KrU 1983/84:5

Kulturutskottets betänkande
1983/84:5

om vissa museifrågor

Motioner

Yrkanden

I motion 1982/83:930 av Lars Ahlström (m) yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett varvsmuseum
i Göteborg.

I motion 1982/83:1343 av Anders Svärd (c) och Ann-Cathrine Haglund
(m) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförts om utredning av möjligheterna att skapa ett skoindustrimuseum
och att förlägga detta till Kumla.

Motiveringar

I motion 1982/83:930 erinras om den forskning rörande varvens historia
och deras betydelse för svensk ekonomi och samhälle som f. n. pågår med
stöd från bl. a. Svenska Varv AB. Motionären säger att det ur museisynpunkt
självfallet är viktigt att i så stor utsträckning som möjligt tillvarata
karakteristiska maskiner och verktyg. Den pågående insamlingsverksamheten
har inbringat mer än 2 000 föremål. Han anser att lokaliseringen av
varvsmuseet är given — den gamla maskinverkstaden på Eriksberg från
1923. Det finns här goda möjligheter att skapa ett enastående och unikt
monument över flydda tider med stark och nära anknytning till dagens
situation, säger motionären. Han anför vidare att vi har ett stort ansvar
gentemot kommande generationer och en självklar plikt mot gångna att
skapa och driva ett varvsmuseum.

1 motion 1982/83:1343 påpekas, att om man skall dokumentera, levandegöra
och informera om de livsvillkor och det arbetsliv som "industrigenerationerna”
har haft, måste minnesmärken från olika industriskeden
sparas. Strukturomvandlingen inom skoindustrin har medfört att det finns
mycket litet kvar av denna industrigren. Ca 25 % av skotillverkningen i
Sverige finns, enligt motionärerna, i Kumla. De anser att förutsättningarna
för ett museum i Kumla är goda. Här finns nämligen maskiner, material,
yrkeskunnande och traditioner.

I motionen anförs vidare följande.

Ett skoindustrimuseum är ett riksintresse. Museet skulle inte bara passivt
visa sina samlingar för besökare utan också vara en rikstäckande
resurs för minnen av skoindustriepoken. Det skulle utgöra basresursen i
det fortsatta arbetet med att samla in, förvara, förteckna, registrera och

1 Riksdagen 1983/84. 13 sami Nr 5

KrU 1983/84:5

2

vårda material med anknytning till skoindustrin. Därmed kan det vara en
tillgång i forskningsarbetet och det kan informera om skoindustrin och de
villkor den arbetade under. Ett skoindustrimuseum skulle kunna visa hur
den maskinella utvecklingen gått och levandegöra tillverkningsprocessen
under en viktig del av den svenska industriepoken.

Uppgifter i anslutning till motionerna

Tidigare behandling av förslag om inrättande av ett varvsmuseum i Göteborg
m. m.

Hösten 1981 behandlade utskottet ett motionsförslag om att ett varvsmuseum
skulle tillskapas på Eriksbergsområdet i Göteborg. I betänkandet
KrU 1981/82:11 redovisade utskottet det yttrande som statens kulturråd
avgivit över motionen. I detta underströk rådet bl. a. att de knappa resurserna
på museiområdet inte bör splittras upp på för många enheter. En
samordning med resp. regionmuseum bör därför i första hand ses som den
mest praktiska och effektiva lösningen. Kulturrådet anförde sammanfattningsvis
att tankarna på ett varvsmuseum i Göteborg är ytterst fruktbara
och stimulerande för den fortsatta utvecklingen av svenskt museiväsende
under 1980-talet. Rådet menade därför — liksom Göteborgs museinämnd

— att en kommitté bör tillsättas med uppdrag att utarbeta ett detaljerat
förslag rörande ett varvsmuseum.

Utskottet anförde att det är viktigt att en teknisk och industriell tradition
och miljö på olika områden som är stadda i förändring kan sparas. De
kulturpolitiska mål som statsmakterna har slagit fast innebär bl. a. att
insatserna för att bevara och föra kulturtraditionerna vidare skall gälla
hela samhällets historia. Projekt som syftar till att förmedla kunskap om
tidigare industriella tekniker och hålla vid makt en levande arbetsmiljö
pågår f. n. på olika områden.

Planerna på ett varvsmuseum i Göteborg är, som också kulturrådet
påpekar, mycket intressanta och ligger väl i linje med de allmänna kulturpolitiska
målen. Det är emellertid här fråga om ett mycket omfattande
projekt som bör noga penetreras, sade utskottet, och utgick från att så
kommer att ske i samarbete med de olika intressenterna. Utskottet avstyrkte
därmed motionen som avslogs av riksdagen.

