Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Näringsutskottets betänkande 1983/84:42

om industriell tillväxt och förnyelse (prop. 1983/84:135)

Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels proposition 1983/84:135 om industriell tillväxt och förnyelse,

dels - helt eller delvis - sex motioner som har väckts med anledning av propositionen,

dels - helt eller delvis - två motioner som har väckts med anledning av proposition 1983/84:107 om forskning,

deb - helt eller delvis - 32 motioner från allmänna motionstiden år 1984 med yrkanden om olika näringspolitiska frågor.

Propositionen och motionerna redovisas i det följande.

Skatteutskottet har avgivit yttrande (SkU 1983/84:12 y) om återinförande av det särskilda forskningsavdraget vid taxering till statlig inkomstskatt m. m. (bilaga I, s. 126).

En översikt över var i betänkandet de olika förslagen i propositionen och de olika motionsyrkandena behandlas lämnas i bilaga 2 (s. 129). Vissa motionsyrkandens behandling i andra betänkanden redovisas i bilaga3 (s. 132).

Proposition 1983/84:107 om forskning bilaga 9 (industridepartementet), som innehåller förslag om bl. a. anslag till styrelsen för teknisk utveckling (STU), behandlas jämte motioner i näringsutskottets betänkande NU

1983/84:45.

Riksbankschefen Bengt Dennis har inför utskottet lämnat synpunkter på verksamheten vid Sveriges Investeringsbank AB.

Företrädare för Föreningen Svensk form har inför utskotlet lämnat synpunkter på behovet av åtgärder för att främja industridesign.

Svenska glasbruksföreningen har inkommit med en skrivelse om fortsatt stöd till den manuella glasindustrin.

Sammanfattning

I anslutning till regeringens förslag om olika åtgärder för atl främja industriell tillväxt och förnyelse behandlar utskottet etl antal motioner rörande industripolitiken. Frågor om statens slöd till industriellt forsknings-

1 Riksdagen 1983/84.17saml. Nr42

NU 1983/84:42

 

NU 1983/84:42                                                                         2

och utvecklingsarbete genom styrelsen för teknisk utveckling (STU) behand­las däremot i utskottets betänkande NU 1983/84:45.

På samtliga punkter tillstyrker utskottet regeringens förslag. Alla motions­yrkanden avstyrks. Oppositionspartiernas företrädare har, om inte annat anges, reserverat sig till förmän för de här omnämnda motionsyrkanden som härrör från ledamöter av det egna partiet med motiveringar som nära ansluter lill resp. motion. En förteckning över reservationer - med partibe­teckningar - finns i innehållsförteckningen på s. 134 f.

Utskottet godtar regeringens förslag om industripolitikens inriktning i fråga om bl. a. avvägningen mellan generella och selektiva medel. Därmed avstyrker utskottet yrkanden i olika motioner från de fyra oppositionspar­tiernas sida. I några av dessa motioner (m; fp) yrkas på atl industripolitiken skall baseras i huvudsak på generella åtgärder- bl. a. på skatteområdet - för att skapa ett gynnsamt klimat för företagandet. I en partimotion (c) godtas regeringens uppfattning om behovet av offensiva industripolitiska insatser. Samtidigt framförs i motionen krav på en mer decentralistisk och småföre­tagsvänlig inriktning av politiken och på mindre styrning genom centrala organ, framför allt statens industriverk (SIND).

Från motsatta utgångspunkter kritiseras regeringens förslag i en motion (vpk) i vilken krävs en helt ny industripolitik. Denna skall syfta till en industriell utveckling i folkflertalets inlresse och baseras på en målmedveten styrning genom samhällets organ.

Från de tre borgerliga oppositionspartiernas sida yrkas på atl myndighets­organisationen på industripolitikens område skall las upp lill ny prövning med sikte på att SIND skall avvecklas (m) eller dess roll minskas till förmån för STU och de regionala utvecklingsfonderna (c; fp).

Flertalet övriga motionsyrkanden från dessa tre partiers sida grundas på den angivna principiella synen på industripolitikens inriktning och organisa­tion.

Utskottet avslyrker etl motionsyrkande (m) om ändrad finansiering av det nationella mikroelektronikprogram som beslöts hösten 1983.

Några motionsyrkanden (m; fp) - som utskottel också avstyrker - gäller avslag på regeringens förslag om åtgärder för främjande av teknikupphand­ling och underleverantörsutveckling, nytt treårsprogram för Industrifonden och forskningsbidrag till teknikbaserade småföretag. Utskottet avstyrker även yrkanden (c) som innebär alt medel bör anvisas för nämnda ändamål men att medlen bör fördelas på annat sätt än enligt regeringens förslag.

Utskottet behandlar elt stort antal motionsyrkanden inom SIND:s verk­samhetsområde. Därvid avstyrker utskottet yrkanden om minskade resurser till SIND:s utredningsverksamhet och de s. k. branschprogrammen (m; fp) samt de regionala utvecklingsfondernas företagsservice (m). Samma gäller yrkanden om avslag på regeringens förslag om medel för nya insatser för bl. a. spridning av flexibla tillverkningssystem inom verkstadsindustrin och för industridesign (m; fp).

 

NU 1983/84:42                                                                         3

Utskottet avstyrker vidare tre samstämmiga motionsyrkanden (m; c; fp) om avslag på regeringens förslag om inrättande av en småföretagsfond baserad på löntagarfondssystemet. Även yrkanden (m; c) om en omprövning av Sveriges Investeringsbanks verksamhet avstyrks.

I fråga om anslag för budgetåret 1983/84 innebär utskottets ställningstagan­den att regeringens förslag tillstyrks och att därmed sammanlagt 1 390 milj. kr. ställs till förfogande för olika industripoUtiska ändamål (inkl. medel till STU och havsindustriell kompetensutveckling som inte behandlas av utskot­tet i detta betänkande). Detta innebär en ökning med 241 milj. kr. jämfört med de medel som har anvisats för motsvarande ändamål för innevarande budgetår. I fråga om vissa anslag tillstyrks regeringens förslag om anslagsra­mar även för budgetåren 1985/86 och 1986/87.

Därmed avstyrker utskottet motionsyrkanden om anslagsminskningar i förhållande till regeringens förslag för nästa budgetår med sammanlagt 482 milj. kr. (m), 100 milj. kr. (c) resp. 400 milj. kr. (fp). Dessa yrkanden syftar bl. a. till att skapa finansiellt utrymme för sådana generella åtgärder på beskattningens område som förordas i motionerna, framför allt återinföran­de av det särskilda avdraget för industrins forsknings- och utvecklingskost­nader.

I anslutning till frågorna om industripolitiken behandlar utskottet ett antal motioner om statiigt stöd till olika regionala projekt för teknisk utveckling m.m. Dessa motioner avstyrks av utskottet. Reservationer anmäls därvid till förmån för en motion (vpk) om vissa projekt i Gävleborgs län.

Propositionen Huvudsakligt innehåll

Ett genomgående drag för förslagen i propositionen är inriktningen på åtgärder som syftar till att stimulera förnyelse och utveckling av industrin. Förslagen till nya eller utvidgade insatser är därmed koncentrerade till några viktiga delområden inom industripolitiken. Ett av dessa utgörs av insatser för att stimulera tillväxten i sådana mindre industriföretag som kan bedömas ha särskilt stora expansionsmöjligheter. Ett annat är åtgärder för utveckling av underleverantörsföretag. Vidare har stödet till nyföretagande setts som ett prioriterat område.

En ökad satsning på uppbyggnad av teknisk kompetens anges som ett centralt inslag i arbetet för att förnya industrin. Samtidigt betonas vikten av att främja en bred spridning av ny teknik inom industrin. Utformningen av de konkreta förslagen i propositionen syftar till att förstärka de statiiga insatserna inom båda dessa områden. Uppmärksamhet har också ägnats åt utveckling av teknikupphandlingen som industripolitiskt instrument.

Förslag läggs fram till fortsättning av det nationella mikroelektronikpro­gram vars uppbyggnad och inledning redovisades i en särskild proposition hösten 1983. Programmet innebär en sammanhållen statlig utvecklingssats-

 

NU 1983/84:42                                                                         4

ning inom mikroelektronikområdet och innehåller förslag till åtgärder inom områdena utbildning, grundforskning, tillämpad forskning och industriell utveckling. Nu föreslås att för treårsperioden 1984/85-1986/87 sammanlagt 95,5 milj. kr. anvisas för vissa delar av programmet.

Beträffande teknikupphandling och underleverantörsutveckling föreslås en verksamhet från industridepartementets sida med inriktning på att dels genom bl. a. konsultinsatser identifiera teknikupphandlingsprojekt och intressera upphandlare för ökad användning av teknikupphandling, dels skapa kontakter mellan underleverantörer och avnämare med sikte på en förbättring av underleverantörsföretagens konkurrensförmåga. Därjämte föreslås sammanslagning av och åtgärder för att förstärka de statliga TEMU-Bolagen, vilkas uppgifter ligger inom teknikupphandlingsområdet. För budgetåren 1984/85-1986/87 föreslås att 26 milj. kr. anvisas för verksam­heten med teknikupphandling och underleverantörsutveckling.

Vidare presenteras ett treårsprogram för Fonden för industrieUt utveck­lingsarbete (Industrifonden). Fonden har till uppgift att stödja utveckling av nya produkter, processer och system för industriell produktion och lämnar stöd i form av lån med villkorlig återbetalningsskyldighet, bidrag i utbyte mot royalty på en framtida försäljning eller s. k. projektförsäkring. Det föreslag­na programmet innebär att fonden under en treårsperiod får tillskott på sammanlagt 600 milj. kr.

Förslag läggs fram till ett nytt forskningsbidrag till teknikbaserade småföre­tag. För budgetåret 1984/85 föreslås 20 milj. kr. för ändamålet. Regeringen föreslås få i uppgift att besluta om den närmare utformningen av reglerna för systemet. För budgetåren 1985/86 och 1986/87 föreslås en ram om 42,5 milj. kr. för sådana forskningsbidrag.

Vidare föreslås ett treårsprogram för statens industriverk (SIND). SIND;s verksamhet är indelad i huvudprogrammen Utredningsverksamhet, Indu­striell omvandling och tillväxt. Regional ulveckling och Småföretagsutveck­ling.

De största förändringarna jämfört med tidigare föreslås inom programmen Industriell omvandling och tillväxt saml Småföretagsutveckling. Inom det förstnämnda programmet föreslås bl. a. en utvidgning av struktur- och utvecklingsprogrammet för övriga industrisektorer och vissa tekniska för­ändringar i det finansiella stödet. Särskilda åtgärder för att främja använd­ningen av ny produktionsteknik i verkstadsindustrin - s. k. flexibla tillverk­ningssystem - föreslås också.

Inom programmet Småföretagsutveckling föreslås omfattande åtgärder för att via de regionala utvecklingsfonderna stimulera expansion inom sådana mindre industriföretag som kan bedömas ha en stor utvecklingspo­tential. Vidare föreslås förändringar i reglerna för de regionala utvecklings­fondernas finansieringsverksamhet i syfte atl öka flexibiliteten i fondernas finansieringsinsatser. Ett särskilt program för att främja industridesign föreslås också.

 

NU 1983/84:42                                                                        5

För treårsperioden 1984/85-1986/87 föreslås att sammanlagt 712 milj. kr. anvisas för verksamheten vid SIND.

Beträffande Sveriges Investeringsbank lämnas - med utgångspunkt i hittills gjorda erfarenheter - förslag lill ändrade regler för bankens verksamhet, bl. a. beträffande kreditgivning och organisation.

Slutligen läggs förslag fram om inrättande av en särskild småföretagsfond. Fonden skall ha till huvuduppgift alt finansiera sådana'investment- och utvecklingsbolag som i sin tur är inriktade på att göra placeringar av riskkapital inom småföretagssektorn. Den skall dock vara oförhindrad att göra placeringar även i andra icke börsnoterade förelag. Fonden föreslås få viss anknytning lill Investeringsbanken. Den finansieras inom ramen för ATP-systemet och tillförs 100 milj. kr.

Förslag

I propositionen föreslår regeringen - efter föredragning av industriminis­ter Thage G. Peterson - att riksdagen

dels antar förslag till

1. lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för allmänna
pensionsfonden (s. 5),

dels

2.    godkänner sammanslagning av TEMU-Bolagen samt därvid bemyndi­gar regeringen att vidta de åtgärder som behövs för att åstadkomma detta (kap. 8),

3.    godkänner vad föredragande statsrådet har föreslagit i fråga om utfästelse om stöd vid Fonden för industriellt utvecklingsarbete (kap. 9),

4.    godkänner vad föredragande statsrådet har föreslagit i fråga om forskningsbidrag till teknikbaserade småföretag (kap. 10),

5.    godkänner de ändrade riktUnjer för finansieringsverksamheten vid de regionala utvecklingsfonderna som framgår av vad föredragande statsrådet har anfört (avsnitt 11.5.3),

6.    godkänner de ändrade riktlinjer för verksamheten vid Sveriges Investeringsbank AB som föredragande statsrådet har angett (kap. 12),

7.    medger att under budgetåren 1985/86 och 1986/87, utöver under budgetåret 1984/85 ej disponerade medel, 53 000 000 kr. får användas för stöd till industriell utveckling inom mikroelektroniken (kap. 7),

8.    medger att under budgetåren 1985/86 och 1986/87, utöver under budgetåret 1984/85 ej disponerade medel, 4 000 000 kr. får användas för stöd till vidareutbildning och kunskapsspridning inom mikroelektroniken (kap. 7),

9.    medger att under budgetåren 1985/86 och 1986/87 400 000 000 kr. får användas för medelstiUskott till Industrifonden (kap. 9),

 

NU 1983/84:42                                                                         6

10.   medger att under budgetåren 1985/86 och 1986/87, utöver under budgetåret 1984/85 ej disponerade medel, 42 500 000 kr. får användas för forskningsbidrag till teknikbaserade småföretag (kap. 10),

11.   medger att under budgetåren 1985/86 och 1986/87, utöver under budgetåret .1984/85 ej disponerade medel, 448 000 000 kr. får användas för verksamheten vid statens industriverk i enlighet med vad föredragande statsrådet har anfört (avsnitt 11.1.2).

Vidare bereder regeringen riksdagen tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet har anfört öm (12) industripolitikens inriktning (kap. 5).

Beträffande anslagsfrågor föreslår regeringen under angivna punkter följande:

B 1.  Statens industriverk: Förvaltningskostnader (s. 178 f.) att riksdagen till Statens industriverk: Förvaltningskostnader för budget­året 1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 42 262 000 kr.,

B 12.  Statens industriverk: Utredningsverksamhet (s. 179) att riksdagen till Statens industriverk: Utredningsverksamhet för budget­året 1984/85 anvisar ett reservationsanslag av 4 500 000 kr.,

B 13.  Branschfrämjande åtgärder (s. 180)

att riksdagen till Branschfrämjande åtgärder för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag av 20 353 000 kr.,

B 14.  Stimulans till spridning av flexibla tillverkningssys­tem (s. 181)

att riksdagen till Stimulans till spridning av flexibla tillverkningssystem för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag av 15 000 000 kr.,

B 16.  Småföretagsutveckling (s. 181 f.) att riksdagen

1.    till Småföretagsutveckling för budgetåret 1984/85 anvisar ett reserva­tionsanslag av 146 850 000 kr.,

2.    medger att utgående reservationer budgetåret 1983/84 på reserva­tionsanslagen Bidrag till regionala utvecklingsfonder m. m. och Bidrag till företagsinriktad fortbildning förs över till reservationsanslaget Småföretags-utveckUng,

B 17.  Åtgärder för att främja industridesign (s. 182)

att riksdagen till Åtgärder för att främja industridesign för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag av 15 000 000 kr.,

B 18.  Täckande av förluster vid viss garantigivning, m.m. (s. 182-184) att riksdagen 1. fastställer en ram för strukturgarantier till företag inom vissa industri­branscher samt för särskilda strukturgarantier för textil- och konfektionsin-

 

NU 1983/84:42                                                                         7

dustrin som uppgår till 444 500 000 kr.,

2.    fastställer en ram för statlig garanti enligt förordningen (1978:507) om industrigarantilån m. m. som uppgår till 1 050 000 000 kr.,

3.    till täckande av förluster vid viss garantigivning, m. m. för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 160 000 000 kr.,

B 20.  Åtgärder för att främja teknikupphandling och un­derleverantörsutveckling (s. 184)

att riksdagen till Åtgärder för att främja teknikupphandling och underle­verantörsutveckling för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag av 26 000 000 kr.,

F 11.  Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien (s. 184 f.)

att riksdagen till Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien för budgetåret 1984/85 anvisar ett anslag av 4 400 000 kr.;

F 13.  Stöd till industriellt utvecklingsarbete (s. 185)

att riksdagen till Stöd till industriellt utvecklingsarbete för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag av 200 000 000 kr.,

F17.  Forskningsbidrag    till    teknikbaserade    småföretag (s. 185)

att riksdagen till Forskningsbidrag till teknikbaserade småföretag för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag av 20 000 000 kr.,

F 18.  Industriell     utveckling     inom     mikroelektroniken (s. 186)

att riksdagen till Industriell ulveckling inom mikroelektroniken för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag av 36 500 000 kr.,

F 19.   Vidareutbildning'och kunskapsspridning inom mik­roelektroniken (s. 186 f.)

att riksdagen till Vidareutbildning och kunskapsspridning inom mikro­elektroniken för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag av 2 000 000 kr.

Motionerna

Yrkanden

De motioner som har väckts med anledning av proposition 1983/84:135 och som behandlas här är

1983/84:2640 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp), såvitt gäller hemställan att riksdagen

1. godkänner de riktiinjer för industripolitikens inriktning som framförts
i motionen,

2.      avslår förslaget till lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente

 

NU 1983/84:42                                                                         8

för allmänna pensionsfonden,

3.    beslutar återinföra det s. k. FoU-avdraget för företagens eget forsk­nings- och utvecklingsarbete,

4.    beslutar avskaffa förmögenhetsskatten på i företagen arbetande kapital för de mindre och medelstora företagen,

5.    avslår förslaget om medelstillskott till Industrifonden under budget­åren 1984/85, 1985/86 och 1986/87 på 200 000 000 kr. för vartdera budge­tåret,

6. avslår förslaget om inrättande av ett nytt anslag B 20, Åtgärder för att
i främja teknikupphandling och underleverantörsutveckling på 26 000 000

kr.,

8.    på anslaget B 12, Statens industriverk: Utredningsverksamhet anvisar ett i förhållande till propositionen med 2 500 000 kr. reducerat anslag,

9.    som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktningen av SIND:s utredningsverksamhet,

 

11.   på anslaget B 13, Branschfrämjande åtgärder anvisar ett i förhållande till propositionen med 5 000 000 kr. reducerat anslag,

12.   hos regeringen begär förslag om successiv avveckling av de s. k. branschprogrammen,

13.   avslår förslaget att inrätta ett nytt anslag B 14, Stimulans till spridning av flexibla tillverkningssystem på 15 000 000 kr.,

 

15.   avslår propositionens förslag om medel tiU Strategisk företagsutveck-Ung, Övergripande insatser inom småföretagsområdet. Nyetableringsinsat­ser och Utbildningsinsatser inom småföretagssektorn och därvid anvisar ett i förhållande till propositionen med 56 000 000 kr. reducerat anslag på B 16, Småföretagsutveckling,

16.   avslår förslaget om inrättande av ett nytt anslag B 17, Åtgärder för att främja industridesign på 15 000 000 kr.,

17.   avslår förslaget om forskningsbidrag till teknikbaserade småföretag,

18.   som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om balans mellan åtgärder på mikroelektronikområdet och åtgärder inom övriga delar av informationsteknologin,

19.   på anslaget B 1, Statens industriverk; Förvaltningskostnader anvisar ett i förhållande till proposition med 5 000 000 kr. reducerat anslag,

21. hos regeringen begär förslag om rätt för nystartade företag att under några år återlåna de sociala avgifterna,

1983/84:2641 av Thorbjörn Fälldin m.fl. (c), såvitt gäller hemställan att riksdagen

1.    som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om inriktningen av industripolitiken vad gäller decentralisering, teknisk förnyel­se och småföretagsamhet,

2.    hos regeringen begär en översyn av arbetsfördelningen mellan SIND och STU för att bättre tillgodose teknikutveckling anpassad efter de mindre företagens behov i enlighet med det anförda,

 

NU 1983/84:42                                                                        9

3.    avslår förslaget om inrättande av en småföretagsfond i enlighet med vad som anförts i motionen,

4.    som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om STU:s ansvar för "spridning av flexibla tillverkningssystem",

 

6.    som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om ansvarsfördelningen mellan SIND och de regionala utvecklingsfonderna, samt att till Småföretagsutveckling anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 5 milj. kr. förhöjt reservationsanslag av 151 850 000 kr.,

7.    i händelse av bifall lill yrkandet om ökade resurser till småföretagsut­veckling avvisar regeringens förslag om nytt anslag för industridesign,

8.    till Stöd till industriellt utvecklingsarbete med överförande av 50 milj. kr. till STU för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag av 150 000 000 kr.,

9.    som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts beträffande översyn av Investeringsbankens framtida verksamhet,

10. som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om utnyttjandet av anslaget för teknikupphandling och underleverantörsutveck-Ung inom ramen för de regionala utvecklingsfondernas verksamhet,

1983/84:2642 av Lars Werner m.fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen uttalar sig för att i enlighet med vad som anförs i motionen

1.    en ny samhällelig industrisektor bör byggas upp för att säkra ett demokratiskt inflytande över industrialiseringens ledande avsnitt,

2.    de nu existerande fondsystemen tillsammans med ett förstatligat affärskreditväsende bör utgöra den finansiella organisation varmed den samhälleliga industrisektorn byggs upp,

3.    nya och äldre samhällsägda industrier bör organiseras efter demokra­tiska lednings- och organisationsprinciper,

4.    de klassiska basindustrierna bör inriktas på högre förädUng, större färdigvaruproduktion och ökad integrering av produktionens olika led,

5.    de teknologiskt ledande tillväxtindustrierna bör främja en teknisk utveckling, ägnad att förstärka det mänskliga arbetets ställning och innehåll i den fortsatta industriaUseringen,

6.    UtveckUngen av hemmamarknaden, bl. a. genom en utbyggnad av viktiga samhällssektorer, bör göras till underlag för en industriell tillväxt,

7.    en allsidig industriell struktur bör vara ett mål för industripoUtiken och ett alternativ till det av transnationaliseringen vållade hotet om ökad osjälvständighet och ensidighet,

8.    en industriell utbyggnad bör göras till ett medvetet redskap i kampen mot arbetslöshet och regional utarmning,

9.    den tekniska forskningens självständiga ställning bör återupprättas och dess underordning under storföretagens ensidigt kommersiella intressen brytas,

10. framtida industriell utbyggnad i Sverige bör inriktas på att lösa konflikten mellan industrisamhället och den biologiska miljön och förverkU-

 

NU 1983/84:42                                                                       10

ga en till ekologiska förutsättningar anpassad industrialism,

1983/84:2643 av Jan Hyttring (c), vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att forsknings- och utvecklingsrådet i Värmland bör få statligt ekonomiskt stöd för att främja samverkan mellan småföretag och högskolan i Karlstad,

1983/84:2644 av Staffan Burenstam Linder m. fl. (m), såvitt gäller hemstäl­lan att riksdagen

1.    som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om branschfrämjande åtgärder,

2.    till Branschfrämjande åtgärder för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag av 10 000 000 kr.,

3.    som sin mening ger regeringen lill känna vad som anförts om de regionala utvecklingsfondernas verksamhet,

4.    till Småföretagsutveckling för budgetåret 1984/85 anvisar ett reserva­tionsanslag av 103 850 000 kr.,

5.    som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om åtgärder för att främja industridesign,

6.    avslår regeringens förslag att till Åtgärder för att främja industridesign för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 15 000 000 kr.,

7.    avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för allmänna pensionsfonden,

8.    som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om fonden för industriellt utvecklingsarbete,

9.    avslår regeringens förslag att till Stöd till industriellt utvecklingsarbete anvisa elt reservationsanslag av 200 000 000 kr. för budgetåret 1984/85,

10.    som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om Sveriges
Investeringsbank AB,

11.   avslår regeringens förslag till ram för struklurgarantier och särskilda strukturgarantier,

12.   avslår regeringens förslag till ram för statlig garanti enligt förordning­en (1978:507) om industrigarantilån, m.m.,

13.   som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om forskningsbidrag till teknikbaserade småförelag,

14.   avslår regeringens förslag till anslag för forskningsbidrag till teknikba­serade företag,

15.   avslår regeringens förslag till medelstilldelning för forskningsbidrag till teknikbaserade småförelag för budgetåren 1985/86 och 1986/87,

16.   som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om mikroelektroniskt utvecklingsarbete,

17.   till IndustrieU ulveckling inom mikroelektroniken för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag av 25 000 000 kr.,

18.   medger att under budgetåren 1985/86 och 1986/87, utöver budgetåret

 

NU 1983/84:42                                                                        11

1984/85 ej disponerade medel, 17 000 000 kr. får användas till stöd för industriell utveckling inom mikroelektroniken,

19.    som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om åtgärder för teknikupphandling och underleveranlörsutveckling,

20.    avslår regeringens förslag att till Åtgärder för att främja teknikupp­handling och underleverantörsutveckling anvisa ett reservationsanslag av 26 000 000 kr. för budgetåret 1984/85,

21. som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om stimulans
till spridning av flexibla tillverkningssystem,

22. avslår regeringens förslag att till Stimulans för spridning av flexibla
tillverkningssystem för budgetåret 1984/85 anvisa elt reservationsanslag av
15 000 000 kr.,

25.    med avslag på proposition 1983/84:135 anhåller om organisationsför­slag beträffande SIND och STU i enlighet med vad som anförts i motionen,

26.    lill Statens industriverk: Förvaltningskostnader och Statens industri­verk; Utredningsverksamhet för budgetåret 1984/85 anvisar ett gemensamt reservationsanslag av 41 000 0000 kr.,

1983/84:2645 av Erik Hovhammar m.fl. (m), vari - med motivering i motion 1983/84:2644- hemställs alt riksdagen beslutar om återinförande av forskningsavdrag i enlighet med tidigare gällande lagstiftning.

De motioner som har väckts med anledning av proposition 1983/84:107 och som behandlas här är

1983/84:2595 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp), såvitt gäller hemställan (1) alt riksdagen beslutar återinföra möjligheten för företagen att göra avdrag för forsknings- och utvecklingsarbete enligt nu gällande regler (det s. k. FoU-avdraget),

1983/84:2605 av Erik Hovhammar (m) och Rune Gustavsson (c), vari hemstäUs att riksdagen tiU Teknikcentrum i Växjö, ur anslaget till Statens industriverk för småföretagsutveckUng, anvisar 300 000 kr. för i motionen redovisade projeki för dynamisk simulering för mindre och medelstora företag.

De motioner från allmänna motionstiden som behandlas här är följande:

1983/84:419 av Sivert Carlsson m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande behovei av fortsatt stöd till den manuella glasindustrin,

1983/84:423 av Börje Stensson (fp) och Christer Eirefelt (fp), vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om författningsändring beträffande investeringsbidrag och krediter från utvecklingsfond.

 

NU 1983/84:42                                                                       12

1983/84:458 av Lars Werner m.fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen hos regeringen hemställer om ett åtgärdsprogram syftande till att styra eller påverka den pågående strukturomvandlingen med beaktande av samhällsin­tressena,

1983/84:559 av Bertil Danielsson (m) och Ewy Möller (m), såvitt gäller hemställan (2) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om företagsledarutbildning,

1983/84:693 av Ingvar Johnsson m.fl. (s), vari hemställs att riksdagen beslutar anhålla hos regeringen att försöksverksamhet med ett lokalt teknikcentrum startas och att Trollhättan utses till försöksort,

1983/84:729 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari - med motivering i motion 1983/84:728 - hemställs att riksdagen uttalar sig för läkemedelsindustrins förstatligande och hemställer hos regeringen om förslag i enlighet härmed,

1983/84:851 av Ulf Adelsohn m.fl. (m), såvitt gäller hemställan att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna de i motionen angivna riktlinjerna för industri- och näringspolitiken,

4.    som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om småföretag och serviceföretag,

5.    (delvis) som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om teknisk utveckling,

1983/84:852 av Stig Alemyr m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om de mindre glasbrukens situation,

1983/84:853 av Wivi-Anne Cederqvist m. fl. (s), vari hemställs att riksda­gen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om regionalt utvecklingscentrum för industriell elektronik i Sandviken,

1983/84:908 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp), såvitt gäller hemställan att riksdagen

1.    som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om riktlinjerna för näringspolitiken,

2.    som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om behovet av förskjutning från selektiva till generella medel inom industri-och näringspolitiken,

 

5.    hos regeringen begär förslag till stimulerande av löntagarägda företag i enlighet med vad som sägs i motionen,

6.    beslutar att företagsanknutna andel-i-vinst-system bör stirnuleras genom att de icke beläggs med socialförsäkringsavgifter,

7.    uttalar att kommunal näringspolitik i de former som beskrivs i motionen är skadlig för marknadsekonomin.

 

NU 1983/84:42                                                                        13

9. uttalar att Sverige inom Nordiska rådet bör verka för ett närmare samarbete mellan de nordiska länderna så som beskrivs i motionen.

Ila), minskar anslaget B 1 Statens industriverk; Förvaltningskostnader
med 5 milj. kr.,                                                              >

1983/84:1030 av Karin Flodström (s), vari hemställs att riksdagen anhåller hos regeringen om en översyn, såväl innehållsmässigt som organisatoriskt, av statliga stöd, riktade till enskilda industriföretag,

1983/84:1031 av Filip Fridolfsson (m), vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om en utredning om egenföretagares personliga borgensåtaganden enligt vad som i motionen anförts,

1983/84:1074 av Eric Jönsson m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen

1.    hos regeringen begär att åtgärder vidtas i syfte att kartlägga och utveckla det skånska näringslivet och stärka dess tillväxt och förnyelse,

2.    som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen sägs om särskilda forskningsinsatser inom bl. a. Verkstadstekniska, datatekniska, mikroelektriska och livsmedelstekniska områden,

1983/84:1079 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp), såvitt gäller hemställan att riksdagen

1.    som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om samhällets attityd till småföretagare,

2.    som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om minskade krav på personlig borgen,

3.    beslutar om successiv utvidgning av de regionala utvecklingsfondernas målgrupp till att inkludera hantverks- och serviceföretag,

5. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen sägs om underleverantörernas situation,

1983/84:1363 av Thorbjörn Fälldin m.fl. (c), såvitt gäller hemställan all riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om småföretagspolitikens inriktning,

3. som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen angående stöd lill den manuella glasindustrin,

1983/84:1873 av John Andersson (vpk), vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om en samhällsekonomisk utvärdering av förelagsnedläggning,

1983/84:1879 av Elisabeth Fleelwood (m) och Birgitta Rydle (m), vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Investeringsbanken bör underställas bankinspektionens tillsyn,

1983/84:1880 av Olle Grahn (fp) och Lars Ernestam (fp), vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts [om översyn av utvecklingsfondernas verksamhet].

 

NU 1983/84:42                                                                        14

1983/84:1881 av Ingemar Hallenius m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen anhåller atl regeringen i kontakt med forsknings- och utvecklingsrådet samt utvecklingsfonden i Skaraborgs län på lämpligt sätt stöder de i motionen nämnda projekten i syfte att stimulera till ökad sysselsättning och teknisk utveckling i Skaraborgs län,

1983/84:1897 av Anders Svärd (c), vari hemställs att riksdagen

1.    begär att regeringen låter genomföra en översyn av den selektiva industripolitiken i syfte att minska antalet stödformer och förenkla stödadmi­nistrationen,

2.    begär att regeringen i princip låter kanalisera allt stöd till mindre och medelstora företag genom de regionala utvecklingsfonderna,

1983/84:2039 av Gunnel Jonäng (c) och Gunnar Björk i Gävle (c), såvitt gäller hemställan - med motivering i motion 1983/84:2037 - att riksdagen

, 1. hos regeringen begär att utvecklingsfonderna får möjlighet till en mer flexibel tillämpning av stödet till mindre och medelstora företag,

3.  hos regeringen begär alt möjligheterna till lokalisering av ett utveck­
lingscentrum för kemi i Söderhamn utreds vidare,

1983/84:2040 av Bertil Jonasson m.fl. (c, m, fp), vari hemställs atl riksdagen

1.    som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts angående ökad satsning inom elektronik- och dataområdet i Värmland,

2.    som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts angående statligt bidrag för att möjliggöra tillkomsten av ett handelshus i Värmland,

1983/84:2049 av Karin Andersson m. fl. (c), vari- med motivering i motion 1983/84:2045 - hemställs att riksdagen uttalar att utvecklingsfonderna skall ha ett särskilt ansvar för att stimulera kvinnor till privat företagsamhet i enlighet med vad som anförts i motionen och att detta skrivs in i utvecklings­fondernas stadgar,

1983/84:2052 av Kjell Nilsson m. fl. (s), vari - med motivering i motion 1983/84:2051 - hemställs att riksdagen

1.    hos regeringen anhåller att ett industripolitiskt program utformas för stimulans av svensk programvara,

2.    hos regeringen anhåller att en plan utformas för en avancerad användning av informationsteknologin som kunskapskälla för kompetenta arbetare,

1983/84:2120 av Per Stenmarck m. fl. (m), såvitt gäller hemstäUan (6) -med motivering i motion 1983/84:2116 - att riksdagen uttalar att ett verkstadstekniskt centrum snarast [bör] inrättas i Lund,

1983/84:2356 av Gunnar Björk i Gävle (c) och Gunnel Jonäng (c), vari hemställs alt riksdagen hos regeringen begär åtgärder för atl fullfölja

 

NU 1983/84:42                                                                       15

etablering av ett regionalt utvecklingscentrum för industriell elektronik [i Sandviken],

1983/84:2357 av Gunhild Bolander (c), vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag om inrättande av ett centrum för produktutveckling och uppfinnarverksamhet m.m. [på Gotland] i enlighet med vad som anförts i motionen,

1983/84:2363 av Nic Grönvall (m), vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen [om upphand-Ung av materiel och utrustning för hälso- och sjukvården],

1983/84:2376 av Sten Svensson m.fl. (m), vari hemställs att riksdagen

1.    hos regeringen begär förslag som syftar till att avveckla statens engagemang i regionala investment- och utveckUngsbolag,

2.    begär att regeringen skyndsamt utarbetar förslag som tillgodoser de mindre och medelstora företagens behov av riskkapital,

1983/84:2466 av Ingemar Eliasson (fp) och Christer Eirefelt (fp), vari hemställs att riksdagen

1. hos regeringen begär förslag angående central instans med uppgift atl
tillvarata hantverkets intressen,

2.    hos regeringen begär förslag till ändring i utvecklingsfondernas instruktion i syfte att tillförsäkra hantverket viss andel av fondernas medel,

3.    som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om länsstyrelsernas ansvar för hantverkets utveckling,

1983/84:2478 av Bertil Måbrink (vpk) och Jörn Svensson (vpk), såvitt gäller hemställan atl riksdagen

2. begär att regeringen inleder förhandlingar med länets trä- och massaindustrier om etablering av ett träkemiskt forskningscenter i Söder­hamns kommun,

4. begär atl regeringen vidtar åtgärder för atl förverkliga vad som anförs
om utveckling av trahsportmaterialindustrierna i Gävle och Bollnäs,

1983/84:2521 av Rolf Clarkson m. fl. (m), vari - med motivering i motion 1983/84:2518 - hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförs under avsnittet Bilindustrin.

Motivering

I detta avsnitt återges motiveringen för vissa förslag av allmän och principiell natur rörande industripolitiken från de fyra oppositionspartierna. Motiveringen för övriga förslag inom samma ämnesområde i dessa motioner och i de andra motioner som behandlas i belänkandet återges i del följande under rubriken Utskottet.

Moderata samlingspartiet redovisar i motion 1983/84:851, som väcktes

 

NU 1983/84:42                                                                       16

under allmänna motionstiden, partiets syn på näringspolitiken i stort. Partiet vill bedriva en generell politik som varaktigt ökar lönsamheten, vitaliteten och omställningsförmågan inom hela ekonomin. Generell politik gör mark­nadsekonomin funktionsduglig, menar motionärerna. Ökad lönsamhel gör det möjligt för fler företag att tillhöra den expanderande delen av näringsli­vet. Man kan rensa undan ett antal selektiva insatser som nu utnyttjas och som under alla omständigheter har negativa verkningar. För att ytterligare stimulera de framåtsträvande företagen krävs dock särskilda åtgärder. Sålunda måsle bl. a. den tekniska kompetensen förbättras, småföretagsam-heten främjas, byråkratiska hinder minskas och exporten gynnas.

1 motionen anförs vidare att den näringspolitik som förts sedan 1970-talet i hög grad har inriktats på förlusttäckningsbidrag lill företag i kris. Genom stödpolitiken har resurser undandragils den utvecklingsdugliga delen av näringslivet. Konkurrensen har snedvridits, bidragstänkandet ökat och kapitalmarknaden snedbelaslats.

Vidare pekas i motionen på småföretagens stora betydelse för den framtida tillväxten. Det är väsentligt att grundandet av nya småföretag underlättas. Bl. a. anförs att hoten om etableringskontroll måste undanröjas. Företagsbildningar bör kunna ske snabbt och enkelt. Vidare bör man förbättra möjligheterna för blivande företagare att satsa eget kapital. På lång sikt är möjligheterna till finansiering utomordentligt viktiga för företagen. Förutsättningarna att med dagens skattebelastning avsätta medel till det bundna egna kapitalet är emellertid små.

Beträffande servicesektorn anförs bl. a. att alltför mycket av tjänstepro­duktionen sker inom den offentiiga sektorn. Del är därför enligt motionärer­na nödvändigt att stat och kommuner prövar vilka servicefunktioner som de måste ansvara för. Moderata samlingspartiet vill ha fri konkurrens och rättvisande kalkyler på vad den offentliga sektorns egenregiverksamhet egentligen kostar.

Motionärerna pekar slutligen på betydelsen av insatser för forskning och teknisk utveckling för den industriella förnyelsen. En viktig förutsättning för långsiktigt forsknings- och utvecklingsarbete inom företagen är en tillfreds­ställande lönsamhet. Vidare anförs att de mindre företagen spelar en mycket viktig roll för teknikförnyelsen i industrin. Detta gäller i första hand de företag som startas för att exploatera ny teknik. Brist på riskkapital kan dock göra det svårt för företagen att utvecklas. Tillkomsten av speciella riskkapi­talföretag och OTC-listan har visserligen underiättat kapitalanskaffningen, säger motionärerna, men ett nytt skattesystem är angeläget för att öka utvecklingsinsatserna hos de mindre industriföretagen. Avskaffandet av det särskilda forskningsavdragel kommer enligt motionärerna att allvarligt försämra industrins möjligheter atl expandera sin forsknings- och utveck­lingsverksamhet. Moderata samlingspartiet anser det ytterst angeläget att forskningsavdraget ånyo kan komma förelagen till del.

I motion 1983/84:2644, som har väckts med anledning av propositionen, framför moderata samlingspartiet med åberopande av den tidigare partimo-

 

NU 1983/84:42                                                                        17

tionen stark kritik mot regeringens förslag. De stödåtgärder som industrimi­nistern redogör för i propositionen är, sägs det i motionen, ett uttryck för den socialdemokratiska industripolitikens inriktning på selektiva insatser, en inriktning som enligt motionärerna saknar förutsättningar att bli framgångs­rik. Statliga regleringar och stödåtgärder stör marknadens funktion. Med en fungerande kredit- och kapitalmarknad finns det endast i undantagsfall anledning för staten att medverka i industriprojekt, säger motionärerna.

Vidare anförs alt det är väsentligt att goda förutsättningar skapas för småföretagssektorns tillväxt. Detta bör emellertid, anser motionärerna, inte ske genom selektiva bidrag utan genom sådana förändringar i skattesystemet och andra generella åtgärder som moderata samlingspartiet har föreslagit.

Centerpartiet betonar i två partimotioner starkt de små och medelstora företagens roll. I motion 1983/84:1363 om småföretagarpolitiken - från allmänna motionstiden - anförs att det är grundläggande för möjligheterna att få till stånd en positiv utveckling av den svenska ekonomin att den ökande viljan till initiativ och ansvar från de enskilda människornas sida inte stacks. Motionärerna anser det vara av synnerlig vikt att den statiiga industripoUti­ken utgår från en decentralistisk syn på hur näringsstrukturen bör utformas. I motionen hänvisas vidare till en rad förslag som har lagls fram i andra motioner från centerpartiet om bl. a. småföretagen. Ett av dessa förslag är att det särskilda forskningsavdraget återinförs.

I motion 1983/84:2641, som har väckts med anledning av propositionen, riktar centerpartiet principiell kritik mot uppläggningen av regeringens förslag. Det är förvånande, säger man, att regeringen i så hög grad försöker orientera politiken mot centralt administrerade program på skilda sektorer. Erfarenheterna visar enligt motionärerna att en decentralistisk och marknadsekonomisk inriktning bättre mobiliserar resurser och förutsätt­ningar i övrigt för individer och företag i alla delar av landet. Vidare anförs att regeringens politik hittills har präglats av åtgärder som långsiktigt har en negativ och nedbrytande effekt på företagens miljö och företagandets' villkor. Motionärerna pekar bl. a. på beslutet om löntagarfonder och skärpt beskattning av företagen.

Centerpartiet delar regeringens uppfattning att industripolitiken skall ha en effektiv och framtidsinriktad prägel. Emellertid anser centern inte, sägs det i motionen, att en positiv utveckling kan åstadkommas genom satsning på centrala program och utvecklingsformer som går småföretagen förbi. STU och de regionala utvecklingsfonderna borde få en större roll i industripoliti­ken, varigenom denna kan ges en mera decentralistisk och småföretagsinrik-tad prägel.

Folkpartiet tar upp allmänna frågor rörande industripolitiken i tre olika partimotioner. I motion 1983/84:908 från allmänna motionstiden anges riktlinjerna för partiets näringspolitik, som bygger på marknadsekonomi, fri konkurrens och frihandel. Den ekonomiska politiken bör ges en mera

2 Riksdagen 1983/84.17saml. Nr42

 

NU 1983/84:42                                                                       18

generell inriktning, och en väsentUgt högre lönsamhetsnivå än den genom-snittUga för 1970-talet måste accepteras, säger motionärerna. En väl fungerande marknad för riskkapital måste också upprätthållas. Vidare anförs att det behövs en förskjutning från selektiva till generella medel inom industripoUtiken. Samhällsekonomiska kalkyler är nästan alltid behäftade med stor osäkerhet och bör därför bara i undantagsfall läggas till grund för selektiva ingrepp av olika slag, anför motionärerna.

I motion 1983/84:1079, som även den är från allmänna fnotionstiden, redovisar folkpartiet sin syn på de små och medelstora företagen. Dessa företag är, menar man, nödvändiga inslag i en liberal ekonomi, bl. a. genom att de ökar konsumenternas möjUgheter att genom sitt köpval avgöra vilka varor som skall produceras. Enligt partiets uppfattning brister det fortfaran­de i kunskap om och förståelse för småföretagandets villkor. I motionen anges en rad ålgärder på bl. a. beskattningens område som folkpartiet har föreslagit, bl. a. elt återinförande av forskningsavdragel i syfte att stimulera de mindre företagen.

