Lagutskottets betänkande

1983/84:36

om förslag till lag om företagshypotek m. m. (prop. 1983/84:128)

Ärendet

1 betänkandet behandlar utskotlet proposition 1983/84: 128, i vilken regeringen (justitiedepartementet) efler hörande av lagrådet föreslår riksdagen atl anta i propositionen framlagda förslag till lag om företagshypotek m.m,, samt de med anledning av propositionen väckta motionerna 1983/ 84:2746 och 2747, Vidare behandlar utskotlet de under allmänna motionstiden 1983 väckta motionerna 1982/83:377, 1223 och 1590 yrkande 1 saml den under allmänna motionstiden 1984 väckta motionen 1983/84:2193,

Beträffande frågan om var en central inskrivningsmyndighet för förelagsinteckningar skall lokaliseras har lagutskottet inhämtat yttrande från arbelsmarknadsulskotlel. Yttrandet har fogals lill betänkandet som bilaga 2. Synpunkter på denna fråga har också lämnats i skrivelser från patent-och registreringsverket, länsstyrelsen i Väslernorrlands län samt lagmannen i Luleå tingsrätt.

Vid en hearing i Karlstad har ulskoltet inhämtat synpunkter på motion 1590 yrkande 1 från företrädare för banker, kronofogdemyndigheten, utvecklingsfonden, advokater och företagare.

Sammanfattning

Regeringen föreslår i propositionen atl 1966 års lag om företagsinteckning ersätts av en ny lag om företagshypotek. Syftet med den nya lagen är att göra förelagshypotekel till en bättre och mer användbar säkerhelsrätl än den hittillsvarande förelagsinleckningen. Bland nyheterna märks att alla näringsidkare blir inteckningsberältigade och atl alla näringsidkare får tillgång till rikstäckande inteckningar. Utskottet tillstyrker dessa förslag, Ulskoltet tillstyrker också att handläggningen av ärenden om förelagsin-teckning i fortsättningen skall ske med hjälp av automatisk dalabehandling vid en för hela riket gemensam inskrivningsmyndighet. Ett förslag i en c-motion om bibehållande av en inskrivningsmyndighet i varje län avstyrks följaktligen av utskottet.

Enligt propositionen bör den nya centrala inskrivningsmyndigheten förläggas till Malmö. I motioner förordas en förläggning till Luleå resp. Sundsvall. Arbetsmarknadsutskottet har i infordrat yttrande utan atl peka ul någon särskild ort angett att lokaliseringen bör ske i enlighet med de riktlinjer för decentralisering av statlig verksamhet som en enig riksdag ställt sig bakom. Lagutskottet tillstyrker en lokalisering till Malmö, Två

1 Riksdagen 1983/84. 8 saml. Nr 36

LU 1983/84:36

LU 1983/84:36 2

c-lédamöier och en s-ledamoi har reserverat sig för att myndigheten förläggs till Sundsvall,

1 betänkandet tillstyrker ulskoltet vidare elt förslag i propositionen om införandet av ett inskrivningsiättsligt institut som gör del möjligt för en fastighetsägare alt rättsligt skilja en fastighet frän dess industrilillbehör. Däremot avstyrker ulskoltet ett förslag i en motion (m) om en översyn av förmånsrällsordningen vid konkurs, syftande lill all föielagshypotek skall ges en sämre förmånsrätt än fordran pä lön eller pension (löneprivilegiet), Ulskoltet anser att en sådan ordning skulle allvarligt försiimra förelagshy-potekeis kreditvärde. Ledamöterna frän moderata samlingspartiet har reserverat sig för bifall till motionen. Slutligen avstyrker utskottet en c-molion med hänsyn lill alt däri upptagna frågor om snabbare regislrering av förelag och om företagaibevis redan iir föremål för uiredning.

Propositionen

I propositionen föreslår regeringen (justitiedepartementet) atl riksdagen skall anta i propositionen framlagda förslag till

1, lag om företagshypotek,

2, lag om införande av lagen om föreiagshypoiek,

3, lag om ändring i jordabalken,

4, lag om ändring i konkurslagen (1921: 225),

5, lag om ändring i utsökningsbalken,

6, lag om ändring i föräldrabalken,

7, lag om ändring i ärvdabalken,

8, lag om ändring i förmånsrältslagen (1970: 979),

9, lag om ändring i lagen (1845:50 s. I) om handel med lösören, som köparen låter i säljarens värd kvarbliva,

10, lag om ändring i lagen (1927:85) om dödande av förkommen handling,

11, lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt,

12, lag om ändring i lagsökningslagen (1946: 808),

13, lag om ändring i lagen (1978:882) om säkerhet för skaltefordringar m,m,,

14, lag om ändring i lagen (1981:775) om införande av utsökningsbalken,

15, lag om ändring i lagen (1970:995) om införande av nya jordabalken.
Över lagförslagen 1 -14 har lagrådet yltrul sig.

Lagförslagen har tagits in i bilaga I.

LU 1983/84:36 3

Motionerna

/. Under allmänna motionstiden 1983 väckta motioner

Motion 1982/83:377 av Marianne Karlsson (c) vari yrkas atl riksdagen hos regeringen hemställer om förslag som påskyndar registrering av företag och alt förelagarbevis utfärdas i enlighet med motionens förslag.

Motion 1982/83:1223 av Bengt Kindbom (c) och Gösta Andersson (c) vari yrkas all riksdagen begär all regeringen låter ulreda elt alternativ med bibehållande av en inskrivningsmyndighet för förelagsinleckningar i varje län.

Motion 1982/83:1590 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) vari yrkas

1. an riksdagen hos regeringen begär en översyn av förmånsrällsordningen vid konkurs.

Yrkande 2 i motionen har utskottet behandlat i belänkandel LU 1982/ 83:36.

//, Under allmänna motionstiden 1984 väckt motion

Motion 1983/84:2193 av Martin Olsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen lill känna vad som i motionen anförts om att den planerade registermyndigheten för förelagsinleckningar bör knytas lill Sundsvalls tingsräll,

///, Med anledning av propositionen väckta motioner

Motion 1983/84:2746 av Sten-Ove Sundström (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen lill känna vad som i motionen anförts om lokalisering av den nya centrala inskrivningsmyndigheten lill Luleå,

Motion 1983/84:2747 av Martin Segerstedi m. fl, (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna all den centrala inskrivningsmyndigheten för ärenden om företagsinteckning bör lokaliseras till Sundsvall.

Utskottet

Inledning

Gällande bestämmelser om förelagsinleckning finns i lagen (1966:454) om förelagsinleckning. Enligt lagen meddelas en förelagsinleckning i en näringsidkares verksamhet lill säkerhet för en fordran. Utmärkande för företagsinteckningen är all den medför en förmånsrätt om del sker en utmätning hos näringsidkaren eller denne försätts i konkurs.

År 1972 tillkallades utredningen (Ju 1972:12) angående företagsinteckning för all se över nämnda lag. Utredningen avlämnade 1973 och 1975 delbeiänkanden med förslag om företagsinteckningar och vissa indelningsändringar och om förmånsrätt för förelagsinteckningar, vilka förslag ledde lill lagstiftning år 1973 resp, år 1975, Utredningen avgav i november 1981 sin slutbetänkande (SOU 1981:76) Företagshypotek,

LU 1983/84:36 4

Betänkandet har remissbehandlats. Vid remissbehandlingen fick uiied-ningens olika förslag elt positivt moiiagande, och de har lagis lill grund för förslagen i propositionen,

1 del följande behandlar ulskoltet propositionen jämte därtill anknutna motioner. Vidare behandlar ulskoilet en motion som tar upp frågan om förmånsräll för föielagshypotek saml en motion rörande handelsregister och förelagarbevis.

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 propositionen läggs fiam förslag lill lag otn företagshypotek som skall ersätta 1966 års lag om företagsinteckning. Med företagshypotek avses en säkerhetsrätt som grundar sig på en företagsinteckning. Vidare läggs fram förslag till följdändringar i ell flertal olika lagar.

Syftet med den nya lagen anges vara att göra förelagshypotekel till en bättre säkerhelsrätl än den hittillsvarande förelagsinleckningen. I den nya lagen görs en anpassning till jordabalkens panträtt.skonstruklion. Bland nyheterna märks vidare alt alla näringsidkare blir inteckningsberältigade. Även den som slår i begrepp alt starta en näringsverksatnhel får en riiti alt la ul förelagsinleckningar i verksamheten. Det nuvarande kravet på driftsbevis har därtor kunnat slopas.

Andra nyheter är atl alla näringsidkare nu fär tillgång till rikstäckande inteckningar och alt ärenden om förelagsinleckning i fortsällningen skall handläggas av en för hela riket gemensam inskrivningsmyndighet. Handläggningen kommer alt ske med hjälp av automatisk dalabehandling. 1 propositionen anges alt den centrala inskrivningsmyndigheten avses bli föriagd lill Malmö.

Propositionen innehåller också elt förslag till ändring i jordabalken. Förslaget innebär all del införs ett nyii inskrivningsrättsligt institut som gör det möjligt för en fastighetsägare dels all rältsligl skilja en fastighet från dess industrilillbehör, dels all återförena fastigheten med sådan egendom. Härigenom tillgodoses ell tidigare framställt önskemål från riksdagens sida.

Den nya lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 januari 1986.

Allmänna synpunkter

Förelagsinleckningen har ell beiydligl bällre krediivärde än motsvarande äldre inleckningsinstitut (förlagsinteckning, inteckning i jordbruksinventarier m, fl,) och har därtor kommit till stor användning. Särskilt under senare år har säkerheter i form av företagsinteckning fått en alltmer framträdande plats. Av propositionen framgår att del totala antalet företagsin-tecknade fordringar år 1980 uppgick lill drygt 80 miljarder kronor, varav drygt 13 miljarder kronor utgjorde under 1980 beviljade inteckningar.

En viktig orsak lill den ökade användningen av förelagsinteckning under senare år torde vara alt företagsinteckningen - alltsedan den genom 1975

LU 1983/84:36 5

års reform flyllades i förmånsrättshänseende fram före löneprivilegiel -ansetts ha etl mycket gott krediivärde. Stor betydelse torde också den omsiändighelcn ha haft all mindre och medelstora företag ofta har svårigheter all sliilla någon annan kredilsäkerhet än förctapsinteckningar. Vidare torde det förhållandet ha inverkat alt panträtt i fastigheter under senare år regionalt minskat i betydelse. 1 synncrhcl gäller del i fråga om industrifastigheter. 1 vissa delar av landet har det nämligen visat sig svårt och ibland omöjligt att sälja en industrifastighet vid nedläggning av etl ftiretag. Fas-lighelspanler kan därför många gånger inte tillmätas någon större betydelse som kredilsäkerhet vid förelagskrediter.

Den positiva utvecklingen av förclagsintcckningsinstitutel har skett trots att det nuvarande systemet har betydande brister. Det förhållandet att inteckning för andra näringsidkare än aktiebolag kan meddelas endasl i ett län eller i en eller flera kommuner i samma län har fört med sig problem. För en kreditgivare kan del vara kostsaml och tidsödande atl behöva hantera ett flertal inteckningar i olika län för kredit till en och samma kredittagare när denne driver verksamhet som är spridd över flera län, I, ex. i form av en delaljhandelskedja. Vidare kan, om en inleckning är begränsad lill ell visst område, hela värdet av säkerhelen ryckas undan för kreditgivaren om den inlecknade verksamheten flyttas till annat område. Härtill kommer alt med etl regionaliserat syslem betydande problem uppkommer vid olika administrativa indelningsändringar.

En annan betydande nackdel med det nuvarande systemel är att det inte omfattar alla näringsidkare. Enligt gällande räll kan förelagsinleckning meddelas endast i näringsverksamhet som utövas av en näringsidkare som skulle ha varil bokföringsskyldig enligl 1929 års bokföringslag om den allljäml hade varil i kraft. Vid elt flertal tillfällen har i riksdagen väckls motioner med yrkanden om atl förelagsinteckning skall kunna användas också av trädgårdsodlare, minkuppfödare, fiskare, renskötande samer

m.n.

Som en annan nackdel med den nuvarande lagstiftningen kan också nämnas de problem som uppkommer vid utfärdandel av s. k. driftsbevis lill styrkande av all den som har medgell inteckningen driver sådan näringsverksamhet som avses i medgivandel. Med anledning av en motion uila-lade sig riksdagen år 1977 (LU 1976/77: 18) för en översyn av reglerna om driftsbevis.

Mot bakgrund av del anförda finner utskottet det tillfredsställande alt förslag nu läggs fram som innebär en förslärkning av den säkerhelsräll som företagsinteckning utgör och en välbehövlig modernisering av regelsystemet. An företagshypoleksinslilulet anpassas till det panträtisliga regelsy-slemel i JB kommer alt medföra betydande hanteringsmässiga fördelar. Genom att alla inteckningar i princip blir rikstäckande samtidigt som regionalt begränsade inteckningar förbjuds kommer man lill rätta med de problem som de regionala och lokala inteckningarna vållar i dag. Till följd

LU 1983/84:36 6

härav torde förtroendet för förelagshypotekel som en god säkerhet komma atl öka betydligt. Andra fördelar med den nu föreslagna ordningen är all varje näringsidkare ges en räll lill företagsinteckning i sin verksamhel. En sådan rätt tillkommer en näringsidkare även om han vid inteckningstillfäl-let ännu inte påbörjat verksamheten. Alt också en blivande näringsidkare kan la ul förelagsinleckningar torde öka kredilmöjlighelerna i initialskedet och följaktligen vara av väsentlig betydelse för den som skall starta elt förelag. Härtill kommer atl med en sådan ordning del nuvarande kravet på driflsbevis kan slopas.

Att samtliga näringsidkare nu blir inteckningsberältigade innebär inte atl alla näringsidkare också i praktiken kan utnyttja den nya förmånen. Sålunda ger de särskilda förhållandena inom fiskerinäringen upphov till problem. Ofta används inom denna näring partrederiel som företagsform, Parlrederiel är emellertid, såsom utredningen påvisal, mindre ändamålsenligt då del gäller all uinyllja företagshypotek som kredilsäkerhet. Problemet förstärks av all man inom fiskerinäringen dessutom ofta arbetar i fiskelag som inle behöver vara identiska med parirederiet, Ell fiskelag kan beslå av både partredare och andra. Om förelagshypotekel skall få praktisk betydelse för gemensamt verksamma fiskare torde del, såsom framhålls i propositionen, i allmänhet bli nödvändigt för fiskarna att välja en annan förelagsform. t, ex, bolag eller förening,

Elt annat exempel på näringsidkare för vilka del kan komma att bli vanskligt alt utnyttja rätten till företagsinleckning är renskötande samer. Enligt 1971 års rennäringslag drivs renskölseln för de renägande samernas räkning av samebyn, som är en för ändamålet bildad samfällighel vilken efler registrering har rättskapacitet. Svårigheterna för samerna hänger bl, a, samman med alt det mellan de renskötande samerna och samebyn synes råda en sådan rörelsegemenskap att den samlade verksamheten endasl kommer alt kunna intecknas som en enhet för sig. En särskild uiredning, utredningen (Jo 1979:08) om rennäringens ekonomiska förhållanden, har i uppdrag all se över rennäringens ekonomiska förhållanden. Departementschefen anser all det i avvaktan på resultatet av utredningen inte föreligger skäl atl överväga några särregler för de renskötande samerna i den nya lagen om företagshypotek, Ulskoltet kan ansluta sig till denna uppfattning. Utskottet vill emellertid stryka under vikten av att de renskötande samernas behov av kredilsäkerheler kan bli tillgodosett.

Inskrivningsväsendets organisation

Ärenden om förelagsinteckning handläggs enligl gällande räll av en inskrivningsmyndighet i varje län. Handläggningen sker manuellt.

I propositionen föreslås all handläggningen av ärenden om förelagsinteckning föriäggs till en central inskrivningsmyndighet (CIM), där inskrivningen sker med hjälp av aulomalisk dalabehandling.

Motionärerna i motion 1223 framhåller alt en cenlralisering av inskriv-

LU 1983/84:36 7

ningsviiscndel lill en enda myndighcl kommer all allvarligl försämra kontakterna mellan allmänheten och inskrivningsmyndigheten. Med hänsyn lill alt ADB-lckniken medger decentraliserade lösningar bör enligl motionärerna prövas ett alternativ med bibehållandet av en inskrivningsmyndighet i varje län.

