KrU 1983/84:22

Kulturutskottets betänkande
1983/84:22

om turist- och rekreationspolitiken m.m. (prop. 1983/84:145 bil. 1)

I detta betänkande behandlar utskottet de förslag om turist- och rekreationspolitiken
som lagts fram i proposition 1983/84:145 bilaga 1 (jordbruksdepartementet)
samt - helt eller delvis - 30 motioner, varav 19 väckts i
anslutning till propositionen och 11 under den allmänna motionstiden.

Bostadsutskottet behandlar propositionen i övrigt i sitt betänkande BoU
1983/84:23.

Ett i propositionen framlagt förslag till lag om beslutanderätt för Sveriges
turistråd bifogas som bilaga 1.

Utskottet har inhämtat yttranden i ärendet från finansutskottet, trafikutskottet,
näringsutskottet och bostadsutskottet. Yttrandena bifogas som
bilaga 2-5 till betänkandet.

En sammanställning över var i betänkandet de olika motionsyrkandena
behandlas lämnas i bilaga 6.

Sammanfattning

I propositionen anges de mål och riktlinjer för turist- och rekreationspolitiken
som bör gälla framöver samt vissa principer för statligt stöd till
turistnäringen. Sveriges turistråd föreslås få ett övergripande ansvar och det
blir det centrala organet för turist- och rekreationsfrågor genom att de
uppgifter för vilka nu rekreationsberedningen och i viss mån naturvårdsverket
ansvarar förs över till Turistrådet. Rekreationsberedningen föreslås bli
nedlagd. Sjösäkerhetsrådet och fjällsäkerhetsrådet skall enligt propositionen
avvecklas som egna myndigheter och inordnas i naturvårdsverket. När det
gäller sjösäkerhetsrådet går utskottet emot propositionen och tillstyrker
motionsförslag om att sjösäkerhetsrådet även fortsättningsvis bör vara en
egen myndighet. I fråga om fjällsäkerhetsrådet avstyrker utskottet motionsförslag
som syftar till att även detta råd skall bibehålla sin hittillsvarande
självständiga ställning. I övrigt ansluter sig utskottet till förslagen i propositionen.
I fråga om mål för turist- och rekreationspolitiken understryker
utskottet vikten av att samhällets insatser på området får en sådan inriktning
att de kommer alla till godo.

De motioner från allmänna motionstiden som utskottet behandlar i detta
sammanhang rör bl. a.:

- de primära rekreationsområdenas ställning och funktion,

- konkreta turistfrämjande insatser i olika områden,

- fjällturismen,

- användande av kyrklig mark för närrekreation.

1 Riksdagen 1983184.13 sami. Nr 22

KrU 1983/84:22

2

I de motioner som väckts med anledning av propositionen behandlas bl. a.
följande ämnen:

- allmänna mål och riktlinjer för turist- och rekreationspolitiken,

- utarbetande av en strukturplan och en branschstudie,

- närrekreation samt forskning och utbildning på turist- och rekreationsområdet,

- reglerna för det arbetsmarknadspolitiska stödet,

- lån för upprustning av privata fritidshus och för investeringar i turistanläggningar,

- Turistrådets organisation och arbetsuppgifter.

Samtliga här aktuella motioner avstyrks.

Vid betänkandet fogas 15 reservationer och fyra särskilda yttranden.

I fråga om riktlinjer för turist- och rekreationspolitiken lämnar moderata
samlingspartiet och folkpartiet en gemensam reservation. Samma partier
liksom centerpartiet motsätter sig i en gemensam reservation att Turistrådet
skall få i uppdrag att utarbeta en strukturplan och att industriverket skall
genomföra en branschstudie.

Samtliga borgerliga partier rerserverar sig till förmån för att fjällsäkerhetsrådets
nuvarande organisation och ställning skall bibehållas. Folkpartiet
förespråkar att Friluftsfrämjandets och vissa främjandeorganisationer bör i
organisatoriskt hänseende knytas till Turistrådet. Centerpartiet tar i reservationer
upp följande frågor: betydelsen av att ett område har ställning som
primärt rekreationsområde, utnyttjande av beredskapsmedel, en höjning av
beloppsgränsen för prövning av beredskapsarbeten, införande av förmånliga
lån för upprustningen av privata fritidshus för uthyrning, Turistrådets
lokalisering, översyn av naturvårdsverkets uppgifter, spridning av sportlov
och semester. Centerpartiet reserverar sig även till förmån för att kungörelsen
(1969:323) om statsbidrag till hamn, brygga eller farled för fritidsbåtar
skall fortsätta att gälla.

Vänsterpartiet kommunisterna reserverar sig till förmån för förslag om
inrättande av en semesterrekreationsfond och ökat statligt stöd till olika
åtgärder på rekreations- och friluftslivets område.

Propositionen

Huvudsakligt innehåll

I propositionen anges målen för turist- och rekreationspolitiken. Genom
att öka utlandsturismen och bereda fler svenskar möjlighet till turism och
rekreation i eget land kan turistnäringens kapacitet utnyttjas bättre. Vissa
förändringar föreslås av reglerna för det arbetsmarknadspolitiska stödet och
turismen. En särskild strukturplan bör upprättas för turismen. Behovet av
forskning och utbildning inom turistnäringen påtalas.

En redovisning av de hinder som begränsar många människors möjlighet

KrU 1983/84:22

3

att använda fritiden för turism och rekreation lämnas. Vissa förslag till
åtgärder redovisas.

Sveriges turistråd föreslås bli centralt organ för turist- och rekreationsfrågorna.
Rekreationsberedningen föreslås bli nedlagd. Dess arbetsuppgifter
liksom vissa av de uppgifter naturvårdsverket har på området föreslås bli
överförda till Turistrådet. Den nya organisationen föreslås träda i kraft den 1
juli 1984.

Förslag

I den del av propositionen som behandlas i betänkandet har regeringen
(s.21)

dels föreslagit att riksdagen

1. antar i propositionen framlagt förslag till lag om beslutanderätt för
Sveriges turistråd (bil. 1),

2. godkänner vad som i propositionen förordats i fråga om principer för
statligt stöd till turistnäringen,

3. godkänner vad som i propositionen förordats i fråga om Sveriges
turistråds framtida arbetsuppgifter inom ramen för turist- och rekreationspolitiken,

4. godkänner att fjällsäkerhetsrådet och sjösäkerhetsrådet avvecklas som
egna myndigheter samt inordnas i naturvårdsverkets organisation,

dels berett riksdagen tillfälle att

5. ta del av vad som i övrigt anförts i propositionen om riktlinjer för turistoch
rekreationspolitiken.

Vidare föreslås under följande punkter:

H 1. Statens naturvårdsverk (s. 21 och 22)
att riksdagen till Statens naturvårdsverk för budgetåret 1984/85 utöver vad
som föreslagits i proposition 1983/84:100 bilaga 11 anvisar ett förslagsanslag
av 2 695 000 kr.

H 5. Vård av naturreservat m. m. (s. 22)
att riksdagen till Vård av naturreservat m.m. för budgetåret 1984/85
utöver vad som föreslagits i proposition 1983/84:100 bilaga 11 anvisar ett
reservationsanslag av 3 640 000 kr.

I 1. Stöd till idrotten (s. 22 och 23)
att riksdagen till Stöd till idrotten för budgetåret 1984/85 utöver vad som
föreslagits i proposition 1983/84:100 bilaga 11 anvisar ett reservationsanslag
av 300 000 kr.

I 2. Stöd till turism och rekreation (s. 23-25)
att riksdagen till Stöd till turism och rekreation för budgetåret 1984/85
anvisar ett reservationsanslag av 71 700 000 kr.

KrU 1983/84:22

4

Motioner

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1984

I motion 1983/84:903 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp) yrkas - med
hänvisning till vad som anförts i motion 1983/84:902 - att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om främjande
av fjällturismen.

I motion 1983/84:1083 av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp) yrkas - med
hänvisning till vad som anförts i motion 1983/84:1079 - att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om främjande av
turistnäringen.

I motion 1983/84:1231 av Gunnel Jonäng (c) och Gunnar Björk i Gävle (c)
yrkas

1. att riksdagen hos regeringen hemställer om en ur norrländsk synpunkt
mer tillfredsställande satsning på rekreationsområden än vad rekreationsberedningen
föreslår,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer att statlig satsning bör ske på
rekreationsområden även inom Gävleborgs län.

I motion 1983/84:1234 av Per-Richard Molén (m) och Ingrid Hemmingsson
(m) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts i motionen angående en översyn av Sveriges turistråds arbetsuppgifter
och styrelsesammansättning.

I motion 1983/84:1645 av Stig Alftin m. fl. (s) yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om statliga
insatser för rekreation och turism i Ljusnandalen och nedre Dalälven.

I motion 1983/84:1657 av Börje Hörnlund (c) och Karin Israelsson (c)
yrkas

1. att riksdagen uttalar sig för att regionalpolitiska bedömningar skall
starkt beaktas vid samhälleliga stödinsatser på turistområdet,

2. att riksdagen uttalar sig för att de i den fysiska riksplaneringen utpekade
primära rekreationsområdena i Norrland genom olika samhälleliga stödinsatser
möjliggör både ett planenligt bevarande och en utveckling av
områdena ur turistisk synpunkt,

3. att riksdagen uttalar sig för att Vindelälvsområdet i Västerbotten ges
ekonomiskt tillskott för att påbörja det av länet framtagna utvecklingsprogrammet.

I motion 1983/84:1660 av Rune Johansson m.fl. (s) yrkas att riksdagen
uttalar sig för att DANO-området (Dalsland-Nordmarken) klassas som
prioriterat rekreationsområde.

KrU 1983/84:22

5

I motion 1983/84:1661 av John Johnsson (s) och Nils Svensson (s) yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts angående närrekreationen i sydvästra Skåne.

I motion 1983/84:1677 av Ulla-Britt Åbark m. fl. (s) yrkas att riksdagen hos
regeringen anhåller om ett förslag om ändring av lagen om förvaltning av
kyrklig jord (1970:939) så att hänsyn i skälig omfattning tas till det rörliga
friluftslivets intressen.

I motion 1983/84:2041 av Bertil Jonasson m. fl. (c, m, fp) yrkas - med
hänvisning till vad som anförts i motion 1983/84:2040 - att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts angående
Värmland som ett försökslän för ökad turism.

I motion 1983/84:2286 av Rune Ångström (fp) yrkas att riksdagen i
skrivelse till regeringen begär att en snabbutredning tillsätts för att kartlägga
förutsättningarna för en utvecklad turistnäring i Västernorrlands, Västerbottens
och Norrbottens län.

Motioner väckta med anledning av proposition 1983184:145

I motion 1983/84:2718 av Ove Karlsson m. fl. (s) yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag till åtgärder för att genom statliga insatser förverkliga
sådana sociala mål i framtidens rekreations- och turistpolitik som
redovisats i motionen.

I motion 1983/84:2719 av Birgitta Johansson m. fl. (s) yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts.

I motion 1983/84:2720 av Elvy Nilsson m. fl. (s) yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om en kampanj
för att öka den internationella turismen i Sverige.

I motion 1983/84:2721 av Ingrid Sundberg m. fl. (m) yrkas, såvitt nu är i
fråga,

1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om att avvisa utarbetandet av en strukturplan inom
Sveriges turistråd för utveckling av turism och rekreation,

2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts i övrigt om Sveriges turistråds framtida arbetsuppgifter
inom ramen för turist- och rekreationspolitiken,

3. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om färjetrafiken till Gotland.

Yrkande 4 behandlas av skatteutskottet i betänkandet SkU 1983/84:42.

Yrkande 5 behandlas av bostadsutskottet i betänkandet BoU 1983/84:23.

I motion 1983/84:2722 av Lars Wemer m.fl. (vpk) yrkas, såvitt nu är i
fråga,

KrU 1983/84:22

6

3. att riksdagen uttalar sig för och hos regeringen hemställer om förslag i
enlighet med vad som förordas i motionen om turist- och rekreationspolitikens
statliga stöd och riktlinjer.

Yrkandena 1 och 2 behandlas av bostadsutskottet i betänkandet BoU
1983/84:23.

I motion 1983/84:2723 av tredje vice talman Karl Erik Eriksson m. fl. (fp,
m, c) yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om att Sveriges turistråd ges
i uppdrag att ta initiativet till en samverkan mellan stat, landsting och
kommuner och hela det svenska näringslivet att före årets slut lansera en
genomtänkt och slagkraftig kampanj för Sverige 1985 - århundradets
turistland.

I motion 1983/84:2724 av tredje vice talman Karl Erik Eriksson m. fl. (fp,
m, c) yrkas

1. att riksdagen hos regeringen anhåller om att Sveriges turistråd så snart
ske kan överflyttar den verksamhet som f. n. bedrivs i Turistrådets turistkontor
utomlands till Exportrådets lokaler i de aktuella länderna,

2. att riksdagen hos regeringen anhåller om att Exportrådet steg för steg
bygger ut sitt kontorsnät, så att man om möjligt redan 1985 på vart och ett av
Sveriges Exportråds kontor har minst en turismansvarig, som eventuellt vid
sidan av sitt dagliga arbete ägnar utvecklingen av Sverige-turismen utomlands
ett växande intresse,

3. att riksdagen hos regeringen anhåller om att Turistrådet tillsammans
med Sveriges Exportråd och SAS och övriga trafikföretag skapar lokala
”turismexportkommittéer”, som förses med handlingsprogram och arbetsmaterial
i syfte att 1984 och 1985 skall bli det definitiva genombrottet för
Sverige som ett av 1980-talets turistländer på utlandsmarknaderna.

I motion 1983/84:2725 av tredje vice talman Karl Erik Eriksson m. fl. (fp,
m, c) yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om att Sveriges turistråd ges
i uppdrag att snarast samla näringslivets och turistindustrins ledande företag
till ett konstruktivt samarbete i syfte att snarast införa ett system av särskilda
turistrabatter - en svensk turistbonus - av exakt samma typ som SAS,
Linjeflyg och SJ redan tillämpat med sådan framgång.

I motion 1983/84:2726 av Rune Torwald (c) och Anna Wohlin-Andersson
(c) yrkas att riksdagen avslår regeringens förslag att avveckla sjösäkerhetsrådet.

I motion 1983/84:2727 av Sylvia Pettersson (s) yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inriktningen av Turistrådets verksamhet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inrättandet av en referensgrupp till Turistrådet bestående av
företrädare för vissa folkrörelser.

KrU 1983/84:22

7

I motion 1983/84:2728 av andre vice talman Anders Dahlgren m. fl. (c, s,
m, fp, vpk) yrkas att riksdagen avslår proposition 1983/84:145 i denna del och
uttalar sig för att sjösäkerhetsrådet behålls i sin nuvarande form.

I motion 1983/84:2729 av Gunhild Bolander (c) och Per-Axel Nilsson (s)
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om åtgärder för att underlätta turismens utveckling på Gotland.

I motion 1983/84:2731 av Göthe Knutson (m) yrkas, såvitt nu är i fråga,

1. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad som i
motionen anförts om marknadsföring av Sverige som turistland,

2. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad som i
motionen anförts om utbildning i turism.

Yrkande 3 behandlas av skatteutskottet i betänkandet SkU 1983/84:42.

I motion 1983/84:2732 av Karl Boo m. fl. (c) yrkas, såvitt nu är i fråga,

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs rörande

a) särskilda marknadsföringsåtgärder i näraliggande länder,

b) åtgärder för att engagera turistnäringen i ökad utsträckning i den
internationella marknadsföringen,

c) inhemska charterresor och förbättrade bokningssystem,

d) särskiljande av myndighetsfunktionerna från marknadsföringsfunktionerna
i den nya organisationen för Turistrådet,

e) lokaliseringen av Turistrådets kansli,

f) överförande av fjällsäkerhetsrådets funktioner till länsstyrelserna i
Kopparbergs, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län i samverkan,

g) översyn av naturvårdsverkets roll i turist- och rekreationspolitiken,

h) verkan av ställning som primärt rekreationsområde i anslagssammanhang,

i) avvisande av förslagen om strukturplan och branschstudier,
j) reglerna för användning av beredskapsmedel,

k) beloppsgränsen för beslut som delegeras till fackmyndigheten,

1) införande av förmånliga lån för upprustning av privata fritidshus för
uthyrning,

m) fortsatt stöd till fritidsbåtsverksamhet m. m. enligt kungörelse
(1969:323) om statsbidrag till hamnar, sopmajor, gästplatser m. m. för
fritidsbåttrafiken,

n) överläggningar för att främja spridning av semester och sportlov,
o) överläggningar med vissa organisationer,

2. att riksdagen till länsstyrelserna i Kopparbergs, Jämtlands, Västerbottens
och Norrbottens län anvisar de medel som regeringen föreslår anvisade
till statens naturvårdsverk för samordning av fjällsäkerhetsfrågor.

Yrkandena 3-5 behandlas av skatteutskottet i betänkandet SkU 1983/
84:42.

KrU 1983/84:22

I motion 1983/84:2733 av Jan-Eric Virgin (m) och Gunnel Liljegren (m)
yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Turistrådet
bör åläggas att bevaka båtlivet som en del av turist- och rekreationspolitiken,

2. att riksdagen beslutar att föra över ytterligare en tjänst från naturvårdsverket
till Turistrådet för att handlägga dessa frågor,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att sjösäkerhetsrådet
oavsett myndighetstillhörighet bör behålla sin självständiga status och
sin nuvarande sammansättning.

I motion 1983/84:2734 av Kenth Skårvik m. fl. (fp) yrkas, såvitt nu är i
fråga,

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att beredskapsarbete
på hotell och anläggningar inom turistnäringen bara får utföras om
synnerliga skäl finns,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Turistrådet
inte bör utarbeta en strukturplan för turistnäringen samt att statens
industriverk inte bör göra en särskild branschstudie av turistnäringens
problem,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om hänsyn till naturvårdens synpunkter, t. ex. genom att i
Turistrådets referensgrupp naturvårdens intressen representeras,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om representation för de ideella föreningarna i Turistrådets styrelse,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om förbättrad utbildning för turistnäringen,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om marknadsföringsinsatser från Turistrådet för att främja turistnäringens
utveckling.

Yrkande 5 behandlas av bostadsutskottet i betänkandet BoU 1983/84:23.

Yrkande 7 behandlas av skatteutskottet i betänkandet SkU 1983/84:42.

I motion 1983/84:2735 av Rune Ångström m. fl. (fp, s, m, c) yrkas

1. att riksdagen beslutar att stödet till Friluftsfrämjandet och övriga inom
friluftslivet verksamma organisationer fr. o. m. budgetåret 1985/86 skall
handhas av Sveriges turistråd,

2. att riksdagen beslutar uttala sig för att fjällsäkerhetsrådets verksamhet
bibehålls i nuvarande form.

I motion 1983/84:2736 av Per-Richard Molén (m) yrkas, såvitt nu är i fråga,

1. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag om en strukturplan
för turistnäringen,

2. att riksdagen beslutar att ompröva de primära rekreationsområdenas
betydelse för en positiv utveckling av svensk turism,

4. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om åtgärder för att tillgodose turistföretagens behov

KrU 1983/84:22

9

av vatten- och avloppsanläggningar och tillgång till personalbostäder,

5. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om ombildning av stiftelsen Sveriges turistråd, så att
turistnäringen kan ingå som stiftare och därmed få säte i dess styrelse.

Yrkande 3 kommer att behandlas av skatteutskottet under riksmötet
1984/85.

I motion 1983/84:2737 av Kjell Mattsson (c) och Elving Andersson (c)
yrkas, såvitt nu är i fråga,

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om användningen av arbetsmarknadspolitiska medel i
särskilt viktiga semesterområden,

3. att riksdagen beslutar att riktlinjen ”primära rekreationsområden”
upphävs.

Yrkande 2 behandlas av skatteutskottet i betänkandet SkU 1983/84:42.

Utskottet

Inledning

Samhället har på olika områden medverkat till att turist- och rekreationsområdet
under senare delen av 1970-talet utvecklats snabbt. År 1975
inrättades Sveriges turistråd och samma år fastställde riksdagen riktlinjer för
samhällets insatser för rekreation och turism. Dessa riktlinjer innebär bl. a.
att allmänna medel för turism och rekreation skall användas på ett sådant sätt
att en bred allmänhet kan utnyttja de anläggningar och områden som byggts
ut med allmänt stöd. Riksdagsbeslutet innebar även att den framtida
utbyggnaden borde ske genom samordnade åtgärder i 25 s. k. primära
rekreationsområden. En beredning för turism och rekreation - rekreationsberedningen
- inrättades. Denna fick i uppgift dels att följa planeringen av de
primära rekreationsområdena och andra områden av större betydelse för
rekreationslivet, dels att bedöma ärenden om statligt stöd till planering av
områden och uppförande av anläggningar för rekreation och turism.
Rekreationsberedningen fick år 1979 genom beslut av regeringen sitt
uppdrag utvidgat och fick i uppgift att även ge råd och vägledning för arbete
med utvecklingsprogram för de primära rekreationsområdena. För detta
programarbete har riksdagen anvisat sammanlagt 12 milj. kr. under budgetåren
1979/80-1981/82.

Turistrådets uppgifter är främst att svara för marknadsplanering och
marknadsföring av turism i Sverige.

Samhällets ekonomiska satsningar på turist- och rekreationsområdet har
ökat kraftigt. Det statliga bidraget till anläggningar för turism och rekreation,
som lämnats inom ramen för sysselsättnings- och regionalpolitiken, har
under de senaste fem budgetåren uppgått till totalt ca 500 milj. kr.
Kommunerna gör stora insatser genom att bygga och driva stugbyar,

KrU 1983/84:22

10

campingplatser och friluftsbad m. m. År 1981 satsade kommunerna över 200
milj. kr. på åtgärder för turismen. Även landstingen gör väsentliga insatser
bl. a. genom satsningar på regionala turistorgan och bokningsbolag. Vidare
gör landstingen genom olika stiftelser insatser för naturvård och friluftsliv.

