Konstitutionsutskottets betänkande 1983/84:6

om säkerhetsskyddet i riksdagen (förs. 1982/83:24)

Sammanfattning

1 detta betänkande föreslår utskottet en lag om säkerhetsskydd i riksdagen. Utskottet godtar härmed med vissa ändringar ett lagförslag som förvaltningsstyrelsen lagt fram. Den följdmolion som väckts i ärendet, motion 1982/83:2436 av Anders Svärd och Birgitta Hambraeus (båda c), tillstyrks beträffande fråga om lilllrädesrätten för anställda vid partikanslier i riksdagens lokaler (yrkande 2). Motionen tar i övrigt upp fråga rörande förvaltningskontorets ställning vad gäller rätten att meddela kompletterande föreskrifter till lagen samt fråga om lilllrädesrätten för personal vid partiernas riksorganisationer (yrkandena 1 och 3). I dessa delar har utskottet ansett motionen tillgodosedd genom vissa av utskottet gjorda justeringar i instruktionen för förvaltningskontoret och med hänsyn till vad utskottet anfört.

Förslaget

Förvaltningsstyrelsen hemställer att riksdagen antar ett framlagt förslag till lag om säkerhetsskydd i riksdagen.

Den föreslagna lagens främsta syfte är alt åstadkomma ett skydd för riksdagens verksamhet. Säkerhetsskyddet är utformat för att främst tillgodose säkerhetsintresset under normala fredsförhållanden. I krig och be-redskapstillslånd och liknande situationer skall finnas särskilda föreskrifter som meddelas i den ordning som anges i lagen.

I lagen finns regler om bl. a. sekretesskydd, tillträdesskydd, infiltra-lionsskydd, information och kontroll. Lagförslaget har utarbetats på grundval av bl. a. riktlinjer för säkerheten i riksdagens lokaler som riksdagen tidigare beslutat om.

Det framlagda lagförslaget redovisas vid sidan av utskottets motsvarande lagförslag i bUaga till detta betänkande.

Motionen

1 motion 1982/83: 2436 av Anders Svärd (c) och Birgitta Hambraeus (c) hemställs att riksdagen beslutar

1. alt beslutanderätten angående frågor om riksdagens säkerhets- och tillträdesregler skall åvila ett av riksdagens förtroendemannaorgan,

I Riksdagen 1983/84. 4 saml. Nr 6

KU 1983/84: 6

KU 1983/84:6 2

2. att anställda vid partikansli skall ha samma rörelsefrihet som riksdagens egna tjänstemän samt

3. att personal vid partiernas riksorganisationer jämställs med regeringskansliets tjänstemän i fråga om lillträdesregler.

Motionsyrkandet under punkt I behandlas nedan under rubriken 2. Allmänna överväganden. Yrkandena under punkterna 2 och 3 tar utskottet upp i specialmotiveringen till 20 S resp. 28 §.

Utskottet

1. Inledning

Våren 1980 bildades en beredningsgrupp - bestående av talmannen, ordföranden i försvarsutskottet, riksdagsdirektören och förvaltningsdirektören - för att behandla frågor om riksdagens beredskapsplanering. Beredningsgruppen uppdrog ät en särskild arbetsgrupp att närmare utreda frågorna kring riksdagens beredskap och säkerhet.

I februari 1982 överlämnade arbetsgruppen rapporten Riksdagens säkerhet och beredskap. Rapporten remissbehandlades. Beredningsgruppen beslöt att med tillstyrkan överlämna arbetsgruppens förslag till förvaltningskontoret för beredning och ställningstagande.

Efter fortsatt arbete inom förvaltningskontoret underställde riksdagens förvaltningsstyrelse riksdagen bl. a. vissa frågor om riksdagens säkerhet i fredstid (förslag 1982/83: 10). Med anledning av förslaget uttalade konstitutionsutskottet i sitt betänkande (KU 1982/83: 19) bl. a. att föreskrifter om riksdagens säkerhet och beredskap skulle fastställas genom lag.

Beträffande det närmare innehållet i tidigare förslag och betänkande hänvisas till dessa.

Sedan riksdagen fattat beslut i enlighet med konstitutionsutskottets betänkande 1982/83: 19 uppdrog chefen för riksdagens förvaltningskontor åt en särskild arbetsgrupp att utarbeta förslag till säkerhetsbestämmelser. Gruppen har den 6 april 1983 presenterat det förslag till lag om säkerhetsskydd i riksdagen som har legat till grund för förslag 24.

Synpunkter på lagförslaget har under arbetets gång inhämtats från statsrådsberedningen och rikspolisstyrelsen samt kammarkansliet och utskottens kanslier.

Det framlagda lagförslaget avsågs träda i kraft den I oktober 1983. Riksdagens förvaltningsstyrelse beslöt den 20 april 1983 att förelägga riksdagen det nu aktuella förslaget tillsammans med förslag 1982/83:25 om organisationen av riksdagens förvaltningskontor. Sedan det uppkommit behov av att bl. a. inhämta yttrande från finansutskottet hemställde utskottet (KU 1982/83:35) att riksdagen t. v. skulle anta vissa riktlinjer för förvaltningskontorets organisation samt uppskjuta den slutliga behandling-

KU 1983/84:6 , 3

en av förslag 24 och 25 till 1983/84 års riksmöte (KU 1982/83: 36). Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets hemställan.

I det följande redovisar utskottet i ett särskilt avsnitt sina allmänna överväganden rörande lagförslaget i förslag 24. Därefter följer en specialmotivering till de förfatiningsförslag som ulskollel lägger fram. Beträffande förslag 1982/83:25 hänvisar utskottet till del av utskottet samtidigt avgivna betänkandet KU 1983/84:5.

2. Allmänna överväganden

Del förslag till lag om säkerhetsskyddet i riksdagen som förvaltningsstyrelsen nu lagt fram syftar i första hand till att åstadkomma skydd för riksdagens verksamhet och för sekretessbelagda uppgifter som rör rikets säkerhet. Enligt förslaget skall det i lagen slås fast alt säkerhetsåtgärderna skall bestämmas med beaktande av intresset av riksdagens öppenhet mot allmänheten och företrädare för massmedia.

Säkerhetsskyddets utformning i lagförslaget bygger pä den indelning av skyddsåtgärder som finns i förordningen (1981:421) om säkerhetsskyddet vid statliga myndigheter. Skyddet föreslås omfatta sekretesskydd, tillträdesskydd, infiltralionsskydd. information och kontroll. Bestämmelserna avser riksdagens ledamöter och tjänstemän, de som fullgör uppdrag för riksdagens räkning samt anställda vid partikanslier inom riksdagen. Tillträdesskyddet berör även andra personer med fasta arbetsplatser i riksdagens lokaler samt statsråden. Reglerna fär också en verkan gentemot allmänhet och övriga som önskar passera in i riksdagen.

Vid utformningen av lagförslaget har en viktig utgångspunkt varit de intentioner som riksdagen tidigare givit uttryck för. nämligen atl öppenheten i vårt statsskick utgör en grundläggande förutsättning för det offentliga livet och att detta förhållande självfallet skall prägla arbetet i riksdagen i dess egenskap av ledande statsorgan (se KU 1982/83: 19).

De inskränkningar som genom lagen föreslås i den öppenhet som bör råda i riksdagsarbetet är betingade av tvingande säkerhetsskäl och av hänsyn till arbetets behöriga gång. Enligt utskottets mening har de krav som uppställts tidigare i allt väsentligt blivit tillgodosedda genom den nu föreslagna utformningen av säkerhetsregleringen. Utskottet tillstyrker därför att det föreliggande förslaget läggs till grund för lagstiftning. Dock bör vissa justeringar vidtas, vilka utskottet behandlar i det följande.

