NU 1983/84:38

Näringsutskottets betänkande
1983/84:38

om ändringar i börs- och fondkommissionslagstiftningen, m. m.
(prop. 1983/84:164)
Ärendet

1 detta betänkande behandlas

dels proposition 1983/84: 164 om ändringar i börs- och fondkommissionslagstiftningen
(finansdepartementet),

dels tre motioner som har väckts med anledning av denna proposition,

dels tre motioner från allmänna motionstiden med yrkanden om översyn
av regelsystemet för Stockholms fondbörs och om offentlig insyn i innehav
av utländska aktier.

Propositionen och motionerna redovisas i det följande.

Synpunkter i ärendet har inför utskottet framförts av representanter för
dels Svenska bankföreningen, dels Sveriges industriförbund och Stockholms
handelskammare. Organisationerna har också ingivit skrivelser.

Sammanfattning

Regeringen har föreslagit att de lagbestämmelser som gäller för Stockholms
fondbörs och för fondkommissionärernas verksamhet skall ändras i
fem olika avseenden. Tre av ändringarna tillstyrker utskottet enhälligt. De
innebär att börsstyrelsens möjligheter att använda mildare sanktioner mot
börsbolag, t. ex. varning, särskilt nämns i börslagen, att handeln med s.k.
OTC-aktier underlättas och att även fondkommissionärer som inte är
medlemmar av fondbörsen blir skyldiga att rapportera in sina affärer dit. I
övrigt är meningarna delade om regeringens förslag. Utskottet tillstyrker
att antalet ledamöter i börsstyrelsen ökas från nio till elva, varvid regeringen
utser de två nytillkommande (liksom fyra av de tidigare nio). Bland dem
som utses av regeringen bör en företräda löntagarintressena, tillägger
utskottet. I en reservation (m, c, fp) förordas oförändrat anta! ledamöter.
En fondkommissionär får för egen räkning, som s. k. handelslager, inneha
aktier med ett anskaffningsvärde som står i viss relation till omsättningen
men som dock högst är 25 milj. kr. Det beloppet vill regeringen och
utskottet höja till 50 milj. kr. Enligt en reservation (m, c, fp) skulle
maximeringen tas bort. De borgerliga partierna ställer sig i reservationer
1 Riksdagen 1983/84. 17 sami. Nr 38

NU 1983/84:38

bakom en rad motionsyrkanden som berör samma och angränsande regelsystem.
Det gäller bl. a. åtgärder mot indirekt kedjeägande av aktiebolag,
förbättrad information från börsbolagen samt viss reglering av värdepappershandeln
genom s.k. uppflaggnings- och nedflaggningsregler och
skärpta regler för s. k. take över bids. Utskottsmajoriteten avstyrker med
hänvisning bl. a. till den pågående beredningen av värdepappersmarknadskommitténs
förslag. Kedjeägandet hänger ihop med skatteregler som skatteutskottet
kommer att ta upp till hösten. Samfällt avstyrker näringsutskottet
ett motionsyrkande om offentlig insyn i svenskars innehav av utländska
aktier som är börsnoterade i Sverige.

Propositionen

Förslag

Regeringen föreslår — efter föredragning av statsrådet Bo Holmberg -att riksdagen antar inom finansdepartementet upprättade förslag till

1. lag om ändring i lagen (1979:749) om Stockholms fondbörs,

2. lag om ändring i fondkommissionslagen (1979:748).

Lagförslagen finns på s. 2—5 i propositionen.

Huvudsakligt innehåll

I lagen (1979:749) om Stockholms fondbörs föreslås ändringar i tre
avseenden. Antalet ledamöter i fondbörsens styrelse ökas från nio till elva.
Ytterligare regler om börsstyrelsens sanktionsmedel införs. Vidare görs en
ändring i syfte att klargöra att handel med aktier på den s.k. OTCmarknaden
får äga rum i Stockholms fondbörs lokaler.

Beträffande fondkommissionslagen (1979:748) föreslås att den skyldighet
som åvilar börsmedlemmar att till fondbörsen anmäla vissa affärer som
gjorts utanför denna - s. k. efteranmälan - utvidgas till att omfatta även
fondkommissionärer som inte är börsmedlemmar. Det föreslås också att
gränsen för fondkommissionärs handelslager av aktier m. m. höjs från 25
milj. kr. till 50 milj. kr.

Lagändringarna föreslås, med visst undantag, träda i kraft den 1 juli
1984.

Motionerna

De motioner som har väckts med anledning av propositionen är

1983/84:2830 av Christer Eirefelt m. fl., vari hemställs att riksdagen

1. avslår förslaget till lag om ändring i lagen (1979:749) om Stockholms
fondbörs 6 §, 8 §, 13 §, 24 § andra stycket,

NU 1983/84:38

2. beslutar att orden ”dock högst femtio miljoner kronor” utgår ur
förslaget till lag om ändring i fondkommissionslagen (1979:748),

3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om
uppdrag till utredningen om röstvärdedifferens på aktier,

1983/84:2831 av Staffan Burenstam Linder m.fl., vari hemställs att
riksdagen

1. beslutar att avslå regeringens förslag till lag om ändring i lagen
(1979:749) om Stockholms fondbörs vad avser 5, 6, 8, 13 §§ samt 24 §
andra stycket såvitt avser antalet ledamöter,

2. bifaller regeringens förslag till lag om ändring i fondkommissionslagen
(1979:748) med ändringen att 16 § skall ha [i motionen angiven] lydelse’,

1983/84:2832 av Stig Josefson och Nils Åsling, vari hemställs att riksdagen
avslår förslaget till ändring av lagen om Stockholms fondbörs 5 §, 6 §,
8 §, 13 § och 24 § andra stycket.

De motioner från allmänna motionstiden som behandlas här är

1983/84: 1028 av Christer Eirefelt m.fl. (fp), vari hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av en översyn av regelsystemet för fondbörsen,

1983/84:1089 av Margaretha af Ugglas (m) och Per Westerberg (m), vari
hemställs att riksdagen hos regeringen begär en översyn av gällande regler
på Stockholms fondbörs genom börsstyrelsens och näringslivets börskommittés
försorg i enlighet med vad som i motionen anförts,

1983/84:2361 av Lars Ernestam (fp) och Hans Petersson i Röstånga (fp),
vari hemställs att riksdagen beslutar att utländska aktier på den svenska
börsen skall omfattas av samma offentliga insyn som svenska aktier.

Kompletterande uppgifter

Utredning om röstvärdet för aktier

Enligt bemyndigande av regeringen den 23 februari 1984 har justitieministern
tillkallat en kommitté med uppdrag att utreda frågan om röstvärdet
för aktier. Ordförande är justitierådet Staffan Vängby. I direktiven (dir.
1984:7) anförs att starka skäl talar för att möjligheterna till röstvärdesdifferenser
bör avskaffas men att frågan är komplicerad och kräver ingående
överväganden.

Kommittén skall inrikta sitt arbete på att lämna ett förslag som gör det
möjligt att avskaffa röstvärdesdifferenserna. Den skall undersöka vilka

1 Denna lydelse återges ej här. Den överensstämmer med lagtexten i reservation 2
(s. 19).

NU 1983/84:38

effekter på företagens kapitalanskaffning som ett avskaffande av röstvärdesdifferensema
skulle kunna medföra. Den skall också ta ställning till
de problem som kan vara förknippade med det nuvarande sambandet
mellan röstvärdesdifferenser och utlänningsförbehåll. Enligt direktiven
bör utredningsarbetet vara avslutat före utgången av år 1985.

