NU 1983/84:16
Näringsutskottets betänkande
1983/84:16
om konsumentverkets organisation och resurser
Ärendet
Motion 1983/84:107 av Erik Hovhammar m. fl. (m) - vilken motion har
väckts med anledning av proposition 1983/84:40 om vissa ekonomiskpolitiska
åtgärder - behandlas i detta betänkande såvitt gäller två yrkanden,
nämligen att riksdagen
14. beträffande sammanslagning av statens pris- och kartellnämnd och
konsumentverket som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i
motionen,
15. beträffande anslag till konsumentverket med ändring av tidigare
beslut till konsumentverket för budgetåret 1983/84 under sjunde huvudtiteln
anvisar ett förslagsanslag av 37 840 000 kr.
Konsumentverket har överlämnat en promemoria i ärendet (bilaga, s. 7).
Motionen
Motionärernas utgångspunkt är att omfattande besparingsåtgärder är
nödvändiga i dagens statsfinansiella läge.
Betydande besparingar bör, säger motionärerna, kunna göras genom en
samordning mellan statens pris- och kartellnämnd (SPK) och konsumentverket.
Riksdagen bör anhålla att regeringen lägger fram förslag till sammanslagning
av de båda myndigheterna. Sammanslagningen bör inledas omgående.
Ytterligare besparingar borde vara möjliga genom ökad avgiftsfinansiering.
I enlighet med vad som har uttalats i en motion tidigare under året
motsätter sig motionärerna införandet av en särskild budgetpost för forskning
etc., vilket de anser markera en verksamhetsutvidgning.
Bakgrund och tidigare behandling
För budgetåret 1983/84 har riksdagen till konsumentverket anvisat ett
förslagsanslag av 39 640 000 kr. (prop. 1982/83:100 bil. 9, NU 1982/83:45).
Under föregående budgetår var anslaget 39 215 000 kr. Verkets kostnader
ligger på en högre nivå - för budgetåret 1983/84 har de i budgetpropositionen
beräknats till 48 870 000 kr. Skillnaderna mellan kostnaderna och anslaget
skall täckas genom intäkter som verket har i sin verksamhet. Anslaget har
med ett undantag beräknats med utgångspunkt i det huvudförslag i budgetarbetet
som innebär en minskning - efter pris- och iöneomräkning - med 2 %
1 Riksdagen 1983184.17sami. Nr 16
NU 1983/84:16
2
jämfört med föregående budgetår. Undantaget är att det har tillkommit ett
belopp av 300 000 kr. till forskning och till frivilliga konsumentpolitiska
insatser av bl. a. studieförbunden. Detta har möjliggjorts genom besparingar
under andra anslag. Medel för det nu angivna ändamålet fanns t. o. m.
budgetåret 1980/81 tillgängliga i form av ett särskilt anslag, vilket drogs in av
besparingsskäl.
Mot bakgrund av en principiell framställning om konsumentpolitiken
begärdes i en motion (m), som väcktes under allmänna motionstiden i vår, att
det av regeringen föreslagna anslaget till konsumentverket skulle minskas
med 1,8 milj. kr. till 37 840 000 kr. Bl. a. borde anslagsposten för forskning
etc. slopas. Beträffande sammanslagning av SPK och konsumentverket
framfördes samma förslag som nu. Man borde enligt motionärerna bl. a.
försöka åstadkomma en gemensam utgivning av konsumentinformation.
Näringsutskottet lämnade vissa uppgifter om kompetensfördelningen mellan
SPK och konsumentverket i fråga om prisinformation samt om SPK:s och
konsumentverkets tidskriftsutgivning.
Utskottets slutsatser var följande. De båda myndigheternas prisinformation
är av mycket olika karaktär och riktar sig till olika målgrupper.
Statsmakterna har genom en organisationsförändring år 1975 åstadkommit
en klar arbetsfördelning mellan SPK och konsumentverket när det gäller
prisinformation. I övrigt råder det stor skillnad mellan de båda myndigheternas
aktiviteter. Tanken på en sammanslagning av myndigheterna är orealistisk.
