KU 1983/84:6

Konstitutionsutskottets betänkande
1983/84: 6

om säkerhetsskyddet i riksdagen (förs. 1982/83:24)

Sammanfattning

I detta betänkande föreslår utskottet en lag om säkerhetsskydd i riksdagen.
Utskottet godtar härmed med vissa ändringar ett lagförslag som
förvaltningsstyrelsen lagt fram. Den följdmotion som väckts i ärendet,
motion 1982/83:2436 av Anders Svärd och Birgitta Hambraeus (båda c),
tillstyrks beträffande fråga om tillträdesrätten för anställda vid partikanslier
i riksdagens lokaler (yrkande 2). Motionen tar i övrigt upp fråga
rörande förvaltningskontorets ställning vad gäller rätten att meddela kompletterande
föreskrifter till lagen samt fråga om tillträdesrätten för personal
vid partiernas riksorganisationer (yrkandena 1 och 3). 1 dessa delar har
utskottet ansett motionen tillgodosedd genom vissa av utskottet gjorda
justeringar i instruktionen för förvaltningskontoret och med hänsyn till vad
utskottet anfört.

Förslaget

Förvaltningsstyrelsen hemställer att riksdagen antar ett framlagt förslag
till lag om säkerhetsskydd i riksdagen.

Den föreslagna lagens främsta syfte är att åstadkomma ett skydd för
riksdagens verksamhet. Säkerhetsskyddet är utformat för att främst tillgodose
säkerhetsintresset under normala fredsförhållanden. I krig och beredskapstillstånd
och liknande situationer skall finnas särskilda föreskrifter
som meddelas i den ordning som anges i lagen.

I lagen finns regler om bl. a. sekretesskydd, tillträdesskydd, infiltrationsskydd,
information och kontroll. Lagförslaget har utarbetats på
grundval av bl. a. riktlinjer för säkerheten i riksdagens lokaler som riksdagen
tidigare beslutat om.

Det framlagda lagförslaget redovisas vid sidan av utskottets motsvarande
lagförslag i bilaga till detta betänkande.

Motionen

1 motion 1982/83:2436 av Anders Svärd (c) och Birgitta Hambraeus (c)
hemställs att riksdagen beslutar

1. att beslutanderätten angående frågor om riksdagens säkerhets- och
tillträdesregler skall åvila ett av riksdagens förtroendemannaorgan,

I Riksdagen 1983/84. 4 sami. Nr 6

KU 1983/84:6

2. att anställda vid partikansli skall ha samma rörelsefrihet som riksdagens
egna tjänstemän samt

3. att personal vid partiernas riksorganisationer jämställs med regeringskansliets
tjänstemän i fråga om tillträdesregler.

Motionsyrkandet under punkt 1 behandlas nedan under rubriken 2.
Allmänna överväganden. Yrkandena under punkterna 2 och 3 tar utskottet
upp i specialmotiveringen till 20 § resp. 28 S.

Utskottet

1. Inledning

Våren 1980 bildades en beredningsgrupp - bestående av talmannen,
ordföranden i försvarsutskottet, riksdagsdirektören och förvaltningsdirektören
— för att behandla frågor om riksdagens beredskapsplanering. Beredningsgruppen
uppdrog åt en särskild arbetsgrupp att närmare utreda
frågorna kring riksdagens beredskap och säkerhet.

I februari 1982 överlämnade arbetsgruppen rapporten Riksdagens säkerhet
och beredskap. Rapporten remissbehandlades. Beredningsgruppen beslöt
att med tillstyrkan överlämna arbetsgruppens förslag till förvaltningskontoret
för beredning och ställningstagande.

Efter fortsatt arbete inom förvaltningskontoret underställde riksdagens
förvaltningsstyrelse riksdagen bl. a. vissa frågor om riksdagens säkerhet i
fredstid (förslag 1982/83:10). Med anledning av förslaget uttalade konstitutionsutskottet
i sitt betänkande (KU 1982/83: 19) bl. a. att föreskrifter om
riksdagens säkerhet och beredskap skulle fastställas genom lag.

Beträffande det närmare innehållet i tidigare förslag och betänkande
hänvisas till dessa.

Sedan riksdagen fattat beslut i enlighet med konstitutionsutskottets betänkande
1982/83:19 uppdrog chefen för riksdagens förvaltningskontor åt
en särskild arbetsgrupp att utarbeta förslag till säkerhetsbestämmelser.
Gruppen har den 6 april 1983 presenterat det förslag till lag om säkerhetsskydd
i riksdagen som har legat till grund för förslag 24.

Synpunkter på lagförslaget har under arbetets gång inhämtats från statsrådsberedningen
och rikspolisstyrelsen samt kammarkansliet och utskottens
kanslier.

Det framlagda lagförslaget avsågs träda i kraft den 1 oktober 1983.
Riksdagens förvaltningsstyrelse beslöt den 20 april 1983 att förelägga riksdagen
det nu aktuella förslaget tillsammans med förslag 1982/83:25 om
organisationen av riksdagens förvaltningskontor. Sedan det uppkommit
behov av att bl. a. inhämta yttrande från finansutskottet hemställde utskottet
(KU 1982/83:35) att riksdagen t. v. skulle anta vissa riktlinjer för
förvaltningskontorets organisation samt uppskjuta den slutliga behandling -

KU 1983/84:6

en av förslag 24 och 25 till 1983/84 års riksmöte (KU 1982/83: 36). Riksdagen
beslutade i enlighet med utskottets hemställan.

I det följande redovisar utskottet i ett särskilt avsnitt sina allmänna
överväganden rörande lagförslaget i förslag 24. Därefter följer en specialmotivering
till de författningsförslag som utskottet lägger fram. Beträffande
förslag 1982/83:25 hänvisar utskottet till det av utskottet samtidigt
avgivna betänkandet KU 1983/84:5.

2. Allmänna överväganden

Det förslag till lag om säkerhetsskyddet i riksdagen som förvaltningsstyrelsen
nu lagt fram syftar i första hand till att åstadkomma skydd för
riksdagens verksamhet och för sekretessbelagda uppgifter som rör rikets
säkerhet. Enligt förslaget skall det i lagen slås fast att säkerhetsåtgärderna
skall bestämmas med beaktande av intresset av riksdagens öppenhet mot
allmänheten och företrädare för massmedia.

Säkerhetsskyddets utformning i lagförslaget bygger på den indelning av
skyddsåtgärder som finns i förordningen (1981:421) om säkerhetsskyddet
vid statliga myndigheter. Skyddet föreslås omfatta sekretesskydd, tillträdesskydd.
infiltrationsskydd. information och kontroll. Bestämmelserna
avser riksdagens ledamöter och tjänstemän, de som fullgör uppdrag för
riksdagens räkning samt anställda vid partikanslier inom riksdagen. Tillträdesskyddet
berör även andra personer med fasta arbetsplatser i riksdagens
lokaler samt statsråden. Reglerna får också en verkan gentemot allmänhet
och övriga som önskar passera in i riksdagen.

Vid utformningen av lagförslaget har en viktig utgångspunkt varit de
intentioner som riksdagen tidigare givit uttryck för. nämligen att öppenheten
i vårt statsskick utgör en grundläggande förutsättning för det offentliga
livet och att detta förhållande självfallet skall prägla arbetet i riksdagen i
dess egenskap av ledande statsorgan (se KU 1982/83: 19).

De inskränkningar som genom lagen föreslås i den öppenhet som bör
råda i riksdagsarbetet är betingade av tvingande säkerhetsskäl och av
hänsyn till arbetets behöriga gång. Enligt utskottets mening har de krav
som uppställts tidigare i allt väsentligt blivit tillgodosedda genom den nu
föreslagna utformningen av säkerhetsregleringen. Utskottet tillstyrker därför
att det föreliggande förslaget läggs till grund för lagstiftning. Dock bör
vissa justeringar vidtas, vilka utskottet behandlar i det följande.