Föreskrifter om information från borsföretag

Enligt 19 § lagen om Stockholms fondbörs krävs för inregistrering av
fondpapper en utfästelse av utgivaren eller den som har trätt i hans ställe
att offentliggöra upplysningar om verksamheten. Densamme är enligt 23 §
sedermera skyldig att lämna börsstyrelsen de uppgifter som denna anser
sig behöva för att kunna fullgöra sina uppgifter. Informationsåtagandena
finns närmare angivna i ett standardavtal, s. k. inregistreringskontrakt. Det
är en förutsättning för inregistrering att det sökande bolaget godkänner
detta kontrakt.

Bolagets åtaganden i informationshänseende anges i avtalet i 13 punkter.
Bl. a. gäller — kort uttryckt — följande:

— Om prognos avseende bokföringsårets resultat upprättas för att offentliggöras,
skall offentliggörandet ske omedelbart.

— När årsbokslut har fastställts skall det väsentliga innehållet omedelbart
offentliggöras genom en bokslutskommuniké.

— Om revisionsberättelsen innehåller anmärkningar etc. skall den omedelbart
delges börschefen och snarast offentliggöras.

— Årsredovisning, delårsrapport, emissionsprospekt och övriga meddelanden
till aktieägarna skall samtidigt som de sänds till dessa också sändas
till börsen.

— Om bolaget lämnar offentligt erbjudande om förvärv av aktier i annat
börsbolag skall det iaktta Näringslivets börskommittés rekommendationer.

— Om bolaget fattar beslut eller händelser inträffar som kan inte oväsentligt
påverka den bild av bolagets situation som föregående årsredovisning
har skapat skall bolaget underrätta börsen och utan dröjsmål offentliggöra
saken.

— Varje avgång eller nyval av styrelseledamot, revisor eller verkställande
direktör skall omedelbart delges börsen och offentliggöras.

Om ett börsbolag bryter mot inregistreringskontraktet — t. ex. genom att
inte fullgöra sina informationsåtaganden — och förfarandet inte är ursäktligt
får fondbörsen antingen tillämpa börslagens bestämmelser om börsstopp
eller om avregistrering eller också ålägga bolaget visst vite, varom en
klausul finns i kontraktet.

I det material som fondbörsen tillhandahåller inregistreringssökande
bolag ingår följande referat av vad statsrådet Gunnar Sträng såsom föredragande
departementschef i proposition 1975/76:175 uttalade om börsbolagens
informationsplikt:

NU 1983/84:38

Ett inregisteringskontrakt vari bolagen åtar sig att följa vissa normer i
fråga om information till allmänheten och börsstyrelsen bör kunna bidra till
att stärka förtroendet för börsen och börshandeln. Departementschefen
utgår från fondbörsutredningens förslag vilket avser dels informationsplikten
gentemot allmänheten i syfte att förbättra möjligheterna att bedöma
börsföretagens ekonomiska situation, dels informationen till börsstyrelsen
för att sätta denna i stånd bl. a. att vidta åtgärder för att hindra missbruk av
förtrolig företagsinformation. Enligt förslaget skall inregistreringskontraktet
utöver åtaganden beträffande årsredovisning, delårsrapport och emissionsprospekt
innehålla åtagande av bolaget att lämna information om
betydelsefulla händelser som inträffar under verksamhetens gång, såsom
avtal om samgående med annat företag, beslut om nedläggning av en
rörelsegren, fynd av råvarukälla och avslöjande av storförskingring. För
att ett otillbörligt utnyttjande av information skall undvikas bör information
lämnas i omedelbar anslutning till ifrågavarande händelse och spridas
på sådant sätt att den snabbt blir känd på aktiemarknaden. I kontraktet
skall bolaget också enligt utredningens förslag åta sig att på begäran lämna
börsstyrelsen de upplysningar som denna i särskilt fall anser sig behöva för
att fullgöra sin uppgift att se till att handeln vid fondbörsen sker i överensstämmelse
med givna bestämmelser och i enlighet med god affärssed. Med
hänvisning till de principer som enligt fondbörsutredningen bör gälla vid
olika typer av samgående och som bygger på Näringslivets börskommittés
rekommendationer rörande offentligt erbjudande om aktieförvärv i och för
samgående mellan bolag anser departementschefen det vara en viktig
uppgift för börsstyrelsen att se till att i inregistreringskontraktet tas in
föreskrifter om den information som börsbolagen vid skilda typer av fusionsfall
skall vara skyldiga att lämna den aktieköpande allmänheten och
till börsstyrelsen. En begränsning i börsbolagens upplysningsplikt enligt
inregistreringskontrakten bör göras så tillvida att uppgifter inte skall behöva
ges allmän spridning, om detta är till förfång för bolaget. I förhandlingarna
med bolagen bör det enligt departementschefen vara möjligt för
börsstyrelsen att ställa upp krav på anslutning till VPC-systemet. Avslutningsvis
gör departementschefen uttalanden om sanktioner mot brott mot
informationsplikten i inregistreringskontraktet, nämligen avregistrering,
börsstopp och civilrättsligt vite enligt förpliktelse i kontraktet.

Värdepappersmarknadsutredningen

Värdepappersmarknadsutredningen har i betänkandet (SOU 1984:2)
Värdepappersmarknaden lagt fram förslag till en lag om värdepappersmarknaden.
Denna avses bli ett komplement till de lagar som nu finns på
värdepappersmarknadens område: fondkommissionslagen (1979:748) och
lagen (1979:749) om Stockholms fondbörs.

Utredningens sammanfattning av betänkandet innehåller bl. a.:

I den föreslagna lagen har inarbetats bestämmelser som nu finns i lagen
(1971:827) om registrering av aktieinnehav (insiderlagen) och i lagen
(1908:129 s. 1) med vissa bestämmelser om handel med fondpapper (fondhandelslagen).
Utredningens förslag innebär därför också ett upphävande
av de båda sistnämnda lagarna. Vid sidan av bestämmelser som har motsvarighet
i dessa lagar förekommer i lagförslaget ett antal regler utan
motsvarighet i gällande rätt.

tl Riksdagen 1983184. 17 sami. Nr 38

NU 1983/84:38

Den centrala delen av lagförslaget utgörs av bestämmelser som har till
syfte att motverka s. k. insiderspekulation. Begreppet insiderspekulation i
förslaget omfattar ett förfarande som innebär att personer med särskild
anknytning till ett företag köper eller säljer aktier i företaget med utnyttjande
av sådan information om företaget som inte är tillgänglig för allmänheten.

Även den nu gällande insiderlagen har till syfte att motverka insiderspekulation.
Lagen föreskriver att de i ett börsbolag som normalt erhåller
förtrolig kännedom om väsentliga förhållanden i bolaget (VD, styrelseledamöter
m.fl.) skall till bankinspektionen anmäla egen och närståendes
handel med aktier i bolaget. Tanken bakom införandet av anmälningsskyldighet
var att de anmälningsskyldiga skulle avstå från sådana affärer som
inte tål ”offentlighetens ljus”.

Bankinspektionen, som kontrollerar insiderlagens efterlevnad, har inte
att befatta sig med om insiderspekulation som sådan ägt rum eller inte. Vad
som för kontrollen är av intresse är endast om anmälningsskyldigheten
fullgjorts på rätt sätt.

I lagförslaget behålls anmälningsskyldigheten, men den får en mera
underordnad betydelse än förut. Det huvudsakliga i den föreslagna lagstiftningen,
såvitt denna rör skyddet mot insiderspekulation, är nämligen att
personer med nära anknytning till ett börsbolag eller ett bolag som är
introducerat på den s. k. OTC-marknaden förbjuds att handla med aktier i
det ”egna bolaget” då de känner till en händelse i bolaget som inte
offentliggjorts. Ett särskilt förbud föreslås gälla i den situationen, att en
juridisk person avser att lämna ett offentligt erbjudande om att förvärva
aktierna i ett aktiemarknadsbolag (ett s. k. take-over-bid).

