KrU 1983/84:10

Kulturutskottets betänkande
1983/84:10

om statens anslag till Operan (förslag 1983/84:6)

Förslag av riksdagens revisorer

Riksdagens revisorer har på förslag av kulturutskottet granskat statens
anslag till Kungl. Teatern AB, Operan. Efter verkställd granskning har
riksdagens revisorer den 27 oktober 1983 till riksdagen avgivit en skrivelse
(förslag 1983/84:6). I skrivelsen lämnas bl. a. följande uppgifter.

Revisorerna har funnit att Operans ekonomiska ställning varit väsentligt
bättre än vad som framgår av verksamhetsberättelsen för verksamhetsåret
1981/82. Med de korrigeringar som revisorerna anser bör göras i balansräkningen
av skuldposten Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
från drygt 87 milj. kr. till ca 12 milj. kr. fanns det uppenbarligen vid
verksamhetsårets utgång en dold reserv på ca 75 milj. kr. Den dolda
reserven har uppkommit genom att Operan inom ramen för riksdagens
anslag till teatern tillgodogjort sig statsbidrag som varit större än de faktiska
kostnaderna i verksamheten. Bokföringsmässigt har reserven skapats
genom att teatern under flera år använt sig av ett kostnadsbegrepp som inte
bara omfattat årets faktiska kostnader utan även grovt beräknade framtida
kostnader.

Som ett led i granskningen har upprättats en rapport med titeln Statens
anslag till Operan (1982/83:4). En sammanfattning av rapporten och över
rapporten inhämtade yttranden är som bilaga fogad till skrivelsen.

Kulturutskottet har berett företrädare för Operan samt dess revisorer
tillfälle att lämna synpunkter på riksdagens revisorers förslag. Även företrädare
för statens kulturråd, som nyligen avgett en rapport om Operans
verksamhet, har lämnat synpunkter i ärendet.

Riksdagens revisorer föreslår

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
dels att ett nytt system för anslagsgivning försöksvis tillämpas för Operan,
innebärande att all tilläggsbudgetering slopas och ersätts med en
enda, sammanhållen budgetberedning per år och att statsbidraget utbetalas
månadsvis,

dels att erfarenheterna av denna försöksverksamhet får avgöra om samma
system för anslagsgivning skall införas även för Kungl. Dramatiska
teatern AB (Dramaten), Svenska riksteatern och Stiftelsen Institutet för
rikskonserter,

dels att en grundlig redovisningsrevision av Operans räkenskaper för de
senaste fyra åren genomförs,

dels att ett belopp som motsvarar Operans dolda reserver, uppkomna
genom för höga statsbidrag och förräntningen av dessa, återförs till staten,
dels att Operans organisation och ekonomiadministration med avseen -

I Riksdagen 1983/84. 13 sami. Nr 10

KrU 1983/84:10

2

de på beslutsbefogenheter, internkontroll och informationsfrågor utreds.

2. att riksdagen ger regeringen till känna vad revisorerna i övrigt framfört
i anledning av granskningen,

3. att riksdagen av regeringen begär en fortlöpande information — t. ex.
i samband med att budgetproposition avges — om de åtgärder avseende
Operan som framdeles vidtas i anledning av revisorernas granskning,

4. att riksdagen beslutar att 75 milj. kr. av årets statsbidrag till Operan
skall hållas inne av kammarkollegiet i avvaktan på att den föreslagna
redovisningsrevisionen fastställer hur stora Operans dolda reserver egentligen
vardén 30juni 1983.

Bakgrund till förslaget av riksdagens revisorer

Riksdagens revisorer lämnar följande redovisning som bakgrund till
sina överväganden.

Operan är ett av staten helägt aktiebolag vars verksamhet årligen till
80—90 procent har finansierats genom statsbidrag. Teatern har haft redovisningsskyldighet
för sin verksamhet till kammarkollegiet utom för budgetåret
1982/83 då årsredovisningen skulle lämnas till utbildningsdepartementet.

