KU 1983/84:32

Konstitutionsutskottets betänkande
1983/84:32

om försöksverksamhet med ökad kommunal självstyrelse (prop.
1983/84:152)

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet regeringens förslag om försöksverksamhet
med ökad kommunal självstyrelse (prop. 1983/84:152) och de
fyra följdmotionerna, nämligen partimotioner från centerpartiet (2867),
folkpartiet (2868), vänsterpartiet kommunisterna (2869) samt motion 2870
av Anders Björck m. fl. (m). Utskottet tar även upp till behandling yrkande 2
i motion 1983/84:2129 om försök med kommunal demokratisk förnyelse i
Stockholm. Denna motion väcktes av Olof Johansson och Karin Andersson
(båda c) under allmänna motionstiden 1984.

I propositionen föreslås att en försöksverksamhet med ökad kommunal
självstyrelse genomförs i högst nio kommuner och tre landstingskommuner
under en period av fyra år. Avsikten är att det skall öppnas möjligheter för de
kommuner och landstingskommuner som ingår i försöket att göra avsteg från
statlig reglering. Syftet med försöksverkamheten är att bättre kunna anpassa
den kommunala organisationen till lokala förhållanden, bättre utnyttja de
samlade samhällsresurserna samt åstadkomma ökad samordning och effektivitet
i den kommunala verksamheten. En lag föreslås som medger en friare
nämndorganisation i försökskommunerna både i fråga om de centrala
nämnderna och lokala organ. Inom ramen för försöksverksamheten skall
regeringen enligt förslaget också få göra undantag från anslagsvillkor,
riktlinjer o. d. som riksdagen tidigare har faställt.

Utskottet tillstyrker propositionen. I fråga om begränsningar i försöksverksamheten
understryker utskottet vad som sägs i propositionen om att
verksamheten inte får leda till att grundläggande krav i fråga om bl. a.
likabehandling och rättssäkerhet åsidosätts. Vidare finns det enligt utskottet
anledning att i försöksverksamheten prioritera sådana områden som engagerar
många olika intressen och medborgargrupper. Utskottet anser slutligen
att riksdagen bör hållas informerad om försöksverksamheten genom årliga
rapporter.

Reservation har avgetts av m-ledamöterna i fråga om begränsningarna i
försöksverksamheten och av de borgerliga ledamöterna beträffande vilka
frågor som bör ingå i försöksverksamheten. C-ledamöterna reserverar sig
även i fråga om konsekvenserna av det förslag till friare kommunal
nämndorganisation som framläggs i propositionen. Särskilda yttranden har
avlämnats av c och fp.

1 Riksdagen 1983184. 4sami. Nr32

KU 1983/84:32

Propositionen

I propositionen hemställs
att riksdagen

dels antar förslaget till lag om försöksverksamhet med en friare
kommunal nämndorganisation,
dels godkänner att regeringen inom ramen för propositionen gör
avsteg från vad riksdagen har bestämt i samband med anvisande av
anslag, godkännande av riktlinjer för en viss verksamhet eller
annan liknande åtgärd.

I propositionen hemställs vidare att regeringen bereder riksdagen tillfälle
att ta del av vad som i övrigt anförs om försöksverksamhet med ökad
kommunal självstyrelse.

Motionerna

Följdmotionerna

I motion 1983184:2867 av Karin Söder m. fl. (c) yrkas att riksdagen beslutar
att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts
rörande 1) försök med länsdemokrati, 2) samordnat statsbidrag,
3) sammansättningen av lokala organ på grundval av politisk struktur i
kommundelen, 4) direktvalda lokala organ, 5) insyn och inflytande samt
minoritetsgruppers möjlighet att delta i den kommunala beslutsprocessen,
6) värdet av delning av kommuner.

Motionärerna anser att de förslag som lämnas i propositionen är helt
otillräckliga. En försöksverksamhet med ökad kommunal självstyrelse värd
namnet måste vara betydligt mer genomgripande och konkret. Centerpartiets
kommunaldemokratiska program upptar ett flertal krav som enligt
motionärernas uppfattning bör prövas i försöksverksamheten. Möjligen kan
det enligt motionen också senare bli aktuellt att utsträcka försöksperioden
något längre än vad som anges i propositionen.

Enligt motionen bör försöksverksamheten utvidgas till följande huvudområden: 1.

försök med länsdemokrati i två landstingsområden med olikartad
politisk struktur. Försöksverksamheten bör avse länsstyrelsens och länsnämndernas
politiska uppgifter såsom de definierats av länsdemokratikommittén
(SOU 1982:24 s. 138-148),

2. försök med samordnat statsbidrag varmed förstås i motionen att
nuvarande skatteutjämningsbidrag och utgående specialbidrag samordnas
till ett för försökskommunen sammanslaget bidrag,

3. försök med lokala organ vars sammansättning återspeglar den politiska
strukturen inom resp. kommundelar,

4. försök med direktvalda lokala organ.