Utskottet konstaterade vidare att det av regeringen föreslagna anslaget
innebar en inte obetydlig nedskärning av dittillsvarande resurser och att
avgifter för olika tjänster redan var en väsentlig inkomstkälla för konsumentverket.
En sådan ytterligare nedskärning som motionärerna hade föreslagit
skulle enligt utskottets uppfattning vara olycklig.
Vissa kompletterande uppgifter
Riksdagen godkände år 1975 (prop. 1975:1 bil. 12, NU 1975:26) en
ändring i kompetensfördelningen mellan SPK och konsumentverket. Enligt
den ordning som därefter gäller ankommer det på SPK att bedriva
information om priser och prisutveckling i det kortsiktiga, nyhetsförmedlande
perspektivet, under det att konsumentverket ansvarar för information
som har långsiktig och utbildningsmässig inriktning. I samband med denna
förändring överfördes från SPK till konsumentverket dels två tjänster för
informationsuppgifter, dels medel motsvarande kostnader för kampanjverksamhet
och produktion av läromedel.
Konsumentpolitiska kommittén (Fi 1983:03; ordförande: riksdagsman
Roland Sundgren) är sedan våren 1983 i färd med en översyn av konsumentpolitiken.
Uppdraget skall vara slutredovisat senast i april 1985. Kommittén
skall enligt sina direktiv lämna förslag rörande främst prioriteringar mellan
NU 1983/84:16
3
de skilda slagen av insatser för konsumenterna. Den statliga organisationen
på det konsumentpolitiska området, med bl. a. ett konsumentverk som
central förvaltningsmyndighet, bör enligt direktiven i stort ligga fast.
Huvudinriktningen i arbetet skall sålunda vara att konsumentpolitikens
inriktning skall prövas, inte dess institutionella ram.
Utskottet
Inledning
De två yrkanden i motion 1983/84:107 (m) som behandlas i detta
betänkande syftar både till åtgärder avsedda att - som ett led i statsmakternas
allmänna besparingssträvanden - reducera kostnaderna för den centralt
bedrivna konsumentpolitiska verksamheten. Motionärerna vill dels att
regeringen skall lägga fram förslag om sammanslagning av statens pris- och
kartellnämnd (SPK) och konsumentverket, dels att konsumentverkets
anslag för det nu löpande budgetåret, som är 39 640 000 kr., skall minskas
med 1,8 milj. kr., dvs. drygt 4,5 %.
Sammanslagning av SPK och konsumentverket?
Konsumentverkets uppgift är att stödja konsumenterna och förbättra
deras ställning på marknaden. I anslutning därtill fullgörs de uppgifter som
enligt marknadsföringslagen (1975:1418) och lagen (1971:112) om förbud
mot oskäliga avtalsvillkor ankommer på konsumentombudsmannen. Även
vissa uppgifter enligt konsumentkreditlagen (1977:981) och konsumentförsäkringslagen
(1980:38) åvilar konsumentverket. Medel för dess verksamhet
anvisas i programtermer. Programmen är f. n. fyra, nämligen Marknadsinriktade
aktiviteter, Systeminriktade aktiviteter, Allmän information och
Varuprovningar m. m. på uppdrag. Verksamheten inom det sistnämnda
programmet är självbärande.
SPK:s verksamhet fördelar sig på fyra huvudområden. Verket skall
löpande informera regeringen om prisbildning och prisutveckling som
underlag för utformningen av den ekonomiska politiken. Det skall vidare
sprida allmän kännedom om rådande pris- och konkurrensförhållanden i
näringslivet i syfte att främja en effektivt verkande konkurrens. Verket skall
undersöka och analysera pris-, konkurrens- och marknadsförhållanden inom
näringslivet som underlag för dels andra myndigheters tillämpning av viss
lagstiftning, dels planering och beredning av reformer inom statsdepartement,
andra myndigheter och offentliga utredningar. Slutligen skall verket
upprätthålla en beredskap för att administrera eventuella av regeringen
beslutade extraordinära åtgärder på prisområdet.