Mellan budgetåren 1971/72 och 1982/83 har i enlighet med riksdagens
beslut det statliga bidraget till Operan ökat från 30,7 milj. kr. till 132,5 milj.
kr. Den snabba ökningen av statsbidragen — som i reala termer helt faller
på den första hälften av perioden — samt den omständliga anslagskonstruktionen
med reservationsanslag och en eller flera tilläggsbudgeter är de
främsta skälen till revisorernas beslut om granskning.

Parallellt med revisorernas granskning har statens kulturråd utfört en
bred studie av Operan av en mera allmän kulturpolitisk karaktär. Kulturrådets
studie har publicerats i september månad 1983 och har överlämnats
till utbildningsdepartementet.

Den nuvarande anslagskonstruktionen för Operan med reservationsanslag
och en eller flera tilläggsbudgeter har tillämpats sedan budgetåret
1972/73. Fördelen med denna anslagsform är att teatern uppmuntras till
kostnadsmedvetande och ett ”företagsmässigt” tänkande i och med att
anslaget kan reserveras för kommande år. Mot denna del av anslagskonstruktionen
har det inte funnits skäl att erinra. Vid sidan om reservationsanslagen
har Operan ansett det vara nödvändigt med en eller flera tilläggsbudgeter
årligen för att kompensera sig för de under löpande budgetår
träffade nya löneavtalen. Såväl från Operans som från regeringens (utbildningsdepartementets)
och riksdagens sida kräver tilläggsbudgeterna merarbete
och extra resurser.

Enligt regleringsbrevet för Operan skall kammarkollegiet utbetala statsbidraget
till Operan ”efter rekvisition i mån av behov”. Hittills har dock
inte Operan (eller andra mottagare av motsvarande bidrag) regelmässigt
redogjort för sina behov i samband med medelsrekvisitionerna.

Att en viss skärpning av behovsprövningen är önskvärd får man stöd för
i budgetpropositionen 1982/83:100, Bilaga 1, finansplanen, där det anförs
att man syftar till att senarelägga utbetalningarna till den tidpunkt då
medlen faktiskt skall förbrukas för avsett ändamål. Därigenom kan statens

KrU 1983/84:10

3

räntekostnader minska och en jämnare fördelning över året av statens
upplåningsbehov uppnås.

Operan har varje år tagit ut hela sitt statsbidrag. Även sådana år då
Operan rimligtvis borde ha haft insikt om att teatern inte behövt ta i
anspråk hela statsbidraget för teaterverksamheten, har teatern ändock
rekvirerat hela bidraget. De medel som sålunda ej behövts för teaterverksamheten
har placerats i räntebärande fordringar. Operan har redovisat de
outnyttjade statsbidragen (överskottet i verksamheten) under olika poster
i balansräkningen. Redovisningen har skett så att större delen av överskottet
dolts. I och med att medlen övergått till aktiebolaget Operan blir — till
skillnad från de fall då statsmyndigheterna reserverar medel — uppkommande
reserver inte synliga i riksredovisningen.

I Operans anslagsframställningar till regeringen för perioden 1980— 1982
har man tagit upp de nya bidragskraven samt föregående års bidrag och
budget men däremot ej lämnat någon information om Operans faktiska
kostnader eller ekonomiska ställning, t. ex. vad gäller öppna och dolda
reserver. Eftersom verksamhetsberättelserna har kommit sent och dessutom
på senare år inte gett en rättvisande bild av teaterns ekonomiska
situation, har de anslagsbeviljande organen saknat adekvat underlag för
att ta ställning till medelsbehovet.

Den av Operan tillämpade redovisningen står på flera punkter i strid
med aktiebolagslagen och bokföringslagen. Sålunda har Operan under
flera års tid belastat resultaträkningarna med grovt beräknade kostnader
som inte tillhör det aktuella verksamhetsåret utan något framtida år. Detta
förfarande har minskat respektive års driftöverskott. För budgetåret
1981/82 blev resultaträkningen felaktigt belastad med ca 20 milj. kr. En
Fiktiv skuld för sådana felaktiga framtida kostnader har i balansräkningen
tagits upp under posten Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter.
Denna post uppgick den 30 juni 1982 till drygt 87 milj. kr.