Frågan om bevakningen av riksdagshuset ägnades stor uppmärksamhet
av remissinstanserna vid remissbehandlingen av den rapport som arbetsgruppen
för beredskapsfrågor lade fram. I rapporten hade förordats att
bevakningen i huvudsak skulle omhänderhas av personal från bevakningsföretag.
Många remissinstanser ansåg det vara angeläget att passerkontrollerna
i de mest använda ingångarna skulle skötas av riksdagens egen
personal.

KU 1983/84:6

Vid utformningen av det tidigare nämnda förslaget 1982/83:10 tog en
majoritet i förvaltningsstyrelsen hänsyn till remisskritiken och uttalade att
de mest använda ingångarna borde bemannas med egen personal medan
personal från bevakningsbolag borde anlitas för ”bevakningscentral, läktarejämte
entré, nattbevakning, ronderingar och tillfälliga behov, t. ex. för
att ersätta riksdagsanställd bevakningspersonal vid sjukdom eller semester”.

1 sitt betänkande med anledning av förslag 1982/83: 10 konstaterade
konstitutionsutskottet (KU 1982/83: 19) att förvaltningsstyrelsens förslag
innebar i stort ett bibehållande av den dittills tillämpade ordningen. Utskottet
betonade samtidigt vikten av att de mest anlitade ingångarna skulle
bemannas med egen personal. Annan personal borde huvudsakligen användas
för speciella uppgifter och tillfälliga behov.

Som skäl för denna ståndpunkt anförde utskottet att bevakningspersonalens
möjligheter att känna igen riksdagsledamöter och tjänstemän därigenom
skulle ökas. En sådan lösning skulle också medföra att större omsorg
kunde visas i fråga om att hjälpa andra besökande till rätta. Häri låg också
ett säkerhetsintresse. Utskottet accepterade mot denna bakgrund styrelsens
övriga förslag om bevakningens utformning, men framhöll att den
föreslagna ordningen måste ses som en försöksverksamhet.

Utskottet vill framhålla betydelsen av att det uttalande som utskottet
tidigare gjort rörande bevakningspersonalen och som riksdagen ställt sig
bakom blir tillgodosett i den löpande planeringen av hur bevakningen skall
vara utformad. Därvid skall undersökas om det inte vore att föredra att
personalen vid bevakningscentralen skall vara riksdagsanställd.

Det system med nyckelkort, intern-TV, m.m. som skall användas för
bevakningen av riksdagens lokaler rymmer möjligheter till central övervakning
av enskilda passager som sker på flera olika platser i byggnaderna.
Lagring av uppgifter rörande bl. a. sådana passager är tekniskt möjlig.
Utskottet föreslår att denna lagringsmöjlighet bör utgå ur övervakningssystemet.
Riksdagen bör ge förvaltningskontoret i uppdrag att verkställa
detta.

Utskottet avser att följa upp säkerhetsfrågorna i riksdagen, bl. a. i det
avseende som nyss nämnts. En utgångspunkt för denna uppföljning skall
vara att de tekniska arrangemangen för övervakning av lokalerna får en
lämplig utformning med hänsyn till den personliga integriteten för de
personer som vistas i lokalerna.

Förutom den uppföljning som kommer att ske inom utskottet är det
också angeläget att det görs en mera allmän utvärdering huruvida säkerhetsåtgärderna
har fått en alltigenom lämplig utformning utifrån säkerhetssynpunkter
och med hänsyn till den öppenhet som skall prägla riksdagens
arbete. Utskottet syftar här t. ex. på kontroll av inpasseringen till åhörarläktaren.
Förvaltningskontoret bör få riksdagens uppdrag att göra den nu
nämnda utvärderingen.

KU 1983/84:6

Enligt förslaget skall föreskrifter som kompletterar lagens bestämmelser
i olika hänseenden få utfärdas av förvaltningsstyreisen. Detta gäller t.ex.
instruktioner för säkerhetschefen och bevakningspersonalen. För krig eller
andra extraordinära förhållanden samt för speciella tillfällen föreslås vidare
en befogenhet för förvaltningsstyrelsen att få meddela särskilda föreskrifter
och besluta särskilda åtgärder. Vid sidan härav skall enligt förslaget
vissa beslutsbefogenheter tillkomma förvaltningsdirektören och säkerhetschefen.

Den närmare rättsliga regleringen av den ordning i vilken beslut om
föreskrifter m.m. skall fattas inom förvaltningskontoret framgår av den
nya instruktion för riksdagens förvaltningskontor som utskottet samtidigt
med detta ärende behandlar i betänkandet KU 1983/84:5. Av förslaget till
instruktion framgår således att förvaltningsstyrelsen förutsätts få besluta
om föreskrifter eller åtgärder såvitt avser instruktion för säkerhetschefen
(3 §), särskilda föreskrifter för krig eller beredskapstillstånd m.m. (7 §
första stycket), särskilda åtgärder för speciella tillfällen (7 § andra stycket),
instruktion för bevakningspersonalen (21§), tillträdesrätt för utländska
journalister till vissa lokaler (29 § punkt 2) samt vilka tjänster inom riksdagen
som skall hänföras till skyddsklass enligt personalkontrollkungörelsen
(40 §). Denna beslutanderätt kan enligt 14 § i instruktionen överlåtas på
direktionen om inte frågan har principiell betydelse eller i övrigt särskild
räckvidd. Då riksmöte inte pågår kan - och förvaltningsstyrelsen medgett
detta - direktionens beslutanderätt överlåtas vidare till förvaltningsdirektören.
Sådana beslut som förvaltningsstyrelsen har fattat med stöd av de
nämnda bestämmelserna skall anmälas för förvaltningsstyrelsen vid deras
nästkommande sammanträde.

Frågor som inte i första hand ankommer på förvaltningsstyrelsen att
avgöra skall enligt 15 § i instruktionen avgöras av förvaltningsdirektören
ensam. I den mån sådana ärenden inte är av det slag att de behöver prövas
av förvaltningsdirektören får de avgöras av annan tjänsteman i den omfattning
som framgår av en arbetsordning eller särskilda beslut. Reglerna i den
nyss nämnda 15 § blir i instruktionens föreslagna utformning tillämpliga
beträffande vissa begränsningar i tillträdesrätten nattetid och under helger
(20 § andra stycket) samt beträffande föreskrifter enligt 35 §.

I ett par hänseenden tilläggs förvaltningsdirektören eller säkerhetschefen
beslutanderätt redan i säkerhetsskyddslagen. Detta är fallet beträffande
skärpt bevakning för viss tid (22 §) och tillträdesrätt i särskilda fall för
personer som inte har tillträdesrätt enligt andra bestämmelser i lagen
(36 §).

Om förvaltningsstyrelsen finner en fråga vara av större vikt kan den
enligt 12 § punkten 13. i instruktionen överta beslutanderätten även om
denna primärt tillkommer förvaltningsdirektören eller annan. Enligt samma
lagrum har också förvaltningsdirektören möjlighet att hänskjuta frågor
till styrelsen.

11 Riksdagen 1983184. 4 sami. Nr 6

KU 1983/84:6

Enligt motion 1982183:2436 av Anders Svärd (c) och Birgitta Hambraeus
(c) kan det ifrågasättas om riksdagen skall överlämna betydelsefulla frågor
om säkerhets- och tillträdesregler till tjänstemän inom förvaltningskontoret.
Det är enligt motionen angeläget att ett av riksdagens förtroendemannaorgan,
exempelvis talmanskonferensen eller förvaltningsstyrelsen,
handhar denna typ av frågor. Det kan också vara lämpligt att bemyndiga
organen att delegera vissa sådana uppgifter till talmannen. I motionen
yrkas att beslutanderätten angående frågor om riksdagens säkerhets- och
tillträdesregler skall åvila ett av riksdagens förtroendemannaorgan (yrkande
1).

Genom den föreslagna lagen överlåts på förvaltningskontoret att i flera
olika hänseenden meddela detaljföreskrifter och besluta särskilda åtgärder,
m. m. Det är enligt utskottets mening angeläget att dessa betydelsefulla
frågor i största möjliga utsträckning handläggs av ett av riksdagens
förtroendemannaorgan.

