NU 1983/84:11

Näringsutskottets betänkande
1983/84:11

om ett nationellt mikroelektronikprogram (prop. 1983/84:8)
Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels proposition 1983/84:8 om ett nationellt mikroelektronikprogram,

dels — helt eller delvis — fem motioner som har väckts med anledning av
denna proposition,

dels fem motioner som har väckts under allmänna motionstiden år 1983.

Propositionen och motionerna i berörda delar redovisas i det följande.
Utbildningsutskottet har avgivit yttrande (UbU 1983/84:1 y) i ärendet
(bilaga, s. 21).

Företrädare för länsstyrelsen i Östergötlands län har inför utskottet
framfört synpunkter i frågan om spridning av statens insatser på mikroelektronikområdet
till länet. Vidare har företrädare för styrelsen för teknisk
utveckling och AB Rifa lämnat upplysningar rörande förslaget till
nationellt mikroelektronikprogram m. m.

Propositionen

Huvudsakligt innehåll

1 propositionen läggs riktlinjer fram för ett femårigt nationellt mikroelektronikprogram,
NMP. Programmet syftar till att stärka Sveriges förmåga
att konstruera och tillverka mikroelektronikkomponenter. Programmet,
som grundas på ett förslag från styrelsen för teknisk utveckling
(STU), utgör det första byggblocket i ett planerat informationsteknologiprogram.

För genomförande av mikroelektronikprogrammets första del föreslås
ett anslag av 44 milj. kr. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret
1983/84.

Förslag

Regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna de riktlinjer för ett femårigt nationellt mikroelektronikprogram
som föredragande statsrådet har förordat,

2. till Särskilda utbildningsinsatser inom mikroelektroniken på tilläggs1
Riksdagen 1983184. 17 sami. Nr 11

NU 1983/84:11

budget I till statsbudgeten för budgetåret 1983/84 under åttonde huvudtiteln
anvisa ett reservationsanslag av 5000000 kr.,

3. till Vidareutbildning och kunskapsspridning inom mikroelektroniken
på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1983/84 under tolfte
huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 2000000 kr.,

4. till Nationell halvledarforskning på tilläggsbudget I till statsbudgeten
för budgetåret 1983/84 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 5000000 kr.,

5. till Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling
på tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för budgetåret 1983/84 under
tolfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 8000000 kr.,

6. till Industriell utveckling inom mikroelektroniken på tilläggsbudget I
till statsbudgeten för budgetåret 1983/84 under tolfte huvudtiteln anvisa ett
reservationsanslag av 24000000 kr.

Motionerna

De motioner som har väckts med anledning av proposition 1983/84:8 är
följande:

1983/84:64 av Birgitta Hambraeus (c), vari hemställs att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
nödvändigheten av ett vidgat informationsteknologiskt betraktelsesätt med
ökad betoning av relationsfrågorna människa-maskin-samhälle i vad gäller
inriktningen av det fortsätta programarbetet på mikroelektronikområdet,

1983/84:65 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen

1. hemställer hos regeringen om förslag om ett program för studier av
datorernas påverkan på människor, arbetsliv och samhälle i enlighet med
vad som anförts i motionen,

2. hos regeringen hemställer om en utredning med uppgift att lägga fram
förslag angående den framtida svenska dataindustrin enligt de riktlinjer
som anges i motionen,

3. — därest yrkandena under 1 och 2 ovan inte bifalls — avslår proposition
1983/84:8,

1983/84:73 av Christer Eirefelt m. fl. (fp), vari hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om balans
mellan åtgärder på mikroelektronikområdet och åtgärder inom övriga delar
av informationsteknologin i riktlinjerna för via STU finansierad forskning
på dataområdet,

1983/84:74 av Per Unckel m. fl. (m), vari hemställs att riksdagen

1. avslår regeringens förslag till nationellt mikroelektronikprogram,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts
om fortbildning,

NU 1983/84:11

3. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts
om den grundläggande forskningen,

1983/84:75 av Alf Wennerfors (m), vari hemställs att riksdagen beslutar
att, i avvaktan på UHÄ:s utredning om hur forskning och utbildning inom
området skall bedrivas för att säkerställa en långsiktigt adekvat kunskapsnivå,
avslå proposition 1983/84:8.

De motioner från allmänna motionstiden som behandlas här är följande:

1982/83:1025 av Oskar Lindkvist (s), vari hemställs att riksdagen hos
regeringen begär att ett sammanhållet program utarbetas för mikroelektronikens
utveckling i Sverige så att sysselsättningen främjas i enlighet
med vad som angivits i motionen,

1982/83: 1478 av Wivi-Anne Cederqvist m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen
hos regeringen begär att ett utvecklingscentrum för verkstadsteknik
och elektronik förläggs till Sandviken,

1982/83:1585 av Olle Westberg m. fl. (s), såvitt gäller hemställan — med
motivering i motion 1982/83: 1582 - (9) att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om lokalisering till Sandvikens
kommun av ett regionalt utvecklingscentrum för verkstadsteknik och elektronik,

1982/83:1675 av Thorbjörn Fälldin m.fl. (c), vari — med motivering i
motion 1982/83:1669 - hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad som i motionen anförts angående inrättande av fem
CAD/CAM-centraler på olika platser i landet,

1982/83:2005 av Anders Björck (m) och Gunnar Hökmark (m), vari
hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts i motionen om riktlinjerna för främjandet av en konkurrenskraftig
svensk elektronikindustri.

Utskottet

Inledning

Förslagen i proposition 1983/84:8 om ett nationellt mikroelektronikprogram
avser ett samlat program för stöd till utveckling av resurser för
konstruktion och framställning inom landet av elektroniska komponenter.
Förslagen berör såväl stöd till teknisk utveckling och teknikupphandling
inom industridepartementets verksamhetsområde som utbildnings- och
forskningsinsatser inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde.
Sistnämnda frågor behandlas i ett yttrande från utbildningsutskottet (s.
21).

NU 1983/84:11

I detta betänkande tar näringsutskottet först upp frågan om statens
insatser på informationsteknologins område i stort mot bakgrund av dels
synpunkter som har förts fram i propositionen, dels yrkanden i några av
motionerna. Därefter behandlar utskottet förslaget i propositionen om ett
nationellt mikroelektronikprogram jämte vissa motionsyrkanden med anknytning
därtill. Till sist tar utskottet upp motionsyrkanden från den allmänna
motionstiden om ett utvecklingscentrum för verkstadsteknik och
elektronik i Sandviken och inrättande av s. k. CAD/CAM-centraler.

Statliga insatser på informationsteknologins område

Informationsteknologi används som sammanfattande beteckning på teknik
för att inhämta, överföra, bearbeta, lagra och presentera information.
Informationsteknologin är i dag ett av de viktigaste områdena för industriell
tillväxt, såväl internationellt som i Sverige. Till området hör i första
hand data- och elektronikindustrin samt leverantörer av kommunikationsutrustning
och programvara. I ökande utsträckning utnyttjas informationsteknologin
också inom industrin i övrigt, t. ex. inom verkstadsindustrin för
bl. a. styrning av produktionen. Därtill kommer utnyttjandet inom kontor
för kontorsautomation.

Informationsteknologin har under de senaste årtiondena präglats av den
snabba utvecklingen av elektroniska komponenter. Halvledartekniken och
den därpå baserade tekniken för s. k. integrerade kretsar — mikroelektroniken
- har möjliggjort en fortgående minskning av komponenternas storlek
och framställningskostnad.

I Sverige beräknas informationsteknologiindustrin sysselsätta ca 100000
personer, varav ca hälften inom data- och elektronikindustrin. Sistnämnda
bransch omsätter drygt 20 miljarder kronor om året och svarar därmed för
ca 6% av industriproduktionen. Under 1970-talet var den årliga tillväxten
inom branschen ca 8%, och den väntas öka till 10- 15% under 1980-talet.

Den svenska data- och elektronikindustrin har sin tyngdpunkt inom
kommunikationselektroniken. En betydande tillverkning av datorer och
terminaler förekommer också. Inom bl. a. industriell och medicinsk elektronik
har bildats många mindre företag med snabb tillväxt. Tillverkningen
av elektroniska komponenter är däremot relativt liten och svarar för endast
ca 10% av det inhemska behovet.

