Näringsutskottets betänkande
1983/84:40

om exportfrämjande verksamhet (prop. 1983/84:100 delvis och prop.
1983/84:168)
Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels proposition 1983/84:100 bilaga 5 (utrikesdepartementet) punkterna
E2 (exportfrämjande verksamhet) och E 3 (exportkreditnämnden),

dels proposition 1983/84:168 om exportfrämjande verksamhet,

dels åtta motioner som har väckts med anledning av den sistnämnda
propositionen,

dels - helt eller delvis - åtta motioner från allmänna motionstiden år 1984
om exportfrämjande verksamhet.

Länsstyrelsen i Jönköpings län och kommunstyrelsen i Jönköpings kommun
gemensamt samt Sveriges arkitekters riksförbund har ingivit skrivelser i
ärendet.

Sammanfattning

Utskottet godtar regeringens förslag till anslag för exportfrämjande
verksamhet och till ramar och regler för exportkreditgarantigivning nästa
budgetår. Den särskilda prioritering som Sveriges exportråd enligt regeringsförslagen
skall ge åt exportfrämjande insatser för små och medelstora
företag, underleverantörsföretag, bygg- och energisektorerna och tjänsteexport
ansluter sig utskottet också till. Motionsyrkanden (m) av innebörd att
Exportrådets verksamhet inte skall detaljstyras på det sätt regeringen
föreslår avstyrks. En viss styrning behövs för att statsmakternas prioriteringar
skall få genomslag i verksamheten, anser utskottet. Reservationer har
avgetts på denna punkt (m) och vidare till förmån för motionsyrkanden om
ökad uppmärksamhet åt utbildningsfrågorna (fp), om avveckling av fartygskreditnämnden
(m) och om ytterligare anpassning av exportfrämjandet till
de små och medelstora företagens speciella behov (fp). En rad motionsyrkanden
om exportfrämjandet inom byggsektorn bör enligt utskottets mening
inte föranleda något särskilt uttalande av riksdagen.

1 Riksdagen 1983184.17sami. Nr 40

NU 1983/84:40

Proposition 1983/84:100
Förslag

Under angivna punkter i proposition 1983/84:100 bilaga 5 (utrikesdepartementet)
föreslår regeringen:

E 2. Exportfrämjande verksamhet (s. 125-135)

att riksdagen

1. till Exportfrämjande verksamhet för budgetåret 1984/85 anvisar ett
reservationsanslag av 202 660 000 kr.,

2. bemyndigar regeringen att medge att utfästelser om stöd till svensk
projektexport får lämnas till ett belopp av högst 35 000 000 kr.

E 3. Exportkreditnämnden, täckande av vissa förluster
(s. 136-144)

att riksdagen

1. medger att staten åtar sig betalningsansvar i form av statsgaranti för
exportkrediter till ett belopp av högst 70 000 milj. kr., varav 17 000 milj. kr.
reserveras för garantigivning vid särskilt samhällsintresse och för garantigivning
vid export av betydelse för u-ländernas ekonomiska utveckling, samt
bemyndigar regeringen att överföra ytterligare 5 000 milj. kr. för sådan
garantigivning om så anses erforderligt,

2. godkänner att den rörliga kredit i riksgäldskontoret, som ställts till
EKN:s förfogande för att vid behov användas för utbetalning av ersättningar
för förluster från garantiverksamheten enligt de riktlinjer som föredragande
statsrådet tidigare har förordat, höjs med 500 milj. kr. till 2 700 milj. kr.,

3. till Exportkreditnämnden, täckande av vissa förluster för budgetåret
1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr. för vissa förluster som uppstår
vid garantigivning enligt de riktlinjer som föredragande statsrådet har
förordat.

Förslagens innebörd

Ett anslag om 202,7 milj. kr. föreslås för den exportfrämjande verksamhet
som administreras och utövas av Exportrådet och den specialiserade
kommersiella utlandsrepresentationen, dvs. handelssekreterarna och de
handelskamrar i utlandet som har samarbetsavtal med rådet. Bland förslagen
till nya eller utökade insatser i exportfrämjandet ingår att Exportrådets roll
som projektbevakare åt näringslivet skall stärkas. Speciellt avses detta gälla
bevakning av projekt som finansieras av internationella finansieringsorganisationer.
En teknisk exportservice föreslås byggas upp vid Exportrådet. För
stöd till svensk projektexport föreslås ett nytt system, konstruerat som ett
garantistöd som utbetalas enbart när ett projekt inte leder till kontrakt.
Undantag skall i detta avseende i vissa fall kunna göras för små och

NU 1983/84:40

medelstora företag. Garantin föreslås få täcka högst en tredjedel av
redovisade kostnader. Också här skall finnas en möjlighet till undantag som
medger stöd upp till 50 %. Stödet föreslås bli koncentrerat till marknader
med betalningsförmåga och i större utsträckning än tidigare inriktas på
projekt som finansieras av Världsbanken eller andra multilateralt finansierade
biståndsorgan. Ramen för garantiutfästelser föreslås bli 35 milj. kr.

Förslagen rörande exportkreditnämnden innebär oförändrad ram för
statens betalningsansvar i form av statsgaranti för exportkredit men en
höjning av exportkreditnämndens rörliga kredit i riksgäldskontoret med 500
milj. kr.

Vissa riktlinjer föreslås för den fortsatta garantigivningen. Ramen för s. k.
s/u-garantier - se punkt E 3 moment 1 - bör sålunda utnyttjas framför allt för
stora projekt med en relativt god riskbild. Viktiga kriterier bör vara
långsiktigt marknadsintresse och introduktion av nya produkter. De sammanlagda
åtagandena för enskilda länder bör inte överstiga 10-15 % av
totalengagemanget. Regeringen föreslås dock när speciella skäl föreligger
kunna besluta om undantag från denna regel. I fråga om garantigivning till
vissa för svensk export betydelsefulla länder med betalningsproblem som
bedöms vara av mera tillfällig art skall enligt regeringsbeslut den 22 juni 1983
de av riksdagen godkända principerna för garantigivningen och EKN:s
synpunkter rörande tillämpningen av dessa utgöra underlag för nämndens
verksamhet. Innebörden härav är att viss fortsatt kreditgivning till sådana
länder kan ske om problemen kan bedömas vara av i huvudsak övergående
natur och erforderliga interna och externa åtgärder samtidigt vidtas för
lösande av dessa problem.

I propositionen understryks behovet av resultatförbättrande åtgärder för
att de ökade förlustriskerna i garantiverksamheten skall kunna mötas av
EKN. Bland möjliga åtgärder nämns ökad riskdelning bl. a. genom globalavtal,
dvs. avtal genom vilka exportören förbinder sig att ansöka om garanti för
i princip hela sin export. Också möjligheterna till en ökning av återförsäkringarna
och till ökad effektivitet i återvinningsarbetet bör enligt propositionen
tas till vara.

Proposition 1983/84:168
Förslag

Regeringen föreslår - efter föredragning av statsrådet Mats Hellström - att
riksdagen godkänner vad föredragande statsrådet har anfört om ändrade
riktlinjer för statsstödd exportkreditgivning genom AB Svensk exportkredit.

Vidare bereds riksdagen tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet
har anfört om

1. insatser för att främja små och medelstora företags export,

2. insatser för att främja export från bygg- och energisektorn och

3. tjänsteexport från den kommunala och landstingskommunala sektorn.
1* Riksdagen 1983184. 17sami. Nr 40

NU 1983/84:40

Huvudsakligt innehåll

I propositionen redovisas åtgärder som syftar till att främja en ökad export
från små och medelstora företag. Sveriges exportråd föreslås få ökade medel
för det särskilda s. k. småföretagsprogrammet. Behovet av ökat samarbete
mellan berörda instanser understryks. Vidare ges Exportrådet ökade medel
för att särskilt främja export inom byggsektorn inkl. trähussektorn samt
energisektorn inom ramen för Svensk bygg- och energiexport, ett organ som
föreslås bli knutet till Exportrådet.

Den kommunala och landstingskommunala sektorns export av tjänster
föreslås främjas. Sveriges exportråd ges ansvaret för ett särskilt utvecklingsprogram
för denna tjänsteexport.

Motionerna

De motioner som har väckts med anledning av proposition 1983184:168 och
behandlas här är följande:

1983/84:2799 av Bengt Kronblad m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen hos
regeringen begär förslag till pilotprojekt för byggexport enligt de intentioner
som redovisas i motionen,

1983/84:2800 av Nils Nordh m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen som sin
mening uttalar att det nybildade Svensk bygg- och energiexport placeras i
Jönköping,

1983/84:2801 av Sten Svensson (m) och Nic Grönvall (m), vari hemställs att
riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till effektiviserad handläggningsordning
för fartygskreditgarantier och exportkreditfinansiering i enlighet
med vad som anförts i motionen,

1983/84:2802 av Birger Rosqvist m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen
uttalar att exportfrämjande insatser för trähussektorn bör utgå i enlighet med
vad som anförts i motionen,

1983/84:2803 av Björn Molin m. fl. (fp), vari hemställs att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om

1. exportmöjligheter och exportfrämjande för små och medelstora företag,

2. exportutbildning,

3. exportkreditgarantier och exportkrediter,

1983/84:2804 av Rune Rydén m. fl. (m), vari hemställs att riksdagen som
sin mening uttalar att som allmän riktlinje för statens anslag till Sveriges
exportråd bör gälla att anslagen skall lämnas under generellt angivet ansvar
för rådet och att närmare beslut om prioritering och specifik användning skall
fattas av rådets styrelse och ej av regeringen,

NU 1983/84:40

1983/84:2805 av Jan Hyttring m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen hos
regeringen begär initiativ innebärande att Exportrådet ges i uppdrag att i
samverkan mellan svenskt näringsliv och turistorganisationerna initiera en
mera offensiv internationell marknadsföring av svensk turism,

1983/84:2806 av Staffan Burenstam Linder m. fl. (m), vari hemställs att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om svensk exportfrämjande verksamhet.

