KU 1983/84:5

Konstitutionsutskottets betänkande
1983/84:5

angående en ny organisation för förvaltningskontoret (Förslag
1982/83:25).

Sammanfattning

Utskottet föreslår i detta betänkande att en ny instruktion för riksdagens
förvaltningskontor antas samt att kontoret tilldelas medel på tilläggsbudget
för ytterligare tjänster. Utskottet godtar härmed med vissa justeringar
i instruktionsförslaget förvaltningsstyrelsens förslag. Motion 2437 av Karin
Ahrland (fp), vari begärs en reducering av det yrkade medelstillskottet,
avstyrks, men bedöms av utskottet som till viss del tillgodosedd med
utskottets skrivning. Utskottet lägger också fram ett förslag till ändring av
9 kap. 4 § riksdagsordningen, som innebär en ändring i förvaltningskontorets
rätt att meddela förvaltningsföreskrifter.

Förslagets hemställan m. m.

I förslaget hemställs

1. att riksdagen antar förslaget till lag med instruktion för riksdagens
förvaltningskontor,

2. att riksdagen föranstaltar om utredning av frågan om förvaltningskontorets
rätt att utfärda föreskrifter och om 9 kap. 4 § riksdagsordningen
behöver ändras,

3. att riksdagen på fjortonde huvudtiteln A 6 till Riksdagen: Förvaltningskostnader
på tilläggsbudget för budgetåret 1983/84 anvisar ett i förhållande
till tidigare beslut '> med 1 184 000 kr. förhöjt förslagsanslag av
127 656 000 kr.

Riksdagen antog våren 1983 vissa i förslaget angivna riktlinjer för förvaltningskontorets
organisation (KU 1982/83:35). Beträffande förslagets
huvudsakliga innehåll hänvisas till betänkandet.

Till hösten uppsköts behandlingen av förslaget till ny instruktion för
förvaltningskontoret, anslagsfrågan, behovet av en utredning av 9 kap. 4 §
riksdagsordningen samt följdmotionen 1982/83:2437 av Karin Ahrland
(fp). Vidare beslöts inhämta yttrande från finansutskottet i ärendet.

" KU 1982/83:27 punkt 6, rskr 223.
1 Riksdagen 1983/84. 4 sami. Nr J

KU 1983/84:5

Motionen

I motion 1982/83:2437 av Karin Ahrland (fp) hemställs,

1. att riksdagen med anledning av Förslag 1982/83:25 på fjortonde
huvudtiteln A 6 till Riksdagen: Förvaltningskostnader för budgetåret
1983/84 anvisar ett i förhållande till tidigare beslut med 408 000 kr. förhöjt
anslag av 126 880 000 kr.,

2. att riksdagen godkänner vad som anförs i motionen om ett bibehållande
av nivån på vissa tjänster inom organisationen.

I motionen understryks de stränga krav på sparsamhet som allmänt
ställs på statsförvaltningen i nuvarande statsfinansiella situation. Med
hänsyn härtill godtas i princip inte de kostnadsökningar som förslaget
leder till.

Finansutskottets yttrande (FiU 1983/84:1 y)

Utskottet har som nämnts inhämtat finansutskottets yttrande över förslaget.
Yttrandet, som fogas till detta betänkande som bil. 3, begränsas i
huvudsak till de ekonomi-administrativa frågorna. Finansutskottet tillstyrker
det föreslagna personaltillskottet till den nyinrättade ekonomienheten
och till riksgäldskontorets revisionsverksamhet. Finansutskottet anser vidare
att en utveckling mot en enhetlig behandling inom riksdagsförvaltningen
av budgetfrågor och ekonomi-administrativa frågor bör eftersträvas
och att den nyinrättade ekonomienheten därvid kan fylla en viktig
funktion, eftersom därmed tillskapas ett organ som möjliggör för förvaltningsstyrelsen
att utfärda för hela riksdagsområdet gemensamma ekononomi-administrativa
föreskrifter. Utskottet framhåller emellertid att den
granskning som ekonomienheten skall svara för bör inriktas på rent tekniska
frågor såsom pris- och löneomräkningar. Övriga policyfrågor bör —
som förvaltningsstyrelsen framhållit — inte prövas av förvaltningsstyrelsen
utan enligt FiU beredas direkt av berört fackutskott, vars synpunkter
måste bilda utgångspunkt för förvaltningsstyrelsens ställningstagande.

Yttrandet är inte enhälligt. Moderata samlingspartiets ledamöter i finansutskottet
anför i en till yttrandet fogad avvikande mening, att ett
resurstillskott på 1,3 milj. kr. är anmärkningsvärt med tanke på den återhållsamhet
som numera kännetecknar övrig statlig förvaltning. Som en
given utgångspunkt anges att erforderliga förstärkningar i första hand
åstadkoms genom omdisponeringar av tillgängliga resurser. Endast under
förutsättning av en förnyad prövning av frågan om inrättande av nya
tjänster godtas den föreslagna personalökningen till den nyinrättade ekonomienheten
och till riksgäldskontorets revisionsverksamhet.

KU 1983/84:5

Förvaltningsstyrelsens normgivningsbefogenhet enligt 9 kap. 4 §
riksdagsordningen (RO)

Ramarna för förvaltningskontorets uppgifter anges i 9 kap. 4 § RO.
Stadgandet har följande lydelse:

Riksdagens förvaltningskontor skall, såvitt gäller riksdagen och riksdagens
myndigheter, i den omfattning riksdagen bestämmer

1. handlägga frågor angående förhandlingar om anställnings- och arbetsvillkor
för arbetstagare samt andra personalfrågor,

2. meddela gemensamma förvaltningsbestämmelser,

3. göra upp förslag till anslag på statsbudgeten.

Förvaltningskontoret handlägger i övrigt, enligt vad riksdagen närmare
föreskriver, frågor om förvaltningen inom riksdagen och frågor om förvaltning
av ekonomisk natur inom riksdagens myndigheter, utom riksbanken
och särskild myndighet som avses i 9 kap. 10 § andra stycket regeringsformen.

Bestämmelsens utformning har vållat vissa problem. Förvaltningsstyrelsen
har därför i förslag 1982/83:25 hemställt att riksdagen föranstaltar om
en utredning av frågan om förvaltningskontorets rätt att utfärda föreskrifter
och om 9 kap. 4 § riksdagsordningen behöver ändras.

Finansutskottet har i sitt yttrande till konstitutionsutskottet tillstyrkt att
förvaltningskontorets befogenheter enligt 9:4 RO utreds särskilt.

Författningsutredningen föreslog i sitt betänkande att riksdagens förvaltningsärenden
i princip borde anförtros ett enda organ, riksdagens
kontor, med en överinstans, riksdagens förvaltningsdelegation, bestående
av sex, för varje valperiod, valda riksdagsledamöter. På delegationen
skulle bl. a. ankomma att meddela ”förvaltningsbestämmelser, som är
gemensamma för myndigheter under riksdagen”. I motivuttalandena
(SOU 1963:18 s. 188) preciserades delegationens uppgifter på följande
sätt:

På förvaltningsdelegationen skall ankomma att granska och sammanställa
anslagsäskanden, som avser riksdagen och under riksdagen lydande
myndigheter, samt att i övrigt, enligt av riksdagen fastställd instruktion
eller av riksdagen i annan ordning givna föreskrifter eller enligt riksdagens
bemyndigande, meddela förvaltningsbestämmelser som är gemensamma
för myndigheter lydande under riksdagen. Besvär, som enligt vad därom
är särskilt stadgat må anföras hos riksdagen, skall prövas och avgöras av
förvaltningsdelegationen.

Med förvaltningsbestämmelser synes ha avsetts avlöningsreglementen
och andra bestämmelser rörande anställdas avlöningsförmåner (s. 187).