Informationsteknologins snabba utveckling har under senare år ägnats
stor uppmärksamhet i vårt land och föranlett ett antal olika insatser från
statsmakternas sida. I proposition 1981/82:123 om samordnad datapolitik
gavs en bred översikt av området. Särskilt betonades vikten av att man
tillämpar en helhetssyn på datafrågorna, dvs. i ett sammanhang betraktar
tekniken, dess användning och konsekvenserna av denna användning för
människor, organisationer och samhället. Propositionen innehöll förslag
till ett antal konkreta åtgärder inom olika departements verksamhetsområ -

NU 1983/84:11

den. Såvitt avser industridepartementets område föreslogs i propositionen
inrättandet av bl. a. Verkstadstekniska utvecklingscentra med syfte att
underlätta spridningen av datatekniken inom industrin. Till grund för propositionen
i denna del låg ett förslag från data- och elektronikkommittén (I
1978:04). Riksdagen beslöt i enlighet med propositionen (NU 1981/82:41,
rskr 1981/82: 379). Utskottet återkommer till frågan om Verkstadstekniska
utvecklingscentra.

Vid sidan av kommitténs arbete har statens industriverk på regeringens
uppdrag utrett den svenska elektronikindustrins nuläge och utvecklingsmöjligheter.
Arbetet har redovisats i en rad rapporter under åren 1979—
1982. Vidare har styrelsen för teknisk utveckling (STU) sedan slutet av
1970-talet successivt ökat sina insatser på informationsteknologins område.
STU:s roll är därvid att bidra till allmän kunskapsuppbyggnad och att
stödja tillämpningen av informationsteknologin inom olika områden.

I proposition 1983/84:8, som utskottet nu har att behandla, redovisas en
av STU utarbetad skiss till ett samlat, brett upplagt informationsteknologiprogram.
1 programmet ingår tre block. Det första blocket har benämnts
Komponentteknologi och siktar till utveckling av industriell kapacitet för
tillverkning av mikroelektronikkomponenter. Detta första block har formen
av ett nationellt mikroelektronikprogram (NMP) och innefattar ett
antal konkreta insatser under en femårsperiod i fråga om utbildning och
teknikspridning, grundforskning, målinriktad forskning samt ett industriellt
utvecklingsprogram omfattande bl. a. teknikupphandling i vid bemärkelse.
STU har föreslagit att beslut nu fattas om att genomföra mikroelekt
roni kprogrammet.

De två senare blocken, som har en betydligt lägre grad av konkretion,
har av STU benämnts System resp. Relationer. System omfattar utveckling
av systemteknologi, maskin- och programvara för data-, kommunikations-
och reglersystem i vid mening samt genomförande av systemprov.
Relationer omfattar forskning inom och samverkan med human- och samhällsvetenskaperna
med syfte att dels stötta och vidareutveckla informationsteknologin,
dels uppmärksamma och bättre förstå informationsteknologins
inverkan på människor och samhälle. Arbetet med dessa två block
inom STU befinner sig på planeringsstadiet.

I propositionen (s. 6) framhåller föredragande statsrådet att kunskap om
konstruktion och framställning av mikroelektronikkretsar inom landet är
en viktig förutsättning för ett informationsteknologiprogram. Han anser
det därför naturligt att mikroelektronikprogrammet bryts ut och alt det
påbörjas oberoende av de övriga två blocken. Detta utgör grunden för
förslagen i propositionen om riktlinjer för ett femårig! nationellt mikroelektronikprogram
och om medelsanvisning för det första året.

Samtidigt betecknas det i propositionen som värdefullt om pågående och
planerade aktiviteter och resurser inom informationsteknologiomradet kan
samlas till ett enhetligt och väl avvägt program. Detta bör planeras inom
befintliga kostnadsramar,
tl Riksdagen 1983184. 17 sami. Nr II

NU 1983/84:11

Frågan om förhållandet mellan ett nationellt mikroelektronikprogram
och de andra blocken i ett större informationsteknologiskt program tas upp
i tre motioner. I två av dessa efterlyses, utan att därmed förslaget till
mikroelektronikprogram avstyrks, en starkare betoning på system- och
relationsfrågorna.

I motion 1983/84: 64 (c) anförs att regeringens kommande förslag om
återstoden av femårsprogrammet för mikroelektroniken bör innefatta en
med detta likvärdig satsning på systemteknologi och humanvetenskaperna.

I motion 1983/84:73 (fp) anförs att systemkunnande och programmeringsmetodik
behöver utvecklas parallellt med utvecklingen av komponenter.
Det finns annars risk för att de elektroniska grundelementen inte
framgångsrikt kan integreras i industriella produkter och system. Enligt
motionärerna bör därför STU i sin flerårsplanering genomföra sådana
avvägningar att program- och systemområdena ges lika goda expansionsmöjligheter
som mikroelektroniken.

I motion 1983/84:65 (vpk) anges som en förutsättning för att det föreslagna
mikroelektronikprogrammet skall kunna accepteras att regeringen
skyndsamt tar fram ett program för studier av datorernas inverkan på
människor, arbetsliv och samhälle samt att erforderliga resurser avsätts för
genomförande av programmet. Vidare upprepar motionärerna ett tidigare
förslag från vänsterpartiet kommunisterna om tillsättande av en utredning
med uppgift att lägga fram förslag som skall främja utvecklingen av en
inhemsk nationell dataindustri (se NU 1981/82:41 s. 7).

Utskottet erinrar om att det stora svenska utlandsberoendet i fråga om
halvledarkomponenter uppmärksammades av utskottet vid behandlingen
våren 1982 av proposition 1981/82: 123 om en samordnad datapolitik. Utskottet
fann det bl. a. angeläget att ett beslutsunderlag utarbetades för
åtgärder syftande till ett godtagbart nationellt fysiskt och teknologiskt
oberoende på halvledarområdet (NU 1981/82:41 s. 20). Utskottet, som i
denna fråga var enigt, föreslog ett uttalande från riksdagens sida av innebörd
att regeringen borde ombesörja att ett sådant beslutsunderlag utarbetades.
Riksdagen beslöt i enlighet härmed.

Det nämnda uttalandet grundades i första hand på försörjningspolitiska
överväganden. Det finns enligt utskottets uppfattning även andra skäl för
att det bör ges stöd åt utvecklingen av nationell kompetens på halvledarområdet.
Mikroelektronik får allt vidare tillämpning också inom områden
där elektronik tidigare inte har använts i större omfattning. En livskraftig
komponentindustri inom landet och en nära samverkan mellan användare,
konstruktörer och tillverkare är viktig för att svensk industri skall kunna
utnyttja de möjligheter som mikroelektroniken erbjuder.

Det beslutsunderlag som nu föreligger genom STU:s arbete tillgodoser
enligt utskottets mening väsentligen de önskemål som framfördes i riksdagens
uttalande år 1982. Utvecklingen på området går utomordentligt

NU 1983/84:11

snabbt. Ett uppskov med beslut skulle enligt utskottets mening kunna få
ogynnsamma konsekvenser inte bara för de närmast berörda komponenttillverkande
företagen utan även för stora delar av svensk industri som blir
alltmer beroende av att kunna använda mikroelektroniken i sina system
och processer.

Av det anförda följer att utskottet delar regeringens uppfattning om att
ställning kan och bör tas nu till frågan om ett nationellt mikroelektronikprogram.
Utskottet återkommer till frågan om riktlinjerna för programmet
och behovet av medel under innevarande budgetår för olika delprogram.

Som redan har framgått utgör mikroelektronikprogrammet det första
blocket i ett planerat samlat program för informationsteknologi. I STU:s
plan för treårsperioden 1984/85—1986/87, som har utarbetats i samband
med anslagsframställningen för nästa budgetår, redovisas närmare uppgifter
om arbetet inom STU på att bygga upp ett sådant program. Bl. a.
framgår att de insatser som planeras av STU under perioden inom det
andra blocket, dvs. systemteknologi, är av samma storleksordning som
insatserna inom komponentteknologin. Förberedelser pågår också för ett
tredje block avseende relationer mellan människa, maskin och samhälle.
Arbetet med detta block sker i nära samverkan med bl. a. forskningsrådsnämnden
och humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet.

