NU 1983/84:24

Näringsutskottets betänkande
1983/84:24

om kooperationens kapitalförsörjning, m. m. (prop. 1983/84:84)
Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels proposition 1983/84:84 om kooperationens kapitalförsörjning, m. m.,

dels fyra motioner som har väckts med anledning av propositionen,

dels två motioner från allmänna motionstiden.

Propositionen och motionerna redovisas i det följande.

Skatteutskottet och lagutskottet har avgivit yttranden (SkU 1983/84:7 y
och 1983/84:10 y, LU 1983/84:2 y och 1983/84:3 y) över propositionen och
följdmotionerna (bilagor 2-5, s. 36 f.).

Från Lantbrukarnas riksförbund, förening u.p.a., har inkommit två
skrivelser om kooperativa allemansfonder och förlagsinsatser.

Sammanfattning

Utskottet godtar regeringens förslag till åtgärder för att underlätta
kooperationens kapitalförsörjning. Åtgärderna gör det möjligt för kooperationen
såväl att dra till sig externt riskkapital - generellt och specifikt via
allmänna pensionsfonden och allemanssparande! - som att öka den interna
kapitalförsörjningen.

Utskottet föreslår ett tillägg till regeringens förslag om lindring av
dubbelbeskattningen av utdelad vinst. Tillägget innebär att en centralorganisation
för kooperativa föreningar vilkas verksamhet i huvudsak avser
rörelse får avdragsrätt för utdelning på insatskapital även om centralorganisationen
själv inte är kooperativ. Tre motionsyrkanden (m; c; c) som syftar
till att den interna kapitalförsörjningen ytterligare skall främjas genom
individanknutna skattelättnader för insatsbetalningar (s. k. uppskjuten beskattning)
avstyrks med hänvisning till att riskkapital bör byggas upp med
beskattade medel; dessutom ifrågasätts det föreslagna avdragets positiva
påverkan på kapitalförsörjningen.

En motion (c, s) med förslag att allemansfonder med kooperativ huvudman
efter dispens av bankinspektionen skall få placera upp till 75 % av sina
medel i förlagsandelsbevis i ekonomisk förening - i stället för upp till 50 %
enligt regeringens förslag - tillstyrks. En sådan ordning torde, säger
utskottet, ge den profilering av kooperativa kapitalsparfonders verksamhet
som är nödvändig för att göra dem till ett attraktivt sparalternativ för

1 Riksdagen 1983184.17 sami. Nr24

NU 1983/84:24

kooperationens medlemmar. Utskottet utvecklar i detta sammanhang
grunderna för bankinspektionens dispensgivning. Ett motionsyrkande (c)
med innebörd att 400 milj. kr. inom ramen för tillgängliga medel för
allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelse skall användas för placering i
förlagsandelsbevis i kooperativa föreningar avstyrks. Utskottet anser att
konkurrensneutralitet bör gälla mellan alternativa placeringsmöjligheter för
fondstyrelsen. Två motionsyrkanden rörande arbetskooperation (s; c)
avstyrker utskottet med hänvisning främst till pågående arbete inom ramen
för delegationen för arbetskooperation. Likaså avstyrker utskottet ett
motionsyrkande (c) om ekonomiska resurser för forskning om kooperationen
vid högskolorna. Utskottet anser att ett aviserat förslag till åtgärdsprogram
från forskningsrådsnämnden bör avvaktas. Sex reservationer har
avgetts (enligt förteckning på s. 51).

Proposition 1983/84:84
Huvudsakligt innehåll

Propositionen innehåller bl. a. förslag till lagändringar som syftar till att
kooperationens kapitalförsörjning skall förbättras.

I lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar (föreningslagen) föreslås
vissa ändringar som skall göra det möjligt för föreningarna att ta till sig
riskbärande kapital även från andra än medlemmarna. Detta skall enligt
förslaget ske genom särskilda kapitalinsatser (s. k. förlagsinsatser). Förlagsinsatserna
skall inta en mellanställning mellan medlemskapitalet och det
lånade kapitalet. Insatserna förenas inte med någon rösträtt men med viss
insyn i föreningen. Insatserna skall vara bundna i minst fem år.

Vidare föreslås att dubbelbeskattningen av utdelad vinst i ekonomiska
föreningar lindras. Detta uppnås genom att avdrag medges för utdelning som
har utgått i förhållande till inbetalda insatser. Avdragsrätten omfattar
ekonomiska föreningar som i beskattningsavseende är att anse som kooperativa
och som huvudsakligen driver rörelse.

Kapitalavkastning i form av ränta eller utdelning på aktier och andelar i
ekonomiska föreningar beskattas f. n. som inkomst av kapital även om
kapitalet hänför sig till jordbruk eller fastighetsinnehav. Den som driver
rörelse skall däremot i princip redovisa ränta och utdelning som inkomst av
rörelsen såvida räntan eller utdelningen har influtit från kapital som tillhör
rörelsen. I propositionen föreslås att den för rörelse föreskrivna ordningen
skall gälla även inom inkomstslagen jordbruksfastighet och annan fastighet.

De föreslagna reglerna om utdelningsavdrag skall tillämpas första gången
vid 1985 års taxering. Reglerna om rätt inkomstslag för ränta och utdelning
skall däremot gälla först fr. o. m. 1986 års taxering.

Härutöver finns i propositionen förslag till ändringar i lagen (1983:1092)
med reglemente för allmänna pensionsfonden. Ändringarna syftar till att

NU 1983/84:24

möjliggöra för fjärde fondstyrelsen att genom förlagsinsatser satsa kapital i
ekonomiska föreningar. Vidare framläggs förslag till bestämmelser som
innebär att det nya sparsystemet allemanssparandet utformas så att riskkapital
kan förmedlas till kooperationen.

Förslag

Regeringen har - efter föredragning av industriminister Thage G. Peterson
-

dels föreslagit riksdagen att anta förslag till lag om ändring i lagen
(1951:308) om ekonomiska föreningar,

dels berett riksdagen tillfälle att ta del av vad industriministern har anfört
om kooperativ utveckling (s. 57-68).

Regeringen har vidare - efter föredragning av finansminister Kjell-Olof
Feldt -

dels föreslagit riksdagen att anta ett av lagrådet granskat förslag till [1] lag
om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

dels föreslagit riksdagen att anta förslag till

2. lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för allmänna
pensionsfonden,

3. lag om ändring i lagen (1983:890) om allemanssparande,

4. lag om ändring i lagen (1956:216) om jordbrukskasserörelsen,

5. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385).

Lagförslagen finns i propositionen på s. 3-34.

Motionerna

De motioner som har väckts med anledning av proposition 1983184:84 är

1983/84:1900 av Nils Åsling (c) och Anders Dahlgren (c), vari hemställs att
riksdagen

1. beslutar att medge uppskjuten beskattning på upp till 60 % av den årliga
insatsen i kooperativa föreningar,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i övrigt i motionen anförts,

1983/84:2536 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om
värdet av ökade insatser för kooperativ verksamhet i samhället,

2. uttalar sig för att inom ramen för tillgängliga medel för fjärde
AP-fonden 400 milj. kr. får användas för placering i förlagsandelar i
kooperativa föreningar eller bolag ägda av dessa,

NU 1983/84:24

3. beslutar att den årliga medlemsinsatsen i kooperativa företag skall ge
medlemmen möjlighet till uppskjuten skatteinbetalning med 60% av
insatsen,

4. hos regeringen begär fortsatta initiativ för att underlätta bildandet av
arbetskooperativa företag på sätt som angivits i motionen,

5. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts
beträffande forskning och utbildning i kooperation,

1983/84:2537 av Sven Eric Lorentzon (m), vari hemställs att riksdagen av
regeringen begär förslag om att 60 % av årlig betald insats skall undantas från
inkomstbeskattning och upptas till beskattning vid utträde ur föreningen,

1983/84:2538 av Nils Åsling (c) och Roland Sundgren (s), vari hemställs att
riksdagen beslutar att allemansfonder med kooperativ huvudman, efter
dispens av bankinspektionen, får placera upp till 75 % av fondförmögenheten
i förlagsandelsbevis i svensk ekonomisk förening.

De motioner frän allmänna motionstiden som behandlas här är följande:

1983/84:694 av Ingvar Johnsson m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen
uttalar sig för stöd till försöksverksamhet i större skala med småföretagsutveckling
i kooperativa företagsformer samt att Trollhättan därvid utses till en
av försöksorterna,

1983/84:2108 av Thorbjörn Fälldin m.fl. (c), vari - med motivering i
motion 1983/84:2107 - hemställs att riksdagen beslutar att ge sin anslutning
till vad som i motionen anförts rörande lantbrukskooperationen.

Till den del motionerna avser mera övergripande frågor refereras motiveringen
i det närmast följande avsnittet Vissa allmänna synpunkter.

Sammanfattning av vissa allmänna synpunkter
Industriministerns anförande

Förslagen i proposition 1983/84:84 läggs fram mot bakgrund av ett
anförande av industriministern, där han översiktligt redovisar sin syn på
kooperationens situation och problem.

Kooperationen i Sverige har utvecklats starkt och spelar en viktig roll i det
svenska samhället, säger industriministern inledningsvis. En stor del av
landets befolkning är som medlemmar, kunder eller anställda engagerade i
någon form av kooperativ verksamhet, främst inom konsumentkooperationen
med sammanlagt ca 3 miljoner medlemmar, bostadskooperationen med
sammanlagt ca 600000 medlemmar och producentkooperationen - där
lantbrukskooperationen är den övervägande delen - med drygt 150000
medlemmar.

NU 1983/84:24

Totalt sysselsatte kooperationen i slutet av 1970-talet ca 165 000 personer,
vilket motsvarade ca 5 % av samtliga sysselsatta i Sverige. Dess andel av
bruttonationalprodukten var likaledes ca 5 %. Inom enskilda sektorer av
näringslivet är kooperationens andel väsentligt högre. Inom livsmedelshandel,
bensinhandel och bostadsproduktion är den 20-25 %. Lantbrukskooperationen
svarar inom livsmedelsindustriproduktion och skogsproduktion för
ca 50%.

De kooperativa företagen, anför industriministern, utgör således en viktig
del av det svenska näringslivet vid sidan av privata företag och samhällsägda
företag. Kooperationen har med sin vittomfattande verksamhet ett stort
inflytande såväl på den ekonomiska och demokratiska som på den sociala
utvecklingen i Sverige. I fråga om principiell grundsyn på kooperationen
ansluter sig industriministern till den grundsyn som kooperationsutredningen
har redovisat i följande uttalande:

Den kooperativa verksamhetens form förenar individuellt och socialt
engagemang med ekonomisk verksamhet på ett sätt som berikar samhället i
flera avseenden. Den motverkar klyftor mellan individer och socialekonomiska
grupper. Den informerar och levandegör komplicerade ekonomiska
sammanhang. Och den fördelar ansvar, initiativ och ekonomiska resultat
enligt demokratiska principer.

Kooperationen kan enligt industriministern antas bidra till en effektivisering
av det svenska näringslivet. Syftet - att tillgodose medlemmarnas
intressen såväl ekonomiskt som ur andra aspekter - har en kvalitetshöjande
effekt på produktion och distribution. Detta har positiva effekter på privat
och statligt drivna verksamheter som har de kooperativa företagen som
konkurrenter.

Industriministern övergår så till att redovisa sin syn på de problem och
möjligheter som ligger i den framtida utvecklingen av kooperationen.

Kooperationens starka utveckling kan, anför industriministern, också
medföra risker på vissa områden, särskilt områden där marknadsdominansen
är framträdande. Stordrift och anpassning och kanske samarbete med
statliga och privata företag kan riskera att gå så långt att det strider mot
medlemsintresset. Större delen av de kooperativa företagen arbetar nu på
stagnerande marknader. Detta ställer kooperationen inför ett svårt val
mellan ny inriktning mot expansiva sektorer utanför medlemmarnas näraliggande
intressen och engagemang, och anpassning till den krympande
marknaden med minskad betydelse för den kooperativa verksamheten som
följd.

Industriministern påpekar samtidigt att nya kooperativa verksamheter
under senare år har utvecklats för att sköta vissa gemensamma angelägenheter,
t. ex. för att lösa uppgifter som helt eller delvis ombesörjs av samhället.

Den etablerade kooperationen har enligt industriministern ett ansvar för
att hålla de kooperativa idéerna levande inom den egna verksamheten. Men
den har dessutom en uppgift att stödja utvecklandet av nya fristående

NU 1983/84:24

kooperativ. Kooperativ verksamhet kan emellertid aldrig skapas utifrån.
Den måste initieras och byggas upp av dem som har intresse och behov av den
kommande kooperativa verksamheten. Samhällets uppgift, anför industriministern,
skall inte vara att styra eller dra upp riktlinjer för kooperationen.
Samhällets uppgift bör vara att skapa sådana villkor för kooperativ verksamhet
att denna blir ett reellt alternativ.

Det är enligt industriministern av väsentligt allmänt intresse att de
kooperativa föreningarna kan utvecklas jämsides med näringsverksamhet
som bedrivs i andra former. Propositionens förslag har som övergripande mål
att de kooperativa föreningarna så långt möjligt skall ges i jämförelse med
andra företagsformer likvärdiga möjligheter.

Synpunkter i motionerna

De motioner som har väckts med anledning av propositionen utvecklar
endast i begränsad omfattning allmänna synpunkter på kooperationen.

Centerpartiet anför i sin partimotion 1983/84:2536 att kooperationen i en
tid med allt snabbare förändringar av ekonomiska, tekniska och sociala
förhållanden med ökande risker för sårbarhet, främlingskap och anonymitet
kan få en allt större betydelse. Nödvändigheten av en stabil utveckling av den
privata sektorn i samhällsekonomin, men med en samtidig återhållsamhet
med de offentliga utgifterna utan att man gör avkall på en rättvis fördelningspolitik,
kan, enligt motionärerna, ge den kooperativa idén en central
funktion. Kooperationens erfarenhet av demokratisk styrning av ekonomisk
verksamhet kan ge värdefulla bidrag till utvecklingen av en ökad ekonomisk
demokrati i näringslivet och en ökad politisk demokrati inom främst
kommunala verksamhetsområden. Dessutom kan kooperationen med sin
uppbyggnad utgöra ett alternativ till den traditionella föreställningen om
arbete och kapital som motsatta intressen. Den snabba strukturomvandlingen
ställer ökade krav på flexibilitet, anpassningsförmåga och stabilitet, inte
bara i näringslivet utan även i samhällsekonomin i stort. Detta ökar i sin tur
kraven på demokratisering och decentralisering av både näringsliv och
samhälle. Det bör därför, menar motionärerna, vara naturligt och angeläget
att lägga en god grogrund för ett livskraftigt kooperativt alternativ som ett
komplement till privata och samhälleliga initiativ inom samhällets olika
områden.

Den kooperativa idén med sin utgångspunkt att engagera människor till
samverkan kan vara ett viktigt instrument för att bryta nya vägar inom ramen
för en decentraliserad, socialt anpassad och miljöanpassad marknadsekonomi,
anför motionärerna, och understryker mot den bakgrunden vikten av att
kooperativ verksamhet främjas.

NU 1983/84:24

Utskottet

Vissa allmänna synpunkter

Utskottet finner det vara av värde att en samlad syn på kooperationen och
dess roll i samhället nu presenteras i en proposition till riksdagen.

De kooperativa företagen utgör, som industriministern framhåller, vid
sidan av privata och samhällsägda företag en viktig del av det svenska
näringslivet. Kooperationen har ett stort inflytande på den ekonomiska och
sociala utvecklingen och tillgodoser väsentliga demokratiska värden. Kooperationen
kan bidra till en effektivisering av näringslivet bl. a. genom att verka
för högre kvalitet inom produktion och distribution. Kooperationen har visat
att ekonomisk effektivitet och demokrati väl låter sig förenas. Dess
erfarenheter kan utnyttjas i utvecklingen för ökad ekonomisk demokrati. I
den nu aktuella utvecklingen ligger att den kooperativa verksamhetsformen
utnyttjas för uppgifter som eljest helt eller delvis sköts av samhället. S. k.
arbetskooperativa företag är en annan intressant utvecklingslinje. Utskottet
vill understryka att kooperationen ger ett positivt bidrag till den svenska
ekonomin och det svenska samhällslivet. Därmed ställer sig utskottet bakom
propositionens grundläggande tankegångar om värdet av den kooperativa
verksamhetsformen. Det innebär också att utskottet anser det viktigt att
samhället slår vakt om denna verksamhetsform och ger den goda möjligheter
till fortsatt utveckling. Det omfattande utredningsmaterial som har kommit
fram som ett resultat av kooperationsutredningens arbete och remissbehandlingen
av dess huvudbetänkande har visat att samhällsåtgärder till stöd för
den kooperativa verksamhetsformen är av vital betydelse för dess fortsatta
utveckling.

Utskottet konstaterar således med tillfredsställelse att förslag med detta
syfte nu läggs fram. Utskottets ställningstagande till de enskilda förslagen
redovisas senare i betänkandet. I detta sammanhang begränsar sig utskottet
till att ställa sig bakom det övergripande mål för förslagen som anges i
propositionen, nämligen att de kooperativa föreningarna så långt möjligt
skall ges förutsättningar likvärdiga med dem som gäller för andra företagsformer.
Utskottet anser att detta är viktigt som riktpunkt för de åtgärder som
skall underlätta den kooperativa utvecklingen. Som framhålls i propositionen
innebär emellertid en sådan princip inte att de villkor som erbjuds olika
företagsformer skall vara identiska. Utskottet vill också understryka industriministerns
uttalande att samhället inte skall styra eller dra upp riktlinjer
för kooperationen. Samhällets uppgift bör vara att skapa förhållanden som
gör en kooperativ utveckling möjlig.