Motionärerna hävdar att betydande besparingar bör kunna göras genom
en samordning av SPK och konsumentverket.
NU 1983/84:16
4
Liksom när samma fråga behandlades i maj detta år finner utskottet att
tanken på en sammanslagning av SPK och konsumentverket är orealistisk.
Den redogörelse för de båda myndigheternas uppgifter som utskottet nyss
har lämnat visar att deras aktiviteter är av mycket olika karaktär och riktar sig
till olika målgrupper. Detta gäller även det område - prisinformation - där de
kunde väntas ha sammanfallande intressen. Därvidlag har statsmakterna
genom en organisationsförändring som genomfördes år 1975 åstadkommit en
klar arbetsfördelning mellan myndigheterna. Motionärerna har inte i något
avseende sökt vederlägga vad utskottet i våras anförde på denna punkt. Med
hänvisning till vad här sagts avstyrker utskottet det nu berörda motionsyrkandet.
Minskat anslag till konsumentverket?
Enligt det andra av de motionsyrkanden som behandlas här bör riksdagen i
stället för det förslagsanslag av 39 640 000 kr. som i våras anvisades till
konsumentverket för budgetåret 1983/84 nu anvisa ett anslag som är 1,8
milj. kr. lägre. Ökad avgiftsfinansiering anges som en metod att kompensera
bortfallet av anslagsmedel.
I en promemoria, som återges i det följande (s. 7), har konsumentverket
på begäran lämnat uppgifter om verkets ekonomi och därvid särskilt belyst i
vad mån det finns möjligheter att under återstoden av budgetåret 1983/84 -drygt ett halvt år - genomföra sådana besparingar som motionärerna syftar
till. Av promemorian framgår bl. a. att en mycket stor del av budgeten avser
kostnader - främst för löner och lokaler - som på kort sikt måste betraktas
som fasta.
Utskottet vill erinra om vad utskottet i sitt betänkande NU 1983/84:8 om
utgiftsbesparande åtgärder inom industridepartementets område (s. 4) har
anfört om begränsningar i riksdagens möjligheter att under löpande budgetår
ompröva tidigare anslagsbeslut. Bl. a. påpekade utskottet att riksdagen inte
kan genom ett nytt anslagsbeslut anvisa ett lägre belopp för visst ändamål
under innevarande budgetår än det som anvisades våren 1983. Detta innebär
inte att riksdagen saknar möjligheter att föranstalta om en begränsning av de
utgifter som det är fråga om, men detta måste ske i andra former.
Vad beträffar konsumentverkets anslag konstaterar utskottet att verket
under senare år reellt sett har fått sina resurser reducerade och att några
väsentliga besparingsmöjligheter inte föreligger under detta budgetår. Det
bör också noteras att en översyn av konsumentpolitiken pågår (se s. 3).
Riksdagen får inom kort möjlighet att på grundval av budgetpropositionen
för budgetåret 1984/85 pröva konsumentverkets anslagsbehov på något
längre sikt; i det sammanhanget öppnas teoretiskt sett andra möjligheter till
besparingar än som finns inom det tidsperspektiv det aktuella motionsyrkandet
gäller. Utskottet delar emellertid inte motionärernas uppfattning att
konsumentverkets resurser bör begränsas ytterligare. Tvärtom vill utskottet
NU 1983/84:16
5
poängtera att konsumentpolitiska insatser är särskilt viktiga i ett samhällsekonomiskt
läge som utsätter en stor del av konsumenterna för svåra
påfrestningar. Med vad här sagts avstyrker utskottet motionsyrkandet.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande sammanslagning av SPK och konsumentverket
att riksdagen avslår motion 1983/84:107 yrkande 14,
2. beträffande konsumentverkets anslag
att riksdagen avslår motion 1983/84:107 yrkande 15.
Utskottet hemställer dessutom
att detta ärende avgörs efter endast en bordläggning.
