NU 1983/84:22

Näringsutskottets betänkande
1983/84:22

om teckning av aktier i Norrlands Skogsägares Cellulosa AB (prop.
1983/84:102)

Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels proposition 1983/84:102 om teckning av aktier i Norrlands Skogsägares
Cellulosa AB,

dels en motion som har väckts med anledning av propositionen.

Propositionen och motionen redovisas i det följande.

Propositionen

Huvudsakligt innehåll

I propositionen föreslår regeringen att staten tecknar nya aktier i
Norrlands Skogsägares Cellulosa AB (Ncb) för totalt 100 milj. kr. genom att
ett statligt lån på 100 milj. kr. konverteras till aktier. Härigenom får Ncb en
förbättrad soliditet. Medlen skall användas för att delfinansiera ett investeringsprojekt
i Ncb:s sulfatfabrik och pappersbruk i Väja, Kramfors kommun,
till en beräknad kostnad av ca 400 milj. kr.

Vidare föreslås att bemyndigandet för regeringen att överlåta statens
aktier i Ncb till annan huvudman skall gälla också de nytecknade aktierna.

Förslag

I propositionen föreslås att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att förfoga över statens fordran om 100 000 000
kr. hos Norrlands Skogsägares Cellulosa AB för aktieteckning i enlighet med
vad föredragande statsrådet har förordat,

2. bemyndigar regeringen att överlåta de nytecknade aktierna i Norrlands
Skogsägares Cellulosa AB.

Motionen

Yrkande

Den motion som har väckts med anledning av propositionen är
1983/84:2546 av Erik Hovhammar m. fl. (m), vari hemställs att riksdagen

1. avslår förslaget att bemyndiga regeringen att överlåta statens aktier i

1 Riksdagen 1983184.17sami. Nr 22

NU 1983/84:22

2

Norrlands Skogsägares Cellulosa AB till annan huvudman utan riksdagens
hörande,

2. begär att regeringen återkommer med förslag om överföring av
Ncb-koncernen i privat ägo.

Motivering

Motionärerna har ingen erinran mot regeringens förslag om att ett
nuvarande statligt lån till Ncb på 100 milj. kr. konverteras till aktiekapital.
De ifrågasätter emellertid om den planerade investeringen är tillräcklig för
att säkra Väjafabrikens överlevnad på sikt. Vidare diskuteras Ncb:s försörjning
med skogsråvara. Aven om den f. n. är tillgodosedd inom ramen för
träffade avtal med skogsägarföreningarna finns det, anser motionärerna,
anledning att ifrågasätta om de enskilda skogsägarna - mot bakgrund av
regeringens tankar på tvångsavverkning, höjningar av skatterna på skogsmark
och den uttalade negativa inställningen till stöd till Norrlandsjordbruken
- är villiga att framöver lika solidariskt som nu leverera virke till Ncb.
Det är enligt motionärernas mening angeläget att regeringen mera klart ger
uttryck för sina avsikter på det skogliga området.

Motionärerna tar vidare upp frågan om vilka möjligheter Ncb har att
bredda ägarkretsen och finna nya former för fruktbärande samarbete med
svenska och utländska intressenter. Enligt motionärernas mening är det
angeläget, om Ncb-koncernen skall få tillgång till finansiella resurser utan
statliga tillskott, att ägarkretsen vidgas.

Motionärerna erinrar om ett socialdemokratiskt motionsyrkande våren
1981 (mot. 1980/81:2017) av innebörd att regeringens bemyndigande att
överlåta statens aktier i Ncb skulle gälla endast överlåtelse till andra företag
där staten direkt eller indirekt äger merparten av aktierna, ett yrkande som
avslogs av riksdagen (NU 1980/81:49, rskr 1980/81:282). Det är enligt
motionärernas mening angeläget att riksdagen klart deklarerar att frågan om
eventuell överlåtelse av aktier i Ncb skall avgöras av riksdagen och att
ägarkretsen därvid inte skall begränsas till företag eller andra juridiska
personer där staten har ett avgörande inflytande. Moderata samlingspartiet
har nyligen i en partimotion (1983/84:851) begärt att statliga företag skall
privatiseras. Detta önskemål gäller även statens engagemang i Ncb, säger
motionärerna.