Motionärerna förutsätter vidare att regeringen omprövar sin negativa

KU 1983/84:32

inställning till delning av kommuner.

Regeringens förslag till friare nämndorganisation får enligt motionen inte
innebära en långtgående sammanslagning av nämnder eller en begränsning
av antalet förtroendevalda. Detta skulle få negativa kommunaldemokratiska
effekter.

I motion 1983/84:2868 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp) hemställs

1. att riksdagen godkänner vad i motionen anförts om försöksverksamhet
med ökad kommunal självstyrelse,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om försöksverksamhet med
direktvalda lokala organ,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om försöksverksamhet med
en särskild ”förfarandelag” för att öka möjligheterna till kommunala
folkomröstningar,

4. att riksdagen beslutar införa följande tillägg på lämpligt ställe i förslaget
till Lag om försöksverksamhet med en friare kommunal nämndorganisation:
”Om fullmäktige så beslutar kan nämndsammanträden öppnas för kommuninnevånarna”,

5. att riksdagen uttalar att delning av kommuner bör kunna genomföras
enligt vad i motionen anförts,

6. att riksdagen beslutar att försöksverksamhet får inledas med rätt att
underlåta att MBL-förhandla kommunstyrelses förslag,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om medverkan från den kommunala personalen, samt

8. att riksdagen beslutar att någon utvidgning av den kommunala kompetensen
i fråga om näringsverksamhet inte bör ske.

I motion deklareras inledningsvis att motionärerna är positiva till de
framlagda förslagen. Dessa kan enligt motionen ses som en fortsättning på
den lag om lokala organ som infördes 1979 på förslag av folkpartiregeringen.

Motionärerna anser att det är de enskilda individernas berättigade
önskemål om inflytande som bör vara styrande för den kommunala
organisationen snarare än frågan hur kommunen skall få den mest rationella
organisationen för de förtroendevalda. I detta sammanhang påpekas att
förslagen i propositionen kan innebära en sammanslagning av nämnder och
därigenom ökad maktkoncentration till ett fåtal förtroendevalda.

Följande utvidgningar i förhållande till propositionen föreslås i motionen:

1. Försöksverksamhet med direktvalda lokala organ bör genomföras.

2. Utrymmet för kommunala folkomröstningar bör vidgas. En ”förfarandelag”
som gör det enklare att ordna sådana omröstningar behövs.

3. Försöksverksamhet bör inledas med öppna nämndsammanträden.

4. Riksdagen bör uttala att om kommuninnevånarna själva vill det och om
ekonomiska förutsättningar föreligger bör staten ha en positiv grundinställning
till delning av kommuner.

5. Försöksverksamheten bör kompletteras med frihet för kommunstyrelse

KU 1983/84:32

och förvaltningsutskott att underlåta att MBL-förhandla sina förslag. Även
facknämnderna bör kunna medges sådana möjligheter i större utsträckning
än i dag.

I motionen uttalas vidare att åtminstone några av primärkommunerna i
försöket bör ”ingå” i någon av de landstingskommuner som också omfattas
av försöksverksamheten. Det understryks även att det är väsentligt att
kommuner som är olika inte bara med avseende på storlek, tätbebyggelse
m. m. utan också med avseende på politiska majoritetsförhållanden ingår i
försöksverksamheten.

Enligt motionen är det också av stor betydelse att den kommunalanställda
personalens medverkan tas till vara på bästa sätt i försöket och att de
synpunkter på olika typer av statlig reglering som finns hos de anställda
kommer till positiv användning.

Motionärerna berör även en del komplikationer med försöksverksamheten.
En sådan gäller sekretessfrågorna. En samordning mellan förskola och
grundskola som i och för sig är önskvärd möter enligt motionen problem på
grund av socialtjänstens sekretessbestämmelse.

Slutligen framhålls i motionen att försökskommunerna inte bör ges större
rätt än f. n. att driva näringsverksamhet eller sysselsättningspolitik.

I motion 1983/84:2869 av Lars Werner m. fl. (vpk) hemställs att riksdagen
med anledning av proposition 1983/84:152 som sin mening ger regeringen till
känna vad som i motionen anförts rörande försöksverksamhet med ökad
kommunal självstyrelse.

Enligt motionen inger det oro att den föreslagna försöksverksamheten
sker samtidigt som attacker riktas mot de kollektiva omsorgerna och den
kommunala verksamheten blir föremål för åtstramningar. Riksdagen bör
därför uttala att försöksverksamheten inte får ha som följd ytterligare
begränsningar av den kommunala servicen. Riksdagen bör särskilt understryka
vad som anförs i propositionen om de grundläggande krav som inte får
åsidosättas med den föreslagna försöksverksamheten. Det bör enligt motionen
finnas möjligheter för grupper som anser sina intressen hotade genom
undantag från statliga regler att hos regeringen begära en återgång till dessa
regler. I och med att reglerna sätts ur spel, inskränks besvärsrätten och
besvär kan endast ske med hänvisning till formella felaktigheter.