I samband med att den nuvarande organisationen tillkom 1966 fick
förvaltningskontoret i instruktionen rätt att meddela för riksdagens för -

KU 1983/84:5

valtningskontor och riksdagens verk utom riksbanken och riksgäldskontoret
gemensamma förvaltningsföreskrifter. Bestämmelsen motiverades på
följande sätt av det sammansatta konstitutions- och bankoutskottet
(1966:1):

Behov av vissa för hela riksdagsförvaltningen gemensamma förvaltningsföreskrifter
föreligger. Det förutsättes att riksbanken och riksgäldskontoret,
vilka i detta avseende och flera andra undantagits från förvaltningskontorets
överhöghet, i sådana frågor kan samordna antagandet av
regler. Utgivandet av flera författningar med gemensamt innehåll torde
böra undvikas. Reglerna bör alltså i sådana fall sammanföras i en författning,
vilken liksom författningar i övrigt inom riksdagsförvaltningen utgives
av förvaltningskontoret. Det bör framhållas att riksbanken och riksgäldskontoret
själva skall antaga sina interna författningar.

Bestämmelsen om rätten att meddela förvaltningsföreskrifter kommenterades
inte i samband med 1970 års organisationsreform.

Grundlagberedningen anförde följande som motiv till rätten att meddela
förvaltningsföreskrifter (prop. 1973:90 s. 586):

En viss rätt att utfärda gemensamma förvaltningsföreskrifter för riksdagen
och samtliga verk följer för närvarande av förvaltningskontorets ställning
som central förhandlingsmyndighet, se 4 § i kontorets instruktion
(jämför 2 § 3). Förvaltningskontoret har också bemyndigats att utfärda
tjänstemannastadga för riksdagen och dess verk. Skall förvaltningskontoret
genom förvaltningsföreskrifter, varom nu är fråga, erhålla någon ny
eller utvidgad befogenhet, bör riksdagen fatta beslut härom, även om den
författning, vari föreskrifterna ingår, eljest utfärdas av förvaltningskontoret.
Rörande sådan handläggning som regleras i förvaltningslagen bör
avvikande bestämmelser för riksdagsförvaltningens del meddelas endast
av riksdagen själv, jämför 1 § andra stycket förvaltningslagen och prop.
1971:30 s. 319.

Frågan om rätten för förvaltningskontoret att utfärda föreskrifter synes
därefter inte ha varit föremål för riksdagens bedömning annat än att
konstitutionsutskottet vid sin behandling av förvaltningsstyrelsens förslag
1982/83:10 om riktlinjer för säkerhet och beredskap konstaterade, att 9
kap. 4 § RO i princip inte medger att förvaltningsstyrelsen bemyndigades
utfärda säkerhetsföreskrifter (KU 1982/83:19 s. 3).

Utskottet

Förvaltningskontoret inrättades genom riksdagsbelut år 1966 som ett
centralt organ för handhavande av riksdagens olika interna förvaltningsangelägenheter.
Dessa hade tidigare varit splittrade på ett flertal organ.

KU 1983/84:5

Kontoret ansvarade i princip för fem verksamhetsfält. Det gällde förvaltningen
av riksdagshuset och övriga lokaler för riksdagen och dess verk
utom riksbanken och riksgäldskontoret. Vidare var kontoret personalmyndighet
för riksdagen och handlade i denna egenskap frågor angående
förhandling om anställnings- och arbetsvillkor för arbetstagare hos riksdagen
och dess verk, samtliga personalärenden vid förvaltningskontoret
samt meddelade gemensamma förvaltningsföreskrifter för förvaltningskontoret
och riksdagens verk. Kontoret utgav också författningar angående
riksdagen och dess verk. Det tredje sakområdet omfattade handläggningen
av frågor angående uträkning av arvoden och ersättningar till
riksdagens ledamöter och av avlöningar och ersättningar till personal hos
riksdagen och dess verk. Hit hörde också i princip handläggningen av
pensionsfrågor för ledamöter och personal. Till det fjärde verksamhetsområdet
hänfördes frågor angående riksdagstrycket, riksdagens debattprotokoll
och riksdagens centrala skrivbyrå. Riksdagens upplysningstjänst utgjorde
det femte förvaltningsområdet. De angivna sakområdena bildade
fem arbetsenheter inom kontoret.

I samband med enkammarreformen antogs en ny förvaltningsorganisation
för riksdagen. Förvaltningskontoret gavs härvid ytterligare uppgifter
vad beträffar personalfrågorna så att huvudansvaret för alla personalfrågor
för den inre riksdagsförvaltningen, dvs. även tjänstetillsättningar,
lades på kontoret. Det beslöts att talmannen skulle vara ordförande i
kontorets ledningsorgan — förvaltningsstyrelsen. Huvudsyftet härmed var
att tillgodose kravet på samordning, fasthet och effektivitet. Utöver talmannen
beslöts att styrelsen skulle bestå av åtta proportionellt valda
riksdagsledamöter.

År 1974 antog riksdagen en ny instruktion för riksdagens förvaltningskontor.
Denna innebar en anpassning till den nya riksdagsordningen.
Dessutom öppnades möjlighet för förvaltningsstyrelsen att delegera sin
beslutanderätt i frågor som inte hade principiell betydelse eller särskild
räckvidd till en direktion, bestående av två ledamöter av förvaltningsstyrelsen.
Vidare beslöts att i styrelsen skulle ingå tre personalföreträdare.
Antalet ledamöter i direktionen utökades 1980 till tre, och en möjlighet
infördes att utse suppleanter för ledamöterna i direktionen.

1 sammanhanget kan erinras om att riksdagsbiblioteket från den 1
januari 1977 upphört att vara ett särskilt riksdagens verk och numera ingår
som en enhet i förvaltningskontoret. Underl970-talet tillkom också riksdagens
skol- och visningstjänst och ADB-verksamheten samt från år 1982
tidningen Från Riksdag och Departement.

De riktlinjer för den nya organisationen som riksdagen antog våren 1983
innebär i korthet, att den nuvarande enhetsindelningen görs om, så att den
administrativa enheten uppdelas på en personal- och kanslienhet och en
ekonomienhet. En ny informationsenhet tillskapas genom samordning av
skoltjänsten, visningstjänsten och informationstjänsten. En särskild enhet

2 Riksdagen 1983/84. 4 sami. Nr 5

KU 1983/84:5

för säkerhets- och beredskapsfrågor bildas genom att dessa frågor bryts ut
från intendenturenheten.

Den nya organisationen medför enligt förslaget kostnadsökningar med
1 184 000 kr. för personalförstärkningar inom förvaltningskontoret. Förslaget
förutsätter vidare att ytterligare en tjänst inrättas vid riksgäldskontorets
revisionsenhet och att riksgäldskontoret inkommer med anslagsyrkande
härom.

I motion 1982/83:2437 av Karin Ahrland (fp) godtas med undantag för
tjänsterna vid ekonomienheten inte de kostnadsökningar som förslaget
leder till.

Vid riksdagsbehandlingen i våras ställde sig riksdagen bakom utskottets
uttalande om att något hinder inte förelåg mot att organisationsförändringen
nu påbörjades men att dessa i första hand borde göras inom den
personalram som f. n. fanns. Det fick dock enligt utskottet ankomma på
förvaltningsstyrelsen att — om det inför återflyttningen till Helgeandsholmen
bedömdes vara nödvändigt bl. a. med hänsyn till ledamöternas servicebehov
— inrätta enstaka tjänster redan före höstens riksdagsbeslut.

