringsåren
1984/85 - 1986/87. En sådan successiv uppbyggnad kommer att underlättas
om riksdagen, som utskottet föreslår i det följande, avstår från att binda
regeringen vid de i propositionen angivna lagringsmålen för lagringsåren
1984/85 och 1985/86.

Utskottet vill också peka på att övergångsbestämmelser har utformats så
att inte någon lagringsskyldig får en ökad lagringsbörda när det reviderade
oljelagringsprogrammet börjar gälla den 1 juli 1984. Först den 1 januari 1985
kan ett företag få utökad lagringsskyldighet.

Utskottet anser mot bakgrund av det anförda att övergången till den
reviderade oljelagringsplanen bör ske på det sätt som propositionen anger.
Motion 2650, yrkande 2, bör sålunda avslås.

Propositionen innehåller vissa förslag till ändring av de regler som
fastställer omfattningen av skyldigheten att hålla tvångslager. Förslagen

NU 1983/84:43 (FöU 1983/84:2 y)

42

innebär att basperioden förkortas från tre år till ett år för den som är
lagringsskyldig enligt 5 och 6 §§ oljelagringslagen. Därmed undanröjs i
väsentlig omfattning den eftersläpning av lagringsskyldigheten som följer av
de nuvarande reglerna på området. Denna eftersläpning medför att kapital
binds under lång tid för företag med minskande försäljning eller förbrukning.
Detta förhållanden belyses i motion 2208 (c) och ligger bakom det i motionen
framförda yrkandet om en snabbare anpassning av beredskapslagringen till
aktuell oljeförbrukning. Försvarsutskottet bedömer att syftet med motionen
blivit tillgodosett genom den föreslagna ändringen rörande basperiodens
längd.

I detta sammanhang vill försvarsutskottet fästa näringsutskottets uppmärksamhet
på en formulering i propositionen som har gett anledning till
missförstånd. Där står (s. 81, sista hela meningen): ”Den förkortade
basperioden omfattar inte lagringsskyldiga som själva importerat olja för
förbrukning vid anläggning.” Formuleringen överensstämmer inte med
regeringens avsikt enligt förslaget till lag om ändring i lagen om oljelagring
m. m. (6 § första och andra styckena). Meningen hade lämpligen bort lyda:
”Förbrukare med egen import är liksom enligt nu gällande regler lagringsskyldiga
även om de under basåret förbrukade mindre än 5 000 m3.”

Försvarsutskottet vill erinra om att regeringen avser att hösten 1984
återkomma med vissa förslag som rör beredskapslagringen av olja. Meningen
är att modernisera lagstiftningen på området. En särskild utredare
(1982:03) behandlar dessa frågor och väntas redovisa resultatet under våren
1984. Även utredaren för det löpande oljelagringsprogrammet väntas under
våren 1984 redovisa resterande överväganden och förslag enligt utredningens
direktiv. Regeringens förslag kan också - uttalar föredragande statsrådet -komma att gälla oljelagringens omfattning. Bl. a. avses fördelningen av
tvångslagringen 1985/86 och 1986/87 behandlas i det sammanhanget.

I ett sent skede av beredningsarbetet har försvarsutskottet fått kännedom
om att landets förbrukning av tjock eldningsolja under år 1983 uppgick till ca
5 miljoner m3. Regeringens förslag utgår från en bedömd förbrukning samma
år av 6,7 miljoner m3. Bedömningen bygger på en prognos från statens
energiverk. Skillnaden mellan bedömd och faktisk förbrukning år 1983 är
betydande men bör inte hindra att riksdagen godkänner det föreslagna
slutmålet för lagringen enligt det reviderade lagringsprogrammet, totalt 15,2
miljoner m3 år 1986/87. Däremot bör enligt försvarsutskottets mening klart
anges att detta ställningstagande inte innebär någon låsning av de i
propositionen angivna lagringsbehoven för lagringsåren 1984/85 och 1985/86.
Regeringen - som enligt grunder riksdagen godkänt har att fastställa den
mängd olja av varje varuslag som skall tvångslagras i landet - kan i så fall vid
fastställandet av mängder för nämnda lagringsår med beaktande av slutmålet
för oljelagringsprogrammet ta hänsyn till när den faktiska nedgången av
förbrukningen inträffar under perioden.

Mot bakgrund av osäkerheten om den framtida oljeförbrukningen m. m.

NU 1983/84:43 (FöU 1983/84:2 y)

43

är det enligt utskottets mening mycket angeläget att regeringen i anslutning
till aviserad proposition hösten 1984 prövar hållbarheten i det reviderade
oljelagringsprogrammet mot bakgrund av då tillgängliga prognoser och
beräkningar. Det bör också i samband med förslag till ny lagstiftning klart
belysas vilken fördelning av beslutskompetens mellan riksdag och regering
som avses gälla i systemet för beredskapslagring av olja.

