LU 1983/84:28

Lagutskottets betänkande
1983/84:28

om konsumentpolitiska frågor (prop. 1983/84:100 delvis)
Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet dels proposition 1983/84:100 bilaga 9
(finansdepartementet) i vad avser anslag till konsumentverket, dels åtta
motioner som väckts under den allmänna motionstiden.

Utskottet tillstyrker bifall till propositionen i den aktuella delen och
avstyrker bifall till tre motioner - 1983/84:915, 2093 och 2094 (alla m) - vari
tas upp frågor som bl. a. rör anslaget till konsumentverket. Företrädare för
moderata samlingspartiet har reserverat sig till förmån för bifall till .,.otionema.

Tre motioner - 1983/84:604 (s), 958 (fp) och 960 (s) - behandlar spörsmål
om den konsumentpolitiska verksamheten och dess inriktning. Utskottet
föreslår att motionerna skall överlämnas till konsumentpolitiska kommittén.
Reservation har avgetts av ledamöterna från moderata samlingspartiet och
centerpartiet som anser att motionerna bör avslås av riksdagen.

Slutligen avstyrker utskottet bifall till motion 1983/84:2189 (s) om prismärkning
på varor och till motion 1983/84:2192 (s) om spel med våldsinslag.
Utskottets ställningstaganden motiveras i huvudsak med att frågorna redan
är föremål för uppmärksamhet och att några åtgärder från riksdagens sida
därför inte är erforderliga.

Propositionen

I proposition 1983/84:100 bilaga 9 (finansdepartementet) punkt C 4
föreslår regeringen att riksdagen till Konsumentverket för budgetåret 1984/85
anvisar ett förslagsanslag av 43 215 000 kr.

Motionerna

I motion 1983184:604 av Karin Flodström m. fl. (s) yrkas

att riksdagen begär att regeringen i tilläggsdirektiv get den konsumentpolitiska
kommittén i uppdrag att i sitt fortsatta arbete överväga dels förslag som
siktar till att konsumentnämnder i kommunerna blir obligatoriska, dels en
speciallagstiftning på detta område.

I motion 1983/84:915 av Mona Saint Cyr (m) yrkas

att riksdagen bemyndigar regeringen att omprioritera inom ramen för
konsumentverkets verksamhet, så att mot avskaffandet av hemkonsulent -

1 Riksdagen 1983184.8sami. Nr28

LU 1983/84:28

verksamheten svarande besparingar åstadkommes genom förändringar inom
den centrala verksamhetens totalram.

I motion 1983/84:958 av Christer Eirefelt och Björn Molin (båda fp) yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att kommittén för
översyn av konsumentpolitiken bör få kompletterande direktiv vari anges att
den med förtur bör framlägga förslag som ger konsumenterna tillgång till
bättre information samt att därvid beaktas vad som anförts i motionen.

I motion 1983184:960 av Grethe Lundblad m.fl. (s) yrkas
att riksdagen uttalar sig för att kontakterna med organisationer som
representerar stora konsumentgrupper och insatserna för konsumenter i
behov av stöd inte får eftersättas på grund av indragning av hemkonsulenttjänster.

I motion 1983/84:2093 av Per-Olof Strindberg m.fl. (m) yrkas
att riksdagen beslutar att hos regeringen anhålla om förslag som syftar till
sammanslagning av statens pris- och kartellnämnd med konsumentverket.

I motion 1983184:2094 av Per-Olof Strindberg m. fl. (m) yrkas
att riksdagen beslutar att till konsumentverket för budgetåret 1984/85
anvisa ett anslag på 41415 000 kr.

I motion 1983184:2189 av Kurt Ove Johansson och Lars-Erik Lövdén (båda
s) yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i
motionen angående riktlinjer för prisinformation.

I motion 1983/84:2192 av Barbro Nilsson i Örnsköldsvik m. fl. (s) yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts angående överenskommelse mellan konsumentverket och berörd
branschorganisation.

Utskottet

Inledning

Lagutskottet behandlar i betänkandet frågan om anslag för budgetåret
1984/85 till konsumentverket jämte tre motioner (motionerna 915, 2093 och
2094) som har anknytning till myndighetens anslag och organisation. Vidare
tas upp tre motioner (motionerna 604,958 och 960) som berör konsumentpolitiska
kommitténs (Fi 1983:03) utredningsarbete. Slutligen behandlar utskottet
en motion om prismärkning av varor vid övergång till datoriserade
kassor (motion 2189) samt en motion om spel med våldsinslag (motion 2192).

Motion 2093 har ursprungligen hänvisats till näringsutskottet som med
eget yttrande överlämnat motionen till lagutskottet. Näringsutskottets
yttrande (NU 1983/84:6 y) har fogats som bilaga till betänkandet.

LU 1983/84:28

Företrädare för konsumentverket har inför lagutskottet lämnat synpunkter
på förslagen i propositionen och motionerna.