De motioner från allmänna motionstiden som behandlas här är följande:

1983/84:559 av Bertil Danielsson (m) och Ewy Möller (m), såvitt avser
hemställan (3) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
som i motionen anförts om översyn av exportservicen till nystartade mindre
företag,

1983/84:688 av Arne Fransson (c), vari hemställs att riksdagen begär att
regeringen skyndsamt vidtar sådana åtgärder att exportstöd kan utgå även
om villkoret om tre samverkande företag inte uppfyllts,

1983/84:851 av Ulf Adelsohn m. fl. (m), såvitt avser hemställan (3 delvis)
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om export,

1983/84:1079 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp), såvitt avser hemställan (4)
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om de exportfrämjande åtgärdernas anpassning till de mindre
företagens situation,

1983/84:1308 av Arne Fransson (c) och Karin Andersson (c), vari hemställs
att riksdagen uttalar att vid den effektiviserade bevakning av u-landsmarknadema
som syftar till att Sverige får en ökad andel av desamma, bevakning
sker också av de mindre och medelstora företagen i enlighet med vad som
anförs i motionen,

1983/84:1315 av Marianne Karlsson (c), vari hemställs att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna att ökade ansträngningar bör göras för
att stärka utvecklingen av nya och bättre byggexportprodukter,

1983/84:1318 av Per-Richard Molén (m), vari hemställs att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om viss
regionalisering av Sveriges exportråds verksamhet,

1983/84:1877 av Bertil Danielsson (m) och Ingvar Eriksson (m), vari
hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen sägs om ökad exportservice till trädgårdsnäringen.

Yrkande 3 i motion 1983/84:851 gäller i övrigt frihandel och avses i den
delen bli behandlat under riksmötet 1984/85.

NU 1983/84:40

Uppgifter i anslutning till vissa motioner
Beskattning av lön vid utlandstjänstgöring, m. m.

Fysisk person som är bosatt i Sverige är i princip skattskyldig i Sverige för
all inkomst oavsett varifrån den härrör. Under vissa förutsättningar görs
undantag från denna huvudregel för person som arbetar utomlands och som
således i stället får betala skatt i det land där arbetet utförs. Reglerna framgår
av 54 § första stycket h) kommunalskattelagen (1928:370). Den grundläggande
förutsättningen är att anställningen och vistelsen i utlandet varar minst
ett år. Denna regel, den s. k. ettårsregeln, är tillämplig för anställda i enskild
tjänst. Offentligt anställda har undantagits. Anledningen är att en stat enligt
internationell praxis får beskatta sina egna anställda oavsett var arbetet
utförs. Även från denna praxis finns dock undantag avseende arbete som
utförs i samband med rörelse.

I promemorian (Ds Fi 1984:6) Beskattning av lön vid utlandstjänstgöring
föreslås att den nuvarande ettårsgränsen skall ändras till sex månader såvitt
avser tjänstgöring i ett och samma land utanför Norden. Statsanställda och
kommunalt anställda föreslås också i fortsättningen vara undantagna.
Promemorian remissbehandlas f. n. Tjänsteexportutredningen (H 1982:07)
föreslår i sitt slutbetänkande, som avges i slutet av maj 1984, vissa ytterligare
lättnader i beskattningsreglerna. För att onödiga hinder skall undanröjas och
en enhetlig tillämpning för arbete utomlands skapas bör, anför utredningen
vidare, en total översyn av de regler som gäller för utlandsarbete övervägas.

I proposition 1983/84:168 nämner föredragande statsrådet att ettårsregeln
f. n. är föremål för översyn inom regeringskansliet. I vad mån det är möjligt
att likställa förvaltning med ett företag när det gäller beskattning av arbete i
utlandet får bedömas i samband med denna översyn, säger han.

1983 års folkbokföringskommitté (Fi 1983:04) skall enligt sina direktiv
(dir. 1983:28) pröva bl. a. möjligheterna att ge ett uttryck för bosättningsbegreppet
i lagtextform så att klara och fasta gränser fastställs. Därmed skulle
undvikas att de närmare bestämningarna av bosättningsbegreppet överlämnades
till rättspraxis såsom nu är fallet. Vidare skall utredningen pröva om ett
enhetligt bosättningsbegrepp kan skapas som kan tillämpas på skilda
rättsområden, t. ex. beskattnings-, socialförsäkrings-, sjukvårds- och barnbidragsområdena.

Organisationen för statligt stöd till varv och rederier

Statligt stöd till varv och rederier utgår i form av garantier, räntestöd, lån
(inkl. avskrivningslån) samt stöd grundat på inlevererad sjömansskatt. De
statliga stödåtgärderna administreras av ett tiotal olika organ. Bland
myndigheterna är främst fartygskreditnämnden (FKN), riksgäldskontoret
(RGK), statens lånenämnd för den mindre skeppsfarten och nämnden för
rederistöd. Kammarkollegiet och länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län

NU 1983/84:40

medverkar vid utbetalning och förvaltning av stödmedel. Vid sidan av de
statliga institutionerna kan nämnas AB Svensk Exportkredit (SEK) och
Svenska skeppshypotekskassan, vilka f. n. svarar för all finansiering av
statssubventionerade krediter med statlig garanti.

Mellan FKN, RGK, SEK och Skeppshypotekskassan föreligger ett nära
funktionellt samband vid handläggning av ärenden om kreditgarantier och
räntestöd. FKN och RGK beslutar om garanti kan utgå. Arbetsfördelningen
mellan dem i garantiärenden är den att FKN bedömer ärendena från
ekonomisk synpunkt och sysselsättningssynpunkt, medan RGK framför allt
bevakar att villkoren för de lån som skall garanteras är godtagbara från
statens synpunkt och att erforderliga säkerheter finns. FKN beslutar om
garantiutfästelse, RGK om utfärdande av den slutliga garantin. Beslut om
statlig räntesubvention vid svenska redares beställningar vid svenskt varv
fattas av FKN. Motsvarande räntestöd vid fartygsexport beslutas av SEK.
SEK och Skeppshypotekskassan svarar för finansieringen av de statsgaranterade
lånen.

Mot bakgrund av dels stödverksamhetens omfattning och organisation,
dels att viss kritik har riktats mot handläggningen av stödärenden har
riksdagens revisorer granskat fartygskreditnämndens roll i denna stödverksamhet.
Granskningen har inriktats på tre huvudområden. Ett av dessa är de
institutionella formerna för stödverksamheten. I rapporten (1983/84:5)
Nämnden för fartygskreditgarantier föreslås på denna punkt att organisationsformen
för stöd till varv och rederier skall ses över inför statsmakternas
kommande beslut om stödets fortsatta inriktning. Målet för en sådan översyn
bör, sägs det i rapporten, bl. a. vara att besluten i stödärendena samlas till en
myndighet. Vid denna översyn bör också prövas om det behövs skilda statliga
garantisystem för fartygskrediter och för exportkrediter avseende fartyg.

Rapporten remissbehandlas f. n. Revisorernas slutliga behandling av
frågan kan väntas äga rum under hösten 1984.

Sammanfattning av vissa allmänna synpunkter
Proposition 1983/84:168

Som bakgrund till förslagen i proposition 1983/84:168 redogörs inledningsvis
för den svenska ekonomins stora utlandsberoende och betydelsen härav.
Härefter beskrivs bl. a. hur strukturförändringar och konjunkturella förändringar
i världsekonomin har lett fram till en allvarlig obalans i den svenska
utrikeshandeln. En återställd balans i utrikesaffärerna, sägs det i propositionen,
har varit ett av de viktigaste målen i regeringens krispolitik. Utan den
skulle centrala sysselsättnings- och välfärdsmål komma att hotas. Devalveringen
hösten 1982 bidrog väsentligt till att den svenska exportutvecklingen
snabbt förbättrades. Trots den positiva utvecklingen har emellertid landet
inte förts tillbaka till ett tillstånd präglat av långsiktig strukturell balans i

1** Riksdagen 1983/84.17sami. Nr40

NU 1983/84:40

utrikesaffärerna. Detta är ett centralt mål för den ekonomiska politiken.
1983 års stora överskott i varuhandeln måste därför, sägs det i propositionen,
inte bara bibehållas utan ytterligare öka.

Marknadsmöjligheterna för en fortsatt exportoffensiv finns enligt propositionen
sannolikt också i fortsättningen på Sveriges traditionella närmarknader
inom OECD-området inkl. USA och Japan, men också i vissa statshandelsländer
och, framför allt, i vissa utvecklingsländer. Där finns på sikt de
stora efterfrågeökningarna och där bör kommersiella och ekonomiska
kontakter byggas upp så att svensk industri kan få ett verkligt brett underlag
för en fortsatt expansion. Det är i detta perspektiv som samhällets
exportfrämjande insatser enligt propositionen i första hand bör ses.