Särskilda åtgärder för att uppnå ett brett engagemang i försöksverksamheten
är enligt motionärernas mening nödvändiga. En försöksverksamhet som i
hög grad baseras på nämndorganisationen kan befaras leda till att alla i
fullmäktige representerade partier inte blir delaktiga i verksamheten.

Motionärerna anser slutligen att riksdagen får en alltför begränsad roll i
försöksverksamheten. Riksdagen bör få del av rapporterna om försöksverksamheten
och den slutliga utvärderingen.

I motion 1983/84:2870 av Anders Björck m.fl. (m) yrkas att riksdagen

KU 1983/84:32

beslutar uttala att berörda kommuner särskilt skall uppmärksamma att
försöksverksamheten inte får leda till ökade kommunala kostnader.

Motion väckt under allmänna motionstiden 1984

I motion 1983184:2129 av Olof Johansson och Karin Andersson (båda c)
hemställs

2. att riksdagen hos regeringen begär att Stockholms kommun utses till
frikommun och ges möjligheter till en friare hantering av uppgifterna inom
skol- och planeringsområdena samt socialvården i enlighet med vad som
anförts i motionen,

Enligt motionärernas uppfattning bör Stockholms kommun prioriteras när
det gäller att genom olika åtgärder på riksplanet skapa förutsättningar för en
kommunaldemokratisk förnyelse. Genom att utse Stockholm till ”frikommun”
av det slag som nämns i civildepartementets bilaga till budgetpropositionen,
bör det enligt motionen också vara möjligt att medge en”byråkratisk
frizon” och därmed en friare hantering av kommunens uppgifter inom
skolans område, socialvården och på planeringsområdet.

Utskottet

Enligt propositionen bör försöksverksamhet med ökad kommunal självstyrelse
genomföras i några kommuner och landstingskommuner. En
förutsättning för försöksverksamheten är därvid bl. a. att riksdagen godkänner
att regeringen inom ramen för denna verksamhet får göra avsteg från
anslagsvillkor, riktlinjer o. d., som riksdagen tidigare har fastställt. I
propositionen föreslås också en lag som medger en friare nämndorganisation
i försökskommunerna både i fråga om de centrala nämnderna och lokala
organ.

Den tänkta försöksverksamheten grundar sig på ett betänkande från
stat-kommunberedningen, som har till uppgift att utreda frågorna om ökad
samverkan mellan stat och kommun samt förenkling av statliga regler m. m. I
beredningen ingår bl. a. företrädare för kommun- och landstingsförbunden. I
början av 1984 knöts till beredningen en referensgrupp bestående av
företrädare för de fem riksdagspartierna.

Syftet med försöksverksamheten är enligt propositionen att skapa bättre
förutsättningar för kommuner och landstingskommuner att anpassa sina
beslut och åtgärder till lokala förutsättningar och behov. Genom att begränsa
den statliga regleringen skall det bli möjligt att öka de enskilda människornas
inflytande på den kommunala verksamheten samtidigt som samhällsresurserna
kan utnyttjas på ett effektivare sätt. I försöksverksamheten kan olika
önskemål om förändringar direkt prövas i det praktiska samhällsarbetet.

KU 1983/84:32

Positiva erfarenheter kan enligt propositionen relativt snabbt tas upp för
generella överväganden och åtgärder.

Även utskottet anser att det är motiverat med försöksverksamhet på detta
område. En sådan försöksverksamhet kan lämna viktiga bidrag till strävandena
att stärka den kommunala självstyrelsen. Utskottet anser således att
försöksverksamheten bör komma till stånd.

För försöksverksamheten bör enligt propositionen gälla vissa begränsningar
med hänsyn till vitala samhällsintressen. Även fortsättningsvis måste
sålunda de centrala politiska organen - regering och riksdag - ha möjlighet
att genomföra en politik för landet som helhet, t. ex. vad gäller likvärdig
standard och rättvist fördelad samhällsservice. Andra begränsningar gäller
skyddet för medborgarnas liv och hälsa och för särskilt utsatta eller svaga
grupper. Det kan enligt propositionen inte heller bli fråga om att ta bort de
bestämmelser som har kommit till för att garantera de enskildas rättssäkerhet.
Vidare får sådana förenklade regler som prövas i försöksverksamheten
inte öka de statliga kostnaderna. Vad därutöver kan behöva skyddas får
enligt propositionen prövas i det enskilda fallet. Det betonas emellertid att de
uppdragna gränserna för verksamheten inte skall uppfattas så att de utgör
hinder för en djärv och nydanande syn på behovet av och formerna för statlig
styrning.

