NU 1983/84:42
Näringsutskottets betänkande
1983/84:42
om industriell tillväxt och förnyelse (prop. 1983/84:135)
Ärendet
I detta betänkande behandlas
dels proposition 1983/84:135 om industriell tillväxt och förnyelse,
dels - helt eller delvis - sex motioner som har väckts med anledning av
propositionen,
dels - helt eller delvis - två motioner som har väckts med anledning av
proposition 1983/84:107 om forskning,
dels - helt eller delvis - 32 motioner från allmänna motionstiden år 1984
med yrkanden om olika näringspolitiska frågor.
Propositionen och motionerna redovisas i det följande.
Skatteutskottet har avgivit yttrande (SkU 1983/84:12 y) om återinförande
av det särskilda forskningsavdraget vid taxering till statlig inkomstskatt m. m.
(bilaga 1, s. 126).
En översikt över var i betänkandet de olika förslagen i propositionen och
de olika motionsyrkandena behandlas lämnas i bilaga 2 (s. 129). Vissa
motionsyrkandens behandling i andra betänkanden redovisas i bilaga 3 (s.
132).
Proposition 1983/84:107 om forskning bilaga 9 (industridepartementet),
som innehåller förslag om bl. a. anslag till styrelsen för teknisk utveckling
(STU), behandlas jämte motioner i näringsutskottets betänkande NU
1983/84:45.
Riksbankschefen Bengt Dennis har inför utskottet lämnat synpunkter på
verksamheten vid Sveriges Investeringsbank AB.
Företrädare för Föreningen Svensk form har inför utskottet lämnat
synpunkter på behovet av åtgärder för att främja industridesign.
Svenska glasbruksföreningen har inkommit med en skrivelse om fortsatt
stöd till den manuella glasindustrin.
Sammanfattning
I anslutning till regeringens förslag om olika åtgärder för att främja
industriell tillväxt och förnyelse behandlar utskottet ett antal motioner
rörande industripolitiken. Frågor om statens stöd till industriellt forsknings
1
Riksdagen 1983184.17sami. Nr 42
NU 1983/84:42
2
och utvecklingsarbete genom styrelsen för teknisk utveckling (STU) behandlas
däremot i utskottets betänkande NU 1983/84:45.
På samtliga punkter tillstyrker utskottet regeringens förslag. Alla motionsyrkanden
avstyrks. Oppositionspartiernas företrädare har, om inte annat
anges, reserverat sig till förmån för de här omnämnda motionsyrkanden som
härrör från ledamöter av det egna partiet med motiveringar som nära
ansluter till resp. motion. En förteckning över reservationer - med partibeteckningar
- finns i innehållsförteckningen på s. 134 f.
Utskottet godtar regeringens förslag om industripolitikens inriktning i
fråga om bl. a. avvägningen mellan generella och selektiva medel. Därmed
avstyrker utskottet yrkanden i olika motioner från de fyra oppositionspartiernas
sida. I några av dessa motioner (m; fp) yrkas på att industripolitiken
skall baseras i huvudsak på generella åtgärder - bl. a. på skatteområdet - för
att skapa ett gynnsamt klimat för företagandet. I en partimotion (c) godtas
regeringens uppfattning om behovet av offensiva industripolitiska insatser.
Samtidigt framförs i motionen krav på en mer decentralistisk och småföretagsvänlig
inriktning av politiken och på mindre styrning genom centrala
organ, framför allt statens industriverk (SIND).
Från motsatta utgångspunkter kritiseras regeringens förslag i en motion
(vpk) i vilken krävs en helt ny industripolitik. Denna skall syfta till en
industriell utveckling i folkflertalets intresse och baseras på en målmedveten
styrning genom samhällets organ.
Från de tre borgerliga oppositionspartiernas sida yrkas på att myndighetsorganisationen
på industripolitikens område skall tas upp till ny prövning
med sikte på att SIND skall avvecklas (m) eller dess roll minskas till förmån
för STU och de regionala utvecklingsfonderna (c; fp).
Flertalet övriga motionsyrkanden från dessa tre partiers sida grundas på
den angivna principiella synen på industripolitikens inriktning och organisation.
Utskottet avstyrker ett motionsyrkande (m) om ändrad finansiering av det
nationella mikroelektronikprogram som beslöts hösten 1983.
Några motionsyrkanden (m; fp) - som utskottet också avstyrker - gäller
avslag på regeringens förslag om åtgärder för främjande av teknikupphandling
och underleverantörsutveckling, nytt treårsprogram för Industrifonden
och forskningsbidrag till teknikbaserade småföretag. Utskottet avstyrker
även yrkanden (c) som innebär att medel bör anvisas för nämnda ändamål
men att medlen bör fördelas på annat sätt än enligt regeringens förslag.
Utskottet behandlar ett stort antal motionsyrkanden inom SIND.s verksamhetsområde.
Därvid avstyrker utskottet yrkanden om minskade resurser
till SIND:s utredningsverksamhet och de s. k. branschprogrammen (m; fp)
samt de regionala utvecklingsfondernas företagsservice (m). Samma gäller
yrkanden om avslag på regeringens förslag om medel för nya insatser för
bl. a. spridning av flexibla tillverkningssystem inom verkstadsindustrin och
för industridesign (m; fp).
NU 1983/84:42
3
Utskottet avstyrker vidare tre samstämmiga motionsyrkanden (m; c; fp)
om avslag på regeringens förslag om inrättande av en småföretagsfond
baserad på löntagarfondssystemet. Även yrkanden (m; c) om en omprövning
av Sveriges Investeringsbanks verksamhet avstyrks.
I fråga om anslag för budgetåret 1983184 innebär utskottets ställningstaganden
att regeringens förslag tillstyrks och att därmed sammanlagt 1 390 milj.
kr. ställs till förfogande för olika industripolitiska ändamål (inkl. medel till
STU och havsindustriell kompetensutveckling som inte behandlas av utskottet
i detta betänkande). Detta innebär en ökning med 241 milj. kr. jämfört
med de medel som har anvisats för motsvarande ändamål för innevarande
budgetår. I fråga om vissa anslag tillstyrks regeringens förslag om anslagsramar
även för budgetåren 1985/86 och 1986/87.
Därmed avstyrker utskottet motionsyrkanden om anslagsminskningar i
förhållande till regeringens förslag för nästa budgetår med sammanlagt 482
milj. kr. (m), 100 milj. kr. (c) resp. 400 milj. kr. (fp). Dessa yrkanden syftar
bl. a. till att skapa finansiellt utrymme för sådana generella åtgärder på
beskattningens område som förordas i motionerna, framför allt återinförande
av det särskilda avdraget för industrins forsknings- och utvecklingskostnader.
I anslutning till frågorna om industripolitiken behandlar utskottet ett antal
motioner om statligt stöd till olika regionala projekt för teknisk utveckling
m. m. Dessa motioner avstyrks av utskottet. Reservationer anmäls därvid till
förmån för en motion (vpk) om vissa projekt i Gävleborgs län.
Propositionen
Huvudsakligt innehåll
Ett genomgående drag för förslagen i propositionen är inriktningen på
åtgärder som syftar till att stimulera förnyelse och utveckling av industrin.
Förslagen till nya eller utvidgade insatser är därmed koncentrerade till några
viktiga delområden inom industripolitiken. Ett av dessa utgörs av insatser för
att stimulera tillväxten i sådana mindre industriföretag som kan bedömas ha
särskilt stora expansionsmöjligheter. Ett annat är åtgärder för utveckling av
underleverantörsföretag. Vidare har stödet till nyföretagande setts som ett
prioriterat område.
En ökad satsning på uppbyggnad av teknisk kompetens anges som ett
centralt inslag i arbetet för att förnya industrin. Samtidigt betonas vikten av
att främja en bred spridning av ny teknik inom industrin. Utformningen av de
konkreta förslagen i propositionen syftar till att förstärka de statliga
insatserna inom båda dessa områden. Uppmärksamhet har också ägnats åt
utveckling av teknikupphandlingen som industripolitiskt instrument.
Förslag läggs fram till fortsättning av det nationella mikroelektronikprogram
vars uppbyggnad och inledning redovisades i en särskild proposition
hösten 1983. Programmet innebär en sammanhållen statlig utvecklingssats
-
NU 1983/84:42
4
ning inom mikroelektronikområdet och innehåller förslag till åtgärder inom
områdena utbildning, grundforskning, tillämpad forskning och industriell
utveckling. Nu föreslås att för treårsperioden 1984/85-1986/87 sammanlagt
95,5 milj. kr. anvisas för vissa delar av programmet.
Beträffande teknikupphandling och underleverantörsutveckling föreslås en
verksamhet från industridepartementets sida med inriktning på att dels
genom bl. a. konsultinsatser identifiera teknikupphandlingsprojekt och
intressera upphandlare för ökad användning av teknikupphandling, dels
skapa kontakter mellan underleverantörer och avnämare med sikte på en
förbättring av underleverantörsföretagens konkurrensförmåga. Därjämte
föreslås sammanslagning av och åtgärder för att förstärka de statliga
TEMU-Bolagen, vilkas uppgifter ligger inom teknikupphandlingsområdet.
För budgetåren 1984/85-1986/87 föreslås att 26 milj. kr. anvisas för verksamheten
med teknikupphandling och underleverantörsutveckling.
Vidare presenteras ett treårsprogram för Fonden för industriellt utvecklingsarbete
(Industrifonden). Fonden har till uppgift att stödja utveckling av
nya produkter, processer och system för industriell produktion och lämnar
stöd i form av lån med villkorlig återbetalningsskyldighet, bidrag i utbyte mot
royalty på en framtida försäljning eller s. k. projektförsäkring. Det föreslagna
programmet innebär att fonden under en treårsperiod får tillskott på
sammanlagt 600 milj. kr.
Förslag läggs fram till ett nytt forskningsbidrag till teknikbaserade småföretag.
För budgetåret 1984/85 föreslås 20 milj. kr. för ändamålet. Regeringen
föreslås få i uppgift att besluta om den närmare utformningen av reglerna för
systemet. För budgetåren 1985/86 och 1986/87 föreslås en ram om 42,5 milj.
kr. för sådana forskningsbidrag.
Vidare föreslås ett treårsprogram för statens industriverk (SIND). SIND:s
verksamhet är indelad i huvudprogrammen Utredningsverksamhet, Industriell
omvandling och tillväxt, Regional utveckling och Småföretagsutveckling.
De största förändringarna jämfört med tidigare föreslås inom programmen
Industriell omvandling och tillväxt samt Småföretagsutveckling. Inom det
förstnämnda programmet föreslås bl. a. en utvidgning av struktur- och
utvecklingsprogrammet för övriga industrisektorer och vissa tekniska förändringar
i det finansiella stödet. Särskilda åtgärder för att främja användningen
av ny produktionsteknik i verkstadsindustrin - s. k. flexibla tillverkningssystem
- föreslås också.
Inom programmet Småföretagsutveckling föreslås omfattande åtgärder
för att via de regionala utvecklingsfonderna stimulera expansion inom
sådana mindre industriföretag som kan bedömas ha en stor utvecklingspotential.
Vidare föreslås förändringar i reglerna för de regionala utvecklingsfondernas
finansieringsverksamhet i syfte att öka flexibiliteten i fondernas
finansieringsinsatser. Ett särskilt program för att främja industridesign
föreslås också.
NU 1983/84:42
5
För treårsperioden 1984/85-1986/87 föreslås att sammanlagt 712 milj. kr.
anvisas för verksamheten vid SIND.
Beträffande Sveriges Investeringsbank lämnas - med utgångspunkt i hittills
gjorda erfarenheter - förslag till ändrade regler för bankens verksamhet,
bl. a. beträffande kreditgivning och organisation.
Slutligen läggs förslag fram om inrättande av en särskild småföretagsfond.
Fonden skall ha till huvuduppgift att finansiera sådana investment- och
utvecklingsbolag som i sin tur är inriktade på att göra placeringar av
riskkapital inom småföre tagssektorn. Den skall dock vara oförhindrad att
göra placeringar även i andra icke börsnoterade företag. Fonden föreslås få
viss anknytning till Investeringsbanken. Den finansieras inom ramen för
ATP-systemet och tillförs 100 milj. kr.
Förslag
I propositionen föreslår regeringen - efter föredragning av industriminister
Thage G. Peterson - att riksdagen
dels antar förslag till
1. lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för allmänna
pensionsfonden (s. 5),
dels
2. godkänner sammanslagning av TEMU-Bolagen samt därvid bemyndigar
regeringen att vidta de åtgärder som behövs för att åstadkomma detta
(kap. 8),
3. godkänner vad föredragande statsrådet har föreslagit i fråga om
utfästelse om stöd vid Fonden för industriellt utvecklingsarbete (kap. 9),
4. godkänner vad föredragande statsrådet har föreslagit i fråga om
forskningsbidrag till teknikbaserade småföretag (kap. 10),
5. godkänner de ändrade riktlinjer för finansieringsverksamheten vid de
regionala utvecklingsfonderna som framgår av vad föredragande statsrådet
har anfört (avsnitt 11.5.3),
6. godkänner de ändrade riktlinjer för verksamheten vid Sveriges
Investeringsbank AB som föredragande statsrådet har angett (kap. 12),
7. medger att under budgetåren 1985/86 och 1986/87, utöver under
budgetåret 1984/85 ej disponerade medel, 53 000 000 kr. får användas för
stöd till industriell utveckling inom mikroelektroniken (kap. 7),
8. medger att under budgetåren 1985/86 och 1986/87, utöver under
budgetåret 1984/85 ej disponerade medel, 4 000 000 kr. får användas för stöd
till vidareutbildning och kunskapsspridning inom mikroelektroniken
(kap. 7),
9. medger att under budgetåren 1985/86 och 1986/87 400 000 000 kr. får
användas för medelstillskott till Industrifonden (kap. 9),
NU 1983/84:42
6
10. medger att under budgetåren 1985/86 och 1986/87, utöver under
budgetåret 1984/85 ej disponerade medel, 42 500 000 kr. får användas för
forskningsbidrag till teknikbaserade småföretag (kap. 10),
11. medger att under budgetåren 1985/86 och 1986/87, utöver under
budgetåret 1984/85 ej disponerade medel, 448 000 000 kr. får användas för
verksamheten vid statens industriverk i enlighet med vad föredragande
statsrådet har anfört (avsnitt 11.1.2).
Vidare bereder regeringen riksdagen tillfälle att ta del av vad föredragande
statsrådet har anfört om (12) industripolitikens inriktning (kap. 5).
Beträffande anslagsfrågor föreslår regeringen under angivna punkter
följande:
B 1. Statens industriverk: Förvaltningskostnader (s. 178 f.)
att riksdagen till Statens industriverk: Förvaltningskostnader för budgetåret
1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 42 262 000 kr.,
B 12. Statens industriverk: Utredningsverksamhet (s. 179)
att riksdagen till Statens industriverk: Utredningsverksamhet för budgetåret
1984/85 anvisar ett reservationsanslag av 4 500 000 kr.,
B 13. Branschfrämjande åtgärder (s. 180)
att riksdagen till Branschfrämjande åtgärder för budgetåret 1984/85
anvisar ett reservationsanslag av 20 353 000 kr.,
B 14. Stimulans till spridning av flexibla tillverkningssystem
(s. 181)
att riksdagen till Stimulans till spridning av flexibla tillverkningssystem för
budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag av 15 000 000 kr.,
B 16. Småföretagsutveckling (s. 181 f.)
att riksdagen
1. till Småföretagsutveckling för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag
av 146 850 000 kr.,
2. medger att utgående reservationer budgetåret 1983/84 på reservationsanslagen
Bidrag till regionala utvecklingsfonder m. m. och Bidrag till
företagsinriktad fortbildning förs över till reservationsanslaget Småföretagsutveckling,
B 17. Åtgärder för att främja industridesign (s. 182)
att riksdagen till Åtgärder för att främja industridesign för budgetåret
1984/85 anvisar ett reservationsanslag av 15 000 000 kr.,
B 18. Täckande av förluster vid viss garantigivning, m. m.
(s. 182-184)
att riksdagen
1. fastställer en ram för strukturgarantier till företag inom vissa industribranscher
samt för särskilda strukturgarantier för textil- och konfektionsin
-
NU 1983/84:42
7
dustrin som uppgår till 444 500 000 kr.,
2. fastställer en ram för statlig garanti enligt förordningen (1978:507) om
industrigarantilån m. m. som uppgår till 1 050 000 000 kr.,
3. till täckande av förluster vid viss garantigivning, m. m. för budgetåret
1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 160 000 000 kr.,
B 20. Åtgärder för att främja teknikupphandling och underleverantörsutveckling
(s. 184)
att riksdagen till Åtgärder för att främja teknikupphandling och underleverantörsutveckling
för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag av
26 000 000 kr.,
F 11. Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien(s. 184 f.)
att riksdagen till Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien för budgetåret
1984/85 anvisar ett anslag av 4 400 000 kr.,
F 13. Stöd till industriellt utvecklingsarbete (s. 185)
att riksdagen till Stöd till industriellt utvecklingsarbete för budgetåret
1984/85 anvisar ett reservationsanslag av 200 000 000 kr.,
F 17. Forskningsbidrag till teknikbaserade småföretag
(s. 185)
att riksdagen till Forskningsbidrag till teknikbaserade småföretag för
budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag av 20 000 000 kr.,
F 18. Industriell utveckling inom mikroelektroniken
(s. 186)
att riksdagen till Industriell utveckling inom mikroelektroniken för
budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag av 36 500 000 kr.,
F 19. Vidareutbildning och kunskapsspridning inom mikroelektroniken
(s. 186 f.)
att riksdagen till Vidareutbildning och kunskapsspridning inom mikroelektroniken
för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag av
2 000 000 kr.
Motionerna
Yrkanden
De motioner som har väckts med anledning av proposition 1983/84:135 och
som behandlas här är
1983/84:2640 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp), såvitt gäller hemställan att
riksdagen
1. godkänner de riktlinjer för industripolitikens inriktning som framförts
i motionen,
2. avslår förslaget till lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente
NU 1983/84:42
8
för allmänna pensionsfonden,
3. beslutar återinföra det s. k. FoU-avdraget för företagens eget forsknings-
och utvecklingsarbete,
4. beslutar avskaffa förmögenhetsskatten på i företagen arbetande
kapital för de mindre och medelstora företagen,
5. avslår förslaget om medelstillskott till Industrifonden under budgetåren
1984/85, 1985/86 och 1986/87 på 200 000 000 kr. för vartdera budgetåret,
6. avslår förslaget om inrättande av ett nytt anslag B 20, Åtgärder för att
främja teknikupphandling och underleverantörsutveckling på 26 000 000
kr.,
8. på anslaget B 12, Statens industriverk: Utredningsverksamhet anvisar
ett i förhållande till propositionen med 2 500 000 kr. reducerat anslag,
9. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
inriktningen av SIND:s utredningsverksamhet,
11. på anslaget B 13, Branschfrämjande åtgärder anvisar ett i förhållande
till propositionen med 5 000 000 kr. reducerat anslag,
12. hos regeringen begär förslag om successiv avveckling av de s. k.
branschprogrammen,
13. avslår förslaget att inrätta ett nytt anslag B 14, Stimulans till spridning
av flexibla tillverkningssystem på 15 000 000 kr.,
15. avslår propositionens förslag om medel till Strategisk företagsutveckling,
Övergripande insatser inom småföretagsområdet, Nyetableringsinsatser
och Utbildningsinsatser inom småföretagssektorn och därvid anvisar ett i
förhållande till propositionen med 56 000 000 kr. reducerat anslag på B 16,
Småföretagsutveckling,
16. avslår förslaget om inrättande av ett nytt anslag B 17, Åtgärder för att
främja industridesign på 15 000 000 kr.,
17. avslår förslaget om forskningsbidrag till teknikbaserade småföretag,
18. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
balans mellan åtgärder på mikroelektronikområdet och åtgärder inom övriga
delar av informationsteknologin,
19. på anslaget B 1, Statens industriverk: Förvaltningskostnader anvisar
ett i förhållande till proposition med 5 000 000 kr. reducerat anslag,
21. hos regeringen begär förslag om rätt för nystartade företag att under
några år återlåna de sociala avgifterna,
1983/84:2641 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c), såvitt gäller hemställan att
riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om
inriktningen av industripolitiken vad gäller decentralisering, teknisk förnyelse
och småföretagsamhet,
2. hos regeringen begär en översyn av arbetsfördelningen mellan SIND
och STU för att bättre tillgodose teknikutveckling anpassad efter de mindre
företagens behov i enlighet med det anförda,
NU 1983/84:42
9
3. avslår förslaget om inrättande av en småföretagsfond i enlighet med
vad som anförts i motionen,
4. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts
om STU:s ansvar för ”spridning av flexibla tillverkningssystem”,
6. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs
om ansvarsfördelningen mellan SIND och de regionala utvecklingsfonderna,
samt att till Småföretagsutveckling anvisar ett i förhållande till regeringens
förslag med 5 milj. kr. förhöjt reservationsanslag av 151 850 000 kr.,
7. i händelse av bifall till yrkandet om ökade resurser till småföretagsutveckling
avvisar regeringens förslag om nytt anslag för industridesign,
8. till Stöd till industriellt utvecklingsarbete med överförande av 50 milj.
kr. till STU för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag av
150 000 000 kr.,
9. som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts beträffande
översyn av Investeringsbankens framtida verksamhet,
10. som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om
utnyttjandet av anslaget för teknikupphandling och underleverantörsutveckling
inom ramen för de regionala utvecklingsfondernas verksamhet,
1983/84:2642 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen
uttalar sig för att i enlighet med vad som anförs i motionen
1. en ny samhällelig industrisektor bör byggas upp för att säkra ett
demokratiskt inflytande över industrialiseringens ledande avsnitt,
2. de nu existerande fondsystemen tillsammans med ett förstatligat
affärskreditväsende bör utgöra den finansiella organisation varmed den
samhälleliga industrisektorn byggs upp,
3. nya och äldre samhällsägda industrier bör organiseras efter demokratiska
lednings- och organisationsprinciper,
4. de klassiska basindustrierna bör inriktas på högre förädling, större
färdigvaruproduktion och ökad integrering av produktionens olika led,
5. de teknologiskt ledande tillväxtindustrierna bör främja en teknisk
utveckling, ägnad att förstärka det mänskliga arbetets ställning och innehåll i
den fortsatta industrialiseringen,
6. utvecklingen av hemmamarknaden, bl. a. genom en utbyggnad av
viktiga samhällssektorer, bör göras till underlag för en industriell tillväxt,
7. en allsidig industriell struktur bör vara ett mål för industripolitiken och
ett alternativ till det av transnationaliseringen vållade hotet om ökad
osjälvständighet och ensidighet,
8. en industriell utbyggnad bör göras till ett medvetet redskap i kampen
mot arbetslöshet och regional utarmning,
9. den tekniska forskningens självständiga ställning bör återupprättas
och dess underordning under storföretagens ensidigt kommersiella intressen
brytas,
10. framtida industriell utbyggnad i Sverige bör inriktas på att lösa
konflikten mellan industrisamhället och den biologiska miljön och förverkli
-
NU 1983/84:42
10
ga en till ekologiska förutsättningar anpassad industrialism,
1983/84:2643 av Jan Hyttring (c), vari hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att forsknings- och utvecklingsrådet i
Värmland bör få statligt ekonomiskt stöd för att främja samverkan mellan
småföretag och högskolan i Karlstad,
1983/84:2644 av Staffan Burenstam Linder m. fl. (m), såvitt gäller hemställan
att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om
branschfrämjande åtgärder,
2. till Branschfrämjande åtgärder för budgetåret 1984/85 anvisar ett
reservationsanslag av 10 000 000 kr.,
3. som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om de
regionala utvecklingsfondernas verksamhet,
4. till Småföretagsutveckling för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag
av 103 850 000 kr.,
5. som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om åtgärder
för att främja industridesign,
6. avslår regeringens förslag att till Åtgärder för att främja industridesign
för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 15 000 000 kr.,
7. avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1983:1092) med
reglemente för allmänna pensionsfonden,
8. som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om fonden
för industriellt utvecklingsarbete,
9. avslår regeringens förslag att till Stöd till industriellt utvecklingsarbete
anvisa ett reservationsanslag av 200 000 000 kr. för budgetåret 1984/85,
10. som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om Sveriges
Investeringsbank AB,
11. avslår regeringens förslag till ram för strukturgarantier och särskilda
strukturgarantier,
12. avslår regeringens förslag till ram för statlig garanti enligt förordningen
(1978:507) om industrigarantilån, m. m.,
13. som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om
forskningsbidrag till teknikbaserade småföretag,
14. avslår regeringens förslag till anslag för forskningsbidrag till teknikbaserade
företag,
15. avslår regeringens förslag till medelstilldelning för forskningsbidrag
till teknikbaserade småföretag för budgetåren 1985/86 och 1986/87,
16. som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om
mikroelektroniskt utvecklingsarbete,
17. till Industriell utveckling inom mikroelektroniken för budgetåret
1984/85 anvisar ett reservationsanslag av 25 000 000 kr.,
18. medger att under budgetåren 1985/86 och 1986/87, utöver budgetåret
NU 1983/84:42
11
1984/85 ej disponerade medel, 17 000 000 kr. får användas till stöd för
industriell utveckling inom mikroelektroniken,
19. som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om åtgärder
för teknikupphandling och underleverantörsutveckling,
20. avslår regeringens förslag att till Åtgärder för att främja teknikupphandling
och underleverantörsutveckling anvisa ett reservationsanslag av
26 000 000 kr. för budgetåret 1984/85,
21. som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om stimulans
till spridning av flexibla tillverkningssystem,
22. avslår regeringens förslag att till Stimulans för spridning av flexibla
tillverkningssystem för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av
15 000 000 kr.,
25. med avslag på proposition 1983/84:135 anhåller om organisationsförslag
beträffande SIND och STU i enlighet med vad som anförts i motionen,
26. till Statens industriverk: Förvaltningskostnader och Statens industriverk:
Utredningsverksamhet för budgetåret 1984/85 anvisar ett gemensamt
reservationsanslag av 41 000 0000 kr.,
1983/84:2645 av Erik Hovhammar m.fl. (m), vari - med motivering i
motion 1983/84:2644 - hemställs att riksdagen beslutar om återinförande av
forskningsavdrag i enlighet med tidigare gällande lagstiftning.
De motioner som har väckts med anledning av proposition 1983184:107 och
som behandlas här är
1983/84:2595 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp), såvitt gäller hemställan (1)
att riksdagen beslutar återinföra möjligheten för företagen att göra avdrag
för forsknings- och utvecklingsarbete enligt nu gällande regler (det s. k.
FoU-avdraget),
1983/84:2605 av Erik Hovhammar (m) och Rune Gustavsson (c), vari
hemställs att riksdagen till Teknikcentrum i Växjö, ur anslaget till Statens
industriverk för småföretagsutveckling, anvisar 300 000 kr. för i motionen
redovisade projekt för dynamisk simulering för mindre och medelstora
företag.
De motioner från allmänna motionstiden som behandlas här är följande:
1983/84:419 av Sivert Carlsson m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande
behovet av fortsatt stöd till den manuella glasindustrin,
1983/84:423 av Börje Stensson (fp) och Christer Eirefelt (fp), vari
hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om författningsändring beträffande investeringsbidrag och
krediter från utvecklingsfond,
NU 1983/84:42
12
1983/84:458 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen hos
regeringen hemställer om ett åtgärdsprogram syftande till att styra eller
påverka den pågående strukturomvandlingen med beaktande av samhällsintressena,
1983/84:559 av Bertil Danielsson (m) och Ewy Möller (m), såvitt gäller
hemställan (2) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
som i motionen anförts om företagsledarutbildning,
1983/84:693 av Ingvar Johnsson m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen
beslutar anhålla hos regeringen att försöksverksamhet med ett lokalt
teknikcentrum startas och att Trollhättan utses till försöksort,
1983/84:729 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari - med motivering i motion
1983/84:728 - hemställs att riksdagen uttalar sig för läkemedelsindustrins
förstatligande och hemställer hos regeringen om förslag i enlighet härmed,
1983/84:851 av Ulf Adelsohn m. fl. (m), såvitt gäller hemställan att
riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna de i motionen angivna
riktlinjerna för industri- och näringspolitiken,
4. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts
om småföretag och serviceföretag,
5. (delvis) som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om teknisk utveckling,
1983/84:852 av Stig Alemyr m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om de mindre
glasbrukens situation,
1983/84:853 av Wivi-Anne Cederqvist m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
regionalt utvecklingscentrum för industriell elektronik i Sandviken,
1983/84:908 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp), såvitt gäller hemställan att
riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs
om riktlinjerna för näringspolitiken,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs
om behovet av förskjutning från selektiva till generella medel inom industrioch
näringspolitiken,
5. hos regeringen begär förslag till stimulerande av löntagarägda företag i
enlighet med vad som sägs i motionen,
6. beslutar att företagsanknutna andel-i-vinst-system bör stimuleras
genom att de icke beläggs med socialförsäkringsavgifter,
7. uttalar att kommunal näringspolitik i de former som beskrivs i
motionen är skadlig för marknadsekonomin,
NU 1983/84:42
13
9. uttalar att Sverige inom Nordiska rådet bör verka för ett närmare
samarbete mellan de nordiska länderna så som beskrivs i motionen,
11 a), minskar anslaget B 1 Statens industriverk: Förvaltningskostnader
med 5 milj. kr.,
1983/84:1030 av Karin Flodström (s), vari hemställs att riksdagen anhåller
hos regeringen om en översyn, såväl innehållsmässigt som organisatoriskt, av
statliga stöd, riktade till enskilda industriföretag,
1983/84:1031 av Filip Fridolfsson (m), vari hemställs att riksdagen hos
regeringen anhåller om en utredning om egenföretagares personliga
borgensåtaganden enligt vad som i motionen anförts,
1983/84:1074 av Eric Jönsson m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen
1. hos regeringen begär att åtgärder vidtas i syfte att kartlägga och
utveckla det skånska näringslivet och stärka dess tillväxt och förnyelse,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen sägs om
särskilda forskningsinsatser inom bl. a. Verkstadstekniska, datatekniska,
mikroelektriska och livsmedelstekniska områden,
1983/84:1079 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp), såvitt gäller hemställan att
riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
samhällets attityd till småföretagare,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
minskade krav på personlig borgen,
3. beslutar om successiv utvidgning av de regionala utvecklingsfondernas
målgrupp till att inkludera hantverks- och serviceföretag,
5. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen sägs om
underleverantörernas situation,
1983/84:1363 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c), såvitt gäller hemställan att
riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts
om småföretagspolitikens inriktning,
3. som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen
angående stöd till den manuella glasindustrin,
1983/84:1873 av John Andersson (vpk), vari hemställs att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om en
samhällsekonomisk utvärdering av företagsnedläggning,
1983/84:1879 av Elisabeth Fleetwood (m) och Birgitta Rydle (m), vari
hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
Investeringsbanken bör underställas bankinspektionens tillsyn,
1983/84:1880 av Olle Grahn (fp) och Lars Ernestam (fp), vari hemställs att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts [om översyn av utvecklingsfondernas verksamhet],
NU 1983/84:42
14
1983/84:1881 av Ingemar Hallenius m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen
anhåller att regeringen i kontakt med forsknings- och utvecklingsrådet samt
utvecklingsfonden i Skaraborgs län på lämpligt sätt stöder de i motionen
nämnda projekten i syfte att stimulera till ökad sysselsättning och teknisk
utveckling i Skaraborgs län,
1983/84:1897 av Anders Svärd (c), vari hemställs att riksdagen
1. begär att regeringen låter genomföra en översyn av den selektiva
industripolitiken i syfte att minska antalet stödformer och förenkla stödadministrationen,
2. begär att regeringen i princip låter kanalisera allt stöd till mindre och
medelstora företag genom de regionala utvecklingsfonderna,
1983/84:2039 av Gunnel Jonäng (c) och Gunnar Björk i Gävle (c), såvitt
gäller hemställan - med motivering i motion 1983/84:2037 - att riksdagen
1. hos regeringen begär att utvecklingsfonderna får möjlighet till en mer
flexibel tillämpning av stödet till mindre och medelstora företag,
3. hos regeringen begär att möjligheterna till lokalisering av ett utvecklingscentrum
för kemi i Söderhamn utreds vidare,
1983/84:2040 av Bertil Jonasson m. fl. (c, m, fp), vari hemställs att
riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts
angående ökad satsning inom elektronik- och dataområdet i Värmland,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts
angående statligt bidrag för att möjliggöra tillkomsten av ett handelshus i
Värmland,
1983/84:2049 av Karin Andersson m. fl. (c), vari-med motivering i motion
1983/84:2045 - hemställs att riksdagen uttalar att utvecklingsfonderna skall
ha ett särskilt ansvar för att stimulera kvinnor till privat företagsamhet i
enlighet med vad som anförts i motionen och att detta skrivs in i utvecklingsfondernas
stadgar,
1983/84:2052 av Kjell Nilsson m.fl. (s), vari - med motivering i motion
1983/84:2051 - hemställs att riksdagen
1. hos regeringen anhåller att ett industripolitiskt program utformas för
stimulans av svensk programvara,
2. hos regeringen anhåller att en plan utformas för en avancerad
användning av informationsteknologin som kunskapskälla för kompetenta
arbetare,
1983/84:2120 av Per Stenmarck m. fl. (m), såvitt gäller hemställan (6) -med motivering i motion 1983/84:2116 - att riksdagen uttalar att ett
verkstadstekniskt centrum snarast [bör] inrättas i Lund,
1983/84:2356 av Gunnar Björk i Gävle (c) och Gunnel Jonäng (c), vari
hemställs att riksdagen hos regeringen begär åtgärder för att fullfölja
NU 1983/84:42
15
etablering av ett regionalt utvecklingscentrum för industriell elektronik [i
Sandviken],
1983/84:2357 av Gunhild Bolander (c), vari hemställs att riksdagen hos
regeringen begär förslag om inrättande av ett centrum för produktutveckling
och uppfinnarverksamhet m. m. [på Gotland] i enlighet med vad som anförts
i motionen,
1983/84:2363 av Nic Grönvall (m), vari hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen [om upphandling
av materiel och utrustning för hälso- och sjukvården],
1983/84:2376 av Sten Svensson m. fl. (m), vari hemställs att riksdagen
1. hos regeringen begär förslag som syftar till att avveckla statens
engagemang i regionala investment- och utvecklingsbolag,
2. begär att regeringen skyndsamt utarbetar förslag som tillgodoser de
mindre och medelstora företagens behov av riskkapital,
1983/84:2466 av Ingemar Eliasson (fp) och Christer Eirefelt (fp), vari
hemställs att riksdagen
1. hos regeringen begär förslag angående central instans med uppgift att
tillvarata hantverkets intressen,
2. hos regeringen begär förslag till ändring i utvecklingsfondernas
instruktion i syfte att tillförsäkra hantverket viss andel av fondernas medel,
3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
länsstyrelsernas ansvar för hantverkets utveckling,
1983/84:2478 av Bertil Måbrink (vpk) och Jörn Svensson (vpk), såvitt
gäller hemställan att riksdagen
2. begär att regeringen inleder förhandlingar med länets trä- och
massaindustrier om etablering av ett träkemiskt forskningscenter i Söderhamns
kommun,
4. begär att regeringen vidtar åtgärder för att förverkliga vad som anförs
om utveckling av transportmaterialindustrierna i Gävle och Bollnäs,
1983/84:2521 av Rolf Clarkson m. fl. (m), vari - med motivering i motion
1983/84:2518 - hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad som anförs under avsnittet Bilindustrin.
Motivering
I detta avsnitt återges motiveringen för vissa förslag av allmän och
principiell natur rörande industripolitiken från de fyra oppositionspartierna.
Motiveringen för övriga förslag inom samma ämnesområde i dessa motioner
och i de andra motioner som behandlas i betänkandet återges i det följande
under rubriken Utskottet.
Moderata samlingspartiet redovisar i motion 1983/84:851, som väcktes
NU 1983/84:42
16
under allmänna motionstiden, partiets syn på näringspolitiken i stort. Partiet
vill bedriva en generell politik som varaktigt ökar lönsamheten, vitaliteten
och omställningsförmågan inom hela ekonomin. Generell politik gör marknadsekonomin
funktionsduglig, menar motionärerna. Ökad lönsamhet gör
det möjligt för fler företag att tillhöra den expanderande delen av näringslivet.
Man kan rensa undan ett antal selektiva insatser som nu utnyttjas och
som under alla omständigheter har negativa verkningar. För att ytterligare
stimulera de framåtsträvande företagen krävs dock särskilda åtgärder.
Sålunda måste bl. a. den tekniska kompetensen förbättras, småföretagsamheten
främjas, byråkratiska hinder minskas och exporten gynnas.
I motionen anförs vidare att den näringspolitik som förts sedan 1970-talet i
hög grad har inriktats på förlusttäckningsbidrag till företag i kris. Genom
stödpolitiken har resurser undandragits den utvecklingsdugliga delen av
näringslivet. Konkurrensen har snedvridits, bidragstänkandet ökat och
kapitalmarknaden snedbelastats.
Vidare pekas i motionen på småföretagens stora betydelse för den
framtida tillväxten. Det är väsentligt att grundandet av nya småföretag
underlättas. Bl. a. anförs att hoten ometableringskontroll måste undanröjas.
Företagsbildningar bör kunna ske snabbt och enkelt. Vidare bör man
förbättra möjligheterna för blivande företagare att satsa eget kapital. På lång
sikt är möjligheterna till finansiering utomordentligt viktiga för företagen.
Förutsättningarna att med dagens skattebelastning avsätta medel till det
bundna egna kapitalet är emellertid små.
Beträffande servicesektorn anförs bl. a. att alltför mycket av tjänsteproduktionen
sker inom den offentliga sektorn. Det är därför enligt motionärerna
nödvändigt att stat och kommuner prövar vilka servicefunktioner som de
måste ansvara för. Moderata samlingspartiet vill ha fri konkurrens och
rättvisande kalkyler på vad den offentliga sektorns egenregiverksamhet
egentligen kostar.
Motionärerna pekar slutligen på betydelsen av insatser för forskning och
teknisk utveckling för den industriella förnyelsen. En viktig förutsättning för
långsiktigt forsknings- och utvecklingsarbete inom företagen är en tillfredsställande
lönsamhet. Vidare anförs att de mindre företagen spelar en mycket
viktig roll för teknikförnyelsen i industrin. Detta gäller i första hand de
företag som startas för att exploatera ny teknik. Brist på riskkapital kan dock
göra det svårt för företagen att utvecklas. Tillkomsten av speciella riskkapitalföretag
och OTC-listan har visserligen underlättat kapitalanskaffningen,
säger motionärerna, men ett nytt skattesystem är angeläget för att öka
utvecklingsinsatserna hos de mindre industriföretagen. Avskaffandet av det
särskilda forskningsavdraget kommer enligt motionärerna att allvarligt
försämra industrins möjligheter att expandera sin forsknings- och utvecklingsverksamhet.
Moderata samlingspartiet anser det ytterst angeläget att
forskningsavdraget ånyo kan komma företagen till del.
I motion 1983/84:2644, som har väckts med anledning av propositionen,
framför moderata samlingspartiet med åberopande av den tidigare partimo
-
NU 1983/84:42
17
tionen stark kritik mot regeringens förslag. De stödåtgärder som industriministern
redogör för i propositionen är, sägs det i motionen, ett uttryck för den
socialdemokratiska industripolitikens inriktning på selektiva insatser, en
inriktning som enligt motionärerna saknar förutsättningar att bli framgångsrik.
Statliga regleringar och stödåtgärder stör marknadens funktion. Med en
fungerande kredit- och kapitalmarknad finns det endast i undantagsfall
anledning för staten att medverka i industriprojekt, säger motionärerna.
Vidare anförs att det är väsentligt att goda förutsättningar skapas för
småföretagssektorns tillväxt. Detta bör emellertid, anser motionärerna, inte
ske genom selektiva bidrag utan genom sådana förändringar i skattesystemet
och andra generella åtgärder som moderata samlingspartiet har föreslagit.
Centerpartiet betonar i två partimotioner starkt de små och medelstora
företagens roll. I motion 1983/84:1363 om småföretagarpolitiken - från
allmänna motionstiden - anförs att det är grundläggande för möjligheterna
att få till stånd en positiv utveckling av den svenska ekonomin att den ökande
viljan till initiativ och ansvar från de enskilda människornas sida inte stäcks.
Motionärerna anser det vara av synnerlig vikt att den statliga industripolitiken
utgår från en decentralistisk syn på hur näringsstrukturen bör utformas. I
motionen hänvisas vidare till en rad förslag som har lagts fram i andra
motioner från centerpartiet om bl. a. småföretagen. Ett av dessa förslag är
att det särskilda forskningsavdraget återinförs.
I motion 1983/84:2641, som har väckts med anledning av propositionen,
riktar centerpartiet principiell kritik mot uppläggningen av regeringens
förslag. Det är förvånande, säger man, att regeringen i så hög grad försöker
orientera politiken mot centralt administrerade program på skilda sektorer.
Erfarenheterna visar enligt motionärerna att en decentralistisk och
marknadsekonomisk inriktning bättre mobiliserar resurser och förutsättningar
i övrigt för individer och företag i alla delar av landet. Vidare anförs att
regeringens politik hittills har präglats av åtgärder som långsiktigt har en
negativ och nedbrytande effekt på företagens miljö och företagandets
villkor. Motionärerna pekar bl. a. på beslutet om löntagarfonder och skärpt
beskattning av företagen.
Centerpartiet delar regeringens uppfattning att industripolitiken skall ha
en effektiv och framtidsinriktad prägel. Emellertid anser centern inte, sägs
det i motionen, att en positiv utveckling kan åstadkommas genom satsning på
centrala program och utvecklingsformer som går småföretagen förbi. STU
och de regionala utvecklingsfonderna borde få en större roll i industripolitiken,
varigenom denna kan ges en mera decentralistisk och småföretagsinriktad
prägel.
Folkpartiet tar upp allmänna frågor rörande industripolitiken i tre olika
partimotioner. I motion 1983/84:908 från allmänna motionstiden anges
riktlinjerna för partiets näringspolitik, som bygger på marknadsekonomi, fri
konkurrens och frihandel. Den ekonomiska politiken bör ges en mera
2 Riksdagen 1983/84.17sami. Nr 42
NU 1983/84:42
18
generell inriktning, och en väsentligt högre lönsamhetsnivå än den genomsnittliga
för 1970-talet måste accepteras, säger motionärerna. En väl
fungerande marknad för riskkapital måste också upprätthållas. Vidare
anförs att det behövs en förskjutning från selektiva till generella medel inom
industripolitiken. Samhällsekonomiska kalkyler är nästan alltid behäftade
med stor osäkerhet och bör därför bara i undantagsfall läggas till grund för
selektiva ingrepp av olika slag, anför motionärerna.
I motion 1983/84:1079, som även den är från allmänna motionstiden,
redovisar folkpartiet sin syn på de små och medelstora företagen. Dessa
företag är, menar man, nödvändiga inslag i en liberal ekonomi, bl. a. genom
att de ökar konsumenternas möjligheter att genom sitt köpval avgöra vilka
varor som skall produceras. Enligt partiets uppfattning brister det fortfarande
i kunskap om och förståelse för småföretagandets villkor. I motionen
anges en rad åtgärder på bl. a. beskattningens område som folkpartiet har
föreslagit, bi. a. ett återinförande av forskningsavdraget i syfte att stimulera
de mindre företagen.
I motion 1983/84:2640, som har väckts med anledning av propositionen,
kritiseras regeringens förslag utifrån den allmänna grundsyn som har
redovisats i de tidigare motionerna. Det är, säger motionärerna, i huvudsak
gammal socialdemokratisk industripolitik som presenteras i propositionen.
Där saknas en tilltro till de enskilda företagen. Propositionen innebär inte
något försök att rensa upp i den flora av stödformer som existerar, säger
motionärerna. Den innehåller tvärtom förslag om ett antal nya sådana
selektiva medel. Folkpartiet kan inte acceptera en utveckling mot en ännu
mer selektiv industri- och näringspolitik.