I detta sammanhang bör även påpekas att samhället genom andra
generella politiska åtgärder som förkortad arbetstid och förlängning av
semestern till fem veckor skapat förbättrade möjligheter för breda folkgrupper
till turism och rekreation.

I propositionen anges de mål och riktlinjer för samhällets turist- och
rekreationspolitik som enligt regeringens mening bör gälla i fortsättningen.
Vidare föreslås att myndighetsorganisationen samordnas genom att de
uppgifter för vilka nu rekreationsberedningen och i viss mån naturvårdsverket
ansvarar, förs över till Turistrådet som därmed får ett övergripande
ansvar för turist- och rekreationsområdet. Propositionen bygger i allt
väsentligt på förslag som rekreationsberedningen och utredningen om den
statliga rekreationspolitiken (TUREK) har lagt fram. TUREK hade enligt
sina senaste direktiv (1983:18) som huvuduppgift att kartlägga varför många
människor av olika skäl hindras från att utnyttja fritiden - den s. k.
hinderproblematiken. I TUREK:s uppdrag ingick även att föreslå åtgärder
för att undanröja dessa hinder samt belysa rekreations- och turistsektorns
samhällsekonomiska betydelse.

Mål och riktlinjer för turist- och rekreationspolitiken

En övergripande målsättning för turist- och rekreationspolitiken är enligt
propositionen att de naturliga förutsättningar vi har i Sverige att tillgodose
olika rekreations- och turistintressen genom en omväxlande natur, god miljö
och stora kulturvärden tas till vara och utnyttjas för att förbättra våra
möjligheter som turistland. Vidare bör fler svenskar beredas möjlighet att
utnyttja sin fritid för rekreation och turism i det egna landet i sådana former,
som var och en önskar. Föredragande statsrådet - jordbruksministern -framhåller att denna målsättning uppnås bäst genom olika generella politiska
åtgärder.

Turist- och rekreationspolitiken bör inriktas på att öka utnyttjandet av de
befintliga anläggningarna. Detta kan åstadkommas såväl genom att turism
från utlandet ökas som genom att möjligheterna för svenskar till turism och
rekreation i det egna landet förbättras. Härför krävs bl. a. en intensifierad
marknadsföring. Sammanfattningsvis anförs att målen bör vara att dels
genom marknadsföringsåtgärder och utveckling av turistnäringen få till stånd
förbättringar i svensk bytesbalans, regionalpolitiska och sysselsättningsmässiga
effekter m.m., dels genom generella åtgärder inom olika områden
förbättra möjligheterna för breda folkgrupper till turism och rekreation på
fritiden.

Som riktlinje för de statliga insatserna på området anges att det statliga

KrU 1983/84:22

11

ansvaret för turistpolitiken i första hand bör vara att förbättra möjligheterna
för marknadsföringsinsatser inom turistnäringen. Vidare framhåller jordbruksministern
att ett viktigt statligt stöd ligger i de åtgärder som vidtas för
att bevara basresurserna för turism och rekreation genom naturvård, naturoch
miljöskydd.

I det följande tar utskottet först upp förslag som rör dessa allmänna
riktlinjer för att därefter behandla mer specifika riktlinjefrågor som utarbetande
av en strukturplan och en branschstudie, de primära rekreationsområdenas
ställning samt frågor om närrekreation.

De ovan redovisade allmänna målen och riktlinjerna kritiseras i flera
motioner. Enligt motion 2718 (s) bör de riktlinjer för turism och rekreation
som riksdagen lade fast år 1975 fortfarande till stora delar kunna gälla.
Motionärerna anser att samhällets insatser bör inriktas på att göra det möjligt
för alla att utnyttja rekreationsområden och turistanläggningar. De menar
att det är nödvändigt att samhället ställer upp på olika sätt för att erbjuda ett
allsidigt utbud i fråga om fritidsaktiviteter och fritidsboende. Det är
angeläget och nödvändigt ur både jämlikhets- och hälsosynpunkt, sägs det,
att alla människor har tillgång till en god semestermiljö och möjligheter att
utnyttja den. Motionärerna hävdar att det måste skapas ett samhällets
handlingsprogram med klart angivna sociala mål för att undanröja existerande
orättvisor. Företrädare för centerpartiet hävdar i motion 2732 att en
realistisk turist- och rekreationspolitik måste formuleras från flera olika
utgångspunkter, vilka var och en kräver speciella organisatoriska och
ekonomiska lösningar. Tre sådana utgångspunkter presenteras: turism som
exportnäring, turism som ”importkonkurrerande” näring och rekreationspolitik
med sociala utjämningsfunktioner. Motionärerna påpekar att många
familjer - framför allt barnfamiljer - i dag inte har möjlighet att åka på
semester. De menar att det i propositionen inte presenteras några förslag till
en socialt inriktad rekreationspolitik. Om man har uppfattningen att det
finns fördelningspolitiska orättvisor på detta område torde det vara på sin
plats, sägs det, att regeringen också presenterar en uppfattning hur dessa
skall undanröjas.

Vänsterpartiet kommunisterna förordar i motion 2722 att regeringen skall
lägga fram förslag om statliga subventioner som skall göra det möjligt för
”vanliga människor utan kapital”, för barnfamiljer, handikappade och
låglönegrupper att utnyttja fritidsutbudet. Partiet anser att de sociala
aspekterna inte tillräckligt beaktats i propositionen och att kulturmiljöns
samband med turismen helt saknas.

Vid behandlingen av regeringens förslag i proposition 1975:46 om
planering och samordning av samhällets insatser för rekreation och turism
betonade utskottet (KrU 1975/76:1 y) starkt vikten av att samhällets insatser
för rekreation och turism får en sådan inriktning att de kan komma alla till
godo. Sociala och ekonomiska hinder får inte vara bestämmande för vilka
som kan få del av utbudet av rekreations- och turistaktiviteter. Utskottet

KrU 1983/84:22

12

framhöll också det värde för turist- och rekreationsverksamheten som ligger i
att man bevarar och utvecklar olika kulturmiljöer liksom betydelsen av att
man vid planeringen av samhällets insatser beaktar den kulturella särarten
inom olika områden. De allmänna riktlinjer som utskottet då drog upp och
som riksdagen anslöt sig till är nu en utgångspunkt för det handlingsprogram
för turist- och rekreationspolitiken som läggs fram i propositionen. Olika
utredningar har visat på att det finns många i vårt land som av olika skäl -främst ekonomiska men även psykologiska - inte kan utnyttja sin fritid för
rekreation och turism. En rad förslag i propositionen syftar också till att
undanröja olika existerande hinder.

Utskottet vill nu understryka att det är viktigt att i princip alla medborgare
bereds möjlighet att ta del av de värden som turismen i Sverige kan erbjuda
och att de kan utnyttja sin fritid i sådana former som var och en önskar. Det är
särskilt angeläget att samhället på olika sätt gör de svagast ställda grupperna
och individerna delaktiga i de rekreationsmöjligheter som turismen inom
Sverige har.

Samhällets insatser på rekreations- och turistområdet måste utformas så
att de kan komma alla till godo och bidra till att minska existerande sociala
och ekonomiska hinder för att utnyttja de resurser för turism och rekreation
som finns i Sverige. Vad utskottet här anfört med anledning av propositionen
samt motionerna 2718, 2722 yrkande 3 i ifrågavarande del och 2732 i
ifrågavarande del bör ges regeringen till känna.

I detta sammanhang noterar utskottet att Landstingsförbundet i februari i
år utfärdat riktlinjer för förbundets rekommendationer om bidrag till olika
verksamheter i handikapporganisationernas regi med inslag av rekreation
och rehabilitering. Dessa riktlinjer innebär bl. a. att det generella rekreationsbidraget
successivt bör trappas ned under en övergångstid på tre till fyra
år. Effekterna för de handikappade av dessa nya riktlinjer bör enligt
utskottets mening noga följas.

I propositionen föreslås att Turistrådet får i uppdrag att utarbeta en
samordnad strukturplan för utvecklingen av turism och rekreation.

Syftet med en sådan plan är att samordna de närings- och regionalpolitiska
åtgärderna med turist- och rekreationspolitiken. Strukturplanen skall därför
utarbetas i samarbete mellan Turistrådet och berörda myndigheter, i första
hand statens industriverk, arbetsmarknadsstyrelsen och naturvårdsverket.
Ett viktigt underlag för utarbetande av planen är de utvecklingsprogram som
presenterats för samtliga 25 primära rekreationsområden och som sedan
sammanställts och bedömts av rekreationsberedningen. Jordbruksministern
anger att strukturplanen bör behandla frågor rörande bl. a. förutsättningar
för olika resmål, tillgången på anläggningar, kommunikationer till och från
anläggningar, natur- och miljöförutsättningar och utflyktsmål. Han understryker
särskilt vikten av att erforderliga marknadsföringsåtgärder redovisas
för de olika resmål och områden som tas med i planen.

Turistnäringens ekonomiska problem kommer att behandlas i en särskild

KrU 1983/84:22

13

branschstudie. Jordbruksministern meddelar att industriverket kommer att
få i uppdrag att genomföra denna studie i samarbete med arbetsmarknadsstyrelsen
och Turistrådet. Branschstudien som bör inarbetas i strukturplanen
skall ta upp hur de samhälleliga insatserna kan samordnas för att på bästa sätt
stödja turistnäringen. I studien bör även presenteras förslag till åtgärder för
att komma till rätta med näringens problem.

Behovet av en strukturplan ifrågasätts i fyra motioner. Enligt motion 2721
(m) skulle en sådan plan kunna användas för selektiva insatser på turist- och
rekreationsområdet. Motionärerna anser även att utarbetandet av planen
skulle kunna leda till att konkreta åtgärder fördröjs. Liknande skäl för att
avvisa att en strukturplan utarbetas läggs fram i motion 2736 (m). I båda
motionerna anförs att de resurser som krävs för att utarbeta strukturplanen i
stället skulle kunna användas för marknadsföringsåtgärder. Det är viktigt,
sägs i motion 2732 (c), att berörda myndigheter, kommuner och organisationer
nu får möjlighet att gå från planeringsstadiet till praktiskt förverkligande
av existerande planer. Det insamlade materialet kan därvid utnyttjas men det
får inte lägga hinder i vägen för projekt som kan bli lönsamma av egen kraft. I
motion 2734 (fp) anförs att i stället för en central strukturplan för turism och
rekreation bör behovet av flexibilitet betonas.

Av propositionen framgår att strukturplanen främst skall utgå från det
material som redan utarbetats inom de primära rekreationsområdena samt
de synpunkter och förslag som rekreationsberedningen och TUREK lagt
fram. Meningen är alltså inte att genomföra ytterligare en utredning utan att
göra en bedömning av existerande handlingsprogram, om det är möjligt att
utveckla dem och hur stora resurser som krävs härför. Planen skall - som
utskottet påpekat i det föregående - syfta till att samordna de näringspolitiska
och regionalpolitiska åtgärderna inom turist- och rekreationspolitiken.
Erforderliga marknadsföringsåtgärder skall redovisas för de olika resmål och
områden som tas med i planen. En sådan strukturplan kan sedan ligga till
grund för bedömningar av konkreta projekt, t. ex. vad avser kostnader från
investering till produkt inkl. marknadsföring. Utskottet vill i detta sammanhang
erinra om att rekreationsberedningen konstaterar att det med vissa
undantag finns en stor outnyttjad kapacitet i olika turistanläggningar även
under högsäsong. Beredningen anser att samordnade och koncentrerade
insatser från olika huvudmän är nödvändiga för att befintliga resurser skall
utnyttjas bättre. Det är enligt beredningen angeläget att alla nyetableringar
föregås av omsorgsfulla marknadsbedömningar och lönsamhetskalkyler,
varvid man måste beakta att det krävs resurser även för marknadsföring och
utveckling av arrangemang och aktiviteter.

Mot denna bakgrund finner utskottet det väl befogat att Turistrådet får i
uppdrag att utarbeta en strukturplan för turism och rekreation. Det är enligt
utskottets mening viktigt att strukturplanen utformas i nära samarbete med
såväl de centrala myndigheter som anges i propositionen som med regionala
och lokala myndigheter.

KrU 1983/84:22

14

I motionerna 2732 och 2734 ifrågasätts behovet av den i propositionen
aviserade branschstudien.

Rekreationsberedningen och TUREK har undersökt turistnäringens ekonomiska
ställning och redovisat att turistföretagen inte har tillfredsställande
lönsamhet. Det är därför enligt utskottets mening angeläget att det stöd som
från samhällets sida lämnas till turistnäringen får genomslagskraft genom en
effektiv samordnad utformning. Mot denna bakgrund finner utskottet det väl
motiverat att så som förordas i propositionen en branschstudie rörande
turistnäringens problem genomförs.

Utskottet ansluter sig alltså till vad som anförs i propositionen i denna del
och avstyrker motionerna 2721 yrkande 1,2732 yrkande 1 i), 2734 yrkande 2
och 2736 yrkande 1.

Begreppet primärt rekreationsområde ifrågasätts i flera motioner. Enligt
motion 2737 (c) bör riksdagen besluta att riktlinjen ”primära rekreationsområden”
upphävs. Motionärerna menar att begreppet inte fyller någon
funktion. Markanvändningen styrs av riktlinjerna för fysisk riksplanering
och den kommunala översiktsplaneringen. De anför vidare att statens stöd
inte styrs till dessa områden och att regeringen inte vill göra någon
prioritering mellan områdena. I motion 2732 (c) begärs att riksdagen skall
göra ett uttalande till regeringen om att ställningen som primärt rekreationsområde
i fortsättningen inte skall ge något automatiskt företräde i anslagssammanhang
utan att varje projekt skall bedömas utifrån sina egna
förutsättningar.

Ett förslag i motion 2736 (m) går ut på att riksdagen skall ompröva de
primära rekreationsområdenas betydelse för en positiv utveckling av svensk
turism. Motionären menar att en fortsatt satsning på primära rekreationsområden
är uttryck för en selektiv politik, som gör det svårare för företagare
utanför de primära rekreationsområdena att satsa på turism. Även i motion
2721 (m) uttalas att bestämmelserna rörande de primära rekreationsområdena
bör omprövas.

Som utskottet inledningsvis redovisat beslöt riksdagen år 1975 (prop.
1975:46, CU 1975/76:2, rskr 1975/76:46) att peka ut 25 primära rekreationsområden
som särskilt lämpade för turism och rekreation. Civilutskottet
definierade begreppet primärt rekreationsområde på följande sätt:

Utskottet vill i denna fråga betona de markhushållningsaspekter som leder
den fysiska riksplaneringen och därmed behovet av att i första hand för dessa
planeringssyften ange vissa för turism och rekreation särskilt lämpade större
och sammanhängande områden. Innebörden därav blir då närmast att för
dessa områden gäller som särskild riktlinje i den fysiska riksplaneringen att
planeringen skall utgå även från syftet att områdena skall kunna på ett
ändamålsenligt sätt användas för rekreation och turism. Markanvändningsplaneringen
inom området skall sålunda utgå från detta och innebära en
vägning därav mot riksplaneringens övriga riktlinjer. Rekreationssyftet
innebär bl. a. att betydande områden kan behöva avsättas för det rörliga
friluftslivet men även för vetenskaplig naturvård och kulturminnesvård.

KrU 1983/84:22

15

I betänkandet (SOU 1983:43) Områden för turism och rekreation föreslår
rekreationsberedningen att 8 av de 25 områdena skall prioriteras när det
gäller turism och rekreation och att särskilda insatser skall göras i området.
Detta förslag avvisas i propositionen.

I propositionen framhålls att det grundläggande syftet med att peka ut de
primära rekreationsområdena var att skapa dels handlingsfrihet i fråga om
markanvändning, dels skydd mot olika former av oönskad exploatering.
Någon rangordning av områdena har inte gjorts och det finns inte några skäl
för att nu frångå detta beslut, säger departementschefen.

Med anledning av motionärernas synpunkter och förslag vill utskottet
hänvisa till att i det förslag till ny naturresurslag som f. n. bereds inom
regeringskansliet (se Ds Bo 1984:3) ingår ett kapitel med särskilda hushållningsbestämmelser
för vissa större områden i landet. Bestämmelserna
ersätter de geografiska riktlinjerna i den fysiska riksplaneringen och anger
hur avvägningar mellan olika markanvändningsintressen skall göras inom
vissa angivna områden i landet. I dessa områden får exploateringsföretag och
andra ingrepp i miljön komma till stånd endast om det kan ske på ett sätt som
inte påtagligt skadar områdenas natur- och kulturvärden. Utgångspunkten är
att områdenas stora natur- och kulturvärden och därmed också deras värden
för turism och friluftsliv, skall kunna hävdas med tillräcklig styrka så att de
inte går förlorade genom exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön.
Regeringen har aviserat att förslag om ny naturresurslag kommer att
föreläggas riksdagen under våren 1985. Med hänsyn till det pågående arbetet
i regeringskansliet finner utskottet att någon åtgärd från riksdagens sida med
anledning av motionerna 2732 yrkande lh), 2736 yrkande 2 och 2737
yrkande 3 inte är påkallad.

I detta sammanhang behandlar utskottet förslag i sex motioner om olika
insatser i primära rekreationsområden. Motionerna som väckts under allmänna
motionstiden anknyter till rekreationsberedningens förslag att statliga
insatser borde styras till de åtta primära rekreationsområden som har högst
besöksfrekvens. I motion 1660 (s) förordas att DANO-området som
omfattar Dalsland-Nordmarken borde tillhöra de åtta av rekreationsberedningen
prioriterade primära rekreationsområdena, något som beredningen
inte hade föreslagit. Motionärerna anför att motiven för val av områden
förefaller dåligt genomtänkta och inte tillräckligt klarlagda. Om samhället
skulle göra en total satsning på dessa åtta områden skulle detta enligt
motionärerna, få allvarliga negativa konsekvenser, inte bara ur social
synpunkt utan även regionalpolitisk! sett på övriga primära rekreationsområden.
De pekar också på DANO-områdets fördelar då det speciellt planerats
för ”social turism”. Förslaget i motionen går ut på att riksdagen skall uttala
sig för att DANO-området klassas som prioriterat rekreationsområde. I
motion 2041 (c, m, fp) begärs att riksdagen i ett uttalande till regeringen
ansluter sig till vad som anförts om Värmland som ett försökslän för ökad
turism. I den motivering till förslaget som lämnas i motion 2040 säger

KrU 1983/84:22

16

motionärerna att Värmland genom sitt geografiska läge och sin natur har
goda möjligheter att bedriva flersäsongsturism. En ökad turism skulle skapa
fler arbetstillfällen. Den kräver dock att man kan erbjuda fler möjligheter att
bo billigt med eget hushåll. Detta skulle enligt motionärerna kunna
åstadkommas genom bättre lån för upprustning av fritidshus som lämnas till
uthyrning genom turistföretag.

Förslag som syftar till ökade satsningar på vissa områden i Gävleborgs län -Ljusnandalen och nedre Dalälven - läggs fram i motionerna 1231 (c) och 1645
(s). I den förstnämnda motionen redovisas att utvecklingsprogram för
utbyggnad av turism och rekreation i Ljusnandalen tagits fram samt att en
idéskiss utarbetats för nedre Dalälvens användning som primärt rekreationsområde.
Vidare kritiserar motionärerna rekreationsberedningens förslag
och påpekar att detta innebär att stora delar av Norrland över huvud taget
inte skulle komma i fråga för statliga satsningar. De hemställer därför att
riksdagen skall begära en ur norrländsk synpunkt mer tillfredsställande
satsning på primära rekreationsområden än vad rekreationsberedningen
föreslår. Vidare yrkas att riksdagen begär att statlig satsning bör ske på
rekreationsområden även inom Gävleborgs län.

I motion 1645 begärs att riksdagen i ett uttalande till regeringen skall ge till
känna vad som i motionen anförs om statliga insatser för rekreation och
turism i Ljusnandalen och Nedre Dalälven. Motionärerna kritiserar med en
ingående motivering rekreationsberedningens förslag till satsningar på åtta
primära rekreationsområden och anser att förslaget måste tillbakavisas av
såväl rekreationspolitiska som arbetsmarknadspolitiska skäl. De pekar på att
de nämnda områdena har bedömts vara mycket lämpliga för när- och
fjärrturism och att berörda kommuner har långt framskridna planer på att
bygga ut anläggningar för rekreation och turism i enkla former. Det är dock
svårt att få enkla boendeanläggningar i ett ensäsongsområde att bli lönsamma,
sägs det. Motionärerna förordar därför att kommunerna, vilka i regel är
huvudmän för denna typ av anläggningar, erhåller stöd som gör det möjligt
att utveckla Nedre Dalälven som rekreationsområde.

Turismens betydelse för sysselsättning och ekonomi i Norrland och främst
Norrlands inland framhålls i motionerna 1657 (c) och 2286 (fp). Utgångspunkten
för framtida turistsatsningar bör enligt motion 1657 vara att
samhällets turistutveckling i första hand sker i de områden som har turistiska
förutsättningar och kvaliteter och som samtidigt behöver samhällets stöd för
utveckling och etablering. De regionalpolitiska aspekterna på turistutvecklingen
måste enligt motionärerna komma i förgrunden. De anser att de
områden i Norrland vilka utpekats som primära rekreationsområden måste
ges bättre förutsättningar att utveckla turistnäringen. Motionärerna önskar
att riksdagen skall uttala sig för dels att regionalpolitiska bedömningar skall
beaktas vid samhälleliga stödinsatser på turistområdet, dels att det genom
olika samhällsinsatser skall bli möjligt för de primära rekreationsområdena i
Norrland att både planenligt bevara och utveckla områdena ur turistisk
synpunkt. Vidare föreslås att riksdagen skall uttala sig för att Vindelälvsom -

KrU 1983/84:22

17

rådet i Västerbotten ges ekonomiskt tillskott för att påbörja det av länet
framtagna utvecklingsprogrammet.