Enligt vad utskottet har inhämtat kan ett förslag till samlat informationsteknologiskt
program föreligga hösten 1984. Det har från STU:s sida framhållits
för utskottet att samverkan krävs mellan ett antal intressenter och
att olika finansieringskällor för olika delar av programmet kan övervägas.

Utskottet anser det angeläget att arbetet med ett informationsteknologiskt
program fullföljs. Ett samlat program bör redovisas för riksdagen
under nästa riksmöte. Med anledning av vad som har anförts härom i
motionerna 1983/84:64 (c), 1983/84:65 (vpk) och 1983/84:73 (fp) vill utskottet
också framhålla önskvärdheten av balans i de framtida statliga
insatserna på informationsteknologins område. Statens insatser avseende
systemteknik, programmeringsmetodik och relationsfrågor bör således anpassas
till de planerade insatserna på komponentområdet i syfte att möjliggöra
en motsvarande utveckling. Detta bör enligt utskottets mening beaktas
vid prövning av anslagen till bl. a. STU under de kommande budgetåren.

Utskottet vill också peka på vikten av att möjligheterna till nordiskt
samarbete beaktas vid utarbetandet av ett informationsteknologiskt program.
Detta gäller såväl de industriella delarna av ett sådant program som
övriga delar. Frågor som rör arbetets innehåll, arbetsmiljö samt utbildnings-
och inflytandefrågor kan med fördel studeras i nära samarbete med
övriga nordiska länder. Utskottet anser det önskvärt att planeringen av ett
informationsteknologiskt program samordnas med det pågående arbetet
med en nordisk handlingsplan på datateknologiområdet med sikte på att få
till stånd konkreta samarbets- och utvecklingsprojekt mellan de nordiska
länderna.

NU 1983/84:11

Utskottet föreslår att riksdagen i ett uttalande till regeringen ansluter sig
till vad utskottet här har anfört om ett informationsteknologiskt program.

Genom ett sådant uttalande tillgodoses önskemålen i motionerna 1983/
84:64 (c) och 1983/84:73 (fp). Samma gäller motion 1983/84:65 (vpk) till
viss del.

I den sistnämnda motionen yrkas även på en utredning om den framtida
svenska dataindustrin. Utskottet delar inte den principiella uppfattning om
statens uppgifter på området som kommer till uttryck i motionen. Utskottet
kan inte heller se något aktuellt behov av en ny offentlig utredning
rörande dataindustrin efter det omfattande utredningsarbete inom bl. a.
statens industriverk och STU som utskottet redan har hänvisat till. Motion
1983/84:65 (vpk) avstyrks därför i ifrågavarande del.

Ett nationellt mikroelektronikprogram

Som redan har framgått grundas propositionen på ett förslag från STU
om ett femårigt nationellt mikroelektronikprogram. De totala kostnaderna
för programmet anges av STU till drygt 700 milj. kr. i löpande penningvärde
med fördelning på olika finansieringskällor. Nära hälften av de totala
kostnaderna eller ca 330 milj. kr. utgörs av kostnader för industriellt
utvecklingsarbete, som antas bli finansierade till 50% av industrin. Återstoden
eller ca 380 milj. kr. avser verksamhet som antas bli finansierad
över statsbudgeten i form av anslag till universitets- och högskoleämbetet
(UHÄ), naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) och STU. I detta belopp
ingår dock kostnader med ca 250 milj. kr. avseende sådana insatser
hos NFR och STU som ingår i redan beslutade eller planerade program.

I propositionen (s. 12 f.) redovisas den allmänna bakgrunden till STU:s
förslag till nationellt mikroelektronikprogram, bl. a. riksdagens uttalande
år 1982 om försörjningspolitiska åtgärder på området. Det i huvudsak
positiva utfallet av remissbehandlingen av STU:s förslag återges. Föredragande
statsrådet anför att utgångsläget för en större satsning på mikroelektronikområdet
i vårt land är hoppingivande. Systemkunnandet inom industrin
är av hög klass. Vidare anförs att det knappast är möjligt att uppnå
självförsörjning på komponentområdet inom överskådlig tid och att insatserna
bör samlas till områden där komponenterna i fråga är kritiska för
olika systemfunktioner. Vikten av en internationellt konkurrenskraftig och
lönsam elektronikindustri betonas. Områden som bedöms ha goda utsikter
är s. k. kundanpassade kretsar och vissa specialkomponenter.

1 propositionen anges som ett starkt motiv för att mikroelektronikprogrammet
sätts i gång snarast möjligt att det inom utbildningsväsendet
saknas tillräckligt med utrustning för en sådan utbildning som tillgodoser
industrins behov. Mot bakgrund härav läggs i propositionen fram förslag
om anvisning av medel för programmet redan under innevarande budgetår,
som alltså avses bli det första programåret. Ställning tas dock inte i

NU 1983/84:11

propositionen till den närmare inriktningen och omfattningen av programmet
för hela femårsperioden. Det framgår att regeringen avser att återkomma
härtill våren 1984.

I enlighet med förslaget från STU föreslås i propositionen en indelning
av mikroelektronikprogrammet i fyra delprogram.

Delprogram I, Utbildning föreslås omfatta vissa temporära insatser,
främst anskaffning av utrustning, för att utbildningen inom datorstödd
konstruktion av mikroelektronikkretsar skall kunna förbättras. För ändamålet
begärs 5 milj. kr. till UHÄ under innevarande budgetår. Därtill
föreslås vissa insatser för dels spridning av kunskaper om kretskonstruktion
till mindre och medelstora företag, dels fortbildning av gymnasielärare.
För dessa ändamål begärs 2 milj. kr. till STU.

Delprogram 2, Grundforskning hänför sig till den kvalificerade forskning
på halvledarområdet som bedrivs inom ett antal institutioner med NFR
som samordnande organ. 1 propositionen föreslås ökat stöd till denna
forskning i syfte att skapa en internationellt konkurrenskraftig forskningsmiljö.
För ändamålet begärs 5 milj. kr. till NFR.

Delprogram 3, Målinriktad forskning täcker STU:s nuvarande insatser
på komponentteknologiområdet, som f. n. uppgår till ca 40 milj. kr. om
året. För att en viss ökning av insatserna skall bli möjlig föreslås att
ytterligare 8 milj. kr. anvisas till STU under innevarande budgetår.

Delprogram 4, Industriell utveckling siktar enligt propositionen till att
säkerställa industrins förmåga att konstruera och framställa komponenter
som är kritiska för viktigare systemfunktioner. I STU:s förslag har åtta
konkreta utvecklingsprojekt beskrivits. Som motiv för statligt stöd anförs i
propositionen att dessa projekt är för stora för att ett enskilt företag med
rimligt risktagande skall kunna bära alla utvecklingskostnader. Det förutsätts
dock att berörda industriföretag bidrar med minst hälften av kostnaderna.

Beträffande genomförandet av projekten anförs att statlig teknikupphandling
genom t. ex. försvarets materielverk, televerket och STU bör
användas i några fall. För andra projekt bedöms den modell för genomförande
som tillämpas för kollektiv forskning lämpligare. I propositionen
beräknas statens utgifter under det första året till 24 milj. kr.

Sammanfattningsvis föreslås alltså i propositionen att till mikroelektronikprogrammet
anvisas totalt 44 milj. kr. på tilläggsbudget I för innevarande
budgetår under utbildningsdepartementets och industridepartementets
huvudtitlar.