De statliga insatserna kan, sägs det vidare, aldrig ersätta en effektiv
marknadsföring och en konkurrenskraftig produkt. Men de behövs därför att
det ofta krävs ett samspel mellan företag, exportfrämjande åtgärder och
utlandsrepresentation när nya marknader skall bearbetas och nya affärsförbindelser
skapas.

Härefter övergår föredragande statsrådet till att teckna riktlinjerna i stort
för exportfrämjandet. Det är nödvändigt att arbeta med en kombination av
bredd och djup. De stora och traditionella exportföretagen har egna resurser
och kunskaper men ges fortfarande ett väsentligt stöd av samhället, bl. a. när
det gäller exportkrediter. De små och medelstora företagen har en betydande
exportpotential. För dessa företag måste särskilda insatser av generell
natur sättas in. Tjänsteexporten är vidare en tillväxtsektor av väsentlig
betydelse. Behoven hos de tjänsteexporterande företagen måste uppmärksammas.
Särskilda sektorinriktade insatser är också motiverade inom två
viktiga framtida exportsektorer, nämligen byggsektorn och energitekniksektorn.
Ett motsvarande program för tjänsteexporten aviseras i propositionen.

Exportfrämjandet måste ske i sådana former att arbetet på alla nivåer kan
ske i samverkan, understryker föredragande statsrådet slutligen i den
inledande delen av propositionen.

Vissa motioner

I några av de motioner som behandlas här utvecklas vissa allmänna
synpunkter på exportfrämjandet.

Moderata samlingspartiets grundläggande syn i ämnet förs fram i två
motioner, 1983/84:851 som rör näringspolitiken i stort och 1983/84:2806 som
har väckts med anledning av proposition 1983/84:168. Det är väsentligt, sägs
det i den förstnämnda, att goda förutsättningar skapas för svenskt näringslivs
export. Export får emellertid inte bli till ett självändamål. Export och import
bör avspegla olika länders relativa fördelar vid produktion av olika slags
varor och tjänster. Ett stort antal länder i världen har beklagligtvis ensidigt
koncentrerat sig på att främja exporten och minska importen. I flera
internationella sammanhang har nationer verkat för en begränsning av

NU 1983/84:40

exportstödet. Tyvärr kan dock konstateras att sådant stöd fortfarande är
vanligt förekommande i olika former.

Ett ensidigt avskaffande av exportstödet skulle emellertid ge upphov till
stora negativa konsekvenser för svenskt näringsliv, säger motionärerna.
Utan detta stöd skulle svenska företag tappa betydande marknadsandelar i
utlandet. Intill dess stöd av detta slag allmänt har avskaffats finns det därför
anledning att bibehålla svenskt exportstöd. Även om de exportfrämjande
åtgärderna är betydelsefulla, kan de emellertid aldrig vara något annat än ett
komplement till en god ekonomisk politik och gynnsamma villkor för
företagen, understryks i motion 1983/84:2806 (m).

När det gäller riktlinjerna i stort för exportfrämjandet föreslås i motion
1983/84:851 (m) att de statliga exportfrämjande insatserna samlas till färre
organ. De regionala utvecklingsfondernas exportsäljbolag bör avvecklas.
Den exportfrämjande verksamheten bör i större utsträckning kunna bedrivas
genom bankkontakter och näringslivets egna organisationer. Viktigare än att
exportstödet utökas är att exporthämmande regleringar, t. ex. valutaregleringen,
undanröjs. Åtgärder måste vidtas för att underlätta för svensk
personal att tjänstgöra utomlands. Bl. a. måste ett enhetligt bosättningsbegrepp
och ett likformigt beskattningssystem införas.

Ytterligare förslag av övergripande karaktär framförs av moderata samlingspartiet
i motion 1983/84:2806. Där anförs att en politisk detaljstyrning
motverkar att medlen för exportfrämjandet får en effektiv användning. Det
är en allvarlig svaghet i propositionen om exportfrämjande verksamhet att
regeringen föreslår förändringar som har karaktär av sådan detaljreglering.
Enligt motionärerna bör synpunkter och förslag i de utredningar som har
legat till grund för förslagen i propositionen utan egna kommentarer från
regering och riksdag överlämnas till Sveriges exportråd. Rådet föreslås självt
få bedöma vilka delar av dessa utredningar som föranleder omfördelningar
av befintliga anslag. Motionärerna gör dock själva en prioritering - de säger
sig utgå från att Exportrådet även fortsättningsvis ägnar stor uppmärksamhet
åt att ge service och stöd åt de små och medelstora företag som ännu inte har
byggt upp en egen kunskap om exportverksamhet och att Exportrådet
beaktar olika förslag som syftar härtill. Som ett led i detta anser motionärerna
det positivt att möjligheter till finansiering under medverkan av exportkreditnämnden
utökas.

Även folkpartiet har i olika motioner utvecklat mera övergripande
synpunkter på exportfrämjandet. Att bevara och utveckla frihandeln måste
vara en av hörnstenarna i vår näringspolitik, sägs det i motion 1983/84:1079.
De exportfrämjande insatserna är ett viktigt led i industripolitiken. De
statliga medel som satsas för att stimulera exporten måste anpassas särskilt
till mindre företag. Ett eget engagemang i företaget är vidare en förutsättning
för en lyckad exportsatsning. Näringslivets egna organisationer bör i större
utsträckning än nu användas för information och samarbete.

Också i motion 1983/84:2803 framhåller folkpartiet att exportfrämjandet

NU 1983/84:40

är en viktig nationell angelägenhet. Man understryker betydelsen av att de
statliga insatserna för export av varor och tjänster samordnas. Frihandel
nämns som en förutsättning för att svensk export skall vinna fortsatta
framgångar. Sverige bör på alla sätt motverka protektionistiska tendenser
och införandet av nya handelshinder. Därför bör t. ex. andelen inhemska
komponenter i svenska exportprodukter inte påverka exportstödet och
exportkreditnämndens beslut om förlusttäckningsgrad. Liksom i motion
1983/84:851 (m) berörs vissa skattefrågor vid tjänstgöring utomlands.
Motionärerna konstaterar att dessa frågor enligt propositionen utreds och
understryker betydelsen härav.

Utskottet

Utskottet diskuterar i det följande först vissa riktlinjer för exportfrämjandet.
Därefter tar utskottet ställning till den ekonomiska ram som föreslås för
exportfrämjandet till den del detta administreras och utövas av Sveriges
exportråd. De särskilda insatser som föreslås inom denna ram för resp. små
och medelstora företag, bygg- och energisektorerna och tjänsteexport
behandlas i var sitt avsnitt liksom vissa utbildningsfrågor. Slutligen tar
utskottet upp exportkreditfrågor, varvid bl. a. anslagsfrågor med anknytning
till exportkreditnämndens verksamhet behandlas.

Allmänna synpunkter

Utskottet delar regeringens grundläggande uppfattning att ett visst statligt
stöd behövs som komplement till företagens egna ansträngningar i arbetet på
att öka den svenska exporten. Därigenom kan både ett bättre resultat uppnås
totalt sett och resultat nås snabbare. De statliga insatserna kan aldrig ersätta
konkurrenskraftiga produkter och en effektiv marknadsföring av dessa. Men
i en väl fungerande samverkan med näringslivet kan de hjälpa till att
undanröja de speciella svårigheter som exportföretagen möter på utlandsmarknaderna.
Utskottet understryker det som sägs i proposition 1983/84:168
om behovet av samverkan både mellan de exportfrämjande organen och
näringslivet och mellan de instanser som arbetar med exportfrämjandet.
Härigenom förbättras möjligheterna att nå ett gott resultat i de gemensamma
ansträngningarna.

Yrkanden av mera övergripande art rörande exportfrämjandet framförs i
två motioner från moderata samlingspartiet, 1983/84:851 och 1983/84:2806.
Innebörden är att de exportfrämjande insatserna bör koncentreras, att
näringslivets organisationer i högre grad bör engageras i arbetet, att
exporthämmande regleringar bör undanröjas och att någon detaljreglering
av Exportrådets verksamhet av det slag som föreslås i proposition 1983/
84:168 inte bör ske. Det bör ankomma på Exportrådet att självt prioritera
sina insatser på grundval av den kompetens och det marknadskunnande som

NU 1983/84:40

rådet besitter. Ett liknande resonemang förs i motion 1983/84:2804 (m), vari
påyrkas att anslagen till Exportrådet skall lämnas under så generellt ansvar
som möjligt. I var och en av de tre motioner som nu har refererats önskas ett
uttalande av riksdagen av den innebörd som motionärerna anger.

Utskottet konstaterar att Sveriges exportråd har det övergripande ansvaret
när det gäller exportfrämjande åtgärder som finansieras med statliga
medel. Utifrån detta synsätt bör, som nyss har påpekats, en nära samverkan
mellan olika statliga organ och med näringslivets egna organisationer vara en
grundläggande riktlinje i den exportfrämjande verksamheten. Genom att
effektivt samverka kan många aktörer som arbetar för samma mål åstadkomma
ett lika gott resultat som en koncentrerad organisation skulle kunna.
Utskottet finnér mot denna bakgrund ingen anledning förorda att en större
organisatorisk koncentration eller eljest annan arbetsfördelning genomdrivs
i enlighet med önskemålen i motion 1983/84:851 (m).