Innan utskottet behandlar förslagen i propositionen och motionerna vill
utskottet något beröra en fråga om kontroll av vissa insamlingar som tas upp i
propositionen (bil. 9 s. 61-62). Riksdagen behandlade vid 1979/80 års
riksmöte frågan om samhällelig kontroll av insamlingar för ideellt ändamål
(prop. 1978/79:111, NU 1979/80:21, rskr 1979/80:132). Riksdagen avvisade
därvid tanken på offentlig insyn eller kontroll men gav regeringen till känna
att den insamlingsmetod, som innebär att fristående företag medverkar vid
insamlingar, främst klädinsamlingar, borde bli föremål för ytterligare
beredning. I proposition 1983/84:100 pekas på att den frivilliga kontrollen
över insamlingsverksamheten numera handhas av Stiftelsen för insamlingskontroll
(SFI). I en promemoria till finansdepartementet har SFI redovisat
resultatet av en undersökning av marknaden för klädinsamlingar och de
åtgärder som vidtagits av SFI. Bl. a. har SFI utfärdat vissa generella
anvisningar för varuinsamlingar vartill fogats ett standardavtal för insamlingar
i samarbete med fristående företag. Mot den bakgrunden och med hänsyn
till det arbete som SFI bedriver anser departementschefen att det inte finns
skäl att föreslå ytterligare åtgärder från regeringens sida i frågan.

I likhet med departementschefen anser utskottet att några ytterligare
åtgärder från regeringens sida f. n. inte är erforderliga. Utskottet utgår från
att regeringen också i fortsättningen följer frågan med uppmärksamhet och
tar de initiativ som kan visa sig nödvändiga.

Anslags- och organisationsfrågor

Konsumentverkets uppgift är att stödja konsumenterna och förbättra
deras ställning på marknaden. I anslutning härtill fullgörs de uppgifter som
enligt marknadsföringslagen (1975:1418) och lagen (1971:112) om förbud
mot oskäliga avtalsvillkor ankommer på konsumentombudsmannen. Även
vissa andra uppgifter, bl. a. enligt konsumentkreditlagen (1977:981) och
konsumentförsäkringslagen (1980:38) åvilar konsumentverket. Medel för
dess verksamhet anvisas i programtermer. Programmen är f. n. fyra,
nämligen Marknadsinriktade aktiviteter, Systeminriktade aktiviteter, Allmän
information och Varuprovningar m. m. på uppdrag. Antalet anställda
uppgår till ca 200. I budgetpropositionen föreslås att riksdagen till konsumentverket
för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 43 215 000 kr.

I motion 2093 (m) yrkas att riksdagen beslutar att hos regeringen anhålla
om förslag som syftar till en sammanslagning av statens pris- och kartellnämnd
(SPK) med konsumentverket. Samma motionärer begär i motion
2094 att riksdagen skall besluta anvisa ett anslag av 41415000 kr. till
konsumentverket för budgetåret 1984/85.

Motionärerna anser att konsumentverket i stor utsträckning har frångått
politiken att tillgodose behovet av information om varuutbud, priser,

LU 1983/84:28

kvaliteter m. m. för att i stället alltmer satsa på att styra företagen genom
detaljerade riktlinjer. Dess verksamhet bör, menar motionärerna, i högre
grad inriktas på hushållsekonomisk forskning, varutester, utbildning och
information. Genom en sammanslagning av konsumentverket och SPK
skulle enligt motionärernas mening möjliggöras en ytterligare samordning av
den konsumentinformation som de båda verken producerar, varvid rationaliseringsvinster
borde kunna uppnås. I sammanhanget bör konsumentverkets
provningsverksamhet överflyttas till statens provningsanstalt. Motionärerna
anser att den tilltänkta sammanslagningen på sikt bör kunna leda till
betydande besparingar. Dessutom bör besparingar på 1,8 milj. kr. kunna
göras på konsumentverkets anslag för budgetåret 1984/85.

Som ovan redovisats (s.2) har näringsutskottet avgett yttrande över
motion 2093 om sammanslagning av SPK och konsumentverket. Lagutskottet
hänvisar till yttrandet för närmare upplysningar om SPK:s verksamhet
och organisation.

Motionsyrkanden om en sammanslagning av SPK och konsumentverket
har prövats av riksdagen vid två tillfällen under år 1983. Näringsutskottet
(NU 1982/83:45 och 1983/84:16) har därvid funnit att tanken på en
sammanslagning framstår som orealistisk med hänsyn till att myndigheternas
aktiviteter är av mycket olika karaktär och riktar sig till skilda målgrupper.
På förslag av näringsutskottet har riksdagen avslagit motionsyrkandena.

I yttrandet över den nu aktuella motionen bedömer näringsutskottet den
föreslagna åtgärden huvudsakligen med hänsyn till dess konsekvenser för
SPK. Enligt näringsutskottets mening leder denna bedömning inte till någon
annan slutsats än tidigare.