I två motioner av företrädare för moderata samlingspartiet riktas stark
principiell kritik mot regeringens förslag. I motion 1983/84:74 (m) betecknas
förslaget som missriktat. Avgörande för svensk industris framgångar
på den avancerade teknikens område är enligt motionärerna ett antal
fundamentala faktorer, bl. a. tillräcklig lönsamhet som möjliggör forsknings-
och utvecklingsinsatser inom företagen, en skola byggd på kvalitet

NU 1983/84:11

och ett forskningsklimat som stimulerar nytänkande. Det som behövs för
en framgångsrik utveckling på elektronikens område är, anförs det, inte en
industripolitik som stöder vissa företag, styr investeringar och på annat
sätt söker planera vårt land tillbaka till snabb industriell expansion. Motionärerna
ställer sig mot denna bakgrund avvisande till förslaget om ett
nationellt mikroelektronikprogram och i synnerhet till delprogrammet för
industriell utveckling. I stället förordas ökade insatser inom fortbildning
och grundforskning som en reguljär, icke programbunden verksamhet. 1
linje härmed föreslås att fortbildningen av lärare genomförs under UHÄ:s
ansvar. I fråga om grundforskning anser motionärerna att resurser bör
tillföras i första hand högskolans fasta forskningsorganisation. Som riktmärke
anges åtminstone en fördubbling av vad som föreslås i propositionen
på detta område. Regeringen bör återkomma med förslag i denna del
våren 1984 i samband med en proposition om forskningen. Insatserna bör
enligt motionärerna finansieras genom omfördelning inom den totala forskningsverksamheten.
I motionen yrkas avslag på propositionen. Det föreslås
uttalanden av riksdagen om vad som i motionen anförts om fortbildning
och grundläggande forskning.

I motion 1983/84:75 (m) betecknas tanken på en konkurrenskraftig inhemsk
produktion av kundanpassade kretsar som orealistisk, med hänsyn
bl. a. till de stora investeringar som krävs. Svenska små och medelstora
användare av kretsar bör enligt motionären kunna få sina behov tillgodosedda
på den internationella marknaden till sjunkande priser. Den etablerade
svenska elektronikindustrin har redan byggt upp resurser för sina
egna behov och förmodas också i framtiden komma att kunna själv genomföra
de investeringar som den tekniska utvecklingen kräver. Motionären
anser att de statliga insatserna i stället bör ske inom forskning och utbildning.
De insatser som föreslås av regeringen på dessa områden betecknas
dock som helt otillräckliga. Motionären yrkar avslag på propositionen i
avvaktan på en pågående utredning inom UHÄ rörande forskning och
utbildning inom mikroelektronikområdet.

Utbildningsutskottet anför i sitt yttrande att det inte har något att erinra
mot de föreslagna riktlinjerna för ett nationellt mikroelektronikprogram i
vad avser utbildningsutskottets område. Därvid noterar utskottet att de
åtgärder som nu föreslås är av temporär karaktär och avser innevarande
budgetår. Utskottet upplyser om att UHÄ:s utredningsarbete om forskning
och utbildning inom mikroelektronikområdet beräknas vara slutfört
inom kort. Utbildningsutskottet anser, i överensstämmelse med vad som
anförs i propositionen, att detta utredningsarbete inte bör föregripas.
Emellertid godtar utskottet förslagen i propositionen om medel såväl till
UHÄ för särskilda utbildningsinsatser som till STU för fortbildning av
gymnasielärare. Utskottet förutsätter att fortbildningen under de kommande
budgetåren inordnas i den reguljära fortbildningen inom UHÄ:s och
skolöverstyrelsens ansvarsområden. Inte heller har utskottet något att

NU 1983/84:11

erinra mot att NFR innevarande budgetår får den föreslagna förstärkningen
av stödet till den nationella halvledarforskningen. Med hänvisning till
vad som sålunda anförts föreslår utbildningsutskottet att näringsutskottet
tillstyrker propositionen och avstyrker motionerna 1983/84:74 (m) och
1983/84:75 (m), allt i ifrågavarande delar.

Som anförts i föregående avsnitt om statens insatser på informationsteknologins
område godtar näringsutskottet skälen för att det redan nu bör
fattas beslut om genomförande av ett särskilt program för mikroelektronikens
utveckling. Utskottet har därvid utgått från att detta program kommer
att ingå som ett led i ett större informationsteknologiskt program som
ger utrymme för en motsvarande utveckling avseende även systemteknik,
programmeringsmetodik och relationsfrågor.

Utskottet har ingen erinran mot den i propositionen föreslagna indelningen
av det nationella mikroelektronikprogrammet i fyra delprogram.
Som framhålls i utbildningsutskottets yttrande bör dock de särskilda medlen
till utbildningsväsendet ses som tillfälliga insatser i avvaktan på en
permanent lösning grundad på kommande förslag från UHÄ.

Ett framgångsrikt genomförande av delprogrammet för industriell utveckling
får enligt utskottets mening anses avgörande för programmet i
dess helhet. De övriga delprogrammen kan ses snarast som stödjande
insatser på kortare och längre sikt. Av propositionen framgår att det
industriella utvecklingsprogrammet ännu befinner sig i ett förberedande
stadium och att en rad frågor om programmets inriktning, finansiering och
organisation återstår att lösa. Utskottet förutsätter att regeringen fortlöpande
lämnar riksdagen information om delprogrammets fortsatta utveckling,
bl. a. i samband med förslagen om medelsanvisning för kommande
budgetår. Utskottet vill också framhålla vikten av att industrin bidrar med
minst hälften av kostnaderna för delprogrammets finansiering i enlighet
med vad som förutsätts i propositionen. Detta är enligt utskottets mening
påkallat såväl av statsfinansiella skäl som med hänsyn till vikten av att nå
ett starkt industriellt engagemang i de olika projekten.

Av det som anförts följer att utskottet inte har den pessimistiska syn på
möjligheterna till en självständig inhemsk utveckling på mikroelektronikområdet
som kommer till uttryck i motion 1983/84:74 (m) och i ännu högre
grad i motion 1983/84:75 (m). Vad gäller yrkandena i den förstnämnda
motionen om utbildnings- och forskningsinsatserna på området hänvisar
utskottet till utbildningsutskottets yttrande. Utskottet tillstyrker alltså regeringens
förslag om godkännande av riktlinjer för mikroelektronikprogrammet
och anvisning av medel för de fyra delprogrammen på tilläggsbudget
I för innevarande budgetår. Motionerna 1983/84:74 (m) och 1983/
1984:75 (m) avstyrks.

Utskottet tar i detta sammanhang upp även två motioner från allmänna
motionstiden inom samma ämnesområde. I motion 1982/83:1025 (s) efter -

NU 1983/84:11

lyses ett samlat program för att främja mikroelektronikens utveckling. Det
framhålls särskilt att programmet bör få en sådan inriktning att den nya
tekniken leder till en ökning och stabilisering av sysselsättningen och till en
spridning av arbetstillfällen till områden där sysselsättningsproblemen bedöms
bli stora i framtiden.

I motion 1982/83:2005 (m) redovisas allmänna synpunkter på möjligheterna
att främja en konkurrenskraftig svensk elektronikindustri. Motionärerna
pekar på olika politiska och institutionella hinder för utvecklingen på
området. De anser bl. a. att monopol inom nya media effektivt hejdar
svenska företags möjligheter att utveckla nya projekt, nya modeller och en
egen hemmamarknad som grund för exportsatsningar. De statliga insatser
som görs bör inte inriktas på stöd till vissa företag utan på att skapa goda
förutsättningar för företagsamhet inom elektronikens område. Särskilt
framhålls de stora krav som utveckling och användning av elektronik
ställer på utbildningssystemet.

Motionärerna anser sammanfattningsvis som särskilt viktigt
att en särskild satsning sker på elektronikundervisning inom gymnasieskolans
ram,

att ökade möjligheter till uppdragsforskning skapas på elektronikområdet
vid universitet och högskolor,
att de befintliga regionala utvecklingsfonderna stimuleras att skapa intresse
inom sitt område för elektronikindustri, och
att den nu arbetande kommittén (U 1982:07) för vissa massmediefrågor
ges i uppdrag att beakta de industri- och sysselsättningspolitiska aspekterna
vad gäller införandet av nya, elektroniska medier.

Motionen utmynnar i ett yrkande om att vad som i motionen anförts om
riktlinjerna för främjandet av en livskraftig svensk elektronikindustri ges
regeringen till känna som riksdagens mening.