Som framgått av utskottets redogörelse ovan gäller beträffande det
övervägande antalet frågor att beslutanderätten i första hand skall tillkomma
förvaltningsstyrelsen. De undantag härifrån som anges direkt i den
föreslagna säkerhetsskyddslagen är bestämda av särskilda skäl. Det gäller
således frågor som förutsätter en omgående behandling. De föreslagna
formerna för beslutsfattande i dessa senare fall bör därför godtas.

Vad gäller de övriga tidigare nämnda fall där beslutandefunktioner enligt
15 § instruktionen primärt åvilar förvaltningsdirektören eller annan tjänsteman
bör dock övervägas en annan ordning. Utskottet vill förorda att
beslutanderätten i dessa fall normalt skall tillkomma förvaltningsstyrelsen.
Den föreslagna instruktionens 12 § punkt 11. bör i enlighet härmed ändras
så att all beslutanderätt enligt säkerhetsskyddslagen skall tillkomma förvaltningsstyrelsen
om inte annat anges i lagen.

Den ändring i instruktionen som föranleds av vad utskottet nu föreslagit
redovisas i det av utskottet samtidigt avgivna betänkandet KU 1983/84:5.

Genom den förordade ändringen i instruktionen kommer styrelsen att få
beslutanderätten även i fråga om sådana begränsningar i möjligheterna att
röra sig fritt mellan riksdagens lokaler som får beslutas enligt 20 § andra
stycket.

I fråga om de särskilda ordningsföreskrifter m.m. som enligt förslaget
skall få utfärdas av förvaltningskontoret kommer utskottet i specialmotiveringen
till 34 § nedan att ta upp fråga om vissa justeringar. Den beslutanderätt
för förvaltningskontoret som efter de av utskottet där förordade
ändringarna kommer att kvarstå, skall i enlighet med den av utskottet
förordade ändringen i instruktionen utövas av förvaltningsstyrelsen.

Vad gäller den rådgivningsservice angående handhavandet av hemliga
handlingar som slås fast i den föreslagna 14 § har denna rådgivningsservice
avseende på rådgivning i enskilda fall till utskott m.fl. enheter inom
riksdagen. Denna verksamhet kräver således normalt inte förvaltningssty -

KU 1983/84:6

relsens medverkan. I den mån det gäller åtgärder av generell innebörd
framgår av den av utskottet samtidigt i betänkandet KU 1983/84: 5 behandlade
instruktionen för förvaltningskontoret att sådana kan beslutas i form

av råd.

Yrkande 1 i motion 1983/84:2436 får anses besvarat med vad utskottet
nu anfört.

Med anledning av yrkande 2 i följdmotionen kommer utskottet i specialmotiveringen
att behandla också fråga om viss ytterligare jämkning beträffande
20 § andra stycket.

3. Specialmotivering

Utskottet tar i detta avsnitt upp de paragrafer där utskottet föreslår
ändringar eller där utskottet finner skäl att göra vissa särskilda uttalanden.

I övrigt hänvisar utskottet till specialmotiveringen i förslag 24.

Till följd av att utskottet föreslår att den föreslagna 23 § skall utgå har en
omnumrering måst ske fr. o.m. denna paragraf. Anledningen till att 23 §
utgår redovisar utskottet nedan i specialmotiveringen till 5 §.

Yrkandena under punkterna 2 och 3 i följdmotionen behandlas i specialmotiveringen
till 20 § resp. 28 §.

1 §

Beträffande denna paragraf föreslår utskottet en redaktionell justering.

2 §

Säkerhetsskyddets uppbyggnad i 2 § följer den indelning som finns i
förordningen (1981:421) om säkerhetsskyddet vid statliga myndigheter och
som bi. a. tillämpas inom regeringskansliet. I paragrafens punkt 5. föreslår
utskottet en språklig ändring så att paragrafen i denna del får motsvarande
lydelse som den nyss nämnda förordningen.

4 §

Enligt förslaget till 4 § skall det åligga varje chef för en arbetsenhet inom
riksdagen att uppmärksamma säkerhetsskyddet inom enheten och att hålla
kontakt med säkerhetschefen i säkerhetsfrågor. Vid behov skall enhetschefen
utse en eller flera särskilda säkerhetsmän inom enheten. En förteckning
över säkerhetsmän skall vidare upprättas av säkerhetschefen och
finnas tillgänglig hos denne. Dessa bestämmelser skall enligt paragrafens
andra stycke tillämpas också beträffande partikanslier som är inrymda i
riksdagens lokaler.

Utskottet har ifrågasatt behovet av en så hög grad av formalisering av
den organisatoriska uppbyggnaden av säkerhetsskyddet som föreslagits i
4 §. Enligt utskottets mening är det tillräckligt att enhetscheferna åläggs ett
ansvar för säkerhetsskyddet inom sina enheter och en skyldighet att hålla

KU 1983/84:6

kontakt med säkerhetschefen i säkerhetsfrågor. Utskottet föreslår därför
att reglerna om utseende av säkerhetsmän utgår. Slutligen föreslår utskottet
en redaktionell justering i paragrafens andra stycke.

5§

Enligt den föreslagna 5 § åläggs riksdagens ledamöter och tjänstemän
samt anställda vid partikanslier i riksdagens lokaler en skyldighet att
underrätta chefen för den egna arbetsenheten, säkerhetschefen eller en
säkerhetsmän om sådant som kan vara av betydelse ur säkerhetssynpunkt.

Det följer av vad utskottet föreslagit i fråga om 4 § att vad som sägs i 5 §
om säkerhetsmän skall utgå ur lagtexten.

I det förevarande lagförslaget finns ytterligare en regel om underrättelseskyldighet
i visst fall. Enligt den föreslagna 23 § skall nämligen riksdagens
ledamöter och tjänstemän samt anställda vid partikanslierna vid misstanke
om att någon obehörig befinner sig i lokalerna vara skyldiga att
underrätta bevakningspersonalen om detta.

Den föreslagna 5 § täcker delvis in förhållanden som avses i 23 §. Med
hänsyn härtill och då 23 § i den föreslagna utformningen blir vag och
svårtolkad bör enligt utskottets mening 23 § utgå ur lagförslaget. För att
markera att 5 § tar sikte också på förhållanden av det slag som har avsetts i
den föreslagna 23 § bör emellertid den personkrets till vilken underrättelse
enligt 5 § skall ske utvidgas till att avse också bevakningspersonalen.

7 §

Enligt bestämmelserna i denna paragraf utrustas förvaltningskontoret
med befogenhet att meddela särskilda föreskrifter bl. a. i krig eller vid
beredskapstillstånd (första stycket) och att besluta särskilda åtgärder för
säkerhetsskyddet vid vissa speciella tillfällen (andra stycket).

Genom dessa bestämmelser öppnas bl. a. möjlighet att i vissa extraordinära
situationer och vid speciella tillfällen snabbt kunna möta de särskilda
krav som säkerhetsintresset kan komma att ställa.

Särskilt i krig eller liknande situationer uppkommer behov av åtgärder
för att upprätthålla säkerheten som går långt utöver dem som erfordras för
normala förhållanden.

Med avseende på krig, krigsfara och därav föranledda utomordentliga
förhållanden innehåller 13 kap. regeringsformen ett antal bestämmelser
som skall garantera en effektivt fungerande statsledning också i krislägen.
Bl.a. innebär bestämmelserna en noga specificerad kompetensfördelning
mellan de högsta statsorganen. Enligt dessa regler kan t. ex. regeringen få
möjlighet att besluta sådana bestämmelser som normalt skall beslutas av
riksdagen genom lag. En grundläggande tanke bakom dessa undantagsbestämmelser
är att statsmakterna och andra offentliga organ skall kunna
agera inom grundlagens ram även i krissituationer.