Enligt uppgift från förvaltningskontoret har för anställning t. v. inrättats
en expeditionsassistent vid intendenturenheten (förrådet) och en bevakningsassistenttjänst
vid säkerhetsenheten (porten mot Riksplan). En tjänst
som avdelningsdirektör för ekonomifrågor inrättades innan RFK-utredningens
slutliga förslag förelåg. Av de tjänster som omfattas av yrkandet
om tilläggsanslag står följande fortfarande öppna, nämligen tjänsten som
byrådirektör vid ekonomienheten, en halvtidstjänst som informationsassistent
och två expeditionsassistenter vid förrådet. Byrådirektörs- och informationsassistenttjänsterna
har inrättats av förvaltningsstyrelsen men
ännu inte tillsatts och i stället för de båda expeditionsassistenttjänsterna
har två tillfälliga arvodestjänster inrättats, allt i avvaktan på riksdagsbeslutet
i ärendet.

Instruktionsförslaget förutsätter bl. a. inrättandet av en avdelningschefstjänst.
Innehavaren, som skall utses av förvaltningsstyrelsen, skall
vara förhandlingsledare och förvaltningsdirektörens ställföreträdare, dvs.
ha sådana uppgifter som f. n. ankommer på byråchefen för administrativa
enheten. Den 16 juni 1983 beslöt direktionen efter bemyndigande av
förvaltningsstyrelsen att godkänna ett förslag till personalförteckning att
gälla fr. o. m. den 1 juli 1983. Enligt denna har byråchefen för den administrativa
enheten förordnats till avdelningschef.

Vidare har enligt nyssnämnda beslut avdelningsdirektören vid intendenturenheten
förordnats till byråchef och den tidigare pressekreteraren
förordnats till informationschef.

Utskottet finner skäl att i förevarande sammanhang beröra förvaltningskontorets
rätt att inrätta tjänster.

Enligt 2 § 4. instruktionsförslaget föreslås det ingå i kontorets uppgifter
att handlägga frågor om inrättande och indragning av tjänster. I 12 §, som

KU 1983/84:5

behandlar de ärendegrupper där beslutanderätten i princip ligger hos
förvaltningsstyrelsen, anges i p. 4 att förvaltningsstyrelsen skall besluta
bl. a. om inrättande och indragning av permanenta tjänster. Bestämmelsen
har en motsvarighet i den nu gällande instruktionen där en av förvaltningsstyrelsens
uppgifter anges vara att avgöra frågor om inrättande av tjänster.
Sistnämnda bestämmelse har hittills i praxis tolkats så att förvaltningsstyrelsen
har att besluta om inrättande eller indragning av tjänster inom den
inre riksdagsförvaltningen.

Med hänsyn till de stränga sparsamhetskrav som allmänt ställs på statsförvaltningen
hade det enligt utskottets mening varit önskvärt om förvaltningskontorets
omorganisation hade kunnat ske med enbart sådana personalökningar
som bedömts direkt nödvändiga för att efter flyttningen till
Helgeandsholmen bibehålla samma servicenivå som i riksdagshuset vid
Sergels torg. I likhet med vad finansutskottet anfört i sitt yttrande utgår
emellertid utskottet från att frågan om behovet av de föreslagna personalförstärkningarna
noga övervägts inom förvaltningsstyrelsen. Det får därför
förutsättas, att personalökningarna kommer att leda till en effektivisering
och rationalisering av förvaltningen och således på sikt vara kostnadssänkande.
Utskottet godtar således att förvaltningskontoret i den ändrade
organisationen erhåller det begärda medelstillskottet och har heller inte
någon erinran mot den förändring av vissa tjänster som förslaget innebär.
Utskottet vill emellertid starkt understryka nödvändigheten av att administrationskostnaderna
fortlöpande ägnas stor uppmärksamhet. Med det
anförda avstyrks yrkandena i motion 2437, vars syfte dock till viss del får
anses tillgodosett genom utskottets yttrande.

Utskottet ansluter sig till förslaget i vad avser förvaltningskontorets/
styrelsens rätt att inrätta och indraga tjänster vid riksdagen. Liksom hittills
får nya tjänster naturligtvis tillskapas endast inom ramen för tillgängliga
medel. Utskottet vill erinra om att samma ståndpunkt gav finansutskottet
uttryck för i ett av riksdagen godkänt uttalande, som avsåg riksgäldskontoret
(FiU 1981/82:16).

Utskottet vill tillägga att de enheter som inte ingår i förvaltningskontoret
— kammare och utskott — självfallet liksom hittills bör ha ett stort inflytande
när det gäller antalet tjänster vid den egna enheten. Utskottet vill
också understryka att utskottens rätt att förordna specialföredragande för
visst eller vissa ärenden skall vara oförändrad.

Ramarna för förvaltningskontorets kompetens anges i 9 kap. 4 § riksdagsordningen
(RO). I detta stadgande har förvaltningskontoret tillagts
viss normgivningsrätt som innebär att kontoret i den omfattning riksdagen
bestämmer får meddela gemensamma förvaltningsbestämmelser för riksdagen
och dess myndigheter. Förvaltningsstyrelsen har begärt att riksdagen
föranstaltar om en utredning av frågan om förvaltningskontorets rätt
att utfärda föreskrifter och om 9 kap. 4 § RO behöver ändras.

Den nuvarande lydelsen av 9 kap. 4 § RO betyder att den normgivnings -

KU 1983/84:5

makt, dvs. rätt att utfärda bindande föreskrifter, som tillagts förvaltningskontoret
endast avser regler som tar sikte på den förvaltning som är
gemensam för riksdagen och riksdagens myndigheter. Såvitt framgår av
förarbetena till stadgandet var det främst gemensamma avlöningsreglementen
som avsågs.

Liksom hittills bör enligt utskottets mening förvaltningsstyrelsen ha rätt
att utfärda bindande föreskrifter inom sitt verksamhetsområde. Befogenheten
gäller självfallet endast föreskrifter av administrativ natur. Framför
allt är det fråga om regler som har anknytning till förvaltningskontorets
ställning som förhandlings- och löneorgan och som budgetansvarigt organ.
Föreskrifter av denna typ är med undantag för riksbanken och riksgäldskontoret
oftast gemensamma för hela riksdagsförvaltningen.
Därutöver finns det uppenbarligen ett behov för förvaltningsstyrelsen att
utfärda bindande föreskrifter i andra hänseenden, t. ex. när det gäller
användningen av riksdagens lokaler. Sådana föreskrifter är närmast av
ordningsnatur. Den lagstiftning om säkerhetsföreskrifter i riksdagen som
f. n. är under beredning av utskottet förutsätter också vissa bemyndiganden
till förvaltningsstyrelsen. Självfallet skall styrelsen också äga utfärda
arbetsordningar för de enheter som ingår i förvaltningskontoret.

1 befogenheten att meddela föreskrifter måste ingå en rätt att för riksdagsområdet
anta regeringsförordningar rörande sådan verksamhet som
ingår i kontorets uppgifter. Det bör dock framhållas, att i de fall regeringens
förordningsmakt grundar sig på ett bemyndigande i lag måste enligt 8
kap. 11 § regeringsformen samma bemyndigande ha getts förvaltningsstyrelsen.

Utskottet vill i sammanhanget också framhålla att vägledande uttalanden
om tillämpningen av viss lagstiftning som regel bör utformas som
allmänna råd och inte ges karaktären av bindande föreskrifter. I förvaltningsstyrelsens
uppgifter bör självfallet ingå att utfärda sådana allmänna
råd beträffande lagstiftning som förvaltningskontoret har att tillämpa.

Det anförda leder till att en ändring av 9 kap. 4 § RO ter sig motiverad.
Av stadgandet bör klart framgå att förvaltningsstyrelsens rätt att meddela
föreskrifter avser förvaltningskontorets verksamhetsområde och att förvaltningsstyrelsen
även bör kunna utfärda andra föreskrifter än sådana
som är gemensamma för riksdagen och dess myndigheter. Vidare bör
rätten att utfärda allmänna råd framgå.

Utskottet lägger i bilaga 1 fram förslag till ändring av 9 kap. 4 § RO i
enlighet med det anförda.