Utskottet kan insliimma i motionärernas påslående atl det i och fin sig är tekniskt möjligt alt inrätta ett centralt ADB-rcgister och atl samtidigt ha kvar ett regionalt inskrivnings väsende. En sådan ordning skulle emellertid föra med sig betydande praktiska svårigheter och komplicerade lagtekniska lösningtir. Som framgår av proposilicmen har utredningen efter en ingående analys av olika allcrnaliv ftinnil atl en förutsällning för alt alla näringsidkare skall kunna ges rätt till riksinteckning är att en CIM inrättas. För elt sådant inrättande talar också enligt departementschefen ralionali-seringssynpunkter och rättssäkerhetsskäl. Det bör vidare påpekas att en cenlralisering inle, såsom motionärerna hävdar, kommer att försämra allmänhetens service. Personliga besök på inskrivningsmyndigheten ärredan i dag sällsynta. Telefonsamtal kan ske lika bra till en central inskrivningsmyndighet som till en länsmyndighet. Härtill kommer atl man genom en cenlralisering uppnår den fördelen atl del är möjligt att med etl enda telefonsamtal undersöka en viss näringsidkares totala tnleckningsbelasl-ning.

På anförda skäl tillstyrker utskottet all en CIM inrättas och avstyrker följaktligen bifall till motion 1223.

Lokaliseringen av en central inskrivningsmyndighet

Utredningen om företagsinteckning avstod från alt föreslå någon särskild plats för ClM:s lokalisering. Utredningen betonade dock alt en förläggning till Stockholms tingsrätt torde ställa sig billigast, eftersom man där har betydligt fler upplägg och handlägger betydligt fler ärenden angående företagsinteckning än vid någon annan inskrivningsmyndighet. Därmed har man också den största personalen för handläggning av sådana ärenden.

Regeringen uppdrog i december 1982 åt domstolsverkel atl i samarbete med siatskontorel ulreda de lekniska och organisaloriska frågor som föranleds av ell genomförande av utredningens förslag. I uppdraget ingick förulsällningen all CIM skulle förläggas till Stockholms tingsrätt och att den nya lagsfiftningen och del nya sysiemel skulle kunna börja tillämpas den I januari 1985. Arbetsgruppen redovisade i september 1983 resultatet av sitt arbete i en rapport med lileln Förelagsinleckningar - handläggning med datorstöd. 1 rapporten övervägdes bl.a. den lämpligaste lidpunklen för atl samlidigl genomföra liigändringen. organisationsförändringen och dalorslödel. Med hänsyn lill den nödvändiga tidsätgången för att genomföra omläggningen och med särskild hänsyn till de höga säkerhetskrav som ställs på etl förelagsinleckningsregisler med rättsverkan framhölls alt om-

LU 1983/84:36 8

läggningen kunde ske först den I juli 1985. 1 rapporten fanns även en plan för hur den fortsalla utredningen av datorstödet borde bedrivas.

I en den 15 september 1983 daterad lagrådsremiss med förslag till lag om företagshypotek m. m. angavs all både personalpolitiska och slatsfinan-siella synpunkter talade för att den centrala inskrivningsmyndigheten anknyts till Stockholms tingsrätt. Departementschefen förklarade atl han för egen del ansåg all en sådan lösning var den lämpligaste (se prop. s. 40).

Domstolsverket fick den 22 december 1983 regeringens uppdrag all i samarbete med siatskontorel forlsälla ulredningsarbelel med syslemkon-struktion av dalorslödel vid handläggningen av ärenden om förelagsinteckning. Myndigheterna skulle också fortsätta utredningen av de lekniska och organisaloriska frågor saml frågor rörande lokalplanering som föranleds av elt genomförande av ADB-slödet. 1 uppdraget angavs att myndigheterna i sin uppdrag skall utgå ifrån atl CIM föriäggs lill Malmö tingsräll samt alt en lägesrapport för projektet skulle redovisas senast den 30 april 1984.

1 1984 års budgetproposition (bil. 4) anfördes att förslaget om den nya lagstiftningen om företagshypotek, som var föremål för lagrådels granskning, förutsatte all en central ADB-slödd registermyndighet inrättades. Avsikten angavs vara all denna skulle förläggas lill Malmö tingsrätt.

I förslaget lill lag om företagshypotek anges i 4 kap. 2 8 all regeringen bestämmer vilken myndighet som skall vara inskrivningsmyndighet. När det gäller lokaliseringen anförs i slulprotokollel (s. 132) alt del vid en samlad bedömning, där de regionalpoliliska och sysselsällningsmässiga aspekterna har getts ökad tyngd, befunnits all övervägande skäl lalar för en föriäggning till Malmö.

I propositionen framhålls även alt arbetet med de lekniska och organisatoriska frågor som har föranletls av delta lagstiftningsärende har visat all det knappast är möjligt alt låta den föreslagna lagen träda i kraft som ursprungligen var länkl under år 1985. Med hänvisning härtill förordas den I januari 1986 som tidpunkt för ikraftlrädandel.

Frågan om lokaliseringen av CIM har tagits upp i en mofion från den allmänna motionstiden och i två motioner föranledda av propositionen. 1 motion 2193 (c) framhålls atl det från regionalpolitisk synpunkt är glädjande att man kommit fram till all inskrivningsmyndigheten kan läggas vid annan tingsrätt än den i Stockholm. Däremot är enligl motionären förslaget om en lokalisering av CIM lill Malmö förvånande och anmärkningsvärt från allmänna regionalpoliliska synpunkter. 1 stället förordas all CIM knyts lill Sundsvalls tingsrätt. Som skäl härför anförs bl. a. atl palenlverkets bolagsbyrå är verksam i Sundsvall, all kommunen haren omfallande dalaverksamhet samt all del förutom tingsrätt också finns hovrätt och kammarräll i Sundsvall. 1 motionen hänvisas också lill del slora behovet av nya arbetstillfällen i kommunen.

Att den nya myndigheten bör lokaliseras lill Sundsvall hävdas även i

LU 1983/84:36 9

motion 2747 (s). Motionärerna pekar på de samordningsvinster som kan göras med palenlverkets bolagsbyrå samt hänvisar till den juridiska och datatekniska kompelens som finns i Sundsvall. I motionen hänvisas även till den successiva förlust av arbetstillfällen som har kunnat noteras i kommunen under senare år varav en inle obetydlig del faller pä den statliga sektorn.

1 motion 2746 (s) föreslås mot bakgmnd av riksdagens regionalpoliliska uttalanden atl del vid prövningen av den nya myndighetens lokalisering bör övervägas en förläggning till Luleå. Motionären hänvisar bl. a. lill alt kommunen drabbats av slora förluster av arbetstillfällen inom industrin under det senaste decenniet samt att Norrbollen har den ulan jämförelse största arbetslösheten i landet.

Yttranden angående lokaliseringen har inkommit frän länsstyrelsen i Väslernorriands län och patent- och registreringsverket. I yttrandena ullalar sig myndigheterna för en lokalisering av inskrivningsmyndigheten till Sundsvall. För en närmare redogörelse över innehållel i yttrandena hänvisas lill arbelsmarknadsulskollels yttrande (se bilaga 2).

Lagmannen i Luleå tingsrätt har i skrivelse anfört alt tingsrätten gärna skulle se all den nya inskrivningsmyndigheten placerades i Luleå.

Arbetsmarknadsutskottet anför i sill yttrande atl del är viktigt atl statsmakterna lar lill vara varje möjlighet alt vid beslul om lokalisering av statlig verksamhet främja en bättre regional balans. Arbelsmarknadsul-skoltel erinrar om alt statsmakterna betonat alt det måsle finnas starka skäl för alt lokalisera ny statlig verksamhel lill Stockholmsregionen. Vidare hänvisar arbelsmarknadsulskotlel lill 1982 års regionalpolitiska beslut enligt vilket lokaliseringen av statlig verksamhet skall ske enligl prioritetsordningen I. skogslänen. 2. sydöstra Sverige och 3. Sjuhäradsbygden. Enligt arbetsmarknadsutskottet fordras myckel starka skäl för all dessa principer skall frångås. Med utgångspunkt i de intressen som arbelsmarknadsulskotlel har alt företräda bör lokaliseringen enligl utskottet ske i enlighet med de prioriteringar som riksdagen tidigare ställt sig bakom. Arbetsmarknadsutskottet avslår från all peka ul någon särskild ort som mest lämplig för en förläggning av CIM utan anför all del bör ankomma på lagulskollel alt enligl de riktlinjer som arbelsmarknadsulskotlel angivit la slutlig ställning i lokaliseringsfrägan.

Domstolsverket och statskontoret har den 30 april 1984 avlämnat sin lägesrapport (se ovan s. 8). Lägesrapporten avses bilda underlag för ell ställningstagande vid halvårsskiftet 1984 av regeringen lill förslag lill plan för forlsalt systemkonstruktion, anskaffning av ADB-ulruslning. medelstilldelning, personalrekrylering. lokalplanering samt för omläggning av inskrivningsböcker. I rapporten redovisas del fortsatta arbetet med systemkonstruktion, med vissa andra organisatoriska och lekniska frågor saml frågor rörande lokalplanering. Vidare redovisas ell förslag lill plan för fortsatt arbete inom projektet. En ny lägesrapport avses bli avlämnad

LU 1983/84:36 10

senast den 1 juli 1985, Av lägesrapporten framgår bl, a. att en lokalisering lill Malmö beaktas vid den pågående lokalplaneringen för ombyggnad och renovering inom Malmö rådhus. Det har därvid visat sig möjligt all bereda plats för företagsinleckningsverksamhelen i rådhuset, varigenom den fördelen uppnås all inskrivningsverksamheten för fastigheter och företag placeras i anslutning lill varandra. Vidare framgår all personal från Malmö tingsrätt numera deltar i projektet. Enligt lägesrapporten har totalkostnaden för projektet ökat frän 8,969 milj, kr, lill 9,364 milj. kr., vilkel bl,a, sammanhänger med omlokaliseringen till Malmö,

Lagutskottet konstaterar för sin del aft det regionalpolitiska beslutet varil väl känt för regeringen, och utskoUel utgår från all det beaktats vid prövningen av lill vilken ort den nya inskrivningsmyndigheten för förelagsinleckningar skall föriäggas. Vid den omprövning av lokaliseringsfrågan som skett efler del lagrädsremissen avlämnades har regeringen funnit att de regionalpoliliska och sysselsällningsmässiga aspekterna har sådan tyngd atl myndigheten bör i enlighet med riksdagens utlalanden förläggas ulanför Stockholmsregionen, Regeringen har därefter vid sin övergripande bedömning av frågan, med beaktande av stalsfinansiella. personalpolitiska, lokalmässiga, regionalpoliliska och sysselsällningsmässiga aspekter, funnit all inskrivningsmyndigheten bör förläggas till Malmö, Utskottet har för sin del inle funnit skäl föreligga att frångå regeringens beslut. Utskottet vill tillägga alt förslaget till ny lag om företagshypotek är en angelägen reform. Om man nu på nytt skulle börja ulreda föriäggningsfråean eventuellt med en anknytning lill myndighet utanför domstolsväsendet är det uppenbart alt ikraftträdandet av reformen skulle behöva skjutas ytterligare på framtiden och all kostnaderna skulle öka ytterligare.

På anförda skäl avstyrker ulskoltet bifall till motionerna 2193, 2746 och 2747.

Industrititlbehör

Till en faslighet som helt eller delvis är inrättad för industriell verksamhel hör, enligl regler i 2 kap. jordabalken (JB), utom vad som normall hör lill fastigheter också maskiner och annan utrustning som tillförts fastigheten för alt användas i verksamheten på denna (indiislritillbehör). Fordon, kontorsutrustning och handverklyg faller dock utanför tillbehörskretsen. Överlåts elt industrilillbehör gäller inte överlåtelsen mot tredje man förrän föremålet skiljls från fastighelen på sådanl sätt alt det inte längre kan anses höra till denna.

En näringsidkare som äger den industrifastighet på vilken han driver sin rörelse kan inle särskilt belåna industritillbehören och låta dem utgöra föremål för förelagsinleckning. Delta förhållande har med den försämrade ekonomiska konjunkturen under senare år fört med sig problem för ägarna av induslritasligheler, Inle sällan behöver en näringsidkare frigöra kapital genom alt frånhända sig sin industrifastighet ulan atl för den skull upphöra

LU 1983/84:36 II

alt driva rörelsen där. Han hyr i fortsättningen fastighelen av köparen, 1 sådana fall lägger reglerna om industrilillbehör hinder i vägen för en rationell belåning av verksamheten.

Nu angivna problem logs upp i en under allmänna motionstiden 1979 väckt motion vari begärdes en uiredning syftande lill en ändring i JB:s regler om industritillbehör. På begäran av lagutskottet (LU 1979/80:9) hemställde riksdagen alt motionen jämte utskottets belänkande skulle överlämnas lill utredningen angående företagsinleckning för all tas under övervägande vid fullgörande av utredningens uppdrag. Utredningen har i sill ovan redovisade belänkande lagt fram förslag lill lösning av frågan.

På grundval av utredningens förslag föreslås i propositionen atl elt nytt inskrivningsrättsligt institut införs (24 kap, JB) som gör det möjligt för en fastighetsägare dels att rättsligt skilja en faslighel från dess induslrilillbe-hör, dels atl rättsligt återförena fasligheten med sädan egendom. Som förutsättning för alt särskiljande av tillbehören skall tillåtas krävs atl samtliga innehavare av pantbrev i industrifastigheten lämnar sitt medgivande lill åtgärden. På motsvarande sätt krävs för en återförening av fastigheten och induslrilillbehören medgivande från samtliga som har företagshypotek som omfattar tillbehören,

Enligl utskottets mening är det tillfredsställande att problemen med induslrilillbehören nu får sin lösning. Genom alt tillbehören tilläts växla slalus mellan lös egendom och faslighelstillbehör uppnås en betydande flexibilitet, vilket kan förmodas få en avsevärd betydelse för näringslivels kreditmöjligheter. Som framhålls i propositionen ökar del föreslagna systemel möjligheterna all på ell smidigt sätt anpassa säkerhetskombinalio-nerna efter förhållandena i del enskilda fallet. Visserligen kan från principiella synpunkter inte anses invändningsfritt atl helt överlåta ål parterna i elt kredilförhållande all själva avgöra om viss egendom skall betraktas som fast eller lös. Förändringen av egendomens natur skall emellertid genomföras under myndighels medverkan och kontroll, och den blir öppet redovisad i offentligt register. Med hänsyn härtill och då en förändring av egendomens natur fär vidtas endast med berörda borgenärers samtycke kan UtskoUel inle finna alt några avgörande skäl kan anföras mot det föreslagna nya inskrivningsrällsliga institutet, Utskotlet tillstyrker förslaget.

Förmånsrätt fiir företagshypotek

I konkurs sker utdelning lill borgenärerna av boets medel i en viss ordning, den s, k, förmånsrättsordningen. Bestämmelser om i vilken ordning olika fordringar skall betalas finns i 1970 års förmånsrätlslag (FRL). FRL skiljer mellan särskilda och allmänna förmånsrätter. De särskilda förmånsrätterna belastar endasl viss egendom och har i princip förmånsrätt före de allmänna förmånsrätterna. Särskild förmånsrätt följer bl,a, med fastighets- och förelagsinteckning. De allmänna förmånsrätterna

LU 1983/84:36 12

avser all egendom som ingår i gäldenärens konkursbo. Bästa rätt tillkommer vissa fordringar, som slår de egentliga konkurskostnaderna nära. Därefter har fordran på skall och allmän avgifi förmånsräll - del s, k, skatteprivilegiel. Slutligen har arbetstagare allmän förmånsrätt i arbetsgivarens konkurs för sin fordran på lön eller pension, det s.k, löneprivilegiet.

Fordringar ulan förmånsräll, dvs. opriorilerade fordringar, har inbördes lika räll. Del innebär all varje opriorilerad fordran får betalt i förhållande lill fordringsbeloppels storlek.

Den statliga lönegarantin vid konkurs trädde i kraft den 1 januari 1971, Den innebär i korthet all stålen svarar för betalning av arbetstagarens lönefordran hos arbetsgivare som har försalls i konkurs, 1 fråga om ulbe-lall belopp inträder stålen i arbetstagarens räll mot konkursgäldenären. Lönegarantin finansieras genom arbetsgivaravgifter.