Utskottet vill erinra om att den rätt att meddela föreskrifter som förvalt -

KU 1983/84:6

ningskontoret tilläggs genom förevarande paragraf givetvis inte kan rubba
den kompetensfördelning rörande normgivning som regeringsformen anvisar,
vare sig det är fråga om krissituationer eller det gäller normala förhållanden.
De föreskrifter som förvaltningskontoret meddelar måste ha stöd
direkt i den nu förevarande lagen. Föreskrifterna måste därför vara avgränsade
på ett sådant sätt att de får avseende endast på de olika former av
säkerhetsåtgärder som anges i lagen. Uppkommer behov av åtgärder som
är artskilda från lagens bestämmelser eller eljest är av väsentligt mera
ingripande beskaffenhet måste riksdagen ta ställning till dessa.

8, 10 och 11 §§

I dessa bestämmelser föreslår utskottet några jämkningar av lagteknisk
natur. Vidare förordar utskottet att bestämmelsen i förslagets 11 § flyttas
till 10 §. Den föreslagna 10 § tas i stället in i 11 §.

Beträffande 11 § (förs. 10 §) vill utskottet framhålla att bestämmelsen
givetvis inte är avsedd att inskränka i de möjligheter som riksdagen har
enligt 11 kap. 3 § sekretesslagen (1980: 100) att förordna om undantag från
sekretess.

14, 15 och 17 §§

Utskottet förordar vissa justeringar av redaktionell natur i dessa paragrafer.
I fråga om den närmare innebörden av 14 § hänvisar utskottet till
den allmänna motiveringen ovan.

20 §

Beträffande paragrafens första stycke föreslår utskottet en redaktionell
ändring. Bestämmelsen innebär att en intensifiering av åtgärderna för
bevakning och kontroll enligt 19 § skall äga rum i fråga om de utrymmen
som nämns i paragrafen.

I andra stycket ges förvaltningskontoret rätt att besluta om vissa inskränkningar
i möjligheterna att röra sig fritt mellan riksdagens olika hus.
Sådana begränsningar förutsätts bli beslutade för hela tidsperioder. Begränsningarna
kan enligt förslaget gälla endast för andra än statsråd, riksdagens
ledamöter och tjänstemän. Begränsningarna avses bl. a. öka tryggr
heten nattetid i ledamotshuset. Det normala sättet att begränsa rörelsefriheten
blir att stänga vissa grindar som kräver nyckelkort för att öppnas
eller som öppnas från bevakningscentralen efter kontroll genom intern-TV
av den som önskar passera grinden. Varje statsråd, ledamot och tjänsteman
i riksdagen skall disponera ett nyckelkort. Nattetid och under helger
begränsas den personella bevakningen av riksdagens lokaler. ”Nattetid”
innebär tiden kl. 22.00-06.00 eller kortare tid.

Utskottet har i den allmänna motiveringen behandlat frågan om vilket
organ inom riksdagen som skall ha rätt att besluta de begränsningar som
avses i 20 §.

KU 1983/84:6

I motion 1982183:2436 av Anders Svärd (c) och Birgitta Hambraeus (c)
anförs att partikansliernas personal inte i lagen har tillförsäkrats en generell
frihet i riksdagens lokaler. De förutsätts däremot delta bl. a. i uppsikten
över eventuella obehöriga. Enligt motionen synes förslagsställaren ha
förbisett det faktum att ett stort antal ledamöter kommer att ha arbetsrum i
anslutning till utskottslokalerna i riksdagshusets östra del. Under exempelvis
allmän motionstid och under valrörelser kan det vålla stort besvär för
vad som måste betraktas som normal politisk verksamhet i ett parlament
om inte partikansliernas personal har obegränsat tillträde till de delar av
huset där ledamöterna har sina arbetsrum. För fullgörande av riksdagens
politiska funktioner är det enligt motionärernas mening nödvändigt att
partiernas tjänstemän betraktas på samma sätt som riksdagsförvaltningens
personal. Detta bör enligt motionärerna komma till klart uttryck i 20 §
(yrkande 2).

De i motionen påtalade olägenheterna med eventuella begränsningar för
anställda vid partikanslierna att vissa tider på dygnet kunna passera dörrar
mellan riksdagens hus är enligt utskottets mening beaktansvärda. Utskottet
Finnér det angeläget att anställda vid partikanslier som har lokaler i
riksdagens hus har samma rörelsefrihet i detta hänseende sorn riksdagens
egna tjänstemän. Utskottet förordar således att partikansliernas anställda
undantas från de föreskrifter förvaltningskontoret kan meddela med stöd
av 20 § andra stycket och tillstyrker yrkande 2 i motion 1982/83: 2436.

21 §

I denna bestämmelse anges att bevakningspersonalen skall bestå såväl
av tjänstemän hos riksdagen som personal från auktoriserat bevakningsföretag.
Beträffande frågan om hur bevakningsuppgifterna bör vara fördelade
mellan den egna personalen och personal från bevakningsföretag
hänvisas till vad utskottet anfört i den allmänna motiveringen.

22 §

Den av utskottet föreslagna justeringen är av redaktionell karaktär.

23 §

På grund av den nya paragrafering som har skett med hänsyn till att
utskottet förordar att den av förvaltningsstyrelsen framlagda 23 § skall
utgå ur lagen, motsvaras den av utskottet föreslagna 23 § av 24 § i det
framlagda lagförslaget. Motiven för att den föreslagna 23 § skall utgå har
utskottet redovisat ovan i specialmotiveringen till 5 §.

24 och 25 §§

Dessa paragrafer motsvarar 25 resp. 26 §§ enligt förvaltningsstyrelsens
förslag. Beträffande vissa justeringar i 24 § (förs. 25 §) hänvisar utskottet
till specialmotiveringen till 26 § nedan.

KU 1983/84:6

26 §

Paragrafen motsvarar 27 § i det framlagda lagförslaget.

Enligt förslagets 27 § har personer för vilka riksdagens förvaltningskontor
utfärdar identitetskort rätt till tillträde till riksdagens lokaler. Den
föreslagna bestämmelsen kan enligt utskottets mening ge ett intryck av att
det överlåts på förvaltningskontoret att genom den service kontoret tillhandahåller
beträffande identitetskort närmare reglera tillträdesrätten till
riksdagens lokaler. Av motivuttalandet till 27 § i förslag 24 framgår dock
att paragrafen endast avser personer för vilka skall utfärdas identitetskort
enligt förslagets 25 §. Utskottet förordar att detta kommer till klart uttryck
redan i lagtexten till 24 § (förs. 25 §) och 26 § (förs. 27 §). Utskottet
föreslår därjämte en redaktionell ändring i 24 § andra stycket (förs. 25 §
andra stycket).

27-29 §§

Paragraferna motsvarar 28—30 §§ i det av förvaltningsstyrelsen framlagda
lagförslaget.

Bestämmelserna medger vissa personer som i sin verksamhet har anledning
att besöka riksdagen en viss självständig tillträdesrätt. Tillträdesrätten
gäller en rätt för de i lagen angivna personkategorierna att. under de
förutsättningar som anges i lagen, komma in i och uppehålla sig i lokalerna.

Det ligger självfallet i sakens natur att denna tillträdesrätt endast avser
icke låsta gemensamma utrymmen såsom foajéer, trapphus, korridorer och
liknande utrymmen samt utrymmen som särskilt ställts till disposition.
Tillträde till ledamotsrum samt arbetsutrymmen inom de olika arbetsenheterna
i riksdagens lokaler, t. ex. arbetsrum, gemensamma arbetsutrymmen,
sessionssalar m. m. förutsätter givetvis även samtycke från den som
disponerar lokalerna. Detsamma gäller andra utrymmen i plenisalen än
åhörarläktaren och utrymmen som disponeras av representanter för massmedierna.

Utskottet övergår nu till att behandla fråga om vissa ändringar i 28 §
(förs. 29 §).

I denna paragraf ges viss tillträdesrätt till representanter för massmedia,
tjänstemän från regeringskansliet, riksdagens verk och andra personer som
i sin tjänst eller för utförande av uppdrag regelbundet besöker riksdagen.
Tillträdesrätten skall gälla under ordinarie arbetstid för riksdagens tjänstemän
och under andra tider i anslutning till kammar- eller utskottssammanträden
eller presskonferens eller partimöte i riksdagens lokaler.