Lagutskottet konstaterar att några nya omständigheter inte har tillkommit
sedan riksdagen senast prövade frågan i december 1983. Enligt utskottets
mening finns inte heller i övrigt några skäl som talar för ett ändrat
ställningstagande från riksdagens sida. Utskottet avstyrker därför bifall till
motion 2093.

I samband med behandlingen år 1983 av frågan om en sammanslagning av
SPK och konsumentverket prövade riksdagen också motionsyrkanden i
vilka, liksom i motion 2094, begärdes besparingar på konsumentverkets
anslag med 1,8 milj. kr. Motionsyrkandena avslogs av riksdagen (NU
1982/83:45 och 1983/84:16).

Enligt lagutskottets mening är det med hänsyn till det statsfinansiella läget
självfallet viktigt att alla rimliga besparingsmöjligheter tas till vara. Konsumentverket
har liksom flertalet myndigheter under de senaste åren fått
vidkännas nedskärningar i sin verksamhet. Anslaget till konsumentverket i
årets budgetproposition har också beräknats med utgångspunkt i huvudförslaget,
vilket reellt sett innebär en fortsatt minskning av resurserna. Enligt
utskottets uppfattning skulle en ytterligare nedskärning i det föreslagna
anslaget innebära att för konsumenterna värdefull verksamhet fick eftersät -

LU 1983/84:28

tas. Utskottet kan inte medverka till en sådan utveckling och avstyrker därför
bifall till motion 2094.

Också i motion 915 (m) föreslås besparingar på konsumentverkets anslag.
Motionsyrkandet har samband med det förslag om en avveckling fr. o. m.
den 1 januari 1985 av hemkonsulentorganisationen vid länsstyrelserna som
läggs fram i proposition 1983/84:100 bilaga 15 av chefen för civildepartementet.
Den föreslagna avvecklingen innebär enligt departementschefen att
verksamheten kommer att koncentreras till central, statlig och lokal,
kommunal nivå. Frågorna om hur samverkan mellan konsumentverket och
kommunerna skall utformas och om ytterligare stöd kan behöva ges till
kommunerna bör enligt propositionen prövas av konsumentpolitiska kommittén
och ligger i linje med dess uppdrag. Besparingarna med anledning av
indragningen beräknas enligt propositionen för helt år till 5 milj. kr. Av dessa
kan 2,5 milj. kr. tas ut under budgetåret 1984/85. Förslaget om anslag till
länsstyrelserna för budgetåret 1984/85 har beräknats med utgångspunkt i att
avvecklingen äger rum.

Motionären i motion 915 yrkar att riksdagen bemyndigar regeringen att
omprioritera inom ramen för konsumentverkets verksamhet, så att mot
avskaffandet av hemkonsulentverksamheten svarande besparingar åstadkoms
genom förändringar inom den centrala verksamhetens totalram.
Motiveringen till yrkandet återfinns i motion 914, som har hänvisats till
bostadsutskottet. I den sistnämnda motionen yrkar motionären att riksdagen
skall avslå förslaget i propositionen om avveckling av hemkonsulentorganisationen.
Enligt motionären bör i stället nödvändiga besparingar göras inom
ramen för konsumentverkets verksamhetsområde.

Lagutskottet har i yttrande (LU 1983/84:4 y) till bostadsutskottet behandlat
förslaget om avveckling av hemkonsulentorganisationen och därmed
sammanhängande motioner, däribland motion 914. I yttrandet förordar
lagutskottet att bostadsutskottet tillstyrker bifall till propositionen i aktuell
del och avstyrker bifall till motionerna. I en avvikande mening från
företrädarna för centerpartiet och vänsterpartiet kommunisterna och i en
avvikande mening från en företrädare för moderata samlingspartiet förordas
i stället att hemkonsulentorganisationen vid länsstyrelserna skall bibehållas.

Enligt lagutskottets mening bör - oavsett riksdagens ställningstagande till
frågan om hemkonsulentorganisationen - några sådana besparingar som
yrkas i motion 915 inte göras på konsumentverkets anslag. Utskottet
avstyrker därför bifall till motionen.

Utskottet tillstyrker med det sagda bifall till förslaget i budgetpropositionen
(bil. 9) såvitt gäller anslaget till konsumentverket.

Konsumentpolitikens inriktning m. m.

I motionerna 604 (s) och 960 (s) tas upp frågor som har anknytning till det
ovan nämnda förslaget i budgetpropositionen (bil. 15) om avveckling av

LU 1983/84:28

hemkonsulentorganisationen.

Motionärerna i motion 604 anser att avvecklingen framför allt aktualiserar
frågan om kommunernas roll i det konsumentpolitiska arbetet. Motionärerna
ifrågasätter om utvecklingen av den lokala konsumentpolitiska organisationen
motsvarar riksdagens förväntningar. I motionen begärs att konsumentpolitiska
kommittén genom tilläggsdirektiv skall få i uppdrag att
överväga dels förslag som siktar till att konsumentnämnder i kommunerna
blir obligatoriska, dels en speciallagstiftning på detta område.

