NU 1983/84:36

Näringsutskottets betänkande
1983/84:36

om ändring i lagen (1982:617) om utländska förvärv av svenska
företag m.m. (prop. 1983/84:171)
Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels proposition 1983/84:171 om ändring i lagen (1982:617) om utländska
förvärv av svenska företag m. m.,

dels en motion från allmänna motionstiden om lagstiftning mot multinationella
företag.

Propositionen

I propositionen föreslås en ändring i lagen (1982:617) om utländska
förvärv av svenska företag m.m. som innebär att utländskt bolags förvärv av
aktier i svenskt bolag inom samma koncern blir tillståndspliktigt. Ändringen
syftar till att försvåra att lagen kringgås och att motverka att förvärvskontrollen
urholkas.

Motionen

Yrkande

I motion 1983/84:2378 av Lars Werner m. fl. (vpk) hemställs att riksdagen
hos regeringen begär förslag till skärpt lagstiftning mot transnationella
företag och utländsk företagsetablering i Sverige i enlighet med vad som
anförts i motionen.

Motivering

De transnationella företagen har, sägs det i motion 1983/84:2378 (vpk),
stärkt sitt inflytande och har i dag ännu större möjligheter än för några år
sedan att påverka och styra utvecklingen. Utrymmet för en självständig
svensk politik minskar genom utförsäljning av viktiga svenska intressen till
utlandet. Frågan om lagstiftning om utländska förvärv av svenska företag är
enligt motionen en fråga om skydd av nationella intressen mot det
internationella storkapitalet.

Den lagstiftning som trädde i kraft den 1 januari 1983 rörande utländska
förvärv av svenska företag innebär enligt motionen ingen verklig kontroll av
de transnationella företagens etablering eller verksamhet. Lagstiftningen bör

1 Riksdagen 1983184.17sami. Nr 36

NU 1983/84:36

2

därför skärpas. Utgångspunkten bör vara att företag och naturtillgångar i
Sverige i princip skall ägas av personer som är bosatta i landet. Tillstånd till
utländskt ägande skall ges endast undantagsvis när det kan påvisas att den
aktuella verksamheten skulle vara av utomordentligt intresse för det svenska
samhället och dess utveckling. Även nyetablering bör omfattas av lagstiftningen,
inte som nu enbart övertagandet av befintliga företag. Lokal
arbetstagarorganisation eller, vid nyetablering, fackliga organisationer som
kan antas komma att organisera de anställda, bör ha vetorätt. Också en
effektiv verksamhetskontroll av de transnationella företagen bör genomföras,
sägs det i motionen, i enlighet med den s. k. kontrollinjens förslag i
betänkandet (SOU 1978:73) Kontroll av utländsk företagsetablering i
Sverige m. m.

Uppgifter i anslutning tili propositionen och motionen
Tidigare riksdagsbehandling

Förslag till lag om utländska förvärv av svenska företag (företagsförvärvslagen)
m. m. lades fram våren 1982 (prop. 1981/82:135). Förslaget innebar i
huvudsak ett stadfästande av gällande rätt och motsvarade i stort den s. k.
likabehandlingslinjens förslag i betänkandet (SOU 1978:73) Kontroll av
utländsk företagsetablering i Sverige m. m. Två andra förslag hade också
framförts i betänkandet. Den s. k. kontrollinjen hade anvisat ett koncessionssystem
som innebar en total nyetablerings-, övertagande- och verksamhetskontroll
när det gällde det utländska inflytandet i svenskt näringsliv.
Förhandlingslinjen innebar i allt väsentligt samma ordning för nyetableringsoch
övertagandekontroll som enligt kontrollinjen. I fråga om verksamhetskontrollen
föreslogs däremot ett lagfäst förhandlingssystem.

Förslaget till ny företagsförvärvslag antogs av riksdagen på näringsutskottets
tillstyrkan. Lagen trädde i kraft den 1 januari 1983. Enligt lagen
begränsas rätten för kontrollsubjekt att förvärva aktier i svenska aktiebolag
m. m. Kontrollsubjekt är bl. a. utländska rättssubjekt och svenska aktiebolag
som saknar s. k. utlänningsförbehåll i sin bolagsordning. Tillståndsplikten är
så utformad att kontrollsubjekt inte utan tillstånd får förvärva så många
aktier i svenska aktiebolag att förvärvarens andel av aktiekapitalet eller
röstetalet för samtliga aktier i bolaget kommer att överskrida något av
gränsvärdena 10, 20, 40 eller 50 %. Även rörelse och andelar i handelsbolag
omfattas av tillståndskravet.