I konsekvens med den föreslagna ändringen av 9 kap. 4 § riksdagsordningen
föreslår utskottet viss justering av 2 §. 3. samt 3 och 6 §§ instruktionsförslaget,
bilaga 2.

Enligt den nuvarande lydelsen av 9 kap. 4 § RO handlägger förvaltningskontoret
inte frågor om förvaltning av ekonomisk natur såvitt gäller
riksbanken och riksgäldskontoret.

KU 1983/84:5

Finansutskottet har i sitt yttrande tillstyrkt att förvaltningskontorets
befogenheter enligt 9 kap. 4 § RO utreds i vad gäller riksgäldskontorets
ställning i förhållande till förvaltningskontoret. Konstitutionsutskottet ansluter
sig till denna bedömning. Enligt utskottets mening bör en sådan
utredning kunna komma till stånd genom riksdagens revisorer. Det anförda
bör ges riksdagens revisorer till känna.

Enligt 2 § sista stycket instruktionsförslaget skall förvaltningskontoret,
utom såvitt avser riksbanken och riksgäldskontoret, få föreskriva eller för
särskilt fall besluta att endast den som är svensk medborgare får inneha
eller utöva tjänst vid riksdagen och dess verk. Bestämmelsen har samma
lydelse i den nu gällande instruktionen. Beslutanderätten tillkommer här
förvaltningsstyrelsen och kan inte delegeras. Ett liknande bemyndigande
finns för regeringen i lagen om offentlig anställning. Enligt detta får
regeringen bl. a. föreskriva eller för särskilt fall besluta att endast svensk
medborgare får inneha eller utöva tjänst i regeringskansliet eller i utrikesförvaltningen.

Frågan om krav på svenskt medborgarskap för statliga tjänster regleras
i regeringsformen (11 kap. 9 §). Där anges vissa tjänster för vilka krävs
svenskt medborgarskap. Utöver denna uppräkning föreskrivs att krav på
svenskt medborgarskap för behörighet att inneha eller utöva tjänst eller
uppdrag hos staten eller kommun får uppställas endast i lag eller enligt
förutsättningar som anges i lag.

Bestämmelserna i instruktionen innebär att förvaltningsstyrelsen kan
föreskriva krav på svenskt medborgarskap för alla tjänster inom riksdagen
och riksdagens myndigheter utom riksbanken och riksgäldskontoret.

Med hänsyn till det stora antal tjänster som finns inom riksdagsområdet
skulle det enligt utskottets mening vara önskvärt med en närmare precisering
av förutsättningarna för att svenskt medborgarskap skall kunna uppställas
som krav för vissa tjänster. Det kan enligt utskottets mening förutsättas
att frågor av detta slag kommer att behandlas bl. a. av den år 1982
tillsatta rösträttskommittén. Utskottet godtar i avvaktan på resultatet av
pågående utredningsarbete instruktionsförslaget i denna del.

Instruktionsförslaget innehåller inte något bemyndigande för förvaltningskontoret
att förfoga över riksdagens lösa egendom. Detta synes enligt
uppgift från kontoret vara ett förbiseende. Självfallet uppkommer ibland
behov av att kunna försälja övertaliga eller kasserade inventarier, t. ex.
möbler, kontorsmaskiner, motionsutrustning, köksutrustningar o. dyl. Det
är enligt utskottets mening inte rimligt om försäljningar av detta slag skall
behöva beslutas av riksdagen. Detsamma gäller eftergift av fordringar och
ackordsuppgörelser. Det bör även av instruktionen framgå, att förvaltningskontoret
svarar för bevakning och indrivning av riksdagens civilrättsliga
fordringar och företräder riksdagen i rättsliga angelägenheter,
t. ex. vid rättegångar. Som regel bör ärenden av detta slag kunna handläggas
av förvaltningsdirektören eller den han utser därtill. Utskottet vill

KU 1983/84:5

erinra om att styrelsen enligt 2 § 9. i instruktionsförslaget skall besluta i
frågor av större ekonomisk betydelse eller i andra frågor av större vikt som
förvaltningsdirektören hänskjuter till styrelsen. Utskottet lägger i bilaga 2
fram förslag till ändrad lydelse av 6 § instruktionsförslaget i enlighet med
det anförda.

En nyhet i förhållande till nu gällande instruktion är förslaget att lagfästa
ordningen med en inom förvaltningsstyrelsen utsedd direktion. Utskottet
tillstyrker förslaget i denna del.

Frågan om handläggningsordningen inom förvaltningskontoret regleras
i 12—18 §§ i instruktionsförslaget. Förslaget i dessa delar innehåller
inga viktigare ändringar i förhållande till den nu gällande instruktionen
annat än att delegation av beslutanderätt från direktionen till förvaltningsdirektören
föreslås kunna ske under tid då riksmötet inte är samlat. Det
skall ankomma på styrelsen att avgöra i vilken omfattning sådan vidaredelegation
får ske. Enligt vad som anförs i förslaget innebär bestämmelsen
närmast ett lagfästande av rådande praxis.

Utskottet har inte något att erinra mot att förvaltningsstyrelsen medges
att för tid då riksmöte inte pågår delegera vissa av sina beslutsfunktioner
till förvaltningsdirektören. En sådan regel, som står i överensstämmelse
med den praxis som utvecklats, kan uppenbarligen av praktiska skäl inte
undvaras. Det är enligt utskottets mening självklart, att politiskt kontroversiella
beslut inte fattas i denna ordning. Utskottet vill i sammanhanget
också erinra om bestämmelsen i 14 § sista stycket i instruktionsförslaget,
att beslut som fattats på grund av delegation skall anmälas för förvaltningsstyrelsen
vid dess nästkommande sammanträde.

I det följande tar utskottet upp några av de särskilda stadgandena i
instruktionsförslaget och kommenterar de ändringar utskottet föreslår. I
den mån annat inte sägs godtar utskottet vad förvaltningsstyrelsen anfört.

1 § Utskottet anser att det av bestämmelsen bör framgå att förvaltningskontoret
är ett serviceorgan för riksdagen. Vidare bör det inledande stadgandet
ange huvuddragen av kontorets uppgifter på ett konkret sätt. Instruktionen
lägger när det gäller riksdagens myndigheter vissa andra uppgifter
än förhandlingsuppgifter på kontoret. Detta bör framgå av stadgandet.

Riksdagsordningen använder beteckningen riksdagens myndigheter på
de förvaltningsorgan som lyder under riksdagen. Instruktionen bör ha
samma terminologi som riksdagsordningen. Utskottet föreslår därför att
”riksdagens verk” genomgående ändras till ”riksdagens myndigheter”.
Detta föranleder ändringar i 1, 2, 3, 5, 8, 12 och 19 §§ i instruktionen.

Vidare föreslår utskottet att termen ”svara för” eller ”besluta” används
i stället för ”handlägga” i de fall där ansvaret för ärendena helt ligger inom
kontorets behörighet. Detta föranleder ändringar i 2 och 4 §§.

KU 1983/84:5

12 § 2. 8 och 11. Enligt utskottets mening är uttrycket ”avgöra viktigare
andra författningsfrågor” diffust. Syftet med regeln torde i huvudsak vara
att frågor om framställningar till riksdagen skall avgöras av styrelsen.
Utskottet förordar att detta kommer till uttryck genom en ändring av 2. och
8.

Utskottet har vid sin behandling av förvaltningsstyrelsens förslag 1982/
83:24 om säkerhetsskyddet i riksdagen förordat att beslutanderätten i
säkerhetsfrågor i ökad utsträckning i förhållande till förslaget skall ankomma
på förvaltningsstyrelsen. 12 § 11. föreslås ändrad i enlighet härmed.

