KU 1983/84:17

Konstitutionsutskottets betänkande
1983/84:17

om presstöd (prop. 1983/84:100, bil. 10, p. G 5-8 och 10-11)
Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet regeringens förslag i budgetpropositionen
rörande olika former av presstöd. Förslaget om stöd till dagspressen
har föranlett sex motioner, nämligen 518 av Bertil Fiskesjö m. fl. (c), 744 av
Ingrid Sundberg och Per Unckel (båda m), 1377 av Karin Ahrland och Hans
Petersson i Röstånga (båda fp), 1407 av Bengt Silfverstrand m. fl. (s), 1409 av
Evert Svensson m. fl. (s) och 2130 av Stig Josefson (c). Med anledning av
regeringens förslag om stöd till organisationstidskrifterna har Ingrid
Sundberg m. fl. (m) väckt motion 1362, yrkande 3. I motion 1394 behandlar
Bengt Lindqvist (s) stödet till taltidningarna.

Utskottet förordar en höjning av stödet till dagspressen med 3,9 milj. kr. I
övrigt godtas propositionens förslag.

Den av utskottet föreslagna höjningen innebär en ”frysning” av stödet så
till vida att tidningar som 1984 och 1985 skulle ha fått reducerat
produktionsbidrag skall få behålla samma bidrag som för 1983. Femte
pressutredningen föeslås få i uppdrag att se över reglerna för reducerat
produktionsbidrag. Vidare uttalar sig utskottet för att en parlamentariskt
sammansatt utredning tillsätts sedan femte pressutredningen och massmediekommittén
fullgjort sitt arbete. De motioner som berör de reducerade
produktionsbidragen eller tar sikte på utredning bör enligt utskottet
förklaras besvarade med vad utskottet anfört. Övriga motioner har avstyrkts.

Moderata samlingspartiets företrädare i utskottet har reserverat sig i
frågorna om stödet till dagspressen och organisationstidskrifterna.

Propositionen

I proposition 1983/84:100, bil. 10, utbildningsdepartementet föreslår
regeringen riksdagen
att till Presstödsnämnden för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag
av 2 300 000 kr. (punkt G 5),
att godkänna de i propositionen förordade ändringarna i grunderna för
stöd till dagspressen,

att till Stöd till dagspressen för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag
av 444 000 000 kr. (punkt G 6),
att till Lån till dagspressen för budgetåret 1984/85 anvisa ett
reservationsanslag av 25 000 000 kr. (punkt G 7),
att till Stöd till organisationstidskrifter för budgetåret 1984/85 anvisa ett
förslagsanslag av 39 700 000 kr. (punkt G 8),

1 Riksdagen 1983184. 4 sami. Nr 17

KU 1983/84:17

att till Stöd till tidningar pä andra språk än svenska för budgetåret 1984/85
anvisa ett förslagsanslag av 5 365 000 kr. (punkt G 10),
att godkänna de i propositionen förordade ändringarna i grunderna för
stöd till taltidningar,

att till Stöd till taltidningar för budgetåret 1984/85 anvisa ett
reservationsanslag av 10 622 000 kr. (punkt Gil).

Motionerna

Stöd till dagspressen

I motion 1983/84:518 av Bertil Fiskesjö m. fl. (c) hemställs, att riksdagen
beslutar avslå förslaget om ändring av reglerna för reducerat produktionsbidrag.

I motionen kritiseras propositionens förslag att slopa produktionsbidraget
till vissa storstadstidningar. Det påtalas, att endast en tidning - Sydsvenska
Dagbladet - omedelbart drabbas av indragningen och att förslaget tillkommit
utan att invänta den s. k. femte pressutredningens samlade förslag. Ärendet
har heller inte beretts på sedvanligt sätt. Regeringsförslaget har inte
remissbehandlats och några kontakter utanför kanslihuset har inte
redovisats. I motionen framhålls den stora betydelsen av att reglerna för
presstödet är omsorgsfullt övervägda och att ändringar inte genomförs utan
noggrann analys och beredning.

I motion 1983/84:744 av Ingrid Sundberg och Per Unckel (båda m)
hemställs 1) att riksdagen beslutar hos regeringen begära att femte
pressutredningen ersätts av en parlamentariskt sammansatt utredning, 2) att
riksdagen beslutar att till punkten G 5. Stöd till dagspressen anvisa ett
förslagsanslag om 357,1 milj. kr.

Enligt motionen finns det två huvudskäl till besparingar på presstödet -dels statsfinansiella, dels principiella. I det första hänseendet pekas på de
stora belopp som utgår i presstöd, i det senare framhålls att stödet i sin
nuvarande utformning är orättvist och har lett till snedvridningar i
konkurrensen på många orter. Vidare har det motverkat rationaliseringar
och lett till att vissa tidningar har anpassat sin utgivning till presstödsreglerna
i stället för till sunda journalistiska och ekonomiska mål. Läget har enligt
motionen ytterligare komplicerats av att vissa stödberättigade tidningar ger
ut annonsblad. I motionen föreslås en generell nedskärning av
produktionsbidraget och samdistributionsrabatten med 20 % samt en
halvering t. v. av utvecklingsbidragen och samverkansbidragen. Däremot
anser motionärerna att någon regeländring beträffande storstadstidningar
t. v. inte bör genomföras. Slutligen krävs att den s. k. femte pressutredningen
ersätts med en parlamentariskt sammansatt pressutredning, som tillgodoser
behovet av ett samlat grepp om presstödsfrågorna.

KU 1983/84:17

I motion 1983184:1377 av Karin Ahrland och Hans Petersson i Röstånga
(båda fp) hemställs, att riksdagen beslutar avslå de av regeringen förordade
ändringarna i grunderna för stöd till dagspressen.

I motionen pekas på att den s. k. femte pressutredningen inte föreslagit
någon ändring av regelsystemet för produktionsbidraget till storstadstidningar.
Det framhålls som principiellt olämpligt att införa särregler som i
dagsläget endast drabbar en tidning, nämligen Sydsvenska Dagbladet.

I motion 1983184:1407 av Bengt Silfverstrand m. fl. (s) hemställs, att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförs om behovet av skyndsamma åtgärder för att förhindra en ytterligare
monopolisering av dagstidningspressen.

I motionen pekas på risken för att de tidningar som är mest beroende av
presstöd kommer att råka i allvarlig ekonomisk kris på grund av vikande
upplagesiffror och minskade annonsintäkter. Det finns enligt motionen en
tendens för ytterligare monopolisering inom tidningsbranschen om inte
snabba åtgärder sätts in för att stärka stödet till pressen.

I motion 1983184:1409 av Evert Svensson m. fl. (s) hemställs, att riksdagen
hos regeringen anhåller om förslag till regler för produktionsbidrag till
rikstäckande fådagarstidningar så att nuvarande tröskeleffekt elimineras.

I motionen framhålls att tröskeleffekten för de tidningar som befinner sig i
närheten av den stipulerade upplagegränsen -10 000 exemplar - blir mycket
stor. För att hindra dessa effekter föreslås att produktionsbidraget till
ifrågavarande tidningar fördelas inom upplageintervallet 5 000-12 000
exemplar i proportion till tidningens upplaga. Som en följdändring härtill bör
enligt motionen nuvarande regler för granskning av tidningarnas
rikstäckning ändras. Ett alternativ till den nuvarande ordningen kunde vara
en enkel kvantitativ bedömning om tidningens ställning som lokal eller
rikstidning.

I motion 1983/84:2130 av Stig Josefson (c) hemställs, att riksdagen hos
regeringen begär utredning om möjligheterna att komplettera det nuvarande
samdistributionsstödet för dagstidningar med ett extra stöd för områden med
höga distributionskostnader.

Motionen tar närmast sikte på distributionen av dagstidningar genom
lantbrevbärare. Det framhålls att prenumeranterna i dessa fall ofta får
tidningarna först sedan de mist sitt nyhetsvärde. Om ett extra
distributionsstöd infördes för områden där distributionen är förenad med
höga kostnader skulle det bli möjligt för flera abonnenter att få sin tidning
redan på morgonen.