I partimotionen 1983/84:2536 (c) redovisar centerpartiet sin grundläggande
syn på den kooperativa verksamhetsformen (se s. 6). Centerpartiet ser
enligt motionen med tillfredsställelse att det omfattande utredningsarbetet
om kooperationen har resulterat i en proposition men konstaterar att flera av
de förslag och slutsatser som kooperationsutredningen presenterat har

NU 1983/84:24

åsidosatts eller avvisats, exempelvis förslagen om uppskjuten beskattning av
de stadgeenliga insatserna och införande av en särskild kapitalfond. Centerpartiet
anser därför att regeringens förslag är otillräckliga. I motionen yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i
motionen om värdet av ökade insatser för kooperativ verksamhet i samhället.

Den allmänna syn på kooperationen som kommer till uttryck i ifrågavarande
del av partimotionen 1983/84:2536 (c) ansluter sig väl till de grundläggande
tankegångar som förs fram i propositionen och som utskottet här har ställt
sig bakom. Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är angeläget att
staten genom ökade insatser för kooperativ verksamhet skapar en god
grogrund för ett livskraftigt kooperativt alternativ som ett komplement till
privata och samhälleliga initiativ inom samhällets olika områden.

Utskottet konstaterar dels att det i propositionen på en rad väsentliga
punkter läggs fram förslag med detta syfte, dels att industriministern i
avsnittet om kooperativ utveckling pekar på flera olika initiativ som har tagits
eller avses bli tagna när det gäller bl. a. forskning om kooperationen,
arbetskooperation och samverkansorgan för kooperativ utveckling. Utskottet
utgår från att resultatet av detta arbete i lämplig form redovisas för
riksdagen tillsammans med de förslag till åtgärder från riksdagens sida som
det fortsatta arbetet eventuellt kan föranleda.

Vad nu har anförts innebär att motion 1983/84:2536 (c) i allt väsentligt blir
tillgodosedd i berörd del. Något särskilt uttalande av riksdagen i enlighet
med yrkandet i motionen finner utskottet inte påkallat.

Frågan om uppskjuten beskattning av stadgeenliga insatser - som är
föremål för ett särskilt yrkande i motion 1983/84:2536 (c) - behandlar
utskottet senare i detta betänkande (s. 21 f.).

Motion 1983/84:2108 (c) rörlantbrukskooperationen. Motionärerna påpekar
bl. a. dess värde för konsumenterna, dess viktiga roll inom jordbrukspolitiken
och dess lämplighet som samarbetsform för lantbrukarna. Mot
bakgrund av kritik som under senare tid bl. a. näringsfrihetsombudsmannen
och statens pris- och kartellnämnd har riktat mot lantbrukskooperationen vill
motionärerna att statsmakterna skall göra ett klarläggande uttalande om
lantbrukskooperationens roll i samhället och dess betydelse för uppnåendet
av de jordbrukspolitiska målen. Motionärerna hemställer att riksdagen ger
sin anslutning till vad de har anfört om lantbrukskooperationen.

Det är uppenbart att de kooperativa samarbetsformerna på det hela taget
har haft stor positiv betydelse för utvecklingen inom jordbrukssektorn. Vad
gäller konkurrensfrågorna begränsar sig utskottet till att, i likhet med vad
som anförs i propositionen, konstatera att konkurrenslagstiftning och annan
ekonomisk lagstiftning gäller för kooperationen liksom för näringslivet i
övrigt. Något uttalande av den innebörd motionärerna föreslår finner
utskottet inte att riksdagen har anledning att göra. Motion 1983/84:2108 (c)
avstyrks sålunda.

NU 1983/84:24

Kapitalt'orsörj ning

Inledning

I propositionen redogörs översiktligt för kooperationens nuvarande
finansieringsprinciper och för dess finansiella situation i stort.

Självfinansiering är den grundläggande kooperativa finansieringsprincipen.
Medlemmarna skall alltså själva skjuta till det kapital föreningen
behöver. Det primära egenkapitalet utgörs av medlemmarnas obligatoriska
kapitalinsatser, medlemsinsatserna. Genom ackumulering av överskotten av
föreningens verksamhet - vilka till viss del hålls kvar inom föreningen i stället
för att delas ut till medlemmarna - tillskapas därutöver efter hand ett
kollektivt egenkapital.

Möjligheterna för kooperationen att dra till sig riskbärande kapital från
personer utanför medlemskretsen och från det institutionella sparandet, dvs.
kapitalmarknaden, är formellt stängda, eftersom lagen (1951:308) om
ekonomiska föreningar (föreningslagen) begränsar insatskapitalet till medlemskretsen.

Självfinansieringsprincipen har en fördel i det att den hävdar det kooperativa
oberoendet. Den har emellertid också nackdelar. Den förutsätter -under inflation - kontinuerligt ökade insatser. Den kan medföra en
målkonflikt så till vida att höga redovisade överskott, nödvändiga för att
uppnå en tillfredsställande konsolidering, kan strida mot kooperativets
intresse i den mån överskotten härrör från de egna medlemmarnas ekonomiska
aktivitet i föreningen.

De kooperativa företagens soliditet har traditionellt varit lägre än övriga
företags. Under 1970-talet har soliditeten i det svenska näringslivet överlag
utvecklats negativt. I de kooperativa företagen har den emellertid sjunkit
snabbare än i övriga företag. Ett behov av ökad försörjning med riskkapital
finns därför bland de kooperativa företagen för att de skall kunna möta
kommande krav på expansion och omstruktureringar och ha en sådan
finansiell uppbyggnad som ger större uthållighet i lågkonjunkturer. Behovet
av soliditetshöjning gäller generellt för det svenska näringslivet men är
relativt sett större i kooperationen än inom övriga företagssektorer.

Samhället har vidtagit ett flertal stimulansåtgärder för att förbättra
näringslivets försörjning med riskkapital. Dessa åtgärder har emellertid
nästan uteslutande riktat sig till det enskilda näringslivet, företrädesvis
börsbolagen. Sådana stimulansåtgärder är bl. a. den s. k. Annellagstiftningen,
allmänna pensionsfondens aktieplaceringar, skattefondssparandet samt
lindringen i dubbelbeskattning för ej börsnoterade företag.

Mot denna bakgrund lägger regeringen i propositionen fram förslag som
syftar till att underlätta kooperationens försörjning med riskkapital. Förslagen
rör såväl extern som intern egenkapitalförsörjning med tyngdpunkt på
den förstnämnda.

Utskottet redovisar i det följande sitt ställningstagande till förslagen och

NU 1983/84:24

till de motionsyrkanden som direkt eller indirekt knyter an till dessa.
Utskottet vill dock redan här ansluta sig till de grundläggande tankegångarna
i propositionen i denna del. Det gäller både utgångspunkten för förslagen -att kooperationen är underförsörjd med egenkapital och att behovet av en
ökad försörjning med riskkapital är relativt större inom kooperationen än
inom övriga företagssektorer - och riktpunkten för förslagen - att kapital bör
ställas till kooperationens förfogande på i huvudsak samma villkor som gäller
för näringslivet i övrigt.

Riskkapital till kooperationen genom förlagsinsatser

Som har framgått av redogörelsen i det föregående har det hittills varit
omöjligt för kooperativa föreningar att, med bibehållande av föreningens
status, låta andra än medlemmarna satsa riskbärande kapital. Regeringen
anser att det nu bör tillskapas en sådan möjlighet och föreslår vissa ändringar
i lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar som medger att andra än
medlemmarna i föreningen kan göra särskilda kapitalinsatser, s. k. förlagsinsatser.

Förlagsinsatsernas sammanlagda belopp får enligt förslaget uppgå till
högst summan av gjorda medlemsinsatser. Varje förlagsinsats skall vara
bunden i föreningen i minst fem år och ha en uppsägningstid av minst två år.
Med förlagsinsatserna skall följa rätt till utdelning. Föreningen skall med den
som har tillskjutit en förlagsinsats kunna avtala om högre avkastning än som
enligt lagen är tillåten i fråga om medlemsinsats. Avtal skall också kunna
träffas om att förlagsinsatserna skall ha förtur till insatsränta framför
medlemskapitalet. I övrigt avses att förlagsinsatserna skall ha en mellanställning
mellan det lånade kapitalet och medlemsinsatserna sålunda att vid
föreningens upplösning förlagsinsatserna skall återbetalas före medlemsinsatserna
men endast i den mån överskott finns sedan samtliga borgenärer har
fått sitt.

Innehavarna av förlagsandelar har enligt förslaget inte rösträtt på föreningsstämman
och äger inte heller rätt till representation i styrelsen.
Inflytandet i föreningen inskränker sig för förlagsandelshavarnas del till en
rätt att klandra stämmobeslut samt en rätt att, om förlagsandelarna
representerar minst en tiondel av det totala insatskapitalet, påkalla att en
särskild revisor utses.

Förslaget till ändringar i föreningslagen har inte mött någon erinran från
lagutskottets sida.

Näringsutskottet konstaterar, i likhet med lagutskottet, att införandet av
förlagsinsatser utgör ett nytt inslag inom kooperationen som bryter mot den
gällande principen att behovet av egenkapital i rörelsen tillgodoses genom
medlemsinsatser och fonderade överskott.

Den föreslagna formen för försörjning med externt riskbärande kapital
förutsätter därför en principiell omorientering inom kooperationen liksom

NU 1983/84:24

också från kapitalmarknadens sida. Utskottet noterar att kooperationen,
såväl i utredningen som vid remissbehandlingen, har ställt sig bakom
förslaget och att detta också bland övriga remissinstanser över lag har
bemötts positivt.

I det föregående har utskottet uttalat sitt stöd för de grundläggande
tankegångar som ligger bakom regeringens förslag. Kooperationens behov
av ökad försörjning med riskkapital är den gemensamma utgångspunkten för
förslagen. De åtgärder som regeringen nu föreslår i syfte att underlätta den
interna kapitalbildningen (se s. 20) kommer att verksamt tjäna detta syfte.
Det är emellertid risk för att företagens internt genererade kapital ändå
kommer att vara otillräckligt för att ge den soliditetshöjning som behövs.
Möjligheterna att uppnå detta sammanhänger därför i hög grad med frågan
om metoder för att till kooperationen kanalisera riskkapital från andra än
medlemmarna. Utskottet delar i likhet med lagutskottet regeringens uppfattning
att det i föreningslagen bör införas en möjlighet för föreningarna att låta
andra än föreningsmedlemmar satsa riskbärande kapital genom s. k. förlagsinsatser.

Det sammanlagda beloppet av förlagsinsatser i en förening bör, i enlighet
med regeringens förslag, få uppgå till högst summan av inbetalda medlemsinsatser.
Detta utgör enligt utskottets mening en väl balanserad avvägning
mellan behovet av att förlagsinsatskapitalet inte får en alltför låg nivå och
önskemålet att det inte skall bli det dominerande insatskapitalet i föreningen.

De kooperativa grundprinciperna innebär vissa restriktioner i villkoren för
insatser av egenkapital. Viktigt är att kapitalinsatsen inte grundar något
formellt inflytande. Rösträtten är kopplad till medlemskapet. Andra restriktioner
ligger i att insatserna binds till det nominella värdet utan möjlighet till
värdestegring och i att handel med kooperativa andelar inte förekommer. De
kooperativa föreningarna har vidare inte till ändamål att ge avkastning på
satsat kapital. Eventuella överskott av den kooperativa verksamheten skall,
sedan hänsyn har tagits till bl. a. föreningarnas konsolideringsbehov, fördelas
i första hand genom återbäring och efterlikvider. Dessa restriktioner för
det kooperativa egenkapitalet står i motsättning till kapitalplacerares
traditionella mål och kapitalmarknadens funktion, som bestäms av krav på
förräntning, säkerhet, inflytande och realiserbarhet. Särskilda överväganden
görs därför i propositionen när det gäller de föreslagna förlagsinsatsernas
rättsliga ställning.

Industriministern anför på denna punkt att det inte kan komma i fråga att
ge reglerna om förlagsinsatser en sådan utformning att de kooperativa
grundprinciperna äventyras. Å andra sidan måste förlagsinsatserna givetvis
förenas med sådan ställning och sådana förmåner att det blir attraktivt att
satsa riskbärande kapital i ekonomiska föreningar.

Lagutskottet har i sitt yttrande 1983/84:2 y påpekat att förslaget i propositionen
innebär att innehavare av förlagsandelar får en i viss mån svag
ställning och under ogynnsamma förhållanden kan få svårt att rädda något av

NU 1983/84:24

värdet av sina kapitalinsatser. Detta sammanhänger med, förutom det
bristande inflytandet i föreningen, att till följd av förlagsinsatsernas natur av
egenkapital i föreningen de som tillskjutit sådana får en sämre ställning än
vanliga borgenärer. Den föreslagna ordningen innebär sålunda vissa risker
för förluster till följd av misstag om vilken rättslig ställning som följer med
innehavet av en förlagsinsats. I likhet med lagutskottet noterar näringsutskottet
att det, som industriministern framhåller i propositionen (s. 49), dock
inte kan göras gällande att en förlagsinsats i något avgörande hänseende ges
en svagare ställning än vad som motiveras av karaktären av riskbärande eget
kapital och som är nödvändigt med hänsyn till önskemålet att föreningarnas
kooperativa natur skall bibehållas. Som lagutskottet påpekar torde förlagsinsatserna
också komma att utnyttjas främst av institutionella kapitalplacerare.

Utskottet delar regeringens uppfattning att tvingande regler inte bör
uppställas beträffande utdelning på förlagsinsatser, varken i vad gäller
avkastningens nivå såsom nu är fallet i fråga om utdelning på medlemsinsats
eller på annat sätt. Detta ger, menar utskottet, den nödvändiga förutsättningen
för att förlagsinsatserna skall kunna bli attraktiva på kapitalmarknaden.

Enligt utskottets mening innebär regeringens förslag sammanfattningsvis
när det gäller förlagsinsatsernas rättsliga ställning en väl avvägd lösning på
förräntnings- och inflytandefrågorna som torde kunna tillfredsställa såväl
kooperationen som de sparar- och investerarkategorier som kan komma att
satsa kapital i förlagsinsatser. Utskottet ansluter sig därmed till regeringens
förslag till preciseringar vad gäller rättigheter och skyldigheter som bör
knytas till förlagsinsatserna i fråga om bindningstid, utdelning, inlösen,
återbetalning, överlåtelse, inflytande m. m. och som har intagits i 16-19 §§ i
förslaget till lag om ändring i lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar.

Lantbrukarnas riksförbund (LRF) har i en skrivelse fäst näringsutskottets
uppmärksamhet på vissa uttalanden i propositionen om utdelningen på
förlagsinsatser som borde förtydligas när de ses i relation till föreningslagens
bestämmelser om utdelning. Lagutskottet har tagit upp LRF:s synpunkter i
ett kompletterande yttrande (LU 1983/84:3 y). Näringsutskottet hänvisar till
detta yttrande för en närmare beskrivning av det problem som LRF
behandlar i sin skrivelse.

Lagutskottet understryker i sitt yttrande att avkastningen på förlagsinsatserna
inte skall utgå i form av årlig ränta utan i form av utdelning ur årsvinsten
sedan obligatorisk avsättning har skett till bundet kapital och för konsolideringsändamål.
Föreningen har därför ingen möjlighet att avtala om att
avkastning årligen skall utbetalas med ett fast procentuellt belopp. Eftersom
ett avtal om framtida utdelning inte är rättsligt bindande kan föreningen
vidare inte träffa avtal om vare sig att utdelning årligen skall ske oavsett vinst
eller att utdelning skall ske från tillgänglig vinst med ett fastställt procentuellt
belopp. Det är föreningsstämman, anför lagutskottet, som har att årligen

NU 1983/84:24

besluta om storleken av en utdelning, och stämman kan inte genom föreskrift
i stadgarna avhända sig denna uppgift.

Lagutskottet utvecklar härefter hur en förening kan förfara för att på andra
sätt än genom en garanterad avkastning ge förvärvare av förlagsandelsbevis
en så långt möjligt betryggande säkerhet för att avsedd avkastning på
förlagsandelarna kommer att lämnas.

Lagutskottet pekar sålunda på möjligheten att i stadgarna reglera grunderna
för fördelningen av uppkommen vinst. Det är möjligt att ange att fritt eget
kapital skall efter obligatorisk avsättning och så långt det räcker tas i anspråk
för insatsutdelning. Vidare kan föreskrivas att förlagsinsatserna skall ha
företrädesrätt till den årliga utdelningsbara vinsten upp till visst högsta tak
framför utdelning på medlemskapitalet och före avsättning till gottgörelse i
form av återbäring eller efterlikvid. Om det i stadgarna har tagits in sådana
föreskrifter bör, enligt lagutskottet, i andelsbeviset kunna anges att med
förlagsinsatsen följer företrädesrätt till årlig vinstutdelning intill ett årligt
belopp som högst motsvarar diskontot med tillägg av visst antal procentenheter
beräknat på förlagsinsatsernas kapitalbelopp före utdelning på medlemsinsatskapitalet
och före avsättning till återbäring eller efterlikvid.

