NU 1983/84:25

Näringsutskottets betänkande
1983/84:25

om vissa anslag inom industridepartementets område (prop.
1983/84:100 delvis)

Ärendet

I detta betänkande behandlas proposition 1983/84:100 bilaga 14 punkterna
A I — A 6 (industridepartementet m. m.), B 2 —B 11 (industri m. m.),
F 4—F 10, F 12 och F 14—F 16 (teknisk utveckling m. m.) samt G 1 —G 8
(statliga företag).

Förutom motioner som mera direkt hänför sig till de berörda anslagen
behandlas motioner om vissa tekofrågor.

INDUSTRIDEPARTEMENTET M. M.

1. Industridepartementet. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkt A 1 (s. 13 f.) och hemställer

att riksdagen till Industridepartementet för budgetåret 1984/85 anvisar
ett förslagsanslag av 36 948 000 kr.

2. Industriråd/industriattaché. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkt A 2 (s. 14 f.) och hemställer

att riksdagen till Industriråd/industriattaché för budgetåret 1984/
85 anvisar ett förslagsanslag av 693 000 kr.

3. Kommittéer m. m. Regeringen har under punkt A 3 (s. 15 f.) föreslagit
riksdagen att till Kommittéer m. m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett
reservationsanslag av 21 260 000 kr.

I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna

1983/84:1896 av Sten Svensson m. fl. (m), såvitt gäller hemställan att
riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts
om avveckling av branschpolitiska råd,

2. till Kommittéer m. m. för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag
av 17 260 000 kr.,

1983/84:2374 av Roland Sundgren m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
kooperativa rådets ekonomiska ram,

1 Riksdagen 1983/84. 17 sami. Nr 25

NU 1983/84:25

2

1983/84:2535 av Christer Eirefelt (fp) och Hugo Bergdahl (fp), vari
hemställs att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
att inte inrätta ett kooperativt råd,

2. beslutar reducera industridepartementets kommittéanslag med 1,2
milj. kr.

Utskottet

Från industridepartementets kommittéanslag bestrids utgifter för dels
den egentliga kommittéverksamheten, dels särskilda utredningar inom
departementet som medför behov av konsulter m. m., dels vissa branschråd
och liknande samrådsorgan, dels expertgruppen för forskning om
regional utveckling (ERU). Under innevarande budgetår står ca 29,7 milj.
kr. till förfogande för verksamheten, inkl. en reservation från budgetåret
1982/83 av ca 9,9 milj. kr. Därutöver har regeringen begärt 4 milj. kr. på
tilläggsbudget III (prop. 1983/84:125 bil. 8). Det föreslagna anslaget för
nästa budgetår av ca 21,3 milj. kr. har alltså beräknats utifrån antagandet
att verksamheten kommer att minska. Av propositionen (s. 16) framgår att
endast 7 av de ca 15 kommittéer som vid årsskiftet finansierades över
anslaget väntas komma att fortsätta sin verksamhet efter den 1 juli 1984.
Vidare framgår att flera av branschråden har lagts ned. Å andra sidan har
två nya rådgivande organ tillkommit, nämligen ett energitekniskt råd och
ett kooperativt råd. Sistnämnda råd har inrättats med uppgift att stimulera
utvecklingen av kooperativ verksamhet. En redogörelse för rådets organisation
och uppgifter har lämnats i proposition 1983/84:84 om kooperationens
kapitalförsörjning, m. m. (s. 59), som utskottet behandlar i sitt betänkande
1983/84:24.

I motion 1983/84:1896 (m) yrkas på att riksdagen skall uttala sig för en
successiv nedläggning av de branschpolitiska råden. Även i folkpartiets
partimotion 1983/84:908 framförs uppfattningen att ett stort antal av de
råd och delegationer som finaniseras över anslaget bör avvecklas.

Utskottet har vid behandlingen av 1983 års budgetproposition (NU
1982/83:34 s. 2 f.) avstyrkt motionsyrkanden av samma innebörd. Utskottet
framhöll då bl. a. att det inom rimliga gränser bör få vara varje regerings
ensak vilka former den väljer för sina överläggningar med näringslivet.
Utskottet ser ingen anledning att frångå sitt tidigare ställningstagande.
Motion 1983/84:1896 (m) avstyrks i denna del.

I motionen yrkas vidare på en minskning av anslaget med 4 milj. kr. i
förhållande till regeringens förslag. Som motiv för en anslagsminskning
anförs bl. a. att verksamheten inom ERU i viss utsträckning borde kunna
samordnas med arbetet inom sekretariatet hos kommittén (I 1982:05) om
det regionalpolitiska stödet till näringslivet. I motion 1983/84:908 (fp)
anförs att anslaget bör kunna minskas med 5 milj. kr. till att börja med,

NU 1983/84:25

3

dock utan att något särskilt yrkande härom framförs i motionen.

Enligt utskottets mening bör regeringen kunna disponera tillräckliga
medel för den utredningsverksamhet på industridepartementets område
som den finner nödvändig. Det anslag som regeringen begär för nästa
budgetår förutsätter, som nyss nämnts, en betydande minskning av den
verksamhet som finansieras över anslaget. Vidare anser utskottet att riksdagens
inflytande över ERU :s resursförbrukning normalt bör utövas inom
ramen för riksdagens regionalpolitiska beslut, inte genom separata ställningstaganden
i anslutning till kommittéanslaget. Utskottet avstyrker alltså
motion 1983/84:1896 (m) även i vad avser yrkandet om minskat anslag.

I några motioner berörs frågan om det råd för kooperativ utveckling
som nyligen har inrättats av regeringen. 1 motion 1983/84:2374 (s) yrkas
på ett uttalande av riksdagen om att en större del av kommittéanslaget än

1,2 milj. kr. bör kunna avsättas för rådets verksamhet. Syftet härmed skulle
vara att rådet skall få möjligheter att lämna bidrag till konsumentkooperationens
centrala kursverksamhet. Motionärerna erinrar om att statsbidrag
sedan budgetåret 1970/71 har utgått till bl. a. löntagarorganisationernas
motsvarande verksamhet.

Utskottet vill påminna om att riksdagen våren 1983 uttalade sig för en
närmare prövning i samband med budgetarbetet för budgetåret 1984/85 av
möjligheterna att inom ramen för tillgängliga medel för central kursverksamhet
under utbildningsdepartementets huvudtitel rymma bidrag även
till de konsumentkooperativa organisationerna (UbU 1982/83:17, rskr
1982/83:196). I årets budgetproposition (prop. 1983/84:100 bil. 10 s. 188)
anförs med anledning härav att bidrag för ändamålet inte bör utgå ur
ifrågavarande anslag med hänsyn till att anslaget finansieras genom medel
som inflyter från vuxenutbildningsavgiften, dvs. främst medel som löntagarna
har avstått från vid löneförhandlingar. Utbildningsministern hänvisar
emellertid till det nyinrättade kooperativa rådet och anför att frågor
rörande kooperationens förtroendemannautbildning bör kunna diskuteras
inom ramen för rådets arbete.

Utskottet erinrar om vad som anförts i proposition 1983/84:84 om
kooperationens kapitalförsörjning, m. m. Härav framgår att det kooperativa
rådet avses stimulera utvecklingen av kooperativ verksamhet, varvid
bl. a. åtgärder med anknytning till forskning och utbildning skall kunna
komma i fråga. Enligt propositionen bör åtgärderna huvudsakligen genomföras
i form av projekt som till lika delar bekostas av rådet och
kooperationen. Avsikten är således inte att rådet skall lämna bidrag till
intern utbildning av det slag som motionärerna efterlyser.

Utbildningen av förtroendemän är av stor betydelse för kooperationens
fortsatta utveckling. Enligt utskottets mening bör ansvaret för verksamheten
ligga främst hos de kooperativa organisationerna själva. Utskottet vill
inte utesluta att det kan finnas motiv för statligt stöd av samma slag som

1* Riksdagen 1983/84. 17 sami. Nr 25

NU 1983/84:25

4

f. n. utgår till motsvarande utbildningsverksamhet inom löntagarorganisationerna.
Emellertid saknas i dag underlag för bedömning av frågan. Det
bör vara en viktig uppgift för det nyinrättade kooperativa rådet att närmare
överväga behovet av statliga åtgärder för att underlätta kooperationens
förtroendemannautbildning samt omfattningen och inriktningen av
eventuellt stöd till verksamheten. Utskottet anser inte att det behövs något
särskilt uttalande av riksdagen härom. Motion 1983/84:2374 (s) avstyrks
således.

I motion 1983/84:2535 (fp) anförs att organ av det slag som det kooperativa
rådet representerar inte fyller någon viktig uppgift och att rådet
därför inte bör inrättas. I enlighet härmed yrkas på en minskning av
kommittéanslaget med 1,2 milj. kr. Motionärerna har upplyst utskottet om
att beloppet har inräknats i den minskning av kommittéanslaget med 5
milj. kr. som har föreslagits i folkpartiets partimotion 1983/84:908. Även
förslaget i motion 1983/84:1896 (m) om en anslagsminskning med 4 milj.
kr. förutsätter att medel inte kommer att behövas för ett kooperativt råd.

Utskottet ansluter sig inte till den negativa uppfattning om värdet av ett
kooperativt råd som kommer till uttryck i motion 1983/84:2535 (fp).
Utskottet anser även att det bör ankomma på regeringen att inom ramen
för det anslag som riksdagen anvisar besluta om tillsättandet av kommittéer
och liknande organ. Motionen avstyrks.

Utskottet hemställer

1. beträffande avveckling av branschråd m. m.

att riksdagen avslår motion 1983/84:1896 yrkande 1,

2. beträffande anslag

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motion 1983/84:1896 yrkande 2 till Kommittéer m. m. för
budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag av 21 260 000
kr.,

3. beträffande kooperativt råd
att riksdagen avslår

a) motion 1983/84:2374,

b) motion 1983/84:2535.

4. Extra utgifter. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt A 4
(s. 17) och hemställer

att riksdagen till Extra utgifter för budgetåret 1984/85 anvisar ett
reservationsanslag av 600 000 kr.

5. Bidrag till vissa internationella organisationer. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkt A 5 (s. 17) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till vissa internationella organisationer för
budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 452 000 kr.

NU 1983/84:25

5

6. Granskningsnämnden för försvarsuppfinningar. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkt A 6 (s. 17) och hemställer

att riksdagen till Granskningsnämnden för försvarsuppfinningar för
budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 50 000 kr.

INDUSTRI M. M.

7. Sprängämnesinspektionen. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkt B 2 (s. 23 — 25) och hemställer

att riksdagen till Sprängämnesinspektionen för budgetåret 1984/85
anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.