Frågan om bevakningen av riksdagshuset ägnades stor uppmärksamhet av remissinstanserna vid remissbehandlingen av den rapport som arbetsgruppen för beredskapsfrågor lade fram. I rapporten hade förordats att bevakningen i huvudsak skulle omhänderhas av personal från bevakningsföretag. Många remissinstanser ansåg det vara angeläget att passerkontrol-lerna i de mest använda ingångarna skulle skötas av riksdagens egen personal.

KU 1983/84:6 4

Vid utformningen av det tidigare nämnda förslaget 1982/83: 10 tog en majoritet i förvallningsstyrelsen hänsyn till remisskritiken och uttalade att de mest använda ingångarna borde bemannas med egen personal medan personal från bevakningsbolag borde anlitas för "bevakningscentral, läktare jämte entré, nattbevakning, ronderingar och tillfälliga behov. t. ex. för alt ersätta riksdagsanslälld bevakningspersonal vid sjukdom eller semes-ter"".

1 sitt betänkande med anledning av förslag 1982/83: 10 konstaterade konstitutionsutskottet (KU 1982/83: 19) all förvaltningsstyrelsens förslag innebar i stort ett bibehållande av den dittills tillämpade ordningen. Utskottet betonade samtidigt vikten av att de mest anlitade ingångarna skulle bemannas med egen personal. Annan personal borde huvudsakligen användas för speciella uppgifter och tillfälliga behov.

Som skäl för denna ståndpunkt anförde utskottet att bevakningspersonalens möjligheter att känna igen riksdagsledamöter och tjänstemän därigenom skulle ökas. En sådan lösning skulle också medföra atl större omsorg kunde visas i fråga om att hjälpa andra besökande till rätta. Häri låg också ett säkerhetsinlresse. Utskottet accepterade mot denna bakgrund styrelsens övriga förslag om bevakningens utformning, men framhöll atl den föreslagna ordningen måste ses som en försöksverksamhet.

Utskottet vill framhålla betydelsen av alt det uttalande som utskottet tidigare gjort rörande bevakningspersonalen och som riksdagen ställt sig bakom blir tillgodosett i den löpande planeringen av hur bevakningen skall vara utformad. Därvid skall undersökas om del inte vore att föredra att personalen vid bevakningscentralen skall vara riksdagsanställd.

Det system med nyckelkort. inlern-TV. m.m. som skall användas för bevakningen av riksdagens lokaler rymmer möjligheter till central övervakning av enskilda passager som sker pä flera olika platser i byggnaderna. Lagring av uppgifter rörande bl. a. sådana passager är tekniskt möjlig. Utskottet föreslår att denna lagringsmöjlighet bör utgå ur övervakningssystemet. Riksdagen bör ge förvaltningskontoret i uppdrag att verkställa detta.

Utskottet avser att följa upp säkerhetsfrågorna i. riksdagen, bl. a. i det avseende som nyss nämnts. En utgångspunkt för denna uppföljning skall vara att de tekniska arrangemangen för övervakning av lokalerna får en lämplig utformning med hänsyn till den personliga integriteten för de personer som vistas i lokalerna.

Förutom den uppföljning som kommer att ske inom utskottet är det också angeläget att det görs en mera allmän utvärdering huruvida säkerhetsåtgärderna har fått en alltigenom lämplig utformning utifrån säkerhels-synpunkter och med hänsyn till den öppenhet som skall prägla riksdagens arbete. Utskottet syftar här t. ex. på kontroll av inpasseringen till åhörar-läktaren. Förvaltningskontoret bör få riksdagens uppdrag att göra den nu nämnda utvärderingen.

KU 1983/84:6 5

Enligt förslaget skall föreskrifter som kompletterar lagens bestämmelser i olika hänseenden få utfärdas av förvallningsstyrelsen. Detta gäller t. ex. instruktioner för säkerhetschefen och bevakningspersonalen. För krig eller andra extraordinära förhållanden samt för speciella tillfällen föreslås vidare en befogenhet för förvaltningsstyrelsen att få meddela särskilda föreskrifter och besluta särskilda åtgärder. Vid sidan härav skall enligt förslaget vissa beslutsbefogenheter tillkomma förvaltningsdirektören och säkerhetschefen.

Den närmare rättsliga regleringen av den ordning i vilken beslut om föreskrifter m. m. skall fattas inom förvaltningskontoret framgår av den nya instruktion för riksdagens förvaltningskontor som utskottet samtidigt med detta ärende behandlar i betänkandet KU 1983/84:5. Av förslaget till instruktion framgår således att förvaltningsstyrelsen förutsätts få besluta om föreskrifter eller åtgärder såvitt avser instruktion för säkerhetschefen (3§), särskilda föreskrifter för krig eller beredskapstillstånd m.m. (7§ första stycket), särskilda åtgärder för speciella tillfällen (7 § andra stycket), instruktion för bevakningspersonalen (21§), tillträdesrätt för utländska journalister till vissa lokaler (29 § punkt 2) samt vilka tjänster inom riksdagen som skall hänföras till skyddsklass enligt personalkontrollkungörelsen (40§). Denna beslutanderätt kan enligt 14 § i instruktionen överiåtas på direktionen om inte frågan har principiell betydelse eller i övrigt särskild räckvidd. Då riksmöte inte pågår kan - och förvaltningsstyrelsen medgett delta - direktionens beslutanderätt överlåtas vidare till förvaltningsdirektören. Sådana beslut som förvaltningsstyrelsen har fatlat med stöd av de nämnda bestämmelserna skall anmälas för förvaltningsstyrelsen vid deras nästkommande sammanträde.

Frågor som inte i första hand ankommer på förvaltningsstyrelsen alt avgöra skall enligt 15 § i instruktionen avgöras av förvaltningsdirektören ensam. I den mån sådana ärenden inte är av det slag att de behöver prövas av förvaltningsdirektören får de avgöras av annan tjänsteman i den omfattning som framgår av en arbetsordning eller särskilda beslut. Reglerna i den nyss nämnda 15 § blir i instruktionens föreslagna utformning tillämpliga beträffande vissa begränsningar i tillträdesrätten nattetid och under helger (20 § andra stycket) samt beträffande föreskrifter enligt 35 §.

I ett par hänseenden tilläggs förvaltningsdirektören eller säkerhetschefen beslutanderätt redan i säkerhetsskyddslagen. Detta är fallet beträffande skärpt bevakning för viss tid (22 §) och tillträdesräit i särskilda fall för personer som inte har tillträdesräit enligt andra bestämmelser i lagen (36§).

Om förvaltningsstyrelsen finner en fråga vara av större vikt kan den enligt 12§ punkten 13. i instruktionen överta beslutanderätten även om denna primärt tillkommer förvaltningsdirektören eller annan. Enligt samma lagrum har också förvaltningsdirektören möjlighet att hänskjuta frågor till styrelsen. ti Riksdagen 1983/84. 4 saml. Nr 6

KU 1983/84:6 6

Enligt motion 1982183:2436 av Anders Svärd (c) och Birgitta Hambraeus (c) kan det ifrågasättas om riksdagen skall överlämna betydelsefulla frågor om säkerhets- och tillträdesregler till tjänstemän inom förvaltningskontoret. Det är enligt motionen angeläget att ett av riksdagens förtroendemannaorgan, exempelvis talmanskonferensen eller förvaltningsstyrelsen, handhar denna typ av frågor. Det kan också vara lämpligt att bemyndiga organen att delegera vissa sådana uppgifter till talmannen. I motionen yrkas att beslutanderätten angående frågor om riksdagens säkerhets- och tillträdesregler skall åvila ett av riksdagens förtroendemannaorgan (yrkande 1).