Vidare har Operan avskrivit inköpta anläggningstillgångar i sin helhet
under inköpsåret, beräknat avsättningen till resultatutjämningsfonden för
högt samt underlåtit att göra upp delårsrapporter enligt aktiebolagslagens
krav m. m.

Sammanfattningsvis är Operans ekonomiska ställning väsentligt bättre
än vad som framgår av verksamhetsberättelsen för verksamhetsåret 1981/
82.

Samtidigt har Operan haft svårt att utnyttja de fonderade medlen för sin
teaterverksamhet på grund av regeringens bestämmelser i regleringsbreven
om maximering av de årliga lönekostnaderna. Medlen har i stället utnyttjats
i Operans utlåningsverksamhet.

De stora ”dolda vinsterna” till trots har Operan i sina anslagsframställningar
gett intryck av en ekonomiskt pressad situation.

Utskottet

Inledning

Operan är ett av staten helägt aktiebolag, Kungliga teatern AB. Operans
verksamhet Finansieras huvudsakligen genom statsbidrag. För innevarande
budgetår har som bidrag till Operan under reservationsanslaget Bidrag
till Operan och Dramatiska teatern anvisats 131,6 milj. kr. Som villkor för
statsbidraget gäller bl. a. följande.

Operan skall driva teaterverksamhet som omfattar musikdramatiska

2 Riksdagen 1983/84. 13 sami. Nr 10

KrU 1983/84:10

4

verk och dans. Detta skall ske på scener i Stockholm, vid gästspel i Sverige
och utlandet samt i radio och television. I sin verksamhet skall Operan
främja utveckling och förnyelse av musikdramatisk konst och danskonst.
Operan skall i sin verksamhet beakta de mål som fastställs för den statliga
kulturpolitiken och bör därvid samarbeta med bl. a. andra institutioner
inom teatern och andra konstområden.

På förslag av kulturutskottet har riksdagens revisorer granskat statens
anslag till Operan. Som skäl för en granskning har utskottet bl. a. pekat på
den under tidigare år snabba ökningen av statsbidrag. Denna ökning har
blivit särskilt påtaglig eftersom riksdagen på grund av avtals- och anslagstekniska
skäl tvingats anvisa medel för verksamheten även på en eller flera
tilläggsbudgeter. Utskottet kan nu konstatera att det varit i hög grad
motiverat att göra Operan till föremål för en så ingående granskning som
gjorts av riksdagens revisorer.

Riksdagens revisorer har riktat allvarlig kritik mot Operan, främst för de
redovisningsprinciper som tillämpats och för konsekvenserna härav i form
av en dold reserv på betydande belopp. Utskottet går i det följande närmare
in på de olika frågor som riksdagens revisorer tagit upp i sitt förslag
till riksdagen.

Utskottet vill inledningsvis konstatera att det inte finns fog för kritik mot
Operan för att den för sin teaterverksamhet skulle ha förbrukat medel
utöver av regering och: riksdag fastställda ramar. Det är också angeläget
för utskottet framhålla att det inte från något håll har riktats någon som
helst kritik mot Operans sätt att utöva den konstnärliga verksamheten.
1 anslutning härtill vill utskottet nämna att statens kulturråd nyligen slutfört
en studie som bl. a. tar upp Operans kulturpolitiska situation (1983 års
Operastudie, rapport från kulturrådet 1983:8). Kulturrådets rapport remissbehandlas
f. n.

Utskottet utgår vid sina överväganden i det följande från att Operan
skall driva sin verksamhet i en omfattning som i huvudsak motsvarar den
nuvarande. Utskottet vill här också framhålla att en rad av de förslag som
riksdagens revisorer lagt fram är av den karaktär att de närmare bör
analyseras av regeringskansliet, i första hand i samband med budgetberedningen
i fråga om Operan.