Bakgrund

Ncb bildades år 1959. Ägare var från början ett antal skogsägarföreningar i
norra Sverige med totalt nära 50 000 medlemmar. Ncb expanderade starkt
under 1960- och 1970-talen, till stor del genom företagsförvärv. Vid slutet av
1970-talet bedrev Ncb-koncernen en mångskiftande skogsindustriell verksamhet
inom landet, omfattande bl. a. cellulosatillverkning vid sex anlägg -

NU 1983/84:22

3

ningar, papperstillverkning, sågverksrörelse och tillverkning av trähus.
Därjämte bedrev Ncb verksamhet i flera västeuropeiska länder. Antalet
anställda i koncernen uppgick år 1978 till ca 7 400, varav ca 5 200 inom
landet.

Ncb-koncernens finansiella bas var emellertid svag. Den snabba expansionen
ledde till en kraftigt ökad skuldbelastning. Den försämring av konjunkturerna
för skogsindustrin som inträffade åren 1976 och 1977 drabbade Ncb
hårt, liksom andra producentkooperativa skogsföretag. Våren 1978 hade den
finansiella situationen för Ncb försvagats så att företagets fortbestånd var i
allvarlig fara. I detta läge lämnade staten ett lån till företaget på 400 milj. kr.
med villkorlig återbetalningsskyldighet (prop. 1977/78:180, NU 1977/78:74,
rskr 1977/78:360).

Den negativa utvecklingen fortsatte emellertid. Våren 1979 bedömdes det
nödvändigt med en finansiell rekonstruktion av Ncb. Enligt avtal mellan
staten och de ursprungliga ägarna, dvs. skogsägarföreningarna, lämnade
staten ett kapitaltillskott av 600 milj. kr. i samband med en höjning av
aktiekapitalet och blev därmed majoritetsägare med ca 74 % av aktierna
(prop. 1978/79:207, NU 1978/79:61, rskr 1978/79:451). Samtidigt åtog sig
staten att efterge det tidigare villkorslånet på 400 milj. kr. I avtalet ingick
också att parterna skulle tillse att avtal om långsiktig virkesförsörjning för
Ncb träffades. Enligt avtalet med skogsägarföreningarna hade staten rätt att
överlåta sina aktier i bolaget till bolag vari staten direkt eller indirekt äger
aktiemajoriteten. Regeringen erhöll riksdagens bemyndigande att besluta i
fråga om sådan överlåtelse.

Trots en högkonjunktur för skogsindustrin som inträffade åren 1979 och
1980 fortsatte den negativa utvecklingen för Ncb. Problemen berodde på dels
ett antal olönsamma produktionsenheter, dels ökade svårigheter med
råvaruanskaffningen genom skogsägarföreningarna. I början av år 1981 stod
bolaget inför en likvidationssituation. Sedan det framkommit att skogsägarföreningarna
inte kunde tillföra Ncb kapital i någon större utsträckning blev
det nödvändigt för staten att ensam skapa nödvändiga finansiella förutsättningar
för en omstrukturering av Ncb i ordnade former. Enligt riksdagens
beslut (prop. 1980/81:98, NU 1980/81:49, rskr 1980/81:282) skedde detta på
så sätt att staten efter nedsättning av det tidigare aktiekapitalet lämnade ett
tillskott av 300 milj. kr. till aktieteckning i Ncb. Vidare lämnades ett
långfristigt efterställt lån på 100 milj. kr. som ersättning för ett tidigare
beviljat industrigarantilån till samma belopp. Det förutsattes att lån i form av
s.k. industrilånebevis och skogsobligationer som tidigare hade lämnats till
Ncb av enskilda skogsägare m. fl. skulle efter hand bytas ut mot B-aktier med
begränsad rösträtt. Det sammanlagda lånebeloppet uppgick till ca 145 milj.
kr.