Vänsterpartiet kommunisterna kritiserar i partimotion 1983/84:2642 regeringens
förslag från helt andra utgångspunkter. Inledningsvis anförs att
propositionen torde vara det mest ambitiösa material som presenterats för
riksdagen inom ämnesområdet och att den gör det möjligt för riksdagen att
inrikta sin diskussion på grundproblem och huvudlinjer. Emellertid riktas
kritik såväl mot propositionens analytiska metod och begreppsapparat som
mot dess politiska utgångspunkter, vilket för motionärernas del leder till
väsentligt annorlunda slutsatser rörande industripolitikens mål och medel.
Kritiken går ut på - i stark sammanfattning - att propositionen bygger på
”en idealiserad form av borgerliga fördomar”, särskilt när det gäller synen på
marknadsekonomin och dess betydelse för resursanvändningen. Det hävdas
att en rad väsentliga egenskaper hos modern kapitalism inte omnämns, bl. a.
utvecklingen mot monopolism och minskande flexibilitet.
Motionärerna ger uttryck för förvåning över ”den skenbart avpolitiserade
syn” som anlagts i propositionen. Ingenstans i denna behandlas ändamålet
med ”utvecklingen” och ”förnyelsen”. Det ställs inga nationella, politiska
eller allmänt humanistiska krav på teknik och industri. Med denna alltigenom
teknokratiska ansats blir industripolitiken, säger motionärerna, en
fråga om att lägga saker till rätta för det ekonomiska etablissemanget,
NU 1983/84:42
19
”arbetarrörelsens självklara huvudmotståndare”.
Motionärerna redovisar en alternativ syn på industriell utveckling, inriktad
på de fyra huvudmålen att bevara den nationella självständigheten, att
demokratisera de viktigaste sektorerna i det ekonomiska livet, att försvara
det mänskliga arbetets värdighet och att avvärja den industriella utvecklingens
hot mot levnadsmiljön. För att dessa mål skall nås måste själva
maktstrukturen i samhället förändras. Arbetarrörelsen behöver, säger
motionärerna, finansiella och organisatoriska redskap, som är oberoende av
de hittills dominerande skikten i det ekonomiska livet. Som sådana redskap
anges löntagarfonds- och ATP-systemet, aktiv kooperativ verksamhet och
ett i samhällets ägo överfört affärsbanks- och kreditväsen.
Med hjälp av dessa redskap, säger motionärerna, bör en alternativ
samhällelig industrisektor byggas upp, med inriktning på utvecklingsledande
områden som t. ex. dator- och elektronikindustrin. Som viktiga uppgifter för
en alltmer församhälleligad svensk industri anges bl. a. utveckling mot högre
förädling och kunskapsinnehåll, utbyggnad av hemmamarknaden och utjämning
av regionala skillnader. ”Valet står mellan en industrialisering, grundad
på humanistiska och socialistiska värderingar, och en industrialisering vars
följd blir ett förråat klassamhälle, en allt brutalare kommersialisering och ett
alltmer avancerat och svårbehärskat teknologiskt barbari.”
Anslagsfrågor
Inledning
Förslag om anslag för budgetåret 1984/85 under industridepartementets
huvudtitel till Industri m. m. (litt. B) och Teknisk utveckling m. m. (litt. F)
har lagts fram i tre olika propositioner, nämligen budgetpropositionen (prop.
1983/84:100 bil. 14), proposition 1983/84:107 om forskning (bil. 9) och
proposition 1983/84:135 om industriell tillväxt och förnyelse.
Förslagen i budgetpropositionen har redan behandlats av riksdagen (NU
1983/84:25, rskr 1983/84:213). Därvid har medel anvisats till bl. a. statsstödd
exportkreditgivning, stöd till tekoindustrin, rymdverksamhet, patent- och
registreringsverket samt provning.
I proposition 1983184:107 om forskning har lagts fram förslag om anslag till
styrelsen för teknisk utveckling (STU). Förutom anslag för budgetåret
1984/85 föreslås bl. a. anslagsramar för de följande två åren. Näringsutskottet
behandlar dessa frågor i sitt betänkande NU 1983/84:45.
Förslag om anslag till övriga ändamål inom områdena industri och teknisk
utveckling har lagts fram i proposition 1983/84:135 om industriell tillväxt och
förnyelse. Dessa anslagsfrågor behandlas av näringsutskottet i föreliggande
betänkande med ett undantag, nämligen anslaget till åtgärder för havsindustriell
kompetensutveckling. Medel för detta ändamål har redan anvisats av
riksdagen i samband med behandlingen av övriga frågor om svensk
havsresursverksamhet (prop. 1983/84:10, NU 1983/84:26, rskr 1983/84:275).
NU 1983/84:42
20
Det stöd sorn STU ger till olika institutioner och företag m. fl. syftar i hög
grad till att främja industriell tillväxt och förnyelse. Frågan om STU:s
verksamhet har alltså ett nära sakligt samband med de frågor om olika
industripolitiska åtgärder som behandlas i detta betänkande. I flera av de
motioner som har väckts med anledning av proposition 1983/84:135 berörs
olika frågor om avvägningen mellan STU:s och andra organs verksamhet.
Mot bakgrund härav lämnas i det följande en samlad redovisning av
regeringens förslag i de två propositionerna om anslag till såväl STU som
andra ändamål inom det aktuella området. På motsvarande sätt redovisas de
alternativ oppositionspartierna har lagt fram i sina partimotioner.
Regeringens förslag
De aktuella förslagen i propositionerna 1983/84:107 och 1983/84:135 om
anslag för budgetåret 1984/85 redovisas i tabell 1, liksom - i förekommande
fall - den föreslagna treårsramen för perioden 1984/85-1986/87. Som
jämförelse anges även anslag som har anvisats för innevarande budgetår.
Tabell 1. Anslag till vissa industripolitiska ändamål (prop. 1983184:107 och
1983184:135) (milj. kr.)
Anslag |
1983/84 anvisat |
1984/85 förslag |
1984/85- 1986/87 treårsram1 |
|
B 1, B 3 |
SIND |
46,1 |
46,8 ) |
|
B 13 |
Branschfrämjande åtgärder |
27,7 |
20,3 1 |
662 |
B 16 |
Småföretagsutveckling |
101,9 |
146,9 ) |
|
B 14 |
Flexibla tillverkningssystem |
- |
5,02 |
15 |
B 15 |
Havsindustriell kompetensutveckling |
7,02 |
20 |
|
B 17 |
Industridesign |
- |
5,02 |
15 |
B 18 |
Förlusttäckning vid garantier |
160,0 |
160,0 |
4803 |
B 20 |
Teknikupphandling |
- |
9,02 |
26 |
Summa litt. B |
335,7 |
400,0 |
1 218 |
|
F 1, F3 |
STU (nettoanslag) |
633,8 |
627,0 |
|
(medelsanvändning) |
(671,2) |
(696,1) |
2 199 |
|
F 11 |
IVA |
3,7 |
4,4 |
|
F 13 |
Industrifonden |
150,0 |
200,0 |
600 |
F 17 |
Teknikbaserade småföretag |
- |
20,0 |
62,5 |
F18, F19 Mikroelektroniken |
26,0 |
38,5 |
95,5 |
|
Summa litt. F |
813,5 |
889,9 |
2 957 |
|
Småföretagsfond4 |
- |
100 |
1005 |
|
Totalt |
1 149,2 1 389,9 |
4 275 |
1 Inkl. pris- och löneomräkning för 1985/86-1986/87.
2 Hela beloppet för treårsperioden begärs för 1984/85 av anslagstekniska skäl.
3 Ej treårsram. Samma nivå som 1984/85 har antagits.
4 Finansieras inom ramen för ATP-systemet.
5 Ej treårsram. Beloppet kan komma att höjas vid behov.
Anm. I tabellen redovisas även det i prop. 1983/84:135 föreslagna anslaget til! åtgärder
för havsindustriell kompetensutveckling, som numera har anvisats av riksdagen.
NU 1983/84:42
21
Regeringens förslag för budgetåret 1984/85 innebär alltså en nominell
ökning av anslagen för angivna ändamål med 241 milj. kr. eller ca 21%
jämfört med innevarande budgetår. Vid jämförelsen bör beaktas att de
medel som föreslås till Industrifonden, dvs. 200 milj. kr. för budgetåret
1984/85 och 600 milj. kr. för treårsperioden, innebär ett nytt åtagande.
Gällande treårsperiod för fonden löper ut med utgången av innevarande
budgetår.
Oppositionens förslag
Partimotionerna från moderata samlingspartiet, centerpartiet och folkpartiet
innehåller yrkanden som innebär betydande avvikelser från regeringens
förslag. Vänsterpartiet kommunisterna har däremot avstått från att föra fram
yrkanden i anslagsfrågor.
En sammanfattning av de tre borgerliga partiernas yrkanden i förhållande
till regeringens förslag ges i tabell 2.
Tabell 2. Motionsyrkanden om anslag till vissa industripolitiska ändamål för
budgetåret 1984/85 iförhållande |
till regeringens förslag |
(milj. kr. |
) |
m |
c |
fp |
|
SIND |
- 5,8 |
- 7,5 |
|
Branschfrämjande åtgärder |
- 10,3 |
- 5,0 |
|
Småföretagsutveckling |
- 43,0 |
+ 5,0 |
- 56,0 |
Övrigt litt. B |
- 19,0 |
- 5,0 |
- 19,01 |
STU |
- 70,O2 |
+ 50,03 |
+ 8,01 |
Industrifonden |
- 200,0 |
- 50,O3 |
- 200,0 |
Övrigt litt. F |
- 33,5 |
- 20,0 |
|
Summa |
- 381,6 |
- 299,5 |
|
Småföretagsfond |
- 100,0 |
- 100,0 |
- 100,0 |
Totalt |
- 481,6 |
- 100,0 |
- 399,5 |
1 8 milj. kr. för teknikupphandling förs över till STU.
2 Förs över till nytt tekniskt-vetenskapligt forskningsråd under utbildningsdepartementets
huvudtitel.
3 Förs över från Industrifonden till STU.
Anm. Hänsyn har i tabellen inte tagits till ett motionsyrkande från moderata
samlingspartiet om avslag på regeringens förslag om medel till havsindustriell
kompetensutveckling. Detta yrkande vidhölls ej under riksdagsbehandlingen.
Av tabellen framgår att de tre borgerliga partierna i sina motioner yrkar
avslag på förslaget om en småföretagsfond. I övrigt yrkar moderata
samlingspartiet och folkpartiet på betydande anslagsminskningar, medan
centerpartiet yrkar på vissa omfördelningar mellan anslag inom den av
regeringen föreslagna ramen.
I några fall har motionsyrkanden i anslagsfrågor kopplats till yrkanden i
beskattningsfrågor. Exempelvis har såväl moderata samlingspartiet som
NU 1983/84:42
22
folkpartiet yrkat på att det särskilda forskningsavdraget återinförs och därvid
hänvisat till att de av resp. parti begärda anslagsminskningarna skapar
statsfinansiellt utrymme härför.
Uppgifter i anslutning till vissa motionsyrkanden, m. m.
Industrins forsknings- och utvecklingskostnader
Industridepartementet har i rapporten Industri och industripolitik, som
publicerades i mars 1984, lämnat vissa uppgifter om industrins kostnader för
forskning och utveckling (FoU). Följande redovisning bygger på ifrågavarande
avsnitt av rapporten (s. 38 f.).
Industriföretagen i Sverige svarar för drygt 60 % av all teknisk-naturvetenskaplig
FoU i Sverige, och de finansierar till 9/10 sin egen FoU. Ytterligare
nära 10% utförs inom företagssektorn i privata forskningsinstitut och
affärsverk. Drygt 20 % utförs inom universitet och högskolor, och resterande
nära 10 % bedrivs vid statliga forskningsinstitut och offentliga myndigheter.
Totalt uppgick industrins FoU-utgifter år 1981 till drygt 7 000 milj. kr. För
1983 uppskattar statistiska centralbyrån (SCB) industrins FoU-utgifter till
nära 9 200 milj. kr. Det skulle innebära att industrins FoU-utgifter sedan år
1979 i löpande priser har ökat med i genomsnitt ca 15 % årligen.
Större delen av företagens FoU-verksamhet är inriktad på vidareutveckling
av befintliga produkter och processer. En mindre men sannolikt växande
del av FoU-aktiviteterna syftar till att utveckla nya produkter och processer.
Forskning av den typ som utförs vid universitet och högskolor utgör en
mycket begränsad del av industrins FoU-verksamhet.
Från år 1973 till år 1981 har industrins FoU-investeringar ökat från 21 % till
39 % av investeringarna i maskiner och anläggningar. I många företag och
branscher är FoU-investeringarna jämförbara med och i vissa fall t. o.m.
större än investeringarna i maskiner och anläggningar. Också FoU-investeringarnas
andel av industrins förädlingsvärde har ökat kraftigt under samma
period, från 4,1 % till 7,1 %.
Efter en period av långsam tillväxt i industrins FoU-investeringar under
1970-talets senare hälft har industrins FoU-resurser förstärkts betydligt. År
1981 utfördes enligt SCB:s forskningsstatistik ca 23 000 FoU-årsverken i
industrin, vilket var ca 7 % fler än under år 1979. Antalet utförda
FoU-årsverken i industrin väntas komma att bli ca 25 000 under år 1983,
vilket är drygt 8% fler än år 1981.
I stort sett hela den ökningen faller inom elektro-, transportmedels- och
läkemedelsindustrin. För elektroindustrin bedöms ökningen bli ca 1 050
FoU-årsverken, vilket motsvarar en ökning med ca 20 %. I läkemedelsindustrin
bedöms ökningen från 1981 till 1983 bli ca 13 % och i transportmedelsindustrin
uppskattas ökningen till ca 10%.
Läkemedelsindustrin är den i särklass mest FoU-intensiva branschen.
NU 1983/84:42
23
Dess FoU-utgifter motsvarade år 1981 ca 36% av branschens förädlingsvärde.
Ytterligare tre branscher hade år 1981 FoU-utgifter som översteg 10 % av
förädlingsvärdet, nämligen elektroindustrin, transportmedelsindustrin och
instrumentindustrin. FoU-intensiteten var i alla övriga branscher lägre än
genomsnittet för samtliga branscher.
I tabell 3 redovisas industrins FoU-kostnader med fördelning på olika
branscher.
Tabell 3. Industrins FoU-kostnader är 1981 (milj. kr.)
Bransch |
FoU-årsverken |
FoU-kostnader |
|||
Totalt |
I proc. totala års- verken |
Totalt |
I proc. totala investe- ringar |
I proc. |
|
Gruvor och mineralbrott |
85 |
1,1 |
59 |
14,5 |
4,9 |
Massa- och pappersindustri |
933 |
1,2 |
294 |
7,1 |
2,3 |
Läkemedelsindustri |
1 878 |
22,8 |
567 |
260,1 |
35,8 |
Övrig kemisk industri |
916 |
3,8 |
235 |
27,6 |
6,3 |
Järn- och stålverk |
1 269 |
2,6 |
332 |
18,5 |
6,0 |
Maskinindustri |
3 284 |
3,2 |
1 055 |
53,5 |
6,9 |
Elektroindustri |
5 659 |
7,5 |
1 963 |
158,9 |
18,3 |
Transportmedelsindustri |
6 177 |
8,3 |
1 790 |
94,0 |
16,1 |
Instrumentfabriker |
533 |
5,8 |
152 |
107,8 |
12,3 |
Övriga branscher |
2 325 |
0,8 |
640 |
12,5 |
1,7 |
Totalt |
23 059 |
3,2 |
7 087 |
39,9 |
7,1 |
Industrins FoU-resurser är starkt koncentrerade till de större företagen.
Företag med fler än 500 anställda svarar för omkring 94 % av industrins
FoU-kostnader. Problem med statistiken gör dock att småföretagens andel
sannolikt är underskattad. Av de drygt 600 företag som bedriver FoUverksamhet
av någon nämnvärd omfattning svarar de 10 största FoUföretagen
för ca 2/3 och detta trots att finansiellt fristående företag inom en
koncern då räknas var för sig.
Det finns många tecken som tyder på att företag över hela världen har ökat
sina investeringar i teknik och know-how under senare år. Fem grundteknologiområden,
som i flera avseenden överlappar varandra, tilldrar sig därvid
det största intresset:
- mikroelektronik och informationsteknologi,
- avancerad produktionsteknik för verkstadsindustrin,
- materialteknik,
- bioteknik och biomedicinsk teknik,
- nya energikällor och teknik för energianvändning.
NU 1983/84:42
24
Av årsberättelserna för de mest FoU-intensiva svenska storföretagen
framgår att flertalet av dessa företag planerar att förstärka de egna
FoU-resurserna inom något eller några av dessa breda teknikområden.
Också företagsköp och utökad samverkan eller direkt samarbete med
FoU-resurser vid andra företag och vid forskningsinstitutioner framhålls som
allt viktigare inslag i företagens ansträngningar att förstärka sina positioner
inom expansiva fram tidsområden.
Industristödet
I den nyssnämnda rapporten Industri och industripolitik (s. 14-16) lämnas
även vissa uppgifter om utvecklingen av det statliga industristödet. Följande
redovisning bygger i huvudsak härpå.
I tabell 4 återges nettokostnaderna för industristödet exkl. energistöd
under de fem senaste åren. Med nettokostnader avses det faktiskt utbetalade
stödet, efter avdrag av intäkter i form av räntor, garantiavgifter m. m.
Beräkningssättet skiljer sig från det som används i t. ex. långtidsbudgeten.
Tabell 4. Industristöd budgetåren 1978/79-1982/83 (exkl. energistöd)
Budgetår |
Löpande priser |
Andel i % av |
BNP |
1978/79 |
5 926 |
3,7 |
1,5 |
1979/80 |
8 451 |
4,6 |
1,8 |
1980/81 |
7 755 |
3,6 |
1,5 |
1981/82 |
10 895 |
4,6 |
1,9 |
1982/83 |
16 910 |
6,1 |
2,7 |
Som framgår av tabellen var kostnaderna för industristödet budgetåret
1982/83 mycket höga, vilket berodde på de extraordinära insatser som
gjordes detta år för att täcka förluster hos bl. a. vissa statliga krisföretag och
rekonstruera företagen finansiellt med sikte på att åstadkomma framtida
lönsamhet.
I tabell 5 har stödet fördelats på stödgrupper och viktigare stödformer.
NU 1983/84:42 25
Tabell 5. Industristöd budgetåren 1980181-1982183 (milj. kr. i löpande priser)
1980/81 |
1981/82 |
1982/83 |
|
Icke-permanent stöd |
4 684 |
7 642 |
11 794 |
därav varven |
1 857 |
4 381 |
4 542 |
stålindustrin |
918 |
619 |
482 |
Statsföretag (generellt) |
200 |
61 |
2 580 |
LKAB |
772 |
1 923 |
1 383 |
skogsindustrin |
334 |
300 |
2 509 |
Branschstöd |
370 |
314 |
327 |
därav s. k. äldrestöd till tekoindustrin |
313 |
257 |
283 |
FoU-stöd |
686 |
543 |
585 |
därav STU, stöd till teknisk FoU |
271 |
266 |
261 |
forskningsavdrag |
167 |
184 |
230 |
Exportstöd |
371 |
1 085 |
2 362 |
därav SEK-stöd |
229 |
674 |
1 664 |
exportkreditgarantier |
38 |
284 |
553 |
Regionalpolitisk! stöd |
1 015 |
667 |
1 178 |
därav lokaliseringsstöd |
738 |
291 |
683 |
transportstöd |
153 |
155 |
158 |
Regioninvest i Norr |
13 |
63 |
122 |
Småföretagsstöd |
128 |
137 |
211 |
därav industrigarantilån |
78 |
52 |
99 |
Övrigt stöd |
501 |
507 |
452 |
därav nedsättning av energiskatten |
499 |
500 |
430 |
De större posterna i tabellen föranleder följande kommentarer.
Det icke-permanenta stödet (”krisstödet”) svarade år 1982/83 för ca två
tredjedelar av industristödet. En omfattande rekonstruktion av de statliga
företagen genomfördes. LKAB, ASSI, SSAB, Svenska Petroleum och NJA
skildes ut ur Statsföretag. Koncernen befriades därmed från sina mest
förlusttyngda delar. För aktierna betalade staten 2 400 milj. kr. ASSI fick ett
kapitaltillskott på 2 000 milj. kr. Ett villkorslån på 275 milj. kr. avskrevs.
LKAB beviljades bidrag med 1 430 milj. kr. och SSAB ett lån för
rekonstruktionsändamål med 200 milj. kr.
Beslut fattades också om mycket stora stödinsatser för varvsindustrin.
Rederiet Zenit Shipping AB, som äger huvuddelen av Svenska Varv AB:s
betydande fartygsinnehav, skiljdes ut ur Svenska Varv. Zenit har gått med
mycket stora förluster. Bolaget beviljades kapitaltillskott på 3 000 milj. kr.,
varav 2 000 milj. kr. betalades ut budgetåret 1982/83. Hela nettokostnaden
för varvsstödet var budgetåret 1982/83 4 540 milj. kr.
Det näst största delområdet är exportstödet. Nettokostnaden budgetåret
1982/83 fördubblades jämfört med föregående budgetår. Denna ökning
faller till större delen på SEK-systemets fortsatta expansion. Även kostnaderna
för exportkreditgarantierna ökade kraftigt till följd av betalningsproblem
i vissa länder.
Det regionalpolitiska stödet ökade också kraftigt. Det motsvarar 7 % av
hela stödet. Ökningen har dock skett från en extremt låg nivå 1981/82, då
efterfrågan på lokaliseringsstöd var mycket liten på grund av den svaga
NU 1983/84:42
26
investeringsaktiviteten.
Stödet till forskning och utveckling (FoU-stödet) svarade för endast 3 % av
industristödets nettokostnader budgetåret 1982/83. Ca 40% av FoU-stödet
utgjordes av det särskilda forskningsavdraget. Nettokostnaden för detta
avdrag, dvs. det belopp som undandragits beskattningen genom avdragsmöjligheten,
beräknas till 230 milj. kr. på grundval av vissa schablonmässiga
antaganden. Det särskilda forskningsavdraget har avskaffats i och med
utgången av år 1983.
Branschstödet består av stödet till SIND:s programbranscher och av det
s. k. äldrestödet. De branscher som berörs är f. n. tekoindustrin, den
manuella glasindustrin och den träbearbetande industrin (inkl. sågverksindustrin).
Nettokostnaderna svarade budgetåret 1982/83 mot ca 2% av
totalkostnaden. Ungefär 90 % av branschstödet går till tekoindustrin. Den
största kostnadsposten är äldrestödet, 280 milj. kr., som anvisas över
arbetsmarknadsdepartementets huvudtitel. Detta stöd skall enligt 1983 års
beslut om tekopolitiken trappas ned.
Stödet till de små och medelstora företagen är en mycket liten del av
industristödet, endast ca 1 %. Stödet utgår till allra största delen i form av lån
och garantier. Därför är utgiften brutto avsevärt större än nettokostnaden.
År 1982 lånade utvecklingsfonderna ut 340 milj. kr. som rörelselån.
I gruppen övrigt ingår två stödformer som inte har kunnat placeras in i
någon av de andra ändamålsgrupperna, nämligen nedsättning av energiskatten
och det s. k. hemmamatchningsstödet. Nedsättningen av energiskatten
gynnar pappers- och massaindustrin och annan industri med energiintensiv
produktion.
Utestående statliga lån uppgick vid utgången av budgetåret 1982/83 till 33
miljarder kronor, vilket innebar en ökning med drygt 10 miljarder kronor på
ett år. Ökningen av lånestocken beror helt på expansionen av de statsunderstödda
exportkrediterna (SEK-systemet), som uppgick till ca 24 miljarder
kronor. Andra stora utestående lån är lokaliseringslånen med 3 600 milj. kr.
och utvecklingsfondernas rörelselån med 1 100 milj. kr.
Vid sidan av det faktiskt utbetalade stödet har staten gjort mycket stora
ekonomiska åtaganden i form av garantier. De utestående garantierna
uppgick vid utgången av budgetåret 1982/83 till ca 50 miljarder kronor, vilket
innebar en ökning med 10 miljarder kronor under budgetåret. Garantierna
utgjordes nästan helt av tre stöd, nämligen fartygskreditgarantierna, stödet
till beställare av svenskbyggda fartyg och exportkreditgarantierna. Knappt
600 milj. kr. fanns utestående som industrigarantilån.
Enligt en prognos för budgetåret 1983184 väntas en kraftig minskning av
industristödet jämfört med budgetåret 1982/83. Minskningen faller på det
icke-permanenta stödet. Genom de stora kapitaltillskotten till de statliga
företagen är deras finansiella situation f. n. relativt god. De har också gynnats
av konjunkturuppgången och av devalveringen. Genomförda strukturförändringar
och kapacitetsnedskärningar börjar ge resultat. Nettokostnaderna
NU 1983/84:42
27
för det icke-permanenta stödet kan därmed uppskattas till mindre än
tredjedelen av stödet föregående budgetår. Kostnaderna består så gott som
helt av utbetalningar enligt tidigare beslut eller kostnader för tidigare givna
lån och tillskott av aktiekapital.
Bland övriga kategorier stöd är inga dramatiska förändringar att vänta.
FoU-stödet minskar till följd av att det särskilda forskningsavdraget avskaffas,
medan kostnaderna för Industrifonden ökar. Nettoeffekten blir en
minskning. Det regionalpolitiska stödet ökar på grund av kapitaltillskottet
till Regioninvest i Norr AB och ökade kostnader för nedsättningen av
socialavgifterna i Norrbotten. Kostnaderna för SEK-systemet förväntas ligga
på ungefär oförändrad nivå.
Krisstödet kommer budgetåret 1983/84 att vara mindre än det offensivt
inriktade stödet. Inte sedan budgetåret 1975/76 har detta varit fallet.
Industristödets sammansättning har därmed drastiskt förändrats.
Det särskilda forskningsavdraget
Under åren 1973-1983 har skattskyldiga haft rätt till ett särskilt forskningsavdrag
enligt lagen (1973:421) om särskilt forskningsavdrag vid taxering till
statlig inkomstskatt. Lagen var tillämplig på skattskyldiga som bedrev
industriell tillverkning och som hade kostnader för tekniskt och naturvetenskapligt
FoU-arbete. Lagen var ursprungligen tidsbegränsad men permanentades
år 1982 (prop. 1981/82:70, SkU 1981/82:24, rskr 1981/82:100), varvid
också vissa ändringar av regelsystemet skedde.
Det särskilda forskningsavdraget utgjordes av ett basavdrag och ett
ökningsavdrag. Underlaget för basavdraget var dels lönekostnader för
anställda vars arbete till övervägande del avsåg FoU-arbete, dels kostnader
för förvärv av FoU-resultat. Efter 1982 års lagändring utgjorde basavdraget
5 % av underlaget. Ökningsavdraget utgjorde 30 % av den ökning av
underlaget för basavdrag som skett mellan två kalenderår.
Hösten 1983 lade regeringen fram förslag om slopande av avdragsrätten.
Finansministern angav följande motiv för förslaget (prop. 1983/84:64
s. 15 f.):
Syftet med avdraget har varit att öka företagens insatser för forskning och
utveckling. Utförda undersökningar styrker emellertid inte att avdraget fått
denna effekt. Tvärtom finns indikationer på att avdraget kommit att fungera
mer som en skattesubvention till FoU-intensiva företag än som en verklig
stimulans till ökat FoU-arbete. Endast en mindre del av de skatteintäkter
som på detta sätt undandragits staten har kommit den tekniska utvecklingen
till godo. Detta är fullt förklarligt med tanke på att stödet utformats som en
skattelättnad som tillfaller företaget först lång tid efter det att beslut om
FoU-insatser har fattats.
I det nuvarande statsfinansiella läget kan det enligt min mening inte anses
motiverat att behålla det särskilda forskningsavdraget. Effekten är alltför
liten för att motivera den stora statsfinansiella kostnad som uppkommer. Ett
NU 1983/84:42
28
slopande av avdraget ligger också i linje med min tidigare redovisade strävan
att bredda underlaget för företagsbeskattningen. Till detta kommer att
systemet med forskningsavdrag är synnerligen komplicerat för både företagen
och taxeringsmyndigheterna. Min uppfattning är sammanfattningsvis att
det nuvarande FoU-avdraget skall upphöra att gälla. Avdragsrätten bör
slopas fr. o. m. 1985 års taxering. För att undvika retroaktivitet bör dock
rätten till FoU-avdrag finnas kvar i fråga om beskattningsår som har
påbörjats före ingången av år 1984.
De medel som på grund av avdragsbortfallet tillförs statskassan bör enligt
min mening utnyttjas för att i andra former genom forskning främja
industriell förnyelse. Enligt vad jag har erfarit är avsikten att propositioner
om forskning samt om industriell tillväxt och förnyelse skall föreläggas
riksdagen på nyåret. I det sammanhanget kommer särskilda åtgärder att
föreslås för att främja forsknings- och utvecklingsverksamheten hos de
mindre och medelstora företagen. Jag vill också nämna att en proposition om
ett nationellt mikroelektronikprogram redan har förelagts riksdagen.
Skatteutskottet (SkU 1983/84:14) tillstyrkte regeringens förslag, varvid de
tre borgerliga partiernas företrädare avgav en gemensam reservation.
Riksdagen följde utskottet.
Uppgifter rörande omfattningen av de särskilda forskningsavdragen
lämnas årligen i riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning för resp.
år, vilken fogas som bilaga till kompletteringspropositionen (senast prop.
1983/84:150 bil. 1.3 s. 30). Uppgifterna baseras på en enkät till företagen.
Avdragen för de fem senaste åren uppgår enligt dessa uppgifter till
följande belopp (milj. kr.):
Totalt |
Därav företag med |
|
1979 |
450 |
392 |
1980 |
451 |
406 |
1981 |
524 |
448 |
1982 |
729 |
665 |
1983 |
762 |
552 |
Av uppgifterna framgår att avdragen har ökat kraftigt från år 1982.
Storföretagens andel av de totala avdragen, som tidigare under perioden var
85 å 90%, har år 1983 minskat till 72%.
Statliga företagsstöd
Riksrevisionsverket (RRV) har i en rapport, som ingavs till regeringen i
september 1983, granskat ett antal statliga stöd i form av bidrag, lån och
garantier till privata företag. I första hand har stöd med arbetsmarknadspolitisk,
regionalpolitisk, industripolitisk och beredskapspolitisk inriktning
berörts. Det innebär ungefär 30 stöd på tillsammans f. n. ca 5 miljarder
kronor om året. Det totala antalet statliga stöd är f. n. ca 100 till en årlig
kostnad av 20 å 25 miljarder kronor. - Rapporten har remissbehandlats.
NU 1983/84:42
29
RRV:s granskningsrapport behandlar endast till viss del det statliga
industristöd sorn redovisats i föregående avsnitt. Stöd som granskats är bl. a.
industrigarantilån, branschstödet genom SIND, Industrifondens och de
regionala utvecklingsfondernas långivning samt STU:s stöd till FoU. Det
icke-permanenta krisstödet och exportstödet omfattas inte av rapporten.
Syftet med RRV:s granskning har varit att ta reda på hur stödgivande
organ ser till att förverkliga statsmakternas mål för stöden. Granskningsarbetet
har bedrivits i form av undersökningar av stöd till företag i fyra kommuner
i olika delar av landet. Arbetet har inriktats på att se hur stödsystemet
normalt fungerar snarare än på att kontrollera hur stöd har lämnats i enskilda
fall.
Granskningen har gett i korthet följande resultat. Stödgivande organ följer
på det hela taget gällande bestämmelser, men ofta saknas det överblick över
stödsystemet i dess helhet. Även om de granskade stöden i en del fall kan
fungera bra och ha avsedda effekter har RRV hittat flera typexempel på hur
stöden misslyckats att nå sina syften. Följande fem typexempel anges:
- Bidragen kan ha den oavsedda effekten att hålla icke lönsamma företag vid
liv, t. ex. när flera bidrag ges till samma företag.
- Bidragen påverkar ofta inte som meningen är företagens beteende -1.ex.
nyrekrytering, utbildning, permitteringar - utan dessa får pengar som en
ren resursförstärkning.
- Stödsystemet är så krångligt och svåröverskådligt att småföretag ibland
inte klarar av att söka stöd de kan vara berättigade till.
- Företag får ibland förmånligt statligt investeringsstöd fast de lika gärna
kunde ha fått banklån.
- Investeringsstöden har ibland lett till alltför snabb utbyggnad och expansion
av företag, som sedan inte har kunnat fullfölja satsningarna.
RRV diskuterar flera vägar att förbättra det granskade stödsystemet för att
sådana fel så långt möjligt skall kunna undvikas. Utgångspunkten för
resonemangen är att företagsstöden i första hand skall verka offensivt, dvs.
bidra till näringslivets omvandling och tillväxt genom att gå till företag som
kan ha tillfälliga finansieringsproblem men bedöms vara långsiktigt lönsamma
och utvecklingsbara. RRV:s bedömningar sammanfattas i följande
punkter:
- RRV anser att bidrag till drift bör användas mycket restriktivt och att de
därför bör omprövas i den mån så inte redan skett. Denna ståndpunkt
motiveras av att driftbidrag som i varje enskilt fall oftast beslutas utan
hänsyn till företagens lönsamhet riskerar att verka defensivt, inte offensivt.
- Stöden till investeringar och allmän resursförstärkning bör användas mer
offensivt. De bör kunna ges inte bara till fysiska investeringar utan också
till företagsutveckling, marknadsföring o. d. Stöden bör kunna skäras ned
för att stimulera till bättre planering och prioritering av de statliga stöden så
att felsatsningar i görligaste mån undviks. RRV påpekar att bidrag f. n.
NU 1983/84:42
30
oftast beviljas med maximalt tillåtna belopp, vilket kan leda till misshushållning.
Vidare föreslås stöden i princip ges i form av lån eller garanti, inte
som bidrag eller s.k. avskrivningslån.
- Man bör överväga en enklare organisation av stöden som erbjuder en bättre
överblick av systemet och rationellare stödhantering.
Dessutom för RRV fram en rad mindre genomgripande rekommendationer
och synpunkter, bl. a. att informationen om utbetalda stöd bör förbättras
t. ex. genom att man för samtliga stöd ställer som villkor att de öppet anges i
årsredovisningen för resp. företag.
De små och medelstora företagens finansiella situation
Utredningen om de små och medelstora företagens finansiella situation
(utredare: ambassadör Johan Nordenfalk) har i sitt slutbetänkande (SOU
1983:59) Kreativ finansiering lagt fram ett antal förslag som syftar till att
skapa bättre förutsättningar för småföretagens finansiering.
Betänkandet har remissbehandlats. Beredningen av förslagen pågår i
regeringskansliet.
Till grund för utredningens förslag ligger bl. a. det synsättet att vad som
krävs för att underlätta de små och medelstora företagens finansiering i
allmänhet endast är mindre justeringar i det alltmer komplexa regelsystem
som vuxit fram som en följd av den allmänna samhällsutvecklingen och som
på olika sätt medfört hinder för utvecklingen av dessa företag. En annan
utgångspunkt är att småföretagen inte bör ges sämre förutsättningar än
större företag, som normalt har helt andra resurser för att överblicka och
hantera olika regelsystem. Vidare betonas vikten av att det finns en mångfald
olika finansieringslösningar att tillgå för småföretagen med hänsyn till att
deras situation och finansieringsbehov varierar starkt.
Här ges en kort sammanfattning av utredningens förslag.
Lånefinansiering
Med dagens höga ränteläge har kostnaderna för lånefinansiering blivit
betungande för många småföretag. Utredningen föreslår mot bakgrund
härav bl. a. följande.
- Flexiblare ränte- och amorteringsvillkor införs som är bättre anpassade till
företagens kassaflöden. Till en del har detta redan skett genom att
regleringen av bankernas utlåningsräntor upphävts fr.o.m. maj 1983.
- Realräntelån med låg nominell ränta införs. Lånen anknyts till prisutvecklingen
för en råvara e. d. som företaget innehar.
- Särskilda småföretagsobligationer införs. Dessa kan vara antingen obligationer
med låg skattefri ränta, obligationer som emitteras till underkurs
med låg ränta eller premieobligationer.
NU 1983/84:42
31
- Företagen ges bättre möjligheter att säkra sig mot kursförluster på
utlandslån, t. ex. genom ett statsstött garantisystem.
- De krav på formell säkerhet som ställs vid kreditprövningen lindras. Vid
personlig borgen bör t. ex. företagarens borgensåtagande begränsas så att
det står i rimlig proportion till hans ekonomiska ställning. Ett gemensamt
uttalande härom gjordes år 1982 av bankerna och bankinspektionen
(publicerat som nr 35 i bankinspektionens s. k. etikserie). Utredningen
föreslår att uttalandet av regeringen delges de statliga kreditförmedlande
organen i syfte att nå större enhetlighet i bruket av personlig borgen.
Återlån av socialavgifter
Enligt utredningen har socialavgifterna blivit en allt tyngre finansiell
belastning för småföretagen, bl. a. likviditetsmässigt. För varje sysselsatt
skall i dag närmare en halv extra årslön inbetalas i form av sådana avgifter.
I fråga om återlån till nystartade företag föreslår utredningen ett av
följande två alternativ.
- Nedsättning av socialavgifterna medges till 50 % under första året, varefter
uttaget successivt höjs till 100% under de fem följande åren.
- De nystartade företagen ges möjlighet att i rörelsen disponera medel,
”särskilda återlån”, motsvarande de tre första årens avgifter.
Kostnaderna för att genomföra förslagen uppskattas till 2,1 resp. 1,4
miljarder kronor i kontinuerlig nivå.
Vidare föreslås att de små och medelstora företagen generellt sett ges
bättre möjligheter till återlån av tilläggspensionsavgifter. Detta föreslås ske
genom att rätten till återlån höjs från f. n. 50 % till 100 % av det belopp som
har betalats in.
Generationsskiften
Enligt utredningen leder generationsskiften ofta till en finansiell dränering
av företagen genom krav på utlösen från delägare och genom betydande
skatter. För att mildra effekterna härav föreslås bl. a. följande åtgärder.
- Möjligheterna till konvertering till olika slags aktier ökas i syfte att
underlätta för meddelägare att kvarstå med riskkapital.
- I fall då utlösen av delägare erfordras ges kvarstående delägare bättre
möjligheter att låna ur företaget genom att nuvarande låneförbudsregler
mjukas upp.
- Företaget ges möjlighet att inom vissa ramar lösa in företagets egna aktier.
- Vissa smärre justeringar i arvs- och gåvobeskattningen görs i avvaktan på
kommande förslag från företagsskattekommittén (B 1979:13), som har i
uppdrag bl. a. att göra en samlad översyn av kapitalbeskattningen i
familjeföretag.
NU 1983/84:42
32
Statligt kreditstöd
Utredningen för en diskussion kring den principiella utformningen av
statens kreditstöd till små och medelstora företag. Därvid förordas en något
ökad användning av skattefördelar och tillskott av eget kapital som
stödformer samtidigt med en något restriktivare användning av lån och
bidrag.
I anslutning härtill föreslår utredningen, i syfte främst att underlätta för
kvinnor att bli egna företagare, att möjlighet öppnas för de regionala
utvecklingsfonderna att mot avgift lämna garanti för nyföretagare för
upplåning av startkapital.
I samma syfte föreslås att på försök en utvecklingsfond ges möjlighet att
med rådgivning bistå företagare även inom andra näringsgrenar än de som
f. n. ingår i fondernas verksamhetsområde.
Övrigt
Utredningen tar upp ett antal övriga frågor av betydelse för småföretagens
finansiering. Bl. a. föreslås att möjlighet införs för företag att till sina
anställda utge optionsbevis med rätt att teckna aktier i företaget.
De regionala utvecklingsfondernas företagsservice
På regeringens uppdrag har statens industriverk utrett frågan om utformningen
av de framtida företagsserviceinsatserna vid de regionala utvecklingsfonderna.
Arbetet har redovisats i oktober 1983 i rapporten (SIND PM
1983:15) Utvecklingsfondernas företagsservice - förslag till inriktning. En
kort sammanfattning av de viktigaste slutsatserna och förslagen i rapporten
ges i det följande.
Inledningsvis anförs att Sverige - mot bakgrund av en otillräcklig
industriproduktion och starkt utlandsberoende - måste prioritera åtgärder
som kan ge ökad export och ökad importkonkurrens samt satsa på de företag
som bäst kan bidra till att uppfylla målet i förhållande till insatta resurser.
Detta kräver riktade insatser i företag med bl. a. internationell anknytning
och särskild tillväxtpotential. En sådan prioritering kan sägas svara mot
riksintresset.
Fonderna är emellertid regionala näringspolitiska organ. Här kan följaktligen
uppstå ett avvägningsproblem när det gäller såväl verksamhetsinriktning
som resursanvändning för att tillgodose regionala intressen. I stor utsträckning
sammanfaller riksintresset och regionala intressen om man ser på länet i
dess helhet. De inomregionala fördelningsproblemen kan vara större. Det är
naturligt att fonderna även blir engagerade i krisorter och krisföretag.
I rapporten anförs att de prioriteringar som kan sägas svara mot
riksintresset och som har sin förankring i den aktuella industripolitiken bör få
en avgörande betydelse för fondernas resursanvändning. Härigenom skapas
NU 1983/84:42
33
även förutsättningar att lösa regionala och inomregionala problem. Det är
följaktligen angeläget att ta till vara de utvecklingsmöjligheter som finns hos
befintliga företag och öka deras internationella konkurrensförmåga samtidigt
som nyföretagandet stimuleras. En viktig uppgift för fonderna är därvid
initierande, motiverande insatser i företagen för att få något positivt att
hända, ofta av ”strategisk” natur.
Som särskilt betydelsefulla inte minst för ökad export/importkonkurrens
anges serviceinsatser för att åstadkomma bättre ledning, bättre kapitalutnyttjande,
rationellare produktionsuppläggning, effektivare marknadsföring
och ökad företagssamverkan. Härtill skall läggas åtgärder för att underlätta
och främja elektronik- och datautnyttjande i företagen och anpassningen till
”informationssamhället”.
Enligt rapporten bör fonderna medvetet styra sina resurser till de företag,
insatsområden och aktiviteter som bedöms ha bäst förutsättningar att
uppfylla de redovisade kraven. Bl. a. behövs urval och prioritering av företag
och aktiviteter samt en aktiv uppsökande verksamhet riktad mot dessa
företag. Den efterfrågestyrda servicen bör effektiviseras för att frigöra
resurser för fondernas uppsökande verksamhet. Vidare krävs att fonderna
avstår från att gå ut på den öppna konsultmarknaden med aktiv försäljning av
tjänster. Fonderna bör i princip ha en marknadsmässig prissättning på sina
tjänster. De skall inte konkurrera med övrigt serviceutbud utan komplettera
det.
Fondernas naturliga målgrupp är de mindre företagen för vilka man spelar
en betydelsefull roll. En ambition bör dock vara att nå in i något större
företag.
För att fonderna skall kunna genomföra sin uppgift är kombinationen av
service och kreditmöjligheter avgörande, liksom att man i sin service kan ge
vissa subventioner för att kunna tillvarata samhällsintresset. Sålunda är
informations- och rådgivningsinsatser av kortare slag gratis.
Enligt rapporten kan fonderna i regel heller inte få betalt för de inledande
initierande insatserna i den uppsökande verksamheten. Även i nästa steg kan
en viss subvention av konsultinsatser erfordras. I åtgärdsfasen bör företaget
stå för hela kostnaden. Fondema har emellertid möjligheter att ordna en
”mjuk” betalning av en konsultinsats genom villkorslån, royaltyavtal eller
liknande.
I rapporten framhävs slutligen behovet av samordning och samverkan
fonderna emellan liksom behovet av samordning av industriverkets, STU:s
och Exportrådets aktiviteter med fondernas verksamhet. Det bör åligga
SIND att svara för denna samordning och att ta initiativ till samverkansprojekt
för att främja utvecklingen inom de områden av särskild betydelse vilka
tidigare nämnts.