Operans dolda reserv

Operans finansiella ställning har enligt vad revisorernas utredning visat
varit väsentligt bättre än vad som framgår av den senaste verksamhetsberättelsen,
nämligen den som avser verksamhetsåret 1981/82.

Balansräkningen visar tillgångar på tillhopa 120 milj. kr., varav 86 milj.
kr. i reversfordringar (se riksdagens revisorers förslag s. 23). Under Skulder
och eget kapital tas upp en post om 87 milj. kr. under rubriken Upplupna
kostnader och förutbetalda intäkter. Vidare upptas bl. a. posterna Anslagsreservation
9,6 milj. kr. och Resultatutjämningsfond 15 milj. kr. Aktiekapitalet
uppgår till 50 000 kr. och reservfonden till 10 000 kr.

KrU 1983/84:10

Riksdagens revisorer anför att den angivna skuldposten om 87 milj. kr.
uppkommit genom att Operan under flera år belastat resultaträkningarna
med grovt beräknade kostnader som inte tillhör det aktuella verksamhetsåret
utan något framtida år. Detta förfarande har minskat resp. års driftöverskott,
för budgetåret 1981/82 med ca 20 milj. kr. Dessa framtida
utgifter har således inte minskat kassa- eller bankkonton utan i stället lett
till att skulderna under posten Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
felaktigt ackumulerats.

Enligt revisorernas mening uppgår den faktiska skulden under posten
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter till ett belopp om ca 12 milj.
kr. i stället för av Operan upptagna 87 milj. kr. Detta innebär således att det
vid halvårsskiftet 1982 skulle ha funnits en dold reserv hos Operan på ca
75 milj. kr. Från Operans sida har under utredningsarbetet hävdats att det
skulle föreligga en faktisk skuld på ca 27 milj. kr. Med denna utgångspunkt
skulle den dolda reserven vid angivna tidpunkt ha uppgått till ca 60 milj.
kr. Den dolda reserven har således uppkommit genom att Operan under
flera år inom ramen för riksdagens anslag till teatern tillgodogjort sig
statsbidrag som varit större än de faktiska kostnaderna i verksamheten och
att detta förhållande dolts i bokföringen.

Operans eget kapital uppgår således enligt riksdagens revisorer till totalt
ca 100 milj. kr., nämligen ca 75 milj. kr. i dolda reserver och ca 25 milj. kr.
i öppna reserver (9,6 milj. kr. + 15 milj. kr.). De på balansräkningens
tillgångssida upptagna posterna med bl. a. 86 milj. kr. i reversfordringar
har inneburit att Operan haft möjligheter att skaffa sig stora ränteintäkter
— för budgetåret 1981/82 ca 16 milj. kr.

Operan hade i enlighet med det sagda vid utgången av det senaste
verksamhetsår för vilket bokslut och verksamhetsberättelse föreligger ett
mycket stort eget kapital. Av bokslut och verksamhetsberättelse kan detta
inte utläsas. Även under tidigare verksamhetsår har förhållandena varit
likartade även om beloppen varit lägre. Som en följd av det anförda har
riksdagen anvisat större anslag till Operan än vad som uppenbarligen
eljest skulle ha blivit fallet. Det är visserligen viktigt att Operan har ett eget
kapital, men detta bör vara av rimlig storlek, och storleken av kapitalet bör
klart framgå av Operans redovisning såväl i bokslut och verksamhetsberättelse
som i dess anslagsframställning. Först om så sker har regering och
riksdag möjlighet att fatta beslut om anslag till Operan på ett tillfredsställande
beslutsunderlag.

Riksdagens revisorer föreslår att ett belopp som motsvarar Operans
dolda reserver, uppkomna genom för höga statsbidrag och förräntningen
av dessa, återförs till staten.