Med anledning av dessa motioner vill utskottet anföra följande. Önskemålet
i motion 1982/83:1025 (s) om ett samlat program för att främja
mikroelektronikens utveckling har enligt utskottets mening tillgodosetts
genom regeringens förslag. Utskottet anser i likhet med motionären önskvärt
att den nya tekniken leder till en ökning av sysselsättningen och en
spridning av arbetstillfällen. På kort sikt torde dock ett utvecklingsprogram
av aktuellt slag kräva en koncentration av utbildnings-, forskningsoch
utvecklingsinsatser till ett fåtal institutioner och företag. De två ledande
tillverkarna finns i Stockholmsregionen, liksom en stor del av högskoleforskningen
på området. Utskottet vill i sammanhanget peka på önskvärdheten
av att den nuvarande koncentrationen till denna region inte onödigtvis
förstärks och att STU vid den fortsatta planeringen av programmet
beaktar de betydande resurser på mikroelektronikområdet som har byggts
upp på andra håll i landet.

Den allmänna synen i motion 1982/83:2005 (m) på inriktningen av statens
insatser för elektronikindustrin sammanfaller nära med den syn som

NU 1983/84:11

präglar de nyss redovisade motionerna 1983/84: 74 (m) och 1983/84: 75 (m).
Därutöver förs i motion 1982/83: 2005 (m) fram önskemål om vissa insatser
för utbildning och teknikspridning. Enligt utskottets mening har dessa
önskemål redan i stor utsträckning tillgodosetts. antingen genom förslaget
till mikroelektronikprogram eller genom åtgärder som har vidtagits tidigare.
Utskottet hänvisar till att det f. n. pågår nyanskaffning av utrustning
för data- och mikrodatateknik för gymnasieskolan och att ett antal mikroelektronikkampanjer
har ägt rum genom de regionala utvecklingsfonderna
i regi av statens industriverk och STU. Motionen avstyrks.

Utvecklingscentrum för verkstadsteknik och elektronik i Sandviken

Förslagen i proposition 1983/84: 8 och i de motioner som utskottet hittills
redovisat har varit inriktade i första hand på att skapa gynnsamma förutsättningar
för den svenska elektronikindustrin. Grunden för förslagen har
utgjorts av det utredningsarbete som under de senaste åren har utförts
inom statens industriverk och STU.

Frågor om informationsteknologi behandlas från delvis andra utgångspunkter
av bl.a. data- och elektronikkommittén (I 1978:04). som har i
uppdrag att utreda datateknikens och elektronikens effekter på näringslivets
utveckling. Kommittén skall därvid särskilt uppmärksamma frågan
om datorstödd produktionsteknik. I delbetänkandet (SOU 1981:59) Datateknik
i industriproduktionen föreslog kommittén inrättandet av regionala
Verkstadstekniska utvecklingscentraler (VUC) i varje högskoleregion.
Som ett huvudsyfte för dessa centra angavs att de skulle tjäna som en
brygga mellan högskolan och industrin och därmed åstadkomma ett bättre
utnyttjande av befintliga resurser. Enligt kommitténs förslag skulle en
första uppgift för VUC vara att inrätta regionala centraler för CAD/CAM,
dvs. datorstyrda system för konstruktion och beredning.

Frågan om inrättande av VUC och CAD/CAM-centraler togs upp i industridepartementets
bilaga till proposition 1981/82: 123 om samordnad datapolitik
(bilaga 5 s. 8). Det anfördes där att insatserna borde begränsas och
koncentreras i förhållande till utredningens förslag mot bakgrund bl. a. av
svårigheterna att skaffa kvalificerad personal. Uppbyggandet av VUC
borde således begränsas till Linköping. Stockholm och Göteborg i anslutning
till de tekniska högskolorna där. De medel som begärdes för ändamålet
borde till övervägande del destineras till Linköping. Beträffande CAD/
CAM-enheter föreslogs en uppbyggnad i Stockholm och Linköping. Vad
gäller organisationen förordades en anknytning till Institutet för verkstadsteknisk
forskning (IVF).

Näringsutskottet (NU 1981/82: 41 s. 12) ställde sig positivt till förslagen i
propositionen. Med anledning av motionsyrkanden föreslog dock utskottet
ett uttalande av riksdagen av innebörd att ett verkstadstekniskt utvecklingscentrum
borde inrättas även i Lund så snart det fanns förutsättningar

NU 1983/84:11

för detta. Riksdagen beslöt i enlighet härmed (rskr 1981/82: 379). Samma år
beslöt riksdagen att ett verkstadstekniskt centrum skulle inrättas i Luleå
inom ramen för särskilda sysselsättningsfrämjande åtgärder i Norrbottens
län (prop. 1981/82:113, AU 1981/82:23, rskr 1981/82:388).

I motion 1982/83:1585 (s) från allmänna motionstiden, med motivering i
motion 1982/83:1582, presenteras ett förslag från Sandvikens kommun om
att ett regionalt utvecklingscentrum för verkstadsteknik och elektronik
skall lokaliseras till Sandviken. Förslaget utgör ett av flera förslag till
näringspolitiska insatser i Gävleborgs län.

Samma motionärer har i motion 1982/83: 1478 närmare redovisat och
motiverat förslaget om ett utvecklingscentrum. Det framhålls att en offensiv
regionalpolitik måste ta fasta på de möjligheter som teknikutvecklingen
kan ge. En bärande tanke är att nya kunskaper och idéer skall få växa fram
och praktiskt utprovas i ett växelspel mellan utbildning, forsknings- och
utvecklingsverksamhet, produktion och konsultation. Enligt förslaget
kommer uppbyggandet av ett utvecklingscentrum att ta flera år i anspråk.
Igångsättningen beräknas ta ca tre år med början budgetåret 1983/84.
Behovet av fasta tjänster anges till 15. Totalkostnaden inkl. driftkostnader
och investeringar beräknas till ca 16 milj. kr. för hela treårsperioden. Det
framhålls som en väsentlig punkt att industrin kommer att delfinansiera
verksamheten genom uppdrag av olika slag.

Frågan om ett utvecklingscentrum i Sandviken har kommit i ett nytt läge
sedan motionerna lämnades. Regeringen uppdrog den 29 september 1983
åt länsstyrelsen i Gävleborgs län och STU att i samråd pröva förutsättningarna
för att genomföra förslaget. En utgångspunkt för uppdraget är att
statliga åtaganden vid en utbyggnad skall rymmas inom de ekonomiska
ramar som regeringen har anvisat för olika utvecklingsinsatser i länet.
Enligt vad utskottet har inhämtat föreligger det goda möjligheter för att
projektet skall kunna genomföras. En viktig faktor är att såväl kommunen
som några av de berörda industriföretagen är beredda till ett betydande
engagemang. Av det sagda följer att motionärernas syfte synes kunna nås
utan något initiativ av riksdagen. Motion 1982/83:1478 (s) och motion 1982/
83:1585 (s) i berörd del avstyrks därför av utskottet.

Inrättande av CAD/CAM-centraler

1 inledningen till föregående avsnitt har utskottet redogjort för 1982 års
beslut om inrättande av Verkstadstekniska utvecklingscentra och till dessa
knutna regionala centraler för CAD/CAM. Såvitt avser CAD/CAM-centralerna
innebar den dåvarande regeringens förslag i proposition 1981/82: 123
att centraler t. v. skulle inrättas endast i Stockholm och Linköping med
anknytning till den forskning och utveckling på området som bedrivs med
stöd av STU vid de tekniska högskolorna. Vid behandlingen av frågan
avstyrkte utskottet ett socialdemokratiskt motionsyrkande av innebörd att

NU 1983/84:11

riksdagen skulle uttala sig för etablering av decentraliserade CAD/CAMenheter
(NU 1981/82:41 s. 13). Utskottet förutsatte att regeringen genom
STU och statens industriverk skulle undersöka möjligheterna till en spridning
av CAD/CAM-tekniken till mindre och medelstora företag. Riksdagen
beslöt i enlighet med utskottets hemställan (rskr 1981/82:379).

Enligt vad utskottet har inhämtat inriktas den nuvarande planeringen för
utbyggnad av CAD/CAM-centraler i första hand på att centraler skall
inrättas i anslutning till alla de fem tekniska högskolorna. En sjätte central
kan komma att knytas till det utvecklingscentrum för verkstadsteknik och
elektronik i Sandviken som f. n. är under utredning.