8. Bidrag till Stiftelsen Institutet för Företagsutveckling. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkt B 3 (s. 25 f.) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till Stiftelsen Institutet för Företagsutveckling
för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag av
18 000 000 kr.

9. Främjande av hemslöjden. Regeringen har under punkt B 4 (s. 26—28)
föreslagit riksdagen att till Främjande av hemslöjden för budgetåret 1984/
85 anvisa ett förslagsanslag av 4 528 000 kr.

1 detta sammanhang behandlar utskottet motionerna

1983/84:839 av Birgitta Hambraeus m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen
till B 4, Främjande av hemslöjden för budgetåret 1984/85 anvisar ett
i förhållande till regeringens förslag med 500 000 kr. höjt anslag för främjande
av inhemsk ull- och linproduktion i enlighet med vad som anförts i
motionen,

1983/84:1363 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c), såvitt avser hemställan (2)
att riksdagen anvisar 500 000 kr. för inrättande av fyra hemslöjdskonsulenter
i enlighet med vad som anförts i motionen,

1983/84:1887 av Erik Olsson (m), vari hemställs att riksdagen begär att
regeringen framlägger förslag om snabba åtgärder för att lösa hemslöjdsorganisationernas
akuta problem,

1983/84:2369 av Iris Mårtensson m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna att industriverket inom ramen för
tilldelade medel bör svara för halva lönekostnaden för en hårdslöjdskonsulent
i enlighet med vad som anförts i motionen,

1983/84:2380 av Nils Åsling (c), vari hemställs att riksdagen begär att
regeringen gör omprioriteringar i enlighet med vad som i motionen anförts
beträffande anslag av medel till en spetskonsulent.

NU 1983/84:25

6

Utskottet

Gällande riktlinjer för det statliga stödet till hemslöjden fastställdes år
1981 (prop. 1980/81:87, NU 1980/81:42, rskr 1980/81:276). Enligt dessa
skall organisationen på regional nivå i framtiden omfatta två hemslöjdskonsulenttjänster
i varje län, varav en med inriktning på hård slöjd och en
med inriktning på mjuk slöjd. Finansieringsansvaret delas mellan stat och
landstingskommun. På central nivå är nämnden för hemslöjdsfrågor beslutande
organ. Nämnden är i administrativt hänseende knuten till statens
industriverk.

Från anslaget bestrids f. n. statens kostnader för en konsulenttjänst i
varje län och dessutom för två sameslöjdskonsulenter, vilkas tjänster bekostas
helt av staten. Vid sidan av den fasta regionala organisationen finns
ca 15 hemslöjdskonsulenter som avlönas av landsting, regional utvecklingsfond
eller kommun. Någon plan för den vidare utbyggnaden av
konsulentverksamheten har inte fastställts. I samband med 1981 års beslut
uttalades att det borde bli en uppgift för nämnden för hemslöjdsfrågor att
inom ramen för anvisade medel avgöra i vilken ordning och i vilken takt
utbyggnaden skulle ske. Regeringens förslag i årets budgetproposition
innebär en i huvudsak oförändrad organisation.

I motion 1983/84:1363 (c) föreslås att fyra nya konsulenttjänster inrättas.
Motionärerna pekar på den roll hemslöjden har för sysselsättningen,
inte minst i glesbygden.

Enligt utskottets uppfattning måste en utbyggnad av konsulentverksamheten
anstå t. v. av statsfinansiella skäl. Motionsyrkandet avstyrks.

I motion 1983/84:2369 (s) föreslås att en med projektmedel finansierad
tjänst som hårdslöjdskonsulent i Gävleborgs län skall permanentas och att
statens industriverk skall svara för halva lönekostnaden. Som framgått
finns f. n. ett antal sådana mer eller mindre tillfälliga tjänster i olika delar
av landet. Utskottet, som erinrar om att nämnden för hemslöjdsfrågor och
ej industriverket är ansvarig myndighet för konsulentverksamheten, anser
att det bör ankomma på nämnden att inom ramen för anvisade medel
prioritera mellan olika önskemål om att projektfinansierad verksamhet
skall inordnas i den regionala organisationen. Motionen avstyrks.

En liknande fråga tas upp i motion 1983/84:2380 (c). I denna föreslås att
en tjänst som spetskonsulent permanentas. Det gäller en konsulenttjänst
vid Föreningen Svenska spetsar i Linköping som i dag bekostas till hälften
av landstinget och till hälften av nämnden för hemslöjdsfrågor med tillgängliga
medel på anslagsposten för övrig verksamhet. Utskottet anser sig
inte heller här böra ta ställning till en fråga om den närmare fördelningen
av resurser inom anslagets ram. Även denna motion avstyrks följaktligen.

I motion 1983/84:1887 (m) anförs bl. a. att de regionala utvecklingsfondernas
stöd till serieproduktion av slöjdalster drabbar hemslöjdsorganisa -

NU 1983/84:25

7

tionerna och deras möjligheter att överleva. Mot bakgrund härav föreslås
att riksdagen begär förslag från regeringen om åtgärder för att lösa hemslöjdsorganisationernas
akuta problem. Utskottet har erfarit att nämnden
för hemslöjdsfrågor tillsammans med glesbygdsdelegationen (I 1977:02)
har tagit initiativ till en utredning om hemslöjdsorganisationernas möjligheter
att samverka med en sådan enklare produktion av hemslöjd som får
stöd av samhället från främst sysselsättningssynpunkt. Resultatet av denna
utredning väntas föreligga under år 1984. Mot bakgrund härav anser
utskottet det inte motiverat med något särskilt initiativ av riksdagen i
frågan. Motionen avstyrks därför.

I motion 1983/84:839 (c) föreslås en höjning av anslaget med 500 000 kr.
för att främja den inhemska produktionen av ull och lin. Frågan om stöd
till denna produktion har behandlats av riksdagen vid flera tillfällen under
senare år. Vid 1981 års beslut om stödet till hemslöjden förutsattes att den
nyinrättade nämnden för hemslöjdsfrågor skulle särskilt uppmärksamma
hemslöjdens behov av lämpliga råvaror, bl. a. ull och lin. Frågan togs åter
upp hösten 1983 med anledning av en motion i ämnet som avslogs av
riksdagen. Jordbruksutskottet gav i sitt betänkande i ämnet (JoU 1983/
84:6) en redovisning av vissa pågående aktiviteter på området. Vad gäller
odling och beredning av lin upplystes bl. a. om att nämnden för hemslöjdsfrågor
avsåg att tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att lägga fram konkreta
förslag. Även beträffande användningen av svensk ull planerades
vissa undersökningar.

Näringsutskottet anser det angeläget att behovet av stöd till inhemsk linoch
ullproduktion klarläggs. I avvaktan på resultatet av det nämnda utredningsarbetet
saknas emellertid underlag för något ställningstagande av
riksdagen i frågan, varför utskottet avstyrker motion 1983/84:839 (c).

Utskottet hemställer

1. beträffande anslag

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motion 1983/84:1363 yrkande 2 till Främjande av hemslöjden
för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 4 528 000
kr.,

2. beträffande hårdslöjdskonsulent

att riksdagen avslår motion 1983/84:2369,

3. beträffande spetskonsulent

att riksdagen avslår motion 1983/84:2380,

4. beträffande hemslöjdsorganisationerna

att riksdagen avslår motion 1983/84:1887,

5. beträffande produktion av lin och ull

att riksdagen avslår motion 1983/84:839.

NU 1983/84:25

8

10. Medelstillskott till Norrlandsfonden. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkt B 5 (s. 28) och hemställer

att riksdagen till Medelstillskott till Norrlandsfonden för budgetåret
1984/85 anvisar ett reservationsanslag av 20 000 000 kr.

11. Kostnader för statsstödd exportkreditgivning genom AB Svensk Exportkredit.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt B 6 (s. 29 — 32)
och hemställer

att riksdagen till Kostnader för statsstödd exportkreditgivning genom
AB Svensk Exportkredit för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag
av 980 000 000 kr.

12. Kostnader för statsstödd exportkreditgivning avseende export av fartyg

m. m. Regeringen har under punkt B 7 (s. 33) föreslagit riksdagen att till
Kostnader för statsstödd exportkreditgivning avseende export av fartyg
m. m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 480 000 000 kr.

I motion 1983/84:1896 av Sten Svensson m. fl. (m) hemställs, såvitt nu
är i fråga, (3) att riksdagen till Kostnader för statsstödd exportkreditgivning
avseende export av fartyg m. m. för budgetåret 1984/85 anvisar ett
förslagsanslag av 430 000 000 kr.

Utskottet

Under detta anslag anvisas medel för att täcka kostnaderna för statsstödda
exportkrediter till fartyg, riggar m. m. genom AB Svensk Exportkredit.
Det belopp som begärs av regeringen för nästa budgetår avser till
allra största delen kostnader på grund av krediter som redan har avtalats
eller offererats. Enligt vad utskottet har inhämtat avser endast ca 50 milj.
kr. kostnader för nya krediter.

I motion 1983/84:1896 (m) föreslås en successiv neddragning av anslaget
med hänvisning till moderata samlingspartiets tidigare framförda uppfattning
i frågan. Som ett första steg föreslås en minskning av anslaget med
50 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker motionsyrkandet.
Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1983/84:1896 yrkande 3 till Kostnader för statsstödd
exportkreditgivning avseende export av fartyg m. m. för budgetåret
1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 480 000 000 kr.

13. Ersättning för extra kostnader för förmånlig kreditgivning till u-länder.

Regeringen har under punkt B 8 (s. 33) föreslagit riksdagen att till Ersätt -

NU 1983/84:25

9

ning för extra kostnader för förmånlig kreditgivning till u-länder för
budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 55 000 000 kr.

1 motion 1983/84:1896 av Sten Svensson m. fl. (m) hemställs, såvitt nu
är i fråga, (5) att riksdagen avslår regeringens förslag att till Ersättning för
extra kostnader för förmånlig kreditgivning till u-länder för budgetåret
1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 55 000 000 kr. samt därvid som sin
mening ger till känna vad som anförts i motionen.

Utskottet

Det nuvarande systemet för kreditgivning till u-länder innebär att biståndsmedel
i form av ett gåvoelement tillförs vanliga statsstödda exportkrediter,
som beviljas av AB Svensk Exportkredit (SEK). Gåvoelementet
i sådana s. k. förmånliga krediter uppgår f. n. till 25 % och används främst
för att sänka räntan.