Utskottet ansluter sig till den bedömning som ligger till grund för förslaget.
Regeringen bör ta ställning till vilken metod som lämpligen bör
tillämpas för att genomföra detta. En metod är att riksdagen på förslag av
regeringen under de närmaste budgetåren begränsar medelsanvisningen i

KrU 1983/84:10

6

förhållande till vad som skulle ha blivit fallet om de stora reserverna inte
funnits. I sammanhanget bör framhållas att uppbyggnaden av reserverna
delvis har möjliggjorts genom att medelsanvisningen varit så stor att Operan
kunnat driva sin verksamhet i den omfattning som skett utan att
medelstilldelningen i sin helhet tagits i anspråk för kostnader som belupit
på budgetåret i fråga.

I detta sammanhang finns skäl att ta upp till behandling ett förslag av
riksdagens revisorer om att en grundlig redovisningsrevision av Operans
räkenskaper för de senaste fyra åren skall genomföras. Revisorerna anför
att en sådan revision krävs för att de oriktigt fonderade medlen skall bli
exakt kända till sin storlek.

Utskottet biträder revisorernas förslag. Utskottet förordar därför att den
person som — efter beslut av vederbörande statsråd — kommer att företräda
staten som aktieägare vid den ordinarie bolagsstämma som skall
hållas innevarande månad väcker förslag om en sådan särskild granskning
av bolagets räkenskaper som kan ske enligt 10 kap. 14 § aktiebolagslagen.
Enligt detta stadgande förordnar länsstyrelsen efter hörande av bolagets
styrelse en eller flera granskare. Över granskningen skall yttrande avges till
bolagsstämman.

Riksdagens revisorer vill att riksdagen skall besluta att 75 milj. kr. av
årets statsbidrag till Operan skall hållas inne av kammarkollegiet i avvaktan
på att den föreslagna redovisningsrevisionen fastställer hur stora Operans
dolda reserver var den 30 juni 1983.

Med anledning av förslaget vill utskottet nämna att av statsbidraget till
Operan för budgetåret 1982/83 återstår som reservation på anslaget ca 32,5
milj. kr. Utskottet har inhämtat att regeringen avser att fatta beslut om att
reservationen inte får tas i anspråk av Operan. Utskottet har vidare inhämtat
att Operan genom att utnyttja egna likvida medel under innevarande
budgetår hittintills avstått från att rekvirera någon del av statsbidraget. Det
bör ankomma på regeringen att bedöma i vad mån det är motiverat att
hålla inne även medel som avser innevarande budgetår.

Utskottets ställningstagande i det föregående innebär att belastningen
på statsbudgeten för statsbidrag till Operan under i vart fall budgetåret
1984/85 kan väntas bli klart mindre än under de senaste budgetåren. Det
framstår enligt utskottets mening som naturligt att det ekonomiska utrymme
som härigenom skapas används för ändamål inom kultursektorn. Denna
fråga prövas i budgetsammanhang.

Anslagskonstruktionen för Operan m. m.

Utskottet tar härefter upp de frågor som riksdagens revisorer aktualiserat
beträffande anslagskonstruktionen för Operan och utbetalningen av
statsbidraget.

Bakgrunden till revisorernas förslag i denna del är dels vad kulturutskottet
anfört om olägenheten med upprepade tilläggsbudgeter, dels den om -

KrU 1983/84:10

7

ständigheten att Operan i förhållande till sina behov och verksamhetsnivå
begärt och erhållit anslag som gett möjlighet att bygga upp en betydande
dold reserv. Riksdagens revisorer har mot denna bakgrund föreslagit dels
att ett nytt system för anslagsgivning försöksvis tillämpas för Operan,
innebärande att all tilläggsbudgetering slopas och ersätts med en enda,
sammanhållen budgetberedning per år och att statsbidraget utbetalas månadsvis,
dels att erfarenheterna av denna försöksverksamhet får avgöra om
samma system för anslagsgivning skall införas även för Kungl. Dramatiska
teatern AB (Dramaten), Svenska riksteatern och Stiftelsen Institutet
för rikskonserter, dels att ett system prövas i fråga om Operans hyresbetalningar,
som innebär att betalningen erläggs direkt av kammarkollegiet till
byggnadsstyrelsen sedan Operan godkänt fakturan, dels ock att Operan
skall ha en mycket obetydlig egen likviditetsreserv, kompletterad med en
rörlig kredit. 1 sistnämnda hänseende anför revisorerna att de anser det
självklart att statsbidrag som ej utnyttjats för avsett ändamål bör stå kvar
hos statens kassa, inte minst med tanke på att det endast är då som beloppet
redovisas i riksredovisningen.