Beträffande utländska journalister och fotografer innehåller den föreslagna
paragrafen i punkt 2. en bestämmelse enligt vilken tillträdesrätten
närmare skall regleras genom föreskrifter som utfärdas av förvaltningsstyrelsen.

De föreskrifter som får meddelas rörande tillträdesrätten för utländska
journalister m. fl. har avseende på endast de former som skall gälla för att

KU 1983/84:6

fastställa att en journalist eller en fotograf är företrädare för utländsk
press. Detta framgår enligt utskottets mening klarare om det direkt i
lagtexten anges att förvaltningskontoret skall besluta om legitimationsregler
för dessa fall. Det är lämpligt att förvaltningskontoret innan dessa
regler utformas samråder med utrikesdepartementet. Enligt vad utskottet
inhämtat pågår f. n. ett arbete i syfte att få fram en enhetlig legitimationshandling
för utländska journalister m. fl.

Enligt motion 1982/83:2436 av Anders Svärd (c) och Birgitta Hambraeus
(c) bör personal vid partiernas riksorganisationer exempelvis partisekreterare,
riksombudsman och informationschef tillförsäkras en tillträdesrätt
som åtminstone är jämställd med den som tillkommer tjänstemän i regeringskansliet.
Detta bör enligt motionen komma till klart uttryck i lagtexten
(yrkande 3).

Som framgått av utskottets redogörelse ovan föreligger viss självständig
tillträdesrätt för personer som i sin tjänst eller för utförande av uppdrag
regelbundet besöker riksdagen. Denna bestämmelse torde ofta vara tilllämplig
när det gäller personer från partiernas riksorganisationer.

Utskottet förordar inte någon ändring i förhållande till det framlagda
förslaget beträffande tillträdesrätt för personal vid partiernas riksorganisationer.
Yrkande 3 i motion 1982/83:2436 får anses vara besvarat med vad
utskottet ovan anfört rörande tillträdesrätten för vissa personer som regelbundet
besöker riksdagen.

30 och 31 §§

Bestämmelserna motsvarar 31 och 32 §§ i förvaltningsstyrelsens förslag.
I 30 § (förs. 31 §) har gjorts vissa följdändringar med anledning av den
delvis nya paragraferingen.

32 §

Denna paragraf motsvarar 33 § i förslag 24.

Det framlagda lagförslaget till 33 § innehåller en bestämmelse av innebörd
att den som är besöksmottagare enligt 31 § efter ett besök skall följa
besökaren till en utgång eller till en annan besöksmottagare som besökaren
skall uppsöka.

Bestämmelsen är enligt utskottets mening för kategoriskt utformad när
det gäller personer som ofta besöker riksdagen för att träffa ledamöter eller
tjänstemän och således är väl kända. Enligt utskottets mening är det inte
nödvändigt att i dessa fall ha en så strängt formulerad regel som den
föreslagna 33 §.

Vidare kan bestämmelsen i den föreslagna lydelsen vara svår att leva
upp till, t. ex. i samband med att flera personer som inte har självständig
tillträdesrätt deltar i ett besök och någon av deltagarna önskar bryta upp
före de andra. I sådana fall bör det åvila besöksmottagaren att genom

KU 1983/84:6

kontakt med vaktpersonalen eller på annat sätt se till att besökaren lämnar
lokalerna eller följs åt till en annan besöksmottagare.

Utskottet förordar att lydelsen av 32 § justeras i enlighet med vad
utskottet anfört.

33 §

Paragrafen motsvarar 34 § i förvaltningsstyrelsens förslag.

Utskottet vill framhålla att tillämpningen av 33 § måste ske med iakttagande
av de regler i tryckfrihetsförordningen som säger att begäran att få
avskrift eller kopia av allmän handling skall behandlas skyndsamt (2 kap.
13 §) samt att den som begär att få ta del av en allmän handling inte skall
behöva tala om vem han är eller vilket syfte han har med sin begäran i
vidare mån än som behövs för att myndigheten skall kunna pröva om
hinder föreligger mot att handlingen lämnas ut (2 kap. 14 §).

34 §

Enligt den förslagna paragrafen (förs. 35 §) skall förvaltningskontoret få
meddela ordningsföreskrifter för åhörarläktaren samt för riksdagens tryckeriexpedition
och riksdagsbiblioteket.

I tilläggsbestämmelse 2.4.1 till riksdagsordningen finns vissa regler om
ordningsstörande beteenden i samband med kammarens sammanträden.
Enligt dessa regler kan åhörare som uppträder störande genast utvisas. Om
oordning uppstår bland åhörare, kan talmannen utvisa samtliga åhörare. I
dessa regler uppställs således särskilda sanktioner.

Utskottet finner det inte lämpligt att vid sidan av riksdagsordningen ge
särskilda regler om ordningen på åhörarläktaren. De saktionerande regler
som gäller för ordningsstörande beteenden vid kammarsammanträden får
anses vara tillräckliga för att garantera att ordningen kan upprätthållas på
åhörarläktaren. Utskottet vill därför föreslå att i 34 § första stycket endast
tas in i en hänvisning till de regler som gäller i detta hänseende.

I paragrafens andra stycke föreslås förvaltningskontoret få utfärda föreskrifter
för allmänhetens tillträde till riksdagsbiblioteket och tryckeriexpeditionen.
Enligt utskottets mening bör paragrafen i denna del formuleras
om så att den endast avser de tider på vilka biblioteket och expeditionen
skall hållas öppna för allmänheten.

35-41 §§

Dessa bestämmelser motsvaras av 36-42 §§ i det framlagda förslaget. I
36 och 41 §§ föreslås vissa jämkningar av redaktionell natur.

Ikraftträdande

Den föreslagna lagen bör träda i kraft den 1 januari 1984.

KU 1983/84:6

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande tillträdesrätten till riksdagen för anställda vid partikanslier att

riksdagen med anledning av förslag 1982/83:24 och med bifall
till motion 1982/83: 2436, yrkande 2, antar 20 § i den i bilagan som
Utskottets förslag betecknade lydelsen av förslag till lag om
säkerhetsskydd i riksdagen,

2. beträffande förvaltningskontorets föreskrifter och tillträdesrätten
för personal vid partiernas riksorganisationer

att riksdagen förklarar motion 1982/83:2436, yrkandena 1 och 3,
besvarade med vad utskottet anfört i den allmänna motiveringen
och i specialmotiveringen till 28 §,

3. beträffande förslag 1982/83:24 i övrigt

att riksdagen med anledning av förslaget antar den i bilagan som
Utskottets förslag betecknade lydelsen av förslag till lag om
säkerhetsskydd i riksdagen,

4. beträffande utformningen av övervakningssystemet och en utvärdering
av vidtagna säkerhetsåtgärder

att riksdagen som sin mening ger förvaltningsstyrelsen till känna
vad utskottet anfört rörande dessa frågor.

Stockholm den 24 november 1983

På konstitutionsutskottets vägnar
OLLE SVENSSON

Närvarande: Olle Svensson (s), Anders Björck (m). Yngve Nyquist (s),
Bertil Fiskesjö (c), Wivi-Anne Cederqvist (s). Hans Nyhage (m). Kurt Ove
Johansson (s). Kerstin Nilsson (s), Gunnar Biörck i Värmdö (m), SvenErik
Nordin (c), Sture Thun (s), Anita Modin (s), Ove Eriksson (m), Lars
Ernestam (fp) och Marie-Ann Johansson (vpk).

KU 1983/84:6

Bilaga

Förslag till

Lag om säkerhetsskydd i riksdagen

Härigenom föreskrivs följande.

Förvaltnings styrel.sens förslag Utskottets förslag

Inledande bestämmelser

1 §

Riksdagens åtgärder för säkerhetsskydd
syftar till att skydda riksdagens
verksamhet och sekretessbelagda
uppgifter som rör rikets säkerhet.
De skall bestämmas med
beaktande av intresset av riksdagens
öppenhet mot allmänheten
och företrädare för massmedia.