I motion 2286 föreslås att riksdagen skall begära att en utredning tillsätts
med uppdrag att snabbt kartlägga förutsättningarna för en utvecklad
turistnäring i Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län.

Ett speciellt turistprojekt - Granvik i Tiveden - tas upp i motion 2719 (s).
Motionärerna framhåller att Tiveden är ett attraktivt turistområde utan att
några större investeringar har gjorts i särskilda anläggningar och aktiviteter.
Ett utvecklingsprogram för Tiveden-Göta kanal har fastställts av en
samarbetsgrupp bestående av representanter från Askersunds, Karlsborgs,
Laxå, Mariestads och Töreboda kommuner. I detta program föreslås bl. a.
att den planerade anläggningen vid Granvik skall byggas ut till konferensoch
fritidsanläggning. Motionärerna anser att folkrörelserna i några av de 25
primära rekreationsområdena bör ges en framträdande roll i samband med
att strukturplanen för turism och rekreation fastställs. Det finns enligt
motionärerna goda förutsättningar att bygga upp en anläggning i Granvik i
samarbete mellan Karlsborgs kommun och folkrörelserna. I samband med
att strukturplanen utarbetas bör Granviksprojektet prövas.

I de motioner som väckts under allmänna motionstiden framförs en rad
tungt vägande skäl mot rekreationsberedningens förslag att prioritera vissa
av de primära rekreationsområdena. I propositionen har detta förslag inte
förts vidare. Utskottet delar föredragande statsrådets uppfattning att det inte
finns skäl att nu införa en rangordning mellan områdena. På denna punkt är
motionärernas önskemål alltså tillgodosedda.

Utskottet vill dock framhålla att syftet med de primära rekreationsområdena
var att skapa handlingsfrihet i fråga om markanvändning och skydd mot
olika former av oönskad exploatering. Motionärernas synpunkter och förslag
om satsningar i olika områden bygger bl. a. på utvecklingsprogram som
utarbetats såväl av huvudmännen inom de primära rekreationsområdena
som inom speciella projektgrupper. Enligt utskottets mening innehåller
motionerna en rad intressanta uppslag. Utskottet utgår från att de kommer
att beaktas i Turistrådets arbete med att utarbeta en samordnad strukturplan
för turism och rekreation. Det är dock viktigt att som föredraganden
framhåller de prioriteringar av insatser i olika turistanläggningar som måste
göras utgår från lokala och regionala bedömningar.

Sammanfattningsvis anser utskottet att syftet med samtliga här aktuella
motioner i huvudsak är tillgodosett. Någon riksdagens åtgärd med anledning
av motionerna 1231, 1645, 1657, 1660, 2041, 2286 och 2719 är alltså inte
påkallad.

Utskottet tar här upp förslag som rör närrekreation i storstadsområden. I
propositionen erinras om att kommunerna i första hand ansvarar för att
utveckla åtgärder på närrekreationens område. Genom att landets kommuner
årligen satsar ca 5 miljarder kronor för fritidsverksamhet vari ingår idrott
och friluftsliv skapas ett brett fritidsutbud. Av TUREK:s redovisning

2 Riksdagen 1983/84.13sami. Nr22

KrU 1983/84:22

18

framgår emellertid att stora grupper inte utnyttjar de möjligheter som finns
till rekreation nära bostaden. Jordbruksministern framhåller att det bör vara
en viktig uppgift för kommunerna att öka förutsättningarna för de underrepresenterade
grupperna - barnfamiljer, handikappade och kvinnor - att
utnyttja anläggningarna. Förbättrad information kan vara ett inslag i denna
strävan, säger han.

Motion 1661 (s) tar upp frågor som rör möjligheterna till rekreation i
sydvästra Skåne. Motionärerna anför att förutsättningarna i detta område för
rekreation är exceptionellt svåra för svenska förhållanden. På en yta av ca
fyra gånger fyra mil bor nästan en halv miljon människor i nio kommuner. I
de tätast befolkade delarna saknas praktiskt taget allemansrättsligt tillgänglig
mark. Det finns dock flera positiva faktorer: badmöjligheterna är många,
kustfisket är fint, det kollektiva trafiknätet är finmaskigt, det ekonomiska
underlaget är stort och här finns fler kulturminnen än i de flesta områden i
landet. Motionärerna redovisar att i sydvästra Skåne pågår sedan många år
ett ambitiöst planeringsarbete i skilda huvudmäns regi. Romelås- och
sjölandskapskommittén, RÅSK, planerar för det primära rekreationsområdet,
Sydskånes ås- och sjölandskap. Parallellt med detta arbete i det primära
rekreationsområdet pågår, säger de, planering i Sydvästra Skånes kommunalförbund,
SSK, och stiftelsen för fritidsområden i Skåne samt genomförande
och viss planläggning för Malmöhus läns ”landstingets skogar”.

Det saknas dock en stark gemensam huvudman som är beredd att driva
planer och idéer inom rekreationsområdet till genomförande. Motionärerna
anför att det skulle vara av stor betydelse om staten på central och regional
nivå kunde arbeta för att huvudmän med ansvar för anläggningar och drift
kunde bildas i storstadsområdena. De hävdar vidare att erfarenheterna
under drygt tio år i sydvästra Skåne visar att det inte räcker med en
samordnad planering, utan att finansiering av anläggningar och driften av
dessa också måste ske med bred regional bas.

Motionärerna menar att det behövs åtgärder på många olika områden för
att stimulera och utveckla närrekreation i storstadsområden. De anger
följande riktlinjer härför.

1. Särskilda medel bör avsättas till forsknings- och utvecklingsarbete i syfte
att skapa bra närrekreationsmöjligheter för invånarna i storstadsregionerna.

2. Reglerna för statsbidrag över AMS bör utformas så att åtgärder som direkt
eller indirekt syftar till att förbättra närrekreationsmöjligheterna kan få
upp till 100 % i bidrag oavsett om det är kommunerna eller en enskild som
söker.

3. Långsiktiga statliga åtaganden behövs för att ta fram kunskapsunderlag
för hur markområden ska skötas och utrustas för att vara lämpade för
rekreation och friluftsliv. Områden där konkurrensen om marken är stor
prioriteras.

4. Informationsverksamheten om möjligheterna till rekreation och friluftsliv
i storstadsområdena behöver samordnas och effektiviseras. Länsmyndigheter,
centrala verk, kommuner och samarbetsorgan bör gemensamt

KrU 1983/84:22

19

studera hur informationsarbetet kan förbättras och utvecklas. Detta
arbete skulle väsentligt underlättas om nyttjanderättsavgifter för allmänna
kartverk slopas för icke-kommersiella produkter som har ett rekreations-
och/eller folkbildningssyfte.

5. Förutsättningarna för meningsfull rekreation är ofta knutna till möjligheterna
att tillgodogöra sig kunskaper om naturområden och/eller kulturminnesmärken.
Samhällets organ bör i samverkan med bildningsorganisationer
och folkrörelser verka för att nå stora befolkningsgrupper med
meningsfull information om natur- och kulturlandskapet i folkbildningssyfte
av rekreationsmässiga skäl.

6. I den totalt jordbruksdominerade närmiljön runt tätorterna i sydvästra
Skåne pågår sedan några år planering och försök till praktiskt genomförande
av kompletteringar av jordbrukslandskapet för att bl. a. möjliggöra
en samordning av jordbruk och rekreation. Centrala myndigheter och
länsmyndigheter bör i samarbete med kommuner och länsorganisationer
planera för att genomföra denna verksamhet i stor skala.

7. I arbetet med ny naturresurslag bör det ansvariga organet för det primära
rekreationsområdet ges rätten att kräva samråd med skogsvårdsstyrelse
och lantbruksnämnd i ärenden som handlar om förändringar i jord- och
skogsbruk i det primära rekreationsområdet.

8. Kollektivtrafiken bör anpassas så att den bättre lämpar sig också för
fritidsresor. För särskilda grupper som skolor och föreningar bör system
utvecklas som möjliggör för dessa att till rabatterade priser utnyttja ledig
kapacitet i kollektivtrafiksystemet i närrekreationssyfte. Staten bör stimulera
till en sådan utveckling genom att ge kollektivtrafikberedningen i
uppdrag att studera hur fritidsresor kan stimuleras och underlättas.

Motionärerna begär att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till
känna vad som anförs i motionen om närrekreation i sydvästra Skåne.

Det är mycket intressanta och vittsyftande förslag som läggs fram i motion
1661. Som motionärerna själva påpekar, berör dessa riktlinjer många olika
samhällsområden och faller till stor del utanför utskottets primära ansvarsområde.
Med anledning av motionen vill utskottet dock understryka vikten
av att storstadsregioner och tätbefolkade områden får goda möjligheter till
närrekreation. Sydvästra Skåne har, som motionärerna påpekar, dåliga
förutsättningar för sådan rekreation. Då det gäller att lösa de särskilda
problemen för denna del av landet måste utskottet erinra om att frågor om
närrekreation främst är en kommunal uppgift. Beträffande åtgärder för att
säkra markområden för rekreation och friluftsliv vill utskottet peka på de
möjligheter som ett användande av naturvårdslagens olika bestämmelser
erbjuder för att uppnå detta syfte. Turistrådet kommer att få en betydelsefull
roll i detta sammanhang eftersom rådet skall arbeta med rekreations- och
bidragsfrågor. Som motionärerna själva framhåller berör större tätorters och
tätortregioners markbehov för rekreation oftast flera kommuner. Formerna
för samarbetet kommunerna emellan varierar. I några regioner har särskilda
stiftelser inrättats, i andra sker ett formaliserat samarbete. Samarbetsformerna
avgörs av kommunerna i regionen. Det är enligt utskottets mening
angeläget att frågorna om formerna för regional samordning snarast löses.
Ett väl fungerande samarbete mellan kommunerna på närrekreationsområ -

KrU 1983/84:22

20

det skulle vara ägnat att leda till att den enskilde medborgaren lättare kan
utnyttja det existerande fritidsutbudet.

När det gäller information både om vilka möjligheter som finns till
rekreation och friluftsliv och om natur och kulturområden är det med hänsyn
till Turistrådets allmänna uppgifter naturligt att rådet här aktivt kommer att
verka för en effektivisering. När det gäller kollektivtrafiken erinras i
propositionen om att kollektivtrafikberedningen (K 1979:07) i samverkan
med trafikföretag och turistorganisationer bedriver försöksverksamhet rörande
samordning av turisttransporter och övrig kollektivtrafik. Utskottet
finner därför att det inte är motiverat att kollektivtrafikberedningen får
tilläggsuppdrag av det innehåll som motionärerna förordar.

Sammanfattningsvis anser utskottet att motionen inte påkallar någon
åtgärd från riksdagens sida.

I motion 2722 (vpk) begärs bl. a. stöd för att underlätta en utveckling av
närmiljön samt av den permanenta bostadsmiljön och vardagsfritiden.

Det förslag om vissa statliga insatser för att underlätta tillkomsten av
områden för odlingslotter och koloniträdgårdar som bostadsministern har
lagt fram i propositionen (bilaga 2) tillgodoser enligt utskottets uppfattning i
viss mån motionärernas önskemål. Riksdagen har under maj månad på
förslag av bostadsutskottet (BoU 1983/84:23) beslutat i enlighet med
propositionens förslag. Med hänvisning till vad som anförts avstyrker
utskottet motionen i här aktuell del.

I motion 1677 (s) hemställs om förslag om ändring av lagen (1970:939) om
förvaltning av kyrklig jord så att hänsyn i skälig omfattning tas till det rörliga
friluftslivets intressen.

Då utskottet våren 1983 behandlade ett förslag med i huvudsak samma
syfte som det nu föreliggande anförde utskottet följande.

Grundläggande bestämmelser rörande kyrklig jord lämnas i lagen
(1970:939) om förvaltning av kyrklig jord. I lagen föreskrivs att förvaltningen
av kyrklig jord skall inriktas på att egendomens avkastningsförmåga
tillgodogörs på ekonomiskt bästa sätt. Naturvårdens och kulturminnesvårdens
intressen skall beaktas i skälig omfattning. Regeringen eller efter dess
bemyndigande kammarkollegiet eller stiftsnämnden får lämna tillstånd till
försäljning eller byte av kyrklig jord bl. a. för att tillgodose bostadsbehovet
på orten eller bildandet av lämpliga enheter för jordbruk eller skogsbruk.

Även för förvaltningen av kyrklig jord gäller lagstiftning i övrigt rörande
markinnehav som skogsvårdslagen (1979:429), lagen (1979:425) om skötsel
av jordbruksmark och naturvårdslagen (1964:822, omtryckt 1974:1025).

Svenska kyrkans centralråd för evangelisation och församlingsarbete har
tillsatt en projektgrupp för kyrkans egendomsförvaltning. I denna projektgrupp,
som bl. a. skall utreda vilka skyldigheter kyrkan har på det lokala,
regionala och internationella planet, kommer även frågan om förvaltningen
av kyrklig jord att tas upp.

Utskottet avstyrkte motionen som avslogs av riksdagen.

Enligt vad utskottet inhämtat har den angivna projektgruppen att överväga
frågan om en ändring av lagen med anledning bl. a. av en kyrkomötesmo -

KrU 1983/84:22

21

tion (1982:103) om ökad hänsyn till sociala, miljömässiga och ekologiska
faktorer vid förvaltning av kyrkans egendom. Projektgruppen beräknas
kunna avsluta sitt arbete till årsskiftet 1984-1985. Utskottet anser mot
bakgrund av det anförda att motionen inte bör föranleda någon åtgärd från
riksdagens sida.

Transportfrågor

I propositionen berörs frågor rörande turisttransporter och kommunikationernas
betydelse för turismens utveckling. Jordbruksministern konstaterar
att bilen hittills varit det dominerande färdmedlet vid semesterresor men
att intresset för kollektiva färdmedel stigit under senare år bl. a. till följd av
stigande drivmedelspriser. Han redovisar att kollektivtrafikberedningen
(K 1979:07) i samverkan med trafikföretag och turistorganisationer bedriver
försöksverksamhet med samordning av turisttransporter och övrig kollektivtrafik.
Jordbruksministern understryker att kollektivtrafiken är en kommunal
angelägenhet i vilken kommunerna fattar beslut. Turistrådet bör i sitt
arbete uppmärksamma frågor om turisttransporter.

Två motioner tar upp Gotlandstrafiken. Enligt motion 2729 (c, s) är
resekostnaderna för att nå Gotland för höga. Semesterresor på färjorna bör i
varierande former rabatteras. Vidare bör färjetrafiken även omfatta hamnar
i Stockholm och på Öland. Motionärerna framhåller också att Linjeflygs
planerade satsning på Gotland innebär fler resemöjligheter men ingen
kostnadsreduktion.

Trafikutskottet erinrar i sitt yttrande över motionen att utskottet i sitt av
riksdagen godkända betänkande TU 1983/84:22 har avstyrkt förslag om
transportstöd till Gotland. I detta betänkande betonar trafikutskottet att det
är en angelägen uppgift för transportrådet att medverka till fortsatta
rationaliseringar i trafiken i syfte att med upprätthållande av en tillfredsställande
trafikförsörjning minska bidragsbehovet. Rådet och bolaget har
följaktligen att beakta huruvida rabatter - på sätt som föreslås i motionen -kan vara kommersiellt motiverade och medverka till att minska behovet av
statsbidrag. Enligt vad trafikutskottet erfarit erbjuder Gotlandsbolaget i maj
och september innevarande år vissa särskilda rabatter på linjen NynäshamnVisby.

Trafikutskottet avstyrker de här aktuella förslagen i motion 2729. I sin
motivering anför trafikutskottet bl. a. följande.

Av propositionen framgår att ett förslag av länsstyrelsen på Gotland och
Gotlands kommun om en mer attraktiv färjeförbindelse till Gotland
förutsätts bli föremål för prövning. Förslaget innebär - enligt vad trafikutskottet
erfarit - bl. a. att Gotlandsbolagets färjor skulle angöra Stockholm.
Trafikutskottet delar föredragande departementschefens uppfattning att
utgångspunkten vid en bedömning av det lämpliga i att upprätta en sådan
förbindelse - som skulle kunna förlänga Gotlands turistsäsong - bör vara att
finna trafiklösningar som samtidigt kan minska statsbidragsbehovet i trafiken.

KrU 1983/84:22

22

Sedan budgetåret 1973/74 har riksdagen beviljat ersättning till Linjeflyg
AB för särskilda rabatter vid flygtrafik till och från Gotland. Sedan
budgetåret 1981/82 har stödet givits en ny utformning med syfte att en
tillfredsställande flygtrafik skall kunna upprätthållas. Stödet, som är inbyggt
i de taxor som Linjeflyg tillämpar, föreslås i betänkandet TU 1983/84:20
uppgå till 14,5 milj. kr. för nästa budgetår.

I motion 2721 (m) förordas att en uppluckring av Gotlandsbolagets
monopol på färjetrafiken till Gotland bör komma till stånd.

Trafikutskottets majoritet avstyrker i sitt yttrande denna motion. Trafikutskottet
anför därvid följande.

Enligt lagen (1970:871) om linjesjöfart på Gotland får sådan bedrivas
endast efter särskilt tillstånd. Fråga om tillstånd prövas av regeringen, f. n. är
det endast Gotlandsbolaget som har erforderlig koncession.

Av det nämnda betänkandet TU 1983/84:22 - som är dagtecknat den 12
april 1984 - framgår att Rederi AB Ölandsborg hos regeringen har sökt
tillstånd till linjesjöfart mellan Grankullavik och Klintehamn samt att
ärendet bereds inom regeringskansliet. Beredningen pågår alltjämt, enligt
vad trafikutskottet erfarit.

I betänkandet behandlas tre motioner om trafik på den nämnda linjen. I en
av motionerna framhålls att linjen bör kunna tåla konkurrens mellan olika
bolag, och yrkas att linjesjöfarten mellan Öland och Gotland skall släppas fri.
I de två andra motionerna yrkas att riksdagen uttalar att tillstånd bör beviljas
att trafikera linjen i fråga. Samtliga yrkandena avstyrks under hänvisning till
att det är regeringen som har att pröva frågor om tillstånd till linjesjöfart på
Gotland.

Riksdagen har den 9 maj i år beslutat i enlighet med trafikutskottets
förslag. Med hänvisning till vad som anförts avstyrker kulturutskottet
motionerna 2721 yrkande 3 och 2729.

Enligt motion 2722 (vpk) bör bandelen Borlänge-Malung - den s. k.
västerdalsbanan - överföras till riksnätet, rustas upp, elektrifieras och
förlängas till fjällvärlden.

Trafikutskottet redovisar att kommunikationsministern den 24 april
innevarande år meddelat att regeringen avser föreslå riksdagen att västerdalsbanan
överförs till riksnätet. Genom att så sker kommer bandelen - i
enlighet med riksdagens trafikpolitiska beslut år 1979 - att få den upprustning
som kan erfordras. Trafikutskottet anser att syftet med ifrågavarande
motion, såvitt nu är i fråga, torde få anses i huvudsak tillgodosett. Frågorna
om omfattningen av en upprustning och om bandelens förlängning har i
första hand SJ att bedöma, med utgångspunkt i de riktlinjer som nämnda
riksdagsbeslut anger, anför trafikutskottet.

Kulturutskottet finner mot denna bakgrund att motion 2722, såvitt nu är i
fråga, inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

KrU 1983/84:22

23

Forskning och utbildning

I propositionen berörs frågor rörande forskning och utbildning på
turistområdet. Forskningen bör enligt jordbruksministern även fortsättningsvis
bedrivas vid berörda högskolor - Falun/Borlänge, Kalmar och
Östersund - och universitet. I fråga om utbildning på området anser
statsrådet att Turistrådet bör intensifiera arbetet med att fortlöpande
dokumentera utbildningsbehoven inom turistnäringen. Turistrådet bör
också stimulera olika utbildningsinstitutioner att ta upp angelägna utbildningar
på sina program. Han framhåller särskilt att vidareutbildning inom
områdena administration, ledning, finansiering, marknadsföring och redovisning
bör komma de verksamma inom näringen till del.

Enligt motion 2731 (m) bör en allsidig högskoleutbildning på turistnäringens
och turismens område koncentreras till högskolan i Karlstad. I motion
2734 (fp) uttalas att en grundlig och omfattande utbildning är nödvändig om
vi i Sverige skall kunna hävda oss som turistland. Motionärerna menar att
satsningar på gymnasial och postgymnasial utbildning samt forskning om
turism är nödvändiga.

Med anledning av dessa förslag vill utskottet allmänt erinra om vad
utbildningsutskottet (UbU 1982/83:29) anförde år 1983 vid sin behandling av
ett förslag om att en särskild utbildningslinje på turistnäringens och
turismens område skulle inrättas i Karlstad. Utbildningsutskottet uttalade då
att det är viktigt att planeringen av nya utbildningar vid de mindre
högskoleenheterna till stor del sker på regional nivå. Vidare framhölls
betydelsen av samverkan mellan länsskolnämnder, regionstyrelser och andra
länsorgan samt näringslivets och löntagarnas organisationer. Utbildningsutskottet,
som hänvisade till att en arbetsgrupp inom universitets- och
högskoleämbetet hade till uppgift att bl. a. se över högskoleutbildning för
turistnäringen, avstyrkte motionen.

Denna arbetsgrupp har nyligen lagt fram sitt förslag. Det remissbehandlas
f.n.

Inom det allmänna skolväsendet finns viss utbildning avsedd för turistområdet.
Denna är dock främst avsedd för turistbyråverksamhet samt hotelloch
restaurangverksamhet och förekommer exempelvis i gymnasieskolan i
Sollefteå och i Kramfors. Enligt vad utskottet inhämtat planerar man inom
skolöverstyrelsen att ta fram en högre specialkurs i turistservice. Utskottet
vill även peka på att det finns möjligheter att efter beslut av länsskolnämnd
inrätta lokalt arbetsmarknadsanknutna kurser, s. k. LA-kurser.