Propositionen innehåller förslag till vissa ändringar i FRL, Ändringarna som är föranledda av förslaget lill lag om företagshypotek är endast av redaktionell natur. Utskottet tillstyrker förslaget,

I motion 1590 (m) begärs en översyn av förmänsrättsordningen vid konkurs. Motiveringen lill yrkandet återfinns i motion 1982/83: 1588, 1 den motionen anförs atl praxis inom konkursförvaltning har utvecklats så alt konkursförvaltarna driver konkursföretagen vidare med hjälp av statlig lönegaranti bl, a, för all stärka förelagsinteckningshavarnas ställning. Syftet med den föreslagna översynen anges vara alt åstadkomma en ökad samverkan mellan samtliga intressenter i etl förelag redan innan en kon-kurssiluation har inträtt. Vid översynen bör övervägas atl ändra förmånsrätten för företagsinleckning i förhållande lill förmånsrätten för den statliga lönegarantin så atl den senare ges en bällre förmånsräll än förelagsinteckning. Enligl motionärernas mening skulle en sådan ändring i förmåns-rättsordningen föranleda atl banker och kreditgivare fick elt ökat incitament alt nära följa och ingripa i utvecklingen hos etl förelag på nedgång.

Utskottet erinrar om alt genom beslul år 1975 förelagsinleckning i förmånsrättshänseende flyllades fram före löneprivilegiel. 1 samband därmed placerades också del s. k, skatteprivilegiel framför löneprivilegiel. 1 proposition 1975/76: 12 anförde departementschefen följande som skäl för en förändring av förelagsinleckningens förmånsrätt.

För atl elt förelag skall kunna drivas och ulvecklas måsle del kunna få tillgång lill kredit. Detta är av stor belydelse inle bara för förelaget självt utan också för de anställda. Om företagen tillförsäkras goda kreditmöjligheter, tryggas deras fortbestånd och utveckling och därmed även sysselsättningen. Det är tydligt atl framför allt de mindre och medelstora företagens kreditmöjligheter har försämrats till följd av den ståndpunkt bankinspektionen mot bakgrund av banklagens krav på betryggande säkerhet har intagit i frågan om förelagsinleckningens värde som kreditsäkerhet efler införandet av lagen om anställningsskydd. Det är angeläget atl man får till stånd en ändring därvidlag så atl dessa förelags kreditmöjligheter tryggas.

LU 1983/84:36 13

Vad departementschefen år 1975 ullalade om behovel av kredilsäkerhe-ten för företagen gäller enligl utskottets mening allljäml. Syftet med den nu föreliggande propositionen är bl, a, att ytleriigare stärka företagshypote-keis kreditvärde, något som torde få stor betydelse inte minst för de små och medelstora företagen som ofta inle har någon annan säkerhet all erbjuda än företagshypotek. En förändring av förmånsrätten i enlighet med motionärernas förslag skulle innebära att förelagshypotekel får förmånsräll först efter såväl skatter och avgifter som löner och pensioner. En sådan ordning skulle enligt ulskotiels mening allvarligl försämra förelags-hypotekets krediivärde och således stå i klar strid med de syften som ligger bakom propositionen. En förändring i förmänsrättsordningen skulle vidare medföra mycket besvärliga övergångsproblem. Enligt utskollets mening bör det inte komma i fråga att vidta sådana ändringar i förmånsrältslagen som förordas i motionen,

UtskoUel vill tillägga all del inle är rikligt som anförs i motionen, nämligen atl konkursboet drivs vidare för att stärka företagsinteckningarnas ställning. Del huvudsakliga syftet med en fortsatt drift av ett konkursföretag är atl försöka få lill stånd en rekonstruktion av företagel till gagn för såväl löntagare och andra borgenärer som samhället i övrigt, Atl en forlsali drift inte särskilt gynnar innehavarna av förelagsinleckningar har klarlagis bl, a, genom ell beslut av högsta domstolen den 29 december 1982 (NJA 1982 s, 900), Enligt beslutet har förelagsinteckning i konkurs ansetts omfatta endast den föreiagsinieckningsbara egendom som fanns vid kon-kursuibrollei. Förelagsinleckningar har således i princip inte rätt till del i den vinst som erhålls av produkter som framställs efter konkursutbrottet. En fortsatt drift av elt konkursförelag ger således inle innehavaren av förelagsinleckning någon särskild förmån.

På anförda skäl avstyrker utskottet bifall lill motion 1590, yrkande 1,

Övrigafrågor

1 motion 377 (c) påtalas den långsamma hanteringen när det gäller registreringen av företag. Den företagare som i dag startar ett nytt förelag kan nästan omgående få ell organisationsnummer för förelagd men därefter kan del enligl motionären dröja upp lill sex månader innan förelagets namn godkänts och del blivii slutligen infört i handelsregistret. Motionären framhåller all den långa lidsutdräklen för med sig beiydande problem för förelagaren. Bl, a. kan förelagaren inle la ul förelagsinleckningar eller erhålla poslgirokonto och annat dylikt som behövs för atl sysselsättning skall kunna bedrivas i normal omfattning. Motionären yrkar därför alt regeringen skall lägga fram förslag som påskyndar registrering av företag.

Med anledning av vad motionären anfört vill ulskoltet till en början peka på all enligl förslaget lill lagom företagshypotek skall även en näringsidkare som ännu inle hunnit starta sin förelag kunna ta ut förelagsinteckning. Enligl 4 kap. 10 8 räcker del om sökanden lämnar siyrkt uppgift om sill

LU 1983/84:36 14

namn samt person- eller organisationsnummer. Något krav på all förelaget skall vara registrerat i handelsregistret föreligger inte. De svårigheter som motionären påtalat när det gäller förelagsinleckningar kommer således alt försvinna när den nya lagstiftningen träder i kraft,

1 övrigt konstaterar ulskoltet alt motionärens påslående om de långa väntetiderna är riktigt. Utskottet erinrar om att utskottet tidigare prövat frågan om handelsregislren, 1 belänkandel LU 1981/82: 10 behandlade utskotlet en motion med yrkanden bl, a, om all den begränsning av skyldigheten atl registrera förelag i handelsregistret som nuvarande lagstiftning innebår borde hävas, Ulskoltet underströk i likhet med motionärerna vikten av att företagsregislreringen är så fullständig som möjligt. Inte minst när del gäller alt bekämpa den ekonomiska brottsligheten är del betydelsefullt alt näringsidkare registreras i största möjliga utsträckning. Också för näringsidkarna själva torde del enligt utskottet vara till fördel om de låter registrera sina företag, Utskotlet pekade härvidlag bl, a, på all en regislrering i handelsregistret ger ensamräll till del registrerade firmanamnet. Beträffande handelsregisleriagen förutsatte utskottet - med hänsyn lill betydelsen av en fullständig förelagsregislrering - att regeringen i lämpligt sammanhang skulle ta upp frågan om en ändring av lagen. Någon åtgärd från riksdagens sida i förevarande hänseende var inte erforderiig.

Enligt vad utskottet inhämtat har en översyn av handelsregisterlagen påbörjats inom justitiedepartementet. Del bör vidare påpekas alt i Stockholms län kommer under år 1984 arbete all inledas med alt datorisera handelsregistret. Om registreringen förs över från manuell behandling till automatisk databehandling torde lidsutdräklen för registreringen kunna nedbringas betydligt.

Med hänsyn till det anförda bör motion 377 inte i nu aktuell del föranleda någon riksdagens vidare åtgärd.

Motionären i motion 377 tar också upp etl annat problem. Småförelag saknar i dag enligl motionären möjlighet alt bevisa all de är seriösa, eftersom samhället inte utfärdar förelagarbevis som visar alt företagaren fullgjort sina skyldigheter mot samhället. Motionären påpekar vidare att del i dag ofta är oklart, när elt arbete har utförts av elt nystartat förelag, om det är den som beställt arbetet som själv skall inleverera skall och arbetsgivaravgiften eller om denna skyldighet åvilar företagaren. Enligl motionären bör elt förelagarbevis, "ell förelagels identitetskort", införas som län kan medföras och vid behov uppvisas för kunder och andra inrätlningar med vilka företagaren handlar.

Frågan om införandet av elt förelagarbevis eller skaitebevis har behandlats av kommissionen mot ekonomisk brottslighet i dess slutbetänkande (SOU 1984: 15), Enligl kommissionen skulle etl sådant bevis kunna vara ett besked om atl företagel registrerat sig för betalning av skaller och avgifter. Ett mera utbyggt skaitebevis skulle, förutom atl vara etl inlyg på atl företagel fullgjort sina regislreringsskyldigheter på skatte- och avgifts-

LU 1983/84:36 15

området, kunna innefatta skuldkonlroll dvs, ge besked huruvida företagel är restförl hos kronofogdemyndigheten för skatter och avgifter. Alternativt kan man enligt kommissionen tänka sig atl bevis utfärdas bara för dem som är skuldfria. En ännu mer långtgående variant av förelagarbevis skulle dessutom kunna ges sådan rättsverkan atl del också är ell inlyg på all innehavaren i alla lägen är all betraktas som egen företagare, Arbeisgivar-ansvarei skulle klargöras genom beviset, Ell sådanl förelagar- eller skallebevis skulle komma att fungera som etl "körkort" för företagare, Enligl kommissionens bedömning bör man i avvaktan bl, a, på atl socialavgiftsutredningen (S 1981:4) lämnar sitt belänkande vänta med all införa skallebevis lill dess all bällre förulsältningar föreligger atl få etl sådanl som fungerar väl och är praktiskt användbart. 1 första hand bör man avvakta en bättre samordning av arbetsgivarbegreppet. När en sådan samordning åstadkommits finns enligl kommissionen förulsältningar alt skapa ell skallebevis som kan vara lill stor nyita för förelagen. Mot den angivna bakgrunden har kommissionen valt atl inte lägga fram något färdigt förslag om skaitebevis.

Med hänsyn till del anförda anser ulskoltet atl riksdagen inle nu bör la ställning till frågan om införandel av ell förelagar- eller skatiebevis. Motion 377 bör därför inte heller i denna del vinna riksdagens bifall.

Heinstältan

Ulskoltet hemställer

1. beträffande central inskrivningsmyndighet

atl riksdagen med avslag på motion 1982/83: 1223 antar 4 kap. 2 8 i del i proposition 1983/84: 128 framlagda förslaget lill lag om företagshypotek,

2. beträffande lokalisering av central inskrivningsmyndighet

atl riksdagen med anledning av propositionen och med avslag pä motionerna 1983/84:2193. 2746 och 2747 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en lokalisering till Malmö.

3. beträffande tagtörslagen i övrigt

alt riksdagen dels antar förslaget lill lag om företagshypotek i den mån det ej omfattas av hemställan under 1.

4. beträffande förmånsrätten jör Jörctagsinieckningar att riksdagen avslår motion 1982/83: 1590 yrkande 1,

5. belräffande snabbare registrering av företag

alt riksdagen avslår motion 1982/83: 377 i denna del.

LU 1983/84:36 16

6, belräffande förelagarbevis

all riksdagen avslår motion 1982/83: 377 i denna del.

Stockholm den 17 maj 1984

På lagutskottets vägnar PER-OLOF STRINDBERG

Närvarande: Per-Olof Strindberg (m), Lennart Andersson (s). Stig Olsson (s), Martin Olsson (c)*. Elvy Nilsson (s), Mona Saint Cyr (m), Arne Andersson i Gamleby (s), Ingemar Konradsson (s), Allan Ekström (m), Owe Andréasson (s)*, Nic Grönvall (m), Sigvard Persson (c), Per Israelsson (vpk), Inga-Britt Johansson (s) och Kersti Johansson (c),

* Ej närvarande vid betänkandets Justering.

Reservationer

1. Lokalisering av central inskrivningsmyndighet (mom. 2) Stig Olsson (s), Martin Olsson (c) och Kersti Johansson (c) anser

dels all den del av ulskotiels yllrande på s. 10 som börjar med "Lagutskottet konstaterar" och slutar med "och 2747" bort ha följande lydelse:

Som arbelsmarknadsulskoltet påpekar i sill yttrande lill lagulskollel har riksdagen vid flera tillfällen och senasl i april 1983 uttalat alt i första hand skogslänen och i andra hand sydöstra Sverige och Sjuhäradsbygden skall prioriteras vid lokalisering av statlig verksamhel. Del råder en bred enighet om denna inriktning av politiken, och enligl arbetsmarknadsutskottets mening fordras myckel starka skäl för att frångå dessa prioriteringar. Ett enigt arbetsmarknadsutskott anser därför all CIM bör lokaliseras i enlighet med dessa prioriteringar.

Lagutskottet delar helt arbetsmarknadsulskottels bedömning av frågan om lokalisering av CIM, Några speciella skäl all i delta lokaliseringsärende frångå gällande principer har varken anförts i propositionen eller framkom-mil under ulskoltsbehandlingen, Lagulskollel kan därför inte dela regeringens uppfattning atl CIM skall lokaliseras lill Malmö, CIM bör i stället föriäggas lill något av skogslänen.

När det härefter gäller frågan om vilken ort som bör väljas finns flera skäl som talar för en lokalisering lill Sundsvall, 1 Sundsvall finns patentverkels bolagsbyrå. En lokalisering av CIM till Sundsvall skulle därigenom ge goda förutsättningar för ell samarbete mellan CIM och bolagsbyrån, vilkel bl, a, bolagsbyrån bedömt som värdefullt för framliden. En lokalisering av

LU 1983/84:36 17

CIM lill Sundsvall skulle ge en viss kompensation för den sysselsälinings-minskning som sker inom de statliga verksamheterna, bl. a, inom bolagsbyrån, i Sundsvall.

Befolknings- och sysselsällningsulvecklingen inom Västernorrlands län och även inom Sundsvalls kommun har en myckel negaliv trend. Varje tillskott av sysselsättning är därför av största belydelse som ell medel all motverka denna trend.

Den nya lagstiftningen föresläs träda i kraft den 1 januari 1986, Någon försening av ikraftträdandet på grund av all riksdagen ullalar sig för annan lokaliseringsorl än den av regeringen föreslagna torde inte behöva ske. Det utredningsarbete som gäller datorstöd vid handläggning av ärenden om företagsinleckning torde som arbetsmarknadsulskollel framhåller vara av generell natur och därför möjligt att använda oberoende av till vilken tingsräll CIM knyts,

Inle heller övriga synpunkter som måsle läggas på en lokalisering av den nya myndigheten, såsom personalpolitiska och statsfinansiella och myndighetens förutsättningar atl väl fullgöra sina uppgifter, talar enligl lagutskottet emot en lokalisering till Sundsvall,

Sammanfattningsvis anser lagulskollel all i enlighet med arbelsmarknadsulskollels yttrande de av riksdagen fastslagna principerna för lokalisering av statlig verksamhet bör följas och atl såväl starka regionalpoliliska skäl som kostnads-, drifts- och personalmässiga fördelar motiverar att CIM lokaliseras till Sundsvall och myndigheten knyts till Sundsvalls tingsrätt.

På anförda skäl tillstyrker utskottet bifall till motionerna 2193 och 2747 saml avstyrker motion 2746,

dels att utskottet under moment 2 bort hemställa

2, beträffande lokalisering av central inskrivningsmyndighet

alt riksdagen med bifall lill motionerna 1983/84:2193 och 2747 och med avslag på motion 1983/84:2746 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en lokalisering till Sundsvall,

2. Förmånsrätten förf oretagsinteckningar (mom. 4)

Per-Olof Strindberg, Mona Saint Cyr, Allan Ekström och Nic Grönvall (alla m) anser

dels alt den del av utskottets yttrande som börjar på s. 4 med "En viktig" och slutar på s. 5 med "vid förelagskrediler" bort utgå,

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med "Vad departementschefen" och slutar med "yrkande 1" bort ha följande lydelse: 2 Riksdagen 1983/84. 8 saml. Nr 36

LU 1983/84:36 18

De under 1970-talei genomförda reformerna varigenom slutlig lönegaranti infördes 1971 och förmånsrällsplaceringen av förelagsinleckningar ändrades 1975 har haft stor belydelse för bedönmingen av värdel av förelagsinleckningar. Koslnaden för den statliga lönegarantin har efter dessa reformer stigit från något tiotal miljoner 1972 till omkring 800 miljoner 1982. Kostnadsökningarna synes ha uppkommit genom alt konkurs-drabbade rörelser i många fall fortsatt driften under utnyttjande av den statliga lönegarantin, vilket i sin tur kan ha motverkat benägenheten att rekonstruera företaget innan konkursen utbrutit.