Enligt partimotionen från vpk (2869) bör riksdagen uttala att försöksverksamheten
inte får ha som följd ytterligare begränsningar av den kommunala
servicen. Motionärerna anser att riksdagen bör särskilt understryka vad som
anförs i propositionen om de grundläggande krav som inte får åsidosättas
med den föreslagna försöksverksamheten.

I motion 2870 av Anders Björck m. fl. (m) föreslås att riksdagen skall
uttala att försöksverksamheten inte får leda till ökade kommunala kostnader.

För att försöksverksamheten skall var meningsfull är det enligt utskottets
uppfattning viktigt att inte alltför snäva ramar uppställs. Utskottet har dock
en viss förståelse för den oro som uttrycks i vpk-motionen för att medborgarna
i försökskommunerna skall komma i en sämre situation än invånarna i
andra kommuner. Utskottet vill därför understryka vad som sägs i propositionen
om att försöksverksamheten inte får leda till att grundläggande krav i
samhällsverksamheten åsidosätts. Utskottet föreslår att motion 2869, i nu
berörda delar, förklaras besvarad med vad utskottet anfört. Beträffande den
fråga som tas upp i motion 2870 anser utskottet att försökskommunernas
handlande i ekonomiskt hänseende inte bör styras genom ett riksdagsuttalande.
Motionen avstyrks av utskottet.

När det gäller vilka frågor som bör ingå i försöksverksamheten uttalas i
propositionen att det är försökskommunerna själva som skall ange sina
önskemål om förändringar i den statliga regleringen. Stat-kommunberedningen
har dock med instämmande av civilministern angett vilka huvudområden
som bör komma i fråga för försöksverksamheten. Dit hör möjlighet att
slopa den traditionella, sektorindelade nämnd- och förvaltningsorganisatio -

KU 1983/84:32

nen. Användningen av statsbidragen och formerna för den kommunala
planeringen skall kunna bli friare. Vidare bör försökskommunerna kunna
befrias från vissa statliga kontrollåtgärder och även erhålla dispens från vissa
föreskrifter som meddelas av statliga myndigheter. Möjlighet bör också
skapas för försökskommunerna att finna nya vägar för nära samverkan
mellan den statliga länsförvaltningen och kommunala organ samt mellan
landstingskommuner och kommuner.

I partimotioner från centerpartiet (2867) och folkpartiet (2868) föreslås en
rad utvidgningar av området för försöksverksamheten. Sålunda förslås i båda
motionerna att försöksverksamheten även skall omfatta direktval till kommunernas
lokala organ. Andra önskemål om försöksverksamhet som förs
fram från centerpartiets sida gäller överföring av uppgifter från länsorgan till
landstingskommun och samordning av skatteutjämningsbidrag och specialbidrag.
Folkpartiet vill att försöksverksamhet skall anordnas beträffande
kommunala folkomröstningar, öppna nämndsammanträden och frihet för
kommunstyrelse och förvaltningsutskott att underlåta att MBL-förhandla
sina förslag. I sammanhanget förordas i båda motionerna att regeringen skall
ha en positiv inställning till delning av kommuner.

I fp-motionen föreslås även en inskränkning i området för försöksverksamheten.
Den bör enligt motionen ej avse vidgad kompetens att driva
näringsverksamhet och sysselsättningspolitik.

Utskottet vill understryka att det är försökskommunerna själva som skall
komma med förslag om innehållet i försöksverksamheten. Det blir därefter
en sak för i första hand regeringen att ta ställning till dessa förslag. I den mån
ny eller ändrad lagstiftning är påkallad krävs även riksdagens beslut. I det nu
aktuella sammanhanget finns emellertid ingen anledning för riksdagen att ta
ställning till de enskilda, konkreta önskemål om försöksverksamhet som
finns i motionerna. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet bifall
till motion 2867, yrkandena 1-4 och 6 samt motion 2868, yrkandena 1-6 och
8.

I en fråga framläggs redan i den nu aktuella propositionen förslag om
särskild lagstiftning för försökskommunerna. Det gäller frågan om friare
kommunal nämndorganisation. Enligt propositionen finns skäl att försöksvis
göra avsteg från kravet på särskild byggnadsnämnd, särskild miljö- och
hälsoskyddsnämnd, särskild skolstyrelse och särskild socialnämnd. I propositionen
framhålls att det finns behov av detta t. ex. i kommuner med få
ärenden. Samma behov finns enligt propositionen i kommuner där möjligheterna
att inrätta lokala organ utnyttjas i sådan omfattning att de uppgifter
som återstår för facknämndema inte motiverar en facknämnd för varje
specialreglerat område.