I motion 1983/84:2640, som har väckts med anledning av propositionen, kritiseras regeringens förslag utifrån den allmänna grundsyn som har redovisats i de tidigare motionerna. Det är, säger motionärerna, i huvudsak gammal socialdemokratisk industripolitik som presenteras i propositionen. Där saknas en tilltro till de enskilda företagen. Propositionen innebär inte något försök att rensa upp i den flora av stödformer som existerar, säger motionärerna. Den innehåller tvärtom förslag om ett antal nya sådana selektiva medel. Folkpartiet kan inte acceptera en utveckling mot en ännu mer selektiv industri- och näringspolitik.

Vänsterpartiet kommunisterna kritiserar i partimotion 1983/84:2642 rege­ringens förslag från helt andra utgångspunkter. Inledningsvis anförs atl propositionen torde vara det mest ambitiösa material som presenterats för riksdagen inom ämnesområdet och att den gör det möjligt för riksdagen att inrikta sin diskussion på grundproblem och huvudlinjer. Emellertid riktas kritik såväl mol propositionens analytiska metod och begreppsapparat som mot dess politiska utgångspunkter, vilket för motionärernas del leder till väsentligt annorlunda slutsatser rörande industripolitikens mål och medel.

Kritiken går ut på - i stark sammanfattning - atl propositionen bygger på "en idealiserad form av borgerliga fördomar", särskilt när det gäller synen på marknadsekonomin och dess betydelse för resursanvändningen. Del hävdas att en rad väsentliga egenskaper hos modern kapitalism inle omnämns, bl. a. utvecklingen mot monopolism och minskande flexibilitet.

Motionärerna ger uttryck för förvåning över "den skenbart avpolitiserade syn" som anlagts i propositionen. Ingenstans i denna behandlas ändamålet med "utvecklingen" och "förnyelsen". Det ställs inga nationella, politiska eller allmänt humanistiska krav på teknik och industri. Med denna alltige­nom teknokratiska ansats blir industripolitiken, säger motionärerna, en fråga om att lägga saker till rätta för det ekonomiska etablissemanget.

 

NU 1983/84:42                                                                       19

"arbetarrörelsens självklara huvudmotståndare".

Motionärerna redovisar en alternativ syn på induslriell utveckling, inrik­tad på de fyra huvudmålen att bevara den nationella självständigheten, att demokratisera de viktigaste sektorerna i det ekonomiska livet, att försvara det mänskliga arbetets värdighet och att avvärja den industriella utveckling­ens hot mot levnadsmiljön. För att dessa mål skall nås måste själva maktstrukturen i samhället förändras. Arbetarrörelsen behöver, säger motionärerna, finansiella och organisatoriska redskap, som är oberoende av de hittills dominerande skikten i det ekonomiska livet. Som sådana redskap anges löntagarfonds- och ATP-systemet, aktiv kooperativ verksamhet och ett i samhällets ägo överfört affärsbanks- och kreditväsen.

Med hjälp av dessa redskap, säger motionärerna, bör en alternativ samhällelig industrisektor byggas upp, med inriktning på utvecklingsledande områden som t. ex. dator- och elektronikindustrin. Som viktiga uppgifter för en alltmer församhälleligad svensk industri anges bl. a. utveckling mot högre förädling och kunskapsinnehåll, uibyggnad av hemmamarknaden och utjäm­ning av regionala skillnader. "Valet står mellan en industrialisering, grundad på humanistiska och socialistiska värderingar, och en industrialisering vars följd blir ett förråat klassamhälle, en allt brutalare kommersialisering och ett alltmer avancerat och svårbehärskat teknologiskt barbari."

Anslagsfrågor Inledning

Förslag om anslag för budgetåret 1984/85 under industridepartementets huvudtitel lill Industri m. m. (Uti. B) och Teknisk utveckling m. m. (litt. F) har lagts fram i tre olika propositioner, nämligen budgetpropositionen (prop. 1983/84:100 bil. 14), proposition 1983/84:107 om forskning (bil. 9) och proposition 1983/84:135 om industriell tillväxt och förnyelse.

Förslagen i budgetpropositionen har redan behandlats av riksdagen (NU 1983/84:25, rskr 1983/84:213). Därvid har medel anvisats till bl. a. statsstödd exportkreditgivning, stöd till tekoindustrin, rymdverksamhet, patent- och registreringsverket samt provning.

I proposition 1983/84:107 om forskning har lagts fram förslag om anslag till styrelsen för teknisk utveckling (STU). Förutom anslag för budgetåret 1984/85 föreslås bl. a. anslagsramar för de följande två åren. Näringsutskol­tet behandlar dessa frågor i sitt betänkande NU 1983/84:45.

Förslag om anslag till övriga ändamål inom områdena industri och teknisk utveckling har lagts fram i proposition 1983/84:135 om industriell tillväxt och förnyelse. Dessa anslagsfrågor behandlas av näringsutskoltet i föreliggande betänkande med ett undantag, nämligen anslaget till åtgärder för havsindu­striell kompetensutveckling. Medel för detta ändamål har redan anvisats av riksdagen i samband med behandlingen av övriga frågor om svensk havsresursverksamhet (prop. 1983/84:10, NU 1983/84:26, rskr 1983/84:275).

 

NU 1983/84:42

20

Det stöd som STU ger till olika institutioner och företag m. fl. syftar i hög grad till att främja industriell tillväxt och förnyelse. Frågan om STU;s verksainhet har alltså etl nära sakligt samband med de frågor om olika industripolitiska åtgärder som behandlas i detta belänkande. I flera av de motioner som har väckts med anledning av proposition 1983/84:135 berörs olika frågor om avvägningen mellan STU:s och andra organs verksamhet.

Mot bakgrund härav lämnas i det följande en samlad redovisning av regeringens förslag i de två propositionerna om anslag till såväl STU som andra ändamål inom det aktuella området. På motsvarande sätt redovisas de alternativ oppositionspartierna har lagt fram i sina partimotioner.

Regeringens förslag

De aktuella förslagen i propositionerna 1983/84:107 och 1983/84:135 om anslag för budgetåret 1984/85 redovisas i tabell 1, liksom - i förekommande fall - den föreslagna treårsramen för perioden 1984/85-1986/87. Som jämförelse anges även anslag som har anvisats för innevarande budgetår.

Tabell 1. Anslag till vissa industripolitiska ändamål (prop. 1983/84:107 och 1983/84:135) (milj. kr.)

 

Anslag

 

1983/84

1984/85

1984/85-

 

 

anvisat

förslag

1986/87 treårsram'

B 1,B3

SIND

46,1

46,8

 

B 13

Branschfrämjande ätgärder

27,7

20,3

662

B 16

Småföretagsutveckling

101,9

146,9 ,

 

B 14

Flexibla tillverkningssystem

-

5,0

15

B 15

Havsindustriell kompetensutveckling

 

7,0'

20

B 17

Industridesign

-

5,0'

15

B 18

Förlusttäckning vid garantier

160,0

160,0

480'

B 20

Teknikupphandling

-

9,0'

26

 

Summa litt. B

335,7

400,0

1 218

F1,F3

STU (nettoanslag)

633,8

627,0

 

 

(medelsanvändning)

(671,2)

(696,1)

2 199

Fil

IVA

3,7

4,4

 

F13

Industrifonden

150,0

200,0

600

F17

Teknikbaserade småföretag

-

20,0

62,5

F18, F19

Mikroelektroniken

26,0

38,5

95,5

 

Summa litt. F

813,5

889,9

2 957

 

Småföretagsfond''

-

100

100'

 

ToUlt

1 149,2

1 389,9

4 275

' Inkl. pris- och löneomräkning för 1985/86-1986/87.

' Hela beloppet för treårsperioden begärs för 1984/85 av anslagstekniska skäl.

■' Ej treårsram. Samma nivå som 1984/85 har antagits.

" Finansieras inom ramen för ATP-systemet.

'' Ej treårsram. Beloppet kankomma att höjas vid behov.

Anm. I tabellen redovisas även det i prop. 1983/84:135 föreslagna anslaget till åtgärder för havsindustriell kompetensutveckling, som numera har anvisats av riks­dagen.

 

NU 1983/84:42                                                                        21

Regeringens förslag för budgetåret 1984/85 innebär alllså en nominell ökning av anslagen för angivna ändamål med 241 milj. kr. eller ca 21 % jämfört med innevarande budgetår. Vid jämförelsen bör beaktas att de medel som föresläs till Industrifonden, dvs. 200 milj. kr. för budgetåret 1984/85 och 600 milj. kr. för treårsperioden, innebär ett nytt åtagande. Gällande treårsperiod för fonden löper ut med utgången av innevarande budgetår.

Oppositionens förslag

Partimotionerna från moderata samlingspartiet, centerpartiet och folkpar­tiet innehåller yrkanden som innebär betydande avvikelser från regeringens förslag. Vänsterpartiet kommunisterna har däremot avstått från att föra fram yrkanden i anslagsfrågor.

En sammanfattning av de tre borgerliga partiernas yrkanden i förhållande till regeringens förslag ges i tabell 2.

Tabell 2. Motionsyrkanden om anslag till vbsa industripolitbka ändamål för budgetåret 1984/85 i förhällande till regeringens förslag (milj. kr.)

m                                                                        c           fp

5,8

 

-     7,5

10,3

 

-     5,0

43,0

-1-     5,0

-   56,0

19,0

-     5,0

-   19,0'

70,0'

-t-   50,0

-1-     8,0'

200,0

-   50,0

- 200,0

33,5

 

-   20,0

381,6

 

- 299,5

100,0

- 100,0

- 100,0

481,6

- 100,0

- 399,5

SIND

Branschfrämjande ätgärder

Småföretagsutveckling

Övrigt litt. B

STU

Industrifonden

Övrigt litt. F

Summa

Småföretagsfond

Totalt

' 8 milj. kr. för teknikupphandling förs över till STU.

' Förs över till nytt tekniskt-vetenskapligt forskningsråd under utbildningsdeparte­mentets huvudtitel.

■' Förs över från Industrifonden till STU.

Anm. Hänsyn har i tabellen inte tagits till ett motionsyrkande från moderata samlingspartiet om avslag på regeringens förslag om medel till havsindustriell kompetensutveckling. Detta yrkande vidhölls ej under riksdagsbehandlingen.

Av tabellen framgår att de tre borgerliga partierna i sina motioner yrkar avslag på förslaget om en småföretagsfond. I övrigt yrkar moderata samlingspartiet och folkpartiet på betydande anslagsminskningar, medan centerpartiet yrkar på vissa omfördelningar mellan anslag inom den av regeringen föreslagna ramen.

I några fall har motionsyrkanden i anslagsfrågor kopplats till yrkanden i beskattningsfrågor. Exempelvis har såväl moderata samlingspartiet som

 

NU 1983/84:42                                                                       22

folkpartiet yrkat på att det särskilda forskningsavdraget återinförs och därvid hänvisat till att de av resp. parti begärda anslagsminskningarna skapar statsfinansiellt utrymme härför.

Uppgifter i anslutning till vissa motionsyrkanden, m. m. Industrins forsknings- och utvecklingskostnader

Industridepartementet har i rapporten Industri och industripolitik, som publicerades i mars 1984, lämnat vissa uppgifter om industrins kostnader för forskning och ulveckling (FoU). Följande redovisning bygger på ifrågava­rande avsnitt av rapporten (s. 38 f.).

Industriföretagen i Sverige svarar för drygt 60 % av all teknisk-naturveten­skaplig FoU i Sverige, och de finansierar till 9/10 sin egen FoU. Ytterligare nära 10% utförs inom företagssektorn i privata forskningsinstitut och affärsverk. Drygt 20 % utförs inom universitet och högskolor, och resterande nära 10 % bedrivs vid statliga forskningsinstitut och offentliga myndigheter.

Totalt uppgick industrins FoU-utgifter år 1981 till drygt 7 000 milj. kr. För 1983 uppskattar statistiska centralbyrån (SCB) industrins FoU-utgifter till nära 9 200 milj. kr. Det skulle innebära att industrins FoU-utgifter sedan år 1979 i löpande priser har ökat med i genomsnitt ca 15 % årligen.

Större delen av företagens FoU-verksamhet är inriktad på vidareutveck-Ung av befintliga produkter och processer. En mindre men sannolikt växande del av FoU-aktivileterna syftar till att utveckla nya produkter och processer. Forskning av den typ som utförs vid universitet och högskolor utgör en mycket begränsad del av industrins FoU-verksamhet.

Från år 1973 till år 1981 har industrins FoU-investeringar ökat från 21 % till 39 % av investeringarna i maskiner och anläggningar. I många företag och branscher är FoU-investeringarna jämförbara med och i vissa fall t.o.m. större än investeringarna i maskiner och anläggningar. Också FoU-investe-ringarnas andel av industrins förädlingsvärde har ökat kraftigt under samma period, från 4,1 % till 7,1 %.

Efter en period av långsam tillväxt i industrins FoU-investeringar under 1970-talets senare hälft har industrins FoU-resurser förstärkts betydligt. År 1981 utfördes enligt SCB:s forskningsstatistik ca 23 000 FoU-årsverken i industrin, vilket var ca 7% fler än under år 1979. Antalet utförda FoU-årsverken i industrin väntas komma att bli ca 25 000 under år 1983, vilket är drygt 8 % fler än år 1981.

I stort sett hela den ökningen faller inom elektro-, transportmedels- och läkemedelsindustrin. För eleklroindustrin bedöms ökningen bli ca 1 050 FoU-årsverken, vilket motsvarar en ökning med ca 20 %. I läkemedelsindu­strin bedöms ökningen från 1981 till 1983 bli ca 13 % och i transportmedelsin­dustrin uppskattas ökningen till ca 10%.

Läkemedelsindustrin är den i särklass mesl FoU-intensiva branschen.

 

NU 1983/84:42                                                                        23

Dess FoU-utgifter motsvarade är 1981 ca 36% av branschens förädlings­värde.

Ytterligare tre branscher hade år 1981 FoU-utgifter som översteg 10 % av förädlingsvärdet, nämligen eleklroindustrin, transportmedelsindustrin och instrumentindustrin. FoU-intensiteten var i alla övriga branscher lägre än genomsnittet för samtliga branscher.

I tabell 3 redovisas industrins FoU-kostnader med fördelning på olika branscher.

Tabell 3. Industrins FoU-kostnader år 1981 (milj. kr.)

 

Bransch

FoU-årsverken

FoU-kostnader

 

 

Totalt

I proc.

Totalt

I proc.

I proc.

 

 

av

 

av

av för-

 

 

totala

 

totala

ädlings-

 

 

års-

 

investe-

värdet

 

 

verken

 

ringar

 

Gruvor och mineralbrott

85

1,1

59

14,5

4,9

Massa- och pappersindustri

933

1,2

294

7,1

2,3

Läkemedelsindustri

1 878

22,8

567

260,1

35,8

Övrig kemisk industri

916

3,8

235

27,6

6,3

Järn- och stålverk

1269

2,6

332

18,5

6,0

Maskinindustri

3 284

3,2

1055

53,5

6,9

Elektroindustri

5 659

7,5

1963

158,9

18,3

Transportmedelsindustri

 

 

 

 

 

utom skeppsvarv

6 177

8,3

1 790

94,0

16,1

Instrumentfabriker

533

5,8

152

107,8

12,3

Övriga branscher

2 325

0,8

640

12,5

1,7

Totalt

23 059

3,2

7 087

39,9

7,1

Industrins FoU-resurser är starkt koncentrerade till de större företagen. Företag med fler än 500 anställda svarar för omkring 94% av industrins FoU-kostnader. Problem med statistiken gör dock att småföretagens andel sannolikt är underskattad. Av de drygt 600 företag som bedriver FoU-verksamhet av någon nämnvärd omfattning svarar de 10. största FoU-företagen för ca 2/3 och detta trots att finansiellt fristående företag inom en koncern då räknas var för sig.

Det finns många tecken som tyder på att företag över hela världen har ökat sina investeringar i teknik och know-how under senare år. Fem grundtekno-logiområden, som i flera avseenden överlappar varandra, tilldrar sig därvid det största intresset;

-    mikroelektronik och informationsteknologi,

-    avancerad produktionsteknik för verkstadsindustrin,

-    materialteknik,

-    bioteknik och biomedicinsk teknik,

-    nya energikällor och teknik för energianvändning.

 

NU 1983/84:42                                                        24

Av årsberättelserna för de mest FoU-intensiva svenska storföretagen framgår att flertalet av dessa företag planerar att förstärka de egna FoU-resurserna inom något eller några av dessa breda teknikområden. Också företagsköp och utökad samverkan eller direkt samarbete med FoU-resurser vid andra företag och vid forskningsinstitutioner framhålls som allt viktigare inslag i företagens ansträngningar att förstärka sina positioner inom expansiva framtidsområden.

Industristödet

I den nyssnämnda rapporten Industri och industripoUtik (s. 14-16) lämnas även vissa uppgifter om utvecklingen av det statliga industristödet. Följande redovisning bygger i huvudsak härpå.

I tabell 4 återges nettokostnaderna för industristödet exkl. energislöd under de fem senaste åren. Med nettokostnader avses det faktiskt utbetalade stödet, efter avdrag av intäkter i form av räntor, garantiavgifter m. m. Beräkningssättet skiljer sig från det som används i t. ex. långtidsbudgeten.

Tabell 4. Industristöd budgetåren 1978/79-1982/83 (exkl. energbtöd)

Budgetår                     Löpande priser     Andel i % av

milj. kr.                                            statsbudgeten       BNP

5 926

3,7

1,5

8 451

4,6

1,8

7 755

3,6

1,5

10 895

4,6

1,9

16 910

6,1

2,7

1978/79   .

1979/80

1980/81

1981/82

1982/83

Som framgår av tabellen var kostnaderna för industristödet budgetåret 1982/83 mycket höga, vilket berodde på de extraordinära insatser som gjordes detta år för att täcka förluster hos bl. a. vissa statliga krisföretag och rekonstmera företagen finansiellt med sikte på att åstadkomma framtida lönsamhet.

I tabell 5 har stödet fördelats på stödgmpper och viktigare stödformer.

 

NU 1983/84:42

 

 

25

Tabell 5. Industristöd budgetåren 1980/8j

1-1982/83 (milj. kr. i

' löpande priser)

 

1980/81

1981/82

1982/83

Icke-permanent stöd

4 684

7 642

11 794

därav varven

1 857.

4 381

4 542

stålindustrin

918

619

482

Statsföretag (generellt)

200

61

2 580

LKAB

772

1923

1383

skogsindustrin

334

300

2 509

Branschstöd

370

314

327

därav s. k. äldrestöd till tekoindustrin

313

257

283

FoU-stöd

686

543

585

därav STU, stöd till teknisk FoU

271

266

261

forskningsavdrag

167

184

230

Exportstöd

371

1085

2 362

därav SEK-stöd

229

674

1664

exportkreditgarantier

38

284

553

Regionalpolitiskt stöd

1 015

667

1 178

därav lokaliseringsstöd

738

291

683

transportstöd

153

155

158

Regioninvest i Norr

13

63

122

Småföretagsstöd

128

137

211

därav industrigarantilån

78

52

99

Övrigt stöd

501

507

452

därav nedsättning av energiskatten

499

500

430

De större posterna i tabellen föranleder följande kommentarer.

Det icke-permanenta stödet ("krisstödet") svarade år 1982/83 för ca två tredjedelar av industristödet. En omfattande rekonstmktion av de statliga företagen genomfördes. LKAB, ASSI, SSAB, Svenska Petroleum och NJA skildes ut ur Statsföretag. Koncernen befriades därmed från sina mest förlusttyngda delar. För aktierna betalade staten 2 400 milj. kr. ASSI fick ett kapitaltillskott på 2 000 milj. kr. Ett villkorslån på 275 milj. kr. avskrevs. LKAB beviljades bidrag med 1 430 milj. kr. och SSAB ett lån för rekonstruktionsändamål med 200 milj. kr.

Beslut fattades också om mycket stora stödinsatser för varvsindustrin. Rederiet Zenit Shipping AB, som äger huvuddelen av Svenska Varv AB:s betydande fartygsinnehav, skiljdes ul ur Svenska Varv. Zenit har gått med mycket stora förluster. Bolagel beviljades kapitaltillskott på 3 000 milj. kr., varav 2 000 milj. kr. betalades ut budgetåret 1982/83. Hela nettokostnaden för varvsstödet var budgetåret 1982/83 4 540 milj. kr.

Det näst största delområdet är exportstödet. Nettokostnaden budgetåret 1982/83 fördubblades jämfört med föregående budgetår. Denna ökning faller till större delen på SEK-systemets fortsatta expansion. Även kostna­derna för exportkreditgarantierna ökade kraftigt till följd av betalningspro­blem i vissa länder.

Del regionalpolitbka stödet ökade också kraftigt. Det motsvarar 7 % av hela stödet. Ökningen har dock skett från en extremt låg nivå 1981/82, då efterfrågan på lokaliseringsstöd var mycket liten på grund av den svaga

 

NU 1983/84:42                                    '                                  26

investeringsaktiviteten.

Stödet till forskning och utveckling (FoU-stödet) svarade för endast 3 % av industristödets nettokostnader budgetåret 1982/83. Ca 40 % av FoU-stödet utgjordes av det särskilda forskningsavdraget. Nettokostnaden för detta avdrag, dvs. det belopp som undandragits beskattningen genom avdragsmöj­ligheten, beräknas till 230 milj. kr. på grundval av vissa schablonmässiga antaganden. Det särskilda .forskningsavdraget har avskaffats i och med utgången av år 1983.

Branschstödet består av stödet till SIND:s programbranscher och av det s.k. äldrestödet. De branscher som berörs är f.n. tekoindustrin, den manuella glasindustrin och den träbearbetande industrin (inkl. sågverksin­dustrin). Nettokostnaderna svarade budgetåret 1982/83 mot ca 2% av totalkostnaden. Ungefär 90% av branschstödet går till tekoindustrin. Den största kostnadsposten är äldrestödet, 280 milj. kr., som anvisas över arbetsmarknadsdepartementets huvudtitel. Detta stöd skall enligt 1983 års beslut om tekopolitiken trappas ned.

Stödet till de små och medelstora företagen är en mycket liten del av industristödet, endast ca 1 %. Stödet utgår till allra största delen i form av lån och garantier. Därför är utgiften brutto avsevärt större än nettokostnaden. År 1982 lånade utvecklingsfonderna ut 340 milj. kr. som rörelselån.

I gruppen övrigt ingår två stödformer som inte har kunnat placeras in i någon av de andra ändamålsgrupperna, nämligen nedsättning av energiskat­ten och det s. k. hemmamatchningsstödet. Nedsättningen av energiskatten gynnar pappers- och massaindustrin och annan industri med energiintensiv produktion.

Utestående statliga lån uppgick vid utgången av budgetåret 1982/83 till 33 rniljarder kronor, vilket innebar en ökning med drygl 10 miljarder kronor på ett år. Ökningen av lånestocken beror helt på expansionen av de statsunder­stödda exportkrediterna (SEK-systemet), som uppgick till ca 24 miljarder kronor. Andra stora utestående lån är lokaliseringslånen med 3 600 milj. kr. och utvecklingsfondernas rörelselån med 1 100 milj. kr.

Vid sidan av det faktiskt utbetalade stödet har staten gjort mycket stora ekonomiska åtaganden i form av garantier. De utestående garantierna uppgick vid utgången av budgetåret 1982/83 till ca 50 miljarder kronor, vilket innebar en ökning med 10 miljarder kronor under budgetåret. Garantierna utgjordes nästan helt av tre stöd, nämligen fartygskreditgarantierna, stödet till beställare av svenskbyggda fartyg och exportkreditgarantierna. Knappt 600 milj. kr. fanns utestående som industrigarantilån.

Enligt en prognos för budgetåret 1983/84 väntas en kraftig minskning av industristödet jämfört med budgetåret 1982/83. Minskningen faller på det icke-permanenta stödet. Genom de stora kapitaltillskotten till de statliga företagen är deras finansiella situation f. n. relativt god. De har också gynnats av konjunktumppgången och av devalveringen. Genomförda strukturför­ändringar och kapacitetsnedskärningar börjar ge resultat. Nettokostnaderna

 

NU 1983/84:42                                                                       27

för det icke-permanenta stödet kan därmed uppskattas till mindre än tredjedelen av stödet föregående budgetår. Kostnaderna består så gott som helt av utbetalningar enligt tidigare beslut eller kostnader för tidigare givna lån och tillskott av aktiekapital.

Bland övriga kategorier stöd är inga dramatiska förändringar att vänta. FoU-stödet minskar till följd av att del särskilda forskningsavdraget avskaf­fas, medan kostnaderna för Industrifonden ökar. Nettoeffekten blir en minskning. Det regionalpolitiska stödet ökar på grund av kapitaltillskottet till Regioninvest i Norr AB och ökade kostnader för nedsättningen av socialavgifterna i Norrbotten. Kostnaderna för SEK-systemet förväntas ligga på ungefär oförändrad nivå.

Krisstödet kommer budgetåret 1983/84 att vara mindre än det offensivt inriktade stödet. Inte sedan budgetåret 1975/76 har detta varit fallet. Industristödets sammansättning har därmed drastiskt förändrats.

Det särskilda forskningsavdraget

Under åren 1973-1983 har skattskyldiga haft rätt till ett särskilt forsknings­avdrag enligt lagen (1973:421) om särskilt forskningsavdrag vid taxering till statlig inkomstskatt. Lagen var tillämplig på skattskyldiga som bedrev industriell tiUverkning och som hade kostnader för tekniskt och naturveten­skapligt FoU-arbete. Lagen var ursprungligen tidsbegränsad men permanen­tades år 1982 (prop. 1981/82:70, SkU 1981/82:24, rskr 1981/82:100), varvid också vissa ändringar av regelsystemet skedde.

Det särskilda forskningsavdraget utgjordes av ett basavdrag och ett ökningsavdrag. Underlaget för basavdraget var dels lönekostnader för anställda vars arbete till övervägande del avsåg FoU-arbete, dels kostnader för förvärv av FoU-resultat. Efter 1982 års lagändring utgjorde basavdraget 5 % av underlaget. Ökningsavdraget utgjorde 30 % av den ökning av underlaget för basavdrag som skett mellan två kalenderår.

Hösten 1983 lade regeringen fram förslag om slopande av avdragsrätten. Finansministern angav följande motiv för förslaget (prop. 1983/84:64 s. 15 f.):

Syftet med avdraget har varit att öka företagens insatser för forskning och UtveckUng. Utförda undersökningar styrker emellertid inte att avdraget fått denna effekt. Tvärtom finns indikationer på att avdraget kommit att fungera mer som en skattesubvention till FoU-intensiva företag än som en verklig stimulans tiU ökat FoU-arbete. Endast en mindre del av de skatteintäkter som på detta sätt undandragits staten har kommit den tekniska utvecklingen till godo. Detta är fullt förklarligt med tanke på att stödet utformats som en skattelättnad som tillfaller företaget först lång tid efter det att beslut om FoU-insatser har fattats.

I det nuvarande statsfinansiella läget kan det enligt min mening inte anses motiverat att behåUa det särskilda forskningsavdragel. Effekten är alltför liten för all motivera den slora statsfinansiella kostnad som uppkommer. Ett

 

NU 1983/84:42                                                                       28

slopande av avdraget ligger också i linje med min tidigare redovisade strävan att bredda underlaget för företagsbeskattningen. Till detta kommer att systemet med forskningsavdrag är synnerligen komplicerat för både företa­gen och taxeringsmyndigheterna. Min uppfattning är sammanfattningsvis att det nuvarande FoU-avdraget skall upphöra alt gälla. Avdragsrätten bör slopas fr. o. m. 1985 års taxering. För att undvika retroaktivitet bör dock rätten till FoU-avdrag finnas kvar i fråga om beskattningsår som har påbörjats före ingången av år 1984.

De medel som på grund av avdragsbortfallet tillförs statskassan bör enligt min mening utnyttjas för att i andra former genom forskning främja industriell förnyelse. Enligt vad jag har erfarit är avsikten alt propositioner om forskning samt. om industriell tillväxt och förnyelse skall föreläggas riksdagen på nyåret. I det sammanhanget kommer särskilda åtgärder att föreslås för atl främja forsknings- och utvecklingsverksamheten hos de mindre och medelstora företagen. Jag viU också nämna att en proposition om etl nationeUt mikroelektronikprogram redan har förelagts riksdagen.

Skatteutskottet (SkU 1983/84:14) tillstyrkte regeringens förslag, varvid de tre borgerliga partiernas företrädare avgav en gemensam reservation. Riksdagen följde utskottet.

Uppgifter rörande omfattningen av de särskilda forskningsavdragen lämnas årligen i riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning för resp. år, vilken fogas som bilaga till kompletteringspropositionen (senast prop. 1983/84:150 bil. 1.3 s. 30). Uppgifterna baseras på en enkät tiU företagen.

Avdragen för de fem senaste åren uppgår enUgt dessa uppgifter till följande belopp (milj. kr.):

Totalt                          Därav företag med

fler än 500 anställda

 

1979

450

392

1980

451

406

1981

524

448

1982

729

665

1983

762

552

Av uppgifterna framgår att avdragen har ökat kraftigt från år 1982. Storföretagens andel av de totala avdragen, som tidigare under perioden var 85 ä 90%, har år 1983 minskat tiU 72%.

Statliga företagsstöd

Riksrevisionsverket (RRV) har i en rapport, som ingavs till regeringen i september 1983, granskat ett antal statliga stöd i form av bidrag, lån och garantier till privata företag. I första hand har stöd med arbetsmarknadspoli-tisk, regionalpolitisk, industripolitisk och beredskapspolitisk inriktning berörts. Det innebär ungefär 30 stöd på tillsammans f. n. ca 5 miljarder kronor om året. Det totala antalet statliga stöd är f. n. ca 100 till en årlig kostnad av 20 å 25 miljarder kronor. - Rapporten har remissbehandlats.

 

NU 1983/84:42                                                                       29

RRV;s granskningsrapport behandlar endast tiU viss del det statliga industristöd som redovisats i föregående avsnitt. Stöd som granskals är bl. a. industrigarantilån, branschstödet genom SIND, Industrifondens och de regionala utvecklingsfondernas långivning saml STU:s stöd till FoU. Del icke-permanenta krisstödet och exportstödet omfattas inte av rapporten.

Syftet med RRV:s granskning har varit att ta reda på hur slödgivande organ ser till att förverkliga statsmakternas mål för stöden. Granskningsarbe-tel har bedrivits i form av undersökningar av slöd till företag i fyra kommuner i olika delar av landet. Arbetet har inriktats på att se hur stödsystemet normalt fungerar snarare än på att kontrollera hur stöd har lämnats i enskilda fall.

Granskningen har gett i korthet följande resultat. Stödgivande organ följer på del hela taget gällande bestämmelser, men ofta saknas det överblick över stödsystemet i dess helhet. Även om de granskade stöden i en del fall kan fungera bra och ha avsedda effekter har RRV hittat flera typexempel pä hur stöden misslyckats att nå sina syften. Följande fem typexempel anges:

-   Bidragen kan ha den oavsedda effekten att hålla icke lönsamma företag vid liv, t. ex. när flera bidrag ges till samma företag.

-   Bidragen påverkar ofta inte som meningen är företagens beteende - l.ex. nyrekrytering, utbildning, permitteringar - ulan dessa får pengar som en ren resursförstärkning.

-   Stödsystemet är så krångligt och svåröverskådligt att småföretag ibland inle klarar av att söka stöd de kan vara berättigade till.

-   Företag får ibland förmånligt statligt investeringsstöd fast de lika gärna kunde ha fått banklån.

-   Investeringsstöden har ibland lett till alltför snabb utbyggnad och expan­sion av förelag, som sedan inle har kunnat fullfölja satsningarna.

RRV diskuterar flera vägar att förbällra det granskade stödsystemet för att sådana fel så långt möjligt skall kunna undvikas. Utgångspunkten för resonemangen är att företagsstöden i första hand skall verka offensivt, dvs. bidra lill näringslivets omvandling och tillväxt genom atl gå till företag som kan ha tillfälliga finansieringsproblem men bedöms vara långsiktigt lönsam­ma och utvecklingsbara. RRV;s bedömningar sammanfattas i följande punkter:

-   RRV anser att bidrag till drift bör användas mycket restriktivt och att de därför bör omprövas i den mån så inte redan skett. Denna ståndpunkt motiveras av att driflbidrag som i varje enskilt fall oftast beslutas utan hänsyn till företagens lönsamhet riskerar att verka defensivt, inle offensivt.

-   Stöden till investeringar och allmän resursförstärkning bör användas mer offensivt. De bör kunna ges inte bara till fysiska invesleringar utan också till företagsutveckling, marknadsföring o. d. Stöden bör kunna skäras ned för alt stimulera till bättre planering och prioritering av de statliga stöden så alt felsatsningar i görligaste mån undviks. RRV påpekar att bidrag f. n..

 

NU 1983/84:42                                                                        30

oftast beviljas med maximalt tillåtna belopp, vilket kan leda lill misshus­hållning. Vidare föreslås stöden i princip ges i form av lån eller garanti, inte som bidrag eller s. k. avskrivningslån.

-  Man bör överväga en enklare organisation av stöden som erbjuder en bättre
överblick av systemet och rationellare stödhanlering.

Dessutom för RRV fram en rad mindre genomgripande rekommendatio­ner och synpunkter, bl. a. att informationen om utbetalda stöd bör förbättras t. ex. genom att man för samtliga stöd ställer som villkor att de öppet anges i årsredovisningen för resp. förelag.

De små och medelstora företagens finansiella situation

Utredningen om de små och medelstora företagens finansiella situation (utredare: ambassadör Johan Nordenfalk) har i sitt slutbetänkande (SOU 1983:59) Kreativ finansiering lagt fram ett antal förslag som syftar till alt skapa bättre förutsättningar för småförelagens finansiering.

Betänkandet har remissbehandlats. Beredningen av förslagen pågår i regeringskansliet.

Till grund för utredningens förslag ligger bl. a. det synsättet att vad som krävs för att underlätta de små och medelstora företagens finansiering i allmänhet endast är mindre justeringar i det alltmer komplexa regelsystem som vuxit fram som en följd av den allmänna samhällsutvecklingen och som på olika sätt medfört hinder för utvecklingen av dessa förelag. En annan utgångspunkt är atl småförelagen inte bör ges sämre förutsättningar än större företag, som normalt har helt andra resurser för att överblicka och hantera olika regelsystem. Vidare betonas vikten av atl det finns en mångfald olika finansieringslösningar att tillgå för småföretagen med hänsyn till att deras situation och finansieringsbehov varierar starkt. ' Här ges en kort sammanfattning av utredningens förslag.

Lånefinansiering

Med dagens höga ränteläge har kostnaderna för lånefinansiering blivit betungande för många småföretag. Utredningen föreslår mol bakgrund härav bl. a. följande.

-    Flexiblare ränte- och amorleringsvillkor införs som är bättre anpassade till förelagens kassaflöden. Till en del har detta redan skett genom atl regleringen av bankernas utlåningsränlor upphävts fr.o.m. maj 1983.

-    Realräntelån med låg nominell ränta införs. Lånen anknyts till prisutveck­lingen för en råvara e. d. som företagel innehar.

-    Särskilda småföretagsobligationer införs. Dessa kan vara antingen obliga­tioner med låg skattefri ränta, obligationer som emitteras till underkurs med låg ränta eller premieobligationer.

 

NU 1983/84:42                                                                       31

-    Företagen ges bättre möjligheter att säkra sig mot kursförluster på utlandslån, t. ex. genom ett statsstött garantisystem.

-    De krav på formell säkerhet som ställs vid kreditprövningen lindras. Vid personlig borgen bör t. ex. företagarens borgensåtagande begränsas så att det står i rimlig proportion till hans ekonomiska ställning. Ett gemensamt uttalande härom gjordes år 1982 av bankerna och bankinspektionen (publicerat som nr 35 i bankinspektionens s.k. etikserie). Utredningen föreslår att uttalandet av regeringen delges de statliga kreditförmedlande organen i syfte att nå större enhetlighet i bruket av personlig borgen.

Återlån av socialavgifter

Enligt utredningen har socialavgifterna blivit en allt tyngre finansiell belastning för småföretagen, bl. a. likvidiletsmässigt. För varje sysselsatt skall i dag närmare en halv extra årslön inbetalas i form av sådana avgifter.

I fråga om återlån till nystartade företag föreslår utredningen ett av följande två alternativ.

-    Nedsättning av socialavgifterna medges till 50 % under första året, varefter uttaget successivt höjs till 100% under de fem följande åren.

-    De nystartade företagen ges möjlighet all i rörelsen disponera medel, "särskilda återlån", motsvarande de tre första årens avgifter.

Kostnaderna för att genomföra förslagen uppskattas till 2,1 resp. 1,4 miljarder kronor i kontinuerlig nivå.

Vidare föreslås att de små och medelstora företagen generellt sett ges bättre möjligheter lill återlån av tilläggspensionsavgifier. Detta föreslås ske genom att rätten till återlån höjs från f. n. 50 % till 100 % av det belopp som har betalats in.

Generationsskiften

Enligt ulredningen leder generationsskiften ofta till en finansiell dränering av företagen genom krav på utlösen från delägare och genom betydande skatter. För att mildra effekterna härav föreslås bl. a. följande åtgärder.

-   Möjlighelerna lill konvertering till olika slags aktier ökas i syfte atl underlätta för meddelägare att kvarstå med riskkapital.

-   I fall då utlösen av delägare erfordras ges kvarstående delägare bättre möjligheler all låna ur förelaget genom att nuvarande låneförbudsregler mjukas upp.

-   Företaget ges möjlighet att inom vissa ramar lösa in förelagets egna aktier.

-   Vissa smärre justeringar i arvs- och gåvobeskattningen görs i avvaktan på kommande förslag från förelagsskattekommittén (B 1979:13), som har i uppdrag bl. a. att göra en samlad översyn av kapitalbeskattningen i familjeförelag.

 

NU 1983/84:42                                                                       32

Statligt kreditstöd

Utredningen för en diskussion kring den principiella utformningen av statens kreditstöd till små och medelstora företag. Därvid förordas en något ökad användning av skattefördelar och tillskott av eget kapital som stödformer samtidigt med en något restriktivare användning av lån och bidrag.

I anslutning härtill föreslår utredningen, i syfte främst att underiätta för kvinnor att bli egna företagare, att möjlighet öppnas för de regionala utvecklingsfonderna att mot avgift lämna garanti för nyföretagare för upplåning av startkapital.

I samma syfte föreslås att på försök en utvecklingsfond ges möjlighet atl med rådgivning bistå företagare även inom andra näringsgrenar än de som f. n. ingår i fondernas verksamhetsområde.

Övrigt

Utredningen tar upp ett antal övriga frågor av betydelse för småföretagens finansiering. Bl. a. föreslås att möjlighet införs för förelag atl till sina anställda utge optionsbevis med rätt att teckna aktier i företaget.

De regionala utvecklingsfondernas företagsservice

På regeringens uppdrag har statens industriverk utrett frågan om utform­ningen av de framtida företagsserviceinsatserna vid de regionala utvecklings­fonderna. Arbetet har redovisats i oktober 1983 i rapporten (SIND PM 1983:15) Utvecklingsfondernas företagsservice - förslag till inriktning. En kort sammanfattning av de viktigaste slutsatserna och förslagen i rapporten ges i det följande.

Inledningsvis anförs all Sverige - mot bakgrund av en otillräcklig industriproduktion och starkt utiandsberoende - måste prioritera åtgärder som kan ge ökad export och ökad importkonkurrens saml salsa på de företag som bäst kan bidra till att uppfylla målet i förhållande till insatta resurser. Detta kräver riktade insatser i företag med bl. a. internationell anknytning och särskild tillväxtpotential. En sådan prioritering kan sägas svara mot riksintresset.

Fonderna är emellertid regionala näringspolitiska organ. Här kan följaktli­gen uppstå ett awägningsproblem när det gäller såväl verksamhetsinriktning som resursanvändning för att tillgodose regionala intressen. I stor utsträck­ning sammanfaller riksintresset och regionala intressen om man ser på länet i dess helhet. De inomregionala fördelningsproblemen kan vara större. Det är naturligt att fonderna även blir engagerade i krisorter och krisföretag.

I rapporten anförs atl de prioriteringar som kan sägas svara mot riksintresset och som har sin förankring i den aktuella industripolitiken bör få en avgörande betydelse för fondernas resursanvändning. Härigenom skapas

 

NU 1983/84:42                                                                        33

även förutsättningar att lösa regionala och inomregionala problem. Det är följaktligen angeläget att ta till vara de utvecklingsmöjligheter som finns hos befintliga företag och öka deras internationella konkurrensförmåga samti­digt som nyföretagandet stimuleras. En viktig uppgift för fonderna är därvid initierande, motiverande insatser i företagen för att få något positivt att hända, ofta av "strategisk" natur.

Som särskilt betydelsefulla inte minst för ökad export/importkonkurrens anges serviceinsatser för att åstadkomma bättre ledning, bättre kapitalut­nyttjande, rationellare produktionsuppläggning, effektivare marknadsföring och ökad företagssamverkan. Härtill skall läggas åtgärder för atl underlätta och främja elektronik- och datautnyttjande i företagen och anpassningen till "informationssamhället".

Enligt rapporten bör fonderna medvetet styra sina resurser till de företag, insatsområden och aktiviteter som bedöms ha bäst förutsättningar att uppfylla de redovisade kraven. Bl. a. behövs urval och prioritering av företag och aktiviteter samt en aktiv uppsökande verksamhet riktad mot dessa företag. Den efterfrågestyrda servicen bör effektiviseras för att frigöra resurser för fondernas uppsökande verksamhet. Vidare krävs att fonderna avstår från att gå ut på den öppna konsultmarknaden med aktiv försäljning av tjänster. Fonderna bör i princip ha en marknadsmässig prissättning på sina tjänster. De skall inte konkurrera med övrigt serviceutbud ulan komplettera det.

Fondernas naturliga målgrupp är de mindre företagen för vilka man spelar en betydelsefull roll. En ambition bör dock vara att nå in i något större företag.

För att fonderna skall kunna genomföra sin uppgift är kombinationen av service och kreditmöjligheter avgörande, liksom att man i sin service kan ge vissa subventioner för att kunna tillvarata samhällsintresset. Sålunda är informations- och rådgivningsinsatser av kortare slag gratis.

Enligt rapporten kan fonderna i regel heller inte få betalt för de inledande initierande insatserna i den uppsökande verksamheten. Även i nästa steg kan en viss subvention av konsultinsatser erfordras. I åtgärdsfasen bör företaget stå för hela kostnaden. Fonderna har emellertid möjligheter att ordna en "mjuk" betalning av en konsultinsats genom villkorslån, royaltyavtal eller Uknande.

I rapporten framhävs slutligen behovet av samordning och samverkan fonderna emellan liksom behovet av samordning av industriverkets, STU;s och Exportrådets aktiviteter med fondernas verksamhel. Det bör åligga SIND att svara för denna samordning och att ta initiativ till samverkanspro­jekt för att främja utvecklingen inom de områden av särskild betydelse vilka tidigare nämnts.

3 Riksdagen 1983/84.17saml. Nr 42

 

NU 1983/84:42                                                                    34

Kommunal näringspolitik

Regeringen uppdrog i februari 1983 åt statens industriverk (SIND) att utreda vissa frågor om kommunernas näringspolitik. Verkel har med anledning av uppdraget gjort en omfattande kartläggning av de senaste årens kommunala näringspolitiska insatser. En samlad redovisning har i maj 1984 lämnats i huvudrapporten (SIND 1984:8) Kommunal näririgspoUtik -omfattning och erfarenheter. Ett antal delrapporter rörande olika former av kommunala engagemang på området föreligger också.

I huvudrapporten redovisar SIND resultaten av ulredningen i följande punkter:

1.    Den kommunala redovisningen av insatser på näringspolitikens områ­de saknar enhetlighet, näringspolitiska insatser särredovisas inte och den ger därför inga möjligheler att bedöma omfattning och kostnader för enskilda kommuner.