Då det gäller frågan om anslagskonstruktionen har riksdagens revisorer
pekat på en av de möjligheter som finns att komma ifrån det förhållandet
att tilläggsanslag årligen måste anvisas som en följd av löneförhandlingarna.
Det finns även andra metoder att nå samma resultat. Utskottet anser
att det bör ankomma på regeringen att pröva vilken metod som är att
föredra och återkomma till riksdagen i frågan. Även prövningen av frågorna
om hur stor Operans egen likviditetsreserv bör vara och om Operan bör
ha en rörlig kredit — frågor som sammanhänger med anslagskonstruktionen
— bör enligt utskottets mening göras av regeringen. Prövningen bör
ske med utgångspunkt i bl. a. det material som redovisats av riksdagens
revisorer.

Reglerna för utbetalning av statsbidraget är — och måste vara — sådana
att Operan kan rekvirera medel från anslaget i fråga i den takt som behov
av likvida medel uppstår. Samtidigt bör reglerna tillgodose statsmakternas
önskemål om sparsam kassahållning. Utskottet vill framhålla att det inte
är lämpligt att utbetalningsreglerna för Operan blir strängare än för andra
likartade institutioner på kulturområdet. Detta talar för att man, med
utgångspunkt i de principer som kommer att tillämpas fr. o. m. nästa
budgetår, medger utbetalning av statsbidraget fyra gånger per år. Utskottet
har inte något att erinra mot att, som revisorerna föreslagit, härifrån görs
det undantaget att försök görs med direkt betalning av Operans hyra från
kammarkollegiet till byggnadsstyrelsen.

Frågan om huruvida Operan är skattskyldig för sin verksamhet har
tilldragit sig stor uppmärksamhet. Revisorernas förslag har överlämnats
till bl. a. riksskatteverket och skatteavdelningen vid länsstyrelsen i Stockholms
län för de åtgärder som det må ankomma på dessa myndigheter att
vidta. Det ankommer inte på riksdagen att uttala sig i frågan. Det finns

KrU 1983/84:10

8

emellertid skäl för utskottet att påpeka att regeringen vid prövningen av de
i detta avsnitt aktuella frågorna har att beakta att skattefrågan ännu inte är
avgjord.

I överensstämmelse med revisorernas förslag bör erfarenheterna av
försök med ett nytt system för anslagsgivning till Operan bli avgörande för
om samma system skall införas även för Dramaten, Riksteatern och Rikskonserter.

Utredning om Operans ekonomiadministrativa rutiner

Enligt vad utskottet inhämtat kommer Operan — efter samråd med
utbildningsdepartementet — att inom kort ge en från Operan fristående
utredningsman i uppdrag att med biträde av en företagskonsult göra en
utredning om de ekonomiadministrativa rutinerna vid teatern. Avsikten är
att utredningsarbetet skall bedrivas så att det kan slutföras i vart fall före
utgången av nästa år.

Utskottet — som anser att riksdagens revisorers utredning med stor
tydlighet visar på behovet av en utredning av angivet slag — gör den
bedömningen att revisorernas förslag i motsvarande del kommer att bli
tillgodosett genom den aviserade utredningen.

Utformningen av Operans anslagsframställningar

Riksdagens revisorer riktar även kritik mot innehållet i Operans anslagsframställningar.
De anser att — även om Operan inte är en myndighet utan
endast tar emot bidrag — det är mest ändamålsenligt att Operan utformar
sin anslagsframställning på ett sätt som så långt möjligt följer budgethandbokens
krav.

Utskottet anser att regeringen bör överväga riksdagens revisorers förslag
med beaktande av de synpunkter som framförts av revisorerna och av vad
som framkommit under remissbehandlingen av deras rapport rörande
Operan.