Instruktionsförslaget bör träda i kraft den 1 januari 1984 liksom utskottet
i betänkande 1983/84:6 förordat att lagen om säkerhetsskydd i riksdagen
skall gälla från denna tidpunkt. Det bör noteras, att ändringar i
riksdagsordningen kräver särskild majoritet för att genast kunna antas och
att delar av instruktionen förutsätter att ändringen av riksdagsordningen
kommer till stånd.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med anledning av förslag 1982/83:25

a) antar av utskottet i bilaga I föreslagen ny lydelse av 9 kap. 4 §
riksdagsordningen,

b) som sin mening ger riksdagens revisorer till känna vad utskottet
anfört om en utredning av 9 kap. 4 § riksdagsordningen
i vad avser riksgäldskontorets ställning i förhållande till
förvaltningskontoret,

2. att riksdagen med anledning av förslaget antar den i bilaga 2 som
utskottets förslag rubricerade lydelsen av förslag till lag med
instruktion för riksdagens förvaltningskontor,

3. att riksdagen med bifall till förslaget i denna del och med avslag
på motion 1982/83:2437 till Riksdagen: Förvaltningskostnader
på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1983/84
under fjortonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av
1 184 000 kr.

Stockholm den 15 november 1983

På konstitutionsutskottets vägnar
OLLE SVENSSON

Närvarande: Olle Svensson (s), Anders Björck (m), Yngve Nyquist (s),
Bertil Fiskesjö (c), Wivi-Anne Cederqvist (s), Hans Nyhage (m), Kurt
Ove Johansson (s), Kerstin Nilsson (s), Gunnar Biörck i Värmdö (m),
Sven-Erik Nordin (c), Sture Thun (s), Anita Modin (s), Ove Eriksson (m),
Lars Ernestam (fp) och Marie-Ann Johansson (vpk).

KU 1983/84:5

Bilaga 1

Förslag till

Lag om ändring i riksdagsordningen

Härigenom föreskrivs, att 9 kap. 4 § riksdagsordningen skall ha nedan
angivna lydelse:

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4 §

Riksdagens förvaltningskontor skall, såvitt gäller riksdagen och riksdagens
myndigheter, i den omfattning riksdagen bestämmer

1. handlägga frågor angående förhandlingar om anställnings- och arbetsvillkor
för arbetstagare samt andra personalfrågor,

2. meddela gemensamma förvaltningsbestämmelser,

3.göra upp förslag till anslag på
statsbudgeten.

Förvaltningskontoret handlägger i
övrigt, enligt vad riksdagen närmare
föreskriver, frågor om förvaltningen
inom riksdagen och frågor om förvaltning
av ekonomisk natur inom
riksdagens myndigheter, utom riksbanken
och särskild myndighet som
avses i 9 kap. 10 § andra stycket regeringsformen.

2. göra upp förslag till anslag på
statsbudgeten,

3. i övrigt handlägga frågor om
förvaltningen inom riksdagen och
frågor om förvaltning av ekonomisk
natur inom riksdagens myndigheter,
utom riksbanken och riksgäldskontoret,

4. meddela föreskrifter och råd i
sådana frågor som avses i 1—3.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1984.

KU 1983/84:5

Bilaga 2

Förslag till

Lag med instruktion för riksdagens förvaltningskontor

Riksdagen föreskriver följande:

Förvaltningsstyrelsens förslag

Utskottets förslag

Inledande bestämmelse

1 §

Riksdagens förvaltningskontor
skall i enlighet med bestämmelserna
i denna lag handlägga frågor som
rör riksdagens förvaltning samt företräda
riksdagen och dess verk vid
förhandlingar som rör förhållandet
mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Riksdagens förvaltningskontor är
ett serviceorgan för riksdagen.

Förvaltningskontoret skall i den
omfattning som framgår av denna
instruktion handlägga förvaltningsärenden
som rör riksdagen och dess
myndigheter samt företräda riksdagen
och dess myndigheter vid förhandlingar
som rör förhållandet
mellan arbetsgivare och arbetstaga -

Uppgifter
2 §

Förvaltningskontoret skall, om inte annat är särskilt stadgat,

1. handlägga frågor om förhandlingar
som rör förhållandet mellan
arbetsgivare och arbetstagare såvitt
gäller riksdagen och dess verk samt
företräda riksdagen och dess verk
som arbetsgivare i arbetstvister rörande
kollektivavtal som har slutits
av förvaltningskontoret,

2. handlägga riksdagens personalärenden,

3. meddela föreskrifter och anvisningar
såvitt gäller riksdagen och
dess verk i frågor som rör förhållandet
mellan arbetsgivare och arbetstagare
eller som behövs för tillämpningen
av kollektivavtal som förvaltningskontoret
har slutit samt
meddela andra gemensamma förvaltningsföreskrifter
för riksdagen
och dess verk utom riksbanken och
riksgäldskon toret,

1. svara för frågor om förhandlingar
som rör förhållandet mellan
arbetsgivare och arbetstagare såvitt
gäller riksdagen och dess myndigheter
samt företräda riksdagen och
dess myndigheter som arbetsgivare
i arbetstvister rörande kollektivavtal
som har slutits av förvaltningskontoret,

2. svara för riksdagens personalärenden,

3. meddela föreskrifter och råd
såvitt gäller riksdagen och dess
myndigheter i frågor som rör förhållandet
mellan arbetsgivare och arbetstagare
eller som behövs för tillämpningen
av kollektivavtal som
förvaltningskontoret har slutit,

KU 1983/84:5

Förvaltningsstyrelsens förslag

Utskottets förslag

4. handlägga frågor om inrättande och indragning av tjänster vid riksdagen,

5. handlägga frågor om arvoden och ersättningar till riksdagens ledamöter
samt frågor angående pensioner och andra förmåner till ledamöterna
och deras efterlevande,

6. handlägga frågor om löner
och ersättningar till arbetstagare
hos riksdagen och dess verk utom
riksbanken och riksgäldskontoret
samt frågor angående pensioner
och andra förmåner till dessa arbetstagare
och deras efterlevande.

Det åligger förvaltningskontoret
att verka för en ändamålsenlig personal-
och lönepolitik inom riksdagen
och dess verk och därvid beakta
förhållandena på arbetsmarknaden
i övrigt.

Förvaltningskontoret skall bereda
varje riksdagens verk tillfälle att
framföra sina synpunkter på förhandlingsfrågor
som direkt berör
verket.

6. svara för frågor om löner och
ersättningar till arbetstagare hos
riksdagen och dess myndigheter utom
riksbanken och riksgäldskontoret
samt frågor angående pensioner
och andra förmåner till dessa arbetstagare
och deras efterlevande.

Det åligger förvaltningskontoret
att verka för en ändamålsenlig personal-
och lönepolitik inom riksdagen
och dess myndigheter och därvid
beakta förhållandena på arbetsmarknaden
i övrigt.

Förvaltningskontoret skall bereda
varje riksdagens myndighet tillfälle
att framföra sina synpunkter
på förhandlingsfrågor som direkt
berör myndigheten.

I ett avtal som är av sådan beskaffenhet att det bör godkännas av
riksdagen eller dess lönedelegation skall intas förbehåll om sådant godkännande.

Förvaltningskontoret får överlämna
till riksdagens verk att handlägga
avtalsfråga som ankommer
på kontoret. Om avtalsfrågan är av
sådan beskaffenhet att avtalet bör
underställas riksdagen eller dess lönedelegation
skall förvaltningskontoret
föreskriva att förbehåll
som avses i fjärde stycket tas in i
avtalet.

Förvaltningskontoret får, utom
såvitt avser riksbanken och riksgäldskontoret,
föreskriva eller för
särskilt fall besluta att endast den
som är svensk medborgare får inneha
eller utöva tjänst vid riksdagen
eller dess verk.

Förvaltningskontoret får överlämna
till en riksdagens myndighet
att handlägga avtalsfråga som ankommer
på kontoret. Om avtalsfrågan
är av sådan beskaffenhet att
avtalet bör underställas riksdagen
eller dess lönedelegation skall förvaltningskontoret
föreskriva att
förbehåll som avses i fjärde stycket
tas in i avtalet.