Vad gäller regionala exportsäljbolag noterar utskottet vad som sägs i
proposition 1983/84:168 (s. 15) om att ytterligare medel för sådan verksamhet
inte bör anvisas. Till grund härför ligger en bedömning att resultatet av
befintliga säljbolags verksamhet inte kan sägas stå i rimlig proportion till
nedlagda kostnader. Att dessa skall avvecklas bör dock riksdagen inte uttala.
I vad avser frågan om detaljerade riktlinjer för exportfrämjandet anser
utskottet att sådana riktlinjer i viss utsträckning är motiverade för att
prioriteringar som har legat till grund för den statliga medelsanvisningen
säkert skall få genomslag i arbetet. Utskottet vill i detta sammanhang fästa
uppmärksamheten på att antalet anslag och anslagsspecificeringar har
minskats under de senaste åren. Utskottet uppmärksammar ytterligare vad
som i proposition 1983/84:168 (s. 12) sägs om att Exportrådet fortlöpande bör
anpassa sin verksamhet efter näringslivets behov. Den avvägning mellan
styrning av och flexibilitet för Exportrådet i dess exportfrämjande verksamhet
som ligger i regeringens nu aktuella förslag finner utskottet lämplig. Med
det sagda avstyrker utskottet motion 1983/84:851 (m) i nu berörda avseenden
liksom motionerna 1983/84:2804 (m) och 1983/84:2806 (m).

När det gäller vissa resonemang i motionerna 1983/84:851 (m) och
1983/84:2803 (fp) om skattefrågor för personer i utlandstjänst och behovet av
ett enhetligt bosättningsbegrepp hänvisar utskottet till den redogörelse för
vissa sakförhållanden på detta område som har lämnats i det föregående
(s. 6). Eftersom utredningar och överväganden i dessa ämnen pågår finner
utskottet det inte motiverat att riksdagen gör något uttalande med anknytning
till motionerna i dessa delar.

Utskottet kommenterar i andra avsnitt en del av de övriga synpunkter i
folkpartimotionerna 1983/84:1079 och 1983/84:2803 som har återgetts i det
föregående (s. 9 f.).

NU 1983/84:40

Anslag till exportfrämjande verksamhet

Regeringen föreslår i budgetpropositionen (bilaga 5 punkt E 2) ett anslag
av 202 660 000 kr. till exportfrämjande verksamhet. Utskottet noterar att det
föreslagna anslagsbeloppet är 38 milj. kr. - eller ca 24 % - högre än under
innevarande budgetår. Jämfört med budgetåret 1982/83 innebär det en viss
real höjning.

I regeringens förslag ligger flera förändringar i fråga om verksamhetens
inriktning, framför allt omprioriteringar till förmån för små och medelstora
företag samt bygg- och energisektorerna. En del av dessa förändringar
presenteras i budgetpropositionen (se s. 2 i detta betänkande). För andra har
riktlinjerna dragits upp först senare, i proposition 1983/84:168 om exportfrämjande
verksamhet (se de båda följande avsnitten).

Regeringens förslag till medelsanvisning för exportfrämjande verksamhet
tillstyrks av utskottet. Utskottet har inte heller något att erinra mot förslagen
till ny eller utvidgad verksamhet på några punkter. En förstärkt projektbevakning
enligt regeringens förslag torde t. ex. vara ett verksamt medel i
försöken att vinna nya exportmarknader för svensk industri. Den föreslagna
övergången till ett garantisystem för det särskilda stödet till svensk projektexport
synes också vara väl motiverad. De nya riktlinjerna för detta stöd
tillstyrks liksom förslaget att regeringen skall få ett bemyndigande att medge
utfästelser om sådant stöd inom en ram av 35 milj. kr.

Två motionsyrkanden har anknytning till det nu behandlade anslaget.

I motion 1983/84:1877 (m) konstateras att det främst är industriprodukter
som har kunnat avsättas på export och att tyngdpunkten i de satsningar som
görs för att exporten skall främjas också ligger på sådana produkter. För
obearbetade produkter, som t. ex. trädgårdsprodukter, är det däremot enligt
motionärerna svårt att få hjälp med marknadsföringen utomlands. Dessa
produkter skulle dock, med viss hjälp i inledningsskedet, kunna hävda sig väl
på den internationella marknaden. Inom anslagsramen om 1 milj. kr. för den
tekniska exportservice som enligt regeringens förslag skall inledas vid
Exportrådet borde exportfrämjande insatser kunna göras för denna produktgrupp,
sägs det i motionen. Riksdagen föreslås göra ett uttalande av denna
innebörd.

Utskottet finner det vällovligt att ansträngningar görs för att också
trädgårdsnäringens produkter skall få avsättning utomlands. Några hinder i
princip för medverkan från Exportrådets sida i detta arbete torde inte
föreligga, förutsatt att exportprojekten och sättet att organisera insatserna
uppfyller de krav som ställs för att stöd skall kunna ges. Utskottet vill i
sammanhanget påpeka att den föreslagna tekniska exportservicen vid
Exportrådet i första hand torde komma att omfatta andra former av stöd än
det som motionärerna avser. Mot bakgrund av det nu sagda anser utskottet
att något sådant uttalande av riksdagen som motionärerna förordar inte är
påkallat.

NU 1983/84:40

Den andra i det här sammanhanget aktuella motionen, 1983/84:1308 (c),
refererar till propositionens förslag om förstärkt projektbevakning. Denna
förstärkning är, enligt vad som sägs i motionen, angelägen inte minst mot
bakgrund av FN:s upphandling och den betydande marknadspotential som
för svensk industri ligger i denna upphandling. Det är emellertid, anser
motionärerna, viktigt att vid projektbevakningen inte bara de större
företagen blir föremål för intresse. Också de små och medelstora företagens
möjligheter bör bevakas. Detta borde riksdagen ge regeringen till känna.

På flera ställen både i den berörda delen av budgetpropositionen och i
proposition 1983/84:168 nämns att en intensifierad projektbevakning är
angelägen. En medelsförstärkning föreslås för att ökad projektbevakning
från Exportrådets sida skall bli möjlig när det gäller projekt finansierade av
internationella finansieringsorganisationer, t. ex. sådana som motionärerna
talar om. Utskottet betraktar det som naturligt att små och medelstora
företags intresse av att få erbjuda sina tjänster i sådana sammanhang därvid
beaktas i lika mån som större företags, förutsatt att projekten till sin art och
omfattning är sådana att mindre företag kan komma i fråga. Även i samband
med större projekt som små och medelstora företag inte själva kan ansvara
för kan leveranser från sådana företag ingå som viktiga delar. Utskottet
uppmärksammar i detta sammanhang vad som sägs i proposition 1983/84:168
(s. 26) om beloppsgränsen för sådana kontrakt för vilka projektexportstöd
skall kunna utgå. En sänkning har föreslagits men avvisas i propositionen.
Föredragande statsrådet anför dock i denna fråga att det redan nu finns
möjlighet att göra undantag från den fastlagda gränsen på 15 milj. kr. och att
denna flexibilitet bör bibehållas.

Med det nu sagda anser utskottet motion 1983/84:1308 (c) besvarad.
Någon framställning till regeringen med anledning av denna motion synes
inte motiverad.

Exportfrämjande stöd till små och medelstora företag

De aktiviteter inom ramen för den statliga exportfrämjande verksamheten
som är speciellt inriktade på små och medelstora företag är föremål för
särskilda överväganden i proposition 1983/84:168. Det sker mot bakgrund
bl. a. av vad utredningen om exportfrämjande stöd till små och medelstora
företag har föreslagit. Regeringens förslag (prop. s. 10-16) innebär sammanfattningsvis
att medelstilldelningen till Exportrådets särskilda småföretagsprogram
ökas och att ett särskilt underleverantörsprogram skall inledas.
Exportrådets centrala roll inom exportfrämjandet understryks men också
dess skyldighet att ta initiativ till fördjupat samarbete med andra instanser
som arbetar med exportfrågor. Arbetsfördelningen i stort mellan dessa
instanser förblir enligt förslaget oförändrad. Vidare redovisas olika möjligheter
till finansiering av riskfyllda marknadsinvesteringar. Bl. a. skall

NU 1983/84:40

Sveriges Investeringsbank AB kunna engageras.

I motion 1983/84:2803 (fp) uttrycks tillfredsställelse över att regeringen
fullföljer den satsning på exportfrämjande verksamhet som riksdagen beslöt
om åren 1981 och 1982. Motionärerna ansluter sig i stort till propositionens
förslag när det gäller ökade insatser för de små och medelstora företagen men
framför som tillägg förslaget att handelssekreterarna och utlandsmyndigheterna
i något större utsträckning än i dag skall kunna göra preliminära
marknadsanalyser som debiteras först när företaget har kommit in på
marknaden. Initialkostnaden för marknadsinträde skulle då belasta företagen
först när de har etablerat sig som exportörer. Motionärerna vill att
riksdagen i ett uttalande till regeringen skall ansluta sig till vad som anförs i
motionen om exportmöjligheter och exportfrämjande för små och medelstora
företag.