Till riksdagens säkerhetsskydd
hänförs också beredskap mot brand
och åtgärder för att ge en första
hjälp till den som skadas i riksdagens
lokaler.

Med riksdagens lokaler avses i denna lag riksdags-, ledamots- och förvaltningshusen.

2 §

Säkerhetsskyddet enligt I § första stycket omfattar

1. sekretesskydd, varmed förstås skydd mot att någon obehörig får
kännedom om innehållet i en handling eller om en uppgift av annat slag
som rör totalförsvaret, Sveriges förbindelser med annan stat eller mellanfolklig
organisation eller säkerhets- eller bevakningsåtgärd avseende riksdagen,
om sekretess gäller för uppgiften enligt 2 kap. eller 5 kap. 2 eller 3 §
sekretesslagen (1980: 100),

2. tillträdesskydd, varmed förstås skydd mot att någon obehörig får
tillträde till riksdagens lokaler,

3. infiltrationsskydd, varmed förstås skydd mot att någon som inte är
pålitlig från säkerhetssynpunkt ges arbetsuppgifter som rör totalförsvaret.
Sveriges förbindelser med annan stat eller mellanfolklig organisation eller
säkerhets- eller bevakningsåtgärd avseende riksdagen,

4. information om sekretess-, tillträdes- och infiltrationsskyddet,

5. kontroll av säkerhetsskyddet. 5. kontroll av sekretess-, till trädes-

och infiltrationsskyddet och
av informationen om detta skydd.

3 §

Hos riksdagen skall finnas en säkerhetschef, som är direkt underställd
chefen för riksdagens förvaltningskontor. Säkerhetschefen ansvarar för

Denna lag avser säkerhetsskyddet
i riksdagen. Den skall tillämpas
med beaktande av riksdagens öppenhet
mot allmänheten och företrädare
för massmedia.

Till riksdagens säkerhetsskydd
hänförs också beredskapsåtgärder
mot brand och andra skador i riksdagens
lokaler samt hjälpinsatser
med anledning härav.

KU 1983/84:6

Förvaltnings styre! sens förslag

Utskottets förslå g

och leder säkerhetsskyddet enligt en instruktion som beslutas av förvaltningskontoret.

För säkerhetschefen skall finnas en ställföreträdare.

4 §

Varje chef för en arbetsenhet
inom riksdagen skall uppmärksamma
säkerhetsskyddet inom enheten
och hålla kontakt med säkerhetschefen
i säkerhetsfrågor. Viel behov
utser chefen en eller flera särskilda
säkerhet smån inom enheten. En
förteckning över säkerhetsmått
upprättas av säkerhetschefen och
skall finnas tillgänglig hos denne.

Vad som i denna lag sägs om arbetsenhet
inom riksdagen gäller
även partikansli i riksdagens lokaler.

Varje chef för en arbetsenhet
inom riksdagen skall uppmärksamma
säkerhetsskyddet inom enheten
och hålla kontakt med säkerhetschefen
i säkerhetsfrågor.

Vad som sägs i första stycket gäller
även partikansli i riksdagens lokaler.

5 §

Uppmärksammar en riksdagsledamot
eller en tjänsteman hos riksdagen
eller en anställd vid partikansli
i riksdagens lokaler något
som kan vara av betydelse från säkerhetssynpunkt
skall han anmäla
detta till chefen för den egna arbetsenheten,
säkerhetschefen eller en
säkerhetsmått.

Uppmärksammar en riksdagsledamot,
en tjänsteman hos riksdagen
eller en anställd vid partikansli i
riksdagens lokaler något som kan
vara av betydelse från säkerhetssynpunkt
skall han anmäla detta till
chefen för den egna arbetsenheten,
säkerhetschefen eller bevakningspersonalen.

6 §

Vad som i denna lag sägs om riksdagsledamot gäller också för ersättare
som utövar uppdrag som ledamot.

7 §

I krig eller vid beredskapstillstånd enligt lagen (1960:513) om beredskapstillstånd
eller när talmannen eller den han bemyndigar har beslutat
om en viss beredskapsgrad för riksdagen eller del av riksdagen gäller
särskilda föreskrifter för säkerhetsskyddet som beslutas av riksdagens
förvaltningskontor.

Förvaltningskontoret får också besluta om särskilda åtgärder för säkerhetsskydd
vid öppnande av riksmöten eller andra speciella tillfällen, eller
för lokaler som riksdagen disponerar utöver lokalerna i riksdags-, ledamots-
och förvaltningshusen.

Sekretesskydd

8 §

Bestämmelser om sekretess finns Bestämmelser om sekretess finns
i regeringsformen, riksdagsordning- i regeringsformen, riksdagsordningen
och sekretesslagen. Särskilda en och sekretesslagen (1980:100).

KU 1983/84:6

Förvaltningsstyrelsens förslug

bestämmelser om sekretess hos
riksdagen finns i 11 kap. sekretesslagen.

Utskottets förslag

Särskilda bestämmelser om sekretess
hos riksdagen finns i 11 kap.
sekretesslagen.

9 §

Med hemlig handling avses i denna lag varje allmän handling som förvaras
hos riksdagen och som innehåller någon uppgift som rör totalförsvaret.
Sveriges förbindelser med annan stat eller mellanfolklig organisation eller
säkerhets- eller bevakningsåtgärd avseende riksdagen, om sekretess gäller
för uppgiften enligt 2 kap. eller 5 kap. 2 eller 3 § sekretesslagen (1980: 100).

Med kvalificerat hemlig handling förstås en hemlig handling som innehåller
uppgift av synnerlig betydelse för rikets säkerhet.

11 §

Föreskrifter i denna lag gäller
inte i den mån de begränsar den
frihet att meddela och offentliggöra
uppgifter som det finns grundläggande
bestämmelser om i annan
lag.

10 §

Har regeringen med stöd av 2
kap. 14 § andra stycket tryckfrihetsförordningen
föreskrivit, att
endast viss myndighet får pröva
fråga om utlämnande till enskild av
allmän handling som är av synnerlig
betydelse för rikets säkerhet skall,
om en sådan handling finns hos
riksdagen, frågan om dess utlämnande
prövas i den ordning som regeringen
har föreskrivit.

10 §

Bestämmelserna i denna lag gäller
inte i den mån de begränsar den
frihet att meddela och offentliggöra
uppgifter som föijer av tryckfrihetsförordningen
och 16 kap. sekretesslagen
(1980:100).

11 8

12 §

Den som är anställd hos riksdagen eller som eljest - utan att vara
riksdagsledamot - fullgör uppdrag för riksdagens räkning är behörig att i
sin tjänst eller i sitt uppdrag hos riksdagen ta befattning med en hemlig
handling eller annars ta del av en uppgift med sådant innehåll som avses i
9 § endast om han

1. bedöms pålitlig från säkerhetssynpunkt,

2. har behövlig kunskap om sekretesskydd och

3. behöver handlingen eller uppgiften för sitt arbete hos riksdagen.

13 §

Handhavandet av en hemlig handling skall ske på ett sådant sätt att
ingen obehörig kan ta del av handlingens innehåll.

En hemlig handling skall förvaras inlåst i förvaringsutrymme av betryggande
slag när handlingen inte behövs för utövandet av riksdagsledamots
uppdrag eller för fullgörandet av arbetsuppgifter hos riksdagen.

Så snart en hemlig handling inte behövs längre skall den återlämnas eller
förstöras.

KU 1983/84:6

Förvaltnin^sstyrelsens förslag

Riksdagens förvaltningskontor
svarar för vägledning och rådgivning
angående handhavandet av
hemliga handlingar och av uppgifter
med sådant innehåll som avses i
9 8.

Har en hemlig handling kommit
hort skall säkerhetschefen omedelbart
underrättas. Detsamma gäller
om en nyckel till ett förvaringsutrymme
för hemliga handlingar har
kommit bort.

