NU 1983/84:15

Näringsutskottets betänkande
1983/84:15

om anslag m.m. på tilläggsbudget I inom industridepartementets
område (prop. 1983/84:25 delvis)

Ärendet

Proposition 1983/84: 25 med förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten
för budgetåret 1983/84 behandlas i detta betänkande såvitt gäller bilaga 9
(industridepartementet) punkterna 2-4 och 6. Förutom anslag föreslås där
vissa bemyndiganden m. m.

Vidare behandlas nio motioner som har väckts med anledning av propositionen.
Motionerna gäller utvecklingsbolagen Z-Invest AB och AC-Invest
AB (punkt 1) och tillverkningen av damstrumpor bl. a. i Borås (punkt
4).

TOLFTE HUVUDTITELN
C. Regional utveckling

1. Regionalpolitisk! stöd: Bidragsverksamhet. Regeringen har under punkt
2 (s. 63) föreslagit riksdagen att godkänna vad föredragande statsrådet har
förordat om överlåtelse av statens aktier i Z-lnvest AB och AC-Invest AB
till Sveriges Investeringsbank AB.

I motion 1983/84:196 av Börje Hörnlund m.fl. (c) hemställs att riksdagen
med avslag på vad som i propositionen anförts beträffande Z-Invest
AB och AC-Invest AB som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts i motionen.

Propositionen

Från anslaget Regionalpolitisk! stöd: Bidragsverksamhet bestrids bl.a.
utgifter för medelstillskott till de regionala utvecklingsbolagen Z-Invest
AB i Jämtlands län och AC-Invest AB i Västerbottens län. Beslut om
finansiering av de två bolagen fattades av riksdagen år 1980 (prop. 1979/
80:125 s. 58, AU 1979/80:29, rskr 1979/80:362). Enligt beslutet avsågs
staten förvalta aktierna till dess att ytterligare erfarenheter hade vunnits.

Det anförs i propositionen att bolagens verksamhet under rådande förutsättningar
i huvudsak har varit framgångsrik. Det kan dock finnas anledning
att förstärka bolagens kontakter med andra organ som arbetar med
kreditgivning. Sveriges Investeringsbank AB bedöms i detta fall som en
lämplig samarbetspartner. Avsikten är att statens aktier i bolagen skall

I Riksdagen 1983/84. 17 sami. Nr 15

NU 1983/84:15

överlåtas till Investeringsbanken mot en symbolisk summa. De två bolagen
skall framöver med oförändrat mål ha till uppgift att genom finansiella
engagemang i olika former medverka till en gynnsam utveckling av näringslivet
i de två berörda länen och angränsande regioner. Det avses
ankomma på Investeringsbanken att närmare organisera verksamheten
och tillsätta ledningen.

Motionen.

I motionen anförs att bolagens verksamhet och inriktning inte är sådan
att det nu finns skäl för att de skall överlåtas till Investeringsbanken. Enligt
motionärernas mening bör verksamheten få drivas vidare i nuvarande form
under ytterligare minst tre år för att tillräcklig erfarenhet skall ha vunnits
om behovet av förändrat ägarskap. Särskilt betonas vikten av att bolagens
lokala förankring bevaras. Motionärerna anser att behovet av resurstillskott
liksom hittills bör tillgodoses av regionalpolitiska medel och via
landstingen.

Utskottet

Enligt de beslut av riksdagen som ligger till grund för bildandet av
utvecklingsbolagen Z-Invest AB och AC-Invest AB har vartdera bolaget,
utöver ett startkapital av 5 milj. kr., tillförts 25 milj. kr. under en femårsperiod.
Dessa medel har räknats av mot den regionalpolitiska ramen för
budgetåren 1979/80—1983/84. Därtill kommer ett bidrag till vartdera bolaget
med 1 milj. kr. per år under fem år från resp. landsting.