3 Riksdagen 1983184.17sami. Nr 42
NU 1983/84:42
34
Kommunal näringspolitik
Regeringen uppdrog i februari 1983 åt statens industriverk (SIND) att
utreda vissa frågor om kommunernas näringspolitik. Verket har med
anledning av uppdraget gjort en omfattande kartläggning av de senaste årens
kommunala näringspolitiska insatser. En samlad redovisning har i maj 1984
lämnats i huvudrapporten (SIND 1984:8) Kommunal näringspolitik -omfattning och erfarenheter. Ett antal delrapporter rörande olika former av
kommunala engagemang på området föreligger också.
I huvudrapporten redovisar SIND resultaten av utredningen i följande
punkter:
1. Den kommunala redovisningen av insatser på näringspolitikens område
saknar enhetlighet, näringspolitiska insatser särredovisas inte och den ger
därför inga möjligheter att bedöma omfattning och kostnader för enskilda
kommuner.
2. Kommunernas nettokostnader för insatser på näringspolitikens område
uppgick år 1982 till ungefär 340 milj. kr., med följande fördelning:
- Mark och lokaler ca 140
- Rådgivning, service ca 70
- Industriella samverkansprojektet ca 20
- Lån, borgen, garantier ca 45
- Industriutvecklingsbolag ca 65
Kommunerna äger en mycket stor del av den obebyggda industrimarken.
Däremot äger kommunerna endast några procent av samtliga industrilokaler.
Innehavet av industrifastigheter har dock ökat kraftigt sedan 1970-talet,
främst genom förvärv av befintliga industrilokaler. Ofta är dessa förvärv ett
sätt för kommunerna att hjälpa företag i krissituationer.
3. SIND har funnit att subventioner av hyror till enskilda företag är
mycket vanligt förekommande, i synnerhet under de första åren.
4. Antal tjänstemän i kommunerna som arbetar med näringslivsfrågor
motsvarar omkring 300 helårsanställda och har ökat snabbt. Allt fler
kommuner inrättar tjänster som näringslivssekreterare, näringslivskonsulenter
eller näringslivsdirektörer. Arbetsuppgifterna varierar kraftigt och kan
exempelvis innebära att ansvara för drift och förvaltning av fastighetsbolag,
att försöka initiera samverkan mellan lokala företag, att förmedla kontakter
mellan företag och myndigheter eller mellan företag och forskning samt att
göra företagsbedömningar i samband med rekonstruktion av krisföretag.
5. Erfarenheterna av olika former av industriella samverkansprojekt är
att projekten ofta har en begränsad omfattning, är av informations- eller
utredningskaraktär och skapar få nya sysselsättningstillfällen åtminstone på
kort sikt, men att de kan vara av betydelse för att öka förståelsen mellan
företag och kommunala beslutsfattare.
6. Det kommunala risktagandet i form av lån, borgen och garantier har
ökat. Kommunerna i fyra undersökta län har under år 1983 varit involverade
NU 1983/84:42
35
i var tredje konkurs inom tillverkningsindustrin.
7. Allt fler kommuner har bildat speciella industriutvecklingsbolag vars
syfte är att främja en positiv utveckling av näringslivet i den egna kommunen,
bl. a. genom ägande av andelar och aktier. Uppskattningsvis finns f. n. ett
åttiotal sådana bolag/stiftelser. Det ekonomiska utfallet av denna verksamhet
uppvisar hittills relativt stora förluster.
8. Ju mer pressat sysselsättningsläget är, desto viktigare blir det för en
kommun att ytterligare företag ej försvinner. Det är därför troligt att de
största subventionerna har gått till insatser för att undvika nedläggning.
Andra mer långsiktigt inriktade åtgärder har varit av begränsad omfattning
och har ofta ännu ej gett synliga sysselsättningstillskott.
9. Kommunalpolitiker är ofta eniga om olika satsningar inom näringspolitiken.
Det är mycket vanligt med samarbete över partigränserna i dessa
frågor. Det tycks således främst vara sysselsättningsläget i en kommun som
bestämmer omfattning och kostnader för näringspolitiska satsningar och inte
politiska ideologier.
10. Så länge inte industrin och/eller det regional- och industripolitiska
stödsystemet kan skapa tillräckligt med industrisysselsättning, kommer
ökade krav att ställas på kommunernas näringspolitiska insatser. Den
grundläggande orsaken till ökade kommunala näringspolitiska åtgärder
under senare år är akuta eller förväntade sysselsättningsproblem i enskilda
kommuner. Hög arbetslöshet har även tidigare skapat problem i samband
med industrins strukturomvandling. De senaste åren har dock situationen för
kommuner som drabbats av bortfall av industrisysselsättning avsevärt
förvärrats genom att tillväxten inom andra sektorer inkl. den kommunala
sektorn avstannat.
11. Omfattningen av kommunernas hittillsvarande näringspolitiska åtgärder
kan endast ha haft marginell betydelse för konkurrenssituationen i
industrin. Slutsatsen grundas bl. a. på att insatserna är små (340 milj. kr.) i
förhållande till det industri- och regionalpolitiska stödet. Enligt industridepartementets
beräkningar var nettokostnaderna för dessa stöd 1982/83
närmare 17 miljarder kronor, varav det permanenta stödet svarade för
knappt 5 miljarder kronor. Om man endast beaktar nettokostnaden för det
regionalpolitiska stödet så uppges denna vara ca 1,2 miljarder kronor eller tre
gånger vad som beräknats för kommunernas satsningar. Samma typ av
slutsats indikeras av en jämförelse med industrins totala personalkostnader
som är i storleksordningen 100 miljarder kronor.
Avslutningsvis framhåller SIND att omfattningen av de kommunala
insatserna fortfarande är begränsad men att utvecklingen under de senaste
åren har gått mycket snabbt. Enligt verkets mening finns starka skäl att
fortlöpande och mer noggrant följa utvecklingen än vad som hittills skett.
NU 1983/84:42
36
Utskottet
Inledning
Proposition 1983/84:135 om industriell tillväxt och förnyelse rör ett antal
centrala frågor om industripolitiken. I propositionen redovisas ett omfattande
material om bl. a. svensk industris nuläge och utvecklingsmöjligheter.
Särskild uppmärksamhet ägnas åt frågan om småföretagens roll i den
industriella förnyelseprocessen. Förslag läggs fram om ett antal industripolitiska
åtgärder, främst av selektiv natur. En del av förslagen utgör en
fortsättning på tidigare insatser. Andra förslag innebär nya former av stöd.
Utskottet behandlar i samband med propositionen även ett stort antal
motioner, såväl motioner som har väckts med anledning av propositionen
som motioner från allmänna motionstiden inom samma ämnesområde.
Den aktuella propositionen omfattar inte hela det industripolitiska
området. Vissa förslag om anslag till industri och teknisk utveckling lades
fram av regeringen redan i årets budgetproposition. Dessa förslag har redan
behandlats av riksdagen på grundval av utskottets betänkande NU 1983/
84:25.
I samband med behandlingen av proposition 1983/84:10 om svensk
havsresursverksamhet har utskottet i sitt betänkande NU 1983/84:26 tagit
upp ett förslag om medel till verksamheten som regeringen har lagt fram i
proposition 1983/84:135. Också denna fråga har nu behandlats av riksdagen.
En samlad översikt av förslag och motionsyrkanden rörande anslag inom
området har lämnats på s. 20 f.
I proposition 1983/84:135 läggs fram förslag endast inom industridepartementets
område. Därav följer att ett antal frågor av stor betydelse för den
industriella utvecklingen i allmänhet och för företagens arbetsvillkor i
synnerhet inte har kunnat beröras mer än översiktligt. Detta gäller t. ex.
frågor om den allmänna ekonomiska politiken, om kreditmarknadspolitiken
och - framför allt - om skattepolitiken. Av propositionen framgår att förslag
rörande vissa företagsskattefrågor kommer att föreläggas riksdagen hösten
1984. Emellertid har i flera motioner framförts yrkanden om återinförande
av det särskilda forskningsavdraget och andra ändringar av nuvarande
skatteregler. Dessa frågor behandlas i ett yttrande av skatteutskottet
(s. 126).
Inte heller frågor om regionalpolitiken berörs närmare i propositionen.
Där hänvisas till att regeringen avser att återkomma till riksdagen med
förslag i dessa frågor våren 1985.
I det följande tar utskottet först upp vissa allmänna frågor om industripolitikens
inriktning. Därefter behandlas regeringens förslag rörande anslag
m. m. och olika motionsyrkanden med anknytning därtill i huvudsak enligt
samma ordningsföljd som i propositionen.
Till sist tar utskottet upp ett antal motionsyrkanden om industriell
utveckling m. m. i olika delar av landet.
NU 1983/84:42
37
Allmänna frågor
Industripolitikens inriktning
I ett av de inledande avsnitten i propositionen (s. 28-31) redogör industriministern
för regeringens syn på behovet av industripolitiska insatser. Syftet
med dessa sägs vara att inom industrisektorn eliminera sådana effektivitetsbrister
i marknadsekonomins funktionssätt som inte hanteras inom ramen för
den allmänna ekonomiska politiken. Dessa brister kan vara av olika slag,
t. ex. dåligt fungerande kreditmarknad, brist på kompetens och resurser hos
företagen, otillräckliga investeringar i forskning och utveckling eller tröghet i
anpassning till nya förhållanden. En central fråga vid utformningen av
industripolitiken, anförs det vidare, är avvägningen mellan generella och
selektiva åtgärder. Det finns skäl som talar för att man bör sträva efter att
utforma åtgärderna så generellt som möjligt, men vissa av de problem som
industripolitiken skall lösa har en sådan karaktär att en selektiv utformning
av insatserna är mer ändamålsenlig.
I propositionen diskuteras också en annan viktig principiell fråga, nämligen
huruvida man i industripolitiken skall peka ut vissa framtidsbranscher
och prioritera dessa i olika sammanhang. Diskussionen utmynnar i slutsatsen
att det är nödvändigt att söka identifiera breda teknikområden, inom vilka
man bedömer att svenska företag har möjlighet att hävda sig i framtiden.
Emellertid bör enligt regeringens uppfattning den industripolitiska planeringen
inte gå in på detaljnivå. Det faller på företagen att avgöra med vilka
enskilda produkter de tror sig kunna konkurrera på världsmarknaden.
Den syn på industripolitikens mål och medel som redovisats här ligger till
grund för de olika förslagen i propositionen. Syftet med dessa kan sägas vara
att stimulera förnyelse och tillväxt inom industrin genom åtgärder som
inriktas speciellt på att avlägsna eller överbrygga hinder för förnyelseprocessen.
Det är därvid sex av industripolitikens delområden som regeringen anser
böra prioriteras, nämligen insatser för småföretag med expansionsmöjligheter,
underleverantörsutveckling, nyföretagande, uppbyggnad av teknisk
kompetens, spridning av ny teknik samt teknikupphandling.
Regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad som i propositionen
sålunda har anförts om industripolitikens inriktning.
I partimotioner från de tre borgerliga oppositionspartierna, såväl med
anledning av propositionen som från allmänna motionstiden, begärs uttalanden
av riksdagen om riktlinjer för industri- och näringspolitiken. De delar av
motionerna som är av principiell natur har refererats i det föregående
(s. 15 f.). Sammanfattningsvis ger moderata samlingspartiet i motionerna
1983/84:851 och 1983/84:2644 och folkpartiet i motionerna 1983/84:908 och
1983/84:2640 uttryck för en likartad kritik mot regeringens industripolitik.
Denna bygger enligt de två partiernas uppfattning i alltför hög grad på
selektiva stödinsatser. I stället förordas i motionerna generella åtgärder,
bl. a. på skatteområdet, i syfte att skapa bättre förutsättningar för företagan
-
NU 1983/84:42
38
det. I linje härmed avvisas flertalet av de förslag till anslag för olika insatser
som regeringen föreslår i propositionen. Längst i sitt avståndstagande går
moderata samlingspartiet, som i motion 1983/84:2644 begär ett organisationsförslag
baserat på en ny inriktning av industripolitiken.
Kritiken i centerpartiets partimotion 1983/84:2641 gäller framför allt att
regeringens förslag anses i alltför hög grad bygga på centralt administrerade
program som går småföretagen förbi. Motionärerna anser också att regeringen
i vissa avseenden, bl. a. på skatteområdet, har bedrivit en för företagandet
negativ politik. Däremot delar centerpartiet regeringens uppfattning att
industripolitiken skall vara offensiv och framtidsinriktad. I enlighet härmed
godtar partiet också i huvudsak den nivå för de industripolitiska insatserna
som regeringen föreslår, dock med viss omfördelning mellan olika myndigheter.
Vänsterpartiet kommunisterna framför i sin partimotion 1983/84:2642,
som även den har refererats tidigare (s. 18 f.), grundläggande kritik mot
regeringens förslag. Kritiken utmynnar i ett antal förslag om en alternativ
industripolitik. Motionärerna framhåller att förslagen har en långsiktig
syftning och att de därför inte omedelbart berör de olika anslagsfrågor som
behandlas i propositionen. I konsekvens härmed avstår vänsterpartiet
kommunisterna från att föra fram några särskilda yrkanden om sådana
frågor.
I sammanhanget behandlar utskottet även motion 1983/84:458 (vpk), i
vilken krävs en samhällelig styrning av den industriella strukturomvandlingen.
Utskottet kan för sin del ansluta sig till vad som har anförts i propositionen
om industripolitikens inriktning. Utskottet godtar således bl. a. den avvägning
mellan generella och selektiva medel som regeringen har föreslagit.
Utskottet vill understryka att en avgörande förbättring av lönsamheten inom
svensk industri och därmed också av förutsättningarna för tillväxt och
förnyelse har skett sedan hösten 1982 som en följd av regeringens allmänna
ekonomiska politik. I jämförelse härmed torde effekterna av sådana
generella lättnader för företagen på bl. a. skatteområdet som de tre
borgerliga oppositionspartierna förespråkar väga lätt.
Utskottet avvisar alltså de krav på uttalanden om riktlinjer för industripolitiken
m. m. som ställs i motionerna 1983/84:851 (m), 1983/84:908 (fp),
1983/84:2640 (fp) och 1983/84:2641 (c). Utskottet avvisar också kravet i
motion 1983/84:2644 (m) på en ny inriktning av industripolitiken. De
nämnda motionerna avstyrks därmed i berörda delar.
I vad gäller vänsterpartiet kommunisternas två partimotioner 1983/84:458
och 1983/84:2642 finner utskottet att de innebär långtgående krav på en
omläggning av industripolitiken som ett led i en allmän samhällsomdaning.
Utskottet konstaterar att motionärernas krav inte kan genomföras inom
ramen för det marknadsekonomiska system som utgör grunden för utskottets
överväganden. Motionerna avstyrks alltså.
NU 1983/84:42
39
Läkemedelsindustrins förstatligande
I anslutning till de sistnämnda motionerna tar utskottet upp även motion
1983/84:729 (vpk), i vilken begärs att riksdagen uttalar sig för läkemedelsindustrins
förstatligande. Denna fråga har tidigare behandlats av riksdagen ett
antal gånger. Senast skedde detta våren 1983, då riksdagen avslog två
motioner från vänsterpartiet kommunisterna av liknande innebörd. I sitt
betänkande NU 1982/83:35 (s. 36) anförde utskottet att frågan skulle komma
att prövas genom regeringens försorg.
Regeringen har sedermera bemyndigat statsrådet Sigurdsen att tillsätta en
utredning för en översyn av läkemedelslagstiftningen m. m. Enligt direktiven
för utredningen (dir. 1983:59) skall den se över avtalen mellan staten och
Apoteksbolaget. Vidare ingår i uppdraget bl. a. att se över läkemedelsinformationen
och att överväga behovet att i fastare former reglera läkarnas
förhållande till läkemedelsindustrin. Utredningens uppdrag bör enligt direktiven
vara slutfört före utgången av år 1985. Enligt vad utskottet har erfarit
pågår även andra överväganden om läkemedelsindustrin inom regeringskansliet.
I avvaktan på resultatet av nämnda överväganden är det enligt utskottets
mening inte motiverat med en förnyad sakbehandling av den fråga som tas
upp i motion 1983/84:729 (vpk). Motionen avstyrks.
Småföretagspolitiken
I propositionen (s. 42-46) anförs bl. a. att de små och medelstora företagen
har mycket stor betydelse för industrins förnyelse, för sysselsättningen och
för olika servicefunktioner. Det pekas på de speciella hinder som småföretagen
möter till följd av begränsade resurser och på vikten av att nya lagar och
samhällsåtgärder i övrigt utformas med beaktande av effekterna för dessa
företag.
I motionerna 1983/84:851 (m), 1983/84:1079 (fp) och 1983/84:1363 (c) tas
en rad allmänna frågor rörande småföretagen upp. De mera programmatiska
avsnitten i dessa motioner har återgetts tidigare (s. 16-18). Motionerna
utmynnar i yrkanden på uttalanden av riksdagen om småföretagspolitiken. I
motiveringarna till dessa yrkanden uppräknas en rad önskemål om olika
lättnader för småföretagen, bl. a. på beskattningsområdet, och om uttryck
för en positivare attityd från det offentligas sida till företagandet. Önskemålen
i de tre motionerna sammanfaller i stor utsträckning. Utskottet tar här
upp även motion 1983/84:2376 (m) såvitt avser yrkandet i motionen om
förslag från regeringen rörande de små och medelstora företagens behov av
riskkapital.
Många av de frågor som tas upp i dessa motioner hör till andra utskotts
beredningsområden. Utskottet återkommer till vissa skattefrågor av särskild
betydelse för småföretagen.
Utskottet delar den positiva uppfattning om de små och medelstora
NU 1983/84:42
40
företagen som kommer till uttryck i propositionen. Ett antal av regeringens
förslag syftar till att stimulera verksamheten inom dessa företag. I propositionen
aviseras också att regeringen kommer att lägga fram andra förslag med
samma syfte, bl. a. på skatteområdet, under nästa riksmöte. Dessutom bör
påpekas att den omläggning av den allmänna ekonomiska politiken som har
skett sedan regeringsskiftet har varit till fördel även för småföretagen.
Utskottet ser mot bakgrund härav ingen anledning till sådana uttalanden av
riksdagen om småföretagspolitiken som begärs i de fyra nämnda motionerna.
Dessa avstyrks således i berörda delar.
Utskottet kommer i det följande att gå in mer i detalj på ett antal
småföretagsfrågor i samband med sina överväganden om regeringens förslag
och olika motionsyrkanden.
Industripolitikens organisation
Frågan om den industripolitiska myndighetsorganisationen har ett nära
samband med de frågor om industripolitikens allmänna inriktning som nyss
har behandlats. Utskottet erinrar om att en viktig organisatorisk förändring
genomfördes under år 1983 då statens industriverk övertog rollen som central
myndighet för det regionalpolitiska stödet till näringslivet från arbetsmarknadsstyrelsen.
Industriverket fick därmed ansvaret för handläggningen av
såväl regionalpolitisk! som industripolitiskt företagsstöd. En utförlig redogörelse
för frågan gavs i utskottets betänkande NU 1982/83:39.
I två motioner framförs yrkanden om ändringar i den år 1983 beslutade
organisationen. Mest långtgående är kravet i moderata samlingspartiets
motion 1983/84:2644 på ett förslag från regeringen om avveckling av
industriverket. Kravet motiveras med att den omläggning från selektiva till
generella metoder för att stimulera näringslivet som partiet förespråkar
kommer att medföra att industriverket avlastas en rad uppgifter. Den
kvarvarande verksamheten bör enligt motionärerna inordnas i STU eller -såvitt avser vissa regionalpolitiska åtgärder - föras över till länsstyrelserna.
Från centerpartiets sida begärs i partimotion 1983/84:2641 en översyn av
arbetsfördelningen mellan industriverket och STU. Enligt motionärerna bör
flera av de nya program som enligt förslag i propositionen skall administreras
av industriverket i stället handhas av STU. Även de regionala utvecklingsfonderna
bör enligt centerpartiets uppfattning ges en större roll i industripolitiken.
Enligt utskottets uppfattning saknas det anledning att nu ompröva det
beslut om den industripolitiska och regionalpolitiska organisationen som
fattades av riksdagen år 1983. Genom den förstärkning av industriverkets
resurser och kompetens som har skett bör verket vara väl rustat att handha de
nya uppgifter som enligt regeringens nu aktuella förslag skall läggas på det.
Utskottet godtar alltså den fördelning av uppgifter mellan industriverket,
STU och andra organ på området som framgår av propositionen. Därmed
NU 1983/84:42
41
avstyrker utskottet motionerna 1983/84:2641 (c) och 1983/84:2644 (m) i vad
gäller yrkandena om myndighetsorganisationen.
Industristödet
En huvudlinje i regeringens förslag är att de offensiva insatserna skall ges
större utrymme inom industripolitiken än hittills. I propositionen anförs
(s. 32 f.) att en sådan omorientering innefattar två moment. Å ena sidan bör
statens insatser i krisföretag och krisbranscher präglas av stark återhållsamhet.
Vid rekonstruktion bör i fortsättningen prövas såväl konkursalternativet
som ackordsförfarande med statlig medverkan, varvid dock kraven på övriga
intressenters uppoffringar bör ställas högt. Å andra sidan bör insatserna
koncentreras på åtgärder som direkt syftar till utveckling av ny effektiv
verksamhet. Propositionen innehåller också förslag till ett antal sådana
åtgärder.
Som tidigare nämnts behandlas frågor om det regionalpolitiska stödet inte
i propositionen. Det hänvisas till (s. 49f.) att kommittén (11982:05) om det
regionalpolitiska stödet till näringslivet väntas lägga fram sina förslag i
augusti i år. I kommitténs uppdrag ingår bl. a. att föreslå en lämplig
avvägning mellan selektiva och generella regionalpolitiska medel. Förslag
från regeringen i dessa frågor ställs i utsikt våren 1985.
I anslutning härtill påpekar industriministern att regionalpolitiken, som
tidigare i hög grad var inriktad på att genom lokaliseringsstöd flytta
industriell verksamhet till stödområdet från andra delar av landet, numera
främst siktar på att stödja nyföretagande och expansion i befintlig industri
inom stödområdet. De regionalpolitiska stödmedlen har successivt anpassats
härtill. Denna nya inriktning innebär att de regionalpolitiska åtgärderna har
fått ett nära samband med de insatser som görs för småföretagen inom ramen
för den allmänna industripolitiken.
I flera motioner från allmänna motionstiden tas frågor om det statliga
industristödet upp från olika utgångspunkter. Frågorna ligger delvis inom
gränsområdet mellan industripolitiken och regionalpolitiken. I några av
motionerna hänvisas till den rapport från riksrevisionsverket som har
redovisats tidigare (s. 28-30).
I motion 1983/84:1897 (c) begärs en översyn av den selektiva industripolitiken
i syfte att minska antalet stödformer och förenkla administrationen.
Därtill föreslås att allt företagsstöd i princip skall kanaliseras genom de
regionala utvecklingsfonderna. En översyn av industristödet föreslås också i
motion 1983/84:1030 (s). Motionären anser bl. a. att ett organ bör ha
överblick över alla stöd.
Frågan om samordning av investeringsbidrag och lån från regional
utvecklingsfond tas upp i motion 1983/84:423 (fp). Motionärerna begär en
ändring av förordningen (1982:677) om regionalpolitisk! stöd och förordningen
(1982:682) om statlig finansiering genom regional utvecklingsfond i
NU 1983/84:42
42
syfte att mjuka upp de regler som f. n. begränsar möjligheterna att för ett och
samma projekt erhålla stöd enligt båda stödformerna.
I vad gäller frågan om det statliga industristödet i stort noterar utskottet
med tillfredsställelse att stödets totala omfattning väntas minska under
innevarande budgetår. Som framgår av de uppgifter som lämnats på s. 24-27
är anledningen härtill främst att det icke-permanenta stödet till krisföretagen,
som kulminerade budgetåret 1982/83 i samband med finansiell rekonstruktion
av vissa statliga företag, har minskats kraftigt. Utskottet instämmer
i de uttalanden som görs i propositionen om att det statliga stödet till
industrin i fortsättningen bör inriktas mer på att främja industriell expansion
på områden med utvecklingsmöjligheter.
I de tre motionerna 1983/84:423 (fp), 1983/84:1030 (s) och 1983/84:1897 (c)
tas upp frågor om en översyn av nuvarande system för det permanenta
industristödet i fråga om såväl stödformer som administration. Utskottet
anser i likhet med motionärerna att en översyn av systemet i vissa avseenden
är angelägen, vilket också har påtalats i riksrevisionsverkets rapport.
Som nämnts väntas kommittén om det regionalpolitiska stödet till
näringslivet inom kort lägga fram sitt betänkande. Enligt vad utskottet har
erfarit kommer även frågor om det industripolitiska företagsstödet och
samordningen av detta med det regionalpolitiska stödet att behandlas i
betänkandet. Utskottet räknar med att motionärernas önskemål om en
översyn i stor utsträckning kommer att kunna tillgodoses i samband med
behandlingen av kommitténs förslag. Något särskilt uttalande av riksdagen i
frågan behövs inte enligt utskottets mening. De tre motionerna avstyrks.
En översyn av industristödet begärs även i moderata samlingspartiets
partimotion 1983/84:851 med hänvisning till bl. a. riksrevisionsverkets rapport.
Enligt motionärerna bör de åtgärder som föreslås i rapporten utgöra ett
första steg i en successiv avveckling av stödpolitiken.
Som framgår av det föregående har en kraftig minskning av det ickepermanenta
stödet redan skett. Denna minskning kan väntas fortsätta under
nästa budgetår. Utskottet räknar emellertid med att statligt industristöd i
olika former kommer att behövas även i fortsättningen i syfte att främja såväl
industrins effektivitet och konkurrenskraft som en balanserad regional
utveckling. Utskottet kan därför inte instämma i motionärernas krav på en
successiv avveckling av stödet. Motion 1983/84:851 (m) avstyrks i ifrågavarande
del.
Regionala utvecklingsbolag
En annan fråga med anknytning till regionalpolitiken tas upp i motion
1983/84:2376 (m), nämligen statens engagemang i regionala investment- och
utvecklingsbolag. Motionärerna anser att sådana engagemang bör avvecklas
mot bakgrund av den ogynnsamma utvecklingen hittills för dessa bolag.
Motionärerna hänvisar till studien De regionala utvecklingsbolagen -
NU 1983/84:42
43
instrument för industriell utveckling? som har publicerats av statens industriverk
(SIND 1983:4). Enligt motionärerna bör enskilda intressen ges möjlighet
att överta statens aktier i dessa bolag.
Utskottet erinrar om att vissa frågor om de statsägda regionala utvecklingsbolagen
nyligen har behandlats av utskottet i betänkandena NU
1983/84:15 (överföring av Z-Invest AB och AC-Invest AB till Sveriges
Investeringsbank AB) och NU 1983/84:19 (kapitaltillskott till Regioninvestgruppen).
Staten har engagerat sig även i två investmentbolag, nämligen Företagskapital
AB och Svenska Industrietablerings AB (Svetab). Företagskapital ägs
till hälften av affärsbankerna m. fl., medan Svetab är helägt dotterbolag till
Statsföretag AB. Svetab har fyra regionala dotterbolag som svarar för
nyetableringsfrämjande verksamhet inom resp. region. En redogörelse för
de två bolagens verksamhet har nyligen lämnats i betänkandet (SOU
1983:59) Kreativ finansiering. Det kan tilläggas att regeringen har bemyndigats
att förvärva aktierna i Svetab och att överlåta dem till aktiebolag som
helt eller delvis ägs av staten. En redogörelse för bakgrunden härtill har
lämnats i utskottets betänkande NU 1982/83:25 (s. 17).
Statligt stöd till privata regionala investmentbolag lämnas i form av lån
inom gällande beslutsram för regionalpolitisk! stöd.
Utskottet delar inte den ensidigt kritiska uppfattning om de regionala
utvecklingsbolagen som kommer till uttryck i motionen. Det bör framhållas
att ett betydande antal sådana bolag finns och att de har olika ägarförhållanden,
inriktning och grad av framgång. Staten är engagerad som ägare endast i
ett fåtal av bolagen. Betydande förluster har hittills uppstått enbart i
Regioninvest, vilket bör ses mot bakgrund av de särskilda problem i
Norrbotten som föranledde bildandet av detta bolag.
Den aktuella utvecklingen inom de statsägda regionala investment- och
utvecklingsbolagen är enligt vad utskottet har erfarit positiv. En framtida
överföring av dessa bolag till andra intressenter bör enligt utskottets mening
inte uteslutas. Frågan bör bedömas från fall till fall med hänsyn tagen bl. a.
till de nya ägarnas möjligheter att fullgöra de särskilda åtaganden som följer
av bolagens roll i regionalpolitiken.
Utskottet ser ingen anledning för riksdagen att göra ett uttalande i frågan.
Yrkandet härom i motion 1983/84:2376 (m) avstyrks.
Kommunal näringspolitik
En annan fråga i gränsområdet mellan industripolitiken och regionalpolitiken
är kommunernas ökade engagemang sedan mitten av 1970-talet i olika
former av industriell verksamhet i den egna kommunen. Bakgrunden till
detta engagemang är främst de sysselsättningskriser som har uppstått lokalt
och regionalt i samband med strukturförändringar inom industrin.
I folkpartiets partimotion 1983/84:908 tas frågan om sådan kommunal
NU 1983/84:42
44
näringspolitik upp från principiell synpunkt. Det anförs att kommuner och
landsting bör avstå från att driva en egen näringspolitik med regionalt
protektionistiska inslag. Som exempel på kommunal näringspolitik som
motionärerna anser vara negativ för samhället som helhet och för marknadsekonomins
funktionssätt anges att företag och kommun kommer överens om
att kommunen övertar ägandet av vissa fastigheter som företaget sedan hyr,
samtidigt som det förbinder sig att vidmakthålla viss sysselsättning i
kommunen under viss tid.
Utskottet hänvisar till den utredning om kommunal näringspolitik som
statens industriverk har gjort på uppdrag av regeringen och som verket
nyligen har redovisat. En sammanfattning av resultaten har återgetts i det
föregående (s. 34 f.). Industriverket drar den slutsatsen att kommunernas
näringspolitiska åtgärder hittills - för vilka kostnaderna år 1982 beräknas ha
uppgått till ca 340 milj. kr. - har haft endast marginell betydelse för
konkurrenssituationen i industrin. Verket påpekar dock att utvecklingen
under de senaste åren har gått mycket snabbt.
Enligt vad utskottet har erfarit kommer industriverkets utredningsarbete
att ingå i underlaget för bl. a. den allmänna översyn av kompetensreglema i
kommunallagen (1977:179) som har påbörjats av stat-kommunberedningen
(C 1983:02). Frågan om kommunal näringspolitik har också ett nära
samband med de frågor om regionalpolitisk! industristöd som regeringen
avser att ta upp i en särskild proposition om regionalpolitiken våren 1985.
Utskottet finner det värdefullt att de olika formerna av kommunal
näringspolitik nu har blivit kartlagda genom industriverkets utredningsarbete.
Trots den i förhållande till annat industristöd begränsade omfattningen av
kommunernas engagemang anser utskottet att en fortsatt expansion av den
kommunala näringspolitiken inger betänkligheter från olika synpunkter. Av
vad utskottet har anfört framgår att frågan följs uppmärksamt av regeringen.
Något särskilt uttalande av riksdagen är enligt utskottets mening inte
nödvändigt. Motion 1983/84:908 (fp) avstyrks i denna del med det sagda.
Utvärdering av företagsnedläggningar
I motion 1983/84:1873 (vpk) begärs samhällsekonomisk utvärdering av
företagsnedläggningar i syfte att jämföra kostnaderna för nedläggning med
kostnaderna för fortsatt drift tills de anställda kan få annat arbete.
Nedläggningen år 1981 av Hörnefors massafabrik och pappersbruk anges av
motionären som ett bra objekt för en sådan utvärdering.
Utskottet hänvisar till att ett antal studier av det slag som efterlyses i
motionen har redovisats av statens industriverk i rapporten (SIND 1982:10)
Samhällsekonomiska kalkyler vid industrinedläggningar. Liknande studier
bedrivs inom arbetslivscentrum och hos vissa universitets- och högskoleinstitutioner.
Utskottet anser i likhet med motionären att en studie av Hömeforsfallet
NU 1983/84:42
45
skulle vara av värde. En sådan studie, exempelvis i form av ett examensarbete,
torde dock kunna komma till stånd utan att riksdagen tar något initiativ i
frågan. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet motionen.
Nordiskt samarbete
I propositionen (s. 52-54) berörs frågan om nordiskt industripolitiskt
samarbete. Där redovisas bl. a. ett principprogram för nordiskt tekniskt
FoU-samarbete som antogs av de nordiska industriministrarna i oktober
1983. Vidare berörs arbetet med att förverkliga tanken på Norden som
hemmamarknad. Industriministern anför att resultatet av detta arbete bör
kunna påtagligt förbättra möjligheterna för förnyelse av svensk industri. Ett
antal exempel ges på olika utredningar som siktar till att eliminera hinder för
industriellt samarbete inom Norden på bl. a. valutaområdet och det näringsrättsliga
området.
I folkpartiets partimotion 1983/84:908 anförs att de hinder som finns på de
olika ländernas kreditmarknader och aktiemarknader för medverkan av
företag från de andra länderna bör tas upp till förnyad diskussion, t. ex. inom
Nordiska rådet. Den svenska regeringen bör där spela en pådrivande roll,
säger motionärerna, som yrkar på ett uttalande av riksdagen härom.
Utskottet vill allmänt framhålla vikten av att arbetet med att eliminera
hinder av olika slag för ett vidgat nordiskt industriellt samarbete drivs vidare
på ett kraftfullt och målmedvetet sätt. I vad gäller de hinder på kapitalmarknadens
och särskilt aktiemarknadens område som berörs i motion 1983/
84:908 (fp) hänvisar utskottet till sin utförliga behandling av dessa frågor i
betänkandet NU 1983/84:14. Utskottet förutsatte därvid att regeringen
skulle fullfölja de pågående utredningarna i dessa frågor och i positiv anda
pröva de förslag som kunde komma att läggas fram. En gemensam
reservation avgavs från de tre borgerliga partiernas sida.
Frågan har också nyligen behandlats av Nordiska rådet med anledning av
medlemsförslag om liberalisering av kapitalmarknaden i Norden och en
friare nordisk aktiemarknad. På förslag av ekonomiska utskottet riktade
Nordiska rådet därvid en rekommendation till ministerrådet i enlighet med
medlemsförslagen (rek. 3/84). Rådets beslut var emellertid inte enhälligt.
Mot rekommendationen röstade bl. a. medlemmarna från de socialdemokratiska
partierna i Norden.
Utskottet konstaterar att det inom Norden finns olika uppfattningar
beträffande frågan om en ytterligare liberalisering av kapitalrörelserna, inkl.
en friare nordisk aktiemarknad. Utskottet, som hänvisar till sitt uttalande i
frågan i det nämnda betänkandet NU 1983/84:14 hösten 1983 (s. 36), anser
inte att ett tillkännagivande av riksdagen av den innebörd som föreslås i
motionen skulle tjäna något syfte. Utskottet hänvisar också till att riksdagen
nyligen på hemställan av finansutskottet i betänkandet FiU 1983/84:35 har
avslagit motionsyrkanden av liknande innebörd. Med det sagda avstyrker
utskottet motion 1983/84:908 (fp) i denna del.
NU 1983/84:42
46
Vissa skattefrågor m. m.
Som framgått i det föregående innehåller propositionen inga förslag på
skatteområdet. Industriministern nämner dock (s. 44) att förslag kan väntas
från regeringen hösten 1984 om vissa skattefrågor med inriktning främst på
små och medelstora företag. Vidare nämns att beredning pågår av de förslag i
syfte att bl. a. underlätta generationsskiften som har lagts fram av utredningen
om de små och medelstora företagens situation i betänkandet (SOU
1983:59) Kreativ finansiering. En kort sammanfattning av betänkandet har
redovisats på s. 30-32.
I motioner från moderata samlingspartiet och folkpartiet har framförts
vissa yrkanden i skattefrågor, som hänvisats till utskottet. Några av dessa
yrkanden framförs som alternativ till vissa förslag om stödåtgärder i
propositionen. Centerpartiet har i olika motioner framfört liknande yrkanden
i skattefrågor, dock utan någon direkt koppling till regeringens förslag i
den aktuella propositionen. Dessa motioner behandlas av skatteutskottet
och redovisas inte här.
Moderata samlingspartiet kräver i motion 1983/84:2645 att det särskilda
forskningsavdraget, som avskaffades genom beslut av riksdagen hösten 1983,
återinförs. Om så sker, sägs i motionen, behövs inte de av regeringen
föreslagna forskningsbidragen till teknikbaserade småföretag. Kravet på
återinförande av forskningsavdraget framförs också i folkpartiets partimotioner
1983/84:2640 och 1983/84:2595. Den senare motionen har väckts med
anledning av proposition 1983/84:107 om forskning men behandlas av
utskottet här. Det bortfall av skatteinkomster som följer av att avdragsrätten
återinförs bör enligt motionärerna finansieras genom att riksdagen avslår
regeringens förslag om medel till Industrifonden under nästa treårsperiod.
I skatteutskottets yttrande över de nämnda motionsyrkandena anförs att
riksdagens beslut hösten 1983 om att slopa det särskilda forskningsavdraget
motiverades främst med att avdraget mera kommit att fungera som en
skattesubvention till FoU-intensiva företag än som en verklig stimulans till
ökat FoU-arbete. Enligt skatteutskottets mening saknar riksdagen anledning
att frånträda sin uppfattning i frågan, särskilt mot bakgrund av de åtgärder
som föreslås i propositionerna 1983/84:107 och 1983/84:135. Skatteutskottet
anser för sin del att de aktuella yrkandena bör avslås. Företrädarna för de tre
borgerliga oppositionspartierna har anmält avvikande mening i frågan.
Med hänvisning till skatteutskottets yttrande avstyrker näringsutskottet
motion 1983/84:2645 (m) och motionerna 1983/84:2595 och 1983/84:2640 (fp)
i berörda delar.
I motion 1983/84:2640 (fp) föreslås vidare att förmögenhetsskatten på det i
företagen arbetande kapitalet avskaffas. Motionärerna anger förslaget som ett
alternativ till regeringens förslag om forskningsbidrag till teknikbaserade
småföretag.
NU 1983/84:42
47
Skatteutskottet har yttrat sig även över detta motionsyrkande. Med
hänvisning till att frågan om förmögenhetsskatten på arbetande kapital ingår
i uppdraget för 1980 års företagsskattekommitté (B 1979:13) anser skatteutskottet
att yrkandet bör avslås. Även i denna fråga har avvikande mening
anmälts från de tre borgerliga partiernas sida.
Utskottet ansluter sig till vad skatteutskottet har anfört. Yrkandet i motion
1983/84:2640 (fp) avstyrks.
I folkpartiets partimotion 1983/84:2640 föreslås att riksdagen begär förslag
om rätt för nystartade företag till återlån av socialavgifter. Som motiv anförs
att en sådan rätt skulle utgöra ett stöd för nyföretagandet genom att
kostnaderna för de första åren sänks.
I betänkandet Kreativ finansiering behandlas frågan om socialavgifter för
nystartade företag. Två alternativa förslag läggs fram. Det ena innebär
nedsättning av avgifterna under några år, det andra innebär att företaget får
som ett slags riskkapital disponera medel motsvarande de första tre årens
avgifter.
Som tidigare nämnts pågår beredning av förslagen i betänkandet. Något
uttalande av riksdagen i frågan är enligt utskottets mening inte motiverat.
Yrkandet i motion 1983/84:2640 (fp) avstyrks.
I motion 1983/84:908 (fp) från allmänna motionstiden föreslås att riksdagen
hos regeringen begär förslag till stimulerande av löntagarägda företag.
Enligt motionärerna skulle det innebära en viss önskvärd broms på tendensen
att små företag köps upp av stora om löntagarna fick större chans att ta
över det egna företaget. Sådant övertagande skulle, anförs det, kunna
främjas genom lättnader i arvs- och gåvoskatten, i realisationsvinstbeskattningen,
genom konsultservice eller genom införandet av särskild bolagsform.
Utskottet erinrar om att statens industriverk sedan år 1979 bedriver viss
försöksverksamhet med löntagarägda företag. Verksamheten inriktas framför
allt på serviceinsatser genom de regionala utvecklingsfonderna i samband
med att löntagarägda företag bildas. Riksdagen beslöt år 1981 (prop.
1980/81:130, NU 1980/81:64, rskr 1980/81:425) att verksamheten skulle
byggas ut och utvidgas till samtliga län. Den utbyggda försöksverksamheten
skulle bedrivas i fem år och därefter utvärderas successivt. Sedan budgetåret
1981/82 har för verksamheten disponerats högst 2,5 milj. kr. om året av de
medel som har anvisats till bidrag till de regionala utvecklingsfonderna. År
1981 inrättades också en särskild delegation (I 1981 :B) för att följa och
bevaka utvecklingen på det arbetskooperativa området. I delegationen ingår
företrädare för bl. a. löntagarorganisationerna och kooperationen. Delegationen
har nyligen i rapporten (Ds I 1984:4) Personalägda företag - nuläge
och utvecklingstendenser redovisat ett antal studier som har initierats av
delegationen. Enligt vad utskottet har erfarit kommer delegationens uppgifter
inom kort att övertas av det nyligen inrättade kooperativa rådet (I
1983: G).
NU 1983/84:42
48
Den nämnda försöksverksamheten har bedrivits i samråd med kooperationsutredningen
(I 1977:01). Utredningen har i början av 1984 lagt fram
betänkandet (SOU 1984:9) Kooperativa föreningar, som innehåller förslag
till ny lagstiftning om ekonomiska föreningar. Även om utredningen inte har
haft till uppdrag att särskilt utreda frågor om företagsformer för personalägda
företag anser utredningen att den kooperativa formen erbjuder en
beprövad lösning som bör vara lämplig även för sådana företag. Betänkandet
remissbehandlas f. n.
I betänkandet Kreativ finansiering behandlas ingående frågan om generationsskiften,
varmed avses inte bara överföring av småföretag inom samma
familj utan även andra fall när företagen byter ägare. En rad förslag läggs
fram i syfte att underlätta sådana ägarbyten. Bl. a. föreslås en uppmjukning
av det s. k. låneförbudet i aktiebolagslagen. Som nämnts pågår beredning av
förslagen.
När det gäller lättnader i arvs- och gåvoskatten har finansministern nyligen
tillkallat en kommitté för översyn av lagstiftningen om arvsskatt och
gåvoskatt. Det ingår dock alltjämt i uppdraget för 1980 års företagsskattekommitté
att se över reglerna för arvs- och gåvobeskattning av företagsförmögenhet.
De båda utredningarna väntas komma att arbeta med denna fråga
i nära samråd.
Utskottet delar motionärernas uppfattning om att bildandet av löntagarägda
företag på olika sätt bör underlättas. Som framgått av redovisningen pågår
det såväl praktisk försöksverksamhet med sådana företag som utredningsverksamhet
rörande de olika frågor om beskattning och företagsform som
berörs i motionen. Utskottet förutsätter att regeringen efter utgången av den
femåriga försöksperioden lämnar riksdagen en samlad redovisning av
erfarenheterna och lägger fram sådana förslag som kan föranledas därav.
Något särskilt uttalande av det slag som begärs i motionen är enligt utskottets
mening inte motiverat. Motion 1983/84:908 (fp) avstyrks därmed i denna del.
Vidare föreslås i nämnda motion att företagsanknutna andel-i-vinst-system
stimuleras genom gynnsamma skatteregler, exempelvis att vinstandelarna
inte beläggs med socialförsäkringsavgifter. Motionärerna anser det värdefullt
om olika slags system för andel-i-vinst kan uppstå.
Motionsyrkandet torde få ses mot bakgrund av vissa förslag som år 1983
lades fram av en interdepartemental arbetsgrupp i promemorian (Ds Fi
1983:21) Breddat underlag för produktionsfaktorskatter. I promemorian
behandlas bl. a. frågor om socialavgifter på bidrag som en arbetsgivare
lämnar till en självständig juridisk person, t. ex. en vinstandelsstiftelse, inom
ramen för s. k. företagsanknutna vinstdelningssystem. Sådana bidrag belastas
f. n. inte med socialavgifter, trots att de syftar till att tillgodose
ekonomiska intressen hos de anställda. Genom att slussa ersättningar för
utfört arbete via en vinstandelsstiftelse kan alltså, anförs det i promemorian,
ett företag uppnå omotiverade lättnader i avgiftshänseende. Mot bakgrund
NU 1983/84:42
49
härav föreslås att bidrag till en vinstandelsstiftelse e. d. skall belastas med en
grundavgift. Promemorian har remissbehandlats och bereds nu i regeringskansliet.