2.    Kommunernas nettokostnader för insatser på näringspolitikens områ­de uppgick år 1982 till ungefär 340 milj. kr., med följande fördelning:

 

-    Mark och lokaler                      ca 140

-    Rådgivning, service                  ca   70

-    Industriella samverkansprojektet     ca   20

-    Lån, borgen, garantier            ca   45

-    Industriutvecklingsbolag         ca   65

Kommunerna äger en mycket stor del av den obebyggda industrimarken. Däremot äger kommunerna endast några procent av samtliga industriloka­ler. Innehavet av industrifastigheter har dock ökat kraftigt sedan 1970-talet, främst genom förvärv av befintliga industrilokaler. Ofta är dessa förvärv ett sätt för kommunerna att hjälpa företag i krissituationer.

3.    SIND har funnit att subventioner av hyror till enskilda företag är mycket vanligt förekommande, i synnerhet under de första åren.

4.    Antal tjänstemän i kommunerna som arbetar med näringslivsfrågor motsvarar omkring 300 helårsanställda och har ökat snabbt. Allt fler kommuner inrättar tjänster som näringslivssekreterare, näringslivskonsulen­ter eller näringslivsdirektörer. Arbetsuppgifterna varierar kraftigt och kan exempelvis innebära att ansvara för drift och förvaltning av fastighetsbolag, att försöka initiera samverkan mellan lokala företag, att förmedla kontakter mellan företag och myndigheter eller mellan företag och forskning samt att göra företagsbedömningar i samband med rekonstruktion av krisföretag.

5.    Erfarenheterna av olika former av industriella samverkansprojekt är att projekten ofta har en begränsad omfattning, är av informations- eller utredningskaraktär och skapar få nya sysselsättningstillfällen åtminstone på kort sikt, men att de kan vara av betydelse för att öka förståelsen mellan förelag och kommunala beslutsfattare.

6.    Det kommunala risklagandet i form av lån, borgen och garantier har ökat. Kommunerna i fyra undersökta län har under år 1983 varit involverade

 

NU 1983/84:42                                                                       35

i var tredje konkurs inom tillverkningsindustrin.

7.    Allt fler kommuner har bildat speciella industriutvecklingsbolag vars syfte är att främja en positiv utveckling av näringslivet i den egna kommunen, bl. a. genom ägande av andelar och aktier. Uppskattningsvis finns f. n. ett åttiotal sådana bolag/stiftelser. Det ekonomiska utfallet av denna verksam­het uppvisar hittills relativt stora förluster.

8.    Ju mer pressat sysselsättningsläget är, desto viktigare blir det för en kommun att ytterligare företag ej försvinner. Det är därför troligt att de största subventionerna har gått till insatser för att undvika nedläggning. Andra mer långsiktigt inriktade åtgärder har varit av begränsad omfattning och har ofta ännu ej gett synliga sysselsättningstillskott.

9.    Kommunalpolitiker är ofta eniga om olika satsningar inom näringspoli­tiken. Det är mycket vanligt med samarbete över partigränserna i dessa frågor. Det tycks således främst vara sysselsättningsläget i en kommun som bestämmer omfattning och kostnader för näringspolitiska satsningar och inte politiska ideologier.

10. Så länge inte industrin och/eller det regional- och industripolitiska
stödsystemet kan skapa tillräckligt med industrisysselsättning, kommer
ökade krav att ställas på kommunernas näringspolitiska insatser. Den
grundläggande orsaken till ökade kommunala näringspolitiska åtgärder
under senare år är akuta eller förväntade sysselsättningsproblem i enskilda
kommuner. Hög arbetslöshet har även tidigare skapat problem i samband
med industrins strukturomvandling. De senaste åren har dock situationen för
kommuner som drabbats av bortfall av industrisysselsättning avsevärt
förvärrats genom att tillväxten inom andra sektorer inkl. den kommunala
sektorn avstannat.

11. Omfattningen av kommunernas hittillsvarande näringspolitiska åtgär­
der kan endast ha haft margineU betydelse för konkurrenssituationen i
industrin. Slutsatsen grundas bl. a. på att insatserna är små (340 milj. kr.) i
förhållande till det industri- och regionalpolitiska stödet. Enligt industride­
partementels beräkningar var nettokostnaderna för dessa slöd 1982/83
närmare 17 miljarder kronor, varav det permanenta slödel svarade för
knappt 5 miljarder kronor. Om man endast beaktar nettokostnaden för det
regionalpolitiska stödet så uppges denna vara ca 1,2 miljarder kronor eller tre
gånger vad som beräknats för kommunernas satsningar. Samma typ av
slutsats indikeras av en jämförelse med industrins totala personalkostnader
som är i storleksordningen 100 miljarder kronor.

Avslutningsvis framhåller SIND att omfattningen av de kommunala insatserna fortfarande är begränsad men att utvecklingen under de senaste åren har gått mycket snabbt. Enligt verkets mening finns starka skäl atl fortiöpande och mer noggrant följa utvecklingen än vad som hittills skett.

 

NU 1983/84:42                                                                    36

Utskottet Inledning

Proposition 1983/84:135 om industriell tillväxt och förnyelse rör ett antal centrala frågor om industripoUtiken. I propositionen redovisas ett omfattan­de material om bl. a. svensk industris nuläge och utveckUngsmöjUgheter. Särskild uppmärksamhet ägnas åt frågan om småföretagens roll i den industriella förnyelseprocessen. Förslag läggs fram om ett antal industripoli­tiska åtgärder, främst av selektiv natur. En del av förslagen utgör en fortsättning på tidigare insatser. Andra förslag innebär nya former av stöd.

Utskottet behandlar i samband med propositionen även ett stort antal motioner, såväl motioner som har väckts med anledning av propositionen som motioner från allmänna motionstiden inom samma ämnesområde.

Den aktuella propositionen omfattar inte hela det indusiripolitiska området. Vissa förslag om anslag till industri och teknisk utveckling lades fram av regeringen redan i årets budgetproposition. Dessa förslag har redan behandlats av riksdagen på grundval av utskottets betänkande NU 1983/ 84:25.

I samband med behandlingen av proposition 1983/84:10 om svensk havsresursverksamhet har utskottet i sitt betänkande NU 1983/84:26 tagit upp ett förslag om medel till verksamheten som regeringen har lagt fram i proposition 1983/84:135. Också denna fråga har nu behandlats av riksdagen.

En samlad översikt av förslag och motionsyrkanden rörande anslag inom området har lämnats på s. 20 f.

I proposition 1983/84:135 läggs fram förslag endast inom industrideparte­mentets område. Därav följer att ett antal frågor av stor betydelse för den industriella utvecklingen i allmänhet och för företagens arbetsvillkor i synnerhet inte har kunnat beröras mer än översiktUgt. Detta gäller t. ex. frågor om den aUmänna ekonomiska politiken, om kreditmarknadspolitiken och - framför allt - om skattepolitiken. Av propositionen framgår att förslag rörande vissa företagsskattefrågor kommer att föreläggas riksdagen hösten 1984. Emellertid har i flera motioner framförts yrkanden om återinförande av det särskilda forskningsavdragel och andra ändringar av nuvarande skatteregler. Dessa frågor behandlas i ett yttrande av skatteutskottet (s, 126).

Inte heller frågor om regionalpolitiken berörs närmare i propositionen. Där hänvisas till att regeringen avser att återkomma till riksdagen med förslag i dessa frågor våren 1985.

I det följande tar utskottet först upp vissa allmänna frågor om industripoli­tikens inriktning. Därefter behandlas regeringens förslag rörande anslag m. m. och oUka motionsyrkanden med anknytning därtill i huvudsak enligt samma ordningsföljd som i propositionen.

Till sist tar utskottet upp ett antal motionsyrkanden om industriell UtveckUng m. m. i olika delar av landet.

 

NU 1983/84:42                                                                    37

Allmänna frågor

Industripolitikens inriktning

I ett av de inledande avsnitten i propositionen (s. 28-31) redogör industri­ministern för regeringens syn på behovet av industripolitiska insatser. Syftet med dessa sägs vara att inom industrisektorn eliminera sådana effektivitets­brister i marknadsekonomins funktionssätt som inte hanteras inom ramen för den allmänna ekonomiska politiken. Dessa brister kan vara av olika slag, t. ex. dåligt fungerande kreditmarknad, brist på kompetens och resurser hos företagen, otillräckliga investeringar i forskning och utveckling eller tröghet i anpassning till nya förhållanden. En central fråga vid utformningen av industripolitiken, anförs det vidare, är avvägningen mellan generella och selektiva åtgärder. Det finns skäl som talar för att man bör sträva efter att utforma åtgärderna så generellt som möjligt, men vissa av de problem som industripolitiken skall lösa har en sådan karaktär att en selektiv utformning av insatserna är mer ändamålsenlig.

I propositionen diskuteras också en annan viktig principiell fråga, nämli­gen humvida man i industripolitiken skall peka ut vissa framtidsbranscher och prioritera dessa i olika sammanhang. Diskussionen utmynnar i slutsatsen att det är nödvändigt att söka identifiera breda teknikområden, inom vilka man bedömer att svenska företag har möjlighet att hävda sig i framtiden. Emellertid bör enligt regeringens uppfattning den industripolitiska plane­ringen inte gå in på detaljnivå. Det faller på företagen att avgöra med vilka enskilda produkter de tror sig kunna konkurrera på världsmarknaden.

Den syn på industripolitikens mål och medel som redovisats här ligger till grund för de olika förslagen i propositionen. Syftet med dessa kan sägas vara att stimulera förnyelse och tillväxt inom industrin genom åtgärder som inriktas speciellt på att avlägsna eller överbrygga hinder för förnyelseproces­sen. Det är därvid sex av industripolitikens delområden som regeringen anser böra prioriteras, nämligen insatser för småföretag med expansionsmöjlighe­ter, underleverantörsutveckling, nyföretagande, uppbyggnad av teknisk kompetens, spridning av ny teknik samt teknikupphandling.

Regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad som i propositionen sålunda har anförts om industripolitikens inriktning.

I partimotioner från de tre borgerliga oppositionspartierna, såväl med anledning av propositionen som från allmänna motionstiden, begärs uttalan-. den av riksdagen om riktlinjer för industri- och näringspolitiken. De delar av motionerna som är av principiell natur har refererats i det föregående (s. 15 f.). Sammanfattningsvis ger moderata samlingspartiet i motionerna 1983/84:851 och 1983/84:2644 och folkpartiet i motionerna 1983/84:908 och 1983/84:2640 uttryck för en Ukartad kritik mot regeringens industripolitik. Denna bygger enligt de två partiernas uppfattning i alltför hög grad på selektiva stödinsatser. I stället förordas i motionerna generella åtgärder, bl. a. på skatteområdet, i syfte att skapa bättre förutsättningar för företagan-

 

NU 1983/84:42                                                         38

det. I linje härmed avvisas flertalet av de förslag lill anslag för olika insatser som regeringen föreslår i propositionen. Längst i sitt avståndstagande går moderata samlingspartiet, som i motion 1983/84:2644 begär ett organisa­tionsförslag baserat på en ny inriktning av industripolitiken.

Kritiken i"centerpartiets partimotion 1983/84:2641 gäller framför allt att ' regeringens förslag anses i alltför hög grad bygga på centralt administrerade program som går småföretagen förbi. Motionärerna anser också att regering­en i vissa avseenden, bl. a. på skatteområdet, har bedri vit en för företagandet negativ politik. Däremot delar centerpartiet regeringens uppfattning att industripolitiken skall vara offensiv och framtidsinriktad. I enlighet härmed godtar partiet också i huvudsak den nivå för de industripolitiska insatserna som regeringen föreslår, dock med viss omfördelning mellan- olika myn­digheter.

Vänsterpartiet kommunisterna framför i sin partimotion 1983/84:2642, som även den har refererats tidigare (s. 18 f.), grundläggande kritik mot regeringens förslag. Kritiken utmynnar i ett antal förslag om en alternativ industripolitik. Motionärerna framhåller att förslagen har en långsiktig syftning och att de därför inte omedelbart berör de olika anslagsfrågor som behandlas i propositionen. I konsekvens härmed avstår vänsterpartiet kommunisterna från att föra fram några särskilda yrkanden om sådana frågor.

I sammanhanget behandlar utskottet även motion 1983/84:458 (vpk), i vilken krävs en samhällelig styrning av den industriella stmkturomvand-Ungen.

Utskottet kan för sin del ansluta sig till vad som har anförts i propositionen om industripolitikens inriktning. Utskottet godtar således bl. a. den avväg­ning mellan generella och selektiva medel som regeringen har föreslagit. Utskottet vill understryka att en avgörande förbättring av lönsamheten inom svensk industri och därmed också av förutsättningarna för tillväxt och förnyelse har skett sedan hösten 1982 som en följd av regeringens allmänna ekonomiska politik. I jämförelse härmed torde effekterna av sådana generella lättnader för företagen på bl. a. skatteområdet som de tre borgerliga oppositionspartierna förespråkar väga lätt.

Utskottet avvisar alltså de krav på uttalanden om riktlinjer för industripoU­tiken m.m. som ställs i motionerna 1983/84:851 (m), 1983/84:908 (fp), 1983/84:2640 (fp) och 1983/84:2641 (c). Utskottet avvisar också kravet i motion 1983/84:2644 (m) på en ny inriktning av industripolitiken. De nämnda motionerna avstyrks därmed i berörda delar.

I vad gäller vänsterpartiet kommunisternas två partimotioner 1983/84:458 och 1983/84:2642 finner utskottet att de innebär långtgående krav på en omläggning av industripolitiken som ett led i en allmän samhällsomdaning. Utskottet konstaterar att motionärernas krav inte kan genomföras inom ramen för det marknadsekonomiska system som utgör grunden för utskottets överväganden. Motionerna avstyrks alltså.

 

NU 1983/84:42                                                         39

Läkemedelsindustrins förstatligande

I anslutning till de sistnämnda motionerna tar utskottet upp även motion 1983/84:729 (vpk), i vilken begärs att riksdagen uttalar sig för läkemedelsin­dustrins förstatligande. Denna fråga har tidigare behandlats av riksdagen ett antal gånger. Senast skedde detta våren 1983, då riksdagen avslog två motioner från vänsterpartiet kommunisterna av Uknande innebörd. I sitt betänkande NU 1982/83:35 (s. 36) anförde utskottet att frågan skulle komma att prövas genom regeringens försorg.

Regeringen har sedermera bemyndigat statsrådet Sigurdsen att tillsätta en utredning för en översyn av läkemedelslagstiftningen m.m. Enligt direktiven för utredningen (dir. 1983:59) skall den se över avtalen mellan staten och Apoteksbolaget. Vidare ingår i uppdraget bl. a. att se över läkemedelsinfor­mationen och att överväga behovet att i fastare former reglera läkarnas förhållande till läkemedelsindustrin. Utredningens uppdrag bör enligt direk­tiven vara slutfört före utgången av år 1985. Enligt vad utskottet har erfarit pågår även andra överväganden om läkemedelsindustrin inom regerings­kansliet.

I avvaktan på resultatet av nämnda överväganden är det enligt utskottets mening inte motiverat med en förnyad sakbehandling av den fråga som tas upp i motion 1983/84:729 (vpk). Motionen avstyrks.

Småföretagspolitiken

I propositionen (s, 42-46) anförs bl. a. att de små och medelstora företagen har mycket stor betydelse för industrins förnyelse, för sysselsättningen och för olika servicefunktioner. Det pekas på de speciella hinder som småföreta­gen möter till följd av begränsade resurser och på vikten av att nya lagar och samhällsåtgärder i övrigt utformas med beaktande av effekterna för dessa företag.

I motionerna 1983/84:851 (m), 1983/84:1079 (fp) och 1983/84:1363 (c) tas en rad allmänna frågor rörande småföretagen upp. De mera programmatiska avsnitten i dessa motioner har återgetts tidigare (s. 16-18). Motionerna utmynnar i yrkanden på uttalanden av riksdagen om småföretagspolitiken. I motiveringarna till dessa yrkanden uppräknas en rad önskemål om olika lättnader för småföretagen, bl. a. på beskattningsområdet, och om uttryck för en positivare attityd från det offentiigas sida till företagandet. Önskemå­len i de tre motionerna sammanfaller i stor utsträckning. Utskottet tar här upp även motion 1983/84:2376 (m) såvitt avser yrkandet i motionen om förslag från regeringen rörande de små och medelstora företagens behov av riskkapital.

Många av de frågor som tas upp i dessa motioner hör till andra utskotts beredningsområden. Utskottet återkommer till vissa skattefrågor av särskild betydelse för småföretagen.

Utskottet delar den positiva uppfattning om de små och medelstora

 

NU 1983/84:42                                                         40

företagen som kommer till uttryck i propositionen. Ett antal av regeringens förslag syftar tiU att stimulera verksamheten inom dessa företag. 1 propositio­nen aviseras också att regeringen kommer att lägga fram andra förslag med samma syfte, bl. a. på skatteområdet, under nästa riksmöte. Dessutom bör påpekas att den omläggning av den allmänna ekonomiska politiken som har skett sedan regeringsskiftet har varit till fördel även för småföretagen. Utskottet ser mot bakgmnd härav ingen anledning till sådana uttalanden av riksdagen om småföretagspolitiken som begärs i de fyra nämnda motionerna. Dessa avstyrks således i berörda delar.

Utskottet kommer i det följande att gå in mer i detalj på ett antal småföretagsfrågor i samband med sina överväganden om regeringens förslag och olika motionsyrkanden.

, Industripolitikens organbation

Frågan om den industripoUtiska myndighetsorganisationen har ett nära samband med de frågor om industripolitikens allmänna inriktning som nyss har behandlats. Utskottet erinrar om att en viktig organisatorisk förändring genomfördes under år 1983 då statens industriverk övertog rollen som central myndighet för det regionalpolitiska stödet till näringslivet från arbetsmark­nadsstyrelsen. Industriverket fick därmed ansvaret för handläggningen av såväl regionalpolitiskt som industripolitiskt företagsstöd. En utförlig redogö­relse för frågan gavs i utskottets betänkande NU 1982/83:39.

I två motioner framförs yrkanden om ändringar i den år 1983 beslutade organisationen. Mest långtgående är kravet i moderata samlingspartiets motion 1983/84:2644 på elt förslag från regeringen om avveckling av industriverket. Kravet motiveras med att den omläggning från selektiva till generella metoder för att stimulera näringslivet som partiet förespråkar kommer att medföra att industriverket avlastas en rad uppgifter. Den kvarvarande verksamheten bör enligt motionärerna inordnas i STU eller -såvitt avser vissa regionalpolitiska åtgärder - föras över till länsstyrelserna.

Från centerpartiets sida begärs i partimotion 1983/84:2641 en översyn av arbetsfördelningen mellan industriverket och STU. EnUgt motionärerna bör flera av de nya program som enligt förslag i propositionen skall administreras av industriverket i stället handhas av STU. Även de regionala utvecklings­fonderna bör enligt centerpartiets uppfattning ges en större roll i industripoli­tiken.

Enligt utskottets uppfattning saknas det anledning att nu ompröva det beslut om den industripolitiska och regionalpolitiska organisationen som fattades av riksdagen år 1983. Genom den förstärkning av industriverkets resurser och kompetens som har skett bör verket vara väl mstat att handha de nya uppgifter som enligt regeringens nu aktuella förslag skall läggas på det. Utskottet godtar alltså den fördelning av uppgifter mellan industriverket, STU och andra organ på området som framgår av propositionen. Därmed

 

NU 1983/84:42                                                        41

avstyrker utskottet motionerna 1983/84:2641 (c) och 1983/84:2644 (m) i vad gäller yrkandena om myndighetsorganisationen.

Industrbtödet

En huvudlinje i regeringens förslag är att de offensiva insatserna skall ges större utrymme inom industripolitiken än hittills. I propositionen anförs (s. 32 f.) att en sådan omorientering innefattar två moment. Å ena sidan bör statens insatser i krisföretag och krisbranscher präglas av stark återhållsam­het. Vid rekonstruktion bör i fortsättningen prövas såväl konkursalternativet som ackordsförfarande med statlig medverkan, varvid dock kraven på övriga intressenters uppoffringar bör ställas högt. Å andra sidan bör insatserna koncentreras på åtgärder som direkt syftar till utveckling av ny effektiv verksamhet. Propositionen innehåller också förslag till ett antal sådana åtgärder.

Som tidigare nämnts behandlas frågorom det regionalpolitiska stödet inte i propositionen. Det hänvisas till (s. 49 f.) att kommittén (11982:05) om det regionalpolitiska stödet till näringslivet väntas lägga fram sina förslag i augusti i år. I kommitténs uppdrag ingår bl. a. att föreslå en lämplig a'wägning mellan selektiva och generella regionalpolitiska medel. Förslag från regeringen i dessa frågor ställs i utsikt våren 1985.

I anslutning härtiU påpekar industriministern att regionalpolitiken, som tidigare i hög grad var inriktad på att genom lokaliseringsstöd flytta industriell verksamhet till stödområdet från andra delar av landet, numera främst siktar på att stödja nyföretagande och expansion i befintlig industri inom stödområdet. De regionalpolitiska stödmedlen har successivt anpassats härtill. Denna nya inriktning innebär att de regionalpolitiska åtgärderna har fått ett nära samband med de insatser som görs för småföretagen inom ramen för den allmänna industripoUtiken.

I flera motioner från aUmänna motionstiden tas frågor om det statliga industristödet upp från olika utgångspunkter. Frågorna ligger delvis inom gränsområdet mellan industripolitiken och regionalpolitiken. I några av motionerna hänvisas till den rapport från riksrevisionsverket som har redovisats tidigare (s. 28-30).

I motion 1983/84:1897 (c) begärs en översyn av den selektiva industripoliti­ken i syfte att minska antalet stödformer och förenkla administrationen. Därtill föreslås att allt företagsstöd i princip skall kanaliseras genom de regionala utvecklingsfonderna. En översyn av industristödet föreslås också i motion 1983/84:1030 (s). Motionären anser bl. a. att ett organ bör ha överblick över alla stöd.

Frågan om samordning av investeringsbidrag och lån från regional utvecklingsfond tas upp i motion 1983/84:423 (fp). Motionärerna begär en ändring av förordningen (1982:677) om regionalpolitiskt slöd och förord­ningen (1982:682) om statlig finansiering genom regional utvecklingsfond i

 

NU 1983/84:42                                                        42

syfte att mjuka upp de regler som f. n. begränsar möjligheterna att för ett och samma projekt erhålla stöd enligt båda stödformerna.

I vad gäller frågan om det statliga industristödet i stort noterar utskottet med tillfredsstäUelse att stödets totala omfattning väntas minska under innevarande budgetår. Som framgår av de uppgifter som lämnats på s. 24-27 är anledningen härtill främst att det icke-permanenta stödet till krisföreta­gen, som kulminerade budgetåret 1982/83 i samband med finansiell rekon­struktion av vissa statUga företag, har minskats kraftigt. Utskottet instämmer i de uttalanden som görs i propositionen om att det statliga stödet till industrin i fortsättningen bör inriktas mer på att främja industriell expansion på områden med utvecklingsmöjligheter.

I de tre motionerna 1983/84:423 (fp), 1983/84:1030 (s) och 1983/84:1897 (c) tas upp frågor om en översyn av nuvarande system för det permanenta industristödet i fråga om såväl stödformer som administration. Utskottet anser i likhet med motionärerna att en översyn av systemet i vissa avseenden är angelägen, vilket också har påtalats i riksrevisionsverkets rapport.

Som nämnts väntas kommittén om det regionalpolitiska stödet tiU näringslivet inom kort lägga fram sitt betänkande. Enligt vad utskottet har erfarit kommer även frågor om det industripolitiska företagsstödet och samordningen av detta med det regionalpolitiska stödet att behandlas i betänkandet. Utskottet räknar med att motionärernas önskemål om en översyn i stor utsträckning kommer att kunna tillgodoses i samband med behandlingen av kommitténs förslag. Något särskilt uttalande av riksdagen i frågan behövs inte enligt utskottets mening. De tre motionerna avstyrks.

En översyn av industristödet begärs även i moderata samlingspartiets partimotion 1983/84:851 med hänvisning till bl. a. riksrevisionsverkets rap­port. Enligt motionärerna bör de åtgärder som föreslås i rapporten utgöra ett första steg i en successiv a'weckling av stödpolitiken.

Som framgår av det föregående har en kraftig minskning av det icke­permanenta stödet redan skett. Denna minskning kan väntas fortsätta under nästa budgetår. Utskottet räknar emellertid med att statligt industristöd i olika former kommer att behövas även i fortsättningen i syfte att främja såväl industrins effektivitet och konkurrenskraft som en balanserad regional utveckling. Utskottet kan därför inte instämma i motionärernas krav på en successiv avveckling av stödet. Motion 1983/84:851 (m) avstyrks i ifrågava­rande del.

Regionala utvecklingsbolag

En annan fråga med anknytning till regionalpolitiken tas upp i motion 1983/84:2376 (m), nämligen statens engagemang i regionala investment- och utveckUngsbolag. Motionärerna anser att sådana engagemang bör avvecklas mot bakgrund av den ogynnsamma utveckUngen hittills för dessa bolag. Motionärerna hänvisar till studien  De regionala utvecklingsbolagen -

 

NU 1983/84:42                                                        43

instrument för industriell utveckling? som har publicerats av statens industri­verk (SIND 1983:4). Enligt motionärerna bör enskilda intressen ges möjUg­het att överta statens aktier i dessa bolag.

Utskottet erinrar om att vissa frågor om de statsägda regionala utveck-Ungsbolagen nyligen har behandlats av utskottet i betänkandena NU 1983/84:15 (överföring av Z-Invest AB och AC-Invest AB till Sveriges Investeringsbank AB) och NU 1983/84:19 (kapitaltillskott till Regioninvest­gruppen).

Staten har engagerat sig även i två investmentbolag, nämligen Företagska­pital AB och Svenska Industrietablerings AB (Svetab). Företags kapi tal ägs tiU hälften av affärsbankerna m.fl., medan Svetab är helägt dotterbolag till Statsföretag AB. Svetab har fyra regionala dotterbolag som svarar för nyetableringsfrämjande verksamhet inom resp. region. En redogörelse för de två bolagens verksamhet har nyligen lämnats i betänkandet (SOU 1983:59) Kreativ finansiering. Det kan tilläggas att regeringen har bemyndi­gats att förvärva aktierna i Svetab och att överlåta dem till aktiebolag som helt eller delvis ägs av staten. En redogörelse för bakgrunden härtill har lämnats i utskottets betänkande NU 1982/83:25 (s. 17).

Statligt stöd till privata regionala investmentbolag lämnas i form av lån inom gällande beslutsram för regionalpolitiskt stöd.

Utskottet delar inte den ensidigt kritiska uppfattning om de regionala utvecklingsbolagen som kommer till uttryck i motionen. Det bör framhållas att ett betydande antal sådana bolag finns och att de har olika ägarförhållan­den, inriktning och grad av framgång. Staten är engagerad som ägare endast i ett fåtal av bolagen. Betydande förluster har hittills uppstått enbart i Regioninvest, vilket bör ses mot bakgmnd av de särskilda problem i Norrbotten som föranledde bildandet av detta bolag.

Den aktuella utvecklingen inom de statsägda regionala investment- och utvecklingsbolagen är enligt vad utskottet har erfarit positiv. En framtida överföring av dessa bolag till andra intressenter bör enligt utskottets mening inte uteslutas. Frågan bör bedömas från fall till fall med hänsyn tagen bl. a. till de nya ägarnas möjligheter att fullgöra de särskilda åtaganden som följer av bolagens roll i regionalpolitiken.

Utskottet ser ingen anledning för riksdagen att göra ett uttalande i frågan. Yrkandet härom i motion 1983/84:2376 (m) avstyrks.

Kommunal näringspolitik

En annan fråga i gränsområdet mellan industripolitiken och regionalpoliti­ken är kommunernas ökade engagemang sedan mitten av 1970-talet i olika former av industriell verksamhet i den egna kommunen. Bakgrunden till detta engagemang är främst de sysselsättningskriser som har uppstått lokalt och regionalt i samband med strukturförändringar inom industrin.

I folkpartiets partimotion 1983/84:908 tas frågan om sådan kommunal

 

NU 1983/84:42                                                        44

näringspoUtik upp från principiell synpunkt. Det anförs att kommuner och landsting bör avstå från att driva en egen näringspolitik med regionalt protektionistiska inslag. Som exempel på kommunal näringspolitik som motionärerna anser vara negativ för samhället som helhet och för marknads­ekonomins funktionssätt anges att företag och kommun kommer överens om att kommunen övertar ägandet av vissa fastigheter som företaget sedan hyr, samtidigt som det förbinder sig att vidmakthålla viss sysselsättning i kommunen under viss tid.

Utskottet hänvisar till den utredning om kommunal näringspolitik som statens industriverk har gjort på uppdrag av regeringen och som verket nyligen har redovisat. En sammanfattning av resultaten har återgetts i det föregående (s. 34 f.). Industriverket drar den slutsatsen att kommunernas näringspolitiska åtgärder hittills - för vilka kostnaderna år 1982 beräknas ha uppgått till ca 340 milj. kr. - har haft endast marginell betydelse för konkurrenssituationen i industrin. Verket påpekar dock att utvecklingen under de senaste åren har gått mycket snabbt.

Enligt vad utskottet har erfarit kommer industriverkets utredningsarbete att ingå i underlaget för bl. a. den allmänna översyn av kompetensreglerna i kommunallagen (1977:179) som har påbörjats av stat-kommunberedningen (C 1983:02). Frågan om kommunal näringspoUtik har också ett nära samband med de frågor om regionalpolitiskt industristöd som regeringen avser att ta upp i en särskild proposition om regionalpolitiken våren 1985.

Utskottet finner det värdefullt att de olika formerna av kommunal näringspolitik nu har blivit kartlagda genom industriverkets utredningsarbe­te. Trots den i förhållande till annat industristöd begränsade omfattningen av kommunernas engagemang anser utskottet att en fortsatt expansion av den kommunala näringspolitiken inger betänkligheter från olika synpunkter. Av vad utskottet har anfört framgår att frågan följs uppmärksamt av regeringen. Något särskilt uttalande av riksdagen är enligt utskottets mening inte nödvändigt. Motion 1983/84:908 (fp) avstyrks i denna del med det sagda.

Utvärdering av företagsnedläggningar

.1 motion 1983/84:1873 (vpk) begärs samhällsekonomisk utvärdering av företagsnedläggningar i syfte att jämföra kostnaderna för nedläggning med kostnaderna för fortsatt drift tills de anställda kan få annat arbete. Nedläggningen år 1981 av Hörnefors massafabrik och pappersbmk anges av motionären som ett bra objekt för en sådan utvärdering.

Utskottet hänvisar till att ett antal studier av det slag som efterlyses i motionen har redovisats av statens industriverk i rapporten (SIND 1982:10) Samhällsekonomiska kalkyler vid industrinedläggningar. Liknande studier bedrivs inom arbetslivscentmm och hos vissa universitets- och högskoleinsti­tutioner.

Utskottet anser i likhet med motionären att en studie av Hörneforsfallet

 

NU 1983/84:42                                                        45

skulle vara av värde. En sådan studie, exempelvis i form av ett examensarbe­te, torde dock kunna komma till stånd utan att riksdagen tar något initiativ i frågan. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet motionen.

Nordiskt samarbete

I propositionen (s. 52-54) berörs frågan om nordiskt industripolitiskt samarbete. Där redovisas bl. a. ett principprogram för nordiskt tekniskt FoU-samarbete som antogs av de nordiska industriministrarna i oktober 1983. Vidare berörs arbetet med att förverkliga tanken på Norden som hemmamarknad. Industriministern anför att resultatet av detta arbete bör kunna påtagligt förbättra möjligheterna för förnyelse av svensk industri. Ett antal exempel ges på olika utredningar som siktar till att eliminera hinder för industriellt samarbete inom Norden på bl. a. valutaområdet och det närings­rättsliga området.

I folkpartiets partimotion 1983/84:908 anförs att de hinder som finns på de oUka ländernas kreditmarknader och aktiemarknader för medverkan av företag från de andra länderna bör tas upp till förnyad diskussion, t. ex. inom Nordiska rådet. Den svenska regeringen bör där spela en pådrivande roll, säger motionärerna, som yrkar på ett uttalande av riksdagen härom.

Utskottet vill allmänt framhålla vikten av atl arbetet med att eliminera hinder av olika slag för ett vidgat nordiskt industriellt samarbete drivs vidare på ett kraftfullt och målmedvetet sätt. I vad gäller de hinder på kapitalmark­nadens och särskilt aktiemarknadens område som berörs i motion 1983/ 84:908 (fp) hänvisar utskottet till sin utförliga behandling av dessa frågor i betänkandet NU 1983/84:14. Utskottet fömtsatte därvid att regeringen skulle fuUfölja de pågående utredningarna i dessa frågor och i positiv anda pröva de förslag som kunde komma att läggas fram. En gemensam reservation avgavs från de tre borgerliga partiernas sida.

Frågan har också nyligen behandlats av Nordiska rådet med anledning av medlemsförslag om Uberalisering av kapitalmarknaden i Norden och en friare nordisk aktiemarknad. På förslag av ekonomiska utskottet riktade Nordiska rådet därvid en rekommendation till ministerrådet i enlighet med medlemsförslagen (rek. 3/84). Rådets beslut var emellertid inte enhälligt. Mot rekommendationen röstade bl. a. medlemmarna från de socialdemokra­tiska partierna i Norden.

Utskottet konstaterar att det inom Norden finns oUka uppfattningar beträffande frågan om en ytterligare liberalisering av kapitalrörelserna, inkl. en friare nordisk aktiemarknad. Utskottet, som hänvisar till sitt uttalande i frågan i det nämnda betänkandet NU 1983/84:14 hösten 1983 (s. 36), anser inte att ett tillkännagivande av riksdagen av den innebörd som föreslås i motionen skulle tjäna något syfte. Utskottet hänvisar också till att riksdagen nyligen på hemställan av finansutskottet i betänkandet FiU 1983/84:35 har avslagit motionsyrkanden av liknande innebörd. Med det sagda avstyrker utskottet motion 1983/84:908 (fp) i denna del.

 

NU 1983/84:42                                                                       46

Vissa skattefrågor m. m.

Som framgått i det föregående innehåller propositionen inga förslag på skatteområdet. Industriministern nämner dock (s. 44) att förslag kan väntas från regeringen hösten 1984 om vissa skattefrågor med inriktning främst på små och medelstora företag. Vidare nämns att beredning pågår av de förslag i syfte att bl. a. underlätta generationsskiften som har lagts fram av utredning­en om de små och medelstora företagens situation i betänkandet (SOU 1983:59) Kreativ finansiering. En kort sammanfattning av betänkandet har redovisats på s. 30-32.

I motioner från moderata samlingspartiet och folkpartiet har framförts vissa yrkanden i skattefrågor, som hänvisats till utskottet. Några av dessa yrkanden framförs som alternativ till vissa förslag om stödåtgärder i propositionen. Centerpartiet har i olika motioner framfört liknande yrkan­den i skattefrågor, dock utan någon direkt koppling till regeringens förslag i den aktuella propositionen. Dessa motioner behandlas av skatteutskottet och redovisas inte här.

Moderata samlingspartiet kräver i motion 1983/84:2645 att det särskilda forskningsavdraget, som avskaffades genom beslut av riksdagen hösten 1983, återinförs. Om så sker, sägs i motionen, behövs inte de av regeringen föreslagna forskningsbidragen till teknikbaserade småföretag. Kravet på återinförande av forskningsavdraget framförs också i folkpartiets partimotio­ner 1983/84:2640 och 1983/84:2595. Den senare motionen har väckts med anledning av proposition 1983/84:107 om forskning men behandlas av utskottet här. Det bortfall av skatteinkomster som följer av att avdragsrätten återinförs bör enligt motionärerna finansieras genom att riksdagen avslår regeringens förslag om medel till Industrifonden under nästa treårsperiod.

I skatteutskottets yttrande över de nämnda motionsyrkandena anförs att riksdagens beslut hösten 1983 om att slopa det särskilda forskningsavdraget motiverades främst med att avdraget mera kommit atl fungera som en skatlesubvention till FoU-intensiva företag än som en verkUg stimulans till ökat FoU-arbete. Enligt skatteutskottels mening saknar riksdagen anledning att frånträda sin uppfattning i frågan, särskilt mot bakgrund av de åtgärder sorn föreslås i propositionerna 1983/84:107 och 1983/84:135. Skatteutskottet anser för sin del att de aktuella yrkandena bör avslås. Företrädarna för de tre borgerliga oppositionspartierna har anmält avvikande mening i frågan.

Med hänvisning till skatteutskottets yttrande avstyrker näringsutskottet motion 1983/84:2645 (m) och motionerna 1983/84:2595 och 1983/84:2640 (fp) i berörda delar.

I motion 1983/84:2640 (fp) föreslås vidare att förmögenhetsskatten på det i företagen arbetande kapitalet avskaffas. Motionärerna anger förslaget som ett alternativ till regeringens förslag om forskningsbidrag till teknikbaserade småföretag.

 

NU 1983/84:42                                                        47

Skatteutskottet har yttrat sig även över detta motionsyrkande. Med hänvisning till att frågan om förmögenhetsskatten på arbetande kapital ingår i uppdraget för 1980 års företagsskattekommitté (B 1979:13) anser skatteut­skottet att yrkandet bör avslås. Även i denna fråga har avvikande mening anmälts från de tre borgerliga partiernas sida.

Utskottet ansluter sig till vad skatteutskottet har anfört. Yrkandet i motion 1983/84:2640 (fp) avstyrks.

I folkpartiets partimotion 1983/84:2640 föreslås att riksdagen begär förslag om rätt för nystartade företag till återlån av socialavgifter. Som motiv anförs att en sådan rätt skulle utgöra ett stöd för nyföretagandet genom att kostnaderna för de första åren sänks.

I betänkandet Kreativ finansiering behandlas frågan om socialavgifter för nystartade företag. Två alternativa förslag läggs fram. Det ena innebär nedsättning av avgifterna under några år, det andra innebär att företaget får som ett slags riskkapital disponera medel motsvarande de första tre årens avgifter.

Som tidigare nämnts pågår beredning av förslagen i betänkandet. Något uttalande av riksdagen i frågan är enligt utskottets mening inte motiverat. Yrkandet i motion 1983/84:2640 (fp) avstyrks.

I motion 1983/84:908 (fp) från allmänna motionstiden föreslås att riksda­gen hos regeringen begär förslag till stimulerande av löntagarägda företag. Enligt motionärerna skulle det innebära en viss önskvärd broms på tenden­sen att små företag köps upp av stora om löntagarna fick större chans att ta över det egna företaget. Sådant övertagande skulle, anförs det, kunna främjas genom lättnader i arvs- och gåvoskatten, i reaUsationsvinstbeskatt-ningen, genom konsultservice eller genom införandet av särskild bolagsform.

Utskottet erinrar om att statens industriverk sedan år 1979 bedriver viss försöksverksamhet med löntagarägda företag. Verksamheten inriktas fram­för allt på serviceinsatser genom de regionala utveckUngsfonderna i samband med att löntagarägda företag bildas. Riksdagen beslöt år 1981 (prop. 1980/81:130, NU 1980/81:64, rskr 1980/81:425) att verksamheten skulle byggas ut och utvidgas till samtliga län. Den utbyggda försöksverksamheten skulle bedrivas i fem år och därefter utvärderas successivt. Sedan budgetåret 1981/82 har för verksamheten disponerats högst 2,5 milj. kr. om året av de medel som har anvisats till bidrag till de regionala utveckUngsfonderna. År 1981 inrättades också en särskild delegation (I 1981;B) för att följa och bevaka utveckUngen på det arbetskooperativa området. I delegationen ingår företrädare för bl. a. löntagarorganisationerna och kooperationen. Delega­tionen har nyligen i rapporten (Ds I 1984:4) Personalägda företag - nuläge och utveckUngstendenser redovisat ett antal studier som har initierats av delegationen. Enligt vad utskottet har erfarit kommer delegationens uppgif­ter inom kort att övertas av det nyligen inrättade kooperativa rådet (I 1983;G).

 

NU 1983/84:42                                                        48

Den nämnda försöksverksamheten har bedrivits i samråd med koopera­tionsutredningen (I 1977:01). Utredningen har i början av 1984 lagt fram betänkandet (SOU 1984:9) Kooperativa föreningar, som innehåller förslag till ny lagstiftning om ekonomiska föreningar. Även om utredningen inte har haft till uppdrag att särskilt utreda frågor om företagsformer för personaläg­da företag anser utredningen att den kooperativa formen erbjuder en beprövad lösning som bör vara lämplig även för sådana företag. Betänkandet remissbehandlas f. n.

I betänkandet Kreativ finansiering behandlas ingående frågan om genera­tionsskiften, varmed avses inte bara överföring av småföretag inom samma familj utan även andra fall när företagen byter ägare. En rad förslag läggs fram i syfte att underlätta sådana ägarbyten. Bl. a. föreslås en uppmjukning av det s. k. låneförbudet i aktiebolagslagen. Som nämnts pågår beredning av förslagen.

När det gäller lättnader i ai-vs- och gåvoskatten har finansministern nyligen tillkallat en kommitté för översyn av lagstiftningen om arvsskatt och gåvoskatt. Det ingår dock alltjämt i uppdraget för 1980 års företagsskatte­kommitté att se över reglerna för arvs- och gåvobeskattning av företagsför­mögenhet. De båda utredningarna väntas komma att arbeta med denna fråga i nära samråd.

Utskottet delar motionärernas uppfattning om att bildandet av löntagaräg­da företag på olika sätt bör underlättas. Som framgått av redovisningen pågår det såväl praktisk försöksverksamhet med sådana företag som utrednings­verksamhet rörande de olika frågor om beskattning och företagsform som berörs i motionen. Utskottet fömtsätter att regeringen efter utgången av den femåriga försöksperioden lämnar riksdagen en samlad redovisning av erfarenheterna och lägger fram sådana förslag som kan föranledas därav. Något särskilt uttalande av det slag som begärs i motionen är enligt utskottets mening inte motiverat. Motion 1983/84:908 (fp) avstyrks därmed i denna del.

Vidare föreslås i nämnda motion att företagsanknutna andel-i-vinst-system stimuleras genom gynnsamma skatteregler, exempelvis att vinstandelarna inte beläggs med socialförsäkringsavgifter. Motionärerna anser det värde­fullt om olika slags system för andel-i-vinst kan uppstå.

Motionsyrkandet torde få ses mot bakgmnd av vissa förslag som år 1983 lades fram av en inlerdepartemental arbetsgrupp i promemorian (Ds Fi 1983:21) Breddat underlag för produktionsfaktorskatter. I promemorian behandlas bl. a. frågor om socialavgifter på bidrag som en arbetsgivare lämnar till en självständig juridisk person, t. ex. en vinstandelsstiftelse, inom ramen för s. k. företagsanknutna vinstdelningssystem. Sådana bidrag belas­tas f. n. inte med socialavgifter, trots att de syftar till att tillgodose ekonomiska intressen hos de anställda. Genom att slussa ersättningar för utfört arbete via en vinstandelsstiftelse kan aUtså, anförs det i promemorian, ett företag uppnå omotiverade lättnader i avgiftshänseende. Mot bakgmnd

 

NU 1983/84:42                                                                        49

härav föreslås att bidrag till en vinstandelsstiftelse e. d. skall belastas med en grundavgift. Promemorian har remissbehandlats och bereds nu i regerings­kansliet.

Enligt utskottets mening bör resultatet av pågående beredning avvaktas. Yrkandet i motion 1983/84:908 (fp) avstyrks.