Beslutet innebar vidare att det av riksdagen år 1979 lämnade bemyndigandet
för regeringen att överlåta statens aktier i Ncb utvidgades till att omfatta
överlåtelse även till andra än statsägda företag. Med anledning av ett

NU 1983/84:22

4

socialdemokratiskt motionsyrkande om att tidigare begränsning av bemyndigandet
borde gälla även fortsättningsvis anförde näringsutskottet (NU
1980/81:49 s. 14) bl. a. att en sådan restriktion skulle kunna försvåra ett
närmare samarbete med andra skogsindustrier.

Regeringens förslag om kapitaltillskott till Ncb förutsatte att företaget
skulle omstruktureras med sikte på att det skulle nå lönsamhet, något som
oundgängligen krävde nedläggning av vissa olönsamma enheter. Näringsutskottets
majoritet intog samma ståndpunkt. Beträffande en av de nedläggningshotade
enheterna, nämligen Hörnefors massafabrik och pappersbruk,
begärde emellertid riksdagen uppskov med nedläggningen i syfte att
möjliggöra en närmare utvärdering av ett projekt för fortsatt drift av ett
självständigt Hörnefors AB. Projektet hade tagits fram av den s. k.
Hörneforsgruppen. Det förutsattes att riksdagen skulle på regeringens
begäran komma att anvisa medel för sådana merkostnader som uppskovet
kunde förorsaka Ncb.

Hösten 1981 redovisade regeringen resultatet av den av riksdagen begärda
utvärderingen (prop. 1981/82:38). Regeringen drog slutsatsen att några
statliga insatser för fortsatt drift i Hörnefors inte borde komma i fråga. Detta
godtogs av riksdagen. Samtidigt godkände riksdagen ett avtal mellan staten
och Ncb om täckning av merkostnaderna för Ncb till följd av uppskovet med
nedläggningen och anvisade 36,9 milj. kr. för ändamålet i form av ett särskilt
kapitaltillskott till bolaget (NU 1981/82:20, rskr 1981/82:125). Sedan det visat
sig att Ncb hade haft ytterligare ersättningsgilla kostnader enligt avtalet
anvisades hösten 1982 ytterligare 29,5 milj. kr. för samma ändamål (prop.
1982/83:25, NU 1982/83:15, rskr 1982/83:116).

Nuvarande ägarförhållanden

Vid den finansiella rekonstruktion av Ncb sorn skedde våren 1981
nedsattes det tidigare aktiekapitalet i moderbolaget från 545 milj. kr. till
2 725 000 kr. genom ändring av aktiernas nominella värde från 200 kr. till 1
kr. Samtidigt tecknade staten ensam nya aktier för 300 milj. kr. Härigenom
minskade skogsägarföreningarnas ägarandel av ca 26 % till några tiondels
procent. Som en följd härav upphörde 1979 års avtal mellan staten och
skogsägarföreningarna att gälla.

Genom det tidigare nämnda utbytet av industrilån och skogsobligationer
har enskilda skogsägare m. fl. uppnått en betydande ägarandel i Ncb. Enligt
villkoren för dessa lån har Ncb ensidig rätt att byta ut lånen mot B-aktier
tidigast fem år efter utgivningen. Detta sker genom en årlig nyemission. Av
det totala lånebeloppet, ca 145 milj. kr., utbyttes år 1981 ca 97,5 milj. kr. till

NU 1983/84:22

5

B-aktier. Åren 1982 och 1983 utbyttes ytterligare ca 32,3 milj. kr. Aktierna
fördelas därmed f. n. enligt följande:

Eftersom B-aktierna har endast en tiondel av A-aktiernas röstvärde svarar
dessa för ca 96% av röstetalet vid bolagsstämman. Staten har därmed en
dominerande ägarställning i bolaget.

Det kan tilläggas att det förekommer viss handel med B-aktier i Ncb.

Riksdagen har vid flera tillfällen under senare år haft att behandla frågor
om Ncb-koncernen. Anledningen härtill har varit de ekonomiska svårigheter
som från år 1977 drabbade Ncb och som tvingade fram omfattande statliga
kapitalinsatser i syfte att säkra företagets fortbestånd. Som framgår av den
tidigare redogörelsen har det sammanlagda stödet uppgått till ca 1,5
miljarder kronor i form av lån och kapitaltillskott. Staten har härigenom
blivit den helt dominerande ägaren. Det finns dock alltjämt starka band
mellan Ncb och skogsägarintressena, framför allt genom de virkesförsörjningsavtal
som utgör grunden för Ncb:s råvaruanskaffning.