KU 1983/84:5

Förvaltningsstyrelsens förslag Utskottets förslag

3 §

Förvaltningskontoret skall

1. på grundval av egna beräkningar samt inkomna anslagsframställningar
uppgöra förslag till anslag på statsbudgeten under huvudtiteln
Riksdagen och dess verk m. m. i den mån uppgiften inte fullgörs av
riksgäldskontoret,

2. meddela för riksdagen och 2. meddela för riksdagen och

dess verk utom riksbanken gemen- dess myndigheter utom riksbanken

samma budgetanvisningar och re- gemensamma budget- och redovis dovisningsföreskrifter

samt anvis- ningsföreskrifter samt föreskrifter

ningar för utnyttjande av medel för utnyttjande av medel som har

som har anslagits för riksdagsför- anslagits för riksdagsförvaltningen

valtningen utom riksbanken och utom riksbanken och riksgäldskon riksgäldskontoret.

toret.

Förvaltningskontoret skall verka för en rationell användning av de
medel som ställs till förfogande för riksdagsförvaltningens verksamhet.

Förvaltningskontoret svarar för att intern revision sker av den inre
riksdagsförvaltningen.

4 §

Förvaltningskontoret skall

1. handlägga frågor om riksda- L svara för riksdagens hus och

gens hus och om lokaler i övrigt för riksdagens lokaler i övrigt,
riksdagen,

2. handlägga frågor om säker- 2. svara för säkerhetsskyddet en hetsskydd

enligt lagen (1983:000) ligt lagen (1983:000) om säkerhets om

säkerhetsskydd i riksdagen och skydd i riksdagen och svara för besvara
för beredskapsåtgärder som redskapsåtgärder som inte ankominte
ankommer på krigsdelegatio- mer på krigsdelegationens presi nens

presidium, dium,

3. svara för inköp och service till riksdagen,

4. svara för restauration för riksdagens ledamöter och personal.

5§

Förvaltningskontoret skall handlägga frågor om riksdagstrycket och om
riksdagens arkiv samt svara för information till press och allmänhet om
riksdagen och dess arbete.

Förvaltningskontoret skall bistå riksdagens ledamöter, utskott, riksdagens
övriga organ samt partikanslierna i riksdagen med sakinformation
som angår deras arbetsuppgifter. Företräde skall därvid ges uppdrag av
begränsad omfattning.

Förvaltningskontoret svarar för Förvaltningskontoret svarar för
riksdagens bibliotek. Biblioteket är riksdagens bibliotek. Biblioteket är

avsett främst för riksdagen och dess avsett främst för riksdagen och

verk, regeringskansliet, kyrkomötet dessmyndigheter, regeringskansliet,

och de centrala förvaltningsmyn- kyrkomötet och de centrala förvalt -

KU 1983/84:5

Förvaltningsstyrelsens förslag Utskottets förslag

ningsmyndigheterna samt för kommittéer
som har tillkallats av regeringen
eller enligt dess bemyndigande.
Biblioteket får också utnyttjas
av dem som bedriver forskning
eller kvalificerade studier.

6 §

Utöver vad som följer av 2 § 3 och
3 § 2 får förvaltningskontoret meddela
förvaltningsföreskrifter och råd
beträffande de frågor som det ankommer
på kontoret att handlägga.

Förvaltningskontoret får i de fall
det bedöms erforderligt, försälja
riksdagen tillhörig lös egendom.

Förvaltningskontoret skall bevaka
och driva in fordran som uppkommit
inom kontorets verksamhetsområde
samt i övrigt företräda riksdagen i
frågor inom kontorets verksamhetsområde.

Efter prövning i varje särskilt fall
får förvaltningskontoret besluta om
avskrivning eller ackord av riksdagens
fordringar. Ackordsförslag får
antas endast om det kan anses vara
till förmån för det allmänna.

Om det på grund av gäldenärens
sjukdom eller av annan anledning
måste anses uppenbart obilligt att
kräva betalning för fordran får förvaltningskontoret
efterge fordringen
helt eller delvis.

Förvaltningskontoret skall i övrigt utföra de uppgifter som följer av
särskilda bestämmelser eller riksdagsbeslut.

1 §

Varje år före den 1 november skall förvaltningskontoret till riksdagen
avge berättelse över verksamheten under det senaste budgetåret.

Organisation

8§

Förvaltningskontoret leds av riksdagens förvaltningsstyrelse. Bestämmelser
om val av ledamöter och om ordförande i förvaltningsstyrelsen
finns i riksdagsordningen. Styrelsen utser en av de av riksdagen valda
ledamöterna att vara vice ordförande.

Vid handläggningen av de frågor som anges i 12 § 2 —6 och 8—13 och
som inte gäller riksdagsledamöternas ekonomiska förmåner ingår i styrelsen
högst tre personalföreträdare. Personalföreträdarna har därvid samma

digheterna samt för kommittéer
som har tillkallats av regeringen eller
enligt dess bemyndigande. Biblioteket
får också utnyttjas av dem
som bedriver forskning eller kvalificerade
studier.

KU 1983/84:5

Förvaltningsstyrelsens förslag

Utskottets förslag

rättigheter och skyldigheter sorn andra ledamöter.

Personalföreträdare får utses och
entledigas av den eller de arbetstagarorganisationer
som är företrädda
hos riksdagen, om inte annat följer
av avtal eller särskild föreskrift.
Personalföreträdarna skall vara anställda
hos riksdagen eller dess
verk.

Bestämmelserna om jäv i kungörelsen (1974:224) om pesonalföreträdare
i statlig myndighets styrelse m. m. skall tillämpas på personalföreträdarna
i förvaltningsstyrelsen.

För varje personalföreträdare skall det finnas en ersättare. Vad som är
föreskrivet för personalföreträdare gäller också i fråga om ersättare.

9§

Förvaltningsstyrelsen utser inom sig tre av de av riksdagen valda ledamöterna
att utgöra en direktion. För varje ledamot kan styrelsen på samma
sätt utse en suppleant. Styrelsen utser en av ledamöterna att vara ordförande
och en att vara vice ordförande i direktionen.

10 §

Förvaltningsstyrelsen utser en chef för förvaltningskontoret (förvaltningsdirektör).
Denne utövar under styrelsen och direktionen den omedelbara
ledningen av förvaltningskontorets verksamhet.

Tjänsten som förvaltningsdirektör tillsätts med förordnande för viss tid,
högst tre år.

Vid förvaltningskontoret skall finnas en avdelningschef som utses av
förvaltningsstyrelsen. Avdelningschefen är förhandlingsledare och förvaltningsdirektörens
ställföreträdare.

Avdelningschefen utövar förvaltningsdirektörens tjänst när denne har
förhinder och inträder efter beslut av förvaltningsdirektören även i övrigt
i dennes ställe vid behandlingen av vissa ärenden eller grupper av ärenden.

När både förvaltningsdirektören och avdelningschefen har förhinder,
utövas förvaltningsdirektörens tjänst av den tjänsteman som förvaltningsdirektören
bestämmer.

11 §

Inom förvaltningskontoret finns nio enheter, nämligen kansli- och perronalenheten,
ekonomienheten, intendenturenheten, säkerhetsenheten,
enheten för riksdagstryck, informationsenheten, riksdagsbiblioteket, riksdagens
utredningstjänst samt enheten för tidningen Från Riksdag & Departement.

Ärendenas fördelning mellan enheterna skall framgå av en arbetsordning.

Hos förvaltningskontoret är anställda tjänstemän enligt en personalförteckning
samt annan personal i mån av behov och tillgång på medel.

I mån av behov och tillgång på medel får förvaltningskontoret anlita
personal för tillfälliga uppdrag samt experter och sakkunniga.