Nationellt nukroelektronikprogram

Hösten 1983 godkände riksdagen riktlinjer för ett femårigt nationellt mikroelektronikprogram (prop. 1983/84:8, NU 1983/84:11, rskr 1983/ 84:130). Samtidigt anvisades sammanlagt 44 milj. kr. på tilläggsbudget för det första programåret, dvs. budgetåret 1983/84, under utbildningsdeparte­mentets och industridepartementets hu'vudtitlar.

Regeringen föreslår nu att medel anvisas för budgetåret 1984/85 och att riksdagen beslutar om en ram för medelstilldelning under ytterligare två budgetår. Förslagen omfattar enbart medel för industridepartementets delar av programmet enligt följande sammanställning (milj. kr.).

Delprogram                       1984/85    1985/86-1986/87  .       Summa

anslag                                                medelsram

1. UtbUdning (delvis)                                   .2                  4     6

3.  Målinriktad forskning                10            29                39

4.  Industriell utveckling                 36,5    53 89,5 Summa                                       48,5     86        134,5

Medel till delprogram 1 anvisas i övrigt under utbildningsdepartementets huvudtitel. Delprogram 3 avser medel till styrelsen för teknisk utveckling (STU) som förstärkning av STU:s redan planerade insatser av ca 40 milj. kr. om året. Delprogram 4 avser medel för ett antal utvecklingsprojekt som skall genomföras i form av kollektiv forskning eller teknikupphandling i vid bemärkelse och som syftar till att stärka den inhemska förmågan att konstmera och producera mikroelektronikkomponenter. Till de angivna beloppen för detta delprogram kan läggas ca 10 milj. kr. om året för vissa planerade utvecklingsuppdrag från försvarsmakten, det ekonomiska försva­ret och televerket. Industrin fömtsätts delta med en lika stor finansieringsan­del vid genomförandet av de industriella utvecklingsprojekten.

Av propositionen framgår att regeringen avser att inrätta ett särskilt programråd för delprogram 4.

I moderata samlingspartiets partimotion 1983/84:2644 föreslås en altema-tiv modell för finansieringen av delprogrammet Industriell utveckling. Förslaget utgår från bifall till yrkandet i motion 1983/84:2645 (m) om återinförande av forskningsavdraget, något som enligt motionärerna skulle innebära en minskad skattebelastning för företagen på området med ca 7 milj. kr. om året. Härigenom och genom den ökning av anslaget till Nationell halvledarforskning under utbildningsdepartementets huvudtitel som mode-

4 Riksdagen 1983/84.17 saml. Nr 42

 

NU 1983/84:42                                                        50

rata samlingspartiet har föreslagit i motion 1983/84:2634 kan, säger motionä­rerna, anslaget till delprogrammet för budgetåret 1984/85 minskas till 25 milj. kr. På motsvarande sätt bör medelsramen för de två följande budgetåren kunna minskas till 17 milj. kr. Med den angivna uppläggningen finns det inget bärande motiv för att inrätta ett särskilt programråd för styrning av delprogrammet, anförs det.

Utskottet konstaterar att regeringens förslag om fortsättning av det nationella mikroelektronikprogrammet överensstämmer med de allmänna riktlinjer för programmet som fastställdes i slutet av år 1983. En sådan ändrad finansiering av delprogrammet för industriell utveckling som har föreslagits från moderata samlingspartiets sida i motion 1983/84:2644 skulle enligt utskottets mening försvåra ett genomförande av programmet med hänsyn bl. a. till att förberedelserna för flera av de ingående projekten har framskridit långt. Utskottet avstyrker således motionen i berörda delar.

Regeringens förslag om medel till delprogrammet för utbildning föranle­der ingen erinran från utskottet. Förslaget tillstyrks.

Frågan om avvägningen av statens insatser på mikroelektronikområdet, som gäller främst utveckling av komponenter, och inom övriga delar av informationsteknologin tas upp i folkpartiets partimotion 1983/84:2640. I denna anförs att programmet i stort har en riktig uppläggning. Motionärerna anser dock att programvam- och systemområdena måste ges lika goda expansionsmöjligheter som mikroelektroniken, och de begär ett uttalande av riksdagen härom.

En angränsande fråga tas upp i motion 1983/84:2052 (s), i vilken begärs ett industripolitiskt program för stimulans av svensk programvara. I motionen anförs att det enskilda företaget nu oftast, är hänvisat till importerade standardsystem. Med hänvisning till de insatser på området som görs i Frankrike föreslås att stöd lämnas till nationell programvamutveckling. De anställdas aktiva medverkan bör garanteras genom att facket och företags­ledningen gemensamt utformar projektplaner för utvecklingsarbetet.

Utskottet erinrar om att det vid sin behandling av frågan om riktlinjer för mikroelektronikprogrammet hösten 1983 har behandlat motionsyrkanden av Uknande innebörd (NU 1983/84:11 s. 7 f). Utskottet - som i denna fråga var enigt - föreslog med anledning av motionerna att riksdagen skulle göra ett uttalande om önskvärdheten av att regeringen redovisade ett samlat informationsteknologiskt program under 1984/85 års riksmöte. Riksdagen beslöt i enlighet härmed.

I den aktuella propositionen (s. 94 f.) hänvisar industriministern till riksdagens nämnda uttalande. Det framgår att arbete pågår med ett sådant program som avsågs i uttalandet.

Utskottet delar den uppfattning om programvam- och systemfrågornas betydelse som framförs i de två nämnda motionerna. Utskottet räknar med att det samlade program på informationsteknologins, område som riksdagen har begärt från regeringen kommer att skapa goda fömtsättningar för en

 

NU 1983/84:42                                                         51

balanserad expansion på området och att därvid också intresset av en nationell utveckling av programvara kommer att kunna tillgodoses. Mot bakgmnd av det anförda anser utskottet inte att det behövs något nytt uttalande av riksdagen i ämnet. Motionerna 1983/84:2640 (fp) och 1983/ 84:2052 (s) avstyrks därför i berörda delar.

I den sistnämnda motionen yrkas vidare på en plan för teoretisk fortbildning i informationsteknologi för vuxna löntagare med enbart nioårig grundskola eller kortare grundutbildning. Bl. a. anförs att grundutbildningen inte kommer att vara tillräcklig i ett arbetsliv där mer av arbetet innebär utnyttjande av uppgifter som datorer förmedlar;

Utskottet hänvisar till att regeringen nyligen i kompletteringspropositio-- nen (prop. 1983/84:150 bil. 3 s. 4 f.) har redogjort för pågående övervägan­den om behovet av en särskild utbildningsinsats i datateknik för korttidsutbil­dade. Det framgår bl. a. att frågor om former för och finansiering av en bred insats av detta slag kommer att behandlas med förtur inom regeringskansUet. Som underlag för arbetet kommer att tjäna bl. a. en gemensam skrivelse från LO och TCO om ett nationellt utbildningsprogram med sikte på den nya tekniken.

Mot bakgmnd härav finner utskottet att motionärernas önskemål kan beräknas bli tillgodosett utan något särskilt uttalande av riksdagen. Motion 1983/84:2052 (s) avstyrks därför även i denna del.

Teknikupphandling och underleverantörsutveckling

Åtgärder för att främja teknikupphandling m. m.

Med teknikupphandling menas att en beställare vid upphandling av en vara eller en tjänst träffar avtal med leverantören om att en viss teknisk utveckling skall ske av varan eller tjänsten. I regeringens förslag läggs stor vikt vid teknikupphandling som ett instmment för industripolitiken. Det anförs att teknikupphandlingen kan vara ett effektivt sätt att öka den tekniska förnyelsen och snabbt få resultat av denna förnyelse. Vidare anförs i propositionen att teknikupphandling kan ha stor betydelse för att stärka kompetensen hos underleverantörer. Det påpekas att vissa stmkturella förändringar har skett på underleverantörsområdet, bl. a. att svenska storföretag i minskande grad anlitar inhemska underleverantörer, och att åtgärder därför kan behövas för att främja kontakter mellan köpare och underleverantörer m.m.

I propositionen läggs fram förslag om särskilda medel till åtgärder för att främja teknikupphandling och underleverantörsutveckling. Medelsbehovet för treårsperioden 1984/85-1986/87 beräknas av regeringen till 26 milj. kr. Hela beloppet begärs för budgetåret 1984/85 av anslagstekniska skäl.

Av de begärda medlen avses 24 milj. kr. komma att användas för delfinansiering av konsultuppdrag och  vbs utredningsverksamhet inom

 

NU 1983/84:42                                                        52

upphandlande organisationer och företag. En särskild arbetsgrupp inom industridepartementet skall svara för verksamheten under en inledande tvåårsperiod. Därefter skall verksamheten prövas med sikte på att ansvaret skall läggas ut på befintliga organ.

Vidare läggs fram förslag om de s. k. TEMU-Bolagen. Dessa tre nationella UtveckUngsbolag, som bildades år 1981 efter initiativ av riksdagen (se NU 1978/79:59 och NU 1980/81:64), arbetar med bl. a. teknikupphandling inom områdena transportsystem, energi och miljö. Som gmndkapital anvisades 5 milj. kr. till vart och ett av bolagen. Det anförs bl. a. att TEMU-Bolagen besitter värdefull kompetens när det gäller ätt skapa referensobjekt för internationell marknadsföring av kompletta system av såväl varor som tjänster. Nu föreslår regeringen att de tre bolagen skall slås ihop till ett och att . det sammanslagna bolaget skall tillföras ytterligare 1 milj. kr. om året för kompetensuppbyggnad under de närmaste två budgetåren.

Regeringens förslag avvisas i moderata samlingspartiets motion 1983/ 84:2644; Där anförs att det saknas skäl för staten att engagera sig i så odefinierade projekt med insatser på den föreslagna nivån. Beträffande TEMU-Bolagen föreslås en avveckling.

I centerpartiets motion 1983/84:2641 riktas viss kritik mot förslaget. Motionärerna anser att det knappast är möjligt att centralt från regerings­kansliet genom en arbetsgmpp stimulera teknikupphandling och underleve-rantörsutveckUng i de enskilda små och medelstora företagen. Detta bör i stället ske, menar de, genom att de regionala utveckUngsfonderna ges möjlighet att stödja FoU-verksamhet och ta initiativ i upphandlingsfrågor på det lokala planet. De medel som enligt regeringens förslag är avsedda för arbetsgruppen bör enligt motionärerna i stället föras över till de regionala utvecklingsfonderna.

Även folkpartiet ställer sig i motion 1983/84:2640 avvisande till förslaget om särskilda medel till en verksamhet under ledning av en arbetsgmpp 1 regeringskansliet. Motionärerna anser att förslaget innebär en onödig statlig styrning och en onödigt selektiv inriktning av industripolitiken. De föreslår i stället att 24 milj. kr. tillförs STU med 8 milj. kr. under vart och ett av budgetåren 1984/85, 1985/86 och 1986/87. Beträffande TEMU-Bolagen. godtar motionärerna förslaget om en sammanslagning. De anser emellertid inte att ytterligare medel bör anvisas förrän verksamheten har funnit sin form och utvärderats.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag vad avser såväl medelsanvisningen som sammanslagningen av de tre TEMU-Bolagen till ett. Yrkandena i de tre motionerna 1983/84:2640 (f|3), 1983/84:2641 (c) och 1983/84:2644 (m) avstyrks följaktligen.

 

NU 1983/84:42                                                        53

Övriga frågor

I detta avsnitt behandlar utskottet två yrkanden - i motioner från allmänna motionstiden - som rör frågor om teknikupphandling och underleverantörs­utveckling.

I motion 1983/84:2363 (m) berörs landstingens upphandling av materieiför hälso- och sjukvården. Motionären hävdar att de riktlinjer för landstingens produktförsörjning som fastställdes av Landstingsförbundet år 1981 har lett till att den fria konkurrensen och frihandelsprincipen åsidosatts. Exempel lämnas på vissa aktiviteter som syftar till att främja produktion inom landet eller inom en viss region för sjukvårdens behov. Bl. a. nämns ett samarbete mellan industridepartementet och Landstingens inköpscentral (LIC) i syfte att undersöka om sådan materiel som i dag importeras skulle kunna ge underlag för tillverkning i sysselsättningssvaga orter. Mot bakgmnd av att Sverige är nettoexportör av medicinsk materiel och utrustning är det enligt motionären viktigt att inte landstingens produktförsörjning av våra handels­partner uppfattas på ett sätt som föranleder protektionistiska svarsåtgärder. Även om stora delar av den verksamhet som beskrivs i motionen ligger inom den landstingskommunala sektorn har staten, anförs det vidare, ett ansvar för att följa och styra utvecklingen. Ett iittalande av riksdagen i frågan begärs därför.

Utskottet konstaterar i likhet med motionären att de frågor som tas upp i motionen till stor del ligger utanför statens kontroll. Vad gäller samarbetet mellan industridepartementet och LIC har utskottet erfarit att det efter prövning av berörda instanser har befunnits förenligt med våra handelspoli­tiska åtaganden. Motion 1983/84:2363 (m) avstyrks med hänvisning härtill.

I folkpartiets partimotion 1983/84:1079 om småföretagen berörs vissa frågor om underleverantörer. Bl. a. anförs att deras speciella problem och möjligheter måste uppmärksammas mer i den näringspolitiska debatten. Kraven på specialisering för att nå effektivitet kommer lätt i konflikt med önskemålet att inte bli för beroende av någon eller några kunder, anförs i motionen. Ett speciellt problem som bör uppmärksammas är underleveran­töremas utsatta ställning vid konkurser. Motionärerna begär ett uttalande av riksdagen på gmndval av vad som sagts i motionen.

Som har framgått av vad som nyss anförts har utskottet tillstyrkt regeringens förslag om särskilda åtgärder för att främja underleverantörsut-veckUng. Utskottet kommer senare att behandla förslag om ökade medel till Industrifonden, som också i stor utsträckning har lämnat stöd till sådan utveckling. Utskottet finner således att kravet i motionen på ökad uppmärk­samhet för underleverantörernas problem är väl tillgodosett. Motion 1983/ 84:1079 (fp) avstyrks i denna del.

 

NU 1983/84:42                                                                    54

Industrifonden

Industrifonden inrättades år 1979 med uppgift att stödja industrieUt utvecklingsarbete på ett relativt sent stadium i utvecklingskedjan, då stöd från STU inte längre kan komma i fråga. Fondens stöd lämnas främst i form av lån med villkorlig återbetalningsskyldighet eller bidrag mot royalty på framtida försäljning. Utöver grundkapitalet 300 milj. kr. har fonden tillförts 150 milj. kr. under vart och ett av budgetåren 1981/82,1982/83 och 1983/84.

Regeringen föreslår nu ett nytt treårsprogram för Industrifonden. Enligt förslaget skall fonden under de kommande tre budgetåren tillföras ytterliga­re 600 milj. kr. fördelade med 200 milj. kr. per budgetår. Med hänsyn till ränteintäkter och återbetalningar väntas ett sådant tillskott möjliggöra en total stödgivning med nära en miljard kronor under perioden.

I propositionen (s. Ulf.) anför industriministern att det ännu är för tidigt att göra en bedömning av projektutfallet. Han finner dock fog för slutsatsen att fonden har kommit att spela en icke oväsentlig roll i det industriella förnyelsearbetet som partner till företagen i riskfyllda projekt. Vidare anförs att en ordentlig utvärdering av fondens verksamhet förutsätts kunna ske i slutet av nästa treårsperiod.

I motion 1983/84:2644 (m) föreslås att Industrifonden successivt avvecklas. Befintliga kreditinstitut har goda möjligheter att utvärdera och finansiera riskfyllda projekt, sägs det i motionen.

I folkpartiets partimotion 1983/84:2640 anförs att en utvärdering av Industrifondens verksamhet bör göras innan fonden tillförs ytterligare medel. Dessa medel bör i stället användas för att finansiera ett återinförande av det särskilda forskningsavdraget. Folkpartiet godtar dock, till skillnad från moderata samUngspartiet, att fonden t. v. fortsätter sin verksamhet.

Centerpartiet föreslår i partimotion 1983/84:2641 att av de medel som regeringen begär till fonden 150 milj. kr., dvs. 50 milj. kr. per budgetår, i stället skall tillföras STU. Som motiv anges att den av regeringen föreslagna fördelningen av resurser mellan fonden och STU innebär att storföretagen gynnas på bekostnad av de små och medelstora företagen.

Utskottet tar först upp frågan om en avveckling av Industrifonden- med anledning av kravet härpå i motion 1983/84:2644 (m).

Utskottet anser i likhet med industriministern att det ännu är för tidigt att avgöra effektema av den verksamhet som fonden hittills har bedrivit. Det betydande antal industriprojekt i vilka fonden medverkar tyder på att det finns behov av den typ av riskkapital som fonden tillhandahåller. Utskottet anser att fonden t. v. bör fortsätta sin verksamhet och avstyrker således yrkandet i motion 1983/84:2644 (m) om en avveckling.

Utskottet övergår härefter till frågan om medel till fonden under nästa treårsperiod.

Utskottet delar regeringens uppfattning att det behövs ytterUgare tillskott av kapital för att fonden skall kunna fortsätta att spela rollen som partner till

 

NU 1983/84:42                                                         55

industrin i riskfyllda projekt. Utskottet godtar förslaget i propositionen om ett tillskott med 600 milj. kr. under treårsperioden. Motionerna 1983/84:2640 (fp), 1983/84:2641 (c) och 1983/84:2644 (m) avstyrks i berörda delar.

Vidare begär regeringen riksdagens bemyndigande att besluta om införan­de av en ny form för stöd från Industrifonden, s. k. projektförsäkring, på grundval av erfarenheterna från en tvåårig försöksperiod. Denna stödform innebär att fonden utfäster sig att mot särskild avgift i efterhand betala en del av projektkostnaderna vid misslyckande. Utskottet föreslår att det begärda bemyndigandet lämnas.

Av redovisningen i propositionen för Industrifondens verksamhet framgår (s. 113) att fonden deltar i ett stort samarbetsprojekt med svensk bilindustri som gäller utveckling av bilindustrins inhemska underleverantörer. Syftet är att höja dessas kompetens och konkurrenskraft.

I sammanhanget tar utskottet upp motion 1983/84:2521 (m), i vilken avhandlas en rad frågor om bilindustrin. Efter en diskussion om olika faktorer av betydelse för den framtida utveckUngen inom branschen anför motionärerna att det är av största vikt att svensk bilindustri ges nödvändiga fömtsättningar för att överleva. Ett uttalande av riksdagen härom begärs.

Utskottet fömtsätter att de frågor om bilindustrin som berörs i motionen är välbekanta för regeringen, inte minst genom det till industridepartementet knutna bilbranschrådet. Motionen avstyrks.

Forskningsbidrag till teknikbaserade småföretag

Regeringen föreslår ett nytt bidragssystem som skall stödja forsknings- och utvecklingsarbete hos teknikbaserade småföretag. I sin motivering för förslaget anför industriministern (s. 116) att de finansiella påfrestningarna för sådana företag kan bU stora i ett uppbyggnadsskede då verksamheten expanderar snabbt. Vissa allmänna principer för bidragssystemet anges. Bl. a. skall bidrag kunna utgå endast till icke börsnoterade företag med högst 500 anställda. Högsta bidragsbelopp skall vara tio basbelopp per år (f. n. ca 200 000 kr.). Enligt propositionen bör det ankomma på regeringen att efter förslag från STU och statens industriverk besluta om bidragssystemets utformning. För nästa budgetår begär regeringen 20 milj. kr. för det föreslagna bidragssystemet. För de två följande budgetåren föreslås en beloppsram av 42,5 milj. kr.

Regeringens förslag avvisas i motioner från moderata samUngspartiet och folkpartiet. I motion 1983/84:2644 (m) hänvisas till moderata samlingspar­tiets krav på att det särskilda forskningsavdraget snarast återinförs. Om så sker, anförs det, föreligger inte heller något behov av speciella selektiva stöd till teknikintensiva småföretag.

I motion 1983/84:2640 (fp) hänvisas till folkpartiets negativa inställning till selektivt stöd. Motionärema anser att medlen i stället bör användas för en

 

NU 1983/84:42                                                        56

allmän skattelättnad för småföretagen i form av slopande av förmögenhets­skatt på det arbetande kapitalet.

Utskottet delar regeringens uppfattning att det föreslagna bidragssystemet bör kunna tjäna som ett verksamt stöd för forsknings- och utveckUngsarbetet inom en kategori av företag som spelar en viktig roll för den industriella förnyelsen. Effekterna av sådana skattelättnader som i motionerna 1983/ 84:2640 () och 1983/84:2644 (m) anges som alternativ till riktat stöd är enligt utskottets mening tämligen godtyckliga, eftersom de beror helt på det enskilda företagets skattesituation. Dessutom uppstår stödeffekten med lång fördröjning. Utskottet godtar alltså regeringens förslag och avstyrker de nämnda motionerna i berörda delar.

Statens industriverk

Programindelning och anslag

Utskottet behandlar i följande avsnitt vissa förslag från regeringen om verksamhet som programmässigt avses höra till statens industriverk (SIND). I samband därmed behandlar utskottet även motioner med anknytning till denna verksamhet.

EnUgt den organisation för SIND som fastställdes år 1983 är verksamheten indelad i de fyra huvudprogrammen Utredningsverksamhet, Industriell omvandling och tillväxt. Regional utveckling och Småföretagsutveckling. Som nämnts har regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag till regional utveckling redan behandlats av riksdagen. Även delar av huvudpro­grammet Industriell omvandling och tillväxt har behandlats, nämligen tekostödet och åtgärder för havsindustriell kompetensutveckUng.

Verksamheten inom SIND:s huvudprogram finansieras genom ett antal ohka anslag. För de program och delprogram som utskottet här skall behandla har i statsbudgeten för Innevarande budgetår tagits upp samman­lagt tolv anslag. Regeringen föreslår 'vissa förändringar i anslagsstmkturen som innebär att antalet anslag minskar till sju (Bl, B 3, B 13, B 14, B 16-18). Som tidigare redovisats i tabell 1 (s. 20) innebär regeringens förslag en medelsanvändning av 384 milj. kr. för ifrågavarande ändamål under nästa budgetår, vilket är en ökning med ca 48 milj. kr. i förhållande till innevarande budgetår. En närmare redovisning av sambandet mellan program och anslag för budgetåren 1983/84 och 1984/85 lämnas i propositio­nen (s. 119-121).

Några av de anslag som föreslås avser särskilda tidsbegränsade insatser. Andra gäller verksamhet av mer permanent karaktär, såsom SIND:s förvaltnings- och utredningsverksamhet, vissa branschfrämjande åtgärder och småföretagsutveckling. För anslagen till dessa ändamål föreslår regering­en en treårsram. Utskottet återkommer till denna fråga efter sin behandling av de olika programmen med tillhörande anslag.

 

NU 1983/84:42                                                         57

Utredningsverksamhet

Målet för programmet Utredningsverksamhet är dels att i enlighet med en av regeringen årligen fastställd plan tillgodose statsmakternas behov av allmänna utredningar som ger underlag för utformningen av industri- och regionalpolitiken, dels att verkställa utredningar inom området enligt särskilda uppdrag. Beträffande inriktningen av verksamheten anförs i propositionen (s. 123 f.) bl. a. att större vikt bör läggas på att följa utvecklingen inom de stora industriföretagen med hänsyn till dessas avgöran­de betydelse för många enskilda orter och inom många delbranscher.

Kostnaderna för programmet beräknas i propositionen tUl 15,5 milj. kr. under nästa budgetår. Motsvarande kostnader för innevarande budgetår belastar i sin helhet anslaget Statens industriverk: Förvaltningskostnader. Regeringen föreslår nu att ett särskilt anslag, benämnt Statens industriverk: Utredningsverksamhet anvisas för att täcka konsultkostnader m. m. inom utredningsverksamheten. För nästa budgetår föreslås att det nya anslaget tas upp med 4,5 milj. kr., vilket innebär en ökning med 1 milj. kr. i förhållande till de medel som står till förfogande för samma ändamål innevarande budgetår. Återstående kostnader för programmet under nästa budgetår, dvs. 11 milj. kr., avses liksom hittills belasta förvaltningskostnadsanslaget.

Frågor om utredningsverksamheten tas upp i motioner från moderata ' samlingspartiet och folkpartiet. I motion 1983/84:2644 (m) anförs att verksamheten bör kunna reduceras väsentUgt till följd av den ändrade organisation på industripolitikens område sorn motionärerna har föreslagit (s. 40). 1 motionen föreslås att medel för utredningsverksamheten liksom f. n. anvisas under anslaget till förvaltningskostnader och att medelstilldel­ningen minskas med nära 6,3 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag.

Också i folkpartiets partimotion 1983/84:2640 anförs att SIND;s utred­ningsverksamhet bör begränsas. Motionärerna anser att den i fortsättningen bör inriktas huvudsakligen på studium av vilka hinder som föreligger för nyetableringar och vad som bäst kan göras för att undanröja dessa. Ett utttalande härom av riksdagen begärs. Vidare föreslås en minskning i förhållande till regeringens förslag av anslaget till förvaltningskostnader med 5 milj. kr. och av det nya utredningsanslaget med 2,5 milj. kr. Det förstnämnda förslaget framförs även i motion 1983/84:908 (fp).

Utskottet vill påpeka att anslaget till förvaltningskostnader - som enligt regeringens förslag bör tas upp med ca 42,3 milj. kr. för nästa budgetår -belastas med kostnader för SIND:s samtliga fyra huvudprogram. Med hänsyn till att en relativt stor andel av anslaget används för utredningsverk­samheten behandlar utskottet anslagsfrågan i samband med detta program.

Utskottet har ingen erinran mot vad som anförs i propositionen om SIND :s utredningsverksamhet. Vidare godtar utskottet förslaget om ett nytt anslag för konsultkostnader m. m. i samband med utredningsverksamheten liksom förslaget om anslag till SIND:s förvaltningskostnader. Därmed avstyrker

 

NU 1983/84:42                                                        58

utskottet motionerna 1983/84:908 (fp), 1983/84:2640 (fp) och 1983/84:2644 (m) i berörda delar.

Industriell omvandling och tillväxt

Målet för SIND:s huvudprogram Industriell omvandUng och tillväxt är att främja industriell tillväxt och uppkomsten av en långsiktigt konkurrenskraf­tig industristruktur. Av propositionen framgår att programmet för nästa budgetår avses omfatta industripolitiska åtgärder för tekoindustrin, branschfrämjande åtgärder, vissa åtgärder för att främja produktionsteknisk UtveckUng i verkstadsindustrin och åtgärder för havsindustriell kompetensut­veckling. Därtill kommer finansiellt stöd i form av lån, garantier och räntestöd. De sammanlagda kostnaderna för dessa ändamål-exkl. tekostö­det, för vilket 78,3 milj. kr. begärdes redan i budgetpropositionen - beräknas i propositionen till 205,3 milj. kr. Däri ingår programmets andel av förvaltningskostnader med 12,9 milj. kr.

Beträffande de s. k. branschprogrammen föreslås att nuvarande branschprogram för den träbearbetande industrin fortsätter i nära oföränd­rad omfattning under nästa treårsperiod. Struktur- och utvecklingsprogram­met för övriga industrisektorer avses få något ökade resurser. Kostnaderna för de två programmen beräknas till ca 20,4 milj. kr. för nästa budgetår.

I motioner från moderata samlingspartiets och folkpartiets sida ges uttryck för en mycket negativ inställning tiU branschprogrammen. I både motion 1983/84:2640 (fp) och motion 1983/84:2644 (m) begärs att riksdagen skall uttala sig för en avveckling av verksamheten.

Utskottet anser i likhet med regeringen att branschprogrammen har visat sig av stort värde som komplement till generella åtgärder för att främja UtveckUngen inom vissa branscher. Utskottet har ingen erinran mot vad som anförs i propositionen om fortsatta insatser för den träbearbetande industrin och övriga industrisektorer. Därmed avstyrker utskottet motionerna 1983/ 84:2640 (fp) och 1983/84:2644 (m) i de delar som berörs här.

Branschprogrammet för den manuella glasindustrin löper ut med utgången av innevarande budgetår. I propositionen föreslås att inga nya medel tillförs för nästa budgetår. Som motiv anförs att läget inom branschen har förbättrats påtagligt. Enligt propositionen bör dock viss fortsatt verksamhet enligt programmet få bedrivas inom ramen för kvarstående medel vid utgången av innevarande budgetår.

Förslaget om att ytterUgare medel till programmet för den manuella glasindustrin inte skall avsättas - vilket av regeringen aviserades redan i budgetpropositionen - har gett anledning till yrkanden i tre motioner under allmänna motionstiden. I två motioner från centerpartiets sida, nämligen 1983/84:419 och 1983/84:1363, förordas SIND:s förslag om vissa ytterligare insatser för exportstöd m. m. under en treårig avtrappningsperiod till en kostnad av 4 milj. kr. under nästa budgetår, vartill kommer 1 milj. kr. för lån

 

NU 1983/84:42                                                         59

till vissa investeringar inom branschen. I motionerna anförs bl. a. att främst de mindre företagen behöver fortsatt stöd.

I motion 1983/84:852 (s) anförs att vissa begränsade åtgärder från statens sida för de manuella glasbmken fortfarande behövs för att inte de framgång­ar som hittills har vunnits när det gäller att förbättra branschens läge skall raseras. Särskilt pekas på värdet av branschgemensamma insatser för bl. a. marknadsföring.

Utskottet anser, i likhet med regeringen, att läget inom den manuella glasindustrin har förbättrats så att ytterligare medel till branschprogrammet inte nu behöver anvisas. Som anförs i propositionen bör dock resterande medel få användas efter budgetårsskiftet. Enligt vad utskottet har erfarit återstår f. n. ca 2 milj. kr. Dessa medel bör kunna medge vissa ytterligare insatser av det slag som anges i motion 1983/84:852 (s) under budgetåret 1984/85 och, i den mån medlen inte förbmkas under detta budgetår, även därefter. Syftet med motionen blir därmed i viss mån tillgodosett. Utskottet fömtsätter att regeringen genom SIND noga följer den fortsatta utvecklingen inom branschen, särskilt i vad gäller de små och medelstora glasbmkens situation. Utskottet kan emellertid inte biträda yrkandena i motionerna 1983/84:419 (c) och 1983/84:1363 (c). Dessa avstyrks sålunda, den sistnämn­da motionen i berörd del, liksom motion 1983/84:852 (s).

Utskottet behandlar härefter frågan om anslaget till branschfrämjande åtgärder för nästa budgetår. Regeringen har föreslagit ett anslag av 20 353 000 kr. Moderata samUngspartiet och folkpartiet har, i konsekvens med de krav på successiv avveckling av branschprogrammen som har förts fram i motionerna 1983/84:2644 och 1983/84:2640, föreslagit en minskning av anslaget till 10 milj. kr. resp. 15 353 000 kr. Centerpartiet däremot förordar vissa ytterUgare insatser för den manuella glasindustrin enligt SIND:s förslag. Kostnaderna för dessa insatser har beräknats till 5 milj. kr.

Utskottet ansluter sig till regeringens förslag om anslag till branschfräm­jande åtgärder för nästa budgetår. Yrkandena i motionerna 1983/84:2640 (fp) och 1983/84:2644 (m) avstyrks därmed.

Utskottet övergår till förslaget i propositionen om särskilda åtgärder för att stimulera spridning av flexibla tillverkningssystem inom verkstadsindustrin. Med sådana system avses integrerade anläggningar där såväl maskiner som flödet av material och verktyg är datastyrda och som regel automatiska. Regeringen begär nu, på grundval av ett förslag från data- och elektronik­kommittén (I 1978:04), särskilda medel som skall kunna lämnas som bidrag till företag för investeringar i flexibla tillverkningssystem. Dessa skall kunna användas för demonstrationsändamål. I propositionen anförs (s. 143) att utvecklingen mot mera integrerade och flexibla produktionssystem är ytterst viktig för verkstadsindustrin och att en extra insats för att sprida denna teknik därför är befogad som komplement till de insatser som redan görs av STU och Industrifonden. Regeringen föreslår att 15 milj. kr. skall få disponeras av

 

NU 1983/84:42                                                        60

SIND för ändamålet under en treårsperiod och att hela beloppet av anslagstekniska skäl skall anvisas för budgetåret 1984/85.

Förslaget avvisas i motioner från moderata samlingspartiets och folkpar­tiets sida. I motion 1983/84:2644 (m) anförs att svensk industri kommer att nyttja den ifrågavarande tekniken i den mån det är lönsamt och att det därför saknas anledning till statligt stöd. Ett uttalande av riksdagen härom begärs. I motion 1983/84:2640 (fp) betecknas förslaget som ett utslag av övertro på selektiva industripolitiska insatser.

I centerpartiets partimotion 1983/84:2641 ifrågasätts inte behovet av särskilda statliga insatser. Emellertid anförs, med hänvisning till att STU redan stöder ett antal demonstrationsprojekt på området, att STU bör ha huvudansvaret för verksamheten också i fortsättningen. Riksdagen bör enligt motionärerna göra ett uttalande av denna innebörd.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om anvisning av särskilda medel för att främja spridningen av flexibla tillverkningssystem. Yrkandena i motionerna 1983/84:2640 (fp) och 1983/84:2644 (m) avstyrks sålunda i berörda delar. Vad gäller yrkandet i motion 1983/84:2641 (c) hänvisar utskottet till vad som anförs i propositionen (s. 140) om att SIND vid bl. a. valet av projekt fömtsätts samråda med STU och Industrifonden. Även denna motion avstyrks i berörd del.

Över hälften av kostnaderna för huvudprogrammet Industriell omvand­ling och tillväxt avser kostnader i samband med finansiellt stöd till företag. Sådant stöd lämnas i form av dels industrilånegarantier, dels s. k. strukturga­rantier och lån till investeringar inom ramen för vissa branschprogram.

Förslagen i propositionen innebär i korthet följande. Den årliga ramen för industrilånegarantier av f. n. 300 milj. kr. ersätts med en s. k. engagemangs­ram för de totalt utestående garantierna av 1 050 milj. kr. Vidare slås de nuvarande ramarna för stmkturgarantier till företag inom vissa branscher och för särskilda strukturgarantier för tekoindustrin ihop till en ram av 444,5 milj. kr. Slutligen ersätts nuvarande fyra anslag för täckande av förluster i samband med olika garantisystem med ett enda anslag. Detta anslag beräknas till 160 milj. kr. för nästa budgetår, vilket är oförändrat i förhållande till innevarande budgetår.

Frågor om det finansieUa stödet tas upp i motion 1983/84:2644 (m), i vilken avslag yrkas på regeringens förslag om nya ramar för industrilånegarantier och strukturgarantier. Några nya lånegarantier bör enligt motionärema inte lämnas.

Utskottet godtar regeringens förslag. Yrkandena i motionen avstyrks..

Småföretagsutveckling

Målet för SIND:s huvudprogram Småföretagsutveckling är att med inriktning främst på företag med högst 200 anställda främja utvecklingen av

 

NU 1983/84:42                                                         61

ett konkurrenskraftigt näringsliv som ger möjlighet till trygg och ökad sysselsättning. I målgruppen ingår tillverkande företag - däribland hantverksföretag- och företag som tillhandahåller tjänster till industrin samt turistföretag. Verksamheten bedrivs till största delen genom de 24 regionala utvecklingsfonderna, för vilka staten och landstingen samt några kommuner är huvudmän. Statens huvudmannaskap utövas av SIND.

Kostnaderna för programmet under nästa budgetår beräknas i propositio­nen (s. 149) till totalt ca 156,3 milj. kr. Därav utgörs nära 91 milj. kr. av kostnader för utvecklingsfondemas företagsservice och administration. Enligt regeringens förslag skall kostnaderna för programmet - med undantag för programmets andel av SIND:s förvaltningskostnader 4,5 milj. kr. och vissa insatser för industridesign 5 milj. kr. - belasta ett nytt anslag till småföretagsutveckling. Utskottet återkommer härtill.

Utskottet tar först upp vissa frågor om de regionala utvecklingsfonderna.

I det föregående (s. 32 f.) har redovisats en utredning av SIND om fondernas företagsservice . I propositionen (s. 149-151) ansluler sig industri­ministern till vad som i utredningen föreslås om en klarare inriktning av servicen mot tjänster som hänger samman med företagens val av strategier, exempelvis produkt- och marknadsval och ägarstmktur. De strategiska tjänsterna bör riktas främst mot företag som bedöms ha goda utvecklings­möjligheter. Å andra sidan bör fonderna inskränka på sina tjänster inom områden där det finns ett större utbud av privata konsulttjänster. Därmed syftas på "vardagsnära'' tjänster som bokföring, budgetering, produktions­planering m. m. Vidare anförs att fonderna bör sträva efter att ta betalt för sina tjänster i ökad utsträckning.

Frågan om utvecklingsfondernas företagsservice berörs i motion 1983/ 84:2644 (m). Där sägs bl. a. att fondemas tjänster i princip bör baseras på marknadsmässiga villkor, dvs. att kostnaderna skall täckas av avgifter. Statens bidrag till fonderna bör bl. a. därigenom kunna minskas betydligt, anser motionärerna.

Även i motion 1983/84:1880 (fp) berörs frågan om företagsservicen. Enligt motionärerna bör fonderna inte bedriva verksamheten så att den konkurre­rar med de kommersiella konsultföretagen.

Utskottet har ingen erinran mot vad som anförs i propositionen om en något ändrad inriktning av utvecklingsfondernas service till företagen. I stor utsträckning tillgodoses därigenom också önskemålen i motion 1983/84:2644 (m) om ökad avgiftsfinansiering av verksamheten. Utskottet är emellertid inte berett att gå så långt som motionärerna i denna fråga. Således, anser utskottet, med hänsyn till vad som anförs härom i SIND:s utredning, att en viss subventionering av företagsservicen särskilt i de inledande skedena är nödvändig för atl servicen skall nå fram till de små företagen, som bäst behöver den. Utskottet avstyrker alltså motionen i denna del.

Motion 1983/84:1880 (fp) tillgodoses delvis genom propositionen. Också denna motion avstyrks i berörd del.

 

NU 1983/84:42                                                        62

Vad gäller utvecklingsfondernas finansieringsverksamhet aviseras i propo­sitionen (s. 151-154) vissa ändringar i gäUande regler varigenom fonderna skulle få större frihet att själva bestämma kreditvillkor m. m. När det gäller beloppsgränsen för lån eller garanti från en utvecklingsfond till ett enskilt företag, som riksdagen hittills har beslutat om, föreslås att det i fortsättning­en skall få ankomma på regeringen att fastställa gränsen. För riksdagens information anmäls att regeringen avser atl höja nuvarande gräns från 2 milj. kr. tiU 3 milj. kr. per företag. I anslutning härtill anför industriministern att den höjda lånegränsen inte bör leda till en totalt sett högre utlåning från fonderna, eftersom den lönsamhetsförbättring som har ägt mm inom näringslivet innebär förbättrade möjligheter för företagen att själva finan­siera sin utveckling och i högre grad utnyttja banker och liknande finan­sieringskällor. Mot bakgmnd härav föreslås inget tillskott av statliga medel för nästa budgetår till fondernas finansieringsverksamhet.

Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag i fråga om belopps­gränsen för utvecklingsfondernas lån m. m.

I motion 1983/84:2644 (m) anförs att fonderna inte bör ägna sig åt kreditverksamhet. Denna bör i stället överlåtas åt bankerna, som har ett mera vitt förgrenat kontaktnät och större kompetens att bedöma olika företag.

Utskottet behandlade i sitt betänkande NU 1982/83:34 (s. 20 f.) motioner från moderata samlingspartiet med liknande krav på en avveckling av fondernas finansieringsverksamhet. Dessa krav avvisades av utskottet bl. a. på den grunden att gällande avtal mellan fondernas huvudmän löper ut den 31 december 1985. I avvaktan på förslag från regeringen om bl. a. utveck­lingsfondernas organisation borde enligt utskottets uppfattning några mer genomgripande förändringar av fondernas verksamhet inte övervägas.

Utskottet ser ingen anledning att frångå sitt tidigare ställningstagande i frågan. Dessutom anser utskottet att utvecklingsfondernas finansierings­verksamhet har en viktig uppgift som komplement till de ordinarie kreditin­stituten. Med hänvisning härtill avstyrks motion 1983/84:2644 (m) i denna del. Regeringens förslag om ändrade riktlinjer för fondernas finansierings­verksamhet föranleder ingen erinran från utskottets sida.

I detta sammanhang tar utskottet upp några motioner från allmänna motionstiden i vilka berörs frågor om de regionala utvecklingsfondernas finansieringsverksamhet.

I motion 1983/84:2039 (c) föreslås, mot bakgrund av förhållandena i Gävleborgs län, att fonderna får möjlighet tiU en mer flexibel lUlämpning av stödet till små och medelstora företag. Utskottet hänvisar här till de ändringar i reglerna för fondernas långivning som aviseras i propositionen och som syftar till att ge fonderna större frihet att själva bestämma kreditvillkor m. m. Vidare erinras om att kommittén (I 1982:05) om det regionalpoUtiska stödet till näringslivet, som lägger fram sitt betänkande inom kort, också i viss utsträckning har att se över de industripolitiska

 

NU 1983/84:42                                                        63

stödmedlen. Utskottet anser inte att det behövs något uttalande av riksdagen i frågan. Motionen avstyrks i denna del.

Frågan om krav på personlig borgen från företagare berörs i två motioner. I folkpartiets partimotion 1983/84:1079 anförs att det i dag finns en omfattande lagstiftning som kringgärdar företagandet. Det bör därför enligt motionärerna finnas möjlighet att minska kraven på personUg borgen för företagsägare och anhöriga.

I motion 1983/84:1031 (m), som har väckts av en enskild motionär, anförs att kravet på borgen vid lån från statliga institutioner bör begränsas till att gälla enbart företagsinteckningar. En utredning i detta syfte begärs. Motio­nären anför att egenföretagaren tidigare vågade gå i borgen "med hus och hem" för de lån som behövdes för att driva företaget eftersom han kunde planera för en viss utveckling av detta. Efter införandet av medbestämman­delagen har emellertid företagarens rätt att bestämma över företaget begränsats. Därmed har också hans situation ändrats, sägs det i motionen.

Frågan om personlig borgen behandlades - med anledning av en motion av samme motionär - senast av utskottet våren 1983 i betänkandet NU 1982/83:35 (s. 25 f.). Utskottet hänvisade bl. a. till ett uttalande i frågan i ett av bankinspektionens s.k. etikmeddelanden (nr 35). Därvid anslöt sig utskottet till inspektionens uppfattning att en personlig borgen från ägaren ofta kan vara nödvändig eller åtminstone önskvärd för att understryka ägarens ansvar för företagets utveckling. Vidare anförde utskottet att bankinspektionens uttalande - som gick ut bl. a. på att särskild försiktighet skulle iakttas i samband med utkrävande av borgen - hade skapat goda fömtsättningar för en måttfull tillämpning av bestämmelserna om personlig borgen i de olika förordningar som reglerar statens kreditstöd.

Utskottet erinrar också om att frågan om personUg borgen av företagare har behandlats i betänkandet (SOU 1983:59) Kreativ finansiering. Där anförs att det vid överläggningar med såväl banker som statliga kreditorgan hade framkommit att det personliga borgensåtagandet efter bankinspektio­nens uttalande inte utgjorde något större problem.

Enligt utskottets mening framgår av det anförda att frågan om personlig borgen inte heller nu ger anledning till något uttalande från riksdagens sida. Utskottet avstyrker alltså motionerna 1983/84:1031 (m) och 1983/84:1079 (fp), den senare i berörd del.

I några motioner från allmänna motionstiden berörs olika frågor om de regionala utvecklingsfondernas målgrupp. I folkpartiets partimotion 1983/ 84:1079 föreslås en successiv utvidgning av målgruppen till att inkludera hantverks- och serviceföretag. Det anförs att de serviceinriktade företagen numera har stor betydelse för vårt näringsliv och att dessa företag har samma slags behov av fondernas serviceverksamhet och kreditgivning som tillverk­ningsföretagen. Liknande synpunkter redovisas i centerpartiets partimotion 1983/84:1363 utan att något särskilt yrkande i frågan framförs.