Som redovisas i propositionen (s.4) har Ncb-koncernen genomgått en
omfattande strukturomvandling med avveckling av olönsamma enheter.
Antalet anställda i Sverige har minskat från ca 5 200 år 1978 till ca 2 600 år
1983. Det ekonomiska resultatet har förbättrats väsentligt. Det preliminära
bokslutet för år 1983 visar ett resultat före bokslutsdispositioner och skatt av
177 milj. kr., vilket är nära 40 milj. kr. mer än den prognos som anges i
propositionen och en förbättring med ca 160 milj. kr. i förhållande till 1982
års resultat. Ncb bär dock alltjämt på en relativt stor skuldbörda, vilket
försvårar finansieringen av företagets investeringar.

Detta utgör bakgrunden till att Ncb har begärt finansiellt stöd av sin
huvudägare staten för att genomföra ett investeringsprojekt i Dynäs fabriker
i Väja. Regeringen föreslår riu att sådant stöd lämnas bl. a. genom
konvertering till aktiekapital av ett statligt långfristigt lån på 100 milj. kr. som
lämnades till Ncb år 1981. För att regeringen skall kunna använda statens
lånefordran för betalning av de nytecknade aktierna krävs riksdagens
bemyndigande. Några nya medel behöver inte anvisas.

Utskottet tillstyrker att riksdagen lämnar det begärda bemyndigandet.

Vidare föreslås i propositionen att ett bemyndigande att överlåta statens
aktier i Ncb som regeringen fick år 1981 skall gälla även de nya aktierna.

I motion 1983/84:2546 (m) yrkas avslag på detta förslag. Motionärerna
anser att frågan om eventuell överlåtelse av aktier i Ncb skall avgöras av
riksdagen. Med hänvisning till argument som moderata samlingspartiet har

A-aktier

B-aktier

302 725 000 (70%)

129 806 425 (30%)

432 531 425

Summa aktier

Utskottet

NU 1983/84:22

6

framfört i en annan motion (1983/84:851) yrkar de vidare på att regeringen
skall återkomma med förslag om privatisering av Ncb-koncernen.

Utskottet erinrar om att regeringen sedan år 1981 har riksdagens
bemyndigande att överlåta aktierna i Ncb till annan huvudman. Bemyndigandet
får ses som ett uttryck för uppfattningen att regeringen bör ha stor
handlingsfrihet när det gäller att medverka till sådant samarbete mellan
statsägda och andra företag som kan bidra till en strukturmässigt och
kommersiellt sund utveckling.

Utskottet finner det naturligt att regeringen har givits rätt att utan
riksdagens hörande förfoga över statens aktier i Ncb och att denna rätt skall
gälla även de nytecknade aktierna enligt regeringens förslag. Utskottets
ställningstagande får ses mot bakgrund av att staten i det aktuella fallet har
tagit på sig ägarrollen i syfte att möjliggöra en omstrukturering av företaget i
ordnade former.

Det av regeringen föreslagna bemyndigandet ger möjligheter till en sådan
breddning av ägarkretsen som motionärerna uppenbarligen anser önskvärd.
Utskottet finner därför deras yrkande om avslag på regeringens förslag något
motsägelsefullt.

I motionen yrkas vidare på att riksdagen skall begära förslag från
regeringen om privatisering av Ncb-koncernen. Av vad som nyss har anförts
framgår att regeringen enligt utskottets mening bör vara oförhindrad att
överlåta statens aktier i Ncb helt eller delvis även till icke-statliga huvudmän.
Utskottet utgår från att regeringen utan något särskilt uttalande av riksdagen
kommer att medverka till sådana ändringar av nuvarande ägarförhållanden
som kan främja företagets och branschens utveckling. Utskottet finner inte
skäl att i detta sammanhang ta upp frågan om försäljning av statliga företag
från principiella synpunkter.