När det gäller synpunkterna i motion 2734 om behovet av forskning om
turism berörs denna fråga i propositionen. Jordbruksministern framhåller att
forsknings- och utvecklingsarbetet hittills koncentrerats till övergripande
analyser av turismens betydelse för ekonomi och sysselsättning. Han anför
att detta arbete bör kompletteras med forskning om förutsättningarna för
den enskilde att utnyttja sin fritid för rekreation och turism. Andra angelägna

KrU 1983/84:22

24

forskningsområden är behovet av olika generella turist- och rekreationspolitiska
styrmedel samt den internationella utvecklingen. En särskild
samarbetsorganisation för forskare - Forum för fritidsforskning - med
intresse för forskning kring människors fritid har nyligen bildats. Med
hänvisning till vad som anförts finner utskottet att någon riksdagens åtgärd
med anledning av de här aktuella motionsförslagen inte är påkallad.
Motionerna 2731 yrkande 2 och 2734 yrkande 6 avstyrks alltså.

Principer för statligt stöd till turistnäringen

I propositionen redovisas att de statliga ekonomiska insatserna på turistoch
rekreationssektorn ökat kraftigt under perioden 1975-1983. Detta har
skett genom olika arbetsmarknads- och regionalpolitiska åtgärder. År 1975
uppgick insatser genom beredskapsarbeten och lokaliseringsstöd till några
tiotal miljoner kronor. År 1983 var motsvarande siffra ca 150 milj. kr. De
arbetsmarknadspolitiska och regionalpolitiska insatserna har av naturliga
skäl främst gjorts i ekonomiskt och sysselsättningsmässigt svaga regioner, i
första hand inom det regionalpolitiska stödområdet. Inom vissa områden
föreligger det enligt rekreationsberedningen risk för överetablering av
turistanläggningar.

I propositionen lämnas följande riktlinjer för det statliga stödet till
turistnäringen. De statliga insatserna måste inriktas mot att stödja företagens
egna ansträngningar att öka svenskars och utlänningars efterfrågan på turism
och rekreation i Sverige. Grunden för konkurrenskraften inom turistsektom
ligger i företagens förmåga och vilja till förnyelse och utveckling.

Vissa insatser är nödvändiga för att befintliga anläggningar skall utnyttjas
bättre. Härigenom kan turistnäringens lönsamhet som nu inte är tillfredsställande
förbättras. I fråga om investeringar som utökar den befintliga
bäddkapaciteten anges att de måste grundas på marknadsmässiga bedömningar
av behov och lönsamhetsförutsättningar. Vidare förutsätter departementschefen
att det stöd som enligt nuvarande principer lämnas till
verksamheter med direkt anknytning till turistverksamhet, t. ex. investeringar
i olika typer av infrastruktur, aktivitetsanläggningar och marknadsföring
anpassas till turismens utvecklingsmöjligheter. Sådant stöd bör, sägs det,
lämnas endast om investeringen medverkar till att förlänga säsongen för
befintlig turistverksamhet, eller om den ökar utnyttjandet av befintlig
bäddkapacitet. I propositionen framhålls att de statliga satsningarna bör
prövas utifrån en helhetssyn så att både arbetsmarknads-, rekreations- och
turismsynpunkterna beaktas. Investeringarna bör göras så att de kan skapa
stadigvarande sysselsättning. Han understryker dock att det är angeläget att
turistnäringen inte blir beroende av olika statliga stödformer och att
lönsamheten bäst förbättras genom generella ekonomiska åtgärder.

I propositionen förordas vissa förändringar av bestämmelserna för beredskapsarbete
som rör affärsmässig rörelse. Enligt nuvarande bestämmelser får

KrU 1983/84:22

25

arbeten på hotell och anläggningar inom turistnäringen utföras som beredskapsarbete
endast om synnerliga skäl föreligger. Vidare skall regeringen
besluta om investeringar som översfger 3 milj. kr. Statsrådet aviserar att
bestämmelsen om synnerliga skäl skall upphävas och att prövningen av
objekt inom turistsektorn vars totalkostnad ligger under 10 milj. kr. skall
delegeras till arbetsmarknadsstyrelsen.

Dessa två frågor tas upp i motionerna 2732 (c) och 2734 (fp). I den
sistnämnda motionen föreslås att riksdagen skall göra ett uttalande om att
beredskapsarbete på hotell och anläggningar liksom hittills skall utföras
endast om synnerliga skäl finns. Motionärerna vill alltså att nuvarande regler
bibehålls. De påpekar att det f. n. finns stor överkapacitet på anläggningar
och att lönsamheten hos de berörda företagen knappast kommer att öka om
det tillkommer fler anläggningar med statligt stöd.

Den utvidgade möjligheten att använda beredskapsmedel för att utveckla
turismen som förordas i propositionen bygger på förslag från rekreationsberedningen.

Utskottet vill understryka vad som gäller i dag, nämligen att stödet inte får
medföra konkurrensfördelar. Det är angeläget att statliga ekonomiska
satsningar prövas utifrån en helhetssyn och att investeringar leder till
stadigvarande sysselsättning. Det är därför viktigt som förordas i propositionen
att länsarbetsnämnderna vid behandling av dessa investeringar hör det
regionala turistorganet. Med hänsyn till vad som anförts anser utskottet inte
att någon riksdagens åtgärd med anledning av yrkande 1 i motion 2734 är
påkallad.

I motion 2732 anförs att en högre beloppsgräns än den som anges i
propositionen bör sättas för beslut som skall delegeras till arbetsmarknadsstyrelsen.
Motionärerna menar att gränsen bör höjas till 15 milj. kr.
Utskottet vill påpeka att rekreationsberedningen som föreslagit en förändring
av bestämmelserna inte har angett någon bestämd beloppsgräns för
beslut som delegeras till arbetsmarknadsstyrelsen.

Utskottet anser sig inte böra föreslå riksdagen göra ett uttalande enligt
motion 2732 yrkande lk).

I samma motion förordas att det skall bli möjligt att utnyttja beredskapsmedel
-utan hinder av reglerna för lokaliseringsstöd - för investeringar i turistoch
rekreationsanordningar. Förslag av samma innebörd har förts fram av
rekreationsberedningen men avvisats i propositionen. Jordbruksministern
hänvisar till det arbete som pågår i kommittén (I 1982:05) om det
regionalpolitiska stödet till näringslivet och att han därför inte nu är beredd
att ta ställning till de olika förslag till förändringar av reglerna för
lokaliseringsstödet som rekreationsberedningen lagt fram. Enligt vad utskottet
inhämtat har kommittén i sitt arbete diskuterat den av motionärerna
aktualiserade frågan. Kommittén avser att avlämna sitt slutbetänkande
under denna sommar.

Utskottet räknar med att den fråga som aktualiserats i motion 2732
kommer att beaktas vid beredningen av utredningens förslag. Utskottet vill

KrU 1983/84:22

26

även erinra om det uppdrag som nyligen givits glesbygdsdelegationen (I
1977:02). Enligt detta uppdrag skall delegationen utvärdera om de glesbygdspolitiska
insatserna är ändamålsenliga eller om det finns behov av
förändringar för att åstadkomma en positiv glesbygdsutveckling. Delegationen
bör ange vilka verksamheter eller sektorer som är av särskild betydelse
för glesbygdens utveckling och vilka hinder som finns för att de skall kunna
bidra till en positiv sådan.

En särskild fråga som delegationen bör behandla rör användningen av
stödet till intensifierade kommunala sysselsättningsinsatser i glesbygder
(IKS) och om denna stödverksamhet lämpligen bör inordnas i arbetsmarknadspolitiken.
Ytterligare en fråga som delegationen bör belysa är kommunernas
roll i glesbygdsarbetet. Ett särskilt uttalande från riksdagens sida
enligt yrkande 1 j) i motion 2732 är därför inte påkallat.

Enligt motion 2737 (c) bör arbetsmarknadspolitiska medel kunna utgå för
investeringar i turistverksamhet även utanför stödområdena. Motionärerna
nämner särskilt Ertserödsprojektet i Tanums kommun. Sådana stora projekt
kan, säger de, inte genomföras med bidrag som styrs av arbetskraftsförhållandena
på orten. Byggnadsverksamheten måste få pågå kontinuerligt till
dess att projektet är färdigt. Motionärerna önskar att riksdagen i en
framställning till regeringen skall föra fram synpunkterna i motionen om
användningen av arbetsmarknadspolitiska medel i särskilt viktiga semesterområden.

Med hänsyn till vad utskottet anfört i det föregående om pågående översyn
av det regionalpolitiska stödet anser utskottet att riksdagen inte nu bör göra
ett uttalande enligt yrkande 1 i motion 2737.

I flera motioner föreslås åtgärder för att stimulera turism i glesbygd genom
uthyrning av fritidshus. Dessa förslag rör beskattning av inkomst från
uthyrning och behandlas av skatteutskottet i betänkandet SkU 1983/84:42.
Utskottet tar här upp önskemålet i motion 2732 om att förmånliga lån bör
införas för upprustning och standardförbättring av privata fritidshus. Ett
villkor skall härvid vara att ägaren förbinder sig att lämna fritidshuset till
uthyrning under del av året till något verksamt turistföretag. Härvid
rekommenderas en minsta avtalslängd mellan ägaren och turistföretaget om
fem år samt att en del av den mest frekventerade semestertiden bör ingå i den
tid som huset står till förfogande för uthyrning.

Motionärerna framhåller att det i privata fritidshus finns en stor bäddkapacitet
som inte används för turism. Detta skulle i många fall bero på att dessa
fritidshus har en allför låg standard för att de skall vara attraktiva för
uthyrning.

Bostadsutskottet som yttrat sig över motionen erinrar om de statliga
insatser som hittills gjorts på turist- och rekreationsområdet. Bostadsutskottet
framhåller att inom ramen för IKS har stöd dessutom utgått bl. a. till
restaurering och upprustning av enskilda uthymingsstugor. En förutsättning
för stöd har härvid normalt varit att uthyrningsstugan utgjort ett komplement
till annan näring och att stugan upplåts till uthyrning under viss tid.

KrU 1983/84:22

27

Bostadsutskottets majoritet avstyrker det här aktuella förslaget i motion
2732 med motiveringen att det torde vara möjligt att inom ramen för bl. a.
IKS delvis tillgodose den av motionärerna förordade stödgivningen.

Kulturutskottet ansluter sig till den uppfattning som bostadsutskottets
majoritet givit uttryck för. Motion 2732 yrkande 11) avstyrks sålunda.

I motion 2736 (m) anförs att kommunerna har begränsade möjligheter att
stå för vatten-, avlopps- och reningsanläggningar för turistföretagen, eftersom
dessa företag är lokaliserade utanför tätorterna. De svenska företagen
har till skillnad från företag i andra delar av Europa tvingats att själva bekosta
avlopps- och vattenanläggningar. Detta har gett turistföretagen höga kapitalkostnader
som på grund av korta turistsäsonger har ett starkt inflytande på
priset. Enligt motionärens mening borde regeringen lägga fram förslag på
detta område för att förbättra turistföretagens lönsamhet.

Finansutskottet anför i sitt yttrande över förslaget i motionen att om
motionären med sitt yrkande syftar till att särskilda statliga bidrag skall ges
för vatten-, avlopps- och reningsanläggningar speciellt för turistföretag, vill
utskottet från sina utgångspunkter avstyrka ett sådant förslag. Finansutskottet
erinrar om att de statliga bidragen till kommunerna för avloppsrening
upphörde budgetåret 1980/81.

Vidare nämner finansutskottet att en översyn av skatteutjämningssystemet
pågår. I denna ingår att överväga åtgärder med anledning av de speciella
merkostnader för glesbygder som undersökts av grundgarantiutredningen.
Likaså skall sambandet mellan skatteutjämning och regionalpolitik beaktas.
Utredningen bör vidare enligt direktiven undersöka möjligheterna och
konsekvenserna av att överföra vissa specialdestinerade statsbidrag till
skatteut jämningssystemet.

Finansutskottet ser med hänsyn härtill från sina utgångspunkter inte skäl
att tillstyrka att statliga bidrag till kommunala vatten- och avloppsanläggningar
återinförs.

Med hänvisning till vad finansutskottet anfört avstyrker kulturutskottet
yrkande 4 i motion 2736.

Vänsterpartiet kommunisterna lägger i motion 2722 fram en rad förslag om
statligt stöd till rekreations- och turistverksamhet. Följande åtgärder förordas:
ett kraftigt utbyggt stöd till kommuner och andra allmännyttiga kooperativa
och fackliga organ och stiftelser för investeringar i och drift av anläggningar
inom attraktiva naturområden, stöd för att hindra privata markköp för
fritidshus inom vissa primära rekreationsområden, omfattande regionalpolitisk!
stöd till kommuner inom primära rekreationsområden, statliga subventioner
till barnfamiljer, handikappade och låglönegrupper för att dessa skall
kunna utnyttja fritidsutbudet. Motionärerna anser att som villkor för att
lokaliseringsstöd och beredskapsmedel skall kunna lämnas bör anges att
anläggningar bör kunna utnyttjas av ”alla människor i vårt land”.

Vidare föreslår motionärerna att en semesterrekreationsfond skall inrättas.
Fonden skall kunna lämna bidrag till fackföreningar för inköp och

KrU 1983/84:22

28

byggande av fritidsanläggningar samt semesterbidrag till lågavlönade. Fonden
skulle byggas upp genom avsättning från företagens omsättning.

En semesterrekreationsfond har på utskottets förslag avvisats av riksdagen
år 1982. När det gäller förslaget om stöd för att förhindra markköp inom
primära rekreationsområden vill utskottet erinra om förslaget till ny
naturresurslag. Bestämmelser i denna lag skall bl. a. göra det möjligt att
starkare ta hänsyn till sådana intressen som är viktiga från allmän synpunkt
och som i dag har svårt att hävda sig i konkurrensen om användningen av våra
naturresurser. Bestämmelserna syftar samtidigt till att få till stånd ett bättre
skydd för områden och resurser som är av stort värde för viktiga verksamheter.
Bestämmelserna behandlar bl. a. områden som är av betydelse för
naturvården, friluftslivet och kulturminnesvården.

I fråga om önskemålet om ett utbyggt regionalpolitisk! stöd vill utskottet
hänvisa till vad som anförts i det föregående om pågående utredningsarbete.

Sammanfattningsvis konstaterar utskottet att motionsförslagen är mycket
vittsyftande och rör insatser inom många skilda samhällsområden. Utskottet
vill i detta sammanhang framhålla att förslagen i propositionen syftar till att
öka möjligheterna för fler svenskar till turism och rekreation i Sverige och att
departementschefen understryker att det är viktigt att de hinder som i dag
begränsar många människors möjligheter att utnyttja sin fritid på det sätt de
önskar kan undanröjas. Detta sker dock inte i första hand genom fritidspolitiska
åtgärder utan genom generella politiska åtgärder på bl. a. arbetsmarknads-,
familje-, bostads-, social- och kulturpolitikens områden.

När det gäller motionärernas propåer om skydd för naturområden av
speciellt intresse för det rörliga friluftslivet vill utskottet ånyo erinra om det
arbete som f. n. pågår inom regeringskansliet för att utforma en ny
naturresurslag.

Med hänvisning till vad som här anförts om mål för turist- och rekreationspolitiken
avstyrker utskottet motion 2722 yrkande 3 i här aktuell del.

Utskottet finner de i propositionen angivna principerna för statligt stöd till
turistnäringen väl avvägda. Utskottet tillstyrker alltså propositionen i nu
nämnt hänseende.

Turistrådets organisation

Ansvaret för statliga insatser för turism och rekreation ligger i dag på flera
olika myndigheter och institutioner. De viktigaste centrala instanserna är
Sveriges turistråd, statens naturvårdsverk och rekreationsberedningen.
Jordbruksministern konstaterar att det mellan dessa instanser finns vissa
avgränsningssvårigheter och därmed viss risk för dubbelarbete. Han föreslår
därför en rad förändringar i den nuvarande handläggningen av turist- och
rekreationsfrågor på det centrala planet för att få till stånd en bättre
samordning och en effektivare behandling av dessa frågor. Turistrådet
föreslås få det övergripande ansvaret för turist- och rekreationsfrågorna. Till

KrU 1983/84:22

29

följd härav bör vissa ärenden som naturvårdsverket hittills handlagt föras
över till Turistrådet. Det gäller rekreationsberedningens arbetsuppgifter och
bidragsfrågor av skilda slag samt utvecklingsarbete i frågor om anläggningar
för friluftsliv.

I propositionen föreslås också att den verksamhet som nu sköts av
sjösäkerhetsrådet och fjällsäkerhetsrådet förs över till naturvårdsverket. I
det följande behandlar utskottet först Turistrådets organisation för att
därefter ta upp frågan om de båda rådens ställning.

I propositionen aviseras att rådets styrelse som i dag består av 19 ledamöter
skall minskas och dess sammansättning ses över i samband med att
arbetsuppgifterna förändras och utökas. Två särskilda organ - en referensgrupp
och en permanent delegation - skall inrättas. Referensgruppen som
knyts till rådets styrelse skall ha bred kompetens i turistnäringsfrågor. I den
skall ingå företrädare för främst producentintressen. Delegationen som skall
vara underställd rådets styrelse skall ges beslutanderätt i frågor om bl. a.
bidragsärenden, yttranden över arbetsmarknads- och lokaliseringsärenden.
En särskild avdelning, underställd delegationen, skall svara för beredning av
dessa frågor. Denna avdelning skall även följa utvecklingen av de primära
rekreationsområdena och ansvara för utarbetandet av strukturplanen samt
forsknings-, utbildnings- och rekreationsfrågor. De nya uppgifter som läggs
på Turistrådet innebär att rådet ges vissa myndighetsfunktioner. För att
regeringen skall kunna överlämna beslutanderätten till Turistrådet krävs en
särskild lag. Förslag härom läggs också fram i propositionen.

Utskottet tillstyrker förslaget till lag om beslutanderätt för Sveriges
turistråd.

Den förordade organisationen för Turistrådet kommenteras i flera motioner.
I motion 2736 (m) föreslås att personer med kompetens i turistnäringsfrågor
skall ingå i styrelsen och att turistföretagen bör vara med som
Turistrådets stiftare. Motionären anser att regeringen nu borde ha presenterat
förslag till styrelsens sammansättning. I motion 1234 (m) som väckts
under allmänna motionstiden förordas att företrädare för turistnäringen bör
ingå i styrelsen dock utan att antalet ledamöter ökar. Ett förslag i motion
2734 (fp) syftar till att tillförsäkra de ideella föreningarna en representation i
styrelsen.

I fråga om styrelsens sammansättning anger jordbruksministern, som
utskottet nämnt, att antalet styrelseledamöter skall minskas. Vidare skall
styrelsen tillförsäkras kompetens i marknadsföringsfrågor. Enligt vad utskottet
har erfarit kommer överläggningar med rådets stiftare om rådets
organisation att inledas efter riksdagsbehandlingen av detta ärende. Utskottet
vill understryka vikten av att styrelsen på ett effektivt sätt kan leda rådets
verksamhet för att främja och vidareutveckla samhällets turist- och rekreationspolitik.
Antalet styrelsemedlemmar bör därför - som föredragande
statsrådet uttalar - minskas väsentligt i förhållande till det nuvarande som är
19 ledamöter. Detta innebär att många intressegrupper som i och för sig fyller

KrU 1983/84:22

30

viktiga funktioner inom turist- och rekreationsområdet inte kan ges representation
i styrelsen. Det finns därför anledning att överväga möjligheterna
att ge dessa grupper representation då ledamöter i referensgruppen och
delegationen skall utses. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet motionerna
1234, 2734 yrkande 4 och 2736 yrkande 5.

Referensgruppens sammansättning och representation för olika folkrörelser
i rådets organ berörs i två motioner.

Det är enligt motion 2734 viktigt att utbyggnaden av turistnäringen inte
sker på bekostnad av naturvårdens långsiktiga behov. Motionärerna förordar
därför att representanter för naturvårdens intressen skall ingå i referensgruppen
och hemställer att riksdagen skall göra en framställning till
regeringen härom.

Enligt vad utskottet inhämtat kommer företrädare för naturvårdsverket
att ingå i delegationen. Med hänsyn härtill finner utskottet att motionärernas
önskemål i stort sett är tillgodosedda och att någon åtgärd från riksdagens
sida inte är påkallad.

I motion 2727 (s) erinras om de undersökningar som gjorts av hur
människor utnyttar sin fritid och varför stora grupper i vårt land inte kan göra
resor på sin semester. Motionären menar att Turistrådet bör aktivt arbeta på
att underlätta för dem som annars inte reser på semester att göra detta. I
detta arbete skulle det vara värdefullt för rådet att ha en särskild referensgrupp.
I denna skulle ingå företrädare för de folkrörelser som representerar
de grupper vilka har svårast för att riktigt kunna utnyttja sin fritid. Hon
föreslår att riksdagen skall göra en framställning till regeringen av denna
innebörd.

Turistrådets uppgifter och centrala roll när det gäller marknadsföring av
Sverige som turistland kommer utskottet att närmare behandla i det
följande. I detta sammanhang vill utskottet endast erinra om att i rådets
uppgifter ingår bl. a. att söka underlätta för stora grupper att få ett
stimulerande miljöombyte på semestern. Detta kan ske genom marknadsföring
av s. k. semesterpaket och information om prisvärda alternativ. Utskottet
är medvetet om att det kan uppstå vissa svårigheter för rådet att förena de
båda uppgifterna att effektivt marknadsföra Sverige som turistland och
stödja turistnäringens egna ansträngningar i detta avseende samt att medverka
till att genomföra en socialt inriktad turist- och rekreationspolitik. Det är
därför viktigt att rådet fortlöpande har kontakter med såväl folkrörelser som
centrala och regionala myndigheter, kommuner och näringsliv. Detta
framhålls särskilt i propositionen. Utskottet vill understryka att det är
angeläget att dessa kontakter kan ske på ett smidigt sätt t. ex. genom att
delegationen ges en bred sammansättning. Ett annat alternativ är det som
motionären föreslår. Utskottet utgår från att regeringen i kommande
överläggningar med stiftarna kommer att överväga bl. a. dessa båda alternativ.
Utskottet anser därför att någon särskild framställning till regeringen
med anledning av yrkande 2 i motion 2727 inte är erforderlig.