I motion 960 framhålls att avvecklingen måste följas av snabba åtgärder, så
att inte den konsumentpolitiska verksamheten förlorar värdefulla arbetsinsatser
och resurser. Det är sålunda nödvändigt att man snarast finner nya
former för samverkan och arbetsfördelning mellan konsumentverket och
kommunerna. Enligt motionärerna är det viktigt att konsumentverket och
kommunernas konsumentrådgivare har nära kontakt med de svaga konsumentgrupperna
och de organisationer och institutioner som företräder dem.
Centrala eller lokala insatser kan också behövas för att lösa väsentliga
konsumentfrågor som förs fram av folkrörelserna. I motionen begärs att
riksdagen uttalar sig för att kontakterna med organisationer som representerar
stora konsumentgrupper och insatserna för konsumenter i behov av stöd
inte får eftersättas på grund av indragning av hemkonsulenttjänstema.

Frågor om konsumenternas tillgång till information tas upp i motion 958
(fp). Motionärerna anför bl. a. att dagens varumarknad är komplicerad och
att det många gånger är svårt för konsumenten att få svar på frågan om den
utbjudna varan är värd sitt pris. Det krävs, anser motionärerna, snabba och
konkreta åtgärder för att stärka konsumenternas ställning. Den viktigaste
uppgiften härvidlag bör vara att se till att konsumenterna får tillgång till mer
och bättre information om de alternativ som står till buds på marknaden.
Målet bör vara ett utbyggt varudeklarationssystern. Enligt motionärerna kan
det ifrågasättas om konsumentverket använder tillgängliga resurser på bästa
sätt. Mycket talar, menar motionärerna, för att konsumentverket med de
begränsade resurser som står till buds bör koncentrera sig på att, vid sidan av
information till konsumenterna, definiera konsumentproblemen och stimulera
näringslivet att söka lösningar på dessa. Andra viktiga uppgifter för
verket är enligt motionärerna en hårdare övervakning när det gäller
prismärkning och de överenskommelser som finns om jämförpriser. Vidare
bör marknadsföringslagen utnyttjas för att få till stånd en bättre prisinformation.
Motionärerna yrkar att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna att konsumentpolitiska kommittén bör få kompletterande direktiv
vari anges att kommittén med förtur bör lägga fram förslag som ger
konsumenterna tillgång till bättre information samt att därvid beaktas vad
som anförts i motionen.

LU 1983/84:28

kommittén få bedriva sitt arbete med de aktuella frågorna utan några
tilläggsdirektiv. Inte heller bör resultatet av kommitténs arbete föregripas
genom några uttalanden från riksdagens sida. Utskottet anser det dock
lämpligt att motionerna överlämnas till kommittén för att tas i beaktande
under utredningsarbetet.

Prismärkning på varor

En allt större del av varusortimentet i handeln märks med den s. k.
EAN-koden. Varumärkningen sker då med en sifferkod och en optiskt läsbar
strecksymbol. I butikskassan avläses EAN-symbolen med en optisk läsare
ansluten till en dator. Butiksdatorn identifierar varan, anger pris och övriga
uppgifter. Uppgifterna noteras på kassakvittot och ger samtidigt butiken
information om varuflödet genom butiken.

Konsumentverket har efter förhandlingar med representanter för handeln
utfärdat riktlinjer för prisinformation till konsumenter vid marknadsföring
av varor i detaljhandeln. Riktlinjerna trädde i kraft den 1 januari 1983. Om
prisinformation i allmänhet gäller enligt riktlinjerna att den skall vara tydlig
och lättläst och presenteras på ett sådant sätt att det inte uppstår någon
tvekan om vilken vara den avser. Konsumentverket har också tagit initiativ
till överläggningar med handeln med sikte på att riktlinjer skall fastställas
även för prisinformation beträffande varor som saluförs i butiker där man har
tagit i bruk datakassasystem.

Motionärerna i motion 2189 (s) anför att diskussionerna om prisinformation
till konsumenterna i samband med övergången till datoriserade kassor
har pågått sedan år 1979 men har hittills inte lett till något direkt resultat. Det
saknas därför i dag klara riktlinjer för hur informationen skall vara utformad.
Motionärerna anser att frågan nu bör utredas närmare. Därvid bör särskilt
beaktas konsumenternas behov av prismärkning direkt på varorna.

Enligt vad utskottet har inhämtat är konsumentverkets förhandlingar med
handeln i frågan nu inne i ett slutskede. Utskottet vill också erinra om att
konsumentpolitiska kommittén enligt sina direktiv bl. a. skall uppmärksamma
den snabbt ökade användningen av datateknik och datakommunikation i
handeln. Med hänsyn till det arbete som sålunda pågår anser utskottet att det
inte är erforderligt med någon ytterligare utredning av frågan. Utskottet
avstyrker därför bifall till motionen.