Utskottets förslag
8

Riksdagens förvaltningskontor
svarar för rådgivning angående
handhavandet av hemliga handlingar
och av uppgifter med sådant innehåll
som avses i 9 8.

Om det befaras att en hemlig
handling har förkommit skall säkerhetschefen
omedelbart underrättas.
Detsamma gäller om en nyckel till
ett förvaringsutrymme för hemliga
handlingar har kommit bort.

16 §

Arbetet i riksdagen skall organiseras på sådant sätt att så få personer
som möjligt tar befattning med hemliga handlingar eller tar del av uppgifter
med sådant innehåll som avses i 9 8. Vad som sagts gäller särskilt i fråga
om kvalificerat hemliga handlingar och uppgifter som rör förhållanden som
är av synnerlig betydelse för rikets säkerhet. Kvalificerat hemliga handlingar
får inte av en tjänsteman hos riksdagen eller en anställd vid partikansli
i riksdagens lokaler utan medgivande av chefen för den egna arbetsenheten
eller av säkerhetschefen medtas från riksdagens lokaler.

17 8

Grundläggande bestämmelser om
registrering av allmänna handlingar
finnas i sekretesslagen. Hemliga
handlingar skall registreras hos
kammarkansliet, utskottskanslierna
eller förvaltningskontoret.

Grundläggande bestämmelser om
registrering av allmänna handlingar
finns i 15 kap. sekretesslagen
(1980:100). Hemliga handlingar
skall registreras hos kammarkansliet,
utskottskanslierna eller förvaltningskontoret.

Tillträdesskydd

Allmänna bestämmelser
18 8

Bestämmelser om allmänhetens tillträde till riksdagens kammare finns i
riksdagsordningen.

19 8

Tillträdesskyddet består av

1. in- och utpasseringskontroll

2. inre bevakning

3. kontroll av att dörrar, fönster och lås har tillförlitlig konstruktion.

20 8

Förstärkt tillträdesskydd ges Tillträdesskyddet för tjänsterum
tjänsterum för talmän och statsråd för talmän och statsråd samt lokaler

KU 1983/84:6

Förvaltnings styrelsens förslag

samt lokaler där hemliga handlingar,
känslig teknisk utrustning eller
stöldbegärlig egendom förvaras.

Riksdagens förvaltningskontor
får begränsa möjligheterna för andra
än statsråd, riksdagens ledamöter
och tjänstemän att nattetid
och under helger röra sig fritt inom
riksdagens lokaler mellan riksdagens
hus.

Utskottets förslag

där hemliga handlingar, känslig teknisk
utrustning eller stöldbegärlig
egendom förvaras skall ägnas särskild
upp m ä rksa mliet.

Riksdagens förvaltningskontor
får begränsa möjligheterna för andra
än statsråd, riksdagens ledamöter
och tjänstemän samt anställda
vid partikanslier, som är inrymda
i riksdagens lokaler, att nattetid
och under helger röra sig fritt
inom riksdagens loka^r mellan
riksdagens hus.

21 §

Åtgärder för att upprätthålla tillträdesskyddet vidtas under säkerhetschefen
av bevakningspersonal som består av tjänstemän hos riksdagen och
personal från auktoriserat bevakningsföretag. För bevakningspersonalen
gäller en särskild instruktion som beslutas av riksdagens förvaltningskontor.

Om det uppkommer behov av
förstärkt tillträdesskydd för riksdagens
lokaler eller del av dessa, kan
skärpt bevakning för viss tid beslutas
av chefen för förvaltningskontoret
eller, vid behov av omedelbara
åtgärder, av säkerhetschefen.

23 §

Misstänker en riksdagsledamot
eller en tjänsteman hos riksdagen
eller en anställd vid ett partikansli i
riksdagens lokaler att en obehörig
person befinner sig i lokalerna,
skall bevakningspersonalen underrättas.

24 §

Dörr eller grind, som skall vara
låst, får inte lämnas olåst utan att
bevakningspersonalen underrättas.

Om det uppkommer behov av
skärpt bevakning för riksdagens lokaler
eller del av dessa, kan sådan
bevakning för viss tid beslutas av
förvaltningsdirektören eller, vid behov
av omedelbara åtgärder, av säkerhetschefen.

23 §

Dörr eller grind, som skall vara
låst, får inte lämnas olåst utan att
bevakningspersonalen underrättas.

Identitetskort

25 §

Riksdagens förvaltningskontor
utfärdar identitetskort för statsråd,
riksdagens ledamöter och tjänstemän
samt för anställda vid partikanslier,
som är inrymda i riksdagens
lokaler.

24 §

Riksdagens förvaltningskontor
skall utfärda identitetskort för
statsråd, riksdagens ledamöter och
tjänstemän samt för anställda vid
partikanslier, som är inrymda i riksdagens
lokaler.

KU 1983/84:6

Förvaltningsstyrelsens förslag

Den som skall förses med identitetskort
är skyldig att snarast efter
det uppdraget eller anställningen
tillträtts låta fotografera sig och
underteckna erforderliga handlingar
enligt anvisningar av förvaltningskontoret.

26 §

Den som har förlorat sitt identitetskort
skall omedelbart anmäla
detta till säkerhetschefen.

Identitetskort skall utan anmodan
snarast återlämnas till riksdagens
förvaltningskontor om uppdraget
eller anställningen upphört.

Utskottets förslag
Den som skall förses med identitetskort
skall följa förvaltningskontorets
anvisningar för att få ut identitetskortet.

25 §

Den som har förlorat sitt identitetskort
skall omedelbart anmäla
detta till säkerhetschefen.

Identitetskort skall utan anmodan
snarast återlämnas till riksdagens
förvaltningskontor om uppdraget
eller anställningen upphört.

Tillträde till riksdagens lokaler

27 §

Personer för vilka riksdagens förvaltningskontor
utfärdar identitetskort
har rätt till tillträde i riksdagens
lokaler.

28 §

De som har fasta arbetsplatser i
riksdagens lokaler och är anställda
hos massmediaföretag eller entreprenörer,
som riksdagen anlitar,
har rätt till tillträde till riksdagens
lokaler. Riksdagens förvaltningskontor
skall upprätta en förteckning
över aktuella företag och entreprenörer
samt sådana anställda
hos dessa som har rätt till tillträde
till lokalerna. Förteckningen skall
finnas tillgänglig hos bevakningspersonalen.

29 §

Under ordinarie arbetstid för
riksdagens tjänstemän och under
andra tider i anslutning till kammareller
utskottssammanträde eller
presskonferens eller partimöte i
riksdagens lokaler har följande rätt
till tillträde:

1. svenska journalister och fotografer
mot uppvisande av legitimation
som har utfärdats för dem av
ett erkänt yrkesförbund eller av ett
eget tidningsföretag,

26 §

Personer för vilka riksdagens förvaltningskontor
skall utfärda identitetskort
enligt 24 § har rätt till tillträde
till riksdagens lokaler.

27 §

De som har fasta arbetsplatser i
riksdagens lokaler och är anställda
hos massmedieföretag eller entreprenörer,
som riksdagen anlitar,
har rätt till tillträde till riksdagens
lokaler. Riksdagens förvaltningskontor
skall upprätta en förteckning
över aktuella företag och entreprenörer
samt sådana anställda
hos dessa som har rätt till tillträde
till lokalerna. Förteckningen skall
finnas tillgänglig hos bevakningspersonalen.

28 §

I. svenska journalister och fotografer
mot uppvisande av legitimation
som har utfärdats för dem av
ett erkänt yrkesförbund eller av ett
eget tidningsföretag,

KU 1983/84: 6

Förvaltnings styre! sens förslag

2. utländska journalister och fotografer
enligt föreskrifter som beslutas
av riksdagens förvaltningskontor,

3. teknisk personal från Sveriges
Radio AB eller dess dotterföretag
om besöket har samband med rundradiosändning,

4. tjänstemän från regeringskansliet,
riksdagens verk och andra
statliga myndigheter samt kommittétjänstemän
och andra personer
som i sin tjänst eller för utförande
av uppdrag regelbundet besöker
riksdagen.