Stockholm den 20 december 1983
På näringsutskottets vägnar
NILS ERIK WÅÅG
Närvarande: Nils Erik Wååg (s), Tage Sundkvist (c), Gunnar Nilsson i
Stockholm (s), Lennart Pettersson (s), Rune Jonsson (s). Sten Svensson (m),
Wivi-Anne Radesjö (s), Per Westerberg (m), Jörn Svensson (vpk), Birgitta
Johansson (s), Per-Richard Molén (m), Ivar Franzén (c), Nic Grönvall (m),
Sylvia Pettersson (s) och Hugo Bergdahl (fp).
Reservationer
1. Sammanslagning av SPK och konsumentverket (mom. 1)
Sten Svensson, Per Westerberg, Per-Richard Molén och Nic Grönvall (alla
m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 sorn börjar med ”Liksom när”
och slutar med ”berörda motionsyrkandet” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning på denna punkt. Det är
angeläget att alla rimliga möjligheter till besparingar i den statliga verksamheten
tas till vara. Att åstadkomma en mera tidsenlig och rationell
myndighetsorganisation på pris- och konsumentpolitikens område är en
angelägen uppgift för statsmakterna. Regeringen bör därför, såsom begärs i
motionen, med det snaraste lägga fram förslag till en fullständig sammanslagning
av SPK och konsumentverket. Därvid bör närmare redovisas vilka
besparingar som kan åstadkommas genom en sådan omorganisation.
NU 1983/84:16
6
dels att utskottet under 1 bort hemställa
1. beträffande sammanslagning av SPK och konsumentverket
att riksdagen med bifall till motion 1983/84:107 yrkande 14
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Konsumentverkets anslag (mom. 2)
Sten Svensson, Per Westerberg, Per-Richard Molén och Nic Grönvall (alla
m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 4 med ”Utskottet
vill” och slutar på s. 5 med ”utskottet motionsyrkandet” bort ha följande
lydelse:
Mot bakgrund av de uppgifter om konsumentverkets finansiella situation
som nu föreligger konstaterar utskottet att det inte finns praktiska möjligheter
att under innevarande budgetår genomföra så stora besparingar på
verkets anslag som motionärerna har räknat med. Utskottet vill emellertid
kraftigt betona att besparingar av minst den storleksordningen måste
eftersträvas i ett något längre perspektiv. Vid anslagsprövningen inför
budgetåret 1984/85 måste saken aktualiseras på nytt. Regeringen bör vidare
genom lämpliga direktiv till konsumentverket dra försorg om att alla
realistiska möjligheter till besparingar redan under det löpande budgetåret
tas till vara. Bl. a. bör omgående prövas om den sammanslagning av SPK och
konsumentverket som bör genomföras kan förberedas genom samordningsåtgärder
som medför omedelbara kostnadsminskningar. Konsumentpolitiska
kommittén bör också få i uppdrag att vid sin översyn av konsumentpolitiken
särskilt beakta det angelägna i att statens kostnader på detta område
reduceras. Utskottet föreslår att riksdagen genom ett uttalande till regeringen
ansluter sig till vad utskottet här har anfört.
dels att utskottet under 2 bort hemställa
2. beträffande konsumentverkets anslag
att riksdagen med anledning av motion 1983/84:107 yrkande 15
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
NU 1983/84:16
7
Bilaga
KONSUMENTVERKET PM
Administrativa byrån 1983-12-06
Konsumentverkets anslag budgetåret 1983/84
Bakgrund
Konsumentverket vill erinra om de nedskärningar av anslaget som gjorts
budgetåren 1981/82 och 1982/83. Dessa år minskade anslaget med närmare
5 Mkr utöver huvudalternativet. Anslagsminskningarna har inneburit väsentliga
ambitionssänkningar på vissa områden, men också att rationaliseringen
av verksamheten i många avseenden redan drivits långt.
KO V:s verksamhet finansieras till ca 20 % genom intäkter från försäljning
av publikationer m. m. Möjligheterna att kompensera anslagsnedskärningarna
med höjda intäkter har mycket aktivt prövats de senaste åren.