Sammanfattningsvis anser försvarsutskottet att regeringens förslag till
riktlinjer för ett reviderat program för beredskapslagring av råolja och
oljeprodukter t. o. m. lagringsåret 1986/87 bör godkännas med nyss angivet
förtydligande. De framlagda förslagen till lagar om ändringar av lagen
(1957:434) om oljelagring m. m. och förordningen (1957:344) om oljeavgift
m. m. bör enligt utskottets mening antas. Inte heller föreslagna ändringar i
övrigt av grunderna för tvångslagringen och de anslagsfrågor som behandlas
ger utskottet anledning till erinringar. Detta innebär att utskottet inte
förordar bifall till något av de i detta yttrande behandlade motionsyrkandena.

Stockholm den 26 april 1984

På försvarsutskottets vägnar
PER PETERSSON

Närvarande: Per Petersson (m), Olle Göransson (s), Roland Brännström (s),
Gunnar Björk i Gävle (c), Åke Gustavsson (s), Göthe Knutson (m), Evert
Hedberg (s), Karl-Erik Svartberg (s), Olle Aulin (m), Mats Olsson (s), Anita
Bråkenhielm (m), Eric Hägelmark (fp), Inge Carlsson (s), Ingvar Björk (s)
och Anders Svärd (c).

NU 1983/84:43 44

Bilaga 2

Översikt av utskottets behandling av propositionen och motionerna

Proposition/ Utskottets Utskottets Reservation

motion yttrande s. hemställan nr

moment

Proposition

1983/84:110

moment

1 22 18

2 22 18

3 11 1 1,2

4 12 3 4,5

5 11 2 3

6 15 6 9-11

7 13 5 7, 8

8 18 9 12, 13

9 18 7

10 18 8

11 22 13-16

punkt

Hl 22 19

H 2 22 19

H 3 22 19

Motion 1982/83:

1108:2 21 11 15

Motion 1983/84:

913 22 12

1367:2 21 10 14

4 21 11 15

2208 22 17

2364 19 9 12, 13

2646:1 11 1 1,2

2 13 4,5 6-8

3 13 3 4, 5

4 13 5 7, 8

5 19 9 12, 13

2647 17 6 9-11

2648:1 11 1 1,2

2 13 3 4,5

3 16 6 9-11

4 18 9 12, 13

5 18 9 12, 13

6 18 9 12, 13

2649 22 13

2650:1 17 6 9-11

2 22 15

2651:1 18 9 12, 13

2 11 1 1,2

3 13 3 4,5

4 11 2 3

5 16 6 9-11

6 13 5 7,8

2652 22 14

NU 1983/84:43

45

Innehål]

Ärendet 1

Sammanfattning 1

Propositionen

Huvudsakligt innehåll 3

Förslag 3

Motionerna 4

Ärendets beredning 7

Vissa uppgifter om oljemarknaden 7

Oljeleveranser i Sverige 7

Oljeföretagens andelar av oljemarknaden 8

Utskottet

Inledning 9

Oljeprospektering och oljeutvinning 10

Riktlinjer 10

Anslag 12

Svenska Petroleum AB overksamhet 14

Inledning 14

Kapitaltillskott m. m 15

Ägarförhållanden 18

Oljeersättningsprogrammet 20

Förstatligande av oljeindustrin 21

Försörjningsberedskapen på oljeområdet 22

Hemställan 23

Reservationer

1. Grunder för stöd till prospektering och utvinning (m) 26

2. Grunder för stöd till prospektering och utvinning (c) 27

3. Ändrade villkor för bidrag (m) 27

4. Anslag för program för prospektering (m) 28

5. Anslag för program för prospektering (c) 28

6. Prospektering efter kol (c) 29

7. Garantier för utvinning av olja, naturgas och kol (m) 29

8. Garantier för utvinning av olja, naturgas och kol (c) 29

9. Kapitaltillskott till Svenska Petroleum AB, m.m. (m) 30

10. Kapitaltillskott till Svenska Petroleum AB, m. m. (fp) 31

11. Kapitaltillskott till Svenska Petroleum AB,m. m. (vpk) 31

12. Ägarförhållanden i Svenska Petroleum AB (m) 32

13. Ägarförhållanden i Svenska Petroleum AB (c, fp) 33

NU 1983/84:43

46

14. Oljeersättningsprogrammet (vpk) 34

15. Överförande av den privata oljeindustrin i samhällelig och
kooperativ ägo (vpk) 34

Särskilt yttrande

Anslag till ekonomiskt försvar (m) 35

Bilagor

1. Försvarsutskottets yttrande 1983/84:2 y 36

2. Översikt av utskottets behandling av propositionen och motionerna
44

minab/gotmb 78679 Stockholm 1984