Den nuvarande ordningen är således ej ägnad att stimulera etl företags intressenter atl följa uivecklingen i förelagel och vidta erforderliga åtgärder. 1 sammanhanget vill utskotlet framhålla atl det har gjorts gällande att problemet numera lösts genom elt beslul av högsla domstolen år 1982 (NJA 1982 s. 900).

Vid en bedömning av molionsspörsmålet kan enligt utskollets mening hänsyn inte bara las till förmånsrätten för löner. Av vikt är också den förelrädesräil till betalning som enligl 11 8 förmänsriiitslagen tillkommer skatter och allmänna avgifter. Med anledning av uiskoiteis belänkande LU 1981/82: 19 har riksdagen år 1982 beslulal hemställa om uiredning rörande förmånsräuen för skallefordringar (skaileprivilegiei). Som utskottet då anförde talar övervägande skäl för alt avskaffa sagda förmånsiält. Det är naluriigt alt man vid en sådan uiredning - som ännu ej komniii lill stånd -lar ställning även lill övriga förmånsrätter och deras inbördes sammanhang.

Den av riksdagen begärda översynen bör nu snarast komma till stånd. 1 ulredningsarbelel bör ingå också frågan huruvida förmånsriiiien för förelagsinleckning bör ändras bl. a. med hänsyn till det ovan nämnda avgörandet av HD och den i motionen framförda uppfattningen därom att den statliga lönegarantin kommit alt utnyttjas i en omfattning som icke kan antas ha varit åsyftad då reformen infördes är 1971. Vad utskotlet anfört bör ges regeringen lill känna.

dels att UtskoUel under momenl 4 bort hemställa

4. beträffandeförinåiisråtien ,färföretagsinteckningar

atl riksdagen med anledning av motion 1982/83: 1590 yrkande I som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

LU 1983/84:36 19

Lagförslagen i proposition 1983/84:128 ''"" '

1 Förslag till

Lag om företagshypotek

Härigenom föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser

1 8 Med företagshypotek avses en säkerhelsräll enligl beslämmelserna i denna lag.

2 8 En näringsidkare som vill upplåla föreiagshypoiek i sin näringsverk-samhel har räll att i den ordning som anges i 4 kap. få inskrivning i verksamheten av etl visst penningbelopp (förelagsinleckning). Bevis om inskrivningen kallas förelagshypoteksbrev.

3 8 Ett företagshypotek upplåts genom att näringsidkaren överlämnar företagshypoieksbrevet som säkerhel för en fordran.

4 8 En konkursbo har inle rätt all få förelagsinleckning eller alt upplåla företagshypotek.

Om en näringsidkare avlider, träder dödsboet i hans ställe som näringsidkare.

Vad som sägs om näringsidkare i denna lag gäller även den som avser att utöva näringsverksamhet men som ännu inte har påbörjat verksamheten.

2 kap. Företagshypotek

Egendom som omfattas av företagshypotek

1 8 En föreiagshypoiek omfattar näringsidkarens lösa egendom i den
mån egendomen hör lill den inlecknade verksamheten.

Förelagshypotekel omfattar dock inle

1. kassa- och banktillgodohavanden, aktier, andra bevis om delaktighet i bolag, obligationer, förlagsbevis och liknande skuldebrev avsedda för allmän omsättning saml andelar i aktiefonder,

2. egendom som är av beskaffenhet all kunna vara föremål för panträtt på grund av inleckning, eller

3. egendom som varken kan utmätas eller ingå i konkurs.

2 8 Om en intecknad verksamhel överlåts, omfattar hypotekel överiåtarens fordran på ersättning såvitt denna avser egendom som omfattades av hypotekel vid överiålelsen,

3 8 Om en intecknad verksamhel överläts och i överiålelsen ingår egendom som omfattas av företagshypotek, gäller hypotekel i denna egendom hos förvärvaren. Om förvärvaren överlåter egendomen eller upplåter särskild räll i denna eller om egendomen skadas eller las i anspråk genom expropriation eller liknande förfarande, omfattar hypotekel förvärvarens fordran på ersättning, Hypotekel ger företräde lill betalning framför ell företagshypotek i samma egendom som grundar sig på upplåtelse av förvärvaren.

Borgenären förlorar sin rätt enligl förslå stycket, om han inle inom sex månader från del överlåtaren eller förvärvaren har underrällai honom om

LU 1983/84:36 20

överiålelsen och senast inom arton månader frän det verksamheten fiån-träddes väcker talan mot förviirvaren om betalning ur egendomen och anmäler delta till inskrivningsmyndigheten.

Vad som sägs om förvärvaren gäller också hans dödsbo.

4 8 Beslänmielserna i 3 8 tillämpas också om den inlecknade verksamhe
ten och egendom som omfattas av företagshypotek övergår till någon
annan genom skifte av handelsbolags tillgångar eller genom bodelning av
någon annan anledning än niiringsidkarens död.

Utan hinder av an en köpehandling om försäljning av lösöre som tillhör näringsidkaren har behandlats enligl beslämmelserna i lagen (1845:50 s. I) om handel med lösören, som köparen låter i siiljarens vård kvarbliva, omfattas den sålda egendomen av hypolek på grund av en föietagsinteck-ning som har sökts senast trettio dagar efter det alt handlingen företeddes inför rätten.

Rätt till betalning på grund av företagshypotek

5 S En borgenär som har företagshypotek till säkerhel för sin fordran har
rätt atl vid ulmäining eller i konkurs, med den företriidesråti inteckningen
medför enligl lag, få betalt för fordringen ur egendom sotn omfattas av
hypotekel intill föreiagshypoteksbrevets belopp. 1 den mån detta inte
förslår har borgenären rån alt få betalt ur egendomen genom ett tillägg.
Tillägget får inte överstiga femton piocent av hypoieksbieveis belopp
jämte lio procenl äriig rånla på detta belopp tian den dag då egendomen
utmättes eller konkursansökan gjordes.

Har flera hypoteksbrev överlämnats som säkerhet för fordran och har inteckningarna samma företrädesräil eller gäller de omedelbart efter varandra, skall bestämmelserna i första stycket om hypoteksbreveis belopp avse hypoteksbrevens sammanlagda belopp.

Borgenärens rätt till betalning ur egendomen gäller, även om fordringen har preskriberats eller inle har anmälis av borgenären efter kallelse på okända borgenärer.

6 § Föreiagshypoiek för vilket inleckning söks samma dag som egendom beläggs med kvarstad eller senare omfattar inle den kvarsiadsbelagda egendomen. Hävs kvarsiaden, gäller dock förelagshypotekel iiven i den egendomen såvida den inte är utmätt eller tagen i anspråk genoin beial-ningssäkring,

7 § En borgenär som har företagshypotek till säkerhel för sin fordran har rätt alt söka betalning ur egendom som omfattas av hypotekel nots atl hans fordran inle är föifallen till betalning, om

1. den inlecknade verksamheten eller en väsentlig del därav överlåts
eller upphör eller övergår lill någon annan genom skifte av handelsbolags
tillgångar eller genom bodelning av någon annan anledning än näringsid
karens död eller, när förelagsinleckningen är begränsad till ett visst områ
de, flyttas från detta, eller

2, egendomen till följd av vanvård eller naturhändelse eller av någon
annan därmed jämförlig orsak försämras eller minskas så atl säkerhetens
värde går ned väsentligt.

Vid utmätning av egendom som omfattas av företagshypotek har inteckningsborgenären rätt till betalning ur egendomen enligt 8 kap. utsökningsbalken, även om hans fordran inle är förfallen lill betalning.

LU 1983/84:36 21

3 kap. Förelagsinleckning

Omfattningen av intecknad verksamhet

1 § Företagsinteckningar beviljas i all den näringsverksamhet som n;i-
ringsidkaren vid varje tid utövar här i landet, om inte annat följer av andra
stycket.

En inteckning får begränsas till näringsverksamhet av viss art. Inteckningar i verksamhet för produktion av elenergi genom valtcnkrafl får dessutom begränsas till verksamheten på en eller flera fastigheter och inteckningar i gruvdrift till den verksamhet som hiinför sig till elt eller flera iitmål eller koncessionsområden.

2 8 En näringsverksamhet som flera utövar gemensamt får intecknas
endast som en enhel för sig.

En företagsinteckning får inle beviljas gemensamt i flera verksamheter som utövas av olika näringsidkare.

En inleckning får inle beviljas om den i fråga om den intecknade verksamhetens art eller giltighetsområdel skulle avvika från en annan inteckning som är beviljad eller sökl i samma verksamhel.

Förctagsintcckningiirs föielrädc

3 8 Bestämmelser om den förmånsriill som följer med förelagsinleckning finns i förmånsriiltslagen (1970:979).

4 § En företagsinteckning ger företräde i förhållande lill en annan förelagsinleckning efter den tidsföljd i vilken inteckningarna söks. Inteckningar som söks på samma inskrivningsdag ger lika ritlt.

1 4 kap. finns bestämmelser om möjlighet att bestämma företrädet mellan flera inteckningar som söks på samma inskrivningsdag på ett annat sätt och om ändring i företrädesordningen genom sammanföring eller nedsättning.

Förclagsinteckningars och förctagsliypcnekslnevs giltigtiet i vissa fäll

5 8 Om egendom som omfattas av företagshypotek har blivit ulmäll och inteckningsborgcnären har lillerkiints betalning ur egendomen, är förelagsinteckningen utan verkan till ett belopp som molsvarar vad som har utfallit på föreiagshypoteksbrevets belopp. Detsamma gäller om borgenären har tillerkänts betalning ur sådan egendom i konkurs.

6 8 Om en företagsinleckning blir utan verkan, är även företagshypoieksbrevet utan verkan. Ändras i annal fall en inteckning till belopp eller omfattning, får hypoleksbrevet verkan i enlighet med inteckningens ändrade innehåll,

Dödning av elt förkommet hypoteksbrev medför inle att inteckningen blir utan verkan,

4 kap. Inskrivningsförfarandet

liiskrivningsrcgislcr ocli iiiskrivningsinyiidighet

i .8 Inskrivning enligt denna lag sker i ett särskilt inskrivningsregister (företagsinteckningsregisiret). Detta förs med hjälp av aulomalisk databehandling.

LU 1983/84:36 22

2 § Ärenden om företagsinleckning eller annan införing i förelagsinteck-
ningsregistret pä grund av föreskrift i denna lag eller annan författning
(inskrivningsärenden) handläggs av en för landet gemensam inskrivnings
myndighet. Regeringen bestämmer vilken myndighcl som skall vara in-
skrivningsinyndighet.

Inskrivningsmyndigheten föresläs av en inskrivningsdomare som skall vara lagfaren.

Handläggningen av inskrivningsärenden

3 8 För behandlingen av inskrivningsärenden gäller beslämmelserna om
tvisteiTiål i rättegångsbalken i tillämpliga delar, i den mån inle något annat
följer av denna lag.

Ansökningar och anmälningar i inskrivningsärenden skall vara skriftliga,

4 8 Inskrivningsärendena las upp på en inskrivningsdag. Inskrivningsdag
hålls till klockan tolv varje måndag, tisdag, onsdag, lorsdag och fredag som
inle är helgdag. Lika med helgdag anses midsommarafton, julafton och
nyårsafton. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
kan förordna atl en inskrivningsdag skall ställas in, om det finns särskilda
skäl till del.

En ansökan eller anmälan som har kommit in efler klockan tolv en viss dag anses gjord på nästföljande inskrivningsdag,

5 8 Hos inskrivningsmyndigheten förs dagbok över inskrivningsärende
na. Handlingarna i sådana ärenden förs samman i akter.

Har sökanden eller någon annan lämnal en uppgift eller förklaring av betydelse för ärendets prövning eller har en särskild uiredning gjorts i ärendet, skall detta antecknas i akten, 1 akten tas även upp förelägganden och andra beslul som inle skall föras in i företagsinteckningsregisiret.

6 8 Om del är nödvändigt för utredningen, får ell inskrivningsärende
skjutas upp till en senare inskrivningsdag.

Om elt ärende skjuts upp, får sökanden föreläggas atl lägga fram den uiredning som behövs. Ansökningen får förklaras förfallen, om sökanden inte följer föreläggandet. Föreläggandet skall innehålla en upplysning om delta.

Elt inskrivningsärende får vidare skjutas upp till en senare inskrivningsdag, om ärendet med hänsyn lill beskaffenhet eller omfattning inte lämpligen kan prövas omedelbart. Etl ärende som har skjiiiiis upp av denna anledning skall las upp lill prövning senast på femte inskrivningsdagen efler den inskrivningdag då ansökningen gjordes,

7 § Beslut skall föras in i förelagsinteckningsregislret, om beslutet inne
bäralt en ansökan i inskrivningsärende bifalls, avslås eller förklaras förfal
len eller att elt ärende skjuls upp. Skälen för beslulel skall anlecknas i
akten eller i dagboken, om beslutet innebär all ansökningen inle bifalls.

Beslut som skall föras in i registret meddelas genom införandet och skall anses ha del innehåll som framgår av registret,

8 § Om elt beslut i inskrivningsärende har gått emol sökanden eller
någon annan som har hörls i ärendet, skall denne genast underrättas om
beslulel, 1 underrättelsen skall anges de skäl för beslutet som har anteck
nats i akten eller i dagboken och vad den som vill överklaga beslutet har atl
iaktta.

LU 1983/84: 36 23

9 8 Om etl inskrivningsärende enligt beslut av högre rätt skall tas upp till
ny handläggning av inskrivningsmyndigheten, skall det ske ulan dröjsmål
efter del atl beslutet har kommit myndigheten till banda,

Intcckningsaiisökan

10 8 En ansökan om förelagsinleckning skall göras av näringsidkaren.
Ansökningen skall innehålla uppgift om det belopp i svenskt mynt på vilkel
inteckningen skall lyda. Om inteckningen skall begränsas enligt 3 kap. I 8
andra slyckel, skall den avscc' la bcgriinsningen anges i ansökningen.

Sökanden skall lämna styrkt uppgift om nanm och person- eller organisationsnummer. Är sökanden elt dödsbo skall den avlidnes personnummer anges.

11 8 En ansökan om företagsinleckning skall avslås, om

1. vad som gäller enligl 3 8 andra slyckel eller 10 8 inte har iaktlagils,

2. den verksamhet ansökningen avser uppenbarligen inte kan intecknas,

3. ansökningen strider mot 3 kap. I eller 2 8,

4. sökanden eller, om inteckningen söks av flera, någon av sökandena är i konkurs eller försätts i konkurs den inskrivningsdag då inteckningen söks.

12 8 Om det inte finns något hinder skall företagsinleckning beviljas och
förelagshypoteksbrev utfärdas på grimd av inteckningen.

Bestämmelser om utlardandc av nytt hypoteksbrev i stiillet för hypoteksbrev som har dödats finns i lagen (1927:85) om dödande av förkommen handling.

13 § En företagsinteckning som skulle medföra lika företrädesrätt som
en annan företagsinteckning skall vid inskrivningen förklaras gälla efter
den andia inteckningen, om sökanden begär det. En inleckning som sätts
efter en annan inteckning gäller också efter en inteckning med lika rätt som
eller bättre rätt än den andra inteckningen, även om detta inte anges i
beslutet.

Inleckningsåigärder

14 8 En företagsinleckning som är begränsad enligt 3 kap. I 8 andra stycke! får på ansökan av näringsidkaren och efter medgivande av föreiagshypoteksbrevets innehavare utsträckas till alt omfatta ytleriigare verksamhet (utsträckning). För en sådan ansökan gäller i tillämpliga delar bestämmelserna angående ansökan om inteckning.

15 8 Ell förelagshypoteksbrev får på ansökan av näringsidkaren och efter medgivande av hypoteksbreveis innehavare bytas ut mot två eller flera nya hypoteksbrev (utbyte). 1 fråga om de nya hypoteksbrevens inbördes företrädesrätt gäller 13 8.

16 8 Förelagsinleckningar som besvärar samma verksamhet och har inbördes lika räll eller gäller omedelbar! efler varandra får på ansökan av näringsidkaren och efter medgivande av förelagshypoteksbrevens innehavare föras samman till en inleckning (sammanföring). Denna inteckning skall gälla med den förmånsrätt som tillkommer den av de i sammanföringen ingående inteckningarna som har sämsta räll.