Kommunstyrelsen i Göteborg har i maj 1982 tillsatt en kommitté med
uppdrag att närmare utreda frågan om ett eventuellt varvsmuseum i Göteborg.
Kommittén har bl. a. gått ut till samtliga varvskommuner i landet
med en förfrågan om vad de har för material och om de har planer att
bevara befintlig dokumentation om varven.

Kommittén skall bl. a. ta upp följande problem.

— Hur redan insamlat material även framgent skall bevaras och vårdas.

KrU 1983/84:5

3

— Förvaringen bör lämpligen ske i nära anslutning till plats med exponeringsmöjligheter
åt en bred allmänhet.

— Ett museum bör ligga i eller så nära en autentisk varvsmiljö som möjligt
och möjligheter till samlokalisering/samordning av museum, arkiv,
utbildning och produktion måste eftersträvas.

— Väsentliga neddragningar i volymhänseende måste göras i det förslag
som lades fram år 1981.

— Frågan om huvudmannaskap liksom tänkbara samarbetsparter bör
utredas varvid bredast möjliga förankring bör eftersträvas.

Skoindustrimuseum i Kumla

Förslag om inrättande av ett skoindustrimuseum i Kumla har våren 1983
på förslag av kulturnämnden i Kumla kommun lagts fram för kommunstyrelsen.
Förslaget, som utarbetats av en särskild arbetsgrupp för ett
skoindustrimuseum i Kumla, innefattar bl. a. följande program för ett
blivande museum.

Skoindustrimuseet skall

— samla, förvara, förteckna, katalogisera, registrera, vårda och handha
material och samlingar med anknytning till skoindustrin med kringindustri,

— vara en resurs för minnen av skoindustriepoken,

— levandegöra den svenska skoindustriepoken genom lämpligt uppbyggda
miljöer inom museet,

— vara en tillgång i forskningsarbete inom skoområdet,

— låta samlingarna utnyttjas för att informera om skoindustrin i Sverige
samt de villkor och betingelser denna arbetade under,

— kunna visa upp ett fungerande tillverkningssystem och den maskinella
utvecklingen,

— informera om gångna tiders arbetsmiljö och arbetsförhållanden inom
en för bygden dominerande näringsgren och de levnadsvillkor som då
rådde.

Enligt uppgift från länsmuseet i Örebro har länsmuseet erhållit 20 000
kr. från landstinget för att köpa in ett s. k. sandalsystem, som består av ca
15 maskiner. Avsikten är att man i ett eventuellt museum skall kunna
spegla hela skotillverkningsprocessen från råvara till färdig produkt.

1 Kumla finns en lämplig lokal. Den ägs av kommunen men är i behov
av upprustning.

Det har bildats en vänförening i Kumla för att få till stånd ett museum,
och länsmuseet är berett att hjälpa till på olika sätt.

KrU 1983/84:5

4

Promemoria från kulturrådet beträffande införande av statsbidrag till lokala
arbetslivsmuseer

Statens kulturråd föreslår i sin anslagsframställning för 1984/85 (anslagsposten
B 47.11) att ett nytt statsbidrag införs för ”arbetande specialmuseer”,
fortsättningsvis kallat arbetslivsmuseer. Statsbidraget bör enligt
kulturrådets förslag uppgå till 800 000 kr. och utgå i form av projektbidrag
till organisation eller stiftelse som har till syfte att genom musealt bevarande
och genom prov på yrkets utövande tillvarata försvinnande yrkeskunskaper
och förmedla och levandegöra verksamheten i en autentisk arbetsmiljö
som hålls öppen för allmänheten. I anslutning till anslagsframställningen
har kulturrådet utarbetat ett utkast till förordning för ovanstående
bidrag samt en promemoria med närmare bakgrundsteckning.

I promemorian belyses bl. a. statens stöd till museiverksamhet och tillkomsten
av nya museer. Härvid anförs följande.

1974 års beslut om kulturpolitikens utformning utgår från en ansvarsfördelning
mellan staten, landstingen och kommunerna. Det statliga bidraget
till regionala museer bygger på en sådan ansvarsfördelning genom att
grundbelopp endast fördelas till regionalt verksamma museer som får
bidrag från landstingskommun och/eller kommun, som också åtar sig
huvudansvaret för museets verksamhet och bestånd. Genom regeringens
beslut regleras antalet statsbidragsberättigade regionmuseer.