30 §

Rätt till tillträde till riksdagens lokaler
har även den som skall delta i
studiebesök eller i föranmält sammanträde
eller annan sammankomst
i riksdagens lokaler. En person
med fast arbetsplats i riksdagens
lokaler skall ansvara för att
föranmälan sker till riksdagens säkerhetsenhet.
Han skall också svara
för att de som deltar anvisas rätt
lokal och att de lämnar riksdagens
lokaler efter sammankomsten.

Vid besök av studiegrupper och i
samband med större sammanträden
eller presskonferenser bör en företrädare
för den som anordnar besöket
eller sammankomsten vara beredd
att bistå bevakningspersonalen
vid inpasseringskontrollen.

Den som passerar in med stöd av
bestämmelsen i första stycket får
nattetid och i samband med veckoslut
eller helger uppehålla sig endast
i eller i anslutning till den lokal
där sammankomsten äger rum.

31 §

Tillträde får ske tillsammans med
den som är behörig enligt 27—28§§
(besöksmottagare).

Väntas besök till ett riksdagsorgan
eller väntar en besöksmottagare
besök av någon som inte är
behörig att inpassera enligt 27—
30 §§ bör besöket föranmälas till

Utskottets förslag

2. utländska journalister och fotografer
enligt legitimationsregler
som beslutas av riksdagens förvaltningskontor,

3. teknisk personal från Sveriges
Radio AB eller dess dotterföretag
om besöket har samband med rundradiosändning,

29 §

Rätt till tillträde till riksdagens lokaler
har även den som skall delta i
studiebesök eller i föranmält sammanträde
eller annan samman^
komst i riksdagens lokaler. En person
med fast arbetsplats i riksdagens
lokaler skall ansvara för att
föranmälan sker till riksdagens säkerhetsenhet.
Han skall också svara
för att de som deltar anvisas rätt
lokal och att de lämnar riksdagens
lokaler efter sammankomsten.

30 §

Tillträde får ske tillsammans med
den som är behörig enligt 26 eller
27§ (besöksmottagare).

Väntas besök till ett riksdagsorgan
eller väntar en besöksmottagare
besök av någon som inte är
behörig att passera in enligt 26-29 §§ bör besöket anmälas i förväg

KU 1983/84:6

Förvaltningsstyrelsens förslag

bevakningspersonalen i den port
som besökaren väntas till, om inte
besöksmottagaren själv svarar för
att besökaren möts i porten.

Om någon oanmäld önskar tillträde
till riksdagens lokaler för att besöka
viss person skall en besöksmottagare
anges för bevakningspersonalen.

32 §

Den som önskar tillträde för att
få information, aktualisera ett
ärende hos riksdagens förvaltningskontor
eller för att få framföra sin
åsikt i en fråga och som inte i förväg
avtalat om besöket eller som inte
kan uppge någon besöksmottagare
skall hjälpas till rätta av bevakningspersonalen.

33 §

Efter ett besök skall besöksmottagaren
följa besökaren till en utgång
eller till en annan besöksmottagare
som besökaren skall uppsöka.

34 §

Den som begär att få ta del av en
allmän handling som finns hos riksdagen
skall hänvisas till riksdagsbiblioteket
om inte handlingen tillhandahålls
på annat sätt. Biblioteket
svarar för att begärd handling
tillhandahålls den sökande. Finns
handlingen inte hos biblioteket
skall den skyndsamt efterforskas
inom den inre riksdagsförvaltningen.

35 §

Besökare till kammarens åhörarläktare
har tillträde till denna i samband
med offentligt sammanträde
med kammaren. Ordningsföreskrifter
för sådana besökare utfärdas av
riksdagens förvaltningskontor efter
samråd med kammarens sekretera -

Utskottets förslag
till bevakningspersonalen i den port
som besökaren väntas till, om inte
besöksmottagaren själv svarar för
att besökaren möts i porten.

Om någon oanmäld önskar tillträde
till riksdagens lokaler för att besöka
viss person skall en besöksmottagare
anges för bevakningspersonalen.

31 §

32 §

Efter ett besök av någon som
inte är väl känd svarar besöksmottagaren
för att besökaren följs till
en utgång eller till en annan besöksmottagare
som besökaren skall
träffa.

33 §

34 §

Besökare till kammarens åhörarläktare
har tillträde till denna i samband
med offentligt sammanträde
med kammaren. Bestämmelser om
ordningen på åhörarUiktaren finns i
tilläggsbestämmelse 2.4.1 till riksdagsordningen.

re.

KU 1983/84:6

Förvaltningsstyrelsens förslag

Besökare till riksdagsbiblioteket
eller riksdagens tryckeriexpedition
äger tillträde till biblioteket och expeditionen
enligt föreskrifter sorn
beslutas av förvaltningskontoret.

36 §

Tillträde till riksdagens lokaler är
i övrigt tillåtet efter tillstånd av förvaltningsdirektören
eller säkerhetschefen.

37 §

Den som önskar tillträde till riksdagens
lokaler eller den som uppehåller
sig där eller skall lämna lokalerna
är skyldig att på anmodan av
bevakningspersonalen legitimera
sig om inte besöket är sådant som
anges i 34 eller 35 §.

Nycklar oi i

38 §

Nycklar och nyckelkort är personliga
och får inte lånas ut om inte
säkerhetschefen medger det.

Förlust av nyckel eller nyckelkort
skall omedelbart anmälas till
säkerhetsenheten.

Utskottets förslag

Besökare till riksdagsbiblioteket
eller riksdagens tryckeriexpedition
äger tillträde till biblioteket och expeditionen
på tider som bestäms av
förvaltningskontoret.

35 §

Tillträde till riksdagens lokaler är
i övrigt tillåtet efter tillstånd av förvaltningsdirektören
eller säkerhetschefen.

36 §

nyckelkort

37 §

Nycklar och nyckelkort är personliga
och får inte lånas ut om inte
säkerhetschefen medger det.

Förlust av nyckel eller nyckelkort
skall omedelbart anmälas till
säkerhetsenheten.

Infiltrationsskydd

39 §

Personalkontrollkungörelsen
(1969:446) skall gälla i tillämpliga
delar för riksdagens tjänstemän.

40 §

Riksdagens förvaltningskontor
bestämmer efter samråd med krigsdelegationens
sekreterare vilka
tjänster och uppdrag för tjänstemän
som skall hänföras till skyddsklass
enligt personalkontrollkungörelsen.

38 §

Personalkontrollkungörelsen
(1969:446) skall gälla i tillämpliga
delar för riksdagens tjänstemän.

39 §

Information

41 §

Förvaltningskontoret svarar för
att riksdagsledamöter och alla som
har fäst arbetsplats i riksdagens lo -

40 §

Förvaltningskontoret svarar för
att riksdagsledamöter och alla som
har fast arbetsplats i riksdagens lo -

KU 1983/84:6

Förvaltningsstyrelsens förslag

kaler informeras om föreskrifterna i
denna lag och om säkerhetsskyddet
i övrigt.

Utskottets förslag

kaler informeras om föreskrifterna i
denna lag och om säkerhetsskyddet
i övrigt.

Kontroll

42 §

Säkerhetschefen skall fortlöpande
kontrollera att föreskrifterna
om säkerhetsskyddet iakttas och
att skyddsnivån är jämn och tillräckligt
hög.

Hemliga handlingar samt nycklar
och nyckelkort till riksdagens lokaler
skall inventeras regelbundet
och när det är särskilt påkallat.

41 §

Säkerhetschefen skall fortlöpande
kontrollera att säkerhetsskyddet
fungerar tillfredsställande.

Hemliga handlingar samt nycklar
och nyckelkort till riksdagens lokaler
skall inventeras regelbundet
och när det är särskilt påkallat.

Denna lag träder i kraft den 1 ok- Denna lag träder i kraft den 1 jatober
1983. nuari 1984.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983