Enligt utskottets mening bör resultatet av pågående beredning avvaktas.
Yrkandet i motion 1983/84:908 (fp) avstyrks.
Nationellt mikroelektronikprogram
Hösten 1983 godkände riksdagen riktlinjer för ett femårigt nationellt
mikroelektronikprogram (prop. 1983/84:8, NU 1983/84:11, rskr 1983/
84:130). Samtidigt anvisades sammanlagt 44 milj. kr. på tilläggsbudget för
det första programåret, dvs. budgetåret 1983/84, under utbildningsdepartementets
och industridepartementets huvudtitlar.
Regeringen föreslår nu att medel anvisas för budgetåret 1984/85 och att
riksdagen beslutar om en ram för medelstilldelning under ytterligare två
budgetår. Förslagen omfattar enbart medel för industridepartementets delar
av programmet enligt följande sammanställning (milj. kr.).
Delprogram |
1984/85 anslag |
1985/86-1986/87 medelsram |
Summa |
1. Utbildning (delvis) |
2 |
4 |
6 |
3. Målinriktad forskning |
10 |
29 |
39 |
4. Industriell utveckling |
36,5 |
53 |
89,5 |
Summa |
48,5 |
86 |
134,5 |
Medel till delprogram 1 anvisas i övrigt under utbildningsdepartementets
huvudtitel. Delprogram 3 avser medel till styrelsen för teknisk utveckling
(STU) som förstärkning av STU:s redan planerade insatser av ca 40 milj. kr.
om året. Delprogram 4 avser medel för ett antal utvecklingsprojekt som skall
genomföras i form av kollektiv forskning eller teknikupphandling i vid
bemärkelse och som syftar till att stärka den inhemska förmågan att
konstruera och producera mikroelektronikkomponenter. Till de angivna
beloppen för detta delprogram kan läggas ca 10 milj. kr. om året för vissa
planerade utvecklingsuppdrag från försvarsmakten, det ekonomiska försvaret
och televerket. Industrin förutsätts delta med en lika stor finansieringsandel
vid genomförandet av de industriella utvecklingsprojekten.
Av propositionen framgår att regeringen avser att inrätta ett särskilt
programråd för delprogram 4.
I moderata samlingspartiets partimotion 1983/84:2644 föreslås en alternativ
modell för finansieringen av delprogrammet Industriell utveckling.
Förslaget utgår från bifall till yrkandet i motion 1983/84:2645 (m) om
återinförande av forskningsavdraget, något som enligt motionärerna skulle
innebära en minskad skattebelastning för företagen på området med ca 7
milj. kr. om året. Härigenom och genom den ökning av anslaget till Nationell
halvledarforskning under utbildningsdepartementets huvudtitel som mode
4
Riksdagen 1983184.17sami. Nr 42
NU 1983/84:42
50
rata samlingspartiet har föreslagit i motion 1983/84:2634 kan, säger motionärerna,
anslaget till delprogrammet för budgetåret 1984/85 minskas till 25 milj.
kr. På motsvarande sätt bör medelsramen för de två följande budgetåren
kunna minskas till 17 milj. kr. Med den angivna uppläggningen finns det inget
bärande motiv för att inrätta ett särskilt programråd för styrning av
delprogrammet, anförs det.
Utskottet konstaterar att regeringens förslag om fortsättning av det
nationella mikroelektronikprogrammet överensstämmer med de allmänna
riktlinjer för programmet som fastställdes i slutet av år 1983. En sådan
ändrad finansiering av delprogrammet för industriell utveckling som har
föreslagits från moderata samlingspartiets sida i motion 1983/84:2644 skulle
enligt utskottets mening försvåra ett genomförande av programmet med
hänsyn bl. a. till att förberedelserna för flera av de ingående projekten har
framskridit långt. Utskottet avstyrker således motionen i berörda delar.
Regeringens förslag om medel till delprogrammet för utbildning föranleder
ingen erinran från utskottet. Förslaget tillstyrks.
Frågan om avvägningen av statens insatser på mikroelektronikområdet,
som gäller främst utveckling av komponenter, och inom övriga delar av
informationsteknologin tas upp i folkpartiets partimotion 1983/84:2640. I
denna anförs att programmet i stort har en riktig uppläggning. Motionärerna
anser dock att programvaru- och systemområdena måste ges lika goda
expansionsmöjligheter som mikroelektroniken, och de begär ett uttalande av
riksdagen härom.
En angränsande fråga tas upp i motion 1983/84:2052 (s), i vilken begärs ett
industripolitiskt program för stimulans av svensk programvara. I motionen
anförs att det enskilda företaget nu oftast är hänvisat till importerade
standardsystem. Med hänvisning till de insatser på området som görs i
Frankrike föreslås att stöd lämnas till nationell programvaruutveckling. De
anställdas aktiva medverkan bör garanteras genom att facket och företagsledningen
gemensamt utformar projektplaner för utvecklingsarbetet.
Utskottet erinrar om att det vid sin behandling av frågan om riktlinjer för
mikroelektronikprogrammet hösten 1983 har behandlat motionsyrkanden av
liknande innebörd (NU 1983/84:11 s. 7 f). Utskottet - som i denna fråga var
enigt - föreslog med anledning av motionerna att riksdagen skulle göra ett
uttalande om önskvärdheten av att regeringen redovisade ett samlat
informationsteknologiskt program under 1984/85 års riksmöte. Riksdagen
beslöt i enlighet härmed.
I den aktuella propositionen (s. 94 f.) hänvisar industriministern till
riksdagens nämnda uttalande. Det framgår att arbete pågår med ett sådant
program som avsågs i uttalandet.
Utskottet delar den uppfattning om programvaru- och systemfrågornas
betydelse som framförs i de två nämnda motionerna. Utskottet räknar med
att det samlade program på informationsteknologins område som riksdagen
har begärt från regeringen kommer att skapa goda förutsättningar för en
NU 1983/84:42
51
balanserad expansion på området och att därvid också intresset av en
nationell utveckling av programvara kommer att kunna tillgodoses. Mot
bakgrund av det anförda anser utskottet inte att det behövs något nytt
uttalande av riksdagen i ämnet. Motionerna 1983/84:2640 (fp) och 1983/
84:2052 (s) avstyrks därför i berörda delar.
I den sistnämnda motionen yrkas vidare på en plan för teoretisk
fortbildning i informationsteknologi för vuxna löntagare med enbart nioårig
grundskola eller kortare grundutbildning. Bl. a. anförs att grundutbildningen
inte kommer att vara tillräcklig i ett arbetsliv där mer av arbetet innebär
utnyttjande av uppgifter som datorer förmedlar.
Utskottet hänvisar till att regeringen nyligen i kompletteringspropositionen
(prop. 1983/84:150 bil. 3 s. 4 f.) har redogjort för pågående överväganden
om behovet av en särskild utbildningsinsats i datateknik för korttidsutbildade.
Det framgår bl. a. att frågor om former för och finansiering av en bred
insats av detta slag kommer att behandlas med förtur inom regeringskansliet.
Som underlag för arbetet kommer att tjäna bl. a. en gemensam skrivelse från
LO och TCO om ett nationellt utbildningsprogram med sikte på den nya
tekniken.
Mot bakgrund härav finner utskottet att motionärernas önskemål kan
beräknas bli tillgodosett utan något särskilt uttalande av riksdagen. Motion
1983/84:2052 (s) avstyrks därför även i denna del.
Teknikupphandling och underleverantörsutveckling
Åtgärder för att främja teknikupphandling m. m.
Med teknikupphandling menas att en beställare vid upphandling av en
vara eller en tjänst träffar avtal med leverantören om att en viss teknisk
utveckling skall ske av varan eller tjänsten. I regeringens förslag läggs stor
vikt vid teknikupphandling som ett instrument för industripolitiken. Det
anförs att teknikupphandlingen kan vara ett effektivt sätt att öka den
tekniska förnyelsen och snabbt få resultat av denna förnyelse. Vidare anförs i
propositionen att teknikupphandling kan ha stor betydelse för att stärka
kompetensen hos underleverantörer. Det påpekas att vissa strukturella
förändringar har skett på underleverantörsområdet, bl. a. att svenska
storföretag i minskande grad anlitar inhemska underleverantörer, och att
åtgärder därför kan behövas för att främja kontakter mellan köpare och
underleverantörer m. m.
I propositionen läggs fram förslag om särskilda medel till åtgärder för att
främja teknikupphandling och underleverantörsutveckling. Medelsbehovet
för treårsperioden 1984/85-1986/87 beräknas av regeringen till 26 milj. kr.
Hela beloppet begärs för budgetåret 1984/85 av anslagstekniska skäl.
Av de begärda medlen avses 24 milj. kr. komma att användas för
delfinansiering av konsultuppdrag och viss utredningsverksamhet inom
NU 1983/84:42
52
upphandlande organisationer och företag. En särskild arbetsgrupp inom
industridepartementet skall svara för verksamheten under en inledande
tvåårsperiod. Därefter skall verksamheten prövas med sikte på att ansvaret
skall läggas ut på befintliga organ.
Vidare läggs fram förslag om de s. k. TEMU-Bolagen. Dessa tre nationella
utvecklingsbolag, som bildades år 1981 efter initiativ av riksdagen (se NU
1978/79:59 och NU 1980/81:64), arbetar med bl. a. teknikupphandling inom
områdena transportsystem, energi och miljö. Som grundkapital anvisades 5
milj. kr. till vart och ett av bolagen. Det anförs bl. a. att TEMU-Bolagen
besitter värdefull kompetens när det gäller att skapa referensobjekt för
internationell marknadsföring av kompletta system av såväl varor som
tjänster. Nu föreslår regeringen att de tre bolagen skall slås ihop till ett och att
det sammanslagna bolaget skall tillföras ytterligare 1 milj. kr. om året för
kompetensuppbyggnad under de närmaste två budgetåren.
Regeringens förslag avvisas i moderata samlingspartiets motion 1983/
84:2644. Där anförs att det saknas skäl för staten att engagera sig i så
odefinierade projekt med insatser på den föreslagna nivån. Beträffande
TEMU-Bolagen föreslås en avveckling.
I centerpartiets motion 1983/84:2641 riktas viss kritik mot förslaget.
Motionärerna anser att det knappast är möjligt att centralt från regeringskansliet
genom en arbetsgrupp stimulera teknikupphandling och underleverantörsutveckling
i de enskilda små och medelstora företagen. Detta bör i
stället ske, menar de, genom att de regionala utvecklingsfonderna ges
möjlighet att stödja FoU-verksamhet och ta initiativ i upphandlingsfrågor på
det lokala planet. De medel som enligt regeringens förslag är avsedda för
arbetsgruppen bör enligt motionärerna i stället föras över till de regionala
utvecklingsfonderna.
Även folkpartiet ställer sig i motion 1983/84:2640 avvisande till förslaget
om särskilda medel till en verksamhet under ledning av en arbetsgrupp i
regeringskansliet. Motionärerna anser att förslaget innebär en onödig statlig
styrning och en onödigt selektiv inriktning av industripolitiken. De föreslår i
stället att 24 milj. kr. tillförs STU med 8 milj. kr. under vart och ett av
budgetåren 1984/85, 1985/86 och 1986/87. Beträffande TEMU-Bolagen
godtar motionärerna förslaget om en sammanslagning. De anser emellertid
inte att ytterligare medel bör anvisas förrän verksamheten har funnit sin form
och utvärderats.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag vad avser såväl medelsanvisningen
som sammanslagningen av de tre TEMU-Bolagen till ett. Yrkandena i de tre
motionerna 1983/84:2640 (fp), 1983/84:2641 (c) och 1983/84:2644 (m)
avstyrks följaktligen.
NU 1983/84:42
53
Övriga frågor
I detta avsnitt behandlar utskottet två yrkanden - i motioner från allmänna
motionstiden - som rör frågor om teknikupphandling och underleverantörsutveckling.
I motion 1983/84:2363 (m) berörs landstingens upphandling av materiel för
hälso- och sjukvården. Motionären hävdar att de riktlinjer för landstingens
produktförsörjning som fastställdes av Landstingsförbundet år 1981 har lett
till att den fria konkurrensen och frihandelsprincipen åsidosatts. Exempel
lämnas på vissa aktiviteter som syftar till att främja produktion inom landet
eller inom en viss region för sjukvårdens behov. Bl. a. nämns ett samarbete
mellan industridepartementet och Landstingens inköpscentral (LIC) i syfte
att undersöka om sådan materiel som i dag importeras skulle kunna ge
underlag för tillverkning i sysselsättningssvaga orter. Mot bakgrund av att
Sverige är nettoexportör av medicinsk materiel och utrustning är det enligt
motionären viktigt att inte landstingens produktförsörjning av våra handelspartner
uppfattas på ett sätt som föranleder protektionistiska svarsåtgärder.
Aven om stora delar av den verksamhet som beskrivs i motionen ligger inom
den landstingskommunala sektorn har staten, anförs det vidare, ett ansvar
för att följa och styra utvecklingen. Ett uttalande av riksdagen i frågan begärs
därför.
Utskottet konstaterar i likhet med motionären att de frågor som tas upp i
motionen till stor del ligger utanför statens kontroll. Vad gäller samarbetet
mellan industridepartementet och LIC har utskottet erfarit att det efter
prövning av berörda instanser har befunnits förenligt med våra handelspolitiska
åtaganden. Motion 1983/84:2363 (m) avstyrks med hänvisning härtill.
I folkpartiets partimotion 1983/84:1079 om småföretagen berörs vissa
frågor om underleverantörer. Bl. a. anförs att deras speciella problem och
möjligheter måste uppmärksammas mer i den näringspolitiska debatten.
Kraven på specialisering för att nå effektivitet kommer lätt i konflikt med
önskemålet att inte bli för beroende av någon eller några kunder, anförs i
motionen. Ett speciellt problem som bör uppmärksammas är underleverantörernas
utsatta ställning vid konkurser. Motionärerna begär ett uttalande av
riksdagen på grundval av vad som sagts i motionen.
Som har framgått av vad som nyss anförts har utskottet tillstyrkt
regeringens förslag om särskilda åtgärder för att främja underleverantörsutveckling.
Utskottet kommer senare att behandla förslag om ökade medel till
Industrifonden, som också i stor utsträckning har lämnat stöd till sådan
utveckling. Utskottet finner således att kravet i motionen på ökad uppmärksamhet
för underleverantörernas problem är väl tillgodosett. Motion 1983/
84:1079 (fp) avstyrks i denna del.
NU 1983/84:42
54
Industrifonden
Industrifonden inrättades år 1979 med uppgift att stödja industriellt
utvecklingsarbete på ett relativt sent stadium i utvecklingskedjan, då stöd
från STU inte längre kan komma i fråga. Fondens stöd lämnas främst i form
av lån med villkorlig återbetalningsskyldighet eller bidrag mot royalty på
framtida försäljning. Utöver grundkapitalet 300 milj. kr. har fonden tillförts
150 milj. kr. under vart och ett av budgetåren 1981/82,1982/83 och 1983/84.
Regeringen föreslår nu ett nytt treårsprogram för Industrifonden. Enligt
förslaget skall fonden under de kommande tre budgetåren tillföras ytterligare
600 milj. kr. fördelade med 200 milj. kr. per budgetår. Med hänsyn till
ränteintäkter och återbetalningar väntas ett sådant tillskott möjliggöra en
total stödgivning med nära en miljard kronor under perioden.
I propositionen (s. lil f.) anför industriministern att det ännu är för tidigt
att göra en bedömning av projektutfallet. Han finner dock fog för slutsatsen
att fonden har kommit att spela en icke oväsentlig roll i det industriella
förnyelsearbetet som partner till företagen i riskfyllda projekt. Vidare anförs
att en ordentlig utvärdering av fondens verksamhet förutsätts kunna ske i
slutet av nästa treårsperiod.
I motion 1983/84:2644 (m) föreslås att Industrifonden successivt avvecklas.
Befintliga kreditinstitut har goda möjligheter att utvärdera och finansiera
riskfyllda projekt, sägs det i motionen.
I folkpartiets partimotion 1983/84:2640 anförs att en utvärdering av
Industrifondens verksamhet bör göras innan fonden tillförs ytterligare
medel. Dessa medel bör i stället användas för att finansiera ett återinförande
av det särskilda forskningsavdraget. Folkpartiet godtar dock, till skillnad
från moderata samlingspartiet, att fonden t. v. fortsätter sin verksamhet.
Centerpartiet föreslår i partimotion 1983/84:2641 att av de medel som
regeringen begär till fonden 150 milj. kr., dvs. 50 milj. kr. per budgetår, i
stället skall tillföras STU. Som motiv anges att den av regeringen föreslagna
fördelningen av resurser mellan fonden och STU innebär att storföretagen
gynnas på bekostnad av de små och medelstora företagen.
Utskottet tar först upp frågan om en avveckling av Industrifonden med
anledning av kravet härpå i motion 1983/84:2644 (m).
Utskottet anser i likhet med industriministern att det ännu är för tidigt att
avgöra effekterna av den verksamhet som fonden hittills har bedrivit. Det
betydande antal industriprojekt i vilka fonden medverkar tyder på att det
finns behov av den typ av riskkapital som fonden tillhandahåller. Utskottet
anser att fonden t. v. bör fortsätta sin verksamhet och avstyrker således
yrkandet i motion 1983/84:2644 (m) om en avveckling.
Utskottet övergår härefter till frågan om medel till fonden under nästa
treårsperiod.
Utskottet delar regeringens uppfattning att det behövs ytterligare tillskott
av kapital för att fonden skall kunna fortsätta att spela rollen som partner till
NU 1983/84:42
55
industrin i riskfyllda projekt. Utskottet godtar förslaget i propositionen om
ett tillskott med 600 milj. kr. under treårsperioden. Motionerna 1983/84:2640
(fp), 1983/84:2641 (c) och 1983/84:2644 (m) avstyrks i berörda delar.
Vidare begär regeringen riksdagens bemyndigande att besluta om införande
av en ny form för stöd från Industrifonden, s. k. projektförsäkring, på
grundval av erfarenheterna från en tvåårig försöksperiod. Denna stödform
innebär att fonden utfäster sig att mot särskild avgift i efterhand betala en del
av projektkostnaderna vid misslyckande. Utskottet föreslår att det begärda
bemyndigandet lämnas.
Av redovisningen i propositionen för Industrifondens verksamhet framgår
(s. 113) att fonden deltar i ett stort samarbetsprojekt med svensk bilindustri
som gäller utveckling av bilindustrins inhemska underleverantörer. Syftet är
att höja dessas kompetens och konkurrenskraft.
I sammanhanget tar utskottet upp motion 1983/84:2521 (m), i vilken
avhandlas en rad frågor om bilindustrin. Efter en diskussion om olika
faktorer av betydelse för den framtida utvecklingen inom branschen anför
motionärerna att det är av största vikt att svensk bilindustri ges nödvändiga
förutsättningar för att överleva. Ett uttalande av riksdagen härom begärs.
Utskottet förutsätter att de frågor om bilindustrin som berörs i motionen är
välbekanta för regeringen, inte minst genom det till industridepartementet
knutna bilbranschrådet. Motionen avstyrks.
Forskningsbidrag till teknikbaserade småföretag
Regeringen föreslår ett nytt bidragssystem som skall stödja forsknings- och
utvecklingsarbete hos teknikbaserade småföretag. I sin motivering för
förslaget anför industriministern (s. 116) att de finansiella påfrestningarna
för sådana företag kan bli stora i ett uppbyggnadsskede då verksamheten
expanderar snabbt. Vissa allmänna principer för bidragssystemet anges.
Bl. a. skall bidrag kunna utgå endast till icke börsnoterade företag med högst
500 anställda. Högsta bidragsbelopp skall vara tio basbelopp per år (f. n. ca
200 000 kr.). Enligt propositionen bör det ankomma på regeringen att efter
förslag från STU och statens industriverk besluta om bidragssystemets
utformning. För nästa budgetår begär regeringen 20 milj. kr. för det
föreslagna bidragssystemet. För de två följande budgetåren föreslås en
beloppsram av 42,5 milj. kr.
Regeringens förslag avvisas i motioner från moderata samlingspartiet och
folkpartiet. I motion 1983/84:2644 (m) hänvisas till moderata samlingspartiets
krav på att det särskilda forskningsavdraget snarast återinförs. Om så
sker, anförs det, föreligger inte heller något behov av speciella selektiva stöd
till teknikintensiva småföretag.
I motion 1983/84:2640 (fp) hänvisas till folkpartiets negativa inställning till
selektivt stöd. Motionärerna anser att medlen i stället bör användas för en
NU 1983/84:42
56
allmän skattelättnad för småföretagen i form av slopande av förmögenhetsskatt
på det arbetande kapitalet.
Utskottet delar regeringens uppfattning att det föreslagna bidragssystemet
bör kunna tjäna som ett verksamt stöd för forsknings- och utvecklingsarbetet
inom en kategori av företag som spelar en viktig roll för den industriella
förnyelsen. Effekterna av sådana skattelättnader som i motionerna 1983/
84:2640 (fp) och 1983/84:2644 (m) anges som alternativ till riktat stöd är
enligt utskottets mening tämligen godtyckliga, eftersom de beror helt på det
enskilda företagets skattesituation. Dessutom uppstår stödeffekten med lång
fördröjning. Utskottet godtar alltså regeringens förslag och avstyrker de
nämnda motionerna i berörda delar.
Statens industriverk
Programindelning och anslag
Utskottet behandlar i följande avsnitt vissa förslag från regeringen om
verksamhet som programmässigt avses höra till statens industriverk (SIND).
I samband därmed behandlar utskottet även motioner med anknytning till
denna verksamhet.
Enligt den organisation för SIND som fastställdes år 1983 är verksamheten
indelad i de fyra huvudprogrammen Utredningsverksamhet, Industriell
omvandling och tillväxt, Regional utveckling och Småföretagsutveckling.
Som nämnts har regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag till
regional utveckling redan behandlats av riksdagen. Även delar av huvudprogrammet
Industriell omvandling och tillväxt har behandlats, nämligen
tekostödet och åtgärder för havsindustriell kompetensutveckling.
Verksamheten inom SIND:s huvudprogTam finansieras genom ett antal
olika anslag. För de program och delprogram som utskottet här skall
behandla har i statsbudgeten för innevarande budgetår tagits upp sammanlagt
tolv anslag. Regeringen föreslår vissa förändringar i anslagsstrukturen
som innebär att antalet anslag minskar till sju (B 1, B 3, B 13, B 14,
B 16-18). Som tidigare redovisats i tabell 1 (s. 20) innebär regeringens
förslag en medelsanvändning av 384 milj. kr. för ifrågavarande ändamål
under nästa budgetår, vilket är en ökning med ca 48 milj. kr. i förhållande till
innevarande budgetår. En närmare redovisning av sambandet mellan
program och anslag för budgetåren 1983/84 och 1984/85 lämnas i propositionen
(s. 119-121).
Några av de anslag som föreslås avser särskilda tidsbegränsade insatser.
Andra gäller verksamhet av mer permanent karaktär, såsom SIND:s
förvaltnings- och utredningsverksamhet, vissa branschfrämjande åtgärder
och småföretagsutveckling. För anslagen till dessa ändamål föreslår regeringen
en treårsram. Utskottet återkommer till denna fråga efter sin behandling
av de olika programmen med tillhörande anslag.
NU 1983/84:42
57
Utredningsverksamhet
Målet för programmet Utredningsverksamhet är dels att i enlighet med en
av regeringen årligen fastställd plan tillgodose statsmakternas behov av
allmänna utredningar som ger underlag för utformningen av industri- och
regionalpolitiken, dels att verkställa utredningar inom området enligt
särskilda uppdrag. Beträffande inriktningen av verksamheten anförs i
propositionen (s. 123 f.) bl. a. att större vikt bör läggas på att följa
utvecklingen inom de stora industriföretagen med hänsyn till dessas avgörande
betydelse för många enskilda orter och inom många delbranscher.
Kostnaderna för programmet beräknas i propositionen till 15,5 milj. kr.
under nästa budgetår. Motsvarande kostnader för innevarande budgetår
belastar i sin helhet anslaget Statens industriverk: Förvaltningskostnader.
Regeringen föreslår nu att ett särskilt anslag, benämnt Statens industriverk:
Utredningsverksamhet anvisas för att täcka konsultkostnader m. m. inom
utredningsverksamheten. För nästa budgetår föreslås att det nya anslaget tas
upp med 4,5 milj. kr., vilket innebär en ökning med 1 milj. kr. i förhållande
till de medel som står till förfogande för samma ändamål innevarande
budgetår. Återstående kostnader för programmet under nästa budgetår, dvs.
11 milj. kr., avses liksom hittills belasta förvaltningskostnadsanslaget.
Frågor om utredningsverksamheten tas upp i motioner från moderata
samlingspartiet och folkpartiet. I motion 1983/84:2644 (m) anförs att
verksamheten bör kunna reduceras väsentligt till följd av den ändrade
organisation på industripolitikens område som motionärerna har föreslagit
(s. 40). I motionen föreslås att medel för utredningsverksamheten liksom
f. n. anvisas under anslaget till förvaltningskostnader och att medelstilldelningen
minskas med nära 6,3 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag.
Också i folkpartiets partimotion 1983/84:2640 anförs att SIND:s utredningsverksamhet
bör begränsas. Motionärerna anser att den i fortsättningen
bör inriktas huvudsakligen på studium av vilka hinder som föreligger för
nyetableringar och vad som bäst kan göras för att undanröja dessa. Ett
utttalande härom av riksdagen begärs. Vidare föreslås en minskning i
förhållande till regeringens förslag av anslaget till förvaltningskostnader med
5 milj. kr. och av det nya utredningsanslaget med 2,5 milj. kr. Det
förstnämnda förslaget framförs även i motion 1983/84:908 (fp).
Utskottet vill påpeka att anslaget till förvaltningskostnader - som enligt
regeringens förslag bör tas upp med ca 42,3 milj. kr. för nästa budgetår -belastas med kostnader för SIND:s samtliga fyra huvudprogram. Med
hänsyn till att en relativt stor andel av anslaget används för utredningsverksamheten
behandlar utskottet anslagsfrågan i samband med detta program.
Utskottet har ingen erinran mot vad som anförs i propositionen om SIND:s
utredningsverksamhet. Vidare godtar utskottet förslaget om ett nytt anslag
för konsultkostnader m. m. i samband med utredningsverksamheten liksom
förslaget om anslag till SIND:s förvaltningskostnader. Därmed avstyrker
NU 1983/84:42
58
utskottet motionerna 1983/84:908 (fp), 1983/84:2640 (fp) och 1983/84:2644
(m) i berörda delar.
Industriell omvandling och tillväxt
Målet för SIND:s huvudprogram Industriell omvandling och tillväxt är att
främja industriell tillväxt och uppkomsten av en långsiktigt konkurrenskraftig
industristruktur. Av propositionen framgår att programmet för nästa
budgetår avses omfatta industripolitiska åtgärder för tekoindustrin,
branschfrämjande åtgärder, vissa åtgärder för att främja produktionsteknisk
utveckling i verkstadsindustrin och åtgärder för havsindustriell kompetensutveckling.
Därtill kommer finansiellt stöd i form av lån, garantier och
räntestöd. De sammanlagda kostnaderna för dessa ändamål - exkl. tekostödet,
för vilket 78,3 milj. kr. begärdes redan i budgetpropositionen - beräknas
i propositionen till 205,3 milj. kr. Däri ingår programmets andel av
förvaltningskostnader med 12,9 milj. kr.
Beträffande de s. k. branschprogrammen föreslås att nuvarande
branschprogram för den träbearbetande industrin fortsätter i nära oförändrad
omfattning under nästa treårsperiod. Struktur- och utvecklingsprogrammet
för övriga industrisektorer avses få något ökade resurser. Kostnaderna
för de två programmen beräknas till ca 20,4 milj. kr. för nästa budgetår.
I motioner från moderata samlingspartiets och folkpartiets sida ges uttryck
för en mycket negativ inställning till branschprogrammen. I både motion
1983/84:2640 (fp) och motion 1983/84:2644 (m) begärs att riksdagen skall
uttala sig för en avveckling av verksamheten.
Utskottet anser i likhet med regeringen att branschprogrammen har visat
sig av stort värde som komplement till generella åtgärder för att främja
utvecklingen inom vissa branscher. Utskottet har ingen erinran mot vad som
anförs i propositionen om fortsatta insatser för den träbearbetande industrin
och övriga industrisektorer. Därmed avstyrker utskottet motionerna 1983/
84:2640 (fp) och 1983/84:2644 (m) i de delar som berörs här.
Branschprogrammet för den manuella glasindustrin löper ut med utgången
av innevarande budgetår. I propositionen föreslås att inga nya medel tillförs
för nästa budgetår. Som motiv anförs att läget inom branschen har förbättrats
påtagligt. Enligt propositionen bör dock viss fortsatt verksamhet enligt
programmet få bedrivas inom ramen för kvarstående medel vid utgången av
innevarande budgetår.
Förslaget om att ytterligare medel till programmet för den manuella
glasindustrin inte skall avsättas - vilket av regeringen aviserades redan i
budgetpropositionen - har gett anledning till yrkanden i tre motioner under
allmänna motionstiden. I två motioner från centerpartiets sida, nämligen
1983/84:419 och 1983/84:1363, förordas SIND:s förslag om vissa ytterligare
insatser för exportstöd m. m. under en treårig avtrappningsperiod till en
kostnad av 4 milj. kr. under nästa budgetår, vartill kommer 1 milj. kr. för lån
NU 1983/84:42
59
till vissa investeringar inom branschen. I motionerna anförs bl. a. att främst
de mindre företagen behöver fortsatt stöd.
I motion 1983/84:852 (s) anförs att vissa begränsade åtgärder från statens
sida för de manuella glasbruken fortfarande behövs för att inte de framgångar
som hittills har vunnits när det gäller att förbättra branschens läge skall
raseras. Särskilt pekas på värdet av branschgemensamma insatser för bl. a.
marknadsföring.
Utskottet anser, i likhet med regeringen, att läget inom den manuella
glasindustrin har förbättrats så att ytterligare medel till branschprogrammet
inte nu behöver anvisas. Som anförs i propositionen bör dock resterande
medel få användas efter budgetårsskiftet. Enligt vad utskottet har erfarit
återstår f. n. ca 2 milj. kr. Dessa medel bör kunna medge vissa ytterligare
insatser av det slag som anges i motion 1983/84:852 (s) under budgetåret
1984/85 och, i den mån medlen inte förbrukas under detta budgetår, även
därefter. Syftet med motionen blir därmed i viss mån tillgodosett. Utskottet
förutsätter att regeringen genom SIND noga följer den fortsatta utvecklingen
inom branschen, särskilt i vad gäller de små och medelstora glasbrukens
situation. Utskottet kan emellertid inte biträda yrkandena i motionerna
1983/84:419 (c) och 1983/84:1363 (c). Dessa avstyrks sålunda, den sistnämnda
motionen i berörd del, liksom motion 1983/84:852 (s).
Utskottet behandlar härefter frågan om anslaget till branschfrämjande
åtgärder för nästa budgetår. Regeringen har föreslagit ett anslag av
20 353 000 kr. Moderata samlingspartiet och folkpartiet har, i konsekvens
med de krav på successiv avveckling av branschprogrammen som har förts
fram i motionerna 1983/84:2644 och 1983/84:2640, föreslagit en minskning av
anslaget till 10 milj. kr. resp. 15 353 000 kr. Centerpartiet däremot förordar
vissa ytterligare insatser för den manuella glasindustrin enligt SIND:s
förslag. Kostnaderna för dessa insatser har beräknats till 5 milj. kr.
Utskottet ansluter sig till regeringens förslag om anslag till branschfrämjande
åtgärder för nästa budgetår. Yrkandena i motionerna 1983/84:2640
(fp) och 1983/84:2644 (m) avstyrks därmed.
Utskottet övergår till förslaget i propositionen om särskilda åtgärder för att
stimulera spridning av flexibla tillverkningssystem inom verkstadsindustrin.
Med sådana system avses integrerade anläggningar där såväl maskiner som
flödet av material och verktyg är datastyrda och som regel automatiska.
Regeringen begär nu, på grundval av ett förslag från data- och elektronikkommittén
(I 1978:04), särskilda medel som skall kunna lämnas som bidrag
till företag för investeringar i flexibla tillverkningssystem. Dessa skall kunna
användas för demonstrationsändamål. I propositionen anförs (s. 143) att
utvecklingen mot mera integrerade och flexibla produktionssystem är ytterst
viktig för verkstadsindustrin och att en extra insats för att sprida denna teknik
därför är befogad som komplement till de insatser som redan görs av STU
och Industrifonden. Regeringen föreslår att 15 milj. kr. skall få disponeras av
NU 1983/84:42
60
SIND för ändamålet under en treårsperiod och att hela beloppet av
anslagstekniska skäl skall anvisas för budgetåret 1984/85.
Förslaget avvisas i motioner från moderata samlingspartiets och folkpartiets
sida. I motion 1983/84:2644 (m) anförs att svensk industri kommer att
nyttja den ifrågavarande tekniken i den mån det är lönsamt och att det därför
saknas anledning till statligt stöd. Ett uttalande av riksdagen härom begärs. I
motion 1983/84:2640 (fp) betecknas förslaget som ett utslag av övertro på
selektiva industripolitiska insatser.
I centerpartiets partimotion 1983/84:2641 ifrågasätts inte behovet av
särskilda statliga insatser. Emellertid anförs, med hänvisning till att STU
redan stöder ett antal demonstrationsprojekt på området, att STU bör ha
huvudansvaret för verksamheten också i fortsättningen. Riksdagen bör
enligt motionärerna göra ett uttalande av denna innebörd.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om anvisning av särskilda medel
för att främja spridningen av flexibla tillverkningssystem. Yrkandena i
motionerna 1983/84:2640 (fp) och 1983/84:2644 (m) avstyrks sålunda i
berörda delar. Vad gäller yrkandet i motion 1983/84:2641 (c) hänvisar
utskottet till vad som anförs i propositionen (s. 140) om att SIND vid bl. a.
valet av projekt förutsätts samråda med STU och Industrifonden. Även
denna motion avstyrks i berörd del.
Över hälften av kostnaderna för huvudprogrammet Industriell omvandling
och tillväxt avser kostnader i samband med finansiellt stöd till företag.
Sådant stöd lämnas i form av dels industrilånegarantier, dels s. k. strukturgarantier
och lån till investeringar inom ramen för vissa branschprogram.
Förslagen i propositionen innebär i korthet följande. Den årliga ramen för
industrilånegarantier av f. n. 300 milj. kr. ersätts med en s. k. engagemangsram
för de totalt utestående garantierna av 1 050 milj. kr. Vidare slås de
nuvarande ramarna för strukturgarantier till företag inom vissa branscher
och för särskilda strukturgarantier för tekoindustrin ihop till en ram av 444,5
milj. kr. Slutligen ersätts nuvarande fyra anslag för täckande av förluster i
samband med olika garantisystem med ett enda anslag. Detta anslag
beräknas till 160 milj. kr. för nästa budgetår, vilket är oförändrat i
förhållande till innevarande budgetår.
Frågor om det finansiella stödet tas upp i motion 1983/84:2644 (m), i vilken
avslag yrkas på regeringens förslag om nya ramar för industrilånegarantier
och strukturgarantier. Några nya lånegarantier bör enligt motionärerna inte
lämnas.
Utskottet godtar regeringens förslag. Yrkandena i motionen avstyrks.
Småföretagsutveckling
Målet för SIND:s huvudprogram Småföretagsutveckling är att med
inriktning främst på företag med högst 200 anställda främja utvecklingen av
NU 1983/84:42
61
ett konkurrenskraftigt näringsliv sorn ger möjlighet till trygg och ökad
sysselsättning. I målgruppen ingår tillverkande företag - däribland
hantverksföretag - och företag som tillhandahåller tj änster till industrin samt
turistföretag. Verksamheten bedrivs till största delen genom de 24 regionala
utvecklingsfonderna, för vilka staten och landstingen samt några kommuner
är huvudmän. Statens huvudmannaskap utövas av SIND.
Kostnaderna för programmet under nästa budgetår beräknas i propositionen
(s. 149) till totalt ca 156,3 milj. kr. Därav utgörs nära 91 milj. kr. av
kostnader för utvecklingsfondernas företagsservice och administration.
Enligt regeringens förslag skall kostnaderna för programmet - med undantag
för programmets andel av SIND:s förvaltningskostnader 4,5 milj. kr. och
vissa insatser för industridesign 5 milj. kr. - belasta ett nytt anslag till
småföretagsutveckling. Utskottet återkommer härtill.
Utskottet tar först upp vissa frågor om de regionala utvecklingsfonderna.
I det föregående (s. 32 f.) har redovisats en utredning av SIND om
fondernas företagsservice . I propositionen (s. 149-151) ansluter sig industriministern
till vad som i utredningen föreslås om en klarare inriktning av
servicen mot tjänster som hänger samman med företagens val av strategier,
exempelvis produkt- och marknadsval och ägarstruktur. De strategiska
tjänsterna bör riktas främst mot företag som bedöms ha goda utvecklingsmöjligheter.
Å andra sidan bör fonderna inskränka på sina tjänster inom
områden där det finns ett större utbud av privata konsulttjänster. Därmed
syftas på ”vardagsnära” tjänster som bokföring, budgetering, produktionsplanering
m. m. Vidare anförs att fonderna bör sträva efter att ta betalt för
sina tjänster i ökad utsträckning.
Frågan om utvecklingsfondernas företagsservice berörs i motion 1983/
84:2644 (m). Där sägs bl. a. att fondernas tjänster i princip bör baseras på
marknadsmässiga villkor, dvs. att kostnaderna skall täckas av avgifter.
Statens bidrag till fonderna bör bl. a. därigenom kunna minskas betydligt,
anser motionärerna.
Även i motion 1983/84:1880 (fp) berörs frågan om företagsservicen. Enligt
motionärerna bör fonderna inte bedriva verksamheten så att den konkurrerar
med de kommersiella konsultföretagen.
Utskottet har ingen erinran mot vad som anförs i propositionen om en
något ändrad inriktning av utvecklingsfondernas service till företagen. I stor
utsträckning tillgodoses därigenom också önskemålen i motion 1983/84:2644
(m) om ökad avgiftsfinansiering av verksamheten. Utskottet är emellertid
inte berett att gå så långt som motionärerna i denna fråga. Således anser
utskottet, med hänsyn till vad som anförs härom i SIND:s utredning, att en
viss subventionering av företagsservicen särskilt i de inledande skedena är
nödvändig för att servicen skall nå fram till de små företagen, som bäst
behöver den. Utskottet avstyrker alltså motionen i denna del.
Motion 1983/84:1880 (fp) tillgodoses delvis genom propositionen. Också
denna motion avstyrks i berörd del.
NU 1983/84:42
62
Vad gäller utvecklingsfondernas finansieringsverksamhet aviseras i propositionen
(s. 151-154) vissa ändringar i gällande regler varigenom fonderna
skulle få större frihet att själva bestämma kreditvillkor m. m. När det gäller
beloppsgränsen för lån eller garanti från en utvecklingsfond till ett enskilt
företag, som riksdagen hittills har beslutat om, föreslås att det i fortsättningen
skall få ankomma på regeringen att fastställa gränsen. För riksdagens
information anmäls att regeringen avser att höja nuvarande gräns från 2 milj.
kr. till 3 milj. kr. per företag. I anslutning härtill anför industriministern att
den höjda lånegränsen inte bör leda till en totalt sett högre utlåning från
fonderna, eftersom den lönsamhetsförbättring som har ägt rum inom
näringslivet innebär förbättrade möjligheter för företagen att själva finansiera
sin utveckling och i högre grad utnyttja banker och liknande finansieringskällor.
Mot bakgrund härav föreslås inget tillskott av statliga medel
för nästa budgetår till fondernas finansieringsverksamhet.
Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag i fråga om beloppsgränsen
för utvecklingsfondernas lån m. m.
I motion 1983/84:2644 (m) anförs att fonderna inte bör ägna sig åt
kreditverksamhet. Denna bör i stället överlåtas åt bankerna, som har ett
mera vitt förgrenat kontaktnät och större kompetens att bedöma olika
företag.
Utskottet behandlade i sitt betänkande NU 1982/83:34 (s. 20 f.) motioner
från moderata samlingspartiet med liknande krav på en avveckling av
fondernas finansieringsverksamhet. Dessa krav avvisades av utskottet bl. a.
på den grunden att gällande avtal mellan fondernas huvudmän löper ut den
31 december 1985. I avvaktan på förslag från regeringen om bl. a. utvecklingsfondernas
organisation borde enligt utskottets uppfattning några mer
genomgripande förändringar av fondernas verksamhet inte övervägas.
Utskottet ser ingen anledning att frångå sitt tidigare ställningstagande i
frågan. Dessutom anser utskottet att utvecklingsfondernas finansieringsverksamhet
har en viktig uppgift som komplement till de ordinarie kreditinstituten.
Med hänvisning härtill avstyrks motion 1983/84:2644 (m) i denna
del. Regeringens förslag om ändrade riktlinjer för fondernas finansieringsverksamhet
föranleder ingen erinran från utskottets sida.
I detta sammanhang tar utskottet upp några motioner från allmänna
motionstiden i vilka berörs frågor om de regionala utvecklingsfondernas
finansieringsverksamhet.
I motion 1983/84:2039 (c) föreslås, mot bakgrund av förhållandena i
Gävleborgs län, att fonderna får möjlighet till en mer flexibel tillämpning av
stödet till små och medelstora företag. Utskottet hänvisar här till de
ändringar i reglerna för fondernas långivning som aviseras i propositionen
och som syftar till att ge fonderna större frihet att själva bestämma
kreditvillkor m. m. Vidare erinras om att kommittén (I 1982:05) om det
regionalpolitiska stödet till näringslivet, som lägger fram sitt betänkande
inom kort, också i viss utsträckning har att se över de industripolitiska
NU 1983/84:42
63
stödmedlen. Utskottet anser inte att det behövs något uttalande av riksdagen
i frågan. Motionen avstyrks i denna del.
Frågan om krav på personlig borgen från företagare berörs i två motioner.
I folkpartiets partimotion 1983/84:1079 anförs att det i dag finns en
omfattande lagstiftning som kringgärdar företagandet. Det bör därför enligt
motionärerna finnas möjlighet att minska kraven på personlig borgen för
företagsägare och anhöriga.
I motion 1983/84:1031 (m), som har väckts av en enskild motionär, anförs
att kravet på borgen vid lån från statliga institutioner bör begränsas till att
gälla enbart företagsinteckningar. En utredning i detta syfte begärs. Motionären
anför att egenföretagaren tidigare vågade gå i borgen ”med hus och
hem” för de lån som behövdes för att driva företaget eftersom han kunde
planera för en viss utveckling av detta. Efter införandet av medbestämmandelagen
har emellertid företagarens rätt att bestämma över företaget
begränsats. Därmed har också hans situation ändrats, sägs det i motionen.
Frågan om personlig borgen behandlades - med anledning av en motion av
samme motionär - senast av utskottet våren 1983 i betänkandet NU
1982/83:35 (s. 25 f.). Utskottet hänvisade bl. a. till ett uttalande i frågan i ett
av bankinspektionens s.k. etikmeddelanden (nr 35). Därvid anslöt sig
utskottet till inspektionens uppfattning att en personlig borgen från ägaren
ofta kan vara nödvändig eller åtminstone önskvärd för att understryka
ägarens ansvar för företagets utveckling. Vidare anförde utskottet att
bankinspektionens uttalande - som gick ut bl. a. på att särskild försiktighet
skulle iakttas i samband med utkrävande av borgen - hade skapat goda
förutsättningar för en måttfull tillämpning av bestämmelserna om personlig
borgen i de olika förordningar som reglerar statens kreditstöd.