I propositionen erinras vidare om att inom en rad kommuner pågår eller
planeras försök med lokala organ med stöd av lokalorganslagen (1979:408).
Därvid har en del kommuner kunnat konstatera att lokalorganslagen inte ger
önskvärt utrymme för överföring av uppgifter till sådana organ. Detta gäller

KU 1983/84:32

bl. a. på skolområdet. Därför föreslås i propositionen att det försöksvis bör
vara möjligt att inrätta institutionsstyrelser på områdena för miljö- och
hälsoskyddsnämnden, skolstyrelsen och socialnämnden. Vidare föreslås att
försökskommunerna skall få vidgade möjligheter att lägga uppgifter på
lokala organ.

Enligt motionerna från centerpartiet och folkpartiet kan regeringens
förslag om en friare nämndorganisation medföra en långtgående sammanslagning
av nämnder. Häri ligger enligt motionerna en risk för ökad
maktkoncentration till ett fåtal förtroendevalda och minskad möjlighet för
olika minoritetsgrupper att delta i den kommunala beslutsprocessen.

Enligt utskottets uppfattning bör försöksverksamheten omfatta möjligheter
till en friare nämndorganisation i enlighet med det framlagda lagförslaget.
En viktig fråga vid utvärderingen blir, som också framhålls i propositionen,
att undersöka hur medborgarnas deltagande i den kommunala beslutsprocessen
påverkas av den ändrade styrningen. I sammanhanget vill utskottet
framhålla att förslaget till ökad användning av institutionsstyrelser bör
medföra vidgat medborgardeltagande i försökskommunerna.

Propositionens lagförslag tillstyrks med den ändringen att ikraftträdandet
bör ske en bestämd dag, förslagsvis den 1 juli 1984. Motion 2867, yrkande 5,
avstyrks.

Frågan om ett brett engagemang i försöksverksamheten tas upp från olika
utgångspunkter i några av motionerna. Enligt folkpartimotionen är de
kommunalanställdas medverkan av stor betydelse. Deras synpunkter på
olika typer av statlig reglering bör enligt motionen komma till positiv
användning. I vpk-motionen uttalas oro för att en försöksverksamhet, som i
hög grad baseras på nämndorganisationen, skulle leda till att alla i
fullmäktige representerade partier inte blir delaktiga i verksamheten. Till ett
brett engagemang måste enligt motionen också höra att olika intresseorganisationer
liksom allmänheten kan spela en roll.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är viktigt att försöksverksamheten
har en så bred förankring som möjligt i de berörda kommunerna.
Det finns därför anledning att i försöksverksamheten prioritera sådana
områden som engagerar många olika intressen och medborgargrupper.
Utskottet förutsätter att regeringen i det fortsatta arbetet uppmärksammar
denna fråga. Med det anförda föreslår utskottet att motionerna 2868,
yrkande 7 och 2869, i nu berörd del, förklaras besvarade.

Enligt propositionen bör urvalet av försökskommuner omfatta högst nio
kommuner och tre landstingskommuner. Någon eller några av de deltagande
kommunerna bör geografiskt ligga inom en landstingskommun som deltar.
Vid urvalet av försökskommuner bör hänsyn enligt propositionen tas till
kommunernas intresse och engagemang för utvecklingsarbete och till att
olika typer av kommuner såväl i fråga om invånarantal, tätbebyggelse som
politiska majoritetsförhållanden blir representerade. Försökskommunerna
kommer senare att utses av regeringen.

KU 1983/84:32

I motion 1983/84:2129 av Olof Johansson och Karin Andersson (båda c),
som väcktes under allmänna motionstiden 1984, förslås (yrkande 2) att
Stockholms kommun utses till frikommun och ges möjlighet till en friare
hantering av uppgifterna inom skol- och planeringsområdena samt socialvården.

Enligt utskottets uppfattning bör det ankomma på regeringen att utse
försökskommuner. Motionsyrkandet avstyrks.

Utskottet övergår härefter till att behandla den tidigare nämnda frågan om
godkännande för regeringen att göra avsteg från riksdagsbundna författningar.

Som tidigare har nämnts är avsikten att försökskommunerna hos regeringen
skall anmäla sina önskemål om förändringar i den statliga regleringen av
deras verksamhet. I propositionen anförs att i den mån önskemålen kan
hänföras till föreskrifter som regeringen meddelar i form av förordningar är
regeringen normalt oförhindrad att med stöd av sin normgivningskompetens
vidta de önskade författningsändringarna för försökskommunernas del.
Regeringen har emellertid inte alltid frihet i förhållande till riksdagen i fråga
om det materiella innehållet i de föreskrifter som den själv har beslutat.
Föreskrifterna kan nämligen i olika hänseenden vara sammankopplade med
villkor som riksdagen har ställt upp. I fråga om åtskilliga statsbidragsförordningar
föreligger sålunda enligt propositionen en bundenhet på grund av de
villkor som riksdagen har ställt upp för beviljade anslag. I andra fall kan
regeringen vid utformningen av sina föreskrifter vara bunden av t. ex. de
riktlinjer för en verksamhets bedrivande som riksdagen har godkänt. Detta
innebär enligt propositionen att många regeringsförfattningar i praktiken är
riksdagsbundna.