Genom den föreslagna lagen överlåts på förvaltningskontoret att i flera olika hänseenden meddela detaljföreskrifter och besluta särskilda åtgärder, m. m. Det är enligt utskottets mening angeläget att dessa betydelsefulla frågor i största möjliga utsträckning handläggs av ett av riksdagens förtroendemannaorgan.

Som framgått av utskottets redogörelse ovan gäller beträffande det övervägande antalet frågor all beslutanderätten i första hand skall tillkomma förvaltningsstyrelsen. De undantag härifrån som anges direkt i den föreslagna säkerhetsskyddslagen är bestämda av särskilda skäl. Det gäller således frågor som förutsätter en omgående behandling. De föreslagna formerna för beslutsfattande i dessa senare fall bör därför godtas.

Vad gäller de övriga tidigare nämnda fall där beslutandefunktioner enligt 15 § instruktionen primärt åvilar förvaltningsdirektören eller annan tjänsteman bör dock övervägas en annan ordning. Utskottet vill förorda att beslutanderätten i dessa fall normalt skall tillkomma förvaltningsstyrelsen. Den föreslagna instruktionens 12 § punkt 11. bör i enlighet härmed ändras så atl all beslutanderätt enligt säkerhetsskyddslagen skall tillkomma förvaltningsstyrelsen om inte annat anges i lagen.

Den ändring i instruktionen som föranleds av vad utskottet nu föreslagit redovisas i det av utskottet samtidigt avgivna betänkandet KU 1983/84:5.

Genom den förordade ändringen i instruktionen kommer styrelsen att få beslutanderätten även i fråga om sådana begränsningar i möjligheterna alt röra sig fritt mellan riksdagens lokaler som får beslutas enligt 20 § andra stycket.

1 fråga om de särskilda ordningsföreskrifter m.m. som enligt förslaget skall få utfärdas av förvaltningskontoret kommer utskottet i specialmotiveringen till 34!? nedan att ta upp fråga om vissa justeringar. Den beslutanderätt för förvaltningskontoret som efter de av utskottet där förordade ändringarna kommer att kvarstå, skall i enlighet med den av utskottet förordade ändringen i instruktionen utövas av förvaltningsstyrelsen.

Vad galler den rådgivningsservice angående handhavandet av hemliga handlingar som slås fast i den föreslagna 14 8 har denna rådgivningsservice avseende på rådgivning i enskilda fall till utskott m.fl. enheter inom riksdagen. Denna verksamhet kräver således normalt inte förvaltningssty-

KU 1983/84:6 7

relsens medverkan. I den mån det gäller åtgärder av generell innebörd framgår av den av utskottet samtidigt i betänkandet KU 1983/84: 5 behandlade instruktionen för förvaltningskontoret att sådana kan beslutas i form av råd.

Yrkande 1 i motion 1983/84:2436 får anses besvarat med vad utskottet nu anfört.

Med anledning av yrkande 2 i följdmotionen kommer utskottet i specialmotiveringen alt behandla också fråga om viss ytterligare jämkning beträffande 20 § andra stycket.

3. Specialmotivering

Utskottet tar i detta avsnitt upp de paragrafer där utskottet föreslår ändringar eller där utskottet finner skäl att göra vissa särskilda uttalanden. I övrigt hänvisar utskottet till specialmotiveringen i förslag 24.

Till följd av att utskottet föreslår att den föreslagna 23 § skall utgå har en omnumrering måst ske fr.o.m. denna paragraf. Anledningen till att 23 § utgår redovisar utskottet nedan i specialmotiveringen till 5 §.

Yrkandena under punkterna 2 och 3 i följdmotionen behandlas i specialmotiveringen till 20 § resp. 28 §.

I § Beträffande denna paragraf föreslär utskottet en redaktionell justering.

2§

Säkerhetsskyddets uppbyggnad i 2 § följer den indelning som finns i förordningen (1981:421) om säkerhetsskyddet vid statliga myndigheter och som bl. a. tillämpas inom regeringskansliet. 1 paragrafens punkt 5. föreslår utskottet en språklig ändring så att paragrafen i denna del får motsvarande lydelse som den nyss nämnda förordningen.

4§

Enligt förslaget till 4 § skall det åligga varje chef för en arbetsenhet inom riksdagen att uppmärksamma säkerhetsskyddet inom enheten och att hålla kontakt med säkerhetschefen i säkerhetsfrågor. Vid behov skall enhetschefen utse en eller flera särskilda säkerhetsmän inom enheten. En förteckning över säkerhetsmän skall vidare upprättas av säkerhetschefen och finnas tillgänglig hos denne. Dessa bestämmelser skall enligt paragrafens andra stycke tillämpas också beträffande partikanslier som är inrymda i riksdagens lokaler.

Utskottet har ifrågasatt behovet av en så hög grad av formalisering av den organisatoriska uppbyggnaden av säkerhetsskyddet som föreslagits i 4 §. Enligt utskottets mening är det tillräckligt att enhetscheferna åläggs ett ansvar för säkerhetsskyddet inom sina enheter och en skyldighet att hålla

KU 1983/84:6 8

kontakt med säkerhetschefen i säkerhetsfrågor. Utskottet föreslär därior att reglerna om utseende av säkerhetsmän utgår. Slutligen föreslär utskottet en redaktionell justering i paragrafens andra stycke.

5§

Enligt den föreslagna 5 § åläggs riksdagens ledamöter och tjänstemän samt anställda vid partikanslier i riksdagens lokaler en skyldighet att underrätta chefen för den egna arbetsenheten, säkerhetschefen eller en säkerhetsman om sådant som kan vara av betydelse ur säkerhetssynpunkt.

Det följer av vad utskottet föreslagit i fråga om 4 § atl vad som sägs i 5 § om säkerhetsmän skall utgå ur lagtexten.

I det förevarande lagförslaget finns ytterligare en regel om underrättelseskyldighet i visst fall. Enligt den föreslagna 23 § skall nämligen riksdagens ledamöter och tjänstemän samt anställda vid partikanslierna vid misstanke om att någon obehörig befinner sig i lokalerna vara skyldiga att underrätta bevakningspersonalen om detta.

Den föreslagna 5 § täcker delvis in förhållanden som avses i 23 §. Med hänsyn härtill och då 23 § i den föreslagna utformningen blir vag och svårtolkad bör enligt utskottets mening 23 § utgå ur lagförslaget. För att markera att 5 § tar sikte också på förhållanden av del slag som har avseits i den föreslagna 23 § bör emellertid den personkrets till vilken underrättelse enligt 5 § skall ske utvidgas till att avse också bevakningspersonalen.

'7§

Enligt bestämmelserna i denna paragraf utrustas förvaltningskontoret med befogenhet att meddela särskilda föreskrifter bl. a. i krig eller vid beredskapstillstånd (första stycket) och att besluta särskilda åtgärder för säkerhetsskyddet vid vissa speciella tillfällen (andra stycket).

Genom dessa bestämmelser öppnas bl. a. möjlighet att i vissa extraordinära situationer och vid speciella tillfällen snabbt kunna möta de särskilda krav som säkerhetsintresset kan komma att ställa.

Särskilt i krig eller liknande situationer uppkommer behov av åtgärder för all upprätthälla säkerheten som går långt utöver dem som erfordras för normala förhållanden.