Utskottet erinrar också om att frågan om personlig borgen av företagare
har behandlats i betänkandet (SOU 1983:59) Kreativ finansiering. Där
anförs att det vid överläggningar med såväl banker som statliga kreditorgan
hade framkommit att det personliga borgensåtagandet efter bankinspektionens
uttalande inte utgjorde något större problem.
Enligt utskottets mening framgår av det anförda att frågan om personlig
borgen inte heller nu ger anledning till något uttalande från riksdagens sida.
Utskottet avstyrker alltså motionerna 1983/84:1031 (m) och 1983/84:1079
(fp), den senare i berörd del.
I några motioner från allmänna motionstiden berörs olika frågor om de
regionala utvecklingsfondernas målgrupp. I folkpartiets partimotion 1983/
84:1079 föreslås en successiv utvidgning av målgruppen till att inkludera
hantverks- och serviceföretag. Det anförs att de serviceinriktade företagen
numera har stor betydelse för vårt näringsliv och att dessa företag har samma
slags behov av fondernas serviceverksamhet och kreditgivning som tillverkningsföretagen.
Liknande synpunkter redovisas i centerpartiets partimotion
1983/84:1363 utan att något särskilt yrkande i frågan framförs.
NU 1983/84:42
64
Som nämnts består målgruppen f. n. förutom av tillverkande företag även
av sådana tjänsteproducerande företag som riktar sina tjänster till tillverkningsindustrin
samt turistföretag. Vidare finns en möjlighet för fonderna att i
vissa fall räkna in i målgruppen även andra företag. En förutsättning för detta
är dock att en sådan tillfällig utvidgning inte innebär att insatserna försämras
för den prioriterade målgruppen, dvs. de tillverkande företagen. Genom att
fonderna kan tillämpa en flexibel tolkning av målgruppsavgränsningen har
de möjlighet att i enskilda fall lämna stöd och service till exempelvis konsulteller
transportföretag, vilket kan bidra till att förbättra förhållandena för de
tillverkande företagen.
Närmare föreskrifter i fråga om målgruppen meddelas av regeringen. Vad
gäller finansieringsverksamheten finns bestämmelser i förordningen
(1982:682) om statlig finansiering genom regional utvecklingsfond. Målgruppen
för företagsserviceverksamhet är inte författningsreglerad. Här får dock
anses gälla som villkor för det statliga bidraget till verksamheten att fonderna
arbetar i enlighet med de riktlinjer som riksdagen har beslutat om.
Utskottet behandlade våren 1982 i betänkandet NU 1981/82:51 (s. 21-23)
två motionsyrkanden av ungefär samma innebörd som det nu aktuella.
Utskottet fann då att någon utvidgning av målgruppen inte borde genomföras
med hänsyn till det statsfinansiella läget och till behovet av att
tillverkningsindustrins konkurrenskraft stärktes.
Utskottet hänvisar vidare till vad som i den nu aktuella propositionen
(s. 43) anförs om serviceföretagen. Där sägs att det pågår en utveckling mot
en ny typ av småföretag, som i huvudsak är serviceföretag men som också
innehåller moment av tillverkning och handel. Som exempel anges att många
dataföretag är av denna typ. I propositionen dras slutsatsen att ”mjukvaruinslaget”
i produkter och produktionsprocesser kommer att öka och att
servicesektorn därför kommer att bli av allt större betydelse.
Av utskottets redogörelse framgår att utvecklingsfonderna har möjlighet
till en flexibel tillämpning av bestämmelserna om målgrupp. Syftet med
motion 1983/84:1079 (fp) torde därmed i praktiken delvis redan vara
tillgodosett. Utskottet är inte i dag berett att ta ställning till frågan om en
mera generell utvidgning av målgruppen bl. a. av det skälet att det saknas
uppgifter om de ekonomiska konsekvenserna för staten av en sådan
utvidgning. Utskottet avstyrker alltså motionen i denna del. Mot bakgrund
av vad som anförs i propositionen om serviceföretagens ökade roll anser
utskottet det emellertid naturligt att frågan om fondernas målgrupp tas upp i
samband med den förestående översynen av fondernas organisation m. m.
med anledning av att gällande avtal mellan staten och landstingen löper ut
den 31 december 1985.
I detta sammanhang behandlar utskottet också motion 1983/84:2466 (fp), i
vilken framförs tre yrkanden rörande hantverket. Förslag begärs från
regeringen om en central instans med uppgift att tillvarata hantverkets
NU 1983/84:42
65
intressen. Vidare föreslås en ändring i utvecklingsfondernas instruktion i
syfte att tillförsäkra hantverket viss andel av fondernas medel. I motionen
begärs också ett uttalande av riksdagen om länsstyrelsernas ansvar för
hantverkets utveckling. Utskottet behandlar dessa frågor i angiven ordning.
När det gäller frågan om en central instans för hantverksfrågor erinrar
utskottet om att motionsyrkanden om inrättande av en statlig hantverksnämnd
avslogs av riksdagen våren 1983 på grundval av utskottets betänkande
NU 1982/83:34.
Enligt vad utskottet erfarit har Sveriges hantverks- och industriorgftnisation-Familjeföretagen
nyligen tagit initiativ till en enskild hantverksnämnd.
Bidrag till nämndens verksamhet under nästa budgetår har beviljats av
SIND.
Utskottet vill påpeka att SIND enligt sin instruktion (1983:701) är central
förvaltningsmyndighet för bl. a. ärenden som rör hantverk. Utskottet
hänvisar också till vad som anfördes i utskottets nämnda betänkande (s. 25)
om vikten av återhållsamhet när det gäller inrättandet av nya statliga organ.
Som har framgått kan behovet av ett samordnande organ för hantverksfrågor
nu komma att tillgodoses genom det nämnda initiativet. Utskottet, som
finner detta tillfredsställande, ser ingen anledning för riksdagen att uttala sig
till förmån för inrättandet av en statlig nämnd. Motion 1983/84:2466 (fp)
avstyrks i den delen.
Även frågan om avdelande av resurser hos utvecklingsfonderna för stöd till
hantverket behandlades av riksdagen år 1983 med anledning av en motion av
ungefär samma innebörd som den nu aktuella. Riksdagen avslog motionen
på hemställan av utskottet i betänkandet NU 1982/83:34.
Utskottet anförde därvid (s. 25 f.) att det ankommer på varje utvecklingsfond
och på SIND, som fördelar statens bidrag till fonderna, att prioritera
bland olika behov och ändamål när det gäller användandet av anvisade
medel. Vidare anfördes att det också ankommer på fonderna att på bästa sätt
organisera sin personal. Utskottet har samma uppfattning i dag och avstyrker
därför motion 1983/84:2466 (fp) även i denna del.
Beträffande länsstyrelsernas ansvar för hantverkets utveckling anförs i
nämnda motion att vissa länsstyrelser lägger ned ett medvetet arbete på
området. Riksdagen bör emellertid, anser motionärerna, genom ett uttalande
stryka under alla länsstyrelsers ansvar för hantverket.
Motionsyrkandet synes gälla i första hand länsstyrelsernas fördelning av
sina resurser för regionala utvecklingsinsatser och glesbygdsstöd.
Utskottet erinrar om att länsstyrelserna har fått möjlighet att inom en
given medelsram göra avvägningar mellan olika insatser. I årets budgetproposition
(prop. 1983/84:100 bil. 14 s. 61) anför industriministern härom att
det har inneburit en effektivisering av det regionalpolitiska arbetet att
ansvaret för avvägningar och prioriteringar på detta sätt har lagts på den
regionala nivån. Utskottet delar denna uppfattning och anser följaktligen
inte att riksdagen bör uttala sig om länsstyrelsernas insatser för ett visst
5 Riksdagen 1983/84.17sami. Nr 42
NU 1983/84:42
66
näringsområde på det sätt som motionärerna önskar. Motionen avstyrks
alltså även i denna del.
Frågan om kvinnor som företagare tas upp i motion 1983/84:2049 (c). I
denna begärs ett uttalande av riksdagen om att utvecklingsfonderna skall ha
ett särskilt ansvar för att stimulera kvinnor till privat företagsamhet och att
detta skall skrivas in i fondernas stadgar. Bl. a. anförs att det är viktigt att
kvinnliga småföretagare utbildas i marknadsföring och försäljning.
Utskottet anser i likhet med motionärerna att det finns en betydande
potential för nyföretagande bland landets kvinnor och att denna potential
bör tas till vara. Betydande insatser med detta syfte görs också av
utvecklingsfonderna. Flera fonder har anordnat utbildning och rådgivning
för kvinnor, bl. a. i samband med de s. k. starta-eget-kampanjerna. Vidare
erinrar utskottet om de förslag om rådgivning och information för kvinnliga
företagare som har lagts fram i betänkandet Kreativ finansiering och som har
refererats i det föregående (s. 32).
I sammanhanget kan också pekas på det arbete som bedrivs i syfte att vidga
kvinnornas utbildnings- och yrkesval och därmed tillförsäkra dem en plats på
arbetsmarknaden. Bl. a. har regeringen avsatt 10 milj. kr. för en kampanj i
syfte att öka flickornas och kvinnornas intresse för tekniska yrken (se prop.
1983/84:100 bil. 12 s. 45).
Utskottet räknar med att syftet med motionen, dvs. att kvinnors företagande
skall främjas, i stor utsträckning kommer att kunna tillgodoses genom de
nämnda åtgärderna. En ändring av gällande bestämmelser om utvecklingsfondernas
verksamhet i det angivna syftet är enligt utskottets mening inte
befogad. Motion 1983/84:2049 (c) avstyrks därför.
Utskottet tar härefter upp två motionsyrkanden om de regionala utvecklingsfondernas
styrelser. I motion 1983/84:1880 (fp) anförs att det med
nuvarande regler om utseende av fondernas styrelser - som innebär att
samtliga ledamöter utses av resp. landsting eller kommun - har varit svårt att
frigöra fonderna från regionalpolitiska ambitioner och partipolitiska ställningstaganden
vid bedömning av i grunden företagsekonomiska problem.
Motionärerna anser att en sådan inriktning av fondernas verksamhet är
olycklig och kan leda till en snedvridning av konkurrensen. Ett tillkännagivande
av riksdagen härom begärs.
Liknande synpunkter förs fram i motion 1983/84:2644 (m), där det bl. a.
sägs att dagens system med politisk representation har fört med sig
otillräcklig företagsekonomisk kompetens i styrelsearbetet.
Vid sin behandling av motionsyrkanden i samma fråga år 1983 föreslog
utskottet i sitt betänkande NU 1982/83:34 (s. 22 f.) ett uttalande av
riksdagen av innebörd att utvecklingsfondernas styrelser borde få en allsidig
sammansättning och att näringslivets och de fackliga organisationernas
intressen borde beaktas vid utseendet av styrelserna. Riksdagen beslöt i
enlighet härmed. Som nämnts avser regeringen att lägga fram förslag om
NU 1983/84:42
67
utvecklingsfondernas organisation med anledning av att gällande avtal
mellan fondernas huvudmän löper ut den 31 december 1985. Utskottet anser
inte att ytterligare uttalanden av riksdagen behövs som vägledning för
regeringen i denna fråga. Därmed avstyrker utskottet motionerna 1983/
84:1880 (fp) och 1983/84:2644 (m) i berörda delar.
Utskottet övergår nu till att behandla de övriga delprogram som ingår i
SIND:s huvudprogram Småföretagsutveckling. I propositionen (s. 149)
redovisas följande preliminära beräkning av kostnaderna för dessa delprogram
(milj. kr.).
Strategisk företagsutveckling |
36 |
Övergripande insatser inom |
|
småföretagsområdet |
9 |
Nyetableringsinsatser |
3 |
Utbildningsinsatser inom |
|
småföretagssektorn |
8 |
Industridesign |
5 |
För delprogrammet Industridesign - |
som har projektkaraktär - begär |
regeringen ett särskilt anslag. Utskottet återkommer till denna fråga.
Kostnaderna för övriga fyra delprogram avses belasta anslaget till småföretagsutveckling.
Det ankommer på regeringen att fördela resurserna till resp.
delprogram.
Av propositionen framgår att SIND avses disponera särskilda medel för de
angivna ändamålen. Delprogrammet Strategisk företagsutveckling gäller
insatser genom de regionala utvecklingsfonderna i form av utvecklingskapital
m. m. till projekt som drivs gemensamt av fonderna och småföretag med
goda utvecklingsmöjligheter. Delprogrammet Utbildningsinsatser inom
småföretagssektorn innebär en betydande ökning av SIND:s insatser för
företagsinriktad fortbildning. En närmare beskrivning av de olika delprogrammen
lämnas i propositionen (s. 154-158).
I folkpartiets partimotion 1983/84:2640 betecknas de angivna delprogrammen
som uttryck för en starkt selektiv politik. Motionärerna anser att
programmen inte bör genomföras och föreslår att medel inte anvisas av
riksdagen.
Utskottet har ingen erinran mot vad som anförs i propositionen om de
angivna delprogrammen. Därav följer att utskottet avvisar yrkandet i motion
1983/84:2640 (fp).
I detta sammanhang behandlar utskottet också motion 1983/84:559 (m)
från allmänna motionstiden såvitt avser det yrkande som där framfördes om
grundutbildning för företagare. Enligt motionärerna skulle det vara till stor
nytta för blivande företagare som fortfarande har kvar sin anställning om
kurser på kvällstid med sådan utbildning anordnades.
Utskottet finner syftet med motionen behjärtansvärt. Som framgått
förfogar SIND redan i dag över medel för företagsinriktad fortbildning.
NU 1983/84:42
68
Medlen används för stöd till kursarrangörer m. fl. för olika slags utbildning
för småföretag. En stor del av verksamheten handhas av de regionala
utvecklingsfonderna. Den typ av utbildningsinsatser som motionärerna
efterlyser synes alltså kunna komma till stånd inom ramen för nuvarande
verksamhet utan något initiativ av riksdagen. Med det sagda avstyrker
utskottet motion 1983/84:559 (m) i denna del.
I propositionen begärs särskilda medel för delprogrammet industridesign.
Som motivering för förslaget anför industriministern (s. 159) att förbättrad
design bör kunna öka svensk industris konkurrenskraft. Det behövs speciella
insatser för att åstadkomma en förnyelse och utveckling inom designområdet.
Behovet av medel härför under en treårsperiod anges i propositionen till
15 milj. kr.
Av propositionen framgår att SIND och Föreningen Svensk form har
träffat avtal om att som huvudmän inrätta och driva ett centrum för
designfrämjande verksamhet (Design Center) i Stockholm. Huvuddelen av
de begärda medlen avser statens tillskott till verksamheten. Även vissa
designfrämjande insatser i enskilda företag genom SIND förbereds.
I motion 1983/84:2644 (m) föreslås att riksdagen avslår förslaget om ett
Design Center och inte anvisar särskilda medel för åtgärder för att främja
industridesign. Även i motion 1983/84:2640 (fp) avvisas förslaget om medel. I
motion 1983/84:2641 (c) föreslås att de av regeringen begärda särskilda
medlen för industridesign i stället anvisas under anslaget till småföretagsutveckling.
Utskottet anser i likhet med regeringen att det är motiverat med ytterligare
insatser från statens sida för att främja utvecklingen inom designområdet.
Det planerade Design Center kan beräknas bli ett viktigt instrument härför.
Utskottet har alltså ingen erinran mot vad som anförs i propositionen om
industridesign. Därmed avstyrker utskottet motionerna 1983/84:2640 (fp),
1983/84:2641 (c) och 1983/84:2644 (m) i berörda delar.
Utskottet tar till slut upp frågan om anslag för de verksamheter som ingår i
huvudprogrammet Småföretagsutveckling. Regeringen föreslår att de nuvarande
anslagen Bidrag till regionala utvecklingsfonder och Bidrag till
företagsinriktad fortbildning ersätts med ett nytt anslag, benämnt Småföretagsutveckling.
För nästa år begärs 146 850 000 kr. för ändamålet. Som
nämnts föreslår också regeringen ett särskilt anslag för delprogrammet
Industridesign. Av anslagstekniska stöd föreslås att ett belopp motsvarande
hela medelsbehovet 15 milj. kr. under en treårsperiod anvisas för budgetåret
1984/85.
Utskottet har redovisat ett antal yrkanden rörande frågor om småföretagsutveckling
i motioner från moderata samlingspartiet, centerpartiet och
folkpartiet som innebär avvikelser i olika hänseenden från regeringens
förslag. Yrkandena leder till vissa följdyrkanden om medelsanvisning för
nästa budgetår. Från centerpartiets sida begärs i samband härmed också ett
NU 1983/84:42
69
uttalande av innebörd att tillgängliga resurser inom programmet så långt
möjligt bör fördelas till de regionala utvecklingsfonderna och att SIND:s roll
i motsvarande mån bör begränsas.
Utskottet, som inte har haft något att erinra mot vad som har anförts i
propositionen om inriktningen av verksamheten inom huvudprogrammet
Småföretagsutveckling, biträder regeringens förslag om anslag för budgetåret
1984/85. Därmed avstyrker utskottet yrkandena härom i motionerna
1983/84:2640 (fp), 1983/84:2641 (c) och 1983/84:2644 (m).
Treårsram för statens industriverk
I propositionen föreslås (s. 119) att riksdagen i samband med att anslag
anvisas för budgetåret 1984/85 också fastställer en ram för vissa anslag för
verksamheten under budgetåren 1985/86 och 1986/87. Syftet härmed är att
SIND skall få möjlighet att planera för en treårsperiod. De anslag som enligt
förslaget omfattas av ramen är anslagen till förvaltnings- och utredningskostnader
(B 1 och B 12), branschfrämjande åtgärder (B 13) och småföretagsutveckling
(B 16). Under dessa fyra anslag har regeringen för budgetåret
1984/85 begärt sammanlagt 214 milj. kr. För de följande två budgetåren
begärs ett medgivande att använda ytterligare 448 milj. kr. för motsvarande
verksamhet vid SIND, vilket alltså innebär att sammanlagt 662 milj. kr. skall
disponeras för den treåriga programperioden.
Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag om en anslagsram för
SIND.
Sveriges Investeringsbank AB
I propositionen lämnas en redovisning av hittillsvarande verksamhet inom
Sveriges Investeringsbank AB. Banken bildades år 1967 med uppgift främst
att finansiera stora riskfyllda industriprojekt genom förmedling av bl. a.
medel från allmänna pensionsfonden. Emellertid har förutsättningarna för
verksamheten ändrats under senare år till följd av företagens förbättrade
finansiella situation och av den allmänna investeringsutvecklingen inom
industrin, som har präglats av minskade investeringar i anläggningar och
maskiner samtidigt som de immateriella investeringarna har fått ökad
betydelse. Mot bakgrund härav förordas i propositionen en omorientering av
bankens verksamhet. Detta är i första hand en fråga för bankens ledning och
styrelse, anförs det. Regeringen tar dock upp vissa frågor om riktlinjerna för
verksamheten och föreslår ändringar av dessa på några punkter. Avsikten är
att Investeringsbanken skall ges större flexibilitet vid val av engagemang och
utformning av kreditvillkor m. m., så att verksamheten kan anpassas till de
nu aktuella och förutsebara finansieringsbehoven.
I propositionen (s. 168 f.) lämnas exempel på ett antal uppgifter för
banken, såsom deltagande i omstrukturering av svensk industri, garantigiv
-
NU 1983/84:42
70
ning i större exportprojekt och samarbete med de regionala utvecklingsfonderna
rörande särskilda projekt där bankens medverkan ger ökade möjligheter
till kreditgivning. Vidare anförs att investeringar i forskning och
utveckling och marknadsföring bör ges lika goda finansieringsmöjligheter
som investeringar i anläggningar och maskiner. Banken bör få vidgade
möjligheter att arbeta med okonventionella finansieringslösningar och att
komplettera verksamheten med t. ex. fakturabelåning (factoring) och uthyrning
av maskiner m. m. (leasing) m. fl. finansieringstjänster. Banken bör
också, anförs det, liksom hittills kunna engagera sig som ägare i företag som
komplettering till sin övriga finansieringsverksamhet. Vidare förordas
slopandet av nuvarande begränsning av bankens rätt att lämna lån eller ställa
garanti m. m. utan särskild säkerhet till ett belopp motsvarande högst
bankens aktiekapital.
Det betonas i propositionen att bankens inriktning alltjämt skall vara långa
engagemang i större företag där det krävs speciella lösningar med avseende
på säkerheter, lånevillkor m. m. Med hänsyn till denna inriktning på
långsiktig investeringsfinansiering bör banken, anförs det, kunna medverka i
långivning till statliga affärsverk i den mån möjlighet öppnas för dessa att
svara för sin egen finansiering.
Beträffande kapital som staten i egenskap av Investeringsbankens ägare
har tillskjutit - hittills sammanlagt 1 300 milj. kr. - har något preciserat
avkastningskrav tidigare inte ställts. Det uttalas i propositionen att en viss
utdelning på av staten insatt kapital bör eftersträvas.
Slutligen anförs i propositionen att det ankommer på regeringen att verka
för att erforderliga ändringar av bolagsordningen för Investeringsbanken
kommer till stånd.
I motioner från moderata samlingspartiets och centerpartiets sida tas
frågan om Investeringsbankens fortsatta verksamhet upp. Banken behövs
inte längre, sägs det i motion 1983/84:2644 (m). Motionärerna anför att det i
dag finns en mångfald och flexibilitet på kreditmarknaden som tidigare
saknades. De anser att banken på sikt bör kunna avvecklas och att regeringen
bör anmodas att lägga fram förslag till hur detta skall ske.
En betydligt positivare inställning till Investeringsbanken kommer till
uttryck i motion 1983/84:2641 (c). Motionärerna anför att bankens insatser i
väsentlig utsträckning har bidragit till omstruktureringen av svensk industri.
De anser dock att omstruktureringsarbetet nu går in i en ny fas där det statliga
engagemanget inte kan vara lika omfattande som i slutet av 1970-talet. Mot
bakgrund härav finns det enligt motionärernas mening många skäl att från
grunden pröva förutsättningarna för och inriktningen av Investeringsbankens
fortsatta arbete.
Utskottet anser i likhet med regeringen att en anpassning av Investeringsbankens
verksamhet till de senaste årens utveckling på kreditmarknaden är
nödvändig. De exempel på olika uppgifter för banken som anges i propositionen
visar enligt utskottets mening att det alltjämt finns motiv för ett statligt
NU 1983/84:42
71
finansinstitut av Investeringsbankens typ. Utskottet vill också framhålla att
sådana strukturinsatser som banken med framgång har genomfört under
senare tid kan komma att visa sig nödvändiga även i framtiden.
På en punkt föranleder det som har anförts i propositionen om ökad
flexibilitet för banken ett påpekande från utskottets sida. Det gäller frågan
om att ge banken möjligheter att komplettera verksamheten med t. ex.
factoring och leasing m. fl. finansieringstjänster. I propositionen har ställning
inte tagits till om sådan verksamhet skall bedrivas eller i vilka former det skall
ske. Utskottet noterar i detta sammanhang att Investeringsbanken är ett
aktiebolag enligt lagen (1963:76) om kreditaktiebolag och att banken som
sådant bolag inte har till ändamål att bedriva factoring och leasing. Sådan
verksamhet bedrivs i form av bolag enligt lagen (1980:2) om finansbolag. Det
kan också noteras att Investeringsbanken hittills inte har varit föremål för
reglering enligt lagen (1974:922) om kreditpolitiska medel, även om lagen
som sådan är fullt tillämplig på banken. Det bör få ankomma på banken själv
att bedöma om verksamheten bör kompletteras med finansieringstjänster av
angivet slag och att finna lämpliga former härför.
Utskottet har ingen erinran mot vad som i övrigt har föreslagits av
regeringen om ändrade riktlinjer för verksamheten vid Investeringsbanken.
Mot bakgrund av vad som anförs härom i propositionen räknar utskottet med
att verksamheten kommer att bedrivas med sikte bl. a. på att staten skall få
rimlig avkastning på det i banken investerade kapitalet.
Med det sagda avvisar utskottet de tankar på en avveckling av banken som
förs fram i motion 1983/84:2644 (m). Utskottet finner heller inte skäl för en
sådan förutsättningslös prövning av bankens verksamhet som föreslås i
motion 1983/84:2641 (c). Dessa motioner avstyrks därför i angiven del.
I motion 1983/84:1879 (m) från allmänna motionstiden föreslås att
Investeringsbanken ställs under bankinspektionens tillsyn. Enligt motionärerna
finns det starka skäl för att samma krav på tillsyn bör ställas på
Investeringsbanken som på andra kreditinstitut. Bl. a. hänvisas till att
avsevärda belopp av skattemedel har ställts till förfogande för större
risktagande än vad som gäller i affärsbankernas kreditverksamhet.
Utskottet erinrar om att Investeringsbanken drivs som ett av staten helägt
aktiebolag. Förutom av aktiebolagslagen regleras bankens verksamhet som
nämnts av lagen om kreditaktiebolag. Sådana bolag är enligt lagen aktiebolag
som har till ändamål att driva lånerörelse och låna upp erforderliga medel
genom att ge ut obligationer m. m. men i vilkas verksamhet det inte ingår
bankrörelse. Bolagsordningen skall godkännas av regeringen. Kreditaktiebolagens
utlåningsverksamhet tjänar syften som från det allmännas synpunkt
är angelägna, såsom byggande av bostäder, investeringar i små och medelstora
företag samt exportfinansiering.
Enligt lagen skall kreditaktiebolag stå under tillsyn av bankinspektionen
om inte regeringen medger befrielse därifrån. Befrielse kan medges om detta
NU 1983/84:42
72
anses kunna ske utan olägenhet från allmän och enskild synpunkt.
Då frågan om bildandet av Investeringsbanken underställdes riksdagen år
1967 angavs att vissa skäl talade för en sådan befrielse. Bl. a. anfördes att
tillsyn av bankinspektionen inte borde utgöra en förutsättning för placering
av medel från allmänna pensionsfonden och livförsäkringsfonder i Investeringsbankens
obligationer. Det hänvisades bl. a. till att banken avsågs bli ett
statligt företag med en statlig garanti som upp till ett belopp motsvarande
aktiekapitalet - som då föreslogs till 450 milj. kr. - skulle täcka bankens
förpliktelser (prop. 1967:192 s. 13). Befrielse från bankinspektionens tillsyn
meddelades också av regeringen i samband med godkännandet av bolagsordlingen
för banken. Sedermera har den statliga garantin för bankens
förpliktelser höjts till 5 000 milj. kr. Bankens upplåningsrätt uppgår nu till ca
11 000 milj. kr. Nuvarande engagemang genom bevilj ade krediter och ställda
garantier m. m. är ca 7 000 milj. kr.
Som framgår av utskottets redogörelse har Investeringsbankens ställning
som helstatligt företag med särskild statlig garanti för sina förpliktelser
tidigare ansetts utgöra grund för befrielse från bankinspektionens tillsyn.
Enligt utskottets mening har det inte tillkommit några omständigheter som
motiverar ett initiativ från riksdagen i frågan. Därmed avstyrker utskottet
motion 1983/84:1879 (m).
Småföretagsfond
I propositionen föreslås inrättandet av en särskild småföretagsfond.
Bakgrunden härtill är att regeringen i samband med att förslaget om
löntagarfonder förelädes riksdagen hösten 1983 uttalade att en del av
fondmedlen skulle komma att ställas till förfogande för småföretagssektorn i
särskilda former som riskkapital (prop. 1983/84:50 s. 52). Detta skulle kunna
ske genom att ett belopp av 100 milj. kr. avsattes i en särskild fond knuten till
Sveriges Investeringsbank AB. Regeringen ställde i utsikt att den angivna
medelsramen skulle komma att höjas i viss omfattning om det senare visade
sig behövligt.
Motiven och formerna för en sådan fond utvecklas närmare i den nu
aktuella propositionen. Industriministern anför sålunda (s. 171) att den låga
soliditeten inom småföretagssektorn utgör ett hinder för småföretagens
utveckling genom att den verkar hämmande på förmågan att ta risker. Enligt
förslaget skall fonden organiseras som en stiftelse med egen styrelse vilken
utses av regeringen. Fonden avses komma att utnyttja Investeringsbankens
expertis och kansliresurser. Vidare föreslås att fonden tillförs 100 milj. kr. av
medel som eljest skulle förvaltas av löntagarfondstyrelsema, något som
föranleder en ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för allmänna
pensionsfonden.
Enligt förslaget skall i princip samma avkastningskrav gälla för småföretagsfonden
som för löntagarfonderna, dock först efter en upptrappningsperiod
till år 1991. Beträffande förvaltningen föreslås att fonden skall placera
NU 1983/84:42
73
sina medel i första hand som riskkapital i småföretagsinriktade utvecklingsoch
investmentbolag. Fonden bör vara oförhindrad att engagera sig också i
andra aktiebolag - dock ej sådana vilkas aktier är inregistrerade vid
Stockholms fondbörs - och i ekonomiska föreningar. Det förutsätts att
fonden i regel skall begränsa sin ägarandel till en minoritetspost.
Regeringens förslag om en småföretagsfond avvisas i motioner från
moderata samlingspartiet, centerpartiet och folkpartiet.
I motionerna 1983/84:2644 (m) och 1983/84:2640 (fp) sker detta enbart
med hänvisning till att fonden är en del av systemet med kollektiva
löntagarfonder, ett system som resp. parti har för avsikt att snarast möjligt få
avvecklat. I motion 1983/84:2641 (c) anförs därjämte att det i propositionen
saknas en analys av huruvida riskkapital via investment- och utvecklingsbolag
bäst främjar en mångsidig småföretagsstruktur.
Utskottet betraktar den av regeringen föreslagna småföretagsfonden som
ett ändamålsenligt komplement till de övriga åtgärder för att främja
småföretagens utveckling som anges i propositionen. Med anledning av vad
som anförs i motion 1983/84:2641 (c) vill utskottet framhålla att de i
propositionen angivna riktlinjerna ger småföretagsfonden betydande frihet
att finna lämpliga former för verksamheten. Motionen avstyrks sålunda,
liksom motionerna 1983/84:2640 (fp) och 1983/84:2644 (m), alla i berörda
delar.
Ingenjörsvetenskapsakademien
För innevarande budgetår uppbär Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA)
ett statsbidrag av 3,7 milj. kr., vartill kommer ungefär lika mycket i form av
medel från statliga myndigheter och fonder. De statliga bidragen svarar för
ca en fjärdedel av IVA:s intäkter. I propositionen föreslås en ökning av
bidragsanslaget till 4,4 milj. kr. med hänvisning till värdet av IVA:s
utrednings- och kontaktverksamhet som ett komplement till de statliga
myndigheternas arbete inom det industripolitiska och teknisk-vetenskapliga
området.
Utskottet, som delar regeringens uppfattning om värdet av IVA:s
verksamhet, har ingen erinran mot förslaget om anslagshöjning.
Industriell utveckling i olika delar av landet
Utskottet behandlar till sist ett antal motioner med yrkanden om statliga
insatser för teknisk och industriell utveckling inom olika delar av landet.
Flertalet av motionerna har väckts under allmänna motionstiden. Motionerna
tas i det följande upp länsvis.
I motion 1983/84:2605 (m, c) föreslås att 300 000 kr. ur anslaget till
småföretagsutveckling anvisas till Teknikcentrum i Växjö för ett projekt för
NU 1983/84:42
74
simulering i samband med tekniskt konstruktionsarbete med hjälp av
datateknik. Projektet, som drivs vid högskolan i Växjö, är inriktat på de små
och medelstora företagens behov.
Utskottet har i olika sammanhang intagit en positiv hållning till ökade
statliga insatser, bl. a. genom STU, för att sprida användningen av datatekniken
inom industrin. Inte minst angeläget är att de små och medelstora
företagen kan följa med i utvecklingen på området, något som det aktuella
projektet i Växjö också siktar till. När det gäller individuella projekt anser
emellertid utskottet att det bör ankomma på resp. myndighet att bedöma
projekten och att fördela tillgängliga resurser. Med hänvisning härtill
avstyrker utskottet motion 1983/84:2605 (m, c).
I motion 1983/84:2357 (c) föreslås inrättandet av ett centrum för produktutveckling
och uppfinnarverksamhet m. m. på Gotland. Motionärerna anför att
ett sådant centrum skulle ge enskilda innovatörer möjlighet att pröva
bärkraften hos en viss idé eller produkt. Det förutsätts att de ekonomiska
riskerna för innovatören minimeras.
Utskottet erinrar om att frågor om centra för produktutveckling m. m. har
behandlats av riksdagen ett antal gånger under senare år. Frågan om
lämpligheten av denna form av stöd till enskilda företag eller uppfinnare
utreddes av STU år 1980. Därvid avvisades tanken på regionala centra med
fasta resurser (”uppfinnarverkstäder”). I stället föreslogs att stödet skulle
lämnas i form av projektledningshjälp, dvs. bidrag för anlitande av en
konsult med uppgift att hålla samman projektarbetet (jfr prop. 1980/81:130
s. 106 f.). Försöksverksamhet med sådant stöd har bedrivits av STU i
samverkan med statens industriverk och de regionala utvecklingsfonderna i
fyra län. Stödet finansieras till lika delar av STU och de berörda landstingen.
I proposition 1983/84:107 föreslås (bil. 9 s. 23) att huvudmannaskapet för
projektkonsultstödet förs över till industriverket.
Utskottet erinrar också om att motioner om regionala utvecklingcentra i
andra delar av landet tidigare har behandlats av riksdagen. Senast avslog
riksdagen år 1981 på förslag av utskottet i betänkandet NU 1980/81:64 (s. 45)
ett förslag om ett sådant centrum i Hultsfred. Enligt utskottets mening är det
en viktig förutsättning för inrättande av utvecklingscentra att de lokala och
regionala intressenterna tar huvudansvaret för projektens genomförande.
Det eventuella statliga engagemanget bör vara av mindre omfattning. Det
ankommer på olika centrala och regionala organ att inom ramen för sina
medel för sådana insatser överväga stöd till regionala utvecklingscentra.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 1983/84:2357
(c). Vad utskottet nu har anfört om regionala utvecklingscentra gäller i
tillämpliga delar även i fråga om övriga motionsyrkanden om liknande
projekt som utskottet behandlar i detta avsnitt av sitt betänkande.
I motion 1983/84:1074 (s) föreslås åtgärder för att stimulera den industriella
utvecklingen i Skåne mot bakgrund av den höga arbetslösheten i regionen,
NU 1983/84:42
75
framför allt i de gamla industriorterna i väst och nordost. Motionärerna anför
att det behövs ökade insatser för den högteknologiska förädlingsindustrin
såväl inom verkstadsindustrin som på livsmedelsområdet för att ersätta de
arbetstillfällen som gick förlorade på 1970-talet. Det betecknas också som
angeläget att ett verkstadstekniskt utvecklingscentrum inrättas.
Utskottet har vid sin behandling av frågor om näringspolitiken inte primärt
till uppgift att bedöma utvecklingen inom olika delar av landet från
regionalpolitiska synpunkter. Utskottet är emellertid väl medvetet om de
svåra problem av delvis strukturell art som har drabbat Skånelänen, bl. a.
som en följd av kriserna i textilindustrin och varvsindustrin. Dessa problem
kan och bör i första hand angripas genom åtgärder på den allmänna
industripolitikens och ekonomiska politikens områden. Utskottet hänvisar
till att vissa av de förslag i proposition 1983/84:135 som utskottet har
behandlat i det föregående tar sikte på att nybildning och vidareutveckling av
sådana högteknologiska företag som avses i motionen skall stimuleras.
Vidare erinrar utskottet om den verksamhet inom ramen för den regionalpolitiska
planeringen som syftar till att främja utvecklingen av näringslivet inom
resp. län. Regeringen uppdrog sålunda hösten 1982 åt länsstyrelserna att
utarbeta regionala industriprogram vilkas främsta syfte är att tjäna som
gemensamt handlingsprogram för det arbete på området som bedrivs av
skilda myndigheter i länen.
Därutöver vill utskottet peka på vissa insatser som mera direkt syftar till att
främja utvecklingen av högteknologisk industri i Skåne. En betydelsefull
sådan insats är utbyggnaden av forskarbyn Ideon i Lund, som redan har lett
till etablering av ett antal företag. När det gäller livsmedelsområdet har
utredningen (Jo 1982:08) om översyn av livsmedelsforskning m. m. nyligen
föreslagit ökade satsningar inom området från både statens och näringslivets
sida. Frågan om ett verkstadstekniskt centrum behandlas av utskottet i det
följande i samband med motion 1983/84:2120.
Vidare erinrar utskottet om att Sydgasprojektet, som nu är i ett intensivt
uppbyggnadsskede, kommer att ge västra Skåne tillgång till naturgas under
år 1985. Vid sidan av den positiva sysselsättningseffekten väntas projeket
komma att långsiktigt främja den industriella utvecklingen inom regionen
genom att användning av gas erbjuder stora tekniska fördelar inom olika
processer.
Utskottet vill inte utesluta att de särskilda strukturproblemen i skånskt
näringsliv kan komma att kräva ytterligare åtgärder. Med hänsyn till vad som
anförts är dock utskottet inte nu berett att förorda ett initiativ från riksdagens
sida i frågan. Motion 1983/84:1974 (s) avstyrks sålunda.
I motion 1983/84:2120 (m) begärs ett uttalande av riksdagen om inrättande
av ett verkstadstekniskt centrum i Lund. Ett sådant centrum skulle, anförs
det, förbättra möjligheterna att påskynda införandet av ny teknik i småföretagen.
NU 1983/84:42
76
Utskottet erinrar om att riksdagen år 1982 beslöt om inrättande av
Verkstadstekniska utvecklingscentra i Stockholm, Linköping och Göteborg i
anslutning till de tekniska högskolorna där. Vid sin behandling av frågan
anförde utskottet i betänkandet NU 1981/82:41 (s. 12) att ett sådant centrum
så snart förutsättningar förelåg borde inrättas även i Lund. Riksdagen gjorde
också ett uttalande av denna innebörd.
Som framgår av proposition 1983/84:135 (s. 141) har data- och elektronikkommittén
år 1983 lagt fram förslag om ett utvecklingscentrum i Lund för en
beräknad engångskostnad för staten av 10 milj. kr. under en treårsperiod.
Regeringen har dock inte fört förslaget vidare till riksdagen. Enligt vad
utskottet har erfarit är skälet härtill bl. a. den knappa tillgången på
kvalificerad personal och vissa svårigheter att nå tillräcklig anslutning från
industrin, som förutsätts komma att finansiera minst hälften av kostnaderna.
Utskottet godtar dessa skäl men förutsätter att regeringen vid lämplig
tidpunkt återkommer till riksdagen med förslag i frågan. Med det sagda
avstyrker utskottet motion 1983/84:2120 (m) i berörd del.
Frågan om ett lokalt teknikcentrum i Trollhättan tas upp i motion
1983/84:693 (s). Motionärerna hänvisar till att det pågår förberedelser för ett
sådant centrum under medverkan av regionala intressenter och föreslår att
staten engagerar sig direkt i projektet.
Utskottet erinrar om att riksdagen år 1982 behandlade ett motionsyrkande
om att regeringen skulle låta utreda frågan om inrättande av ett centrum av
detta slag i Trollhättan. I sitt betänkande NU 1981/82:34 anförde utskottet
(s. 31) att förutsättningarna för en verksamhet som är inriktad på teknisk
forskning och utveckling är goda i Trollhättan. Utskottet erinrade emellertid
om att de regionala utvecklingsfonderna hade tillkommit bl. a. för att främja
produktutveckling i former som är anpassade efter olika regioners behov och
önskemål. Det borde därför i första hand ankomma på länets utvecklingsfond
att i samarbete med andra regionala och lokala organ bedöma behovet
av ett centrum av avsett slag.
Utskottet anser också nu att den aktuella typen av projekt bör kunna
drivas på regional nivå utan direkt statligt engagemang. Motion 1983/84:693
(s) avstyrks.
I motion 1983/84:1881 (c) begärs statligt stöd med syfte att stimulera till
ökad sysselsättning och teknisk utveckling i Skaraborgs län. Motionärerna
hänvisar till att det nyligen inrättade forsknings- och utvecklingsrådet i länet
har prioriterat tre områden för insatser med hänsyn till de särskilda
förhållandena inom länets näringsliv, nämligen förädlingsindustrier baserade
på jordbruk och skogsbruk, underleverantörer och elektronikindustrin
inkl. inrättande av en regional CAD/CAM-central.
Enligt vad utskottet har erfarit innefattar det regionala industriprogrammet
för länet bl. a. ett förslag om inrättande av en yrkesteknisk linje för
livsmedelsindustrin vid högskolan i Skövde. Vidare har utskottet i det
NU 1983/84:42
77
föregående behandlat det arbete med underleverantörsutveckling som pågår
eller planeras bl. a. inom STU och Industrifonden.
Beträffande frågan om CAD/CAM-centraler föreslog utskottet i sitt
betänkande 1983/84:11 (s. 15 f.) att man skulle pröva möjligheterna att
inrätta ett antal fasta centraler för att tillgodose industrins särskilda behov
inom varje region. Sedan riksdagen uttalat sig i enlighet härmed uppdrog
regeringen åt STU att utreda frågan. Resultatet skall redovisas senast den 1
september 1984. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion
1983/84:1881 (c).
Frågan om sysselsättningsfrämjande åtgärder i Värmland tas upp i motion
1983/84:2040 (m, c, fp). Motionärerna begär dels en ökad satsning inom
elektronik- och dataområdet, dels statligt bidrag för att möjliggöra tillkomsten
av en permanent produktutställning.
Utskottet erinrar om att Värmlands län genom ökade resurser för
regionala utvecklingsinsatser har fått möjlighet att genomföra ett brett
upplagt data- och elektronikprogram. Vidare har regeringen i proposition
1983/84:157 om specialstålsindustrin nyligen begärt 25 milj. kr. till särskilda
utvecklingsinsatser i Bergslagen, som innefattar östra delen av Värmlands
län. Regeringen har också uppdragit åt STU att utarbeta förslag till åtgärder
för att främja teknikutveckling och teknikspridning i regionen. STU:s
utredning, som väntas föreligga inom kort, är avsedd att ingå i underlaget för
regeringens beslut om fördelning av medlen.
Vad gäller frågan om en produktutställning erinrar utskottet om att bl. a.
de regionala utvecklingsfonderna har möjlighet att stödja sådan verksamhet.
Med hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet motion 1983/
84:2040 (m, c, fp).
I motion 1983/84:2643 (c) begärs statligt stöd till forsknings- och utvecklingsrådet
i Värmlands län för främjande av samverkan mellan småföretag
och högskolan i Karlstad. Motionären hänvisar till vad som anförs i
proposition 1983/84:135 (s. 65-67) om vikten av samverkan mellan företagens
utvecklingsarbete och universitets- och högskoleforskningen.
Som framgår av propositionen avser regeringen att använda 5 milj. kr. av
anslaget till regionala utvecklingsinsatser för stöd till projekt av särskilt
intresse i sammanhanget. Utskottet pekar vidare på att regeringen i
proposition 1983/84:107 (bil. 5 s. 35) har beräknat ett belopp av 1,5 milj. kr.
för kontaktverksamhet vid mindre högskoleenheter, däribland Karlstad.
Även de regionala utvecklingsfonderna kan enligt utskottets mening spela en
viktig roll som förbindelselänk mellan småföretagen och högskolorna.
Utskottet delar motionärens uppfattning om värdet av samverkan mellan
företag och högskolor. Av vad utskottet har anfört framgår emellertid att
olika initiativ redan har tagits på området. Riksdagen bör enligt utskottets
mening inte uttala sig för stöd till ett enskilt projekt. Utskottet avstyrker
motion 1983/84:2643 (c).
NU 1983/84:42
78
Frågan om ett inrättande av ett regionalt utvecklingscentrum för industriell
elektronik i Sandviken tas upp i motionerna 1983/84:853 (s) och 1983/84:2356
(c) med likartade motiveringar. Bl. a. anförs att ett sådant centrum skulle
vara en tillgång för hela Bergslagen.