KrU 1983/84:22

31

I motion 2732 (c) anförs att inom turist- och rekreationsområdet spelar
flera folkrörelser - främst Svenska turistföreningen och Friluftsfrämjandet -en aktiv roll för att främja den breda allmänhetens möjligheter till turism.
Motionärerna menar att en turist- och rekreationspolitik med en social
målsättning bör beakta de möjligheter som dessa folkrörelser erbjuder. De
föreslår att regeringen snarast skall ta upp överläggningar med organisationerna
för att diskutera deras framtida roll. Detta bör ske innan Turistrådets
nya organisation läggs fast, sägs det.

Det råder allmän enighet om den stora betydelse som Turistföreningen och
Friluftsfrämjandet har haft och har för att utveckla turism i olika former. De
båda organisationerna får också bidrag från staten, bl. a. för vissa anläggningar.
Utskottet har i det föregående framhållit att det är viktigt att rådet
fortlöpande har kontakter med myndigheter och organisationer på området.
Utskottet utgår från att rådet kommer att ha ett nära samarbete med
Turistföreningen och Friluftsfrämjandet. Något uttalande från riksdagens
sida enligt motionärernas önskemål anser utskottet inte erforderligt. Motion
2732 yrkande 1 o) avstyrks alltså.

I motion 2732 förordas att i Turistrådets nya organisation myndighetsfunktionerna
skall skiljas från marknadsföringsfunktionerna. Motionärerna anser
därför att den enhet som skall överta uppgifter från rekreationsberedningen
och naturvårdsverket bör få en självständig ställning. Det ligger mycket i vad
motionärerna här anför. Av propositionen framgår att avsikten är att en
särskild nyinrättad avdelning inom Turistrådet skall svara för bl. a. just de
uppgifter som anges i motionen. Avdelningen kommer att få en självständig
ställning inom rådet. Med hänsyn härtill finner utskottet att syftet med
yrkande 1 d) i motion 2732 är tillgodosett.

I samma motion hemställs att Turistrådets kansli skall lokaliseras till en av
de orter där det finns högskoleutbildning på turistområdet, nämligen
Östersund, Falun eller Kalmar. I rådets uppgifter ingår att fortlöpande följa
de behov av utbildning som finns på turistområdet och att stimulera olika
utbildningsinstitutioner att ta upp angelägna utbildningar på sina program.

Turistrådets centrala uppgift är dock att svara för samordning av samhällets
insatser på turist- och rekreationsområdet. Vidare skall rådet marknadsföra
Sverige som turistland. För att utföra dessa uppgifter krävs att
Turistrådet har en bred kontaktyta. Med hänsyn härtill vill utskottet inte
förorda en omlokalisering av Turistrådets kansli enligt förslaget i motion
2732. Ifrågavarande motionsyrkande avstyrks alltså (yrkande 1 e).

I propositionen föreslås att 71 700 000 kr. ställs till Turistrådets förfogande
under budgetåret 1984/85. Häri ingår 9,1 milj. kr. som förs över från anslaget
Stöd till friluftslivet m. m. Det samlade anslaget för verksamheten vid rådet
bör enligt propositionen i fortsättningen benämnas Stöd till turism och
rekreation. Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsberäkning.

I detta sammanhang tar utskottet upp förslag som rör sjösäkerhetsrådets
och fjällsäkerhetsrådets ställning. Dessa båda råd är i dag självständiga

KrU 1983/84:22

32

myndigheter vars verksamhet finansieras via naturvårdsverket. Sjösäkerhetsrådet
består av tio ledamöter utsedda av regeringen medan fjällsäkerhetsrådet
består av elva ledamöter, även dessa utsedda av regeringen. För
sjösäkerhetsrådets kanslifunktioner finns medel för rådets sekreterare med
biträde. I propositionen förordas att ansvaret för den verksamhet som råden
bedriver läggs på naturvårdsverket. Departementschefen räknar med att
härigenom uppnå vissa effektivitets- och samordningsvinster. Han aviserar
att verket skall få i uppdrag att se över organisationen av säkerhetsfrågorna
och föreslå en lämplig organisation för dessa. Som en följd av att naturvårdsverket
skall överta rådens funktion föreslås att verkets myndighetsanslag
skall tillföras 2 695 000 kr. för budgetåret 1984/85. Vidare föreslås att
kostnaderna för viss fjällverksamhet som nu utgår från anslaget Stöd till
friluftslivet m. m. förs över till anslaget Vård av naturreservat m. m. Detta
bör därför tillföras ytterligare 3 640 000 kr. för budgetåret 1984/85.

I motionerna 2726 (c), 2728 (c, s, m, fp, vpk) och 2733 (m) yrkas avslag på
propositionens förslag om sjösäkerhetsrådet. Motionärerna erinrar om att
sjösäkerhetsrådet har lång erfarenhet och mycket goda kunskaper om
säkerhetsfrågor i fråga om fritidsbåtar. Rådets ledamöter arbetar inom olika
myndigheter och organisationer med båtlivsfrågor. Enligt motion 2728
innebär förslaget att ansvaret för sjösäkerhetsfrågor på departements- och
myndighetsnivå skulle komma att splittras, vilket skulle motverka ett
effektivt utnyttjande av tillgängliga resurser. Liknande synpunkter förs fram
i de övriga motionerna.

Utskottet delar motionärernas uppfattning. Det är knappast troligt att ett
överförande av sjösäkerhetsrådets verksamhet till naturvårdsverket skulle
innebära någon besparing. Däremot är det risk för att det viktiga informationsarbete
som rådet framgångsrikt har bedrivit inom en ram av ca 2 milj. kr.
kommer att försvåras. Utskottet vill erinra om att rådet i dag visserligen
finansieras från naturvårdsverkets anslag men liksom sjöfartsverket lyder
under kommunikationsdepartementet. Utskottet tillstyrker alltså förslaget i
motionerna och avstyrker propositionens förslag i fråga om sjösäkerhetsrådet.
Kostnaderna för sjösäkerhetsrådets verksamhet bör dock som föreslagits
i propositionen anvisas över naturvårdsverkets myndighetsanslag.

Enligt motion 2733 bör Turistrådet få i uppdrag att bevaka båtlivsfrågor
som en del av turist- och rekreationspolitiken. Motionärerna begär att
riksdagen skall göra en framställning till regeringen av denna innebörd.
Vidare bör riksdagen besluta att föra ytterligare en tjänst från naturvårdsverket
till Turistrådet för att handlägga båtlivsfrågor. Förslagen motiveras med
att enligt propositionen skall verkets anslag för fritidsbåttrafiken upphöra
och verkets medel för utvecklingsarbete föras över till Turistrådet. Verkets
roll som central myndighet för båtlivet kommer därvid i praktiken att
försvinna, anför motionärerna.

Turistrådet skall enligt propositionen i fortsättningen svara för rekreationsfrågor
och därmed även för åtgärder som rör båtlivet. I så måtto är alltså

KrU 1983/84:22

33

motionärernas förslag om att rådet skall ha ansvaret för detta område
tillgodosett. Organisationen innebär vidare att medel motsvarande totalt sju
tjänster förs över från anslaget i naturvårdsverkets budget till Turistrådet. I
det föregående har utskottet uttalat sig för att sjösäkerhetsrådets nuvarande
organisation och verksamhet bibehålls. Utskottet anser sig inte böra föreslå
att ytterligare medel skall föras över till rådet. Med hänvisning till vad som
anförts avstyrker utskottet de här aktuella förslagen i motion 2733.

Fjällsäkerhetsrådets organisation tas upp i två motioner. Enligt motion
2735 (fp, s, m, c) bör fjällsäkerhetsrådets verksamhet behållas i sin nuvarande
form. Motionärerna hävdar att rådet tillförs en mångsidig sakkunskap
genom ledamöterna. Dessa företräder bl. a. länsstyrelserna i fjällänen,
rikspolisstyrelsen, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, Svenska
turistföreningen, Friluftsfrämjandet och Svenska samernas riksförbund.
Rådet har fungerat väl och kostnaderna för verksamheten har varit låga. Om
naturvårdsverket övertar rådets uppgifter måste verket tillföras nödvändig
expertis.

En annan lösning för fjällsäkerhetsrådets organisation föreslås i motion
2732 (c). Motionärerna förordar att rådets nuvarande uppgifter skall lösas
genom samverkan mellan länsstyrelserna i berörda län, dvs. Kopparbergs,
Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. De föreslår därför att
riksdagen till dessa länsstyrelser skall anvisa de medel som regeringen
föreslår anvisade för samordning av fjällsäkerhetsfrågor. I propositionen
föreslås för de båda rådens verksamhet 2 695 000 kr. Härav är ett belopp om
775 000 kr. avsett för fjällsäkerhetsrådets verksamhet. Motsvarande belopp
används för rådets informationsverksamhet medan kanslifunktionerna hittills
sköts på deltid av en tjänsteman på jordbruksdepartementet. När det
gäller informationsverksamheten samarbetar rådet nära med Friluftsfrämjanet
och Svenska turistföreningen. Rådet har också bildat lokala fjällsäkerhetskommittéer
i fjällänen.

Utskottet vill framhålla att naturvårdsverket i dag handlägger en rad frågor
rörande fjällverksamhet - bl. a. underhåll och skötsel av vandringsleder.
Verkets generaldirektör är ordförande i rådet. Det finns ett nära samband
mellan rådets verksamhet och verkets uppgifter. Utskottet tillstyrker förslaget
i propositionen och avstyrker alltså yrkandena 1 f) och 2 i motion 2732
samt motion 2735 yrkande 2.

I detta sammanhang tar utskottet upp de synpunkter och önskemål
rörande fjällturismen som folkpartiet lägger fram i motion 903. I den
motivering som lämnas i motion 902 framhåller motionärerna att leder och
övernattningsstugor i viss utsträckning behöver byggas ut. Flera av de större
fjällanläggningarna behöver renoveras och rustas upp. De anser att fjällturism
i enkla former måste ses som en del i en social rekreations- och
turistpolitik som bör ha samhällets stöd. Vidare erinrar de om att Svenska
turistföreningen, som i stor utsträckning finansierar sin verksamhet genom
medlemsavgifter och frivilliga bidrag, har stora svårigheter att få fram

3 Riksdagen 1983184.13 sami. Nr 22

KrU 1983/84:22

34

tillräckliga medel för underhåll. Naturvårdsverket har begärt 850 000 kr. för
anslaget till Turistföreningens fjällverksamhet vilket motionärerna anser bör
utgå. Motionärerna anser att det är nödvändigt att fjällsäkerheten får sådana
resurser att olyckor kan undvikas. I anslutning till de större vandringslederna
eller till nationalparkerna behövs informationscentraler.

Utskottet utgår från att de angelägna frågor som motionärerna aktualiserat
kommer att beaktas i Turistrådets arbete framöver, bl. a. i samband med
bidragsgivningen. Med hänsyn härtill påkallar enligt utskottets mening
motion 903 inte någon riksdagens åtgärd.

I propositionen föreslås att anslaget Stöd till idrotten skall räknas upp med
300 000 kr. Anslagsökningen är avsedd för stöd till anläggningar som ägs av
Friluftsfrämjandet och Riksföreningen ridningens främjande. Bidrag till
mindre friluftsanläggningar som ägs av förening eller därmed jämförbar
sammanslutning som inte är organiserad inom Sveriges riksidrottsförbund
har hittills lämnats av naturvårdsverket från anslaget Stöd till friluftslivet.
Det har i allt väsentligt gått till dessa två föreningar som får bidrag till sin
verksamhet från anslaget Stöd till idrotten. I propositionen uttalas att de
båda organisationerna årligen bör redovisa hur anvisade medel till mindre
anläggningar har fördelats. Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen.

I detta sammanhang tar utskottet upp förslag i motion 2735 (fp, s, m, c) om
att stödet till Friluftsfrämjandet och övriga inom friluftslivet verksamma
organisationer fr. o. m. budgetåret 1985/86 skall handhas av Sveriges turistråd.
Mot bakgrund av rådets olika uppgifter på rekreationsområdet anser
motionärerna att det är naturligt och önskvärt att de organisationer vilkas
verksamhet hör nära samman med Turistrådets uppgifter även organisatoriskt
knyts till rådet.

Riksdagen har nyligen på förslag av utskottet (KrU 1983/84:13) avvisat
propåer om att de s. k. främjandeorganisationerna vilka erhåller statligt
bidrag genom Riksidrottsförbundet i budgethänseende skulle få en självständig
ställning. Utskottet finner inte anledning att nu ändra uppfattning och
avstyrker alltså yrkande 1 i motion 2735.

En översyn av naturvårdsverkets uppgifter i turist- och rekreationspolitiken
önskas i motion 2732 (c). Motionärerna konstaterar att turismen i allmänhet
representerar ett exploateringsintresse, som naturvårdsverket har i uppgift
att motverka. De anser därför att verkets uppgifter i detta hänseende bör
granskas och förslag för att renodla verkets funktion läggas fram. Med den
föreslagna nya organisationen på turist- och rekreationsområdet kommer en
rad frågor som nu handläggs av verket att föras över till Turistrådet. Verkets
roll kommer därför på denna sektor att renodlas och främst omfatta området
friluftsliv, skötsel av vandringsleder i fjällen och vissa säkerhetsfrågor.

Det är enligt utskottets mening rimligt att den organisation på turist- och
rekreationsområdet som skall börja verka från halvårsskiftet i år får fungera
viss tid. Därefter kan det som motionärerna förespråkar vara befogat att
verkets roll i turist- och rekreationspolitiken ses över. Utskottet anser sig

KrU 1983/84:22

35

dock inte nu böra föreslå riksdagen att göra en framställning till regeringen
enligt yrkande 1 g) i motion 2732.

I propositionen aviseras att kungörelsen (1969:323) om statsbidrag till
hamn, brygga eller farled för fritidsbåtar kommer att upphävas. Statsbidraget
har lämnats av naturvårdsverket men har enligt propositionen inte under
senare år utgått i någon nämnvärd omfattning. I motion 2732 begärs att
kungörelsen inte skall upphävas och att alltså stöd även i fortsättningen skall
kunna utgå. Motionärerna säger att fritidsbåtsverksamheten är en väsentlig
del av det rörliga friluftslivet.

Naturvårdsverket anför i årets anslagsframställning att då medelstilldelningen
för bidragsverksamhet enligt kungörelsen varit ytterst begränsad har
verket under senare år prioriterat medel för friluftsdelen av båtlivet.
Bidragsansökningar avseende båthamnar har lämnats utan bifall. Under
innevarande budgetår uppgår medel under anslaget till 700 000 kr. Härav
används ca 150 000 kr. för den tjänstebåt som verket har för inspektion av
bl. a. gästhamnar, uthamnar och sanitära anordningar till vilka verket givit
bidrag. Under senare år har verket bl. a. på grund av de begränsade medel
som stått till förfogande i bidragsgivningen prioriterat bidrag till investeringar
i sanitära anordningar s. k. sopmajor. Enligt vad utskottet inhämtat är
dock kommunerna tveksamma till att göra sådana investeringar främst på
grund av de driftkostnader dessa för med sig.

Utskottet vill erinra om att Turistrådet i fortsättningen skall svara för
bidragsgivning till turist- och rekreationsanläggningar av riksintresse. Det
bör alltså vara möjligt för Turistrådet att lämna bidrag till båtlivet om
ifrågavarande anläggningar bedöms som riksintresse. Med hänsyn härtill
tillstyrker utskottet propositionen i ifrågavarande del och avstyrker alltså
yrkande 1 m) i motion 2732.

Turistrådets arbetsuppgifter

I propositionen framhålls att Turistrådets huvuduppgift även i fortsättningen
blir att marknadsföra Sverige som turistland. Rådets insatser bör ges
en sådan inriktning att de blir ett stöd för turistnäringens och det övriga
näringslivets strävan att marknadsföra Sverige internationellt. Jordbruksministern
understryker att det är viktigt att marknadsföringsinsatserna också
tar sikte på den inhemska marknaden. Vissa nya arbetsuppgifter läggs på
rådet. Det är bidragsfrågor, yttranden över arbetsmarknads- och lokaliseringsärenden,
forsknings- och utbildningsfrågor samt rekreationsfrågor.
Dessa arbetsuppgifter har naturvårdsverket och rekreationsberedningen
hittills svarat för. Utskottet har i det föregående haft anledning att
kommentera rådets utvidgade ansvarsområde vari även bl. a. ingår att följa
utvecklingen inom de primära rekreationsområdena. Förslag och synpunkter
på Turistrådets ansvarsområde läggs fram i flera motioner. I motion 2721 (m)
uttalas att det faktum att Turistrådet tilldelas vissa myndighetsfunktioner

KrU 1983/84:22

36

inte får innebära att rådets marknadsföringskompetens försvagas. Den nya
organisationen får inte heller medföra att rådets möjligheter att i sina
marknadsföringsinsatser agera fritt och okonventionellt minskas. Vidare
anser motionärerna att det är angeläget att de åtgärder som vidtas för att
inom och utom landet marknadsföra turism och rekreation bör samordnas.
Därför bör Turistrådets samarbete med övriga organisationer - bl. a.
Svenska turistföreningen, Exportrådet och Svenska institutet - utvecklas.
Motionärerna önskar att riksdagen i ett uttalande till regeringen skall
instämma i vad de anför om Turistrådets framtida arbetsuppgifter.

Motionärernas synpunkter på rådets uppgifter är enligt utskottets mening
beaktansvärda. Det är angeläget att rådet framöver kan agera smidigt och
effektivt. Syftet med den organisation som förordas i propositionen är att
säkra att myndighetsfunktionen särskiljs från marknadsföringsfunktionen.
Detta markeras genom att delegationen får beslutanderätt i frågor som
innebär myndighetsfunktioner. I propositionen uttalas särskilt att rådet skall
samarbeta med Exportrådet och att de åtgärder som rådet vidtar för att öka
exporten av turism i Sverige skall göras i samarbete med Exportrådet.

Med hänsyn till vad som anförts finner utskottet att syftet med ifrågavarande
yrkande i motion 2721 (yrkande 2) kan anses vara tillgodosett. Någon
särskild åtgärd från riksdagen är alltså inte påkallad.

Andra aspekter på rådets uppgifter förs fram i motion 2727 (s). Motionären
menar att rådet även bör arbeta med att informera om alternativ och söka
stimulera de människor som annars aldrig reser på semester att göra det.
Vidare bör rådet initiera forskning kring den s. k. hinderproblematiken.

Även denna fråga har utskottet haft anledning att beröra i det föregående
(s. 11 f.). Utskottet vill här påminna om att målsättningen för rådets arbete
bl. a. skall vara att öka möjligheterna för alla grupper i vårt samhälle att ta del
av de rekreationsmöjligheter som turismen inom Sverige erbjuder. Ett led i
detta arbete är de semesterpaket som Turistrådet i samarbete med regionala
och lokala turistorgan skall söka få fram liksom även ansträngningarna att
skapa ett effektivt bokningssystem.

Enligt propositionen kommer Turistrådet att få i uppdrag att sammanställa
forskningsbehovet inom turistnäringen. Utskottet utgår från att forskning
kring den s. k. hinderproblematiken kommer att aktualiseras i detta sammanhang.
I propositionen uttalas att det forsknings- och utvecklingsarbete
som hittills bedrivits bör kompletteras med forskning rörande förutsättningarna
för den enskilde att utnyttja sin fritid för rekreation och turism. Därvid
bör, sägs det, behovet av olika generella turist- och rekreationspolitiska
styrmedel studeras. Mot denna bakgrund finner utskottet att motionärens
önskemål i huvudsak är tillgodosedda och att alltså någon riksdagens åtgärd
med anledning av motion 2727 i här berörd del (yrkande 1) inte erfordras.

Förslag som syftar till att intensifiera Turistrådets marknadsföring såväl
utomlands som i Sverige förs fram i flera motioner.

Motion 2724 (fp, m, c) går ut på att samverkan mellan Exportrådet och

KrU 1983/84:22

37

Turistrådet bör utökas bl. a. genom att verksamheten vid Turistrådets
turistkontor utomlands överflyttas till Exportrådets lokaler i de aktuella
länderna. Motionärerna vill att i Exportrådets utlandsorganisation skall, om
möjligt redan från år 1985, ingå minst en turismansvarig vid varje kontor. De
föreslår också att de båda organen tillsammans med olika trafikföretag skall
skapa lokala ”turismexportkommittéer” för insatser på utlandsmarknaden.

Näringsutskottet hänvisar i sitt yttrande över motionen bl. a. till att en
samlokalisering av Exportrådets och Turistrådets utlandsrepresentation
förekommer i vissa fall men att också andra organisatoriska lösningar prövas,
exempelvis samverkan mellan Turistrådet och Scandinavian Airlines System
(SAS). Enligt uppgift finns hos både Exportrådet och Turistrådet en strävan
att samarbetet råden emellan skall utvecklas ytterligare. Näringsutskottet
anser att riksdagen bör inskränka sig till att allmänt ge sin anslutning till
denna strävan - och sålunda till det grundläggande ändamålet med motion
2724 - men avstå från preciserade anvisningar om olika praktiska åtgärder
som samarbetet kan ta sig uttryck i. Någon sådan framställning till regeringen
som föreslås i motionen vill näringsutskottet följaktligen inte förorda.