Med avseende på krig, krigsfara och därav föranledda utomordentliga förhållanden innehåller 13 kap. regeringsformen ett antal bestämmelser som skall garantera en effektivt fungerande statsledning också i krislägen. Bl.a. innebär bestämmelserna en noga specificerad kompetensfördelning mellan de högsta statsorganen. Enligt dessa regler kan t. ex. regeringen få möjlighet all besluta sådana bestämmelser som normalt skall beslutas av riksdagen genom lag. En grundläggande tanke bakom dessa undantagsbestämmelser är atl statsmakterna och andra offentliga organ skall kunna agera inom grundlagens ram även i krissituationer.

Utskottet vill erinra om uti den rätt att meddela föreskrifter som förvalt-

KU 1983/84:6 9

ningskontoret tilläggs genom förevarande paragraf givelvis inte kan rubba den kompetensfördelning rörande normgivning som regeringsformen anvisar, vare sig del är fråga om krissituationer eller det gäller normala förhållanden. De föreskrifter som förvaltningskontoret meddelar måste ha stöd direkt i den nu förevarande lagen. Föreskrifterna måste därför vara avgränsade på ett sådant sätt att de får avseende endast på de olika former av säkerhetsåtgärder som anges i lagen. Uppkommer behov av åtgärder som är artskilda från lagens bestämmelser eller eljest är av väsentligt mera ingripande beskaffenhet måste riksdagen ta ställning till dessa.

8, 10 och II §§

I dessa bestämmelser föreslår utskottet några jämkningar av lagteknisk natur. Vidare förordar utskottet att bestämmelsen i förslagets 11 § flyttas till 10 §. Den föreslagna 10 § tas i stället in i 11 §.

Beträffande 11 § (förs. 10 §) vill utskottet framhålla att bestämmelsen givetvis inte är avsedd att inskränka i de möjligheter som riksdagen har enligt 11 kap. 3 § sekretesslagen (1980: 100) att förordna om undantag från sekretess.

14, 15 och 17 §§

Utskottet förordar vissa justeringar av redaktionell natur i dessa paragrafer. 1 fråga om den närmare innebörden av 14 § hänvisar utskottet till den allmänna motiveringen ovan.

20 §

Beträffande paragrafens första stycke föreslår utskottet en redaktionell ändring. Bestämmelsen innebär atl en intensifiering av åtgärderna för bevakning och kontroll enligt 19 § skall äga rum i fråga om de utrymmen som nämns i paragrafen.

I andra stycket ges förvaltningskontoret rätt att besluta om vissa inskränkningar i möjligheterna att röra sig fritt mellan riksdagens olika hus. Sädana begränsningar förutsätts bli beslutade för hela tidsperioder. Begränsningarna kan enligt förslaget gälla endast för andra än statsråd, riksdagens ledamöter och tjänstemän. Begränsningarna avses bl. a. öka tryggheten nattetid i ledamotshuset. Det normala sättet att begränsa rörelsefriheten blir all stänga vissa grindar som kräver nyckelkort för att öppnas eller som öppnas från bevakningscentralen efter kontroll genom inlern-TV av den som önskar passera grinden. Varje statsråd, ledamot och tjänsteman i riksdagen skall disponera ett nyckelkort. Nattetid och under helger begränsas den personella bevakningen av riksdagens lokaler. "Nattetid" innebär liden kl. 22.00-06.00 eller kortare tid.

Utskottet har i den allmänna motiveringen behandlat frågan om vilket organ inom riksdagen som skall ha rätt att besluta de begränsningar som avses i 20 §.

KU 1983/84:6 10

I motion 1982/83:2436 av Anders Svärd (c) och Birgitta Hambraeus (c) anförs att partikansliernas personal inte i lagen har tillförsäkrats en generell frihet i riksdagens lokaler. De förutsätts däremot delta bl. a. i uppsikten över eventuella obehöriga. Enligt motionen synes förslagsställaren ha förbisett det faktum att ett stort antal ledamöter kommer att ha arbetsrum i anslutning till utskottslokalerna i riksdagshusets östra del. Under exempelvis allmän motionstid och under valrörelser kan det vålla stort besvär för vad som måste betraktas som normal politisk verksamhet i ett parlament om inte partikansliernas personal har obegränsat tillträde till de delar av huset där ledamöterna har sina arbetsrum. För fullgörande av riksdagens politiska funktioner är det enligt motionärernas mening nödvändigt att partiernas tjänstemän betraktas på samma sätt som riksdagsförvaltningens personal. Detta bör enligt motionärerna komma till klart uttryck i 20 § (yrkande 2).

De i motionen påtalade olägenheterna med eventuella begränsningar för anställda vid partikanslierna att vissa tider på dygnet kunna passera dörrar mellan riksdagens hus är enligt utskottets mening beaklansvärda. Utskottet finner det angeläget att anställda vid partikanslier som har lokaler i riksdagens hus har samma rörelsefrihet i detta hänseende som riksdagens egna tjänstemän. Utskottet förordar således att partikansliernas anställda undantas från de föreskrifter förvaltningskontoret kan meddela med stöd av 20 § andra stycket och tillstyrker yrkande 2 i motion 1982/83: 2436.

21 §

I denna bestämmelse anges att bevakningspersonalen skall bestå såväl av tjänstemän hos riksdagen som personal från auktoriserat bevakningsföretag. Beträffande frågan om hur bevakningsuppgifterna bör vara fördelade mellan den egna personalen och personal från bevakningsföretag hänvisas till vad utskottet anfört i den allmänna motiveringen.

22 §

Den av utskottet föreslagna justeringen är av redaktionell karaktär.

23 §

På grund av den nya paragrafering som har skett med hänsyn till att utskottet förordar atl den av förvaltningsstyrelsen framlagda 23 § skall utgå ur lagen, motsvaras den av utskottet föreslagna 23 § av 24 § i det framlagda lagförslaget. Motiven för att den föreslagna 23 § skall utgå har utskottet redovisat ovan i specialmotiveringen till 5 §.

24 och 25 §§

Dessa paragrafer motsvarar 25 resp. 26 §§ enligt förvaltningsstyrelsens förslag. Beträffande vissa justeringar i 24 § (förs. 25 §) hänvisar utskottet till specialmotiveringen till 26 S nedan.

KU 1983/84:6 11

26 §

Paragrafen motsvarar 27 § i det framlagda lagförslaget.

Enligt förslägets 27 § har personer för vilka riksdagens förvaltningskontor utfärdar identitetskort rätt till tillträde till riksdagens lokaler. Den föreslagna bestämmelsen kan enligt utskottets mening ge ett intryck av att det överlåts på förvaltningskontoret att genom den service kontoret tillhandahåller beträffande identitetskort närmare reglera lilllrädesrätten till riksdagens lokaler. Av motivuttalandet till 27 § i förslag 24 framgår dock att paragrafen endast avser personer för vilka skall utfärdas identitetskort enligt förslagels 25 §. Utskottet förordar att detta kommer till klart ullryck redan i lagtexten till 24 § (förs. 25 §) och 26 § (förs. 27 §). Utskottet föreslår därjämte en redaktionell ändring i 24 § andra stycket (förs. 25 § andra stycket).

27-29 §§

Paragraferna motsvarar 28-30 §§ i det av förvaltningsstyrelsen framlagda lagförslaget.

Bestämmelserna medger vissa personer som i sin verksamhet har anledning atl besöka riksdagen en viss självständig tillträdesrätt. Tillträdesrätten gäller en rätt för de i lagen angivna personkategorierna att, under de förutsättningar som anges i lagen, komma in i och uppehålla sig i lokalerna.