Utskottet finnér det naturligt att de två regionala utvecklingsbolagen
efter en femårig försöksperiod i direkt statlig ägo och med finansiering
huvudsakligen från statsbudgeten knyts till ett statligt kreditinstitut med
delvis likartade uppgifter. Utskottet vill peka på den förskjutning i Sveriges
Investeringsbank AB:s engagemang mot mindre och medelstora företag
som har skett under senare tid. Investeringsbanken bör kunna tillföra
de två utvecklingsbolagen värdefull kompetens i fråga om etablering av
industriell verksamhet grundad på utveckling av nya produkter. Utskottet
delar inte motionärernas farhågor för att ägarbytet skulle minska utvecklingsbolagens
möjligheter att spela en positiv roll i regionalpolitiken. Därvid
förutsätter utskottet att den nye ägaren kommer att ta till vara den
kompetens som finns inom ledningen för de båda bolagen och att styrelserna
även i fortsättningen kommer att ha regional förankring. Motion 1983/
84:196 (c) avstyrks således. Regeringens förslag tillstyrks.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:25 bilaga 9 punkt 2
och med avslag på motion 1983/84: 196 godkänner vad föredragande
statsrådet har anfört om överlåtelse av statens aktier i ZInvest
AB och AC-Invest AB till Sveriges Investeringsbank AB.

NU 1983/84:15

E. Energi

2. Statens vattenfalls verk: Kraftstationer m.m. Regeringen har under
punkt 3 (s. 63—66) föreslagit riksdagen att godkänna vad föredragande
statsrådet har anfört om ytterligare investeringsändamål under reservationsanslaget
Statens vattenfallsverk: Kraftstationer m. m.

Propositionen

I propositionen anmäls två nya investeringsändamål under vattenfallsverkets
anslag.

För om- och tillbyggnad av Upperuds kraftstation i Dalsland beräknas 10
milj. kr.

Vidare begärs bemyndigande för regeringen att, för andra typer av bolag
än distributionsföretag, inom ramen för vattenfallsverkets anslag medge
aktieförvärv eller bildande av bolag intill ett sammanlagt belopp av 75 milj.
kr. för budgetåret 1983/84. Förslaget föranleds av att vattenfallsverket har
begärt regeringens godkännande av avtal med fem kommuner i östra
Norrbotten om samarbete i bolagsform för produktion och distribution av
fjärrvärme.

De nya investeringsändamålen föranleder en utökning av vattenfallsverkets
investeringsram för budgetåret 1983/84 med 85 milj. kr., vilket ryms
inom ramen för tillgängliga anslagsmedel.

Utskottet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och hemställer

att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:25 bilaga 9 punkt 3
godkänner vad föredragande statsrådet har anfört om ytterligare
investeringsändamål under reservationsanslaget Statens vattenfallsverk:
Kraftstationer m. m.

G. Statsägda företag

3. Ränta på statens skuld till Norrbottens Järnverk AB. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkt 4 (s. 66) och hemställer

att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:25 bilaga 9 punkt 4
till Ränta på statens skald till Norrbottens Järnverk AB på tillläggsbudget
1 till statsbudgeten för budgetåret 1983/84 anvisar ett
förslagsanslag av 48825000 kr.

4. Ersättning till Statsföretag AB för förlängd drifttid vid Eiserkoncernens
strumpfabrik i Borås m.m. Regeringen har under punkt 6 (s. 71-74)
föreslagit riksdagen att till Ersättning till Statsföretag AB för förlängd
drifttid vid Eiserkoncernens strumpfabrik i Borås m. m. på tilläggsbudget I
till statsbudgeten för budgetåret 1983/84 anvisa ett reservationsanslag av
38000000 kr.

NU 1983/84:15

I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna

1983/84:187 av Kurt Ove Johansson m.fl. (s), vari hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts
beträffande koncentration av Eisers tunna strumptillverkning till Malmö,

1983/84:188 av Jörn Svensson m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen

1. hos regeringen hemställer om en förutsättningslös utredning av
strumptillverkningens möjligheter på sätt som anförs i motionen,

2. hos regeringen hemställer om en opartisk revision av Eiserkoncernen,

3. som sin mening ger regeringen till känna vad som i övrigt anförs i
motionen,

1983/84:192 av Christer Eirefelt (fp) och Hugo Bergdahl (fp), såvitt
gäller hemställan (4) att riksdagen avslår förslaget om reservationsanslag
på 38 milj. kr. till Ersättning till Statsföretag AB för förlängd drifttid vid
Eiserkoncemens strumpfabrik i Borås m. m.