I motion 2731 (m) begärs bl. a. att riksdagen i ett uttalande till regeringen
skall instämma i vad som i motionen anförs om marknadsföring av Sverige
som turistland. Det som åsyftas är bl. a. att mera konkreta uppgifter på
turistmarknadsföringens område bör åläggas utrikesdepartementets utrikeshandelsavdelning
och generalkonsulaten.

Näringsutskottet framhåller i sitt yttrande att det sedan länge betraktas
som naturligt och angeläget att utrikesdepartementet och utrikesrepresentationen
- och då också såväl beskickningar som andra konsulat än generalkonsulaten
- engagerar sig i marknadsföringen på turismens område och nämner
ett par aktuella exempel. Sammanfattningsvis finner näringsutskottet att
syftet med den nu berörda delen av motion 2731 kan anses redan vara
tillgodosett.

Kulturutskottet delar näringsutskottets uppfattning och föreslår alltså att
motionerna 2724 och 2731 yrkande 1 inte skall föranleda någon riksdagens
åtgärd.

Flera förslag i motion 2732 (c) syftar till att stärka turismen i Sverige.
Motionärerna hävdar att förutsättningarna att utveckla turismen som
exportnäring f. n. är goda. Genom devalveringarna kan Sverige konkurrera
prismässigt. Antalet turister från utlandet har också ökat under 1983.
Motionärerna noterar att det främst är Norge som står för denna ökning
medan turismen från närliggande länder som Storbritannien, Danmark och
Finland inte ökat i motsvarande mån. Motionärerna menar att det krävs
kraftfulla marknadsföringsåtgärder för att en ökning av turismen från dessa
länder skall komma till stånd. De förordar därför särskilda insatser för
marknadsföring i närliggande länder och åtgärder för att engagera turistnäringen
i ökad utsträckning i den internationella marknadsföringen. För att
utveckla hemmaturismen och göra den konkurrenskraftig i förhållande till

KrU 1983/84:22

38

utlandsresor bör olika erbjudanden om resmöjligheter utarbetas, t. ex.
charterresor inom Sverige. Ett bättre bokningssystem bör också införas.

Enligt vad utskottet inhämtat avser Turistrådet att intensifiera sin marknadsföring
på närliggande länder som Danmark, Tyskland och England. De
satsningar som skett i Norge, men även i Finland, har varit framgångsrika.
Utskottet noterar detta med tillfredsställelse.

Vad gäller motionärernas övriga önskemål anser sig utskottet kunna
konstatera att de i allt väsentligt tillgodoses genom olika förslag i propositionen.
Genom Turistrådets nya organisation kommer turistnäringen att knytas
till styrelsen genom representation i referensgruppen. Vidare skall Turistrådet
samarbeta med Exportrådet i frågor som rör marknadsföring av Sverige
utomlands. Utskottet vill, liksom näringsutskottet, betona vikten av att så
sker. Utskottet har i det förgående framhållit att det är angeläget med ökade
insatser för att utforma och marknadsföra lättöverskådliga s. k. paketlösningar
för resor inom Sverige. Utskottet vill peka på att ett särskilt företag -BOKSER Turistservice AB - skall bildas med uppgift att vidareutveckla och
ansvara för ett bokningssystem för turistservice. När det gäller charterresor
har Turistrådet redan nu samarbete med luftfartsverket.

Sammanfattningsvis konstaterar utskottet att här aktuella förslag i motion
2732 i allt väsentligt är tillgodosedda och att det alltså inte är erforderligt med
någon riksdagens åtgärd med anledning av yrkandena 1 a), 1 b) och 1 c).

Motionärerna tar även upp frågan om hur en spridning av semester och
sportlov skall kunna åtstadkommas. De menar att det vore lämpligt att
exempelvis Turistrådet tar initiativ till överläggningar med resp. parter i
dessa frågor. Ett sådant initiativ bör, sägs det, föregås av dokumentation som
visar fördelarna med en större spridning.

När det gäller förläggningen av sportloven vill utskottet erinra om att varje
kommun självständigt bestämmer om förläggning av skolornas vintersportlov
liksom om andra lov. Efter överläggningar med kommunerna, länsskolnämnderna,
Kommunförbundets länsavdelningar och Turistrådet utfärdade
Kommunförbundet år 1979 rekommendationer om förläggning av sportlovet
över en period om fyra veckor. Vid förläggning av sportlovet måste
skolpedagogiska synpunkter beaktas. Kommunförbundet gör varje år en
enkät om när påföljande års vintersportlov kommer att infalla. Kommunerna
beslutar om tidpunkten för detta lov ca ett och ett halvt år i förväg.
Kommunförbundet svarar för information om vintersportlovets förläggning.

Beträffande semesterspridningen framhåller jordbruksministern att han
ser denna som en mycket viktig rekreationspolitisk fråga som inte minst
skulle kunna förbättra förutsättningarna för ekonomiskt svaga grupper att ta
del av rekreationsutbudet. Han hänvisar dock till att semesterspridningen i
första hand är en fråga som rör arbetsmarknadens parter.

Med hänvisning till vad som anförts anser utskottet att motion 2732 i här
behandlad del (yrkande 1 n) inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

I motion 2725 (fp, m, c) yrkas att riksdagen hos regeringen skall anhålla om

KrU 1983/84:22

39

att Sveriges turistråd ges i uppdrag att snarast samla näringslivets och
turistindustrins ledande företag till ett konstruktivt samarbete i syfte att
snarast införa ett system av särskilda turistrabatter - en svensk turistbonus -av exakt samma typ som SAS, Linjeflyg och SJ redan tillämpat med stor
framgång.

Motionärerna menar att det är angeläget att det svenska näringslivet på ett
helt annat sätt än tidigare säljer turisttjänster på världsmarknaden. En åtgärd
i detta syfte skulle vara lågpriserbjudanden i form av rabatter och bonussystem
som över hela världen visat sig påverka konsumenternas preferenser.
Prisvärda semesterpaket i Sverige kan, sägs det, på ett avgörande sätt
förbättra vårt konkurrensläge och ge vårt land en ny profil.

Utskottet vill ånyo understryka vikten av ytterligare insatser för att
marknadsföra Sverige som turistland även internationellt. I fråga om det
konkreta förslaget i motionen finns redan nu vissa sådana erbjudanden.
Enligt vad utskottet inhämtat arbetar Turistrådet i samarbete med företag på
området för att utveckla existerande rabatterbjudanden.

Med hänvisning till vad som anförts anser utskottet att det inte är
erforderligt med någon riksdagens åtgärd med anledning av motionen.

Förslag i motionerna 2720 (s), 2723 (fp, m, c) och 2734 (fp) syftar till att
Turistrådet inför Svenska turistföreningens 100-årsjubileum år 1985 skall ta
initiativ till en speciell kampanj, ”Sverige 1985 - århundradets turistland”.
Enligt motion 2723 bör Turistrådet få i uppdrag att i samverkan med stat,
landsting och kommuner och hela det svenska näringslivet före årets slut
lansera en genomtänkt och slagkraftig kampanj på detta tema. Samma
synpunkter förs fram i motion 2720.

Utskottet utgår från att Svenska turistföreningens 100-årsjubileum och
dess verksamhet för att uppmuntra svenskar att lära känna sitt land kommer
att uppmärksammas på olika sätt. Härvid är det rimligt att de synpunkter som
motionärerna för fram kommer att beaktas. Utskottet har i det föregående
anslutit sig till näringsutskottets bedömning att riksdagen bör avstå från
preciserade anvisningar om olika praktiska åtgärder i fråga om rådets arbete.
Med hänsyn härtill avstyrker utskottet motionerna 2720 och 2723 samt
yrkande 8 i motion 2734.

I motion 1083 (fp), väckt under den allmänna motionstiden, begärs att
riksdagen skall göra ett uttalande om turismens betydelse för att främja
företagandet. I den motivering som lämnas i motion 1079 uttalas att turismen i
hög grad gynnar etablerandet av mindre företag. Motionärerna anför att för
en småföretagarvänlig politik är turismen något väsentligt.

I propositionen redovisas turistnäringens betydelse för den svenska
ekonomin. Turismomsättningen har av Turistrådet för år 1982 uppskattats
till ca 35 miljarder kronor. Antalet sysselsatta inom turistnäringen är enligt
Turistrådet ca 5 % av samtliga förvärvsarbetande och är numera större än i
flera enskilda industribranscher. I vissa regioner har turistnäringen karaktär
av basnäring.

KrU 1983/84:22

40

Utskottet vill även hänvisa till att näringsutskottet i sitt yttrande understryker
den näringspolitiska betydelsen av att turismen i Sverige utvecklas.
Genom att turistanläggningar - i vid mening - och därtill anknuten service
byggs ut och marknadsförs effektivt både i Sverige och utomlands skapas
förutsättningar för ökad sysselsättning bl. a. på många orter där det är ont om
företag inom andra näringar. Det råder alltså enighet om turistnäringens
betydelse. Förslagen i propositionen innebär också ett väsentligt stöd till
turismen. Något särskilt uttalande från riksdagen finner utskottet inte
erforderligt.

Vad som i övrigt anförs i propositionen har, såvitt denna hänvisats till
kulturutskottet, inte gett utskottet anledning till särskilt uttalande.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande riktlinjer för turist- och rekreationspolitiken

att riksdagen med anledning av proposition 1983/84:145 samt
motionerna 1983/84:2718, 1983/84:2722 yrkande 3 i motsvarande
del och 1983/84:2732 i motsvarande del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. beträffande strukturplan samt branschstudie

att riksdagen med anledning av proposition 1983/84:145 samt med
avslag på motionerna 1983/84:2721 yrkande 1,1983/84:2732 yrkande
1 i), 1983/84:2734 yrkande 2 och 1983/84:2736 yrkande 1
godkänner vad utskottet anfört,

3. beträffande begreppet primärt rekreationsområde

att riksdagen avslår motionerna 1983/84:2732 yrkande 1 h), 1983/
84:2736 yrkande 2 och 1983/84:2737 yrkande 3,

4. beträffande insatser för att främja turism och rekreation i primära
rekreationsområden m.m.

att riksdagen avslår

a) motion 1983/84:1231 (Gävleborgs län)

b) motion 1983/84:1645 (Ljusnandalen och Nedre Dalälven)

c) motion 1983/84:1657 (Norrland samt Vindelälvsområdet)

d) motion 1983/84:1660 (DANO-området)

e) motion 1983/84:2041 (Värmland)

f) motion 1983/84:2286 (Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten) g)

motion 1983/84:2719 (Tiveden),

5. beträffande närrekreation i storstadsområden m. m.

att riksdagen med anledning av proposition 1983/84:145 och med
avslag på motion 1983/84:1661 godkänner vad utskottet anfört,

6. beträffande utveckling av närmiljön m. m.

KrU 1983/84:22

41

att riksdagen avslår motion 1983/84:2722 yrkande 3 i motsvarande
del,

7. beträffande ändring i lagen (1970:939) om förvaltning av kyrklig
jord

att riksdagen avslår motion 1983/84:1677,

8. beträffande transportstöd till Gotlandstrafiken m. m.
att riksdagen avslår motion 1983/84:2729,

9. beträffande avskaffande av Gotlandsbolagets monopolställning
att riksdagen avslår motion 1983/84:2721 yrkande 3,

10. beträffande bandelen Borlänge-Malung

att riksdagen avslår motion 1983/84:2722 yrkande 3 i motsvarande
del,

11. beträffande forskning och utbildning pä turismområdet

att riksdagen med anledning av proposition 1983/84:145 samt med
avslag på motionerna 1983/84:2731 yrkande 2 och 1983/84:2734
yrkande 6 godkänner vad utskottet anfört,

12. beträffande riktlinjer för turist- och rekreationspolitiken i övrigt
att riksdagen beslutar att vad som i proposition 1983/84:145 anförts
inte skall föranleda något uttalande av riksdagen,

13. beträffande viss ändring i bestämmelserna för beredskapsarbete
att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:145 och med avslag
på motion 1983/84:2734 yrkande 1 godkänner vad som förordats i
propositionen,

14. beträffande högre beloppsgräns för prövning av beredskapsarbeten
att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:145 och med avslag
på motion 1983/84:2732 yrkande 1 k) godkänner vad som förordats
i propositionen,

15. beträffande utnyttjande av beredskapsmedel

att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:145 och med avslag
på motion 1983/84:2732 yrkande 1 j) godkänner vad som förordats
i propositionen,

16. beträffande användning av arbetsmarknadspolitiska medel i vissa
turistområden

att riksdagen avslår motion 1983/84:2737 yrkande 1,

17. beträffande förmånliga lån för upprustning av vissa privata fritidshus att

riksdagen avslår motion 1983/84:2732 yrkande 1 1),

18. beträffande statliga bidrag för vissa investeringar i turistanläggningar att

riksdagen avslår motion 1983/84:2736 yrkande 4,

19. beträffande stöd till rekreations- och turistverksamhet

att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:145 och med avslag
på motion 1983/84:2722 yrkande 3 i motsvarande del godkänner
vad som förordats i propositionen,

KrU 1983/84:22

42

20. beträffande principer för statligt stöd till turistnäringen

att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:145 godkänner vad
som förordats i propositionen i fråga om principer för statligt stöd
till turistnäringen i den mån de inte behandlats under moment
13-15 och 19 ovan,

21. beträffande beslutanderätt för Turistrådet

att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:145 antar vid
propositionen fogat förslag till lag om beslutanderätt för Sveriges
turistråd (bil. 1 till betänkandet),

22. beträffande Turistrådets styrelse

att riksdagen avslår motionerna 1983/84:1234,1983/84:2734 yrkande
4 och 1983/84:2736 yrkande 5,

23. beträffande representation i Turistrådets referensgrupp
att riksdagen avslår motion 1983/84:2734 yrkande 3,

24. beträffande en referensgrupp med representanter för vissa folkrörelser att

riksdagen avslår motion 1983/84:2727 yrkande 2,

25. beträffande Turistrådets samarbete med vissa organisationer
att riksdagen avslår motion 1983/84:2732 yrkande 1 o),

26. beträffande särskiljande av Turistrådets myndighets- och marknadsföringsfunktioner att

riksdagen avslår motion 1983/84:2732 yrkande 1 d),

27. beträffande Turistrådets lokalisering

att riksdagen avslår motion 1983/84:2732 yrkande 1 e),

28. beträffande anslag till turism och rekreation

att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:145 till Stöd till
turism och rekreation under nionde huvudtiteln för budgetåret
1984/85 anvisar ett reservationsanslag av 71 700 000 kr.,

29. beträffande sjösäkerhetsrådet

att riksdagen med avslag på proposition 1983/84:145 med bifall till
motionerna 1983/84:2726,1983/84:2728 och 1983/84:2733 yrkande
3 godkänner vad utskottet förordat,

30. beträffande Turistrådets uppgifter rörande båtlivsfrågor

att riksdagen avslår motion 1983/84:2733 yrkandena 1 och 2,

31. beträffande fjällsäkerhetsrådet

att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:145 samt med
avslag på motionerna 1983/84:2732 yrkandena 1 f) och 2 samt
1983/84:2735 yrkande 2 godkänner att fjällsäkerhetsrådet avvecklas
som egen myndighet samt inordnas i naturvårdsverkets organisation,

32. beträffande fjällturismen

att riksdagen avslår motion 1983/84:903,

33. beträffande medelsanvisning till naturvårdsverket

att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:145 - utöver av

KrU 1983/84:22

43

riksdagen tidigare anvisat belopp1 - till Statens naturvårdsverk för
budgetåret 1984/85 under nionde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag
av 2 695 000 kr.,

34. beträffande medelsanvisning till vård av naturreservat m. m.

att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:145 - utöver av
riksdagen tidigare anvisat belopp1 - till Vård av naturreservat m. m.
för budgetåret 1984/85 under nionde huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag av 3 640 000 kr.,

35. beträffande medelsanvisning till stöd till idrotten

att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:145 - utöver av
riksdagen tidigare anvisat belopp2 - till Stöd till idrotten för
budgetåret 1984/85 under nionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 300 000 kr.,

36. beträffande stöd till Friluftsfrämjandet m. m.

att riksdagen avslår motion 1983/84:2735 yrkande 1,

37. beträffande översyn av naturvårdsverkets uppgifter

att riksdagen avslår motion 1983/84:2732 yrkande 1 g),

38. beträffande upphävande av kungörelsen (1969:323) om statsbidrag
till hamn, brygga eller farled för fritidsbåtar

att riksdagen avslår motion 1983/84:2732 yrkande 1 m),

39. beträffande Turistrådets ansvarsområde m. m.

att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:145 och med avslag
på motionerna 1983/84:2721 yrkande 2 och 1983/84:2727 yrkande 1
godkänner vad som förordats i propositionen,

40. beträffande Turistrådets marknadsföring

att riksdagen avslår motionerna 1983/84:2724,1983/84:2731 yrkande
1 och 1983/84:2732 yrkandena 1 a), 1 b) och 1 c),

41. beträffande spridning av sportlov och semester

att riksdagen avslår motion 1983/84:2732 yrkande 1 n),

42. beträffande vissa turistfrämjande insatser

att riksdagen avslår motion 1983/84:2725 (turistrabatter) samt
motionerna 1983/84:2720,1983/84:2723 och 1983/84:2734 yrkande
8 (Sverigekampanj),

43. beträffande turismens betydelse för företagandet
att riksdagen avslår motion 1983/84:1083.

Stockholm den 10 maj 1984

På kulturutskottets vägnar
INGRID SUNDBERG

1 JoU 1983/84:25.

2 KrU 1983/84:13.

KrU 1983/84:22

44

Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Karl Boo (c), Lars-Ingvar Sörenson (s),
Catarina Rönnung (s), Maja Bäckström (s), Lars Ahlmark (m), Berit
Oscarsson (s), Gunnel Liljegren (m), Jan-Erik Wikström (fp), Eva Hjelmström
(vpk), Anders Nilsson (s), Jan Hyttring (c), Helge Klöver (s), Lars
Hjertén (m) och Lennart Bladh (s).

Reservationer

1. Riktlinjer för turist- och rekreationspolitiken (mom. 1)

Ingrid Sundberg (m), Lars Ahlmark (m), Gunnel Liljegren (m), Jan-Erik
Wikström (fp) och Lars Hjertén (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar ”Utskottet vill”
och slutar ”till känna” bort ha följande lydelse:

I propositionen betonas särskilt att olika generella politiska åtgärder bäst
främjar målet att fler svenskar bereds möjlighet att utnyttja sin fritid för
rekreation och turism i det egna landet i sådana former, som var och en
önskar. Utskottet instämmer i detta och konstaterar att regeringen därmed
valt att se turist- och rekreationspolitiken ur ett annat perspektiv än vad de
turist- och rekreationspolitiska utredningarna har gjort. Utskottet vill
understryka att det är människornas individuella önskemål som skall styra
formerna för turism och rekreation. Genom den i propositionen föreslagna
satsningen på marknadspolitiska åtgärder och utveckling av turistnäringen
med sikte på ökad beläggning och förlängd säsong blir det ekonomiskt
möjligt för fler att utnyttja anläggningarna. Utskottet delar den i propositionen
framförda uppfattningen att generella åtgärder inom olika områden
bidrar till att förbättra möjligheterna för breda folkgrupper till turism och
rekreation på fritiden. En väl utbyggd och fungerande turistnäring har
dessutom positiva effekter på vår bytesbalans och sysselsättning. Vad
utskottet här anfört med anledning av propositionen samt motionerna 2718,
2722 yrkande 3 i motsvarande del och 2732 i motsvarande del bör ges
regeringen till känna. Utskottets ställningstagande innebär alltså att här
aktuella motionsyrkanden avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande riktlinjer för turist- och rekreationspolitiken
att riksdagen med anledning av proposition 1983/84:145 och med
avslag på motionerna 1983/84:2718, 1983/84:2722 yrkande 3 i
motsvarande del och 1983/84:2732 i motsvarande del som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

KrU 1983/84:22

45

2. Strukturplan samt branschstudie (mom. 2)

Ingrid Sundberg (m), Karl Boo (c), Lars Ahlmark (m), Gunnel Liljegren
(m), Jan-Erik Wikström (fp), Jan Hyttring (c) och Lars Hjertén (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar ”Av propositionen”
och på s. 14 slutar ”yrkande 1” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att Turistrådet ej bör ges i
uppdrag att utarbeta en särskild samordnad strukturplan för utvecklingen av
turism och rekreation. Det är väsentligt att rådet, liksom övriga berörda
organ, får ta steget från planering till verkställighet. Fortsatt översiktlig
planering kan - i stället för att underlätta - snarare hindra denna utveckling.
Hanteringen av frågorna riskerar att fördröjas och göras mindre flexibel.

Behovet av den i propositionen aviserade branschstudien ifrågasätts i
motionerna 2732 och 2734.