Vid bedömningen av om ett aktieförvärv är tillståndspliktigt skall varje
aktie i det förvärvade bolaget räknas med som tillhör företag som ingår i
samma koncern som förvärvaren. Bestämmelsen har i praxis tillämpats så att
förvärv inom en koncern inte kräver tillstånd.

Med anledning av propositionen i ämnet väcktes bl. a. två motioner (s;
vpk), vari yrkades avslag på regeringens förslag till ny företagsförvärvslag.

NU 1983/84:36

3

Nya förslag till riksdagen begärdes i båda motionerna. De riktlinjer för en ny
lagstiftning som angavs i motionerna gick väsentligt längre i fråga om kontroll
av utländska förvärv och av utlandskontrollerade företags verksamhet i
Sverige än regeringens förslag.

I vänsterpartiet kommunisternas motion motiverades och preciserades
kraven på en ny lagstiftning på i stort samma sätt som i den nu aktuella
motionen 1983/84:2378 (vpk), vilken har refererats i det föregående. De
viktigaste momenten var sålunda ett väsentligt skärpt tillståndskriterium,
kontroll också av nyetablering, vetorätt för fackliga organisationer och
verksamhetskontroll.

Utskottet uttalade (NU 1981/82:56 s. 11) att de förslag rörande etablerings-
och verksamhetskontroll som framfördes i motionen var utomordentligt
långtgående och gav uttryck för en helt annan syn på utländskt ägande i
svenskt näringsliv än den utskottet hade. Motionärerna framhöll själva, sade
utskottet, att de hade en annan principiell utgångspunkt, nämligen att
företag och naturtillgångar i Sverige i princip skulle ägas av personer som var
bosatta i landet samt att ägande genom utländska medborgare och företag
endast skulle tillåtas såsom undantag. Motionärernas konkreta förslag
framstod enligt utskottet, särskilt sedda i ljuset av denna grundläggande
åsiktsskillnad, som oacceptabla. Utskottet avstyrkte mot denna bakgrund
motionen i berörd del.

Också den socialdemokratiska motionen avstyrktes. Motionen låg till
grund för en reservation av socialdemokraternas representanter i utskottet.
Det nya förslag till företagsförvärvslag som reservanterna begärde skulle
bl. a. innefatta en lägre gräns för kravet på förvärvstillstånd. Tillståndskriteriet
skulle något skärpas. Vissa villkor skulle, dock på ett icke diskriminerande
sätt, kunna förenas med tillståndet. Genom verksamhetskontroll skulle
säkerställas att företagen fullgjorde lag- och avtalsenliga förpliktelser och
följde uppställda villkor. Samhället skulle ha möjlighet att förhandla med
företagen om problem som hade sin grund i att de stod under ett
bestämmande inflytande av utländska ägare.

Arbetsgrupp för att utreda bättre skydd mot utländskt inflytande

Försäljningen av svenska aktier till utlandet har ökat kraftigt under de
senaste åren. Med anledning härav har i vissa sammanhang frågan om ett
bättre skydd mot utländskt inflytande i svenska företag aktualiserats. Den
har bl. a. hösten 1983 tagits upp i riksdagen med anledning av en motion (s),
vari hemställdes att riksdagen skulle uttala sig för att riksbanken återgår till
tidigare restriktiva praxis när det gäller tillstånd för utlänningar att köpa
aktier i svenska företag.

Finansutskottet uttalade med anledning av motionen (FiU 1983/84:1) att
ett bättre täckande skydd borde skapas mot utländskt inflytande i svenska
företag. Utskottet fann emellertid inte tillräckliga skäl för återgång till en

1* Riksdagen 1983184.17sami. Nr 36

NU 1983/84:36

4

mera restriktiv tillämpning inom valutaregleringen i fråga om utlänningars
aktieförvärv. Enligt finansutskottet borde det utredas om det avsedda
skyddet skulle kunna åstadkommas genom en utvidgning av lagen om
utländska förvärv av svenska företag. Mot utskottets förslag reserverade sig
moderata samlingspartiets, centerpartiets och folkpartiets representanter i
utskottet. Vänsterpartiet kommunisternas representant anslöt sig till utskottets
förslag men ville därutöver att tillämpningen av valutaregleringen skulle
skärpas. Vad utskottet hade anfört beslöt riksdagen ge regeringen till känna
som sin mening.