Näringsutskottet ansluter sig till lagutskottets förtydliganden och resonemang
- även i här icke refererade delar - och har inget att tillägga utöver
detta. Till frågan om bankinspektionens förutsättningar att kunna ge dispens
för vissa kapitalsparfonder att placera större belopp i förlagsinsatser
återkommer utskottet längre fram.

Vad gäller potentiella placerare av medel i förlagsandelsbevis vill utskottet
peka på följande.

I propositionen föreslås (s. 185 och 188) att allmänna pensionsfonden
genom fjärde fondstyrelsen och fondbolag inom ramen för allemanssparande!
skall kunna förvärva förlagsandelsbevis i ekonomisk förening. Riksdagens
beslut om löntagarfonder innebär bl. a. att fondmedel kan placeras som
riskkapital i ekonomisk förening. Härutöver vill utskottet också nämna
möjligheterna för banker och försäkringsbolag att förvärva förlagsandelsbevis.
54 § lagen (1955:183) om bankrörelse ger grundreglerna för vad
bankaktiebolag för egen räkning får driva handel med eller förvärva.
Förutom guld, mynt, växlar, checkar, anvisningar och obligationer ingår häri
förlagsbevis och andra för den allmänna rörelsen avsedda förskrivningar.
Det sistnämnda omfattar enligt bankinspektionens praxis löpande skuldebrev.
Till den del förlagsandelsbevis i ekonomisk förening utges som löpande
andelsbevis, dvs. löpande skuldebrev i enlighet med bestämmelserna i 16 § i
regeringens förslag till lag om ändring i föreningslagen, kan således
bankaktiebolag förvärva sådana förlagsandelsbevis. Om förlagsandelsbevis
har karaktär av enkelt skuldebrev enligt samma bestämmelser föreligger en
förvärvsmöjlighet med stöd av bestämmelsen i 55 § tredje stycket lagen om
bankrörelse. Enligt denna får bankbolag, som har tillstånd att driva

NU 1983/84:24

fondkommissionsrörelse, för att underlätta rörelsen i samband därmed
förvärva bl. a. andel i ekonomisk förening. Enligt utskottets mening kan det
vara lämpligt att frågan om eventuellt förtydligande av förlagsandelsbevisens
ställning i nu berörda avseenden prövas vid den översyn av banklagstiftningen
som kommer att göras i anslutning till de väntade förslagen från
banklagsutredningen.

Motsvarande bestämmelser som nu har redovisats avseende bankaktiebolag
finns för sparbanker i 23 och 24 §§ lagen (1955:416) om sparbanker och för
föreningsbanker i 31 och 32 §§ lagen (1956:216) om jordbrukskasserörelsen.

Vad slutligen gäller försäkringsbolag föreskriver 7 kap. 17 § försäkringsrörelselagen
(1982:713) att sådant bolag inte utan försäkringsinspektionens
medgivande får äga andelar i en aktiefond eller i annan juridisk person än
aktiebolag. Förlagsandelsbevis i ekonomisk förening torde kunna förvärvas
med stöd av den anvisade dispensmöjligheten.

I likhet med lagutskottet vill näringsutskottet avslutningsvis erinra om att
kooperationsutredningen nyligen har lagt fram förslag till en helt ny lag om
kooperativa föreningar (SOU 1984:9). De nu föreslagna ändringarna är
därför i viss mån av provisorisk karaktär. Näringsutskottet utgår liksom
lagutskottet ifrån att, om det vid tillämpningen av den nya ordningen skulle
visa sig att lagen har brister eller i något hänseende visar sig mindre
ändamålsenlig, en komplettering kommer att ske i samband med beredningen
av kooperationsutredningens förslag.

Med det nu sagda tillstyrker näringsutskottet regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar.

Medel från allmänna pensionsfonden som riskbärande kapital i kooperationen I

propositionen föreslås att kollektivt egenkapital skall kunna tillföras
kooperationen genom att allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelse skall
få placera medel som riskkapital också i ekonomiska föreningar. Närmast
skulle därvid placeringar i form av förlagsinsatser komma i fråga.

Den föreslagna utvidgningen av fjärde fondstyrelsens placeringsområde
förutsätter en ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för allmänna
pensionsfonden. I propositionen föreslås att riksdagen skall anta ett sådant
förslag till ändring i lagen. Lagförslaget innefattar också att fjärde fondstyrelsen
kompletteras med två ledamöter jämte suppleanter utsedda av regeringen
på förslag av rikssammanslutningar inom kooperationen.

Utskottet delar regeringens uppfattning att också kooperationen bör
kunna tillföras kollektivt egenkapital. Flera institutionella lösningar för detta
kan tänkas. Kooperationsutredningen diskuterar i sitt betänkande för- och
nackdelar med ett antal olika förslag. Regeringen har valt att föreslå en
anknytning till allmänna pensionsfonden via fjärde fondstyrelsen. Utskottet
anser att detta är en bra lösning. Placering av fondmedel i kooperativa

NU 1983/84:24

företag står i god överensstämmelse med de riktlinjer som gäller för fjärde
fondstyrelsens placeringar - att förbättra riskkapitalförsörjningen till gagn
för svensk produktion och sysselsättning. Fondmedlen skall placeras så att
kraven på god avkastning, långsiktighet och riskspridning tillgodoses. En
utvidgning av fondens placeringsområde till att omfatta också riskkapital till
kooperativa föreningar innebär att sådana placeringar får konkurrera med
andra placeringsalternativ och underkastas samma krav på god avkastning.

Utskottet anser att detta är en viktig princip. Någon särbehandling av
riskkapitalplaceringar i kooperativa föreningar bör inte komma i fråga, utan
kapital bör - i enlighet med vad som anförs i propositionen - ställas till
kooperationens förfogande på i huvudsak samma villkor som gäller för
näringslivet i övrigt. Utskottet anser det mot denna bakgrund vara en lämplig
organisatorisk lösning att kollektivt egenkapital tillförs kooperationen via
allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelse. Härför talar också, som
påpekas i propositionen, den administrativa fördel som ligger i att en
befintlig organisation kan utnyttjas. Utskottet tillstyrker alltså regeringens
förslag i denna del.

Den i propositionen föreslagna utökningen av fjärde fondstyrelsen framstår
som en naturlig följd av att dess placeringsområde utvidgas. Förslaget
tillstyrks således även i denna del av utskottet.

I 35 § förslaget till lag om ändring i lagen med reglemente för allmänna
pensionsfonden gör utskottet en redaktionell ändring.

I propositionen konstaterar regeringen att fjärde fondstyrelsens medelsram
f. n. är 1 850 milj. kr. Ramen har utvidgats i olika omgångar från det
ursprungliga beloppet 500 milj. kr. Den föreslagna utvidgningen av fjärde
fondstyrelsens placeringsområde kräver enligt propositionen f. n. inte någon
ökning av fondstyrelsens medelsram.

Detta uttalande har uppmärksammats i motion 1983/84:2536 (c) liksom det
faktum att inte heller någon avsättning av medel för kooperationen inom
nuvarande medelsram för fonden föreslås. Enligt motionärerna kommer
kooperationen enligt regeringens förslag att tvingas konkurrera med det
spekulativa vinstmomentet för allmänna pensionsfondens placering av medel
i börsbolag. Vid en fortsatt positiv utveckling på börsen skulle det därför vara
uppenbar risk för att de kooperativa förlagsinsatserna inte framstår som ett
tillfredsställande placeringsalternativ. För att kooperationen inte skall sättas
i ”strykklass” i förhållande till börsbolag när det gäller allmänna pensionsfondens
medelsplacering bör, enligt motionärerna, riksdagen uttala sig för
att, inom ramen för tillgängliga medel för fjärde fondstyrelsen, 400 milj. kr.
får användas för placering i förlagsandelar i kooperativa föreningar eller
bolag ägda av dessa.

Utskottet har i det föregående erinrat om att de placeringar som fjärde
fondstyrelsen gör skall tillgodose kraven på god avkastning och uttalat att

NU 1983/84:24

fondens placeringspolitik inte skall innefatta någon särbehandling av placeringar
i kooperativa föreningar. Att, som motionärerna vill, specialdestinera
visst belopp inom ramen för tillgängliga fondmedel för sådana placeringar
skulle stå i strid mot denna av utskottet förordade konkurrensneutralitet
mellan olika placeringsalternativ. Utskottet vill också påpeka att ett uttalande
av riksdagen i frågan av den innebörd som motionärerna föreslår inte
skulle vara rättsligt bindande för fjärde fondstyrelsen. Härför skulle krävas
en ändring i lagen med reglemente för allmänna pensionsfonden. Utskottet
avstyrker således motion 1983/84:2536 (c) i ifrågavarande del. Utskottet
noterar emellertid uttalandet i propositionen (s. 40) att vid framtida
prövning av tillskott till fjärde fondstyrelsen hänsyn skall tas till att
fondstyrelsen har fått en ny placeringsmöjlighet.

Riskkapital till kooperationen genom allemanssparandet

Allemanssparande!, som införs den 1 april 1984, innebär bl. a. att
näringslivet förses med riskkapital genom sparande i kapitalsparfonder.
Huvuddelen av fondmedlen skall placeras i börsregistrerade svenska aktier.
Vidare får 25 % av fondmedlen placeras i statspapper. Visst utrymme, högst
10 % av fondförmögenheten, ges också för placering i icke börsregistrerade
aktier. Bankinspektionen kan, om det finns särskilda skäl, medge att detta
procenttal överskrids.

I propositionen föreslås att den kvot på 10 % av fondförmögenheten i en
kapitalsparfond som får placeras i icke börsregistrerade aktier skall få
utnyttjas också för placering i förlagsinsatser i svensk ekonomisk förening.

Utskottet ställer sig positivt till detta förslag. Utskottets bedömning
bottnar i samma principiella inställning som regeringen ger uttryck för i
propositionen. Kooperationens ekonomiska föreningar bör ges samma
möjligheter som näringslivet i övrigt att få tillskott i sin riskkapitalförsörjning
från det skattestimulerade hushållssparande!.

Enligt propositionen skall de nya bestämmelserna i lagen (1983:890) om
allemanssparande träda i kraft den 1 april 1984. Utskottet föreslår att
ikraftträdandet i stället bestäms till tre veckor efter den dag då lagen
utkommer från trycket i Svensk författningssamling, analogt med vad som
föreslås bl. a. för de nya bestämmelserna i lagen (1951:308) om ekonomiska
föreningar. Med den ändringen tillstyrker utskottet regeringens förslag till
lag om ändring i lagen (1983:890) om allemanssparande.

I propositionen utvecklas vidare grunderna för hur bankinspektionens
dispensmöjlighet skall kunna utnyttjas för att i vissa fall möjliggöra att en
större andel av fondmedlen än 10 % placeras i förlagsandelar. Bakgrunden
till detta är att de kooperativa organisationerna har förklarat att de har ett
starkt intresse av att starta kapitalsparfonder under förutsättning att en
väsentlig del av fondförmögenheten kan placeras som riskkapital i ekonomiska
föreningar.

NU 1983/84:24

Frågan om man kan tillåta att en större andel av fondmedlen placeras i
förlagsandelar är enligt propositionen främst avhängig av möjligheterna att
andelarna fortlöpande kan värderas. Den som sparar i en kapitalsparfond får
nämligen rätt till andel i fondens vid varje tidpunkt beräknade värde.
Fondbolaget, som förvaltar kapitalsparfonden, är skyldigt att fortlöpande
beräkna andelarnas värde. Detta sker med ledning av marknadsvärdet på de
olika värdepapper som fonden har förvärvat. För förlagsandelsbevisen, som
inte köps och säljs på någon börs, är förutsättningarna för beräkning av
marknadsvärdet helt andra än de som gäller för aktier. I propositionen
redogörs (s. 189) för hur värderingen beräknas gå till enligt vad företrädare
för kooperationen har uppgivit. Med hänsyn till vad som har framkommit
härom bör det enligt propositionen vara möjligt att i särskilda fall medge att
en högre andel av medlen i en kapitalsparfond än 10% får placeras i
förlagsandelsbevis. En förutsättning för dispens bör vara att placering sker i
förlagsandelsbevis med fast avkastning. Dispens bör dock inte ges för högre
andel än 50 % av fondförmögenheten. I propositionen understryks att det, på
grund av kravet på riskspridning, också i dessa dispensfall gäller att högst
10 % av fondförmögenheten får placeras i en och samma förening. Dispensen
är avsedd att ges för sådana kapitalsparfonder som enligt fondbestämmelserna
skall inrikta sina placeringar på företag inom kooperationen. Det är alltså
fråga om kapitalsparfonder som kommer att förvaltas av fondbolag knutna
till Kooperativa förbundet (KF), LRF eller andra organisationer inom
kooperationen. Dispensen får ges formen av ett undantag från 10-procentsgränsen
för icke börsregistrerade värdepapper, dvs. inte endast förlagsandelsbevis
utan även t. ex. aktier. För dispensen bör dock normalt gälla att av
de 50 % av fondförmögenheten som får placeras i sådana värdepapper högst
10 procentenheter får placeras i icke börsregistrerade aktier.

Med hänsyn både till värdet av mångfald inom systemet med allemansfonder
och till behovet av att kooperationens kapitalförsörjning förbättras ser
utskottet positivt på tillkomsten av kapitalsparfonder knutna till kooperationen.
Sannolikt är det, som påpekas i propositionen, en förutsättning för att
kooperativa kapitalsparfonder skall komma till och för att anslutningen
bland kooperationens medlemmar för sparande i sådana fonder skall bli god
att mer än 10 % av fondförmögenheten får placeras i kooperativa föreningar.
Utskottet vill därför inledningsvis uttala sitt principiella stöd för propositionens
förslag.

Enligt propositionen bör en förutsättning för dispens vara att placering
sker i förlagsandelsbevis med fast avkastning. Detta sammanhänger, som har
framgått av det föregående, med att värdet på andelarna i en kapitalsparfond
måste kunna beräknas fortlöpande.

Som utskottet har påpekat i det föregående (s. 12) kan en ovillkorlig
överenskommelse om en viss årlig utdelning på förlagsinsatser med bindande
verkan under flera år inte träffas mellan en förening och förvärvare av
förlagsandelsbevis. Därför kan inte heller utan förtydliganden stipuleras att

Riksdagen 1983184.17sami. Nr 24

NU 1983/84:24

en förutsättning för dispens från bankinspektionen i nu berört avseende skall
vara att placering sker i förlagsandelsbevis med fast avkastning. Utskottet
ansluter sig emellertid i princip till det resonemang som ligger bakom
propositionens uttalande om detta villkor, nämligen att marknadsvärdet på
förlagsandelarna måste kunna beräknas, och vill därför i en vidareutveckling
av vad som sägs i propositionen anföra följande som grund för bankinspektionens
dispensgivning.

I stadgarna för förening som utger förlagsandelsbevis bör grunderna för
fördelningen av uppkommen vinst vara reglerad på det sätt som har angetts i
det föregående (s. 13). Enligt stadgarna bör alltså gälla att fritt eget kapital
skall efter obligatorisk avsättning och så långt det räcker tas i anspråk för
insatsutdelning. Vidare bör föreskrivas att förlagsinsatserna skall ha företrädesrätt
till den årliga utdelningsbara vinsten upp till ett visst högsta tak
framför utdelning på medlemskapitalet och före avsättning till återbäring
eller efterlikvid. Om det i stadgarna har tagits in sådana föreskrifter finns
nämligen förutsättningar för att i förlagsandelsbevis kan anges - och att så
sker bör enligt utskottets mening vara ett villkor för nu aktuell dispens - att
med förlagsinsatsen följer företrädesrätt till årlig vinstutdelning intill ett
belopp som, inom de stadgemässiga ramarna, motsvarar diskontot med
tillägg av visst antal procentenheter - eller viss procentuell avkastning -beräknat på förlagsinsatsernas kapitalbelopp före såväl utdelning på medlemsinsatskapitalet
som avsättning till återbäring eller efterlikvid. I förlagsandelsbeviset
måste emellertid också anges att utdelningen förutsätter beslut
av föreningsstämman.

I bankinspektionens beslutsunderlag kan komma att ingå material som
belyser de berörda föreningarnas ekonomi och utvecklingsmöjligheter.
Näringsutskottet vill ytterligare peka på en möjlig disposition från föreningarnas
sida som torde kunna bidra till ökad säkerhet när det gäller
föreningarnas möjligheter att ge den utdelning på förlagsinsatskapital som
ställts i utsikt. I samband med beslut om att förlagsinsatskapital skall
anskaffas kan föreningsstämman avsätta fonderade vinstmedel tillen särskild
dispositionsfond som - efter vederbörliga beslut - skall användas till framtida
utdelning på förlagsinsatskapitalet.

Enligt regeringens förslag skall bankinspektionens dispensmöjlighet
sträcka sig fram till gränsen 50 % av fondvärdet. Mot regeringens förslag står
ett förslag i motion 1983/84:2538 (c, s) att gränsen i stället skall gå vid 75 %.