Enligt nu gällande ordning avräknas kostnaderna för gåvoelementet i de
förmånliga krediterna mot ramen för u-landsbiståndet under utrikesdepartementets
huvudtitel. Avräkningen sker i samband med beslut om
kredit. Krediterna lämnas av SEK, som i efterhand får ersättning från
staten för sina faktiska kostnader för kreditgivningen, innefattande såväl
gåvoelementet som normalt exportkreditstöd. Denna ersättning lämnas
över förevarande anslag resp. anslaget Kostnader för statsstödd exportkreditgivning
genom AB Svensk Exportkredit (punkt 11, s. 8) på industridepartementets
huvudtitel.

I budgetpropositionen föreslås en omläggning av systemet, innebärande
att u-krediterna frikopplas från övriga statsstödda exportkrediter (prop.
1983/84:100 bil. 5 s. 83—97). Avsikten är att samtliga kostnader för u-kreditgivningen
i fortsättningen skall belasta biståndsanslaget. Om förslaget
godkänns av riksdagen kommer det här aktuella anslaget att belastas
enbart av kostnader för gåvoelementet i krediter som har lämnats t. o. m.
utgången av budgetåret 1983/84. Med hänsyn till tidigare åtaganden väntas
dock medel komma att behöva anvisas under ytterligare ett antal
budgetår. För nästa budgetår föreslår regeringen ett anslag av 55 milj. kr.

I motion 1983/84:1896 (m) yrkas på att riksdagen avslår regeringens
förslag. Motionärerna hänvisar till moderata samlingspartiets tidigare
framförda uppfattning att samtliga kostnader för u-landskrediterna skall
belasta biståndsramen.

Utskottet konstaterar att det förslag som regeringen nu har lagt fram om
finansiering av u-landskrediterna fr. o. m. budgetåret 1984/85 ligger i linje
med motionärernas principiella uppfattning. Utskottet har ingen anledning
att gå in på denna fråga, som hör till utrikesutskottets beredningsområde.

Vad beträffar frågan om medel för att täcka SEK:s kostnader för tidigare
beslutade u-krediter hänvisar utskottet till sin redovisning av gällande

NU 1983/84:25

10

ordning. Av denna framgår att gåvoelementet har avräknats mot biståndsramen
redan i samband med att krediter lämnats. Ett bifall till motionsyrkandet
skulle således innebära att biståndsramen belastades en andra gång
av kostnaden för samma kredit. Med hänvisning härtill tillstyrker utskottet
regeringens förslag till medelsanvisning och avstyrker motion 1983/
84:1896 (m) i denna del.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1983/84:1896 yrkande 5 till Ersättning för extra kostnader
för förmånlig kreditgivning till u-länder för budgetåret 1984/
85 anvisar ett förslagsanslag av 55 000 000 kr.

14. Kostnader för viss kreditgivning hos Sveriges Investeringsbank AB. Regeringen
har under punkt B 9 (s. 34) föreslagit riksdagen att till Kostnader
för viss kreditgivning hos Sveriges Investeringsbank AB för budgetåret
1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 30 000 000 kr.

I motion 1983/84:1896 av Sten Svensson m. fl. (m) hemställs, såvitt nu
är i fråga, (4) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
som i motionen har anförts om anslagstilldelningen i Sveriges Investeringsbank
AB.

Utskottet

Från detta anslag bestrids kostnaderna för den s. k. hemmamatchningen.
Härmed avses krediter med statligt stöd för att finansiera svenska
företags försäljning inom landet i fall då ett konkurrerande utländskt
företag på grund av utländskt kreditstöd erbjuder särskilt förmånliga
villkor. Krediterna lämnas av Sveriges Investeringsbank AB efter beslut av
regeringen i varje särskilt fall. Systemet infördes år 1978 mot bakgrund av
konkurrens främst från nordiska länder. Av propositionen framgår att
diskussioner förs inom ramen för det nordiska samarbetet om att systemet
med statsstödda exportkrediter vid leveranser inom Norden skall avvecklas.
Det föreslagna anslaget för nästa budgetår avser enbart kostnader för
redan gjorda åtaganden.

I motion 1983/84:1896 (m) föreslås ett uttalande av riksdagen om att
anslaget bör trappas ned i kommande budgetförslag. Skulle behov av
tvingande natur uppstå får regeringen aktualisera frågan i särskild ordning
hos riksdagen, säger motionärerna.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning för nästa
budgetår. Utskottet noterar att regeringen inte har beräknat några kostnader
för nya åtaganden under anslaget.

Ställning till frågan om en avveckling av hemmamatchningen bör dock
enligt utskottets mening tas först när det föreligger internationella överenskommelser
om avskaffande av sådant marknadsstörande exportstöd som

NU 1983/84:25

II

har gjort systemet påkallat. Med hänsyn härtill anser utskottet att det
saknas skäl för riksdagen att nu uttala sig om den framtida medelsanvisningen
under anslaget. Därför avstyrker utskottet yrkandet härom i motion
1983/84:1896 (m).

Utskottet hemställer

1. beträffande medelsanvisning för budgetåret 1984/85

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Kostnader för
viss kreditgivning hos Sveriges Investeringsbank AB för budgetåret
1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 30 000 000 kr.,

2. beträffande framtida medelsanvisning

att riksdagen avslår motion 1983/84:1896 yrkande 4.

15. Industripolitiska åtgärder för tekoindustrin. Regeringen har under
punkt B 10 (s. 34—38) föreslagit riksdagen att till industripolitiska åtgärder
för tekoindustrin för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av
78 300 000 kr.

I detta sammanhang behandlar utskottet följande motioner:

1983/84:908 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp), såvitt avser hemställan
(11 b) att riksdagen beslutar minska anslaget B 10, Industripolitiska åtgärder
för tekoindustrin med 20 milj. kr.,

1983/84:1086 av Björn Molin m. fl. (fp), såvitt avser hemställan (2) att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om konkurrensbegränsningar i den inhemska handeln med tekoprodukter,

1983/84:1894 av Ingrid Sundberg (m), vari hemställs att riksdagen begär
att regeringen noga följer effekterna av de nya reglerna för hemtagning av
licensierade tekovaror och om handelshindrande effekt konstateras vidtar
åtgärder för att upphäva reglerna,

1983/84:1896 av Sten Svensson m. fl. (m), såvitt avser hemställan (6) att
riksdagen avslår regeringens förslag att till Industripolitiska åtgärder för
tekoindustrin för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av
78 300 000 kr.,

1983/84:2034 av Arne Fransson m. fl. (c), vari — med motivering i
motion 1983/84:2033 — hemställs att riksdagen hos regeringen begär en
utvärdering av effekterna av nuvarande regler för ursprungsmärkning och
en förnyad prövning av förutsättningarna för att tillämpa ursprungsmärkning
vid gränsen,

1983/84:2517 av Hans Nyhage (m) och Arne Svensson (m), vari — med
motivering i motion 1983/84:2515 — hemställs att riksdagen beslutar att
till Industripolitiska åtgärder för tekoindustrin för budgetåret 1984/85
anvisa ett reservationsanslag av 53 300 000 kr.

1** Riksdagen 1983/84. 17 sami. Nr 25

NU 1983/84:25

12

Utskottet

Våren 1983 beslöt riksdagen (prop. 1982/83:130 bil. 1, NU 1982/83:42,
rskr 1982/83:321) att de statliga åtgärderna för tekoindustrin skulle ges en
delvis ändrad inriktning och omfattning. Enligt beslutet skulle tekopolitiken
liksom tidigare baseras på 1978 års produktionsvolym som riktmärke
och på en svensk marknadsandel för tekovaror på hemmamarknaden om
minst 30%. När det gällde medlen för tekopolitiken innebar beslutet
emellertid en kraftig ökning av effektivitetshöjande och marknadsfrämjande
åtgärder, medan det s. k. äldrestödet under en treårsperiod skulle
trappas ned successivt från högst 15 % till högst 7 % av lönekostnaderna för
äldre arbetskraft. De totala kostnaderna för de statliga åtgärderna för
tekoindustrin m. m. inom olika departements verksamhetsområden hade
av regeringen beräknats till 420 milj. kr. budgetåret 1983/84, 380 milj. kr.
budgetåret 1984/85 och 354 milj. kr. budgetåret 1985/86.

Regeringens nu föreliggande förslag till åtgärder för budgetåret 1984/85
överensstämmer vad gäller den totala omfattningen av åtgärder för tekoindustrin
med det förslag som förelädes riksdagen våren 1983. De totala
kostnaderna för åtgärderna anges sålunda till 380 milj. kr. Härav utgörs
84,5 milj. kr. av medel till sådana industripolitiska åtgärder som näringsutskottet
har att behandla. I detta belopp ingår 63,3 milj. kr. till branschfrämjande
åtgärder och 15 milj. kr. till rationaliseringslån till konfektionsindustrin.
Enligt förslaget skall medel för dessa ändamål för nästa budgetår
anvisas under ett anslag benämnt Industripolitiska åtgärder för tekoindustrin.
Härtill kommer 1 milj. kr. för kostnader för räntebefrielse vid
särskilda strukturgarantier. Medlen föreslås liksom f. n. bli anvisade under
ett särskilt anslag (punkt Bil). Kostnader för administration och genomförande
av de industripolitiska åtgärderna för tekoindustrin beräknas till

5,2 milj. kr. Medel härför föreslås i proposition 1983/84:135 om industriell
tillväxt och förnyelse under anslaget Statens industriverk: Förvaltningskostnader.
Utskottet avser att behandla detta anslag i ett senare sammanhang.

I samband med 1983 års beslut riktades särskilt från moderata samlingspartiets
och folkpartiets sida stark kritik mot förslaget till en omläggning
av tekostödet. Denna kritik kommer nu åter till uttryck. 1 motion 1983/
84:1896 (m) anförs sålunda att det statliga stödet till tekoindustrin bör
inriktas på generella stödåtgärder och utformas på ett sådant sätt att
konkurrens kan upprätthållas på lika villkor inom branschen. Motionärerna
finnér regeringens förslag om en ökning av det selektiva stödet oacceptabelt.
De yrkar avslag på regeringens förslag till anslag för industripolitiska
åtgärder.

En liknande inställning präglar motion 1983/84:908 (fp), i vilken hänvisas
till folkpartiets tidigare framförda krav på en successiv avveckling av
selektivt branschstöd. Motionärerna föreslår mot bakgrund härav en

NU 1983/84:25

13

minskning av anslaget med 20 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag.

I motion 1983/84:2517 (m) yrkas på en minskning av anslaget med 25
milj. kr. Genom en sådan besparing skapas enligt motionärerna utrymme
för att äldrestödet under budgetåret 1984/85 kan bibehållas vid nuvarande
nivå av 12 %.