Erfarenheterna har visat att de senaste årens kraftiga prishöjningar på bl. a.
verkets huvudsakliga inkomstkälla Råd & Rön inte längre ger ökade
intäkter. Antalet prenumeranter sjönk under föregående år och en fortsatt
negativ upplageutveckling förutses de närmaste åren. Intäktsprognosen för
innevarande budgetår ligger ca 1 Mkr lägre än vad som framgår av
regleringsbrevet, vilket innebär att kostnadsbudgeten i motsvarande mån
måste minska med 1 Mkr. Ytterligare ambitionssänkningar har därför
vidtagits.
För den regionala konsumentverksamheten svarar hemkonsulenterna vid
länsstyrelserna. Hemkonsulenterna bistår verket med bevakning av marknaden
- bl. a. vid uppföljning av efterlevnaden av verkets riktlinjer - deltar i
utredningar, svarar för kontakter och samarbete med skolan samt stöder den
kommunala konsumentverksamheten. Då inriktningen och omfattningen av
den regionala verksamheten fastställdes av riksdagen 1979 fanns 39 hemkonsulenttjänster.
Av dessa är nu 8 tjänster vakantsatta samtidigt som biträdesresurserna
har minskat väsentligt. Detta har naturligtvis också försvårat
Konsumentverkets arbete och ställt ökade krav på verket.
Konsekvenser av ytterligare nedskärningar budgetåret 1983184
Av budgeten utgör de (på kort sikt) fasta kostnaderna 72 % (löner 61 %
och lokalkostnader 11 %). De rörliga kostnaderna är ca 13,7 Mkr och utgörs
av konsult-, rese-, tryck- och övriga kostnader.
Verket har en handfull personer som är anställda till en viss tidpunkt och
vars tjänstgöring inte kommer att förlängas enligt nu gällande planer. För
ytterligare personalminskningar erfordras uppsägningar och med hänsyn till
den omständliga procedur som måste vidtas tar detta 6-9 månader att
genomföra.
Tryckkostnaderna uppgår till 5,3 Mkr och av dessa är 3 Mkr kostnader för
tryckning av Råd & Rön och Konsumenträtt och Ekonomi. Dessa resurser är
således redan uppbundna. Återstoden av de budgeterade tryckkostnaderna
är främst avsedda för verkets förlagsprodukter och läromedel. En minskning
av dessa kostnader skulle därför leda till minskade intäkter för verket och
därmed inte ge någon direkt besparing för statsverket.
NU 1983/84:16
Resekostnaderna för verket är ca 600 tkr (inrikes, utrikes och nordiska
resor). Dessa kostnader har legat relativt stilla de senaste åren trots kraftiga
höjningar av rese- och hotellkostnader. Ytterligare reducering av reseverksamheten
bedöms därför klart olämplig att vidta.
Konsultkostnaderna budgetåret 1982/83 uppgick till ca 3,8 Mkr och för
innevarande budgetår har budgeterats ca 2,6 Mkr, dvs. en reducering har
skett med 1,2 Mkr. Redan denna reducering är allvarlig, då verkets
möjligheter att utnyttja konsulter för kvalificerade provningar och konsumentundersökningar
starkt har begränsats. Detta i förening med allt mindre
egna personalresurser har lett till betydande ambitionssänkningar i vad avser
denna verksamhet. Större delen av konsultbudgeten är redan uppbunden i
form av konsultavtal, och övriga medel är inplanerade i verksamheten, bl. a.
för projektet Skaderapportering.
Verkets övriga kostnader (f. n. ca 4,6 Mkr) har också reducerats kraftigt
de senaste budgetåren. Ca 3 Mkr är relativt opåverkbara om den löpande
verksamheten skall fungera (telekostnader, ADB-kostnader, maskinhyror
m. m.). Av övriga medel (ca 1,6 Mkr) beräknas drygt hälften vara förbrukade
vid årsskiftet och återstoden erfordras nästa halvår för den externa
verksamheten, vilken i stort är inplanerad.
Stefan Dellså
Byråchef
minab/gotab Stockholm 1983 77456