Spel med våldsinslag

Motionärerna i motion 2192 (s) anför att det på den svenska leksaksmarknaden
finns ett spel, ”Assassin”, som går ut på att man med hjälp av olika
typer av ”mördarkort” skall ta död på motståndarens pjäser. Enligt
motionärerna säljs i bl. a. USA, Västtyskland och Danmark elektroniska
spel (dataspel) med starka inslag av sadism eller rasism eller med på annat

LU 1983/84:28

sätt stötande innehåll. Motionärerna anser att spel av den beskrivna arten
inte bör få säljas till barn. I motionen hänvisas till den överenskommelse som
träffats mellan konsumentverket och dåvarande lekmiljörådet å ena sidan
och företrädare för leksaksbranschen å andra sidan beträffande försäljning
av krigsleksaker. Enligt motionärerna är det angeläget att en liknande
överenskommelse kommer till stånd när det gäller de angivna spelen.
Motionärerna yrkar att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som anförts i motionen om en överenskommelse mellan konsumentverket
och berörd branschorganisation.

Företrädare för konsumentverket har inför utskottet uppgett att anmälningar
mot nämnda typer av spel har kommit in till verket. Konsumentverket
har därvid funnit att man inte har möjlighet att ingripa med stöd av
marknadsföringslagen. Ärendena har överlämnats till barnmiljörådet.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är angeläget att
motverka en spridning av spel med våldsinslag eller på annat sätt stötande
innehåll. Marknadsföringen av sådana spel är, som framhållits av konsumentverket,
ett etiskt problem som inte kan angripas med stöd av gällande
lag. Utskottet vill i sammanhanget peka på att direktiven till konsumentpolitiska
kommittén tar upp frågan om behovet av särskilda regler rörande
marknadsföring som är riktad till barn och ungdom. Enligt direktiven skall
kommittén särskilt överväga frågor om etiken på marknadsföringsområdet
och ta ställning till om de etiska kraven kan och bör skärpas och om detta i så
fall kräver lagstiftning. Som ovan nämnts är frågorna också aktuella inom
barnmiljörådet. Utskottet utgår från att bammiljörådet, om det skulle visa
sig nödvändigt, tar de initiativ som kan anses påkallade.

Med hänsyn till det sagda anser utskottet att frågorna är föremål för sådan
uppmärksamhet att något initiativ från riksdagens sida f. n. inte är erforderligt.
Utskottet avstyrker således bifall till motionen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande sammanslagning av statens pris- och kartellnämnd med
konsumentverket

att riksdagen avslår motion 1983/84:2093,

2. beträffande anslag till konsumentverket

att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:100 bilaga 9 punkt
C 4 och med avslag på motionerna 1983/84:915 och 1983/84:2094
till Konsumentverket för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag
av 43215000 kr.,

3. beträffande konsumentpolitikens inriktning m. m.

att riksdagen hos regeringen begär att motionerna 1983/84:604,
1983/84:958 och 1983/84:960 överlämnas till konsumentpolitiska
kommittén för att tas i beaktande under utredningens arbete,

LU 1983/84:28

4. beträffande prismärkning pä varor

att riksdagen avslår motion 1983/84:2189,

5. beträffande spel med våldsinslag

att riksdagen avslår motion 1983/84:2192.

Stockholm den 3 april 1984

På lagutskottets vägnar
PER-OLOF STRINDBERG

Närvarande: Per-Olof Strindberg (m), Lennart Andersson (s)*, Martin
Olsson (c), Elvy Nilsson (s), Mona Saint Cyr (m), Arne Andersson i
Gamleby (s), Ingemar Konradsson (s), Allan Ekström (m), Marianne
Karlsson (c), Owe Andréasson (s), Nic Grönvall (m), Per Israelsson (vpk),
Inga-Britt Johansson (s)*, Kersti Johansson (c)* och Berit Löfstedt (s).

*Ej närvarande vid betänkandets justering.

Reservationer

1. Sammanslagning av statens pris- och kartellnämnd med konsumentverket

(mom. 1)

Per-Olof Strindberg, Mona Saint Cyr, Allan Ekström och Nic Grönvall
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med ”Lagutskottet
konstaterar” och slutar med ”motion 2093.” bort ha följande lydelse:
Lagutskottet vill för sin del framhålla att det bör vara en angelägen uppgift
för statsmakterna att söka åstadkomma en tidsenlig och rationell
myndighetsorganisation på pris- och konsumentpolitikens område. Därför
bör, som framhålls i motionen, en sammanslagning av SPK och konsumentverket
komma till stånd. Samtidigt bör konsumentverkets nuvarande
provningsverksamhet flyttas över till statens provningsanstalt. Enligt lagutskottets
mening kan dessa organisatoriska förändringar på sikt leda till
betydande besparingar. I enlighet med begäran i motionen bör regeringen
således lägga fram förslag som syftar till en sammanslagning av SPK med
konsumentverket.

dels att utskottet under moment 1 bort hemställa

1. beträffande sammanslagning av statens pris- och kartellnämnd med
konsumentverket

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2093 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört om förslag om
sammanslagning.