Med anledning av riksdagens beslut har inom industridepartementet
tillsatts en arbetsgrupp. Arbetsgruppen skall enligt sina direktiv överväga i
vad mån det är behövligt med hänsyn till samhällets intressen att möjligheterna
för utländska rättssubjekt att skaffa sig inflytande i svenska företag
ytterligare begränsas. Den skall ingående analysera och redovisa de skäl som
kan finnas för resp. mot en skärpning. I sammanhanget skall beaktas
huruvida en skärpning av kontrollen är i överensstämmelse med Sveriges
internationella åtaganden.

Skulle enligt arbetsgruppens bedömning övervägande skäl tala för en
sådan skärpning skall gruppen redovisa de olika alternativ härför som kan
finnas. Det bör därvid utredas, sägs det i direktiven, om detta bör ske genom
lagen om utländska förvärv av svenska företag m.m., inom ramen för
valutalagstiftningen eller på annat sätt. Olika alternativ skall ingående
analyseras med hänsyn till kostnader och andra konsekvenser för såväl det
allmänna som för berörda företag.

Arbetsgruppen skall därutöver, mot bakgrund av hittillsvarande erfarenheter
av tillämpningen av lagen om utländska förvärv av svenska företag
och annan därmed sammanhängande lagstiftning, överväga om lagstiftningen
bör justeras. I detta hänseende bör dock enligt direktiven eventuella
förändringar hållas inom ramen för lagstiftningens nuvarande syften.

Arbetsgruppen skall med förtur behandla frågan om skärpning av
kontrollen av utländskt inflytande i svenska företag och redovisa arbetet i
detta hänseende senast vid utgången av september månad 1984.

Direktinvesteringskommittén

Direktinvesteringskommittén överlämnade våren 1983 slutbetänkandet
(SOU 1983:17) Näringspolitiska effekter av internationella investeringar.

Kommittén har studerat såväl de svenska företagens utlandsinvesteringar
som utländska ingående direktinvesteringar. Med avseende på de senare
anger kommittén bl. a. följande. De utländska företagen i Sverige utgör en
mindre del av den svenska industrin. Ungefär 6 % av de sysselsatta i industrin
arbetar i företag som till minst hälften är utlandsägda. I flera delbranscher är
dock den utländska andelen mycket högre. En stor del av dessa utlandsägda
företag var tidigare svenska företag som har övergått i utländsk ägo.

NU 1983/84:36

5

Huruvida de långsiktiga näringspolitiska effekterna av utländska investeringar
i Sverige är positiva eller negativa kan enligt kommittén inte avgöras
generellt. Detta är i hög grad beroende av om de svenska dotterbolagen har
getts resurser och frihet att utveckla sin konkurrenskraft. Totalt sett har
gruppen utlandsägda företag visat högre lönsamhet än svenskägda företag,
oavsett om dessa varit multinationella eller ej. Den högre lönsamheten i de
utlandsägda företagen kan enligt kommittén åtminstone till viss del bero på
en hög andel återförsäljningsverksamhet. De tidigare svenskägda företagen
har inte befunnits utvecklas sämre efter det att företagen har övergått i
utländsk ägo.