Stöd till organisationstidskrifter

I motion 1983184:1362 av Ingrid Sundberg m. fl. (m) hemställs 3) att
riksdagen beslutar avveckla stödet till organisationstidskrifter.

Motionen hänvisar beträffande motiveringen till motion 744.

KU 1983/84:17

Stöd till taltidningar

I motion 1983184:1394 av Bengt Lindqvist (s) hemställs, att riksdagen
uttalar sig för att uttagandet av prenumerationspriset för dagstidningar på
kassett skall vara så konstruerat att prenumeranten betalar ett
prenumerationspris och att i detta prenumerationspris ingår svartskriftsutgåvan
om prenumeranten så önskar.

I motionen pekas på ett uttalande av riksdagen förra året (KU 1982/83:26)
att taltidningskommittén var oförhindrad att under pågående försöksverksamhet
pröva om prenumerationsavgiften för taltidningar var rätt avvägd och
att det med fog kunde ifrågasättas om ett hushåll, vari ingår en synskadad,
skall behöva betala dubbla prenumerationsavgifter för samma tidning.
Uttalandet, som gavs regeringen till känna, har enligt motionen lett till att
huvudregeln med dubbla prenumerationsavgifter kvarstår men att undantag
görs i tre fall. Motionären anser att problemet bör lösas generellt och inte
från fall till fall.

Utskottet

Presstödsnämnden

Utskottet biträder förslaget i budgetpropositionen.

Stöd till dagspressen

En höjning av anslaget föreslås i förhållande till budgetåret 1983/84 med
3,1 milj. kr. I förhållande till presstödsnämndens förslag innebär detta en
reducering med 7,8 milj. kr. Denna besparingseffekt uppnås i sin helhet
genom att möjligheten för storstadstidningar att erhålla reducerat
produktionsbidrag slopas (11 § förordningen (1981:409) om statligt stöd till
dagstidningar). Bakgrunden till den föreslagna ändringen i presstödsförordningen
är analyser av den s.k. femte pressutredningen, som visar att den
fördelning av annonsmarknadsandelar som 11 § är avsedd att balansera
knappast är representativ för storstäderna. Ett hushållstäckningstal på
40-50 % kan enligt utredningen innebära ett betydande övertag på
annonsmarknaden.

Den av regeringen föreslagna regeländringen innebär f. n. att en tidning -Sydsvenska Dagbladet i Malmö - mister sitt reducerade produktionsbidrag,
som för budgetåret 1984/85 beräknats till 7,8 milj. kr. Det bör i
sammanhanget nämnas att enligt femte pressutredningens uppgifter hade
denna tidning 1982 täckningstalet 49 och 195 milj. kr. i annonsintäkter medan
de två konkurrenttidningarna på orten hade täckningstalen 31 resp. 5 och
sammanlagda annonsintäkter på 92 milj. kr.

I propositionen redogörs bl. a. för täckningstal och annonsintäkter för de
båda förstatidningarna Sydsvenska Dagbladet i Malmö och Dagens Nyheter i

KU 1983/84:17

Stockholm. Det framgår enligt föredragande statsrådet klart av dessa båda
tidningars situation att förstatidningarna har ett överlägset grepp om
annonsmarknaden på var sin utgivningsort trots att täckningstalen för båda
tidningarna ligger under 50. Vid sådana förhållanden anser han det inte vara
motiverat att storstadstidningarna skall ha rätt till reducerat produktionsbidrag.
Reglerna bör därför ändras så att ett reducerat produktionsbidrag för
flerdagarstidningar som har ett täckningstal som är lägst 41 men understiger
50 och som har en upplaga på mer än 10 000 exemplar skall utgå till
flerdagarstidningar utom storstadstidningar. Det skall enligt förslaget
ankomma på presstödsnämnden att studera effekten av regeländringen och
till regeringen vidarebefordra sina eventuella synpunkter.

Utskottet noterar, att den höjning som föreslås av stödet till dagspressen
endast avser produktionsbidragen och begränsas till nyetablering av
tidningar, periodicitetsökningar samt viss ökad pappersförbrukning.
Regeringsförslaget överensstämmer härvidlag med presstödsnämndens
yrkanden.

Bl. a. frågan om presstödets totala storlek tas upp i motion 744 av Ingrid
Sundberg och Per Unckel (båda m). I motionen föreslås en generell
tjugoprocentig nedskärning av stödet.

Utskottet vill erinra om att så sent som förra året godtog riksdagen en
femtonprocentig höjning av produktionsbidragen. I det sammanhanget
framhölls såväl i budgetpropositionen som i utskottets betänkande (KU
1982/83:26) att statsmakternas möjligheter att i framtiden lösa tidningsbranschens
svårigheter var begränsade och att tidningarna själva måste angripa
problemen genom att bättre utnyttja de tekniska framstegen och genom att
samverka med andra tidningar.

Det förhållandet att någon generell ökning av presstödet nu inte föreslås
innebär med hänsyn till kostnadsutvecklingen i realiteten en inte oväsentlig
nedskärning. Att därutöver ytterligare sänka stödet skulle rasera de
stödberättigade tidningarnas budget och allmänt medföra stora svårigheter
för de flesta av dessa tidningar. En nedskärning av den storleksordning som
föreslås i motion 744 måste enligt utskottets mening bedömas som helt
orealistisk, om man vill behålla en mångfald i pressen. Motionsyrkandet
avstyrks följaktligen.

Propositionens förslag att slopa det reducerade produktionsbidraget till
vissa storstadstidningar godtas inte i motionerna 518 av Bertil Fiskesjö m. fl.
(c), 744 (yrk. 1) av Ingrid Sundberg och Per Unckel (båda m) samt 1377 av
Karin Ahrland och Hans Petersson i Röstånga (båda fp). Negativa
tröskeleffekter när det gäller stödet till fådagarstidningar behandlas i motion
1409 av Evert Svensson m. fl. (s). En parlamentarisk utredning krävs i
motion 744 (yrk. 1). Problemet med en monopolisering av dagstidningsmarknaden
tas upp i motion 1407 av Bengt Silfverstrand m. fl. (s).

Förslaget att slopa de reducerade produktionsbidragen till vissa
storstadstidningar grundar sig på uppgifter som femte pressutredningen tagit

1 * Riksdagen 1983184. 4 sami. Nr 17

KU 1983/84:17

fram vid sin undersökning av tidningarnas utgivning av annonsblad.
Kanslichefen i presstödsnämnden, som är särskild utredare i den av
regeringen förra året tillsatta femte pressutredningen, har hörts av utskottet.
En av denne upprättad PM bifogas detta betänkande jämte utskrift av
utfrågningen, bil. 1 och 2.

Utskottet instämmer i föredragande statsrådets bedömning att det klart
framgår att de båda förstatidningarna i Malmö och Stockholm har ett
överlägset grepp om annonsmarknaden på resp. utgivningsort trots att
täckningstalen för båda ligger under 50. Även i andra hänseenden har
reglerna om reducerat produktionsbidrag visat sig leda till icke förutsedda
konsekvenser. Utskottet finner skäl att erinra om att praktiska erfarenheter
nästan saknades när reduceringsreglerna tillkom på initiativ av 1972 års
pressutredning.

Femte pressutredningen har ansett skäl föreligga för att närmare analysera
överensstämmelsen mellan marknadsförhållandena och reglerna för
reducerat produktionsbidrag. Utredningens uppdrag omfattar dock inte
detta.

Enligt utskottets mening är det angeläget att en analys av angivet slag görs.
Utskottet förordar därför att utredningen får tilläggsdirektiv av denna
innebörd, vilket bör ges regeringen till känna. Under tiden bör enligt
utskottets mening ingen ändring ske i det utgående stödet. Tidningar som
under 1984 och 1985 skulle ha fått produktionsbidrag enligt nu gällande
reduceringsregel bör således i stället erhålla samma bidrag som under 1983.
Anslagsmässigt betyder detta bl. a. att Sydsvenska Dagbladet behåller
samma presstöd som f. n. I förhållande till regeringens förslag skall därför
anslaget stöd till dagspressen ökas med 3,9 milj. kr.