LU 1983/84:36 24

En inleckning som avses i forsla slyckel skall förklaras gälla för etl lägre belopp än del som de sammanförda inleckningarna sammanlagl uppgår till, om sökanden begär det och hypoteksbrevens innehavare medger det.

17 8 En företagsinleckning får på ansökan av näringsidkaren och efter medgivande av föreiagshypoteksbrevets innehavare sällas ned efter en annan inteckning (nedsättning). En inteckning som sätts ned efter en annan inleckning gäller också efter en inteckning med lika rätt som eller bättre rätt än den andra inteckningen, även om detta inte anges i beslulel,

18 § På ansökan av näringsidkaren och efter medgivande av föreiagshypoteksbrevets innehavare får en förelagsinleckning dödas helt eller i viss verksamhel (dödning).

En inleckning får inte dödas så att inteckningsförhållandena därigenom blir oförenliga med 3 kap, I eller 2 8,

Bestämmelser om dödning av inteckning när hypoleksbrevet har förkommit finns i lagen (1927:85) om dödande av förkommen handling.

19 § I fall dä medgivande krävs enligl 14-18 88 skall hypoleksbrevel ges in lill inskrivningsmyndighelen.

20 8 På ansökan av den som innehar ell förelagshypoteksbrev skall innehavet antecknas i företagsinteckningsregistrel. Föreläggande skall ireddelas sökanden all visa upp hypoleksbrevel, om del finns anledning att anta alt han inle innehar della. Om någon annan redan är anlecknad som innehavare, skall inskrivningsmyndighelen sedan del nya innehavet har anlecknats föra av den tidigare anteckningen och underrätta den vars innehav var antecknat.

En anteckning om innehav skall avföras, om den vars innehav har anlecknats anmäler all innehavet har upphört.

Anteckning och rättelse i,företagsinteckningsregisiret y " 1 företagsinteckningsregisiret skall anlecknas när

'. en borgenär enligl 2 kap. 3 8 andra stycket har anmält alt han har sökt betalning ur egendom som omfattas av företagshypotek,

2, del har anmälis lill inskrivningsmyndighelen att betalning vid utmätning eller i konkurs har utfallit på elt förelagshypoleksbrevs belopp.

Del kan även i andra fall följa av lag eller annan författning all elt visst förhållande skall anlecknas i regislrel.

En anteckning i regislrel skall avföras, om den uppenbarligen inle längre kan vara av betydelse,

22 § En införing i förelagsinleckningsregislret skall rättas, om införingen innehåller en uppenbar oriklighel lill följd av skrivfel, någol annat liknande förbiseende eller något tekniskt fel. Del inbördes förelrädel mellan inleck-ningar som berörs av en rättelse skall bestämmas efler vad som är skäligt, om rällelsen kan skada näringsidkaren eller någon innehavare av förelags-hypoleksbrev.

Tillfälle alt yllra sig skall lämnas den vars rätt berörs, om han är känd. saml den myndighcl som avses i 5 kap. 3 8.

En anleckning om ärendet skall göras i registret, om inle beslut meddelas samma dag som ärendet har tagils upp.

LU 1983/84:36 25

23 8 Beslut i ärenden om rättelse meddelas genom införing i regislrel.
Skälen för beslutet anlecknas i akten eller i dagboken. 1 stället för bevis
eller handling som har utfärdats i enlighet med den tidigare införingen skall
en ny sädan handling utfärdas.

Den tidigare handlingen skall fordras in, göras obrukbar och behållas av inskrivningsmyndigheten. Den som innehar handlingen är skyldig atl ge in den för detta ändamål. 1 föreläggande atl fullgöra en sådan skyldighet får vite sättas ut. Vitet döms ut av inskrivningsmyndigheten.

Besvär

24 8 Beslul i inskrivningsärenden överklagas till hovrätten. Besvärsinla
gan skall ges in lill inskrivningsmyndighelen.

Besvärsliden är i fråga om slutligt beslut fyra veckor frän den inskrivningsdag till vilken beslulel är alt hänföra.

Besvär över beslul som har förts in i förelagsinteckningsregislret skall antecknas där. När slutligt beslul med anledning av besvären har vunnit laga kraft skall anleckning göras om beslutels innehåll.

25 8 Beslut i ärenden om rättelse får överklagas även av den myndighet
som avses i 5 kap. 3 8.

5 kap. Rätt till ersättning i vissa fall

1 8 Om någon lider skada till följd av tekniskt fel i förelagsinteckningsre
gislret eller i någon anordning som hos inskrivningsmyndigheten eller
annan statlig myndighet är ansluten lill regislrel, har han räll till ersättning
av staten.

Ersättningen skall efter skälighet sältas ned eller helt falla bort, om den skadelidande har medverkat till förlusten genom all utan skälig anledning underlåta atl vidta åtgärd för all bevara sin rätt eller genom eget vållande på annal sätt,

2 8 En rättsägare som avses i 4 kap, 22 8 har rätt lill ersätining av staten, om han lider skada till följd av ell beslul i ärende om rättelse. Ersättning utgår dock inte. om den skadelidande med hänsyn lill felels beskaffenhet eller andra omständigheter borde ha insett att fel förekommit.

3 8 Staten företräds i ärenden om ersättning enligt 1 eller 2 8 av den myndighet som regeringen bestämmer,

4 8 Om den som enligt 1 eller 2 8 är berättigad till ersätining av staten har haft rätt att kräva beloppet som skadestånd av någon annan, träder staten in i rätlen mot denne,

Ersätining enligl I eller 2 8 på grund av domstols dom betalas ut sedan domen har vunnit laga kraft.

Om ikrafllrädandet av denna lag föreskrivs i särskild lag.

LU 1983/84:36 26

2 Förslag till

Lag om införande av lagen (1984:000) om företagshypotek

Härigenom föreskrivs följande.

1 8 Lagen (1984:000) om företagshypotek och denna lag träder i kraft den 1 januari 1986. Genom lagen om företagshypotek upphävs, med de begränsningar som följer av denna lag, lagen (1966:454) om företagsinteckning,

2 8 Om del i lag eller annan författning hänvisas till en föreskrift som har ersatts genom en bestämmelse i lagen (1984:000) om företagshypotek eller i denna lag, tillämpas i stället den nya bestämmelsen,

3 8 Om inte något annal föreskrivs i denna lag, gäller lagen (1984:000) om företagshypotek även i fråga om företagsinteckningar som har meddelats eller sökls före ikraftträdandet av lagen om företagshypotek. Vad som föreskrivs i denna lag i fråga om förelagsinleckningar gäller även förlagsin-teckningar och inleckningar i jordbruksinvenlarier.

4 8 Om det finns synnerliga skäl, fär en företagsinteckning som gäller vid ikraftträdandet av lagen (1984:000) om föreiagshypoiek efler beslul av inskrivningsmyndigheten stå kvar i inskrivningsboken ulan hinder av vad som föreskrivs om ett särskilt inskrivningsregister i 4 kap, 1 8 lagen om företagshypotek,

5 8 Om egendom, i vilken en företagsinleckning som avses i 3 8 gäller, är ulmäll vid ikraftträdandet av lagen (1984:000) om företagshypotek eller om näringsidkaren är försatt i konkurs på grund av en ansökan som har gjorts före ikraftträdandet, gäller äldre bestämmelser beträffande utmätningen eller konkursen i stället för 2 kap, I och 5 88 och 3 kap. 5 8 lagen om företagshypotek.

6 § Om en inlecknad verksamhet har överiåtiis före ikraftträdandet av lagen (1984:000) om företagshypotek, gäller i stället föi 2 kap. 3 8 andra stycket nämnda lag motsvarande äldre bestämmelser. Detsamma gäller, om skifte eller bodelning som avses i 2 kap, 4 8 första stycket lagen om företagshypotek har skett före ikraftträdandet av nämnda lag.

Vad som föreskrivs i 2 kap. 4 8 andra stycket lagen om företagshypotek gäller inte om köpehandlingen har upprättals före den I juli 1967.

7 8 En företagsinteckning som har beviljats eller sökts före ikraftträdandet av lagen (1984:000) om företagshypotek skall anses som en enligt nämnda lag beviljad eller sökl inteckning på etl belopp som motsvarar den tidigare beviljade eller sökta inteckningens kapitalbelopp. Om inteckningen är beviljad, skall inteckningshandlingen anses som elt förelagshypoteksbrev pä samma belopp.

8 8 Om en företagsinleckning utgör säkerhet för fordran vid ikraftträdandet av lagen (1984:000) om företagshypotek, skall företagshypotek anses upplåtet lill säkerhet för fordringen, oavsett om denna grimdar sig på särskilt fordringsbevis eller den grundar sig på inteckningshandlingen.

Utan hinder av första stycket gäller fortfarande 9 8 första stycket lagen (1966:454) om företagsinleckning.

9 8 Om en ansökan om förelagsinleckning har gjorts före ikraftträdandet
av lagen (1984:000) om företagshypotek men inle blivit slutligt behandlad
vid ikraftträdandet, skall inteckning beviljas och förelagshypoteksbrev
utfärdas enligl lagen om företagshypotek, om ansökningen uppfyller vill
koren för inleckning enligl äldre bestämmelser.

Söks efler ikraftträdandet av lagen om företagshypotek inleckning på grund av en fordringshandling på vilken det före ikraftträdandet har tecknats ell sådanl medgivande som avses i 8 8 lagen (1966:454) om företagsinleckning, skall ansökningen las upp och prövas som en ansökan om inteckning enligt 4 kap. 10 8 lagen om företagshypotek. Ansökningen skall därvid anses avse ell belopp som svarar mot fordringens kapitalbelopp.

Om en inleckning beviljas enligt första eller andra slycket, gäller vad som föreskrivs i 8 8 om upplåtelser av företagshypotek.

10 8 Om en borgenär har företagshypotek för sin fordran på grund av en
inleckning som har beviljats eller sökts före ikrafllrädandet av lagen
(1984:000) om företagshypotek skall, i fråga om hans rätt till betalning vid
utmätning eller konkurs, äldre bestämmelser tillämpas i stället för 2 kap.
5 8 lagen om företagshypotek, om det yrkas av någon vars räll beror
därav. Detta gäller dock endasl om betalningen föranleds av en utmätning
som har skett före utgången av år 1990 eller av en konkurs efter ansökan
som har gjorts före samma tidpunkt.

Första slyckel gäller även i fall då efter ikraftträdandet av lagen om företagshypotek en inteckningshandling som avses i nämnda stycke i samband med någon inteckningsålgärd har ersatts med förelagshypoteksbrev.

11 8 Om en borgenär har företagshypotek för en vid ikrafllrädandet av lagen (1984:000) om företagshypotek föreliggande fordran pä grund av en inteckning som har beviljats eller sökts före ikraftträdandet och fordringens förfallodag inträffar efter utgången av år 1990. gäller följande. Borgenären fär säga upp fordringen lill betalning inom sex månader, om en tillämpning av 2 kap. 5 8 lagen om företagshypotek medför att inteckningssäkerhetens värde går ned väsentligt och gäldenären inte efter anfordran ställer ytleriigare säkerhel som borgenären skäligen kan godta. Uppsägningen får inte ske förrän sex månader har förflutit från del gäldenären har anmodats alt ställa ytterligare säkerhet och inte heller före utgången av år 1988 eller senare än atl tiden för att fullgöra betalningen infaller före utgången av år 1990.

12 8 Denna lag ulgör inle hinder för en borgenär alt göra gällande personligt betalningsansvar på grund av en inleckningshandling.

13 8 Om en förelagsinleckning har beviljats eller sökts före ikraftträdandet av lagen (1984:000) om företagshypotek och inteckningen är begränsad till näringsverksamhet inom etl eller flera län eller inom en eller flera kommuner (regional inteckning), tillämpas 3 8 första stycket och 32 8 första slyckel lagen (1966:454) om företagsinleckning när det gäller att bestämma inteckningens gillighetsområde. Därvid beaktas inte sådanr ändringar i kommunal indelning eller länsindelning som sker efter ikrafiträ dandet av lagen om företagshypotek.

LU 1983/84:36 28

14 § En regional inteckning, som har beviljats eller sökts före ikraftträdandet av lagen (1984: 000) om företagshypotek. fär på ansökan av näringsidkaren utsträckas att gälla i hela landet. Om en sådan ansökan gäller i tillämpliga delar beslämmelserna i lagen om företagshypotek angående ansökan om inteckning. Av 3 kap. 2 8 tredje stycket lagen om företagshypotek följer all utsträckning inte får ske så alt inteckningen i fråga om den inlecknade verksamhetens art eller giltighetsområdel avviker frän en annan inteckning som är beviljad eller sökt i samma verksamhel.

15 8 Vid prövningen av ansökningar om inleckning gäller - vid tillämpningen av 3 kap. 2 8 tredje stycket lagen (1984:000) om företagshypotek i vad avser giltighelsomrädet - intill utgången av år 1999 all hänsyn skall tas till regionala inteckningar, som har beviljats eller sökls före ikraftträdandet av lagen om företagshypotek. endast om de kan utsträckas enligt 14 8,

16 § Om etl skepp vid ikrafnrädandei av lagen (1984:000) om företagshypotek omfattas av en förelagsinteckning enligt punkt 2 övergångsbestämmelserna till lagen (1973:1067) om ändring i lagen. (1966: 454) om företagsinleckning, skall skeppet omfattas av elt företagshypotek på grund av inteckningen.

17 8 En bål omfattas inle av företagshypotek så länge bålen är upplagen i skeppsregistret enligl punkt 5 övergångsbestämmelserna till lagen (1973:1064) om ändring i sjölagen (1891:35 s. 1).

3 Förslag till

Lag om ändring i jordabalken

Härigenom föreskrivs i fråga om jordabalken' dels atl 2 kap. 3 och 4 88 skall ha nedan angivna lydelse, dels atl i balken skall införas elt nytt kapitel, 24 kap,, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

3 8
Till faslighet som helt eller delvis Till fastighet som helt eller delvis

är inrättad för industriell verksam- är inrättad för industriell verksamhet hör, uiöver vad som följer av I het hör, utöver vad som följer av I och 2 88, maskin och annan utrusl- och 2 88, miiskiner och annan ut-ning som tillförts fasligheten för att rustning som tillförts fastigheten för

1 Balken omtryckt 1971: 1209.

48 Föremål som nyltjanderälishavare eller eljest annan än fastighetsägaren tillfört fastighelen hör ej lill denna, om icke föremålel och fasligheten kommit i samme ägares hand. Detsamma gäller i fråga om föremål som enligt 3 8 kan höra till fastigheten och tillförts denna av fastighetsägaren ulan att han ägde föremålet. Har fastighetsägaren lillföri fastigheten föremål som enligl 3 8 kan höra till fastigheten och som han förvärvat under villkor all överlålaren har rätt atl återtaga föremålet om förvärvaren åsidosätter vad som åligger honom enligl överlåtelseavtalet, hör föremålet icke lill fasligheten så länge villkoret gäller.

Ingår föremål, som tillförts fas

lighei av annan än faslighelsägaren, i föreiagsintcckiiad verksamhet och har föremålel och fastighelen kommit i samme ägares hand genom att fastighetsägaren förvärvat verksamheten eller näringsidkaren förvärvat fastighelen, hör föremålet likväl icke till fastighelen, om del icke upphört atl .svara för inteckningen eller, i det fall näringsidkaren förvärvat fastigheten, om icke sex månader förflutit från del han sökl lagfart på sill fång. Har inteckningshavaren före utgången av angivna lid väckt talan om betalning och anmält detta lill inskrivningsmyndighelen för del område där fasligheten ligger, hör föremålet ej till fastigheten, om icke tvä månader förflutit från det talan avgjorts genom dom eller beslul som vunnit laga kraft.

Omfattas föremål, som tillförts fastighet av annan än faslighelsägaren, (IV företagshypotek och har föremålet och fastighelen kommit i samme ägares hand genom atl faslighelsägaren förvärvai verksamhe-len eller näringsidkaren förvärvat fastigheten, hör föremålet likväl icke lill fastigheten, om det icke upphört alt oinfuttas av hypotekel eller, i det fall näringsidkaren förvärvat fastigheten, om icke sex månader förflutit från det han sökt lagfart på sill fång. Har inteckningsborgenären före uigången av angivna lid väcki talan om betalning och anmält detta till inskrivningsmyndigheten för det område där fastighelen ligger, hör föremålet ej lill fastigheten, om icke två månader förflutit från det talan avgjorts genom dom eller beslul som vunnit laga kraft.