Motionärerna säger sig inte se något skäl till att allemansfonder med
kooperativ huvudman skall behöva satsa minst 50 % av sin fondförmögenhet
i börsaktier och statspapper. De hävdar att kooperationen enligt deras
förslag ges ett bättre konkurrensförhållande gentemot allemansfonder
inriktade på börsaktier. En rad sådana allemansfonder kommer att finnas på
marknaden via bankerna, anför motionärerna, medan det under närmaste
framtid sannolikt endast kommer att bildas två allemansfonder med kooperativ
huvudman.

NU 1983/84:24

Enligt utskottets mening är det en lämplighetsfråga var gränsen för
bankinspektionens dispensmöjlighet skall dras. Skäl kan tala för att man i
enlighet med regeringens förslag stannar för gränsen 50% intill dess att
vidare erfarenheter av systemet har vunnits. Utskottet menar dock, med
instämmande i vad motionärerna anför, att övervägande skäl talar för att upp
till 75%, således en dominerande del, av kooperativa kapitalsparfonders
fondvärde skall få placeras i kooperativa förlagsandelar. Detta ger den
profilering av dessa fonders verksamhet som kan vara nödvändig för att de
skall vara ett konkurrenskraftigt sparalternativ för kooperationens medlemmar.
Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad utskottet nu har anfört
med anledning av motion 1983/84:2538 (c, s).

Som har framgått av redovisningen i det föregående gäller enligt propositionen
att högst 10% av fondförmögenheten, inom ramen för lämnad
dispens, får placeras i en och samma förening. Detta följer av en generell
bestämmelse i 16 § andra stycket lagen (1983:890) om allemanssparande. Där
föreskrivs att fondbolag inte får till fonden mot vederlag förvärva värdepapper
av samma utfärdare i sådan omfattning att värdet av de värdepapper i
fonden som har utfärdats av denne genom förvärvet kommer att överstiga
10%. Begränsningen gäller inte värdepapper som har utfärdats av staten.

Bankinspektionen kan emellertid enligt tredje stycket samma paragraf om
det finns särskilda skäl medge att detta procenttal överskrids. Utskottet
konstaterar å ena sidan att det inte finns någon hänvisning i propositionen till
dispensmöjligheten, å andra sidan att det inte uttryckligen ges någon
motivering för och föreslås att denna skall vara stängd när det gäller placering
i viss ekonomisk förening av mer än 10% av fondförmögenheten.

Enligt vad utskottet har erfarit är de kooperativa centralorganisationerna
KF och LRF intresserade av att upp till 25 % av medlen i de kapitalsparfonder
som de kommer att ta initiativ till får placeras i förlagsandelsbevis utgivna
av resp. centralorganisation. Detta skulle förutsätta dispens av bankinspektionen
med stöd av 16 § tredje stycket lagen om allemanssparande.

Utskottet erinrar om att riskspridnings- och dispensregeln i 16 § i huvudsak
överensstämmer med motsvarande bestämmelse i aktiefondslagen
(1974:931), som i nu aktuell del också är tillämplig i fråga om aktiesparfonder.
I förarbetena till lagen uttalades (prop. 1974:128 s. 123, 162) att det
under särskilda omständigheter kunde finnas anledning för fondbolag att
överskrida begränsningen om 10%. Detta kunde enligt propositionen vara
fallet bl. a. om bolagets placeringar i värdepapper var inriktade på en viss
bransch eller om förvärv av värdepapper från ett visst, begränsat antal
företag bedömdes som särskilt förmånligt. Bankinspektionen borde då
kunna medge att 10-procentsgränsen överskreds. Självfallet skulle bankinspektionen
härvid beakta att intresset av riskspridning fortfarande blev
tillgodosett.

I propositionen (prop. 1983/84:30) om allemanssparande anförde finansministern
att möjligheten till undantag från riskspridningsregeln främst har

NU 1983/84:24

utnyttjats av de allmänna aktiesparfonder som i första hand har riktat sig till
sparare med anknytning till ett visst företag. Behovet av dispenser för
kapitalsparfonder borde, sade han, bli mindre om skyldigheten för de
företagsanknutna fonderna att placera fondmedel i det egna företaget
begränsades till minst 25%. Det hade dock bedömts lämpligt att behålla
dispensmöjligheten.

Utskottet kan inte finna att några särskilda skäl talar för att man skall
utesluta dispensmöjligheten enligt 16 § lagen om allemanssparande för
medelsplacering utöver 10% av en kapitalsparfonds fondförmögenhet i
förlagsandelsbevis utgivna av en och samma ekonomiska förening. Några
sådana begränsningar har inte införts för andra typer av företag. Behovet
föreligger närmast för de två nu angivna föreningarna. Självfallet skall
bankinspektionen vid sin prövning i sedvanlig ordning beakta intresset av
riskspridning med utgångspunkt bl. a. i de särskilda förutsättningar som
gäller i fråga om de rättigheter och skyldigheter som är knutna till
förlagsandelar.

Beskattning av ekonomiska föreningar m. m.

Mot bakgrund av genomförda lättnader i dubbelbeskattningen av aktiebolagens
vinster och i syfte att de kooperativa föreningarnas interna försörjning
med riskkapital skall stimuleras föreslås i propositionen att ekonomiska
föreningar, som i beskattningsavseende är kooperativa och som huvudsakligen
bedriver rörelse, skall få avdragsrätt för utdelning som utgår i förhållande
till inbetalda insatser. Avdragsrätten föreslås gälla utdelning på såväl
medlemsinsatser som förlagsinsatser.

Den föreslagna lindringen i dubbelbeskattningen inom den kooperativa
sektorn ligger i linje med motsvarande tidigare åtgärder för att lindra
dubbelbeskattningen av aktiebolagens vinster. Lindringen torde göra det
möjligt för föreningarna att lämna större utdelning än nu och därigenom
motivera medlemmarna till höjda insatser i föreningen. Också föreningarnas
möjligheter att dra till sig externt riskbärande kapital i form av förlagsinsatser
torde förbättras.

I likhet med skatteutskottet tillstyrker näringsutskottet med hänvisning
härtill propositionen i denna del.

På en punkt finner utskottet anledning att föreslå ett tillägg till regeringens
förslag.

LRF har i en skrivelse fäst näringsutskottets uppmärksamhet bl. a. på det
förhållandet att LRF och vissa andra kooperativa centralorganisationer inte
kan dra nytta av propositionens förslag till avdragsrätt för utdelning av
insatser med den utformning som det föreslagna lagrummet i kommunalskattelagen
har fått. Avdragsrätten gäller nämligen enligt förslaget "kooperativ
förening vars huvudsakliga verksamhet avser rörelse”. Lantbrukskooperationens
centralorganisationer driver ofta själva inte rörelse och uppfyller av

NU 1983/84:24

organisatoriska och andra skäl inte heller de krav på hur rösträtten skall
anordnas som gäller för att en ekonomisk förening skall anses som
kooperativ i beskattningshänseende.

Frågan om en avdragsrätt för centralorganisationerna har aktualiserats av
det nya allemanssparande! och av de möjligheter som genom den nu aktuella
propositionen öppnas till att fondmedel i detta sparande placeras i förlagsinsatser.

LRF har beslutat bilda Lantbrukarnas Kapitalfondförvaltning AB som
huvudman för Lantbrukarnas allemansfond. Avsikten är att 40-50% av
fondförmögenheten under första året skall placeras i förlagsinsatser inom
kooperationen. Ett snabbt genomförande av förlagsinsatssystemet inom
lantbrukskooperationen förutsätter att LRF och andra centralorganisationer
medverkar genom att utge egna förlagsinsatser och förmedla det anskaffade
kapitalet till de rörelsedrivande föreningarna. LRF har hemställt att
skattereglerna utformas på ett sådant sätt att dessa planer kan förverkligas.

I sitt yttrande SkU 1983/84:10 y säger sig skatteutskottet ha stor förståelse
för lantbrukskooperationens önskemål att redan från början kunna delta i
allemanssparandet i former som på lämpligt sätt tar till vara möjligheterna att
placera fondmedlen i detta sparande i förlagsinsatser. De redovisade
planerna ligger enligt skatteutskottets uppfattning i linje med det grundläggande
syftet att främja lantbrukskooperationens kapitalförsörjning. Skatteutskottet
finner för sin del inte något hinder mot att en centralorganisation,
även om den inte är kooperativ i skattelagstiftningens mening eller driver
rörelse, tillerkänns rätt till avdrag för utdelning på förlagsinsatser, under
förutsättning att medlemsföreningarna eller deras underorganisationer huvudsakligen
är kooperativa rörelsedrivande föreningar.

Skatteutskottet föreslår därför att de aktuella frågorna löses genom en
sådan avdragsrätt som LRF önskar. Skatteutskottet föreslår också vissa
bestämmelser med syfte att undvika att den föreslagna avdragsrätten i
speciella fall medför icke avsedda förmåner.

Vad gäller den lagtekniska utformningen av de bestämmelser som
erfordras hänvisar näringsutskottet till skatteutskottets yttrande (s. 41).

Näringsutskottet ansluter sig till skatteutskottets bedömning och föreslår
således vissa ändringar i och tillägg till regeringens förslag rörande kommunalskattelagen
i enlighet med vad skatteutskottet har förordat.

Liksom skatteutskottet har näringsutskottet inte något att erinra mot
regeringens förslag att ränta eller utdelning på aktier och andelar i
ekonomiska föreningar skall tas upp som inkomst av jordbruksfastighet eller
annan konventionellt beskattad fastighet, om kapitalet tillhör förvärvskällan,
och inte, såsom nu är fallet, som inkomst av kapital. Förslaget
överensstämmer med de principer som gäller i fråga om rörelse.

I tre motioner, 1983/84:1900 (c), 1983/84:2536 (c) och 1983/84:2537 (m),
föreslås ytterligare stimulansåtgärder - utöver dem som propositionen tar

NU 1983/84:24

upp - för att underlätta konsolideringen i kooperativa företag. Förslagen är
till sin innebörd identiska och går ut på att beskattningen av inkomster som
används för inbetalning av insatser senareläggs (s. k. uppskjuten beskattning).
Medlemmar i kooperativa föreningar föreslås kunna få avdrag med
högst ett belopp som motsvarar 60 % av insatsbetalningarna. De ackumulerade
avdragsbeloppen bildar en obeskattad reserv som beskattas vid
medlems utträde. Förslaget fanns med i kooperationsutredningens huvudbetänkande
men har avvisats i propositionen.

Det grundläggande motivet är i samtliga tre motioner behovet av att
konsolideringen i de kooperativa föreningarna underlättas.

Även om förslaget om uppskjuten beskattning avses gälla generellt har det
sin särskilda betydelse för föreningarna inom producentkooperationen vilka,
såsom motionärerna framhåller, har svåra kapitalförsörjningsproblem.
Kombinationen av bristande lönsamhet och strukturella förändringar i
jordbruket med samtidig hög inflation har gjort att insatsernas andel av
totalkapitalet har minskat väsentligt. Ofta krävs höga medlemskapitalinsatser
av de enskilda medlemmarna. Många föreningar har också indexregler
för insatsskyldigheten. Att utöver detta öka insatsskyldigheten utan att detta
kombineras med stimulanser ter sig emellertid svårt, sägs det i motion
1983/84:1900 (c). Eftersom de producentkooperativa föreningarna av tradition
inte lämnar någon utdelning på insatserna kommer de i praktiken inte att
få någon nytta av den i propositionen föreslagna avdragsrätten för insatsutdelning.
Ett genomförande av förslaget om uppskov med 60 % av beskattningen
är därför enligt motionärerna av central betydelse för lantbrukskooperationens
konsolidering och skulle ha sina fördelar i att insatsskyldigheten
kan höjas, att förutsättningar erhålls för omläggning av insatssystemet
till förmån för yngre lantbrukare, att beskattning sker då skatteförmågan är
bäst och att de statsfinansiella kostnaderna blir begränsade.

I motion 1983/84:2356 (c) understryks med samma motivering vikten av att
motionärernas förslag genomförs. Där anförs vidare att förslaget om
uppskjuten beskattning är ”allkooperativt” eftersom det, förutom att
underlätta konsolideringen inom producentkooperationen, kan ha till syfte
att underlätta startandet och ombildandet av företag till s. k. arbetskooperativa
företag eller personalägda företag. Någon förebild till uppskjuten
beskattning finns inte, anför motionärerna vidare, men kooperationens
särart och principer motiverar särskilt anpassade lösningar. De främsta
skälen för detta är att kooperationen inte har ett vinstmaximeringssyfte och
därför heller inte är inriktad på kapitalspekulation.

I propositionen redovisar regeringen sina motiv för att inte följa kooperationsutredningens
förslag om uppskjuten beskattning. Förslaget om avdragsrätt
på grund av ökning av insatser strider sålunda mot grundsatsen att
riskkapital skall byggas upp av beskattade medel. Principiella skäl talar
därför mot förslaget. Enligt propositionen kan det vidare ifrågasättas om det
föreslagna avdraget kommer att öka medlemsinsatserna i nämnvärd utsträckning.
Avdraget kommer att gälla vid sidan av de möjligheter som redan

NU 1983/84:24

finns till skattekrediter genom lagernedskrivningar, överavskrivningar på
inventarier och olika former av avsättningar. De flesta jordbrukare har inte
någon nytta av ett ytterligare avdrag, eftersom det befintliga systemet ger
tillräckligt stora skattekrediter. Ett införande av en avdragsrätt på grund av
insatsbetalning är dessutom enligt propositionen administrativt sett mycket
svårhanterligt.

Skatteutskottet har i sitt yttrande 1983/84:7 y avstyrkt motionsyrkandena.

I likhet med regeringen anser skatteutskottet att riskkapital bör byggas upp
av beskattade medel. Kooperationens kapitalförsörjning bör, enligt skatteutskottet,
i första hand underlättas genom åtgärder som riktar sig direkt till
de kooperativa företagen. Regeringens förslag har denna inriktning. Skatteutskottet
ifrågasätter också i likhet med regeringen om det föreslagna
avdraget verkligen kommer att öka medlemsinsatserna i nämnvärd utsträckning,
eftersom skattesystemet redan i dag ger jordbrukarna tillräckliga
möjligheter till skattekrediter. Också administrativa skäl talar enligt skatteutskottet
mot förslaget.

Avvikande meningar mot skatteutskottets ställningstagande har anmälts
av två minoritetsgrupper i utskottet (m, fp resp. c).

Näringsutskottet ansluter sig till skatteutskottets bedömning och avstyrker
alltså, med samma motivering som skatteutskottet, motion 1983/84:2536 (c) i
denna del samt motionerna 1983/84:1900 (c) och 1983/84:2537 (m).

Låneförbudet i aktiebolagslagen

I anslutning till förslaget att riskkapital skall kunna kanaliseras till
kooperationen via allemanssparandet tas i propositionen också upp en annan
fråga med anknytning till allemanssparandet, nämligen frågan om det s. k.
låneförbudet i 12 kap. 7§ aktiebolagslagen (1975:1385).

Förbudet innebär att ett aktiebolag i princip inte får lämna penninglån till
den som äger aktier i bolaget eller till den som har för avsikt att med hjälp av
lånet förvärva aktier i bolaget. För den som har andelar i en aktiefond eller i
en icke företagsanknuten aktiesparfond gäller emellertid det undantaget att
andelsinnehavaren inte räknas som aktieägare i ett bolag vars aktier ingår i
fonden. I propositionen föreslås den ändringen i aktiebolagslagen att
undantaget från låneförbudet skall gälla även kapitalsparfonderna.

Lagutskottet berör i sitt yttrande 1983/84:2 y denna fråga och tillstyrker
regeringens förslag. Näringsutskottet ansluter sig till lagutskottets bedömning
och tillstyrker propositionen i denna del, dock med samma ändring av
ikraftträdandebestämmelsen som nyss (s. 16) har föreslagits beträffande
lagen om allemanssparande.

Förlagsinsatser i jordbrukets kreditkassor

Enligt lagen (1956:216) om jordbrukskasserörelsen gäller föreningslagen
för jordbrukets kreditkassor om inte annat anges i den förstnämnda lagen. I

NU 1983/84:24

propositionen föreslås att reglerna om förlagsinsatser i princip också skall
gälla i fråga om jordbrukskasserörelsen. Detta föranleder att vissa ändringar
av närmast formell karaktär bör göras i lagen om jordbrukskasserörelsen. I
propositionen framläggs förslag till sådana ändringar.

Utskottet har inget att erinra mot förslaget.

Kooperativ utveckling

Inledning

I propositionen konstaterar industriministern (s. 41) att kooperationen
själv har ett huvudansvar när det gäller den kooperativa utvecklingen -enskilda medlemmars insatser och idéer ligger i första hand till grund för en
kooperativ expansion. Samhället måste dock, anför industriministern, i vissa
fall ställa resurser av olika slag till förfogande. Han redovisar sedan (s. 57-68)
pågående och planerade insatser från regeringens sida för att främja
utvecklingen av kooperativ verksamhet.

Flera motionsyrkanden har anknytning till detta avsnitt av propositionen.
Propositionen och motionerna i nu aktuella delar samt utskottets ställningstagande
redovisas i det följande i tre avsnitt rörande kooperativt råd,
forskning om kooperativ verksamhet samt arbetskooperation. I övrigt ger
den här aktuella delen av propositionen enligt utskottets mening inte
anledning till något uttalande från riksdagens sida.