Utskottet utgår från att regeringen kan förelägga riksdagen proposition i
ärendet så att de nya reglerna kan tillämpas fr. o.m. kalenderåret 1986.

Med det anförda får motionerna 518 och 1377 anses besvarade. Även i
motion 744 behandlas denna fråga.

Det kan förväntas att resultatet av det utredningsarbete som bedrivs i
femte pressutredningen kommer att aktualisera ytterligare omprövningar av
stödreglerna. Vidare kan massmediekommitténs arbete väntas ingående
belysa pressens roll i den nya mediesituationen. Med bl. a. angivna
utredningsarbete som bakgrund kan enligt utskottets mening ha skapats
förutsättningar för att tillsätta en ny parlamentariskt sammansatt
pressutredning. En sådan utredning ter sig av olika skäl önskvärd. Förutom
de i det föregående angivna ämnena bör den också vara oförhindrad att ta
upp sådana frågor som behandlas i motionerna 1407 och 1409.

Med det anförda får motionerna 744, yrk. 1, 1407 och 1409 anses
besvarade.

Stig Josefson (c) behandlar i motion 2130 frågan om ett extra
distributionsstöd för dagstidningar i områden med höga distributionskostnader.
Samma problem tog Stig Josefson upp i en motion till förra årets riksdag.
Utskottet anförde då följande i frågan (KU 1982/83:26 s. 26).

KU 1983/84:17

Den i Stig Josefsons (c) motion upptagna frågan om extra stöd för områden
med höga distributionskostnader har blivit utförligt belyst för utskottet av
presstödsnämndens kanslichef. Av dennes redogörelse har framgått att en
förkortad distributionstid till vissa områden bl. a. skulle medföra
oproportionellt stora kostnader och påverka postverkets möjligheter att
dagligen befordra post till avlägsnare delar av landet. Mot bakgrund av det
anförda anser utskottet inte att det finns skäl att föranstalta om en sådan
utredning som föreslås i motion 1689.

Ingenting har framkommit som föranleder utskottet att ändra den
inställning till frågan som utskottet intog förra året. Motionen avstyrks
därför.

Lån till dagspressen

Utskottet godtar propositionens förslag.

Stöd till organisationstidskrifter

Stödet föreslås uppräknat med 1,1 milj. kr. i förhållande till innevarande
budgetår. Höjningen av anslaget beror på tillkomsten av nya tidskrifter samt
upplage- och periodicitetsökningar.

Ett avskaffande av stödet förordas i motion 1362 yrk. 3 av Ingrid Sundberg
m. fl. (m).

Utskottet godtar propositionens förslag i denna del och avstyrker
följaktligen motionen.

Stöd till tidningar på andra språk än svenska

Utskottet godtar propositionens förslag.

Stöd till taltidningar

Stödet föreslås uppräknat med 304 000 kr. i förhållande till innevarande
budgetår. Vidare föreslås viss ändring i grunderna för bidragsgivningen.
Utskottet godtar regeringsförslaget.

I motion 1394 av Bengt Lindqvist (s) föreslås att i prenumerationsavgiften
för kassett skall ingå den tryckta utgåvan, om prenumeranten så önskar.

Utskottet behandlade samma fråga i förra årets presstödsbetänkande (KU
1982/83:26 s. 10). Utskottet redogjorde därvid för de riktlinjer som dittills
tillämpats, nämligen att samma prenumerationspris skulle erläggas för
taltidningen som för den tryckta förlagan. Uttalandet tolkades av
taltidningskommittén så att om samma hushåll hade en kassettversion och
den tryckta tidningen skulle dubbla prenumerationsavgifter tas ut. Med
gällande rabattsystem innebar detta att hushållet i så fall fick betala 11/2
prenumerationspris.

KU 1983/84:17

Utskottet anförde följande i frågan.

”Utskottet, sorn inte har något att erinra mot taltidningskommitténs
tolkning av det aktuella uttalandet i propositionen, vill erinra om att
taltidningsverksamheten f. n. befinner sig på ett försöksstadium. Enligt
utskottets mening bör kommittén vara oförhindrad att under försöksperioden
också pröva om prenumerationsavgiften är rätt avvägd. Utskottet vill
tillägga att det givetvis med fog kan ifrågasättas om ett hushåll, vari ingår en
synskadad, skall behöva betala dubbla prenumerationsavgifter för samma
tidning. Med det anförda, som bör ges regeringen till känna, får motion 418
anses besvarad.”

Enligt vad utskottet inhämtat har nu refererade uttalande, som godtogs av
riksdagen, lett till att undantag beträffande tre tidningar gjorts från
huvudregeln om dubbla prenumerationsavgifter.

Utskottet har vidare erfarit att taltidningskommittén f. n. utreder bl. a. den
i motionen berörda frågan och att kommitténs betänkande väntas föreligga
omkring den 1 juni 1984. Utskottet, som inte har någon annan uppfattning i
frågan än den som redovisades förra året, finner inte skäl att med ett bifall till
motionsyrkandet föregripa utredningsresultatet. Motionen avstyrks därför.

Hemställan

Utskottet hemställer

1.att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:100, bil. 10, till
Presstödsnämnden för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag
av 2 300 000 kr. (punkt G 5),

2. a) att riksdagen med anledning av propositionen och motionerna
1983/84:518 och 1377 samt med avslag på motion 1983/84:744, yrk.
2, till Stöd till dagspressen för budgetåret 1984/85 anvisar ett
förslagsanslag av 447 900 000 kr. (punkt G 6),

b) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om tilläggsdirektiv till femte pressutredningen,

c) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om tillsättandet av en parlamentariskt sammansatt
utredning samt förklarar motionerna 1983/84:744, yrk. 1,1407 och
1409 besvarade med vad utskottet anfört,

d) att riksdagen avslår motion 1983/84:2130,

3. att riksdagen med bifall till propositionen till Lån till dagspressen
för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag av 25 000 000
kr. (punkt G 7),

4. att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på
motion 1983/84:1362, yrk. 3, till Stöd till organisationstidskrifter för
budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 39 700 000 kr.
(punkt G 8),

KU 1983/84:17

5. att riksdagen med bifall till propositionen till Stöd till tidningar på
andra språk än svenska för budgetåret 1984/85 anvisar ett
förslagsanslag av 5 365 000 kr. (punkt G 10),

6. a) att riksdagen med bifall till propositionen i denna del godkänner
de i propositionen förordade ändringarna i grunderna för Stöd till
taltidningar,

b) att riksdagen med bifall till propositionen i övrigt till Stöd till
taltidningar för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag
av 10 622 000 kr. (punkt G 11).

c) att riksdagen avslår motion 1983/84:1394.

Stockholm den 6 mars 1984

På konstitutionsutskottets vägnar
OLLE SVENSSON

Närvarande: Olle Svensson (s), Anders Björck (m), Yngve Nyquist (s),
Bertil Fiskesjö* (c), Wivi-Anne Cederqvist (s), Hans Nyhage (m), Kerstin
Nilsson* (s), Sven-Erik Nordin (c), Sture Thun (s), Anita Modin* (s),
Elisabeth Fleetwood (m), Karin Ahrland (fp), Ove Eriksson* (m), Ingvar
Björk (s) och Marie-Ann Johansson* (vpk).

* Ej närvarande vid justeringen.

KU 1983/84:17

Reservationer

1. Stödet till dagspressen (mom. 2a)

Anders Björck, Hans Nyhage, Elisabeth Fleetwood och Ove Eriksson
(alla m) anser

dels att den del av utskottes yttrande på s. 5 som börjar ”Utskottet vill” och
slutar ”avstyrks följaktligen” bort ha följande lydelse:

Det direkta stödet till dagspressen närmar sig nu en halv miljard kronor.
Om man medräknar momsbefrielse och nedsatt annonsskatt är stödet ännu
större. Ett belopp av denna storleksordning kräver givetvis en särskilt kritisk
granskning. I ett pressat budgetläge är det enligt utskottets mening nödvändigt
att göra besparingar också på presstödet. Men också rent principiella
skäl talar för en minskning av presstödet. Även om en snar översyn av
presstödsreglerna kan väntas komma till stånd anser utskottet att bristerna i
systemet är så iögonfallande att vissa nedskärningar redan nu är motiverade.
Utskottet vill t. ex. peka på de snedvridningar i konkurrensen som stödet på
vissa håll lett till. Det kan vidare antas att stödet motverkat rationaliseringar.
Annonsbladsutgivningen av stödberättigade tidningar är ytterligare en
komplicerande faktor. Besparingar är möjliga såväl på produktionsbidragen
som utvecklingsbidragen, samverkansbidragen och samdistributionsrabatten.