Överträdelse av förbud mot handel i de här avsedda fallen kan i allvarliga
fall medföra straff för insidem. Både utsträckningen av lagregleringen
till OTC-bolag och kriminaliseringen av insiderspekulation är nyheter i
förhållande till vad som nu gäller.

Utredningen har också tagit upp vissa andra informationsfrågor:

I betänkandet understryks vikten av att marknaden snabbt får tillgång
till den information som behövs för att underbyggda placeringsbeslut skall
kunna göras. Med utgångspunkt från nämnda intresse diskuteras behovet
av lagstiftning för att förbättra informationen till investerarna. En skiljelinje
dras mellan å ena sidan information om marknadsläget och information
om aktiemarknadsbolagens situation och å andra sidan övrig information
som kan påverka bedömningen av aktierna på marknaden. Det anses i
första hand vara en uppgift för styrelsen för Stockholms fondbörs att tillse
eller verka för att information av det förstnämnda slaget håller godtagbar
standard.

Såvitt gäller övrig information anses informationen om väsentliga ägarförändringar
i ett aktiemarknadsbolag kunna förbättras. Då stora ägarförändringar
kan vara kursdrivande och då en offentlighetsprincip gäller på
området, föreslås därför en skyldighet att anmäla större aktieinnehav och
senare väsentliga förändringar i dessa till bankinspektionen. För att informationen
snabbt skall nå marknaden föreslås att bankinspektionen genast
skall underrätta Stockholms fondbörs om innehållet i mottagna anmälningar.
Gäller anmälan innehav i ett OTC-bolag skall bankinspektionen även
underrätta den fondkommissionär (märket maker) som enligt avtal med

NU 1983/84:38

bolaget fastställer kursen på bolagets aktier. I syfte att allmänheten alltid
skall ha möjlighet att på ett enkelt sätt skaffa sig en bild av de väsentliga
ägarförhållandena i ett bolag föreslås vidare att anmälningarna hos bankinspektionen
skall sammanföras i ett s. k. ägarregister.

Enligt förslaget skall tre olika slag av aktieinnehav rapporteras. Som
förutsättning gäller att innehavet har ett röstvärde som motsvarar minst 5
procent av rösterna för samtliga aktier i bolaget (gränsvärdet). Anmälningsskyldigheten
gäller 1) aktier som ägs av juridisk person, 2) aktier som
ägs tillsammans av två eller flera företag som ingår i samma koncern samt
3) aktier som ägs av två eller flera som med varandra träffat avtal om att
anskaffa aktier i bolaget. I sistnämnda fall är det alltså förekomsten av ett
s. k. konsortialavtal som medför anmälningsskyldighet, förutsatt att avtalsparterna
tillsammans äger aktier som har ett röstvärde motsvarande det
förut nämnda gränsvärdet.

Anmälningsskyldighet uppkommer så snart ett aktieinnehav som nu
sagts föreligger samt härefter vid varje tillfälle som innehavet, sedan senast
gjord anmälan, ökat eller minskat med vad som motsvarar 5 procent eller
mera av rösterna för samtliga aktier i bolaget. Anmälningar skall alltså
göras trappstegsvis.

Den nu berörda anmälningsskyldigheten är i förslaget samordnad med
den särskilda skyldigheten att anmäla aktieinnehav och förändringar däri
som gäller person med insynsställning. I s. k. insideranmälan skall sålunda
särskilt anges om innehavet motsvarar minst 5 procent av rösterna i bolaget.

Betänkandet har remissbehandlats.

Vissa regler rörande börsintroduktion, m. m.

För att ett aktiebolags aktier skall kunna bli inregistrerade vid Stockholms
fondbörs krävs bl. a. — enligt 19 § förordningen (1979:996) om
Stockholms fondbörs - att aktiekapitalet uppgår till minst 2 milj. kr. och
att bolaget har ett eget kapital av minst 4 milj. kr. Dessa miniminivåer
räcker för inregistrering på den s.k. A:ll-listan. För registrering på A:llistan
krävs enligt börsstyrelsens praxis att motsvarande belopp uppgår till
minst 10 milj. kr. resp. minst 30 milj. kr. Vidare krävs att ett visst antal
börsposter - minst 1000 för A: I-listan och minst 400 för A:II-listan - är
spridda på olika ägare. Riktvärdet för en börspost är för A:l-listan ett
basbelopp enligt lagen (1962: 301) om allmän försäkring, för A:Il-listan ett
halvt basbelopp. Vidare gäller att högst 90% av aktierna får ligga i en
ägares eller ägargrupps hand.

Regler om insyn i aktiebolags ägarförhållanden

I 3 kap. 7 § aktiebolagslagen (1975:1385) föreskrivs att styrelsen för ett
aktiebolag skall föra förteckning (aktiebok) över bolagets samtliga aktier
och aktieägare. Aktieboken skall enligt 13 § hållas tillgänglig hos bolaget
för envar.

NU 1983/84:38

Enligt 3 kap. 8 § kan i bolagsordningen införas förbehåll som innebär att
bl. a. uppgiften att föra aktiebok skall fullgöras av Värdepapperscentralen
VPC AB. I så fall blir lagen (1970:596) om förenklad aktiehantering tilllämplig;
detta skall enligt inregistreringskontrakt med Stockholms fondbörs
(se s. 4) gälla för börsbolag. Enligt 16 § i den sistnämnda lagen får
bank eller fondkommissionär, som är auktoriserad som förvaltare av aktier,
införas i aktieboken i stället för ägaren av de aktier som omfattas av
lämnat förvaltningsuppdrag. Sådan förvaltare skall dock, enligt 19 §, lämna
uppgift till Värdepapperscentralen om sådan aktieägare som har mer än
500 aktier i samma aktiebolag registrerade i förvaltarens namn. Uppgifter
av detta slag sammanställs för varje aktiebolag. Sammanställningen skall
hållas tillgänglig för envar hos såväl bolaget som Värdepapperscentralen
och får inte vara äldre än sex månader.

I specialmotiveringen till 3 kap. 10 § aktiebolagslagen (om av VPC förd
aktiebok) uttalade föredragande statsrådet bl. a. (prop. 1975:103 s. 325):

Jag vill erinra om att det är ett starkt offentligrättsligt intresse att aktieboken
förs på ett sådant sätt att man enkelt kan bilda sig en uppfattning om
bl. a. ägarförhållandena i bolaget.

Utskottet

Inledning

Fondbörsens och fondkommissionärernas verksamhet har på senare tid
mot bakgrund av bl. a. de stigande aktiekurserna och den ökande omsättningen
på aktiemarknaden blivit föremål för betydande intresse. 1 betänkandet
(SOU 1982:2) Värdepappersmarknaden har värdepappersmarknadsutredningen
nyligen lagt fram förslag om ökad kontroll från statens
sida av vissa uppmärksammade företeelser. De förslag som framförs i
proposition 1983/84:164 härrör emellertid inte från denna utredning utan
baseras på framställningar bl. a. från bankinspektionen och på promemorior
som har utarbetats inom finansdepartementet. Finansministern meddelar
i propositionen att det inte har varit möjligt att redan i vår lägga fram
förslag på grundval av värdepappersutredningens betänkande, eftersom
utredningens regelsystem är ganska komplicerat och har mött kritik vid
remissbehandlingen.