KU 1983/84:5

Förvaltningsstyrelsens förslag Utskottets förslag

Ärendenas handläggning

12 §

Förvaltningsstyrelsen skall

1. avgöra frågor om slutande av
kollektivavtal med arbetstagarnas
huvudorganisationer, om avbrytande
av annan förhandling än förhandling
i tvist om avtal, om lockout
eller annan stridsåtgärd samt
andra förhandlingsfrågor som är av
principiell natur eller har större
ekonomisk betydelse eller är gemensamma
för riksdagen och dess
verk ävensom frågor som avses i 2 §
femte stycket,

2. besluta om föreskrifter som
enligt denna lag eller andra författningar
får meddelas av förvaltningskontoret
och avgöra viktigare

1. avgöra frågor om slutande av
kollektivavtal med arbetstagarnas
huvudorganisationer, om avbrytande
av annan förhandling än förhandling
i tvist om avtal, om lockout
eller annan stridsåtgärd samt
andra förhandlingsfrågor som är av
principiell natur eller har större
ekonomisk betydelse eller är gemensamma
för riksdagen och dess
myndigheter ävensom frågor som
avses i 2 § femte stycket,

2. besluta om föreskrifter som
enligt denna lag eller andra författningar
får meddelas av förvaltningskontoret,

andra författningsfrågor,

3. fastställa arbetsordning för förvaltningskontoret och avgöra viktigare
frågor i övrigt om organisation och arbetsformer,

4. besluta om inrättande och indragning av permanenta*tjänster samt
om tillsättning av tjänst i vilken lönegrad F 15 eller högre kan tillämpas på
innehavaren,

5. besluta i frågor som avses i 2 § sjätte stycket samt i frågor om skiljande
från annan anställning än provanställning eller om skiljande från uppdrag
eller om disciplinansvar, åtalsanmälan, avstängning eller läkarundersökning,

6. avgöra andra viktigare personalärenden,

7. besluta i frågor om tillämpning av ersättningsstadgan (1971:1197) för
riksdagens ledamöter och arvodesstadgan (RFS 1979:1) för riksdagen och
dess organ, dock inte såvitt avser rutinmässiga utbetalningar,

8. besluta om anslagsframställ- 8. besluta om framställningar till
ningar, riksdagen,

9. besluta i viktigare frågor om lokaler och i andra frågor av större
ekonomisk betydelse,

10. besluta i frågor om revision,

11. enligt lagen (1983:000) om
säkerhetsskydd i riksdagen dels besluta
om bestämmelserna enligt 3 §
första stycket, 7 § första stycket,
21 §, och 30 § punkten 2, dels bestämma
om hänförande av tjänst eller
uppdrag till skyddsklass enligt
42 §, dels ock besluta om åtgärder
enligt 7 § 2 stycket,

11. besluta i frågor enligt lagen
(1983:000) om säkerhetsskydd i
riksdagen utom i de fall där beslutanderätten
enligt lagen tillkommer
förvaltningsdirektören eller säkerhetschefen,

KU 1983/84:5

Förvaltningsstyrelsens förslag Utskottets förslag

12. avge verksamhetsberättelse,

13. besluta i andra frågor som styrelsen finner vara av större vikt eller
som förvaltningsdirektören hänskjuter till styrelsen.

13 §

Förvaltningsstyrelsen är beslutför när ordföranden eller vice ordföranden
och därutöver minst fem av de av riksdagen valda ledamöterna är
närvarande. Vid lika röstetal gäller den mening som biträds av den som för
ordet. I lagen (RFS 1980:4) om beslutande organ i frågor om disciplinansvar
m. m. beträffande arbetstagare hos riksdagen och dess myndigheter
finns särskilda bestämmelser om omröstning i vissa personalfrågor.

Förvaltningsdirektören och riksdagsdirektören får delta i förvaltningsstyrelsens
överläggningar. I ärenden som rör riksdagens utskott får ordförandena
i de berörda utskotten delta i styrelsens överläggningar.

14 §

Förvaltningsstyrelsen får överlåta till direktionen att avgöra ärenden
som avses i 12 § 1 i vilka styrelsens beslut inte utan olägenhet kan avvaktas.
Styrelsen får vidare överlåta till direktionen att avgöra ärenden enligt 12 §
första stycket 4,6 utom såvitt avser ärenden om flyttningsskyldighet, 7, 9,
10 och 11 som inte har principiell betydelse eller i övrigt särskild räckvidd.
Direktionen skall vidare i den utsträckning förvaltningsstyrelsen bestämmer
utgöra förhandlingsdelegation vid förhandlingar om arbetstagares
anställnings- och arbetsvillkor samt bereda ärenden för avgörande av
styrelsen.

Rätten för direktionen att besluta i de i första stycket angivna frågorna
får under tid då riksmöte inte pågår och i den utsträckning förvaltningsstyrelsen
medger av direktionen överlåtas till förvaltningsdirektören. Sådana
bemyndiganden skall framgå av en arbetsordning eller genom ett
särskilt beslut av förvaltningsstyrelsen.

Direktionen är beslutför när minst två ledamöter är närvarande.

Ett beslut som har fattats av direktionen eller förvaltningsdirektören
med stöd av första eller tredje styckena skall anmälas för förvaltningsstyrelsen
vid dess nästkommande sammanträde.

15 §

Ärenden som inte skall avgöras av förvaltningsstyrelsen eller direktionen
avgörs av förvaltningsdirektören ensam. I den mån sådana ärenden
inte är av det slag att de behöver prövas av förvaltningsdirektören får de
avgöras av en annan tjänsteman i den omfattning som framgår av en
arbetsordning eller särskilda beslut.

16 §

Av stadgan (RFS 1978:7) om vissa medbestämmandeformer inom riksdagen
och dess myndigheter följer att förvaltningskontorets befogenhet att
besluta kan vara begränsad i vissa hänseenden.

KU 1983/84:5

Förvaltningsstyrelsens förslag Utskottets förslag

17 §

Om någon som har varit närvarande vid den slutliga handläggningen av
ett ärende eller föredraganden har skiljaktig mening, skall denna antecknas.

18 §

1 fråga om varje beslut skall det hos förvaltningskontoret finnas en
handling varav framgår vem som har fattat beslutet, vem som i övrigt har
varit närvarande vid den slutliga handläggningen av ärendet, vem som har
varit föredragande samt beslutets dag och dess innehåll.

Protokoll skall föras när det förekommer skiljaktig mening eller när det
behövs protokoll av någon annan orsak.

En skiljaktig mening skall alltid anges i en expedition.

19 §

Om besvär över beslut av förvalt- Om besvär över beslut av förvaltningskontoret
föreskrivs i besvärs- ningskontoret föreskrivs i besvärsstadgan
(RFS 1970:3) för riksdagen stadgan (RFS 1970:3) för riksdagen
och dess verk. och dess myndigheter.

Arvoden och reseersättningar till förvaltningsstyrelsen

20 §

Beträffande arvoden till förvaltningsstyrelsens ledamöter finns föreskrifter
i arvodesstadgan (RFS 1979:1) för riksdagen och dess organ.

En styrelseledamot eller en suppleant, som företar en resa för förvaltningskontorets
räkning, har rätt till resekostnadsersättning, traktamente
och annan ersättning enligt allmänt reseavtal för statens tjänstemän eller,
när det är fråga om en utrikes resa, enligt utlandsresereglementet
(1953:666).

En ledamot eller en suppleant, som är ledamot av riksdagen, har inte rätt
till traktamente för att delta i en sammankomst i Stockholm med förvaltningsstyrelsen
eller för annat uppdrag där för förvaltningskontorets räkning
under tid då riksmötet pågår. Vid förrättning på annan ort än Stockholm
under pågående riksmöte skall dagtraktamentet för styrelseledamot
eller suppleant, som är ledamot av riksdagen, minskas med det belopp för
dag som utgår enligt ersättningsstadgan (1979:1197) för riksdagens ledamöter.