Utskottet har vid sina överväganden stannat för att föreslå riksdagen dels
en tjugoprocentig nedskärning av produktionsbidragen och samdistributionsrabatten,
dels en halvering av utvecklingsbidragen och samverkansbidragen.

dels att utskottets hemställan i moment 2 a bort ha följande lydelse:

att riksdagen med anledning av propositionen och motionerna
1983/84:518 och 1377 samt med bifall till motion 1983/84:744 yrk. 2
till Stöd till dagspressen för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag
av 353 980 000 kr. (punkt. G 6).

2. Stödet till organisationstidskrifter (mom. 4)

Anders Björck, Hans Nyhage, Elisabeth Fleetwood och Ove Eriksson
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar ”Utskottet godtar”
och slutar ”följaktligen motiverar” bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till motion 1362 i denna del och tillstyrker med
hänvisning till det statsfinansiella läget att stödet till organisationstidskrifter
avskaffas.

dels att utskottets hemställan i moment4 bort ha följande lydelse:

4. att riksdagen med bifall till motion 1983/84:1362, yrk. 3 avslår
propositionen i denna del (punkt. G 8).

KU 1983/84:17

Bilaga 1

Presstödsnämnden

Bo Präntare 1984-02-09

PM om reducerat produktionsbidrag

Produktionsbidrag utgår som fullt eller reducerat bidrag.

”Reducerat bidrag är lika med fullt bidrag minskat med en tiondel för varje
procentenhet som täckningstalet överstiger det procenttal vid vilket fullt

produktionsbidrag utgår (6§ förordningen om statligt stöd till

dagstidningar 1981:409).

Tidningstyp		Fullt prod. bidrag högsta täckningstal	Reducerat prod. bi-drag täckningstalen
Flerdagarstidning med 10 000 ex. och däröver	upplaga	40%	41 t. o. m. 49 procent
Flerdagarstidning med mindre än 10 000 ex.	upplaga	50%	51 t. o. m. 59 procent
Fådagarstidning		20%	21 t. o. m. 29 procent

Upplaga är en dagstidnings medelnettoupplaga vardagar första halvåret
kalenderåret före bidragsåret (om tidningen ej är nystartad).

Täckningstal är en dagstidnings genomsnittliga procentuella spridning
bland hushållen på utgivningsorten under de tre senaste kalenderåren.

Dessa grunder för produktionsbidrag infördes fr. o. m. 1976. De bygger på
förslag från 1972 års pressutredning som ville ersätta andratidningsbegreppet
med täckningstalsprincipen. Utredningen föreslog att fullt produktionsbidrag
skulle utgå till tidningar med ett täckningstal på högst 40 procent.
Genom reduceringen av bidraget fr. o. m. 41 t. o. m. 49 procent ”anpassas
produktionsbidragens storlek till den successivt förbättrade marknadssituationen
som en förbättring av täckningstalen mellan 40 och 50 % kan antas
medföra” (prop. 1975/76:131).

Utredningen fann högre täckningstal motiverade för tidningar med liten
upplaga. ”Det faktum att tidningar med små upplagor besväras av vad som
kan kallas dålig upplageekonomi och att de därför är mera beroende av
annonsintäkter än större tidningar motiverar enligt utredningen att
täckningstalsgränsen sätts högre för denna grupp.”

För fådagarstidningar - som utredningen föreslog såsom beteckning för
tidningar som utges med ett till tre nummer i veckan - föreslogs att bidrag
med fast belopp skulle utgå vid högst 20 % hushållstäckning och trappas av
mellan 20 och 30 %. ”Även vid en så relativt låg hushållstäckning som 30 %
har de oftast en god annonstillströmning.”

KU 1983/84:17

Det kan noteras att reducerat produktionsbidrag i intervallet 51 t.o.m.
59 % inte kan bli aktuellt för storstadstidningar eller för landsortstidningar i
större utgivningskommuner. Om utgivningskommunen har 20 000 hushåll
ger ju 50 % täckningstal en upplaga på 10 000 exemplar. Det är alltså bara för
tidningar som utges i kommuner med mindre än 20 000 hushåll
kombinationen upplaga och täckningstal kan leda till olika resultat i fråga om
vilken täckningstalsserie som skall användas för beräkning av produktionsbidraget.

Upplaga avser tidningens hela medelnettoupplaga och inte enbart
upplagan i utgivningskommunen. För en tidning vars upplaga över- eller
underskrider 10 000 exemplar genom upplageförändring utanför utgivningskommunen
kan effekten alltså bli att produktionsbidrag skall beräknas enligt
annan täckningstalsserie än tidigare trots att tidningens upplaga och
täckningstal inom utgivningskommunen kanske inte alls ändrats.

När presstödsnämnden hittills beslutat om produktionsbidrag för 1983 -beslut kan fattas hela innevarande budgetår - har reducerat produktionsbidrag
varit aktuellt i följande fall:

Tidning	Upplaga	Täckningstal	Del av fullt bidrag
Länstidningen,
Södertälje, 5/v	17 900	48%	2/10
Nacka-Saltsjöbadens
Tidning, l/v	6 900	25	5/10
Sydsvenska Dagbladet
7/v	115 400	49	1/10

Det kan vara värt att nämna att regeln varit aktuell för Länstidningen i
Östersund, som fick fullt produktionsbidrag åren 1971 t.o.m. 1980 men
reducerat bidrag 1981 (8/10-dels bidrag på grund av 42 % täckningstal) och
1982 (3/10-dels bidrag p. g. a. 47 % täckningstal) men inget bidrag alls 1983
på grund av för högt täckningstal. Länstidningens upplageökningar ledde
inte till så stora upplageminskningar för Östersunds-Posten att den parallellt
började få reducerat bidrag.

Första halvåret 1983 hade Länstidningen 50 och Östersunds-Posten 49 %
av hushållen i Östersunds kommun. Man kan alltså inte utesluta att regeln
om reducerat bidrag på nytt kan bli aktuell i Östersund för endera eller
kanske för båda tidningarna.

Hur täckningstalen och samtidigt annonsintäkterna förändrats för de båda
östersundstidningarna kommer presstödsnämnden att beskriva i sin serie
bokslutsanalyser för dessa tidningar. Utvecklingen 1977-1980 beskrevs i
Dagspressrapport 1981:2. För presstödsnämnden gjordes en analys av 1981
års förhållanden. Utvecklingen 1981-1983 kommer troligen att presenteras i
serien Dagspressrapport till hösten.

KU 1983/84:17

Tidningssituationen i Södertälje är inte jämförbar med andra utgivningskommuner;
Länstidningens låga täckningstal beror inte på att konkurrenter
har tagit delar av marknaden utan på att tidningsläsandet/tidningsköpandet -sannolikt främst på grund av invandringens storlek i kommunen - är lågt.
Detta sammanhänger inte bara med invandrarnas språkproblem. Deras
läsvanor är också annorlunda. Även bland svenskspråkiga invandrare är
tidningsläsandet lågt. Länstidningens ekonomiska situation påverkas också
av att det i Södertälje finns flera annonsfinansierade gratistidningar.

Nacka-Saltsjöbadens Tidning är den enda fådagarstidning som f. n. har
reducerat bidrag. Tidigare utgick reducerat bidrag även till Norrort, som
numera är en helt gratisutdelad, annonsfinansierad tidning.

Nacka-Saltsjöbadens Tidnings täckningstal har successivt minskat de
senaste åren. Täckningstalet var 32 % 1972, hade 1980 och 1981 sjunkit till
26% och sjönk 1983 ytterligare till 22%. Nacka-Saltsjöbadens Tidning är
alltså på väg mot fullt produktionsbidrag. Orsaken är sannolikt den kraftiga
konkurrensen från Dagens Nyheters närtidningar, som såsom bilaga följer
med huvudtidningen, och Svenska Dagbladets gratisutdelade förortstidningar.