Tre av de nu aktuella förslagen framstår som okontroversiella och har
inte föranlett några motionsyrkanden. Börsrnedlemmarna är underkastade
en bestämmelse om att de enligt närmare föreskrifter av börsstyrelsen
måste anmäla avslut i fondpapper till fondbörsen. Genom att en bestämmelse
av motsvarande innebörd tas in i fondkommissionslagen (1979:748)
blir även fondkommissionärer som inte är börsmedlemmar skyldiga att
göra sådan efteranmälan. Börsstyrelsen får enligt en ändring i lagen

NU 1983/84:38

(1979:749) om Stockholms fondbörs uttryckligen rätt att ingripa mot utgivaren
av ett fondpapper med föreläggande eller varning, dvs. mildare
sanktionsmedel än denna lag f. n. talar om. Handeln med icke börsnoterade
s. k. OTC-aktier (OTC = över the counter) underlättas genom att börsmedlemmarna
enligt ett tillägg till börslagen får rätt att — utan hinder av
börsmonopolet - utnyttja sina budgivningsterminaler i börshuset för denna
handel.

De nu nämnda förslagen tillstyrks av utskottet. Till övriga förslag i
propositionen - om börsstyrelsens sammansättning och om gränser för
fondkommissionärs handelslager av aktier - återkommer utskottet i det
följande.

Dessutom behandlar utskottet här ett antal motionsyrkanden med anknytning
till det regelsystem som propositionen berör eller angränsande
regelsystem.

Börsstyrelsens sammansättning

Styrelsen för Stockholms fondbörs är sammansatt enligt regler i börslagen.
Den har sedan gammalt nio ledamöter. Sedan år 1975 gäller att
regeringen utser fyra av dessa, däribland ordföranden och vice ordföranden.
Av de övriga utser fullmäktige i riksbanken och fullmäktige i riksgäldskontoret
tillsammans en, Svenska handelskammarförbundet och Sveriges
industriförbund vardera en och medlemmarna i fondbörsen två. Suppleanter
utses i samma ordning. Det är förutsatt att en av de ledamöter som
regeringen utser skall representera den aktieköpande allmänheten.

1 propositionen föreslås att antalet styrelseledamöter skall ökas till elva.
Regeringen skall utse ytterligare två; i övrigt bibehålls nuvarande regler
om sammansättningen. I de fall då kvalificerad majoritet krävs för beslut
skall denna bestå av sju ledamöter. För de nya ledamöterna anges inte
andra kompetenskrav än att de genom sin bakgrund samt sina kunskaper,
erfarenheter och allmänna kvalifikationer skall vara lämpliga för uppdraget
att verka för en sund utveckling av börshandeln. Den föreslagna ändringen
kan. uttalar föredragande statsrådet, inte anses förändra fondbörsens ställning
som ett från staten fristående organ med starka offentligrättsliga
inslag.

Den föreslagna ändringen avstyrks i de tre motioner som har väckts med
anledning av propositionen. Någon övertygande motivering för förslaget
har inte lämnats, menar man. Det finns ingen anledning att rikta kritik mot
det sätt på vilket börsstyrelsen har agerat. Ökat offentligt inflytande kan.
heter det i motion 1983/84:2831 (m), medföra att börsstyrelsens åtgärder
kan styras av politiska överväganden, och detta skulle vara olyckligt för
aktiemarknaden. Enligt motion 1983/84:2832 (c) ligger förslaget väl i linje
med en pågående successiv socialisering; den tilltänkta förändringen skulle,
hävdar motionärerna, ge den svenska fondbörsen en internationellt sett

NU 1983/84:38

unik ställning. Det sistnämnda är ett huvudargument i den skrivelse som
Sveriges industriförbund och Stockholms handelskammare har ingivit till
utskottet. Minskat förtroende i andra länder för den svenska fondbörsen
framställs där som en allvarlig risk. Börsen skulle till följd av styrelsens
sammansättning i högre grad få karaktären av statlig myndighet.

Utskottet finner i likhet med föredragande statsrådet att börsens formella
karaktär av ett från staten fristående organ inte förändras genom de
föreslagna nya reglerna om styrelsens sammansättning.

Det finns, anser utskottet, tungt vägande skäl för en sådan breddning av
fondbörsens styrelse som regeringen föreslår. Ett ökat inflytande för det
allmänna motiveras av börsens allt större samhällsekonomiska betydelse.
Det kan också väntas stärka allmänhetens förtroende för fondbörsen och
därigenom för aktiemarknaden. De nytillkommande ledamöterna kan ytterligare
förbättra börsens förutsättningar att bemästra sådana ofta även i
politiskt avseende komplicerade problem som kan uppstå på aktiemarknaden.
Utskottet tillstyrker sålunda regeringens förslag om en utökning av
börsstyrelsen. I ett avseende vill utskottet därvid göra en komplettering.
Bland de av regeringen utsedda ledamöterna i börsstyrelsen bör ingå en
företrädare för löntagarintressena.

Fondkommissionärs innehav av aktier m. m. för egen räkning

Bankerna var — på förekommen anledning — länge i huvudsak förbjudna
att inneha aktier för egen räkning. Fondkommissionsbolagen hade däremot
betydande möjligheter att äga och för egen räkning göra affärer med aktier
och andra värdepapper. Genom fondkommissionslagen (1979:748) åstadkoms
i detta hänseende en utjämning av bankernas och övriga fondkommissionärers
konkurrensvillkor. De senares rätt till egenhandel inskränktes,
under det att banker med fondkommissionsrörelse fick rätt att i viss
utsträckning förvärva och inneha aktier utan särskilt tillstånd. Efter en
ändring år 1982 innebär begränsningsregeln nu att en fondkommissionärs
handelslager av aktier får ha ett anskaffningsvärde av högst 4 milj. kr. eller
högst 4% av rörelsens årliga omsättning, dock högst 25 milj. kr. Den
sistnämnda spärren sattes ursprungligen vid 10 milj. kr. och motiverades
av föredragande statsrådet, ekonomiminister Gösta Bohman, med att de
mycket stora bankerna och fondkommissionsbolagen den förutan skulle
kunna skaffa sig ett värdepappersinnehav som inte var motiverat med
hänsyn till reglernas syfte. För fondkommissionsbolagen träder begränsningsregeln
till följd av en övergångsbestämmelse i kraft först vid 1985 års
början.

Vid begränsningsregelns tillkomst uttalades att den kunde behöva omprövas
efter några år. Så skedde alltså år 1982. Bankinspektionen har nu
ansett tiden vara inne för en ny omprövning och föreslagit att beloppsgränsen
vid 25 milj. kr. skall höjas till 50 milj. kr. Från några fondkommissions -

NU 1983/84:38

bolags sida har begärts att den fasta maximigränsen skall tas bort. Vid
remissbehandlingen har båda förslagen fått stöd. Dessutom har olika kompromisslösningar
rekommenderats. Svenska bankföreningen och Svenska
fondhandlareföreningen har angivit 200 milj. kr. som en rimlig beloppsgräns.
Sveriges föreningsbankers förbund 100 milj. kr. Det har också
föreslagits att bankinspektionen skulle få möjlighet att. eventuellt i form av
dispens, fastställa gränsbelopp på ett mera flexibelt sätt. Den dispensregel
som redan finns i lagen uppst eller för dispens krav på synnerliga skäl och
kan knappast anses tillämplig i sådana fall som det nu är tal om.

Regeringen går i propositionen på bankinspektionens linje och föreslår
alltså att maximibeloppet för en fondkommissionärs handelslager av aktier
skall vara 50 milj. kr. Mot detta förslag riktas invändningar i motionerna
1983/84: 2850 (fp) och 1983/84:2831 (m). Motionärerna anför att maximiregeln
kommer att begränsa de berörda företagens konkurrens- och utvecklingsmöjligheter
och snedvrida konkurrensförutsättningarna. Genom den
insyn som bankinspektionen har kan. menar de, icke önskvärda intressekonflikter
förhindras på ett bättre sätt än genom maximiregeln. Till utskottet
har Svenska bankföreningen och Post- och Kreditbanken, PK-banken,
framfört önskemål dels om att gränsen för handelslagret skall sättas "väsentligt
mycket högre” än enligt regeringens förslag, dels om att avvikelser
skall kunna medges i särskilda situationer, vilket skulle kräva en ändrad
utformning av den tidigare refererade dispensregeln i fondkommissionslagen.