Branschstudier bör enligt utskottets mening ses som ett normalt inslag i
Turistrådets arbete. Det är därför naturligt att Turistrådet kontinuerligt
följer de problem som uppkommer inom olika grenar av turistnäringen och
arbetar för lösningar i syfte att vidareutveckla densamma. Någon särskild
branschstudie utförd av industriverket anser utskottet däremot inte vara
påkallad. De resurser som skulle tas i anspråk för en sådan särskild
branschstudie bör i stället användas i Turistrådets arbete med erforderliga
studier och för att intensifiera marknadsföringen. Genom en ökad efterfrågan
på anläggningar för turism kommer flera av de i dag färdigplanerade
projekten att kunna förverkligas.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet motion 2721 yrkande
1, 2732 yrkande li), 2734 yrkande 2 och 2736 yrkande 1 samt avstyrker
propositionen i här aktuell del.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande strukturplan samt branschstudie

att riksdagen med anledning av proposition 1983/84:145 samt med
bifall till motionerna 1983/84:2721 yrkande 1, 1983/84:2732 yrkande
1 i), 1983/84:2734 yrkande 2 och 1983/84:2736 yrkande 1
godkänner vad utskottet anfört,

3. Begreppet primärt rekreationsområde (mom. 3)

Karl Boo (c) och Jan Hyttring (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar ”Med anledning”
och slutar ”är påkallad” bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar alltså att regeringen inte avser att göra någon
prioritering mellan olika primära rekreationsområden. Utskottet anser att
det förhållandet att ett område utsetts till primärt rekreationsområde i
fortsättningen inte bör ge företräde i anslagssammanhang. Varje projekt bör

KrU 1983/84:22

46

alltså bedömas efter sina egna förutsättningar. Utskottet ifrågasätter i likhet
med vad som anförts i motion 2737 om begreppet primärt rekreationsområde
nu fyller någon funktion. Markanvändningen regleras genom riktlinjerna för
fysisk riksplanering och den kommande översiktsplaneringen. Vad utskottet
här anfört med anledning av motionerna 2732 1 h), 2736 yrkande 2 och 2737
yrkande 3 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Huruvida begreppet primärt rekreationsområde skall finnas kvar i framtiden
bör prövas i anslutning till (Ds Bo 1984:3) Förslag till ny naturresurslag.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande begreppet primärt rekreationsområde
att riksdagen med anledning av motionerna 1983/84:2732 lh),
1983/84:2736 yrkande 2 och 1983/84:2737 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Insatser för att främja turism och rekreation i primära rekreationsområden
m. m. (motiveringen till mom. 4)

Ingrid Sundberg (m), Lars Ahlmark (m), Gunnel Liljegren (m), Jan-Erik
Wikström (fp) och Lars Hjertén (m) anser att den del av utskottets yttrande
som på s. 17 börjar ”Utskottet vill” och slutar ”regionala bedömningar” bort
ha följande lydelse:

Motionärerna framför synpunkter och förslag om satsningar i olika
områden bl. a. från utvecklingsprogram, som utarbetats såväl av huvudmännen
inom de primära rekreationsområdena som inom speciella projektgrupper.
Utskottet utgår från att de kommer att beaktas i Turistrådets arbete,
som syftar till en utökad satsning på turism och rekreation i hela landet. Det
är dock viktigt att som föredraganden framhåller de prioriteringar av insatser
i olika turistanläggningar som måste göras utgår från lokala och regionala
bedömningar.

5. Högre beloppsgräns för prövning av beredskapsarbeten (mom. 14)

Karl Boo (c) och Jan Hyttring (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar ”Utskottet vill”
och slutar ”yrkande 1 k)” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att den beloppsgräns som
förordas i propositionen är för låg. Utskottet förordar därför att prövning av
objekt inom turistsektorn vars totalkostnader ligger under 15 milj. kr. skall
delegeras till arbetsmarknadsstyrelsen.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14. beträffande högre beloppsgräns för prövning av beredskapsarbeten
att riksdagen med anledning av proposition 1983/84:145 och med
bifall till motion 1983/84:2732 yrkande 1 k) godkänner vad utskottet
förordat,

KrU 1983/84:22

47

6. Utnyttjande av beredskapsmedel (morn. 15)

Karl Boo (c) och Jan Hyttring (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.25 börjar ”Utskottet
räknar” och på s. 26 slutar ”inte påkallat” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att beredskapsmedel bör få
lämnas för turist- och rekreationsanordningar utan hinder av reglerna för
lokaliseringsstöd.

Utskottet tillstyrker alltså motion 2732 i denna del.

dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:

15. beträffande utnyttjande av beredskapsmedel

att riksdagen med avslag på proposition 1983/84:145 och med bifall
till motion 1983/84:2732 yrkande lj) godkänner vad utskottet
förordat,

7. Förmånliga lån för upprustning av vissa privata fritidshus (mom. 17)

Karl Boo (c) och Jan Hyttring (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27 börjar ”Bostadsutskottets
majoritet” och slutar ”avstyrks sålunda” bort ha följande lydelse:

Bostadsutskottet framhåller att erfarenheterna av IKS-stödet är goda.
Resurser som inte används har fått värde och människors försörjning på
landsbygden har underlättats. Fritidshus som rustas upp hos privatpersoner
erbjuder inte sällan turisterna en speciell kvalitet. Fritidsboendekommittén
har också, anför bostadsutskottet, förordat ett statligt stöd med motsvarande
inriktning inom ramen för regional- och rekreationspolitiken.

Mot här angiven bakgrund gör utskottet samma bedömning som görs i den
avvikande meningen till bostadsutskottets yttrande, nämligen att det finns
anledning att överväga om stöd skall kunna utgå för upprustning av
uthymingsstugor även i de fall det s. k. IKS-stödet inte är tillämpligt.
Utskottet förutsätter också att regeringen i lämpligt sammanhang överväger
frågan, bl. a. med utgångspunkt i fritidsboendekommitténs förslag.

Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av motion 2732 yrkande
1 1) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om stöd för
upprustning av uthymingsstugor.

dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:

17. beträffande förmånliga län för upprustning av vissa privata fritidshus att

riksdagen med anledning av motion 1983/84:2732 yrkande 11)
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

KrU 1983/84:22

48

8. Stöd till rekreations- och turistverksamhet (mom. 19)

Eva Hjelmström (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28 börjar ”En semesterrekreationsfond”
och slutar ”nämnt hänseende” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det krävs väsentligt ökade
insatser från samhällets sida för friluftsliv och rekreation. Det är viktigt att de
åtgärder som vidtas kommer de svagast ställda grupperna till del. I enlighet
med förslaget i motion 2722 bör en särskild semesterfond snarast inrättas.
Fonden bör byggas upp genom avsättning från företagens omsättning. Från
denna fond kunde stöd utgå till fackföreningarna för inköp och byggande av
fritidsanläggningar. Vidare kunde fonden lämna semesterbidrag till lågavlönade.
Det är även angeläget att stöd kan utgå till kommunerna så att dessa
kan hindra privata markköp inom de primära rekreationsområdena för
fritidshus. De kommuner som ligger inom primära rekreationsområden bör
få omfattande regionalpolitisk! stöd. Vad utskottet här anfört med anledning
av motion 2722 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Vad i övrigt anförts i propositionen om principerna för statligt stöd till
turistnäringen finner utskottet väl avvägt. Utskottet tillstyrker alltså propositionen
i nu nämnt hänseende.

dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande lydelse:

19. beträffande stöd till rekreations- och turistverksamhet

att riksdagen med anledning av proposition 1983/84:145 och med
bifall till motion 1983/84:2722 yrkande 3 i motsvarande del
godkänner vad utskottet förordat,

9. Turistrådets lokalisering (mom. 27)

Karl Boo (c) och Jan Hyttring (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31 börjar ”Turistrådets
centrala” och slutar ”(yrkande 1 e)” bort ha följande lydelse:

Med hänsyn till rådets uppgifter i fråga om forskning och utbildning på
detta område är det enligt utskottets mening väl motiverat att rådets kansli
förläggs till någon av de orter där det finns högskoleutbildning på turistområdet.
Utskottet tillstyrker alltså motion 2732 yrkande le).

dels att utskottets hemställan under 27 bort ha följande lydelse:

27. beträffande Turistrådets lokalisering

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2732 yrkande 1 e) som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

KrU 1983/84:22

49

10. Fjällsäkerhetsrådet (mom. 31)

Ingrid Sundberg (m), Karl Boo (c), Lars Ahlmark (m), Gunnel Liljegren
(m), Jan-Erik Wikström (fp), Jan Hyttring (c) och Lars Hjertén (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 33 börjar ”Utskottet vill”
och slutar ”yrkande 2” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det nära samarbetet mellan naturvårdsverket, vilket
bl. a. handlägger vissa frågor rörande fjällverksamhet, och fjällsäkerhetsrådet
inte utgör tillräckligt skäl för att inordna rådets verksamhet under
naturvårdsverket. Enligt utskottets mening skulle en sådan organisation
innebära sämre möjligheter att upprätthålla fjällsäkerhetsarbetet. Fjällsäkerhetsrådet
omfattar i dag en mångsidig sakkunskap, också på regional och
lokal nivå, och länsstyrelserna i norrlandslänen har genom sin representation
i rådet ett avgörande inflytande på dess verksamhet. Trots sina låga
kostnader har fjällsäkerhetsrådet ansetts fungera väl. Utskottet delar den
uppfattning som framförs i motion 2735 och anser att propositionen i denna
del bör avslås och att fjällsäkerhetsrådet bör kvarstå i nuvarande organisationsform.
Därigenom torde i viss mån också syftet med motion 2732
yrkandena 1 f) och 2 vara tillgodosett.

dels att utskottets hemställan under 31 bort ha följande lydelse:

31. beträffande fjällsäkerhetsrådet

att riksdagen med avslag på proposition 1983/84:145 och motion
1983/84:2732 yrkandena lf) och 2 samt med bifall till motion
1983/84:2735 yrkande 2 godkänner vad utskottet anfört,

11. Stöd till Friluftsfrämjandet m. m. (mom. 36)

Jan-Erik Wikström (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 34 börjar ”Riksdagen har”
och slutar ”motion 2735” bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i motionärernas uppfattning att de organisationer
som bedriver upplysning och utbildning av en bred allmänhet i frilufts- och
rekreationsfrågor och i sin verksamhet nära anknyter till de uppgifter som
Turistrådet framöver skall svara för bör knytas till rådet. Genom en sådan
organisatorisk lösning skulle det skapas ett klart samband mellan turism och
närrekreation i friluftslivets form. Vidare skulle man genom en sådan lösning
kunna uppnå vissa samordnings- och effektivitetsvinster. Utskottet tillstyrker
alltså motion 2735 i här aktuell del.

dels att utskottets hemställan under 36 bort ha följande lydelse:

36. beträffande stöd till Friluftsfrämjandet m. m.

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2735 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4 Riksdagen 1983/84.13 sami. Nr 22

KrU 1983/84:22

50

12. Översyn av naturvårdsverkets uppgifter (moni. 37)

Karl Boo (c) och Jan Hyttring (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 34 börjar ”Det är” och på
s. 35 slutar ”motion 2732” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar därför motionärernas uppfattning att det med hänsyn till
den nya organisationen på turismens område är angeläget att naturvårdsverkets
uppgifter blir föremål för översyn. Utskottet tillstyrker alltså motion
2732 yrkande 1 g).

dels att utskottets hemställan under 37 bort ha följande lydelse:

37. beträffande översyn av naturvårdsverkets uppgifter

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2732 yrkande 1 g) som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

13. Upphävande av viss kungörelse (mom. 38)

Karl Boo (c) och Jan Hyttring (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35 börjar ”Utskottet vill”
och slutar ”motion 2732” bort ha följande lydelse:

Fritidsbåtsverksamheten är en väsentlig del av det rörliga friluftslivet.
Naturvårdsverket påpekar i årets anslagsframställning att behovet av anläggningar
för båtlivet är mycket stort bl. a. vad gäller säkerhetsanordningar,
natur- och gästhamnar och sanitära anläggningar i besöksområden. Utskottet
finner därför att kungörelsen (1969:323) om statsbidrag till hamn, brygga
eller farled för fritidsbåtar inte bör upphävas. Motion 2732 yrkande 1 m)
tillstyrks alltså.

dels att utskottets hemställan under 38 bort ha följande lydelse:

38. beträffande upphävande av kungörelsen (1969:323) om statsbidrag
till hamn, brygga eller farled för fritidsbåtar

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2732 yrkande 1 m) som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

14. Turistrådets marknadsföring (mom. 40)

Karl Boo (c) och Jan Hyttring (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 38 börjar ”Enligt vad” och
slutar ”och 1 c)” bort ha följande lydelse:

Som motionärerna påpekar kräver marknadsföring utomlands av Sverige
som turistland betydande insatser från de organ som sysslar med turism. Det
är också angeläget att turistnäringen själv engageras i detta marknadsföringsarbete.
Exportrådet och Turistrådet har också viktiga uppgifter att i

KrU 1983/84:22

51

samverkan driva kampanjer och utföra marknadsstudier samt samordna
näringens insatser.

En viktig uppgift för turistpolitiken är att underlätta turism i Sverige för
svenskar. Detta kan ske genom att man utformar alternativ för hemmaturism
som i fråga om attraktivitet kan mäta sig med utlandsresor. Detta kan ske
genom förbättrade bokningssystem och erbjudanden om charterresor i
Sverige. Med hänvisning till vad som här anförts anser utskottet att riksdagen
bör göra en framställning till regeringen i enlighet med vad som förordas i
motion 2732 yrkandena la), lb) och lc).

dels att utskottets hemställan under 40 bort ha följande lydelse:

40. beträffande Turistrådets marknadsföring

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2732 yrkandena 1 a),
1 b) och 1 c) samt med avslag på motionerna 1983/84:2724 och 2731
yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

15. Spridning av sportlov och semester (mom. 41)

Karl Boo (c) och Jan Hyttring (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.38 börjar ”Med
hänvisning” och slutar ”riksdagens åtgärd” bort ha följande lydelse:

Om semesterperioder och skolornas vintersportlov kunde spridas över en
längre period än vad som nu är fallet skulle detta medföra en rad positiva
effekter. Anläggningar för turism och rekreation skulle kunna utnyttjas
under en längre tid och fler skulle därmed kunna få del av existerande utbud.
Genom en förlängd säsong skulle de befintliga anläggningarna bli mer
lönsamma vilket skulle kunna ha en prisdämpande effekt. Detta bör kunna
ske utan hinder för skolarbetet. Utskottet anser liksom motionärerna att
Turistrådet bör ta initiativ till överläggningar med berörda parter för att
åstadkomma en ökad spridning av semester och sportlov. Vad utskottet här
anfört med anledning av motion 2732 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 41 bort ha följande lydelse:

41. beträffande spridning av sportlov och semester

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2732 yrkande 1 n) som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Särskilda yttranden

1. Åtgärder för att främja turism i primära rekreationsområden m. m.
(mom. 4)

Karl Boo (c) och Jan Hyttring (c) anför:

Det är riktigt att prioriteringar av insatser i olika turistanläggningar skall

KrU 1983/84:22

52

utgå från lokala och regionala bedömningar. Vi kan dock konstatera att
många projekt inte blir förverkligade och att planeringen av nya angelägna
satsningar har avstannat. Enligt vår mening är inte orsaken till detta ointresse
för turismens utveckling. Skälet är att det saknas ekonomiska medel för
projektens fullföljande. Det finns således inte ekonomiska medel regionalt
så att ens de mest angelägna projekten kan förverkligas.

2. Utveckling av närmiljön m. m. (mom. 6)

Ingrid Sundberg (m), Lars Ahlmark (m), Gunnel Liljegren (m), Jan-Erik
Wikström (fp) och Lars Hjertén (m) anför:

Vi vill i detta sammanhang påminna om att företrädare för moderata
samlingspartiet och folkpartiet i en reservation till bostadsutskottets betänkande
1983/84:23 avstyrkt förslaget i proposition 1983/84:145 om bl. a.
koloniträdgårdar och odlingslotter. Eftersom riksdagen den 27 april i år
beslutat i enlighet med vad bostadsutskottets majoritet förordat ansluter vi
oss här till utskottets ställningstagande.

3. Avskaffande av Gotlandsbolagets monopolställning (mom. 9)

Ingrid Sundberg (m), Karl Boo (c), Lars Ahlmark (m), Gunnel Liljegren
(m), Jan-Erik Wikström (fp), Jan Hyttring (c) och Lars Hjertén (m) anför:

Vi vill i detta sammanhang erinra om att företrädare för moderata
samlingspartiet, centerpartiet och folkpartiet i en avvikande mening till
trafikutskottets yttrande pläderat för att Gotlandsbolagets monopol på
Gotlandstrafiken skall luckras upp. En första åtgärd i denna riktning skulle
kunna vara att Rederi AB Ölandsborg skulle få tillstånd att trafikera linjen
Grankullavik-Klintehamn. På sikt bör dock, sägs det, lagen om linjesjöfart
på Gotland upphävas eller i vart fall ändras så att koncession endast krävs för
linjesjöfart med statlig subvention.

Med hänsyn till att riksdagen den 9 maj i år har fattat beslut i enlighet med
vad trafikutskottets majoritet föreslagit i betänkandet TU 1983/84:22 har vi
avstått från att reservera oss.

4. Stöd till Friluftsfrämjandet m. m. (mom. 36)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark, Gunnel Liljegren och Lars Hjertén (alla
m) anför:

Med anledning av motion 2735 vad avser främjandeorganisationerna vill vi
erinra om vår reservation till riksdagens beslut om stödet till idrotten
(kulturutskottets betänkande 1983/84:13). Vi vidhåller uppfattningen att
främjandeorganisationema inte bör erhålla sina anslag genom Riksidrottsstyrelsen
utan få en också i budgethänseende självständig ställning.

KrU 1983/84:22 Bilagal

53

Förslag till lagändring som framlagts av regeringen och som tillstyrkts av
utskottet.

Förslag till

Lag om beslutanderätt för Sveriges turistråd

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Regeringen får överlämna till Sveriges turistråd eller en under Turistrådet
lydande särskild delegation att besluta i frågor om bidrag eller annat stöd
inom Turistrådets verksamhetsområde.

2 § Den som hos Sveriges turistråd eller delegation som avses i 1 § har tagit
befattning med en fråga som avses il § får inte obehörigen röja eller utnyttja
vad han eller hon därvid har erfarit om affärs- eller driftsförhållanden.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1984.

5 Riksdagen 1983/84.13 sami. Nr 22

KrU 1983/84:22 Bilaga 2

54

Finansutskottets yttrande
1983/84:4 y

över motion om turist- och rekreationspolitiken m. m.

Till kulturutskottet

Kulturutskottet har den 5 april 1984 beslutat inhämta yttrande från
finansutskottet över yrkande 4 i den med anledning av proposition 1983/
84:145 om turist- och rekreationspolitiken m.m. väckta motionen 1983/
84:2736 av Per-Richard Molén (m).

I motion 2736 anförs att kommunerna har begränsade möjligheter att stå
för vatten, avlopps- och reningsanläggningar för turistföretagen, eftersom
dessa företag är lokaliserade utanför tätorterna. De svenska företagen har till
skillnad från företag i andra delar av Europa tvingats att själva bekosta
avlopps- och vattenanläggningar. Detta har gett turistföretagen höga kapitalkostnader
som på grund av korta turistsäsonger har ett starkt inflytande på
priset. Enligt motionärens mening borde regeringen lägga fram förslag på
detta område för att förbättra turistföretagens lönsamhet.

Utskottet anser det angeläget att främja turismen i Sverige. Kommunerna
har ett viktigt ansvar för detta. Om motionären med sitt yrkande syftar till att
särskilda statliga bidrag skall ges för vatten-, avlopps- och reningsanläggningar
speciellt för turistföretag, vill utskottet från sina utgångspunkter avstyrka
ett sådant förslag.

De statliga bidragen till kommunerna för avloppsrening upphörde budgetåret
1980/81. Förslag härom lades fram i proposition 1980/81:20 om
besparingar i statsverksamheten, m. m. Som skäl för förslaget anfördes
budgetläget och det förhållandet att bidragets stimulanseffekt hade minskat.
Det framhölls i sammanhanget att skatteutjämningssystemet innebär ett
finansieringsstöd till kommunerna också när det gäller reningsanläggningar.
Vidare påpekades att i vissa fall kan möjligheter också finnas att finansiera
utbyggnad av reningsverk med arbetsmarknadsmedel.

Det kan också nämnas att en översyn av skatteutjämningssystemet pågår. I
denna ingår att överväga åtgärder med anledning av de speciella merkostnader
för glesbygder som undersökts av den kommunala grundgarantiutredningen.
Likaså skall sambandet mellan skatteutjämning och regionalpolitik
beaktas. Utredningen bör vidare enligt direktiven undersöka möjligheterna
och konsekvenserna av att överföra vissa specialdestinerade statsbidrag till
skatteutjämningssystemet.

KrU 1983/84:22 Bilaga 2

Utskottet ser med hänsyn härtill från sina utgångspunkter inte skäl att
tillstyrka att statliga bidrag till kommunala vatten- och avloppsanläggningar
återinförs.

Stockholm den 12 april 1984

På finansutskottets vägnar
ARNE GADD

Närvarande: Arne Gadd (s), Björn Molin (fp), Per-Axel Nilsson (s), Roland
Sundgren (s), Christer Nilsson (s), Filip Fridolfsson (m), Rolf Rämgård (c),
Torsten Karlsson (s), Hugo Hegeland (m), Gunnar Nilsson i Eslöv (s),
Margit Gennser (m), Gerd Engman (s), Britta Hammarbacken (c), Anders
Andersson (m) och Hans Petersson i Hallstahammar (vpk).

KrU 1983/84:22 Bilaga 3

56

Trafikutskottets yttrande
1983/84:1 y

om turist- och rekreationspolitiken (prop. 1983/84:145)

Till kulturutskottet

Kulturutskottet har hemställt om yttrande av trafikutskottet över proposition
1983/84:145 om turist- och rekreationspolitiken m.m. (bil. 1) jämte
motioner, såvitt ärendet rör trafikutskottets beredningsområde.

Trafikutskottet har funnit anledning kommentera tre motioner.

Enligt motion 1983/84:2722 (vpk) bör bandelen Borlänge-Malung - den
s. k. västerdalsbanan - överföras till riksnätet, rustas upp, elektrifieras och
förlängas till fjällvärlden.

Kommunikationsministern har den 24 april innevarande år meddelat att
regeringen avser föreslå riksdagen att västerdalsbanan överförs till riksnätet.
Genom att så sker kommer bandelen - i enlighet med riksdagens trafikpolitiska
beslut år 1979 - att få den upprustning som kan erfordras.

Av det anförda framgår att syftet med ifrågavarande motion, såvitt nu är i
fråga, torde få anses i huvudsak tillgodosett. Frågorna om omfattningen av
en upprustning och om bandelens förlängning har i första hand SJ att
bedöma, med utgångspunkt i de riktlinjer som nämnda riksdagsbeslut anger.

I motionerna 1983/84:2721 (m) och 1983/84:2729 (c, s) behandlas Gotlandstrafiken.