Situationen i Malmö kommenterades i femte pressutredningens rapport. I
den konstaterades att ”täckningstalet såsom indikator på en tidnings
ställning på annonsmarknaden försvagas genom utgivning av gratisspridda
upplagor till vilka annonsförsäljning kan ske med argumentet att alla
hushåll/konsumenter nås. Täckningstalet som grund för bestämmande om
produktionsbidrag skall utgå - och hur stort bidraget skall vara - försvagas
likaså”.

”Malmötidningamas utgivning av gratistidningar väcker därmed frågan
om hur väl reglerna för reducerat produktionsbidrag återspeglar
marknadsförhållandena. När dessa regler fastställdes på förslag av 1972 års
pressutredning fanns det nästan inga praktiska erfarenheter att utgå från.
Därefter har flera fall tillkommit. Det gäller t. ex. tidningsutgivningen i
Östersund men också den i Malmö. Det kan därför finnas anledning att
närmare analysera överensstämmelsen mellan marknadsförhållandena och
reglerna för reducerat produktionsbidrag. En sådan analys ingår dock inte i
femte pressutredningens uppdrag.”

I rapporten till regeringen beskrevs förhållandena i Malmö på bl. a.
följande sätt:

Samtliga morgontidningar i Malmö erhåller produktionsbidrag enligt
huvudregeln, Sydsvenska Dagbladet reducerat bidrag. Tidningarnas
genomsnittliga täckningstal för tre år före bidragsåret var följande och
berättigade tidningarna till dessa bidrag:

KU 1983/84:17

Bidragsår 1982 Bidragsår 1983

Täckningstal Bidrag Täckningstal Bidrag

Malmö kommun Malmö kommun

Arbetet Skåne	31	34 040 000 31	39 145 000
Skånska Dagbladet	5	27 252 000 4	31 492 000
Sydsvenska Dagbladet	49	3 404 000 49	3 914 500
Arbetet Väst	-	18 731 200 -	23 931 600

Produktionsbidraget till Arbetet Väst anges, eftersom Arbetet inte
särredovisar annonsintäkter från Skåne- resp. Västeditionen.

”Tidningarnas hushållstäckning minskar. Det treårsgenomsnitt på
täckningstalen som skall avgöra produktionsbidragen 1984 blir för Arbetet
31, för Skånska Dagbladet 4 och för Sydsvenska Dagbladet 48%. Detta
kommer ej att påverka Arbetets och Skånska Dagbladets produktionsbidrag.
Sydsvenska Dagbladet blir enligt stödförordningens § 11 berättigad till
produktionsbidrag med 2/10-delar av maximibidraget. Om stödnivån inte
ändras 1984 blir för Sydsvenska Dagbladet - om tidningen uppfyller övriga
villkor - bidraget sålunda 7 829 000 kr.

Frågan om hur väl reglerna för reducerat produktionsbidrag återspeglar
villkoren för de enskilda tidningarna på annonsmarknaden kan belysas med
följande uppgifter om täckningstal och annonsintäkter för 1982.

	TS-upplaga	Täckningstal	Annonsintäkter
	1982	1982	1982
		(Malmö kommun)
Arbetet Skåne	81 700	31
Arbetet Väst	25 600	-	72,1 mkr.
Skånska Dagbladet	28 400	5	19,2 mkr.
Sydsvenska Dagbladet	115 400	49	194,4 mkr.

Situationen antyder att en reduceringsregel som vid 49 % täckningstal ger
Sydsvenska Dagbladet 3 404 tkr. knappast återspeglar tidningens ställning
på annonsmarknaden sedd i förhållande till konkurrenterna. I Arbetets
annonsintäkt ingår då som nämnts annonsintäkter som har samband med
tidningens spridning av Västeditionen.”

Till rapportens uppgifter kan fogas följande uppgifter, vilka visar att
skillnaden mellan Arbetet och Sydsvenska Dagbladet är väsentligt mindre i
fråga om upplageintäkter än i fråga om annonsintäkter:

KU 1983/84:17

Annonsintäkter tkr	1980	1981	1982
Arbetet (Skåne + Väst)	62 371	60 880	72 100
Skånska Dagbladet	17 064	16 143	19 197
Sydsvenska Dagbladet	155 819	158 401	194 354
Upplageintäkter
Arbetet	47 874	53 192	61 099
(därav Arbetet Väst)		( 7 926)	(10 250)
Skånska Dagbladet	11 437	12 797	13 734
Sydsvenska Dagbladet	59 623	64 510	71 713

Femte pressutredningen anförde bl. a.:

”Vid en första analys synes det i vart fall tveksamt om reducerat
produktionsbidrag bör utgå till tidning som ger ut kompletterande
gratistidning för att bearbeta annonsmarknaden. Denna uppfattning
influeras givetvis av uppfattningen att det är tveksamt över huvud taget om
den nuvarande regeln om reducerat produktionsbidrag har marknadsrelevans.
”

Trots dessa påpekanden blev femte pressutredningens slutsats att reglerna
för produktionsbidrag inte behövde ändras för 1984 med anledning av
malmötidningarnas utgivning av gratistidningar.

Upplaga under 10 000 ex. och därför fullt produktionsbidrag t. o. m. 50 %
täckningstal har gällt följande tidningar

Tidning	Upplaga	Täckningstal
Borlänge Tidning 6/v	8 800 ex.	42%
Laholms Tidning 6/v	4 500	47
Ludvika Tidning 4/v	7 600	43
Skövde Nyheter 6/v	9 800	40

Skövde Nyheters upplaga första halvåret 1983 blev 10 300 ex. Därmed kan
Skövde Nyheter inte längre få fullt produktionsbidrag vid högre täckningstal
än 40%, och reducerat bidrag utgår vid täckningstalen 41-49%.

Tidningen fick 1983 bidrag med 3 811 600 kr. Bidraget byggde på att
tidningen hade en hushållstäckning på 40 procent i Skövde kommun
(genomsnitt för åren 1980, 1981 och 1982). Bidraget var framräknat mht
tidningens TS-upplaga på 9 800 ex, årsvikt för redaktionellt innehåll mm.

Även om Skövde Nyheters hushållstäckning överstigit 40 procent hade
tidningen fått fullt produktionsbidrag.

Det bör noteras att enligt stödförordningen 30 § utvecklingsbidrag kan
utgå till flerdagarstidning med fullt produktionsbidrag om dess täckningstal
inte överstiger 20 procent eller dess upplaga inte är högre än 10 000
exemplar. Enligt denna regel fick Skövde Nyheter utvecklingsbidrag med
1 200 tkr senast för åren 1981 och 1982.

En tidning med under 10 000 i upplaga kan om upplagan påföljande år

KU 1983/84:17

överstiger 10 000 ex mellan två år bli av med hela sitt produktionsbidrag. Det
sker om tidningen redan innan haft ett täckningstal på 50 % eller högre eller
om upplageökningen samtidigt medför detta högre täckningstal.

Om överstigandet av 10 000 exemplar medför ett täckningstal på mellan 40
och 50% kommer reducerat bidrag att utgå. Reduceringen kan bli
betydande. Effekten av det uteblivna eller reducerade bidraget kan för
tidningens del motverkas av att det högre täckningstalet ger möjligheter till
större annonsintäkter. Om dessa fördelar räknat i pengar uppväger det
minskade eller uteblivna bidraget kan man ej veta på förhand.

Skövde Nyheters upplaga 1983 är 10 300 ex. Skövde Nyheter kan därför
1984 få fullt produktionsbidrag bara om dess hushållstäckning i Skövde
kommun för åren 1981, 1982 och 1983 är högst 40 procent; och är
täckningstalet högre reduceras bidraget med en tiondel för varje
procentenhet som täckningstalet överstiger det procenttal vid vilket fullt
bidrag utgår.

Skövde Nyheters täckningstal vid prövning av produktionsbidrag för 1984
blir 43 procent, vilket alltså innebär att tidningen erhåller 7/10-delar av det
bidrag som framräknas på grundval av TS-upplaga och årsvikt för
redaktionellt utrymme m. m.