Utskottet anser liksom regeringen att den nuvarande maximiregeln innebär
att fondkommissionärer med en mera omfattande rörelse är underkastade
en alltför kraftig begränsning av det medgivna aktieinnehavet. Ett
primärt motiv för en höjning av beloppsgränsen är att fondkommissionärerna
skall få bättre möjligheter att i rätt tid leverera aktier till köpare.
Vidare bör beaktas att handeln med OTC-aktier förutsätter att för varje
berört företag en fondkommissionär verkar som märket maker och i den
egenskapen håller ett tillräckligt handelslager av aktier i företaget. Ytterligare
måste hänsyn tas till den ökade omsättningen och de stora kursuppgångarna
på aktiemarknaden.

Utskottet har övervägt om ordningen med en fast beloppsgräns borde
kompletteras med en dispensregel av annat slag än den nuvarande. Bankinspektionen
skulle i så fall kunna få betydande frihet att fastställa en
individuell gräns med hänsyn till arten och omfattningen av en fondkommissionärs
rörelse. Enligt utskottets mening talar emellertid övervägande
skäl för att den begränsning av handelslagrens storlek som bör gälla i
möjligaste mån kommer till uttryck i generellt tillämpliga regler. Ett system
som förutsätter särskild prövning av ansökningar, ofta med åtföljande
förhandlingar mellan sökanden och beslutsmyndigheten, ger anledning till
principiella betänkligheter och kan dessutom bli administrativt betungande.

NU 1983/84:38

Mot här angiven bakgrund tillstyrker utskottet förslaget att den nuvarande
maximigränsen för fondkommissionärernas handelslager, 25 milj. kr., i
enlighet med regeringens förslag höjs till 50 milj. kr. Utskottet vill understryka
att detta är den gräns som bankinspektionen har förordat. Huvudskälet
mot ett slopande eller en mycket kraftig höjning av beloppsgränsen
har angivits i ekonomiminister Gösta Bohmans tidigare återgivna motivuttalande,
vilket utskottet nu som vid det ursprungliga lagstiftningstillfallet
instämmer i.

Övriga frågor

Utskottet tar därefter upp några andra motionsyrkanden som har anknytning
till det behandlade regelsystemet. De finns dels i en av de motioner
som har föranletts av propositionen, dels i tre motioner från allmänna
motionstiden. Den förstnämnda är motion 1983/84: 2830 (fp), där det ytterligare
begärs att riksdagen skall uppmana regeringen att ge den nyligen
tillsatta utredningen om röstvärdet på aktier ett i flera avseenden vidgat
uppdrag. Av de senare skall här först två beröras, nämligen motion 1983/
84:1028 (fp), som går ut på att riksdagen skall uttala sig för en översyn av
regelsystemet för Stockholms fondbörs, och motion 1983/84:1089 (m), som
också syftar till en sådan översyn, utförd genom börsstyrelsens och Näringslivets
börskommittés försorg. Utskottet går här undan för undan
igenom de sakfrågor som motionärerna har fäst uppmärksamheten på.

En översyn av de regler som möjliggör graderad rösträtt för aktier
föreslås i de båda sistnämnda motionerna. Motionärerna uttrycker förståelse
för att graderad rösträtt tillämpas när det gäller företag utanför börsen,
t. ex. mindre företag som vill bredda sin kapitalbas utan att ägaren förlorar
kontrollen över företaget. För börsföretag anser de emellertid att lika
rösträtt bör vara regel.

En kommitté har som nämnts enligt beslut av regeringen fått i uppdrag
att utreda frågan om röstvärdet på aktier. Enligt direktiven (se s. 3) skall
den inrikta sitt arbete på att lämna förslag som gör det möjligt att avskaffa
röstvärdesdifferenserna. Meningen är att uppdraget skall avslutas före
utgången av år 1985. Utskottet finner att syftet med motionerna 1983/
84:1028 (fp) och 1983/84:1089 (m) i nu angivet hänseende har blivit tillgodosett
genom detta utredningsuppdrag och att motionerna följaktligen bör
lämnas utan åtgärd i den delen.

Frågan om börsföretags inbördes ägarförhållanden tas upp i motion
1983/84:2830 (fp). Motionärerna påtalar att det i stor utsträckning förekommer
att aktiebolag vilkas aktier är inregistrerade på fondbörsen är
förbundna genom s. k. indirekt ägande eller s. k 25-procentsägande. 1 motion
1983/84:1089 (m) berörs samma företeelse med användning av termen
cirkelägande. Termen 25-procentsägande har att göra med det förhållandet

NU 1983/84:38

att svenska aktiebolag enligt 54 § kommunalskattelagen (1928:370) med
tillhörande anvisningar är frikallade från skattskyldighet för utdelning på
aktier i ett svenskt aktiebolag om deras röstetal i det utdelande företaget
motsvarar en fjärdedel eller mer av röstetalet för samtliga aktier i detta. De
aktier som de innehar betraktas då som s. k. organisationsaktier.

I de båda motionerna framhålls att det indirekta ägandet minskar marknadens
möjligheter att utöva kontroll över börsföretag. De reella ägarna
får, sägs det i motion 1983/84:1089 (m), inte möjlighet att avsätta en
företagsledning som missköter sig. Innehållet i äganderätten undermineras.

Det nu berörda resonemanget i motion 1983/84:1089 (m) utmynnar i en
hemställan — i motion 1983/84:1090, som har hänvisats till skatteutskottet
— att riksdagen hos regeringen skall begära förslag till begränsningar i
skattefriheten för organisationsaktier. Näringsutskottet har således i detta
sammanhang inte att ta ställning till motion 1983/84:1089 (m). Skatteutskottet,
som har fått ytterligare en motion i samma ämne hänvisad till sig,
har beslutat uppskjuta behandlingen till hösten 1984.

Skattefriheten för organisationsaktier är uppenbarligen en väsentlig förutsättning
för de inbördes ägarförhållanden som påtalas i motion 1983/
84:2830 (fp). Av vad nyss sagts framgår att frågan därom snart kommer att
tas upp av skatteutskottet. Näringsutskottet anser inte att riksdagen bör
påfordra något särskilt uppdrag åt utredningen om röstvärdet för aktier att
utreda det indirekta ägandet. Motion 1983/84:2830 (fp) avstyrks följaktligen
i nu aktuell del.

I motionerna 1983/84: 1028 (fp) och 1983/84: 1089 (m) ställs också krav på
förbättrad information till aktieägarna och allmänheten från börsföretagens
sida. Det är viktigt, uttalas det i den senare motionen, att den
information som lämnas aktieägarna är korrekt och fullständig och att
kraven på emissionsprospekten upprätthålls. Börsstyrelsen bör i samråd
med Näringslivets börskommitté upprätta riktlinjer härför, säger motionärerna
och begär att regeringen skall anmodas medverka till att så sker. Den
information som finns hos ”insiders” och i smala kretsar når sent ut till
småspararna, anförs det i motion 1983/84:1028 (fp). Därför är det, betonar
motionärerna, utomordentligt angeläget att börsen upprätthåller kravet på
att all viktigare information omedelbart skall ut till allmänheten.

Med anledning av yrkandet i motion 1983/84:1089 (m) vill utskottet först
framhålla att det med hänsyn till fondbörsens fristående ställning är en
grannlaga uppgift för regeringen att utverka att en viss utredning blir utförd
genom börsstyrelsens försorg. Detsamma gäller än mer Näringslivets börskommitté,
som är ett helt privat organ.