Av vad utskottet anfört framgår att regeringens förslag innebär en
uppföljning av det beslut om tekopolitiken som fattades så sent som våren
1983. De industripolitiska åtgärder som enligt beslutet skall utgöra en ökad
andel av det statliga tekostödet siktar till att skapa livskraftiga företag,
bl. a. genom ökade insatser för marknadsföring och produktutveckling
inom ramen för industriverkets branschprogram. Vad som anförts i motionerna
ger inte utskottet anledning att förorda en omprövning av 1983 års
beslut. Emellertid förutsätter utskottet att regeringen noga följer utvecklingen
inom tekoindustrin på grundval bl. a. av industriverkets årliga
rapporter. Enligt vad utskottet har inhämtat väntas nästa rapport, TEKO
84, komma att publiceras under hösten 1984 och innefatta bl. a. en bedömning
av tekoindustrins utveckling under den pågående nedtrappningen av
äldrestödet. Utskottet avstyrker därmed motionerna 1983/84:908 (fp),
1983/84:1896 (m) och 1983/84:2517 (m) i nu aktuella delar. Regeringens
förslag till medelsanvisning tillstyrks.

1 motion 1983/84:1894 (m) berörs frågan om det s. k. hemtagningssystemet.
Detta system innebär i korthet att en importör som har regelbunden
importverksamhet kan bli registrerad som hemtagare och därmed få rätt
att ta hand om och i allmänhet även förfoga över sina importvaror redan
innan de har förtullats. I samband med 1983 års beslut om tekopolitiken
förutskickade regeringen att hemtagningssystemet på tekoområdet skulle
stramas upp i fråga om varor som är föremål för importrestriktioner, dvs.
flertalet textilvaror från länder utanför EG och EFTA. Således skulle i
fortsättningen krävas att en hemtagare som önskar ta hand om sina varor
kan styrka att »'oortlicens har beviljats. Bakgrunden till de nya reglerna,
som avsågs trä i kraft den 1 januari 1984, var att missbruk av hemtagningssystemet
hade förekommit. För att inte de nya reglerna skulle störa
handeln mer än nödvändigt begärde regeringen medel till viss förstärkning
av resurserna hos licensmyndigheten, dvs. kommerskollegium, vilket också
beviljades av riksdagen. För en närmare redogörelse för frågan hänvisar
utskottet till betänkandet NU 1982/83:42 (s. 16 och 25 f.). Enligt vad
utskottet har inhämtat från kommerskollegium uppgår tiden för beviljandet
av en importlicens sedan de nya reglerna trädde i kraft normalt till tre
å fyra arbetsdagar, förutsatt att ansökningshandlingarna är fullständiga. 1
brådskande fall kan licens beviljas på kortare tid.

I motionen anförs att de nya reglerna för hemtagning utgör ett handelshinder
som inte kommer att minska importen utan enbart fördyra den

NU 1983/84:25

14

genom att prisbillig import från länder utanför EG och EFTA begränsas.
En befarad effekt av ”uppstramningen” har enligt motionären redan börjat
framträda, nämligen att importsändningar har måst läggas upp på
tullager i väntan på att erforderlig importlicens utfärdas, varigenom importörerna
åsamkas ökade lagerkostnader.

Utskottet finner att kravet på att hemtagaren skall kunna styrka att
importlicens har beviljats innan han får förfoga över licenspliktiga varor
är befogat. Vad utskottet har anfört om behandlingstiderna för licenser
kan inte anses tyda på att de nya reglerna hittills skulle ha haft handelshindrande
effekt. Utskottet, som förutsätter att regeringen följer frågan,
anser inte att något särskilt uttalande av riksdagen i detta ämne är påkallat.
Motion 1983/84:1894 (m) avstyrks alltså.

En liknande fråga, nämligen ursprungsmärkningen av kläder, tas upp i
motion 1983/84:2034 (c). Motionärerna begär en utvärdering av nuvarande
regler på området, som innebär att ursprungsmärkningen skall vara
utförd senast då kläderna saluhålls till förbrukare i landet. De anser att
dessa regler lätt kan kringgås och att man därför bör pröva möjligheterna
att övergå till att tillämpa krav på märkning redan vid gränsen.

Utskottet erinrar om att den fråga som motionärerna tar upp behandlades
i samband med tillkomsten av lagen (1982:736) om ursprungsmärkning
av kläder. Denna lag, som trädde i kraft den 1 juli 1983, har ett
konsumentpolitiskt syfte. I sitt betänkande över lagförslaget (NU 1981/
82:50 s. 10) föreslog utskottet att regeringen snarast skulle undersöka
förutsättningarna för komplettering av systemet med krav på ursprungsmärkning
redan vid införseln till landet. Riksdagen anslöt sig härtill (rskr
1981/82:402).

Med anledning av riksdagens uttalande har frågan om en s. k. gränsmodell
för ursprungsmärkning av kläder studerats av en arbetsgrupp inom
regeringskansliet. Gruppens arbete har redovisats i november 1983 i promemorian
(Ds UD 1983:4) Ursprungsmärkning av kläder. Däri anförs att
nuvarande bestämmelser tekniskt sett relativt enkelt kan anpassas till en
gränsmodell men att kontrollen av efterlevnaden skulle komma att medföra
administrativa problem med hänsyn till den tullprocedur som tillämpas
i Sverige. Vidare anförs att det ännu inte finns tillräckligt underlag för
att bedöma om bestämmelserna bör ändras och att det därför synes lämpligt
att avvakta med att ta ställning till frågan om införande av gränsmodellen.
Promemorian remissbehandlas f. n.

Utskottet konstaterar att motionärernas önskemål om en prövning av
förutsättningarna för ursprungsmärkning vid gränsen delvis har tillgodosetts.
Utskottet räknar med att regeringen efter avslutad remissbehandling
kommer att ta ställning till om det nuvarande systemet behöver kompletteras.
Det finns f. n. ingen anledning för riksdagen att göra något särskilt
uttalande i frågan. Utskottet avstyrker därför motion 1983/84:2034 (c).

NU 1983/84:25

15

I motion 1983/84:1086 (fp) anförs att det finns konkurrensinskränkningar
också för handeln inom landet med tekoprodukter. Motionärerna pekar
på ett ärende som nyligen har granskats av näringsfrihetsombudsmannen
(NO), nämligen den prissättning som har tillämpats av Landstingens Inköpscentral
(LIC) vid försäljning av patientskjortor till landstingen. En
redogörelse för ärendet har lämnats i tidskriften Pris och konkurrens
1984:1. Härav framgår i korthet följande.

Ett privat företag, AB Bronzella, gjorde i klagomål till NO gällande att
LIC hade tillämpat priser som inte täckt kostnaderna vare sig hos LIC själv
eller hos underleverantörer till LIC, främst Trivab Konfektions AB. Sistnämnda
företag är ett dotterbolag till AB Eiser, som i sin tur ingår i
Statsföretagsgruppen. Vad som enligt NO:s bedömning vållat betänkligheter
i ärendet är i första hand Trivabs låga prissättning, som har sammanhängt
med de åtaganden som Trivab har ålagts av sysselsättnings- och
regionalpolitiska skäl och med de möjligheter företaget haft att få uppkomna
förluster täckta i efterhand genom koncernbidrag inom Statsföretagsgruppen.
Med beaktande bl. a. av att Trivab sedermera kraftigt har skurit
ned sin verksamhet och vidtagit andra åtgärder för att få verksamheten
lönsam har NO bedömt risken för fortsatt underprissättning ringa. Ärendet
har därför avslutats utan någon ytterligare åtgärd från NO:s sida.

Mot bakgrund av denna redogörelse för det ärende som åberopats av
motionärerna saknas det enligt utskottets mening anledning för riksdagen
att göra något uttalande i frågan. Motion 1983/84:1086 (fp) avstyrks
därför i denna del.

Utskottet hemställer

1. beträffande anslag till industripolitiska åtgärder

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motion 1983/84:908 yrkande 11 b, motion 1983/84:1896 yrkande
6 och motion 1983/84:2517 till Industripolitiska åtgärder
för tekoindustrin för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag
av 78300000 kr.,

2. beträffande hemtagningssystemet

att riksdagen avslår motion 1983/84:1894,

3. beträffande ursprungsmärkning

att riksdagen avslår motion 1983/84:2034,

4. beträffande konkurrensinskränkningar

att riksdagen avslår motion 1983/84:1086 yrkande 2.

16. Kostnader för räntebefrielse vid särskilda strukturgarantier för textiloch
konfektionsindustrierna. Regeringen har under punkt B 11 (s. 38) föreslagit
riksdagen att till Kostnader för räntebefrielse vid särskilda strukturgarantier
för textil- och konfektionsindustrierna anvisa ett förslagsanslag
av 1 000 000 kr.

Rättelse: S. 15, hemställan 1. rad 5 Tillkommer: för budgetåret 1984/85

NU 1983/84:25

16

Utskottet

Gällande garantiram för stödformen särskilda strukturgarantier för textil-
och konfektionsindustrierna utgör 259,5 milj. kr. Tidigare kunde räntebefrielse
efter behovsprövning medges för lån med strukturgaranti. Denna
möjlighet slopades vid ingången av budgetåret 1983/84 i samband med
1983 års beslut om tekopolitiken. Från detta anslag bestrids alltså enbart
kostnader för tidigare beviljad räntebefrielse.

I motion 1983/84:1896 (m) uttalas att stödformen särskilda strukturgarantier
bör avskaffas och att anslaget för täckande av kostnader för räntebefrielse
likaså bör slopas senast vid utgången av budgetåret 1984/85.
Något yrkande härom framställs dock inte i motionen.

Utskottet vill i sammanhanget påpeka att regeringen i proposition
1983/84:135 om industriell tillväxt och förnyelse har lagt fram förslag
(s. 138) om att ramen för de här aktuella garantierna skall föras samman
med garantiramen för strukturgarantier till företag inom vissa industribranscher
till en samlad engagemangsram för dessa båda typer av strukturgarantier.
Utskottet återkommer till frågorna i samband med behandlingen
av propositionen.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under denna punkt och hemställer att

riksdagen till Kostnader för räntebefrielse vid särskilda strukturgarantier
för textil- och konfektionsindustrierna för budgetåret
1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 000 kr.

TEKNISK UTVECKLING M.M.

17. Europeiskt rymdsamarbete m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkt F 4 (s. 154—160) och hemställer att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1984/85 ikläda staten
nya förpliktelser inom rymd- och fjärranalysområdet om
högst 145 000 000 kr.,

2. till Europeiskt rymdsamarbete m. m. för budgetåret 1984/85 anvisar
ett förslagsanslag av 144 750 000 kr.