Antalet hushåll i Skövde kommun var 1983 18 800. Skövde Nyheters
täckningstal var 45 procent på grundval av en upplaga på 8 500 ex. Utanför
Skövde kommun spreds 1 800 ex. av tidningens upplaga.

En upplageökning på 188 ex. ökar tidningens täckningstal med en procent.
En upplageökning i Skövde på ca 1 000 ex. skulle alltså göra att Skövde
Nyheter nådde ett täckningstal i Skövde som ej berättigade tidningen till
produktionsbidrag. Hur snabbt denna upplageökning inträffar avgör hur
snabbt treårssnittet förändras; treårssnittet medför ju en eftersträvad
dämpning av upplageförändringarnas effekt i bidragsavseende.

Skövde Nyheters konkurrent heter Skaraborgs Läns Allehanda,
hade 1982 en upplaga på 24 300 ex. Därav spreds 9 800 ex. i Skövde
kommun, vilket innebar en hushållstäckning på 52 procent.

Allehandas upplaga 1983 blev 23 300 ex. Därav spreds 9 200 ex. i Skövde
kommun innebärande en hushållstäckning på 49 procent. Allehandas
upplageutveckling antyder alltså att tidningen är på väg mot att få rätt till
reducerat produktionsbidrag. En upplageminskning i Skövde är ju sannolik
om Skövde Nyheter fortsatt ökar sin upplaga.

Förändringar på upplagemarknaden leder till förändringar på annonsmarknaden.
Det är svårt att veta om t. ex. minskat produktionsbidrag
motsvaras av ökade annonsintäkter - och tvärtom. Det kan bara
utvecklingen visa.

Problem i sammanhanget är dels att inom A-region 39 sprider Allehanda
8 100 ex. utanför Skövde kommun, och Skövde Nyheter bara 900 ex. dels att
utanför A-regionen sprider Allehanda 5 900 ex. och Skövde Nyheter bara
800 ex. Dessa skilda upplagor utanför utgivningskommunen innebär givetvis

KU 1983/84:17

olika förutsättningar för tidningarnas annonsförsäljning och -intäkter.

Ett annat förhållande är värt att uppmärksamma. Fullt produktionsbidrag
1983 innebar för Skövde Nyheter 3 811 600 kr. Om tidningens täckningstal
varit 45 skulle denna summa halverats p.g.a. reduceringsregeln. Om
samtidigt Allehanda hade haft 45 procents täckning är det troligt att
Allehanda - p. g. a. sin större upplaga fått hälften av maximibidraget, dvs.
5/10-delar av 7 145 000 kr., alltså 3 622 500 kr., medan Skövde Nyheter fått
1 905 800 kr. Detta är en effekt av att reduceringsregeln utgår från
täckningstalet i utgivningskommunen medan det produktionsbidrag som ska
reduceras bygger på upplagan i tidningens hela spridningsområde.

Ur Dagspressrapport 1983:1 kan följande upplysningar hämtas om
företagens ekonomi 1982:

	Skövde Nyheter	Allehanda
Intäkter	10 680*	30 627“
Kostnader	14 060	28 032
	- 3 380	2 595
Avskrivningar	463	2 038
Presstöd	4 414	468
Finansnetto	- 296	- 871
Resultat	275	154

‘därav annonsintäkter ca 7,2 mkr
“därav annonsintäkter ca 20,5 mkr

Skövde Nyheters presstöd 1982 bestod av produktionsbidrag med 3 036
tkr, samdistributionsrabatt med 178 tkr och utvecklingsbidrag med 1 200 tkr.
Utvecklingsbidraget beviljades sedan tidningen upprättat kontrollbalansräkning,
som visade att utan ytterligare bidrag skulle företaget varit skyldigt att
träda i likvidation.

Blir Allehanda berättigad till reducerat produktionsbidrag p. g. a.
sjunkande hushållstäckning i Skövde torde presstödsnämnden behöva pröva
om stödförordningens 12 § måste tillämpas. I denna paragraf heter det: ”En
flerdagarstidning som enligt 11 § är berättigad till produktionsbidrag kan
ändå uteslutas från sådant bidrag om det med hänsyn till förhållandena inom
tidningens hela spridningsområde är uppenbart att täckningstalet ger en
missvisande bild av tidningens konkurrensförmåga på annonsmarknaden”.

Det kan erinras om att när produktionsbidragen infördes 1971 Allehanda
visserligen var den största tidningen men Skövde Nyheter var störst i
utgivningskommunen. Situationen beskrivs i SOU 1974:102.

1971

Skövde

Totalt

1974

Skövde

Totalt

Skövde Nyheter

8 000

9 200

7 500

8 500

Allehanda

6 300

13 200

8 400

19 200

KU 1983/84:17

Allehandas kraftiga upplageökning beror bl. a. på ändrade gränsdragningar
mellan tidningar utgivna av samma ägare (Andergruppen).

1971 fick såväl Allehanda som Skövde Nyheter produktionsbidrag.
Allehanda fick produktionsbidrag även 1972 men 1973 och 1974 fick
tidningen enligt en avtrappningsregel bara hälften av vad den fått 1972.
Tidningen var då inte längre andratidning. Skövde Nyheter fick
produktionsbidrag 1971 trots att den det året var förstatidning; bidraget
beviljades enligt dåvarande § 17 (konkurrenssnedvridningsparagrafen). På
sama grund fick Skövde Nyheter bidrag 1972. Därefter var den andratidning
och har såsom sådan och fr.o.m. 1976 såsom lågtäckningstidning haft
produktionsbidrag samtliga år.

Ett generellt ”automatiskt verkande” regelsystem kan aldrig täcka in alla
variationer i fråga om upplagor, täckningstal m. m. och deras relevans för
tidningarnas position på annonsmarknaden, i synnerhet som systemet inte
bara bygger på analyser av tidningars och marknaders förhållanden och
utveckling utan också på presspolitiska bedömningar. Det är samtidigt svårt
att göra ändringar i systemet och i vart fall kan inte effekterna förutses om
inte ändringarna föregåtts av utredning.

Regelsystemet innehåller en rad bestämmelser som avser att dämpa de
ekonomiska effekterna av att en tidnings förhållanden förändras i
förhållande till reglerna. Dessa bestämmelser avser att dämpa i båda
riktningarna: att begränsa en tidnings möjigheter att snabbt öka sitt
produktionsbidrag och att dämpa effekterna av att en tidning faller ur
regelsystemet eller inom regelsystemet flyttas från en förmånlig till en mindre
förmånlig bidragsgrupp.

Den senaste bufferten skapades genom SFS 1982:1267 för flerdagarstidning
som haft högst 20 procents hushållstäckning men får högre täckningstal
och därmed lägre bidrag. Tonbidrag samt minimi- och maximibidrag är
nämligen olika för flerdagarstidning med högst 20 procents resp. högre än 20
procents täckningstal. I två år kan, enligt den 1982 införda bestämmelsen
tidning som har högre täckningstal än 20 men något av de två åren före
bidragsåren haft högst 20 procents täckningstal får tilläggsbidrag. Detta utgår
med högst hälften av skillnaden mellan det bidrag tidningen får p. g. a. det
högre täckningstalet och det bidrag den skulle fått om täckningstalet varit
högst 20.

Denna regeländring ledde till att Dagbladet i Sundsvall beviljades
tilläggsbidrag med 786 100 kr. till tidigare beviljat bidrag med 3 593 300 för
år 1982 och tilläggsbidrag med 950 300 till ”ordinarie” bidraget 4 343 800 kr.
för 1983.

KU 1983/84:17

Bilaga 2

Utfrågning inför konstitutionsutskottet av chefen för presstödsnämndens
kansli Bo Präntare den 14 februari 1984 angående presstödet

Olle Svensson: Jag hälsar Bo Präntare välkommen till utskottet. Vi har ju,
som vi begärt, fått en promemoria. Jag lämnar först ordet till Bo Präntare att
något kommentera läget, innan vi går över till frågestunden.