Motionerna bygger på ett förslag om ett utvecklingscentrum som lades
fram av Sandvikens kommun år 1982. Som påpekas i den förstnämnda
motionen uppdrog regeringen i september 1983 åt STU och länsstyrelsen i
Gävleborgs län att gemensamt pröva förutsättningarna för genomförande av
förslaget. Enligt vad utskottet erfarit har efter förhandlingar med berörda
regionala intressenter en principöverenskommelse nåtts om finansieringen
under ett treårigt uppbyggnadsskede. Innebörden härav är att ca 12 milj. kr.
ställs till förfogande under perioden, varav knappt hälften statliga medel från
olika organ och återstoden bidrag från landstinget, de berörda kommunerna
och näringslivet. Syftet med motionerna är därmed tillgodosett. De avstyrks
sålunda.
I motion 1983/84:2039 (c) begärs bl. a. en utredning om möjligheterna till
lokalisering av ett utvecklingscentrum för kemi i Söderhamn. Motionärerna
anför bl. a. att Söderhamnsregionen har utvecklats till att bli något av en
samlingspunkt för flera kemiska industrier. Ett liknande yrkande förs fram i
motion 1983/84:2478 (vpk), i vilken föreslås att regeringen inleder förhandlingar
med länets trä- och massaindustrier om etablering av ett träkemiskt
forskningscentrum i Söderhamn. Ett sådant centrum, anförs det, skulle
kunna innebära tryggandet av befintlig trä- och massaindustri och möjliggöra
ny industri för bl. a. tillverkning av kemiska produkter, som Sverige i dag i
stor utsträckning importerar.
Utskottet har åren 1981 och 1982 avslagit motioner om samma fråga.
Sistnämnda år anförde utskottet i betänkandet NU 1981/82:27 (s. 28) att
goda förutsättningar för en ökad vidareförädling och för en ökad satsning på
forskning och utveckling inom skilda sektorer av skogsindustrin borde ha
skapats bl. a. genom devalveringen och andra åtgärder av generell natur.
Enligt utskottets mening är detta uttalande än mer befogat i dag till följd av
den starka lönsamhetsförbättringen inom skogsindustrin. Utskottet hänvisar
också till att träteknik är ett prioriterat område vid STU:s stöd till teknisk
forskning och utvecklingsarbete. Ett nytt program för den kollektiva
forskningen på området har nyligen fastställts. Med hänvisning till vad som
anförts avstyrker utskottet de aktuella yrkandena i motionerna 1983/84:2039
(c) och 1983/84:2478 (vpk).
I sistnämnda motion begärs även åtgärder för utveckling av transportmaterielindustrierna
i Gävle och Bollnäs. Motionärerna pekar på att det i
Gävleborgs län finns två företag som tillverkar transportmateriel, främst för
spårbunden trafik. Med hänsyn till de stora behov som finns att tillfredsställa
inom den spårbundna trafiken borde det vara en angelägen uppgift för
regeringen att utveckla forskning och produktion vid dessa två företag, sägs
det i motionen.
NU 1983/84:42
79
Utskottet hänvisar till att STU inom området transportteknik planerar att
under nästa treårsperiod lämna fortsatt stöd i begränsad omfattning till
tekniskt utvecklingsarbete på järnvägsområdet i samverkan med beställare
och tillverkare. Det ankommer dock inte på riksdagen att ta ställning till
huruvida sådant stöd skall lämnas till vissa företag. Utskottet avstyrker alltså
motion 1983/84:2478 (vpk) även i denna del.
Hemställan
Utskottet hemställer
Allmänna frågor
1. beträffande industripolitikens inriktning
att riksdagen med anledning av proposition 1983/84:135 moment
12 och med avslag på motion 1983/84:458, motion 1983/84:851
yrkandena 1 och 5 i ifrågavarande delar, motion 1983/84:908
yrkandena 1 och 2, motion 1983/84:2640 yrkande 1, motion
1983/84:2641 yrkande 1, motion 1983/84:2642 och motion 1983/
84:2644 yrkande 25 i ifrågavarande del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. beträffande läkemedelsindustrins förstatligande
att riksdagen avslår motion 1983/84:729,
3. beträffande småföretagspolitiken
att riksdagen avslår motion 1983/84:851 yrkande 4, motion 1983/
84:1079 yrkande 1, motion 1983/84:1363 yrkande 1 och motion
1983/84:2376 yrkande 2,
4. beträffande industripolitikens organisation
att riksdagen avslår
a) motion 1983/84:2644 yrkande 25 i ifrågavarande del,
b) motion 1983/84:2641 yrkande 2,
5. beträffande översyn av industristödet
att riksdagen avslår
a) motion 1983/84:423,
b) motion 1983/84:1030,
c) motion 1983/84:1897,
6. beträffande avveckling av industristödet
att riksdagen avslår motion 1983/84:851 yrkande 1 i ifrågavarande
del,
7. beträffande regionala utvecklingsbolag
att riksdagen avslår motion 1983/84:2376 yrkande 1,
8. beträffande kommunal näringspolitik
att riksdagen avslår motion 1983/84:908 yrkande 7,
9. beträffande utvärdering av företagsnedläggningar
att riksdagen avslår motion 1983/84:1873,
NU 1983/84:42
80
10. beträffande nordiskt samarbete
att riksdagen avslår motion 1983/84:908 yrkande 9,
11. beträffande forskningsavdrag
att riksdagen avslår motion 1983/84:2595 yrkande 1, motion
1983/84:2640 yrkande 3 och motion 1983/84:2645,
12. beträffande förmögenhetsskatt på arbetande kapital
att riksdagen avslår motion 1983/84:2640 yrkande 4,
13. beträffande återlån av socialavgifter
att riksdagen avslår motion 1983/84:2640 yrkande 21,
14. beträffande löntagarägda företag
att riksdagen avslår motion 1983/84:908 yrkande 5,
15. beträffande andel-i-vinst-system
att riksdagen avslår motion 1983/84:908 yrkande 6,
Nationellt mikroelektronikprogram
16. beträffande industriell utveckling inom mikroelektroniken
att riksdagen
a) avslår motion 1983/84:2644 yrkande 16,
b) med bifall till proposition 1983/84:135 punkt F 18 och med
avslag på motion 1983/84:2644 yrkande 17 till Industriell utveckling
inom mikroelektroniken för budgetåret 1984/85 under tolfte huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag av 36 500 000 kr.,
c) med bifall till proposition 1983/84:135 moment 7 och med avslag
på motion 1983/84:2644 yrkande 18 medger att under budgetåren
1985/86 och 1986/87, utöver under budgetåret 1984/85 ej disponerade
medel, 53 000 000 kr. får användas för stöd till industriell
utveckling inom mikroelektroniken,
17. beträffande utbildning inom mikroelektroniken
att riksdagen
a) med bifall till proposition 1983/84:135 punkt F 19 till Vidareutbildning
och kunskapsspridning inom mikroelektroniken för budgetåret
1984/85 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 2 000 000 kr.,
b) med bifall till proposition 1983/84:135 moment 8 medger att
under budgetåren 1985/86 och 1986/87, utöver under budgetåret
1984/85 ej disponerade medel, 4 000 000 kr. får användas för stöd
till vidareutbildning och kunskapsspridning inom mikroelektroniken,
18. beträffande stimulans av svensk programvara m. m.
att riksdagen
a) avslår motion 1983/84:2052 yrkande 1 och motion 1983/84:2640
yrkande 18,
b) avslår motion 1983/84:2052 yrkande 2,
NU 1983/84:42
81
Teknikupphandling och underleverantörsutveckling
19. beträffande främjande av teknikupphandling m. m.
att riksdagen
a) avslår motion 1983/84:2644 yrkande 19 i ifrågavarande del,
b) med bifall till proposition 1983/84:135 punkt B 20 och med
avslag på motion 1983/84:2640 yrkande 6, motion 1983/84:2641
yrkande 10 och 1983/84:2644 yrkande 20 till Åtgärder för att främja
teknikupphandling och underleverantörsutveckling för budgetåret
1984/85 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av
26 000 000 kr.,
c) med bifall till proposition 1983/84:135 moment 2 och med avslag
på motion 1983/84:2644 yrkande 19 i ifrågavarande del godkänner
en sammanslagning av TEMU-Bolagen samt därvid bemyndigar
regeringen att vidta de åtgärder som behövs för att åstadkomma
detta,
20. beträffande landstingens upphandling
att riksdagen avslår motion 1983/84:2363,
21. beträffande underleverantörer
att riksdagen avslår motion 1983/84:1079 yrkande 5,
Industrifonden
22.beträffande avveckling av Industrifonden
att riksdagen avslår motion 1983/84:2644 yrkande 8,
23. beträffande anslag till Industrifonden
att riksdagen
a) med bifall till proposition 1983/84:135 punkt F 13 och med avslag
på motion 1983/84:2640 yrkande 5 i ifrågavarande del, motion
1983/84:2641 yrkande 8 i ifrågavarande del och motion 1983/
84:2644 yrkande 9 till Stöd till industriellt utvecklingsarbete för
budgetåret 1984/85 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 200 000 000 kr.,
b) med bifall till proposition 1983/84:135 moment 9 och med avslag
på motion 1983/84:2640 yrkande 5 i ifrågavarande del och motion
1983/84:2641 yrkande 8 i ifrågavarande del medger att under
budgetåren 1985/86 och 1986/87 400 000 000 kr. får användas för
medelstillskott till Fonden för industriellt utvecklingsarbete,
24. beträffande projektförsäkring
att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:135 moment 3
godkänner vad som anges i propositionen om utfästelse om stöd vid
Fonden för industriellt utvecklingsarbete,
25. beträffande bilindustrin
att riksdagen avslår motion 1983/84:2521,
6 Riksdagen 1983184.17sami. Nr 42
NU 1983/84:42
82
Forskningsbidrag till teknikbaserade småföretag
26. beträffande teknikbaserade småföretag
att riksdagen
a) med bifall till proposition 1983/84:135 moment 4 och med avslag
på motion 1983/84:2640 yrkande 17 i ifrågavarande del och motion
1983/84:2644 yrkande 13 godkänner vad som anges i propositionen
i fråga om forskningsbidrag till teknikbaserade småföretag,
b) med bifall till proposition 1983/84:135 punkt F 17 och med
avslag på motion 1983/84:2640 yrkande 17 i ifrågavarande del och
motion 1983/84:2644 yrkande 14 til Forskningsbidrag till teknikbaserade
småföretag för budgetåret 1984/85 under tolfte huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag av 20 000 000 kr.,
c) med bifall till proposition 1983/84:135 moment 10 och med
avslag på motion 1983/84:2640 yrkande 17 i ifrågavarande del och
motion 1983/84:2644 yrkande 15 medger att under budgetåren
1985/86 och 1986/87, utöver under budgetåret 1984/85 ej disponerade
medel, 42 500 000 kr. får användas för forskningsbidrag till
teknikbaserade småföretag,
Statens industriverk
27. beträffande industriverkets utredningsverksamhet
att riksdagen
a) avslår motion 1983/84:2640 yrkande 9,
b) med bifall till proposition 1983/84:135 punkt B 1 och med avslag
på motion 1983/84:908 yrkande lia, motion 1983/84:2640 yrkande
19 och 1983/84:2644 yrkande 26 i ifrågavarande del till Statens
industriverk: Förvaltningskostnader för budgetåret 1984/85 under
tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 42 262 000 kr.,
c) med bifall till proposition 1983/84:135 punkt B 12 och med
avslag på motion 1983/84:2640 yrkande 8 och motion 1983/84:2644
yrkande 26 i ifrågavarande del till Statens industriverk: Utredningsverksamhet
för budgetåret 1984/85 under tolfte huvudtiteln anvisar
ett reservationsanslag av 4 500 000 kr.,
28. beträffande avveckling av branschprogrammen
att riksdagen avslår motion 1983/84:2640 yrkande 12 och motion
1983/84:2644 yrkande 1,
29. beträffande den manuella glasindustrin
att riksdagen avslår motion 1983/84:419, motion 1983/84:852 och
motion 1983/84:1363 yrkande 3,
30. beträffande branschfrämjande åtgärder
att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:135 punkt B 13 och
med avslag på motion 1983/84:2640 yrkande 11 och motion
1983/84:2644 yrkande 2 till Branschfrämjande åtgärder för budget
-
NU 1983/84:42
83
året 1984/85 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 20 353 000 kr.,
31. beträffande flexibla tillverkningssystem
att riksdagen
a) avslår motion 1983/84:2644 yrkande 21,
b) avslår motion 1983/84:2641 yrkande 4,
c) med bifall till proposition 1983/84:135 punkt B 14 och med
avslag på motion 1983/84:2640 yrkande 13 och motion 1983/
84:2644 yrkande 22 till Stimulans till spridning av flexibla tillverkningssystem
för budgetåret 1984/85 under tolfte huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag av 15 000 000 kr.,
32. beträffande finansiellt stöd till företag
att riksdagen
a) med bifall till proposition 1983/84:135 punkt B 18 moment 1 och
med avslag på motion 1983/84:2644 yrkande 11 fastställer en ram
för strukturgarantier till företag inom vissa industribranscher samt
för särskilda strukturgarantier för textil- och konfektionsindustrin
som uppgår till 444 500 000 kr.,
b) med bifall till proposition 1983/84:135 punkt B 18 moment 2 och
med avslag på motion 1983/84:2644 yrkande 12 fastställer en ram
för statlig garanti enligt förordningen (1978:507) om industrigarantilån
m. m. som uppgår till 1 050 000 000 kr.,
c) med bifall till proposition 1983/84:135 punkt B 18 moment 3 till
Täckande av förluster vid viss garantigivning, m. m. för budgetåret
1984/85 under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av
160 000 000 kr.,
33. beträffande utvecklingsfondernas företagsservice
att riksdagen avslår motion 1983/84:2644 yrkande 3 i ifrågavarande
del och motion 1983/84:1880 i ifrågavarande del,
34. beträffande utvecklingsfondernas finansieringsverksamhet
att riksdagen
a) avslår motion 1983/84:2644 yrkande 3 i ifrågavarande del,
b) med bifall till proposition 1983/84:135 moment 5 godkänner de
ändrade riktlinjer för finansieringsverksamheten vid de regionala
utvecklingsfonderna som anges i propositionen,
c) avslår motion 1983/84:2039 yrkande 1,
35. beträffande personlig borgen
att riksdagen avslår motion 1983/84:1031 och motion 1983/84:1079
yrkande 2,
36. beträffande utvecklingsfondernas målgrupp
att riksdagen avslår motion 1983/84:1079 yrkande 3,
37. beträffande central instans för hantverket
att riksdagen avslår motion 1983/84:2466 yrkande 1,
NU 1983/84:42
84
38. beträffande medel till hantverket
att riksdagen avslår motion 1983/84:2466 yrkande 2,
39. beträffande länsstyrelsernas ansvar för hantverket
att riksdagen avslår motion 1983/84:2466 yrkande 3,
40. beträffande kvinnor som företagare
att riksdagen avslår motion 1983/84:2049,
41. beträffande utvecklingsfondernas styrelser
att riksdagen avslår motion 1983/84:1880 i ifrågavarande del och
motion 1983/84:2644 yrkande 3 i ifrågavarande del,
42. beträffande strategisk företagsutveckling m. m.
att riksdagen avslår motion 1983/84:2640 yrkande 15 i ifrågavarande
del,
43. beträffande företagsledarutbildning
att riksdagen avslår motion 1983/84:559 yrkande 2,
44. beträffande industridesign
att riksdagen
a) avslår motion 1983/84:2640 yrkande 16 i ifrågavarande del och
motion 1983/84:2644 yrkande 5,
b) avslår motion 1983/84:2641 yrkande 7 i ifrågavarande del,
c) med bifall till proposition 1983/84:135 punkt B 17 och med
avslag på motion 1983/84:2640 yrkande 16 i ifrågavarande del,
motion 1983/84:2641 yrkande 7 i ifrågavarande del och motion
1983/84:2644 yrkande 6 till Åtgärder för att främja industridesign
för budgetåret 1984/85 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 15 000 000 kr.,
45. beträffande småföretagsutveckling
att riksdagen
a) avslår motion 1983/84:2641 yrkande 6 i ifrågavarande del,
b) med bifall till proposition 1983/84:135 punkt B 16 moment 1 och
med avslag på motion 1983/84:2640 yrkande 15 i ifrågavarande del,
motion 1983/84:2641 yrkande 6 i ifrågavarande del och motion
1983/84:2644 yrkande 4 till Småföretagsutveckling för budgetåret
1984/85 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av
146 850 000 kr.,
c) med bifall till proposition 1983/84:135 punkt B 16 moment 2
medger att utgående reservationer budgetåret 1983/84 på reservationsanslagen
Bidrag till regionala utvecklingsfonder m.m. och
Bidrag till företagsinriktad fortbildning förs över till reservationsanslaget
Småföretagsutveckling,
46. beträffande treårsram för industriverket
att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:135 moment 11
medger att under budgetåren 1985/86 och 1986/87, utöver under
budgetåret 1984/85 ej disponerade medel, 448 000 000 kr. får
användas för verksamheten vid statens industriverk i enlighet med
vad som anges i propositionen,
NU 1983/84:42
85
Sveriges Investeringsbank AB
47. beträffande riktlinjer för Investeringsbanken
att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:135 moment 6 och
med avslag på motion 1983/84:2641 yrkande 9 och motion 1983/
84:2644 yrkande 10 godkänner de ändrade riktlinjer för verksamheten
vid Sveriges Investeringsbank AB som anges i propositionen,
48. beträffande tillsyn över Investeringsbanken
att riksdagen avslår motion 1983/84:1879,
Småföretagsfond
49. beträffande överföring av medel till småföretagsfond
att riksdagen med avslag på motion 1983/84:2640 yrkande 2,
motion 1983/84:2641 yrkande 3 och motion 1983/84:2644 yrkande 7
antar det i proposition 1983/84:135 framlagda förslaget till lag om
ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för allmänna pensionsfonden,
Ingenjörsvetenskapsakademien
50. beträffande statsbidrag
att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:135 punkt F 11 till
Bidrag till Ingenjörsvetenskapakademien för budgetåret 1984/85
anvisar ett anslag av 4 400 000 kr.,
Industriell utveckling i olika delar av landet
51. beträffande Teknikcentrum i Växjö
att riksdagen avslår motion 1983/84:2605,
52. beträffande produktutveckling pä Gotland
att riksdagen avslår motion 1983/84:2357,
53. beträffande utveckling i Skåne
att riksdagen avslår motion 1983/84:1074,
54. beträffande utvecklingscentrum i Lund
att riksdagen avslår motion 1983/84:2120 yrkande 6,
55. beträffande teknikcentrum i Trollhättan
att riksdagen avslår motion 1983/84:693,
56. beträffande utveckling i Skaraborgs län
att riksdagen avslår motion 1983/84:1881,
57. beträffande utveckling i Värmland
att riksdagen avslår motion 1983/84:2040,
58. beträffande samverkan småföretag-högskola i Värmland
att riksdagen avslår motion 1983/84:2643,
NU 1983/84:42
86
59. beträffande utvecklingscentrum i Sandviken
att riksdagen avslår motion 1983/84:853 och motion 1983/84:2356,
60. beträffande utvecklingscentrum i Söderhamn
att riksdagen avslår motion 1983/84:2039 yrkande 3 och motion
1983/84:2478 yrkande 2,
61. beträffande transportmaterielindustrin i Gävleborgs län
att riksdagen avslår motion 1983/84:2478 yrkande 4.
Stockholm den 24 maj 1984
På näringsutskottets vägnar
NILS ERIK WÅÅG
Närvarande: Nils Erik Wååg (s) (mom. 1-21, 47-61), Tage Sundkvist (c),
Staffan Burenstam Linder (m) (mom. 1-21), Gunnar Nilsson i Stockholm (s)
(mom. 1-21), Lilly Hansson (s) (mom. 22-46), Erik Hovhammar (m),
Lennart Pettersson (s) (mom. 1-46), Sten Svensson (m), Olof Johansson (c)
(mom. 22-46), Wivi-Anne Radesjö (s), Karl-Erik Häll (s), Per Westerberg
(m) (mom. 22-61), Christer Eirefelt (fp), Jörn Svensson (vpk) (mom. 1-21,
47-61), Birgitta Johansson (s), Sivert Andersson (s) (mom. 22-46), Bo
Finnkvist (s), Lars Ahlström (m), Per-Ola Eriksson (c) (mom. 1-21, 47-61)
och Oswald Söderqvist (vpk) (mom. 22-46).
Reservationer
1. Industripolitikens inriktning (mom. 1)
Staffan Burenstam Linder (m), Erik Hovhammar (m), Sten Svensson (m),
Christer Eirefelt (fp) och Lars Ahlström (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 38 som börjar med ”Utskottet
kan” och slutar med ”berörda delar” bort ha följande lydelse:
Utskottet ansluter sig till den grundsyn på näringspolitiken som kommer
till uttryck i de nyss refererade partimotionema från moderata samlingspartiet
och folkpartiet. Statens huvuduppgift på området bör vara att genom
generellt verkande åtgärder varaktigt öka lönsamheten och omställningsförmågan
inom näringslivet. Av största vikt är därvid att marknadens funktion
inte störs. Olika former av konkurrensbegränsningar inte minst inom den
offentliga sektorn bör beivras.
Regeringens förslag är enligt utskottets mening oförenligt med en sådan
grundsyn. En rad nya selektiva stödåtgärder föreslås. Dessa förslag förutsätter
en hög grad av statlig styrning och kontroll. De ger uttryck för en
överdriven tilltro till kompetensen hos de olika statliga organ, främst statens
industriverk, som skall administrera stödsystemen. I vissa fall innebär de
uppenbar risk för konkurrenssnedvridning.
Enligt utskottets uppfattning är alltså den inriktning av industripolitiken
NU 1983/84:42
87
sorn anges i propositionen väsentligen förfelad. Utskottet kommer vid sin
behandling av de olika konkreta förslagen att ange alternativa förslag till
generella åtgärder på bl. a. skatteområdet. Ett återinförande av det särskilda
forskningsavdraget är därvid en central punkt.
Utskottet föreslår alltså att riksdagen i ett uttalande ansluter sig till vad
utskottet nu har anfört om inriktningen av industripolitiken. Därmed
tillstyrker utskottet motionerna 1983/84:851 (m), 1983/84:908 (fp), 1983/
84:2640 (fp) och 1983/84:2644 (m) i berörda delar.
Även i centerpartiets partimotion 1983/84:2641 begärs ett uttalande av
riksdagen som innebär viss kritik mot regeringens förslag. Utskottet anser
emellertid inte att motionärerna tillräckligt klart tar avstånd från den övertro
på selektiva statliga insatser som kommer till uttryck i propositionen.
Utskottet avstyrker därför motionen.
dels att utskottet under 1 bort hemställa
1. beträffande industripolitikens inriktning
att riksdagen med anledning av proposition 1983/84:135 moment
12, med bifall till motion 1983/84:851 yrkandena 1 och 5 i
ifrågavarande delar, motion 1983/84:908 yrkandena 1 och 2,
motion 1983/84:2640 yrkande 1 och motion 1983/84:2644 yrkande
25 i ifrågavarande del samt med avslag på motion 1983/84:458,
motion 1983/84:2641 yrkande 1 och motion 1983/84:2642 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
2. Industripolitikens inriktning (mom. 1)
Tage Sundkvist (c) och Per-Ola Eriksson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 38 som börjar med ”Utskottet
kan” och slutar med ”berörda delar” bort ha följande lydelse:
Utskottet ansluter sig till den uppfattning om inriktningen av industripolitiken
som framförs i centerpartiets partimotion 1983/84:2641. Utskottet
delar alltså regeringens uppfattning om behovet av offensiva industripolitiska
insatser. När det gäller medlen för att genomföra en sådan politik anser
emellertid utskottet att regeringens förslag i alltför hög grad baseras på
styrning genom centrala organ. Utskottet kommer i det följande vid
behandlingen av de olika konkreta förslagen i propositionen att föreslå vissa
ändringar avseende organisations- och anslagsfrågor i avsikt att industripolitiken
skall få en mer decentralistisk och småföretagsvänlig inriktning. Med
det sagda tillstyrker utskottet att riksdagen uttalar sig i enlighet med yrkandet
i motion 1983/84:2641 (c).
Utskottet delar i viss mån den kritiska uppfattning om regeringens politik
som förs fram i partimotionema 1983/84:851 (m), 1983/84:908 (fp), 1983/
84:2640 (fp) och 1983/84:2644 (m). Detta gäller särskilt beträffande synen på
behovet av åtgärder för att skapa ett positivt klimat för enskilt företagande,
NU 1983/84:42
88
bl. a. genom åtgärder på skatteområdet. Utskottet anser emellertid att
motionärerna i sin principiella kritik av propositionen på några punkter
skjuter över målet och därmed också avvisar förslag som är sakligt
motiverade. Därför avstyrks de nämnda motionerna i berörda delar.
dels att utskottet under 1 bort hemställa
1. beträffande industripolitikens inriktning
att riksdagen med anledning av proposition 1983/84:135 moment
12, med bifall till motion 1983/84:2641 yrkande 1 samt med avslag
på motion 1983/84:458, motion 1983/84:851 yrkandena 1 och 5 i
ifrågavarande delar, motion 1983/84:908 yrkandena 1 och 2,
motion 1983/84:2640 yrkande 1, motion 1983/84:2642 och motion
1983/84:2644 yrkande 25 i ifrågavarande del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.
3. Industripolitikens inriktning (mom. 1)
Jörn Svensson (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 38 som börjar med ”Utskottet
kan” och slutar med ”avstyrks alltså” bort ha följande lydelse:
I enlighet med vad som anförs i vänsterpartiet kommunisternas partimotion
1983/84:2642 anser utskottet att propositionen ger en värdefull utgångspunkt
för en fördjupad diskussion om industripolitikens grundfrågor.
Regeringen har emellertid uppenbarligen inte varit beredd att föra en sådan
diskussion. Enligt utskottets mening lider propositionen av allvarliga brister
beträffande såväl analysen som de politiska slutsatser som dras. Utskottet
anser, i likhet med motionärerna, att det krävs en helt ny industripolitik,
syftande till en industriell utveckling i folkflertalets intresse. En sådan
industripolitik måste baseras på en målmedveten styrning genom samhällets
organ.
I den nämnda motionen från vänsterpartiet kommunisterna anges ett
program för en alternativ industripolitik (i referat återgivet på s. 18 f.) och
begärs ett uttalande av riksdagen till förmån för programmet. Utskottet
tillstyrker motionen. Därmed tillstyrks även motion 1983/84:458 (vpk) från
allmänna motionstiden, som innehåller krav på ett samhälleligt åtgärdsprogram
med liknande syfte.
Vad utskottet här förordar innebär en uppmaning från riksdagen till
regeringen att ta fram underlag för beslut om en ny inriktning av industripolitiken
på lång sikt. I avvaktan på att sådant underlag föreläggs riksdagen anser
sig utskottet kunna godta de olika konkreta förslag som regeringen har lagt
fram om olika anslagsfrågor m. m.
Av vad utskottet har anfört följer också att utskottet inte kan godta de
yrkanden om inriktningen av industripolitiken m. m. som framförs i motio
-
NU 1983/84:42
89
nema 1983/84:851 (m), 1983/84:908 (fp), 1983/84:2640 (fp), 1983/84:2641 (c)
och 1983/84:2644 (m). Motionerna avstyrks i berörda delar.
dels att utskottet under 1 bort hemställa
1. beträffande industripolitikens inriktning
att riksdagen med anledning av proposition 1983/84:135 moment
12, med bifall till motion 1983/84:458 och motion 1983/84:2642
samt med avslag på motion 1983/84:851 yrkandena 1 och 5 i
ifrågavarande delar, motion 1983/84:908 yrkandena 1 och 2,
motion 1983/84:2640 yrkande 1, motion 1983/84:2641 yrkande 1
och motion 1983/84:2644 yrkande 25 i ifrågavarande del som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
4. Läkemedelsindustrins förstatligande (mom. 2)
Tage Sundkvist (c), Staffan Burenstam Linder (m), Erik Hovhammar (m)
Sten Svensson (m), Christer Eirefelt (fp), Lars Ahlström (m) och Per-Ola
Eriksson (c) anser att den del av utskottets yttrande på s. 39 som börjar med
”Regeringen har” och slutar med ”Motionen avstyrks” bort ha följande
lydelse:
Frågan om förstatligande av läkemedelsindustrin har behandlats av
riksdagen upprepade gånger under senare år. Senast skedde detta under
våren 1983, då ett motionsyrkande i ämnet avslogs på förslag av utskottet
(NU 1982/83:35). Utskottet hänvisade därvid bl. a. till arbetet inom läkemedelsindustridelegationen,
som i sitt slutbetänkande (SOU 1980:33) Svensk
läkemedelsindustri konstaterade att läkemedelsförsörjningen i Sverige i allt
väsentligt fungerat väl. Utskottet ser i dag ingen anledning att ändra sitt
tidigare ställningstagande och avstyrker motion 1983/84:729 (vpk).
5. Småföretagspolitiken (mom. 3)
Tage Sundkvist (c), Staffan Burenstam Linder (m), Erik Hovhammar (m),
Sten Svensson (m), Christer Eirefelt (fp), Lars Ahlström (m) och Per-Ola
Eriksson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 39 med ”Utskottet
delar” och slutar på s. 40 med ”berörda delar” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser det i och för sig tillfredsställande att regeringen i
propositionen ger uttryck för en positiv inställning till de små och medelstora
företagen. Den politik som regeringen faktiskt har fört sedan hösten 1982 har
emellertid talat ett annat språk. En rad åtgärder har vidtagits som är negativa
för företagandet i allmänhet och som speciellt drabbar småföretagen.
Utskottet hänvisar till de skärpningar som skett på beskattningens område,
t. ex. höjningen av förmögenhetsskatten. Den för småföretagen mest
negativa åtgärden är givetvis införandet av löntagarfonder, som av en
NU 1983/84:42
90
överväldigande majoritet av landets småföretagare uppfattas som ett allvarligt
hot.
Enligt utskottets mening kan de olika selektiva stödåtgärder med inriktning
på småföretagen som föreslås i propositionen inte kompensera för
effekterna av regeringens allmänt negativa politik mot företagandet. I
enlighet med vad som anförs i de nämnda partimotionerna från moderata
samlingspartiet, centerpartiet och folkpartiet behövs det i stället ett brett
spektrum av generella åtgärder för att förbättra villkoren för småföretagen
när det gäller finansiering, möjligheter att bygga upp företagens soliditet,
ändringar av ägarförhållanden i samband med bl. a. generationsskiften,
uppgiftslämnande till myndigheter, olika arbetsrättsliga frågor m. m. Ett
antal förslag med sådant syfte har nyligen lagts fram av utredningen om de
små och medelstora företagens finansiella situation i betänkandet (SOU
1983:59) Kreativ finansiering. Utskottet förutsätter att regeringen snarast
underställer riksdagen förslag på grundval av betänkandet.
Utskottet föreslår att riksdagen gör ett uttalande om småföretagspolitiken
i enlighet med vad som här anförts. Därmed tillstyrker utskottet motionerna
1983/84:851 (m), 1983/84:1079 (fp) och 1983/84:1363 (c) i berörda delar.
Även yrkandet i motion 1983/84:2376 (m) om småföretagens behov av
riskkapital tillstyrks.
dels att utskottet under 3 bort hemställa
3. beträffande småföretagspolitiken
att riksdagen med bifall till motion 1983/84:851 yrkande 4, motion
1983/84:1079 yrkande 1, motion 1983/84:1363 yrkande 1 och
motion 1983/84:2376 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.
6. Industripolitikens organisation (mom. 4)
Staffan Burenstam Linder, Erik Hovhammar, Sten Svensson och Lars
Ahlström (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 40 med ”Enligt
utskottets” och slutar på s. 41 med ”om myndighetsorganisationen” bort ha
följande lydelse:
I samband med övervägandena år 1983 om industriverkets organisation
riktades stark kritik från moderata samlingspartiets, centerpartiets och
folkpartiets sida mot regeringens förslag. Kritiken gällde såväl den bristfälliga
beredningen av förslagen som deras sakliga innebörd, framför allt
överföringen till industriverket av vissa regionalpolitiska uppgifter men även
de ökade resurserna för branschutredningar och olika slag av riktade
stödinsatser. Kritiken kom till uttryck i reservationer till utskottets betänkande
(NU 1982/83:39 res. 1 - 3).
Som framgått innebär regeringens förslag i proposition 1983/84:135 att en
NU 1983/84:42
91
rad nya uppgifter läggs på industriverket. Utskottet instämmer i den kritik
som riktas häremot i motionerna 1983/84:2641 (c) och 1983/84:2644 (m). Det
finns enligt utskottets mening anledning att ta upp frågan om myndighetsorganisationen
till ny prövning. Regeringen bör skyndsamt förse riksdagen
med underlag härför.
Vägledande för arbetet med frågan bör vara de synpunkter som förs fram i
motion 1983/84:2644 (m). Således bör en fullständig avveckling av statens
industriverk och en överföring av de kvarstående industripolitiska uppgifterna
till främst STU utgöra målet.
Riksdagen bör i ett uttalande till regeringen ansluta sig till vad utskottet
här har anfört. Därmed tillstyrker utskottet motion 1983/84:2644 (m) i
berörd del. Även syftet med motion 1983/84:2641 (c) blir i viss utsträckning
tillgodosett.
dels att utskottet under 4 bort hemställa
4. beträffande industripolitikens organisation
att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2644 yrkande 25 i
ifrågavarande del och med anledning av motion 1983/84:2641
yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.
7. Industripolitikens organisation (mom. 4)
Tage Sundkvist (c), Christer Eirefelt (fp) och Per-Ola Eriksson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 40 med ”Enligt
utskottets” och slutar på s. 41 med ”om myndighetsorganisationen” bort ha
följande lydelse:
I samband med (= reservation 6, s. 90 f.) underlag härför.
Vägledande för arbetet med frågan bör vara de synpunkter som förs fram i
motion 1983/84:2641 (c). Således bör huvudsyftet vara att åstadkomma en
bättre arbetsfördelning mellan industriverket och STU. Ansvaret för teknikutveckling
bör därvid åvila STU. Härigenom och genom de regionala
utvecklingsfondernas verksamhet bör industripolitiken kunna i högre grad
inriktas på de små och medelstora företagens behov.
Riksdagen bör i ett uttalande till regeringen ansluta sig till vad utskottet
här har anfört. Därmed tillstyrker utskottet motion 1983/84:2641 (c) i berörd
del. Även syftet med motion 1983/84:2644 (m) blir i viss utsträckning
tillgodosett.
dels att utskottet under 4 bort hemställa
4. beträffande industripolitikens organisation
att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2641 yrkande 2 och med
anledning av motion 1983/84:2644 yrkande 25 i ifrågavarande del
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
NU 1983/84:42
92
8. Avveckling av industristödet (mom. 6)
Tage Sundkvist (c), Staffan Burenstam Linder (m), Erik Hovhammar (m),
Sten Svensson (m), Christer Eirefelt (fp), Lars Ahlström (m) och Per-Ola
Eriksson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 42 som börjar med ”Sorn
framgår” och slutar med ”ifrågavarande del” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i motionen. Som
utskottet tidigare har anfört bör i första hand olika former av selektivt
industristöd avvecklas. Regeringens förslag innebär emellertid ett ökat inslag
av selektiva åtgärder i industripolitiken, vilket är huvudskälet till att
utskottet har ställt sig avvisande till förslagen. Även på regionalpolitikens
område bör en övergång till generellt verkande medel eftersträvas. Utskottet
hänvisar till vad som anförts härom i arbetsmarknadsutskottets betänkande
AU 1981/82:23 (s. 51 f.). Regeringens kommande förslag om det regionalpolitiska
stödet till näringslivet bör enligt utskottets mening präglas av ett
sådant synsätt. Utskottet föreslår att riksdagen i ett uttalande till regeringen
ansluter sig till vad utskottet här har anfört.
dels att utskottet under 6 bort hemställa
6. beträffande avveckling av industristödet
att riksdagen med bifall till motion 1983/84:851 yrkande 1 i
ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.
9. Regionala utvecklingsbolag (mom. 7)
Staffan Burenstam Linder (m), Erik Hovhammar (m), Sten Svensson (m),
Christer Eirefelt (fp) och Lars Ahlström (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 43 som börjar med ”Utskottet
delar” och slutar med ”1983/84:2376 (m) avstyrks” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den kritiska uppfattning om de regionala utvecklingsbolagen
som kommer till uttryck i motion 1983/84:2376 (m). Ett betydande antal
sådana bolag har vuxit fram under senare år. Den nämnda undersökningen
av statens industriverk och andra studier tyder på att målen för verksamheten
har varit oklara och att resultaten inte har motsvarat förväntningarna.
Statens och kommunernas engagemang i bolagen är betydande men svåröverskådligt.
Utskottet anser, i likhet med motionärerna, att en ingående analys av
utvecklingen på området snarast bör genomföras. Riksdagen bör hemställa
härom till regeringen. Därmed tillstyrker utskottet motion 1983/84:2376 (m)
i denna del.
NU 1983/84:42
93
dels att utskottet under 7 bort hemställa
7. beträffande regionala utvecklingsbolag
att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2376 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
10. Kommunal näringspolitik (mom. 8)
Staffan Burenstam Linder (m), Erik Hovhammar (m), Sten Svensson (m),
Christer Eirefelt (fp) och Lars Ahlström (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 44 som börjar med ”Utskottet
finner” och slutar med ”det sagda” bort ha följande lydelse:
Av industriverkets kartläggning av den kommunala näringspolitiken
framgår att de företeelser som påtalas i motion 1983/84:908 (fp) är vanligen
förekommande. Detta inger allvarliga betänkligheter med hänsyn bl. a. till
marknadsekonomins funktion. Utskottet hänvisar också till ett uttalande av
justitiekanslern i beslut den 6 april 1984 med anledning av klagomål avseende
kommuns beslut att inte iaktta domstols beslut om verkställighetsförbud.
Justitiekanslern anförde därvid att han inom loppet av ett år ställts inför två
fall där kommunala församlingar inte efterlever uppställda regler och att ett
antal liknande fall kommit till hans kännedom. Vad som enligt justitiekanslem
gör saken särskilt allvarlig är när överträdelserna som i det aktuella fallet
är helt uppsåtliga.
Mot den angivna bakgrunden anser utskottet det av största vikt att
utvecklingen mot ett ökat kommunalt engagemang i olika slag av industriprojekt
bromsas. Riksdagen bör genom ett uttalande uppmana regeringen att
lägga fram förslag om åtgärder med detta syfte. Härigenom tillgodoses
yrkandet i motionen.
dels att utskottet under 8 bort hemställa
8. beträffande kommunal näringspolitik
att riksdagen med bifall till motion 1983/84:908 yrkande 7 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
11. Nordiskt samarbete (mom. 10)
Tage Sundkvist (c), Staffan Burenstam Linder (m), Erik Hovhammar (m),
Sten Svensson (m), Christer Eirefelt (fp), Lars Ahlström (m) och Per-Ola
Eriksson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 45 som börjar med ”Utskottet
konstaterar” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening är det av vikt att riksdagen uttalar sig för att den
svenska regeringen tar konkreta initiativ i frågan om fortsatt liberalisering av
kapitalrörelserna inom Norden och en friare nordisk aktiemarknad. Utskot
-
NU 1983/84:42
94
tet hänvisar till vad som anfördes härom av företrädarna för moderata
samlingspartiet, centerpartiet och folkpartiet i reservation 1 till utskottets
betänkande NU 1983/84:14. Den negativa inställning som regeringen hittills
har visat i frågan, bl. a. vid behandlingen i Nordiska rådet, innebär risk för att
utvecklingen av det nordiska ekonomiska samarbetet avstannar. Med det
sagda tillstyrker utskottet motion 1983/84:908 (fp) i denna del.
dels att utskottet under 10 bort hemställa
10. beträffande nordiskt samarbete
att riksdagen med bifall till motion 1983/84:908 yrkande 9 ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.
12. Forskningsavdrag (mom. 11)
Tage Sundkvist (c), Staffan Burenstam Linder (m), Erik Hovhammar (m),
Sten Svensson (m), Christer Eirefelt (fp), Lars Ahlström (m) och Per-Ola
Eriksson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 46 som börjar med ”Med
hänvisning” och slutar med ”berörda delar” bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning har det särskilda forskningsavdraget haft stor
betydelse för företagens FoU-verksamhet. Ett system med avdrag för
forskningskostnader är att föredra framför olika selektiva stödåtgärder, bl. a.
av det skälet att företagen själva kan besluta om och planera för sina
FoU-insatser. Utskottet hänvisar till vad som anförts härom i avvikande
mening till skatteutskottets yttrande. Riksdagen bör alltså hos regeringen
hemställa om förslag om återinförande av det särskilda forskningsavdraget.
Motion 1983/84:2645 (m) och motionerna 1983/84:2595 (fp) och 1983/
84:2640 (fp) tillstyrks, de två sistnämnda motionerna i berörda delar.
Därmed tillgodoses också yrkanden från centerpartiets sida som framförts i
andra sammanhang.
dels att utskottet under 11 bort hemställa
11. beträffande forskningsavdrag
att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2595 yrkande 1, motion
1983/84:2640 yrkande 3 och motion 1983/84:2645 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
13. Förmögenhetsskatt på arbetande kapital (mom. 12)
Tage Sundkvist (c), Staffan Burenstam Linder (m), Erik Hovhammar (m),
Sten Svensson (m), Christer Eirefelt (fp), Lars Ahlström (m) och Per-Ola
Eriksson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 47 som börjar med ”Utskottet
NU 1983/84:42
95
ansluter” och slutar med ”1983/84:2640 (fp) avstyrks” bort ha följande
lydelse:
Enligt utskottets mening är det utomordentligt angeläget att det arbetande
kapitalet i små och medelstora företag undantas från förmögenhetsskatt inte
minst efter de höjningar av denna skatt som genomförts sedan hösten 1982.
Utskottet ansluter sig till vad som anförts härom i avvikande mening till
skatteutskottets yttrande. Riksdagen bör hemställa att regeringen skyndsamt
lägger fram förslag i enlighet med yrkandet i motion 1983/84:2640 (fp), som
utskottet alltså tillstyrker. Därmed tillgodoses också krav som har framförts i
andra sammanhang från moderata samlingspartiets och centerpartiets sida.
dels att utskottet under 12 bort hemställa
12. beträffande förmögenhetsskatt pä arbetande kapital
att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2640 yrkande 4 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
14. Återlån av socialavgifter (mom. 13)
Tage Sundkvist (c), Staffan Burenstam Linder (m), Erik Hovhammar (m),
Sten Svensson (m), Christer Eirefelt (fp), Lars Ahlström (m) och Per-Ola
Eriksson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 47 som börjar med ”Sorn
tidigare” och slutar med ”1983/84:2640 (fp) avstyrks” bort ha följande
lydelse:
Socialavgifterna har kommit att utgöra en allt större finansiell belastning
för företagen. Som påpekas i betänkandet Kreativ finansiering betalas i dag
närmare en halv extra årslön för varje anställd i sådana avgifter, vilket
innebär en betydande påfrestning särskilt för de nystartade företagens
likviditet och soliditet. Utskottet har ingen anledning att gå in på den
närmare utformningen av ett system för återlån eller någon annan åtgärd
med samma syfte. Utskottet anser det emellertid angeläget att beredningen
av nämnda betänkande resulterar i konkreta förslag från regeringen som tar
sikte på att minska bördan av socialavgifterna för nystartade företag.
Riksdagen bör göra ett uttalande härom. Motion 1983/84:2640 (fp) tillstyrks
härmed i denna del.
dels att utskottet under 13 bort hemställa
13. beträffande återlån av socialavgifter
att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2640 yrkande 21 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
NU 1983/84:42
96
15. Löntagarägda företag (mom. 14)
Tage Sundkvist (c), Staffan Burenstam Linder (m), Erik Hovhammar (m),
Sten Svensson (m), Christer Eirefelt (fp), Lars Ahlström (m) och Per-Ola
Eriksson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 48 som börjar med ”Utskottet
delar” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att bildandet av löntagarägda
företag på olika sätt bör främjas. Det är enligt utskottets mening viktigt för
marknadsekonomins funktion att företagande kan bedrivas i olika former.