I sakfrågan vill utskottet peka på att det inregistreringskontrakt som ett
börsbolag har slutit med fondbörsen innefattar långtgående åtaganden om
informationsplikt med sikte på såväl fondbörsens som allmänhetens behov

NU 1983/84:38

och att fondbörsen förfogar över olika sanktionsmedel, ytterst avregistrering,
mot företag som brister i fullgörandet av sina informationsåtaganden.
Det kan konstateras att fondbörsen ägnar ett betydande intresse åt informationsfrågorna
och att den kan tillgripa olika slags sanktioner mot börsföretag
som är försumliga i detta hänseende. På näringslivets sida har
Näringslivets börskommitté — vars huvudmän är Stockholms handelskammare
och Sveriges industriförbund - förra året behandlat frågan om information
vid förvärv av större aktieposter, ett ämne som utskottet återkommer
till. Det kan enligt utskottets mening förutsättas att de informationsfrågor
som motionärerna tar upp blir uppmärksammade i önskvärd grad
utan något sådant initiativ från regeringens sida som påkallas i motionerna
1983/84:1028 (fp) och 1983/84:1089 (m). Motionerna avstyrks alltså i nu
angiven del.

Flera andra önskemål om viss reglering av värdepappersmarknaden förs
fram i samma båda motioner. I motion 1983/84:1028 (fp) efterlyses en
skärpning av insiderlagstiftningen, dvs. den lagstiftning som riktar sig mot
att personer med särskild anknytning till ett företag köper eller säljer aktier
i företaget med utnyttjande av sådan information om företaget som inte är
tillgänglig för allmänheten. Ett annat önskemål i samma motion avser s. k.
uppflaggnings- och nedflaggningsregler. dvs. regler om offentliggörande
vid förvärv och försäljning av större aktieposter. En angränsande fråga tas
upp i motion 1983/84:1089 (m), där det krävs ökat utrymme för reaktion
från fondbörsens sida mot oetiskt förfarande i samband med s. k. take över
bids eller fusioner genom aktieförvärv.

De nu berörda frågorna har, som framgår av redogörelsen i det föregående
(s. 5f.), behandlats i betänkandet (SOU 1984:2) Värdepappersmarknaden,
vilket värdepappersmarknadsutredningen avgav i början av detta år
och som därefter har remissbehandlats. Kort dessförinnan har, som redan
nämnts, Näringslivets börskommitté rekommenderat uppflaggnings- och
nedflaggningsregler som skulle tillämpas på frivillighetens grund.

Med hänsyn till att utredningsförslag sålunda föreligger och f. n. bereds
inom regeringskansliet går utskottet inte in på något närmare resonemang
av de frågor som tas upp i de senast refererade delarna av motionerna 1983/
84: 1028 (fp) och 1983/84:1089 (m). Utskottet utgår från att regeringen så
snart det lämpligen kan ske förelägger riksdagen en proposition i ämnet
och avstyrker i dagens läge de båda motionerna i senast angivna delar.

Samma motioner innehåller slutligen önskemål om ändrade regler för
börsintroduktion m.m. Kraven på att aktier skall ha en viss spridning
innan de introduceras på börsen bör ses över, sägs det i motion 1983/
84:1028 (fp). Motionärerna finner det otillfredsställande att notering på
den s. k. OTC-listan sker utan prövning från börsstyrelsens sida. De menar
att småspararna därigenom får ett otillräckligt skydd. De minimiregler i
fråga om aktiekapital som gäller för introduktion på börsens A: 1- och A: II -

NU 1983/84:38

listor förefaller föråldrade, är en anmärkning som görs i motion 1983/
84:1089 (m). Där rekommenderas också att börsstyrelsen i samråd med
Näringslivets börskommitté skall se över de olika graderingarna av listor.
Motionärerna erinrar om att vissa aktier noteras på en OTC-lista eller en
s. k. väntelista.

Vad gäller förekomsten av listor över kurser på icke börsnoterade aktier
vill utskottet erinra om att riksdagen våren 1982 fattade beslut som möjliggjorde
handel med OTC-aktier enligt ett märket maker-system. Näringsutskottet
uttalade då sitt gillande av den ordning för handel med icke
börsnoterade aktier som regeringen hade föreslagit. Den möjliggjorde,
sade utskottet, att man organiserade ett smidigt system utan tyngande
detaljreglering. Samtidigt skulle samhället få full insyn i verksamheten
genom att fondkommissionärerna stod under bankinspektionens tillsyn.
Socialdemokraterna i utskottet reserverade sig emellertid och krävde att
det skulle skapas ett av staten uppställt regelsystem, som på ett betryggande
sätt skulle tillvarata både aktieköparnas och de mindre företagens
intressen.

Vidare kan noteras att börsstyrelsen har beslutat vidta vissa åtgärder för
att förhindra missbruk av begreppet börsnotering av aktier. De avser dels
en skärpning av kraven för användning av fondbörsens krittavlor, dels
information till massmedia och till värdepappersmarknaden.

Beträffande OTC-marknaden uttalar föredragande statsrådet i propositionen
(s. 18) att en mera övergripande översyn av OTC-marknaden och
frågor som har samband med denna får övervägas när ytterligare erfarenheter
har vunnits. Uttalandet görs i anslutning till det förslag rörande
handel med OTC-aktier i fondbörsens lokaler som utskottet i det föregående
har tillstyrkt.

Utskottet utgår från att regeringen och börsstyrelsen, var och en från
sina utgångspunkter, beaktar de frågor som behandlas i de nu berörda
delarna av motionerna 1983/84:1028 (fp) och 1983/84:1089 (m) och att de
också tar de initiativ som kan visa sig erforderliga. Att så sker framgår
delvis av de åtgärder och uttalanden som nyss har refererats. Utskottet
anser inte att det nu finns underlag för särskilda krav från riksdagens sida
beträffande reglerna för börsintroduktion och fortlöpande notering av aktier.
De båda motionerna avstyrks alltså såvitt nu är i fråga.

I sammanhanget tar utskottet till sist upp motion 1983/84:2361 (fp), som
syftar till offentlig insyn i svenskars innehav av utländska aktier, nämligen
i de fall då sådana aktier noteras på den svenska börsen. Offentlighetsprincipen
bör naturligtvis, säger motionärerna, gälla såväl utländska som
svenska aktier. Det finns, menar de, inga skäl att skilja på insynen för
aktier som är noterade på den svenska börsen.

Aktiebolagslagen (1975:1385) och lagen (1970:596) om förenklad aktiehantering
innehåller, såsom framgår av redogörelsen i det föregående.

NU 1983/84:38

bestämmelser avsedda att ge allmänheten insyn i aktiebolagens ägarförhållanden.
En förutsättning för de insynsmöjligheter som nu finns är således
att aktiebolaget i fråga omfattas av lagstiftningen om svenska aktiebolag.
Det bör också påpekas att ändamålet med reglerna i fråga är att möjliggöra
kännedom om bolagets ägarförhållanden, inte om enskildas förmögenhetsförhållanden.
De befintliga reglerna om insyn i svenska aktiebolags aktieböcker
synes således knappast kunna åberopas som grund för att en
motsvarande insyn skulle skapas i hur den i regel obetydliga del av ett
utländskt företags aktier som är i svenska händer fördelas på olika ägare.
Det kan tilläggas att antalet utländska företag vilkas aktier - i form av
depositionsbevis - är inregistrerade på Stockholms fondbörs inskränker
sig till fem, nämligen tre finska och ett norskt företag på A: I-listan och ett
norskt företag på A: Il-listan.

Med det sagda avstyrker utskottet motion 1983/84:2361 (fp).