Det ligger självfallet i sakens natur att denna tillträdesrätt endast avser icke låsta gemensamma utrymmen såsom foajéer, trapphus, korridorer och liknande utrymmen samt utrymmen som särskilt ställts till disposition. Tillträde till ledamolsrum samt arbetsutrymmen inom de olika arbetsenheterna i riksdagens lokaler, t. ex. arbetsrum, gemensamma arbetsutrymmen, sessionssalar m. m. förutsätter givetvis även samtycke från den som disponerar lokalerna. Detsamma gäller andra utrymmen i plenisalen än ähörarläktaren och utrymmen som disponeras av representanter för massmedierna.

Utskottet övergår nu till alt behandla fråga om vissa ändringar i 28 § (förs. 29 §).

1 denna paragraf ges viss tillträdesrätt till representanter för massmedia, tjänstemän från regeringskansliet, riksdagens verk och andra personer som i sin tjänst eller för utförande av uppdrag regelbundet besöker riksdagen. . Tillträdesrätten skall gälla under ordinarie arbetstid för riksdagens tjänstemän och under andra tider i anslutning till kammar- eller utskottssammanträden eller presskonferens eller partimöte i riksdagens lokaler.

Beträffande utländska journalister och fotografer innehåller den föreslagna paragrafen i punkt 2. en bestämmelse enligt vilken tillträdesrätten närmare skall regleras genom föreskrifter som utfärdas av förvaltningsstyrelsen.

De föreskrifter som får meddelas rörande tillträdesrätten för utländska journalister m. fl. har avseende på endast de former som skall gälla för att

KU 1983/84:6 12

fastställa alt en journalist eller en fotograf är företrädare för utländsk press. Detta framgår enligt utskottets mening klarare om det direkt i lagtexten anges att förvaltningskontoret skall besluta om legitimationsregler för dessa fall. Det är lämpligt att förvaltningskontoret innan dessa regler utformas samråder med utrikesdepartementet. Enligt vad utskottet inhämtat pågår f. n. ett arbete i syfte att få fram en enhetlig legitimationshandling för utländska journalister m.fl.

Enligt motion 1982/83:2436 av Anders Svärd (c) och Birgitta Hambraeus (c) bör personal vid partiernas riksorganisationer exempelvis partisekreterare, riksombudsman och informationschef tillförsäkras en tillträdesrätt som åtminstone är jämställd med den som tillkommer tjänstemän i regeringskansliet. Detta bör enligt motionen komma till klart uttryck i lagtexten (yrkande 3).

Som framgått av utskottets redogörelse ovan föreligger viss självständig tillträdesräit för personer som i sin tjänst eller för utförande av uppdrag regelbundet besöker riksdagen. Denna bestämmelse torde ofta vara tilllämplig när det gäller personer från partiernas riksorganisationer.

Utskottet förordar inte någon ändring i förhållande till det framlagda förslaget beträffande tillträdesrätt för personal vid partiernas ri)

30 och 31 §§

Bestämmelserna motsvarar 31 och 32 §§ i förvaltningsstyrelsens förslag. 1 30 § (förs. 31 §) har gjorts vissa följdändringar med anledning av den delvis nya paragraferingen.

32 §

Denna paragraf motsvarar 33 § i förslag 24.

Det framlagda lagförslaget till 33 § innehåller en bestämmelse av innebörd att den som är besöksmottagare enligt 31 § efter ett besök skall följa besökaren till en utgång eller till en annan besöksmottagare som besökaren skall uppsöka.

Bestämmelsen är enligt utskottets mening för kategoriskt utformad när det gäller personer som ofta besöker riksdagen för att träffa ledamöter eller tjänstemän och således är väl kända. Enligt utskottets mening är det inte nödvändigt alt i dessa fall ha en så strängt formulerad regel som den föreslagna 33 §.

Vidare kan bestämmelsen i den föreslagna lydelsen vara svår alt leva upp till. t.ex. i samband med alt flera personer som inte har självständig lillträdesrätt deltar i ett besök och någon av deltagarna önskar bryta upp före de andra. I sädana fall bör det åvila besöksmottagaren att genom;.

KU 1983/84:6 13

kontakt med vaktpersonalen eller på annat sätt se till att besökaren lämnar lokalerna eller följs åt till en annan besöksmotlagare.

Utskottet förordar atl lydelsen av 32 S justeras i enlighet med vad utskottet anfört.

33 §

Paragrafen motsvarar 34 § i förvaltningsstyrelsens förslag.

Utskottet vill framhålla att tillämpningen av 33 § måste ske med iakttagande av de regler i tryckfrihetsförordningen som säger att begäran att fä avskrift eller kopia av allmän handling skall behandlas skyndsamt (2 kap. 13 §) samt atl den som begär alt fä ta del av en allmän handling inte skall behöva tala om vem han är eller vilket syfte han har med sin begäran i vidare mån än som behövs för alt myndigheten skall kunna pröva om hinder föreligger mot att handlingen lämnas ut (2 kap. 14 §).

34 §

Enligt den förslagna paragrafen (förs. 35 §) skall förvaltningskontoret få meddela ordningsföreskrifter för ähörarläktaren samt för riksdagens tryckeriexpedition och riksdagsbiblioteket.

I tilläggsbestämmelse 2.4.1 till riksdagsordningen finns vissa regler om ordningsslörande beteenden i samband med kammarens sammanträden. Enligt dessa regler kan åhörare som uppträder störande genast utvisas. Om oordning uppstår bland åhörare, kan talmannen utvisa samtliga åhörare. I dessa regler uppställs således särskilda sanktioner.

Utskottet finner det inte lämpligt alt vid sidan av riksdagsordningen ge särskilda regler om ordningen på ähörarläktaren. De saktionerande regler som gäller för ordningsstörande beteenden vid kammarsammanträden fär anses vara tillräckliga för att garantera att ordningen kan upprätthållas på ähörarläktaren. Utskottet vill därför föreslå att i 34 § första stycket endast tas in i en hänvisning till de regler som gäller i delta hänseende.

I paragrafens andra stycke föreslås förvaltningskontoret få utfärda föreskrifter för allmänhetens tillträde till riksdagsbiblioteket och tryckeriexpeditionen. Enligt utskottets mening bör paragrafen i denna del formuleras om så att den endast avser de lider på vilka biblioteket och expeditionen skall hållas öppna för allmänheten.

35-41 §§

Dessa bestämmelser motsvaras av 36-42 §§ i det framlagda förslaget. I 36 och 41 §§ föreslås vissa jämkningar av redaktionell natur.

Ikraftträdande

Den föreslagna lagen bör träda i kraft den I januari 1984.

KU 1983/84:6 14

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande tillträdesrätlen till riksdagen för anställda vid parti-
kanslier

att riksdagen med anledning av förslag 1982/83: 24 och med bifall till motion 1982/83: 2436, yrkande 2, antar 20 § i den i bilagan som Utskoilets förslag betecknade lydelsen av förslag till lag om säkerhetsskydd i riksdagen,

2. beträffande förvaltningskontorets föreskrifter och lilllrädesrätten
för personal vid partiernas riksorganisationer

all riksdagen förklarar motion 1982/83:2436, yrkandena 1 och 3, besvarade med vad utskottet anfört i den allmänna motiveringen och i specialmotiveringen till 28 §,

3. beträffande/w-,?/rt 1982/83:24 i övrigt

att riksdagen med anledning av förslaget antar den i bilagan som Utskottets förslag betecknade lydelsen av förslag till lag om säkerhetsskydd i riksdagen.