Utskottet noterar att det i dag pågår viss försöks- och utredningsverksamhet
rörande olika frågor om löntagarägda företag. Det är enligt utskottets
mening angeläget att regeringen snarast möjligt för riksdagen lägger fram ett
samlat förslag till åtgärder på området. Detta bör ges regeringen till känna
som riksdagens mening. Utskottet tillstyrker härmed motion 1983/84:908
(fp) i denna del.
dels att utskottet under 14 bort hemställa
14. beträffande löntagarägda företag
att riksdagen med bifall till motion 1983/84:908 yrkande 5 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
16. Andel-i-vinst-system (mom. 15)
Tage Sundkvist (c), Staffan Burenstam Linder (m), Erik Hovhammar (m),
Sten Svensson (m), Christer Eirefelt (fp), Lars Ahlström (m) och Per-Ola
Eriksson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 49 som börjar med ”Enligt
utskottets” och slutar med ”1983/84:908 (fp) avstyrks” bort ha följande
lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning om att andel-i-vinst-system
med individuell anknytning utgör en lämplig väg att sprida ägandet och
motverka maktkoncentration inom näringslivet. Sådana system har också
fått betydande spridning i både stora och små företag. De förslag om
avgiftsbeläggning av bidrag till vinstandelsstiftelser som lagts fram av
arbetsgruppen tyder på att regeringen siktar till att försämra de ekonomiska
villkoren för vinstdelning. Även om frågan om den lagtekniska utformningen
av eventuella förslag från regeringens sida inte hör till utskottets beredningsområde
vill utskottet från sina utgångspunkter avvisa tanken på en försämring
av nuvarande villkor för andel-i-vinst-system. Riksdagen bör i ett
uttalande till regeringen ansluta sig till detta ställningstagande. Motion
1983/84:908 (fp) tillstyrks därmed i denna del.
NU 1983/84:42
97
dels att utskottet under 15 bort hemställa
15. beträffande andel-i-vinst-system
att riksdagen med bifall till motion 1983/84:908 yrkande 6 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
17. Industriell utveckling inom mikroelektroniken (mom. 16)
Staffan Burenstam Linder, Erik Hovhammar, Sten Svensson och Lars
Ahlström (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 50 som börjar med ”Utskottet
konstaterar” och slutar med ”berörda delar” bort ha följande lydelse:
Utskottet finner den uppläggning av delprogrammet för industriell utveckling
som regeringen föreslår i vissa avseenden olycklig. Utskottet vill särskilt
peka på att koncentrationen på ett antal teknikupphandlingsprojekt genom
några statliga myndigheter kan medföra en inte önskvärd central styrning av
programmet. Att en sådan styrning också är avsedd framgår av regeringens
planer på att inrätta ett särskilt programråd. Utskottet förordar i stället den
modell för finansiering av utvecklingsprogrammet som föreslås i motion
1983/84:2644 (m). En sådan modell innebär att insatserna i högre grad
inriktas på att bygga upp kompetens hos företagen, vilket utskottet i likhet
med motionärerna anser vara en riktigare väg. Utskottet tillstyrker därmed
såväl förslaget i motionen om ett uttalande till regeringen av denna innebörd
som följdyrkandena om anslag och medelsram.
dels att utskottet under 16 bort hemställa
16. beträffande industriell utveckling inom mikroelektroniken
att riksdagen
a) med bifall till motion 1983/84:2644 yrkande 16 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
b) med anledning av proposition 1983/84:135 punkt F 18 och med
bifall till motion 1983/84:2644 yrkande 17 till Industriell utveckling
inom mikroelektroniken för budgetåret 1984/85 under tolfte huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag av 25 000 000 kr.,
c) med anledning av proposition 1983/84:135 moment 7 och med
bifall till motion 1983/84:2644 yrkande 18 medger att under
budgetåren 1985/86 och 1986/87, utöver under budgetåret 1984/85
ej disponerade medel, 17 000 000 kr. får användas till stöd för
industriell utveckling inom mikroelektroniken.
7 Riksdagen 1983184.17sami. Nr 42
NU 1983/84:42
98
18. Främjande av teknikupphandling m. m. (morn. 19)
Staffan Burenstam Linder, Erik Hovhammar, Sten Svensson och Lars
Ahlström (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 52 som börjar med ”Utskottet
tillstyrker” och slutar med ”avstyrks följaktligen” bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i den kritik mot regeringens förslag som har förts
fram i motion 1983/84:2644 (m). Enligt utskottets mening finns det inget
behov av en statlig verksamhet av föreslagen omfattning. STU bör däremot
inom ramen för sina anslag svara för viss information och kontaktförmedling
på teknikupphandlingens område. Således bör riksdagen avslå förslaget om
särskilda medel till teknikupphandling och underleverantörsutveckling.
Utskottet anser också i likhet med motionärerna att riksdagen bör uttala sig
för en avveckling av TEMU-Bolagen. Med det sagda tillstyrker utskottet
yrkandena i motion 1983/84:2644 (m). Motionerna 1983/84:2640 (fp) och
1983/84:2641 (c) avstyrks i motsvarande delar.
dels att utskottet under 19 bort hemställa
19. beträffande främjande av teknikupphandling m. m.
att riksdagen
a) med bifall till motion 1983/84:2644 yrkande 19 i ifrågavarande
del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
b) med bifall till motion 1983/84:2644 yrkande 20 och med
anledning av motion 1983/84:2640 yrkande 6 avslår proposition
1983/84:135 punkt B 20 och motion 1983/84:2641 yrkande 10,
c) med bifall till motion 1983/84:2644 yrkande 19 i ifrågavarande
del och med avslag på proposition 1983/84:135 moment 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om avveckling
av TEMU-Bolagen.
19. Främjande av teknikupphandling m. m. (mom. 19)
Tage Sundkvist (c) och Per-Ola Eriksson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 52 som börjar med ”Utskottet
tillstyrker” och slutar med ”avstyrks följaktligen” bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i den kritik mot regeringens förslag som har förts
fram i motion 1983/84:2641 (c). De medel som begärs för att främja
teknikupphandling och underleverantörsutveckling bör alltså tillföras de
regionala utvecklingsfonderna. Fonderna har god kännedom om förhållandena
inom näringslivet i resp. region och de har därmed bättre förutsättningar
än en arbetsgrupp i regeringskansliet att handha verksamheten. Utskottet
tillstyrker alltså yrkandet i motion 1983/84:2641. Beträffande TEMUBolagen
har utskottet ingen erinran mot regeringens förslag. Motionerna
1983/84:2640 (fp) och 1983/84:2644 (m) avstyrks i motsvarande delar.
NU 1983/84:42
99
Utskottet kan inte godta förslaget om att anslaget skall anvisas med ett
belopp som svarar mot det beräknade medelsbehovet under en treårsperiod.
I stället bör för budgetåret 1983/84 anvisas ett belopp som svarar mot behovet
under detta år, dvs. 9 milj. kr. För de återstående två åren bör en medelsram
fastställas.
dels att utskottet under 19 bort hemställa
19. beträffande främjande av teknikupphandling m. m.
att riksdagen
a) (= utskottet),
b) med anledning av proposition 1983/84:135 punkt B 20, med
bifall till motion 1983/84:2641 yrkande 10 samt med avslag på
motion 1983/84:2640 yrkande 6 och motion 1983/84:2644
yrkande 20
dels till Åtgärder för att främja teknikupphandling och underleve
rantörsutveckling
för budgetåret 1984/85 under tolfte huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag av 9 000 000 kr.,
dels medger att under budgetåren 1985/86 och 1986/87, utöver
under budgetåret 1984/85 ej disponerade medel, 17 000 000 kr. får
användas för åtgärder för att främja teknikupphandling och
underleverantörsutveckling,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om överföring av medlen till de regionala utvecklingsfonderna,
c) (= utskottet).
20. Frälsande av teknikupphandling m. m. (mom. 19)
Christer Eirefelt (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 52 som börjar med ”Utskottet
tillstyrker” och slutar med ”avstyrks följaktligen” bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i den kritik mot regeringens förslag som har förts
fram i motion 1983/84:2640 (fp). Förslaget är ett uttryck för en inriktning av
industripolitiken på selektiva åtgärder som utskottet avvisar. Utskottet
förordar alltså att de medel som regeringen begär för arbetsgruppens
verksamhet i stället tillförs STU. Utskottet återkommer till frågan i sitt
betänkande NU 1983/84:45 i samband med behandlingen av anslagen till
STU:s verksamhet. Med det sagda tillstyrker utskottet yrkandet i motionen.
Däremot avstyrks motionerna 1983/84:2641 (c) och 1983/84:2644 (m) i
motsvarande delar.
dels att utskottet under 19 bort hemställa
19. beträffande främjande av teknikupphandling m. m.
att riksdagen
a) (= utskottet),
NU 1983/84:42
100
b) med bifall till motion 1983/84:2640 yrkande 6 och med anledning
av motion 1983/84:2644 yrkande 20 avslår proposition 1983/
84:135 punkt B 20 och motion 1983/84:2641 yrkande 10,
c) (= utskottet).
21. Underleverantörer (mom. 21)
Tage Sundkvist (c), Staffan Burenstam Linder (m), Erik Hovhammar (m),
Sten Svensson (m), Christer Eirefelt (fp), Lars Ahlström (m) och Per-Ola
Eriksson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 53 som börjar med ”Sorn har”
och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:
Utskottet finner att de synpunkter som förs fram i motion 1983/84:1079
(fp) gäller för underleverantörerna väsentliga frågor. Som framgått av vad
som nyss har anförts har utskottet avvisat regeringens förslag om selektiva
åtgärder för underleverantörsutveckling. Stödet bör i stället ges en generell
utformning och lämnas bl. a. inom ramen för STU:s verksamhet. Med det
sagda tillstyrker utskottet motionen i berörd del.
dels att utskottet under 21 bort hemställa
21. beträffande underleverantörer
att riksdagen med bifall till motion 1983/84:1079 yrkande 5 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
22. Avveckling av Industrifonden (mom. 22)
Erik Hovhammar, Sten Svensson, Per Westerberg och Lars Ahlström (alla
m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 54 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”en avveckling” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den uppfattning om Industrifonden som kommer till
uttryck i motion 1983/84:2644 (m). Den utveckling som har skett på
kreditmarknaden under senare år har inneburit väsentligt bättre möjligheter
för företagen att skaffa kapital för finansiering av riskfyllda investeringar.
Dessutom har företagens behov av extern finansiering nu minskat något.
Utskottet finner alltså att de motiv som låg bakom bildandet av fonden år
1979 har försvagats väsentligt. Den redovisning som lämnas i propositionen
av resultatet av fondens verksamhet hittills - endast två projekt av totalt ca 70
kan anses ha lyckats - ger knappast fog för industriministerns slutsats om
värdet av verksamheten. Utskottet anser därför att fonden successivt bör
avvecklas genom att influtna medel i form av återbetalningar tillförs
statsbudgetens inkomstsida. Riksdagen bör rikta ett uttalande av denna
NU 1983/84:42
101
innebörd till regeringen. Därmed tillstyrker utskottet motion 1983/84:2644
(m) i ifrågavarande del.
dels att utskottet under 22 bort hemställa
22. beträffande avveckling av Industrifonden
att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2644 yrkande 8 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
23. Anslag till Industrifonden (mom. 23)
Erik Hovhammar, Sten Svensson, Per Westerberg och Lars Ahlström (alla
m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 54 med ”Utskottet
delar” och slutar på s. 55 med ”berörda delar” bort ha följande lydelse:
Vad utskottet nyss har anfört om en avveckling av Industrifonden innebär
att ytterligare medel inte bör anvisas efter utgången av nuvarande budgetår.
Därmed tillstyrker utskottet yrkandet härom i motion 1983/84:2644 (m).
Även motion 1983/84:2640 (fp) tillstyrks, medan motion 1983/84:2641 (c)
avstyrks, allt i berörda delar.
dels att utskottet under 23 bort hemställa
23. beträffande anslag till Industrifonden
att riksdagen
a) med bifall till motion 1983/84:2640 yrkande 5 i ifrågavarande del
och motion 1983/84:2644 yrkande 9 avslår proposition 1983/84:135
punkt F13 och motion 1983/84:2641 yrkande 8 i ifrågavarande del,
b) med bifall till motion 1983/84:2640 yrkande 5 i ifrågavarande
del avslår proposition 1983/84:135 moment 9 och motion 1983/
84:2641 yrkande 8 i ifrågavarande del.
24. Anslag till Industrifonden (mom. 23)
Tage Sundkvist (c) och Olof Johansson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 54 med ”Utskottet
delar” och slutar på s. 55 med ”berörda delar” bort ha följande lydelse:
Utskottet ansluter sig till förslaget i motion 1983/84:2641 (c) om en
omfördelning av medel från Industrifonden till STU. Av redovisningen i
propositionen framgår att Industrifondens stöd till övervägande del har gällt
projekt hos exportinriktade storföretag. Dessa torde i dag ha förhållandevis
goda möjligheter att finansiera riskfyllda investeringar. Enligt utskottets
mening bör det statliga stödet till tekniskt utvecklingsarbete inriktas främst
på de mindre företagen. Utskottet föreslår alltså att tillskottet till Industrifonden
under nästa treårsperiod begränsas till 450 milj. kr., dvs. en
minskning med 150 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag. Utskottet
NU 1983/84:42
102
återkommer i sitt betänkande NU 1983/84:45 till frågan om motsvarande
ökning av anslagen till STU för stöd till teknisk utveckling hos små och
medelstora företag. Därmed tillstyrker utskottet motion 1983/84:2641 (c) i
denna del. Motionerna 1983/84:2640 (fp) och 1983/84:2644 (m) avstyrks i
motsvarande delar.
dels att utskottet under 23 bort hemställa
23. beträffande anslag till Industrifonden
a) att riksdagen med anledning av proposition 1983/84:135 punkt
F13, med bifall till motion 1983/84:2641 yrkande 8 i ifrågavarande
del och med avslag på motion 1983/84:2640 yrkande 5 i ifrågavarande
del och motion 1983/84:2644 yrkande 9 till Stöd till industriellt
utvecklingsarbete för budgetåret 1984/85 under tolfte huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag av 150 000 000 kr.,
b) med anledning av proposition 1983/84:135 moment 9, med
bifall till motion 1983/84:2641 yrkande 8 i ifrågavarande del och
med avslag på motion 1983/84:2640 yrkande 5 i ifrågavarande del
medger att under budgetåren 1985/86 och 1986/87 300 000 000 kr.
får användas för medelstillskott till Fonden för industriellt utvecklingsarbete.
25. Anslag till Industrifonden (mom. 23)
Christer Eirefelt (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 54 med ”Utskottet
delar” och slutar på s. 55 med ”berörda delar” bort ha följande lydelse:
Som utskottet nyss har framhållit är det ännu för tidigt att avgöra
effekterna av Industrifondens verksamhet hittills. Detta leder utskottet till
slutsatsen att fonden inte bör tillföras ytterligare resurser förrän verksamheten
har utvärderats. Som framgår av propositionen ger fondens nuvarande
tillgångar, inkl. sannolika återbetalningar, utrymme för en betydande
fortsatt stödgivning. Utskottet föreslår alltså att riksdagen avslår regeringens
förslag om ytterligare medel till fonden. Som anförs i motionen skapas
genom en sådan besparing i förhållande till regeringens förslag statsfinansiellt
utrymme för återinförande av det särskilda forskningsavdraget. Därmed
tillstyrker utskottet motion 1983/84:2640 (fp) och motion 1983/84:2644
(m) i berörda delar. Av det sagda följer också att utskottet avstyrker motion
1983/84:2641 (c) i berörd del.
dels att utskottet under 23 bort hemställa
23. beträffande anslag till Industrifonden
(reservation 23 s. 101).
NU 1983/84:42
103
26. Bilindustrin (mom. 25)
Erik Hovhammar, Sten Svensson, Per Westerberg och Lars Ahlström (alla
m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 55 som börjar med ”Utskottet
förutsätter” och slutar med ”Motionen avstyrks” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning om bilindustrins betydelse som
drivkraft i svenskt näringsliv. Det är av vikt att effekterna på branschens
utvecklingsmöjligheter av olika statliga ingripanden mot bilismen noga
uppmärksammas. I motion 1983/84:2518 av samma motionärer ges ett antal
exempel på regleringar och pålagor som kan ha utvecklingshämmande
effekt. Utskottet anser det befogat med ett uttalande av riksdagen i frågan av
nu angiven innebörd. Motion 1983/84:2521 (m) tillstyrks.
dels att utskottet under 25 bort hemställa
25. beträffande bilindustrin
att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2521 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
27. Teknikbaserade småföretag (mom. 26)
Erik Hovhammar (m), Sten Svensson (m), Per Westerberg (m), Christer
Eirefelt (fp) och Lars Ahlström (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 56 som börjar med ”Utskottet
delar” och slutar med ”berörda delar” bort ha följande lydelse:
Utskottet har tidigare redovisat sin principiellt negativa inställning till den
typ av selektiva stödåtgärder som det föreslagna bidragssystemet utgör ett
exempel på. Enligt utskottets mening kan dessutom erinringar av formell och
praktisk art riktas mot förslaget. Någon utredning om behovet av bidragssystemet
redovisas ej, och grunderna för systemet är mycket allmänt beskrivna.
Utskottet anser att det finns stor risk för att administrationen av systemet
kommer att ta en avsevärd del av medlen i anspråk. Statens stöd till
teknikintensiva småföretag bör i stället inriktas på att skapa en gynnsam
miljö för deras expansion genom sådana generella åtgärder på bl. a.
skatteområdet som har förordats i det föregående. Därmed tillstyrker
utskottet motionerna 1983/84:2640 (fp) och 1983/84:2644 (m) i berörda delar.
dels att utskottet under 26 bort hemställa
26. beträffande teknikbaserade småföretag
att riksdagen
a) med bifall till motion 1983/84:2640 yrkande 17 i ifrågavarande
del och motion 1983/84:2644 yrkande 13 avslår proposition 1983/
84:135 moment 4,
b) med bifall till motion 1983/84:2640 yrkande 17 i ifrågavarande
NU 1983/84:42
104
del och motion 1983/84:2644 yrkande 14 avslår proposition 1983/
84:135 punkt F17,
c) med bifall till motion 1983/84:2640 yrkande 17 i ifrågavarande
del och motion 1983/84:2644 yrkande 15 avslår proposition 1983/
84:135 moment 10.
28. Industriverkets utredningsverksamhet (mom. 27)
Erik Hovhammar (m), Sten Svensson (m), Per Westerberg (m), Christer
Eirefelt (fp) och Lars Ahlström (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 57 med ”Utskottet
har” och slutar på s. 58 med ”berörda delar” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser - i enlighet med sin principiella syn på industripolitiken -att SIND:s utredningsverksamhet har fått en alltför stor omfattning.
Verksamheten synes i hög grad gå ut på att motivera nya selektiva
industripolitiska åtgärder, som i sin tur skapar ett behov av ökade administrativa
insatser. Utskottet har tidigare uttalat sig för att frågan om myndighetsorganisationen
tas upp till ny prövning. I avvaktan härpå bör utredningsverksamheten
successivt minskas. Den bör samtidigt - i enlighet med vad som
sägs i motion 1983/84:2640 (fp) - inriktas främst på att undanröja hinder för
den industriella förnyelsen. Riksdagen bör göra ett uttalande av denna
innebörd.
Enligt utskottets mening bör en väsentlig anslagsminskning i förhållande
till regeringens förslag kunna ske. Utskottet ansluter sig till vad som föreslås i
nyssnämnda motion om en minskning av anslagen till förvaltnings- och
utredningskostnader för nästa budgetår med sammanlagt 7,5 milj. kr.
Därmed tillgodoses även syftet med motionerna 1983/84:908 (fp) och
1983/84:2644 (m).
dels att utskottet under 27 bort hemställa
27. beträffande industriverkets utredningsverksamhet
att riksdagen
a) med bifall till motion 1983/84:2640 yrkande 9 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
b) med anledning av proposition 1983/84:135 punkt B1, med bifall
till motion 1983/84:908 yrkande lia och motion 1983/84:2640
yrkande 19 samt med anledning av motion 1983/84:2644 yrkande
26 i ifrågavarande del till Statens industriverk: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1984/85 under tolfte huvudtiteln anvisar ett
förslagsanslag av 37 262 000 kr.,
c) med anledning av proposition 1983/84:135 punkt B12, med
bifall till motion 1983/84:2640 yrkande 8 och med anledning av
motion 1983/84:2644 yrkande 26 i ifrågavarande del till Statens
NU 1983/84:42
105
industriverk: Utredningsverksamhet för budgetåret 1984/85 under
tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 2 000 000 kr.
29. Avveckling av branschprogrammen (morn. 28)
Erik Hovhammar (m), Sten Svensson (m), Per Westerberg (m), Christer
Eirefelt (fp) och Lars Ahlström (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 58 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”berörs här” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den uppfattning om branschprogrammen som kommer till
uttryck i motionerna 1983/84:2640 (fp) och 1983/84:2644 (m). Enligt
utskottets mening saknas det bärande motiv för den typ av selektivt
industristöd som branschprogrammen utgör. Utskottet anser att de återstående
programmen successivt bör avvecklas och att riksdagen bör göra ett
uttalande av denna innebörd. De nämnda motionerna tillstyrks alltså i
berörda delar.
dels att utskottet under 28 bort hemställa
28. beträffande avveckling av branschprogrammen
att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2640 yrkande 12 och
motion 1983/84:2644 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.
30. Den manuella glasindustrin (mom. 29)
Tage Sundkvist (c) och Olof Johansson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 59 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”motion 1983/84:852 (s)” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser, med instämmande i vad som anförs härom i motionerna
1983/84:419 (c) och 1983/84:1363 (c), att vissa ytterligare insatser för den
manuella glasindustrin enligt SIND:s förslag är välmotiverade. Utskottet
delar också motionärernas uppfattning att stödinsatserna bör inriktas främst
på de mindre företagen, som har begränsade möjligheter att med egna
resurser satsa på exportmarknaden. Utskottet tillstyrker alltså motionärernas
begäran om ett uttalande av riksdagen i frågan. Därmed tillgodoses också
syftet med motion 1983/84:852 (s).
dels att utskottet under 29 bort hemställa
29. beträffande den manuella glasindustrin
att riksdagen med bifall till motion 1983/84:419 och motion
1983/84:1363 yrkande 3 samt med anledning av motion 1983/
84:852 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.
NU 1983/84:42
106
31. Branschfrämjande åtgärder (mom. 30)
Erik Hovhammar, Sten Svensson, Per Westerberg och Lars Ahlström (alla
m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 59 som börjar med ”Utskottet
ansluter” och slutar med ”avstyrks därmed” bort ha följande lydelse:
Utskottet ansluter sig till förslaget i motion 1983/84:2644 (m) om en
minskning av anslaget till branschfrämjande åtgärder till 10 milj. kr. Utskottet,
som nyss har uttalat sig för en avveckling av branschprogrammen, räknar
med att medlen kommer att användas enbart till fullföljande av sådana
insatser som inte kan avbrytas utan besvärande konsekvenser. Avvecklingen
bör genomföras på ett sådant sätt att ytterligare medel för verksamheten inte
kommer att behöva anvisas. Därmed tillstyrker utskottet det nämnda
yrkandet i motion 1983/84:2644 (m). Även yrkandet i motion 1983/84:2640
(fp) om en minskning av anslaget tillgodoses.
dels att utskottet under 30 bort hemställa
30. beträffande branschfrämjande åtgärder
att riksdagen med anledning av proposition 1983/84:135 punkt
B13, med bifall till motion 1983/84:2644 yrkande 2 och med
anledning av motion 1983/84:2640 yrkande 11 till Branschfrämjande
åtgärder för budgetåret 1984/85 under tolfte huvudtiteln anvisar
ett reservationsanslag av 10 000 000 kr.
32. Branschfrämjande åtgärder (mom. 30)
Tage Sundkvist (c) och Olof Johansson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 59 som börjar med ”Utskottet
ansluter” och slutar med ”avstyrks därmed” bort ha följande lydelse:
Utskottet godtar regeringens beräkning av medelsbehovet för programmen
för den träbearbetande industrin och övriga industrisektorer. Som
framgått stöder emellertid utskottet kravet i motioner från centerpartiets
sida på en mjuk avtrappning av branschprogrammet för den manuella
glasindustrin. I enlighet med SIND:s förslag bör ytterligare 4 milj. kr. ställas
till förfogande för detta program under nästa år, huvudsakligen för exportinsatser.
Anslaget till branschfrämjande åtgärder bör ökas med motsvarande
belopp i förhållande till regeringens förslag. Därjämte bör 1 milj. kr. anvisas
för lån till investeringar inom manuell glasindustri i syfte att förbättra den
yttre miljön. Med det sagda avstyrker utskottet yrkandena om minskningar
av anslaget i motionerna 1983/84:2640 (fp) och 1983/84:2644 (m).
dels att utskottet under 30 bort hemställa
30. beträffande branschfrämjande åtgärder
att riksdagen med anledning av proposition 1983/84:135 punkt B 13
NU 1983/84:42
107
och med avslag på motion 1983/84:2640 yrkande 11 och motion
1983/84:2644 yrkande 2
dels till Branschfrämjande åtgärder för budgetåret 1984/85 under
tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 24 353 000 kr.,
dels till Län till investeringar inom manuell glasindustri för budgetåret
1984/85 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 1 000 000 kr.
33. Branschfrämjande åtgärder (mom. 30)
Christer Eirefelt (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 59 som börjar med ”Utskottet
ansluter” och slutar med ”avstyrks därmed” bort ha följande lydelse:
Utskottet ansluter sig till yrkandet i motion 1983/84:2640 (fp) om en
minskning av anslaget till branschfrämjande åtgärder med 5 milj. kr. i
förhållande till regeringens förslag. Utskottet, som nyss har uttalat sig för en
avveckling av branschprogrammen, räknar med att medlen kommer att
användas enbart till fullföljande av sådana insatser som inte kan avbrytas
utan besvärande konsekvenser. Avvecklingen bör genomföras på ett sådant
sätt att en fortsatt minskning av anslaget kan ske efter budgetåret 1984/85.
Därmed tillstyrker utskottet det nämnda yrkandet i motion 1983/84:2640
(fp). Även yrkandet i motion 1983/84:2644 (m) om en större anslagsminskning
tillgodoses i betydande mån.
dels att utskottet under 30 bort hemställa
30. beträffande branschfrämjande åtgärder
att riksdagen med anledning av proposition 1983/84:135 punkt B
13, med bifall till motion 1983/84:2640 yrkande 11 och med
anledning av motion 1983/84:2644 yrkande 2 till Branschfrämjande
åtgärder för budgetåret 1984/85 under tolfte huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag av 15 353 000 kr.
34. Flexibla tillverkningssystem (mom. 31)
Erik Hovhammar (m), Sten Svensson (m), Per Westerberg (m), Christer
Eirefelt (fp) och Lars Ahlström (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 60 som börjar med ”Utskottet
tillstyrker” och slutar med ”berörd del” bort ha följande lydelse:
Utskottet har tidigare på principiella grunder tagit avstånd från den typ av
selektivt industristöd som det nu aktuella förslaget är ytterligare ett exempel
på. Även vid en förutsättningslös bedömning synes förslaget föga genomtänkt.
Utskottet tar för givet att svensk verkstadsindustri även utan
subventioner till vissa företag kommer att kunna följa med i utvecklingen av
avancerad produktionsteknik. Utskottet finner det också svårbegripligt att
NU 1983/84:42
108
regeringen önskar ge SIND nya uppgifter på ett område där STU redan är
verksamt. Det hade enligt utskottets mening varit naturligare att, om ökade
insatser för spridning av den ifrågavarande tekniken bedömdes önskvärda,
föreslå ökade resurser till STU. Utskottet föreslår att riksdagen i ett
uttalande ansluter sig till vad utskottet nu har anfört. Några särskilda medel
bör inte anvisas för ändamålet. Utskottet tillstyrker med det sagda motionerna
1983/84:2640 (fp) och 1983/84:2644 (m) i berörda delar.
dels att utskottet under 31 bort hemställa
31. beträffande flexibla tillverkningssystem
att riksdagen
a) med bifall till motion 1983/84:2644 yrkande 21 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
b) avslår motion 1983/84:2641 yrkande 4,
c) med bifall till motion 1983/84:2640 yrkande 13 och motion
1983/84:2644 yrkande 22 avslår proposition 1983/84:135 punkt B
14.
35. Flexibla tillverkningssystem (mom. 31)
Tage Sundkvist (c) och Olof Johansson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 60 som börjar med ”Utskottet
tillstyrker” och slutar med ”berörd del” bort ha följande lydelse:
Utskottet finner det motiverat med ökade insatser för att främja utveckling
och spridning av flexibla produktionssystem. Utskottet instämmer emellertid
i de kritiska synpunkter på den föreslagna uppläggningen av stödet som
framförs i motion 1983/84:2641 (c). I propositionen ges ingen förklaring till
varför regeringen har valt att lägga huvudansvaret för stödet på SIND i stället
för på STU. Enligt utskottets mening bör stöd till teknikutveckling av detta
slag även i fortsättningen ligga inom STU:s ansvarsområde. Därmed ökar
också förutsättningarna för att tekniken skall kunna anpassas till de mindre
företagens behov. Utskottet föreslår att riksdagen gör ett uttalande i enlighet
med vad utskottet nu har anfört. Därmed tillstyrker utskottet den nämnda
motionen i berörd del.
Vad gäller frågan om medelsanvisning har utskottet inte biträtt yrkandena
i motionerna 1983/84:2640 (fp) och 1983/84:2644 (m) om avslag på regeringens
förslag. Motionerna avstyrks alltså i denna del. Emellertid anser
utskottet att medlen bör anvisas budgetårsvis och inte för hela treårsperioden.
För budgetåret 1984/85 föreslår utskottet ett anslag av 5 milj. kr. För de
återstående två budgetåren bör en medelsram av 10 milj. kr. fastställas.
NU 1983/84:42
109
dels att utskottet under 31 bort hemställa
31. beträffande flexibla tillverkningssystem
att riksdagen
a) avslår motion 1983/84:2644 yrkande 21,
b) med bifall till motion 1983/84:2641 yrkande 4 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
c) med anledning av proposition 1983/84:135 punkt B 14 och med
avslag på motion 1983/84:2640 yrkande 13 och motion 1983/
84:2644 yrkande 22
dels till Stimulans till spridning av flexibla tillverkningssystem för
budgetåret 1984/85 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 5 000 000 kr.,
dels medger att under budgetåren 1985/86 och 1986/87, utöver
under budgetåret 1984/85 ej disponerade medel, 10 000 000 kr. får
användas för stimulans till spridning av flexibla tillverkningssystem.
36. Finansiellt stöd till företag (mom. 32)
Erik Hovhammar, Sten Svensson, Per Westerberg och Lars Ahlström (alla
m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 60 som börjar med ”Utskottet
godtar” och slutar med ”motionen avstyrks” bort ha följande lydelse:
Utskottet ansluter sig till den kritik av de statliga lånegarantierna som
framförs i motion 1983/84:2644 (m). Denna typ av garantier medför enligt
utskottets mening att riskbedömningen av olika projekt snedvrids. En
sedvanlig kommersiell kreditprövning leder till en bättre fördelning av
resurser. Med det sagda ansluter sig utskottet till motionärernas krav på att
den statliga garantigivningen för ifrågavarande ändamål skall upphöra.
Riksdagen bör avslå regeringens förslag om nya garantiramar.
Utskottet räknar med att behovet av förlusttäckning kommer att minska
som en följd av att garantigivningen upphör. I avsaknad av beräkningsunderlag
är utskottet emellertid berett att tillstyrka regeringens förslag om anslag
för ändamålet för nästa budgetår.
dels att utskottet under 32 bort hemställa
32. beträffande finansiellt stöd till företag
att riksdagen
a) med bifall till motion 1983/84:2644 yrkande 11 avslår proposition
1983/84:135 punkt B 18 moment 1,
b) med bifall till motion 1983/84:2644 yrkande 12 avslår proposition
1983/84:135 punkt B 18 moment 2,
c) (= utskottet).
NU 1983/84:42
110
37. Utvecklingsfondernas företagsservice (mom. 33)
Erik Hovhammar, Sten Svensson, Per Westerberg och Lars Ahlström (alla
m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 61 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”berörd del” bort ha följande lydelse:
Utskottet kan i stora delar instämma i vad som i propositionen sägs om att
utvecklingsfondernas verksamhet, i vad avser service till företagen, skall
komplettera befintligt utbud av rådgivningstjänster till småföretagen. Således
finner utskottet önskvärt att verksamheten inriktas på sådana tjänster
som inte i tillräcklig omfattning erbjuds av konsultföretag m. fl. När det
gäller prissättningen på fondernas tjänster anser emellertid utskottet, med
instämmande i vad som anförs i motion 1983/84:2644 (m), att marknadsmässiga
villkor i princip bör tillämpas fullt ut. Detta skulle möjliggöra en
väsentlig minskning av statens bidrag till verksamheten. Enligt utskottets
mening skulle också avgiftshöjningar ge möjligheter för fonderna att höja
kvaliteten på sina tjänster, något som utskottet anser angeläget. Utskottet
föreslår att riksdagen i ett uttalande ansluter sig till vad utskottet har anfört.
Därmed tillstyrks motion 1983/84:2644 (m) i berörd del. Även syftet med
motion 1983/84:1880 (fp) tillgodoses med ett sådant uttalande.
dels att utskottet under 33 bort hemställa
33. beträffande utvecklingsfondernas företagsservice
att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2644 yrkande 3 i
ifrågavarande del och med anledning av motion 1983/84:1880 i
ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.
38. Utvecklingsfondernas finansieringsverksamhet (mom. 34)
Erik Hovhammar, Sten Svensson, Per Westerberg och Lars Ahlström (alla
m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 62 som börjar med ”Utskottet
behandlade” och slutar med ”utskottets sida” bort ha följande lydelse:
Utskottet ansluter sig till den kritik mot utvecklingsfondernas finansieringsverksamhet
som kommer till uttryck i motion 1983/84:2644 (m) och
som även i andra sammanhang har framförts från moderata samlingspartiets
sida, bl. a. i motion 1983/84:1896 från allmänna motionstiden. Som utskottet
nyss har anfört bör utvecklingsfonderna koncentrera sin verksamhet till
rådgivnings- och konsultinsatser inriktade på att förbättra de mindre
företagens kompetens. Kreditgivningen bör däremot lämpligen föras över till
bankerna och liknande organ med bättre förutsättningar att bedriva verksamheten
på ett effektivt sätt, bl. a. när det gäller bedömningen av företagens
kreditvärdighet. Enligt utskottets mening kan kreditmarknaden fylla uppgif
-
NU 1983/84:42
lil
ten att finansiera även relativt riskfyllda investeringar i små och medelstora
företag. Finansieringen av olika statliga lån och bidrag - genom ökad statlig
upplåning eller nya skatter - minskar dessutom utrymmet på den reguljära
kreditmarknaden och undantränger i motsvarande del andra investeringsprojekt.
Utskottet hänvisar också till att regeringen nyligen har lagt fram
förslag om ändrade regler för bankinstitutens kreditgivning, vilket har
tillstyrkts av utskottet i betänkandet NU 1983/84:33. Ändringarna innebär
bl. a. flexiblare regler för krediter utan säkerhet, s. k. blancokrediter, som i
fortsättningen skall kunna beviljas av bankerna utan begränsning till en viss
ram.
Utskottet anser alltså att riksdagen bör uttala sig för en avveckling snarast
möjligt av de regionala utvecklingsfondernas finansieringsverksamhet. Därmed
tillstyrker utskottet motion 1983/84:2644 (m) i denna del. Av detta
ställningstagande följer att utskottet inte biträder regeringens förslag om
ändrade riktlinjer för verksamheten.
dels att utskottet under 34 bort hemställa
34. beträffande utvecklingsfondernas finansieringsverksamhet
att riksdagen
a) med bifall till motion 1983/84:2644 yrkande 3 i ifrågavarande del
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
b) avslår proposition 1983/84:135 moment 5,
c) (= utskottet).
39. Personlig borgen (mom. 35)
Tage Sundkvist (c), Erik Hovhammar (m), Sten Svensson (m), Olof
Johansson (c), Per Westerberg (m), Christer Eirefelt (fp) och Lars Ahlström
(m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 63 som börjar med ”Enligt
utskottets” och slutar med ”berörd del” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser, i enlighet med vad som anfördes vid frågans behandling år
1983, att viss personlig borgen från egenföretagare kan vara nödvändig för att
understryka ägarens ansvar för företagets utveckling. Som påpekas i
motionerna 1983/84:1031 (m) och 1983/84:1079 (fp) innebär emellertid
lagstiftningen på det arbetsrättsliga området att företagarens möjligheter att
styra sitt företag har kringgärdats på olika sätt. Kravet på personlig borgen
framstår därmed enligt utskottets mening inte som lika befogat som tidigare.
I den mån personlig borgen krävs bör den avse endast företagaren och ej hans
anhöriga. Utskottet anser alltså att frågan bör utredas utifrån de aspekter
som motionärerna har angivit. Utskottet vill också framhålla önskvärdheten
av att regeringen, i enlighet med förslaget i betänkandet Kreativ finansiering,
söker åstadkomma en enhetligare praxis hos de statliga kreditorganen i fråga
om krav på personlig borgen. Riksdagen bör i ett uttalande ansluta sig till vad
NU 1983/84:42
112
utskottet sålunda har anfört. Därmed tillstyrks motion 1983/84:1079 (fp) i
berörd del. Syftet med motion 1983/84:1031 (m) tillgodoses också, även om
utskottet inte delar motionärens uppfattning att statliga kreditorgan bör
avstå helt från krav på personlig borgen.
dels att utskottet under 35 bort hemställa
35. beträffande personlig borgen
att riksdagen med bifall till motion 1983/84:1079 yrkande 2 och med
anledning av motion 1983/84:1031 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.
40. Utvecklingsfondernas målgrupp (mom. 36)
Erik Hovhammar, Sten Svensson, Per Westerberg och Lars Ahlström (alla
m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.64 som börjar med ”Av
utskottets” och slutar med ”december 1985” bort ha följande lydelse:
De regionala utvecklingsfondernas målgrupp har på senare år utvidgats.
Förutom av de tillverkande företagen, vilka alltid har omfattats av fondernas
verksamhet, har även tjänsteproducerande företag till tillverkningsindustrin
kommit att ingå i målgruppen. Serviceföretagen växer i antal och betydelse,
och de omfattas enligt utskottets mening naturligt av den verksamhet som
utvecklingsfonderna bedriver.
Utskottet finner det därför önskvärt att frågan om en generell utvidgning
av fondernas målgrupp till att innefatta även serviceföretagen tas upp i
samband med den förestående översynen av fondernas organisation m. m.
med anledning av att gällande avtal mellan staten och landstingen löper ut
den 31 december 1985. Emellertid får enligt utskottets mening en utvidgning
av målgruppen inte tas till intäkt för ökade anspråk på statliga medel till
fondernas verksamhet. Utskottet hänvisar till vad som har anförts härom i
motion 1983/84:2644 (m).
Riksdagen bör i ett särskilt uttalande ansluta sig till vad utskottet har
anfört. Motion 1983/84:1079 (fp) tillgodoses därmed till väsentlig del.
dels att utskottet under 36 bort hemställa
36. beträffande utvecklingsfondernas målgrupp
att riksdagen med anledning av motion 1983/84:1079 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
41. Utvecklingsfondernas målgrupp (mom. 36)
Tage Sundkvist (c), Olof Johansson (c) och Christer Eirefelt (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.64 som börjar med ”Av
utskottets” och slutar med ”december 1985” bort ha följande lydelse:
NU 1983/84:42
113
Utskottet instämmer i vad som anförs i motion 1983/84:1079 (fp) om att
utvecklingsfondernas målgrupp bör utvidgas till att omfatta även serviceföretag.
Vad som i propositionen sägs om den aktuella utvecklingen inom
servicesektorn visar att den nuvarande gränsdragningen mellan tillverkande
företag och tjänsteproducerande företag är föråldrad. Utskottet finner det
därför önskvärt att frågan om en generell utvidgning av fondernas målgrupp
till att innefatta även serviceföretagen tas upp i samband med den förestående
översynen av fondernas organisation m. m. med anledning av att gällande
avtal mellan staten och landstingen löper ut den 31 december 1985.
Riksdagen bör i ett särskilt uttalande ansluta sig till vad utskottet har anfört.
Motion 1983/84:1079 (fp) tillstyrks därmed i denna del.
dels att utskottet under 36 bort hemställa
36. beträffande utvecklingsfondernas målgrupp
att riksdagen med bifall till motion 1983/84:1079 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
42. Central instans för hantverket (mom. 37)
Tage Sundkvist (c), Olof Johansson (c) och Christer Eirefelt (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 65 som börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”den delen” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning om betydelsen av att en central
instans bildas med uppgift att tillvarata hantverkets intressen. En sådan
instans bör ges en självständig ställning och tilldelas resurser för samordnings-
och utredningsuppgifter inom sitt verksamhetsområde. Utskottet
noterar med tillfredsställelse att en hantverksnämnd nyligen har bildats på
enskilt initiativ och att bidrag till nämndens verksamhet under nästa budgetår
har beviljats av SIND. Enligt utskottets mening bör nämnden fr. o.m.
budgetåret 1985/86 få ett permanent statligt stöd i form av ett särskilt anslag
på statsbudgeten. Utskottet föreslår att riksdagen anmodar regeringen att i
budgetpropositionen 1985 lägga fram förslag i frågan. Därmed blir syftet med
motion 1983/84:2466 (fp) i huvudsak tillgodosett.
dels att utskottet under 37 bort hemställa
37. beträffande central instans för hantverket
att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2466 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
8 Riksdagen 1983184.17sami. Nr 42
NU 1983/84:42
114
43. Medel till hantverket (mom. 38)
Erik Hovhammar, Sten Svensson, Per Westerberg och Lars Ahlström (alla
m) anser att den del av utskottets yttrande på s. 65 som börjar med
”Utskottet anförde” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening ger den utvidgning av de regionala utvecklingsfondernas
målgrupp som tidigare har förordats bättre möjligheter för
hantverksföretagen att anlita fondernas företagsservice. Det bör emellertid
inte komma i fråga att viss del av fondernas resurser avdelas för en särskild
kategori av företag. Därmed avstyrker utskottet motion 1983/84:2466 (fp)
även i denna del.
44. Medel till hantverket (mom. 38)
Christer Eirefelt (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 65 som börjar med ”Utskottet
anförde” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i vad som anförs i motion 1983/84:2466 (fp) om att
viss del av utvecklingsfondernas resurser bör avdelas för stöd till hantverket.
Vissa fonder gör redan i dag värdefulla insatser på området. Erfarenheten
har emellertid visat att hantverkets intressen ofta får stå tillbaka för den
industriella tillverkningens vid fondernas prioritering av olika stödbehov.