LU 1983/84:36 30

Ansökningen skall avslås, om

1. kravel på skriftlig form inte har iakllagits,

2. ansökan om lagfart för sökanden är vilandeförklarad och inskrivningsansökningen inle har medgivits av den som har lagfart,

3. en eller flera inleckningar gäller i fasligheten och varje borgenär för vars fordran pantbrev på grund av sådan inteckning utgör säkerhet inle med ingivande av pantbrevet har medgivit ansökningen,

4. fastigheten har frångått sökanden på grund av exekutiv försäljning eller genom expropriation eller liknande ivångsförvärv,

5. sökanden är i konkurs eller försätts i konkurs den dag då inskrivningen söks samt fasligheten hör lill konkursboet,

6. fastighelen eller en del därav är utmätt eller utmals den dag då inskrivningen söks och kronofogdemyndigheten inle har medgivit ansökningen,

7. fastighelen eller en del därav har tagils i anspråk genom betalningssäkring eller tas i anspråk den dag då inskrivningen söks och kronofogdemyndigheten inle har medgivit ansökningen,

8. fastighelen eller en del därav är belagd med kvarstad eller beläggs med kvarstad den dag då inskrivningen söks och kronofogdemyndigheten inte har medgivit ansökningen.

Om elt ärende angående lagfart för sökanden har skjulils upp lill en senare inskrivningsdag skall behandlingen av inskrivningsansökningen skjutas upp till samma dag.

2 8 En inskrivning av förklaring som avses i 2 kap. 3 8 skall avföras på
ansökan av faslighelsägaren. Ansökningen skall göras skriftligen.

1 fråga om ansökningen gäller 1 8 andra och tredje styckena. 1 stället för vad som föreskrivs i 1 8 andra stycket 3 gäller dock att ansökningen skall avslås, om inle varje borgenär som har företagshypotek i fastighetsägarens näringsverksamhet med ingivande av företagshypoieksbrevet har medgivit ansökningen. Sådant medgivande behövs inle, om faslighelsägaren visar atl åtgärden att avföra inskrivningen endast berör egendom som inle omfattas av företagshypolekel.

3 8 Beslämmelserna i 1 och 2 88 tillämpas också på tomträtt som har
inskrivits. Därvid likställs inskrivning av lomiräll med lagfart.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986.

4 Förslag till

Lag om ändring i konkurslagen (1921:225)

Härigenom föreskrivs atl 145 a och 185 g 88 konkurslagen (1921:225) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

145 a 8'
Har betalning utfallit på kapital- Om betalning har utfallit på

beloppet av fordran, till säkerhet ett förelagshypoleksbrevs belopp, för vilken företagsinteckning med- skall förvaltaren anmäla detta till

' Senasle lydelse 1979:340.

Föreslagen lydelse

delals, skall förvaltaren, sedan tiden för klander mot frainlagt utdet-ning.sförslag gått till ända eller väckt klander avgjorts genoin beslut som vunnit laga kraft, göra anmälan därom till inskrivningsinyn-dighelen och därvid insända uldel-ningsför.slaget eller annan handling som visar fördelningen. Kan del antagas att ytterligare betalning kommer att tilläggas inteckningshavaren skall dock med anmälan anslå till dess del blivit avgjort, om sådan betalning skall utgå.

Nuvarande lydelse

inskrivningsmyndighelen. Anmälan skall ske sedan tiden för klander mot framlagt uidelningsförstag har gått ul eller väckt klander har avgjorts genom beslut sorn har vunnit laga kraft. TUlsaininans med anmälningen skatt förvaltaren sända in utdelningsförslaget etter annan handling som visar fördelningen. Kan det antas atl inteckningsborgenären kommer att tillerkännas ytterligare betalning, skall anmälan ske först sedan det har blivit avgjort om sådan betalning skall utgå.

185 g 8-

Sedan beslut om fastslällelse av utdelning i konkursen har vunnit laga kraft, skall förvaltaren snarast tillställa borgenärde medel som till-koininer denne. Detta gäller dock ej belräffande fordran som är beroende av villkor, som avses i 136 8, eller som är föremål för rättegång. Borgenär är berättigad till den ränta som har upplupit på medlen från dagen för uidelningsförshigeis upprättande. När medlen har tillställts borgenärerna, skall förvaltaren anmäla det hos konkiusdomaren och tillsynsmyndigheten. Om betalning har utfallit på ett förelagshypoleksbrevs belopp gäller 145 a 8,

Sedan beslut om fastslällelse av utdelning i konkursen har vunnit laga kraft, skall förvaltaren snarast tillställa borgenärde medel som tillkomma denne. Delta gäller dock ej beträffande fordran som är beroende av villkor, som avses i 136 8, eller som är föremål för rättegång. Borgenär är berättigad lill den ränta som har upplupit på medlen från dagen för uldelningsförslagets upprättande. När medlen lui tillställts borgenärerna, skall förvaltaren anmäla del hos konkursdomaren och tillsynsmyndigheten. Har betalning utfullil på kapitalbeloppet av fordran, till säkerhet för vilken förelagsinleckning meddelats, gäller 145 a 8.

Bli medel tillgängliga för utdelning sedan konkursen avslutats, skall förvaltaren utdela dem till borgenärerna och avge redovisning för förvaltningen av medlen. Bestämmelserna i 185 e och 185 f 88 om utdelning och redovisning skola därvid tillämpas. Att nytt uidelningsförslag har uppräl-lais skall kungöras endast om det finns skäl till del. Om konkursdomaren med hänsyn till de med en utdelning förenade kostnaderna finner atl sådan icke lämpligen bör ske, äger han efler framställning av förvaltaren förordna atl medlen i stället för att utdelas skola överlämnas till gäldenären.

Denna lag träder i kraft den I januari 1986, - Senasle lydelse 1979:340.

Borgenär, vars fordran är förenad med förelagsinleckning eller annars med förmånsräll i ulmält egendom enligt 5 8 förmånsrätlsla-gen (1970: 979), har räll all få belal-ning ur egendomen, om han anmäler sin fordran hos kronofogdemyndigheten innan egendomen säljs eller, om försäljning sker under hand eller utmätt fordran drivs in, senast när fördelning skall äga rum.

Borgenär, vars fordran är förenad med företagshypotek, eller annars med förmånsräll i utmätt egendom enligl 5 8 förmänsrällsla-gen (1970:979), har räll atl få betalning ur egendomen, om han anmäler sin fordran hos kronofogdemyndigheten innan egendomen säljs eller, om försäljning sker under hand eller utmätt fordran drivs in etter försäljning i annal fall inte behövs, senast när fördelning skall äga rum.

Sökanden har dock företräde i den mån betalning till borgenär som avses i första stycket är obehövlig för alt trygga borgenären och dem som har sämre förmånsrätt i egendomen enligt 5 8 förmånsrältslagen. Vid prövningen skall hänsyn tagas även till säkerhet som borgenären på annan grund har i gäldenären tillhörig egendom.

13 kap.

17 8 När medel betalas ul, skall iakitagas vad som i allmänhet gäller om skyldighet för borgenär att förete eller ålerställa fordringsbevis eller säkerhet som har lämnats för fordran.

Aktier, obligationer, pantbrev, skuldebev och andra sådana värdehandlingar skota, såframt sammanlagda värdet överstiger ett belopp motsvarande två gånger gällande basbelopp enligl lagen (1962:381) om allmän försäkring, i den omyndiges namn nedsättas i öppet förvar hos riksbanken eller annan bank. Vill förmyndaren uttaga nedsatt värdehandling, söke han överförmyndarens tillstånd. Sådant tillstånd erfordras ej, där värdehandlingen allenast skall genom bankens försorg överföras lill annan bank för atl där nedsättas i öppet förvar. De nedsatta värdehandlingarna skota under överförmyndarens tillsyn vårdas i enlighet med vad om dylik vård av omyndigs värdehandlingar särskilt stadgas.

Aktier, obligationer, panlbrev, förelagshypoteksbrev, skuldebrev och andra sådana värdehandlingar skaU, om sammanlagda värdel överstiger etl belopp motsvarande två gånger gällande basbelopp enligl lagen (1962: 381) om allmän försäkring, i den omyndiges namn nedsättas i öppet förvar hos riksbanken eller annan bank. Vill förmyndaren ta ut nedsatt värdehandling, skatt lian söka överförmyndarens tillstånd. Sådant tillstånd erfordras ej, där värdehandlingen endast skall genom bankens försorg överföras till annan bank för atl där nedsättas i öppet förvar. De nedsatta värdehandlingarna skall under överförmyndarens tillsyn vårdas i enlighet med vad som föreskrivs om vård om omyndigs värdehandling-

LU 1983/84:36 34

Vad sålunda om nedsättning av omyndigs värdehandlingar föreskrivits skall ej äga tillämpning med avseende å bevis eller motbok rörande tillgodohavande å räkning hos bank, ej heller med avseende å bevis, som utfärdats om inskrivning i statsskuldboken eller Sveriges allmänna hypo-teksbanks skuldbok eller skuldbok hos annan inrättning, som regeringen bestämmer, såframt å beviset finnes antecknat, att inskrivningen skett med förbehåll att kapitalbelopp å inskriven fordran eller därå utställd obligation eller ock inskriven obligation eller å sådan obligation belöpande kapitalbelopp ej må lyftas utan överförmyndarens tillstånd.

Premieobligationer, vilka utfärdats av staten, skola, såframt ej obligationerna äro nedsatta i öppet förvar hos bank eller överförmyndaren medgiver undantag, inskrivas i statsskuldboken med förbehåll, varom i andra stycket sägs.

Utövar en förmyndare förmynderskap för flera omyndiga, skola vid tillämpning av det i första stycket givna stadgandet de omyndigas värdehandlingar sammanräknas.

Finnas omyndigs värdehandlingar, som skola förvaltas av förmyndaren, i öppet förvar hos bank utan att hava nedsatts enligl bestämmelse i detta kapitel, skall ä dem tillämpas vad i denna balk är stadgal om nedsatta värdehandlingar.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986.

7 Förslag till

Lag om ändring i ärvdabalken

Härigenom föreskrivs att 21 kap. 3 8 ärvdabalken' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

21 kap.

38
Finns det flera delägare i döds- Finns det flera delägare i döds
boet eller är allmänna arvsfonden boet eller är allmänna arvsfonden
ensam delägare, får en skuld som ensam delägare, får en skuld som
inle förfaller till betalning inom sex inte förfaller till betalning inom sex
månader sägas upp hos borgenären månader sägas upp hos borgenären
till betalning sex månader efter till betalning sex månader efter
uppsägningen. Om borgenären till uppsägningen. Om borgenären lill
säkerhet för sin fordran har panträtt säkerhel för sin fordran har panträtt
i fast egendom eller tomträtt eller på grund av Inteckning eUer har
har inteckning och han inom tre företagshypotek och han inom tre
månader efter uppsägningen med- månader efter uppsägningen med
delar att han vill hålla sig endast till delar att han vill hålla sig endast till
säkerheten, är han dock inte skyl- säkerheten, är han dock inte skyl
dig atl la emot betalning före förfal- dig att ta emot betalning före förfal
lodagen, lodagen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986. ' Balken omtryckt 1981:359.

8 Förslag till

Lag om ändring i förmånsrättslagen (1970:979)

Härigenom föreskrivs att 5 8 förmånsrältslagen (1970:979)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Förestagen lydelse

5 8
Förmånsrätt i lös egendom som Förmånsrätt i lös egendom som

hör till näringsverksamhet vari fö- hör till näringsverksamhet följer retagsinteckning kan meddelas med följer med

1. fordran hos hyresgäst eller arrendator på grund av hyres- eller arrendeavtal angående lägenhet eller jord som var avsedd för verksamheten, dock ej för större belopp än som svarar mot tre månaders hyra eller ett års arrendeavgift.

Nuvarande lydelse

Löpande skuldebrev, växlar, konossement eller andra handlingar vilkas företeende utgör villkor för rätt att kräva betalning eller atl påkalla fullgörande av någon. annan förpliktelse får, om det kan antas att handlingen har förstörts eller kommit bort, dödas på begäran av den som har förlorat handlingen. Detsamma gäller i fråga om aktiebrev och pantbrev, liksom beträffande intecknade fordringshandlingar som är ställda till viss man.

1 8

Föreslagen lydelse

Löpande skuldebrev, växlar, konossement eller andra handlingar vilkas företeende utgör villkor för rätt att kräva betalning eller atl påkalla fullgörande av någon annan förpliktelse får, om det kan antas atl handlingen har förstörts eller kommit bort, dödas på begäran av den som har förlorat handlingen. Delsamma gäller i fråga om aktiebrev, pantbrev och förelagshypoteksbrev liksom beträffande inlecknade fordringshandlingar som är ställda till viss man.

Ansökan om dödande av handling skall, skriftligen avfattad, ingivas till rätten i den ort, där förpliktelsen skall fullgöras, eller, om sådan ort ej är nämnd i handlingen till den rätt, där den förpliktade är skyldig att svara i tvistemål, som angå gäld i allmänhet. Då fråga är om pantbrev på grund av inteckning i fastighet eller tomrätt, göres ansökningen hos den rätt under vilken fastigheten lyder,

I fråga om pantbrev på grund av inteckning i skepp eller skepps-byt'?e göres ansökningen hos rätten i skeppets hemort eller i den ort där bygget utföres. Ansökan om dödande av intecknad fordringshand-

Ansökan om dödande av handling skall, skriftligen avfattad, ges in lill rätlen i den ort, där förpliktelsen skall fullgöras, eller, om sådan ort ej är nämnd i handlingen, till den rätt, där den förpliktade är skyldig alt svara i tvistemål, som angår gäld i allmänhet. Då fråga är om pantbrev pä grund av inleckning i faslighet eller tomrält, görs ansökningen hos den rätt under vilken fastighelen lyder,

I fråga om pantbrev på grund av inteckning i skepp eller skeppsbygge görs ansökningen hos rätten i skeppets hemort eller i den ort där bygget utförs. I fråga om förelagshypoteksbrev görs ansökningen hos

Sökanden åligger atl, så vilt ske kan, om ansökningen underrätta en var vilken såsom gäldenär, löftesman eller eljest är på grund av handlingen förpliktad. Avser ansökningen pantbrev eller intecknad fordringshandling, skall den intecknade egendomens ägare, så ock den som senasl, i den ordning särskilt är stadgal, blivit anlecknad såsom innehavare av handlingen, där så ske kan, underrättas om ansökningen.

Sökanden åligger alt, så vitt ske kan, om ansökningen underrätta en var vilken såsom gäldenär, löftesman eller eljest är på grund av handlingen förpliktad. Avser ansökningen pantbrev, förelagshypoteksbrev eller intecknad fordringshandling, skall den inlecknade egendomens ägare, så ock den som senast, i den ordning särskilt är stadgal, blivit antecknad såsom innehavare av handlingen, där så ske kan, underrättas om ansökningen.

Avser ansökan om dödning pantbrev eller inlecknad fordringshandling, skall rätlen underrätta vederbörande inskrivningsmyndighet om ansökningen för anleckning i fastighetsboken eller annan inskrivningsbok varom fråga är. Vad nu sagts om ansökningen skall ock gälla rättens slutliga utslag i ärendet; dock må, då ansökningen avslagits, anteckning ej verkställas förrän utslaget vunnit laga kraft.

4 Riksdagen 1983/84. 8 samt. Nr 36

10 8

Avser ansökan om dödning pantbrev, förelagshypoteksbrev eller intecknad fordringshandling, skall rätten underrätta vederbörande inskrivningsmyndighet om ansökningen för anteckning i inskrivningsboken eller inskrivningsregistret. Vad nu sagts om ansökningen skall också gälla rättens slutliga utslag i ärendet. Har ansökningen avslagils, får dock anleckning ej verkställas förrän utslaget vunnit laga kraft.

LU 1983/84:36

Nuvarande lydelse

Sedan utslag, varigenom panlbrev dödals, vunnit laga kraft, skall inskrivningsmyndigheten på ansökan utfärda nytt panlbrev som svarar mot det dödade samt göra anteckning ijästighets- eller lomrätis-boken därom.