 

NU 1983/84:42                                                        64

Som nämnts består målgruppen f. n. fömtom av tillverkande företag även av sådana tjänsteproducerande företag som riktar sina tjänster till tillverk­ningsindustrin samt turistföretag. Vidare finns en möjlighet för fonderna att i vissa fall räkna in i målgruppen även andra företag. En förutsättning för detta är dock att en sådan tillfällig utvidgning inte innebär att insatserna försämras för den prioriterade målgmppen, dvs. de tillverkande företagen. Genom att fonderna kan tillämpa en flexibel tolkning av målgmppsavgränsningen har de möjlighet att i enskilda fall lämna stöd och service till exempelvis konsult-eller transportföretag, vilket kan bidra till att förbättra förhållandena för de tillverkande företagen.

Närmare föreskrifter i fråga om målgmppen meddelas av regeringen. Vad gäller finansieringsverksamheten finns bestämmelser i förordningen (1982:682) om statlig finansiering genom regional utvecklingsfond. Målgmp­pen för företagsserviceverksamhet är inte författningsreglerad. Här får dock anses gälla som villkor för del statliga bidraget till verksamheten att fonderna arbetar i enlighet med de riktlinjer som riksdagen har beslutat om.

Utskottet behandlade våren 1982 i betänkandet NU 1981/82:51 (s. 21-23) två motionsyrkanden av ungefär samma innebörd som det nu aktuella. Utskottet fann då att någon utvidgning av målgruppen inte borde genomfö­ras med hänsyn till det statsfinansiella läget och till behovet av att tillverkningsindustrins konkurrenskraft stärktes.

Utskottet hänvisar vidare till vad som i den nu aktuella propositionen (s. 43) anförs om serviceföretagen. Där sägs att det pågår en utveckling riiot en ny typ av småföretag, som i huvudsak är serviceföretag men som också innehåller moment av tillverkning och handel. Som exempel anges att många dataföretag är av denna typ. I propositionen dras slutsatsen att "mjukvam-inslaget" i produkter och produktionsprocesser kommer att öka och att servicesektorn därför kommer att bli av allt större betydelse.

Av utskottets redogörelse framgår att utvecklingsfonderna har möjlighet till en flexibel tillämpning av bestämmelserna om målgrupp. Syftet med motion 1983/84:1079 (fp) torde därmed i praktiken delvis redan vara tillgodosett. Utskottet är inte i dag berett att ta ställning till frågan om en mera generell utvidgning av målgmppen bl. a. av det skälet att det saknas uppgifter om de ekonomiska konsekvenserna för staten av en sådan utvidgning. Utskottet avstyrker alltså motionen i denna del. Mot bakgrund av vad som anförs i propositionen om serviceföretagens ökade roll anser utskottet det emellertid naturligt att frågan om fondernas målgmpp tas upp i samband med den förestående översynen av fondernas organisation m.m. med anledning av att gäUande avtal mellan staten och landstingen löper ut den 31 december 1985.

I detta sammanhang behandlar utskottet också motion 1983/84:2466 (fp), i vilken framförs tre yrkanden rörande hantverket. Förslag begärs från regeringen om en central instans med uppgift att tillvarata hantverkets

 

NU 1983/84:42                                                        65

intressen. Vidare föreslås en ändring i utvecklingsfondernas instmktion i syfte att tillförsäkra hantverket viss andel av fondemas medel. I motionen begärs också ett uttalande av riksdagen om länsstyrelsernas ansvar för hantverkets utveckling. Utskottet behandlar dessa frågor i angiven ordning.

När det gäller frågan om en central instans för hantverksfrågor erinrar utskottet om att motionsyrkanden om inrättande av en statlig hantverks­nämnd avslogs av riksdagen våren 1983 på gmndval av utskottets betänkande NU 1982/83:34.

Enligt vad utskottet erfarit har Sveriges hantverks- och industriorgftnisa-tion-Familjeföretagen nyligen tagit initiativ till en enskild hantverksnämnd. Bidrag till nämndens verksamhet under nästa budgetår har beviljats av SIND.

Utskottet vill påpeka att SIND enligt sin instruktion (1983:701) är central förvaltningsmyndighet för bl. a. ärenden som rör hantverk. Utskottet hänvisar också till vad som anfördes i utskottets nämnda betänkande (s. 25) om vikten av återhållsamhet när det gäller inrättandet av nya statliga organ. Som har framgått kan behovet av ett samordnande organ för hantverksfrågor nu komma att tillgodoses genom det nämnda initiativet. Utskottet, som finner detta tillfredsställande, ser ingen anledning för riksdagen att uttala sig till förmån för inrättandet av en statlig nämnd. Motion 1983/84:2466 (fp) avstyrks i den delen.

Även frågan om avdelande av resurser hos utvecklingsfonderna för stöd till hantverket behandlades av riksdagen år 1983 med anledning av en motion av ungefär samma innebörd som den nu aktuella. Riksdagen avslog motionen på hemställan av utskottet i betänkandet NU 1982/83:34.

Utskottet anförde därvid (s. 25 f.) att det ankommer på varje utvecklings­fond och på SIND, som fördelar statens bidrag till fonderna, att prioritera bland oUka behov och ändamål när det gäller användandet av anvisade medel. Vidare anfördes att det också ankommer på fonderna att på bästa sätt organisera sin personal. Utskottet har samma uppfattning i dag och avstyrker därför motion 1983/84:2466 (fp) även i denna del.

Beträffande länsstyrelsernas ansvar för hantverkets utveckling anförs i nämnda motion att vissa länsstyrelser lägger ned ett medvetet arbete på området. Riksdagen bör emellertid, anser motionärerna, genom ett uttalan­de stryka under alla länsstyrelsers ansvar för hantverket.

Motionsyrkandet synes gälla i första hand länsstyrelsernas fördelning av sina resurser för regionala utvecklingsinsatser och glesbygdsstöd.

Utskottet erinrar om att länsstyrelserna har fått möjlighet att inom en given medelsram göra avvägningar mellan olika insatser. I årets budgetpro­position (prop. 1983/84:100 bil. 14 s. 61) anför industriministern härom att det har inneburit en effektivisering av det regionalpolitiska arbetet att ansvaret för avvägningar och prioriteringar på detta sätt har lagts på den regionala nivån. Utskottet delar denna uppfattning och anser följaktligen inte att riksdagen bör uttala sig om länsstyrelsemas insatser för ett visst

5 Riksdagen 1983/84.17saml. Nr 42

 

NU 1983/84:42                                                        66

näringsområde på det sätt som motionärerna önskar. Motionen avstyrks alltså även i denna del.

Frågan om kvinnor som företagare tas upp i motion 1983/84:2049 (c). I denna begärs ett uttalande av riksdagen om att utvecklingsfonderna skall ha ett särskilt ansvar för att stimulera kvinnor till privat företagsamhet och att detta skall skrivas in i fondernas stadgar. Bl. a. anförs att det är viktigt att kvinnliga småföretagare utbildas i marknadsföring och försäljning.

Utskottet anser i likhet rned motionärerna att det finns en betydande potential för nyföretagande bland landets kvinnor och att denna potential bör tas till vara. Betydande insatser med detta syfte görs också av utvecklingsfonderna. Flera fonder har anordnat utbildning och rådgivning för kvinnor, bl. a. i samband med de s. k. starta-eget-kampanjerna. Vidare erinrar utskottet om de förslag om rådgivning och information för kvinnliga företagare som har lagts fram i betänkandet Kreativ finansiering och som har refererats i det föregående (s. 32).

I sammanhanget kan också pekas på det arbete som bedrivs i syfte att vidga kvinnornas utbildnings- och yrkesval och därmed tillförsäkra dem en plats på arbetsmarknaden. Bl. a. har regeringen avsatt 10 milj. kr. för en kampanj i syfte att öka flickornas och kvinnornas intresse för tekniska yrken (se prop. 1983/84:100 bil. 12 s. 45).

Utskottet räknar med att syftet med motionen, dvs. att kvinnors företagan­de skall främjas, i stor utsträckning kommer att kunna tillgodoses genom de nämnda åtgärderna. En ändring av gällande bestämmelser om utvecklings­fondernas verksamhet i det angivna syftet är enligt utskottets mening inte befogad. Motion 1983/84:2049 (c) avstyrks därför.

Utskottet tar härefter upp två motionsyrkanden om de regionala utveck-Ungsfondernas styrelser. I motion 1983/84:1880 (fp) anförs att det med nuvarande regler om utseende av fondernas styrelser - som innebär att samtliga ledamöter utses av resp. landsting eller kommun - har varit svårt att frigöra fonderna från regionalpolitiska ambitioner och partipolitiska ställ­ningstaganden vid bedömning av i grunden företagsekonomiska problem. Motionärerna anser att en sådan inriktning av fondernas verksamhet är olycklig och kan leda till en snedvridning av konkurrensen. Ett tillkännagi­vande av riksdagen härom begärs.

Liknande synpunkter förs fram i motion 1983/84:2644 (m), där det bl. a. sägs att dagens system med politisk representation har fört med sig otillräcklig företagsekonomisk kompetens i styrelsearbetet.

Vid sin behandling av motionsyrkanden i samma fråga år 1983 föreslog utskottet i sitt betänkande NU 1982/83:34 (s. 22 f.) ett uttalande av riksdagen av innebörd att utvecklingsfondernas styrelser borde få en allsidig sammansättning och att näringslivets och de fackliga organisationernas intressen borde beaktas vid utseendet av styrelserna. Riksdagen beslöt i enlighet härmed. Som nämnts avser regeringen att lägga fram förslag om

 

NU 1983/84:42                                                        67

utvecklingsfondernas organisation med anledning av att gällande avtal mellan fondernas huvudmän löper ut den 31 december 1985. Utskottet anser inte att ytterligare uttalanden av riksdagen behövs som vägledning för regeringen i denna fråga. Därmed avstyrker utskottet motionerna 1983/ 84:1880 (fp) och 1983/84:2644 (m) i berörda delar.

Utskottet övergår nu till att behandla de övriga delprogram som ingår i SIND;s huvudprogram Småföretagsutveckling. I propositionen (s. 149) redovisas följande preliminära beräkning av kostnaderna för dessa delpro­gram (milj. kr.).

Strategisk företagsutveckling        36
Övergripande insatser inom

småföretagsområdet                      9

Nyetableringsinsatser                    3
Utbildningsinsatser inom

småföretagssektorn                       8

Industridesign                              5

För delprogrammet Industridesign - som har projektkaraktär - begär regeringen ett särskilt anslag. Utskottet återkommer till denna fråga. Kostnaderna för övriga fyra delprogram avses belasta anslaget till småföre­tagsutveckling. Det ankommer på regeringen att fördela resurserna till resp. delprogram.

Av propositionen framgår att SIND avses disponera särskilda medel för de angivna ändamålen. Delprogrammet Strategisk företagsutveckling gäller insatser genom de regionala utvecklingsfonderna i form av utvecklingskapi­tal m. m. till projekt som drivs gemensamt av fonderna och småföretag med goda utvecklingsmöjligheter. Delprogrammet Utbildningsinsatser inom småföretagssektorn innebär en betydande ökning av SIND:s insatser för företagsinriktad fortbildning. En närmare beskrivning av de olika delpro­grammen lämnas i propositionen (s. 154-158).

I folkpartiets partimotion 1983/84:2640 betecknas de angivna delprogram­men som uttryck för en starkt selektiv politik. Motionärerna anser att programmen inte bör genomföras och föreslår att medel inte anvisas av riksdagen.

Utskottet har ingen erinran mot vad som anförs i propositionen om de angivna delprogrammen. Därav följer att utskottet avvisar yrkandet i motion 1983/84:2640 (fp).

I detta sammanhang behandlar utskottet också motion 1983/84:559 (m) från allmänna motionstiden såvitt avser det yrkande som där framfördes om grundutbildning för företagare. Enligt motionärerna skulle det vara till stor nytta för blivande företagare som fortfarande har kvar sin anställning om kurser på kvällstid med sådan utbildning anordnades.

Utskottet finner syftet med motionen behjärtansvärt. Som framgått förfogar SIND redan i dag över medel för företagsinriktad fortbildning.

 

NU 1983/84:42                                                        68

Medlen används för stöd till kursarrangörer m. fl. för olika slags utbildning för småföretag. En stor del av verksamheten handhas av de regionala utvecklingsfonderna. Den typ av utbildningsinsatser som motionärerna efterlyser synes alltså kunna komma till stånd inom ramen för nuvarande verksamhet utan något initiativ av riksdagen. Med det sagda avstyrker utskottet motion 1983/84:559 (m) i denna del.

I propositionen begärs särskilda medel för delprogrammet industridesign. Som motivering för förslaget anför industriministern (s. 159) att förbättrad design bör kunna öka svensk industris konkurrenskraft. Det behövs speciella insatser för att åstadkomma en förnyelse och utveckling inom designområ­det. Behovet av medel härför under en treårsperiod anges i propositionen till 15 milj. kr.

Av propositionen framgår att SIND och Föreningen Svensk form har träffat avtal om att som huvudmän inrätta och driva ett centrum för designfrämjande verksamhet (Design Center) i Stockholm. Huvuddelen av de begärda medlen avser statens tillskott till verksamheten. Även vissa designfrämjande insatser i enskilda företag genom SIND förbereds.

I motion 1983/84:2644 (m) föreslås att riksdagen avslår förslaget om ett Design Center och inte anvisar särskijda medel för åtgärder för att främja industridesign. Även i motion 1983/84:2640 (fp) avvisas förslaget om medel. I motion 1983/84:2641 (c) föreslås att de av regeringen begärda särskilda medlen för industridesign i stället anvisas under anslaget till småföretagsut­veckling.

Utskottet anser i likhet med regeringen att det är motiverat med ytterligare insatser från statens sida för att främja utveckUngen inom designområdet. Det planerade Design Center kan beräknas bli ett viktigt instmment härför.

Utskottet har alltså ingen erinran mot vad som anförs i propositionen om industridesign. Därmed avstyrker utskottet motionerna 1983/84:2640 (fp), 1983/84:2641 (c) och 1983/84:2644 (m) i berörda delar.

Utskottet tar till slut upp frågan om anslag för de verksamheter som ingår 1 huvudprogrammet Småföretagsutveckling. Regeringen föreslår att de nuva­rande anslagen Bidrag till regionala utveckUngsfonder och Bidrag tiU företagsinriktad fortbildning ersätts med ett nytt anslag, benämnt Småföre­tagsutveckling. För nästa år begärs 146 850 000 kr. för ändamålet. Som nämnts föreslår också regeringen ett särskilt anslag för delprogrammet Industridesign. Av anslagstekniska stöd föreslås att ett belopp motsvarande hela medelsbehovet 15 milj. kr. under en treårsperiod anvisas för budgetåret 1984/85.

Utskottet har redovisat ett antal yrkanden rörande frågor om småföretags­utveckling i motioner från moderata samlingspartiet, centerpartiet och folkpartiet som innebär avvikelser i olika hänseenden från regeringens förslag. Yrkandena leder till vissa följdyrkanden om medelsanvisning för nästa budgetår. Från centerpartiels sida begärs i samband härmed också ett

 

NU 1983/84:42                                                                       69

uttalande av innebörd att tillgängliga resurser inom programmet så långt möjligt bör fördelas till de regionala utvecklingsfonderna och att SIND:s roll i motsvarande mån bör begränsas.

Utskottet, som inte har haft något att erinra mot vad som har anförts i propositionen om inriktningen av verksamheten inom huvudprogrammet Småföretagsutveckling, biträder regeringens förslag om anslag för budget­året 1984/85. Därmed avstyrker utskottet yrkandena härom i motionerna 1983/84:2640 (fp), 1983/84:2641 (c) och 1983/84:2644 (m).

Treårsram för statens industriverk

I propositionen föreslås (s. 119) att riksdagen i samband med att anslag anvisas för budgetåret 1984/85 också fastställer en ram för vissa anslag för verksamheten under budgetåren 1985/86 och 1986/87. Syftet härmed är att SIND skall få möjlighet att planera för en treårsperiod. De anslag som enligt förslaget omfattas av ramen är anslagen till förvaltnings- och utredningskost­nader (B lochB 12), branschfrämjande åtgärder (B 13) och småföretagsut­veckUng (B 16). Under dessa fyra anslag har regeringen för budgetåret 1984/85 begärt sammanlagt 214 milj. kr. För de följande två budgetåren begärs ett medgivande att använda ytterligare 448 milj. kr. för motsvarande verksamhet vid SIND, vilket alltså innebär att sammanlagt 662 milj. kr. skall disponeras för den treåriga programperioden.

Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag om en anslagsram för . SIND.

Sveriges Investeringsbank AB

I propositionen lämnas en redovisning av hittillsvarande verksamhet inom Sveriges Investeringsbank AB. Banken bildades år 1967 med uppgift främst att finansiera stora riskfyllda industriprojekt genom förmedling av bl. a. medel från allmänna pensionsfonden. Emellertid har fömtsättningarna för verksamheten ändrats under senare år till följd av företagens förbättrade finansiella situation och av den allmänna investeringsutveckUngen inom industrin, som har präglats av minskade investeringar i anläggningar och maskiner samtidigt som de immateriella investeringarna har fått ökad betydelse. Mot bakgmnd härav förordas i propositionen en omorientering av bankens verksamhet. Detta är i första hand en fråga för bankens ledning och styrelse, anförs det. Regeringen tar dock upp vissa frågor om riktlinjerna för verksamheten och föreslår ändringar av dessa på några punkter. Avsikten är att Investeringsbanken skall ges större flexibilitet vid val av engagemang och utformning av kreditvillkor m. m., så att verksamheten kan anpassas till de nu aktuella och fömtsebara finansieringsbehoven.

I propositionen (s. 168 f.) lämnas exempel på ett antal uppgifter för banken, såsom deltagande i omstrukturering av svensk industri, garantigiv-

 

NU 1983/84:42                                                         70

ning i större exportprojekt och samarbete med de regionala utvecklingsfon­derna rörande särskilda projekt där bankens medverkan ger ökade möjlighe­ter till kreditgivning. Vidare anförs att investeringar i forskning och UtveckUng och marknadsföring bör ges lika goda finansieringsmöjligheter som investeringar i anläggningar och maskiner. Banken bör få vidgade möjligheter att arbeta med okonventionella finansieringslösningar och att komplettera verksamheten med t, ex. fakturabelåning (factoring) och uthyr­ning av maskiner m. m. (leasing) m. fl. finansieringstjänster. Banken bör också, anförs det, liksom hittills kunna engagera sig som ägare i företag som komplettering till sin övriga finansieringsverksamhet. Vidare förordas slopandet av nuvarande begränsning av bankens rätt att lämna lån eller ställa garanti m. m. utan särskild säkerhet till ett belopp motsvarande högst bankens aktiekapital.

Det betonas i propositionen att bankens inriktning alltjämt skall vara långa
engagemang i större företag där det krävs speciella lösningar med avseende
på säkerheter, lånevillkor m. m. Med hänsyn till denna inriktning på
långsiktig investeringsfinansiering bör banken, anförs det, kunna medverka i
långivning till statliga affärsverk i den mån möjUghet öppnas för dessa att
svara för sin egen finansiering.       -   '

Beträffande kapital som staten i egenskap av Investeringsbankens ägare har tillskjutit - hittills sammanlagt 1 300 milj. kr. - har något preciserat avkastningskrav tidigare inte ställts. Det uttalas i propositionen att en viss utdelning på av staten insatt kapital-bör eftersträvas.

Slutligen anförs i propositionen att det ankommer på regeringen att verka för att erforderliga ändringar av bolagsordningen för Investeringsbanken kommer till stånd.

I motioner från moderata samlingspartiets och centerpartiets sida tas frågan om Investeringsbankens fortsatta verksamhet upp. Banken behövs inte längre, sägs det i motion 1983/84:2644 (m). Motionärerna anför att det i dag finns en mångfald och flexibilitet på kredilmarknaden som tidigare saknades. De anser att banken på sikt bör kunna avvecklas och att regeringen bör anmodas att lägga fram' förslag till hur detta skall ske.

En betydligt positivare inställning till Investeringsbanken kommer till uttryck i motion 1983/84:2641 (c). Motionärerna anför att bankens insatser i väsentlig utsträckning har bidragit till omstruktureringen av svensk industri. De anser dock att omstruktureringsarbetet nu går in i en ny fas där det statliga engagemanget inte kan vara lika omfattande som i slutet av 1970-talet. Mot bakgrund härav finns det enligt motionärernas mening många skäl att från grunden pröva fömtsättningarna för och inriktningen av Investeringsban­kens fortsatta arbete.

Utskottet anser i likhet med regeringen att en anpassning av Investerings­bankens verksamhet till de :;enaste årens utveckUng på kreditmarknaden är nödvändig. De exempel på olika uppgifter för banken som anges i propositio­nen visar enligt utskottets mening att det alltjämt finns motiv för ett statligt

 

NU 1983/84:42                                                         71

finansinstitut av Investeringsbankens typ. Utskottet vill också framhålla att sådana strukturinsatser som banken med framgång har genomfört under senare tid kan komma att visa sig nödvändiga även i framtiden.

På en punkt föranleder det som har anförts i propositionen om ökad flexibilitet för banken ett påpekande från utskottets sida. Det gäller frågan om att ge banken möjUgheter att komplettera verksamheten med t. ex. factoring och leasing m. fl; finansieringstjänster. I propositionen har ställning inte tagits till om sådan verksamhet skall bedrivas eller i vilka former det skall ske. Utskottet noterar i detta sammanhang att Investeringsbanken är ett aktiebolag enligt lagen (1963:76) om kreditaktiebolag och att banken som sådant bolag inte har till ändamål att bedriva factoring och leasing. Sådan verksamhet bedrivs i form av bolag enligt lagen (1980:2) om finansbolag. Det kan också noteras att Investeringsbanken hittills inte har varit föremål för reglering enligt lagen (1974:922) om kreditpolitiska medel, även om lagen som sådan är fullt tiUämplig på banken. Det bör få ankomma på banken själv att bedöma om verksamheten bör kompletteras med finansieringstjänster av angivet slag och att finna lämpliga former härför.

Utskottet har ingen erinran mot vad som i övrigt har föreslagits av regeringen om ändrade riktlinjer för verksamheten vid Investeringsbanken. Mot bakgmnd av vad som anförs härom i propositionen räknar utskottet med att verksamheten kommer att bedrivas med sikte bl. a. på att staten skall få rimlig avkastning på det i banken investerade kapitalet.

Med det sagda avvisar utskottet de tankar på en avveckling av banken som förs fram i motion 1983/84:2644 (m). Utskottet finner heller inte skäl för en sådan förutsättningslös prövning av bankens verksamhet som föreslås i motion 1983/84:2641 (c). Dessa motioner avstyrks därför i angiven del.

I motion 1983/84:1879 (m) från allmänna motionstiden föreslås att Investeringsbanken ställs under bankinspektionens tillsyn. Enligt motionä­rerna finns det starka skäl för att samma krav på tillsyn bör ställas på Investeringsbanken som på andra kreditinstitut. Bl. a. hänvisas till att avsevärda belopp av skattemedel har ställts till förfogande för större risktagande än vad som gäller i affärsbankernas kreditverksamhet.

Utskottet erinrar om att Investeringsbanken drivs som ett av staten helägt aktiebolag. Förutom av aktiebolagslagen regleras bankens verksamhet som nämnts av lagen om kreditaktiebolag. Sådana bolag är enligt lagen aktiebo­lag som har till ändamål att driva lånerörelse och låna upp erforderliga medel genom att ge ut obligationer m. m. men i vilkas verksamhet det inte ingår bankrörelse. Bolagsordningen skall godkännas av regeringen. Kreditaktie­bolagens utlåningsverksamhet tjänar syften som från det allmännas synpunkt är angelägna, såsom byggande av bostäder, investeringar i små och medelsto­ra företag samt exportfinansiering.

Enligt lagen skall kreditaktiebolag stå under tillsyn av bankinspektionen om inte regeringen medger befrielse därifrån. Befrielse kan medges om detta

 

NU 1983/84:42                                                        72

anses kunna ske utan olägenhet från allmän och enskild synpunkt.

Då frågan om bildandet av Investeringsbanken underställdes riksdagen år 1967 angavs att vissa skäl talade för en sådan befrielse. Bl. a. anfördes att tillsyn av bankinspektionen inte borde utgöra en förutsättning för placering av medel från allmänna pensionsfonden och livförsäkringsfonder i Investe­ringsbankens obUgationer. Det hänvisades bl. a. till att banken avsågs bli ett statligt företag med en statiig garanti som upp till ett belopp motsvarande aktiekapitalet - som då föreslogs till 450 milj. kr. - skulle täcka bankens förpliktelser (prop. 1967:192 s. 13). Befrielse från bankinspektionens tillsyn meddelades också av regeringen i samband med godkännandet av bolagsord­ningen för banken. Sedermera har den statliga garantin för bankens förpliktelser höjts till 5 000 milj; kr. Bankens upplåningsrätt uppgår nu till ca 11 000 milj. kr. Nuvarande engagemang genom beviljade krediter och ställda garantier m. m. är ca 7 000 milj. kr.

Som framgår av utskottets redogörelse har Investeringsbankens ställning som helstathgt företag med särskild statlig garanti för sina förpliktelser tidigare ansetts utgöra gmnd för befrielse från bankinspektionens tillsyn. Enligt utskottets mening har det inte tillkommit några omständigheter som motiverar ett initiativ från riksdagen i frågan. Därmed avstyrker utskottet motion 1983/84:1879 (m).

Småföretagsfond

I propositionen föreslås inrättandet av en särskild småföretagsfond. Bakgmnden härtill är att regeringen i samband med att förslaget om löntagarfonder förelades riksdagen hösten 1983 uttalade att en del av fondmedlen skulle komma att ställas till förfogande för småföretagssektom i särskilda former som riskkapital (prop. 1983/84:50 s. 52). Detta skulle kunna ske genom att ett belopp av 100 milj. kr. avsattes i en särskild fond knuten tiU Sveriges Investeringsbank AB. Regeringen ställde i utsikt att den angivna medelsramen skulle komma att höjas i viss omfattning om det senare visade sig behövligt.

Motiven och formerna för en sådan fond utvecklas närmare i den nu aktuella propositionen. Industriministern anför sålunda (s. 171) att den låga soliditeten inom småföretagssektom utgör ett hinder för småföretagens utveckhng genom att den verkar hämmande på förmågan att ta risker. EnUgt förslaget skall fonden organiseras som en stiftelse med egen styrelse vilken utses av regeringen. Fonden avses komma att utnyttja Investeringsbankens expertis och kansliresurser. Vidare föreslås att fonden tillförs 100 milj. kr. av medel som eljest skulle förvaltas av löntagarfondstyrelsema, något som föranleder en ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för allmänna pensionsfonden.

Enligt förslaget skall i princip samma avkastningskrav gälla för småföre­tagsfonden som för löntagarfonderna, dock först efter en upptrappningspe-riod till år 1991. Beträffande förvaltningen föreslås att fonden skall placera

 

NU 1983/84:42                                                        73

sina medel i första hand som riskkapital i småföretagsinriktade utveckUngs-och investmentbolag. Fonden bör vara oförhindrad att engagera sig också i andra aktiebolag - dock ej sådana vilkas aktier är inregistrerade vid, Stockholms fondbörs - och i ekonomiska föreningar. Det förutsätts att fonden i regel skall begränsa sin ägarandel till en minoritetspost.

Regeringens förslag om en småföretagsfond avvisas i motioner från moderata samlingspartiet, centerpartiet och folkpartiet.

I motionerna 1983/84:2644 (m) och 1983/84:2640 (fp) sker detta enbart med hänvisning till att fonden är en del av systemet med kollektiva löntagarfonder, ett system som resp. parti har för avsikt att snarast möjligt få avvecklat. I motion 1983/84:2641 (c) anförs därjämte att det i propositionen saknas en analys av huruvida riskkapital via investment- och utvecklingsbo­lag bäst främjar en niångsidig småföretagsstmktur.

Utskottet betraktar den av regeringen föreslagna småföretagsfonden som ett ändamålsenligt komplement till de övriga åtgärder för att främja småföretagens utveckling som anges i propositionen. Med anledning av vad som anförs i motion 1983/84:2641 (c) vill utskottet framhålla att de i propositionen angivna riktlinjerna ger småföretagsfonden betydande frihet att finna lämpliga former för verksamheten. Motionen avstyrks sålunda, liksom motionerna 1983/84:2640 (fp) och 1983/84:2644 (m), alla i berörda delar.

Ingeixjörsvetenskapsakademien

För innevarande budgetår uppbär Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) ett statsbidrag av 3,7 milj. kr., vartill kommer ungefär Uka mycket i form av medel från statliga myndigheter och fonder. De statliga bidragen svarar för ca en fjärdedel av IVA:s intäkter. I propositionen föreslås en ökning av bidragsanslaget till 4,4 milj. kr. med hänvisning till värdet av IVA:s utrednings- och kontaktverksamhet som ett komplement till de statliga myndighetemas arbete inom det industripolitiska och teknisk-vetenskapliga området.

Utskottet, som delar regeringens uppfattning om värdet av IVA:s verksamhet, har ingen erinran mot förslaget om anslagshöjning.

IndustrieU utveckling i olika delar av landet

Utskottet behandlar till sist ett antal motioner med yrkanden om statliga insatser för teknisk och industriell utveckling inom olika delar av landet. Flertalet av motionerna har väckts under allmänna motionstiden. Motioner­na tas i det följande upp länsvis.

I motion 1983/84:2605 (m, c) föreslås att 300 000 kr. ur anslaget till småföretagsutveckling anvisas till Teknikcentrum i Växjö för ett projekt för

 

NU 1983/84:42                                                        74

simulering i samband med tekniskt konstruktionsarbete med hjälp av datateknik. Projektet, som drivs vid högskolan i Växjö, är inriktat på de små och medelstora företagens behov.

Utskottet har i oUka sammanhang intagit en positiv hållning till ökade StatUga insatser, bl. a. genom STU, för att sprida användningen av datatekni­ken inom industrin. Inte minst angeläget är att de små och medelstora företagen kan följa med i utveckUngen på området, något som det aktuella projektet i Växjö också siktar till. När det gäller individuella projekt anser emellertid utskottet ätt det bör ankomma på resp. myndighet att bedöma projekten och att fördela tillgängliga resurser. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motion 1983/84:2605 (m, c):

I motion 1983/84:2357 (c) föreslås inrättandet av ett centrum för produktut­veckling och uppfinnarverksamhet m.m. på Gotland. Motionärerna anför att ett sådant centrum skulle ge enskilda innovatörer möjUghet att pröva bärkraften hos en viss idé eller produkt. Det fömtsätts att de ekonomiska riskerna för innovatören minimeras.

Utskottet erinrar om att frågor om centra för produktutveckling m.m. har behandlats av riksdagen ett antal gånger under senare år. Frågan om lämpligheten av denna form av stöd till enskilda företag eller uppfinnare utreddes av STU år 1980. Därvid avvisades tanken på regionala centra med fasta resurser ("uppfinnarverkstäder"). I stället föreslogs att stödet skulle lämnas i form av projektiedningshjälp, dvs. bidrag för anlitande av en konsult med uppgift att håUa samman projektarbetet (jfr prop. 1980/81:130 s. 106 f.). Försöksverksamhet med sådant stöd har bedrivits av STU i samverkan med statens industriverk och de regionala utvecklingsfonderna i fyra län. Stödet finansieras till Uka delar av STU och de berörda landstingen. I proposition 1983/84:107 föreslås (bil. 9 s. 23) att huvudmannaskapet för projektkonsultstödet förs över till industriverket.

Utskottet erinrar också om att motioner om regionala utvecklingcentra i andra delar av landet tidigare har behandlats av riksdagen. Senast avslog riksdagen år 1981 på förslag av utskottet i betänkandet NU 1980/81:64 (s. 45) ett förslag om ett sådant centrum i Hultsfred. Enligt utskottets mening är det en viktig fömtsättning för inrättande av utvecklingscentra att de lokala och regionala intressenterna tar huvudansvaret för projektens genomförande. Det eventuella statliga engagemanget bör vara av mindre omfattning. Det ankommer på olika centrala och regionala organ att inom ramen för sina medel för sådana insatser överväga stöd till regionala utvecklingscentra.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 1983/84:2357 (c). Vad utskottet nu har anfört om regionala utvecklingscentra gäller i tillämpliga delar även i fråga om övriga motionsyrkanden om liknande projekt som utskottet behandlar i detta avsnitt av sitt betänkande.

I motion 1983/84:1074 (s) föreslås åtgärder för att stimulera den industriella utvecklingen i Skåne mot bakgmnd av den höga arbetslösheten i regionen,

 

NU 1983/84:42                                                        75

framför allt i de gamla industriorterna i väst och nordost. Motionärerna anför att det behövs ökade insatser för den högteknologiska förädlingsindustrin såväl inom verkstadsindustrin som på livsmedelsområdet för att ersätta de arbetstillfällen som gick förlorade på 1970-talet. Det betecknas också som angeläget att ett verkstadstekniskt litveckUngscentmm inrättas.

Utskottet har vid sin behandling av frågor om näringspolitiken inte primärt till uppgift att bedöma utvecklingen inom olika delar av landet från regionalpolitiska synpunkter. Utskottet är emellertid väl medvetet om de svåra problem av delvis stmkturell art som har drabbat Skånelänen, bl. a. som en följd av kriserna i textilindustrin och varvsindustrin. Dessa problem kan och bör i första hand angripas genom åtgärder på den allmänna industripolitikens och ekonomiska politikens områden. Utskottel hänvisar tiU att vissa av de förslag i proposition 1983/84:135 som utskottet har behandlat i det föregående tar sikte på att nybildning och vidareutveckling av sådana högteknologiska företag som avses i motionen skall stimuleras. Vidare erinrar utskottet om den verksamhet inom ramen för den regionalpo­litiska planeringen som syftar till att främja utvecklingen av näringslivet inom resp. län. Regeringen uppdrog sålunda hösten 1982 åt länsstyrelserna att utarbeta regionala industriprogram vilkas främsta syfte är att tjäna som gemensamt handlingsprogram för det arbete på området som bedrivs av skilda myndigheter i länen.

Dämtöver vill utskottet peka på vissa insatser som mera direkt syftar tiU att främja utvecklingen av högteknologisk industri i Skåne. En betydelsefull sådan insats är utbyggnaden av forskarbyn Ideon i Lund, som redan har lett till etablering av ett antal företag. När det gäller livsmedelsområdet har utredningen (Jo 1982:08) om översyn av livsmedelsforskning m. m. nyligen föreslagit ökade satsningar inom området från både statens och näringslivets sida. Frågan om ett verkstadstekniskt centrum behandlas av utskottet i det följande i samband med motion 1983/84:2120.

Vidare erinrar utskottet om att Sydgasprojektet, som nu är i ett intensivt uppbyggnadsskede, kommer att ge västra Skåne tillgång till naturgas under år 1985. Vid sidan av den positiva sysselsättningseffekten väntas projeket komma att långsiktigt främja den industriella utvecklingen inom regionen genom att användning av gas erbjuder stora tekniska fördelar inom olika processer.

Utskottet vill Inte utesluta att de särskilda strukturproblemen i skånskt näringsliv kan komma att kräva ytterligare åtgärder. Med hänsyn till vad som anförts är dock utskottet inte nu berett att förorda ett initiativ från riksdagens sida i frågan. Motion 1983/84:1974 (s) avstyrks sålunda.

I motion 1983/84:2120 (m) begärs ett uttalande av riksdagen om inrättande av ett verkstadstekniskt centrum i Lund. Ett sådant centrum skulle, anförs det, förbättra möjligheterna att påskynda införandet av ny teknik i småföre­tagen.

 

NU 1983/84:42                                                        76

Utskottet erinrar om att riksdagen år 1982 beslöt om inrättande av Verkstadstekniska utveckUngscentra i Stockholm, Linköping och Göteborg i anslutning till de tekniska högskolorna där. Vid sin behandUng av frågan anförde utskottet i betänkandet NU 1981/82:41 (s. 12) att ett sådant centrum så snart förutsättningar förelåg borde inrättas även i Lund. Riksdagen gjorde också ett uttalande av denna innebörd..

Som framgår av proposition 1983/84:135 (s. 141) har data- och elektronik­kommittén år 1983 lagt fram förslag om ett utvecklingscentmm i Lund för en beräknad engångskostnad för staten av 10 milj. kr. under en treårsperiod. Regeringen har dock inte fört förslaget vidare till riksdagen. Enligt vad utskottet har erfarit är skälet härtill bl. a. den knappa tillgången på kvalificerad personal och vissa svårigheter att nå tillräcklig anslutning från industrin, som förutsätts komma att finansiera minst hälften av kostnaderna.

Utskottet godtar dessa skäl men förutsätter att regeringen vid lämplig tidpunkt återkommer till riksdagen med förslag i frågan. Med det sagda avstyrker utskottet motion 1983/84:2120 (m) i berörd del.

Frågan om ett lokalt teknikcentrum i Trollhättan tas upp i motion 1983/84:693 (s). Motionärerna hänvisar till att det pågår förberedelser för ett sådant centmm under medverkan av regionala intressenter och föreslår att staten engagerar sig direkt i projektet.

Utskottet erinrar om att riksdagen år 1982 behandlade ett motionsyrkande om att regeringen skulle låta utreda frågan om inrättande av ett centmm av detta slag i Trollhättan. I sitt betänkande NU 1981/82:34 anförde utskottet (s. 31) att fömtsättningarna för en verksamhet som är inriktad på teknisk forskning och utveckling är goda i Trollhättan. Utskottet erinrade emellertid om att de regionala utvecklingsfonderna hade tillkommit bl. a. för att främja produktutveckling i former som är anpassade efter olika regioners behov och önskemål. Det borde därför i första hand ankomma på länets utvecklings­fond att i samarbete med andra regionala och lokala organ bedöma behovet av ett centmm av avsett slag.

Utskottet anser också nu att den aktuella typen av projekt bör kunna drivas på regional nivå utan direkt statiigt engagemang. Motion 1983/84:693 (s) avstyrks.

I motion 1983/84:1881 (c) begärs statiigt stöd med syfte att stimulera till ökad sysselsättning och teknbk utveckling i Skaraborgs län. Motionärerna hänvisar till att det nyhgen inrättade forsknings- och utveckUngsrådet i länet har prioriterat tre områden för insatser med hänsyn till de särskilda förhållandena inom länets näringsUv, nämligen förädlingsindustrier basera­de på jordbruk och skogsbmk, underleverantörer och elektronikindustrin inkl. inrättande av en regional CAD/CAM-central.

Enligt vad utskottet har erfarit innefattar det regionala industriprogram­met för länet bl. a. ett förslag om inrättande av en yrkesteknisk linje för hvsmedelsindustrin vid högskolan i Skövde. Vidare har utskottet i det

 

NU 1983/84:42                                                                       77

föregående behandlat det arbete med underleverantörsutveckling som pågår eller planeras bl. a. inom STU och Industrifonden.

Beträffande frågan om CAD/CAM-centraler föreslog utskottet i sitt betänkande 1983/84:11 (s. 15 f.) att man skulle pröva möjligheterna att inrätta ett antal fasta centraler för att tillgodose industrins särskilda behov inom varje region. Sedan riksdagen uttalat sig i enlighet härmed uppdrog regeringen åt STU att utreda frågan. Resultatet skall redovisas senast den 1 september 1984. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 1983/84:1881 (c).

Frågan om syssebättningsfrämjande åtgärder i Värmland tas upp i motion 1983/84:2040 (m, c, fp). Motionärerna begär dels en ökad satsning inom elektronik- och dataområdet, dels statligt bidrag för att möjliggöra tillkoms­ten av en permanent produktutställning.

Utskottet erinrar om att Värmlands län genom ökade resurser för regionala utvecklingsinsatser har fått möjlighet att genomföra ett brett upplagt data- och elektronikprogram. Vidare har regeringen i proposition 1983/84:157 om specialstålsindustrin nyUgen begärt 25 milj. kr. till särskilda utvecklingsinsatser i Bergslagen, som innefattar östra delen av Värmlands län. Regeringen har också uppdragit åt STU att utarbeta förslag till åtgärder för att främja teknikutveckling och teknikspridning i regionen. STU;s utredning, som väntas föreligga inom kort, är avsedd att ingå i underlaget för regeringens beslut om fördelning av medlen.

Vad gäller frågan om en produktutställning erinrar utskottet om att bl. a. de regionala utvecklingsfonderna har möjlighet att stödja sådan verksamhet.

Med hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet motion 1983/ 84:2040 (m, c, fp).

I motion 1983/84:2643 (c) begärs statligt stöd till forsknings- och utveck­lingsrådet i Värmlands län för främjande av samverkan mellan småföretag och högskolan i Karlstad. Motionären hänvisar till vad som anförs i proposition 1983/84:135 (s. 65-67) om vikten av samverkan mellan företa­gens utvecklingsarbete och universitets- och högskoleforskningen.

Som framgår av propositionen avser regeringen alt använda 5 milj. kr. av anslaget till regionala utvecklingsinsatser för stöd till projekt av särskilt intresse i sammanhanget. Utskottet pekar vidare på atl regeringen i proposition 1983/84:107 (bil. 5 s. 35) har beräknat ett belopp av 1,5 milj. kr. för kontaktverksamhet vid mindre högskoleenheter, däribland Karlstad. Även de regionala utvecklingsfonderna kan enligt utskottets mening spela en viktig roll som förbindelselänk mellan småföretagen och högskolorna.

Utskottet delar motionärens uppfattning om värdet av samverkan mellan företag och högskolor. Av vad utskottet har anfört framgår emellertid att oUka initiativ redan har tagits på området. Riksdagen bör enligt utskottets mening inte uttala sig för stöd till ett enskilt projekt. Ulskoltet avstyrker motion 1983/84:2643 (c).

 

NU 1983/84:42                                                                       78

Frågan om ett inrättande av etl regionalt utvecklingscentrum för industriell elektronik i Sandviken tas upp i motionerna 1983/84:853 (s) och 1983/84:2356 (c) med likartade motiveringar. Bl. a. anförs att ett sådant centrum skulle vara en tillgång för hela Bergslagen.

Motionerna bygger på ett förslag om elt utvecklingscentrum som lades fram av Sandvikens kommun år 1982. Som påpekas i den förstnämnda motionen uppdrog regeringen i september 1983 åt STU och länsstyrelsen i Gävleborgs län atl gemensami pröva förutsättningarna för genomförande av förslaget. Enligt vad utskottet erfarit har efter förhandlingar med berörda regionala intressenter en principöverenskommelse nåtts om finansieringen under ett treårigt uppbyggnadsskede. Innebörden härav är att ca 12 milj. kr. ställs till förfogande under perioden, varav knappt hälften statiiga medel från olika organ och återstoden bidrag från landstinget, de berörda kommunerna och näringslivet. Syftet med motionerna är därmed tillgodosett. De avslyrks sålunda.

I motion 1983/84:2039 (c) begärs bl. a. en utredning om möjligheterna till lokalisering av ett utvecklingscentrum för kemi i Söderhamn. Motionärerna anför bl. a. att Söderhamnsregionen har utvecklats till alt bli något av en samlingspunkt för flera kemiska industrier. Ett Uknande yrkande förs fram i motion 1983/84:2478 (vpk), i vilken föreslås att regeringen inleder förhand-Ungar med länets trä- och massainduslrier om etablering av ett träkemiskt forskningscentrum i Söderhamn. Ett sådant centrum, anförs det, skulle kunna innebära tryggandet av befintlig trä- och massaindustri och möjliggöra ny industri för bl. a. tillverkning av kemiska produkter, som Sverige i dag i stor utsträckning importerar.