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner att regeringen inom
ramen för försöksverksamheten får göra avvikelser från riksdagsbundna
regeringsförfattningar. Om regeringen först under försöksverksamhetens
gång skulle begära att riksdagen godkänner att avsteg sker från sådana
författningar, skulle detta enligt propositionen givetvis leda till en icke
önskvärd tidsutdräkt. I sammanhanget understryks på nytt att försöksverksamheten
inte får innebära att skyddet för viktiga samhällsintressen eftersätts.
Det kan enligt propositionen alltså inte blir fråga om att medge avsteg
från föreskrifter som har beslutats med ledning av principer som riksdagen
har lagt fast till skydd för sådana samhällsintressen. Regeringen bör enligt
propositionen för riksdagen i efterhand redovisa vilka avsteg som har gjorts.

Med tanke på att det rör sig om en försöksverksamhet i ganska begränsad
skala tillstyrker utskottet förslaget. Vilka avvikelser som gjorts bör enligt
utskottet årligen redovisas till riksdagen.

Den direkta försöksverksamheten är enligt propositionen tänkt att pågå
under en period av ca fyra år. Den bör vara avslutad vid utgången av år 1988.
Stat-kommunberedningen skall svara för att det sker en kontinuerlig
uppföljning och utvärdering. En rapport om försöksverksamheten skall
lämnas till regeringen varje år.

KU 1983/84:32

Enligt vpk-motionen får riksdagen en alltför begränsad roll i försöksverksamheten.
Riksdagen bör få del av redovisningen av försöksverksamheten
och den slutliga utvärderingen.

Även utskottet anser att riksdagen bör hållas informerad om försöksverksamheten
genom årliga rapporter. Denna rapportering bör samordnas med
redovisningen av de ovannämnda avvikelserna från riksdagsbundna författningar.
Vad utskottet nu anfört bör med anledning av motion 2869 i nu
berörd del ges regeringen till känna.

Utskottet hemställer

1. beträffande syftet med försöksverksamheten

att riksdagen godkänner vad som uttalas i proposition 1983/84:152,

2. beträffande begränsningar i försöksverksamheten

att riksdagen med avslag på motion 1983/84:2870 godkänner vad
som uttalas i propositionen och förklarar motion 1983/84:2869,
såvitt nu är i fråga, besvarad härmed,

3. beträffande försöksverksamhet med öppna nämndsammanträden
m. m.

att riksdagen avslår motion 1983/84:2868, yrkandena 1, 4 och 8,

4. beträffande försöksverksamhet med länsdemokrati m. m.

att riksdagen avslår motionerna 1983/84:2867, yrkandena 1 och 3,

5. beträffande försöksverksamhet med samordnat statsbidrag m. m.
att riksdagen avslår motionerna 1983/84:2867, yrkandena 2,4 och 6
samt 1983/84:2868, yrkandena 2-3 och 5-6,

6. beträffande friare kommunal nämndorganisation

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på
motion 1983/84:2867, yrkande 5 antar förslaget till lag om försöksverksamhet
med en friare kommunal nämndorganisation med den
ändringen att lagen skall träda i kraft den 1 juli 1984,

7. beträffande brett engagemang i försöksverksamheten

att riksdagen förklarar motionerna 1983/84:2868, yrkande 7 och
2869, såvitt nu är i fråga, besvarade med vad utskottet anfört,

8. beträffande urvalet av försökskommuner

att riksdagen avslår motion 1983/84:2129, yrkande 2,

9. beträffande avvikelser från riksdagsbundna författningar

att riksdagen med bifall till propositionen godkänner att regeringen
inom ramen för försöksverksamheten gör avsteg från vad riksdagen
har bestämt i samband med anvisande av anslag, godkännande
av riktlinjer för en viss verksamhet eller annan liknande åtgärd,

KU 1983/84:32

10. beträffande uppföljning och utvärdering av försöksverksamheten
att riksdagen med anledning av motion 1983/84:2869, såvitt nu är i
fråga, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

Stockholm den 15 maj 1984

På konstitutionsutskottets vägnar

OLLE SVENSSON

Närvarande: Olle Svensson (s), Yngve Nyquist (s), Wivi-Anne Cederqvist
(s), Hans Nyhage (m), Kurt Ove Johansson (s), Kerstin Nilsson (s), Gunnar
Biörck i Värmdö (m), Anita Modin (s), Elisabeth Fleetwood (m), Karin
Ahrland (fp), Ove Eriksson (m), Ingvar Björk (s), Bengt Kindbom (c),
Britta Hammarbacken (c) och Marie-Ann Johansson (vpk).