4. beträffande utformningen av övervakningssystemet och en utvär
dering av vidtagna säkerhetsåtgärder

all riksdagen som sin mening ger förvaltningsstyrelsen till känna vad utskottet anfört rörande dessa frågor.

Stockholm den 24 november 1983

Pä konstitutionsutskottets vägnar OLLE SVENSSON

Närvarande: Olle Svensson (s), Anders Björck (m), Yngve Nyquist (s). Bertil Fiskesjö (c), Wivi-Anne Cederqvist (s), Hans Nyhage (m), Kurt Ove Johansson (s), Kerstin Nilsson (s), Gunnar Biörck i Värmdö (m). Sven-Erik Nordin (c). Sture Thun (s), Anita Modin (s), Ove Eriksson (m), Lars Ernestäm (fp) och Marie-Ann Johansson (vpk).

KU 1983/84:6 15

Bilaga

Förslag till

Lag om säkerhetsskydd i riksdagen

Härigenom föreskrivs följande.

Förvaltningsstyrelsens förslag Utskoilets förslag

Inledande bestämmelser

1 § .

Riksdagens åtgärder för säker- Denna lag avser säkerhetsskyd-
hetsskydd syftar till att skydda riks- det i riksdagen. Den skall tillämpas
dagens verksamhet och sekretess- med beaktande av riksdagens öp-
belagda uppgifter som rör rikets sä- penhet mot allmänheten och före-
kerhet. De skall bestämmas med           trädare för massmedia,
beaktande av intresset av riksda- Till   riksdagens   säkerhetsskydd
gens   öppenhet   mot   allmänheten hänförs också beredskapsåigärder
och företrädare för massmedia. mot brand och andra skador i riks-
Till   riksdagens   säkerhetsskydd dagens lokaler samt hjälpinsatser
hänförs också beredskap mot brand        med anledning härav,
och åtgärder för atl ge en första
hjälp till den som skadas i riksda
gens lokaler.

Med riksdagens lokaler avses i denna lag riksdags-, ledamots- och förvaltningshusen.

2 §
Säkerhetsskyddet enligt 1 § första stycket omfattar

1. sekretesskydd, varmed förstås skydd mot atl någon obehörig får
kännedom om innehållet i en handling eller om en uppgift av annat slag
som rör totalförsvaret. Sveriges förbindelser med annan stat eller mellan-
folklig organisation eller säkerhets- eller bevakningsåtgärd avseende riks
dagen, om sekretess gäller för uppgiften enligt 2 kap. eller 5 kap. 2 eller 3 S
sekretesslagen (1980: 100),

2. tillträdesskydd, varmed förstås skydd mot att någon obehörig får tillträde till riksdagens lokaler,

3. infiltrationsskydd, varmed förstås skydd mot att någon som inte är pålitlig från säkerhetssynpunkt ges arbetsuppgifter som rör totalförsvaret. Sveriges förbindelser med annan stat eller mellanfolklig organisation eller säkerhets-eller bevakningsåtgärd avseende riksdagen.

4. information om sekretess-, tillträdes- och infiltrationsskyddel.

5. kontroll av säkerhetsskyddet. 5. kontroll av sekretess-, till-

trädes- och infiltrationsskyddel och av informationen om detta skydd.

3 §

Hos riksdagen skall finnas en säkerhetschef, som är direkt underställd chefen för riksdagens förvaltningskontor. Säkerhetschefen ansvarar för

Varje chef för en arbetsenhet inom riksdagen skall uppmärksamma säkerhetsskyddet inom enheten och hålla kontakt med säkerhetschefen i säkerhetsfrågor. Vid behov utser chefen en eller flera särskilda säkerhet smäll inom enheten. En förteckning över säkerhetsmän upprättas av säkerhetschefen och skall finnas lillgänglig hos denne.

Vad som / denna lag sägs om ar-beisenlici inom riksdagen gäller även partikansli i riksdagens lokaler.

Varje chef för en arbetsenhet inom riksdagen skall uppmärksamma säkerhetsskyddet inom enheten och hålla kontakt med säkerhetschefen i säkerhetsfrågor.

Vad som sägs i första stycket gäller även partikansli i riksdagens lokaler.

6 §

Vad som i denna lag sägs om riksdagsledamot gäller också för ersättare som utövar uppdrag som ledamot.

7 §

I krig eller vid beredskapstillständ enligt lagen (1960:513) om bered-skapstillständ eller när talmannen eller den han bemyndigar har beslutat om en viss beredskapsgrad för riksdagen eller del av riksdagen gäller särskilda föreskrifter för säkerhetsskyddet som beslutas av riksdagens förvaltningskontor.

Förvaltningskontoret fär också besluta om särskilda åtgärder för säkerhetsskydd vid öppnande av riksmöten eller andra speciella tillfällen, eller för lokaler som riksdagen disponerar utöver lokalerna i riksdags-, ledamots- och förvaltningshusen.

Sekretesskydd

KU 1983/84:6 17

Förvaltningsstyrelsens förstag Utskottels förslag

bestämmelser om sekretess hos Särskilda bestämmelser om sekré-
riksdagen finns i 11 kap. sekretess- tess hos riksdagen finns i 11 kap.
lagen. sekretesslagen. ,

9 §

Med hemlig handling avses i denna lag varje allmän handling som förvaras hos riksdagen och som innehåller någon uppgift som rör tolalförsvarel, Sveriges förbindelser med annan stat eller mellanfolklig organisation eller säkerhels- eller bevakningsålgärd avseende riksdagen, om sekretess gäller för uppgiften enligt 2 kap. eller 5 kap. 2 eller 3 § sekretesslagen (1980: 100).

Med kvalificerat hemlig handling förstås en hemlig handling som innehåller uppgift av synnerlig betydelse för rikets säkerhet.

11 § 10 §

Föreskrifter i denna lag gäller Bestämmelserna i denna lag gäl
inte i den mån de begränsar den ler inte i den mån de begränsar den
frihet att meddela och offentliggöra frihet att meddela och offentliggöra
uppgifter som det finns grundlag- uppgifter somjötjer av tryckjrihets-
gande bestämmelser om i annan förordningen och 16 kap. sekretess
tag, lagen (1980:100).

10 § 11 §

Har regeringen med stöd av 2 Har regeringen med stöd av 2
kap. 14 § andra stycket tryckfri- kap. 14 § andra stycket tryckfri
hetsförordningen föreskrivit, att hetsförordningen föreskrivit, att
endast viss myndighet får pröva endast viss myndighet får pröva
fråga om utlämnande till enskild av fråga om utlämnande till enskild av
allmän handling som är av synnerlig allmän handling som är av synnerlig
betydelse för rikets säkerhet skall, betydelse för rikets säkerhet skall,
om en sådan handling finns hos om en sådan handling finns hos
riksdagen, frågan om dess utläm- riksdagen, frågan om dess utläm
nande prövas i den ordning som re- nande prövas i den ordning som re
geringen har föreskrivit. geringen har föreskrivit.

12 § Den som är anställd hos riksdagen eller som eljest - utan att vara riksdagsledamot — fullgör uppdrag för riksdagens räkning är behörig att i sin tjänst eller i sitt uppdrag hos riksdagen ta befallning med en hemlig handling eller annars ta del av en uppgift med sådant innehåll som avses i 9 § endast om han

1. bedöms pålitlig från säkerhetssynpunkt,

2. har behövlig kunskap om sekretesskydd och

3. behöver handlingen eller uppgiften för sitt arbete hos riksdagen.