Bo Präntare: Utöver promemorian har jag inte mycket att säga - jag har
försökt var mycket utförlig i den. Jag tror att det framgår av promemorian att
så fort man rör i systemet händer en rad saker som inte är lätta att förutse.
Därför skall man nog inte göra något sådant utan att ordentligt titta på
konsekvenserna. Det tycker jag är den slutsats man skall dra, och det är min
kommentar till min PM om reduceringsregeln.

Olle Svensson: Då övergår vi omedelbart till frågestunden.

Anders Björck: I propositionen utgår man, om jag har läst rätt, från att
revisionen när det gäller Sydsvenska Dagbladet grundar sig på överväganden
från femte pressutredningen. Man kan läsa in femte pressutredningens
arbete och dess redovisade ståndpunkt. Min första fråga är: Är det en korrekt
tolkning av föredragande statsrådet?

Bo Präntare: Det är svårt för mig att tolka den frågan. Det är alldeles klart att
som femte pressutredare har jag inte föreslagit att man skall göra något åt
regeln. Det uppdrag som utredningen hade var att se om man skulle ändra
reglerna för produktionsbidrag med hänsyn till de gratisdistribuerade
annonstidningarna. I beskrivningen av vad som förekommit finns en rad
fakta, men slutsstsen blev ändå att den utgivning av gratistidningar som
Sydsvenskan å ena sidan och Arbetet och Skånska Dagbladet å andra sidan
har gjort inte föranledde oss att föreslå att reglerna ändras redan 1984.
Kopplingen till femte pressutredningen i budgetpropositionen är ju den att
det finns en beskrivning av hur annonsmarknaden ser ut i Malmö. Materialet
finns där, och det är väl det materialet man har använt för sitt förslag. Men
det är inget förslag från femte pressutredningen.

Anders Björck: Den femte pressutredningen sysslade med vissa specificerade
problem som har blivit akteulla, t. ex. annonsbladens framväxt. Bo Präntare
har naturligtvis i sin egenskap av chef för presstödsnämndens kansli en
allmän överblick över situationen. Vilka är i dag de stora problemen när det
gäller att tolka de nuvarande presstödsbestämmelserna, så att de får ett
korrekt genomslag i verkligheten? Vi har nu inte bara motioner som berör
Sydsvenska Dagbladet utan också ett antal motioner som berör
presstödsproblematiken. Min allmänna fråga är helt enkelt: På vilka punkter
behövs förbättringar, klarlägganden eller en översyn av reglerna?

KU 1983/84:17

Bo Präntare: Jag tror att systemet är uppbyggt på en generell analys av hur
främst annonsmarknaden fungerar och vad annonsintäkterna betyder för
tidningarnas ekonomi. Produktionsbidragen går in och kompenserar
tidningar med svag position på annonsmarknaden. Man kan väl säga att
systemet i stort sett fungerar bra, men marknaden förändras ju hela tiden,
och därför får man stadigt räkna med att det dyker upp problem som inte
stämmer med ett sådant här generellt, automatiskt verkande system. Man
kan aldrig begära att ett generellt, automatiskt verkande system skall vara
fulländat. Ett sådant system leder till att vissa tidningar får bidrag trots att de,
noga sett, kanske inte skulle behöva bidrag, medan andra tidningar inte får
något bidrag alls eller inte så mycket bidrag som de, noga sett, skulle behöva.
Det är det pris man betalar för att man vill har ett automatiskt verkande
system och inte vill gå in i en direkt behovsprövning. Vad man kan se och vad
vi ville visa i femte pressutredningen var väl att man kan ifrågasätta om
reduceringsreglerna verkligen stämmer med marknaden, men det låg inte i
vårt uppdrag. Att vi kom in på det berodde på att vi skulle titta på
annonsbladsutgivningen, men vi hade som sagt inte uppdrag att verkligen gå
in och titta riktigt noga på alla de fall där reduceringsregeln fungerar och hur
det hela stämmer med verkligheten. Jag vet inte om Anders Björcks fråga
gällde just det eller om den gällde systemet i stort.

När det gäller systemet i stort kan jag säga att det som jag och väl också
nämnen upplever som ett stort problem, och som Anders Björck är väl
medveten om såsom ett stort problem, är den regelanpassning som tveklöst
förekomer på en del håll, där man förändrar sin utgivning kanske inte så
mycket med hänsyn till marknaden som med hänsyn till bidragsreglerna. Det
är väl ett förhållande som man alltid får räkna med i ett subventionssystem.

Det som mot bakgrund av motionerna och budgetpropositionen ser
allvarligast ut, om man tittar runt hörnet, är nog hela samdistributionssystemet.
Det håller än så länge ihop, trots att kostnaderna i samdistributionen
sedan 1978, då rabatten var som högst, har stigit med över 50 %. Rabatten
har sänkts en gång - visserligen bara med ett öre, men det var ändå drygt
10 %. Det sägs ju också i den stora motionen från moderaterna att rabattens
storlek i dag inte ger kompensation till de stora tidningarna för att de
accepterar lika priser. Det som jag upplever väldigt starkt i kontakterna med
tidningar och i synnerhet i kontakterna med de företag som sköter
samdistributionen runt om i landet är att det finns spänningar ute på fältet
och att man är osäker på hur länge det dröjer innan någon tidning hoppar av
systemet och säger: Vi vill visst vara med i samdistributionen, men vi
accepterar inte längre lika priser. Vi får inte kompensation genom rabatten.
Vi går ur systemet, avstår från rabatten och erbjuder i stället de övriga
tidningarna att få vara med i samdistributionen men till ett högre pris än det
de hittills har betalat. - Det ser jag som det mest akuta i hela systemet. Detta
skulle naturligtvis drabba många upplagemässigt svaga tidningar på skilda
håll i landet, men dem som det skulle drabba mest är ju Dagens Nyheter och

KU 1983/84:17

Svenska Dagbladet, som har haft den största glädjen av samdistrtibutionssystemtet,
om man ser till enskilda tidningar, eftersom de i hela landet kan vara
med i samdistribution till lika pris 6 dagar i veckan, där det finns
landsortstidningar som kommer ut 6 dagar. Då får de ett pris som i stort sett
är detsamma som gäller för landsortstidningarna. De betalar mellan 70 och
80 öre vardagar när tidningarna bärs ut samtidigt med lokala tidningar. På
söndagar, när de är ensamma, ligger priset mellan 2:50 kr. och 4:- kr.,
beroende på hur stora upplagorna är. Det säger en del om vilken stor glädje
dessa tidningar har av lika pris-principen. Det är mycket stora upplagor som
dessa tidningar distribuerar i samdistributionssystemet. Omvänt är det klart
att landsortstidningarna ekonomiskt har en viss glädje av att dessa större
tidningar finns, men den glädjen skulle inte bli mindre om man hade kvar
Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet i samdistributionen men kunde ta ut
mer betalt av dem.

Bertil Fiskesjö: Jag är inte riktigt på det klara med läget i pressutredningen.
Är du färdig eller nästan färdig med arbetet?

Bo Präntare: Nej, jag är inte färdig - jag har hela det här året på mig.
Kartläggningen av annonsbladsbiten är i stort sett färdig. Sedan gäller det att
analysera det materialet. Den analysen är svårare att göra nu än när man
tidigare gjort utredningar om annonsblad, för då har det handlat om
annonsblad utgivna utanför branschen. Nu är även branschen, tidningarna,
engagerade med gratistäckande annonsblad i hela eller delar av sina
spridningsområden. Det gör det mycket svårare att analysera och att komma
fram till en ståndpunkt. Samverkansfrågan började vi inte med förra året
utan först vid årsskiftet. Vi räknar med att vara klara med båda bitarna i
slutet av 1984.

Bertil Fiskesjö: Det innebär att något förslag från din sida inte har lämnats.
Då skulle jag vilja komlettera med att fråga: Vad är det då för överväganden
som har gjort att man i propositionen nu föreslår en ändring?

Bo Präntare: Det får väl statsrådet svara för, men det särskilda skälet till att vi
avgav en rapport var att det sades i direktiven att vi med förtur skulle avge en
rapport till regeringen för att tala om huruvida reglerna för produktionsbidrag
1984 behövde ändras med anledning av att man gav ut de
totaldistribuerade tidningarna i Malmö. Det vara alltså ett konkret uppdrag
att behandla den frågan i särskild ordning.