Reservationer

1. beträffande begränsningar i försöksverksamheten (mom. 2)

Hans Nyhage, Gunnar Biörck i Värmdö, Elisabeth Fleetwood och Ove
Eriksson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar ”För att” och
slutar ”av utskottet” bort ha följande lydelse:

För att (=utskottet) utskottet anfört. Enligt utskottets mening

finns det anledning att beakta även vilka ekonomiska konsekvenser försöksverksamheten
kan få för berörda kommuner. Avsikten med densamma är
inte att övervältra kostnader från staten till kommunerna. Med anledning av
motion 2870 bör riksdagen därför uttala att ifrågavarande kommuner särskilt
skall uppmärksamma att försöksverksamheten inte leder till ökade kostnader.

dels att utskottet under mom. 2 bort hemställa

2. beträffande begränsningar i försöksverksamheten

att riksdagen med anledning av propositionen och motion 1983/
84:2870 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört samt förklarar motion 1983/84:2869, såvitt nu är i fråga,
besvarad härmed.

2. beträffande försöksverksamhet med öppna nämndsammanträden m. m.
(mom. 3)

Hans Nyhage (m), Gunnar Biörck i Värmdö (m), Elisabeth Fleetwood
(m), Karin Ahrland (fp) och Ove Eriksson (m) anser

KU 1983/84:32

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar ”Utskottet vill”
och slutar ”och 8” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser det värdefullt att försöksverksamhet kommer i gång på de
huvudområden som anges i propositionen. Härutöver bör dock försök göras i
några ytterligare frågor.

En sådan fråga är enligt utskottet direktvalda lokala organ. De problem
som utan tvivel är förknippade med direkta val till dessa organ bör kunna
studeras i försöksverksamheten. Vidare bör utrymmet för kommunala
folkomröstningar vidgas genom en ny förfarandelag som gör det enklare att
ordna sådana omröstningar.

Utskottet anser vidare att försöksverksamhet bör inledas med öppna
nämndsammanträden. Kommunstyrelse och förvaltningsutskott bör också
försöksvis befrias från skyldigheten att MBL-förhandla sina förslag. För
försökskommunernas del bör nuvarande skatteutjämningsbidrag och utgående
specialbidrag samordnas till ett sammanlagt bidrag. Däremot bör
försökskommunerna inte ges större rätt än f. n. att driva näringsverksamhet
eller sysselsättningspolitik.

Utan samband med försöksverksamheten bör riksdagen enligt utskottets
mening uttala att regeringen bör ha en positiv grundinställning till delning av
kommuner.

Vad utskottet nu anfört bör med anledning av motionerna 2867, yrkandena
2, 4 och 6 och 2868, yrkandena 1-6 och 8 ges regeringen till känna. De
utvidgningar av försöksverksamheten som därutöver föreslås i motion 2867,
yrkandena 1 och 3 avstyrks av utskottet.

dels att utskottet under mom. 3 bort hemställa

3. beträffande försöksverksamhet med öppna nämndsammanträden
m. m.

att riksdagen med anledning av motion 1983/84:2868, yrkandena 1,
4 och 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört angående öppna nämndsammanträden och vidgad kompetens
i näringspolitiska frågor.

3. beträffande försöksverksamhet med länsdemokrati m. m. (mom. 4)

Bengt Kindbom (c) och Britta Hammarbacken (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar ”Utskottet vill”
och slutar ”och 8” bort ha följande lydelse:

De i propositionen redovisade huvudområdena för försöksverksamheten
ligger i och för sig i linje med krav och önskemål som utskottet kan ställa sig
bakom. Utskottet anser emellertid att de lämnade förslagen är helt otillräckliga.
En försöksverksamhet med ökad kommunal självstyrelse värd namnet
måste vara betydligt mer genomgripande och konkret.

Enligt utskottets uppfattning bör alltså försöksverksamheten utvidgas

KU 1983/84:32

väsentligt. Försök bör göras med länsdemokrati i två landsting med skiftande
politisk struktur. Försöken bör avse länsstyrelsens och länsnämndernas
politiska uppgifter som de definierats av länsdemokratikommittén. För
försökskommunernas del bör nuvarande skatteutjämningsbidrag och utgående
specialbidrag samordnas till ett sammanlagt bidrag. Kommunstyrelse
och förvaltningsutskott bör också försöksvis befrias från skyldigheten att
MBL-förhandla sina förslag.