Utskottet har åren 1981 och 1982 avslagit motioner om samma fråga. Sistnämnda år anförde utskottet i betänkandet NU 1981/82:27 (s. 28) alt goda förutsättningar för en ökad vidareförädling och för en ökad satsning på forskning och utveckling inom skilda sektorer av skogsindustrin borde ha skapats bl. a. genom devalveringen och andra åtgärder av generell natur. Enligt utskottets mening är detta uttalande än mer befogal i dag till följd av den starka lönsamhetsförbättringen inom skogsindustrin. Utskottet hänvisar också till atl träteknik är ett prioriterat område vid STU:s stöd till teknisk forskning och utvecklingsarbete. Ett nytt program för den kollektiva forskningen på området har nyligen fastställts. Med hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet de aktuella yrkandena i motionerna 1983/84:2039 (c) och 1983/84:2478 (vpk).

I sistnämnda motion begärs även åtgärder för utveckling av transportmate-rielindustrierna i Gävle och Bollnäs. Motionärerna pekar på atl det i Gävleborgs län finns två företag som tillverkar transportmateriel, främst för spårbunden trafik. Med hänsyn till de stora behov som finns att tillfredsställa inom den spårbundna trafiken borde det vara en angelägen uppgift för regeringen att utveckla forskning och produktion vid dessa två företag, sägs det i motionen.

 

NU 1983/84:42   -   '                                             '    ,        -   79

Utskottet hänvisar till att STU inom området transportteknik planerar att under nästa treårsperiod lämna fortsatt slöd i begränsad omfattning till tekniskt utvecklingsarbete på järnvägsområdet i samverkan med beställare och tillverkare. Det ankommer dock inte på riksdagen att ta ställning till huruvida sådant stöd skall lämnas till vissa företag. Utskottet avstyrker alltså motion 1983/84:2478 (vpk) även i denna del.

Hemställan

Utskottet hemställer

Allmänna frågor

1.          beträffande industripolitikens inriktning                        '
att riksdagen med anledning av proposition 1983/84:135 moment
12 och med avslag på motion 1983/84:458, motion 1983/84:851
yrkandena 1 och 5 i ifrågavarande delar, motion 1983/84:908
yrkandena 1 och 2, motion 1983/84:2640 yrkande 1, motion
1983/84:2641 yrkande 1, motion 1983/84:2642 och motion 1983/
84:2644 yrkande 25 i ifrågavarande del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

2.  beträffande läkemedelsindustrins förstatligande att riksdagen avslår motion 1983/84:729,

3.  beträffande småföretagspolitiken

att riksdagen avslår motion 1983/84:851 yrkande 4, motion 1983/ 84:1079 yrkande 1, motion 1983/84:1363 yrkande 1 och motion 1983/84:2376 yrkande 2,

4.          beträffande industripolitikens organisation
att riksdagen avslår

a)   motion 1983/84:2644 yrkande 25 i ifrågavarande del,

b)   motion 1983/84:2641 yrkande 2,

5.          belräffande översyn av industristödet
att riksdagen avslår

a)   motion 1983/84:423,

b)  motion 1983/84:1030,

c)   motion 1983/84:1897,

6.          beträffande avveckling av industrbtödet

att riksdagen avslår motion 1983/84:851 yrkande 1 i ifrågavarande del,

7.          beträffande regionala utveckUngsbolag

att riksdagen avslår motion 1983/84:2376 yrkande 1,

8.          beträffande kommunal näringspolitik

att riksdagen avslår motion 1983/84:908 yrkande 7,

9.          beträffande utvärdering av företagsnedläggningar
att riksdagen avslår motion 1983/84:1873,

 

NU 1983/84:42                                                                       80

10.        beträffande nordbkt samarbete

att riksdagen avslår motion 1983/84:908 yrkande 9,

11.        beträffande forskningsavdrag

att riksdagen avslår motion 1983/84:2595 yrkande 1, motion 1983/84:2640 yrkande 3 och motion 1983/84:2645,

12. beträffande förmögenhetsskatt på arbetande kapital att riksdagen avslår motion 1983/84:2640 yrkande 4,

13. beträffande återlån av socialavgifter

att riksdagen avslår motion 1983/84:2640 yrkande 21,

14.        beträffande löntagarägda företag

att riksdagen avslår motion 1983/84:908 yrkande 5,

15.        beträffande andel-i-vinst-system

att riksdagen avslår motion 1983/84:908 yrkande 6,

Nationellt mikroelektronikprogram

16.        beträffande industriell utveckUng inom mikroelektroniken
att riksdagen

a)  avslår motion 1983/84:2644 yrkande 16,

b)  med bifall till proposition 1983/84:135 punkt F 18 och med avslag på motion 1983/84:2644 yrkande 17 till IndustrieU utveckling inom mikroelektroniken för budgetåret 1984/85 under tolfte hu­vudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 36 500 000 kr.,

c)  med bifall till proposition 1983/84:135 moment 7 och med avslag på motion 1983/84:2644 yrkande 18 medger att under budgetåren 1985/86 och 1986/87, utöver under budgetåret 1984/85 ej dispone­rade medel, 53 000 000 kr. får användas för stöd till industriell utveckling inom mikroelektroniken.

Yl .beträffande utbildning inom mikroelektroniken att riksdagen

a)   med bifall till proposition 1983/84:135 punkt F 19 till Vidareut­bildning och kunskapsspridning inom mikroelektroniken för bud­getåret 1984/85 under tolfte huvudlileln anvisar ett reservations­anslag av 2 000 000 kr.,

b)  med bifall till proposition 1983/84:135 moment 8 medger atl under budgetåren 1985/86 och 1986/87, utöver under budgetåret 1984/85 ej disponerade medel, 4 000 000 kr. får användas för stöd till vidareutbildning och kunskapsspridning inom mikroelektro­niken,

18. beträffande stimulans av svensk programvara m. m. att riksdagen

a)   avslår motion 1983/84:2052 yrkande 1 och motion 1983/84:2640 yrkande 18,

b)  avslår motion 1983/84:2052 yrkande 2,

 

NU 1983/84:42                                                         81

Teknikupphandling och underleverantörsutveckling

19.      beträffande främjande av teknikupphandling m. m.
att riksdagen

a) avslår motion 1983/84:2644 yrkande 19 i ifrågavarande del,

b) med bifall till proposition 1983/84:135 punkt B 20 och med avslag på motion 1983/84:2640 yrkande 6, motion 1983/84:2641 yrkande 10 och 1983/84:2644 yrkande 20 till Åtgärder för att främja teknikupphandling och underleverantörsutveckling för budgetåret 1984/85 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 26 000 000 kr.,

c) med bifall till proposition 1983/84:135 moment 2 och med avslag på motion 1983/84:2644 yrkande 19 i ifrågavarande del godkänner en sammanslagning av TEMU-Bolagen samt därvid bemyndigar regeringen att vidta de åtgärder som behövs för att åstadkomma detta,

20.      beträffande landstingens upphandling

att riksdagen avslår motion 1983/84:2363,

21.      beträffande underleverantörer

att riksdagen avslår motion 1983/84:1079 yrkande 5,

Industrifonden

22.beträffande avveckling äv Industrifonden

att riksdagen avslår motion 1983/84:2644 yrkande 8,

23.      beträffande anslag till Industrifonden
att riksdagen

a)  med bifall till proposition 1983/84:135 punkt F 13 och med avslag på motion 1983/84:2640 yrkande 5 i ifrågavarande del, motion 1983/84:2641 yrkande 8 i ifrågavarande del och motion 1983/ 84:2644 yrkande 9 till Stöd till industriellt utvecklingsarbete för budgetåret 1984/85 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reserva­tionsanslag av 200 000 000 kr.,

b) med bifall till proposition 1983/84:135 moment 9 och med avslag på motion 1983/84:2640 yrkande 5 i ifrågavarande del och motion 1983/84:2641 yrkande 8 i ifrågavarande del medger att under budgetåren 1985/86 och 1986/87 400 000 000 kr. får användas för medelstillskott till Fonden för industriellt utveckUngsarbete,

24.      beträffande projektförsäkring

att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:135 moment 3 godkänner vad som anges i propositionen om utfästelse om stöd vid Fonden för industriellt utveckUngsarbete,

25.      beträffande bilindustrin

att riksdagen avslår motion 1983/84:2521,

6 Riksdagen 1983184.17 saml. Nr 42

 

NU 1983/84:42                                                        82

Forskningsbidrag till teknikbaserade småföretag

26.      beträffande teknikbaserade småföretag
att riksdagen

a)          med bifall till proposition 1983/84:135 moment 4 och med avslag
på motion 1983/84:2640 yrkande 17 i ifrågavarande del och motion
1983/84:2644 yrkande 13 godkänner vad som anges i propositionen
i fråga om forskningsbidrag till teknikbaserade småföretag,

b)   med bifall till proposition 1983/84:135 punkt F 17 och med avslag på motion 1983/84:2640 yrkande 17 i ifrågavarande del och motion 1983/84:2644 yrkande 14 til Forskningsbidrag tiU teknikba­serade småföretag för budgetåret 1984/85 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 20 000 000 kr.,

c)   med bifall till proposition 1983/84:135 moment 10 och med avslag på motion 1983/84:2640 yrkande 17 i ifrågavarande del och motion 1983/84:2644 yrkande 15 medger att under budgetåren 1985/86 och 1986/87, utöver under budgetåret 1984/85 ej dispone­rade medel, 42 500 000 kr. får användas för forskningsbidrag till teknikbaserade småföretag.

Statens industriverk

27.      beträffande industriverkets utredningsverksamhet
att riksdagen

a)  avslår motion 1983/84:2640 yrkande 9,

b)  med bifall till proposition 1983/84:135 punkt B 1 och med avslag på motion 1983/84:908 yrkande 11 a, motion 1983/84:2640 yrkande 19 och 1983/84:2644 yrkande 26 i ifrågavarande del till Statens industriverk: Förvaltningskostnader för budgetåret 1984/85 under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 42 262 000 kr.,

c)  med bifall tiU proposition 1983/84:135 punkt B 12 och med avslag på motion 1983/84:2640 yrkande 8 och motion 1983/84:2644 yrkande 26 i ifrågavarande del till Statens industriverk: Utrednings­verksamhet för budgetåret 1984/85 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 4 500 000 kr.,

28.      beträffande avveckling av branschprogrammen

atl riksdagen avslår motion 1983/84:2640 yrkande 12 och motion 1983/84:2644 yrkande 1,

29.      beträffande den manuella glasindustrin

att riksdagen avslår motion 1983/84:419, motion 1983/84:852 och motion 1983/84:1363 yrkande 3,

30.      beträffande branschfrämjande åtgärder

att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:135 punkt B 13 och med avslag på niotion 1983/84:2640 yrkande 11 och motion 1983/84:2644 yrkande 2 till Branschfrämjande åtgärder för budget-

 

NU 1983/84:42                                                        83

året 1984/85 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 20 353 000 kr.,

31.     beträffande flexibla tillverkningssystem
att riksdagen

a)   avslår motion 1983/84:2644 yrkande 21,

b)  avslår motion 1983/84:2641 yrkande 4,

c)   med bifall till proposition 1983/84:135 punkt B 14 och med avslag på motion 1983/84:2640 yrkande 13 och motion 1983/ 84:2644 yrkande 22 till Stimulans till spridning av flexibla tillverk­ningssystem ' för budgetåret 1984/85 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 15 000 000 kr.,

32.     beträffande/inönsie//f stöd till företag
att riksdagen

a)  med bifall till proposition 1983/84:135 punkt B 18 moment 1 och med avslag på motion 1983/84:2644 yrkande 11 fastställer en ram för stmkturgarantier till företag inom vissa industribranscher samt för särskilda strukturgarantier för textil- och konfektionsindustrin som uppgår till 444 500 000 kr.,

b) med bifaU till proposition 1983/84:135 punkt B 18 moment 2 och med avslag på motion 1983/84:2644 yrkande 12 fastställer en ram för statlig garanti enligt förordningen (1978:507) om industrigaran­tilån m. m. som uppgår till 1 050 000 000 kr.,

c)  med bifall till proposition 1983/84:135 punkt B 18 moment 3 till Täckande av förluster vid vbs garantigivning, m. m. för budgetåret 1984/85 under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 160 000 000 kr.,

33.     beträffande utvecklingsfondernas företagsservice

att riksdagen avslår motion 1983/84:2644 yrkande 3 i ifrågavarande del och motion 1983/84:1880 i ifrågavarande del,

34.     beträffande utvecklingsfondernas finansieringsverksamhet
att riksdagen

a)  avslår motion 1983/84:2644 yrkande 3 i ifrågavarande del,

b)  med bifall till proposition 1983/84:135 moment 5 godkänner de ändrade riktUnjer för finansieringsverksamheten vid de regionala utvecklingsfonderna som anges i propositionen,

c)  avslår motion 1983/84:2039 yrkande 1,

35.     beträffande personlig borgen

att riksdagen avslår motion 1983/84:1031 och motion 1983/84:1079 . yrkande 2,

36.     beträffande utvecklingsfondernas målgrupp

att riksdagen avslår motion 1983/84:1079 yrkande 3,

37.     beträffande central instans för hantverket

att riksdagen avslår motion 1983/84:2466 yrkande 1,

 

NU 1983/84:42                                                        84

38.     beträffande medel tiU hantverket

att riksdagen avslår motion 1983/84:2466 yrkande 2,

39.  beträffande länsstyrelsernas ansvar för hantverket att riksdagen avslår motion 1983/84:2466 yrkande 3,

40. beträffande kvinnor som företagare

att riksdagen avslår motion 1983/84:2049,

41.     beträffande utvecklingsfondernas styrelser

att riksdagen avslår motion 1983/84:1880 i ifrågavarande del och motion 1983/84:2644 yrkande 3 i ifrågavarande del,

42.     beträffande strategisk företagsutveckling m. m.

att riksdagen avslår motion 1983/84:2640 yrkande 15 i ifrågavaran­de del,

43.     beträffande företagsledarutbildning

att riksdagen avslår motion 1983/84:559 yrkande 2,

44.     beträffande industridesign
att riksdagen

a)   avslår motion 1983/84:2640 yrkande 16 i ifrågavarande del och motion 1983/84:2644 yrkande 5,

b)  avslår motion 1983/84:2641 yrkande 7 i ifrågavarande del,

c)   med bifall till proposition 1983/84:135 punkt B 17 och med avslag på motion 1983/84:2640 yrkande 16 i ifrågavarande del, motion 1983/84:2641 yrkande 7 i ifrågavarande del och motion 1983/84:2644 yrkande 6 till Åtgärder för att främja industridesign för budgetåret 1984/85 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reserva­tionsanslag av 15 000 000 kr.,

45.     beträffande småföretagsutveckling
att riksdagen

a)  avslår motion 1983/84:2641 yrkande 6 i ifrågavarande del,

b)  med bifall till proposition 1983/84:135 punkt B 16 moment 1 och med avslag på motion 1983/84:2640 yrkande 15 i ifrågavarande del, motion 1983/84:2641 yrkande 6 i ifrågavarande del och motion 1983/84:2644 yrkande 4 till Småföretagsutveckling för budgetåret 1984/85 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 146 850 000 kr.,

c)  med bifall tiU proposition 1983/84:135 punkt B 16 moment 2 medger att utgående reservationer budgetåret 1983/84 på reserva­tionsanslagen Bidrag till regionala utvecklingsfonder m.m. och Bidrag till företagsinriktad fortbildning förs över till reservations­anslaget Småföretagsutveckling,

46.     beträffande treårsram för industriverket

att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:135 moment 11 medger att under budgetåren 1985/86 och 1986/87, utöver under budgetåret 1984/85 ej disponerade medel, 448 000 000 kr. får användas för verksamheten vid statens industriverk i enlighet med vad som anges i propositionen.

 

NU 1983/84:42                                                        85

Sveriges Investeringsbank AB

47.       beträffande riktlinjer för Investeringsbanken

att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:135 moment 6 och med avslag på motion 1983/84:2641 yrkande 9 och motion 1983/ 84:2644 yrkande 10 godkänner de ändrade riktlinjer för verksam­heten vid Sveriges Investeringsbank AB som anges i proposi­tionen,

48.      beträffande tilbyn över Investeringsbanken
att riksdagen avslår motion 1983/84:1879,

Småföretagsfond

49.       beträffande överföring av medel till småföretagsfond

att riksdagen med avslag på motion 1983/84:2640 yrkande 2, motion 1983/84:2641 yrkande 3 och motion 1983/84:2644 yrkande 7 antar det i proposition 1983/84:135 framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för allmänna pen­sionsfonden,

Ingenjörsvetenskapsakademien

50.      beträffande statsbidrag

att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:135 punkt Fil till Bidrag till Ingenjörsvetenskapakademien för budgetåret 1984/85 anvisar ett anslag av 4 400 000 kr..

Industriell utveckling i olika delar av landet

51.       beträffande Teknikcentrum i Växjö

att riksdagen avslår motion 1983/84:2605,

52.  beträffande produktutveckling på Gotland att riksdagen avslår motion 1983/84:2357,

53. beträffande utveckling i Skåne

att riksdagen avslår motion 1983/84:1074,

54.       beträffande utvecklingscentrum i Lund

att riksdagen avslår motion 1983/84:2120 yrkande 6,

55.  beträffande teknikcentrum i Trollhättan att riksdagen avslår motion 1983/84:693,

56.  beträffande utveckling i Skaraborgs lån att riksdagen avslår motion 1983/84:1881,

57. beträffande utveckling i Värmland

att riksdagen avslår motion 1983/84:2040,

58.      beträffande samverkan småföretag-högskola i Värmland
att riksdagen avslår motion 1983/84:2643,

 

NU 1983/84:42                                                        86

59.       beträffande utvecklingscentrum i Sandviken

att riksdagen avslår motion 1983/84:853 och motion 1983/84:2356,

60.       beträffande utvecklingscentrum i Söderhamn

att riksdagen avslår motion 1983/84:2039 yrkande 3 och motion 1983/84:2478 yrkande 2,

61.       beträffande transportmaterielindustrin i Gävleborgs län
att riksdagen avslår motion 1983/84:2478 yrkande 4.

Stockholm den 24 maj 1984

På näringsutskottets vägnar NILS ERIK WÅÅG

Närvarande: Nils Erik Wååg (s) (mom. 1-21, 47-61), Tage Sundkvist (c), Staffan Burenstam Linder (m) (mom. 1-21), Gunnar Nilsson i Stockholm (s) (mom. 1-21), Lilly Hansson (s) (mom. 22-46), Erik Hovhammar (m), Lennart Pettersson (s) (mom. 1-46), Sten Svensson (m), Olof Johansson (c) (mom. 22-46), Wivi-Anne Radesjö (s), Karl-Erik Häll (s), Per Westerberg (m) (mom. 22-61), Christer Eirefelt (fp), Jörn Svensson (vpk) (mom. 1-21, 47-61), Birgitta Johansson (s), Sivert Andersson (s) (mom. 22-46), Bo Finnkvist (s), Lars Ahlström (m), Per-Ola Eriksson (c) (mom. 1-21, 47-61) och Oswald Söderqvist (vpk) (mom. 22-46).

Reservationer

1. Industripolitikens inriktning (mom. 1)

Staffan Burenstam Linder (m), Erik Hovhammar (m), Sten Svensson (m), Christer Eirefelt (fp) och Lars Ahlström (m) anser

deb att den del av utskottets yttrande på s. 38 som börjar med "Utskottet kan" och slutar med "berörda delar" bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till den grundsyn på näringspolitiken som kommer till uttryck i de nyss refererade partimotionerna från moderata samlingspar­tiet och folkpartiet. Statens huvuduppgift på området bör vara att genom generellt verkande åtgärder varaktigt öka lönsamheten och omställningsför­mågan inom näringslivet. Av största vikt är därvid att marknadens funktion inte störs. Olika former av konkurrensbegränsningar inte minst inom den offentliga sektorn bör beivras.

Regeringens förslag är enligt utskottets mening oförenligt med en sådan grundsyn. En rad nya selektiva stödåtgärder föreslås. Dessa förslag förutsät­ter en hög grad av statlig styrning och kontroll. De ger uttryck för en överdriven tilltro till kompetensen hos de olika statliga organ, främst statens industriverk, som skall administrera stödsystemen. I vissa fall innebär de uppenbar risk för konkurrenssnedvridning.

Enligt utskottets uppfattning är alltså den inriktning av industripolitiken

 

NU 1983/84:42                                                        87

som anges i propositionen väsentligen förfelad. Utskottet kommer vid sin behandling av de olika konkreta förslagen att ange alternativa förslag till generella åtgärder på bl. a. skatteonirådet. Ett återinförande av det särskilda forskningsavdraget är därvid en central punkt.

Utskottet föreslår alltså att riksdagen i ett uttalande ansluter sig till vad utskottet nu har anfört om inriktningen av industripolitiken. Därmed tillstyrker utskottet motionerna 1983/84:851 (m), 1983/84:908 (fp), 1983/ 84:2640 (fp) och 1983/84:2644 (m) i berörda delar.

Även i centerpartiets partimotion 1983/84:2641 begärs ett uttalande av riksdagen som innebär viss kritik mot regeringens förslag. Utskottet anser emellertid inte att motionärerna tillräckligt klart tar avstånd från den övertro på selektiva statliga insatser som kommer till uttryck i propositionen. Utskottet avstyrker därför motionen.

deb att utskottet under 1 bort hemställa

1. beträffande industripolitikens inriktning att riksdagen med anledning av proposition 1983/84:135 moment 12, med bifall till motion 1983/84:851 yrkandena 1 och 5 i ifrågavarande delar, motion 1983/84:908 yrkandena 1 och 2, motion 1983/84:2640 yrkande 1 och motion 1983/84:2644 yrkande 25 i ifrågavarande del samt med avslag på motion 1983/84:458, motion 1983/84:2641 yrkande 1 och motion 1983/84:2642 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

2. Industripolitikens inriktning (mom. 1) Tage Sundkvist (c) och Per-Ola Eriksson (c) anser

deb att den del av utskottets yttrande på s. 38 som börjar med "Utskottet kan" och slutar med "berörda delar" bort ha följande lydelse;

Utskottet ansluter sig till den uppfattning om inriktningen av industripoli­tiken som framförs i centerpartiets partimotion 1983/84:2641. Utskottet delar alltså regeringens uppfattning om behovet av offensiva industripolitis­ka insatser. När det gäller medlen för att genomföra en sådan politik anser emellertid utskottet att regeringens förslag i alltför hög grad baseras på styming genom centrala organ. Utskottet kommer i det följande vid behandlingen av de olika konkreta förslagen i propositionen att föreslå vissa ändringar avseende organisations- och anslagsfrågor i avsikt att industripoli­tiken skall få en mer decentralistisk och småföretagsvänlig inriktning. Med det sagda tillstyrker utskottet att riksdagen uttalar sig i enlighet med yrkandet i motion 1983/84:2641 (c).

Utskottet delar i viss mån den kritiska uppfattning om regeringens politik som förs fram i partimotioneraa 1983/84:851 (m), 1983/84:908 (fp), 1983/ 84:2640 (fp) och 1983/84:2644 (m). Detta gäller särskilt beträffande synen på behovet av åtgärder för att skapa ett positivt klimat för enskilt företagande.

 

(

NU 1983/84:42                                                        88

bl. a. genom åtgärder på skatteområdet. Utskottet anser emellertid att motionärerna i sin principiella kritik av propositionen på några punkter skjuter över målet och därmed också avvisar förslag som är sakligt motiverade. Därför avstyrks de nämnda motionerna i berörda delar.

deb att utskottet under 1 bort hemställa

1. beträffande industripolitikens inriktning att riksdagen med anledning av proposition 1983/84:135 moment 12, med bifall till motion 1983/84:2641 yrkande 1 samt med avslag på motion 1983/84:458, motion 1983/84:851 yrkandena 1 och 5 i ifrågavarande delar, motion 1983/84:908 yrkandena 1 och 2, motion 1983/84:2640 yrkande 1, motion 1983/84:2642 och motion 1983/84:2644 yrkande 25 i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

3. Industripolitikens inriktning (mom. 1) Jörn Svensson (vpk) anser

deb att den del av utskottets yttrande på s. 38 som börjar med "Utskottet kan" och slutar med "avstyrks alltså" bort ha följande lydelse:

I enlighet med vad som anförs i vänsterpartiet kommunistemas partimo­tion 1983/84:2642 anser utskottet att propositionen ger en värdefull utgångs­punkt för en fördjupad diskussion om industripoUtikens gmndfrågor. Regeringen har emellertid uppenbarUgen inte varit beredd att föra en sådan diskussion. Enligt utskottets mening lider propositionen av allvarliga brister beträffande såväl analysen som de politiska slutsatser som dras. Utskottet anser, i likhet med motionärerna, att det krävs en helt ny industripolitik, syftande till en industriell utveckling i folkflertalets intresse. En sådan industripoUtik måste baseras på en målmedveten styrning genom samhällets organ.

I den nämnda motionen från vänsterpartiet kommunisterna anges ett program för en alternativ industripoUtik (i referat återgivet på s. 18 f.) och begärs ett uttalande av riksdagen till förmån för programmet. Utskottet tillstyrker motionen. Därmed tillstyrks även motion 1983/84:458 (vpk) från allmänna motionstiden, som innehåller krav på ett samhälleligt åtgärdspro­gram med liknande syfte.

Vad utskottet här förordar innebär en uppmaning från riksdagen till regeringen att ta fram underlag för beslut om en ny inriktning av industripoli­tiken på lång sikt. I avvaktan på att sådant underlag föreläggs riksdagen anser sig utskottet kunna godta de olika konkreta förslag som regeringen har lagt fram om olika anslagsfrågor m. m.

Av vad utskottet har anfört följer också att utskottet inte kan godta de yrkanden om inriktningen av industripolitiken m. m. söm framförs i motio-

 

NU 1983/84:42                                                        89

nerna 1983/84:851 (m), 1983/84:908 (fp), 1983/84:2640 (fp), 1983/84:2641 (c) och 1983/84:2644 (m). Motionerna avstyrks i/berörda delar.

deb att utskottet under 1 bort hemställa

1. beträffande industripolitikens inriktning att riksdagen med anledning av proposition 1983/84:135 moment 12, med bifall till motion 1983/84:458 och motion 1983/84:2642 samt med avslag på motion 1983/84:851 yrkandena 1 och 5 i ifrågavarande delar, motion 1983/84:908 yrkandena 1 och 2, motion 1983/84:2640 yrkande 1, motion 1983/84:2641 yrkande 1 och motion 1983/84:2644 yrkande 25 i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

4. Läkemedelsindustrins förstatligande (mom. 2)

Tage Sundkvist (c), Staffan Burenstam Linder (m), Erik Hovhammar (m) Sten Svensson (m), Christer Eirefelt (fp), Lars Ahlström (m) och Per-Ola Eriksson (c) anser att den del av utskottets yttrande på s. 39 som börjar med "Regeringen har" och slutar med "Motionen avstyrks" bort ha följande lydelse:

Frågan om förstatligande av läkemedelsindustrin har behandlats av riksdagen upprepade gånger under senare år. Senast skedde detta under våren 1983, då ett motionsyrkande i ämnet avslogs på förslag av utskottet (NU 1982/83:35). Utskottet hänvisade därvid bl. a. till arbetet inom läkeme­delsindustridelegationen, som i sitt slutbetänkande (SOU 1980:33) Svensk läkemedelsindustri konstaterade att läkemedelsförsörjningen i Sverige i allt väsentligt fungerat väl. Utskottet ser i dag ingen anledning att ändra sitt tidigare ställningstagande och avstyrker motion 1983/84:729 (vpk).

5. Småföretagspolitiken (mom. 3)

Tage Sundkvist (c), Staffan Burenstam Linder (m), Erik Hovhammar (m), Sten Svensson (m), Christer Eirefelt (fp), Lars Ahlström (m) och Per-Ola Eriksson (c) anser

deb att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 39 med "Utskottet delar" och slutar på s. 40 med "berörda delar" bort ha följande lydelse;

Utskottet anser det i och för sig tillfredsställande att regeringen i propositionen ger uttryck för en positiv inställning till de små och medelstora företagen. Den politik som regeringeii faktiskt har fört sedan hösten 1982 har emellertid talat ett annat språk. En rad åtgärder har vidtagits som är negativa för företagandet i allmänhet och som speciellt drabbar småföretagen. Utskottet hänvisar till de skärpningar som skett på beskattningens område, t. ex. höjningen av förmögenhetsskatten. Den för småföretagen mest negativa åtgärden är givetvis införandet av löntagarfonder, som av en

 

NU 1983/84:42                                                        90

överväldigande majoritet av landets småföretagare uppfattas som ett allvar­ligt hot.

Enligt utskottets mening kan de olika selektiva stödåtgärder med inrikt­ning på småföretagen som föreslås i propositionen inte kompensera för effekterna av regeringens allmänt negativa politik mot företagandet. I enlighet med vad som anförs i de nämnda partimotionerna från moderata samlingspartiet, centerpartiet och folkpartiet behövs det i stället ett brett spektrum av generella åtgärder för att förbättra villkoren för småföretagen när det gäller finansiering, möjligheter att bygga upp företagens soliditet, ändringar av ägarförhållanden i samband med bl. a. generationsskiften, uppgiftslämnande till myndigheter, oUka arbetsrättsliga frågor m.m. Ett antal förslag med sådant syfte har nyligen lagts fram av utredningen om de små och medelstora företagens finansiella situation i betänkandet (SOU 1983:59) Kreativ finansiering. Utskottet fömtsätter att regeringen snarast underställer riksdagen förslag på grundval av betänkandet.

Utskottet föreslår att riksdagen gör ett uttalande om småföretagspoUtiken i enlighet med vad som här anförts. Därmed tillstyrker utskottet motionerna 1983/84:851 (m), 1983/84:1079 (fp) och 1983/84:1363 (c) i berörda delar. Även yrkandet i motion 1983/84:2376 (m) om småföretagens behov av riskkapital tillstyrks.

deb att utskottet under 3 bort hemställa 3. beträffande småföretagspolitiken att riksdagen med bifall till motion 1983/84:851 yrkande 4, motion 1983/84:1079 yrkande 1, motion 1983/84:1363 yrkande 1 och motion 1983/84:2376 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

6. Industripolitikens organisation (mom. 4)

Staffan Burenstam Linder, Erik Hovhammar; Sten Svensson och Lars Ahlström (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 40 med "Enligt utskottets" och slutar på s. 41 med "om myndighetsorganisationen" bort ha följande lydelse:

I samband med övervägandena år 1983 om industriverkets organisation riktades stark kritik från moderata samlingspartiets, centerpartiets och folkpartiets sida mot regeringens förslag. Kritiken gällde såväl den bristfälli­ga beredningen av förslagen som deras sakliga innebörd, framför allt överföringen till industriverket av vissa regionalpolitiska uppgifter men även de ökade resurserna för branschutredningar och olika slag av riktade stödinsatser. Kritiken kom till uttryck i reservationer till utskottets betänkan­de (NU 1982/83:39 res. 1-3).

Som framgått innebär regeringens förslag i proposition 1983/84:135 att en

 

NU 1983/84:42                                                        91

rad nya uppgifter läggs på industriverket. Utskottet instämmer i den kritik som riktas häremot i motionema 1983/84:2641 (c) och 1983/84:2644 (m). Det finns enligt utskottets mening anledning att ta upp frågan om myndighetsor­ganisationen till ny prövning. Regeringen bör skyndsamt förse riksdagen med underlag härför.

Vägledande för arbetet med frågan bör vara de synpunkter som förs fram i motion 1983/84:2644 (m). Således bör en fullständig avveckling av statens industriverk och en överföring av de kvarstående industripolitiska uppgifter­na till främst STU utgöra målet.

Riksdagen bör i ett uttalande till regeringen ansluta sig till vad utskottet här har anfört. Därmed tillstyrker utskottet motion 1983/84:2644 (m) i berörd del. Även syftet med motion 1983/84:2641 (c) blir i viss utsträckning tillgodosett.

deb att utskottet under 4 bort hemställa

4. beträffande industripolitikens organbation att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2644 yrkande 25 i ifrågavarande dél och med anledning av motion 1983/84:2641 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

7. Industripolitikens organisation (mom. 4) Tage Sundkvist (c), Christer Eirefelt (fp) och Per-Ola Eriksson (c) anser

deb att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 40 med "Enligt utskottets" och slutar på s. 41 med "om myndighetsorganisationen" bort ha följande lydelse:

I samband med-- (= reservation 6, s. 90 f.)         underlag härför.

Vägledande för arbetet med frågan bör vara de synpunkter som förs fram i motion 1983/84:2641 (c). Således bör huvudsyftet vara att åstadkomma en bättre arbetsfördelning mellan industriverket och STU. Ansvaret för teknik­utveckling bör därvid åvila STU. Härigenom och genom de regionala utveckUngsfondernas verksamhet bör industripolitiken kunna i högre grad inriktas på de små och medelstora företagens behov.

Riksdagen bör i ett uttalande till regeringen ansluta sig till vad utskottet här har anfört. Därmed tillstyrker utskottet motion 1983/84:2641 (c) i berörd del. Även syftet med motion 1983/84:2644 (m) blir i viss utsträckning tillgodosett.

deb att utskottet under 4 bort hemställa

4. beträffande industripolitikens organisation att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2641 yrkande 2 och med anledning av motion 1983/84:2644 yrkande 25 i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

 

NU 1983/84:42                                                                     92

8. Avveckling av industristödet (mom. 6)

Tage Sundkvist (c), Staffan Burenstam Linder (m), Erik Hovhammar (m), Sten Svensson (m), Christer Eirefelt (fp), Lars Ahlström (m) och Per-Ola Eriksson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 42 som börjar med "Som framgår" och slutar med "ifrågavarande del" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i motionen. Som utskottet tidigare har anfört bör i första hand olika former av selektivt industristöd avvecklas. Regeringens förslag innebär emellertid ett ökat inslag av selektiva åtgärder i industripoUtiken, vilket är huvudskälet till att ■ utskottet har ställt sig avvisande till förslagen. Även på regionalpolitikens område bör en övergång till generellt verkande medel eftersträvas. Utskottet hänvisar till vad som anförts härom i arbetsmarknadsutskottets betänkande AU 1981/82:23 (s. 51 f.). Regeringens kommande förslag om det regionalpo­litiska stödet till näringslivet bör enligt utskottets mening präglas av ett sådant synsätt. Utskottet föreslår att riksdagen i ett uttalande till regeringen ansluter sig till vad utskottet här har anfört.

deb att utskottet under 6 bort hemställa

6. beträffande avveckling av industrbtödet att riksdagen med bifall till motion 1983/84:851 yrkande 1 i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

9. Regionala utvecklingsbolag (mom. 7)

Staffan Burenstam Linder (m), Erik Hovhammar (m), Sten Svensson (m), Christer Eirefelt (fp) och Lars Ahlström (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 43 som börjar med "Utskottet delar" och slutar med "1983/84:2376 (m) avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den kritiska uppfattning om de regionala utvecklingsbola­gen som kommer till uttryck i motion 1983/84:2376 (m). Ett betydande antal sådana bolag har vuxit fram under senare år. Den nämnda undersökningen av statens industriverk och andra studier tyder på att målen för verksamheten har varit oklara och att resultaten inte har motsvarat förväntningarna. Statens och kommunernas engagemang i bolagen är betydande men svår­överskådligt.

Utskottet anser, i likhet med motionärerna, att en ingående analys av utvecklingen på området snarast bör genomföras. Riksdagen bör hemställa härom till regeringen. Därmed tillstyrker utskottet motion 1983/84:2376 (m) i denna del.

 

NU 1983/84:42                                                        93

dels att utskottet under 7 bort hemställa

7.       beträffande regionala utvecklingsbolag

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2376 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

10. Kommunal näringspolitik (mom. 8)

Staffan Burenstam Linder (m), Erik Hovhammar (m), Sten Svensson (m), Christer Eirefelt (fp) och Lars Ahlström (m) anser

deb att den del av utskottets yttrande på s. 44 som börjar med "Utskottet finner" och slutar med "det sagda" bort ha följande lydelse:

Av industriverkets kartläggning av den kommunala näringspolitiken framgår att de företeelser som påtalas i motion 1983/84:908 (fp) är vanligen förekommande. Detta inger allvarliga betänkligheter med hänsyn bl. a. till marknadsekonomins funktion. Utskottet hänvisar också till ett uttalande av justitiekanslern i beslut dén 6 april 1984 med anledning av klagomål avseende kommuns beslut att inte iaktta domstols beslut om verkställighetsförbud. Justitiekanslern anförde därvid att han inom loppet av ett år ställts inför två ' fall där kommunala församlingar inte efterlever uppställda regler och att ett antal Uknande fall kommit tiU hans kännedom. Vad som enligt justitiekans­lern gör saken särskilt allvarlig är när överträdelserna som i det aktuella fallet är helt uppsåtliga.

Mot den angivna bakgrunden anser utskottet det av största vikt att UtveckUngen mot ett ökat kommunalt engagemang i olika slag av industripro­jekt bromsas. Riksdagen bör genom ett uttalande uppmana regeringen att lägga fram förslag om åtgärder med detta syfte. Härigenom tillgodoses yrkandet i motionen.

deb att utskottet under 8 bort hemställa

8.       beträffande kommunal näringspolitik

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:908 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

11. Nordiskt samarbete (mom. 10)

Tage Sundkvist (c), Staffan Burenstam Linder (m), Erik Hovhammar (m), Sten Svensson (m), Christer Eirefelt (fp), Lars Ahlström (m) och Per-Ola Eriksson (c) anser

deb att den del av utskottets yttrande på s. 45 som börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det av vikt att riksdagen uttalar sig för atl den svenska regeringen tar konkreta initiativ i frågan om fortsatt liberalisering av kapitalrörelsema inom Norden och en friare nordisk aktiemarknad. Utskot-

 

NU 1983/84:42                                                        94

tet hänvisar till vad som anfördes härom av företrädarna för moderata samlingspartiet, centerpartiet och folkpartiet i reservation 1 till utskottets betänkande NU 1983/84:14. Den negativa inställning som regeringen hittills har visat i frågan, bl. a. vid behandlingen i Nordiska rådet, innebär risk för att utvecklingen av det nordiska ekonomiska samarbetet avstannar. Med det sagda tillstyrker utskottet motion 1983/84:908 (fp) i denna del.

dels att utskottet under 10 bort hemslälla

10.      beträffande nordbkt samarbete

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:908 yrkande 9 ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

12.     Forskningsavdrag (morn. 11)

Tage Sundkvist (c), Staffan Burenstam Linder (m), Erik Hovhammar (m), Sten Svensson (m), Christer Eirefelt (fp), Lars Ahlström (m)'och Per-Ola Eriksson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 46 som börjar med "Med hänvisning" och slutar med "berörda delar" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning har del särskilda forskningsavdraget haft stor betydelse för företagens FoU-verksamhet. Ett system med avdrag för forskningskostnader är att föredra framför olika selektiva stödåtgärder, bl. a. av det skälet att företagen själva kan besluta om och planera för sina FoU-insatser. Utskottet hänvisar till vad som anförts härom i avvikande mening till skatteutskottets yttrande. Riksdagen bör aUtså hos regeringen hemställa om förslag om återinförande av det särskilda forskningsavdraget. Motion 1983/84:2645 (m) och motionerna 1983/84:2595 (fp) och 1983/ 84:2640 (fp) tillstyrks, de två sistnämnda motionerna i berörda delar. Därmed tillgodoses också yrkanden från centerpartiets sida som framförts i andra sammanhang.

dels att utskottet under 11 bort hemställa

11.      beträffande forskningsavdrag

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2595 yrkande 1, motion 1983/84:2640 yrkande 3 och motion 1983/84:2645 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

13.     Förmögenhetsskatt på arbetande kapital (mom. 12)

Tage Sundkvist (c), Staffan Burenstam Linder (m), Erik Hovhammar (m), Sten Svensson (m), Christer Eirefelt (fp), Lars Ahlström (m) och Per-Ola Eriksson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 47 som börjar med "Utskottet

 

NU 1983/84:42                                                         95

ansluter" och slutar med "1983/84:2640 (fp) avstyrks" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det utomordentligt angeläget att det arbetande kapitalet i små och medelstora företag undantas från förmögenhetsskatt inte minst efter de höjningar av denna skatt som genomförts sedan hösten 1982. Utskottet ansluter sig till vad som anförts härom i avvikande mening till skatteutskottets yttrande. Riksdagen bör hemställa att regeringen skyndsamt lägger fram förslag i enlighet med yrkandet i motion 1983/84:2640 (fp), som utskottet alltså tillstyrker. Därmed tillgodoses också krav som har framförts i andra sammanhang från moderata samlingspartiets och centerpartiets sida.

deb att utskottet under 12 bort hemställa

12.      beträffande förmögenhetsskatt på arbetande kapital

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2640 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

14. Återlån av socialavgifter (mom. 13)

Tage Sundkvist (c), Staffan Burenstam Linder (m), Erik Hovhammar (m), Sten Svensson (m), Christer Eirefelt (fp), Lars Ahlström (m) och Per-Ola Eriksson (c) anser

deb att den del av utskottets yttrande på s. 47 som börjar med "Som tidigare" och slutar med "1983/84:2640 (fp) avstyrks" bort ha följande lydelse:

Socialavgifterna har kommit att utgöra en allt större finansiell belastning för företagen. Som påpekas i betänkandet Kreativ finansiering betalas i dag närmare en halv extra årslön för varje anställd i sådana avgifter, vilket innebär en betydande påfrestning särskilt för de nystartade företagens likviditet och soliditet. Utskottet har ingen anledning att gå in på den närmare utformningen av ett system för återlån eller någon annan åtgärd med samma syfte. Utskottet anser det emellertid angeläget att beredningen av nämnda betänkande resulterar i konkreta förslag från regeringen som tar sikte på. att minska bördan av socialavgifterna för nystartade företag. Riksdagen bör göra ett uttalande härom. Motion 1983/84:2640 (fp) tillstyrks härmed i denna del.

dels att utskottet under 13 bort hemställa

13.      beträffande återlån av socialavgifter

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2640 yrkande 21 som' sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

 

NU 1983/84:42                                                                    96

15. Löntagarägda företag (mom. 14)

Tage Sundkvist (c), Staffan Burenstam Linder (m), Erik Hovhammar (m), Sten Svensson (m), Christer Eirefelt (fp), Lars Ahlström (m) och Per-Ola Eriksson (c) anser

deb att den del av utskottels yttrande på s. 48 som börjar med "Utskottet delar" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att bildandet av löntagarägda företag på olika sätt bör främjas. Det är enligt utskottets mening viktigt för marknadsekonomins funktion att företagande kan bedrivas i olika former.

Utskottet noterar att det i dag pågår viss försöks- och utredningsverksam­het rörande olika frågor om löntagarägda företag. Det är enligt utskottets mening angeläget att regeringen snarast möjligt för riksdagen lägger fram ett samlat förslag till åtgärder på området. Detta bör ges regeringen till känna som riksdagens mening. Utskottet tillstyrker härmed motion 1983/84:908 (fp) i denna del.

deb att utskottet under 14 bort hemstäUa 14. beträffande löntagarägda företag

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:908 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

16. Andel-i-vinst-system (mom. 15)

Tage Sundkvist (c), Staffan Burenstam Linder (m), Erik Hovhammar (m), Sten Svensson (m), Christer Eirefelt (fp), Lars Ahlström (m) och Per-Ola Eriksson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 49 som börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "1983/84:908 (fp) avstyrks" bort ha följande lydelse;

Utskottet delar motionäremas uppfattning om att andel-i-vinst-system med individuell anknytning utgör en lämplig väg att sprida ägandet och motverka maktkoncentration inom näringslivet. Sådana system har också fått betydande spridning i både stora och små företag. De förslag om avgiftsbeläggning av bidrag till vinstandelsstiftelser som lagts fram av arbetsgmppen tyder på att regeringen siktar till att försämra de ekonomiska villkoren för vinstdelning. Även om frågan om den lagtekniska utformningen av eventuella förslag från regeringens sida inte hör till utskottets berednings­område vill utskottet från sina utgångspunkter avvisa tanken på en försäm­ring av nuvarande villkor för andel-i-vinst-system. Riksdagen bör i ett uttalande till regeringen ansluta sig till detta ställningstagande. Motion 1983/84:908 (fp) tillstyrks därmed i denna del.