Frågan om konsekvenserna av påtalade förhållanden rörande Operans
redovisning

Operans redovisningsprinciper — och deras konsekvenser i form av en
dold reserv på ett mycket betydande belopp — har i revisorernas rapport
blivit föremål för allvarlig kritik. Revisorernas kritiska uppfattning delas
av alla remissinstanser i den mån de ansett sig ha anledning att uttala sig
— utom Operan. I fråga om den bokföringsmässiga redovisningen har
Operans egna revisorer kommit med ett utförligt bemötande. Riksdagens
revisorer har i sitt förslag uttalat att för deras del uppfattningen kvarstår
att Operans bokföring, redovisning och kontroll skötts på ett klandervärt
sätt. De förutsätter att staten-ägaren vid nästa bolagsstämma drar konsekvenserna
av de påtalade förhållandena.

KrU 1983/84:10

Utskottet ansluter sig till riksdagens revisorers ställningstagande.

Vissa revisionsfrågor

1 detta sammanhang tar utskottet upp vissa revisionsfrågor. Riksdagens
revisorer anser att den kommande bolagsstämman måste ompröva revisionens
uppgifter inom Operan. Prövningen bör särskilt beakta riksdagens
självklara behov av en revision som tar hänsyn även till statens intresse av
ett riktigt utnyttjande av statsbidragen. I sammanhanget aktualiserar riksdagens
revisorer frågan om en ”statlig” revisor bör ha några särskilda
uppgifter vid revisionen av statliga företag med väsentliga årliga statsbidrag.
Riksdagens revisorer anser att det är lämpligt att regeringen tar upp
frågan till bedömning.

Vad som förekommit i förevarande ärende ger enligt utskottets mening
regeringen anledning att närmare pröva om det är motiverat att ålägga
Operans revisorer några särskilda uppgifter utöver dem som följer av
bestämmelserna i bl. a. aktiebolagslagen. Utskottet vill i detta sammanhang
erinra om följande. Den 1 juli 1975 ombildades Operan till ett av
staten helägt aktiebolag. Dessförinnan skulle enligt bolagsordningen en av
revisorerna i bolaget utses av Kungl. Maj:t. Numera finns det inte någon
särskild ”statlig” revisor. Båda revisorerna utses numera av Operans bolagsstämma
enligt huvudregeln i aktiebolagslagen (10 kap. 1 §). Som tidigare
angivits företräds vid bolagsstämman staten i egenskap av aktieägare
av en person som utses av vederbörande statsråd.

Då det gäller den allmänna frågan som upptagits av riksdagens revisorer,
nämligen om en ”statlig” revisor bör ha några särskilda uppgifter vid
revisionen av statliga företag med väsentliga årliga statsbidrag, vill utskottet
för sin del erinra om att det nyligen lagts fram ett betänkande om
effektivare företagsrevision (SOU 1983:36). Det kan finnas skäl som talar
för att man i samband med den fortsatta beredningen av förslagen däri
även bör överväga riksdagens revisorers förslag.

Riksdagen bör enligt utskottets mening få en fortlöpande information
— t. ex. i samband med att budgetpropositionen avges — om de åtgärder
avseende Operan som framdeles vidtas i anledning av riksdagsrevisorernas
granskning. Det förslag härom som riksdagens revisorer lagt fram
tillstyrks således.

Utskottet hemställer

att riksdagen med anledning av förslag 1983/84:6 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört om statens anslag till
Operan.

Stockholm den 8 december 1983

På kulturutskottets vägnar
INGRID SUNDBERG

KrU 1983/84:10

10

Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Ing-Marie Hansson (s), Lars-Ingvar
Sörenson (s), Maja Bäckström (s), Lars Ahlmark (m), Stina Gustavsson (c),
Gunnar Thollander (s), Gunnel Liljegren (m), Jan-Erik Wikström (fp),
Mona Sahlin (s), Anders Nilsson (s), Jan Hyttring (c), Lars Hjertén (m) och
Sverre Palm (s).

LiberTryck Stockholm 1983