I ytterligare en folkpartimotion, 1983/84:1079, påyrkas ett uttalande av
riksdagen av innebörd att de exportfrämjande åtgärderna måste anpassas till
de mindre företagens behov. Det gäller t. ex. bestämmelserna för exportkreditstöd,
utbildningsåtgärder och hjälp med montrar på mässor och utställningar.
Ett liknande resonemang förs i motion 1983/84:559 (m). Motionärerna
anser att en total översyn av exportservicen är nödvändig. Den skulle ge
svar bl. a. på frågorna vilka svårigheter företagen upplever som mest
besvärande och på vilken nivå och av vem servicen skall lämnas.

Utskottet har ingen från regeringen skiljaktig uppfattning i de frågor som
diskuteras under rubriken Små och medelstora företag i proposition 1983/
84:168. Många av de mindre företagen har goda förutsättningar att komma in
på exportmarknaderna men de har, som framhålls i propositionen, särskilda
svårigheter speciellt i inledningsskedet. Ökade insatser till stöd för de mindre
företagens, däribland underleverantörsföretagens, export synes därför vara
väl motiverade.

Flera av de motionsyrkanden som har refererats i det föregående berör vad
som utgör själva grunden för och syftet med propositionens förslag i denna
del. De mindre företagen har speciella behov på exportområdet, och
åtgärder måste vidtas för att tillgodose dessa. Till grund för förslagen har
legat ett omfattande utredningsarbete inriktat på bl. a. just det som efterlyses
i en av motionerna, nämligen en kartläggning av de små företagens särskilda
problem i samband med marknadsföringen utomlands. Regeringen ger med
sina förslag ramarna för förstärkta exportfrämjande insatser till dessa
företags hjälp men avstår från detaljerade anvisningar. Tvärtom sägs i
propositionen (s. 12) att den anpassning till näringslivets behov som kan
behöva göras liksom hittills får beslutas av Exportrådet. Utskottet understryker
vikten av att en sådan anpassning av verksamheten efter de faktiska
behoven fortlöpande sker.

Enligt utskottets mening är de nu berörda önskemålen i motionerna
1983/84:559 (m) och 1983/84:1079 (fp) tillgodosedda genom förslagen i
proposition 1983/84:168 rörande Exportrådets fortsatta arbete till stöd för de

NU 1983/84:40

små och medelstora företagens exportansträngningar. Några särskilda
uttalanden i den riktning som föreslås i motionerna anser utskottet därför
inte vara erforderliga.

Ett påpekande i motion 1983/84:1079 (fp) att ett aktivt engagemang från
företagets sida är en förutsättning för en lyckad exportsatsning och att
näringslivets egna organisationer i större utsträckning än nu bör användas för
information och samarbete bör, anser utskottet, inte heller föranleda något
särskilt uttalande från riksdagens sida. Vikten av ett sådant engagemang
understryks på flera håll i proposition 1983/84:168. Vad slutligen gäller
förslaget i motion 1983/84:2803 (fp) om efterdebitering av kostnader för
preliminära marknadsanalyser är det enligt vad utskottet har inhämtat redan
nu möjligt för handelssekreterarna att efter eget bedömande förfara på det
sätt motionärerna önskar. Inte heller i denna fråga torde riksdagen därför ha
anledning att göra något särskilt uttalande.

Ett yrkande om regionalisering av Sveriges exportråds verksamhet finns i
motion 1983/84:1318 (m). Motionären anser att de regionala utvecklingsfonderna
bör begränsa sina marknadsföringsfrämjande insatser till den svenska
marknaden. De resurser som fonderna har anslagit för exportfrämjande
verksamhet borde överföras från statens industriverk till Sveriges exportråd
som skulle använda medlen för mera kvalificerade exportfrämjande åtgärder
än hittills. Ett sammanförande av resurserna för Västernorrlands och
Jämtlands län skulle t. ex. ge Exportrådet möjlighet att, som ett första försök
i landet, etablera ett eget kontor i Sundsvall. Riksdagen bör enligt
motionären göra ett uttalande av här angiven innebörd.

De olika instanser som är engagerade i exportfrämjandet till stöd för de
små och medelstora företagens exportansträngningar synes i stort ha funnit
ändamålsenliga former för sin verksamhet. I propositionen förordas fortsatt
nära samverkan mellan Exportrådet och de regionala utvecklingsfonderna.
Utskottet ansluter sig till regeringens uppfattning att insatserna även
fortsättningsvis bör vara organiserade som nu. Förslaget i motion 1983/
84:1318 (m) om viss regionalisering av Exportrådets verksamhet ställer sig
utskottet således inte bakom.

Enligt gällande regler kan exportstöd lämnas endast till kollektiva insatser.
Individuellt stöd skall således som grundregel inte utgå. Detta sammanhänger
främst med internationella överenskommelser som har träffats om vad
som är tillåtet exportstöd. I två motioner uppmärksammas detta förhållande.
Villkoret om minst tre deltagare verkar hämmande på många företag som
önskar göra egna satsningar, sägs det sålunda i motion 1983/84:688 (c).
Speciellt för den svenska trähusbranschen är det enligt motionären nödvändigt
att mer flexibla stödformer införs. Kravet på kollektiva insatser bör
slopas, hävdar han. Regeringen bör skyndsamt vidta åtgärder härför.

Också i motion 1983/84:2803 (fp) påtalas att företagen ibland av olika skäl
kan vara tveksamma till samarbete med andra som förutsättning för att

NU 1983/84:40

exportstöd skall kunna utgå. Motionärerna framför inget yrkande i frågan
men refererar önskemål som andra har uttryckt om att stöd skall kunna utgå
även till företag som vill göra individuella insatser.

Utskottet vill fästa uppmärksamheten på vad som sägs i denna i fråga i
proposition 1983/84:168 (s. 11). En viss flexibilitet, anför föredragande
statsrådet, föreligger i det stöd som administreras av Exportrådet. Vissa
möjligheter finns således att ge individuellt stöd. Sådana möjligheter kan
enligt propositionen behöva ytterligare utvecklas i framtiden. Utskottet
instämmer i detta.

Med hänsyn till det nu sagda finner utskottet att motion 1983/84:688 (c)
inte bör föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.

Bygg- och energisektorerna

Byggsektorn i vid bemärkelse och energitekniksektorn är två viktiga
framtida exportsektorer som enligt proposition 1983/84:168 bör bli föremål
för särskilda sektorinriktade satsningar med Exportrådet som huvudman.
Förslagen har sin grund i tre utredningar inom området: en utredning om
export av energiteknik, en om svensk byggexport och en om trähusindustrins
export. Ett samlat förslag till program för exportfrämjande insatser inom
dessa tre områden läggs fram. Ett nytt organ benämnt Svensk bygg- och
energiexport föreslås bli knutet till Exportrådet. Utöver de medel som redan
nu används föreslås 18 milj. kr. få disponeras för programmet under nästa
budgetår, varav 5 milj. kr. erhålls via energiupphandlingsdelegationen, lika
mycket från bostadsdepartementet enligt förslag som senare kommer att
föreläggas riksdagen och resten genom omprioriteringar från anslaget E 2.
Insatserna som skall göras är i stor utsträckning till sin art sådana som
Sveriges exportråd redan har möjlighet att genomföra. Som lämpliga
utgångspunkter för den mera detaljerade inriktningen av det framtida
arbetet nämns i propositionen bl. a. de förslag som resp. utredning har
redovisat.

Enligt motion 1983/84:1315 (c) bör insatser till stöd för en ökad byggexport
få en annan inriktning än den som föreslås i propositionen. Motionären anser
att åtgärder först skall vidtas på produktionssidan innan samhället går in med
ökat stöd till marknadsföringen. Strävan skall härvid vara att hög förädlingsgrad
och stora produktionsvolymer skall nås. Motionären anser att regeringen
bör uppdra åt styrelsen för teknisk utveckling och statens råd för
byggnadsforskning att på grundval av befintligt utredningsmaterial ta fram
och stödja utvecklingen av projekt och produkter som lämpar sig för en ökad
produktion av förädlade byggvaror. Riksdagen borde som sin mening ge
regeringen detta till känna.

Utskottet delar regeringens uppfattning att bygg- och energisektorerna
utgör viktiga tillväxtområden för svensk export och att de bör ägnas särskild
uppmärksamhet. Utskottet har inget att invända mot den föreslagna

NU 1983/84:40

uppläggningen, finansieringen och organisationen av programmet för dessa
sektorer.

Vad som i övrigt anförs i propositionen i denna del bör enligt utskottets
mening inte ge anledning till någon erinran från riksdagens sida.