.13 S

Handhavandet av en hemlig handling skall ske på ett sådant sätt att ingen obehörig kan ta del av handlingens innehåll.

En hemlig handling skall förvaras inlåst i förvaringsutrymme av betryggande slag när handlingen inte behövs för utövandet av riksdagsledamots uppdrag eller för fullgörandet av arbetsuppgifter hos riksdagen.

Så snart en hemlig handling inte behövs längre skall den återlämnas eller förstöras.

KU 1983/84:6 18

Fölvalt ningsstyrelsens förslag Utskottets förslag

14 §

Riksdagens förvaltningskontor    Riksdagens förvaltningskontor
svarar för vägledning och rådgiv-   svarar för rådgivning angående
ning angående handhavandet' av handhavandet av hemliga handling
hemliga handlingar och av uppgifter    ar och av uppgifter med sådant in-
med sådant innehåll som avses i   nehåll som avses i 9 §.
9S.

15 §

Har en hemlig handling kommit Om det befaras att en hemlig

bort skall säkerhetschefen omedel- handVmg har jörkommit skall säker-

bari underrättas. Delsamma gäller hetschefen omedelbart underrättas,

om en nyckel till ett förvaringsut- Delsamma gäller om en nyckel till

rymme för hemliga handlingar har ett förvaringsutrymme för hemliga

kommit bort. handlingar har kommit bort.

16 §

.arbetet i riksdagen skall organiseras på sådant sätt att så få personer som möjligt tar befattning med hemliga handlingar eller tar del av uppgifter med sådant innehåll som avses i 9 §. Vad som sagts gäller särskilt i fråga om kvalificerat hemliga handlingar och uppgifter som rör förhållanden som är av synnerlig betydelse för rikets säkerhet. Kvalificerat hemliga handlingar får inte av en tjänsteman hos riksdagen eller en anställd vid partikansli i riksdagens lokaler utan medgivande av chefen för den egna arbetsenheten eller av säkerhetschefen medtas från riksdagens lokaler.

17 §

Grundläggande bestämmelser om Grundläggande bestämmelser om
registrering av allmänna handlingar registrering av allmänna handlingar
finnas i sekretesslagen. Hemliga finns i 15 kap. sekretesslagen
handlingar skall registreras hos (1980:100). Hemliga handlingar
kammarkansliet, utskottskanslier- skall registreras hos kammarkan
na eller förvaltningskontoret, sliet, utskottskanslierna eller för
valtningskontoret .

Tillträdesskydd

Allmänna bestämmelser

18 §

Bestämmelser om allmänhetens tillträde till riksdagens kammare finns i riksdagsordningen.

19 S
Tillträdesskyddet består av

1. in-och utpasseringskontroll

2. inre bevakning

3. kontroll av att dörrar, fönster och lås har tillförlitlig konstruktion.

20 §

Förstärkt tillträdesskydd ges Tillträdesskyddet Jör tjänsterum

tjänsterum för talmän och statsråd för talmän och statsråd samt lokaler

Förvaltningsstyrelsens förslag

saml lokaler där hemliga handlingar, känslig teknisk utrustning eller stöldbegärlig egendom förvaras.

Riksdagens förvaltningskontor får begränsa möjligheterna för andra än statsråd, riksdagens ledamöter och tjänstemän att nattetid och under helger röra sig fritt inom riksdagens lokaler mellan riksdagens hus.

Utskottets förslag

där hemliga handlingar, känslig teknisk utrustning eller stöldbegärlig egendom förvaras skall ägnas särskild uppmärksamhet.

Riksdagens förvaltningskontor får begränsa möjligheterna för andra än statsråd, riksdagens ledamöter och tjänstemän samt anställda vid partikanslier, som är inrymda i riksdagens lokaler, att nattetid och under helger röra sig fritt inom riksdagens loka'er mellan riksdagens hus.

Om det uppkommer behov av förstärkt tillträdesskydd för riksdagens lokaler eller del av dessa, kan skärpt bevakning för viss tid beslutas av chefen Jör förvaltningskontoret eller, vid behov av omedelbara åtgärder, av säkerhetschefen.

23 8

Misstänker en riksdagsledamot eller en tjänsteman hos riksdagen eller en anställd vid ett partikansli i riksdagens lokaler att en obehörig person befinner sig i lokalerna, skall bevakningspersonalen underrättas.

24 8

Dörr eller grind, som skall vara låst, får inte lämnas olåst utan att bevakningspersonalen underrättas.

Om del uppkommer behov av skärpt bevakning för riksdagens lokaler eller del av dessa, kan sådan bevakning för viss tid beslutas av förvaltningsdirektören eller, vid behov av omedelbara åtgärder, av säkerhetschefen.

23 8

Dörr eller grind, som skall vara låst, får inte lämnas olåst utan att bevakningspersonalen underrättas.

Forvalt ningsstyrelsens förstag

Den som skall förses med identitetskort är skyldig att snarast efter del iippdragel eller anställningen tilllrälls lata jotograjera sig och underteckna erforderUga handlingar enligt anvisningar av förvaltningskontoret.

26 8

Den som har förlorat sitt identitetskort skall omedelbart anmäla detta till säkerheischefen.

Identitetskort skall ulan anmodan snarast återlämnas till riksdagens förvaltningskontor om uppdraget eller anställningen upphört.

Utskottets förslag

Den som skall förses med identi-letskorl skall följa jörvultningskon-torets anvisningar /(>/• att få ut identitet skon et.

25 8

Den som har föriorat sitt identitetskort skall omedelbart anmäla detta till säkerhetschefen.

Identitetskort skall utan anmodan snarast återlämnas till riksdagens förvaltningskontor om uppdraget eller anställningen upphört.

27 8

Personer för vilka riksdagens förvaltningskontor utfärdar identitetskort har rätt till tillträde / riksdagens lokaler.

28 8

De som har fasta arbetsplatser i riksdagens lokaler och är anställda hos massmediajöretag eller entreprenörer, som riksdagen anlitar, har rätt till tillträde till riksdagens lokaler. Riksdagens förvaltningskontor skall upprätta en förteckning över aktuella företag och entreprenörer samt sådana anställda hos dessa som har rätt till tillträde till lokalerna. Förteckningen skall finnas lillgänglig hos bevakningspersonalen.

29 8

Under ordinarie arbetstid för riksdagens tjänstemän och under andra tider i anslutning till kammar-eller utskottssammanträde eller presskonferens eller partimöte i riksdagens lokaler har följande rätt till tillträde:

1. svenska journalister och fotografer mot uppvisande av legitimation som har utfärdats för dem av ett erkänt yrkesförbund eller av ett eget tidningsföretag.

26 8

Personer för vilka riksdagens förvaltningskontor skatt utfärda identitetskort enligt 24 § har rätt till tillträde till riksdagens lokaler.

27 8

De som har fasta arbetsplatser i riksdagens lokaler och är anställda hos massmedieföretag eller entreprenörer, som riksdagen anlitar, har rätt till tillträde till riksdagens lokaler. Riksdagens förvaltningskontor skall upprätta en förteckning över aktuella företag och entreprenörer samt sådana anställda hos dessa som har rätt till tillträde till lokalerna. Förteckningen skall finnas tillgänglig hos bevakningspersonalen.

28 8

Under ordinarie arbetstid för riksdagens tjänstemän och under andra tider i anslutning till kammar-eller utskottssammanträde eller presskonferens eller pariimöte i riksdagens lokaler har följande personer rätt till tillträde:

I. svenska journalister och fotografer mot uppvisande av legitimation som har utfärdats för dem av ett erkänt yrkesförbund eller av ett eget tidningsföretag.