Kooperativt råd

Industriministern anmäler i propositionen (s. 59) att han i annat sammanhang
kommer att föreslå regeringen att ett samrådsorgan i form av ett
kooperativt råd tillsätts. Regeringen har den 15 december 1983 beslutat att
inrätta ett sådant råd. Medel för bl. a. rådets verksamhet har begärts i
proposition 1983/84:100 bilaga 14 (industridepartementet) under anslaget
A 3, Kommittéer m. m. För riksdagens information redogörs i propositionen
för huvuddragen i rådets organisation och uppgifter. Huvuduppgiften avses
vara att i samarbete med kooperationen stimulera utvecklingen av såväl
befintlig som ny kooperativ verksamhet. Stimulansåtgärderna - i regel i form
av projekt som till lika delar bekostas av rådet och kooperationen - bör enligt
propositionen huvudsakligen omfatta information samt vissa former av
utvecklingsstöd. Rådet skall vidare samordna handläggningen av kooperativa
frågor samt utgöra en kontaktyta för kooperationen gentemot regeringskansliet.

Enligt motion 1983/84:2535 (fp) bör rådet inte inrättas och industridepartementets
kommittéanslag reduceras med 1,2 milj. kr.

Utskottet har behandlat detta motionsyrkande i anslutning till anslaget A 3
(NU 1983/84:25). Därvid har utskottet - med reservation av folkpartiets
representant - avstyrkt motionen.

NU 1983/84:24

Forskning om kooperativ verksamhet

En förstärkning av forskningen om kooperativ verksamhet är enligt
propositionen angelägen. Industriministern uttalar emellertid att - även om
det finns ett behov av mera omfattande forskning än den som förekommer nu
- det är viktigt att den forskning som har inletts på skilda håll i landet tas till
vara och vidareutvecklas. Ett första steg är således att man klargör var och
med vilken inriktning forskning av detta slag bedrivs. På basis av denna
information kan förslag till åtgärder för att främja forskningen utarbetas,
anför industriministern. Han erinrar vidare om det stöd till forskning om
kooperativ verksamhet som forskningsrådsnämnden (FRN) under flera år
har givit och om den kommitté för kooperationsforskning som har inrättats i
anslutning till FRN samt anför:

Det förefaller naturligt att FRN med hjälp av denna kommitté fortsätter
det arbete att utveckla kooperationsforskningen i Sverige som redan har
inletts. Jag utgår från att FRN härvid kommer att beakta kooperationsutredningens
förslag. Statsrådet I. Carlsson kommer i annat sammanhang att
föreslå regeringen att ge FRN i uppdrag att senast den 1 september 1984
redovisa åtgärder för att främja kooperationsforskningen.

Frågan om inrättande av en professur med kooperativ inriktning som de
kooperativa organisationerna har förklarat sig beredda att finansiera bör
enligt propositionen avgöras bl. a. i samråd med de kooperativa organisationerna
sedan prövning har skett och erfarenheter har vunnits av forskningsrådsnämndens
redovisning.

I motion 1983/84:2536 (c) betonas vikten av att forskningen om det
kooperativa området stärks. I avvaktan på den redovisning av FRN som
aviseras i propositionen är det, enligt motionärerna, nödvändigt att ekonomiska
resurser avsätts redan under budgetåret 1984/85 för viss forskningsverksamhet
på högskolorna och att dessa resurser används i samråd med de
kooperativa organisationerna. Risken är annars att kooperativ forskning i
större omfattning försenas eller omintetgörs. Motionärerna yrkar att riksdagen
skall ge regeringen detta till känna som sin mening.

Det är enligt utskottets mening angeläget att den viktiga roll som
kooperationen spelar i svenskt näringsliv och samhällsliv också avspeglar sig i
insatser för en långsiktig och djupgående utveckling av kunskaperna om
kooperativ verksamhet. Utskottet konstaterar att såväl propositionen som
motion 1983/84:2536 (c) betonar vikten av att forskningen om kooperativ
verksamhet stärks och ansluter sig för egen del helt till denna bedömning.

Utskottet anser emellertid i likhet med regeringen att det, innan ställning
tas till formerna för en förstärkt kooperationsforskning, närmare bör
klargöras var och med vilken inriktning kooperativ forskning nu bedrivs. På
basis av denna information kan sedan utformas förslag till åtgärder för att
stärka forskningen. Med hänvisning härtill, till det i propositionen aviserade
uppdraget åt FRN att senast den 1 september 1984 redovisa åtgärder för att

NU 1983/84:24

främja kooperationsforskningen och till det faktum att viss forskning kring
kooperativa frågor redan nu förekommer på högskolor i landet avstyrker
utskottet motion 1983/84:2536 (c) i aktuell del.

Arbets kooperation

Vid sidan av huvudgrenarna av den svenska kooperationen - konsumentkooperation,
lantbrukskooperation och bostadskooperation - har den form
som bl. a. kallas arbetskooperation tilldragit sig uppmärksamhet under de
senaste åren. Med ett arbetskooperativt företag avses ett företag som ägs av
dem som arbetar i företaget och vars organisation och mål baseras på de
kooperativa principerna. Ett drygt hundratal sådana företag finns i Sverige.
Vidare begrepp som kan innefatta dessa företag är löntagarkooperativ,
löntagarägda företag och personalägda företag. I dessa senare begrepp kan
också innefattas företag som drivs i bolagsform.

I propositionen redogörs bl. a. för utvecklingen bland de löntagarägda
företagen och de speciella problem och möjligheter som är förknippade med
denna företagsform. Den betecknas som ett mycket intressant inslag i
ekonomin. Bl. a. berörs de problem som kan uppstå vid in- och utträde i
personalägt företag som drivs i aktiebolagsform. Möjligheten nämns att man
etablerar ett indirekt ägande genom att det rörelsedrivande aktiebolaget ägs
av en för ändamålet bildad ekonomisk förening. Vidare berörs frågan om en
sådan förening skall kunna erhålla lån från det rörelsedrivande företaget för
att lösa föreningens behov av rörelsekapital i samband med succession,
nyemission etc. Det meddelas i propositionen att ett förslag i sistnämnda
avseende från delegationen för arbetskooperation (11981 :B) f. n. remissbehandlas.
Vad gäller insatserna för fortsatt utveckling av arbetskooperativa
företag hänvisas i propositionen bl. a. till den pågående försöksverksamheten
inom ramen för delegationen för arbetskooperation. Arbetet i delegationen
har, sägs det i propositionen, hittills kretsat kring de personalägda
industriföretagen. Det fortsatta arbetet bör omfatta även andra områden där
de kooperativa idéerna kan utvecklas. Ett led i detta arbete är den
försöksverksamhet som Kooperativa institutet bedriver på delegationens
uppdrag och som omfattar rådgivning, information och utbildning för
grupper som kan komma att bilda kooperativ inom t. ex. tjänstesektorn.

Två motioner tar upp frågor med anknytning till arbetskooperation.

Centerpartiets partimotion 1983/84:2536, som uttrycker en mycket positiv
inställning till den arbetskooperativa företagsamheten, tar speciellt upp
successionsproblematiken, vilken berör många småföretag. För att en
överföring av ägarskapet till de anställda skall underlättas i sådana fall där
ingen självklar efterträdare till den nuvarande ägaren finns bör man enligt
motionärerna pröva möjligheten att upprätta ett principavtal om övertagande
mellan ägare och de anställda t. ex. fem år före den planerade övergången.
Motionärerna hänvisar vidare till det förslag om uppskjuten beskattning som

NU 1983/84:24

de har väckt i samma motion. Om detta förslag genomförs för de medel som
placeras i en kooperativ förening, bildad av de anställda i syfte att förvärva
företaget, stimuleras en sådan övergång. Enligt motionen bör riksdagen hos
regeringen begära fortsatta initiativ för att underlätta bildandet av arbetskooperativa
företag.

I motion 1983/84:694 (s) anförs att samhället har stor anledning att satsa på
småföretagsutveckling genom att stödja försök i större skala med kooperativa
företagsformer. Mycket talar, enligt motionärerna, för att kooperativa
företag inriktar sig på att ta upp produktionsområden som har legat nere en
tid, kanske områden inom återanvändning och områden utanför den starkt
teknikbundna produktionen. Försöksverksamheten borde genomföras på
flera orter och omfatta såväl utbildning som rådgivning och stöd vid
etableringen av företag. Med hänsyn till erfarenheterna av arbetskooperativet
Klingan i Trollhättan bör, enligt motionärerna, denna ort få bli en av
försöksorterna. Riksdagen föreslås göra ett uttalande av denna innebörd.

Utskottet vill inledningsvis ansluta sig till den positiva bedömning av
arbetskooperation och till de önskemål om fortsatt utveckling av denna
företagsform som såväl propositionen som de två motionerna uttrycker. Vad
gäller motion 1983/84:694 (s) anser utskottet liksom motionärerna att det är
angeläget att försöksverksamhet med småföretagsutveckling i kooperativa
företagsformer får stöd. Det bör dock ankomma på delegationen för
arbetskooperation att ta eventuellt erforderliga initiativ i denna fråga, vilken
faller inom det område som bevakas av delegationen. Med hänsyn till det
uppdrag som delegationen har fått och de olika aktiviteter som den bedriver
finns det enligt utskottets mening inte anledning för riksdagen att göra något
särskilt uttalande av det slag motionärerna föreslår. Utskottet vill i sammanhanget
också hänvisa dels till att delegationen för arbetskooperation enligt
propositionen avses bli integrerad i det tillämnade rådet för kooperativ
utveckling med dess något vidare mandat i fråga om utvecklingsstimulans när
det gäller kooperativ verksamhet, dels till att regeringen nyligen har fattat
beslut att anvisa 3 milj. kr. till Kooperativa institutet för att bidra till att
utveckla och stimulera kooperativ verksamhet bland arbetslös ungdom
(prop. s. 67). Utskottet avstyrker med hänvisning till det nu anförda motion
1983/84:694 (s).

Vad gäller uttalandet i motion 1983/84:2536 (c) om uppskjuten beskattning
hänvisar utskottet till vad som har anförts om detta i det föregående (s. 23).
Successionsproblematiken för de löntagarägda företagen är, som har redovisats
i det föregående, föremål för särskilda överväganden. Motionens mera
generella yrkande om fortsatta initiativ för att underlätta bildandet av
arbetskooperativa företag avstyrker utskottet med samma motivering som i
det föregående har framförts med anledning av motion 1983/84:694 (s).
Utskottet avstyrker med hänvisning till det nu anförda också motion
1983/84:2536 (c) i berörd del.

NU 1983/84:24

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande kooperationen i samhället
att riksdagen

a) avslår motion 1983/84:2536 yrkande 1,

b) avslår motion 1983/84:2108,

2. beträffande riskkapital till kooperationen genom förlagsinsatser
att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:84 bilaga 1 i
ifrågavarande del antar det i propositionen framlagda förslaget till
lag om ändring i lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar,

3. beträffande medel från allmänna pensionsfonden som riskbärande
kapital i kooperationen

att riksdagen

a) med bifall till proposition 1983/84:84 bilaga 2 moment 2 antar det
i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen
(1983:1092) med reglemente för allmänna pensionsfonden, dock
med följande lydelse av 35 §:

35 §

Fjärde fondstyrelsen får placera de medel som styrelsen förvaltar

1. i aktier i svenska aktiebolag med undantag av aktiebolag som driver
bank- eller försäkringsrörelse,

2. i sådana konvertibla skuldebrev eller skuldebrev förenade med optionsrätt
till nyteckning som har utfärdats av aktiebolag som avses i 1,

3. i aktier i utländska aktiebolag samt i sådana konvertibla skuldebrev eller
skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning som har utfärdats av
utländska aktiebolag samt

4. som riskkapital i svenska ekonomiska föreningar.

Fondstyrelsen får inte förvärva värdepapper enligt första stycket 3 i sådan

omfattning att värdepapperens sammanlagda värde kommer att överstiga en
procent av värdet av de medel som styrelsen förvaltar.

b) avslår motion 1983/84:2536 yrkande 2,

4. beträffande riskkapital till kooperationen genom allemanssparandet att

riksdagen

a) med bifall till proposition 1983/84:84 bilaga 2 moment 3 antar det
i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen
(1983:890) om allemanssparande, dock med ändrad lydelse av
ikraftträdandebestämmelsen enligt utskottets förslag i det följande:

Regeringens förslag Utskottets förslag

Denna lag träder i kraft den 1 april Denna lag träder i kraft tre veckor

1984. efter den dag då lagen enligt uppgift

på den utkommit från trycket i
Svensk författningssamling.

NU 1983/84:24

b) med anledning av motion 1983/84:2538 godkänner vad utskottet
anfört,

5. beträffande beskattning av ekonomiska föreningar m. m.
att riksdagen

a) med bifall till proposition 1983/84:84 bilaga 2 i ifrågavarande del
antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i
kommunalskattelagen (1928:370), dock med ändrad lydelse av
ingressen, anvisningarna till 29, 39 och 54 §§ samt ikraftträdandebestämmelserna
enligt utskottets förslag i bilaga 1 (s. 34),

b) avslår motion 1983/84:1900, motion 1983/84:2536 yrkande 3 och
motion 1983/84:2537,

6. beträffande låneförbud i aktiebolagslagen

att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:84 bilaga 2 moment
5 antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i
aktiebolagslagen (1975:1385), dock med samma ändring av ikraftträdandebestämmelsen
som utskottet har föreslagit under 4 a i vad
avser lagen (1983:890) om allemanssparande,

7. beträffande förlagsinsatser i jordbrukets kreditkassor

att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:84 bilaga 2 moment
4 antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i
lagen (1956:216) om jordbrukskasserörelsen,

8. beträffande forskning om kooperativ verksamhet
att riksdagen avslår motion 1983/84:2536 yrkande 5,

9. beträffande arbetskooperation
att riksdagen

a) avslår motion 1983/84:694,

b) avslår motion 1983/84:2536 yrkande 4,

10. beträffande kooperativ utveckling i övrigt

att riksdagen med anledning av proposition 1983/84:84 bilaga 1 i
ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

Stockholm den 29 mars 1984

På näringsutskottets vägnar
NILS ERIK WÅÅG

Närvarande: Nils Erik Wååg (s), Tage Sundkvist (c), Gunnar Nilsson i
Stockholm (s) (mom. 1, 4), Lilly Hansson (s) (mom. 2, 3, 5-10), Erik
Hovhammar (m). Lennart Pettersson (s) (mom. 1, 4). Sten Svensson (m).
Wivi-Anne Radesjö (s), Karl-Erik Häll (s). Per Westerberg (m), Christer
Eirefelt (fp), Jörn Svensson (vpk). Birgitta Johansson (s). Ivar Franzén (c),
Bo Finnkvist (s) (mom. 2, 3, 5-10), Lars Ahlström (m) och Sylvia Pettersson
(s).

NU 1983/84:24

Reservationer

1. Kooperationen i samhället (mom. 1)

Tage Sundkvist (c) och Ivar Franzén (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Det är” och
slutar med ”avstyrks sålunda” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning om lantbrukskooperationens
positiva roll i samhället och dess betydelse för uppnåendet av de jordbrukspolitiska
målen. I likhet med motionärerna vill utskottet understryka att de
hotbilder som nu målas upp med beskrivning av lantbrukskooperationens
möjligheter att missbruka sin dominerande ställning inom vissa led av
livsmedelskedjan inte får läggas till grund för bedömningar och åtgärder så
länge något missbruk inte förekommer. Utskottet anser att riksdagen i
anslutning till vad som anförs i motion 1983/84:2108 (c) bör göra ett uttalande
av nu angiven innebörd.

dels att utskottet under 1 bort hemställa

1. beträffande kooperationen i samhället
att riksdagen

a) (= utskottet),

b) med anledning av motion 1983/84:2108 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

2. Medel från allmänna pensionsfonden som riskbärande kapital i kooperationen
(mom. 3)

Tage Sundkvist (c) och Ivar Franzén (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att detta är en viktig princip samtidigt som, vilket utskottet
strax återkommer till, skäl talar för att viss medelsram bör reserveras för
fondens kooperativa placeringar. Med hänsyn också till den administrativa
fördel som ligger i att en befintlig organisation kan utnyttjas anser utskottet
det vara en lämplig organisatorisk lösning att kollektivt egenkapital tillförs
kooperationen via allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelse. Utskottet
tillstyrker således regeringens förslag i denna del.