18. Bidrag till Tele-X-projektet. Regeringen har under punkt F 5 (s. 160 f.)
föreslagit riksdagen att till Bidrag till Tele-X-projektet för budgetåret
1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 477 300 000 kr.

I motion 1983/84:2454 av Lars Werner m. fl. (vpk) hemställs — med
motivering i motion 1983/84:2453 — att riksdagen avslår regeringens
förslag om ytterligare 477 300 000 kr. under Industridepartementet, F 5,
Bidrag till Tele-X-projektet.

NU 1983/84:25

17

Utskottet

Tele-X-projektet utgör ett betydelsefullt led i svensk och nordisk rymdverksamhet.
Projektet innebär upphandling och idrifttagning av en experimentell
telesatellit. Projektets huvudsyften är dels att ge de deltagande
ländernas industriföretag möjlighet att utveckla och leverera utrustning för
projektet med sikte på framtida kommersiella leveranser, dels att ge teleförvaltningarna
praktiska erfarenheter av satellittjänster.

För svensk del fattade statsmakterna beslut våren 1982 om projektets
inriktning i princip (prop. 1981/82:175, NU 1981/82:48, rskr 1981/
82:365). De ekonomiska ramarna för projektet fastställdes våren 1983
(prop. 1982/83:168, NU 1982/83:53, rskr 1982/83:390). I detta sammanhang
ingicks också överenskommelser mellan Sverige och Norge som
reglerar projektets organisation och genomförande. Totalkostnaderna för
projektet under budgetåren 1982/83 — 1986/87 beräknades till 1 250 milj.
kr. i prisnivån januari 1982. Sveriges finansieringsandel bestämdes till
högst 85 %, dvs. 1 062,5 milj. kr., varav 77 milj. kr. redan hade anvisats.
Regeringen bemyndigades av riksdagen att ikläda staten ekonomiska förpliktelser
motsvarande återstoden av den svenska andelen, dvs. 985,5 milj.
kr. För budgetåret 1983/84 anvisades ett förslagsanslag av 574,2 milj. kr.

Regeringen begär nu ytterligare 477,3 milj. kr. till projektet för budgetåret
1984/85. Av propositionen framgår att avtal har träffats med Finland
i oktober 1983 om finskt deltagande i projektet. Finlands ekonomiska
bidrag beräknas till ca 35 milj. kr., vilket kommer att leda till en motsvarande
minskning av Sveriges totala betalningar till projektet.

1 motion 1983/84:2454 (vpk) yrkas avslag på regeringens begäran om
medel till projektet. Motionärerna hänvisar till den kritik som vänsterpartiet
kommunisterna tidigare har riktat mot Tele-X-projektet och som sammanfattas
i följande punkter:

— Projektet är dyrt för Sveriges vidkommande.

— Projektet innebär inte någon större stimulans till svenskt näringsliv.

— Projektet innebär inte något omfattande samnordiskt samarbete.

— Projektet kan få allvarliga kulturpolitiska konsekvenser.

Motionärerna anser att projektet måste ses i samband med övriga mediapolitiska
beslut, inte minst vad gäller utbyggnaden av kabel-TV.

Vid sin behandling våren 1983 av frågan om Tele-X-projektet gjorde
utskottet en positiv bedömning av projektet från industripolitisk synpunkt.
Bl. a. anfördes att det här handlar om framåtsyftande satsningar inom en
verksamhet som lämpar sig särskilt väl som drivkraft i utvecklingen av en
tekniskt avancerad industri. Utskottet skärskådade (NU 1982/83:53 s. 5)
de invändningar som riktades mot projektet i två motioner från vänsterpartiet
kommunisterna av samma innebörd som de nu aktuella. Utskottet
kunde då inte finna något fog för dessa invändningar. Vänsterpartiet

NU 1983/84:25

18

kommunisternas representant reserverade sig mot utskottets ställningstaganden.
Vad gäller de kulturpolitiska konsekvenserna av projektet åberopade
utskottet ett yttrande av kulturutskottet (KrU 1982/83:3 y) i vilket
framhölls vikten av att konsekvenserna av den nya tekniken togs in i det
fortsatta utvecklingsarbetet.

Utskottet har inhämtat vissa aktuella uppgifter om Tele-X-projektet från
Svenska Rymdaktiebolaget, som svarar för genomförandet av projektet.
Enligt dessa uppgifter fortskrider projektet i huvudsak planenligt och
inom givna ekonomiska ramar. Uppskjutningen av satelliten beräknas nu
komma att ske våren 1987. Av den beräknade totala kostnaden för projektet,
som exkl. uppskjutningskostnad uppgår till 962 milj. kr. i prisnivån
januari 1982, utgör Sveriges finansieringsandel efter Finlands inträde i
projektet 789 milj. kr. (82 %). Härav väntas ca 390 milj. kr. (49 %) komma
att återföras till svensk industri i form av beställningar. Beträffande jordstationerna
för kommunikation via satelliten, som torde utgöra den från
kommersiell synpunkt intressantaste delen av projektet, uppges att svenska,
norska och finska företag väntas komma att svara för i stort sett
samtliga leveranser. Vidare uppges att beställningar hos svensk industri till
ett värde av ca 265 milj. kr. har kontrakterats t. o. m. år 1983.

Den redovisning som här har lämnats bekräftar enligt utskottets mening
att Tele-X-projektet har ett stort värde från industripolitisk synpunkt. Det
får anses tillfredsställande att svensk industri kan ta på sig leveranser som
svarar för nära hälften av den svenska finansieringsandelen. Projektet har
också fått ökad betydelse för det nordiska industrisamarbetet genom Finlands
anslutning. Utskottet kan inte finna att den kritik mot projektet som
ligger till grund för motion 1983/84:2454 (vpk) i berörda avseenden är
sakligt välgrundad.

Vid sitt ställningstagande till motionen måste utskottet givetvis också ta
hänsyn till att 1983 års avtal mellan Sverige och Norge om Tele-X-projektet
innebär skyldighet för parterna att betala kostnaderna för genomförande
av projektet enligt den fastställda planen. Ett bifall till motionärernas
yrkande skulle tvinga fram ett svenskt utträde ur samarbetet, med svåröverskådliga
konsekvenser. Därtill kommer att ett avbrytande av TeleX-projektet
skulle komma att leda till ersättningskrav från de företag som
är engagerade i projektet. Med hänsyn till att huvuddelen av industrikontrakten
för projektet redan har tecknats torde det komma att bli fråga om
betydande belopp.

Mot bakgrund av vad som anförts tillstyrker utskottet regeringens förslag
om medelsanvisning. Motion 1983/84:2454 (vpk) avstyrks.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1983/84:2454 till Bidrag till Tele-X-projektet för budgetåret
1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 477 300 000 kr.

NU 1983/84:25

19

19. Patent- och registreringsverket. Regeringen har under punkt F 6
(s. 162—165) föreslagit riksdagen att till Patent- och registreringsverket för
budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 97 437 000 kr.

I detta sammanhang behandlar utskottet två motioner av Marianne
Karlsson (c), nämligen

1983/84:1314, vari hemställs att riksdagen begär att regeringen anmodar
patent- och registreringsverket ”att det å rotlarna tillhöriga utländska
granskningsmaterialet, som i dag — i strid mot offentlighetsprincipen
— icke är allmänt tillgängligt, framdeles hålls tillgängligt och kan studeras
efter vederbörlig rekvisition i patentbiblioteket”,

1983/84:1316, vari hemställs att riksdagen

1. hos regeringen begär åtgärder för att patentverkets amerikanska
granskningsmaterial hålls samlat i lättillgängliga och ändamålsenliga lokaler,
där såväl granskare som allmänhet har tillgång till materialet,

2. hos regeringen begär att patentverket åläggs att utbilda granskare
med specialkunskaper i det amerikanska klassningssystemet och att denna
personal erhåller en sådan lönegrad att de motiveras att långsiktigt kvarbli
i verkets tjänst och stå till förfogande för såväl granskare som allmänhet.

Utskottet

Av propositionen framgår att verksamheten inom patent- och registreringsverket
är helt självfinansierad genom avgifter för verkets olika tjänster.
För budgetåret 1984/85 beräknas ett överskott av 12,7 milj. kr. För fem
av de sex program i vilka verksamheten är uppdelad gäller att inkomsterna
inte får disponeras av verket. I dessa delar finansieras verksamheten genom
anslag över statsbudgeten. Det sjätte programmet, nämligen uppdragsverksamheten,
är direktfinansierat och belastar alltså inte anslaget.

Regeringens förslag till anslag för nästa budgetår har beräknats med
utgångspunkt i det s. k. huvudförslaget och innebär alltså en real nedskärning
av anslaget med 2 % i förhållande till innevarande budgetår.

Utskottet vill i sammanhanget erinra om att riksdagens revisorer nyligen
har granskat effekterna av vissa besparingsåtgärder i statsförvaltningen. I
en skrivelse till riksdagen (förs. 1982/83:8) har revisorerna förordat att
nuvarande generella besparingsmetod ersätts av ett system med selektiva
besparingsåtgärder i kombination med klara politiska ställningstaganden
i prioriteringsfrågor. I vad gäller avgiftsfmansierade verksamheter som
tillhandahåller sina tjänster på en marknad där volymen styrs av efterfrågan
— patentverket är ett exempel härpå — framhåller revisorerna att
besparingskraven inte bör drivas längre än vad som betingas av en effektiv
organisation. Finansutskottet (FiU 1982/83:26) har med anledning av
skrivelsen uttalat bl. a. att det av budgetpropositionen klart bör framgå
vilken bedömning föredraganden gör av konsekvenserna för myndighe -

NU 1983/84:25

20

tens verksamhet av den föreslagna resurstilldelningen.

Utskottet vill framhålla att verksamheten inom patentverket har stor
betydelse för industrins utveckling och förnyelse genom att den främjar
såväl exploatering av inhemska innovationer som överföring från utlandet
till Sverige av ny teknik. Som framgått är verksamheten också självfinansierad.
Med hänsyn härtill bör patentverket i möjligaste mån kunna tillgodose
de krav på tjänster som näringslivet ställer. Utskottet förutsätter att
regeringen i samband med kommande budgetförslag noga överväger
lämpligheten av nuvarande finansieringsform för verket med beaktande
av vad som här anförts.

Med det sagda tillstyrker utskottet regeringens förslag till medelsanvisning
för patentverket för nästa budgetår.