LU 1983/84:28

2. Anslag till konsumentverket (mom. 2)

Mona Saint Cyr (m) anser - under förutsättning av bifall till motion
1983/84:914 som behandlas i bostadsutskottets betänkande BoU 1983/84:26
(mom. 7) -

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med ”Enligt
lagutskottets” och på s. 5 slutar med ”motion 2094.” bort ha följande lydelse:

Enligt lagutskottets mening bör det vara möjligt att - i avvaktan på en
sammanslagning av SPK och konsumentverket - genomföra vissa ytterligare
besparingar på konsumentverkets anslag för budgetåret 1984/85. Som
framhålls av motionärerna kan detta åstadkommas bl. a. genom att konsumentverket
i högre grad koncentrerar sin verksamhet på att tillgodose
konsumenternas behov av information om varor, priser o. d. Sådan verksamhet
som syftar till att styra företagen bör samtidigt kraftigt reduceras.
Konsumentverkets föreslagna anslag bör sålunda i enlighet med yrkandet i
motion 2094 kunna minskas med 1,8 milj. kr.

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”Enligt
lagutskottets” och slutar med ”till konsumentverket.” bort ha följande
lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som kommit till uttryck i de avvikande
meningarna. I enlighet med yrkandet i motion 915 anser utskottet att
bibehållandet av hemkonsulentverksamheten bör föranleda en besparing på
konsumentverkets anslag. Som ovan nämnts har besparingarna med anledning
av förslaget om avveckling beräknats till 2,5 milj. kr. för budgetåret
1984/85. Konsumentverkets föreslagna anslag för budgetåret 1984/85 bör
därmed reduceras med ytterligare 2,5 milj. kr.

Sammanfattningsvis innebär det sagda att utskottet förordar att anslaget
till konsumentverket för budgetåret 1984/85 beräknas till 38 915 000 kr.

dels att utskottet under moment 2 bort hemställa

2. beträffande anslag till konsumentverket
att riksdagen med bifall till motionerna 1983/84:915 och 1983/
84:2094 och med anledning av proposition 1983/84:100 bilaga 9
punkt C 4 till Konsumentverket för budgetåret 1984/85 anvisar ett
förslagsanslag av 38 915 000 kr.

3. Anslag till konsumentverket (mom. 2)

Per-Olof Strindberg, Allan Ekström och Nic Grönvall (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med ”Enligt
lagutskottets” och på s. 5 slutar med ”motion 2094.” bort ha följande lydelse:

Enligt lagutskottets mening bör det vara möjligt att - i avvaktan på en
sammanslagning av SPK och konsumentverket - genomföra vissa ytterligare

LU 1983/84:28

besparingar på konsumentverkets anslag för budgetåret 1984/85. Som
framhålls av motionärerna kan detta åstadkommas bl. a. genom att konsumentverket
i högre grad koncentrerar sin verksamhet på att tillgodose
konsumenternas behov av information om varor, priser o. d. Sådan verksamhet
som syftar till att styra företagen bör samtidigt kraftigt reduceras.
Konsumentverkets föreslagna anslag bör sålunda i enlighet med yrkandet i
motion 2094 kunna minskas med 1,8 milj. kr.

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”Enligt
lagutskottets” och slutar med ”till konsumentverket.” bort ha följande
lydelse:

I konsekvens med utskottets ställningstagande i yttrandet avstyrker
utskottet bifall till motion 915.

Det sagda innebär att utskottet förordar att anslaget till konsumentverket
för budgetåret 1984/85 beräknas till 41 415 000 kr.

dels att utskottet under moment 2 bort hemställa

2. beträffande anslag till konsumentverket

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2094 och med avslag på
motion 1983/84:915 samt med anledning av proposition 1983/
84:100 bilaga 9 punkt C 4 till Konsumentverket för budgetåret
1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 41 415 000 kr.

4. Konsumentpolitikens inriktning m. m. (mom. 3)

Per-Olof Strindberg (m), Martin Olsson (c), Mona Saint Cyr (m), Allan
Ekström (m), Marianne Karlsson (c), Nic Grönvall (m) och Kersti Johansson
(c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”De frågor”
och på s. 7 slutar med ”under utredningsarbetet.” bort ha följande lydelse:

De frågor som tas upp i motionerna ligger inom ramen för konsumentpolitiska
kommitténs utredningsarbete. Kommitténs uppdrag skall enligt direktiven
vara slutredovisat senast den 30 april 1985. Enligt utskottets mening bör
kommittén få bedriva sitt arbete med de aktuella frågorna utan några
tilläggsdirektiv. Inte heller bör resultatet av kommitténs arbete föregripas
genom några uttalanden från riksdagens sida. Med det anförda avstyrker
utskottet bifall till motionerna.

dels att utskottet under moment 3 bort hemställa

3. beträffande konsumentpolitikens inriktning m. m.

att riksdagen avslår motionerna 1983/84:604, 1983/84:958 och
1983/84:960.