1983/84:194 av Lahja Exner m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen

1. beviljar de föreslagna 38000000 kr. i ersättning till Statsföretag AB
för förlängd drifttid vid Eiserkoncemens strumpfabrik i Borås,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen i övrigt
anförts angående hur omställningen skall ske,

1983/84:195 av Erik Hovhammar m.fl. (m), såvitt gäller hemställan (5)
att riksdagen avslår förslaget att till Ersättning till Statsföretag AB för
förlängd drifttid vid Eiserkoncemens strumpfabrik i Borås m. m. på tillläggsbudget
I till statsbudgeten för budgetåret 1983/84 anvisa ett reservationsanslag
av 38000000 kr.,

1983/84:199 av Hans Nyhage (m) och Arne Svensson (m), vari hemställs
att riksdagen

1. avslår regeringens förslag om 38000000 kr. till Statsföretag AB,

2. uttalar att Eiserkoncemens strumpfabrik i Borås skall privatiseras i
enlighet med vad som anges i motionen,

1983/84:202 av Marianne Stålberg m.fl. (s), vari hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts
rörande stöd till Vinetta, strukturplan för strumptillverkningen i landet och
behov av översyn av handelsavtal,

1983/84:203 av Tage Sundkvist m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen

1. avslår regeringens förslag i proposition 1983/84:25,

2. begär att regeringen med Statsföretag AB förhandlar fram en lösning
på sätt som skisserats i motionen.

NU 1983/84:15

Propositionen

I augusti 1983 beslöt AB Eiser, som är dotterbolag till Statsföretag AB,
att koncentrera all tillverkning av tunna damstrumpor inom koncernen till
AB Malmö Strumpfabriks enhet i Malmö. Detta väntades få som följd att
ca 200 personer skulle bli friställda från enheten i Borås vid utgången av
juni 1984. Statsföretag har på regeringens uppdrag lämnat offert beträffande
kostnaderna för att upprätthålla driften vid strumpfabriken i Borås
t.o.m. den 30 juni 1986.

Statsföretags offert baseras på en beräkning av Eisers extra kostnader
för såväl förlängd drift i Borås under två år som vissa störningar i den
planerade koncentrationen till Malmö. Det förutsätts att tillverkningen av
tunna damstrumpor i Borås successivt dras ned under offertperioden och
att koncernens tillverkning av grova strumpor i stället koncentreras dit.
Enligt Statsföretags bedömning skulle ett beslut att i stället upprätthålla
driften självständigt vid båda enheterna med nuvarande antal anställda
innebära stora risker för en avveckling i både Malmö och Borås vid
periodens utgång.

I propositionen uttalas att en förlängning av drifttiden vid strumpfabriken
i Borås med två år bör ge såväl de anställda som kommunala och
statliga organ skälig tid att ordna ny sysselsättning. Vidare anförs att
Statsföretags offert uppfyller de av riksdagen ställda kraven på offertförfarandet
och att offerten bör godtas.

Motionerna

Motionerna kan delas in i två grupper. I den första gruppen ingår fyra
motioner av företrädare för moderata samlingspartiet, centerpartiet och
folkpartiet, som med något olika motiveringar yrkar avslag på regeringens
förslag om medel till Statsföretag.

I motionerna 1983/84:192 (fp) och 1983/84:195 (m) sker detta med hänvisning
till att förslaget är ett exempel på sådant selektivt industristöd som
folkpartiet och moderata samlingspartiet tidigare har motsatt sig, bl. a. för
att det leder till snedvridningar av konkurrensen. I den sistnämnda motionen
föreslås därjämte en rekonstruktion av Eiser genom försäljning till
icke-statliga intressenter.

I motion 1983/84:199 (m) föreslås en privatisering av strumpfabriken i
Borås, i första hand genom att de anställda erbjuds att överta fabriken och
driva den i egen regi. Enligt motionärerna bör staten därvid medverka med
lånegarantier.

I motion 1983/84:203 (c) skisseras ett alternativ till regeringens förslag
innebärande att strumpfabrikerna i såväl Borås som Malmö lever vidare.
Enheten i Borås bör därvid enligt motionärerna vara ett fristående företag
utanför Eiserkoncernen och av Statsföretag tillföras ett aktiekapital av
10—12 milj. kr. jämte 4,5 milj. kr. för vissa investeringar.