I två motioner har tagits upp frågor rörande patentverkets informationsservice
till allmänheten. I motion 1983/84:1314 (c) riktas kritik mot att det
granskningsmaterial i form av klassordnade utländska patentskrifter som
förvaras hos patentavdelningens handläggande ingenjörer inte är tillgängligt
för allmänheten. Enligt vad utskottet har inhämtat från patentverket är
de utländska patentskrifterna allmänna handlingar och tillgängliga i verkets
bibliotek. Dessutom finns ett klassordnat material för allmänheten
med patentskrifter från vissa länder. Enligt verkets bedömning skulle det
innebära stora olägenheter, bl. a. risk för svinn, att ställa handläggarnas
arbetsmaterial till allmänhetens förfogande.

Den fråga som tas upp i motionen är knappast av den arten att den kan
bli föremål för någon närmare bedömning av utskottet. Emellertid kan
utskottet inte finna att, såsom påstås i motionen, det av patentverket
tillämpade systemet står i strid mot offentlighetsprincipen eller att det
eljest innebär någon orimlig begränsning av allmänhetens möjligheter att
utnyttja det utländska patentmaterialet. Motionen avstyrks.

Motion 1983/84:1316 (c) har föranletts av patentverkets beslut att flytta
vissa delar av det s. k. forskararkivet, omfattande arkivets amerikanska
och tyska material, till källarlokaler i kvarteret Garnisonen. Dessa lokaler
ligger knappt 1 km från de nuvarande lokalerna i verkets ämbetsbyggnad.
1 motionen hävdas att flyttningen kommer att innebära stora svårigheter
för arkivets utnyttjande och att det är risk för att arkivet kommer att läggas
ned inom en snar framtid.

Enligt vad utskottet har inhämtat orsakas den planerade flyttningen av
patentm ateria! ets snabba tillväxt. Eftersom forskararkivets nuvarande lokaler
väntas bli fullt utnyttjade inom ett år och det saknas möjlighet att
utvidga lokalerna inom ämbetsbyggnaden har patentverket valt att dela
arkivet. De nya lokalerna kommer att vara tillgängliga i ungefär samma
utsträckning som de nuvarande. Någon nedläggning är inte planerad.

Utskottet erinrar om att det tidigare (NU 1981/82:29 s. 15 — 21) har
behandlat frågan om patentverkets service till forskare m. fl. med anled -

NU 1983/84:25

21

ning av en motion av samma motionär. Efter en utförlig redogörelse för
sakfrågan anförde utskottet att verket i samråd med övriga intressenter,
bl. a. STU och privata patentundersökare, borde söka komma fram till en
lösning som medförde att den berörda servicen i möjligaste mån bevarades.
Riksdagen gjorde också ett uttalande till regeringen av denna innebörd
(rskr 1981/82:268).

Utskottet anser det alltjämt angeläget att patentverket kan hålla utländskt
patentmaterial tillgängligt för allmänheten. Såvitt utskottet kan
bedöma innebär den planerade flyttningen av delar av forskararkivet inte
någon avgörande försämring av servicen på området. Utskottet utgår från
att verket även fortsättningsvis söker tillgodose användarnas intressen i
rimlig utsträckning. Något uttalande i frågan av riksdagen synes ej påkallat.
Motionen avstyrks i denna del.

1 motionen berörs vidare frågor om utbildning och lönesättning för
patentverkets patentgranskare. Enligt vad verket uppgivit får samtliga
granskare i dag utbildning i det amerikanska klassningssystemet, vilket är
en förutsättning för att de skall kunna utföra sina arbetsuppgifter. Vad
gäller motionärens krav på en konkurrenskraftig lönesättning för granskarna
noterar utskottet att det i patentverket förekommer en betydande
genomströmning av personal med högre teknisk utbildning. Detta är emellertid
ett generellt problem för statlig verksamhet som har behov av sådan
personal. Lönesättningen är en förhandlingsfråga. Riksdagens inflytande
i sådana frågor utövas genom riksdagens lönedelegation. Utskottet avstyrker
motion 1983/84:1316 (c) även i denna del.

Utskottet hemställer

1. beträffande anslag

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Patent- och
registreringsverket för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag
av 97 437 000 kr.,

2. beträffande utländskt patentmaterial

att riksdagen avslår motion 1983/84:1314,

3. beträffande patentverkets Jorskararkiv m. m.
att riksdagen avslår motion 1983/84:1316.

20. Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkt F7 (s. 167 — 169) och hemställer

att riksdagen till Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet för
budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.

21. Bidrag till statens provningsanstalt. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkt F 8 (s. 169 f.) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till statens provningsanstalt för budgetåret
1984/85 anvisar ett reservationsanslag av 31 440 000 kr.

NU 1983/84:25

22

22. Statens provningsanstalt: Utrustning. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkt F 9 (s. 170 f.) och hemställer

att riksdagen till Statens provningsanstalt: Utrustning för budgetåret
1984/85 anvisar ett reservationsanslag av 7 000 000 kr.

23. Statens mät- och provråd. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkt F 10 (s. 171 — 173) och hemställer

att riksdagen till Statens mät- och provråd för budgetåret 1984/85
anvisar ett reservationsanslag av 3 101 000 kr.

24. Bidrag till Standardiseringskommissionen. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkt F 12 (s. 173— 175) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till Standardiseringskommissionen för budgetåret
1984/85 anvisar ett anslag av 11 921 000 kr.

25. Stöd till svensk-norskt industriellt samarbete. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkt F 14 (s. 175 f.) och hemställer

att riksdagen till Stöd till svensk-norskt industriellt samarbete för
budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag av 37 500 000
kr.

26. Aktiebolagsform för marintekniska institutet SSPA. Regeringen har
under denna rubrik (s. 176— 182) föreslagit riksdagen att

1. besluta att ett aktiebolag inom det marintekniska området inrättas
den 1 juli 1984,

2. medge att tillgångar och skulder överförs från marintekniska institutet
till bolaget i enlighet med vad föredragande statsrådet har förordat,

3. bemyndiga regeringen att vidta de åtgärder som behövs för att genomföra
förslaget om ändrad juridisk form för verksamheten vid marintekniska
institutet,

4. bemyndiga regeringen att medge avskrivning av den ackumulerade
skuld som utgörs av ej inlevererade räntor för utrustningskapitalet i enlighet
med vad föredragande statsrådet har förordat,

5. medge att statskapitalet skrivs ned med 10 000 000 kr. i enlighet med
vad föredragande statsrådet har förordat,

6. bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att i enlighet med vad
föredragande statsrådet har förordat ikläda staten garantier för lån som
det föreslagna bolaget inom det marintekniska området tar upp intill ett
belopp av 14 000 000 kr.

Utskottet

Regeringens förslag om att marintekniska institutet SSPA skall ombildas
till aktiebolag får ses mot bakgrund av att institutet inte har någon

NU 1983/84:25

23

myndighetsuppgift i egentlig mening och att dess verksamhet under senare
år har fått en alltmer affärsmässig inriktning. I propositionen anförs att
nedskärningar och rationaliseringar av SSPA:s verksamhet är nödvändiga
och att aktiebolagsformen ger bättre möjligheter att anpassa verksamheten
till marknaden inom och utom landet. Vidare framgår att den personal som
i dag finns vid SSPA väntas komma att beredas fortsatt anställning inom
det nya bolaget.

För innevarande budgetår har tre anslag till marintekniska institutet
tagits upp i statsbudgeten, nämligen till uppdragsverksamhet med ett formellt
belopp av 1 000 kr., till bidrag till verksamheten med 5 248 000 kr.
och till utrustning med 15 000 000 kr. Vid en ombildning av SSPA till
aktiebolag enligt förslaget behövs inga medel för angivna ändamål under
nästa budgetår. Emellertid föreslås en rad åtgärder i syfte att skapa rimliga
ekonomiska förutsättningar för det nya bolaget genom att begränsa dess
skuldbörda och ge det viss upplåningskapacitet. Bl. a. föreslås teckning av
aktier i bolaget för 20 milj. kr., ett aktieägartillskott av 8,5 milj. kr.,
nedskrivning av vissa statens tillgångar och överföring till det nya bolaget
utan vederlag av de byggnader i Göteborg som f. n. disponeras av SSPA.
Därtill föreslås en statlig kreditgaranti av 14 milj. kr. för att medge upplåning
av rörelsekapital under en övergångsperiod. Några av dessa förslag
förs fram under punkterna F 15 och F 16 i propositionen.

Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag om inrättande av ett
aktiebolag inom det marintekniska området. Förslaget tillstyrks, liksom de
olika följdförslag som har redovisats.

Utskottet hemställer

att riksdagen

1. beslutar att ett aktiebolag inom det marintekniska området inrättas
den 1 juli 1984,

2. medger att tillgångar och skulder överförs från marintekniska
institutet till bolaget i enlighet med vad som anges i propositionen,

3. bemyndigar regeringen att vidta de åtgärder som behövs för att
genomföra förslaget om ändrad juridisk form för verksamheten
vid marintekniska institutet,

4. bemyndigar regeringen att medge avskrivning av den ackumulerade
skuld som utgörs av ej inlevererade räntor för marintekniska
institutets utrustningskapital i enlighet med vad som anges
i propositionen,

5. medger att statskapitalet skrivs ned med 10 000 000 kr. i enlighet
med vad som anges i propositionen,

6. bemyndigar fullmäktige i riksgäldskontoret att ikläda staten
garantier för lån som det föreslagna bolaget inom det marintekniska
området tar upp intill ett belopp av 14 000 000 kr. i enlighet
med vad som anges i propositionen.

NU 1983/84:25

24

27. Teckning av aktier i aktiebolag inom det marintekniska området. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkt F 15 (s. 182) och hemställer att

riksdagen till Teckning av aktier i aktiebolag inom det marintekniska
området för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag
av 20 000 000 kr.

28. Aktieägartillskott till aktiebolag inom det marintekniska området. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkt F 16 (s. 182) och hemställer
att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att till aktiebolag inom det marintekniska
området såsom aktieägartillskott överföra byggnader i enlighet
med vad som anges i propositionen,

2. till Aktieägartillskott till aktiebolag inom det marintekniska området
för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag av
8 500 000 kr.

STATSÄGDA FÖRETAG

29. Domänverket. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under denna
rubrik (s. 186—189) och hemställer

att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta att kyrkofonden
för år 1983 skall ersätta domänverkets fond för utgifter för övertalig
personal med 25 000 kr.

30. Kostnader för kronotorp. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkt G 1 (s. 189 f.) och hemställer

att riksdagen till Kostnader för kronotorp för budgetåret 1984/85
anvisar ett förslagsanslag av 2 100 000 kr.

31. Affärsverket FFV: Byggnader och utrustning. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkt G 2 (s. 196—198) och hemställer

att riksdagen till Affärsverket FFV: Byggnader och utrustning för
budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag av 46 400 000
kr.