Föreslagen lydelse

Sedan utslag, varigenom pantbrev eller hypoteksbrev dödats, vunnit laga kraft, skall inskrivningsmyndighelen på ansökan utlärda nytt pantbrev eller hy/ioteks-brev som svarar moi del dödade saml göra anteckning i inskrivningsboken eller inskrivningsregistret om detta.

Är det inle känt var etl pantbrev eller någon annan inleckningshandling finns och har tio år förflutit från det all handlingen uppvisades för anteckning om innehav eller i övrigt företeddes i ett inteckningsärende, kan den inlecknade egendomens ägare ansöka att inteckningen dödas trots all handlingen inle kan företes. Ansökan som avser ell panlbrev skall göras hos den räll under vilken faslighelen lyder eller i skeppels hemort eller i den on där skeppsbygget utförs. Ansökan som avser någon annan inleckningshandling skall göras hos rätlen i den ort där vederbörande inskrivningsmyndighet finns. Kan del antas atl elt panlbrev har tillkommit på sådanl salt eller har kommit ur ägarens hand under sådana omständigheter som utesluter giltig pantsätlning, får ansökan om dödande av inteckningen göras även om den nyss angivna tiden ej har förflutit.

Ar del inle käni var ell panlbrev eller någon annan inteckningshandling finns och har lio år föj flutit från det atl handlingen uppvisades för anleckning om innehav eller i övrigt företeddes i elt inleckningsärende, kan den inlecknade egendomens ägare ansöka att inteckningen dödas trots atl handlingen inte kan företes. Ansökan som avser etl panlbrev skall göras hos den rätt under vilken faslighelen lyder eller i skeppels hemort eller i den ort diir skeppsbygget utförs. Ansökan som avser någon annan inleckningshandling skall göras hos rätten i den ort där vederbörande inskrivningsmyndighet finns. Kan det antas atl etl pantbrev etterföretagshypotek.s-brev har lillkommii på sådant sätt eller har kommit ur ägarens hand under sådana omsländigheier som ulesluler giltig pantsätlning, får ansökan om dödande av inteckningen göras även om den nyss angivna tiden ej har förflutit.

Den som senasl har antecknals som innehavare av handlingen skall, om del kan ske, delges ansökningen i enlighet med vad som föreskrivs om delgivning av stämning i tvistemål. Rätten skall därefter utfärda en offentlig stämning, som skall kungöras på det sätt som anges i 6 8. Stämningen skall innehålla en beskrivning av handlingen, 1 stämningen skall vidare den som kan inneha handlingen eller vel atl den finns i behäll eller som i övrigt kan lämna upplysningar i ärendet uppmanas alt anmäla della lill rällen senasl en viss angiven dag. Denna dag skall bestämmas så att minst sex månader kommer att förflyta från dagen för kungörandet. Sökanden skall underrättas om innehållet i stämningen.

LU 1983/84:36 39

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Sedan tiden för anmälan enligl andra slyckel har gått ut, skall rätlen avgöra ärendet. Finner rätlen därvid alt någon omständighet inte har förekommit som ulgör skälig anledning alt låta inteckningen fortfarande gälla, skall rällen förordna alt inteckningen får dödas utan handlingens företeende efler ansökan om detta hos vederbörande inskrivningsmyndighet.

Rätlen skall underrätta inskriv-   Rällen skall underrätta inskriv
ningsmyndighelen om en ansökan ningsmyndighelen om en ansökan
som har gjorts enligt första slycket     som har gjorts enligt första slycket
och om rättens slutliga beslut i och om rättens slutliga beslut i
ärendet. Inskrivningsmyndigheten ärendet. Inskrivningsmyndigheten
skall anteckna detta i fastigheisbo-     skall anteckna detta i inskrivnings
ken etter annan inskrivningsbok.   boken etter inskrivningsregistret.
Har ansökningen avslagits, skall    Har ansökningen avslagils, skall
anleckning om detta dock inte gö- anteckning om detta dock inle gö
ras förtän beslulil har vunnit laga   ras förrän beslutet har vunnit laga
kraft,                                          kraft,

14 8 Beslämmelserna i I-10 88 äga, såvitt de angå panlbrev, motsvarande tillämpning i fråga om vilandebevis, Beslämmelserna i 13 8 om dödande av inteckning äga motsvarande tillämpning i fråga om vilandeförklarad in-leckningsansökan.

Bestämmelserna i 10 och 13 §§ om annan inskrivningsbok än fastighetsbok äga, i fråga om pantbrev för skepps- eller skeppsbygg-nadsinieckning, motsvarande till-tämpning på skepps- och skepps-by ggnadsregisiren .

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986,

11 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt

Härigenom föreskrivs all 52 8 2 mom, lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

52 8
2 mom. Vid eriäggande av arvs- 2 mom. Vid eriäggande av arvs-

skall, som jämlikt 54 8 skall av skall, som jämlikt 54 8 skall av dödsboet förskjutas, må efter till- dödsboet förskjutas, får efler tillstånd av beskattningsmyndigheten stånd av beskattningsmyndigheten

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:857. - Senasle lydelse 1974:857.

Nuvarande lydelse intill etl belopp, motsvarande högst hälften av skatten, såsom betalningsmedel gälla skuldebrev, titt säkerhet för vilket, jäinliki gällande bestämmelser angående inteckning i fast egendom, loiniräti, vattcn-fallsrätt, fartyg. Jordbruksinventarier eller förlagsegendom, inteckning meddelats i boel tillhörig egendom, eller ock skuldförbindelse med säkerhet av sådant skuldebrev.

Sålunda intecknal skuldebrev vare gällande såsom betalningsmedel eller säkerhet endasl i den mån detsainina fastställts att gälla inom det värde, till vilkel den intecknade egendomen upptagits i iirendel angående arvsskattens fastställande, och därjämte endasl under förutsättning, all inteckningen omfattar jämväl ränta efter den procent, som regeringen föreskriver.

Föreslagen lydelse intill etl belopp, motsvarande högst hiilflen av skallen, såsom betalningsmedel gälla elt skuldebrev, som har inlecknats i boet tillhörig egendom, etter en skuldförbindelse, till säkerhet för vilken har lämnats sådanl skuldebrev etter panlbrev eller töretagshypol eksbrev avseende boel tillhörig egendom.

Sålunda intecknal skuldebrev gäller såsom betalningsmedel eller säkerhet endasl i den mån det fasi-stiillls all gälla inom del värde, lill vilkel den inlecknade egendomen upplagils i ärendet angående arvsskailens fastställande, och därjämte endast under lorutsättning alt inteckningen omfattar jämväl ränta efter den procenl, som regeringen föreskriver. Ett pantbrev eller före-tagshypotcksbrev gäller som säkerhet endast i den mån inteckningen har fasistältis alt gälla inom det värde som nyss har angetts.

Överstiger den arvsskatt, som skall av dödsboet förskjutas, 20000 kronor må därjämte, intill skattens halva belopp, å inländsk börs noterade aktier, som ingå bland dödsboets tillgångar, eller skuldebrev, för vilket lämnas säkerhel i börsnoterade eller andra aktier, gälla såsom betalningsmedel i enlighet med de föreskrifter regeringen meddelar,

A skuld, som avses i förslå och iredje slyckena, skall gäldas ränla. Räntan utgår från och med månaden efler den då beslul meddelats om alt skatten må erläggas med betalningsmedel varom nu är fråga till och med den månad då skulden betalats, 1 fråga om räntan gälla i övrigt beslämmelserna i 1 mom.

Denna lag träder i kraft den I januari 1986.

Om panlrätl i fast egendom, skepp eller skeppsbygge har skriftligen upplåtils för en fordran som avses i första stycket, kan borgenären genom lagsökning söka betalning ur egendomen. Har borgenären för fordringen inteckning i luflfarlyg eller reservdelar till luftfar-lyg eUer företagsinteckning, kan han genom lagsökning söka belal-ning ur den egendom vari inleck-ningen giiller.

Om panlräll i fasl egendom, skepp eller skeppsbygge eller företagshypotek har skriftligen upplåtits för en fordran som avses i första stycket, kan borgenären genom lagsökning söka betalning ur den egendom .som panträtten eller företags-hypotckct gäller i. Har borgenären för fordringen inteckning i luftfartyg eller reservdelar lill luftfartyg, kan han genom lagsökning söka betalning ur den egendom vari inteckningen gäller.

För en fordran på ersättning som avses i 2 eller 3 8 lagen (1981: 739) om ersättning för inkassokostnader m. m. får lagsökning äga rum även om fordringen inte grundar sig på skriftiigl fordringsbevis. En förutsällning är dock atl lagsökningen iiger rum i samband mad lagsökning enligl förslå eller andra slyckel för den fordran som har föranlell den ålgärd som ersällningsanspråkel avser.

Lagsökning för fordran på ersättning som avses i tredje stycket får äga rum endasl i den mån den fordrade ersällningen kan ulgä enligt lagen om ersättning för inkassokostnader m. m.

Vad som sägs i denna lag om gäldenären skall vid lagsökning som avser fastslällelse till betalning ur viss egendom tillämpas på ägaren av egendomen.

2 8=

Nuvarande lydelse ress där han kan anträffas samt hans personnummer. Saknar gäldenären känd adress, skall uppgift lämnas om den uiredning som gjorts för atl fastställa della. Vidare bör anges gäldenärens yrke. hemvist, telefonnummer och andra omständigheter som är av betydelse för delgivning. Dessutom skall anges fordringens belopp och den ränta som fordras. Borgenären skall också ange de omständigheter som betingar rättens behörighet, om denna inte framgår av vad som annars anförs. Vid ansökning skall fogas siyrkt avskrift av den handling varpå fordringen grundas och. då betalning enligt 1 8 andra slyckel söks ur fasl egendom, skepp eller skeppsbygge, av den handling varigenom panlräll i egendomen upplåtits.

Föreslagen lydelse ress där han kan anträffas saml hans personnummer. Saknar gäldenären känd adress, skall uppgift lämnas om den utredning som gjorts för atl faställa detta. Vidare bör anges gäldenärens yrke, hemvist, telefonnummer och andra omständigheter som är av betydelse för delgivning. Dessutom skall anges fordringens belopp och den ränta som fordras. Borgenären skall också ange de omständigheter som betingar rättens behörighet, om denna inle framgår av vad som annars anförs. Vid ansökningen skall fogas styrkt avskrift av den handling varpå fordringen grundas och, då betalning enligt 1 8 andra slyckel söks ur fasl egendom, skepp, skeppsbygge etter egendom som onifättas av företagshypotek. av den handling varigenom panträtt i egendomen eller företagshypotek /)«;• upplåtits.

Ansökningen skall jämle avskrift som anges i första slyckel inges i två exemplar och vara egenhändigt undertecknad av borgenären eller hans ombud. Är endast ett exemplar ingivet, skall rätlen mot föreskriven avgift ombesörja erforderlig avskrift. Denna gäller i målet lika med originalel.

Denna lag träder i kraft den I januari 1986.

Om en inleckningshandling som rör näringsverksamhet vid ikraftträdandet utgör säkerhel för fordran, får lagsökning äga rum enligl I 8 andra slyckel i dess nya lydelse, även om fordringen inle grundas på skriftiigl bevis eller upplåielsen inle har skett skriftligen, Mälei skall hänskjutas till rättegång, om del görs invändning som hänför sig till fordringen eller upplåtelsen och borgenärens rätt är tvislig.

13 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1978:882) om säkerhet för skattefordringar

m.m.

Härigenom föreskrivs alt 2 och 4 88 lagen (1978:882) om säkerhel för skaltefordringar m, m, skall ha nedan angivna lydelse.

LU 1983/84:36 43

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Borgen skall ställas såsom för egen skuld. Om den ställs av två eller flera personer gemensamt skall den vara solidarisk.

4 8

Pant får tillgodogöras i den ordning som gäller för ulmält egendom.

Borgen får genast utsökas. Därvid gäller i tillämpliga delar beslämmelserna i uppbördslagcn (1953: 272) om indrivning av rcslförd skall. Införsel får äga rum om del iir mcdgis cl bciriiffandc den fordran som säkerheten avser.

Om företagsinteckning ulgör sä- Om eU företagshypotcksbrev ut-

kcrhet, får utmätning genast ske i gör säkerhet, får utmätning genast

den egendom som omfattas av ///- ske i den egendom som omfattas av

teckningen, även när den gäller i förelagshypotekel. även när detta

annan näringsverksamhet än giti- gäller i annan niiringsverksamhel

denärens! än gäldenärens.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986.

14 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1981:775) om införande av utsökningsbalken

Härigenom föreskrivs atl 25 8 lagen (1981:775) om införande av utsökningsbalken skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

15 8
Om ett skepp, som enligt punkt 2 Om etl skepp, som enligl 16 ,■? la-
övcrgångsbestäniinetsernci lill la- gen (1984:000) om införande tiv la
gen (1973:1067) om ändring i lagen gen (1984:000) om företagshypotek
(1966:454) om företagsinteckning omfallas av ett föreiagsliypotek.
omfaltas av en sådan inteckning. skall säljas exekutivt enligl 10 kap. i
skall siiljas exekutivt enligl 10 kap. i balken, skall borgenären underrät-
balken, skall borgenären underriil- las och fordran som anmäls tas upp
las och fordran som anmäls tas upp i sakägarförieckningen.
i sakägarförieckningen.

Bestämmelserna i 10 kap. i balken om tillägg enligt 264 8 sjölagen (1891:35 s.l) tillämpas beträffande ränta, som enligt punkt 14 eller 15 övergångsbestämmelserna till lagen (1973:1064) om ändring i sjölagen (1891:35 s. 1) skall i stället för sådanl lilliigg beräknas på kapitalbeloppet av en inteckning enligt äldre lag.

Vad som sägs i balken om registrerat skepp gäller även i fråga om bål som enligl punkt 5 övergångsbestämmelserna till lagen (1973:1064) om ändring i sjölagen (1891:35 s. I) är upptagen i skeppsregistret.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986.

Vid tillämpningen av 20 kap, 7 8 2, 21 kap, 2 8 första slyckel 3, 22 kap. 4 8 första slyckel 1 och 23 kap. 3 8 första stycket 1 nya balken skall den som inle var skyldig att lagfara sitt förvärv enligt de regler som gällde när förvärvet skedde anses ha lagfart, om hans äganderätt styrks. Han skall då också anses ha behörighet som fastighetsägare enligt 22 kap. nya balken, om inle lagfart har sökts för annan.

Vid tillämpningen av 20 kap, 7 8 2, 21 kap, 2 8 första slycket 3, 22 kap, 4 8 första stycket I och 23 kap. 3 8 första slyckel I nya balken skall den som inle var skyldig atl lagfara sitt förvärv enligl de regler som gällde när förvärvel skedde anses ha lagfart, om hans äganderäll styrks. Han skall då också anses ha behörighet som fastighetsägare enligt 22 och 24 kap, nya balken, om inte lagfart har sökls för annan.

LU 1983/84:36 45

Bilaga 2

Arbetsmarknadsutskottets yttrande

1983/84:3 y

om lokaliseringen av en central inskrivningsmyndighet för företagsinteckning

Till lagutskottet

Lagutskottet har begärt arbetsmarknadsutskottets yttrande över proposition 1983/84:128 med förslag till lag om företagshypotek m.m, jämte motionerna 1982/83:1223, 1983/84:2193, 2746 och 2747, allt såvin avser frågan om lokalisering av en central inskrivningsmyndighet.

Arbetsmarknadsutskottet har inte funnit skäl till något särskilt uttalande med anledning av motion 1982/83:1223.

Sammanfattning

Regeringen föreslår i samband med en ny lag om företagshypotek alt en central inskrivningsmyndighet för företagsinleckning skall inrättas. Myndigheten bör enligt förslaget knytas till Malmö tingsrätt. 1 tre motioner förordas en förläggning till andra orter. Utskottet har uppmanats att yttra sig över lokaliseringen.

Utskottet anser utifrån sina intressen all lokaliseringen av inskrivningsmyndighelen bör ske i enlighet med de riktlinjer för decentralisering av statlig verksamhel som en enig riksdag ställt sig bakom.

Propositionen

I propositionen läggs fram ell förslag lill lag om företagshypotek som skall ersätta 1966 års lag om företagsinleckning. Förslaget innebär en förslärkning av den säkerhelsräll som företagsinteckningen ulgör och dessutom rent allmänt en modernisering av gällande regelsystem. Bland nyheterna märks bl.a, atl varje näringsidkare kan få inleckning i all sin verksamhel i hela riket. s. k. riksinleckning. Det blir därmed inle längre tillätet all fä inleckningar som begränsas lill verksamhet i en eller flera kommuner eller i ett eller flera län, dvs. regionala inteckningar.