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 15 med ”Utskottet
har” och slutar på s. 16 med ”ny placeringsmöjlighet” bort ha följande
lydelse:

Enligt utskottets uppfattning är motionärernas farhågor välgrundade.
Utan att för den skull göra avkall på principen om god avkastning och om en
förräntning som avspeglar de villkor som marknaden ställer för investeringar
av motsvarande typ bör därför fjärde fondstyrelsen använda det av motionä -

NU 1983/84:24

rerna förordade beloppet, 400 milj. kr., för placering i förlagsandelar i
kooperativa föreningar eller bolag ägda av sådana föreningar. Regeringen
bör återkomma till riksdagen med förslag till beslut som erfordras för att en
sådan specialdestinering av fjärde fondstyrelsens medelsplacering skall
säkerställas. Riksdagen bör göra ett uttalande av denna innebörd. Med det
anförda tillstyrker utskottet motion 1983/84:2536 (c) i ifrågavarande del.

dels att utskottet under 3 bort hemställa

3. beträffande medel från allmänna pensionsfonden som riskbärande
kapital i kooperationen

a) (= utskottet),

b) att riksdagen med anledning av motion 1983/84:2536 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

3. Beskattning av ekonomiska föreningar (mom. 5)

Erik Hovhammar (m), Sten Svensson (m), Per Westerberg (m), Christer
Eirefelt (fp) och Lars Ahlström (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 23 som börjar med ”Näringsutskottet
ansluter” och slutar med ”och 1983/84:2537 (m)” bort ha följande
lydelse:

Näringsutskottet anser, i likhet med moderata samlingspartiets och
folkpartiets representanter i skatteutskottet, att det är motiverat att ytterligare
åtgärder vidtas för att främja kooperationens kapitalförsörjning utöver
vad som föreslås i propositionen. Emellertid bör en sådan lösning med
avdragsrätt för inbetalat insatskapital som motionärerna föreslår inte införas
enbart för vissa ekonomiska föreningar. Det bör i stället övervägas om inte
ett avdrag av detta slag bör införas i fråga om samtliga företagsformer.
Frågan bör utredas så skyndsamt att nya regler kan träda i kraft redan år

1985.

Utskottet avstyrker således motionerna 1983/84:1900 (c) och 1983/84:2537
(m) samt motion 1983/84:2536 (c) i aktuell del men förordar med anledning
av motionerna ett uttalande av riksdagen att regeringen skyndsamt bör
utreda frågan om en avdragsrätt för tillskjutet andels- eller aktiekapital.

dels att utskottet under 5 bort hemställa

5. beträffande beskattning av ekonomiska föreningar
att riksdagen

a) (=utskottet),

b) med anledning av motion 1983/84:1900, motion 1983/84:2536
yrkande 3 och motion 1983/84:2537 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

NU 1983/84:24

4. Beskattning av ekonomiska föreningar (mom. 3)

Tage Sundkvist (c) och Ivar Franzén (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 23 som börjar med ”Näringsutskottet
ansluter” och slutar med ”och 1983/84:2537 (m)” bort ha följande
lydelse:

Näringsutskottet delar den uppfattning som i en avvikande mening till
skatteutskottets yttrande framförs av centerpartiets representanter.

En enligt kooperationsutredningens förslag uppskjuten beskattning för
inkomster som används för betalning av medlemsinsatser har en central
betydelse för lantbrukskooperationens konsolidering. Utskottet instämmer
inte i de invändningar som regeringen har framfört mot förslaget, bl. a. att
riskvilligt kapital i princip skall vara beskattat och att kooperationen enligt
förslaget skulle gynnas på bekostnad av andra företag. Utskottet hänvisar till
vad som i denna del sägs i den avvikande meningen till skatteutskottets
yttrande.

Utskottet delar sålunda motionärernas uppfattning att medlemmarna bör
få möjlighet till uppskov med beskattningen med 60 % av insatsen i
huvudsaklig överensstämmelse med utredningsförslaget. Avdragsrättens
närmare omfattning kan emellertid behöva övervägas ytterligare. Vissa skäl
kan tala för att avdragsrätten uttryckligen bör knytas till andelskapital i
producentkooperationen. Som anförs i motion 1983/84:2536 (c) bör det
också undersökas i vad mån avdragsrätten kan utformas så att reglerna
underlättar startandet eller ombildandet av företag till s. k. arbetskooperativa
företag eller personalägda företag.

Med hänvisning till det anförda förordar utskottet att riksdagen med
anledning av motionerna 1983/84:1900 (c) och 1983/84:2037 (m) samt motion
1983/84:2036 (c) i aktuell del gör ett uttalande av innebörd att regeringen
skyndsamt bör lägga fram förslag till en avdragsrätt vid beskattningen för
insatskapital i huvudsaklig överensstämmelse med kooperationsutredningens
förslag.

dels att utskottet under 5 bort hemställa

5. beträffande beskattning av ekonomiska föreningar
att riksdagen

a) (= utskottet),

b) med anledning av motion 1983/84:1900, motion 1983/84:2536
yrkande 3 och motion 1983/84:2537 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

5. Forskning om kooperativ verksamhet (mom. 8)

Tage Sundkvist (c) och Ivar Franzén (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 25 med ”Utskottet
anser” och slutar på s. 26 med ”aktuell del” bort ha följande lydelse:

NU 1983/84:24

Enligt propositionen är ett första steg till ökad forskning om kooperationen
att det klargörs var och med vilken inriktning forskning av detta slag nu
bedrivs. FRN kommer enligt vad som aviseras i propositionen att få i uppdrag
att senast den 1 september 1984 redovisa åtgärder för att främja kooperationsforskningen.
Enligt utskottets mening bör emellertid, för att forskningsinsatser
inte skall försenas eller omintetgöras, redan under nästa budgetår
ekonomiska resurser avsättas för viss forskningsverksamhet vid högskolorna
att användas i samråd med de kooperativa organisationerna. Riksdagen bör
göra ett uttalande av denna innebörd. Yrkandet härom i motion 1983/
84:2536 (c) tillstyrks sålunda.

dels att utskottet under 8 bort hemställa

8. beträffande forskning ont kooperativ verksamhet

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2536 yrkande 5 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

6. Arbetskooperation (mom. 9)

Tage Sundkvist (c) och Ivar Franzén (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 27 som börjar med ”Vad gäller”
och slutar med ”berörd del” bort ha följande lydelse:

I det föregående har uttalats att regeringen skyndsamt bör lägga fram
förslag till en avdragsrätt vid beskattningen för insatskapital i ekonomisk
förening i huvudsaklig överensstämmelse med kooperationsutredningens
förslag. Därvid har också anförts att det bör undersökas i vad mån
avdragsrätten kan utformas så att reglerna underlättar startandet av eller
ombildandet av företag till arbetskooperativa företag. Utskottet vill återigen
understryka vikten av att så sker, eftersom de största problemen i denna typ
av företag har visat sig vara kapitalanskaffningen i initialskedet. Det
särskilda uppslag som i övrigt förs fram i motion 1983/84:2536 (c) om
upprättande av principavtal om övertagande är enligt utskottet väl värt att
uppmärksamma. Med hänvisning till det nu sagda tillstyrker utskottet
motionen i nu aktuell del och föreslår alltså ett uttalanae av riksdagen av
innehåll att regeringen bör ta fortsatta initiativ för att underlätta bildandet av
arbetskooperativa företag.

dels att utskottet under 9 bort hemställa

9. beträffande arbetskooperation
att riksdagen

a) (= utskottet),

b) med bifall till motion 1983/84:2536 yrkande 4 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Riksdagen 1983184.17sami. Nr 24

NU 1983/84:24

Bilaga 1

Av utskottet föreslagna ändringar i regeringens förslag tili lag om ändring i
kommunalskattelagen (1928:370)

Regeringens förslag

Utskottets förslag

Ingressen

Härigenom föreskrivs i fråga om
kommunalskattelagen (1928:370)
dels att punkt 4 av anvisningarna
till 28 § skall upphöra att gälla,
dels att 28 § 1 morn., 29 § 2 morn.,
38 § 1 morn., punkterna 4 och 9 av
anvisningarna till 21 §, punkt 8 av
anvisningarna till 24 §, punkt 2 av
anvisningarna till 28 §, punkterna 1
och 3 av anvisningarna till 38 § samt
punkt 1 av anvisningarna till 54 §
skall ha nedan angivna lydelse,
dels att i anvisningarna till 24 §
skall införas en ny punkt, 2 a, och i
anvisningarna till 29 § en ny punkt,
13, av nedan angivna lydelse.

Härigenom föreskrivs i fråga om
kommunalskattelagen (1928:370)
dels att punkt 4 av anvisningarna
till 28 § skall upphöra att gälla,
dels att 28 § 1 morn., 29 § 2 morn.,
38 § 1 morn., punkterna 4 och 9 av
anvisningarna till 21 §, punkt 8 av
anvisningarna till 24 §, punkt 2 av
anvisningarna till 28 §, punkterna 1
och 3 av anvisningarna till 38 § samt
punkt 1 av anvisningarna till 54 §
skall ha nedan angivna lydelse,
dels att i anvisningarna till 24 §
skall införas en ny punkt, 2 a, i
anvisningarna till 29 § en ny punkt,
13, och i anvisningarna till39 § en ny
punkt, 6, av nedan angivna lydelse.

till 29 §

13. Har en denna utdelning.

En kooperativ helhet avdragsgill.

Är en ekonomisk förening direkt
eller indirekt centralorganisation för
kooperativa föreningar, vilkas verksamhet
huvudsakligen avser rörelse,
har centralorganisationen — även
om den inte är kooperativ enligt
punkt 12 — rätt till avdrag för utdelning
på förlagsinsatser. Om centralorganisationens
verksamhet huvudsakligen
avser rörelse medges avdrag
vid beräkning av inkomst härav. /
annat fall medges avdrag vid beräkning
av inkomst av kapital (punkt 6
av anvisningarna till 39 §).

Avdrag för - sig till.

Avdrag medges riksskatteverket fastställer.

till 39 §

6. Att en ekonomisk förening kan
få avdrag för utdelning pä förlagsinsatser
vid beräkning av inkomst av
kapital framgår av punkt 13 av anvisningarna
till 29 §. Är föreningen ett
förvaltningsföretag enligt punkt 1

NU 1983/84:24

Regeringens förslag Utskottets förslag

andra stycket av anvisningarna till
54 § skall det avdragsgilla beloppet
minskas med den del av utdelningen
som föranlett frikallelse från skattskyldighet
enligt nämnda stycke.

till 54 §

1. I denna anvisningspunkt förstås
med företag svenskt aktiebolag och
svensk ekonomisk förening samt
med utdelning sådan utdelning på
aktie i svenskt aktiebolag eller andel
i svensk ekonomisk förening som har
uppburits i förhållande till innehavda
aktier eller andelar eller som har
uppburits efter annan grund men
inte är avdragsgill för det utdelande
företaget enligt punkt 13 första
stycket av anvisningarna till 29 §.
Bestämmelserna i tredje-femte
styckena nedan gäller inte utdelning
på kooperativ förenings förlagsinsatser.

1. I denna anvisningspunkt förstås
med företag svenskt aktiebolag och
svensk ekonomisk förening samt
med utdelning sådan utdelning på
aktie i svenskt aktiebolag eller andel
i svensk ekonomisk förening som har
uppburits i förhållande till innehavda
aktier eller andelar eller som har
uppburits efter annan grund men
inte är avdragsgill för det utdelande
företaget enligt punkt 13 första
stycket av anvisningarna till 29 §.
Bestämmelserna i tredje-femte
styckena nedan gäller inte sådan
utdelning på förlagsinsatser som är
avdragsgill för det utdelande företaget.

Företag, som uteslutande fysiska personer.

Företag, som bedriver lös egendom.

Företag som bedriver företagets försäkringsrörelse.

Företag som inte det nära.

Skattefrihet enligt i förvaltningsföretaget.

Om särskilda inte föras.

Förvärvar företag inbetald insats.

Ikraftträdandebestämmelserna

1. De nya bestämmelserna i 29 § 2
morn., punkt 1 av anvisningarna till
54 § samt den nya punkten 13 av
anvisningarna till 29 § tillämpas redan
vid 1985 års taxering.

1. De nya bestämmelserna i 29 § 2
morn., punkt 1 av anvisningarna till
54 § samt de nya punkterna 13 av
anvisningarna till 29 § och 6 av anvisningarna
till 39 § tillämpas redan vid
1985 års taxering.

NU 1983/84:24 36

Bilaga 2

Skatteutskottets yttrande
1983/84:7 y

till näringsutskottet om kooperationens kapitalförsörjning, m. m.
(prop. 1983/84:84)

Till näringsutskottet

Sedan näringsutskottet berett skatteutskottet tillfälle att yttra sig över
proposition 1983/84:84 om kooperationens kapitalförsörjning, m. m., och de
motioner som väckts i ärendet får skatteutskottet anföra följande.

Kooperativa föreningar är berättigade till avdrag för överskott som
fördelas till medlemmarna eller andra kunder i form av pristillägg eller
rabatter i förhållande till gjorda köp eller försäljningar. Avdrag är däremot
inte medgivet för utdelning på medlemmarnas insatskapital. Sådan utdelning
blir därför - i likhet med vad som gäller för aktiebolagen - i princip föremål
för s. k. ekonomisk dubbelbeskattning.

Propositionen, som grundar sig på kooperationsutredningens huvudbetänkande
(SOU 1981:60) Kooperationen i samhället, syftar huvudsakligen till
att underlätta kooperationens kapitalförsörjningsproblem. I detta syfte och
mot bakgrund av de lättnader som genomförts i dubbelbeskattningen av
aktiebolagens vinster föreslås i propositionen att kooperativa föreningar som
huvudsakligen driver rörelse blir berättigade till avdrag även för utdelning på
insatskapital. Vidare innebär propositionen att föreningarna får möjlighet
att ta upp riskkapital även från andra än medlemmar. Detta skall kunna ske
genom särskilda s. k. förlagsinsatser som skall inta en ställning mellan
medlemskapital och lånat kapital. Den föreslagna avdragsrätten omfattar
även utdelning på sådana insatser.

Som anförs i propositionen innebär en begränsning av dubbelbeskattningen
av de kooperativa föreningarna att de får möjlighet att lämna större
utdelning än i dag, något som kan motivera medlemmarna att öka sina
kapitalinsatser. En avdragsrätt för föreningarna torde också vara en
förutsättning för att de skall bli betjänta av möjligheten att ta upp egenkapital
i form av förlagsinsatser. Med hänvisning härtill tillstyrker utskottet
propositionen i denna del.

Ett annat förslag som berör skatteutskottets ämnesområde är att ränta
eller utdelning på aktier och andelar i ekonomiska föreningar skall tas upp
som inkomst av jordbruksfastighet eller annan konventionellt beskattad
fastighet, om kapitalet tillhör förvärvskällan, och inte som inkomst av
kapital. Förslaget överensstämmer med de principer som gäller i fråga om
rörelse, och utskottet tillstyrker propositionen även i denna del.

Tre motioner som väckts med anledning av propositionen berör
skatteutskottets ämnesområde. I motion 1900 av Nils Åsling (c) och andre
vice talmannen Anders Dahlgren (c), yrkande 3 i motion 2536 av Thorbjörn

NU 1983/84:24 (SkU 1983/84:7 y)

Fälldin m. fl. (c) och motion 2537 av Sven Erik Lorentzon (m) tar
motionärerna upp ett förslag från utredningen som avvisats i propositionen,
nämligen att medlemmarna i lantbrukskooperativa föreningar skall få
uppskov vid beskattningen genom avdrag med högst 60 % av insatsbetalningarna.
Senast när jordbruket upphör skall avdragsbeloppen återföras till
beskattning. Motionärerna framhåller att företagen inom lantbrukskooperationen
har svåra kapitalförsörjningsproblem och att de enskilda medlemmarnas
kapitalinsatser är höga. Dessa företag kommer emellertid enligt
motionärerna i praktiken inte att få någon nytta av den i propositionen
föreslagna avdragsrätten för utdelningar, eftersom de av tradition inte
lämnar någon utdelning på insatserna. Enligt motionärernas uppfattning har
utredningens förslag i detta hänseende en central betydelse för
lantbrukskooperationens konsolidering.

I motion 2536 yrkas också (yrkande 4) fortsatta initiativ från regeringen för
att underlätta bildandet av arbetskooperativ genom en avdragsrätt för
inbetalat insatskapital.

Utskottet finner i likhet med departementschefen att riskkapital bör
byggas upp av beskattade medel. Som anförs i propositionen kan det också
ifrågasättas om det föreslagna avdraget skulle öka medlemsinsatserna i
nämnvärd utsträckning, eftersom skattesystemet redan i dag ger
jordbrukarna tillräckliga möjligheter till skattekrediter. Enligt utskottets
uppfattning bör kooperationens kapitalförsörjning i första hand underlättas
genom åtgärder som riktar sig direkt till de kooperativa företagen.
Propositionen har denna inriktning. Regeringens förslag innebär bl. a. att de
skattemässiga hindren mot utdelning på insatskapital undanröjs och att de
ekonomiska föreningarna får nya källor för anskaffning av riskkapital. Mot
denna bakgrund och med hänvisning till de administrativa skäl som
finansministern åberopat mot de delar av utredningsförslaget som
motionärerna tagit upp avstyrker utskottet motionerna i nämnda delar.

Stockholm den 21 februari 1984

På skatteutskottets vägnar
RUNE CARLSTEIN

Närvarande: Rune Carlstein (s), Valter Kristenson (s), Stig Josefson (c),
förste vice talmannen Ingegerd Troedsson (m). Hagar Normark (s), Bo
Lundgren (m), Ingemar Hallenius (c)*, Bo Forslund (s), Egon Jacobsson (s),
Karl Björzén (m), Kjell Johansson (fp), Lars Hedfors (s), Anna Lindh (s),
Ewy Möller (m) och Bruno Poromaa (s).

* Ej närvarande vid justeringen.