Den omprioritering av insatserna till förmån för produktionssidan snarare
än marknadsföringen som föreslås i motion 1983/84:1315 (c) är utskottet inte
berett att ansluta sig till. Detta hindrar inte att även utskottet anser att de
problem som motionären påtalar är värda uppmärksamhet. I detta avseende
kan konstateras att insatser av det slag som förordas i motionen delvis nu görs
inom ramen för industriverkets branschprogram för den träbearbetande
industrin och trähusindustrin. Vidare uppmärksammar utskottet vad föredragande
statsrådet anför i proposition 1983/84:168 (s. 23) beträffande vissa
samarbetsfrågor. Svensk bygg- och energiexport har, säger han, en samarbetsuppgift
med organisationer som inte i första hand sysslar med exportfrämjande,
bl. a. myndigheter inom bygg- och energisektorerna, i syfte att
underlätta för varor och tjänster inom dessa sektorer att komma in på
utlandsmarknaden. Ytterligare anförs i proposition 1983/84:135 om industriell
tillväxt och förnyelse (s. 135) att det inom snickeri- och trähusindustrierna
krävs en anpassning till de krav som exportverksamheten ställer om
utvecklingen skall kunna ledas in i positiva banor.

Utskottet anser att motion 1983/84:1315 (c) är besvarad med det nu sagda
och därför inte bör föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.

Eftersom den största koncentrationen av trähusföretag finns i Jönköpings
och Kalmar län bör enligt motion 1983/84:2800 (s) det föreslagna Svensk
bygg- och energiexport lokaliseras till Jönköping, som också av andra skäl
skulle ha många fördelar som lokaliseringsort. Att så skall ske föreslås
riksdagen uttala som sin mening. Utskottet anser inte att riksdagen har
anledning att uttala sig i denna lokaliseringsfråga och avstyrker således
motionen.

Med anledning av vad som uttalas i proposition 1983/84:168 (s. 20) om att
man som i ett led i de exportfrämjande insatserna för trähussektorn först skall
identifiera företag som kan nå framgång på exportmarknaden uttalas i
motion 1983/84:2802 (s) att i detta sammanhang också företag som har börjat
komma in på exportmarknaden bör komma i fråga. Några års sämre resultat
till följd av kostsamma exportsatsningar får enligt motionärerna inte tolkas så
att företaget saknar tillräckliga resurser för framgång. Motionärerna anser
att riksdagen bör göra ett uttalande av denna innebörd.

Utskottet finner det rimligt att anta att man vid bedömningen av ett
företags förutsättningar för framgång på exportmarknaderna kommer att
beakta olika aspekter såsom t. ex. företagets kunnande, utrustning och
produktionskapacitet, dess finansiella stabilitet sett över en något längre
tidsperiod samt givetvis också, som påpekas i motionen, de satsningar som
eventuellt redan har gjorts på export. Motion 1983/84:2802 (s) bör mot denna
bakgrund inte ge anledning till någon särskild åtgärd från riksdagens sida.

NU 1983/84:40

Utskottet behandlar så motion 1983/84:2799 (s), vari begärs att regeringen
skall lägga fram förslag till ett pilotprojekt för byggexport i SmålandÖstergötland.
Projektet skall enligt förslaget drivas i samarbete mellan
näringslivet, fackliga organisationer och olika samhällsorgan. Bland uppgifterna
skall ingå att identifiera företag och produkter samt svenska exportörer
som vill utöka sitt sortiment, att samordna enskilda produkter till produktpaket
i ”minimässor” och att utöva funktionen som regional informationscentral.

Utskottet finner att både syftet med och det tänkta innehållet i detta
pilotprojekt till stora delar sammanfaller med vad som i propositionen
föreslås för Svensk bygg- och energiexport. Ingenting torde hindra att inom
ramen för detta organs verksamhet initiativ tas som syftar till lokalt
organiserade projekt av den typ som motionärerna förordar. Riksdagen har
emellertid enligt utskottets mening ingen anledning att göra något uttalande
härom. Vad gäller de fackliga organisationernas möjligheter att medverka i
arbetet vill utskottet peka på vad som i proposition 1983/84:168 (s. 19) sägs
om särskilda referensgrupper som vid behov skulle knytas till Svensk byggoch
energiexport. I dessa bör, sägs det, finnas representerad en bred
sakkunskap inom resp. sektor.

Utbildningsfrågor

Behovet av ökad utbildning i internationell marknadsföring och på andra
ämnesområden med anknytning till export understryks i proposition 1983/
84:168 (s. 24f.). Enligt föredragande statsrådet är det önskvärt att berörda
institutioner i än högre grad än nu uppmärksammar detta behov och anpassar
sina utbildningsprogram till de nya krav som följer av näringslivets ökande
grad av internationalisering. Högskolan har, konstaterar han, en central roll i
fråga om både grundutbildning och fortbildning för exportindustrins behov. I
anslutning bl. a. till det program för internationalisering av högskolan som
har inletts är det viktigt att samverkan sker med Sveriges exportråd, anför
han vidare.

Propositionens uttalanden i utbildningsfrågan tillfredsställer inte upphovsmännen
till motion 1983/84:2803 (fp). Bland åtgärder som de vill se
genomförda ingår att både gymnasie- och högskoleutbildningen skall internationaliseras
och i några fall göras mera exportinriktad. I språkutbildningen
borde aktuella och potentiella exportmarknader beaktas. Det pågående
samarbetet mellan universitets- och högskoleämbetet och Exportrådet borde
ytterligare utvecklas och stöd ges till de delvis exportinriktade utbildningar
som i dag finns inom högskolan. Motionärerna önskar ett uttalande av
riksdagen i ämnet av den innebörd som nu har angetts.

Utskottet instämmer i att ökad utbildning i export behövs. Vad som i
propositionen sägs om utbildning tillmötesgår i väsentliga delar motionärernas
önskemål. Något särskilt uttalande av riksdagen anser utskottet därför

NU 1983/84:40

inte erforderligt. Utskottet vill i sammanhanget understryka det som sägs i
propositionen om kontakt och samarbete mellan de utbildningsansvariga och
exportindustrins organ så att en anpassning av utbildningen till de faktiska
behoven fortlöpande kan ske.

Tjänsteexport

Tjänster utgör i Sverige liksom i övriga industrinationer en stor och
växande del av produktionen. Också världsmarknaden för tjänster växer.
Mot denna bakgrund redovisas i proposition 1983/84:168 verksamhet som nu
bedrivs av staten och av kommunerna för att exporten av tjänster från resp.
sektor skall främjas. Vidare nämns utredningsarbete som fortfarande pågår
kring tjänsteexportens problem och möjligheter samt framläggs vissa förslag
till åtgärder redan nu i syfte att denna export skall underlättas. Sveriges
exportråd skall sålunda enligt förslaget få ansvaret för ett utvecklingsprogram
för kommunal tjänsteexport, en parallell till det utvecklingsprogram
som rådet nu genomför för den statliga sektorn. Ett ökat kommunalt
engagemang i exportverksamhet bör vidare kunna tas till vara i kombination
med teknikupphandling. Någon utvidgning av den kommunala kompetensen
genom lagstiftning på området föreslås inte nu ske. Frågan övervägs
emellertid, meddelas det i propositionen. Regeringen ger riksdagen tillfälle
att yttra sig över det som sägs i proposition 1983/84:168 om export av tjänster
från kommuner och landstingskommuner.

Det som anförs i denna del av propositionen ger enligt utskottets mening
inte anledning till någon erinran från riksdagens sida.

Utskottet behandlar i detta sammanhang motion 1983/84:2805 (c) som rör
marknadsföringen av Sverige som turistland. Sverige har enligt motionärerna
utomordentligt goda förutsättningar för turism. Exportansträngningarna
har dock i alltför hög grad varit inriktade på varusektorn och har inte
tillräckligt beaktat möjligheterna till tjänsteexport och turism. Sveriges
exportråd bör enligt motionärerna tillsammans med turistnäringen initiera
marknadsföringsåtgärder för Sverige som turistland. Möjligheterna att i
samband med mässor och utställningar också presentera de turistmöjligheter
vårt land representerar bör beaktas. Storföretagen bör kunna utnyttjas också
för att marknadsföra Sverige som turistland. Motionärerna vill att regeringen
skall se till att Exportrådet tar initiativ i den riktning som har angetts i
motionerna.

Kulturutskottet har nyligen (KrU 1983/84:22) behandlat frågan om turistoch
rekreationspolitiken med anledning av förslag i proposition 1983/84:145 i
detta ämne. I denna proposition anför jordbruksminister Svante Lundkvist
bl. a. följande (s. 24 f.):

Som jag tidigare har framhållit är ett viktigt mål att öka den internationella
efterfrågan på svenska turisttjänster. Regeringen har genom beslut den
9 februari 1984 ställt 2,5 milj. kr. till Turistrådets förfogande för förstärkta

NU 1983/84:40

utlandssatsningar i Europa och USA samt även i Japan. Turismen har en
mycket stor betydelse för Sveriges tjänsteintäkter. En successivt utökad
export av turism i Sverige är enligt min mening både angelägen och möjlig.
Tjänsteexportutredningen (H 1982:08) har i promemorian (Ds UD 1983:6)
Turism-Tjänsteexport med hemmaleverans lämnat förslag till åtgärder på
detta område. Det ankommer på Sveriges turistråd att vidta de åtgärder för
ökad turismexport som rådet finner angelägna. Jag förutsätter att ett sådant
arbete bedrivs tillsammans med bl. a. Sveriges exportråd.

I sitt yttrande (NU 1983/84:9 y) i ärendet till kulturutskottet betonade
näringsutskottet vikten av samarbete mellan Sveriges turistråd och Sveriges
exportråd i frågor rörande marknadsföringen av Sverige utomlands. Näringsutskottet
anförde också med anledning av en motion i ämnet att utskottet
allmänt gav sin anslutning till den strävan som fanns till en ytterligare
utveckling av samarbetet mellan Exportrådet och Turistrådet. Kulturutskottet
har instämt i detta uttalande.