LU 1983/84:28

Bilaga

Näringsutskottets yttrande
1983/84:6 y

om sammanslagning av statens pris- och kartellnämnd och konsumentverket Till

lagutskottet

Till näringsutskottet har hänvisats motion 1983/84:2093 av Per-Olof
Strindberg m. fl. (m), vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om
förslag som syftar till sammanslagning av statens pris- och kartellnämnd med
konsumentverket.

Frågor rörande statens pris- och kartellnämnd (SPK) hör till
näringsutskottets beredningsområde, frågor rörande konsumentverket till
lagutskottets. Motionärernas intresse är främst inriktat på besparingar inom
den konsumentpolitiska verksamheten. Under förutsättning av lagutskottets
medgivande överlämnar näringsutskottet med detta yttrande motionen till
lagutskottet.

SPK:s uppgifter och organisation

SPK:s verksamhet fördelar sig på fyra huvudområden. Nämnden skall
löpande informera regeringen om prisbildning och prisutveckling som
underlag för utformningen av den ekonomiska politiken. Den skall vidare
sprida allmän kännedom om rådande pris- och konkurrensförhållanden i
näringslivet i syfte att främja en effektivt verkande konkurrens. Nämnden
skall undersöka och analysera pris-, konkurrens- och marknadsförhållanden
inom näringslivet som underlag för dels andra myndigheters tillämpning av
viss lagstiftning, dels planering och beredning av reformer inom
statsdepartement, andra myndigheter och offentliga utredningar. Slutligen
skall nämnden upprätthålla en beredskap för att administrera eventuella av
regeringen - enligt allmänna prisregleringslagen (1956:236) - beslutade
extraordinära åtgärder på prisområdet.

SPK skall föra kartell- och marknadsregister samt utföra sådana
utredningar som behövs för den löpande pris- och konkurrensövervakningen
och för tillämpning av konkurrenslagen (1982:729) och lagen (1971:112) om
förbud mot oskäliga avtalsvillkor. En myndighet som SPK särskilt bistår med
utredningar är näringsfrihetsombudsmannen (NO). Detta gäller bl. a. vid
den prövning av företagsförvärv (fusionskontroll) som enligt den nya
konkurrenslagen har införts vid 1983 års början.

Statsmakterna beslöt år 1975 (prop. 1975:1 bil. 12, NU 1975:26) om en
ändring i kompetensfördelningen mellan SPK och konsumentverket. Enligt
den ordning som därefter gäller ankommer det på SPK att bedriva

LU 1983/84:28

information om priser och prisutveckling i det kortsiktiga, nyhetsförmedlande
perspektivet, under det att konsumentverket ansvarar för information
som har långsiktig och utbildningsmässig inriktning. I samband med denna
förändring överfördes från SPK till konsumentverket dels två tjänster för
informationsuppgifter, dels medel motsvarande kostnader för kampanjverksamhet
och produktion av läromedel.

SPK är indelad i två avdelningar, den ena för pris- och konkurrensövervakning
samt utredande verksamhet, den andra för administration, statistik och
information. Den förra avdelningen består av fyra byråer, den senare av två
byråer och en informationsenhet. Dessutom finns ett planeringssekretariat.
Antalet anställda är ca 175. I årets budgetproposition föreslås att SPK för
budgetåret 1984/85 får ett förslagsanslag av 34 275 000 kr.

Motionen

Motionärernas utgångspunkt är att företagens utbud av varor och tjänster
skall styras genom individernas fria val. Förutsättningar för detta val skall
skapas genom information och konkurrensövervakning. Motionärerna anser
att konsumentverket i stor utsträckning har frångått politiken att tillgodose
behovet av information om varuutbud, priser, kvaliteter m. m. för att i stället
alltmer satsa på att styra företagen genom detaljerade riktlinjer. Dess
verksamhet bör, menar motionärerna, i högre grad inriktas på
hushållsekonomisk forskning, varutester, utbildning och information.

Genom en sammanslagning av konsumentverket och statens pris- och
kartellnämnd (SPK) skulle, säger motionärerna, möjliggöras en ytterligare
samordning av den konsumentinformation som de båda verken producerar,
varvid rationaliseringsvinster borde kunna uppnås. I sammanhanget borde
konsumentverkets provningsverksamhet överflyttas till statens provningsanstalt.
Motionärerna hävdar att den tilltänkta sammanslagningen på sikt bör
kunna leda till betydande besparingar.