NU 1983/84:24 (SkU 1983/84:7 y)

Avvikande meningar

1. Förste vice talmannen Ingegerd Troedsson (m), Bo Lundgren (m), Karl
Björzén (m), Kjell Johansson (fp) och Ewy Möller (m) anser att sista stycket
av utskottets yttrande bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning bör kooperationens kapitalförsörjning i
första hand underlättas genom åtgärder som riktar sig direkt till de
kooperativa företagen. Propositionen har denna inriktning. Regeringens
förslag innebär bl. a. att de skattemässiga hindren mot utdelning på
insatskapital undanröjs och att de ekonomiska föreningarna får nya källor för
anskaffning av riskkapital.

Utredningens förslag att medlemmarna i lantbrukskooperativa föreningar
skall få uppskjuta beskattningen för inkomster som används för att betala
insatser skall ses mot bakgrund av att dessa föreningar av principiella skäl
hittills inte har lämnat någon utdelning på insatskapital. Utan att dessa
principer ändras kommer således den föreslagna avdragsrätten för utdelning
inte att få någon betydelse för lantbrukskooperationen. Samtidigt bör
framhållas att lantbrukarnas kapitalinsatser i föreningarna många gånger är
så höga att medlemmarna knappast har möjlighet att med beskattade medel
bidra till angelägna förbättringar av lantbrukskooperationens kapitalförsörjning.

Utskottet instämmer i motionärernas uppfattning att ytterligare åtgärder
bör vidtas för att främja kooperationens kapitalbehov. Som anförts vid
remissbehandlingen skulle emellertid den föreslagna avdragsrätten för
inbetalat insatskapital missgynna företag som konkurrerar med lantbrukskooperationen,
t. ex. mindre och medelstora företag som brottas med
motsvarande problem. Mot denna bakgrund är utskottet f. n. inte berett att
tillstyrka en sådan lösning enbart för vissa ekonomiska föreningar. Det bör i
stället övervägas om inte ett avdrag av detta slag bör införas i fråga om
samtliga företagsformer. Frågan bör utredas så skyndsamt att nya regler kan
träda i kraft redan 1985.

Utskottet avstyrker således de nu aktuella motionsyrkandena men
förordar med anledning av motionerna att regeringen får i uppdrag att
skyndsamt utreda frågan om en avdragsrätt för tillskjutet andels- eller
aktiekapital.

2. Stig Josefson (c) och Ingemar Hallenius (c) anser att sista stycket av
utskottets yttrande bort ha följande lydelse:

Producentkooperationen har sedan länge lidit av svåra kapitalförsörjningsproblem.
En av anledningarna härtill är att de kooperativa företagen
missgynnats vid beskattningen och att de inte på samma sätt som
aktiebolagen tillerkänts lättnader och stimulanser från samhällets sida. De
förslag som regeringen nu lägger fram på skatteområdet kommer i första
hand att gagna konsumentkooperationen. Eftersom producentkooperatio -

NU 1983/84:24 (SkU 1983/84:7 y)

nen inte lämnar utdelning till medlemmarna på deras kapitalinsatser kommer
företagen inom denna viktiga sektor inte att bli delaktiga i den föreslagna
lindringen av dubbelbeskattningen av insatsräntan.

Det bör framhållas att medlemsinsatserna utgör en väsentlig del av
lantbrukskooperationens egenkapital men att insatsernas andel av
totalkapitalet under den senaste tioårsperioden inte har kunnat upprätthållas.
Möjligheterna att uppnå förbättringar i detta hänseende utan särskilda
stimulanser från samhällets sida ter sig små. De förslag som regeringen nu
lägger fram på skatteområdet torde - som framgår av vad som nyss anförts -inte kunna förändra denna situation nämnvärt.

Kooperationsutredningens förslag till en uppskjuten beskattning för
inkomster som används för betalning av medlemsinsatser har en central
betydelse för lantbrukskooperationens konsolidering. Regeringen har
motiverat sin avvisande inställning till detta förslag med att riskvilligt kapital i
princip skall vara beskattat och att kooperationen skulle gynnas på
bekostnad av andra företag. Utskottet kan inte instämma i dessa
invändningar. Bl. a. kan framhållas att man sedan länge accepterat att
företag arbetar med reserver som beskattas först i samband med upplösning.
Förslaget ligger väl i linje med de tankegångar som finns i fråga om begränsad
beskattning av kapital i mindre företag, så länge kapitalet är verksamt inom
företaget. En avdragsrätt för insatskapitalet medför också den fördelen att de
aktiva medlemmarnas betungande betalningsskyldighet underlättas samtidigt
som ett utträde ur föreningen medför beskattning.

Utskottet instämmer således i motionärernas uppfattning att medlemmarna
bör få möjlighet till uppskov med beskattningen med 60% av insatsen i
huvudsaklig överensstämmelse med utredningsförslaget. Avdragsrättens
närmare omfattning kan emellertid behöva övervägas ytterligare. Vissa skäl
kan tala för att avdragsrätten uttryckligen bör knytas till andelskapital i
producentkooperationen. Som anförs i motion 2536 bör det också
undersökas i vad mån avdragsrätten kan utformas så att reglerna underlättar
startandet eller ombildandet av företag till s. k. arbetskooperativa företag
eller personalägda företag.

Med hänvisning till det anförda förordar utskottet att regeringen med
anledning av motionerna får i uppdrag att skyndsamt lägga fram förslag till en
avdragsrätt vid beskattningen för insatskapital i huvudsaklig överensstämmelse
med kooperationsutredningens förslag.

NU 1983/84:24

Bilaga 3

Skatteutskottets yttrande
1983/84:10 y

om vissa avdragsfrågor för kooperationens centralorganisationer
(prop. 1983/84:84)

Till näringsutskottet

Sedan skatteutskottet avgivit sitt yttrande (SkU 1983/84:7y) över proposition
1983/84:84 om kooperationens kapitalförsörjning, m. m., jämte motioner
har Lantbrukarnas riksförbund (LRF) inkommit med en skrivelse i
ärendet. Näringsutskottets kansli har anmodat skatteutskottet att yttra sig
över vad som anförs i skrivelsen. Med anledning härav får skatteutskottet
anföra följande.

De förslag som läggs fram i propositionen avser att underlätta de
kooperativa företagens kapitalförsörjning. I detta syfte föreslås bl. a. att
kooperativa föreningar som huvudsakligen driver rörelse skall bli berättigade
till avdrag för utdelning på insatskapital. Insatskapitalet skall bl. a. kunna
bestå av s. k. förlagsinsatser, som enligt förslaget skall utgöra ett riskkapital
som kan tas upp även från andra än medlemmar. Bl. a. skall fjärde APfonden
kunna satsa kapital i ekonomiska föreningar genom förlagsinsatser.
Även det nya sparsystemet - dvs. allemanssparande! som börjar den 1 april
1984 - utformas så att riskkapital i denna form kan förmedlas till kooperationen.
Utskottet har i sitt nyssnämnda yttrande till näringsutskottet tillstyrkt de
i propositionen föreslagna ändringarna av beskattningsreglerna.

Av skrivelsen från LRF och uppgifter som utskottet har inhämtat framgår
att man inom lantbrukskooperationen ansett att det är angeläget att man från
deras sida deltar i allemanssparande! och att detta sker redan från början.
LRF har beslutat att bilda Lantbrukarnas Kapitalfondförvaltning AB som
huvudman för Lantbrukarnas Allemansfond, och avsikten är att 40-50 % av
fondförmögenheten under första året skall placeras i förlagsinsatser inom
kooperationen. Under arbetet inom kooperationen med dessa frågor har det
emellertid framkommit att kapitalet i ett inledningsskede inte lämpligen kan
placeras direkt i de rörelsedrivande primärföreningarna. Ett snabbt genomförande
av förlagsinsatssystemet inom lantbrukskooperationen förutsätter
att LRF och andra centralorganisationer medverkar genom att utge egna
förlagsinsatser och förmedla det anskaffade kapitalet till de rörelsedrivande
föreningarna. LRF hemställer att skattereglerna utformas på ett sådant sätt
att dessa planer kan förverkligas.

Som LRF konstaterar i sin skrivelse skulle förbundet inte omfattas av de
avdragsregler som föreslås i propositionen. I egenskap av centralorganisation
driver LRF nämligen inte självt någon rörelse och uppfyller av
organisatoriska och andra skäl inte heller de krav på hur rösträtten skall

NU 1983/84:24 (SkU 1983/84:10 y)

anordnas för att en ekonomisk förening skall anses såsom kooperativ i
beskattningshänseende (punkt 12 av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen).

Frågan om en avdragsrätt för centralorganisationerna har aktualiserats av
det nya allemanssparande! och av de möjligheter som öppnas genom den nu
aktuella propositionen att placera fondmedlen i detta sparande i förlagsinsatser.
Utskottet har stor förståelse för lantbrukskooperationens önskemål att
redan från början kunna delta i allemanssparande! i former som på lämpligt
sätt tar till vara dessa möjligheter. De redovisade planerna ligger enligt
utskottets uppfattning i linje med det grundläggande syftet att främja
lantbrukskooperationens kapitalförsörjning. Utskottet finner för sin del inte
något hinder mot att en centralorganisation, även om den inte är kooperativ i
skattelagstiftningens mening eller driver rörelse, tillerkänns rätt till avdrag
för utdelning på förslagsinsatser, under förutsättning att medlemsföreningarna
eller deras underorganisationer är kooperativa föreningar som huvudsakligen
driver rörelse.

Utskottet föreslår således att de nu aktuella frågorna löses genom en sådan
avdragsrätt som LRF föreslår. Om centralorganisationens verksamhet
huvudsakligen avser rörelse bör avdraget medges vid beräkning av inkomst
härav. I annat fall bör avdrag medges i förvärvskällan kapital.

För att undvika att den föreslagna avdragsrätten i speciella fall medför ej
avsedda förmåner för en centralorganisation som är att anse som förvaltningsföretag
- dels skattefrihet för mottagen utdelning enligt de regler härom
som gäller för förvaltningsföretag och dels avdrag enligt de regler som
utskottet föreslår - bör det avdragsgilla beloppet i förekommande fall
minskas med den del av utdelningen på förlagsinsatser i organisationen som
föranlett skattefrihet för mottagen utdelning på aktier och andelar. Vidare
erfordras en följdändring i punkt 1 av anvisningarna till 54 § kommunalskattelagen.

Förslag till erforderliga ändringar i det i propositionen framlagda förslaget
rörande kommunalskattelagen fogas till yttrandet såsom bilaga.

Stockholm den 13 mars 1984

På skatteutskottets vägnar
RUNE CARLSTEIN

Närvarande: Rune Carlstein (s), Stig Josefson (c), förste vice talmannen
Ingegerd Troedsson (m), Olle Westberg (s). Hagar Normark (s), Bo
Lundgren (m), Ingemar Hallenius (c), Bo Forslund (s). Karl Björzén (m).
Kjell Johansson (fp), Lars Hedfors (s), Anna Lindh (s) och Ewy Möller (m).

* Ej närvarande vid justeringen.

NU 1983/84:24 (SkU 1983/84:10 y)

Bilaga
(till bilaga 3)

Förslag till ändringar i regeringens förslag rörande kommunalskattelagen

Regeringens förslag Utskottets förslag

Ingressen

Härigenom föreskrivs i fraga om
kommunalskattelagen (1928:370)
dels att punkt 4 av anvisningarna
till 28 § skall upphöra att gälla,
dels att 28 § 1 morn., 29 § 2 morn.,
38 § 1 morn., punkterna 4 och 9 av
anvisningarna till 21 §, punkt 8 av
anvisningarna till 24 §, punkt 2 av
anvisningarna till 28 §, punkterna 1
och 3 av anvisningarna till 38 § samt
punkt 1 av anvisningarna till 54 §
skall ha nedan angivna lydelse,
dels att i anvisningarna till 24 §
skall införas en ny punkt, 2 a, i
anvisningarna till 29 § en ny punkt,
13, och i anvisningarna till 39 § en ny
punkt, 6, av nedan angivna lydelse.

till 29 §

13. Har en denna utdelning.

En kooperativ helhet avdragsgill.

Ar en ekonomisk förening direkt
eller indirekt centralorganisation för
kooperativa föreningar, vilkas verksamhet
huvudsakligen avser rörelse,
har centralorganisationen - även om
den inte är kooperativ enligt punkt 12
- rätt till avdrag för utdelning på
förlagsinsatser. Om centralorganisationens
verksamhet huvudsakligen
avser rörelse medges avdrag vid beräkning
av inkomst härav. I annat
fall medges avdrag vid beräkning av
inkomst av kapital (punkt 6 av anvisningarna
till 39§).

Avdrag för sig till.

Avdrag medges riksskatteverket fastställer.

till 39 §

6. Att en ekonomisk förening kan
få avdrag för utdelning på förlagsinsatser
vid beräkning av inkomst av

NU 1983/84:24 (SkU 1983/84:10 y)

Regeringens förslag Utskottets förslag

kapital framgår av punkt 13 av anvisningarna
till 29§. Är föreningen ett
förvaltningsföretag enligt punkt I
andra stycket av anvisningarna till
54 § skall det avdragsgilla beloppet
minskas med den del av utdelningen
som föranlett frikallelse från skattskyldighet
enligt nämda stycke.

till

1.1 denna anvisningspunkt förstås
med företag svenskt aktiebolag och
svensk ekonomisk förening samt
med utdelning sådan utdelning på
aktie i svenskt aktiebolag eller andel
i svensk ekonomisk förening som har
uppburits i förhållande till innehavda
aktier eller andelar eller som har
uppburits efter annan grund men
inte är avdragsgill för det utdelande
företaget enligt punkt 13 första
stycket av anvisningarna till 29 §.
Bestämmelserna i tredje-femte
styckena nedan gäller inte utdelning
på kooperativ förenings förlagsinsatser.

Företag, som uteslutande

Företag, som bedriver

Företag som bedriver

Företag som inte

Skattefrihet enligt

Om särskilda int

Förvärvar företag

54 §

1. 1 denna anvisningspunkt förstås
med företag svenskt aktiebolag och
svensk ekonomisk förening samt
med utdelning sådan utdelning på
aktie i svenskt aktiebolag eller andel
i svensk ekonomisk förening som har
uppburits i förhållande till innehavda
aktier eller andelar eller som har
uppburits efter annan grund men
inte är avdragsgill för det utdelande
företaget enligt punkt 13 första
stycket av anvisningarna till 29 §.
Bestämmelserna i tredje-femte
styckena nedan gäller inte sådan
utdelning på förlagsinsatser som är
avdragsgill för det utdelande företaget.

fysiska personer.

lös egendom.

företagets försäkringsrörelse.

det nära.

- i förvaltningsföretaget,
e föras.

- inbetald insats.

Ikraftträdandebestämmelserna

1. De nya bestämmelserna i 29 § 2
morn., punkt 1 av anvisningarna till
54 § samt den nya punkten 13 av
anvisningarna till 29 § tillämpas redan
vid 1985 års taxering.

NU 1983/84:24

Bilaga 4

Lagutskottets yttrande
1983/84:2 y

över proposition 1983/84:84 om kooperationens kapitalförsörjning
m. m.

Till näringsutskottet

Näringsutskottet har beslutat bereda lagutskottet tillfälle att yttra sig
över proposition 1983/84:84 om kooperationens kapitalförsörjning m.m.
och motioner med anledning av propositionen.

I propositionen konstateras att kooperationens kapitalförsörjning behöver
förbättras. I sådant syfte läggs fram förslag till ändringar i lagen
(1951: 308) om ekonomiska föreningar (föreningslagen) som öppnar möjlighet
för föreningarna att ta till sig riskbärande kapital även från andra än
medlemmarna. På skatteområdet föreslås att dubbelbeskattningen av utdelad
vinst i ekonomiska föreningar lindras. Dessutom föreslås vissa andra
ändringar i skattereglerna. Slutligen innehåller propositionen förslag till
lagändringar som skall göra det möjligt att tillföra föreningarna kapital från
fjärde fondstyrelsen och från allemanssparande!.

Lagutskottet har beslutat avge yttrande över förslaget till ändringar i
föreningslagen samt över ett förslag till ändring i aktiebolagslagen. De med
anledning av propositionen väckta motionerna berör inte dessa förslag.

Lagutskottet får anföra följande.

Förslaget till ändringar i föreningslagen innebär att kapital skall kunna
tillföras föreningarna genom särskilda kapitalinsatser (s. k. förlagsinsatser).
Deras sammanlagda belopp får uppgå till högst summan av gjorda
medlemsinsatser. Vaije förlagsinsats skall vara bunden i föreningen i minst
fem år och med en uppsägningstid av minst två år i förväg. Med förlagsinsatserna
skall följa rätt till utdelning. Föreningarna skall med den som
tillskjutit en förlagsinsats kunna avtala om högre avkastning än som enligt
lagen är tillåten i fråga om medlemsinsats. Avtal skall också kunna träffas
om att förlagsinsatserna skall ha förtur till insatsränta framför medlemskapitalet.
I övrigt avses att förlagsinsatserna skall ha en mellanställning
mellan det lånade kapitalet och medlemsinsatserna sålunda att vid föreningens
upplösning förlagsinsatserna skall återbetalas före medlemsinsatserna
men endast i den mån överskott finns sedan samtliga borgenärer fått
sitt.

Innehavarna av förlagsandel har enligt förslaget inte rösträtt på föreningsstämman
och äger inte heller rätt till representation i styrelsen.
Inflytandet i föreningen inskränker sig för förlagsandelshavarnas del till en
rätt att klandra stämmobeslut samt en rätt att, om innehavet av förlagsan -

NU 1983/84:24 (LU 1983/84:2y)

delarna representerar minst en tiondel av det totala insatskapitalet, påkalla
utseendet av en särskild revisor.