När det gäller marknadsföringen av svensk turism utomlands ligger ett
huvudansvar på Turistrådet. Det har framgått av redovisningen i det
föregående att utskottet finner det både naturligt och nödvändigt att nära
samverkan sker med Exportrådet i detta arbete, både i Sverige och inom
utlandsorganisationen. Det är f. ö. ett samarbete som bör vara ömsesidigt
och som därigenom kan leda till positiva resultat för exporten såväl av svensk
turism som av svenska varor. Med det nu sagda anser utskottet att
önskemålen i motion 1983/84:2805 (c) till stor del är tillgodosedda. Något
särskilt uttalande av riksdagen med anledning av motionen anser utskottet
inte behövligt.

Exportkreditstöd

I detta avsnitt behandlar utskottet dels förslag i budgetpropositionen
avseende exportkreditnämnden (EKN), dels förslag i proposition 1983/
84:168 om ändrade riktlinjer för statsstödd exportkreditgivning genom AB
Svensk Exportkredit, dels förslag i samma proposition rörande vissa andra
frågor med anknytning till exportfrämjandet.

I fråga om den verksamhet som exportkreditnämnden bedriver föreslår
regeringen i budgetpropositionen oförändrad garantiram om 70 miljarder
kronor, en höjning med 500 milj. kr. av EKN:s rörliga kredit i riksgäldskontoret
och, oförändrat, ett förlusttäckningsanslag med ett formellt belopp om
1 000 kr. Regeringens förslag i fråga om riktlinjerna för EKN:s verksamhet
framgår av en redogörelse i det föregående (s. 3). Det kan tilläggas att vissa
synpunkter i fråga om EKN:s verksamhet också anförs i proposition
1983/84:168. Föredragande statsrådet understryker bl. a. betydelsen av att
EKN fortsätter sina ansträngningar att förbättra den service nämnden kan
erbjuda de små och medelstora företagen.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

NU 1983/84:40

För statsstödd exportkreditgivning genom AB Svensk Exportkredit gäller
f. n. enligt riksdagens beslut att storleken på kontrakt som finansieras skall
vara minst 350 000 kr. I proposition 1983/84:168 (s. 28) föreslås att något
minimibelopp inte skall föreskrivas. I stället bör alla affärer som kan
exportkreditförsäkras genom EKN med en kredittid på två år eller längre
kunna finansieras genom det statsstödda systemet.

Utskottet tillstyrker även detta förslag.

Det följer av vad som har sagts i det föregående att regeringens förslag
beträffande EKN och AB Svensk Exportkredit inte har mött några invändningar
i aktuella motioner. Exportkreditfrågorna har emellertid på annat sätt
uppmärksammats i ett par motioner. I motion 1983/84:2803 (fp) anförs att
hållbara internationella överenskommelser som undanskaffar eller begränsar
de subventionerade exportkrediterna måste eftersträvas. I avvaktan på
detta bör enligt motionärerna de svenska reglerna för exportkrediter och
exportkreditgarantigivning utformas så att våra egna exportansträngningar
inte missgynnas. EKN:s principer för garantigivning och riskspridning har,
säger de, i allt väsentligt kunnat tillgodose dessa krav. Detta gäller också den
service som måste lämnas till de mindre företagen. EKN bör även fortsättningsvis
ägna särskild uppmärksamhet och information åt företag som
planerar att inleda exportsatsningar, säger motionärerna. De vill att riksdagen
skall göra ett uttalande av nu angiven innebörd.

Också motion 1983/84:2806 (m) fäster uppmärksamheten på småföretagen
när det gäller EKN:s verksamhet och ger - utan särskilt yrkande - uttryck för
en positiv inställning till att möjligheterna till EKN-finansiering för dessa
företag utökas.

Det som sägs i motion 1983/84:2803 (fp) om exportkreditfrågor och
småföretag ansluter sig väl till vad som uttalas i propositionerna i dessa delar.
Utskottet vill åter peka på att behovet av insatser till hjälp för de små och
medelstora företagen att utveckla sin exportpotential är det grundläggande
anslaget i proposition 1983/84:168 och präglar flertalet av dess förslag.
Utskottet finner mot bakgrund härav att önskemålen i motion 1983/84:2803
(fp) är tillgodosedda och att motionen inte bör föranleda någon åtgärd från
riksdagens sida.

I motion 1983/84:2803 (fp) anförs också - utan särskilt yrkande i frågan -att det är viktigt att Sverige inte introducerar hinder för importen av varor
och tjänster till Sverige. Andelen inhemska komponenter i svenska exportprodukter
skall inte få påverka t. ex. EKN:s beslut om förlusttäckningsgrad
vid garantigivningen. Utskottet konstaterar att denna fråga har behandlats i
propositionen (s. 28). Enligt föredragande statsrådet är det, även om det i
och för sig är önskvärt att svenska underleverantörer främjas, inte motiverat
att ändra reglerna för EKN:s garantigivning i detta avseende.

Viss anknytning till det här behandlade ämnet har motion 1983/84:2801
(m). Motionärerna finner nuvarande organisation och ansvarsfördelning när

NU 1983/84:40

det gäller det statliga stödet till varv och rederier splittrad och mindre
effektiv. Regeringen bör därför enligt deras mening utarbeta förslag till en
effektiviserad handläggningsordning för fartygskreditgarantier och exportkreditfinansiering.
Därvid bör prövas möjligheten att fartygskreditnämnden
avvecklas som fristående organ och dess verksamhet inordnas i riksgäldskontoret.

Utskottet konstaterar, i likhet med motionärerna, att riksdagens revisorer
har utrett vissa frågor med anknytning till fartygskreditnämndens verksamhet
och organisationen härför. Som har framgått av redogörelsen på s. 7 har
en första etapp av utredningsarbetet nyligen avslutats.

Den aktuella utredningsrapporten remissbehandlas nu, varefter den
slutligt skall godkännas av revisorerna innan förslagen kan underställas
riksdagen. Med hänsyn till att riksdagen således inom kort torde få tillfälle att
behandla den fråga som motionärerna har aktualiserat finner utskottet att
motionen inte bör föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.

Under rubriken Exportkreditfrågor m.m. i proposition 1983/84:168
redovisar och kommenterar föredragande statsrådet dessutom ett antal
utredningsförslag som rör projektbevakning och stöd till svensk projektexport,
anbudskostnadsstöd till konsulter, teknisk exportservice och frågor
med anknytning till bistånd. Till den del detta berör frågor som har tagits upp
redan i budgetpropositionen innebär det som sägs i proposition 1983/84:168
ingen avvikelse från de tidigare förslagen, men i vissa fall sker preciseringar
och ges rekommendationer om verksamhetens fortsatta utveckling, inriktning
och organisation. Vad som sägs i den nu aktuella delen av propositionen
ger enligt utskottets mening inte anledning till någon erinran från riksdagens
sida.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande allmänna riktlinjer för exportfrämjandet

att riksdagen avslår motion 1983/84:851 yrkande 3 i ifrågavarande
del och motionerna 1983/84:2804 och 1983/84:2806,

2. beträffande anslag till exportfrämjande verksamhet

att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:100 bilaga 5 punkt
E 2

a) till Exportfrämjande verksamhet för budgetåret 1984/85 under
tredje huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 202 660 000
kr.,

b) bemyndigar regeringen att medge att utfästelser om stöd till
svensk projektexport får lämnas till ett belopp av högst 35 000 000
kr.,

3. beträffande exportservice till trädgårdsnäringen
att riksdagen avslår motion 1983/84:1877,

NU 1983/84:40

4. beträffande projektbevakning

att riksdagen avslår motion 1983/84:1308,

5. beträffande exportfrämjande stöd till små och medelstora företag
att riksdagen

a) med anledning av proposition 1983/84:168 moment 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

b) avslår motion 1983/84:1079 yrkande 4 och motion 1983/84:2803
yrkande 1,

c) avslår motion 1983/84:559 yrkande 3,

6. beträffande regionalisering av Sveriges exportråds verksamhet
att riksdagen avslår motion 1983/84:1318,

7. beträffande bygg- och energisektorn
att riksdagen

a) med anledning av proposition 1983/84:168 moment 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

b) avslår motionerna 1983/84:1315, 1983/84:2799, 1983/84:2800
och 1983/84:2802,

8. beträffande villkor för exportstöd

att riksdagen avslår motion 1983/84:688,

9. beträffande utbildningsfrågor

att riksdagen avslår motion 1983/84:2803 yrkande 2,

10. beträffande tjänsteexport från den kommunala och landstingskommunal
sektorn

att riksdagen med anledning av proposition 1983/84:168 moment 3
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. beträffande marknadsföring av svensk turism
att riksdagen avslår motion 1983/84:2805,