Enligt den sistnämnda motionen är resekostnaderna för att nå Gotland för
höga. Semesterresor på färjorna bör i varierade former rabatteras. Färjetrafiken
bör vidare även omfatta hamnar i Stockholm och på Öland.
Motionärerna framhåller också att Linjeflygs planerade satsning på Gotland
innebär fler resemöjligheter men ingen kostnadsreduktion.

I sitt betänkande TU 1983/84:22 behandlar utskottet transportstödet till
Gotland. Detta omfattar bl. a. ett stöd till persontrafiken med Gotlandsbolagets
färjor. I enlighet med den s. k. vägprincipen är stödet inbyggt i den taxa
som Gotlandsbolaget tillämpar. Priset för en färjeresa är sålunda anpassat till
priset för en andraklassbiljett på tåg för motsvarande färdsträcka.

Trafikutskottet betonar i betänkandet att det är en angelägen uppgift för
transportrådet att medverka till fortsatta rationaliseringar i trafiken i syfte att
med upprätthållande av en tillfredsställande trafikförsörjning minska bidragsbehovet.

Rådet och bolaget har följaktligen att beakta huruvida rabatter - på sätt
som föreslås i motionen - kan vara kommersiellt motiverade och medverka
till att minska behovet av statsbidrag. I sammanhanget bör nämnas att
Gotlandsbolaget - enligt vad trafikutskottet erfarit - i maj och i september

KrU 1983/84:22 Bilaga 3

57

innevarande år erbjuder vissa särskilda rabatter på linjen NynäshamnVisby.

Under innevarande års semestersäsong kommer Gotlandsbolaget att
trafikera linjen Grankuliavik (på Öland)-Visby med en daglig dubbeltur
tisdagar, onsdagar och torsdagar.

Av propositionen framgår att ett förslag av länsstyrelsen på Gotland och
Gotlands kommun om en mer attraktiv färjeförbindelse till Gotland
förutsätts bli föremål för prövning. Förslaget innebär - enligt vad trafikutskottet
erfarit - bl. a. att Gotlandsbolagets färjor skulle angöra Stockholm.
Trafikutskottet delar föredragande departementschefens uppfattning att
utgångspunkten vid en bedömning av det lämpliga i att upprätta en sådan
förbindelse - som skulle kunna förlänga Gotlands turistsäsong - bör vara att
finna trafiklösningar som samtidigt kan minska statsbidragsbehovet i trafiken.

Sedan budgetåret 1973/74 har riksdagen beviljat ersättning till Linjeflyg
AB för särskilda rabatter vid flygtrafik till och från Gotland. Sedan
budgetåret 1981/82 har stödet givits en ny utformning med syfte att en
tillfredsställande flygtrafik skall kunna upprätthållas. Stödet, som är inbyggt
i de taxor som Linjeflyg tillämpar, föreslås i betänkandet TU 1983/84:20
uppgå till 14,5 milj. kr. för nästa budgetår.

Med hänvisning till det anförda avstyrker trafikutskottet för sin del motion
1983/84:2729 (c, s) i här berörd del.

Enligt motion 1983/84:2721 (m) bör en uppluckring av Gotlandsbolagets
monopol på färjetrafiken till Gotland komma till stånd.

Enligt lagen (1970:871) om linjesjöfart på Gotland får sådan bedrivas
endast efter särskilt tillstånd. Fråga om tillstånd prövas av regeringen. F. n.
är det endast Gotlandsbolaget som har erforderlig koncession.

Av det nämnda betänkandet TU 1983/84:22 - som är dagtecknat den 12
april 1984 - framgår att Rederi AB Ölandsborg hos regeringen har sökt
tillstånd till linjesjöfart mellan Grankuliavik och Klintehamn samt att
ärendet bereds inom regeringskansliet. Beredningen pågår alltjämt, enligt
vad trafikutskottet erfarit.

I betänkandet behandlas tre motioner om trafik på den nämnda linjen. I en
av motionerna framhålls att linjen bör kunna tåla konkurrens mellan olika
bolag, och yrkas att linjesjöfarten mellan Öland och Gotland skall släppas fri.
I de två andra motionerna yrkas att riksdagen uttalar att tillstånd bör beviljas
att trafikera linjen i fråga. Samtliga yrkandena avstyrks under hänvisning till
att det är regeringen som har att pröva frågor om tillstånd till linjesjöfart på
Gotland.

KrU 1983/84:22 Bilaga 3

58

Trafikutskottet finner ej skäl till annat ställningstagande beträffande det
motionsyrkande som nu är i fråga och avstyrker därför för sin del detsamma.

Stockholm den 3 maj 1984

På trafikutskottets vägnar
ROLF CLARKSON

Närvarande: Rolf Clarkson (m), Birger Rosqvist (s), Rune Torwald (c), Olle
Östrand (s), Sven-Gösta Signell (s), Rune Johansson (s), Per Stenmarck (m),
Margit Sandéhn (s), Görel Bohlin (m), Olle Grahn (fp), Sven Henricsson
(vpk), Göran Riegnell (m), Anna Wohlin-Andersson (c), Ingrid Andersson
(s) och Lisbet Calner (s).

Avvikande mening

Rolf Clarkson (m), Rune Torwald (c), Per Stenmarck (m), Görel Bohlin
(m), Olle Grahn (fp), Göran Riegnell (m) och Anna Wohlin-Andersson (c)
anser att den del av yttrandet som börjar med ”1 betänkandet” och slutar
med ”del detsamma.” bort ersättas med text av följande lydelse:

Trafikutskottet delar motionärernas uppfattning att Gotlandsbolagets
monopol på Gotlandstrafiken bör luckras upp. Så bör till en början
exempelvis ske genom att regeringen beviljar Rederi AB Ölandsborg
tillstånd att trafikera linjen Grankullavik-Klintehamn. På sikt bör man enligt
trafikutskottets mening upphäva lagen om linjesjöfart på Gotland eller i vart
fall ändra den så att koncession endast krävs för linjesjöfart med statlig
subvention.

Vad trafikutskottet nu anfört synes böra av riksdagen ges regeringen till

känna.

KrU 1983/84:22 Bilaga 4

59

Näringsutskottets yttrande
1983/84:9 y

om turist- och rekreationspolitiken m. m. (prop. 1983/84:145)

Till kulturutskottet

Kulturutskottet har hemställt om yttrande av näringsutskottet över
proposition 1983/84:145 om turist- och rekreationspolitiken m.m. (bil. 1)
jämte motioner, såvitt ärendet rör näringsutskottets beredningsområde.
Näringsutskottet får anföra följande.

Inledningsvis vill näringsutskottet understryka den näringspolitiska betydelsen
av att turismen i Sverige utvecklas. Genom att turistanläggningar - i
vid mening - och därtill knuten service byggs ut och marknadsförs effektivt
både i Sverige och utomlands skapas förutsättningar för ökad sysselsättning
bl. a. på många orter där det är ont om företag inom andra näringar.
Åtgärder som ger fler svenskar än hittills tillfälle att ägna sig åt turism kan
bidra därtill. Näringsutskottet går emellertid inte in på förslag och synpunkter
som gäller turistpolitiken i allmänhet utan inskränker sig i huvudsak till att
behandla frågor om medverkan av olika organ som har uppgifter på
exportfrämjandets område.

Av det sagda följer att det är ett viktigt led i turistpolitiken att utländsk
efterfrågan på turism och rekreation i Sverige stimuleras. Förutom andra
positiva effekter kan detta ha en gynnsam verkan på bytesbalansen.
Turismen hör till exportnäringarna och bör uppmärksammas när planer görs
upp och resurser avsätts för exportfrämjande åtgärder av olika slag.
Näringsutskottet behandlar inte frågan om Sveriges turistråds organisation
men konstaterar med tillfredsställelse att föredragande statsrådet som ett
motiv för de föreslagna organisationsförändringarna nämner att Turistrådet
skall få förbättrade möjligheter att marknadsföra Sverige som turistland även
internationellt. Föredraganden omtalar att Turistrådet samarbetar med
Sveriges exportråd i frågor som rör marknadsföringen av Sverige utomlands
och säger sig förutsätta att detta samarbete skall fortgå. Näringsutskottet vill
betona vikten av att så sker.

Av de motioner som har väckts med anledning av propositionen är det
endast två som föranleder kommentarer från näringsutskottet.

Motion 1983/84:2724 (fp, m, c) går ut på att samverkan mellan Exportrådet
och Turistrådet bör utökas. Verksamheten vid Turistrådets turistkontor
utomlands bör överflyttas till Exportrådets lokaler i de aktuella länderna,
menar motionärerna. De vill att i Exportrådets utlandsorganisation skall, om
möjligt redan från år 1985, ingå minst en turismansvarig vid varje kontor. De
föreslår också att de båda organen tillsammans med olika trafikföretag skall
skapa lokala ”turismexportkommittéer” för insatser på utlandsmarknaden.

KrU 1983/84:22 Bilaga 4

60

Näringsutskottet har erfarit att en samlokalisering av Exportrådets och
Turistrådets utlandsrepresentation förekommer i vissa fall men att också
andra organisatoriska lösningar prövas, exempelvis samverkan mellan
Turistrådet och Scandinavian Airlines System (SAS). Enligt uppgift finns hos
både Exportrådet och Turistrådet en strävan att samarbetet råden emellan
skall utvecklas ytterligare. Näringsutskottet anser att riksdagen bör inskränka
sig till att allmänt ge sin anslutning till denna strävan - och sålunda till det
grundläggande ändamålet med motion 1983/84:2724 (fp, m, c) - men avstå
från preciserade anvisningar om olika praktiska åtgärder som samarbetet kan
ta sig uttryck i. Någon sådan framställning till regeringen som föreslås i
motionen vill näringsutskottet följaktligen inte förorda.

I motion 1983/84:2731 (m) begärs bl. a. att riksdagen i ett uttalande till
regeringen skall instämma i vad som i motionen anförs om marknadsföring av
Sverige som turistland. Det som åsyftas är bl. a. att mera konkreta uppgifter
på turistmarknadsföreningens område bör åläggas utrikesdepartementets
utrikeshandelsavdelning och generalkonsulaten.

Näringsutskottet vill framhålla att det sedan länge betraktas som naturligt
och angeläget att utrikesdepartementet och utrikesrepresentationen - och då
också såväl beskickningar som andra konsulat än generalkonsulaten -engagerar sig i marknadsföringen på turismens område. Ett par aktuella
exempel kan nämnas. Av den del av tredje huvudtitelns anslag till exportfrämjande
verksamhet som står till regeringens disposition för särskilda
insatser har medel utnyttjats även för Turistrådets räkning, så i år 2,5 milj. kr.
för vissa aktiviteter i Förenta staterna. Frågan om åtgärder för att stimulera
turism i Sverige har tagits upp vid möten med olönade svenska konsuler i
olika länder. Sammanfattningsvis finnér näringsutskottet att syftet med den
nu berörda delen av motion 1983/84:2731 (m) kan anses redan vara
tillgodosett.

Förslag om insatser av Exportrådet för att främja marknadsföringen
utomlands av Sverige som turistland framförs också i motion 1983/84:2805
(c), som har väckts med anledning av proposition 1983/84:168 om exportfrämjande
verksamhet. Denna motion kommer näringsutskottet att behandla
i sitt betänkande NU 1983/84:40.

Stockholm den 24 april 1984

På näringsutskottets vägnar
NILS ERIK WÅÅG

Närvarande: Nils Erik Wååg (s), Tage Sundkvist (c), Staffan Burenstam
Linder (m), Gunnar Nilsson i Stockholm (s), Lilly Hansson (s), Lennart
Pettersson (s), Wivi-Anne Radesjö (s), Per Westerberg (m), Christer
Eirefelt (fp), Jörn Svensson (vpk), Per-Richard Molén (m), Sivert Andersson
(s), Ivar Franzén (c), Bo Finnkvist (s) och Lars Ahlström (m).

KrU 1983/84:22 Bilaga 5

61

Bostadsutskottets yttrande
1983/84:3 y

om lån till vissa fritidshus m. m.

Till kulturutskottet

Kulturutskottet har beslutat att bereda bostadsutskottet tillfälle yttra sig
över den med anledning av proposition 1983/84:145 väckta motionen 1983/
84:2732 (c) yrkande 1 I) om införande av förmånliga lån för upprustning av
privata fritidshus för uthyrning.

Bostadsutskottet avger följande yttrande.

I motion 2732 (c) framhålls att det i privata fritidshus finns en stor
bäddkapacitet som inte används för turism. Enligt motionärerna beror
detta i många fall på att dessa fritidshus har en alltför låg standard för att de
skall vara attraktiva för uthyrning. Mot bakgrund härav föreslår motionärerna
att förmånliga lån införs för upprustning och standardförbättring av
privata fritidshus. Ett villkor skall härvid vara att ägaren förbinder sig att
lämna fritidshuset till uthyrning under en del av året till något verksamt
turistföretag. Härvid rekommenderas en minsta avtalslängd mellan ägaren
och turistföretaget om fem år samt att en del av den mest frekventerade
semestertiden bör ingå i den tid som huset står till förfogande för uthyrning.

Hittillsvarande statliga insatser inom turist- och rekreationssektom har
gjorts dels inom ramen för ordinarie anslag under jordbruksdepartementets
huvudtitel, dels inom ramen för arbetsmarknads- och regionalpolitiken.
Sammantaget innebär detta bl. a. att betydande insatser för utbyggnad och
komplettering av turistanläggningar samt för utbyggnad av infrastruktur
och aktivitetsanläggningar kommit till stånd delvis med statliga medel. En
del av detta stöd har bl. a. avsett stugbyar och liknande anläggningar
avsedda för kommersiell uthyrning. Inom ramen för stödet till intensifierade
kommunala sysselsättningsinsatser i glesbygder (IKS) har stöd dessutom
utgått bl. a. till restaurering och upprustning av enskilda uthyrningsstugor.
En förutsättning för stöd har härvid normalt varit att uthyrningsstugan
utgjort ett komplement till annan näring och att stugan upplåts till uthyrning
under viss tid.

Enligt bostadsutskottets mening är det viktigt att ge alla möjlighet att
använda sin fritid för sådana former av rekreation och turism som var och
en önskar. Tillgången på stugor för korttidsuthyrning utgör ett viktigt
inslag i en sådan politik. Bostadsutskottet vill i detta sammanhang också
peka på de betydande statliga insatser som gjorts för att säkerställa tillgången
på stugor för korttidsuthyrning och för vilka redogjorts ovan.

Det torde sålunda vara möjligt att inom ramen för bl. a. IKS delvis

KrU 1983/84:22 Bilaga 5

62

tillgodose den av motionärerna förordade stödgivningen. Utskottet är mot
bakgrund härav inte berett förorda att ett statligt stöd av det slag som
föreslås i motion 2732 (c) yrkande 1 1) införs. Från de utgångspunkter
bostadsutskottet har att beakta finnér utskottet sålunda inte anledning
föreligga att föreslå kulturutskottet att tillstyrka motionen.

Stockholm den 3 maj 1984

På bostadsutskottets vägnar
KJELL A. MATTSSON

Närvarande: Kjell A. Mattsson (c), Oskar Lindkvist (s). Knut Billing (m).
Magnus Persson (s), Ivar Nordberg (s). Bertil Danielsson (m), Birgitta
Hambraeus (c), Per Olof Håkansson (s), Margareta Gard (m), Kerstin
Ekman (fp), Tore Claeson (vpk), Margareta Palmqvist (s), Erik Olsson
(m). Rune Evensson (s) och Lars Andersson (s).

Avvikande mening

Kjell A. Mattsson och Birgitta Hambraeus (båda c) anser att den del av
utskottets yttrande som börjar "Det torde" och slutar ”tillstyrka motionen"
bort lyda:

Erfarenheterna av IKS-stödet är goda. Resurser som inte används har
fått värde och människors försörjning på landsbygden underlättas. Fritidshus
som rustas upp hos privatpersoner erbjuder inte sällan turisterna en
speciell kvalitet. Turisterna kommer i kontakt med ortens befolkning på ett
naturligt sätt. Fritidsboendekommittén har också förordat ett statligt stöd
med motsvarande inriktning inom ramen för regional- och rekreationspolitiken.

Vad som nu anförts har lett utskottet till uppfattningen att det finns
anledning att överväga om stöd skall kunna utgå för upprustning av uthyrningsstugor
även i de fall det s. k. IKS-stödet inte är tillämpligt. Utskottet
förutsättet också att regeringen i lämpligt sammanhang överväger frågan,
bl. a. med utgångspunkt i fritidsboendekommitténs förslag.

Från de i första hand bostadspolitiska utgångspunkter bostadsutskottet
har att beakta har dock utskottet inte funnit anledning föreligga att föreslå
kulturutskottet att tillstyrka motionen. Utskottet vill dock fästa kulturutskottets
uppmärksamhet på vad som ovan anförts om värdet av ett stöd för
ifrågavarande verksamhet.

KrU 1983/84:22 Bilaga 6

Översikt över motionernas behandling

63

Motion Motionsyrkandena behandlas på nedan angivna ställen i

nr

utskottets utskottets hemställan reservation särskilt

yttrande nr yttrande

s. s. mom. nr

903		33-34	42	32
1083		39-40	43	43
1231		16-17	40	4	4 1
1234		29-30	42	22
1645		16-17	40	4	4 1
1657		16-17	40	4	4 1
1660		15-17	40	4	4 1
1661		18-20	40	5
1677		20-21	41	7
2041		15-17	40	4	4 1
2286		16-17	40	4	4 1
2718		11-12	40	1	1
2719		17	40	4	4 1
2720		39	43	42
2721	yrk. 1	13-14	40	2	2
	yrk. 2	35-36	43	39
	yrk. 3	22	41	9	3
2722	yrk. 3	11-12, 20, 22, 27-28	40, 41, 41	1, 6, 10, 19	1,8 2
2723		39	43	42
2724		36-37	43	40	14
2725		38-39	43	42
2726		32	42	29
2727	yrk. 1	36	43	39
	yrk. 2	30	42	24
2728		32	42	29
2729		21-22	41	8
2731	yrk. 1	37	43	40	14
	yrk. 2	23-24	41	11
2732	yrk. 1 a 1	11-12 1	40	1	1
	yrk. 1 b	l 37-38	43	40	14
	yrk. 1 c J	1
	yrk. 1 d	31	42	26
	yrk. 1 e	31	42	27	9
	yrk. 1 f	33	42	31	10
	yrk. 1 g	34-35	43	37	12
	yrk. 1 h	14-15	40	3	3
	yrk. 1 i	13-14	40	2	2
	yrk. 1 j	25-26	41	15	6
	yrk. 1 k	25	41	14	5
	yrk. 1 1	26-27	41	17	7
	yrk. 1 m	35	43	38	13
	yrk. 1 n	38	43	41	15
	yrk. 1 o	31	42	25
	yrk. 2	33	42	31	10
2733	yrk. 1 1 yrk. 2	32-33	42	30
	yrk. 3	32	42	29

KrU 1983/84:22

64

Motion Motionsyrkandena behandlas på nedan angivna ställen i

nr

utskottets utskottets hemställan reservation särskilt

yttrande nr yttrande

s. s. mom. nr

2734 yrk. 1	25	41	13
yrk. 2	13-14	40	2	2
yrk. 3	30	42	23
yrk. 4	29-30	42	22
yrk. 6	23-24	41	11
yrk. 8	39	43	42
2735 yrk. 1	34	43	36	11
yrk. 2	33	42	31	10
2736 yrk. 1	13-14	40	2	2
yrk. 2	14-15	40	3	3
yrk. 4	27	41	18
yrk. 5	29-30	42	22
2737 yrk. 1	26	41	16
yrk. 3	14-15	40	3	3

KrU 1983/84:22

65

Innehåll

Sammanfattning 1

Propositionen 2

Motioner 4

Utskottet

Inledning 9

Mål och riktlinjer för turist- och rekreationspolitiken 10

Transportfrågor 21

Forskning och utbildning 23

Principer för statligt stöd till turistnäringen 24

Turistrådets organisation 28

Turistrådets arbetsuppgifter 35

Hemställan 40

Reservationer

1. Riktlinjer för turist-och rekreationspolitiken (m, fp) 44

2. Strukturplan samt branschstudie (m, c, fp) 45

3. Begreppet primärt rekreationsområde (c) 45

4. Insatser för att främja turism och rekreation i primära rekreationsområden
m. m. (m, fp) 46

5. Högre beloppsgräns för prövning av beredskapsarbeten (c) .... 46

6. Utnyttjande av beredskapsmedel (c) 47

7. Förmånliga lån för upprustning av vissa privata fritidshus (c) ... 47

8. Stöd till rekreations-och turistverksamhet (vpk) 48

9. Turistrådets lokalisering (c) 48

10. Fjällsäkerhetsrådet (m, c, fp) 49

11. Stöd till Friluftsfrämjandet m. m. (fp) 49

12. Översyn av naturvårdsverkets uppgifter (c) 50

13. Upphävande av viss kungörelse (c) 50

14. Turistrådets marknadsföring (c) 50

15. Spridning av sportlov och semester (c) 51

Särskilda yttranden

1. Åtgärder för att främja turism i primära rekreationsområden

m.m. (c) 51

2. Utveckling av närmiljön m. m. (m, fp) 52

3. Avskaffande av Gotlandsbolagets monopolställning (m, c, fp) .. 52

4. Stöd till Friluftsfrämjandet m. m. (m) 52

KrU 1983/84:22

66

Bilagor

1. Förslag till lag om beslutanderätt för Sveriges turistråd 54

2. Finansutskottets yttrande 1983/84:4 y 55

3. Trafikutskottets yttrande 1983/84:1 y 57

4. Näringsutskottets yttrande 1983/84:9 y 60

5. Bostadsutskottets yttrande 1983/84:3 y 62

6. Översikt över motionernas behandling 64

minab/gotab 78557 Stockholm 1984