Utskottet konstaterar att förslaget till införandet av förlagsinsatser utgör
ett nytt inslag inom kooperationen och bryter mot den gällande principen
att behovet av egenkapital i rörelsen tillgodoses genom medlemsinsatser
och fonderade överskott. Förslaget har emellertid erhållit ett positivt mottagande
under remissbehandlingen.

Som framgår av redogörelsen ovan för förslaget får innehavare av förlagsandel
ett mycket begränsat inflytande i föreningen. Detta är nödvändigt
för att inte de kooperativa grundprinciperna skall äventyras och föreningarnas
nuvarande karaktär förändras. Det bör dock påpekas att innehavare
av förlagsandelar kan få ett större ekonomiskt inflytande än som
direkt följer av lagen. Enligt förslaget skall sålunda det sammanlagda
beloppet av förlagsinsatserna få uppgå till högst summan av gjorda medlemsinsatser.
Maximiregeln tar emellertid endast sikte på tillskottsögonblicket.
Om ett flertal medlemmar lämnar en förening kort efter tillskottet
av förlagsinsatser och de avgående medlemmarna får tillbaka sina insatser
kommer medlemskapitalet att sjunka till en nivå under förlagsinsatskapitalet.
Denna situation medför inte att föreningen automatiskt måste betala
tillbaka någon del av förlagsinsatskapitalet. Däremot hindrar de föreslagna
bestämmelserna föreningen att skaffa nytt förlagsinsatskapital innan medlemskapitalet
har höjts till en nivå över förlagsinsatskapitalet.

Förslagen om högre avkastning för förlagsinsatskapitalet än medlemskapitalet
och om förtur för förlagsinsatskapitalet till insatsränta har tillkommit
i syfte att göra det attraktivt att satsa riskbärande kapital i en ekonomisk
förening. Som lagrådet påpekat får emellertid innehavare av förlagsandel
en i viss mån svag ställning och kan under ogynnsamma förhållanden
få svårt att rädda något av värdet av sin kapitalinsats. Detta sammanhänger
med förutom det bristande inflytandet i föreningen att förlagsinsatserna
genom sin natur av egenkapital i föreningen får en sämre ställning än
en vanlig borgenär. Den föreslagna ordningen innebär således vissa risker
för förluster till följd av misstag om vilken rättslig ställning som följer med
inriciiavet av en förlagsinsats. Som föredragande statsrådet framhåller (s.
49) kan det dock inte göras gällande att en förlagsinsats i något avgörande
hänseende ges en svagare ställning än vad som motiveras av karaktären av
riskbärande eget kapital och som är nödvändigt med hänsyn till strävan att
bibehålla föreningarnas kooperativa natur. Som förslaget är utformat torde
också förlagsinsatserna komma att främst utnyttjas av institutionella kapitalplacerare.

Utskottet kan från de synpunkter utskottet har att beakta inte finna att
det finns något att erinra mot förslaget till ändringar i föreningslagen.
Utskottet tillstyrker därför förslaget. Utskottet vill samtidigt erinra om att
kooperationsutredningen avser att inom kort lägga fram förslag till en helt
ny lag om ekonomiska föreningar. De nu föreslagna ändringarna har därför

NU 1983/84:24 (LU 1983/84:2 y)

i viss mån en provisorisk karaktär. Utskottet utgår ifrån att — om det vid
tillämpningen av den nya ordningen skulle visa sig att lagen har vissa
brister eller i vissa hänseenden är mindre ändamålsenlig - en komplettering
kommer att ske i samband med beredningen av kooperationsutredningens
förslag.

Som utskottet inledningsvis anfört är avsikten att det nya allemanssparandet
skall utformas så att riskkapital kan förmedlas till kooperationen
genom kapitalsparfonderna. I propositionen tas också upp en annan fråga
med anknytning till allemanssparande!, nämligen det s. k. låneförbudet i 12
kap. 7 § aktiebolagslagen. Förbudet innebär att ett aktiebolag i princip inte
får lämna penninglån till den som äger aktier i bolaget eller till den som har
för avsikt att med hjälp av lånet förvärva aktier i bolaget. För den som har
andelar i en aktiefond eller i en icke företagsanknuten aktiesparfond gäller
emellertid det undantaget att andelsinnehavaren inte räknas som aktieägare
i ett bolag vars aktier ingår i fonden. I propositionen föreslås den
ändringen i aktiebolagslagen att undantaget från låneförbudet skall gälla
även kapitalsparfonderna. Utskottet, som inte kan finna att det finns några
skäl att behandla andelar i kapitalsparfonderna annorlunda än andelar i
aktiesparfonder, tillstyrker propositionen även i denna del.

Stockholm den 14 februari 1984

På lagutskottets vägnar
PER-OLOF STRINDBERG

Närvarande: Per-Olof Strindberg (m), Lennart Andersson (s). Stig Olsson
(s), Martin Olsson (s), Elvy Nilsson (s), Mona Saint Cyr (m)*, Allan
Ekström (m), Marianne Karlsson (c)*, Owe Andréasson (s), Nic Grönvall
(m)*, Sigvard Persson (c), Per Israelsson (vpk), Inga-Britt Johansson (s)
och Ulla-Britt Carlsson (s)*.

* Ej närvarande vid yttrandets justering.

NU 1983/84:24

Bilaga 5

Lagutskottets yttrande
1983/84:3y

över proposition 1983/84:84 om kooperationens kapitalförsörjning,
m. m.

Till näringsutskottet

Lagutskottet har den 14 februari 1984 avgivit yttrande (LU 1983/84:2 y)
över de i proposition 1983/84:84 framlagda förslagen till ändringar i
föreningslagen och aktiebolagslagen.

Sedan lagutskottet avgivit yttrandet har Lantbrukarnas riksförbund (LRF)
inkommit med en skrivelse vari hemställs om förtydliganden av vissa
uttalanden i propositionen om avkastningen på förlagsinsatserna. Lagutskottet
som efter att ha tagit del av skrivelsen beslutat att avge ett kompletterande
yttrande får anföra följande.

Förlagsinsatserna skall enligt propositionen utgöra ett riskbärande kapital
och ha en mellanställning mellan medlemsinsatserna och det lånade kapitalet.
I motsats till vanliga förlagslån skall någon ränta inte betalas på
kapitalinsatserna utan avkastning skall utgå i form av vinstutdelning.

Utdelning i ekonomisk förening beslutas av föreningens stämma. Förutsättning
för att vinstutdelning skall få ske är enligt 18 § föreningslagen att en
fastställd balansräkning för det senaste räkenskapsåret utvisar fritt eget
kapital som överstiger eventuellt redovisad förlust. Innan vinstutdelning får
ske skall från detta överskott vidare dras av vad som enligt lag eller
föreningens stadgar skall avsättas till bundet eget kapital. Hit hör obligatorisk
avsättning till reservfond (17 § föreningslagen). Vid bedömningen av
vilken vinstutdelning som får ske till medlemmarna måste också beaktas
föreningens konsolideringsbehov. Enligt 18 § tredje stycket föreningslagen
får vinstutdelning eller utbetalning i annan form av gottgörelse inte ske med
så stort belopp att utdelningen med hänsyn till konsolideringsbehovet och
föreningens likviditet strider mot god affärssed.

De kooperativa föreningarnas ändamål är inte främst att ge avkastning på
satsat kapital. Föreningarnas överskott fördelas därför vanligen genom
gottgörelse i form av tilläggsbetalning till medlemmarna för levererade
varor, s. k. efterlikvid, eller återbäring då varor sålts till medlemmarna.
Överskottet kan emellertid också delas ut i förhållande till vars och ens
insats. I 18 § andra stycket används för denna form av utdelning det något
missvisande uttrycket ränta på insats. Det är dock inte fråga om någon
verklig ränta utan en procentuell utdelning på det satsade kapitalet - i
propositionen (s. 161) benämnd insatsutdelning. Sådan utdelning är begränsad
till diskontot med tillägg av tre procentenheter.

Enligt propositionens förslag skall, som ovan nämns, avkastning på

NU 1983/84:24 (LU 1983/84:3 y)

förlagsinsatserna ske genom insatsutdelning. Den för medlemsinsatserna
stadgade begränsningen skall dock inte gälla för förlagsinsatserna. På de för
varje förlagsinsats utfärdade förlagsandelsbevisen skall anges den rätt till
utdelning som insatsen medför (16e § föreningslagen). Föreningens stadgar
skall föreskriva vad som skall gälla när förlagsinsatser finns.

LRF hänvisar i sin skrivelse till att i propositionen (s. 47) uttalas dels att
den för medlemsinsatserna gällande begränsningen av utdelningen inte skall
gälla för förlagsinsatserna och att föreningen och den som skjutit till en
förlagsinsats således bör kunna avtala om en högre avkastning, dels att avtal
också bör kunna träffas om att förlagsinsatserna skall ha förtur till utdelning
framför medlemskapitalet. Vidare hänvisas till förslaget att bankinspektionen
skall kunna ge de av de kooperativa organisationerna inom ramen för
allemanssparande! startade kapitalsparfonderna dispens att placera mer än
stadgade 10 % av medlen i förlagsandelsbevis och till uttalandet på s. 190 att
en förutsättning för dispens bör vara att placering sker i förlagsandelsbevis
”med fast avkastning”. LRF anser det oklart om i dessa uttalanden inläggs
något mer än ett påvisande av att utdelning på förlagsinsatser kan prioriteras
framför annan utdelning. LRF menar vidare att det bör klarläggas på vilket
sätt avkastningsfrågan kan regleras i förlagsandelsbeviset.

Utskottet vill med anledning av LRF:s skrivelse ånyo stryka under att
avkastningen på förlagsinsatserna inte skall utgå i form av årlig ränta utan i
form av utdelning ur årsvinsten sedan obligatorisk avsättning skett till bundet
kapital och för konsolideringsändamål. Föreningen har därför ingen möjlighet
att avtala om att avkastning årligen skall utbetalas med ett fast
procentuellt belopp. Eftersom ett avtal om framtida utdelning inte är rättsligt
bindande saknar företagen vidare möjlighet att träffa avtal om såväl att
utdelning årligen skall ske oavsett vinst som att utdelning skall ske från
tillgänglig vinst med ett fastställt procentuellt belopp. Föreningsstämman har
att årligen besluta om storleken av en utdelning, och stämman kan inte
genom föreskrift i stadgarna avhända sig denna uppgift.

Däremot kan i stadgarna regleras grunderna för fördelningen av uppkommen
vinst. Det är således möjligt att ange att fritt eget kapital skall efter
obligatorisk avsättning och så långt det räcker tas i anspråk för insatsutdelning.
Vidare kan föreskrivas att förlagsinsatserna skall ha företrädesrätt till
den årliga utdelningsbara vinsten upp till visst högsta tak framför utdelning
på medlemskapitalet och innan avsättning till gottgörelse i form av återbäring
eller efterlikvid.

Som ovan anförts skall det av föreningen utgivna förlagsandelsbeviset
bl. a. innehålla uppgift om den rätt till utdelning som insatsen medför. Om i
stadgarna tagits in föreskrifter motsvarande de ovan beskrivna bör i
andelsbeviset kunna anges att med förlagsinsatsen följer företrädesrätt till
årlig vinstutdelning intill ett årligt belopp som högst motsvarar diskontot med
tillägg av visst antal procentenheter beräknat på förlagsinsatsernas kapitalbelopp
före utdelning på medlemsinsatskapitalet och innan avsättning till

NU 1983/84:24 (LU 1983/84:3 y)

återbäring eller efterlikvid.

För att göra placeringen i förlagsinsatser något mer säker och mer attraktiv
skulle kunna övervägas att direkt i föreningslagen föreskriva en företrädesrätt
till vinstutdelning för förlagsinsatserna före medlemsinsatserna både när
det gäller insatsutdelning och särskild gottgörelse. Enligt utskottets mening
kan det dock i vissa situationer vara mindre lämpligt med en tvingande regel.
En föreskrift i föreningens stadgar om företrädesrätt i enlighet med vad ovan
beskrivits bör enligt utskottets mening ge ett tillräckligt säkert bedömningsunderlag
för den som avser att tillskjuta medel för förlagsinsatser.

När det gäller frågan om bankinspektionens rätt att ge dispens för vissa
kapitalsparfonder att placera större belopp i förlagsinsatser ankommer det
inte på lagutskottet att ange de närmare förutsättningarna härför. Utskottet
vill dock i anslutning till det tidigare anförda peka på att det inte är möjligt att
i enlighet med propositionens förslag som förutsättning för dispens kräva att
placeringen skall ske i förlagsinsatser med "fast avkastning."

Avslutningsvis vill utskottet något beröra en fråga som anknyter till
utskottets påpekande i det tidigare avgivna yttrandet att medlemskapitalet
kan komma att sjunka till en nivå under förlagsinsatskapitalet om flera
medlemmar lämnar en förening kort tid efter tillskottet av förlagsinsatser och
därvid får tillbaka sina insatser. Enligt 67 § föreningslagen skall beslut om
sådan ändring av föreningens stadgar som innebär att medlems rätt till
årsvinst inskränks fattas med kvalificerad majoritet (minst tre fjärdedelar av
de röstande). Medlem som inte samtyckt till ändringen har enligt 68 § en
ovillkorlig rätt att utträda ur föreningen och. även för den händelse att
stadgarna föreskriver annat, rätt att få ut sin insats och beslutad vinstutdelning.

Beslut om företrädesrätt för förlagsinsatskapitalet innebär formellt en
inskränkning i medlems rätt till årsvinst och skall följaktligen fattas med
kvalificerad majoritet och ger enligt ovan medlem en särskild rätt till utträde.
Under ärendets beredning har framhållits att en ovillkorlig rätt till utträde
och uttag av insatsen skulle kunna föra med sig betydande nackdelar lör
föreningen och motverka syftet med reformen. Det har därför ifrågasatts om
inte 68 § borde ändras så att den inte omfattar stadgebeslut om förlagsinsatser.

Enligt utskottets mening kan vissa skäl tala för en sadan ordning.
Härigenom skulle nämligen kunna undvikas att föreningens soliditet sjunker
och att förlagsinsatskapitalet får ett för stort reellt inflytande. Det bör
emellertid beaktas att bestämmelsen i 68 § är en minoritetsskyddsregel.
Enligt utskottets mening mäste det föreligga mycket tungt vägande skäl lör
att göra en inskränkning i minoritetsskyddet. Några sädana skäl har dock inte
förebragts i ärendet. Utskottet avstår därför ifrån att föreslå någon ändring.
Skulle det visa sig att gällande ordning kommer att i tillämpningen medföra
betydande problem utgår utskottet från att frågan kommer att prövas i första

NU 1983/84:24 (LU 1983/84:3 y)

hand i samband med beredningen av kooperationsutredningens förslag till ny
lag om kooperativa föreningar.

Stockholm den 22 mars 1984

På lagutskottets vägnar
PER-OLOF STRINDBERG

Närvarande: Per-Olof Strindberg (m), Lennart Andersson (s), Martin
Olsson (c), Elvy Nilsson (s), Mona Saint Cyr (m), Arne Andersson i
Gamleby (s), Ingemar Konradsson (s), Allan Ekström (m), Owe Andréasson
(s), Nic Grönvall (m)*, Sigvard Persson (c), Per Israelsson (vpk),
Inga-Britt Johansson (s), Kersti Johansson (c) och Berit Löfstedt (s)*.

* Ej närvarande vid yttrandets justering.

NU 1983/84:24

Innehåll

Ärendet 1

Sammanfattning 1

Proposition 1983184:84 2

Huvudsakligt innehåll 2

Förslag 3

Motionerna 3

Sammanfattning av vissa allmänna synpunkter 4

Industriministerns anförande 4

Synpunkter i motionerna 6

Utskottet 7

Vissa allmänna synpunkter 7

Kapitalförsörjning 9

Inledning 9

Riskkapital till kooperationen genom förlagsinsatser 10

Medel från allmänna pensionsfonden som riskbärande kapital i

kooperationen 14

Riskkapital till kooperationen genom allemanssparande! 16

Beskattning av ekonomiska föreningar m. m 20

Låneförbudet i aktiebolagslagen 23

Förlagsinsatser i jordbrukets kreditkassor 23

Kooperativ utveckling 24

Inledning 24

Kooperativt råd 24

Forskning om kooperativ verksamhet 25

Arbetskooperation 26

Hemställan 28

Reservationer

1. Kooperationen i samhället (c) 30

2. Medel från allmänna pensionsfonden som riskbärande kapital i
kooperationen (c) 30

3. Beskattning av ekonomiska föreningar (m, fp) 31

4. Beskattning av ekonomiska föreningar (c) 32

5. Forskning om kooperativ verksamhet (c) 32

6. Arbetskooperation (c) 33

NU 1983/84:24

Bilagor

1. Av utskottet föreslagna ändringar i regeringens förslag till lag om
ändringikommunalskattelagen(1928:370) 34

2. Skatteutskottets yttrande 1983/84:7 y 36

3. Skatteutskottets yttrande 1983/84:10 y 40

4. Lagutskottets yttrande 1983/84:2 y 44

5. Lagutskottets yttrande 1983/84:3 y 47

minab/gotab 78321 Stockholm 1984