Vid sidan av utbyggnaden av fasta centraler och den av STU finansierade
högskoleforskning som bedrivs i anslutning till centralerna pågåren rad
andra aktiviteter på CAD/CAM-området med stöd från STU. Olika åtgärder
har vidtagits för att sprida CAD/CAM-tekniken till små och medelstora
företag. Bl. a. har STU initierat ett antal två- till treåriga grupprojekt, i
vilka ett större företag eller en högskoleinstitution har engagerats som
projektledare för en grupp med ett tiotal småföretag i en region med syfte
att introducera tekniken hos dessa företag. Dylika projekt har genomförts
eller pågår i Östergötland, Mälardalen och Västerbotten. Vidare planerar
STU för den kommande treårsperioden ett s. k. insatsområde avseende
CAD/CAM-system i verkstadsföretag. Detta program tar sikte på utveckling
av demonstrationssystem hos vissa företag. Programmet baseras på
att företagen i utbyte mot visst finansiellt stöd till anskaffning av avancerad
teknik för en viss anläggning skall medge allmän spridning av utvecklingsresultaten.

I motion 1982/83:1675 (c), med motivering i motion 1982/83:1669, anförs
att datorstyrda konstruktionssystem (CAD) och datorstyrd beredning
(CAM) kommer att få mycket stor betydelse för svensk verkstadsindustri.
Motionärerna anser att de mindre företagen har svårigheter när det gäller
att nyttiggöra den nya tekniken. På vissa orter finns emellertid förutsättningar
redan i dag att kombinera kunnande och resurser för att påskynda
teknikspridningen till dessa företag. Motionärerna anger som exempel det
s. k. Västerhöjdsprojektet i Skövde, som bygger på resurserna vid Västerhöjdsskolan
med fullständig teknisk ingenjörsutbildning. Det föreslås i
motionen att STU i samarbete med utbildningsmyndigheterna och berörda
utvecklingsfonder ges i uppdrag att undersöka förutsättningarna för att
etablera decentraliserade CAD- och/eller CAM-centraler på fem platser i
olika delar av landet.

Av vad utskottet har anfört framgår att betydande insatser redan görs i
fråga om spridning av CAD/CAM-tekniken till mindre och medelstora
företag i olika delar av landet. Med hänsyn till den stora betydelsen av att
denna process påskyndas anser utskottet det befogat att man prövar möjligheterna
att inrätta ytterligare ett antal fasta centraler med inriktning på
att tillgodose industrins särskilda behov inom varje region. Därvid bör man

NU 1983/84:11

eftersträva att ta till vara kompetens och resurser som finns på olika håll i
landet med anknytning till bl. a. tekniska gymnasier och företag. Uppdrag
att utreda frågan bör lämpligen ges till STU. Utskottet föreslår att riksdagen
gör ett uttalande av denna innebörd. Därmed tillstyrker utskottet
motion 1982/83: 1675 (c).

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande statliga insatser på informationsteknologins område
att riksdagen med anledning av proposition 1983/84: 8 i ifrågavarande
del. motion 1983/84:64. motion 1983/84:65 yrkande I och
motion 1983/84: 73 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

2. beträffande utredning om den framtida svenska dataindustrin
att riksdagen avslår motion 1983/84: 65 yrkande 2,

3. beträffande nationellt mikroelektronikprogram

att riksdagen med bifall till proposition 1983/84: 8 och med avslag
på motion 1983/84:65 yrkande 3 och motionerna 1983/84:74 och
1983/84:75

dels godkänner i propositionen angivna riktlinjer,

dels på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1983/84

anvisar

a) till Särskilda utbildningsinsatser inom mikroelektroniken under
åttonde huvudtiteln ett reservationsanslag av 5000000 kr.,

b) till Vidareutbildning och kunskapsspridning inom mikroelektroniken
under tolfte huvudtiteln ett reservationsanslag av
2000000 kr.,

c) till Nationell halvledarforskning under åttonde huvudtiteln ett
reservationsanslag av 5000000 kr.,

d) till Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och
utveckling under tolfte huvudtiteln ett reservationsanslag av
8000000 kr.,

e) till Industriell utveckling inom mikroelektroniken under tolfte
huvudtiteln ett reservationsanslag av 24000000 kr.,

4. beträffande vissa åtgärder för att främja elektronikindustrin
att riksdagen avslår

a) motion 1982/83:1025,

b) motion 1982/83:2005,

5. beträffande utvecklingscentrum för verkstadsteknik och elektronik
i Sandviken

att riksdagen avslår motion 1982/83: 1478 och motion 1982/
83:1585,

NU 1983/84:11

6. beträffande inrättande av CADICAM-centraler

att riksdagen med bifall till motion 1982/83: 1675 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Stockholm den 9 december 1983

På näringsutskottets vägnar
NILS ERIK WÅÅG

Närvarande: Nils Erik Wååg (s), Gunnar Nilsson i Stockholm (s), Lilly
Hansson (s), Erik Hovhammar (m). Sten Svensson (m), Olof Johansson
(c), Wivi-Anne Radesjö (s), Karl-Erik Häll (s), Per Westerberg (m), Christer
Eirefelt (fp), Jörn Svensson (vpk). Birgitta Johansson (s), Per-Richard
Molén (m). Ivar Franzén (c) och Sylvia Pettersson (s).

Reservationer

1. Utredning om den framtida svenska dataindustrin (mom. 2)

Jörn Svensson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med "I den”
och slutar med ”ifrågavarande del” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill i detta sammanhang ta upp frågan om statens insatser på
informationsteknologins område i ett vidare perspektiv. Det stöd till konstruktion
och tillverkning av mikroelektronikkomponenter som föreslås i
propositionen kan bidra till en önskvärd minskning av vårt nuvarande
stora utlandsberoende på området. Utskottet ser detta som positivt. De
föreslagna insatserna är emellertid inte tillräckliga. Det nationella oberoendet
bestäms inte bara av att produkter tillverkas inom landet utan också av
samhällets möjligheter att påverka forskning och utveckling inom industrin.
Regeringens förslag innebär ingen förändring av de stora multinationella
dataföretagens dominerande ställning i Sverige. Utskottet finner därför
angeläget att staten främjar utvecklingen av en inhemsk nationell
dataindustri parallellt med sådana insatser på informationsteknologiområdet
som föreslås eller aviseras i propositionen. Utskottet anser, med instämmande
i vad som anförs härom i motion 1983/84:65 (vpk), att en
utredning bör tillsättas med uppgift att lägga fram förslag i frågan och att
följande utgångspunkter bör gälla för utredningens arbete:

1. De stora multinationella dataindustrierna bör nationaliseras.

2. Ett samarbete bör upprättas mellan denna industri och befintlig småindustri
inom data- och elektronikområdet. Nyetablering inom detta industriområde
bör uppmuntras.

3. En uppbyggnad av en självständig statlig produktion av mini- och

NU 1983/84:11

mikrodatorkomponenter bör genomföras. Möjligheterna att återuppta produktion
av stora generella datorer bör undersökas.

4. En samordning av forskningsresurser mellan högskoleinstitutioner
och den statliga dataindustrin bör komma till stånd, och den tekniska
utbildningen och forskningen bör i mycket högre grad än i dag utgå från
kraven på god arbetsmiljö, meningsfulla arbetsuppgifter och hög produktkvalitet.

5. Upphandiingsbestämmelserna för staten, landstingen och kommunerna
bör ändras så att den offentliga sektorn ges möjligheter att styra sina
beställningar till den svenska industrin.

Regeringen bör sätta till en utredning med nu angivna uppgifter. Genom
en framställning därom från riksdagen tillgodoses motion 1983/84:65 (vpk)
i denna del.

dels att utskottet under 2 bort hemställa

2. beträffande utredning om den framtida svenska dataindustrin
att riksdagen med bifall till motion 1983/84:65 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

2. Nationellt mikroelektronikprogram (mom. 3)

Erik Hovhammar, Sten Svensson, Per Westerberg och Per-Richard
Molén (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med ”Av det”
och slutar med ”1983/84:75 (m) avstyrks” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill framhålla vikten av att svensk industri förmår att hävda sig
på den avancerade teknikens område. Enligt utskottets mening kan staten
bidra härtill i första hand genom att skapa gynnsamma förutsättningar för
effektiva och lönsamma företag. Statliga insatser inom utbildning och
forskning är givetvis också av största betydelse. Utskottet hänvisar till vad
som anförs härom i motion 1983/84:74 (m) och 1983/84:75 (m).