De svenska företagens utlandsinvesteringar är väsentligt mera omfattande
än de ingående investeringarna. Direktinvesteringskommittén har därför
riktat huvudintresset mot de utgående direkta investeringarnas näringspolitiska
effekter. Kommitténs sammanfattande slutsats är att, vid jämförelse
med ett hypotetiskt alternativ där inga utlandsinvesteringar hade förekommit
och i beaktande av att Sverige är ett litet land med begränsad
hemmamarknad, direktinvesteringarna har haft övervägande positiva effekter
för den ekonomiska tillväxten. Väsentligt för effekterna är, anför
kommittén, den ställning som de utländska dotterföretagen får i koncernen i
form av produktions-, marknads-, utvecklings- och ledningsansvar. De
positiva effekterna av utlandsinvesteringar avtar när andelen utlandsproduktion
blir mycket stor och försvinner helt om centrala företagsfunktioner
flyttas från Sverige till utlandet. Tecken på begynnande tyngdpunktsförskjutning
av stora svenska företag kan enligt kommittén skönjas. I sin
sammanfattning anför kommittén att det så länge världen i övrigt tillåter
direkta investeringar sannolikt är förenat med nationella välfärdsförluster
om de svenska företagens möjligheter att investera utomlands drastiskt
begränsas. Det är, anser kommittén, inte givet att t. ex. vidgade restriktioner
för sådana investeringar skulle leda till ökade investeringar i Sverige.

Direktinvesteringskommittén anser att ett informationsutbyte kring företagens
strategier behövs i syfte att bevaka svenska näringspolitiska intressen.
Kommittén föreslår bl. a. att det införs ett system med överläggningar mellan
staten och vart och ett av de från näringspolitisk synpunkt mest väsentliga
företagen.

Utskottet

De bestämmelser om kontroll av aktieförvärv som finns i lagen (1982:617)
om utländska förvärv av svenska företag m. m. är, såsom framhålls i
proposition 1983/84:171, inte tillämpliga på förvärv som sker inom en
koncern. Genom att ägandet till ett bolag först omorganiseras inom en
koncern så att ett utländskt dotterbolag blir ägare till det berörda bolaget -varvid alltså ingen förvärvsprövning sker - kan det bli möjligt också för ett
utländskt företag utanför koncernen att utan förvärvsprövning via köp av det

NU 1983/84:36

6

utländska dotterbolaget indirekt förvärva bolaget, eftersom den svenska
lagen inte är tillämplig på företagsförvärv utomlands. Regeringen föreslår en
ändring i lagen som innebär att det blir svårare att kringgå förvärvskontrollen
genom ett sådant förfarande som nu har beskrivits och som anges mera i
detalj i propositionen (s. 5). Enligt regeringens förslag skall ett förvärv som
sker inom en koncern i fortsättningen bli tillståndspliktigt om det är fråga om
ett utländskt bolag i koncernen som förvärvar aktier över de i lagen angivna
nivåerna i ett svenskt företag i samma koncern. Detta möjliggör en prövning
av syftet med förvärvet.

Utskottet anser liksom regeringen att den föreslagna ändringen i företagsförvärvslagen
bör vidtas. Den utvidgning av förvärvskontrollen som föreslås
är, som framhålls i propositionen, av huvudsakligen teknisk natur och i
enlighet med lagens grundläggande intentioner. Utskottet tillstyrker sålunda
propositionen.

Vänsterpartiet kommunisterna yrkar i motion 1983/84:2378 att riksdagen
skall begära ett förslag till skärpt lagstiftning mot transnationella företag och
utländsk företagsetablering i Sverige. En närmare redogörelse för motionens
innebörd har lämnats i det föregående (s. 1).

Utskottet behandlade ett liknande motionsyrkande i anslutning till sitt
yttrande över regeringens förslag våren 1982 till ny lagstiftning om utländska
förvärv av svenska företag m. m. Utskottet uttalade då att motionärernas
förslag om etablerings- och verksamhetskontroll var utomordentligt långtgående
och gav uttryck för en helt annan syn på utländskt ägande i svenskt
näringsliv än den utskottet hade. Företag och naturtillgångar i Sverige skulle
enligt motionen i princip ägas av personer som är bosatta i landet och ägande
genom utländska medborgare och företag tillåtas endast såsom undantag.
Förslagen betecknades mot bakgrund av denna grundläggande åsiktsskillnad
som oacceptabla. Motionen avstyrktes i berörd del.