En annan förändring är alt handläggningen av ärenden om förelagsinleckning skall föriäggas lill en central inskrivningsmyndighel (CIM) där inskrivningen skall ske med hjälp av aulomalisk dalabehandling. För inräl-tandet av den nya myndigheten lalar enligl propositionen rationaliserings-synpunkter och rättssäkerhetsskäl,

1 den nya lagen (4 kap, 2 8) fastslås all regeringen bestämmer vilken myndighet som skall vara inskrivningsmyndighet. När det gäller lokalise-

LU 1983/84:36 46

ringsfrågan anges i propositionen (s, 132) att det vid en samlad bedömning, där de regionalpoliliska och sysselsällningsmässiga aspekterna har getts ökad tyngd, har befunnits att övervägande skäl talar för en förläggning lill Malmö,

I propositionen framhålls även att arbetet med de tekniska och organisaloriska frågor som har föranletls av detta lagstiftningsärende har visat all del knappast är möjligt att låta den föreslagna lagen träda i kraft som ursprungligen var tänkt under är 1985, Med hänvisning härtill förordas den I januari 1986 som tidpunkt för ikrafllrädandet.

Motionerna

Frågan om lokaliseringen av CIM har tagils upp i en motion från den allmänna motionstiden och i två motioner föranledda av proposition 128,

Martin Olsson (c) framhåller i motion 2193 all förslaget om en lokalisering av CIM till Malmö är förvånande och anmärkningsvärt från regionalpolitiska synpunkter, I stället förordas atl CIM knyts lill Sundsvalls tingsrätt. Som skäl härför anförs bl, a, alt palenlverkets bolagsbyrå är verksam i Sundsvall, atl kommunen har en omfattande dalaverksamhel saml atl del förulom tingsrätt också finns hovrätt och kammarrätt i Sundsvall, 1 motionen hänvisas också lill del slora behovel av nya arbetstillfällen i kommunen,

I motion 2746 av Sten-Ove Sundström (s) föreslås mot bakgrund av riksdagens regionalpolitiska utlalanden att del vid prövningen av den nya myndighetens lokalisering bör övervägas om en förläggning lill Luleå, Motionären hänvisar till bl, a, den stora förlusten av arbetstillfällen inom industrin i kommunen underdel senaste decenniet saml att Norrbotten har den ulan jämförelse största arbetslösheten i landet.

Martin Segerstedt m.fl. (s) vill i motion 2747 att den nya myndigheten lokaliseras lill Sundsvall. Motionärerna pekar på de samordningsvinster som kan göras med patentverkels bolagsbyrå saml hänvisar till den juridiska och dalalekniska kompelens som finns i Sundsvall. I motionen hänvisas även lill den successiva förlust av arbetstillfällen som har kunnat noteras i kommunen under senare år varav en inte obetydlig del faller på den statliga sektorn.

Vissa uppgifter i anslutning till lokaliseringsfrågan

Utredningen (Ju 1972: 12) om förelagsinleckning överlämnade i november 1981 sin slutbetänkande (SOU 1981:76) Företagshypotek. Däri fanns bl. a. ell förslag om inrällande av en cenlral inskrivningsmyndighel (CIM) ulruslad med ADB-slöd. Utredningen avstod dock från atl föreslå någon särskild plats för CIM:s lokalisering. Del framhölls dock all del vore lämpligast att den nya myndigheten föriäggs någonstans i Mellansverige. 1

LU 1983/84:36 47

kostnadsberäkningarna utgicks från en förläggning på elt avstånd om 25 mil från Stockholm. Utredningen betonade dock att en förläggning till Stockholms tingsrätt torde ställa sig billigast eftersom man där har betydligt fler upplägg och handlägger betydligt fler ärenden angående företagsinleckning än vid någon annan inskrivningsmyndighet. Därmed har man också den största personalen för handläggning av sådana ärenden.

Av de remissinstanser som behandlade lokaliseringsfrågan var flertalet positiva till en förläggning till Stockholms tingsrätt. Malmö tingsrätt ansåg dock att man har samma förutsättningar som Stockholms tingsrätt all bli säte för CIM.

Regeringen uppdrog i december 1982 åt domstolsverkel all i samarbete med statskontoret utreda de tekniska och organisatoriska frågor som föranleds av elt genomförande av utredningens förslag. I uppdraget ingick förutsättningen alt CIM skulle föriäggas lill Stockholms tingsrätt och atl den nya lagstiftningen och det nya systemel skulle kunna börja tillämpas den 1 januari 1985. Arbetsgmppen redovisade i september 1983 resultatet av sill arbete i en rapport med titeln Förelagsinleckningar - handläggning med datorstöd. I rapporten övervägdes bl. a. den lämpligaste tidpunkten för all samtidigt genomföra lagändringen, organisationsförändringen och dalorslödel. Med hänsyn lill den nödvändiga tidsåtgången för all genomföra omläggningen och med särskild hänsyn lill de höga säkerhetskrav som ställs på ett förelagsinleckningsregisler med rättsverkan framhölls atl omläggningen kunde ske först den I juli 1985. I rapporten fanns även en plan för hur den fortsatta utredningen av datorstödet borde bedrivas.

1 en lagrådsremiss med förslag lill lag om företagshypotek m. m. den 15 september 1983 angavs beträffande lokaliseringen av CIM atl den borde förläggas lill Stockholms tingsrätt. Som skäl angavs atl både personalpolitiska och stalsfinansiella synpunkter talade härför.

Domstolsverkel fick den 22 december 1983 regeringens uppdrag atl i samarbete med statskontoret fortsätta ulredningsarbelel med systemkonstruktion av datorstödet vid handläggningen av ärenden om företagsinleckning. Myndigheterna skall också fortsätta utredningen av de lekniska och organisaloriska frågor samt frågor rörande lokalplanering som föranleds av etl genomförande av ADB-slödet, 1 uppdraget angavs all myndigheterna i sill uppdrag skall utgå ifrån all CIM förläggs lill Malmö tingsrätt. Ulredningsarbelel skall redovisas senasl den 30 april 1984.

1 1984 års budgetproposition (bil. 4) anfördes att förslaget om den nya lagstiftningen om företagshypotek, som var föremål för lagrådels granskning förulsalte alt en central, ADB-slödd registermyndighet inrättades. Avsikten angavs vara att denna skulle föriäggas lill Malmö tingsrätt.

LU 1983/84:36 48

Yttranden

Länsstyrelsen i Väslernorrlands län och patent- och registreringsverket har inkommit med yliranden angående lokaliseringen av den centrala inskrivningsmyndigheten.

Länsstyrelsen i Västernorrlands län pläderar för en knylning av den nya myndigheten till patent- och registreringsverkets bolagsbyrå. Det är en organisationsform som finns i England och som diskuteras i Finland. Som skäl härför anges bl. a,:

1, Bolagsbyrån är en företagsregislreringsmyndighet och har goda förut
sättningar att hantera de aktuella registerfrågorna,

2, CIM kommer inledningsvis och i framliden all vara beroende av omfattande informationsöverföringar från bolagsbyrån,

3, Bolagsbyråns dator behöver endasl en marginell uppgradering för all klara CIM,

4, Omfattande juridisk sakkunskap finns inom bolagsbyrän och därutöver i Sundsvalls kommun.

Den pågående rationaliseringen av bolagsbyrån kommer atl medföra all ett stort antal anställda, företrädesvis kvinnor, kommer alt förlora sina arbeten. Motsvarande sysselsällningsförluster kan väntas inom övriga statliga myndigheter i Sundsvall, Omkring 600-700 anslällda riskerar enligl gjorda beräkningar alt föriora sina nuvarande anställningar under 1980-lalet. Till detta kan läggas effekterna av de allmänna besparingsåtgärderna. Totalt kan ett sysselsältningsbortfall om ca 1 100 anslällda väntas, vilkel molsvarar ca 15% av den statliga arbetsmarknaden i pendlingsregionen.

1 skrivelsen hänvisas också till atl Sundsvall/Timrå på senare år drabbats av stagnation och hot om kraftigt försämrade arbetsmarknadsförhållanden. Samtliga kommuner i Väslernorriand beräknas komma att drabbas av påtaglig tillbakagång i sysselsättning och befolkning under återstående delen av 1980-talel.

Länsstyrelsen framhåller avslutningsvis atl det finns såväl starka regionalpoliliska som kostnads-, drift- och personalmässiga fördelar med en lokalisering lill Sundsvall.

Patent- och registreringsverket framhåller alt praktiska skäl lalar för att CIM läggs i nära kontakt med bolagsregislrel. Bolagsbyrån har ell dalor-syslem i drift som innehåller en stor del av den grundinformalion som förelagsinteckningsregislret behöver ha tillgång lill. För alt klara driften av del nya regislrel krävs en måttlig uppgradering av den befintliga datorn. Enligt verket skulle ett alternativ med CIM föriagd till bolagsbyrån bli avsevärl billigare än vad fallet blir med propositionens förslag. Verket anger även skäl för att registreringsverksamhelen förläggs lill bolagsbyrån. Den nuvarande verksamheten ger bolagsbyrån en stor kompelens härför. Här finns även en personalslruklur som är lämplig för verksamheien. Bolagsbyrän kommer också all slällas inför slora överlalighelsproblem.

LU 1983/84:36 49

Med en överföring av CIM lill bolagsbyrän skulle ca 25 anslällda som blir övertaliga under 1984/85 kunna beredas forisatt sysselsättning utan större utbildningsinsatser.

Utskottet

Enligt regeringens förslag skall en ny central inskrivningsmyndighet (CIM) svara för handläggningen av all företagsinleckning i riket. Personalbehovet beräknas lill en jurislijänsi (inskrivningsdomare) och 21 biirädes-ijänster, varav 9 med beslutsfunktioner. Den nya myndigheten föreslås knytas lill Malmö tingsrätt. Enligt nu gällande organisation finns en inskrivningsmyndighet i varje län, dvs, sammanlagt 24 inskrivningsmyndigheter i landet. Varje myndighet leds av en inskrivningsdomare som till sin hjälp har ell varierande anlal bilräden.

Ulskoltet får i fråga om den nya myndighetens lokalisering anföra följande.

Regionalpolitikens mål är all skapa föruisäliningar för en balanserad utveckling i landets olika delar och all ge människor tillgång lill arbete, service och en god mrfjö oavsett var de bor i landet. För att nå detta mål behövs insatser på olika poliiikområden.

Den slarka tillväxten som skett av sysselsältningen inom den offentliga sektorn har ökat denna sektors belydelse för den regionala uivecklingen. När del gäller den slalliga delen av denna sekior är sysselsäilningen av olika skäl ojämnt fördelad över landet. Särskilt hög är den i Stockholmsregionen. Detta förhållande har len lill all decentralisering av statlig verksamhet har uivecklais lill ell viktigi regionalpolitiski instrument.

Decentralisering kan ske på två sätt. Etl är alt delegera beslutsbefogenheter och arbetsuppgifter från central till regional nivå och från regional till lokal nivå. Ell annal säil är au omlokalisera enheier, funktioner eller hela. verksamheter. Ell exempel på dei senare är de slora omlokaliseringarna av statlig verksamhet från Stockholmsområdet som beslöts i böijan av 1970-lalet. Riksdagen har emellertid uiialai an en ny omlokalisering av det slaget inte är aktuell. Statsmakterna har däremot betonat att det måsle finrias'starka skäl för alt lokalisera ny siallig verksamhel lill Stockholmsregionen.

Alltsedan det första beslutet år 1971 om utlokalisering av statlig verksamhet från Stockholmsregionen har gällt alt skogslänen och sydöstra Sverige skall ges prioritet vid forlsalt omlokalisering och decentralisering. 1 del regionalpoliliska beslutet är 1982 fastställdes följande prioriterings-ordning vid lokalisering av siallig verksamhel:

1. Skogslänen.

2. Sydösira Sverige och Sjuhäradsbygden. Arbetsmarknadsulskollel har därefter, senast i april 1983, slagit fasl an

man inle är beredd all göra några tillägg eller omkastningar i denna priori-leringsordning.

LU 1983/84:36 50

När del gäller lokaliseringen av CIM har utskottet att pröva frågan främsl från regionalpoliliska utgångspunkier. Vägledning bör därvid hämtas från ovan redovisade principer för fortsatt decentralisering och omlokalisering av statlig verksamhet. En bred enighet råder om denna inriktning av politiken. Enligt utskoltets mening fordras myckel starka skäl för alt dessa principer skall frångås.

Regeringen har vid sina överväganden om CIM:s lokalisering uppenbarligen låtit andra motiv än de rent regionalpolitiska vara avgörande, I förslaget i lagrådsremissen, som angav att CIM borde förläggas till Stockholms tingsrätt, vägde personalpolitiska och statsfinansiella synpunkter tyngst. När regionalpolitiska och sysselsällningsmässiga aspekter i andra omgången getts ökad vikt har valet blivit Malmö tingsrätt, som vid sidan av Göteborgs tingsrätt är den näst största inskrivningsmyndigheten när del gäller förelagsinleckning. Även här har således personal- och kostnadsskäl varit styrande, Ulskoltet har i och för sig förståelse för önskemålet all den nya myndigheien skall kunna dra nytta av den personal och de kunskaper om förelagsinteckning som finns hos en större inskrivningsmyndighet, UtskoUel vill emellertid samlidigl peka på alt Malmö tingsrätt i dag har ca tre personer sysselsatta med inskrivning av förelagsinleckningar. Motsvarande personalstyrka på en mindre tingsräll i exempelvis Härnösand eller Luleå är en person. Den nya myndighet som skall inrättas kommer att sysselsätta ell drygt 20-tal personer. Oberoende av vilken domstol som väljs som säte för den nya myndigheten kommer det således att krävas ell siorl nytillskott av personal. Enligt utskottets mening kan därför dessa små skillnader i tillgäng på aktuella personalkategorier mellan olika tingsrätter inle få vara avgörande för var CIM skall lokaliseras.

1 propositionen framhålls alt inrättandet av CIM inle kan anlas komma all försämra allmänhelens service. Personliga besök hos inskrivningsmyndigheten är sällsynta. Myndighetens kontakter med allmänheten sker huvudsakligen per post och telefon, Della förhällande innebär enligl utskottets mening all några särskilda hänsyn inle behöver tas lill var den huvudsakliga marknaden för verksamheien är belägen. Delta synsätt bekräftas f, ö. av regeringens förslag om förläggning till Malmö och lalar inle heller emot andra orter, exempelvis i Norrlandslänen,

Som tidigare redovisats i delta yttrande pågår f, n, ett utredningsarbete som gäller datorstödet vid handläggningen av ärenden om förelagsinleckning och som enligt direktiven ulgår från all CIM föriäggs lill Malmö tingsräll. UtskoUel beklagar all riksdagen fån möjlighet alt pröva lokaliseringsfrågan först när detta utredningsarbete är så gott som avslutat. Samtidigt vill ulskottel dock framhålla alt huvuddelen av del utförda arbetet torde vara av generell natur och möjligt alt använda även vid lokalisering till annan ort.

Sammanfattningsvis är det enligt utskottels mening viktigi all statsmakterna lar lill vara möjligheterna alt vid beslut om lokalisering av siallig

LU 1983/84:36 51

verksamhel främja en bällre regional balans. Med utgångspunkt i de intressen som ulskoltet har alt företräda bör lokaliseringen av CIM således ske i enlighet med de prioriteringar som riksdagen tidigare ställt sig bakom. Ulskoltet avslår från all peka ul någon särskild ort som mest lämplig för en förläggning av CIM. Del bör ankomma på lagulskollel alt enligl de riktlinjer som här angivits ta slutlig ställning i lokaliseringsfrågan,

Stockholm den 3 maj 1984

På arbeismarknadsulskotlels vägnar FRIDA BERGLUND

Närvarande: Frida Berglund (s), Erik Johansson (s), Anders Högmark (m), Bengt Witibom (m), Arne Fransson (c). Lahja Exner (s). Gustav Persson (s), Sonja Rembo (m), Elver Jonsson (fp). Lars-Ove Hagberg (vpk). Sten Östlund (s). Ingrid Hemmingsson (m), Christer Skoog (s), Bo Nilsson (s) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c).

Norstedts Tryckeri. Stockholm 1984