32. Nämnden för fartygskreditgarantier. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkt G 3 (s. 198 f.) och hemställer

att riksdagen till Nämnden för fartygskreditgarantier för budgetåret
1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 4 412 000 kr.

NU 1983/84:25

25

33. Räntestöd till varvsindustrin. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkt G 4 (s. 199 f.) och hemställer

att riksdagen till Räntestöd till varvsindustrin för budgetåret 1984/
85 anvisar ett förslagsanslag av 250 000 000 kr.

34. Förlusttäckning till följd av statliga garantier till svensk varvsindustri
och beställare av fartyg. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkt G 5 (s. 200 f.) och hemställer

att riksdagen till Förlusttäckning till följd av statliga garantier till
svensk varvsindustri och beställare av fartyg för budgetåret 1984/
85 anvisar ett förslagsanslag av 50 000 000 kr.

35. Ränta och amortering på skuldebrev till Svenska Varv AB. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkt G 6 (s. 201) och hemställer

att riksdagen till Ränta och amortering på skuldebrev till Svenska
Varv AB för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag av
141 333 000 kr.

36. Betalning av ränta och amortering på statens skuld till SSAB Svenskt
Stål AB. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt G 7 (s. 202)
och hemställer

att riksdagen till Betalning av ränta och amortering på statens skuld
till SSAB Svenskt Stål AB för budgetåret 1984/85 anvisar ett
förslagsanslag av 38 800 000 kr.

37. Ränta på statens skuld till Norrbottens Järnverk AB.Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkt G 8 (s. 202 f.) och hemställer

att riksdagen till Ränta på statens skuld till Norrbottens Järnverk A B
för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 48 825 000
kr.

Stockholm den 20 mars 1984

På näringsutskottets vägnar
NILS ERIK WÅÅG

Närvarande: Nils Erik Wååg (s), Tage Sundkvist (c), Gunnar Nilsson i
Stockholm (s), Lilly Hansson (s), Lennart Pettersson (s) (p. 1 — 17), Sten
Svensson (m), Wivi-Anne Radesjö (s), Karl-Erik Häll (s), Per Westerberg
(m), Christer Eirefelt (fp), Jörn Svensson (vpk), Birgitta Johansson (s),
Per-Richard Molén (m), Lars Ahlström (m), Per-Ola Eriksson (c) och
Sylvia Pettersson (s) (p. 18 — 37).

NU 1983/84:25

26

Reservationer

1. Avveckling av branschråd m. m. (punkt 3 mom. 1)

Sten Svensson (m), Per Westerberg (m), Christer Eirefelt (fp), PerRichard
Molén (m) och Lars Ahlström (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 2 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Värdet av branschråden och liknande samrådsorgan är enligt utskottets
mening tvivelaktigt. De medför onödig formalisering av kontakterna med
näringslivet och drar dessutom betydande kostnader. Utskottet noterar att
flera av branschråden redan har lagts ned. Enligt utskottets mening bör
riksdagen uttala sig för en successiv avveckling även av de återstående
råden i enlighet med vad som anförs i motionerna 1983/84:908 (fp) och
1983/84:1896 (m). Yrkandet härom i den sistnämnda motionen tillstyrks
sålunda.

dels att utskottet under punkt 3 moment 1 bort hemställa

1. beträffande avveckling av branschråd m. m.

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:1896 yrkande 1 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

2. Anslag till kommittéer (punkt 3 mom. 2)

Sten Svensson, Per Westerberg, Per-Richard Molén och Lars Ahlström
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 3 som börjar, med ”Enligt
utskottets” och slutar med ”minskat anslag” bort ha följande lydelse:

Den del av kommittéanslaget som enligt regeringens förslag skall stå till
buds för ERU :s verksamhet måste betraktas som klart överdimensionerad.
Genom samarbete med kommittén om det regionalpolitiska stödet till
näringslivet och genom en rimlig anpassning av sin ambitionsnivå bör
ERU kunna minska sin andel av utgifterna under detta anslag. Härigenom
och genom andra besparingsåtgärder bör kommittéanslaget sålunda, såsom
föreslås i motion 1983/84:1896 (m), kunna begränsas till ett belopp
som är 4 milj. kr. lägre än det regeringen har föreslagit.

dels att utskottet under punkt 3 moment 2 bort hemställa

2. beträffande anslag

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
bifall till motion 1983/84:1896 yrkande 2 till Kommittéer m. m.
för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag av
17 260 000 kr.

NU 1983/84:25

27

3. Anslag till kommittéer (punkt 3 mom. 2)

Christer Eirefelt (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 3 som börjar med ”Enligt
utskottets” och slutar med ”minskat anslag” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att riksdagens inflytande över ERU :s resursförbrukning
normalt bör utövas inom ramen för dess regionalpolitiska beslut. Utskottet
kan alltså inte ställa sig bakom yrkandet i motion 1983/84:1896 (m) om att
kommittéutgifterna skall minskas genom neddragning av ERU :s verksamhet.
Däremot bör betydande besparingar kunna åstadkommas genom att
ett antal branschråd m. fl. organ avvecklas och övrig verksamhet som
finansieras över anslaget reduceras. Med hänvisning till vad som anförs
härom i folkpartiets partimotion 1983/84:908 föreslår utskottet att kommittéanslaget
minskas med 5 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag.

dels att utskottet under punkt 3 moment 2 bort hemställa

2. beträffande anslag

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
avslag på motion 1983/84:1896 yrkande 2 till Kommittéer m. m.
för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag av
16 260 000 kr.

4. Kooperativt råd (punkt 3 mom. 3)

Tage Sundkvist (c), Sten Svensson (m), Per Westerberg (m), Christer
Eirefelt (fp), Per-Richard Molén (m), Lars Ahlström (m) och Per-Ola
Eriksson (c) anser att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 3 med
”Utbildningen av” och slutar på s. 4 med ”avstyrks således” bort ha följande
lydelse:

Enligt utskottets mening bör ansvaret för den interna utbildningen av
förtroendemän ligga hos de kooperativa organisationerna själva. Utskottet
anser att det i rådande statsfinansiella läge saknas förutsättningar för
statligt stöd till denna verksamhet. Motion 1983/84:2374 (s) avstyrks således.

5. Kooperativt råd (punkt 3 mom. 3)

Sten Svensson (m), Per Westerberg (m), Christer Eirefelt (fp), PerRichard
Molén (m) och Lars Ahlström (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med "Utskottet
ansluter” och slutar med ”Motionen avstyrks” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att samverkansorgan av det
slag som det kooperativa rådet är ett exempel på knappast fyller några
viktiga uppgifter utan enbart medför en ökning av byråkrati och admini -

NU 1983/84:25

28

stration. Regeringen bör således, anser utskottet, föranstalta om att det
numera inrättade kooperativa rådet upplöses.

dels att utskottet under punkt 3 moment 3 bort hemställa

3. beträffande kooperativt råd
att riksdagen

a) avslår motion 1983/84:2374,

b) med anledning av motion 1983/84:2535 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

6. Främjande av hemslöjden (punkt 9 mom. 1)

Tage Sundkvist (c) och Per-Ola Eriksson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”Enligt
utskottets” och slutar med ”Motionsyrkandet avstyrks” bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser att tiden nu är mogen för påbörjande av den utbyggnad
av konsulentverksamheten som beslöts i princip år 1981. Utskottet förordar
därför att fyra nya tjänster inrättas enligt motionärernas förslag. Kostnaderna
härför beräknas till 432 000 kr. för statens del. Anslaget bör
således i förhållande till regeringens förslag höjas med detta belopp.

dels att utskottet under punkt 9 moment 1 bort hemställa

1. beträffande anslag

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion
1983/84:1363 yrkande 2 till Främjande av hemslöjden för budgetåret
1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 4 960 000 kr.

7. Statsstödd exportkreditgivning avseende fartygsexport (punkt 12)

Sten Svensson, Per Westerberg, Per-Richard Molén och Lars Ahlström
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Utskottet
tillstyrker” och slutar med ”avstyrker motionsyrkandet” bort ha följande
lydelse:

Enligt utskottets mening grundas regeringens beräkning av anslagsbehovet
på en överskattning av det framtida behovet av fartygsexportkrediter.
Utskottet anser därför liksom motionärerna att anslagsbeloppet bör
minskas med 50 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag.

dels att utskottet under punkt 12 bort hemställa

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall
till motion 1983/84:1896 yrkande 3 till Kostnader för statsstödd
exportkreditgivning avseende export avfartyg m. m. för budgetåret
1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 430 000 000 kr.

NU 1983/84:25

29

8. Kreditgivning till u-länder (punkt 13)

Sten Svensson, Per Westerberg, Per-Richard Molén och Lars Ahlström
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 9 med "Vad
beträffar” och slutar på s. 10 med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Vad beträffar frågan om medel för att täcka SEK:s kostnader för tidigare
beslutade u-krediter delar utskottet motionärernas uppfattning att
dessa kostnader bör betraktas som en del av kostnaderna för det svenska
u-landsbiståndet. I mån av behov bör alltså medel för ändamålet i fortsättningen
anvisas under utrikesdepartementets huvudtitel. I enlighet härmed
avstyrker utskottet regeringens förslag om medelsanvisning under denna
punkt. Motionsyrkandet tillgodoses därmed till viss del.

dels att utskottet under punkt 13 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motion 1983/84: 1896 yrkande 5
avslår regeringens förslag.