12. beträffande exportkreditnämnden
att riksdagen

a) med bifall till proposition 1983/84:100 bilaga 5 punkt E 3
moment 1 medger att staten åtar sig betalningsansvar i form av
statsgaranti för exportkrediter till ett belopp av högst 70 000
milj. kr., varav 17 000 milj. kr. reserveras för garantigivning vid
särskilt samhällsintresse och för garantigivning vid export av
betydelse för u-ländernas ekonomiska utveckling, samt bemyndigar
regeringen att överföra ytterligare 5 000 milj. kr. för sådan
garantigivning om så anses erforderligt,

b) med bifall till proposition 1983/84:100 bilaga 5 punkt E 3
moment 2 godkänner att den rörliga kredit i riksgäldskontoret,
som ställts till exportkreditnämndens förfogande för att vid behov
användas för utbetalning av ersättningar för förluster från garantiverksamheten
enligt de riktlinjer som angivits i propositionen, höjs
med 500 milj. kr. till 2 700 milj. kr.,

c) med bifall till proposition 1983/84:100 bilaga 5 punkt E3

NU 1983/84:40

moment 3 till Exportkreditnämnden, täckande av vissa förluster för
budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr. för vissa
förluster som uppstår vid garantigivning enligt de riktlinjer som
angivits i propositionen,

d) avslår motion 1983/84:2803 yrkande 3,

13. beträffande statsstödd kreditgivning genom AB Svensk Exportkredit att

riksdagen med bifall till proposition 1983/84:168 i ifrågavarande
del godkänner vad som i propositionen anförs om ändrade
riktlinjer för statsstödd exportkreditgivning genom AB Svensk
Exportkredit,

14. beträffande nämnden för fartygskreditgarantier
att riksdagen avslår motion 1983/84:2801.

Stockholm den 17 maj 1984

På näringsutskottets vägnar

NILS ERIK WÅÅG

Närvarande: Nils Erik Wååg (s), Tage Sundkvist (c), Gunnar Nilsson i
Stockholm (s), Lilly Hansson (s), Erik Hovhammar (m), Lennart Pettersson
(s), Sten Svensson (m), Wivi-Anne Radesjö (s), Karl-Erik Häll (s), Per
Westerberg (m), Christer Eirefelt (fp), Jörn Svensson (vpk), Per-Richard
Molén (m), Bo Finnkvist (s) och Per-Ola Eriksson (c).

Reservationer

1. Allmänna riktlinjer för exportfräipjandet (mom. 1)

Erik Hovhammar, Sten Svensson, Per Westerberg och Per-Richard Molén
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med ”Utskottet
konstaterar” och slutar med ”och 1983/84:2806 (m)” bort ha följande
lydelse:

Utskottet ansluter sig till uppfattningen i motionerna 1983/84:2804 (m) och
1983/84:2806 (m) att den detaljstyrning som i dag gäller för Exportrådets
verksamhet och som förstärks ytterligare enligt förslagen i proposition
1983/84:168 kan motverka att medlen kommer till effektiv användning.
Svensk export skulle gagnas mera av att rådet efter eget bedömande fick
prioritera sina insatser. I samma riktning skulle, såsom påpekas i motion
1983/84:851 (m), verka att de exportfrämjande insatserna samlades till färre
organ, att de regionala exportsäljbolagen avvecklades, att näringslivets
institutioner och egna organisationer skötte mera av arbetet och att

NU 1983/84:40

exporthämmande regleringar, t. ex. valutaregleringen, avskaffades. Utskottet
anser att riksdagen med anledning av dessa motioner bör göra ett
uttalande av den innebörd som här har angetts.

dels att utskottet under 1 bort hemställa:

1. beträffande allmänna riktlinjer för exportfrämjandet

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:851 yrkande 3 i
ifrågavarande del och motionerna 1983/84:2804 och 1983/84:2806
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

2. Exportfrämjande stöd till små och medelstora företag (mom. 5)

Tage Sundkvist (c), Christer Eirefelt (fp) och Per-Ola Eriksson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 14 med ” Flera av”
och slutar på s. 15 med ”särskilt uttalande” bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar med tillfredsställelse att regeringen med sina förslag
i proposition 1983/84:168 markerar behovet av särskilda insatser till hjälp för
de mindre företagens exportansträngningar. Därmed fullföljs en satsning
som inleddes under åren 1981 och 1982 på förslag av den dåvarande
regeringen. Med anledning av vad som sägs i motion 1983/84:1079 (fp) vill
utskottet understryka att det av de exportfrämjande organen krävs en
speciell lyhördhet inför de mindre företagens krav och behov och att strävan
bör vara att insatserna så långt det är möjligt anpassas härefter. Utskottet
finner det också motiverat att, som ett exempel på sådan anpassning, särskilt
fästa uppmärksamheten på vad som sägs i motion 1983/84:2803 (fp) om
åtgärder för att undanröja den tveksamhet som många företag känner inför
perspektivet att ta på sig kostnader för marknadssatsningar utomlands innan
de alls kan bedöma vad dessa satsningar kan förväntas leda till. Det borde
t. ex. vara möjligt för handelssekreterarna och utlandsmyndigheterna att i
något större utsträckning än nu göra preliminära marknadsanalyser som
debiteras först när företaget har kommit in på marknaden. Utskottet vill
också understryka betydelsen av vad som sägs i motion 1983/84:1079 (fp) om
ett ökat engagemang av näringslivets egna organisationer. Riksdagen bör
enligt utskottets mening med anledning av de båda här refererade motionerna
göra ett uttalande av den innebörd som utskottet nu har angivit.

Motion 1983/84:559 (m), enligt vilken en översyn av exportservicen till
nystartade företag bör ske, behöver enligt utskottets mening inte föranleda
någon åtgärd med hänsyn till det omfattande utredningsarbete just i dessa
frågor som har föregått proposition 1983/84:168.

dels att utskottet under 5 bort hemställa:

5. beträffande exportfrämjande stöd till små och medelstora företag
att riksdagen

a) (=utskottet),

NU 1983/84:40

b) med bifall till motion 1983/84:1079 yrkande 4 och motion
1983/84:2803 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

c) (=utskottet).

3. Utbildningsfrågor (mom. 9)

Christer Eirefelt (fp) anser:

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 18 med ”Utskottet
instämmer” och slutar på s. 19 med ”kan ske” bort ha följande lydelse:

Det är positivt att betydelsen av ökad utbildning i internationell marknadsföring
och andra för exporten väsentliga ämnen understryks i propositionen.
Det är också bra att regeringen uppmanar till nära samverkan mellan bl. a.
olika utbildningsinstanser och Exportrådet. Utskottet anser dock att propositionen
i än högre grad bort slå fast att både gymnasie- och högskoleutbildningen
skall internationaliseras och i vissa delar göras mera exportinriktad.
Den borde också ha preciserat hur detta skall ske. Utskottet anser att en
utveckling enligt de linjer som skisseras i motion 1983/84:2803 (fp) bör
eftersträvas och att riksdagen bör göra ett uttalande härom. Därmed har
utskottet tillstyrkt motionen i berörd del.

dels att utskottet under 9 bort hemställa:

9. beträffande utbildningsfrågor

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2803 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

4. Nämnden för fartygskreditgarantier (mom. 14)

Erik Hovhammar, Sten Svensson, Per Westerberg och Per-Richard Molén
(alla m) anser:

dels att den del av utskottets yttrande på s. 22 som börjar med ”Den
aktuella” och slutar med ”riksdagens sida” bort ha följande lydelse:

Utskottet noterar att den slutsats som riksdagens revisorer har kommit till
vad gäller organisationsfrågor med anknytning till fartygskreditnämndens
verksamhet ligger i linje med förslaget i motion 1983/84:2801 (m) om
effektiviserad handläggningsordning för fartygskreditgarantier och exportkreditfinansiering.
Målet för den organisationsöversyn som förordas bör
enligt rapporten (1983/84:5) Nämnden för fartygskreditgarantier bl. a. vara
att besluten i stödärendena samlas till en myndighet. Riksdagen har enligt
utskottets mening redan nu underlag för ett uttalande i ämnet. Regeringen
bör låta utarbeta förslag till effektiviserad handläggningsordning för fartygskreditgarantier
och exportkreditfinansiering. Därvid bör olika alternativ
prövas förutsättningslöst.

NU 1983/84:40

dels att utskottet under 14 bort hemställa:

14. beträffande nämnden för fartygskreditgarantier

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2801 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

NU 1983/84:40

Innehåll

Ärendet 1

Sammanfattning 1

Proposition 1983/84:100 2

Förslag 2

Förslagens innebörd 2

Proposition 1983184:168 3

Förslag 3

Huvudsakligt innehåll 4

Motionerna 4

Uppgifter i anslutning till vissa motioner 6

Beskattning av lön vid utlandstjänstgöring, m.m 6

Organisationen för statligt stöd till varv och rederier 6

Sammanfattning av vissa allmänna synpunkter 7

Proposition 1983/84:168 7

Vissa motioner 8

Utskottet 10

Allmänna synpunkter 10

Anslag till exportfrämjande verksamhet 12

Exportfrämjande stöd till små och medelstora företag 13

Bygg- och energisektorerna 16

Utbildningsfrågor 18

Tjänsteexport 19

Exportkreditstöd 20

Hemställan 22

Reservationer 24

1. Allmänna riktlinjer för exportfrämjandet (m) 24

2. Exportfrämjande stöd till små och medelstora företag (c, fp) 25

3. Utbildningsfrågor (fp) 26

4. Nämnden för fartygskreditgarantier (m) 26

minab/gotab 78641 Stockholm 1984