 

NU 1983/84:42                                                         97

deb att utskottet under 15 bort hemställa

15.      beträffande andel-i-vinst-system

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:908 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

17. Industriell utveckling inom mikroelektroniken (mom. 16)

Staffan Burenstam Linder, Erik Hovhammar, Sten Svensson och Lars Ahlström (alla m) anser

deb att den del av utskottets yttrande på s. 50 som börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med "berörda delar" bort ha följande lydelse:

Utskottet finner den uppläggning av delprogrammet för industriell utveck­ling som regeringen föreslår i vissa avseenden olycklig. Utskottet vill särskilt peka på att koncentrationen på ett antal teknikupphandlingsprojekt genom några statliga myndigheter kan medföra en inte önskvärd central styrning av programmet. Att en sådan styrning också är avsedd framgår av regeringens planer på att inrätta ett särskilt programråd. Utskottet förordar i stället den modell för finansiering av utvecklingsprogrammet som föreslås i motion 1983/84:2644 (m). En sådan modell innebär att insatserna i högre grad inriktas på att bygga upp kompetens hos företagen, vilket utskottet i likhet med motionärerna anser vara en riktigare väg. Utskottet tillstyrker därmed såväl förslaget i motionen om ett uttalande till regeringen av denna innebörd som följdyrkandena om anslag och medelsram.

deb att utskottet under 16 bort hemställa

16.      beträffande industriell utveckling inom mikroelektroniken
att riksdagen

a)  med bifall till motion 1983/84:2644 yrkande 16 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

b)  med anledning av proposition 1983/84:135 punkt F 18 och med bifall till motion 1983/84:2644 yrkande 17 till IndustrieU utveckling inom mikroelektroniken för budgetåret 1984/85 under tolfte hu­vudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 25 000 000 kr.,

c)  med anledning av proposition 1983/84:135 moment 7 och med bifall till motion 1983/84:2644 yrkande 18 medger att under budgetåren 1985/86 och 1986/87, utöver under budgetåret 1984/85 ej disponerade medel, 17 000 000 kr. får användas till stöd för industriell utveckling inom mikroelektroniken.

7 Riksdagen 1983/84.17saml. Nr 42

 

NU 1983/84:42                                                        98

18. Fränvjande av teknikupphandling m.m. (mom. 19)

.Staffan Burenstam Linder, Erik Hovhammar, Sten Svensson och Lars Ahlström (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 52 som börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "avstyrks följaktiigen" bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i den kritik mot regeringens förslag som har förts fram i motion 1983/84:2644 (m). Enligt utskottets mening finns det inget behov av en statlig verksamhet av föreslagen omfattning. STU bör däremot inom ramen för sina anslag svara för viss information och kontaktförmedling på teknikupphandlingens område. Således bör riksdagen avslå förslaget om särskilda medel till teknikupphandling och underleverantörsutveckUng. Utskottet anser också i Ukhet med motionärerna att riksdagen bör uttala sig för en avveckling av TEMU-Bolagen. Med det sagda tUlstyrker utskottet yrkandena i motion 1983/84:2644 (m). Motionerna 1983/84:2640 (fp) och 1983/84:2641 (c) avslyrks i motsvarande delar.

deb att utskottet under 19 bort hemställa

19. beträffande främjande av teknikupphandling m. m. att riksdagen

a)   med bifall till motion 1983/84:2644 yrkande 19 i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

b)  med bifall till motion 1983/84:2644 yrkande 20 och med anledning av motion 1983/84:2640 yrkande 6 avslår proposition 1983/84:135 punkt B 20 och motion 1983/84:2641 yrkande 10,

c)   med bifall till motion 1983/84:2644 yrkande 19 i ifrågavarande del och med avslag på proposition 1983/84:135 moment 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om aweck-Ung av TEMU-Bolagen.

19. Fränvjande av teknikupphandling m.m. (mom. 19)
Tage Sundkvist (c) och Per-Ola Eriksson (c) anser

dels att den del av utskottels yttrande på s. 52 som börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "avstyrks följaktiigen" bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i den kritik mot regeringens förslag som har förts fram i motion 1983/84:2641 (c). De medel som begärs för att främja teknikupphandling och underleverantörsutveckling bör alltså tillföras de regionala utvecklingsfonderna. Fonderna har god kännedom om förhållan­dena inom näringslivet i resp. region och de har därmed bättre förutsättning­ar än en arbetsgrupp i regeringskansliet atl handha verksamheten. Utskottet tillstyrker aUtså yrkandet i motion 1983/84:2641. Beträffande TEMU-Bolagen har utskottet ingen erinran mot regeringens förslag. Motionerna 1983/84:2640 (fp) och 1983/84:2644 (m) avstyrks i motsvarande delar.

 

NU 1983/84:42                                                        99

Utskottet kan inte godta förslaget om att anslaget skall anvisas med ett belopp som svarar mot det beräknade medelsbehovet under en treårsperiod. I stället bör för budgetåret 1983/84 anvisas ett belopp som svarar mot behovet under detta år, dvs. 9 milj. kr. För de återstående två åren bör en medelsram fastställas.

dels att utskottet under 19 bort hemställa

19. beträffande främjande av teknikupphandling m. m. att riksdagen

a)  (= utskottet),

b)  med anledning av proposition 1983/84:135 punkt B 20, med bifall till motion 1983/84:2641 yrkande 10 samt med avslag på motion 1983/84:2640 yrkande 6 och motion 1983/84:2644 yrkande 20

deb till Åtgärder för att främja teknikupphandling och underleve­rantörsutveckling för budgetåret 1984/85 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 9 000 000 kr., deb medger att under budgetåren 1985/86 och 1986/87, utöver under budgetåret 1984/85 ej disponerade medel, 17 000 000 kr. får användas för åtgärder för att främja teknikupphandling och underleverantörsutveckUng,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om överföring av medlen till de regionala utvecklingsfonderna,

c)          (= utskottet).

20. Frän\jahde av teknikupphandling m. m. (mom. 19) Christer Eirefelt (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 52 som börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "avstyrks följaktiigen" bort ha följande lydelse;

Utskottet instämmer i den kritik mot regeringens förslag som har förts fram i motion 1983/84:2640 (fp). Förslaget är ett uttryck för en inriktning av industripolitiken på selektiva åtgärder som utskottet avvisar. Utskottet förordar alltså att de medel som regeringen begär för arbetsgruppens verksamhet i stället tillförs STU. Utskottet återkommer till frågan i sitt betänkande NU 1983/84:45 i samband med behandUngen av anslagen till STU:s verksamhet. Med det sagda tillstyrker utskottet yrkandet i motionen. Däremot avstyrks motionerna 1983/84:2641 (c) och 1983/84:2644 (m) i motsvarande delar.

dels att utskottet under 19 bort hemställa

19. beträffande främjande av teknikupphandling m. m. att riksdagen a) (= utskottet).

 

NU 1983/84:42                                                       100

b)  med bifall till niotion 1983/84:2640 yrkande 6 och med anled­ning av motion 1983/84:2644 yrkande 20 avslår proposition 1983/ 84:135 punkt B 20 och motion 1983/84:2641 yrkande 10,

c)  (= utskottet).

21.     Underleverantörer (mom. 21)

Tage Sundkvist (c), Staffan Burenstam Linder (m), Erik Hovhammar (m), Sten Svensson (m), Christer Eirefelt (fp), Lars Ahlström (m) och Per-Ola Eriksson (c) anser

deb att den del av utskottets yttrande på s. 53 som börjar med "Som har" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:

Utskottet finner att de synpunkter som förs fram i motion 1983/84:1079 (fp) gäller för underleverantörerna väsentliga frågor. Som framgått av vad som nyss har anförts har utskottet avvisat regeringens förslag om selektiva åtgärder för underleverantörsutveckling. Slödet bör i stället ges en generell utformning och lämnas bl. a. inom ramen för STU:s verksamhet. Med det sagda tillstyrker utskottet motionen i berörd del.

deb att utskottet under 21 bort hemställa 21. beträffande underleverantörer

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:1079 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

22.     Avveckling av Industrifonden (mom. 22)

Erik Hovhammar, Sten Svensson, Per Westerberg och Lars Ahlström (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 54 som börjar med "Utskottet anser" och slutar med "en avveckling" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning om Industrifonden som kommer till uttryck i motion 1983/84:2644 (m). Den utveckling som har skett på kreditmarknaden under senare år har inneburit väsentiigt bättre möjligheter för företagen att skaffa kapital för finansiering av riskfyllda investeringar. Dessutom har företagens behov av extern finansiering nu minskat något. Utskottet finner alltså att de motiv som låg bakom bildandet av fonden år 1979 har försvagats väsentligt. Den redovisning som lämnas i propositionen av resultatet av fondens verksamhet hittills - endast två projekt av totalt ca 70 kan anses ha lyckats - ger knappast fog för industriministerns slutsats om värdet av verksamheten. Utskottet anser därför att fonden successivt bör avvecklas genom att influtna medel i form av återbetalningar tillförs statsbudgetens inkomstsida. Riksdagen bör rikta ett uttalande av denna

 

NU 1983/84:42                                                        101

innebörd till regeringen. Därmed tillstyrker utskottet motion 1983/84:2644 (m) i ifrågavarande del.

dels att utskottet under 22 bort hemställa

22.      beträffande avveckling av Industrifonden

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2644 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

23. Anslag till Industrifonden (mom. 23)

Erik Hovhammar, Sten Svensson, Per Westerberg och Lars Ahlström (alla m) anser

deb att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 54 med "Utskottet delar" och slutar på s. 55 med "berörda delar" bort ha följande lydelse;

Vad utskottet nyss har anfört om en avveckling av Industrifonden innebär att ytterligare medel inte bör anvisas efter utgången av nuvarande budgetår. Därmed tillstyrker utskottet yrkandet härom i motion 1983/84:2644 (m). Även motion 1983/84:2640 (fp) tillstyrks, medan motion 1983/84:2641 (c) avstyrks, allt i berörda delar.

dels att utskottet under 23 bort hemställa

23.      beträffande anslag till Industrifonden
att riksdagen

a)   med bifall till motion 1983/84:2640 yrkande 5 i ifrågavarande del och motion 1983/84:2644 yrkande 9 avslår proposition 1983/84:135 punkt F13 och motion 1983/84:2641 yrkande 8 i ifrågavarande del,

b)  med bifall till motion 1983/84:2640 yrkande 5 i ifrågavarande del avslår proposition 1983/84:135 moment 9 och motion 1983/ 84:2641 yrkande 8 i ifrågavarande del.

24. Anslag till Industrifonden (mom. 23)

Tage Sundkvist (c) och Olof Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 54 med "Utskottet delar" och slutar på s. 55 med "berörda delar" bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till förslaget i motion 1983/84:2641 (c) om en omfördelning av medel från Industrifonden tiU STU. Av redovisningen i propositionen framgår att Industrifondens stöd till övervägande del har gällt projekt hos exportinriktade storföretag. Dessa torde i dag ha förhållandevis goda möjligheter att finansiera riskfyllda investeringar. Enligt utskottets mening bör det statiiga stödet till tekniskt utvecklingsarbete inriktas främst på de mindre företagen. Utskottet föreslår alltså att tillskottet till Industri­fonden under nästa treårsperiod begränsas tiU 450 milj. kr., dvs. en minskning med 150 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag. Utskottet

 

NU 1983/84:42                                                       102

återkommer i sitt betänkande NU 1983/84:45 till frågan om motsvarande ökning av anslagen till STU för stöd till teknisk utveckling hos små och medelstora företag. Därmed tillstyrker utskottet motion 1983/84:2641 (c) i denna del. Motionerna 1983/84:2640 (fp) och 1983/84:2644 (m) avstyrks i motsvarande delar.

deb att utskottet under 23 bort hemställa 23. beträffande anslag till Industrifonden

a)   att riksdagen med anledning av proposition 1983/84:135 punkt F13, med bifall till motion 1983/84:2641 yrkande 8 i ifrågavarande del och med avslag på motion 1983/84:2640 yrkande 5 i ifrågava­rande del och motion 1983/84:2644 yrkande 9 till Stöd tiU indu­striellt utvecklingsarbete för budgetåret 1984/85 under tolfte huvud­titeln an'visar ett reservationsanslag av 150 000 000 kr.,

b)  med anledning av proposition 1983/84:135 moment 9, med bifall till motion 1983/84:2641 yrkande 8 i ifrågavarande del och med avslag på motion 1983/84:2640 yrkande 5 i ifrågavarande del medger att under budgetåren 1985/86 och 1986/87 300 000 000 kr. får användas för medelstiUskott till Fonden för industriellt utveck­Ungsarbete,

25. Anslag till Industrifonden (mom. 23) Christer Eirefelt (fp) anser

deb att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 54 med "Utskottet delar" och slutar på s. 55 med "berörda delar" bort ha följande lydelse:

Som utskottet nyss har framhållit är det ännu för tidigt att avgöra effekterna av Industrifondens verksamhet hittills. Detta leder utskottet till slutsatsen att fonden inte bör tillföras ytterligare resurser förrän verksamhe­ten har utvärderats. Som framgår av propositionen ger fondens nuvarande tillgångar, inkl. sannolika återbetalningar, utrymme för en betydande fortsatt stödgivning. Utskottet föreslår alltså att riksdagen avslår regeringens förslag om ytterligare medel till fonden. Som anförs i motionen skapas genom en sådan besparing i förhållande till regeringens förslag statsfinan­siellt utrymme för återinförande av det särskilda forskningsavdraget. Där­med tillstyrker utskottet motion 1983/84:2640 (fp) och motion 1983/84:2644 (m) i berörda delar. Av det sagda följer också att utskottet avstyrker motion 1983/84:2641 (c) i berörd del.

deb att utskottet under 23 bort hemställa 23. beträffande anslag till Industrifonden (=reservation 23 s. 101).

 

NU 1983/84:42                                                       103

26. Bilindustrin (mom. 25)

Erik Hovhammar, Sten Svensson, Per Westerberg och Lars Ahlström (alla m) anser

deb att den del av utskottets yttrande på s. 55 som börjar med "Utskottet fömtsätter" och slutar med "Motionen avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning om bilindustrins betydelse som drivkraft i svenskt näringsliv. Det är av vikt att effektema på branschens utvecklingsmöjligheter av oUka statUga ingripanden mot biUsmen noga uppmärksammas. I motion 1983/84:2518 av samma motionärer ges ett antal exempel på regleringar och pålagor som kan ha utvecklingshämmande effekt. Utskottet anser det befogat med ett uttalande av riksdagen i frågan av nu angiven innebörd. Motion 1983/84:2521 (m) tillstyrks.

deb att utskottet under 25 bort hemställa

25.      beträffande bilindustrin

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2521 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

27. Teknikbaserade småföretag (mom. 26)

Erik Hovhammar (m), Sten Svensson (m), Per Westerberg (m), Christer Eirefelt (fp) och Lars Ahlström (m) anser

deb att den del av utskottets yttrande på s. 56 som börjar med "Utskottet delar" och slutar med "berörda delar" bort ha följande lydelse:

Utskottet har tidigare redovisat sin principiellt negativa inställning till den typ av selektiva stödåtgärder som det föreslagna bidragssystemet utgör ett exempel på. Enligt utskottets mening kan dessutom erinringar av formell och praktisk art riktas mot förslaget. Någon utredning om behovet av bidragssys­temet redovisas ej, och gmnderna för systemet är mycket allmänt beskrivna. Utskottet anser att det finns stor risk för att administrationen av systemet kommer att ta en avsevärd del av medlen i anspråk. Statens stöd till teknikintensiva småföretag bör i stället inriktas på att skapa en gynnsam miljö för deras expansion genom sådana generella åtgärder på bl. a. skatteområdet som har förordats i det föregående. Därmed tillstyrker utskottet motionerna 1983/84:2640 (fp) och 1983/84:2644 (m) i berörda delar.

dels att utskottet under 26 bort hemställa

26.      beträffande teknikbaserade småföretag
att riksdagen

a)   med bifall till motion 1983/84:2640 yrkande 17 i ifrågavarande del och motion 1983/84:2644 yrkande 13 avslår proposition 1983/ 84:135 moment 4,

b)  med bifall till motion 1983/84:2640 yrkande 17 i ifrågavarande

 

NU 1983/84:42                                                       104

del och motion 1983/84:2644 yrkande 14 avslår proposition 1983/ 84:135 punkt F17,

c) med bifall till motion 1983/84:2640 yrkande 17 i ifrågavarande del och motion 1983/84:2644 yrkande 15 avslår proposition 1983/ 84:135 moment 10.

28. Industriverkets utredningsverksamhet (mom. 27)

Erik Hovhammar (m), Sten Svensson (m), Per Westerberg (m), Christer Eirefelt (fp) och Lars Ahlström (m) anser

deb att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 57 med "Utskottet har" och slutar på s. 58 med "berörda delar" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser - i enlighet med sin principiella syn på industripoUtiken -att SIND:s utredningsverksamhet har fått en alltför stor omfattning. Verksamheten synes i hög grad gå ut på att motivera nya selektiva industripolitiska åtgärder, som i sin tur skapar ett behov av ökade administra­tiva insatser. Utskottet har tidigare uttalat sig för att frågan om myndighets­organisationen tas upp till ny prövning. I avvaktan härpå bör utredningsverk­samheten successivt minskas. Den bör samtidigt - i enlighet med vad som sägs i motion 1983/84:2640 (fp) - inriktas främst på att undanröja hinder för den industriella förnyelsen. Riksdagen bör göra ett uttalande av denna innebörd.

Enligt utskottets mening bör en väsentlig anslagsminskning i förhållande till regeringens förslag kunna ske. Utskottet ansluter sig tiU vad som föreslås i nyssnämnda motion om en minskning av anslagen till förvaltnings- och utredningskostnader för nästa budgetår med sammanlagt 7,5 milj. kr. Därmed tillgodoses även syftet med motionerna 1983/84:908 (fp) och 1983/84:2644 (m).

deb att utskottet under 27 bort hemställa

27. beträffande industriverkets utredningsverksamhet att riksdagen

a)  med bifall till motion 1983/84:2640 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

b)  med anledning av proposition 1983/84:135 punkt B 1, med bifall tiU motion 1983/84:908 yrkande Ila och motion 1983/84:2640 yrkande 19 samt med anledning av motion 1983/84:2644 yrkande 26 i ifrågavarande del till Statens industriverk: Förvaltningskostna­der för budgetåret 1984/85 under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 37 262 000 kr.,

c)  med anledning av proposition 1983/84:135 punkt B12, med bifall till motion 1983/84:2640 yrkande 8 och med anledning av motion 1983/84:2644 yrkande 26 i ifrågavarande del till Statens

 

NU 1983/84:42                                                       105

industriverk: Utredningsverksamhet för budgetåret 1984/85 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 2 000 000 kr.

29.     Avveckling av branschprogrammen (mom. 28)

Erik Hovhammar (m), Sten Svensson (m), Per Westerberg (m), Christer Eirefelt (fp) och Lars Ahlström (m) anser

deb att den del av utskottets yttrande på s. 58 som börjar med "Utskottet anser" och slutar med "berörs här" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning om branschprogrammen som kommer till uttryck i motionema 1983/84:2640 (fp) och 1983/84:2644 (m). Enligt utskottets mening saknas det bärande motiv för den typ av selektivt industristöd som branschprogrammen utgör. Utskottet anser att de återstå­ende programmen successivt bör avvecklas och att riksdagen bör göra ett uttalande av denna innebörd. De nämnda motionerna tillstyrks alltså i berörda delar.

deb att utskottet under 28 bort hemställa

28.      beträffande avveckling av branschprogrammen

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2640 yrkande 12 och motion 1983/84:2644 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

30.     Den manuella glasindustrin (mom. 29)

Tage Sundkvist (c) och Olof Johansson (c) anser

deb att den del av utskottets yttrande på s. 59 som börjar med "Utskottet anser" och slutar med "motion 1983/84:852 (s)" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser, med instämmande i vad som anförs härom i motionerna 1983/84:419 (c) och 1983/84:1363 (c), att vissa ytteriigare insatser för den manuella glasindustrin enligt SIND:s förslag är välmotiverade. Utskottet delar också motionärernas uppfattning att stödinsatsema bör inriktas främst på de mindre företagen, som har begränsade möjligheter att med egna resurser satsa på exportmarknaden. Utskottet tillstyrker alltså motionärer­nas begäran om ett uttalande av riksdagen i frågan. Därmed tillgodoses också syftet med motion 1983/84:852 (s).

deb att utskottet under 29 bort hemställa

29.      beträffande den manuella glasindustrin

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:419 och motion 1983/84:1363 yrkande 3 samt med anledning av motion 1983/ 84:852 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

 

NU 1983/84:42                                                       106

31. Branschfränvjande åtgärder (mom. 30)

Erik Hovhammar, Sten Svensson, Per Westerberg och Lars Ahlström (alla m) anser

deb att den del av utskottets yttrande på s. 59 som börjar med "Utskottet ansluter" och slutar med "avstyrks därmed" bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till förslaget i motion 1983/84:2644 (m) om en minskning av anslaget till branschfrämjande åtgärder till 10 milj. kr. Utskot­tet, söm nyss har uttalat sig för en avveckling av branschprogrammen, räknar med att medlen kommer att användas enbart till fullföljande av sådana insatser som inte kan avbrytas utan besvärande konsekvenser. Avvecklingen bör genomföras på ett sådant sätt att ytterligare medel för verksamheten inte kommer att behöva anvisas. Därmed tillstyrker utskottet det nämnda yrkandet i motion 1983/84:2644 (m). Även yrkandet i motion 1983/84:2640 (fp) om en minskning av anslaget tillgodoses.

dels att utskottet under 30 bort hemställa 30. beträffande branschfrämjande åtgärder

att riksdagen med anledning av proposition 1983/84:135 punkt B13, med bifaU till motion 1983/84:2644 yrkande 2 och med anledning av motion 1983/84:2640 yrkande 11 till Branschfrämjan­de åtgärder för budgetåret 1984/85 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 10 000 000 kr.

32. Branschfrämjande åtgärder (mom. 30) Tage Sundkvist (c) och Olof Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 59 som börjar med "Utskottet ansluter" och slutar med "avstyrks därmed" bort ha följande lydelse:

Utskottet godtar regeringens beräkning av medelsbehovet för program-. men för den träbearbetande industrin och övriga industrisektorer. Som framgått stöder emellertid utskottet kravet i motioner från centerpartiets sida på en mjuk avtrappning av branschprogrammet för den manuella glasindustrin. I enUghet med SIND:s förslag bör ytterUgare 4 milj. kr. stäUas till förfogande för detta program under nästa år, huvudsakligen för exportin­satser. Anslaget till branschfrämjande åtgärder bör ökas med motsvarande belopp i förhållande till regeringens förslag. Därjämte bör 1 milj. kr. anvisas för lån till investeringar inom manuell glasindustri i syfte att förbättra den yttre miljön. Med det sagda avstyrker utskottet yrkandena om minskningar av anslaget i motionerna 1983/84:2640 (fp) och 1983/84:2644 (m).

deb att utskottet under 30 bort hemställa 30. beträffande branschfrämjande ätgärder

att riksdagen med anledning av proposition 1983/84:135 punkt B 13

 

NU 1983/84:42                                                        107

och med avslag på motion 1983/84:2640 yrkande 11 och motion 1983/84:2644 yrkande 2

deb till Branschfrämjande ätgärder för budgetåret 1984/85 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 24 353 000 kr., deb till Lån till investeringar inom manuell glasindustri för budget­året 1984/85 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 1 000 000 kr.

33.     Branschfränjande åtgärder (mom. 30)
Christer Eirefelt (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 59 som börjar med "Utskottet ansluter" och slutar med "avstyrks därmed" bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till yrkandet i motion 1983/84:2640 (fp) om en minskning av anslaget till branschfrämjande åtgärder med 5 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag. Utskottet, som nyss har uttalat sig för en avveckling av branschprogrammen, räknar med att medlen kommer att användas enbart till fullföljande av sådana insatser som inte kan avbrytas utan besvärande konsekvenser. Avvecklingen bör genomföras på ett sådant sätt att en fortsatt minskning av anslaget kan ske efter budgetåret 1984/85. Därmed tillstyrker utskottet det nämnda yrkandet i motion 1983/84:2640 (fp). Även yrkandet i motion 1983/84:2644 (m) om en större anslagsminsk­ning tillgodoses i betydande mån.

deb att utskottet under 30 bort hemställa 30. beträffande branschfrämjande åtgärder

att riksdagen med anledning av proposition 1983/84:135 punkt B 13, med bifall tiU motion 1983/84:2640 yrkande 11 och med anledning av motion 1983/84:2644 yrkande 2 till Branschfrämjande åtgärder för budgetåret 1984/85 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 15 353 000 kr.

34.     Flexibla tillverkningssystem (mom. 31)

Erik Hovhammar (m), Sten Svensson (m), Per Westerberg (m), Christer Eirefelt (fp) och Lars Ahlström (m) anser

deb att den del av utskottets yttrande på s. 60 som börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "berörd del" bort ha följande lydelse:

Utskottet har tidigare på principiella grunder tagit avstånd från den typ av selektivt industristöd som det nu aktuella förslaget är ytterUgare ett exempel på. Även vid en fömtsättningslös bedömning synes förslaget föga genom­tänkt. Utskottet tar för givet att svensk verkstadsindustri även utan subventioner till vissa företag kommer att kunna följa med i utvecklingen av avancerad produktionsteknik. Utskottet finner det också svårbegripligt att

 

NU 1983/84:42                                                       108

regeringen önskar ge SIND nya uppgifter på ett område där STU redan är verksamt. Det hade enligt utskottets mening varit naturligare att, om ökade insatser för spridning av den ifrågavarande tekniken bedömdes önskvärda, föreslå ökade resurser till STU. Utskottet föreslår att riksdagen i ett uttalande ansluter sig till vad utskottet nu har anfört. Några särskilda medel bör inte anvisas för ändamålet. Utskottet tillstyrker med det sagda motioner­na 1983/84:2640 (fp) och 1983/84:2644 (m) i berörda delar.

dels att utskottet under 31 bort hemställa 31. beträffande flexibla tillverkningssystem att riksdagen

a)  med bifall till motion 1983/84:2644 yrkande 21 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

b)  avslår motion 1983/84:2641 yrkande 4,

c)  med bifall till motion 1983/84:2640 yrkande 13 och motion 1983/84:2644 yrkande 22 avslår proposition 1983/84:135 punkt B 14.

35. Flexibla tillverkningssystem (mom. 31) Tage Sundkvist (c) och Olof Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 60 som börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "berörd del" bort ha följande lydelse:

Utskottet finner det motiverat med ökade insatser för att främja utveckling och spridning av flexibla produktionssystem. Utskottet instämmer emellertid i de kritiska synpunkter på den föreslagna uppläggningen av stödet som framförs i motion 1983/84:2641 (c). I propositionen ges ingen förklaring till varför regeringen har valt att lägga huvudansvaret för stödet på SIND i stället för på STU. Enligt utskottets mening bör stöd till teknikutveckling av detta slag även i fortsättningen ligga inom STU:s ansvarsområde. Därmed ökar också fömtsättningarna för att tekniken skall kunna anpassas till de mindre företagens behov. Utskottet föreslår att riksdagen gör ett uttalande i enlighet med vad utskottet nu har anfört. Därmed tillstyrker utskottet den nämnda motionen i berörd del.

Vad gäller frågan om medelsanvisning har utskottet inte biträtt yrkandena i motionerna 1983/84:2640 (fp) och 1983/84:2644 (m) om avslag på regering­ens förslag. Motionerna avstyrks alltså i denna del. Emellertid anser utskottet att medlen bör anvisas budgetårsvis och inte för hela treårsperio­den. För budgetåret 1984/85 föreslår utskottet ett anslag av 5 milj. kr. För de återstående två budgetåren bör en medelsram av 10 milj. kr. fastställas.

 

NU 1983/84:42                                                       109

dels att utskottet under 31 bort hemställa 31. beträffande flexibla tillverkningssystem att riksdagen

a)  avslår motion 1983/84:2644 yrkande 21,

b) med bifall till motion 1983/84:2641 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

c)  med anledning av proposition 1983/84:135 punkt B 14 och med avslag på motion 1983/84:2640 yrkande 13 och motion 1983/ 84:2644 yrkande 22

deb till Stimulans till spridning av flexibla tillverkningssystem för budgetåret 1984/85 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reserva­tionsanslag av 5 000 000 kr.,

deb medger att under budgetåren 1985/86 och 1986/87, utöver under budgetåret 1984/85 ej disponerade medel, 10 000 000 kr. får användas för stimulans till spridning av flexibla tillverknings­system.

36. Finansiellt stöd till företag (mom. 32)

Erik Hovhammar, Sten Svensson, Per Westerberg och Lars Ahlström (alla m) anser

deb att den del av utskottets yttrande på s. 60 som börjar med "Utskottet godtar" och slutar med "motionen avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till den kritik av de statliga lånegarantierna som framförs i motion 1983/84:2644 (m). Denna typ av garantier medför enligt utskottets mening att riskbedömningen av olika projekt snedvrids. En sedvanlig kommersiell kreditprövning leder till en bättre fördelning av resurser. Med det sagda ansluter sig utskottet till motionärernas krav på att den statliga garantigivningen för ifrågavarande ändamål skall upphöra. Riksdagen bör avslå regeringens förslag om nya garantiramar.

Utskottet räknar med att behovet av förlusttäckning kommer att minska som en följd av att garantigivningen upphör. I avsaknad av beräkningsunder­lag är utskottet emellertid berett att tillstyrka regeringens förslag om anslag för ändamålet för nästa budgetår.

deb att utskottet under 32 bort hemställa 32. beträffande finansieUt stöd till företag att riksdagen

a)  med bifall tiU motion 1983/84:2644 yrkande 11 avslår proposition 1983/84:135 punkt B 18 moment 1,

b) med bifall till motion 1983/84:2644 yrkande 12 avslår proposition 1983/84:135 punkt B 18 moment 2,

c)  (= utskottet).

 

NU 1983/84:42                                                                      110

37. Utvecklingsfondernas företagsservice (mom. 33)

Erik Hovhammar, Sten Svensson, Per Westerberg och Lars Ahlström (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 61 som börjar med "Utskottet har" och slutar med "berörd del" bort ha följande lydelse:

Utskottet kan i stora delar instämma i vad som i propositionen sägs om atl utvecklingsfondernas verksamhet, i vad avser service till företagen, skall komplettera befintligt utbud av rådgivningstjänster tiU småföretagen. Såle­des finner utskottet önskvärt att verksarnheten inriklas på sådana tjänster som inte i tillräcklig omfattning erbjuds av konsultföretag m. fl. När det gäller prissättningen på fondernas tjänster anser emellertid utskottet, med instämmande i vad som anförs i motion 1983/84:2644 (m), att marknadsmäs­siga villkor i princip bör tillämpas fullt ut. Detta skulle möjliggöra en väsentiig minskning av statens bidrag till verksamheten. Enligt utskottets mening skulle också avgiftshöjningar ge möjligheter för fonderna alt höja kvaliteten på sina tjänster, något som utskottet anser.angeläget. Utskottet föreslår att riksdagen i ett uttalande ansluter sig till vad utskottel har anfört. Därmed tillstyrks motion 1983/84:2644 (m) i berörd del. Även syftet med motion 1983/84:1880 (fp) tillgodoses med ett sådant uttalande.

deb att utskottet under 33 bort hemställa

33. belräffande utvecklingsfondernas.företagsservice

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2644 yrkande 3 i ifrågavarande del och med anledning av motion 1983/84:1880 i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

38. Utvecklingsfondernas finansieringsverksamhet (mom. 34)

Erik Hovhammar, Sten Svensson, Per Westerberg och Lars Ahlström (alla m) anser

dels alt den del av utskottels yttrande på s. 62 som börjar med "Utskottet behandlade" och slutar med "utskottets sida" bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till den kritik mot utvecklingsfondernas finan­sieringsverksamhet som kommer till uttryck i motion 1983/84:2644 (m) och som även i andra sammanhang har framförts från moderata samlingspartiets sida, bl. a. i motion 1983/84:1896 från allmänna motionstiden. Som utskottel nyss har anfört bör utvecklingsfonderna koncentrera sin verksamhet till rådgivnings- och konsultinsatser inriktade på att förbättra de mindre företagens kompetens. Kreditgivningen bör däremot lämpligen föras över till bankerna och liknande organ med bättre förutsättningar att bedriva verk­samheten på etl effektivt sätt, bl. a. när det gäller bedömningen av företagens kredilvärdighet. Enligt utskottets mening kan kreditmarknaden fylla uppgif-

 

NU 1983/84:42                                                        111

: ten att finansiera även relativt riskfyllda investeringar i små och medelstora företag. Finansieringen av olika statliga lån och bidrag - genom ökad statlig upplåning eller nya skatter - minskar dessutom utrymmet på den reguljära kreditmarknaden och undantränger i motsvarande del andra investerings­projekt. Utskottet hänvisar också till att regeringen nyligen har lagt fram förslag om ändrade regler för bankinstitutens kreditgivning, vilket har tillstyrkts av utskottet i betänkandet NU 1983/84:33. Ändringarna innebär bl. a. flexiblare regler för krediter utan säkerhet, s. k. blancokrediter, som i fortsättningen skall kunna beviljas av bankerna utan begränsning till en viss ram.

Utskottet anser alltså att riksdagen bör uttala sig för en avveckling snarast möjligt av de regionala utveckUngsfondernas finansieringsverksamhet. Där­med tillstyrker utskotlet motion 1983/84:2644 (m) i denna del. Av delta ställningstagande följer att utskottet inte biträder regeringens förslag om ändrade riktUnjer för verksamheten.

deb att utskottet under 34 bort hemställa

34. beträffande utvecklingsfondernas finansieringsverksamhet att riksdagen

a)  med bifall till motion 1983/84:2644 yrkande 3 i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

b) avslår proposition 1983/84:135 moment 5,

c)  (= utskottet).

39. Personlig borgen (mom. 35)

Tage Sundkvist (c), Erik Hovhammar (m), Sten Svensson (m), Olof Johansson (c), Per Westerberg (m), Christer Eirefelt (fp) och Lars Ahlström (m) anser

deb att den del av utskottets yttrande på s. 63 som börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "berörd del" bort ha följande lydelse;

Utskottel anser, i enlighet med vad som anfördes vid frågans behandling år 1983, att viss personlig borgen från egenföretagare kan vara nödvändig för att understryka ägarens ansvar för företagets utveckling. Som påpekas i motionerna 1983/84:1031 (m) och 1983/84:1079 (fp) innebär emellertid lagstiftningen på det arbetsrättsliga området att företagarens möjligheter alt styra sitt företag har kringgärdats på olika sätt. Kravet på personlig borgen framstår därmed enligt utskottets mening inte som lika befogat som tidigare. I den mån personlig borgen krävs bör den avse endast företagaren och ej hans anhöriga. Utskottet anser alllså alt frågan bör utredas utifrån de aspekter som motionärerna har angivit. Utskottet vill också framhålla önskvärdheten av att regeringen, i enUghet med förslaget i betänkandet Kreativ finansiering, söker åstadkomma en enhetligare praxis hos de statliga kreditorganen i fråga om krav på personlig borgen. Riksdagen bör i ett uttalande ansluta sig till vad

 

NU 1983/84:42                                                        112

utskottet sålunda har anfört. Därmed tillstyrks motion 1983/84:1079 (fp) i berörd del. Syftet med motion 1983/84; 1031 (m) tiUgodoses också, även om utskottet inte delar motionärens uppfattning att statliga kreditorgan bör avstå helt från krav på personlig borgen.

deb att utskottet under 35 bort hemställa

35.      beträffande personlig borgen

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:1079 yrkande 2 och med anledning av motion 1983/84:1031 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

40.     Utvecklingsfondernas målgrupp (mom. 36)

Erik Hovhämmar, Sten Svensson, Per Westerberg och Lars Ahlström (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 64 som börjar med "Av utskottets" och slutar med "december 1985" bort ha följande lydelse:

De regionala utvecklingsfondernas målgrupp har på senare år utvidgats. Förutom av de tillverkande företagen, vilka alltid har omfattats av fondernas verksamhet, har även tjänsteproducerande företag till tillverkningsindustrin kommit att ingå i målgmppen. Serviceföretagen växer i antal och betydelse, och de omfattas enligt utskottets mening naturligt av den verksamhet som utvecklingsfonderna bedriver.

Utskottet finner det därför önskvärt att frågan om en generell utvidgning av fondernas målgrupp till att innefatta även serviceföretagen tas upp i samband med den förestående översynen av fondernas organisation m. m. med anledning av att gäUande avtal mellan staten och landstingen löper ut den 31 december 1985. Emellertid får enligt utskottets mening en utvidgning av målgruppen inte tas till intäkt för ökade anspråk på statliga medel till fondernas verksamhet. Utskottet hänvisar till vad som har anförts härom i motion 1983/84:2644 (m).

Riksdagen bör i ett särskilt uttalande ansluta sig tUl vad utskottet har anfört. Motion 1983/84:1079 (fp) tillgodoses därmed till väsentlig del.

deb att utskottet under 36 borl hemställa

36.      beträffande utvecklingsfondernas målgrupp

atl riksdagen med anledning av motion 1983/84:1079 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

41.     Utvecklingsfondernas målgrupp (mom. 36)

Tage Sundkvisl (c), Olof Johansson (c) och Christer Eirefelt (fp) anser

dels alt den del av utskottets yttrande på s. 64 som börjar med "Av utskottets" och slutar med "december 1985" borl ha följande lydelse;

 

NU 1983/84:42                                                                      113

Utskottet instämmer i vad som anförs i motion 1983/84:1079 (fp) om att utvecklingsfondernas målgrupp bör utvidgas till att omfatta även serviceföre­tag. Vad som i propositionen sägs om den aktuella utvecklingen inom servicesektorn visar att den nuvarande gränsdragningen mellan tillverkande företag och tjänsteproducerande företag är föråldrad. Utskottet finner det därför önskvärt att frågan om en generell utvidgning av fondernas målgrupp till att innefatta även serviceföretagen tas upp i samband med den föreståen­de översynen av fondernas organisation m. m. med anledning av att gällande avtal mellan staten och landstingen löper ut den 31 december 1985. Riksdagen bör i ett särskilt uttalande ansluta sig till vad utskottet har anfört. Motion 1983/84:1079 (fp) tillstyrks därmed i denna del.

dels atl utskottet under 36 bort hemställa

36.        beträffande utvecklingsfondernas målgrupp

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:1079 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottel anfört.

42. Central instans för hantverket (mom. 37) Tage Sundkvist (c), Olof Johansson (c) och Christer Eirefelt (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 65 som börjar med "Utskottet vill" och slutar med "den delen" bort ha följande lydelse;

Utskottet delar motionärernas uppfattning om betydelsen av att en central instans bildas med uppgift atl tillvarata hantverkets iniressen. En sådan instans bör ges en självständig ställning och tilldelas resurser för samord­nings- och utredningsuppgifter inom sitt verksamhetsområde. Utskotlet noterar med tillfredsställelse att en hanlverksnämnd nyligen har bildats på enskilt initiativ och att bidrag lill nämndens verksamhet under nästa budgetår har beviljats av SIND. Enligt utskottets mening bör nämnden fr.o.m. budgetåret 1985/86 få ett permanent statligt stöd i form av ett särskilt anslag på statsbudgeten. Utskottet föreslår alt riksdagen anmodar regeringen att i budgetpropositionen 1985 lägga fram förslag i frågan. Därmed blir syftet med motion 1983/84:2466 (fp) i huvudsak tillgodosett.

deb att ulskoltet under 37 bort hemställa

37.        belräffande central instans för hantverket

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2466 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

8 Riksdagen 1983/84. 17saml. Nr 42

 

NU 1983/84:42                                                                      114

43. Medel till hantverket (mom. 38)

Erik Hovhammar, Sten Svensson, Per Westerberg och Lars Ahlström (alla m) anser att den del av utskottets yttrande på s. 65 som börjar med "Utskottet anförde" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening ger den utvidgning av de regionala utveckUngs­fondernas målgrupp som tidigare har förordats bättre möjUgheter för hantverksföretagen att anlita fondernas företagsservice. Det bör emellertid inle komma i fråga att viss del av fondernas resurser avdelas för en särskild kategori av företag. Därmed avstyrker utskottet motion 1983/84:2466 (fp) även i denna del.