Enligt utskottets mening kan det däijämte i särskilda fall finnas motiv för
riktade, programbundna statliga utvecklingsinsatser. Detta gäller på områden
där utvecklingsarbetet är förenat med exceptionellt stora risker eller
där det är nödvändigt att samordna resurserna hos universitet och högskolor,
statliga institutioner och industriföretag för att på kort tid nå vissa väl
definierade utvecklingsmål. Utskottet anser att det nu aktuella mikroelektronikprogrammet
utgör ett exempel på en sådan satsning.

Mot bakgrund härav anser sig utskottet kunna i huvudsak godta de av
regeringen föreslagna riktlinjerna för programmet. När det gäller finansieringen
av programmet föreslår utskottet emellertid vissa avvikelser från
regeringens förslag. Enligt utskottets mening bör således ställning tas till
medel för de olika delprogrammen först i samband med prövningen av
statsbudgeten för budgetåret 1984/85. Som framgår av propositionen kom -

NU 1983/84:11

mer regeringen först då att kunna precisera den närmare omfattningen och
inriktningen av programmet under hela femårsperioden. Ett annat viktigt
skäl för att medel inte bör anvisas nu är, såsom anförs i motionerna 1983/
84:74 (m) och 1983/84:75 (m), att resultatet av pågående utredning inom
UHÄ om forskningen på mikroelektronikområdet bör avvaktas. Utskottet
delar motionärernas uppfattning att en betydande ökning av de statliga
forskningsinsatserna på området är nödvändig. Utskottet förutsätter att
regeringen kommer att lägga fram förslag härom i den proposition om
forskningspolitiken som har aviserats.

På ett område är utskottet dock berett att tillstyrka regeringens förslag
om medelsanvisning redan under innevarande budgetår. Med hänsyn till
vikten av att resurserna på utbildningsområdet får en snabb förstärkning
anser utskottet det motiverat att medel ställs till förfogande för utrustning
och vidareutbildning enligt delprogram 1. I enlighet med vad som sägs i
motion 1983/84:74 (m) bör dock därvid anslaget till vidareutbildning och
kunskapsspridning inom mikroelektroniken anvisas under åttonde huvudtiteln
och ställas till UHÄ:s förfogande.

Vad gäller delprogrammet för industriell utveckling finner utskottet
lämpligt att prövningen av medelsbehovet för de olika teknikupphandlingsprojekten
sker i samband med behandlingen av anslagen till resp. upphandlande
myndighet. Utskottet har erfarit att en stor del av kostnaderna för
delprogrammet hänför sig till försvarets område. Medlen bör till denna del
belasta försvarsramen. Motsvarande bör gälla de teknikupphandlingsprojekt
som hänför sig till andra områden.

Utskottet föreslår att riksdagen gör ett uttalande av angiven innebörd
om finansieringen av mikroelektronikprogrammet.

dels att utskottet under 3 bort hemställa

3. beträffande nationellt mikroelektronikprogram
att riksdagen

a) med anledning av proposition 1983/84:8 moment 1 och motion
1983/84:74 yrkandena 2 och 3 och med avslag på motion
1983/84:65 yrkande 3 i motsvarande del, motion 1983/84:74 yrkande
1 i motsvarande del och motion 1983/84: 75 i motsvarande
del godkänner av utskottet angivna riktlinjer,

b) med bifall till proposition 1983/84:8 moment 2 och med avslag
på motion 1983/84:65 yrkande 3 i motsvarande del, motion 1983/
84:74 yrkande 1 i motsvarande del och motion 1983/84:75 i
motsvarande del till Särskilda utbildningsinsatser inom mikroelektroniken
på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret
1983/84 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 5000000 kr.,

c) med anledning av proposition 1983/84:8 moment 3 och med
avslag på motion 1983/84:65 yrkande 3 i motsvarande del, mo -

NU 1983/84:11

tion 1983/84:74 yrkande 1 i motsvarande del och motion 1983/
84: 75 i motsvarande del till Vidareutbildning och kunskapsspridning
inom mikroelektroniken på tillläggsbudget I till statsbudgeten
för budgetåret 1983/84 under åttonde huvudtiteln anvisar
ett reservationsanslag av 2000000 kr,.

d) med bifall till motion 1983/84:74 yrkande 1 i motsvarande del
och motion 1983/84: 75 i motsvarande del och med anledning av
motion 1983/84:65 yrkande 3 i motsvarande del avslår proposition
1983/84: 8 momenten 4-6.

3. Inrättande av CAD/CAM-centraler (mom. 6)

Erik Hovhammar (m). Sten Svensson (m), Per Westerberg (m). Christer
Eirefelt (fp) och Per-Richard Molén (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 15 med "Av vad”
och slutar på s. 16 med ”motion 1982/83:1675 (c)” bort ha följande lydelse:

Av vad utskottet har anfört framgår att betydande insatser redan görs i
fråga om spridning av CAD/CAM-tekniken till mindre och medelstora
företag i olika delar av landet. Utskottet anser att utbyggnaden av fasta
centraler utöver de nu befintliga eller planerade bör anstå tills ökad erfarenhet
vunnits. Svårigheten att inom landet skaffa kvalificerad personal är
ytterligare ett skäl för statsmakterna att inte nu inrätta flera sådana centraler.
Utskottet anser alltså att riksdagen inte bör ta något initiativ i
frågan. Motion 1982/83: 1675 (c) avstyrks därmed.

dels att utskottet under 6 bort hemställa

6. beträffande inrättande av CADICAM-centraler
att riksdagen avslår motion 1982/83: 1675.

Bilaga

Utbildningsutskottets yttrande
1983/84: ly

över ett nationellt mikroelektronikprogram

Till näringsutskottet

Genom beslut den 10 november 1983 har näringsutskottet berett utbildningsutskottet
tillfälle att yttra sig över proposition 1983/84:8 om ett
nationellt mikroelektronikprogram jämte motioner.

I propositionen redovisas ett förslag som styrelsen för teknisk utveckling
(STU) utarbetat till ett femårigt svenskt nationellt mikroelektronikprogram
där mikroelektroniken sätts in i ett större sammanhang, ett informationsteknologiprogram.
1 detta större program utgör mikroelektronikprogrammet
det första av tre byggblock. Det andra blocket är ett systemvetenskapligt
program. Det tredje blocket beskrivs som relationer mellan människa,
maskin och samhälle.

Det första av de tre byggblocken, det nu aktuella mikroelektronikprogrammet,
delas in i fyra delprogram, nämligen utbildning, grundforskning,
målinriktad forskning och industriell utveckling.

Enligt föredragande statsrådet är en viktig förutsättning för ett informationsteknologiskt
program att det inom landet finns kunskap om konstruktion
och framställning av mikroelektronikkretsar. Därför är det naturligt att
bryta ut mikroelektronikprogrammet ur det större informationsteknologiska
programmet. Remissbehandlingen har enligt föredragande statsrådets mening
visat att insatser för att främja mikroelektronikutvecklingen är välmotiverade
och bör sättas i gång utan dröjsmål. Riksdagen föreslås godkänna
riktlinjer för ett nationellt mikroelektronikprogram i enlighet med STU:s
förslag. Föredragande statsrådet är emellertid inte beredd att nu ta ställning
till närmare inriktning och omfattning av ett sådant program för hela
femårsperioden utan avser återkomma till detta våren 1984. Dock föreslås att
medel skall anvisas på tilläggsbudget för att vissa delar av programmet skall
kunna genomföras redan under innevarande budgetår.