Med det sagda tillstyrker utskottet regeringens förslag om bemyndigande
för den att överlåta statens aktier i Ncb. Motion 1983/84:2546 (m) avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande teckning av aktier i Ncb

att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:102 moment 1
bemyndigar regeringen att förfoga över statens fordran om
100 000 000 kr. hos Norrlands Skogsägares Cellulosa AB för
aktieteckning i enlighet med vad som anges i propositionen.

2. beträffande överlåtelse av aktier i Ncb
att riksdagen

a) med bifall till proposition 1983/84:102 moment 2 och med avslag
på motion 1983/84:2546 yrkande 1 bemyndigar regeringen att

NU 1983/84:22

7

överlåta de nytecknade aktierna i Norrlands Skogsägares Cellulosa
AB,

b) avslår motion 1983/84:2546 yrkande 2.

Stockholm den 6 mars 1984

På näringsutskottets vägnar
NILS ERIK WÅÅG

Närvarande: Nils Erik Wååg (s), Tage Sundkvist (c), Staffan Burenstam
Linder (m), Gunnar Nilsson i Stockholm (s), Lilly Hansson (s), Erik
Hovhammar (m), Lennart Pettersson (s), Rune Jonsson (s), Wivi-Anne
Radesjö (s), Per Westerberg (m), Christer Eirefelt (fp). Birgitta Johansson
(s), Per-Richard Molén (m), Ivar Franzén (c) och Oswald Söderqvist (vpk).

Reservation

Överlåtelse av aktier i Ncb (mom. 2)

Staffan Burenstam Linder (m), Erik Hovhammar (m), Per Westerberg
(m), Christer Eirefelt (fp) och Per-Richard Molén (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”Utskottet
finner” och slutar med ”1983/84:2546 (m) avstyrks” bort ha följande lydelse:

Utskottet noterar med tillfredsställelse att regeringen nyligen har medverkat
till en privatisering av Luxor AB. Även i fråga om Ncb, där statens
engagemang som ägare har en liknande bakgrund, bör en privatisering kunna
ske snarast. Denna underlättas av att aktierna i bolaget redan har en
betydande spridning genom utbytet av de s. k. industrilånen till B-aktier.

Olika uttalanden från regeringen om en samordning av den statliga
skogsindustrisektorn, innefattande såväl Ncb som AB Statens Skogsindustrier
(ASSI) och domänverket, pekar emellertid på att regeringen räknar
med att det statliga engagemanget i skogsindustrin skall permanentas. Enligt
utskottets mening vore en sådan politik olycklig. Ett samgående mellan Ncb
och de övriga statsägda skogsföretagen utgör knappast den från branschsynpunkt
naturligaste lösningen. Utskottet hänvisar också till vad som har
anförts i motionerna 1983/84:851 (m) och 1983/84:908 (fp) om önskvärdheten
från principiella synpunkter av en privatisering av statliga företag.

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att riksdagen bör avslå
regeringens begäran om bemyndigande att överlåta statens aktier i Ncb.
Regeringen bör i stället lägga fram förslag om privatisering av Ncb. Utskottet
föreslår ett uttalande av riksdagen härom. Motion 1983/84:2546 (m) tillstyrks
alltså.

NU 1983/84:22

8

dels att utsi. Jttet under 2 bort hemställa

2. beträffande överlåtelse av aktier i Ncb
att riksdagen

a) med bifall till motion 1983/84:2546 yrkande 1 avslår proposition
1983/84:102 moment 2,

b) med bifall till motion 1983/84:2546 yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört om privatisering av Ncb.

Särskilt yttrande

Överlåtelse av aktier i Ncb (mom. 2)

Tage Sundkvist (c) och Ivar Franzén (c) anför:

Vi har biträtt utskottsmajoritetens ställningstagande i fråga om bemyndigande
för regeringen att överlåta aktierna i Ncb, eftersom ett sådant
bemyndigande ger möjlighet att snabbt privatisera Ncb helt eller delvis.

Vi förutsätter, i enlighet med vad utskottet anför, att regeringen aktivt
utnyttjar denna möjlighet. Därmed kan regeringen främja en positiv
utveckling av Ncb och medverka till en välbehövlig förstärkning av statens
finanser.

minab/gotab 78052 Stockholm 1984