I den andra gruppen av motioner innebär yrkandena att regeringens

NU 1983/84:15

förslag om medelsanvisning tillstyrks eller lämnas utan erinran. Motionärerna
tar emellertid upp olika frågor om verksamheten vid Malmö Strumpfabriks
anläggningar och om behov av stödåtgärder m. m.

I motion 1983/84:187 (s) pekas på den starkt minskade sysselsättningen
inom tekoindustrin i Malmö. Det anförs att frågan om förlängd drifttid vid
strumpfabriken i Borås har skapat planeringsproblem och oro vid fabriken
i Malmö. Motionärerna förutsätter att Eisers strukturplan, som syftar till
att tillverkningen av tunna strumpor skall koncentreras till Malmö, genomförs
med beslutsamhet och konsekvens.

I motion 1983/84:194 (s) anges ett antal åtgärder som enligt motionärerna
bör vidtas vid anläggningen i Borås för att medge omställning till helt
eller delvis ny produktion. Bl. a. nämns vissa investeringar, marknadsföringsinsatser
och hemtagning av produktion utomlands. Motionärerna anser
vidare att en arbetsgrupp bör tillsättas med uppgift att bereda de
anställda alternativa arbetstillfällen.

I motion 1983/84:202 (s) behandlas frågan om vilka konsekvenser förlängd
drift av Malmö Strumpfabriks enhet i Borås får för Strumpfabriken
Vinetta AB i Östersund. Denna ägs av Kooperativa förbundet och är den
enda konkurrenten inom landet till Malmö Strumpfabrik. Av de f. n. ca 400
anställda vid Vinetta har 100 nyligen varslats om uppsägning. Motionärerna
anför att stödet till Eiser kan komma att snedvrida konkurrensen och att
det finns uppenbar risk för att Vinetta, som lokaliserades till inlandet som
en regionalpolitisk satsning, kommer att slås ut. Mot bakgrund därav
föreslår motionärerna att en strukturplan upprättas för produktionen inom
landet av damstrumpor m. m. och att vissa handelsavtal på området ses
över. I avvaktan härpå behöver Vinetta enligt motionärerna bidrag till
marknadsföring utomlands och till olika utvecklings- och utbildningsinsatser.

Även i motion 1983/84: 188 (vpk) pekas på sambandet mellan Vinetta
och Malmö Strumpfabriks två anläggningar. Motionärerna anser att en
snabb och förutsättningslös utredning av strumptillverkningens möjligheter
bör komma till stånd. Företrädare för de anställda vid alla tre företagen
bör delta och ha det avgörande inflytandet. 1 avvaktan på resultatet av
utredningen och av en opartisk revision av Eiserkoncernen bör enligt
motionärerna inga driftsinskränkningar eller nedläggningar ske.

Utskottet

Utskottet vill först erinra om de allmänna förutsättningarna för behandlingen
av det aktuella ärendet.

Eiserkoncernen, som sedan år 1978 ingår i Statsföretagsgruppen, har
redovisat förluster under de senaste fem åren. Under perioden har antalet
anställda minskat från ca 5900 till ca 3 800. Statsföretag beslöt våren 1983
att under en treårsperiod ge Eiser ett kapitaltillskott av ca 275 milj. kr.

NU 1983/84:15

Ytterligare kapitaltillskott för förlusttäckning kan inte påräknas. I enlighet
med de riktlinjer som enligt statsmakternas beslut (prop. 1982/83:68, NU
1982/83:25, rskr 1982/83:181) gäller för Statsföretagsgruppen skall Eisers
verksamhet drivas med sikte på lönsamhet och med affärsmässiga bedömningar
som grund. Eisers beslut att flytta tillverkningen av tunna damstrumpor
inom AB Malmö Strumpfabrik från Borås till Malmö ingår som
ett led i Eisers strävanden att skapa en långsiktigt konkurrenskraftig verksamhet
på en krympande marknad.