Utskottet är av samma uppfattning nu och avvisar den långtgående
skärpning av lagen som motionärerna föreslår. Utskottet vill emellertid,
även om utskottet inte delar motionärernas principiella synsätt, understryka
att motion 1983/84:2378 (vpk) fäster uppmärksamheten på viktiga problem.
Utlandsinvesteringar kan å ena sidan ge positiva bidrag till sysselsättning,
investeringar och teknisk förnyelse. Detta gäller speciellt vid nyetablering av
företag. Utskottet noterar i detta sammanhang att det, enligt vad utskottet
har erfarit, inom regeringskansliet förbereds en informationsbroschyr avsedd
för potentiella utländska investerare i landet. I broschyren redovisas de
förutsättningar som Sverige kan erbjuda utländska företag som vill nyinvestera
i landet. Viktiga beslut rörande de utlandsägda företagen kan å andra
sidan komma att fattas av koncernledningar belägna utom räckhåll för
diskussion och påverkan från företagens, de anställdas och samhällets sida.
Den nationella handlingsfriheten kan på så sätt begränsas. Bland annat mot
denna bakgrund är det nödvändigt att staten har möjlighet till insyn och
kontroll när utländska bolag vill förvärva svenska företag. Företagsförvärvs -

NU 1983/84:36

7

lagen ger enligt utskottets mening denna möjlighet i sin nuvarande utformning.
Med hänvisning till det nu sagda avstyrker utskottet motion 1983/
84:2378 (vpk).

Utskottet noterar i detta sammanhang att en arbetsgrupp nyligen har
tillsatts inom industridepartementet med uppgift bl. a. att mot bakgrund av
hittillsvarande erfarenheter överväga om justeringar i företagsförvärvslagen
bör genomföras. Eventuella förändringar skall emellertid enligt direktiven
hållas inom ramen för lagstiftningens syften.

Arbetsgruppens primära uppgift är en annan, som dock har nära anknytning
till de frågor som utskottet här behandlar (se s. 4). Gruppen skall pröva
frågan om det är behövligt med hänsyn till samhällets intressen att
möjligheterna för utländska rättssubjekt att skaffa sig inflytande i svenska
företag ytterligare begränsas. Prövningen har sin bakgrund i de betydande
försäljningar av aktier som har skett till utlandet.

Den förvärvsprövning som i sådana sammanhang kan aktualiseras enligt
företagsförvärvslagen ger visst skydd mot att en utländsk aktieägare blir
dominerande. Den lägger däremot inga hinder i vägen för utländska
aktieägare som grupp att öka sitt ägande och sin röstandel i ett företag. Om
arbetsgruppen bedömer att ett ökat skydd mot utländskt inflytande i svenska
företag är nödvändigt skall gruppen enligt direktiven redovisa olika alternativ
härför.

Utskottet vill också erinra om att en samlad bedömning av såväl utländska
företags direktinvesteringar i Sverige som svenska företags direktinvesteringar
i utlandet kommer att föreligga efter regeringens slutliga beredning av
direktinvesteringskommitténs slutbetänkande (se s. 4). Enligt vad utskottet
har inhämtat har remissbehandlingen av betänkandet avslutats.

Utskottet hemställer

1. beträffande regeringens lagförslag

att riksdagen antar det i proposition 1983/84:171 framlagda förslaget
till lag om ändring i lagen (1982:617) örn utländska förvärv av
svenska företag m. m.,

2. beträffande skärpt lagstiftning mot multinationella företag
att riksdagen avslår motion 1983/84:2378.

Stockholm den 3 maj 1984

På näringsutskottets vägnar
NILS ERIK WÅÅG

NU 1983/84:36

8

Närvarande: Nils Erik Wååg (s), Tage Sundkvist (c), Staffan Burenstam
Linder (m), Gunnar Nilsson i Stockholm (s), Lilly Hansson (s), Erik
Hovhammar (m), Rune Jonsson (s), Sten Svensson (m), Karl-Erik Häll (s),
Per Westerberg (m), Christer Eirefelt (fp), Sivert Andersson (s), Bo
Finnkvist (s), Per-Ola Eriksson (c) och Oswald Söderqvist (vpk).