Förvaltningsstyrelsens förstag

2. utländska journalister och fotografer enligt föreskrifter som beslutas av riksdagens förvaltningskontor,

3. teknisk personal från Sveriges Radio AB eller dess dotterföretag om besöket har samband med rundradiosändning.

4. tjänstemän från regeringskansliet, riksdagens verk och andra statliga myndigheter samt kommil-létjänstemän och andra personer som i sin tjänst eller för utförande av uppdrag regelbundet besöker riksdagen.

30 § •

Rätt till tillträde till riksdagens lokaler har även den som skall delta i studiebesök eller i föranmält sammanträde eller annan sammankomst i riksdagens lokaler. En person med fast arbetsplats i riksdagens lokaler skall ansvara för att föranmälan sker till riksdagens säkerhetsenhet. Han skall också svara för att de som deltar anvisas rätt lokal och att de lämnar riksdagens lokaler efter sammankomsten.

Vid besök av studiegrupper och i samband med större sammanträden eller presskonferenser bör en företrädare för den som anordnar besöket eller sammankomsten vara beredd att bistå bevakningspersona--len vid inpasseringskontrollen.

Den som passerar in med stöd av bestämmelsen i första stycket får nattetid och i samband med veckoslut eller helger uppehålla sig endast i eller i anslutning till den lokal där sammankomsten äger rum.

31 8

Tillträde fär ske tillsammans med den som är behörig enligt 27-28§§ (besöksmottagare).

Väntas besök till ett riksdagsorgan eller väntar en besöksmottagare besök av någon som inte är behörig atl inpassera enligt 27-30 88 bör besöket föranmälas till

Utskottets förslag

2. utländska journalister och fotografer enligt legilimationsregler som beslutas av riksdagens förvaltningskontor.

3. teknisk personal från Sveriges Radio. AB eller dess dotterföretag om besöket har samband med rundradiosändning,

4. tjänstemän från regeringskansliet, riksdagens verk och andra statliga myndigheter samt kommil-tétjänstemän och andra personer som i sin tjänst eller för utförande av uppdrag regelbundet besöker riksdagen.

29 8

Den som passerar in med stöd av bestämmelsen i första stycket får nallefid och i samband med veckoslut eller helger uppehålla sig endast i eller i anslutning till den lokal där sammankomsten äger rum.

30 8

Tillträde får ske tillsammans med den som är behörig enligt 26 eller 27§ (besöksmottagare).

Väntas besök till ett riksdagsorgan eller väntar en besöksmottagare besök av någon som inte är behörig att passera in enligt 26— 29 8§ bör besöket anmälas i förväg

Förvaltningsstyrelsens förstag

bevakningspersonalen i den port som besökaren väntas till, om inte besöksmottagaren själv svarar för att besökaren möts i porten.

Om någon oanmäld önskar tillträde till riksdagens lokaler för att besöka viss person skall en besöksmottagare anges för bevakningspersonalen.

32 8

Den som önskar tillträde för att få information, aktualisera ett ärende hos riksdagens förvaltningskontor eller för alt få framföra sin åsikt i en fråga och som inte i förväg avtalat om besöket eller som inte kan uppge någon besöksmotlagare skall hjälpas till rätta av bevakningspersonalen.

33 8

Efter elt besök skall besöksmottagaren följa besökaren till en utgång eller till en annan besöksmottagare som besökaren skall uppsöka.

34 8

Den som begär att få ta del av en allmän handling som finns hos riksdagen skall hänvisas till riksdagsbiblioteket om inte handlingen tillhandahälls på annat sätt. Biblioteket svarar för alt begärd handling tillhandahälls den sökande. Finns handlingen inte hos biblioteket skall den skyndsamt eflerforskas inom den inre riksdagsförvaltningen.

35 8

Besökare till kammarens ähörar-läktare har tillträde till denna i samband med offentligt sammanträde med kammaren. Ordningsföreskrifter för sådana besökare utfärdas av riksdagens förvaltningskontor efter samråd med kammarens sekreterare.

Utskottets förslag

till bevakningspersonalen i den port som besökaren väntas till. om inte besöksmottagaren själv svarar för atl besökaren möts i porten.

Om någon oanmäld önskar tillträde till riksdagens lokaler för att besöka viss person skall en besöksmottagare anges för bevakningspersonalen.

31 8

Den som önskar tillträde för att få information, aktualisera ett ärende hos riksdagens förvaltningskontor eller för att få framföra sin åsikt i en fråga och som inte i förväg avtalat om besöket eller som inte kan uppge någon besöksmottagare skall hjälpas till rätta av bevakningspersonalen.

32 8

Efter ett besök av någon som inte är vät känd svarar besöksmottagaren för att besökaren följs till en utgång eller till en annan besöksmotlagare som besökaren skall träffa.

33 8

Den som begär att få ta del av en allmän handling som finns hos riksdagen skall hänvisas till riksdagsbiblioteket om inte handlingen tillhandahålls på annat sätt. Biblioteket svarar för att begärd handling tillhandahålls den sökande. Finns handlingen inte hos biblioteket skall den skyndsamt eflerforskas inom den inre riksdagsförvaltningen.

34 8

Besökare till kammarens åhörar-läktare har tillträde till denna i samband med offentligt sammanträde med kammaren. Bestämmelser om ordningen på ähörarläktaren finns i tilläggsbestämmelse 2.4.1 till riksdagsordningen.

36 8

Tillträde till riksdagens lokaler är i övrigt tillåtet efter tillstånd av förvaltningsdirektören eller säkerhetschefen.

37 8

Den som önskar tillträde till riksdagens lokaler eller den som uppehåller sig där eller skall lämna lokalerna är skyldig att på anmodan av bevakningspersonalen legitimera sig om inte besöket är sådant som anges i 34 eller i5 §.

35 8

Tillträde till riksdagens lokaler är i övrigt tillåtet efter tillstånd av förvaltningsdirektören eller säkerhetschefen.

36 8

39 8
Personalkontrollkungörelsen

(1969:446) skall gälla i tillämpliga delar för riksdagens tjänstemän.

40 8

Riksdagens förvaltningskontor bestämmer efter samråd med krigsdelegationens sekreterare vilka tjänster och uppdrag för tjänstemän som skall hänföras till skyddsklass enligt personalkontrollkungörelsen.

38 8
Personalkonirollkungörelsen

(1969:446) skall gälla i tillämpliga delar för riksdagens tjänstemän.

39 8

KU 1983/84:6 24

Förvaltningsstyrelsens förslag Utskottets förslag

kaler informeras om föreskrifterna i kaler informeras om föreskrifterna i

denna lag och om säkerhetsskyddet denna lag och om säkerhetsskyddet

i övrigt. i övrigt.

Kontroll

42 8 41 8

Säkerhetschefen skall fortlö- Säkerhetschefen skall fortlö
pande kontrollera att föreskrifterna pande kontrollera atl säkerhets-
o/n säkerhetsskyddet iakttas och skyddet fungerar tillfredsställande,
att skyddsnivån är jämn och till- Hemliga handlingar samt nycklar
räckligl hög. och nyckelkort till riksdagens lo-
Hemliga handlingar samt nycklar kaler skall inventeras regelbundet
och nyckelkort till riksdagens lo- och när det är särskilt påkallat,
kaler skall inventeras regelbundet
och när del är särskilt påkallat.

Denna lag träder i kraft den 1 ok- Denna lag träder i kraft den I ja-

toberl983. nuaril984.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983