Med hänsyn till de ogynnsamma sysselsättningseffekterna av en nedläggning
i Borås har regeringen begärt en offert från Statsföretag beträffande
kostnaderna för upprätthållande av driften där under ytterligare två år.
Enligt de regler för offertförfarandet som statsmakterna har fastställt skall
offerterna innebära rimliga ekonomiska lösningar för Statsföretag. Den
offert som Statsföretag nu har lämnat bedöms av regeringen som godtagbar.
Förutsatt att riksdagen anvisar medel för ändamålet avses ett civilrättsligt
avtal mellan staten och Statsföretag komma att träffas.

Utskottet har nu i första hand att ta ställning till regeringens förslag om
medelsanvisning för Statsföretags offert och därmed till frågan om driften
vid strumpfabriken i Borås skall förlängas med två år eller ej.

I motionerna 1983/84:192 (fp), 1983/84: 195 (m), 1983/84:199 (m) och
1983/84:203 (c) yrkas avslag på förslaget. I de två förstnämnda motionerna
sker detta främst på den grunden att motionärerna motsätter sig selektiva
åtgärder som snedvrider konkurrensen. Även i några av de övriga motionerna
påtalas risker för sådana effekter av ett stöd till Eiser framför allt på
det tredje företaget inom denna del av textilbranschen, nämligen Strumpfabriken
Vinetta AB i Östersund.

Utskottet bedömer att de negativa effekterna för de andra företagen i
branschen av förlängd drift i Borås bör bli måttliga, främst på grund av att
det rör sig om drift under en begränsad period. Offerten innebär endast en
viss fördröjning av Eisers strukturellt betingade planer på att koncentrera
tillverkningen av tunna damstrumpor till Malmö. Utskottet bedömer även
att sysselsättningsproblemen vid en snabb avveckling av strumptillverkningen
i Borås skulle komma att bli svåra att bemästra med de medel som
annars står till buds. Mot bakgrund av det anförda tillstyrker utskottet
regeringens förslag. Utskottet avstyrker motionerna 1983/84:192 (fp),
1983/84:195 (m), 1983/84:199 (m) och 1983/84:203 (c) i berörda delar.

Avslagsyrkandena i de två sistnämnda motionerna grundas på uppfattningen
att Boråsfabriken har möjligheter att överleva om den bryts ut ur
Eiserkoncernen. I motion 1983/84:199 (m) föreslås en privatisering, i första
hand genom att de anställda ges möjlighet att överta fabriken med hjälp
av statliga lånegarantier. I motion 1983/84:203 (c) presenteras ett annat
alternativ, innebärande att Boråsfabriken blir ett självständigt företag inom
Statsföretagsgruppen. Det förutsätts i motionen att Statsföretag skjuter till
aktiekapital och medel för vissa investeringar. En sådan lösning antas dock

NU 1983/84:15

av motionärerna komma att medföra lägre kostnader för staten än den
aktuella offerten.

Utskottet erinrar om att Statsföretag redan har avvisat ett alternativ
innebärande fortsatt drift på nuvarande nivå vid såväl fabriken i Borås som
fabriken i Malmö. Till grund härför ligger Statsföretags bedömning att det
saknas tillräckligt marknadsunderlag för att båda enheterna skall kunna
fortleva. Med hänsyn härtill torde det inte vara möjligt att inom ramen för
offertförfarandet få till stånd en sådan lösning som avses i motion 1983/
84: 203 (c). Beträffande yrkandet i motion 1983/84:199 (m) på en privatisering
hänvisar utskottet till vad som anfördes vid behandlingen våren 1983
av ett liknande motionsyrkande (NU 1982/83:42 s. 31). Utskottet påpekade
då att rekonstruktionen av Eiser kan komma att leda till försäljning av
vissa enheter och att också en försäljning till de anställda kan bli aktuell.
Utskottet har alltså ingen principiell erinran mot förslaget. I det här aktuella
fallet ser emellertid inte utskottet att en privatisering av Boråsfabriken
skulle kunna skapa förutsättningar för en långsiktigt lönsam verksamhet
i såväl Malmö som Borås. De två berörda motionerna avstyrks i
ifrågavarande delar.

Utskottet övergår härefter till att behandla de motioner som innehåller
synpunkter och önskemål i anslutning till regeringens förslag utan att detta
därmed avstyrks. Flertalet av de frågor som tas upp i dessa motioner får
anses ligga vid sidan av frågan om Statsföretags offert.

