Konstitutionsutskottets betänkande

1983/84:9

om vilande förslag till ändring i riksdagsordningen

■- - ii;

Vilande förslag

Riksdagen (KU 1980/81:21) antog våren 1981 såsom vilande förslag om
ändring i RO:s regler beträffande beslutsordningen vid lika röstetal samt
reservation och röstförklaring i kammaren. Förslagen innebär i korthet
följande.

För det fall det uppstår lika röstetal vid huvudomröstning i kammaren
gäller f. n. att talmannen skall ställa proposition på förslag om återförvisning
av ärendet till utskottet. Om minst hälften av de röstande röstar för det, blir
ärendet återförvisat. I annat fall avgörs ärendet med lottens hjälp (RO 5:6).

I en motion av Bertil Fiskesjö m. fl. (c) vid 1980/81 års riksmöte föreslogs
att ett ärende, i vilket huvudomröstningen har gett lika röstetal, skall
bordläggas till ett kommande sammanträde. Skulle också då lika röstetal
uppkomma får riksdagen förfara på det sätt som nu gällande regler
föreskriver då lika röstetal första gången uppkommit. Enligt motionen sker
återförvisning f. n. oftast bara med syfte att möjliggöra en ny beslutsomgång
när majoritetsförhållandena förhoppningsvis är annorlunda. Det är därför
enligt motionen enklare att det ärende i vilket huvudomröstningen gett lika
röstetal bordläggs till ett kommande sammanträde för förnyat beslut utan
mellanliggande återförvisning.

Reservation eller röstförklaring får enligt gällande regler avges av ledamot
omedelbart efter ett ärendes avgörande i kammaren (RO 5:9). I en annan
motion av Bertil Fiskesjö m. fl. (c) vid samma riksmöte föreslogs att denna
bestämmelse skulle avskaffas. Förslaget motiverades bl. a. med att den eller
de som har en mot majoriteten avvikande mening har andra möjligheter att
visa detta, t. ex. genom reservationer i utskottsbetänkandena, genom särskilda
yrkanden i kammaren och genom inlägg i kammardebatterna.

Utskottet delade i båda frågorna motionärernas uppfattning och hemställde
att riksdagen skulle ändra de berörda bestämmelserna i RO på det sätt
som föreslagits. Reservation (s) förelåg i bägge fallen.

Regler om ändring av riksdagsordningen

Riksdagsordningen (RO) ändras antingen på samma sätt som grundlag,
dvs. genom två likalydande beslut med mellanliggande val eller genom
endast ett beslut, om minst tre fjärdedelar av de röstande och mer än hälften
av riksdagens ledamöter förenar sig om beslutet. Tilläggsbestämmelse i RO
beslutas dock i samma ordning som lag i allmänhet (RF 8:16-17).

1 Riksdagen 1983/84. 4sami. Nr 9

KU 1983/84:9

Slutligt beslut i ärende angående grundlag skall fattas vid första riksmötet i
valperioden. Uppskov till senare riksmöte i valperioden är dock möjligt (RO
5:12). Samma regler tillämpas när RO ändras i samma ordning som grundlag.

Konstitutionsutskottet skall till kammaren anmäla vilande beslut i ärende
angående RO (RO 3:16). Till sådan anmälan skall utskottet foga yttrande i
ärendet (RO 4:8).

Utskottet

Våren 1981 antog riksdagen som vilande vissa ändringar i RO:s bestämmelser
om beslutsordningen vid lika röstetal. Ett första beslut fattades också
om att avskaffa möjligheten att anmäla reservation eller avge röstförklaring
efter ett ärendes avgörande i kammaren. Utskottet tillstyrker att dessa
ändringar slutligt antas av riksdagen.

Utskottet hemställer

att riksdagen slutligt antar det i bilaga 1 intagna vilande förslaget
till lag om ändring i riksdagsordningen.

Stockholm den 17 november 1983

På konstitutionsutskottets vägnar
OLLE SVENSSON

Närvarande: Olle Svensson (s), Anders Björck (m), Yngve Nyquist (s),
Bertil Fiskesjö (c), Wivi-Anne Cederqvist (s), Kurt Ove Johansson (s),
Kerstin Nilsson (s), Gunnar Biörck i Värmdö (m), Sven-Erik Nordin (c),
Sture Thun (s), Nils Berndtson (vpk), Ove Eriksson (m), Birger Hagård (m),
Sören Lekberg* (s) och Lars Ernestam (fp).

* Ej närvarande vid justeringen.

Särskilt yttrande

av Nils Berndtson (vpk)

Vid konstitutionsutskottets första behandling av de vilande förslag till
ändring i riksdagsordningen som nu upptas för slutligt beslut saknade vpk
representation i utskottet. Vid kammarbehandlingen stödde vi de socialdemokratiska
reservanternas uppfattning, bl. a. beträffande reservation och
röstförklaring i kammaren. Vi anser fortfarande att det kan finnas situationer
då en reservation eller röstförklaring är motiverad. Då socialdemokraterna
vid andra behandlingen av frågan inte vidhåller sin reservation har jag dock
inte ansett det meningsfullt att nu framställa något yrkande.

KU 1983/84:9

Bilaga 1

Förslag till

Lag om ändring i riksdagsordningen

Härigenom föreskrivs i fråga om riksdagsordningen1

dels att 5 kap. 9 § skall upphöra att gälla,

dels att 5 kap. 1 och 6 §§ skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

5 kap.
18

Utskotts betänkande skall före
ärendets avgörande bordläggas vid
två sammanträden med kammaren,
om ej riksdagen på utskottets förslag
beslutar att ärendet skall avgöras
efter endast en bordläggning. Bestämmelser
om ytterligare bordläggningav
utskottsbetänkande finns i 6 §
andra stycket.

Yrkande enligt 2 kap. 12 § tredje stycket regeringsformen att lagförslag
skall vila får framställas när utskottets betänkande över förslaget har anmälts
i kammaren.

6 §

Uppkommer lika röstetal vid omröstning om vilket yrkande som skall vara
kontraproposition, avgöres utgången genom lottning.

Är rösterna lika delade i huvudomröstning
ställer talmannen proposition
på förslag om återförvisning av
ärendet till utskottet. Ärendet skall
återförvisas om minst hälften av de
röstande förenar sig härom. Beslutas
ej återförvisning, avgör lotten vilken
mening som skall vara riksdagens
beslut.

Ar rösterna lika delade i huvudomröstning
skall ärendet bordläggas.
Uppkommer när ärendet ånyo behandlas
lika röstetal vid huvudomröstning
i ärendet ställer talmannen
proposition på förslag om återförvisning
av ärendet till utskottet. Ärendet
skall återförvisas om minst hälften
av de röstande förenar sig härom.
Beslutas ej återförvisning,
avgör lotten vilken mening som skall
vara riksdagens beslut.

Efter återförvisning upptages ärendet på nytt i sin helhet till avgörande i
kammaren. Uppstår därvid åter lika röstetal vid huvudomröstning, skall
lottning äga rum genast.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på
den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

‘Riksdagsordningen omtryckt 1983:86.

minmb/gotab Stockholm 1983 77228