Utskottet vill först erinra om att riksdagen i samband med de forskningspolitiska
besluten våren 1982 beslöt att till de högst prioriterade forskningsområdena
föra sådan forskning som är en förutsättning för och konsekvens av
den starka nationella satsningen på teknisk utveckling. Det innebär både
naturvetenskaplig forskning i anslutning till och som stöd för prioriterade
teknikområden och samhällsvetenskapligt och humanistiskt inriktad forskning
om tekniksamhällets utveckling och förutsättningar (prop. 1981/82:106
s. 41, UbU 1981/82:37 s. 22, rskr 1981/82:397).

Utskottet behandlar i det följande de delar av proposition 1983/84:8 och
väckta motioner som direkt berör utbildningsutskottets område.

NU 1983/84:11 (UbU 1983/84: ly)

I propositionen föreslås under delprogrammet Utbildning att riksdagen på
tilläggsbudget skal! anvisa 5 milj. kr. under ett nytt anslag Särskilda
utbildningsinsatser inom mikroelektroniken att disponeras av universitetsoch
högskoleämbetet (UHÄ) till utrustning för mikroelektronikutbildning
och till framställning av mikroelektronikkretsar som de studerande konstruerar.
Vidare föreslås att riksdagen skall anvisa 2 milj. kr. under ett nytt anslag
Vidareutbildning och kunskapsspridning inom mikroelektroniken. Detta
skall disponeras av STU och bl. a. användas till fortbildning inom mikroelektronik
för gymnasielärare under innevarande läsår.

Inom det andra delprogrammet, som avser grundforskning, föreslås att 5
milj. kr. skall anvisas under ett nytt anslag Nationell halvledarforskning.
Medlen skall disponeras av naturvetenskapliga forskningsrådet som en
förstärkning av rådets stöd till sådana forskningsområden där Sverige ligger
långt framme. Det är enligt föredragande statsrådet angeläget att skapa en
internationellt konkurrenskraftig forskningsmiljö inom halvledarområdet
för att få behålla kvalificerade svenska forskare inom landet.

I motionerna 1983/84:74 (yrkande 1) och 1983/84:75 yrkas avslag på
samtliga förslag i propositionen, då de föreslagna åtgärderna enligt motionärernas
mening inte på rätt sätt främjar utvecklingen av mikroelektroniken
inom landet. I motion 1983/84:74 (yrkande 2) yrkas att riksdagen skall ge
regeringen till känna att fortbildning av gymnasielärare och grundforskning
skall genomföras som en reguljär verksamhet utan särskilt anvisade medel
och inte som delar av det föreslagna programmet. Medel för grundforskning
inom mikroelektronikområdet bör enligt motionen (yrkande 3) tillföras
högskolans fasta forskningsorganisation. Regeringen bör återkomma med
förslag i samband med den forskningspolitiska proposition som väntas till
våren 1984. Då bör medlen till grundforskning inom mikroelektroniken
fördubblas jämfört med regeringens förslag i den nu aktuella propositionen.
Dessa resurser bör först och främst föras över från den sektoriella forskningen.
Enligt motion 1983/84:75 bör pågående utredningsarbete inom UHÄ
avvaktas innan ställning tas till hur forskning och utbildning inom mikroelektronikområdet
skall bedrivas.

Utskottet har inget att erinra mot de föreslagna riktlinjerna för ett
nationellt mikroelektronikprogram i vad de avser utbildningsutskottets
område och noterar att de konkreta åtgärder som nu föreslås är av temporär
karaktär och avser innevarande budgetår.

Som föredragande statsrådet anför bör UHÄ:s utredningsarbete om
utbildning och forskning inom mikroelektronikområdet inte föregripas.
Utskottet har inhämtat att detta arbete beräknas vara slutfört inom kort. Den
utbildning inom området som finns redan i dag måste dock vara av god
kvalitet. Därför anser utskottet att näringsutskottet bör tillstyrka att
riksdagen anvisar de begärda medlen för utrustning till mikroelektronikutbildning
inom högskolan och till framställning av kretsar som de studerande
konstruerar. Näringsutskottet bör därför avstyrka motionerna 1983/84:74

NU 1983/84:11 (UbU 1983/84: ly)

yrkande 1 och 1983/84:75 i motsvarande delar.

Utskottet slutbehandlar inom kort regeringens förslag i proposition
1983/84:26 (bilaga 6 s. 27-29) om särskilt bidrag innevarande budgetår för
högre specialkurser inom bl. a. mikroelektronik. Det är enligt utskottets
mening viktigt att göra det möjligt att redan under innevarande läsår starta
fortbildning av gymnasielärare inom mikroelektronikområdet. Därför accepterar
utbildningsutskottet förslaget i propositionen och föreslår att
näringsutskottet tillstyrker att fortbildningen innevarande budgetår genomförs
på det sätt som föreslås och hemställer att riksdagen anvisar medel
härför. Utskottet förutsätter att sådan fortbildning under de kommande
budgetåren inordnas i den reguljära fortbildningen inom UMÄ:s och
skolöverstyrelsens ansvarsområden. Näringsutskottet bör avstyrka motionerna
1983/84:74 yrkandena 1 i denna del och 2 samt 1983/84:75 i denna del.

Utskottet har inte heller något att erinra mot att naturvetenskapliga
forskningsrådet innevarande budgetår får den föreslagna förstärkningen av
stödet till den nationella halvledarforskningen. Utskottet erinrar om att
riksdagen våren 1982 behandlade frågor om balansen mellan grundforskning
stödd av sektorsorgan och grundforskning utförd med medel anvisade direkt
till fakulteterna (prop. 1981/82:106, UbU 1981/82:37, rskr 1981/82:397).
Riksdagen får senare tillfälle att ta ställning till sådana mera principiella
frågor i samband med den väntade forskningspolitiska propositionen våren
1984. Med det anförda föreslår utskottet att näringsutskottet avstyrker
motionerna 1983/84:74 yrkande 1 i denna del och 3 samt 1983/84:75 i denna
del och hemställer att riksdagen anvisar 5 milj. kr. till nationell halvledarforskning.

Stockholm den 22 november 1983

På utbildningsutskottets vägnar
GEORG ANDERSSON

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Georg Andersson (s), Kerstin
Göthberg (c), PerUnckel (m), Bengt Wiklund (s), Lars Gustafsson (s). Rune
Rydén (m), Helge Hagberg (s). Lennart Bladh (s), Birgitta Rydle (m), Pär
Granstedt (c). Iris Mårtensson (s). Lars Svensson (s). Jörgen Ullenhag (fp).
Björn Samuelson (vpk) och Gunnar Hökmark (m).

Avvikande mening

Per Unckel, Rune Rydén, Birgitta Rydle och Gunnar Hökmark (alla m)
anser att den del av utskottets yttrande som på s. [22] böijar ”Utskottet
har” och på s. [23] slutar ”nationell halvledarforskning” bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser att insatser inom fortbildning och grundforskning i vad

NU 1983/84:11 (UbU 1983/84: ly)

gäller mikroelektronik inte bör genomföras som programbunden verksamhet
av det slag som föreslås i proposition 1983/84:8. I stället bör insatserna
göras som reguljär verksamhet i form av fortbildning av gymnasielärare
under UHÄ:s ansvar samt uppbyggnad av de fasta forskningsresurserna vid
universitet och högskolor genom omfördelning av medel från den alltför
omfattande sektoriella forskningen. Enligt utskottets mening bör regeringen
återkomma i forskningsfrågan i samband med den forskningspolitiska
proposition som aviserats till våren 1984. Därvid bör resurserna till grundforskning
inom mikroelektronikområdet vara minst fördubblade i förhållande
till regeringens nu aktuella förslag. Näringsutskottet bör hemställa att
riksdagen med avslag på proposition 1983/84:8, med bifall till motion
1983/84:74 och med anledning av motion 1983/84:75 som sin mening ger
regeringen till känna vad utbildningsutskottet här anfört.

Särskilt yttrande

Björn Samuelson (vpk) anför:

En förutsättning för att genomföra det föreslagna mikroelektronikprogrammet
måste enligt min mening vara att regeringen skyndsamt tar fram ett
program för studier av datorernas påverkan på människor, arbetsliv och
samhälle och avsätter erforderliga resurser för dess genomförande.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983