I motion 1983/84:187 (s) begärs att Eisers strukturplan, syftande till att
tillverkningen av tunna strumpor skall koncentreras till Malmö, skall genomföras
med beslutsamhet och konskekvens. Enligt utskottets mening
framgår det klart att regeringens förslag förutsätter en sådan koncentration,
om än med viss fördröjning. Vid ett bifall till förslaget behövs alltså
inget särskilt uttalande av riksdagen i frågan. Motionen avstyrks således.

I motionerna 1983/84:188 (vpk), 1983/84:194 (s) och 1983/84:202 (s) tas
upp olika frågor om stöd till de berörda företagen och om strukturen inom
denna del av textilbranschen.

Utskottet vill här först erinra om några av de möjligheter som i dag står
till buds främst inom ramen för det branschprogram för tekoindustrin som
administreras av statens industriverk. Individuellt stöd kan lämnas till
företag i form av bidrag bl. a. till konsultundersökningar i samband med
omställningar och till exportfrämjande åtgärder. Bidrag kan också lämnas
till kollektiva marknadsföringsåtgärder med inriktning på hemmamarknaden.
Vidare anvisades i samband med 1983 års beslut om åtgärder för
tekoindustrin särskilda medel för arbetsmarknadsutbildning inom branschen.
Enligt vad utskottet har erfarit bereds förslag om vissa andra
åtgärder på utbildningsområdet f. n. inom arbetsmarknadsdepartementet.

Vad gäller förslagen i några av motionerna om en strukturplan för
tillverkningen av tunna strumpor vill utskottet peka på möjligheten av att
industriverket inom ramen för branschprogrammet utför en delbranschstu -

NU 1983/84:15

die. Som nämnts kan också företagen söka konsultbidrag för ändamålet.

Utskottet vill framhålla att de möjligheter som här har angetts står öppna
inte bara för Malmö Strumpfabrik utan även för Vinetta i Östersund.

Utskottet finner alltså att de i motionerna framförda önskemålen om
olika åtgärder i stor utsträckning kan tillgodoses inom ramen för det
befintliga tekostödet. Motionerna torde i dessa delar inte böra föranleda
något uttalande av riksdagen.

Samma gäller förslaget i motion 1983/84:194 (s) om tillsättande av en
arbetsgrupp med ansvar för att bereda de anställda vid strumpfabriken i
Borås alternativa arbetstillfällen. Utskottet räknar med att åtgärder på
detta område kommer att vidtas genom länsmyndigheternas försorg och att
därvid de förslag som har förts fram i denna och andra här berörda
motioner kommer att prövas förutsättningslöst.

Beträffande yrkandet i motion 1983/84: 188 (vpk) om en opartisk revision
av Eiserkoncernen erinrar utskottet om att ett liknande yrkande avstyrktes
av utskottet våren 1983 (NU 1983/83:43 s. 30). Utskottet ansåg då att det
saknades anledning för riksdagen att begära en revision mot bakgrund av
att rekonstruktion av Eiserkoncernen pågick efter de riktlinjer som riksdagen
nyligen hade angivit. Utskottet intar samma ståndpunkt i dag.

Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet motionerna 1983/
84:188 (vpk), 1983/84:194 (s) och 1983/84: 202 (s).

Utskottet hemställer

1. beträffande ersättning till Statsföretag

att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:25 bilaga 9 punkt
6 och motion 1983/84: 194 yrkande 1 och med avslag på motion
1983/84: 192 yrkande 4, motion 1983/84:195 yrkande 5, motion
1983/84:199 yrkande I och motion 1983/84:203 yrkande 1 till
Ersättning till Statsföretag AB för förlängd drifttid vid Eiserkoncernens
strumpfabrik i Borås m.m. på tilläggsbudget 1 till statsbudgeten
förbudgetåret 1983/84 anvisar ett reservationsanslag av
38000000 kr.,

2. beträffande utbrytning av strumpfabriken i Borås ur Eiserkoncernen att

riksdagen

a) avslår motion 1983/84: 199 yrkande 2,

b) avslår motion 1983/84:203 yrkande 2,

3. beträffande vissa stödåtgärder m.m.
att riksdagen avslår

a) motion 1983/84:187,

b) motion 1983/84:188,

c) motion 1983/84: 194 yrkande 2,

d) motion 1983/84:202.