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande utvidgning av fondkommissionärers efteranmälningsskyldighet att

riksdagen antar det i proposition 1983/84:164 framlagda förslaget
till lag om ändring i fondkommissionslagen (1979:748) i
vad avser 24 §,

2. beträffande börsstyrelsens sanktionsmedel

att riksdagen antar det i proposition 1983/84: 164 framlagda förslaget
till lag om ändring i lagen (1979:749) om Stockholms
fondbörs i vad avser 24 § första och tredje styckena,

3. beträffande handel med OTC-aktier i fondbörsens lokaler

att riksdagen antar det i proposition 1983/84: 164 framlagda förslaget
till lag om ändring i lagen (1979:749) om Stockholms
fondbörs i vad avser 2 §,

4. beträffande börsstyrelsens sammansättning

att riksdagen med avslag på motion 1983/84:2830 yrkande 1,
motion 1983/84:2831 yrkande 1 och motion 1983/84:2832 antar
det i proposition 1983/84: 164 framlagda förslaget till lag om
ändring i lagen (1979:749) om Stockholms fondbörs i den mån
det inte omfattas av utskottets hemställan under 2 och 3,

5. beträffande fondkommissionärs innehav av aktier m. m.för egen
rökning

att riksdagen med avslag på motion 1983/84:2830 yrkande 2 och
motion 1983/84:2831 yrkande 2 antar det i proposition 1983/
84: 164 framlagda förslaget till lag om ändring i fondkommissionslagen
(1979: 748) i vad avser 16 §.

NU 1983/84:38

6. beträffande röstvärdet för aktier

att riksdagen avslår motion 1983/84: 1089 i ifrågavarande del,

7. beträffande börsföretags inbördes ägarförhållanden
att riksdagen avslår motion 1983/84:2830 yrkande 3,

8. beträffande börsföretags information till allmänheten

att riksdagen avslår motionerna 1983/84: 1028 och 1983/84:1089,
båda i ifrågavarande del,

9. beträffande viss reglering av värdepappersmarknaden

att riksdagen avslår motionerna 1983/84: 1028 och 1983/84: 1089,
båda i ifrågavarande del,

10. beträffande regler för börsintroduktion m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1983/84: 1028 och 1983/84:1089,
båda i ifrågavarande del,

11. beträffande offentlig insyn i innehav av utländska aktier
att riksdagen avslår motion 1983/84: 2361.

Stockholm den 24 maj 1984

På näringsutskottets vägnar
NILS ERIK WÅÅG

Närvarande: Nils Erik Wååg (s), Tage Sundkvist (c). Erik Hovhammar
(m). Sten Svensson (m), Wivi-Anne Radesjö (s), Karl-Erik Häll (s), Per
Westerberg (m). Christer Eirefelt (fp), Jörn Svensson (vpk). Birgitta Johansson
(s), Sture Thun (s), Bo Finnkvist (s), Lars Ahlström (m), Per-Ola
Eriksson (c) och Sylvia Pettersson (s).

Reservationer

1. Börsstyrelsens sammansättning (mom. 4)

Tage Sundkvist (c). Erik Hovhammar (m). Sten Svensson (m), Per
Westerberg (m). Christer Eirefelt (fp). Lars Ahlström (m) och Per-Ola
Eriksson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”Utskottet
finner” och slutar med ”för löntagarintressena” bort ha följande lydelse: Utskottet

instämmer i kritiken mot regeringens förslag. Från praktisk
synpunkt är en utvidgning av fondbörsens styrelse olämplig. Styrelsens
arbete riskerar att bli mera tungrott. Det kan också befaras att en väsentlig
del av beslutsfattandet i realiteten flyttas över på en mindre krets, vilket

NU 1983/84:38

innebär att en tilltänkt ”breddning” av börsstyrelsen förbyts i motsatsen.
Tyngst väger emellertid de principiella invändningarna. Börsen kommer
oavsett sin formella ställning att uppfattas som ett statligt organ, något som
kan försvåra dess kontakter med näringslivet och skapa komplikationer i
det internationella samarbetet. Sammanfattningsvis framstår regeringens
förslag på denna punkt som ett illa övertänkt ingrepp i ett fungerande
välbalanserat system. Utskottet avstyrker sålunda förslaget.

Inom utskottet har vid ärendets behandling föreslagits ett uttalande av
riksdagen att en företrädare för löntagarintressena bör ingå bland de av
regeringen utsedda ledamöterna av börsstyrelsen. Utskottet har svårt att
se att det skulle finnas motiv för en sådan representation, eftersom löntagarna
inte i denna egenskap är intressenter i börsens verksamhet. Det kan
erinras om att riksdagen år 1974 (prop. 1974:178, NU 1974:58, rskr
1974:370) beslöt att minska den andel av ledamöterna som skulle företräda
olika organisationer.

dels att utskottet under 4 bort hemställa

4. beträffande börsstyrelsens sammansättning

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2830 yrkande 1,
motion 1983/84:2831 yrkande 1 och motion 1983/84:2832 avslår
det i proposition 1983/84:164 framlagda förslaget till lag om
ändring i lagen (1979:749) om Stockholms fondbörs i den mån
det inte omfattas av utskottets hemställan under 2 och 3.

2. Fondkommissionärs innehav av aktier m. m. för egen räkning (mom. 5)

Tage Sundkvist (c), Erik Hovhammar (m), Sten Svensson (m), Per
Westerberg (m), Christer Eirefelt (fp), Lars Ahlström (m) och Per-Ola
Eriksson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som böljar med ”Mot
här” och slutar med ”instämmer i” bort ha följande lydelse:

Mot här angiven bakgrund finnér utskottet att den bestämmelse som
begränsar storleken av fondkommissionärernas handelslager inte bör innehålla
något fast maximibelopp utan bör bygga på redan angivna relationer
till årsomsättningen i bolagets kommissionshandel. Även en avsevärt högre
beloppsgräns än den av regeringen föreslagna skulle pålägga vissa
fondkommissionärer en omotiverad restriktion och sålunda stå i strid med
principen att regleringen bör vara konkurrensneutral. Som Bankföreningen
har framhållit för utskottet skulle den bank som har den mest omfattande
fondkommissionsrörelsen år 1983 ha kunnat ha ett handelslager om
drygt 600 milj. kr. om inte beloppsgränsen hade gällt.

Med det sagda tillstyrker utskottet att begränsningsregeln i 16 § fondkommissionslagen
får den utformning som föreslås i motionerna 1983/
84:2830 (fp) och 1983/84:2831 (m).

NU 1983/84:38

dels att utskottet under 5 bort hemställa

5. beträffande fondkommissionärs innehav av aktier m. m.för egen
räkning

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2830 yrkande 2 och
motion 1983/84:2831 yrkande 2 antar det i proposition 1983/
84: 164 framlagda förslaget till lag om ändring i fondkommissionslagen
(1979: 748) i vad avser 16 § med ändrad lydelse enligt
alternativt förslag i det följande:

Regeringens förslag

Alternativt förslag

16 §

Fondkommissionsbolag får inneha
värdepapper som anges i 15 §
första stycket 4 till ett anskaffningsvärde
som uppgår till högst fyra
miljoner kronor eller som svarar
mot fyra procent av den genomsnittliga
årsomsättningen i bolagets
kommissionshandel under de fem
närmast föregående kalenderåren,
dock högst femtio miljoner kronor.
I fråga om bolag som ej har varit
verksamt under fem kalenderår
skall den genomsnittliga årsomsättningen
i stället avse den tid bolaget
har varit verksamt.