Reservationer

1. Skärpt lagstiftning mot multinationella företag (mom. 2)

Tage Sundkvist (c), Staffan Burenstam Linder (m), Erik Hovhammar (m),
Sten Svensson (m), Per Westerberg (m), Christer Eirefelt (fp) och Per-Ola
Eriksson (c) anser att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 6 med
”Utskottet är” och slutar på s. 7 med ”betänkandet avslutats” bort ha
följande lydelse:

Utskottet är av samma uppfattning nu och avvisar bestämt en skärpt
lagstiftning i enlighet med motionärernas förslag. Att slå vakt om fri handel,
fri etablering över gränserna och friare regler för kapitalrörelserna är en
viktig princip för Sveriges internationella handlande på det ekonomiska
området. Internationaliseringen av företagen har varit en icke oväsentligt
bidragande orsak till den internationella välståndsökningen. Det skulle vara
till stor skada för Sverige om landet genom en ytterst restriktiv politik
gentemot utlandsinvesteringar av det slag som förordas i motion 1983/
84:2378 (vpk) ställde sig utanför den internationalisering som flertalet länder
i världen är och vill vara delaktiga i. Utskottet konstaterar i anslutning till det
nu sagda att regeringen i vissa sammanhang har uttryckt en positiv inställning
till utländska nyetableringar i landet.

De utländska direktinvesteringama och de internationella företagens
verksamhet i landet har utan tvivel en rad positiva effekter. Det svenska
näringslivets försörjning med riskvilligt kapital ökas, tillgången till avancerad
teknik underlättas och investeringsklimatet förbättras. De risker och speciella
problem som ett utländskt förvärv av ett svenskt företag eventuellt kan
innebära måste samhället självfallet kunna skydda sig mot. I detta avseende
ger emellertid företagsförvärvslagen i sin nuvarande utformning tillfredsställande
möjligheter till kontroll.

Utskottet anser det också angeläget att i detta sammanhang erinra om
Sveriges åtaganden i olika internationella organisationer, såsom OECD och
EFTA. Skärpningar i lagstiftningen i den riktning som motionärerna begär
riskerar att stå i strid mot dessa förpliktelser.

Med hänvisning till det nu sagda avstyrker utskottet motion 1983/84:2378
(vpk).

NU 1983/84:36

9

2. Skärpt lagstiftning mot multinationella företag (mom. 2)

Oswald Söderqvist (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 6 med ”Utskottet
är” och slutar på s. 7 med ”betänkandet avslutats” bort ha följande lydelse:

Som påpekas i motion 1983/84:2378 (vpk) har det utländska inflytandet i
det svenska näringslivet ökat. Bl. a. har flera betydande svenska företag
köpts av företag i andra länder. Denna utveckling måste kraftfullt bemötas.

Frågan om lagstiftning om utländska förvärv av svenska företag är en fråga
om skydd av nationella intressen mot det internationella storkapitalet.
Utrymmet för en självständig svensk ekonomisk politik minskar genom
utförsäljning av viktiga svenska intressen till utlandet. Svenska arbetare och
tjänstemän får en ännu otryggare ställning. Sverige blir ännu mera öppet för
påtryckningar från de stora imperialistiska makterna.

Den nya lagstiftning om utländska förvärv av svenska företag som trädde i
kraft den 1 januari 1983 innebär inte en verklig kontroll av de transnationella
företagens etablering eller verksamhet. Utskottet delar motionärernas
uppfattning att lagen måste skärpas.

Utgångspunkten för en sådan skärpt lagstiftning bör vara att företag och
naturtillgångar i Sverige i princip skall ägas av personer bosatta i landet.
Ägande genom utländska medborgare och företag skall inte tillåtas annat än
såsom undantag. Tillstånd skall ges endast när det kan påvisas att detta är av
utomordentligt intresse för det svenska samhället och dess utveckling. Även
nyetablering skall omfattas av lagstiftningen. Tillståndsprövningen bör ges
en sådan utformning att lokal arbetstagarorganisation, som är eller brukar
vara bunden av kollektivavtal i förhållande till det företag ärendet gäller eller
dess centrala organisation, har vetorätt. När det är fråga om ett nytt företag
bör vetorätten tillkomma de fackliga organisationer som för varje huvudsaklig
arbetstagarkategori kan antas komma att organisera flertalet av dem som
kommer att anställas av företaget. En effektiv verksamhetskontroll av de
transnationella företagen bör åstadkommas genom ett koncessionssystem i
enlighet med den s. k. kontrollinjens förslag i betänkandet (SOU 1978:73)
Kontroll av utländsk företagsetablering i Sverige m.m.

dels att utskottet under 2 bort hemställa

2. beträffande skärpt lagstiftning mot multinationella företag

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2378 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

minab/gotab 78525 Stockholm 1984