NU 1983/84:15

Stockholm den 9 december 1983

På näringsutskottets vägnar
NILS ERIK WÅÅG

Närvarande: Nils Erik Wååg (s), Tage Sundkvist (c), Gunnar Nilsson i
Stockholm (s), Lilly Hansson (s), Erik Hovhammar (m), Sten Svensson
(m), Wivi-Anne Radesjö (s). Karl-Erik Häll (s), Per Westerberg (m). Christer
Eirefelt (fp). Birgitta Johansson (s), Per-Richard Molén (m). Per-Ola
Eriksson (c) och Sylvia Petterson (s).

Reservationer

1. Överlåtelse av statens aktier i regionala utvecklingsbolag (punkt I)

Tage Sundkvist (c) och Per-Ola Eriksson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 2 som börjar med ”Utskottet
finner" och slutar med "förslag tillstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet finner inte att det i propositionen har anförts tillräckligt vägande
skäl för att de två utvecklingsbolagen nu skall föras över till Investeringsbanken.
1 likhet med motionärerna anser utskottet att utvecklingsbolagens
nuvarande organisation och finansiering är lämplig med hänsyn till
verksamhetens syfte och inriktning. Därför bör enligt utskottets mening
verksamheten få drivas vidare i nuvarande form med bevarad regional
förankring i minst tre år till. Utskottet föreslår ett uttalande av riksdagen
till regeringen av denna innebörd. Därmed tillgodoses önskemålet i motion
1983/84:196 (c).

dels att utskottet under punkt 1 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1983/84: 196 och med avslag på
proposition 1983/84: 25 bilaga 9 punkt 2 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

2. Ersättning till Statsföretag (punkt 4 mom. I)

Erik Hovhammar (m), Sten Svensson (m). Per Westerberg (m). Christer
Eirefelt (fp) och Per-Richard Molén (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med "Utskottet
bedömer” och slutar med "berörda delar” bort ha följande lydelse:

Utskottet har starka invändningar av både principiell och praktiskt art
mot det av regeringen föreslagna stödet till Eiser. Förslaget står i uppenbar
strid mot vad som enligt utskottets mening bör vara en grundprincip för det

NU 1983/84:15

statliga stödet till tekoindustrin, nämligen att stödet skall inriktas på generella
åtgärder och utformas på ett sådant sätt att konkurrens på lika villkor
kan upprätthållas i branschen. Det är enligt utskottets mening uppenbart
att en förlängd drifttid för strumpfabriken i Borås kommer att ha en negativ
effekt på såväl strukturarbetet inom Eiser som verksamheten inom Vinetta.
Utskottet instämmer alltså i den kritik mot regeringens förslag som
framförs i bl. a. motionerna 1983/84: 192 (fp) och 1983/84: 195 (m). Med
hänvisning härtill tillstyrker utskottet motionerna i ifrågavarande delar och
avstyrker regeringens förslag.

dels att utskottet under punkt 4 moment I bort hemställa
I. beträffande ersättning till Statsföretag

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:192 yrkande 4, motion
1983/84: 195 yrkande 5, motion 1983/84: 199 yrkande 1 och
motion 1983/84:203 yrkande 1 avslår proposition 1983/84:25 bilaga
9 punkt 6.

3. Ersättning till Statsföretag (punkt 4 mom. I)

Tage Sundkvist (c) och Per-Ola Eriksson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med "Utskottet
bedömer” och slutar med "berörda delar" bort ha följande lydelse:

Utskottet kan inte godta regeringens förslag, som synes förutsätta att
driften av strumpfabriken i Borås under alla förhållanden måste läggas
ned. Statsföretags offert innebär också att fortsatt drift i Borås efter den I
juli 1986 blir omöjlig. Enligt utskottets mening bör i stället eftersträvas en
lösning som innebär att både strumpfabriken i Borås och den i Malmö ges
möjlighet att fortleva. Ett alternativ som innebär en sådan lösning redovisas
i motion 1983/84:203 (c), i vilken avslag yrkas på regeringens förslag.
Utskottet återkommer till frågan om ett sådant alternativ i samband med
behandlingen av motionen. Regeringens förslag avstyrks.