Vidare bör det enligt utskottets mening göras försök med lokala organ vars
sammansättning återspeglar den politiska strukturen inom resp. kommundelar.
Därvid bör det öppnas möjlighet för en minoritet i fullmäktige att kräva
att mandatfördelningen för det lokala organet blir representantivt för
kommundelen. Försök bör också göras med direktvalda lokala organ. Vidare
bör utrymmet för kommunala folkomröstningar vidgas.

Som ett led i arbetet på att förbättra den kommunala demokratin
förutsätter utskottet också att den nuvarande regeringen omprövar sin
negativa inställning till kommundelning.

Vad utskottet nu anfört bör med anledning av motionerna 2867, yrkandena
1-4 och 6 och 2868, yrkandena 2-3 och 5-6 ges regeringen till känna. De
förslag till utvidgningar och inskränkningar i försöksverksamheten som
härutöver föreslås i motion 2868 är enligt utskottet inte lika angelägna.
Motion 2868, yrkandena 1, 4 och 8 avstyrks därför.

dels att utskottet under mom. 4 bort hemställa

4. beträffande försöksverksamhet med länsdemokrati m. m.

att riksdagen med anledning av motion 1983/84:2867, yrkandena 1
och 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
angående länsdemokrati och sammansättningen av lokala organ.

4. beträffande försöksverksamhet med samordnat statsbidrag m. m.
(mom. 5)

Hans Nyhage (m), Gunnar Biörck i Värmdö (m), Elisabeth Fleetwood
(m), Karin Ahrland (fp), Ove Eriksson (m), Bengt Kindbom (c) och Britta
Hammarbacken (c) anser - med hänvisning till vad som anförts i reservationerna
2 och 3 beträffande samordnat statsbidrag, direktvalda lokala organ,
delning av kommuner, kommunala folkomröstningar och MBL-förhandlingar
om kommunstyrelses förslag- att utskottets hemställan under mom. 5 bort
ha följande lydelse:

5. beträffande försöksverksamhet med samordnat statsbidrag m. m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1983/84:2867, yrkandena
2, 4 och 6 samt 1983/84:2868, yrkandena 2-3 och 5-6 som sin
mening ger regeringen till känna vad som anförts i reservationerna
2 och 3 angående samordnat statsbidrag, direktvalda lokala organ,
delning av kommuner, kommunala folkomröstningar och MBLförhandlingar
om kommunstyrelses förslag.

KU 1983/84:32

5. beträffande friare kommunal nämndorganisation (mom. 6)

Bengt Kindbom (c) och Britta Hammarbacken (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar ”Enligt
utskottets” och slutar ”yrkande 5, avstyrks” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning bör försöksverksamheten omfatta möjligheter
till en friare nämndorganisation i enlighet med det framlagda lagförslaget.
Utskottet vill dock framhålla att försöksverksamheten inte får innebära en
långtgående sammanslagning av nämnder eller en begränsning av antalet
förtroendevalda. Detta skulle få negativa kommunaldemokratiska effekter.

Propositionens lagförslag tillstyrks alltså med den ändringen att ikraftträdandet
bör ske en bestämd dag, förslagsvis den 1 juli 1984. Motion 2867,
yrkande 5 är tillgodosett med utskottets ovan gjorda uttalande.

dels att utskottet under mom. 6 bort hemställa

6. beträffande friare kommunal nämndorganisation

att riksdagen med anledning av propositionen och motion 1983/
84:2867, yrkande 5 antar förslaget till lag om försöksverksamhet
med en friare kommunal nämndorganisation med den ändringen
att lagen skall träda i kraft den 1 juli 1984.

Särskilda yttranden

1. beträffande försöksverksamhet med öppna nämndsammanträden m. m.
(mom. 3)

Bengt Kindbom (c) och Britta Hammarbacken (c) anför:

I detta moment ryms även önskemålet i fp-motionen att försökskommunema
ej skall få vidgad kompetens att driva näringsverksamhet och
sysselsättningspolitik. Enligt vår uppfattning bör vida ramar prägla försöksverksamheten.
Därför bör försök med vidgad kommunal kompetens i fråga
om näringsverksamhet inte uttryckligen uteslutas. Med hänsyn till pågående
utredningsarbete i frågan är det emellertid inget förstahandsintresse att
försöksverksamheten omfattar denna fråga.

2. beträffande friare kommunal nämndorganisation (mom. 6)

Karin Ahrland (fp) anför:

Enligt min mening borde utskottet i och för sig ha starkare understrukit att
försöksverksamheten med friare kommunal nämndorganisation inte får leda
maktkoncentration till ett fåtal förtroendevalda. Som utskottet framhållit
bör denna risk särskilt uppmärksammas vid utvärderingen av försöksverksamheten.
Detta anser jag f. n. vara tillräckligt.

minabgotab 78600 Stockholm 1984