44. Medel till hantverket (mom. 38)
Christer Eirefelt (fp) anser

dels att den del av utskottels yttrande på s. 65 som börjar med "Utskottet anförde" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i vad som anförs i motion 1983/84:2466 (fp) om att viss del av utvecklingsfondernas resurser bör avdelas för stöd till hantverket. Vissa fonder gör redan i dag värdefulla insatser på området. Erfarenheten har emellertid visat att hantverkets intressen ofta får stå tillbaka för den industriella tillverkningens vid fondernas prioritering av olika stödbehov. Den ändrade inriktning av fondernas företagsservice som har föreslagits av SIND och som innebär bl. a. en ökad satsning på export synes också öka riskerna för att hantverkets behov kommer att eftersättas. Utskottet tillstyrker därför motionärernas begäran om ett uttalande av riksdagen om en ändring av gäUande bestämmelser för utvecklingsfondernas verksamhet i syfte att tillförsäkra hantverket viss del av fondernas resurser.

dels att utskottel under 38 bort hemställa 38. beträffande medel till hantverket

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2466 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

45. Länsstyrelsernas ansvar för hantverket (mom. 39)
Christer Eirefelt (fp) anser

deb att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 65 med "Utskottet erinrar" och slutar på s. 66 med "denna del" bort ha följande lydelse:

Som påtalas i motion 1983/84:2466 (fp) är länsstyrelsernas intresse för att främja hantverkets utveckling, t. ex. inom ramen för de regionalpolitiska resurser som de förfogar över, högst varierande. Utskottet anser att det finns anledning för riksdagen att stryka under alla länsstyrelsers ansvar för en

 

NU 1983/84:42                                                                      115

gynnsam utveckUng av hantverket och att ett uttalande av riksdagen därför är motiverat.

dels att utskottet under 39 bort hemställa

39.        beträffande länsstyrelsernas ansvar för hantverket

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2466 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

46. Kvinnor som företagare (mom. 40)

Tage Sundkvist (c), Olof Johansson (c) och Christer Eirefelt (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 66 som börjar med "Utskottet räknar" och slutar med "avstyrks därför" bort ha följande lydelse;

Enligt utskottets mening är de angivna åtgärderna inte tillräckliga för att åstadkomma den önskvärda stimulansen av kvinnors företagande. Trots de insatser som har gjorts av vissa utvecklingsfonder på egel initiativ anser utskottel att det klart bör framgå att sådana insatser utgör en viktig del av fondernas ordinarie uppgifter. Detta bör i enlighet med förslaget i motion 1983/84:2049 (c) ske genom en ändring av gällande bestämmelser för fondernas verksamhet. Utskottet erinrar också om yrkandet i folkpartiets partimotion 1983/84:1101 - som har hänvisats till arbetsmarknadsutskottet -om alt en jämställdhetsansvarig bör utses vid varje fond för att ge stöd till nyföretagande bland kvinnor. Därmed tillstyrker utskottel motion 1983/ 84:2049 (c).

dels att utskottet under 40 bort hemställa

40.        beträffande kvinnor som företagare

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2049 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

47. Utvecklingsfondernas styrelser (mom. 41)

Tage Sundkvist (c), Erik Hovhammar (m), Sten Svensson (m), Olof Johansson (c), Per Westerberg (m), Christer Eirefelt (fp) och Lars Ahlström (m) anser

deb att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 66 med "Vid sin" och slutar på s. 67 med "berörda delar" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning alt nuvarande regler för utseende av de regionala utvecklingsfondernas styrelser kan ha lett till att företagsekonomisk kompetens inte alltid har bUvit tillräckligt väl företrädd. Enligt utskottets uppfattning bör detta problem kunna lösas inom ramen för de av riksdagen fastlagda principerna för styrelsernas sammansättning. Således bör styrelserna även i fortsättningen utses av landstingen resp. kommunerna, vilket bl. a.  innebär att ansvar skall kunna utkrävas av

 

NU 1983/84:42                                                                      116

styrelseledamöterna på politisk väg. Korporativa inslag i styrelserna bör inte ifrågakomma. Huvudmännen bör liksom hittills sträva efter att välja sådana ledamöter som har kunskap och erfarenhet från arbete i företag. Det är, som utskottet underströk i ett uttalande våren 1982 (NU 1981/82:51 s. 44f.), viktigi alt representanter för länets arbetstagare och småföretagare ingår i styrelserna. Den kompetens som finns inom företagarorganisationerna och de fackliga organisationerna bör utnyttjas på lämpligt sätt när det gäller all få fram styrelsekandidaler. Inför den av regeringen aviserade översynen av utvecklingsfondernas organisation m.m. finns det anledning att upprepa detla uttalande. Vad utskotlet har anfört rörande styrelsernas sammansätt­ning bör riksdagen sålunda som sin mening ge regeringen till känna. Därmed tillgodoses motion 1983/84:1880 (fp) och 1983/84:2644 (m) i berörda delar.

dels att utskottet under 41 bort hemställa

41.        beträffande utvecklingsfondernas styrelser

atl riksdagen med bifall till motion 1983/84:1880 i ifrågavarande del och motion 1983/84:2644 yrkande 3 i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

48. Strategisk företagsutveckling (mom. 42)

Erik Hovhammar (m), Sten Svensson (m), Per Westerberg (m), Chrisier Eirefelt (fp) och Lars Ahlström (m) anser

dels att den del av utskottels yttrande på s. 67 som börjar med "Utskottel har" och slutar med "motion 1983/84:2640 (fp)" bort ha följande lydelse;

Utskottel delar motionärernas uppfattning atl de olika delprogrammen är uttryck för en starkt selektiv industripolitik. Detta gäller inte minst program­met för s. k. strategisk företagsutveckling, som enligt propositionen bygger på att varje utvecklingsfond "identifierar en grupp företag som bedöms ha gynnsamma förutsättningar att utvecklas". Dessa företag skall kunna bidra till att "angelägna samhälleliga mål uppfylls". Utskottet tar bestämt avstånd från en syn på industripolitiken som tar sig uttryck i sådana formuleringar. Enligt utskottets mening bör de angivna delprogrammen inte genomföras. Utskottel kommer därför vid sin behandling i det följande av regeringens förslag om anslaget till småföretagsutveckling att förorda en minskning av anslaget i enlighet med motionärernas yrkande. Eftersom det ankommer på regeringen att fördela medlen inom ramen för anslaget bör riksdagen göra ett särskilt uttalande om de aktuella delprogrammen i enlighet med vad utskottet nu har anfört. Därmed tillgodoses yrkandet i motion 1983/84:2640 (fp).

dels atl utskottet under 42 bort hemställa

42.        beträffande strategisk företagsutveckling

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2640 yrkande 15 i

 

NU 1983/84:42                                                                      117

ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

49. Industridesign (mom. 44)

Erik Hovhammar (m), Sten Svensson (m), Per Westerberg (m), Christer Eirefelt (fp) och Lars Ahlström (m) anser

deb att den del av utskottets yttrande på s. 68 som börjar med "Utskottet anser" och slular med "berörda delar" bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i den kritik mot förslaget om särskilda insatser för industridesign som framförs i motionerna 1983/84:2640 (fp) och 1983/84:2644 (m). Enligt utskottets mening är Design Center ett intressant initiativ. Dock saknas det anledning för staten att engagera sig i verksamheten. Regeringen bör sålunda anmodas att snarast vidta åtgärder i syfte att avveckla statens. engagemang. I den mån en sådan avveckling får några ekonomiska konse­kvenser för staten, exempelvis till följd av åtaganden gentemot Föreningen Svensk form, bör kostnaderna härför täckas ur anslaget till småföretagsut­veckUng. Riksdagen bör göra ett uttalande på gmndval av vad utskottet nu har anfört. Med det sagda tillstyrker utskottet motionerna. Motion 1983/ 84:2641 (c) avstyrks däremot.

dels att utskottet under 44 bort hemställa 44, beträffande industridesign att riksdagen

a)   med bifall till motion 1983/84:2640 yrkande 16 i ifrågavarande del och motion 1983/84:2644 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

b)  avslår motion 1983/84:2641 yrkande 7 i ifrågavarande del,

c)   med bifall till motion 1983/84:2640 yrkande 16 i ifrågavarande del och motion 1983/84:2644 yrkande 6 avslår proposition 1983/ 84:135 punkt B 17 och motion 1983/84:2641 yrkande 7 i ifrågava­rande del.

50. Industridesign (mom. 44) Tage Sundkvist (c) och Olof Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 68 som börjar med "Utskottet anser" och slutar med "berörda delar" bort ha följande lydelse:.

Utskottet ansluter sig till vad som anförs i motion 1983/84:2641 (c) om att tillgängliga resurser för småföretagsutveckling så långt möjligt bör fördelas på de regionala utvecklingsfonderna. Enligt utskottets uppfaltning bör fonderna kunna handha det stöd till designfrämjande insatser i enskilda företag som föreslås i propositionen. Medlen bör alltså anvisas över anslaget

 

NU 1983/84:42                                                       118

tUl småföretagsutveckling och inte som ett särskilt anslag lill SIND. I fall då SIND behöver disponera medel - t. ex. för fullgörande av sina åtaganden enligt avtalet med Föreningen Svensk form - äger regeringen besluta härom. Riksdagen bör i ett uttalande ansluta sig till vad utskottet har anfört. Därmed tillstyrker utskottet motion 1983/84:2641 (c) och avstyrker motionerna 1983/84:2640 (fp) och 1983/84:2644 (m), allt i berörda delar.

dels att utskottet under 44 bort hemställa 44. beträffande industridesign att riksdagen

a)  avslår motion 1983/84:2640 yrkande 16 i ifrågavarande del och motion 1983/84:2644 yrkande 5,

b)  med bifall till motion 1983/84:2641 yrkande 7 i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

c)  med bifall till motion 1983/84:2641 yrkande 7 i ifrågavarande del avslår motion 1983/84:2640 yrkande 16 i ifrågavarande del och motion 1983/84:2644 yrkande 6 samt-under förutsättning av bifall till proposition 1983/84:135 punkt B16 moment 1 - proposition 1983/84:135 punkt B 17.

51. Småföretagsutveckling (mom. 45)

Erik Hovhammar, Sten Svensson, Per Westerberg och Lars Ahlström (alla m) anser

deb att den del av utskottets yttrande på s. 69 som börjar med "Utskottet, som" och slutar med "och 1983/84:2644 (m)" bort ha följande lydelse:

Med anledning av motionsyrkanden från moderata samUngspartiet i motion 1983/84:2644 har utskottet tidigare föreslagit en ändrad inriktning av verksamheten inom SIND;s huvudprogram Småföretagsutveckling. Framför allt innebär förslagen en betydande minskning av statens bidrag till de regionala utvecklingsfondernas företagsservice. Även den avveckling av fondernas finansieringsverksamhet som utskottet har förordat kommer efter hand att innebära minskade kostnader för staten. Också i fråga om övriga aktiviteter inom ramen för delprogrammet anser utskottet att betydande besparingar är möjliga.

På grund av dessa överväganden föreslår utskottet att till småföretagsut­veckUng för nästa budgetår anvisas ett anslag av 103 850 000 kr., vilket innebär en minskning med 43 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag. Särskilda medel för industridesign bör inte anvisas. Med det sagda tillstyrker utskottet motion 1983/84:2644 (m) i berörd del. Motionerna 1983/84:2640 (fp) och 1983/84:2641 (c) avstyrks i motsvarande delar.

 

NU 1983/84:42                                                                     119

deb att utskottet under 45 bort hemställa 45. beträffande småföretagsutveckling att riksdagen

a)   (=utskottet),

b)  med anledning av proposition 1983/84:135 punkt B16 moment 1, med bifall till motion 1983/84:2644 yrkande 4 och med avslag på motion 1983/84:2640 yrkande 15 i ifrågavarande del och motion 1983/84:2641 yrkande 6 i ifrågavarande del till Småföre­tagsutveckling för budgetåret 1984/85 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 103 850 000 kr.,

c)   (=utskottet).

52. Småföretagsutveckling (mom. 45) Tage Sundkvist (c) och Olof Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 69 som börjar med "Utskottet, som" och slutar med "och 1983/84:2644 (m)" bort ha följande lydelse;

Utskottet anser sig kunna biträda regeringens förslag om huvudprogram­met Småföretagsutveckling i vad avser verksamhetens omfattning och inriktning i stort. Däremot invänder utskottet, med åberopande av vad som anförs härom i motion 1983/84:2641 (c), mot den av regeringen angivna fördelningen av resurser inom programmets ram mellan central och regional verksamhet, dvs. mellan SIND och utveckUngsfonderna. Utskottet anser att ett centralt statligt verk som SIND har sämre förutsättningar än de regionala utvecklingsfonderna att effektivt stödja nyetableringar, utbildning av företa­gare och även strategiska insatser för företagsutveckling. Den centralistiska uppläggning av programmet som regeringen föreslår innebär enligt utskot­tets mening risker för att fondernas ställning kommer atl undergrävas och att kompetenstvister mellan fonderna och SIND kommer att bli vanliga. Inriktningen måste därför vara att tillgängliga resurser så långt möjligt bör fördelas på fonderna. Riksdagen bör göra ett uttalande härom i samband med anslagsanvisningen.

I enUghet med denna utskottets inställning bör något särskilt anslag inte anvisas till SIND för delprogrammet Industridesign. I stället bör medel för ändamålet beräknas under anslaget till småföretagsutveckling. För budget­året 1984/85 bör detta anslag anvisas med 151 850 000 kr., vilket innebär en ökning med 5 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag. Ställning till behovet av medel för industridesign för de följande två budgetåren får tas i samband med prövningen av regeringens förslag till anslag för resp. budgetår.

Med det sagda tillstyrker utskottet motion 1983/84:2641 (c) och avstyrker motionerna 1983/84:2640 (fp) och 1983/84:2644 (m) i berörda delar.

 

NU 1983/84:42                                                                      120

dels att utskottet under 45 bort hemställa 45. beträffande småföretagsutveckling att riksdagen

a)   med bifall till motion 1983/84:2641 yrkande 6 i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anförl,

b)  med anledning av proposition 1983/84:135 punkt B16 moment 1, med bifaU till motion 1983/84:2641 yrkande 6 i ifråga­varande del och med avslag på motion 1983/84:2640 yrkande 15 i ifrågavarande del och motion 1983/84:2644 yrkande 4 - under förutsättning av avslag på proposition 1983/84:135 punkt B 17 - lill SmåföretagsutveckUng för budgetåret 1984/85 under tolfte huvudli­leln anvisar etl reservationsanslag av 151 850 000 kr.,

c)   (=utskottet).

53. Småföretagsutveckling (mom. 45) Christer Eirefelt (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 69 som börjar med "Utskottet, som" och slutar med "och 1983/84:2644 (m)" bort ha följande lydelse:

Med anledning av motionsyrkanden från folkpartiet i motion 1983/84:2640 har utskottet tidigare föreslagit en ändrad inriktning av verksamheten inom SIND:s huvudprogram Småföretagsutveckling. Utskottet har därvid inte haft något alt invända mot de förslag som gäller de regionala utvecklingsfon­dernas företagsservice. Däremot har utskottet riktat stark kritik mol huvudprogrammet i övrigt, som innehåller ett antal utpräglat selektiva insatser som skall administreras av SIND. Eftersom dessa insatser enligt utskottets mening inte bör genomföras kan en motsvarande minskning av det i propositionen föreslagna anslaget ske.

Mol bakgrund av det anförda föreslår utskottet att till småföretagsutveck­Ung för nästa budgetår anvisas ett anslag av 90 850 000 kr., vilket innebär en minskning med 56 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag. Särskilda medel för industridesign bör inte anvisas. Med det sagda tillslyrker utskottet motion 1983/84:2640 (fp) i berörd del. Motionerna 1983/84:2641 (c) och 1983/84:2644 (m) avstyrks i motsvarande delar.

deb atl utskottet under 45 bort hemställa 45. beträffande småföretagsutveckUng att riksdagen

a)   (=utskottet),

b)   med anledning av proposition 1983/84:135 punkt B16 moment 1, med bifall till motion 1983/84:2640 yrkande 15 i ifrågavarande del och med avslag på motion 1983/84:2641 yrkande 6 i ifrågavarande del och motion 1983/84:2644 yrkande 4

 

NU 1983/84:42                                                                      121

till Småföretagsutveckling för budgetåret 1984/85 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 90 850 000 kr., c) (=utskottet).

54. Treårsram för industriverket (mom. 46)

Tage Sundkvist (c), Erik Hovhammar (m), Sten Svensson (m), Olof Johansson (c), Per Westerberg (m), Christer Eirefelt (fp) och Lars Ahlström (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 69 som börjar med "Utskottet har" och slutar med "för SIND" bort ha följande lydelse;

Utskottet har i det föregående framfört kritik i olika avseenden mot regeringens förslag om SIND:s verksamhet. Denna kritik har grundats på att utskottet har en annan uppfattning än regeringen om vad som bör vara SIND:s roll. Utskottet har därför också föreslagit riksdagen att uttala sig för att frågan om den industripolitiska myndighetsorganisationen skall tas upp till ny prövning. Mot bakgrund av det anförda är utskottet inte berett att förorda en flerårig anslagsram för delar av SIND:s verksamhet.

deb att utskottet under 46 bort hemställa 46. beträffande treårsram för industriverket

att riksdagen avslår proposition 1983/84:135 moment 11.

55. Riktlinjer för Investeringsbanken (mom. 47)

Tage Sundkvist (c), Erik Hovhammar (m), Sten Svensson (m), Per Westerberg (m), Christer Eirefelt (fp), Lars Ahlström (m) och Per-Ola Eriksson (c) anser

deb att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 70 med "Utskottet anser" och slutar på s. 71 med "angiven del" bort ha följande lydelse;

Av redogörelsen i propositionen framgår klart att de uppgifter för vilka Investeringsbanken bildades år 1967 inte längre är aktuella. EnUgt utskottets mening har näringspolitikens ändrade inriktning ändrat fömtsättningarna för Investeringsbankens verksamhet. Under senare år har det också skett en snabb utveckling i fråga om utbudet av oUka slags finansieringstjänster. Utskottet finner att flertalet av de uppgifter för banken som anges i propositionen kan fullgöras ay andra banker och finansieringsinstitut på marknaden.

Utskottet anser alltså, med instämmande i vad som anförs härom, i motionerna 1983/84:2641 (c) och 1983/84:2644 (m), att starka skäl talar för att Investeringsbankens verksamhet tas upp till ingående prövning. Denna prövning bör lämpligen ske parallellt med arbetet inom den kommitté (Fi 1983:06) som tillkallades år 1983 för översyn av kreditmarknadens stmktur.

9 Riksdagen 1983/84.17saml. Nr 42

 

NU 1983/84:42                                                                     122

Riksdagen bör anmoda regeringen att föranstalta om en sådan prövning. I avvaktan på resultatet av prövningen bör nuvarande riktlinjer för bankens verksamhet inte ändras. Med det sagda tillstyrker utskottet motion 1983/ 84:2641 (c) i berörd del. Även yrkandet i motion 1983/84:2644 (m) blir därigenom i allt väsentligt tillgodosett.

dels att utskottet under 47 bort hemställa

47. beträffande riktlinjer för Investeringsbanken

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2641 yrkande 9 och

motion 1983/84:2644 yrkande 10

dels avslår proposition 1983/84:135 moment 6,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

56. Överföring av medel till småföretagsfond (mom. 49)

Tage Sundkvist (c), Erik Hovhammar (m), Slen Svensson (m), Per Westerberg (m), Christer Eirefelt (fp), Lars Ahlström (m) och Per-Ola Eriksson (c) anser

deb att den del av utskottets yttrande på s. 73 som börjar med "Utskottet betraktar" och slutar med "berörda delar" bort ha följande lydelse;

Utskottet konstaterar att den av regeringen föreslagna småföretagsfonden utgör en del av systemet med löntagarfonder. Vid behandlingen hösten 1983 av löntagarfondsfrågan tog utskottets majoritet i yttrandet NU 1983/84:5 y till finansutskottet bestämt avstånd från förslaget om införande av sådana kollektiva fonder. Utskottet har samma inställning till frågan i dag. Följaktligen kan utskottel inte godta det förslag om en småföretagsfond som regeringen nu har lagt fram. Med instämmande i vad som anförs härom i motionerna 1983/84:2640 (fp), 1983/84:2641 (c) och 1983/84:2644 (m) anser utskottet att riksdagen bör avslå förslaget. I avvaktan på en avveckling av löntagarfonderna bör de medel som är avsedda för småföretagsfonden förvaltas på reguljärt sätt inom allmänna pensionsfonden. Riksdagen bör göra ett uttalande av denna innebörd. Därmed tillstyrker utskottet de tre motionerna i denna del.

dels att utskottet under 49 bort hemställa

49. beträffande överföring av medel till småföretagsfond

atl riksdagen med bifaU till motion 1983/84:2640 yrkande 2, motion

1983/84:2641 yrkande 2 och motion 1983/84:2644 yrkande 7

dels avslår det i proposition 1983/84:135 framlagda förslaget till lag

om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för allmänna

pensionsfonden,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottel anfört.

 

NU 1983/84:42                                                                      123

57.       Utvecklingscentrum i Söderhamn (mom. 60)
Jörn Svensson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 78 som börjar med "Utskottet har" och slutar med "och 1983/84:2478 (vpk)" bort ha följande lydelse;

Enligt utskottets mening innebär den f. n. höga lönsamheten inom skogsindustrin till följd av bl. a. devalveringen ingen garanti för att forskning och förädling inom det träkemiska området utvecklas tillfredsställande. Under tidigare utpräglade högkonjunkturer i branschen kunde noteras att den ensidiga produktionsinriktningen inom skogsiiidustrin knappast rub­bades.

Utskottet anser att en starkare satsning på forskning och utveckling inom branschen - och därvid särskilt på den träkemiska sidan - är ett starkt intresse ur såväl industripolitisk som handelspolitisk synvinkel. Det är också tydligt att detta kräver särskilda initiativ från samhällelig sida. Därvid bör enligt utskottets mening resurserna lämpligen koncentreras i syfte att resultat skall kunna nås utan ytterligare långa dröjsmål.

Med instämmande i vad som sägs härom i motion 1983/84:2478 (vpk) föreslår alltså utskottet att regeringen uppmanas att inleda förhandlingar i syfte att etablera ett träkemiskt forskningscentrum. Utskottet anser i likhet med motionärerna att Söderhamn med hänsyn lill sin geografiska belägenhet är en lämplig lokaliseringsort för ett sådant centrum. Med det sagda tillstyrker utskottet motionen i denna del. Härigenom tillgodoses även motsvarande yrkande i motion 1983/84:2039 (c).

deb att utskottet under 60 bort hemställa

60. beträffande utvecklingscentrum i Söderhamn

att riksdagen med bifall lill motion 1983/84:2039 yrkande 3 och motion 1983/84:2478 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

58.       Transportmaterielindustrin i Gävleborgs län (mom. 61)
Jörn Svensson (vpk) anser

dels atl den del av utskottets yttrande på s. 79 som börjar med "Utskottet hänvisar" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:

Det torde numera vara klarlagt att järnvägen utgör det mest utvecklingsba­ra alternativet på landtransportområdet. Utskottet anser det därför väsent­ligt att Sveriges goda utgångsläge inom järnvägstekniken utnyttjas på aktivaste möjliga sätt. 1 sammanhanget bör det betonas all det innebär en fördel om forsknings- och utvecklingsarbetet direkt kan knytas till produk­tion . Detta kräver att satsningarna medvetet riktas och koncentreras. Med en sådan inriktning ter det sig enligt utskottets mening naturiigt alt det till transportmaterielindustrierna i Gävle och Bollnäs knyts kvalificerad forsk-

 

NU 1983/84:42                                                                      124

ningsverksamhet på järnvägsteknikens fält. Nämnda industrier har lång praktisk erfarenhet i fråga om utformning av transportmateriel liksom av de problem som vidlåder denna materiel i driften. Utskottet anser det angeläget att dessa fördelar kan tas till vara.

Riksdagen bör i ett uttalande till regeringen ansluta sig till vad utskottet nu har anfört. Med det sagda tillstyrker utskottet motion 1983/84:2478 (vpk) i denna del.

dels att utskottet under 61 bort hemställa

61. beträffande transportmaterielindustrin i Gävleborgs län

atl riksdagen med bifall till motion 1983/84:2478 yrkande 4 som sin , mening ger regeringen till känna vad utskottet anförl.

Särskilda yttranden

1. Läkemedelsindustrins förstatiigande (mom. 2)

Jörn Svensson (vpk) anför:

Vänsterpartiet kommunisterna har - med anledning av riksdagsbeslut hösten 1982 - inte avgivit någon reservation till förmån för förstatligande av läkemedelsindustrin. Della har haft som förutsättning att regeringen förbe­reder förslag i frågan med en inriktning som tillmötesgår de krav bakom vilka har ställt sig såväl socialdemokraternas som vänsterparliel kommunisternas partikongresser.

Från denna utgångspunkt är det viktigi att regeringens handlande inte stannar vid den till år 1985 aviserade utredningen om den fråga som här behandlas. Även hela komplexet med makten över läkemedelsindustrin måste aktualiseras. Situationen på läkemedelsfronten - såväl nationellt som internationellt - talar med ständigt ökande styrka för en sådan grundläggan­de förändring av maktförhållandet.

2. Bilindustrin (mom. 25)

Christer Eirefelt (fp) anför:

Svensk bilindustri är, framför allt genom sin exportinriktning, en mycket viktig faktor i svensk ekonomi. Enligt min uppfattning måste della beaktas av riksdag och regering så alt man t. ex. undviker unika särbestämmelser som i sin tur kan föranleda motåtgärder från andra bilproducerande länder.

3. Finansiellt stöd till företag (mom. 32)

Christer Eirefelt (fp) anför:

SIND:s garantigivning måsle ses över. Enligt min uppfattning är del ett tecken på felaktig politik när ett program som kallas "industriell omvandling och tillväxt" till över 50 % består av förlusttäckning. I avvaktan på en sådan översyn har jag accepterat regeringens förslag.

 

NU 1983/84:42                                                                      125

4. Tillsyn över Investeringsbanken (mom. 48)

Tage Sundkvist (c), Erik Hovhammar (m), Sten Svensson (m), Per Westerberg (m), Christer Eirefelt (fp), Lars Ahlström (m) och Per-Ola Eriksson (c) anför;

Vi anser att kravet på att Investeringsbanken skall stå under bankinspek­tionens tillsyn är rimligt. Vi har emellertid avstått från att reservera oss mot utskottets yttrande på denna punkt mot bakgrund av att vi nyss har förordat en ingående prövning av Investeringsbankens verksamhet. Tillsynsfrågan kan lämpligen tas upp när resultatet av en sådan prövning föreligger.

5. Industriell utveckling i olika delar av landet (mom. 51-61)

Erik Hovhammar (m), Sten Svensson (m), Per Westerberg (m), Christer Eirefelt (fp) och Lars Ahlström (m) anför:

Utskottet behandlar i avsnittet om industriell utveckling i olika delar av landet (s. 73-79) en rad motionsyrkanden om statligt stöd till ett antal projekt av regional natur. Utskottet har avstyrkt samtiiga dessa yrkanden, varvid vi har anslutit oss till utskottsmajoriteten. Vi skulle i några fall ha föredragit andra motiveringar än dem som har angetts för utskottets ställningstaganden. Detta gäller i första hand i sådana fall då man åberopar som motiv för avslag vissa åtgärder av selektiv natur som regeringen har föreslagit i proposition 1983/84:135 och som vi från moderata samlingspar­tiets och folkpartiets sida har motsatt oss under utskottsbehandlingen. Vi har av tidsskäl valt att fästa uppmärksamheten härpå i ett särskilt yttrande i stället för att anmäla reservationer under resp. moment. När det gäller vår allmänna inställning till frågor om regional utveckling hänvisar vi till reservationerna 1 (m) och 3 (fp) till arbetsmarknadsutskottets betänkande AU 1983/84:23 om regionalpolitiken.

 

126 Bilaga 1

Skatteutskottets yttrande

1983/84:12 y

om återinförande av det särskilda forskningsavdraget (FoU- avdraget) vid taxering till statlig inkomstskatt m. m.

Till näringsutskottet

Särskilt forskningsavdrag har sedan år 1973 medgivits enligt lagen (1973:421) om särskilt forskningsavdrag vid taxering till statUg inkomstskatt (det s. k. FoU-avdraget). Avdraget har fr. o. m. 1983 års taxering varit utformat som ett basavdrag om 5 % och ett ökningsavdrag om 30 % beräknat på ett avgiftsunderlag motsvarande företagets lönekostnader för forsknings- och utvecklingsarbete samt kostnader för förvärv av forsknings­resultat m. m. I enlighet med ett regeringsförslag i proposition 1983/84:64 (SkU 1983/84:14) har riksdagen beslutat slopa avdragsrätten fr. o. m. 1985 års taxering.

I motion 1983/84:2595 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp) - motionen väckt med anledning av proposition 1983/84; 107 om forskning - yrkas att riksdagen beslutar återinföra FoU-avdraget. Samma yrkande återfinns i de med anledning av proposition 1983/84:135 om industriell tillväxt och förnyelse väckta motionema 1983/84:2640 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp) och 1983/84:2645 av Erik Hovhammar m. fl. (m). Motion 2640 innehåller också ett yrkande att förmögenhetsskatten på arbetande kapital i mindre och' medelstora företag slopas.

Näringsutskottet har berett skatteutskottet tillfälle att yttra sig över dessa motionsyrkanden.

Beslutet att slopa FoU-avdraget motiverades främst med att avdraget mera kommit att fungera som en skattesubvention till FoU-intensiva företag än som en verklig stimulans till ökat FoU-arbete och att därför endast en mindre del av de betydande skatteintäkter som genom avdragsrätten undandragits staten kommit den tekniska utvecklingen till godo. Riksdagens beslut skall också ses mot bakgmnd av att ett stöd till forskning som har formen av en avdragsrätt vid taxeringen kan utgå först lång tid efter det att ett beslut om forskningsinsatser fattas och att systemet med forskningsavdrag genom avdragets konstmktion varit tekniskt komplicerat för såväl företagen som taxeringsmyndigheterna. Enligt skatteutskottets mening saknar riksda­gen - särskilt mot bakgrund av de åtgärder i syfte att främja forsknings- och utvecklingsverksamhet som föreslås i propositionerna 1983/84:107 och 1983/84:135 - anledning att frånträda sin uppfattning i denna fråga.

Vad särskilt angår frågan om förmögenhetsskatt på arbetande kapital i mindre och medelstora företag vill utskottet erinra om att företagsskatte­kommittén (B 1979:13) enligt sina direktiv har att undersöka vad som kan

 

NU 1983/84:42 (SkU 1983/84:12 y)                             127

göras för att underlätta familjeföretagens försörjning med riskkapital. Utskottet anser för sin del att de nu aktuella motionsyrkandena bör avslås.

Stockholm den 26 april 1984

På skatteutskottets vägnar RUNE CARLSTEIN

Närvarande: Rune Carlstein (s), Knut Wachtmeister (m). Stig Josefson (c), Olle Westberg (s), Hagar Normark (s), Bo Lundgren (m), Ingemar Hallenius (c), Bo Forslund (s), Egon Jacobsson (s), Karl Björzén (m), Kjell Johansson (fp), Anita Johansson (s), Lars Hedfors (s), Anna Lindh (s) och Ewy Möller (m).

Avvikande mening

Knut Wachtmeister (m). Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Ingemar HaUenius (c), Karl Björzén (m), Kjell Johansson (fp) och Ewy Möller (m) anser att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar med "Beslutet att" och slutar med "bör avslås" bort ha följande lydelse:

De skäl som i proposition 1983/84:64 åberopades till stöd för att slopa det särskilda forskningsavdraget finner utskottet föga bärande. Avdraget inför­des visserligen som ett provisorium 1973. Mot bakgrund av de mycket positiva erfarenheterna av avdraget permanentades det emellertid så sent som i december 1981 med verkan fr. o. m. 1983 års taxering. 1981 års riksdagsbeslut togs under bred parlamentarisk enighet - endast vpk motsatte sig beslutet. Entydiga uttalanden från näringslivet visar också att FoU-avdraget haft stor betydelse såväl för den långsiktiga planeringen av forskningsinsatser som för finansieringen av nya forskningsobjekt.

Mot den bakgmnden finns det enligt utskottets mening all anledning bibehålla FoU-avdraget även i fortsättningen.

Ett system med avdrag för forskningskostnader är enligt utskottets mening att föredra även av den anledningen att företagen själva kan besluta om forskningsinsatsernas omfattning och inriktning. Man slipper alltså den byråkratiska kontroll och prövning som ett bidragssystem med nödvändighet för med sig.

Frågan om förmögenhetsbeskattningen av arbetande kapital i mindre och medelstora företag har under en följd av år varit föremål för uppmärksamhet i olika sammanhang. Redan i november 1981 föreslog företagsskattekommit­tén att arbetande kapital i mindre och medelstora företag skulle helt undantas från förmögenhetsskatt. Detta förslag godtogs i princip av en majoritet av de remissinstanser som yttrade sig över förslaget.

Det riskvilliga sparandets villkor har genom åtskilliga riksdagsbeslut under

 

NU 1983/84:42 (SkU 1983/84:12 y)                            128

senare tid allvarligt försämrats. Skatteutskottet tänker bl. a. på slopandet av den 30-procentiga skattereduktionen för aktieutdelning, den nya vinstdel­ningsskatten, den skärpta beskattningen av realisationsvinst vid försäljning av aktier och omsättningsskatten på sådana tillgångar. Härtill kommer den betydande skärpning av förmögenhetsskatten som riksdagen beslutade hösten 1982 och den ytterligare höjning av samma skatt vid 1984 års taxering som beslutades i december förra året.

Mot den här bakgmnden måste det enligt utskottets mening anses mer angeläget nu än någonsin tidigare att undanta det arbetande kapitalet i mindre och medelstora företag från förmögenhetsskatt.

Utskottet anser således att de nu aktuella motionsyrkandena bör till­styrkas.

 

NU 1983/84:42

129

Bilaga 2

Översikt av utskottets behandling av propositionen och motionerna

 

Proposition/

Utskottets

Utskottets

Reservation

motion 1983/84

yttrande s.

hemställan moment

nr

Proposition 135

 

 

 

1

72

49

56

2

52

19

18

3

55

24

 

4

55

26

27

5

62

34

38

6

70

47

55

7

50

16

17

8

50

17

 

9

54

23

23-25

10

56

26

27

11

69

46

54

12

38

1

1-3

B 1

57

27

28

B 12

57

27

28

B 13

59

30

31-33

B 14

60

31

34, 35

B 16

68

45

51-53

B 17

68

44

49-50

B 18:1-2

60

32

36

B 18:3

60

32

 

B 20

52

19

18-20

Fil

73

50

 

F13

54

23

23-25

F17

56

26

27

F18

50

16

17

F19

50

17

 

Motion

 

 

 

419

59

29

30

423

42

5

 

458

.    38

1

3

559:2

68

43

 

693

76

55

 

729

39

2

 

851:1

38,42

1,6

1,8

4

39

3

5

5 (delvis)

38

1

1

852

59

29

30

853

78

59

 

908:1

38

1

1

2

38

1

1

5

48

14

15

6

49

15

16

7

44

8

10

9

45

10

11

Ila

57

27

28

1030

42

5

 

1031

63

35

39

 

NU 1983/84:42                                                                   j3q

 

Motion 1983/84

Utskottets

Utskottets

Reservation

 

yttrande s.

hemställan moment .

nr

1074

75

53

 

1079:1

39

3

5

2

63

35

39

3

64

36

40, 41

5

53

21

21

1363:1

39

3

5

3

59

29

30

1873

44

9

 

1879

72

48

 

1880

61,67

33,41

37, 47

1881

77

56

 

1897

42

5

 

2039:1

62

34

 

3

78

60

57

2040

77

57

 

2049

66

40

46

2052

51

18

 

2120:6

76

54

 

2356

78

59

 

2357

74

52

 

2363

53

20

 

2376:1

43

7

9

2

39

3

5

2466:1

65

37

42

2

65

38

43, 44

3

65

39

45

2478:2

78

60

57

4

79

61

58

2521

55

25

26

2595:1

46

11

12

2605

74

51

 

2640:1

38

'    1

1

2

73

49

56

3

46

11

12

4

47

12

13

5

55

23

25

6

52

19

20

8,9

57

27

28

11

59

30

33

12

58

28

29

13

60

31

34

15

67

42

48

16

68

44

49

17

56

26

27

18

51

18

 

19

57

27

28

21

47

13

14

2641:1

38

1

2

2

40

4

7

3

73 ■

49

56

4

60

31

35

6

69

45

52

 

NU 1983/84:42

131

 

Motion 1983/84

Utskottets

Utskottets

Reservation

 

yttrande s.

hemställan

nr

 

 

 

moment

 

7

68

 

44

50

8

55

 

23

24

9

70

 

47

55

10

52

 

19 ■

. 19

2642

38

 

1

3

2643

77

 

58

 

2644:1

58

 

28

29

2

59

 

30

31

3

61,

62

33, 34

37, 38

4

69

 

45

51

5,6

68

 

44

49

7

73

 

49

56

8,9

54

 

22

22

10

71

 

47

55

11, 12

60

 

.   .   32

36

13-15

56

 

26

.   27

16-18

50

 

16

17

19,20

52

 

19

18

21,22

60

 

31

34

25

38,

40

1,4

1,6

26

57

 

27

28

2645

46

 

11

12

 

NU 1983/84:42                                                       132

Bilaga 3 Översikt över motionsyrkanden som behandlas i andra utskottsbetänkanden

 

Motion

Betänkande

1983/84:559:1

SkU (uppskov till riksmötet 1984/85)

1983/84:559:3

NU 1983/84:40

1983/84:851:2

NU 1983/84:23

1983/84:851:3 (delvis)

NU 1983/84:40

1983/84:851:3 (delvis)

NU (uppskov till riksmötet 1984/85)

1983/84:851:5 (delvis)

NU 1983/84:45

1983/84:851:6

NU 1983/84:30

1983/84:908:3

NU 1983/84:23

1983/84:908:4, 8

NU (uppskov till riksmötet 1984/85)

1983/84:908:10

NU 1983/84:33

1983/84:908:11 b

NU 1983/84:25

1983/84:908:11 c

NU 1983/84:28

1983/84:1079:4

NU 1983/84:40

1983/84:1363:2

NU 1983/84:25

1983/84:2039:2

AU 1983/84:23

1983/84:2039:4

NU 1983/84:30

1983/84:2120:1

FiU 1983/84:42

1983/84:2120:2

NU 1983/84:44

1983/84:2120:3-5

NU 1983/84:45

1983/84:2478:1

NU 1983/84:28

1983/84:2478:3

BoU 1983/84:30

1983/84:2595:2-12

UbU 1983/84:28

1983/84:2640:7, 14, 20

NU 1983/84:45

1983/84:2640:10

NU 1983/84:25

1983/84:2641:5

NU 1983/84:26

1983/84:2644:23, 24

NU 1983/84:26

 

NU 1983/84:42                                                                133
Innehåll

Årendet........................................................................... ....... 1

Sammanfattning  ........................................................... ....... 1

Propositionen   ...............................................................         3

Huvudsakligt innehåll...................................................... ....... 3

Förslag............................................................................         5

Motionerna  ............................................................... ........... 7

Yrkanden........................................................................         7

Motivering.......................................................................       15

Anslagsfrågor  ...............................................................       19

Inledning .......................................................................       19

Regeringens förslag   .....................................................       20

Oppositionens förslag.....................................................       21

Uppgifter i anslutning till vbsa motionsyrkanden, m.m....       22

Industrins forsknings- och utvecklingskostnader........... ..... 22

Industristödet ............................................................. ........ 24

Det särskilda forskningsavdraget  ........................... __ ___ 27

Statliga företagsstöd ..................................................... ..... 28

De små och medelstora företagens finansiella situation                     30

De regionala utvecklingsfondernas företagsservice   .... ..... 32

Kommunal näringspolitik   .............................................. ..... 34

Utskottet........................................................................ ..... 36

Inledning .......................................................................       36

Allmänna frågor .............................................................       37

Industripolitikens inriktning ...........................................       37

Läkemedelsindustrins förstatiigande  ........................... ..... 39

Småföretagspolitiken .....................................................       39

Industripolitikens organisation .........................    .........       40

Industristödet  .............................................................. ..... 41

Regionala utvecklingsbolag............................................ ..... 42

Kommunal näringspolitik   ............................................. ..... 43

Utvärdering av företagsnedläggningar   ........................       44

Nordiskt samarbete..................................... ,................. ..... 45

Vissa skattefrågor m.m..................................................       46

Nationellt mikroelektronikprogram................................. ..... 49

Teknikupphandling och underleverantörsutveckling............ 51

Ätgärder för att främja teknikupphandling m.m..............       51

Övriga frågor..................................................................       53

 

NU 1983/84:42                                                                    134

Industrifonden................................................................ ..... 54

Forskningsbidrag till teknikbaserade småföretag .......... ..... 55

Statens industriverk  ..................................................... ..... 56

Programindelning och anslag.......................................... ..... 56

Utredningsverksamhet   .................................................      57

Industriell omvandling och tillväxt  ................................. ..... 58

Småföretagsutveckling................................................... ..... 60

Treårsram för statens industriverk   ...............................      69

Sveriges Investeringsbank AB........................................ .... 69

Småföretagsfond............................................................ .... 72

Ingenjörsvetenskapsakademien..................................... .... 73

Industriell utveckling i olika delar av landet................... ...... 73

Hemställan   ...................................................................      79

Reservationer................................................................. ..... 86

1.   Industripolitikens inriktning (m, fp).............................. ..... 86

2.   Industripolitikens inriktning (c)  .................................. ..... 87

3.   Industripolitikens inriktning (vpk)................................       88

4.   Läkemedelsindustrins förstatiigande (m, c, fp)............       89

5.   SmåföretagspoUtiken(m,c,fp)................................... ....... 89

6.   Industripolitikens organisation (m)  ........ .....:............ ..... 90

7.   Industripolitikens organisation (c, fp)  ........................       91

8.   Avveckling av industristödet (m, c, fp).........................       92

9.   Regionala utvecklingsbolag (m, fp)  ............................ ..... 92

 

10.   Kommunal näringspolitik (m, fp).................................       93

11.   Nordiskt samarbete (m, c, fp).....................................      93

12.   Forskningsavdrag (m, c, fp) .,.......    ..........................       94

13.   Förmögenhetsskatt på arbetande kapital (m, c, fp)         94

14.   Återlån av socialavgifter (m, c, fp) .............................       95

15.   Löntagarägda företag (m, c, fp)   ..............................       96

16.   Andel-i-vinst-system (m, c, fp) .. ■.............................. ..... 96

17.   Industriell utveckling inom mikroelektroniken (m)   ... ..... 97

18.   Främjande av teknikupphandhng m. m. (m) :__             ;....           98

19.   Främjande av teknikupphandling m. m. (c)................ ..... 98

20.   Främjande av teknikupphandling m.m. (fp).......... __ __ 99

21.   Underleverantörer (m, c, fp)...................................... ... 100

22.   Avveckling av Industrifonden (m)  ............................ ... 100

23.   Anslag till Industrifonden (m).................................... ... 101

24.   Anslag till Industrifonden (c)   ................................... ... 101

25.   Anslag till Industrifonden (fp).................................... ... 102

26.   Bilindustrin (m)   ............... :...................................... ... 103

27.   Teknikbaserade småföretag (m, fp) .......................... ... 103

28.   Industriverkets utredningsverksamhet (m, fp) ......        104

29.   Avveckling av branschprogrammen (m, fp)............         105

 

NU 1983/84:42                                                       135

30.   Den manuella glasindustrin (c) ..........................    105

31.   Branschfrämjande åtgärder (m) ........................    106

32.   Branschfrämjande åtgärder (c)..........................    106

33.   Branschfrämjande åtgärder (fp).........................    107

34.   Flexibla tillverkningssystem (m, fp) ....................    107

35.   Flexibla tillverkningssystem (c).......................... .. 108

36.   Finansiellt stöd till företag (m) ..........................    109

37.   Utvecklingsfondernas företagsservice (m)............    110

38.   Utvecklingsfondernas finansieringsverksamhet (m)                 110

39.   Personlig borgen (m, c, fp) ..............................    111

40.   Utvecklingsfondernas målgrupp (m) ................... .. 112

41.   UtveckUngsfondernas målgrupp (c, fp) .............. .. 112

42.   Central instans för hantverket (c, fp)  ............... ... 113

43.   Medel till hantverket (m).................................. ... 114

44.   Medel till hantverket (fp)................................. ... 114

45.   Länsstyrelsernas ansvar för hantverket (fp)......... .. 114

46.   Kvinnor som företagare (c, fp)  ........................ ... 115

47.   UtveckUngsfondemas styrelser (m, c, fp)............ .. 115

48.   Strategisk företagsutveckling (m, fp) ................ ... 116

49.   Industridesign (m, fp)   ................................... ... 117

50.   Industridesign (c) .......................................... ... 117

51.   Småföretagsutveckling (m)............................... ... 118

52.   SmåföretagsutveckUng (c)............................... ... 119

53.   Småföretagsutveckling (fp)..............................     120

54.   Treårsram för industriverket (m, c, fp)................     121

55.   Riktlinjer för Investeringsbanken (m, c, fp)   .......     121

56.   Överföring av medel till småföretagsfond (m, c, fp)               122

57.   Utvecklingscentmm i Söderhamn (vpk)   .............     123

58.   Transportmaterielindustrin i Gävleborgs län (vpk).. ... 123

' Särskilda yttranden

1.   Läkemedelsindustrins förstatligande (vpk)............     124

2.   BiUndustrin (fp) ..............................................     124

3.   FinansieUt stöd till företag (fp) .........................     124

4.   Tillsyn över Investeringsbanken (m, c, fp)............     125

5.   Industriell utveckling i ohka delar av landet (m, fp) ........        125

Bilagor

1.   Skatteutskottets yttrande 1983/84 12 y om återinförande av det särskilda forskningsavdraget (FoU-avdraget) vid taxering till statiig inkomstskatt m. m.............. ... 126

2.   Översikt av utskottets behandUng av propositionen och motioner­na              129

3.   Översikt över motionsyrkanden som behandlas i andra utskottsbe­tänkanden             132

 

minab/gotab 78591    Stockholm 1984