Centralmuseernas kulturpolitiska roll som gemensam resurs för museiväsendet
i hela landet har ytterligare betonats och begreppet sektorsansvarigt
museum introducerats bl. a. i samband med kulturrådets utredningar
Vårda! Bevara! och Dokumentera. Regeringen har därefter avsatt engångsbelopp
för uppföljning av nämnda utredningar. Projektbidrag för
museijärnvägar och för produktion av film och video vid museerna har
införts. I övrigt existerar inte särskilt destinerade projekt- eller utvecklingsmedel
på museiområdet inom det statliga kulturanslaget. Något statligt
stöd för lokal museiverksamhet av den typ som under en följd av år utgått
till lokal biblioteksverksamhet har ej förekommit.

Flertalet museer har inte vuxit fram ur ett direkt samhällsbehov utan är
resultat av att enskilda och grupper lagt grunden till samlingar som med
tiden utvecklats till museiinstitutioner. Ytterst är det samma drivkrafter
bakom tillkomsten av olika museer och samlingar idag. Utvecklingen styrs
nu som tidigare av att enskilda och grupper reser krav och väcker förslag
för att samla resurser och intresse för just sitt museum. Det är sällan
museivärldens interna diskussioner av prioriteringar och behov som föder
nya museer. Det finns också en inbyggd skepsis från såväl politiker som
från museivärlden som menar att nya museer stör den museistruktur som
har byggts upp i landet och splittrar de hårt ansträngda offentliga stöden
till museerna. Andra hävdar att specialisering och småskalighet är bäst och
effektivast för en museal verksamhet varför fler och mer specialiserade
museer vore att föredra.

Genom SAMDOK (sammanslutningen för samtidsdokumentation vid
kulturhistoriska museer) har museerna förverkligat idén om att kunna
fördela det gemensamma dokumentationsansvaret även om en begränsning
görs till samtiden. SAMDOK är en arbetsform och ett forum där
kontinuerligt utveckling och omprövning av metoder kan studeras. SAM -

KrU 1983/84:5

5

DOK illustrerar vidare att en tillfredsställande dokumentation av ett specialområde
kan ske utan att man behöver skapa nya museiinstitutioner.

Kulturrådet har dock förespråkat en restriktiv men pragmatisk hållning
till att staten går in och stöder nya museer. I praktiken växer dock museer
fram kring de mest skiftande områden. Frågan är då i vilken grad staten
skulle kunna bidra till en positiv utveckling och till vilket område ett stöd
skulle kunna koncentreras.

Sammanfattningsvis konstaterar kulturrådet

att initiativ till nya museibildningar förekommer i betydande utsträckning
och ofta är förenade med krav på statliga bidrag
att en särskild typ av nya museer kan urskiljas som har till syfte att
tillvarata försvinnande yrkeskunskaper
att utvecklingen har sprungit ifrån den statliga museipolitiken så att befintliga
anslag och bidrag inte går att utnyttja för att stödja nya fruktbara
tendenser inom museifältet.

1 fråga om projekt gällande lokala arbetslivsmuseer konstateras att det
visserligen alltid har legat i de kulturhistoriska museernas intressen att
dokumentera arbetslivet och samla föremål från jord- och skogsbruket
liksom från gruvdrift, hantverk och andra näringar. Vidare anförs följande.

Idag förbereds eller har nyligen etablerats museibildningar som har till
syfte att upprätthålla en viss produktion och därmed yrkeskunskap samtidigt
som den autentiska miljön bevaras och levandegörs. Som exempel
kan nämnas Remfabriken i Göteborg samt det våren 1983 invigda Rosenlöfs
tryckeri i Sandviken som kallas ett levande bruksgrafiskt museum.

Bakom dessa viljeyttringar som manifesteras i form av museum ligger
insikter om den snabba samhällsförändringen och de reaktioner den skapar.
Nedläggning av industrier, koncentration till större enheter, automatisering
och införande av nya tillverkningsprocesser och arbetsmetoder
innebär både för individer och samhällen starka förändringar. Det bevarandeintresse
som nu kommer till uttryck är baserat på övertygelsen om att
väsentliga kunskaper, som åter kan behövas, håller på att gå förlorade. Vi
står inför en ny företeelse som inte planerats utan uppstått spontant.

Beträffande det föreslagna nya bidraget till lokala arbetslivsmuseer
anges att förutsättningen härför är förekomsten av en autentiskt bevarad
arbetsplats, vilken rustats upp och/eller restaurerats med medel som ligger
utanför själva projektbidraget, t. ex. genom kulturminnesvårdsbidrag,
kommunalt anslag, frivilligt arbete, AMS-medel. Av erfarenhet från olika
projekt för vilka medel sökts anser rådet att medel bör kunna gå till såväl
dokumenterande, vårdande som utåtriktad verksamhet samt att projekt
måste bedömas utifrån en helhetsbild av hur dessa olika funktioner i
verksamheten förutses och genomförs.