Även i motionerna 1983/84: 192 (fp), 1983/84: 195 (m) och 1983/84: 199
(m) yrkas avslag på propositionen. Vad utskottet här har föreslagit innebär
att dessa motioner formellt sett blir tillgodosedda. I dem anges dock inget
genomförbart alternativ till regeringens förslag. Ett beslut om avslag på
regeringens förslag utan att samtidigt en positiv lösning anvisas skulle
enligt utskottets mening kunna få förödande konsekvenser för strumpfabrikerna
i Borås och Malmö.

dels att utskottet under punkt 4 moment I bort hemställa

1. ^reservation 2).

NU 1983/84:15

4. Utbrytning av strumpfabriken i Borås ur Eiserkoncernen (punkt 4 mom.
2)

Erik Hovhammar (m). Sten Svensson (m), Per Westerberg (m), Christer
Eirefelt (fp) och Per-Richard Molén (m) anser att den del av utskottets
yttrande på s. 8 som börjar med ”Utskottet erinrar” och slutar med
"ifrågavarande delar" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör rekonstruktionsarbetet inom Eiser baseras
på en försäljning av företag inom gruppen till icke-statliga intressenter.
Sådana försäljningar bör ske på affärsmässiga villkor utan inslag av statliga
subventioner. Yrkandet i motion 1983/84:199 (m) innebär emellertid att
staten medverkar till en privatisering genom statliga lånegarantier, vilket
utskottet inte kan förorda. Även yrkandet i motion 1983/84:203 (c) synes
förutsätta statligt stöd. De två motionerna avstyrks i berörda delar.

5. Utbrytning av strumpfabriken i Borås ur Eiserkoncernen (punkt 4 mom.
2)

Tage Sundkvist (c) och Per-Ola Eriksson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med "Utskottet
erinrar" och slutar med "ifrågavarande delar” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening har Statsföretag i sina bedömningar tagit alltför
stor hänsyn till Eiserledningens strävanden att koncentrera tillverkningen
av tunna strumpor. Utskottet delar motionärernas uppfattning att andra
ägarförhållanden skulle innebära bättre förutsättningar för Boråsfabrikens
fortlevnad. Redan i dag finns vid företaget en lönsam tillverkning och goda
avsättningsmöjligheter såväl i Sverige som på export. Utskottet anser i
likhet med motionärerna att de resultat som hittills har nåtts pekar på att
det finns förutsättningar för att vidareutveckla företaget.

Den privatisering av Boråsfabriken som föreslås i motion 1983/84:199
(m) ger dock enligt utskottets mening inga förutsättningar för fortsatt drift
på längre sikt. I stället förordar utskottet den lösning inom Statsföretagsgruppens
ram som skisseras i motion 1983/84:203 (c). 1 enlighet med vad
som föreslås i motionen bör regeringen ta upp förhandlingar med Statsföretag
med sikte på att en sådan lösning skall genomföras. Utskottet räknar
liksom motionärerna med att medelsbehovet därvid kommer att bli väsentligt
lägre än enligt regeringens nu föreliggande förslag. Vad utskottet här
har anfört bör ges regeringen till känna som riksdagens mening.

dels att utskottet under punkt 4 moment 2 bort hemställa

2. beträffande utbrytning av strumpfabriken i Borås ur Eiserkoncernen
att riksdagen

a) avslår motion 1983/84: 199 yrkande 2,

b) med bifall till motion 1983/84: 203 yrkande 2 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

NU 1983/84:15

Särskilt yttrande

Överlåtelse av statens aktier i regionala utvecklingsbolag (punkt 1)

Erik Hovhammar (m), Sten Svensson (m), Per Westerberg (m). Christer
Eirefelt (fp) och Per-Richard Molén (m) anför:

I propositionen lämnas ingen närmare redovisning av bakgrunden till
förslaget om överlåtelse av aktierna i Z-Invest och AC-lnvesl till Investeringsbanken.
Enligt vår mening är frågan om de regionala utvecklingsbolagens
roll i den framtida närings- och regionalpolitiken i behov av en
grundlig analys. Vi avser att återkomma till denna fråga. I avvaktan härpå
är vi beredda att nu godta regeringens förslag.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983