9. Viss kreditgivning hos Sveriges Investeringsbank AB (punkt 14 mom. 2)

Sten Svensson, Per Westerberg, Per-Richard Molén och Lars Ahlström
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 10 med ”Ställning
till” och slutar på s. 11 med ”motion 1983/84:1896 (m)” bort ha följande
lydelse:

Enligt utskottets mening är det angeläget att systemet med hemmamatchning
avvecklas så snart som möjligt. Redan nu bör riksdagen i ett
uttalande till regeringen slå fast att ett eventuellt anslag för ändamålet i
1985/86 års statsbudget måste ligga på en väsentligt lägre nivå än den
aktuella. Utskottet tillstyrker alltså yrkandet härom i motion 1983/84:1896
(m).

dets att utskottet under punkt 14 moment 2 bort hemställa

2. beträffande framtida medelsanvisning

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:1896 yrkande 4 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

10. Industripolitiska åtgärder för tekoindustrin (punkt 15 mom. I)

Sten Svensson, Per Westerberg, Per-Richard Molén och Lars Ahlström
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med ”Av vad”
och slutar med ”medelsanvisning tillstyrks” bort ha följande lydelse:

Av vad utskottet anfört framgår att regeringens förslag innebär en

NU 1983/84:25

30

ytterligare ökning av det selektiva stödet till tekobranschen. Utskottet
anser, med instämmande i vad som anförs i motion 1983/84:1896 (m), att
ett sådant stöd leder till snedvridning av konkurrensen mellan företagen.
Den industripolitiska verksamheten på tekoområdet bör i stället inriktas
på generellt verkande, konkurrensneutrala åtgärder. Utskottet föreslår att
riksdagen gör ett uttalande av denna innebörd. I konsekvens härmed bör
såväl de s. k. branschfrämjande åtgärderna som rationaliseringslånen snarast
avvecklas. Medel för dessa ändamål bör således inte anvisas för nästa
budgetår. Utskottet tillstyrker därmed yrkandet i motion 1983/84:1896 (m)
och avstyrker regeringens förslag om medelsanvisning. Även motion
1983/84:908 (fp) i här aktuell del och motion 1983/84:2517 (m) avstyrks.
Med anledning av sistnämnda motion vill utskottet erinra om att riksdagen
år 1983 biföll ett motionsyrkande från moderata samlingspartiet om en
mjukare nedtrappning av äldrestödet än som föreslagits av regeringen.

dels att utskottet under punkt 15 moment 1 bort hemställa

1. beträffande anslag till industripolitiska åtgärder

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:1896 yrkande 6
avslår regeringens förslag samt motion 1983/84:908 yrkande
11 b och motion 1983/84:2517.

11. Industripolitiska åtgärder för tekoindustrin (punkt 15 mom. 1)

Christer Eirefelt (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med "Av vad”
och slutar med ”medelsanvisning tillstyrks” bort ha följande lydelse:

Av vad utskottet anfört framgår att regeringens förslag innebär en
ytterligare ökning av det selektiva stödet till tekobranschen. Utskottet
anser emellertid att detta stöd liksom annat liknande branschstöd måste
successivt avvecklas. Staten bör framför allt värna om konsumenternas
intresse av billiga och bra kläder. När det gäller takten i avvecklingen av
det selektiva stödet tillstyrker utskottet förslaget i folkpartiets partimotion
1983/84:908 om en minskning av anslaget med 20 milj. kr. i förhållande till
regeringens förslag. Även om utskottet delar den negativa uppfattning om
branschstödet som kommer till uttryck i motion 1983/84:1896 (m) anser
utskottet att en total avveckling av stödet redan fr. o. m. nästa budgetår,
som föreslås i motionen, skulle kunna få besvärande konsekvenser för de
berörda företagen. Motionsyrkandet avstyrks därför, liksom motion
1983/84:2517 (m).

dels att utskottet under punkt 15 moment 1 bort hemställa

1. beträffande anslag till industripolitiska åtgärder

att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall
till motion 1983/84:908 yrkande 11 b och med avslag på motion

NU 1983/84:25

31

1983/84:1896 yrkande 6 och motion 1983/84:2517 till Industripolitiska
åtgärder för tekoindustrin för budgetåret 1984/85 anvisar
ett reservationsanslag av 58 300 000 kr.

12. Hemtagningssystemet (punkt 15 mom. 2)

Sten Svenssson (m), Per Westerberg (m), Christer Eirefelt (fp), PerRichard
Molén (m) och Lars Ahlström (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med ”Utskottet
finner” och slutar med ”avstyrks alltså” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser det principiellt felaktigt att staten söker begränsa importen
av tekovaror genom kvantitativa restriktioner. Som framhålls i motion
1983/84:1894 (m) medför restriktionerna ingen minskning av den totala
importen utan endast en förskjutning mot dyrare import, till nackdel för
konsumenterna. Så länge restriktionerna är i kraft är det ett absolut krav
att de tillämpas på ett sådant sätt att importen inte försvåras och därmed
också fördyras mer än nödvändigt. Av vad som anförs i motionen framgår
att de nya reglerna för hemtagning kan ha fått en handelshindrande effekt
utöver vad som ligger i själva begränsningen av importen. Det är därför
angeläget att regeringen noga följer effekterna av de nya reglerna och, om
handelshindrande effekter konstateras, även upphäver dem. Utskottet tillstyrker
sålunda motion 1983/84:1894 (m).

dels att utskottet under punkt 15 moment 2 bort hemställa

2. beträffande hemtagningssystemet

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:1894 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

13. Ursprungsmärkning av kläder (punkt 15 mom. 3)

Tage Sundkvist (c) och Per-Ola Eriksson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med ”Utskottet
konstaterar” och slutar med ”motion 1983/84:2034 (c)” bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att starka skäl talar för att
ursprungsmärkning av kläder bör ske redan vid gränsen. Av den departementspromemoria
som redovisats synes också framgå att gränsmodellen
är tekniskt genomförbar. Enligt utskottets mening bör därför regeringen
efter avslutad remissbehandling noga pröva möjligheterna att övergå till
gränsmodellen. Utskottet föreslår, med tillstyrkan av motion 1983/
84:2034 (c), att riksdagen gör ett uttalande av denna innebörd.

dels att utskottet under punkt 15 moment 3 bort hemställa

3. beträffande ursprungsmärkning

NU 1983/84:25

32

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2034 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

14. Konkurrensinskränkningar i den inrikes handeln med tekoprodukter

(punkt 15 mom. 4)

Sten Svensson (m), Per Westerberg (m), Christer Eirefelt (fp), PerRichard
Molén (m) och Lars Ahlström (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med ”Mot
bakgrund” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Det fall som åberopas av motionärerna är ett av flera exempel på hur
statlig affärsverksamhet kan leda till snedvridning av konkurrensförhållandena.
Landstingens Inköpscentral har fått fördelar gentemot sina konkurrenter
genom att anlita som leverantör ett statsägt tekoföretag, som har
kunnat få sina förluster till följd av alltför låga priser täckta genom koncernbidrag
från ägaren/staten.

Det är viktigt att de offentliga organen, liksom företag med statligt
ägarintresse, lever upp till de allmänt accepterade principerna om fri
konkurrens och fri upphandling. Stat och kommun bör motstå frestelsen
att gynna ”egna” företag vid upphandling av varor och tjänster. Detta
gäller såväl på tekoområdet som på andra områden. Utskottet föreslår ett
uttalande av riksdagen i enlighet med vad som här anförts. Därmed tillstyrker
utskottet motion 1983/84:1086 (fp).

dels att riksdagen under punkt 15 moment 4 bort hemställa

4. beträffande konkurrensinskränkningar

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:1086 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

15. Bidrag till Tele-X-projektet (punkt 18)

Jörn Svensson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar med ”Den
redovisning” och slutar med ” 1983/84:2454 (vpk) avstyrks” bort ha följande
lydelse:

I anslutning till den kritik som har riktats mot Tele-X-projektet från
vänsterpartiet kommunisternas sida senast i motion 1983/84:2454 vill
utskottet framhålla att det industripolitiska värdet av projektet alltjämt
framstår som tvivelaktigt. 1 dagens budgetläge är emellertid den allvarligaste
invändningen mot projektet att det innebär en felaktig användning
av knappa resurser. Som motionärerna påpekar motsvarar det begärda
anslaget för projektet enbart för nästa budgetår omkring en fjärdedel av de
sammanlagda anslagen till kulturverksamheten. Enligt utskottets mening

NU 1983/84:25

33

är en fortsatt satsning på den typ av lyxprojekt som Tele-X representerar
oförenlig med en offentlig utgiftspolitik som siktar till ökad sysselsättning
och rättvis fördelning. Utskottet hänvisar till vad som anförs härom i
vänsterpartiet kommunisternas partimotion 1983/84:2455 om den ekonomiska
politiken (s. 12 f.).

Utskottet tillstyrker alltså yrkandet i motion 1983/84:2454 (vpk) om
avslag på regeringens förslag om medelsanvisning till Tele-X-projektet.
Utskottet förutsätter att regeringen som en given följd av ett avslag kommer
att vidta åtgärder i syfte att avveckla projektet på ett sätt som i
möjligaste mån begränsar kostnaderna för svensk del. I den mån redan
gjorda åtaganden leder till behov av ytterligare medelsanvisning får regeringen
återkomma med förslag härom till riksdagen.

dels att utskottet under punkt 18 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2454 avslår regeringens
förslag.

Särskilda yttranden

1. Kreditgivning till u-länder (punkt 13)

Christer Eirefelt (fp) anför:

Enligt gällande ordning för finansiering av de s. k. förmånliga u-krediterna
skall endast gåvoelementet belasta biståndsramen, medan kreditstödet
i övrigt på vanligt sätt belastar anslaget Kostnader för statsstödd
exportkreditgivning genom AB Svensk Exportkredit (punkt 11). I budgetpropositionen
föreslås emellertid en omläggning av finansieringssystemet,
som innebär att samtliga kostnader för u-krediterna i fortsättningen skall
belasta biståndsramen. Med hänvisning till min reservation vid utskottets
behandling av frågan hösten 1983 (NU 1983/84:8 s. 19) vill jag framhålla
att folkpartiet inte kan godta en sådan omläggning som innebär att biståndsramen
faktiskt urholkas. Eftersom frågan om u-krediterna kommer
att behandlas av riksdagen i annat sammanhang och regeringens begäran
om anslag under denna punkt i sig är invändningsfri anser jag mig emellertid
nu kunna biträda utskottsmajoritetens förslag.

2. Kreditgivning till u-länder (punkt 13)

Jörn Svensson (vpk) anför:

Ställningstagandet för regeringens förslag under denna punkt gäller
enbart själva medelsanvisningen och innebär för vänsterpartiet kommunisternas
del inte något godkännande av regeringens förslag till nya prin -

NU 1983/84:25

34

ciper för vilka kostnader som skall räknas in i den totala biståndsramen.
Mot regeringens synsätt i denna fråga har vänsterpartiet kommunisterna
i annat sammanhang riktat stark kritik.

3. Konkurrensinskränkningar i den inrikes handeln med tekoprodukter

(punkt 15 mom. 4)

Tage Sundkvist (c) och Per-Ola Eriksson (c) anför:

Det ärende som åberopas i motion 1983/84:1086 (fp) visar att det kan
finnas risk för att statlig affärsverksamhet leder till snedvridning av konkurrensförhållandena.
Enligt vår uppfattning utgör detta ett av flera skäl
för ökad privatisering av statliga företag, en fråga som utskottet behandlar
i annat sammanhang. Med anledning av det aktuella ärendet vill vi understryka
att rekonstruktionen av den statliga Eiserkoncernen bör ske genom
fösäljning av företag inom gruppen till andra intressenter. Vi biträder dock
utskottsmajoritetens förslag att det ärende som åberopas i motionen inte
skall föranleda något uttalande av riksdagen.

Liber Tryck Stockholm 1984