Det föreslagna bidraget har engångskaraktär och kan alltså ej garantera
drift, anställning osv. — här måste förutsättningarna skapas lokalt eller
eventuellt genom inkomster, bidrag från stödjande organisation, försälj -

KrU 1983/84:5

6

ning eller liknande. I förordningen bör därför anges, anför rådet, att
berörda kommunala organ och andra institutioner tillfrågas om projektets
möjligheter till fortbestånd, dess betydelse för olika målgrupper osv.

Utskottet

I detta betänkande behandlar utskottet förslag i två motioner vilka syftar
till att två s. k. arbetslivsmuseer skall inrättas. Enligt motion 1982/83:930
(m) bör de svenska varvens historia och verksamhet dokumenteras genom
ett särskilt varvsmuseum i Göteborg. I motion 1982/83:1343 (c, m) förordas
att möjligheterna att skapa ett skoindustrimuseum i Kumla skall utredas.

I detta sammanhang vill utskottet först erinra om sitt uttalande hösten
1981 (KrU 1981/82:11) med anledning av motionsförslag om inrättande
av ett varvsmuseum i Göteborg samt ett bruksgrafiskt museum. Utskottet
framhöll att det är viktigt att en teknisk och industriell tradition och miljö
på olika områden som är stadda i förändring kan sparas. De kulturpolitiska
mål som statsmakterna har slagit fast innebär bl. a. att insatserna för att
bevara och föra kulturtraditionerna vidare skall gälla hela samhällets
historia.

För att stödja initiativ till nya museibildningar på olika arbetslivsområden
har statens kulturråd i anslagsframställningen för budgetåret 1983/84
föreslagit att ett nytt statsbidrag om 800 000 kr. skall införas för s. k.
arbetslivsmuseer. Detta bidrag föreslås utgå som projektbidrag till organisation
eller stiftelse som har till syfte att genom musealt bevarande och
genom prov på yrkets utövande ta till vara yrkeskunskaper som är på väg
att försvinna. Ytterligare ett syfte bör vara att förmedla och levandegöra
verksamheten i en autentisk arbetsmiljö som hålls öppen för allmänheten.

I fråga om de förslag till arbetslivsmuseer som tas upp i de här föreliggande
motionerna vill utskottet hänvisa till att — som redovisats i det
föregående — ett förberedelsearbete f. n. pågår på det lokala och regionala
planet. En särskild kommitté, tillsatt av kommunstyrelsen i Göteborg, har
i uppdrag att utreda frågan om ett varvsmuseum i Göteborg. Kommittén
beräknas lämna sitt förslag under första halvåret 1984. Utskottet anser att
resultatet av utredningsarbetet bör avvaktas. Med hänvisning härtill avstyrker
utskottet motion 1982/83:930.

Program för ett skoindustrimuseum i Kumla har utarbetats av en särskild
arbetsgrupp. Kulturnämnden i Kumla kommun har ställt sig bakom
arbetsgruppens förslag och föreslagit kommunstyrelsen att ett skoindustrimuseum
skall inrättas i Kumla samt att Kumla kommun och Örebro läns
landsting aktivt skall verka för att bilda en stiftelse som huvudman för
museiverksamheten. Det planeringsarbete som nu pågår sker enligt vad
utskottet inhämtat i nära samarbete med Örebro länsmuseum.

KrU 1983/84:5

7

Med hänvisning till vad som anförts konstaterar utskottet att någon
utredning av det slag som åsyftas i motion 1982/83:1343 inte är påkallad.
Utskottet hemställer

1. beträffande varvsmuseum i Göteborg

att riksdagen avslår motion 1982/83:930,

2. beträffande skoindustrimuseum i Kumla
att riksdagen avslår motion 1982/83:1343.

Stockholm den 10 november 1983

På kulturutskottets vägnar
INGRID SUNDBERG

Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Ing-Marie Hansson (s), Tyra Johansson
(s), Karl Boo (c), Lars-Ingvar Sörenson (s), Maja Bäckström (s), Lars
Ahlmark (m), Stina Gustavsson (c), Gunnar Thollander (s), Gunnel Liljegren
(m), Jan-Erik Wikström (fp), Mona Sahlin (s), Anders Nilsson (s),
Håkan Stjernlöf (m) och Carl-Henrik Hermansson (vpk).

Liber Tryck Stockholm 1983