Denna lag träder i kraft den 1 juli
1983 utom såvitt avser 4 § 2 och 12 §
11 som träder i kraft den I oktober
1983.

Genom lagen upphävs lagen
(RFS 1975:2) med instruktion för
riksdagens förvaltningskontor.

Denna lag träder i kraft den 1
januari 1984.

Genom lagen upphävs lagen
(RFS 1975:2) med instruktion för
riksdagens förvaltningskontor.

KU 1983/84:5

Finansutskottets yttrande Bilaga 3

1983/84:1 y

över förslag 1982/83:25 om organisationen av riksdagens förvaltningskontor Till

konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet har den 10 maj 1983 beslutat bereda finansutskottettillfälle
att avge yttrande öVer förslag 1982/83:25 om. organisationen av
riksdagens förvaltningskontor.

Förslaget berör dels förvaltningskontorets organisatoriska uppbyggnad,
dels vissa ekonomiadministrativa frågor mom riksdagsförvaltningen. Utskottet
begränsar sitt yttrande till i huvudsak de ekonomi-administrativa
frågorna.

I skilda sammanhang har utskottet tidigare uttalat att det är nödvändigt att
den ekonomi-administrativa nivån inom riksdagsförvaltningen höjs. Utskottet
har därvid betonat att det krav som ställs på statliga myndigheter vad
gäller planering, budgetering, redovisning och uppföljning av verksamheten
givetvis också bör gälla för riksdagens egna organ.

De förslag som förvaltningskontoret nu lägger fram beträffande såväl
budgetarbetet som revisionen av riksdagsförvaltningen utgör ett betydelsefullt
och nödvändigt steg i denna riktning.

Förvaltningsstyrelsens förslag till förändringar innebär krav på personalförstärkningar
som har kostnadsberäknats till sammanlagt 1,3 milj. kr. Ett
resurstillskott av denna omfattning är anmärkningsvärt om man gör jämförelse
med den återhållsamhet som numera kännetecknar övrig statlig
förvaltning. En given utgångspunkt bör vara att erforderliga förstärkningar i
första hand åstadkoms genom omdisponeringar av tillgängliga resurser.
Endast om detta inte är möjligt bör nya tjänster få inrättas.

Utskottet förutsätter att såväl RFK-utredningen som förvaltningsstyrelsen
noga har övervägt denna fråga. Utskottet är därför berett att tillstyrka det
föreslagna tillskottet av personal till den nyinrättade ekonomienheten och till
riksgäldskontorets revisionsenhet. Vad beträffar förstärkningen av revisionsenheten
avser utskottet, under förutsättning att konstitutionsutskottet
inte har något att erinra, att anvisa medel härför på tilläggsbudget för
budgetåret 1983/84.

Den budgetprocess som förvaltningsstyrelsen vill få till stånd är uppbyggd
kring tre delmoment, nämligen anslagsanvisningar, fördjupad granskning av
anslagsframställningarna samt utfärdande av anslagsdirektiv. För förvaltningskontorets
enheter föreslås dessutom ett decentraliserat budget- och
kostnadsansvar med internbudgetering, verksamhetsplanering och kost -

KU 1983/84:5

nadsuppföljning. Den organisatoriska basen för budgetfrågor föreslås ligga i
förvaltningskontorets nya ekonomienhet sorn skall ha ett samordnande
ansvar för dessa frågor inom riksdagsförvaltningen.

Enligt utskottets mening bör budgetfrågor och ekonomi-administrativa
frågor ges en så långt möjligt enhetlig behandling inom riksdagsförvaltningen.
Den nya ekonomienheten kan härvid fylla en viktig funktion. Med den
nya enheten tillskapas nämligen en instans som gör det möjligt för
förvaltningsstyrelsen att utfärda för hela riksdagsområdet gemensamma
ekonomi-administrativa föreskrifter. En sådan utveckling bör enligt utskottets
uppfattning eftersträvas.

Den enhetliga behandlingen bör självklart också omfatta riksdagsorganens
anslagsframställningar, vilka bör underkastas en gemensam och likformig
prövning. 1 detta hänseende intar riksbanken en särställning, eftersom
frågan om anslagsäskanden inte är aktuell för bankens del. Utskottet finner
inga skäl som talar för att riksbankens behov av förvaltningsmedel skall vara
undantagen riksdagens prövning. Frågan kan dock inte aktualiseras i detta
sammanhang.

Utskottet vill emellertid betona att den granskning som ekonomienheten
skall svara för bör inriktas på rent tekniska frågor såsom pris- och
löneomräkningar samt andra kostnadsberäkningar. Övergripande policyfrågor
bör - såsom förvaltningsstyrelsen framhåller - inte prövas av
förvaltningsstyrelsen utan bör beredas direkt av berört fackutskott, vars
synpunkter måste bilda utgångspunkt för förvaltningsstyrelsens ställningstagande.

Utskottet tillstyrker att förvaltningsstyrelsens befogenheter enligt RO 9:4
utreds särskilt. I avvaktan på att denna fråga klarläggs finner utskottet det
lämpligt att riksgäldskontoret liksom tidigare vänder sig direkt till riksdagen
och finansutskottet med sin anslagsframställning. Utskottet ser det därvid
som naturligt att remittera anslagsframställningen till förvaltningskontoret
för teknisk granskning.

Vad så revisionen anbelangar har utskottet redan tillstyrkt att en ny
handläggartjänst inrättas vid riksgäldskontorets revisionsenhet. Utskottet
förutsätter att den nya tjänsten avdelas för i första hand redovisningsrevision
av den inre riksdagsförvaltningen och de mindre riksdagsverken.

Utskottet kan också tillstyrka riksdagens revisorers och förvaltningsstyrelsens
förslag att riksdagens revisorers motsvarande granskning skall utsträckas
till att omfatta hela riksdagsförvaltningen. Den i sammanhanget föreslagna
ändringen av tidpunkterna för avlämnandet av revisorernas berättelser
bör dock jämkas. Enligt förslaget skall revisorerna lägga fram berättelser
över sin granskning av riksbanken och Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond
senast den 1 april varje år. Övriga berättelser föreslås bli avlämnade senast
den 1 december. Den sistnämnda tidpunkten har utskottet inget att erinra
mot. Däremot bör berättelserna över granskningen av riksbanken och

KU 1983/84:5

Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond liksom hittills avlämnas senast den 1
mars.

Stockholm den 18 oktober 1983

På finansutskottets vägnar
ARNE GADD

Närvarande: Arne Gadd (s), Björn Molin (fp), Paul Jansson (s), Nils Åsling
(c), Lennart Blom (m), Roland Sundgren (s), Christer Nilsson (s), Filip
Fridolfsson (m), Rolf Rämgård (c), Torsten Karlsson (s), Bo Södersten (s),
Hugo Hegeland (m), Carl-Henrik Hermansson (vpk), Gerd Engman (s) och
Anders Andersson (m).

Avvikande mening

Lennart Blom, Filip Fridolfsson, Hugo Hegeland och Anders Andersson
(alla m) anser att den del av utskottets yttrande på s. 1 som börjar med
”Förvaltningsstyrelsens förslag" och slutar med "budgetåret 1983/84" bort
ha följande lydelse:

Endast under förutsättning att en förnyad prövning av frågan om
inrättandet av nya tjänster kommer till stånd är utskottet berett att tillstyrka
det föreslagna tillskottet av personal till den nyinrättade ekonomienheten
och till riksgäldskontorets revisionsenhet. Vad beträffar förstärkningen av
revisionsenheten avser utskottet, under förutsättning att den fortsatta
prövningen inte föranleder till annat, att anvisa medel härför på tilläggsbudget
för budgetåret 1983/84.

LiberTryck Stockholm 1983