Fondkommissionsbolag får inneha
värdepapper som anges i 15 §
första stycket 4 till ett anskaffningsvärde
som uppgår till högst fyra
miljoner kronor eller som svarar
mot fyra procent av den genomsnittliga
årsomsättningen i bolagets
kommissionshandel under de fem
närmast föregående kalenderåren. I
fråga om bolag som ej har varit
verksamt under fem kalenderår
skall den genomsnittliga årsomsättningen
i stället avse den tid bolaget
har varit verksamt.

Vid tillämpningen
Om synnerliga —

- tredje styckena,
anges där.

3. Börsföretags inbördes ägarförhållanden (mom. 7)

Erik Hovhammar (m). Sten Svensson (m), Per Westerberg (m), Christer
Eirefelt (fp) och Lars Ahlström (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med ”Skattefriheten
för” och slutar med ”aktuell del" bort ha följande lydelse:

Skattefriheten för organisationsaktier är en av förutsättningarna för de
inbördes ägarförhållanden som påtalas i motionerna 1983/84:1089 (m) och
1983/84: 2830 (fp), men saken har också vidare aspekter som det är angeläget
att statsmakterna ägnar uppmärksamhet åt. Den ny tillsatta utredningen
om röstvärdet för aktier bör se ett studium av det indirekta kedjeägandet
som ett naturligt inslag i sitt arbete. Det är väl motiverat att dess direktiv
utvidgas med ett uttryckligt åläggande på denna punkt. Riksdagen bör
uttala sig för att så sker. Därmed tillgodoses det nu aktuella yrkandet i
motion 1983/84:2830 (fp) liksom en del av syftet med motsvarande avsnitt i
motion 1983/84:1089 (m).

NU 1983/84:38

dels att utskottet under 7 bort hemställa

7. beträffande börsföretags inbördes ägarförhållanden

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2830 yrkande 3 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

4. Börsföretags information till allmänheten (mom. 8)

Tage Sundkvist (c), Erik Hovhammar (m), Sten Svensson (m), Per
Westerberg (m), Christer Eirefelt (fp), Lars Ahlström (m) och Per-Ola
Eriksson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som böljar på s. 13 med ”Med
anledning” och slutar på s. 14 med ”angiven del” bort ha följande lydelse:

Börsstyrelsen och även Näringslivets börskommitté har under de senaste
åren gjort beaktansvärda insatser för att åstadkomma en förbättrad
information från börsföretagen till aktieägarna och allmänheten. Inregistreringskontrakten
med däri angivna långtgående informationsåtaganden
utgör en god grund för åtgärder mot bristande information. Det finns
emellertid enligt utskottets mening utrymme för angelägna ytterligare insatser
på detta område. En genomgående strävan bör därvid vara att den
svenska fondbörsens regelverk skall i möjligaste mån samordnas med
regelverken vid de ledande utländska börser där man har nått långt i
strävan att förbättra informationen från börsbolagen. Behovet av skydd för
minoriteter och för små aktieägare måste särskilt beaktas. Regeringen bör
ha goda möjligheter att träffa överenskommelser med börsstyrelsen och
med Näringslivets börskommitté om ett fortsatt arbete från deras sida
enligt de riktlinjer som utskottet här har angivit. Utskottet föreslår att
riksdagen gör ett uttalande till regeringen i enlighet med vad här sagts.
Därmed tillgodoses motionerna 1983/84:1028 (fp) och 1983/84:1089 (m) i
nu berört avseende.

dels att utskottet under 8 bort hemställa

8. beträffande börsföretags information till allmänheten

att riksdagen med anledning av motionerna 1983/84:1028 och
1983/84:1089, båda i ifrågavarande del, som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

5. Viss reglering av värdepappersmarknaden (mom. 9)

Erik Hovhammar (m), Sten Svensson (m), Per Westerberg (m), Christer
Eirefelt (fp) och Lars Ahlström (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med ”Med
hänsyn” och slutar med ”angivna delar” bort ha följande lydelse:

Det är beklagligt att regeringen inte har funnit möjlighet att, såsom den

NU 1983/84:38

tidigare har planerat, i vår framlägga en proposition på grundval av värdepappersmarknadsutredningens
förslag. Såsom poängteras i motionerna
1983/84: 1028 (fp) och 1983/84: 1089 (m) är det ytterst angeläget att insiderspekulation
kan motarbetas på mera verksamt sätt, att effektiva upp- och
nedflaggningsregler införs och att regler om förfarandet vid take över bids
skapas till skydd för minoriteter och små aktieägare i likhet med vad som
har skett vid de större utländska fondbörserna. De syften som motionärerna
gör sig till tolk för kan bli tillgodosedda genom åtgärder från fondbörsens
sida eller genom överenskommelser inom näringslivet. Det är därför
viktigt att det fortsatta arbetet med frågorna inte inriktas på ytterligare
lagstiftning. Riksdagen bör, anser utskottet, markera sin viljeinriktning när
det gäller frågornas fortsatta handläggning genom ett uttalande av här
angiven innebörd. Detta skulle innebära ett positivt ställningstagande till
motionerna 1983/84: 1028 (fp) och 1983/84: 1089 (m) i senast angivna delar.

dels att utskottet under 9 bort hemställa

9. beträffande viss reglering av värdepappersmarknaden

att riksdagen med anledning av motionerna 1983/84:1028 och
1983/84: 1089, båda i ifrågavarande del, som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

6. Regler för börsintroduktion m.m. (mom. 10)

Erik Hovhammar (m), Sten Svensson (m). Per Westerberg (m). Christer
Eirefelt (fp) och Lars Ahlström (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med ”Utskottet
utgår” och slutar med "i fråga” bort ha följande lydelse:

De påpekanden om önskvärda förändringar i reglerna för börsintroduktion
av aktier och i systemet med olika börslistor etc. som görs i motionerna
1983/84: 1028 (fp) och 1983/84:1089 (m) är enligt utskottets mening
väsentliga. Det är angeläget att regeringen i samråd med börsstyrelsen tar
initiativ för att skapa mera tidsenliga förhållanden på detta område. Utskottet
föreslår att riksdagen med hänvisning till de båda motionerna gör
ett uttalande av här angiven innebörd.

dels att utskottet under 10 bort hemställa

10. beträffande regler för börsintroduktion m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1983/84:1028 och
1983/84: 1089, båda i ifrågavarande del, som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

NU 1983/84:38

Särskilt yttrande

Börsmonopolet

Christer Eirefelt (fp) anför:

Genom de olika förändringar som har skett i aktiehandeln har börsmonopolet
i praktiken successivt kommit att urholkas. Jag anser inte detta vara
någon nackdel utan menar tvärtom att det finns skäl att överväga ett
avskaffande av det formella börsmonopolet.

NU 1983/84:38

Innehåll

Ärendet 1

Sammanfattning 1

Propositionen 2

Förslag 2

Huvudsakligt innehåll 2

Motionerna 2

Kompletterande uppgifter 3

Utredning om röstvärdet för aktier 3

Föreskrifter om information från börsföretag 4

Värdepappersmarknadsutredningen 5

Vissa regler rörande börsintroduktion, m. m 7

Regler om insyn i aktiebolags ägarförhållanden 7

Utskottet 8

Inledning 8

Börsstyrelsens sammansättning 9

Fondkommissionärs innehav av aktier m. m. för egen räkning 9

Övriga frågor 12

Hemställan 16

Reservationer 17

1. Börsstyrelsens sammansättning (m, c, fp) 17

2. Fondkommissionärs innehav av aktier m. m. för egen räkning

(m, c, fp) 18

3. Börsföretags inbördes ägarförhållanden (m, fp) 19

4. Börsföretags information till allmänheten (m, c, fp) 20

5. Viss reglering av värdepappersmarknaden (m, fp) 20

6. Regler för börsintroduktion (m, fp) 21

Särskilt yttrande 22

Börsmonopolet (fp) 22

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984