Tidigare behandling

Förslaget om en sammanslagning av SPK och konsumentverket har
tidigare framförts i två motioner år 1983, av vilka den första väcktes under
allmänna motionstiden och den andra i november med anledning av
proposition 1983/84:40 om vissa ekonomisk-politiska åtgärder. Motionerna
innehöll liksom den nu föreliggande också förslag om minskade ekonomiska
resurser för konsumentverket. De avstyrktes av näringsutskottet (NU
1982/83:45, 1983/84:16) med reservation av moderata samlingspartiets
företrädare och avslogs av riksdagen. Utskottet betecknade tanken på en
sammanslagning av SPK och konsumentverket som orealistisk. Motiveringen
var båda gångerna densamma och formulerades vid det senare tillfället så:

LU 1983/84:28

Den redogörelse för de båda myndigheternas uppgifter som utskottet nyss
har lämnat visar att deras aktiviteter är av mycket olika karaktär och riktar sig
till olika målgrupper. Detta gäller även det område - prisinformation - där de
kunde väntas ha sammanfallande intressen. Därvidlag har statsmakterna
genom en organisationsförändring som genomfördes år 1975 åstadkommit en
klar arbetsfördelning mellan myndigheterna.

I det senare betänkandet påtalade näringsutskottet också att motionärerna
inte i något avseende hade sökt vederlägga vad utskottet hade anfört i saken
på våren samma år.

Näringsutskottet

Motionärerna förespråkar en ändrad inriktning av konsumentverkets
verksamhet och en begränsning av de statliga resurser som tas i anspråk för
konsumentpolitiska ändamål. I denna omläggning skulle också ingå att
konsumentverket och statens pris- och kartellnämnd (SPK) - med f. n. ca 200
resp. ca 175 anställda - slås samman till ett organ.

Samma förslag har, såsom redovisats i det föregående, behandlats av
näringsutskottet och riksdagen vid två tillfällen under år 1983.
Näringsutskottet har då haft att ta ställning till frågan i dess helhet. Vid
nuvarande ärendefördelning bedömer näringsutskottet den föreslagna
åtgärden huvudsakligen med hänsyn till dess konsekvenser för SPK.

Denna bedömning leder inte till någon annan slutsats än tidigare. De båda
myndigheternas uppgifter är - även efter en sådan förändring för konsumentverkets
del som motionärerna föreslår - av mycket olika karaktär. Målgrupperna
är också olika. SPK är i första hand ett utredningsorgan, med
regeringen och andra myndigheter som främsta avnämare. Dessutom ingår
det bland dess uppgifter att sprida allmän kännedom om rådande pris- och
konkurrensförhållanden. Statsmakterna har emellertid år 1975 genomfört en
klar kompetensfördelning mellan SPK och konsumentverket när det gäller
prisinformation.

Den organisatoriska reform som motionärerna förordar skulle de facto
innebära att SPK utöver nuvarande uppgifter skulle få en rad nya, avseende
stöd åt konsumenterna i skilda avseenden. Motionärerna har inte lyckats
göra sannolikt att ett sådant sammanförande av många skilda aktiviteter till
ett enda, större organ skulle vara rationellt och kostnadsbesparande. Några
konkreta invändningar mot näringsutskottets tidigare kritik av förslaget har
de inte framfört. I den senaste riksdagsdebatten i saken medgavs tvärtom
från motionärernas sida att de båda myndigheternas informationsuppgifter
”skiljer sig en hel del från varandra” (RD 1983/84:57 s. 57); man vidhöll
emellertid förslaget. Inte heller en förutsättningslös utredning i ämnet finner
näringsutskottet motiverad; utskottet har f. ö. noterat att en minskning av
statens utredningskostnader är ett inslag i det besparingsprogram som
motionärernas parti har lagt fram.

LU 1983/84:28

Sammanfattningsvis avstyrker näringsutskottet alltså motionen.

Stockholm den 16 februari 1984

På näringsutskottets vägnar
NILS ERIK WÅÅG

Närvarande: Nils Erik Wååg (s), Erik Hovhammar (m), Lennart Pettersson
(s), Rune Jonsson (s), Wivi-Anne Radesjö (s), Karl-Erik Häll (s), Per
Westerberg (m), Christer Eirefelt (fp), Jörn Svensson (vpk), Birgitta
Johansson (s), Per-Richard Molén (m), Sivert Andersson (s), Ivar Franzén
(c), Per-Ola Eriksson (c) och Ulla Voss-Schrader (m).

Avvikande mening

Erik Hovhammar, Per Westerberg, Per-Richard Molén och Ulla
Voss-Schrader (alla m) anser att den avslutande delen av yttrandet, fr. o. m.
det stycke som börjar med ”Denna bedömning”, bort ha följande lydelse:

Därvid finner utskottet starka skäl tala för att SPK:s uppgifter utvidgas
genom att konsumentverket förenas med SPK. Härigenom skulle en
tidsenlig och rationell myndighetsorganisation på pris- och konsumentpolitikens
område komma till stånd, och stora kostnadsbesparingar skulle
uppenbarligen bli möjliga.

Näringsutskottet tillstyrker alltså motionen.

minab/gotmb 78339 Stockholm 1984