Den ändrade inriktning av fondernas företagsservice som har föreslagits av
SIND och som innebär bl. a. en ökad satsning på export synes också öka
riskerna för att hantverkets behov kommer att eftersättas. Utskottet
tillstyrker därför motionärernas begäran om ett uttalande av riksdagen om en
ändring av gällande bestämmelser för utvecklingsfondernas verksamhet i
syfte att tillförsäkra hantverket viss del av fondernas resurser.
dels att utskottet under 38 bort hemställa
38. beträffande medel till hantverket
att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2466 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
45. Länsstyrelsernas ansvar för hantverket (mom. 39)
Christer Eirefelt (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 65 med ”Utskottet
erinrar” och slutar på s. 66 med ”denna del” bort ha följande lydelse:
Som påtalas i motion 1983/84:2466 (fp) är länsstyrelsernas intresse för att
främja hantverkets utveckling, t. ex. inom ramen för de regionalpolitiska
resurser som de förfogar över, högst varierande. Utskottet anser att det finns
anledning för riksdagen att stryka under alla länsstyrelsers ansvar för en
NU 1983/84:42
115
gynnsam utveckling av hantverket och att ett uttalande av riksdagen därför är
motiverat.
dels att utskottet under 39 bort hemställa
39. beträffande länsstyrelsernas ansvar för hantverket
att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2466 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
46. Kvinnor som företagare (mom. 40)
Tage Sundkvist (c), Olof Johansson (c) och Christer Eirefelt (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 66 som börjar med ”Utskottet
räknar” och slutar med ”avstyrks därför” bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening är de angivna åtgärderna inte tillräckliga för att
åstadkomma den önskvärda stimulansen av kvinnors företagande. Trots de
insatser som har gjorts av vissa utvecklingsfonder på eget initiativ anser
utskottet att det klart bör framgå att sådana insatser utgör en viktig del av
fondernas ordinarie uppgifter. Detta bör i enlighet med förslaget i motion
1983/84:2049 (c) ske genom en ändring av gällande bestämmelser för
fondernas verksamhet. Utskottet erinrar också om yrkandet i folkpartiets
partimotion 1983/84:1101 - som har hänvisats till arbetsmarknadsutskottet -om att en jämstälidhetsansvarig bör utses vid varje fond för att ge stöd till
nyföretagande bland kvinnor. Därmed tillstyrker utskottet motion 1983/
84:2049 (c).
dels att utskottet under 40 bort hemställa
40. beträffande kvinnor som företagare
att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2049 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
47. Utvecklingsfondernas styrelser (mom. 41)
Tage Sundkvist (c), Erik Hovhammar (m), Sten Svensson (m), Olof
Johansson (c), Per Westerberg (m), Christer Eirefelt (fp) och Lars Ahlström
(m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 66 med ”Vid sin”
och slutar på s. 67 med ”berörda delar” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att nuvarande regler för
utseende av de regionala utvecklingsfondernas styrelser kan ha lett till att
företagsekonomisk kompetens inte alltid har blivit tillräckligt väl företrädd.
Enligt utskottets uppfattning bör detta problem kunna lösas inom ramen för
de av riksdagen fastlagda principerna för styrelsernas sammansättning.
Således bör styrelserna även i fortsättningen utses av landstingen resp.
kommunerna, vilket bl. a. innebär att ansvar skall kunna utkrävas av
NU 1983/84:42
116
styrelseledamöterna på politisk väg. Korporativa inslag i styrelserna bör inte
ifrågakomma. Huvudmännen bör liksom hittills sträva efter att välja sådana
ledamöter som har kunskap och erfarenhet från arbete i företag. Det är, som
utskottet underströk i ett uttalande våren 1982 (NU 1981/82:51 s. 44 f.),
viktigt att representanter för länets arbetstagare och småföretagare ingår i
styrelserna. Den kompetens som finns inom företagarorganisationerna och
de fackliga organisationerna bör utnyttjas på lämpligt sätt när det gäller att få
fram styrelsekandidater. Inför den av regeringen aviserade översynen av
utvecklingsfondernas organisation m. m. finns det anledning att upprepa
detta uttalande. Vad utskottet har anfört rörande styrelsernas sammansättning
bör riksdagen sålunda som sin mening ge regeringen till känna. Därmed
tillgodoses motion 1983/84:1880 (fp) och 1983/84:2644 (m) i berörda delar.
dels att utskottet under 41 bort hemställa
41. beträffande utvecklingsfondernas styrelser
att riksdagen med bifall till motion 1983/84:1880 i ifrågavarande del
och motion 1983/84:2644 yrkande 3 i ifrågavarande del som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
48. Strategisk företagsutveckling (mom. 42)
Erik Hovhammar (m), Sten Svensson (m), Per Westerberg (m), Christer
Eirefelt (fp) och Lars Ahlström (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 67 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”motion 1983/84:2640 (fp)” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att de olika delprogrammen är
uttryck för en starkt selektiv industripolitik. Detta gäller inte minst programmet
för s. k. strategisk företagsutveckling, som enligt propositionen bygger
på att varje utvecklingsfond ”identifierar en grupp företag som bedöms ha
gynnsamma förutsättningar att utvecklas”. Dessa företag skall kunna bidra
till att ”angelägna samhälleliga mål uppfylls”. Utskottet tar bestämt avstånd
från en syn på industripolitiken som tar sig uttryck i sådana formuleringar.
Enligt utskottets mening bör de angivna delprogrammen inte genomföras.
Utskottet kommer därför vid sin behandling i det följande av regeringens
förslag om anslaget till småföretagsutveckling att förorda en minskning av
anslaget i enlighet med motionärernas yrkande. Eftersom det ankommer på
regeringen att fördela medlen inom ramen för anslaget bör riksdagen göra ett
särskilt uttalande om de aktuella delprogrammen i enlighet med vad
utskottet nu har anfört. Därmed tillgodoses yrkandet i motion 1983/84:2640
(fp).
dels att utskottet under 42 bort hemställa
42. beträffande strategisk företagsutveckling
att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2640 yrkande 15 i
NU 1983/84:42
117
ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.
49. Industridesign (mom. 44)
Erik Hovhammar (m), Sten Svensson (m), Per Westerberg (m), Christer
Eirefelt (fp) och Lars Ahlström (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 68 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”berörda delar” bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i den kritik mot förslaget om särskilda insatser för
industridesign som framförs i motionerna 1983/84:2640 (fp) och 1983/84:2644
(m). Enligt utskottets mening är Design Center ett intressant initiativ. Dock
saknas det anledning för staten att engagera sig i verksamheten. Regeringen
bör sålunda anmodas att snarast vidta åtgärder i syfte att avveckla statens
engagemang. I den mån en sådan avveckling får några ekonomiska konsekvenser
för staten, exempelvis till följd av åtaganden gentemot Föreningen
Svensk form, bör kostnaderna härför täckas ur anslaget till småföretagsutveckling.
Riksdagen bör göra ett uttalande på grundval av vad utskottet nu
har anfört. Med det sagda tillstyrker utskottet motionerna. Motion 1983/
84:2641 (c) avstyrks däremot.
dels att utskottet under 44 bort hemställa
44. beträffande industridesign
att riksdagen
a) med bifall till motion 1983/84:2640 yrkande 16 i ifrågavarande
del och motion 1983/84:2644 yrkande 5 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
b) avslår motion 1983/84:2641 yrkande 7 i ifrågavarande del,
c) med bifall till motion 1983/84:2640 yrkande 16 i ifrågavarande
del och motion 1983/84:2644 yrkande 6 avslår proposition 1983/
84:135 punkt B 17 och motion 1983/84:2641 yrkande 7 i ifrågavarande
del.
50. Industridesign (mom. 44)
Tage Sundkvist (c) och Olof Johansson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 68 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”berörda delar” bort ha följande lydelse:
Utskottet ansluter sig till vad som anförs i motion 1983/84:2641 (c) om att
tillgängliga resurser för småföretagsutveckling så långt möjligt bör fördelas
på de regionala utvecklingsfonderna. Enligt utskottets uppfattning bör
fonderna kunna handha det stöd till designfrämjande insatser i enskilda
företag som föreslås i propositionen. Medlen bör alltså anvisas över anslaget
NU 1983/84:42
118
till småföretagsutveckling och inte som ett särskilt anslag till SIND. I fall då
SIND behöver disponera medel - t. ex. för fullgörande av sina åtaganden
enligt avtalet med Föreningen Svensk form - äger regeringen besluta härom.
Riksdagen bör i ett uttalande ansluta sig till vad utskottet har anfört. Därmed
tillstyrker utskottet motion 1983/84:2641 (c) och avstyrker motionerna
1983/84:2640 (fp) och 1983/84:2644 (m), allt i berörda delar.
dels att utskottet under 44 bort hemställa
44. beträffande industridesign
att riksdagen
a) avslår motion 1983/84:2640 yrkande 16 i ifrågavarande del och
motion 1983/84:2644 yrkande 5,
b) med bifall till motion 1983/84:2641 yrkande 7 i ifrågavarande
del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
c) med bifall till motion 1983/84:2641 yrkande 7 i ifrågavarande del
avslår motion 1983/84:2640 yrkande 16 i ifrågavarande del och
motion 1983/84:2644 yrkande 6 samt - under förutsättning av bifall
till proposition 1983/84:135 punkt B 16 moment 1 - proposition
1983/84:135 punkt B17.
51. Småföretagsutveckling (mom. 45)
Erik Hovhammar, Sten Svensson, Per Westerberg och Lars Ahlström (alla
m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 69 som börjar med ”Utskottet,
som” och slutar med ”och 1983/84:2644 (m)” bort ha följande lydelse:
Med anledning av motionsyrkanden från moderata samlingspartiet i
motion 1983/84:2644 har utskottet tidigare föreslagit en ändrad inriktning av
verksamheten inom SIND :s huvudprogram Småföretagsutveckling. Framför
allt innebär förslagen en betydande minskning av statens bidrag till de
regionala utvecklingsfondernas företagsservice. Även den avveckling av
fondernas finansieringsverksamhet som utskottet har förordat kommer efter
hand att innebära minskade kostnader för staten. Också i fråga om övriga
aktiviteter inom ramen för delprogrammet anser utskottet att betydande
besparingar är möjliga.
På grund av dessa överväganden föreslår utskottet att till småföretagsutveckling
för nästa budgetår anvisas ett anslag av 103 850 000 kr., vilket
innebär en minskning med 43 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag.
Särskilda medel för industridesign bör inte anvisas. Med det sagda tillstyrker
utskottet motion 1983/84:2644 (m) i berörd del. Motionerna 1983/84:2640
(fp) och 1983/84:2641 (c) avstyrks i motsvarande delar.
NU 1983/84:42
119
dels att utskottet under 45 bort hemställa
45. beträffande småföretagsutveckling
att riksdagen
a) (=utskottet),
b) med anledning av proposition 1983/84:135 punkt B16
moment 1, med bifall till motion 1983/84:2644 yrkande 4 och med
avslag på motion 1983/84:2640 yrkande 15 i ifrågavarande del och
motion 1983/84:2641 yrkande 6 i ifrågavarande del till Småföretagsutveckling
för budgetåret 1984/85 under tolfte huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag av 103 850 000 kr.,
c) (=utskottet).
52. Småföretagsutveckling (mom. 45)
Tage Sundkvist (c) och Olof Johansson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 69 som börjar med ”Utskottet,
som” och slutar med ”och 1983/84:2644 (m)” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser sig kunna biträda regeringens förslag om huvudprogrammet
Småföretagsutveckling i vad avser verksamhetens omfattning och
inriktning i stort. Däremot invänder utskottet, med åberopande av vad som
anförs härom i motion 1983/84:2641 (c), mot den av regeringen angivna
fördelningen av resurser inom programmets ram mellan central och regional
verksamhet, dvs. mellan SIND och utvecklingsfonderna. Utskottet anser att
ett centralt statligt verk som SIND har sämre förutsättningar än de regionala
utvecklingsfonderna att effektivt stödja nyetableringar, utbildning av företagare
och även strategiska insatser för företagsutveckling. Den centralistiska
uppläggning av programmet som regeringen föreslår innebär enligt utskottets
mening risker för att fondernas ställning kommer att undergrävas och att
kompetenstvister mellan fonderna och SIND kommer att bli vanliga.
Inriktningen måste därför vara att tillgängliga resurser så långt möjligt bör
fördelas på fonderna. Riksdagen bör göra ett uttalande härom i samband
med anslagsanvisningen.
I enlighet med denna utskottets inställning bör något särskilt anslag inte
anvisas till SIND för delprogrammet Industridesign. I stället bör medel för
ändamålet beräknas under anslaget till småföretagsutveckling. För budgetåret
1984/85 bör detta anslag anvisas med 151 850 000 kr., vilket innebär en
ökning med 5 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag. Ställning till
behovet av medel för industridesign för de följande två budgetåren får tas i
samband med prövningen av regeringens förslag till anslag för resp.
budgetår.
Med det sagda tillstyrker utskottet motion 1983/84:2641 (c) och avstyrker
motionerna 1983/84:2640 (fp) och 1983/84:2644 (m) i berörda delar.
NU 1983/84:42
120
dels att utskottet under 45 bort hemställa
45. beträffande småföretagsutveckling
att riksdagen
a) med bifall till motion 1983/84:2641 yrkande 6i ifrågavarande del
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
b) med anledning av proposition 1983/84:135 punkt B16
moment 1, med bifall till motion 1983/84:2641 yrkande 6 i ifrågavarande
del och med avslag på motion 1983/84:2640 yrkande 15 i
ifrågavarande del och motion 1983/84:2644 yrkande 4 - under
förutsättning av avslag på proposition 1983/84:135 punkt B 17 - till
Småföretagsutveckling för budgetåret 1984/85 under tolfte huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag av 151 850 000 kr.,
c) (=utskottet).
53. Småföretagsutveckling (mom. 45)
Christer Eirefelt (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 69 som börjar med ”Utskottet,
som” och slutar med ”och 1983/84:2644 (m)” bort ha följande lydelse:
Med anledning av motionsyrkanden från folkpartiet i motion 1983/84:2640
har utskottet tidigare föreslagit en ändrad inriktning av verksamheten inom
SIND:s huvudprogram Småföretagsutveckling. Utskottet har därvid inte
haft något att invända mot de förslag som gäller de regionala utvecklingsfondernas
företagsservice. Däremot har utskottet riktat stark kritik mot
huvudprogrammet i övrigt, som innehåller ett antal utpräglat selektiva
insatser som skall administreras av SIND. Eftersom dessa insatser enligt
utskottets mening inte bör genomföras kan en motsvarande minskning av det
i propositionen föreslagna anslaget ske.
Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att till småföretagsutveckling
för nästa budgetår anvisas ett anslag av 90 850 000 kr., vilket innebär en
minskning med 56 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag. Särskilda
medel för industridesign bör inte anvisas. Med det sagda tillstyrker utskottet
motion 1983/84:2640 (fp) i berörd del. Motionerna 1983/84:2641 (c) och
1983/84:2644 (m) avstyrks i motsvarande delar.
dels att utskottet under 45 bort hemställa
45. beträffande småföretagsutveckling
att riksdagen
a) (=utskottet),
b) med anledning av proposition 1983/84:135 punkt B16
moment 1, med bifall till motion 1983/84:2640 yrkande 15 i
ifrågavarande del och med avslag på motion 1983/84:2641
yrkande 6 i ifrågavarande del och motion 1983/84:2644 yrkande 4
NU 1983/84:42
121
till Småföretagsutveckling för budgetåret 1984/85 under tolfte
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 90 850 000 kr.,
c) (=utskottet).
54. Treårsram för industriverket (mom. 46)
Tage Sundkvist (c), Erik Hovhammar (m), Sten Svensson (m), Olof
Johansson (c), Per Westerberg (m), Christer Eirefelt (fp) och Lars Ahlström
(m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 69 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”för SIND” bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående framfört kritik i olika avseenden mot
regeringens förslag om SIND:s verksamhet. Denna kritik har grundats på att
utskottet har en annan uppfattning än regeringen om vad som bör vara
SIND:s roll. Utskottet har därför också föreslagit riksdagen att uttala sig för
att frågan om den industripolitiska myndighetsorganisationen skall tas upp
till ny prövning. Mot bakgrund av det anförda är utskottet inte berett att
förorda en flerårig anslagsram för delar av SIND:s verksamhet.
dels att utskottet under 46 bort hemställa
46. beträffande treårsram för industriverket
att riksdagen avslår proposition 1983/84:135 moment 11.
55. Riktlinjer för Investeringsbanken (mom. 47)
Tage Sundkvist (c), Erik Hovhammar (m), Sten Svensson (m), Per
Westerberg (m), Christer Eirefelt (fp), Lars Ahlström (m) och Per-Ola
Eriksson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 70 med ”Utskottet
anser” och slutar på s. 71 med ”angiven del” bort ha följande lydelse:
Av redogörelsen i propositionen framgår klart att de uppgifter för vilka
Investeringsbanken bildades år 1967 inte längre är aktuella. Enligt utskottets
mening har näringspolitikens ändrade inriktning ändrat förutsättningarna för
Investeringsbankens verksamhet. Under senare år har det också skett en
snabb utveckling i fråga om utbudet av olika slags finansieringstjänster.
Utskottet finner att flertalet av de uppgifter för banken som anges i
propositionen kan fullgöras av andra banker och finansieringsinstitut på
marknaden.
Utskottet anser alltså, med instämmande i vad som anförs härom i
motionerna 1983/84:2641 (c) och 1983/84:2644 (m), att starka skäl talar för
att Investeringsbankens verksamhet tas upp till ingående prövning. Denna
prövning bör lämpligen ske parallellt med arbetet inom den kommitté (Fi
1983:06) som tillkallades år 1983 för översyn av kreditmarknadens struktur.
9 Riksdagen 1983184.17sami. Nr 42
NU 1983/84:42
122
Riksdagen bör anmoda regeringen att föranstalta om en sådan prövning. I
avvaktan på resultatet av prövningen bör nuvarande riktlinjer för bankens
verksamhet inte ändras. Med det sagda tillstyrker utskottet motion 1983/
84:2641 (c) i berörd del. Även yrkandet i motion 1983/84:2644 (m) blir
därigenom i allt väsentligt tillgodosett.
dels att utskottet under 47 bort hemställa
47. beträffande riktlinjer för Investeringsbanken
att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2641 yrkande 9 och
motion 1983/84:2644 yrkande 10
dels avslår proposition 1983/84:135 moment 6,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
56. Överföring av medel till småföretagsfond (mom. 49)
Tage Sundkvist (c), Erik Hovhammar (m), Sten Svensson (m), Per
Westerberg (m), Christer Eirefelt (fp), Lars Ahlström (m) och Per-Ola
Eriksson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 73 som börjar med ”Utskottet
betraktar” och slutar med ”berörda delar” bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att den av regeringen föreslagna småföretagsfonden
utgör en del av systemet med löntagarfonder. Vid behandlingen hösten 1983
av löntagarfondsfrågan tog utskottets majoritet i yttrandet NU 1983/84:5 y
till finansutskottet bestämt avstånd från förslaget om införande av sådana
kollektiva fonder. Utskottet har samma inställning till frågan i dag.
Följaktligen kan utskottet inte godta det förslag om en småföretagsfond som
regeringen nu har lagt fram. Med instämmande i vad som anförs härom i
motionerna 1983/84:2640 (fp), 1983/84:2641 (c) och 1983/84:2644 (m) anser
utskottet att riksdagen bör avslå förslaget. I avvaktan på en avveckling av
löntagarfonderna bör de medel som är avsedda för småföretagsfonden
förvaltas på reguljärt sätt inom allmänna pensionsfonden. Riksdagen bör
göra ett uttalande av denna innebörd. Därmed tillstyrker utskottet de tre
motionerna i denna del.
dels att utskottet under 49 bort hemställa
49. beträffande överföring av medel till småföretagsfond
att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2640 yrkande 2, motion
1983/84:2641 yrkande 2 och motion 1983/84:2644 yrkande 7
dels avslår det i proposition 1983/84:135 framlagda förslaget till lag
om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för allmänna
pensionsfonden,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
NU 1983/84:42
123
57. Utvecklingscentrum i Söderhamn (mom. 60)
Jörn Svensson (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 78 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”och 1983/84:2478 (vpk)” bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening innebär den f. n. höga lönsamheten inom
skogsindustrin till följd av bl. a. devalveringen ingen garanti för att forskning
och förädling inom det träkemiska området utvecklas tillfredsställande.
Under tidigare utpräglade högkonjunkturer i branschen kunde noteras att
den ensidiga produktionsinriktningen inom skogsindustrin knappast rubbades.
Utskottet anser att en starkare satsning på forskning och utveckling inom
branschen - och därvid särskilt på den träkemiska sidan - är ett starkt intresse
ur såväl industripolitisk som handelspolitisk synvinkel. Det är också tydligt
att detta kräver särskilda initiativ från samhällelig sida. Därvid bör enligt
utskottets mening resurserna lämpligen koncentreras i syfte att resultat skall
kunna nås utan ytterligare långa dröjsmål.
Med instämmande i vad som sägs härom i motion 1983/84:2478 (vpk)
föreslår alltså utskottet att regeringen uppmanas att inleda förhandlingar i
syfte att etablera ett träkemiskt forskningscentrum. Utskottet anser i likhet
med motionärerna att Söderhamn med hänsyn till sin geografiska belägenhet
är en lämplig lokaliseringsort för ett sådant centrum. Med det sagda
tillstyrker utskottet motionen i denna del. Härigenom tillgodoses även
motsvarande yrkande i motion 1983/84:2039 (c).
dels att utskottet under 60 bort hemställa
60. beträffande utvecklingscentrum i Söderhamn
att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2039 yrkande 3 och
motion 1983/84:2478 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.
58. Transportmaterielindustrin i Gävleborgs län (mom. 61)
Jörn Svensson (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 79 som börjar med ”Utskottet
hänvisar” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:
Det torde numera vara klarlagt att järnvägen utgör det mest utvecklingsbara
alternativet på landtransportområdet. Utskottet anser det därför väsentligt
att Sveriges goda utgångsläge inom järnvägstekniken utnyttjas på
aktivaste möjliga sätt. I sammanhanget bör det betonas att det innebär en
fördel om forsknings- och utvecklingsarbetet direkt kan knytas till produktion.
Detta kräver att satsningarna medvetet riktas och koncentreras. Med en
sådan inriktning ter det sig enligt utskottets mening naturligt att det till
transportmaterielindustrierna i Gävle och Bollnäs knyts kvalificerad forsk
-
NU 1983/84:42
124
ningsverksamhet på jämvägsteknikens fält. Nämnda industrier har lång
praktisk erfarenhet i fråga om utformning av transportmateriel liksom av de
problem som vidlåder denna materiel i driften. Utskottet anser det angeläget
att dessa fördelar kan tas till vara.
Riksdagen bör i ett uttalande till regeringen ansluta sig till vad utskottet nu
har anfört. Med det sagda tillstyrker utskottet motion 1983/84:2478 (vpk) i
denna del.
dels att utskottet under 61 bort hemställa
61. beträffande transportmaterielindustrin i Gävleborgs län
att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2478 yrkande 4 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Särskilda yttranden
1. Läkemedelsindustrins förstatligande (mom. 2)
Jörn Svensson (vpk) anför:
Vänsterpartiet kommunisterna har - med anledning av riksdagsbeslut
hösten 1982 - inte avgivit någon reservation till förmån för förstatligande av
läkemedelsindustrin. Detta har haft som förutsättning att regeringen förbereder
förslag i frågan med en inriktning som tillmötesgår de krav bakom vilka
har ställt sig såväl socialdemokraternas som vänsterpartiet kommunisternas
partikongresser.
Från denna utgångspunkt är det viktigt att regeringens handlande inte
stannar vid den till år 1985 aviserade utredningen om den fråga som här
behandlas. Även hela komplexet med makten över läkemedelsindustrin
måste aktualiseras. Situationen på läkemedelsfronten - såväl nationellt som
internationellt - talar med ständigt ökande styrka för en sådan grundläggande
förändring av maktförhållandet.
2. Bilindustrin (mom. 25)
Christer Eirefelt (fp) anför:
Svensk bilindustri är, framför allt genom sin exportinriktning, en mycket
viktig faktor i svensk ekonomi. Enligt min uppfattning måste detta beaktas av
riksdag och regering så att man t. ex. undviker unika särbestämmelser som i
sin tur kan föranleda motåtgärder från andra bilproducerande länder.
3. Finansiellt stöd till företag (mom. 32)
Christer Eirefelt (fp) anför:
SIND:s garantigivning måste ses över. Enligt min uppfattning är det ett
tecken på felaktig politik när ett program som kallas ”industriell omvandling
och tillväxt” till över 50 % består av förlusttäckning. I avvaktan på en sådan
översyn har jag accepterat regeringens förslag.
NU 1983/84:42
125
4. Tillsyn över Investeringsbanken (mom. 48)
Tage Sundkvist (c), Erik Hovhammar (m), Sten Svensson (m), Per
Westerberg (m), Christer Eirefelt (fp), Lars Ahlström (m) och Per-Ola
Eriksson (c) anför:
Vi anser att kravet på att Investeringsbanken skall stå under bankinspektionens
tillsyn är rimligt. Vi har emellertid avstått från att reservera oss mot
utskottets yttrande på denna punkt mot bakgrund av att vi nyss har förordat
en ingående prövning av Investeringsbankens verksamhet. Tillsynsfrågan
kan lämpligen tas upp när resultatet av en sådan prövning föreligger.
5. Industriell utveckling i olika delar av landet (mom. 51-61)
Erik Hovhammar (m), Sten Svensson (m), Per Westerberg (m), Christer
Eirefelt (fp) och Lars Ahlström (m) anför:
Utskottet behandlar i avsnittet om industriell utveckling i olika delar av
landet (s. 73-79) en rad motionsyrkanden om statligt stöd till ett antal
projekt av regional natur. Utskottet har avstyrkt samtliga dessa yrkanden,
varvid vi har anslutit oss till utskottsmajoriteten. Vi skulle i några fall ha
föredragit andra motiveringar än dem som har angetts för utskottets
ställningstaganden. Detta gäller i första hand i sådana fall då man åberopar
som motiv för avslag vissa åtgärder av selektiv natur som regeringen har
föreslagit i proposition 1983/84:135 och som vi från moderata samlingspartiets
och folkpartiets sida har motsatt oss under utskottsbehandlingen. Vi har
av tidsskäl valt att fästa uppmärksamheten härpå i ett särskilt yttrande i
stället för att anmäla reservationer under resp. moment. När det gäller vår
allmänna inställning till frågor om regional utveckling hänvisar vi till
reservationerna 1 (m) och 3 (fp) till arbetsmarknadsutskottets betänkande
AU 1983/84:23 om regionalpolitiken.
126
Bilaga 1
Skatteutskottets yttrande
1983/84:12 y
om återinförande av det särskilda forskningsavdraget (FoU- avdraget)
vid taxering till statlig inkomstskatt m. m.
Till näringsutskottet
Särskilt forskningsavdrag har sedan år 1973 medgivits enligt lagen
(1973:421) om särskilt forskningsavdrag vid taxering till statlig inkomstskatt
(det s. k. FoU-avdraget). Avdraget har fr. o. m. 1983 års taxering varit
utformat som ett basavdrag om 5 % och ett ökningsavdrag om 30 %
beräknat på ett avgiftsunderlag motsvarande företagets lönekostnader för
forsknings- och utvecklingsarbete samt kostnader för förvärv av forskningsresultat
m. m. I enlighet med ett regeringsförslag i proposition 1983/84:64
(SkU 1983/84:14) har riksdagen beslutat slopa avdragsrätten fr. o. m. 1985
års taxering.
I motion 1983/84:2595 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp) - motionen väckt
med anledning av proposition 1983/84:107 om forskning- yrkas att riksdagen
beslutar återinföra FoU-avdraget. Samma yrkande återfinns i de med
anledning av proposition 1983/84:135 om industriell tillväxt och förnyelse
väckta motionerna 1983/84:2640 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp) och
1983/84:2645 av Erik Hovhammar m. fl. (m). Motion 2640 innehåller också
ett yrkande att förmögenhetsskatten på arbetande kapital i mindre och
medelstora företag slopas.
Näringsutskottet har berett skatteutskottet tillfälle att yttra sig över dessa
motionsyrkanden.
Beslutet att slopa FoU-avdraget motiverades främst med att avdraget
mera kommit att fungera som en skattesubvention till FoU-intensiva företag
än som en verklig stimulans till ökat FoU-arbete och att därför endast en
mindre del av de betydande skatteintäkter som genom avdragsrätten
undandragits staten kommit den tekniska utvecklingen till godo. Riksdagens
beslut skall också ses mot bakgrund av att ett stöd till forskning som har
formen av en avdragsrätt vid taxeringen kan utgå först lång tid efter det att ett
beslut om forskningsinsatser fattas och att systemet med forskningsavdrag
genom avdragets konstruktion varit tekniskt komplicerat för såväl företagen
som taxeringsmyndigheterna. Enligt skatteutskottets mening saknar riksdagen
- särskilt mot bakgrund av de åtgärder i syfte att främja forsknings- och
utvecklingsverksamhet som föreslås i propositionerna 1983/84:107 och
1983/84:135 - anledning att frånträda sin uppfattning i denna fråga.
Vad särskilt angår frågan om förmögenhetsskatt på arbetande kapital i
mindre och medelstora företag vill utskottet erinra om att företagsskattekommittén
(B 1979:13) enligt sina direktiv har att undersöka vad som kan
NU 1983/84:42 (SkU 1983/84:12 y)
127
göras för att underlätta familjeföretagens försörjning med riskkapital.
Utskottet anser för sin del att de nu aktuella motionsyrkandena bör avslås.
Stockholm den 26 april 1984
På skatteutskottets vägnar
RUNE CARLSTEIN
Närvarande: Rune Carlstein (s), Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c),
Olle Westberg (s), Hagar Normark (s), Bo Lundgren (m), Ingemar Hallenius
(c), Bo Forslund (s), Egon Jacobsson (s), Karl Björzén (m), Kjell Johansson
(fp), Anita Johansson (s), Lars Hedfors (s), Anna Lindh (s) och Ewy Möller
(m).
Avvikande mening
Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Ingemar
Hallenius (c), Karl Björzén (m), Kjell Johansson (fp) och Ewy Möller (m)
anser att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar med ”Beslutet att” och
slutar med ”bör avslås” bort ha följande lydelse:
De skäl som i proposition 1983/84:64 åberopades till stöd för att slopa det
särskilda forskningsavdraget finner utskottet föga bärande. Avdraget infördes
visserligen som ett provisorium 1973. Mot bakgrund av de mycket
positiva erfarenheterna av avdraget permanentades det emellertid så sent
som i december 1981 med verkan fr. o. m. 1983 års taxering. 1981 års
riksdagsbeslut togs under bred parlamentarisk enighet - endast vpk motsatte
sig beslutet. Entydiga uttalanden från näringslivet visar också att FoUavdraget
haft stor betydelse såväl för den långsiktiga planeringen av
forskningsinsatser som för finansieringen av nya forskningsobjekt.
Mot den bakgrunden finns det enligt utskottets mening all anledning
bibehålla FoU-avdraget även i fortsättningen.
Ett system med avdrag för forskningskostnader är enligt utskottets mening
att föredra även av den anledningen att företagen själva kan besluta om
forskningsinsatsernas omfattning och inriktning. Man slipper alltså den
byråkratiska kontroll och prövning som ett bidragssystem med nödvändighet
för med sig.
Frågan om förmögenhetsbeskattningen av arbetande kapital i mindre och
medelstora företag har under en följd av år varit föremål för uppmärksamhet
i olika sammanhang. Redan i november 1981 föreslog företagsskattekommittén
att arbetande kapital i mindre och medelstora företag skulle helt
undantas från förmögenhetsskatt. Detta förslag godtogs i princip av en
majoritet av de remissinstanser som yttrade sig över förslaget.
Det riskvilliga sparandets villkor har genom åtskilliga riksdagsbeslut under
NU 1983/84:42 (SkU 1983/84:12 y)
128
senare tid allvarligt försämrats. Skatteutskottet tänker bl. a. på slopandet av
den 30-procentiga skattereduktionen för aktieutdelning, den nya vinstdelningsskatten,
den skärpta beskattningen av realisationsvinst vid försäljning
av aktier och omsättningsskatten på sådana tillgångar. Härtill kommer den
betydande skärpning av förmögenhetsskatten som riksdagen beslutade
hösten 1982 och den ytterligare höjning av samma skatt vid 1984 års taxering
som beslutades i december förra året.
Mot den här bakgrunden måste det enligt utskottets mening anses mer
angeläget nu än någonsin tidigare att undanta det arbetande kapitalet i
mindre och medelstora företag från förmögenhetsskatt.
Utskottet anser således att de nu aktuella motionsyrkandena bör tillstyrkas.
NU 1983/84:42 129
Bilaga 2
Översikt av utskottets behandling av propositionen och motionerna
Proposition/ Utskottets Utskottets Reservation
motion 1983/84 yttrande s. hemställan nr
moment
Proposition 135
1 |
72 |
49 |
56 |
2 |
52 |
19 |
18 |
3 |
55 |
24 |
|
4 |
55 |
26 |
27 |
5 |
62 |
34 |
38 |
6 |
70 |
47 |
55 |
7 |
50 |
16 |
17 |
8 |
50 |
17 |
|
9 |
54 |
23 |
23-25 |
10 |
56 |
26 |
27 |
11 |
69 |
46 |
54 |
12 |
38 |
1 |
1-3 |
B 1 |
57 |
27 |
28 |
B 12 |
57 |
27 |
28 |
B 13 |
59 |
30 |
31-33 |
B 14 |
60 |
31 |
34, 35 |
B 16 |
68 |
45 |
51-53 |
B 17 |
68 |
44 |
49-50 |
B 18:1-2 |
60 |
32 |
36 |
B 18:3 |
60 |
32 |
|
B 20 |
52 |
19 |
18-20 |
F 11 |
73 |
50 |
|
F 13 |
54 |
23 |
23-25 |
F 17 |
56 |
26 |
27 |
F 18 |
50 |
16 |
17 |
F 19 |
50 |
17 |
|
Motion |
|||
419 |
59 |
29 |
30 |
423 |
42 |
5 |
|
458 |
38 |
1 |
3 |
559:2 |
68 |
43 |
|
693 |
76 |
55 |
|
729 |
39 |
2 |
|
851:1 |
38, 42 |
1,6 |
1, 8 |
4 |
39 |
3 |
5 |
5 (delvis) |
38 |
1 |
1 |
852 |
59 |
29 |
30 |
853 |
78 |
59 |
|
908:1 |
38 |
1 |
1 |
2 |
38 |
1 |
1 |
5 |
48 |
14 |
15 |
6 |
49 |
15 |
16 |
7 |
44 |
8 |
10 |
9 |
45 |
10 |
11 |
lia |
57 |
27 |
28 |
1030 |
42 |
5 |
|
1031 |
63 |
35 |
39 |
NU 1983/84:42
130
Motion 1983/84 Utskottets Utskottets Reservation
yttrande s. hemställan nr
moment
1074 |
75 |
1079:1 |
39 |
2 |
63 |
3 |
64 |
5 |
53 |
1363:1 |
39 |
3 |
59 |
1873 |
44 |
1879 |
72 |
1880 |
61, 67 |
1881 |
77 |
1897 |
42 |
2039:1 |
62 |
3 |
78 |
2040 |
77 |
2049 |
66 |
2052 |
51 |
2120:6 |
76 |
2356 |
78 |
2357 |
74 |
2363 |
53 |
2376:1 |
43 |
2 |
39 |
2466:1 |
65 |
2 |
65 |
3 |
65 |
2478:2 |
78 |
4 |
79 |
2521 |
55 |
2595:1 |
46 |
2605 |
74 |
2640:1 |
38 |
2 |
73 |
3 |
46 |
4 |
47 |
5 |
55 |
6 |
52 |
8,9 |
57 |
11 |
59 |
12 |
58 |
13 |
60 |
15 |
67 |
16 |
68 |
17 |
56 |
18 |
51 |
19 |
57 |
21 |
47 |
2641:1 |
38 |
2 |
40 |
3 |
73 |
4 |
60 |
6 |
69 |
53 |
|
3 |
5 |
35 |
39 |
36 |
40, 41 |
21 |
21 |
3 |
5 |
29 |
30 |
9 |
|
48 |
|
33, 41 |
37, 47 |
56 |
|
5 |
|
34 |
|
60 |
57 |
57 |
|
40 |
46 |
18 |
|
54 |
|
59 |
|
52 |
|
20 |
|
7 |
9 |
3 |
5 |
37 |
42 |
38 |
43, 44 |
39 |
45 |
60 |
57 |
61 |
58 |
25 |
26 |
11 |
12 |
51 |
|
1 |
1 |
49 |
56 |
11 |
12 |
12 |
13 |
23 |
25 |
19 |
20 |
27 |
28 |
30 |
33 |
28 |
29 |
31 |
34 |
42 |
48 |
44 |
49 |
26 |
27 |
18 |
|
27 |
28 |
13 |
14 |
1 |
2 |
4 |
7 |
49 |
56 |
31 |
35 |
45 |
52 |
NU 1983/84:42
131
Motion 1983/84 Utskottets Utskottets Reservation
yttrande s. hemställan nr
moment
7 |
68 |
44 |
50 |
8 |
55 |
23 |
24 |
9 |
70 |
47 |
55 |
10 |
52 |
19 |
19 |
2642 |
38 |
1 |
3 |
2643 |
77 |
58 |
|
2644:1 |
58 |
28 |
29 |
2 |
59 |
30 |
31 |
3 |
61, 62 |
33, 34 |
37, 38 |
4 |
69 |
45 |
51 |
5, 6 |
68 |
44 |
49 |
7 |
73 |
49 |
56 |
8, 9 |
54 |
22 |
22 |
10 |
71 |
47 |
55 |
11, 12 |
60 |
32 |
36 |
13-15 |
56 |
26 |
27 |
16-18 |
50 |
16 |
17 |
19,20 |
52 |
19 |
18 |
21, 22 |
60 |
31 |
34 |
25 |
38, 40 |
1, 4 |
1, 6 |
26 |
57 |
27 |
28 |
2645 |
46 |
11 |
12 |
NU 1983/84:42 132
Bilaga 3
Översikt över motionsyrkanden som behandlas i andra utskottsbetänkanden
Motion |
Betänkande |
1983/84:559:1 |
SkU (uppskov till riksmötet 1984/85) |
1983/84:559:3 |
NU 1983/84:40 |
1983/84:851:2 |
NU 1983/84:23 |
1983/84:851:3 (delvis) |
NU 1983/84:40 |
1983/84:851:3 (delvis) |
NU (uppskov till riksmötet 1984/85) |
1983/84:851:5 (delvis) |
NU 1983/84:45 |
1983/84:851:6 |
NU 1983/84:30 |
1983/84:908:3 |
NU 1983/84:23 |
1983/84:908:4, 8 |
NU (uppskov till riksmötet 1984/85) |
1983/84:908:10 |
NU 1983/84:33 |
1983/84:908:11 b |
NU 1983/84:25 |
1983/84:908:11 c |
NU 1983/84:28 |
1983/84:1079:4 |
NU 1983/84:40 |
1983/84:1363:2 |
NU 1983/84:25 |
1983/84:2039:2 |
AU 1983/84:23 |
1983/84:2039:4 |
NU 1983/84:30 |
1983/84:2120:1 |
FiU 1983/84:42 |
1983/84:2120:2 |
NU 1983/84:44 |
1983/84:2120:3-5 |
NU 1983/84:45 |
1983/84:2478:1 |
NU 1983/84:28 |
1983/84:2478:3 |
BoU 1983/84:30 |
1983/84:2595:2-12 |
UbU 1983/84:28 |
1983/84:2640:7, 14, 20 |
NU 1983/84:45 |
1983/84:2640:10 |
NU 1983/84:25 |
1983/84:2641:5 |
NU 1983/84:26 |
1983/84:2644:23, 24 |
NU 1983/84:26 |
NU 1983/84:42
133
Innehåll
Ärendet 1
Sammanfattning 1
Propositionen 3
Huvudsakligt innehåll 3
Förslag 5
Motionerna 7
Yrkanden 7
Motivering 15
Anslagsfrågor 19
Inledning 19
Regeringens förslag 20
Oppositionens förslag 21
Uppgifter i anslutning till vissa motionsyrkanden, m.m 22
Industrins forsknings- och utvecklingskostnader 22
Industristödet 24
Det särskilda forskningsavdraget 27
Statliga företagsstöd 28
De små och medelstora företagens finansiella situation 30
De regionala utvecklingsfondernas företagsservice 32
Kommunal näringspolitik 34
Utskottet 36
Inledning 36
Allmänna frågor 37
Industripolitikens inriktning 37
Läkemedelsindustrins förstatligande 39
Småföretagspolitiken 39
Industripolitikens organisation 40
Industristödet 41
Regionala utvecklingsbolag 42
Kommunal näringspolitik 43
Utvärdering av företagsnedläggningar 44
Nordiskt samarbete 45
Vissa skattefrågor m.m 46
Nationellt mikroelektronikprogram 49
Teknikupphandling och underleverantörsutveckling 51
Åtgärder för att främja teknikupphandling m.m 51
Övriga frågor 53
NU 1983/84:42 134
Industrifonden 54
Forskningsbidrag till teknikbaserade småföretag 55
Statens industriverk 56
Programindelning och anslag 56
Utredningsverksamhet 57
Industriell omvandling och tillväxt 58
Småföretagsutveckling 60
Treårsram för statens industriverk 69
Sveriges Investeringsbank AB 69
Småföretagsfond 72
Ingenjörsvetenskapsakademien 73
Industriell utveckling i olika delar av landet 73
Hemställan 79
Reservationer 86
1. Industripolitikens inriktning (m, fp) 86
2. Industripolitikens inriktning (c) 87
3. Industripolitikens inriktning (vpk) 88
4. Läkemedelsindustrins förstatligande (m, c, fp) 89
5. Småföretagspolitiken(m,c,fp) 89
6. Industripolitikens organisation (m) 90
7. Industripolitikens organisation (c, fp) 91
8. Avveckling av industristödet (m, c, fp) 92
9. Regionala utvecklingsbolag (m, fp) 92
10. Kommunal näringspolitik (m, fp) 93
11. Nordiskt samarbete (m, c, fp) 93
12. Forskningsavdrag(m,c, fp) 94
13. Förmögenhetsskatt på arbetande kapital (m, c, fp) 94
14. Återlån av socialavgifter (m, c, fp) 95
15. Löntagarägdaföretag (m, c, fp) 96
16. Andel-i-vinst-system(m,c,fp) 96
17. Industriell utveckling inom mikroelektroniken (m) 97
18. Främjande av teknikupphandling m. m. (m) 98
19. Främjande av teknikupphandling m. m. (c) 98
20. Främjande av teknikupphandling m. m. (fp) 99
21. Underleverantörer (m, c, fp) 100
22. Avveckling av Industrifonden (m) 100
23. Anslag till Industrifonden (m) 101
24. Anslag till Industrifonden (c) 101
25. Anslag till Industrifonden (fp) 102
26. Bilindustrin (m) 103
27. Teknikbaserade småföretag (m, fp) 103
28. Industriverkets utredningsverksamhet (m, fp) 104
29. Avveckling av branschprogrammen (m, fp) 105
NU 1983/84:42
135
30. Den manuella glasindustrin (c) 105
31. Branschfrämjande åtgärder (m) 106
32. Branschfrämjande åtgärder (c) 106
33. Branschfrämjande åtgärder (fp) 107
34. Flexibla tillverkningssystem (m, fp) 107
35. Flexibla tillverkningssystem (c) 108
36. Finansiellt stöd till företag (m) 109
37. Utvecklingsfondernas företagsservice (m) 110
38. Utvecklingsfondernas finansieringsverksamhet (m) 110
39. Personlig borgen (m, c, fp) lil
40. Utvecklingsfondernas målgrupp (m) 112
41. Utvecklingsfondernas målgrupp (c, fp) 112
42. Central instans för hantverket (c, fp) 113
43. Medel till hantverket (m) 114
44. Medel till hantverket (fp) 114
45. Länsstyrelsernas ansvar för hantverket (fp) 114
46. Kvinnor som företagare (c, fp) 115
47. Utvecklingsfondernas styrelser (m, c, fp) 115
48. Strategisk företagsutveckling^, fp) 116
49. Industridesign (m, fp) 117
50. Industridesign (c) 117
51. Småföretagsutveckling (m) 118
52. Småföretagsutveckling (c) 119
53. Småföretagsutveckling (fp) 120
54. Treårsram för industriverket (m, c, fp) 121
55. RiktlinjerförInvesteringsbanken (m, c, fp) 121
56. Överföring av medel till småföretagsfond (m, c, fp) 122
57. Utvecklingscentrum i Söderhamn (vpk) 123
58. Transportmaterielindustrin i Gävleborgs län (vpk) 123
Särskilda yttranden
1. Läkemedelsindustrins förstatligande (vpk) 124
2. Bilindustrin (fp) 124
3. Finansiellt stöd till företag (fp) 124
4. Tillsyn över Investeringsbanken (m, c, fp) 125
5. Industriell utveckling i olika delar av landet (m, fp) 125
Bilagor
1. Skatteutskottets yttrande 1983/84 12 y om återinförande av det
särskilda forskningsavdraget (FoU-avdraget) vid taxering till
statlig inkomstskatt m. m 126
2. Översikt av utskottets behandling av propositionen och motionerna
129
3. Översikt över motionsyrkanden som behandlas i andra utskottsbetänkanden
132
minab/gotab 78591 Stockholm 1984