Bertil Fiskesjö: Det förelåg alltså inget förslag från din sida, inget förslag som
har remissbehandlats på något sätt, utan man har alltså på grundval av de
uppgifter du tagit fram funderat vidare i kanslihuset.

Bo Präntare: Det kan man kanske säga, men det fanns inget förslag från min
sida. Jag ansåg att det inte fanns skäl att ändra reglerna med anledning av

KU 1983/84:17

utgivningen av gratistidningar. Men det är inte det skälet som finns i
propositionen för förslaget till ändring av regeln.

Bertil Fiskesjö: Det har jag också funderat över. Man resonerar om
annonsbladen, men sedan är förslaget egentligen inte knutet till utgivningen
av dem, utan de är bara något slags bakgrundsmålning. Vad är då motivet för
det här förslaget?

Bo Präntare: Jag är väl delvis skyldig till att frågan har blivit aktuell, för i en
rapport redovisade jag hur annonsmarknaden ser ut för Malmö-tidningarna
och framhöll att avståndet mellan Sydsvenska Dagbladets annonsintäkter
och annonsintäkterna hos Skånska Dagbladet och Arbetet är väldigt stort,
medan skillnaden mellan Arbetet och Sydsvenska när det gäller
upplageintäkterna inte är särskilt stor. På grundval av det kan man
ifrågasätta om reduceringsregeln verkligen har relevans till hur annonsmarknaden
ser ut. Men jag sade också i rapporten att det inte var mitt uppdrag att
utreda detta. Jag nämnde det för att det naturligtvis påverkat mina
funderingar om jag skulle utarbeta ett förslag när det gäller annonsbladsutgivningen.
Jag kom emellertid fram till att det inte fanns grund för att avge
något förslag. Sedan har då regeringen tittat på den enskilda biten, och det
skall jag väl inte kommentera utöver konstaterandet att det är lätt att se var
man hittat argumenten.

Bertil Fiskesjö: Jag förstår naturligtvis att Bo Präntare inte kan stå till svars
för det förslag som regeringen har lagt, men jag var intresserad av att så att
säga kunna spåra sambanden här. Förslaget är alltså inte kopplat till
annonstidningsutgivningen, även om man talar en del om den, utan till läget
på annonsmarknaden och då koncentrerat enbart på den här ifrågavarande
tidningen. Men det måste ju finnas liknande situationer när det gäller
annonstillströmningen till olika tidningar som ges ut på en och samma ort
också på andra ställen i landet, även om det inte är så utrerat som här.

Bo Präntare: Jag skulle kunna tänka mig att statsrådet har påverkats av att
jag också beskrivit hur det är i Stockholm, att även Dagens Nyheter enligt
regelsystemet är berättigad till reducerat bidrag. Men för det första så söker
inte Dagens Nyheter, och för det andra skulle DN, om tidningen sökte, inte
få något bidrag f. n. En annan regel säger nämligen att man inte får bidrag om
annonsvolymen är över 50% av tidningens volym, och det är Dagens
Nyheters annonsvolym.

Sedan tror jag inte att man kan jämföra situationen för storstadstidningarna
och övriga tidningar, eftersom storstadstidningarna har spridning i mycket
stora områden - inte bara i sin utgivningskommun och regionen därintill utan
i mycket stora områden. Tidningarna från Stockholm har spridning över hela
riket, medan tidningarna i Malmö har spridning i Södra Sverige och
tidningarna i Göteborg i västra Sverige. Deras totala upplagor i dessa
områden betyder väldigt mycket för deras annonsförsäljning. Det kan

KU 1983/84:17

naturligtvis innebära att en reduceringsregel som bygger på hur
konkurrenssituationen ser ut i utgivningskommunen inte är lika riktig för
storstadstidningarna som för andra tidningar. Som framgår av min
promemoria kan man se liknande förhållande i Skövde, eftersom man där
har två tidningar varav den ena (Skövde Nyheter) har valt att i stort sett bara
ha spridning i Skövde kommun, medan den andra (Skaraborgs Läns
Allehanda) har både en spridning utanför Skövde kommun i den A-regionen
och en inte oväsentlig spridning också i en annan A-region än
Skövde-regionen. På grund av denna totalspridning har Allehanda en helt
annan intäktssituation av annonser än vad Skövde Nyheter har. På det stora
hela taget tror jag inte att det är oriktigt att se på storstadstidningarna på ett
sätt och på landsortstidningarna på ett annat sätt.

Olle Svensson: Det som står på s. 3 i promemorian markerar att det kanske
skulle ha sitt intresse att närmare analysera överensstämmelsen mellan
marknadsförhållandena och reglerna för reducerat produktionsbidrag. På
s. 3 och 4 redovisas Malmö-fallet ganska utförligt, men då från den speciella
synvinkel som femte pressutredningen har - relationen till annonsbladsutgivningen.
Får jag ställa en fråga till Bo Präntare: Skulle det inte vara ganska
intressant om t. ex. ett utskott begärde en närmare undersökning av de frågor
som gäller reglerna för reducerat produktionsbidrag och om de i dag är riktigt
anpassade till marknadsförhållandena? Vi har gjort en resa till Skaraborg och
bl. a. varit i Skövde. Vi fann då att det skulle ha sitt intresse att undersöka
detta när det gäller både storstadspressen och landsortspressen.

Bo Präntare: Det ligger väl i vad jag dels skrev i femte pressutredningens
rapport, dels har skrivit i min promemoria att man inte kan veta vilka
effekterna blir av en ändring utan att man har gjort analyser och på ett
bredare fält undersökt vad som händer. Men ser man bara till Skövde
Nyheters situation skulle man lät kunna hitta på en lösning av just den
tidningens problem, men det är viktigt för systemet att man frågar sig vad en
sådan lösning får för effekter på andra håll, vilka andra tidningar som berörs
och vilka tidningar som kan tänkas beröras si eller så, om utvecklingen blir på
ett visst sätt två - tre år framåt. Mycket längre än så kan man inte förutse vad
som händer. Men ett par tre år kan man alltid ana vad som sker i branschen,
för det sker inga revolutionerande marknadsförändringar mellan tidningarna
i den här branschen.

Nils Berndtson: Jag har också en fråga i anslutning till vad du sade om
förändringar på marknaden. Är de förändringarna så omfattande att du
tycker dig skönja behov av mer grundläggande förändringar av hela
presstödssystemet, eller kan man med justeringar inom systemet komma till
rätta med vissa nackdelar?

Bo Präntare: Det är svårt att svara på den frågan. Jag tror i och för sig att man
kan göra små justeringar och komma till rätta med vissa nackdelar efter

KU 1983/84:17

ganska små utredningar, som presstödsnämnden kanske kan göra med hjälp
av någon forskare osv. Däremot sker naturligtvis väldigt stora förändringar
på marknaden som gör att man måste fråga sig vad som kan hända. Man får
skilja på små regeländringar på grund av vad som kan hända på marknaden
och vad man skall göra om det verkligen händer något mer stort på
marknaden. I samband med budgetpropositionen fick jag frågor från
Sveriges Radio. Vi hade just då publicerat vår bokslutsrapport för 1982. Vi
hade fått delårsboksluten för 1983. De flesta tidningarna redovisade sina
resultat per den 31 augusti 1983. Vi hade också uppgifter om annonsvolymen
för i stort sett hela 1983. 1982 och 1983 är de bästa åren på mycket länge för
dagspressen som bransch. Högtäckningstidningarna, de starka tidningarna,
redovisade resultat 1982 som var de bästa på flera år. Av delårsrapporten att
döma och av samtal att döma kommer de att redovisa ännu bättre resultat
1983. Ser man på resultaten 1982 för lågtäckningstidningarna kan man
konstatera att dessa tidningar inte förbättrat sina resultat 1982 jämfört med
1981. Och 1981 var ett dåligt år. Men 1982 var ett bra år annonsmässigt även
för lågtäckningstidningarna. Det är alldeles klart att 1983 inte kommer att bli
bättre för lågtäckningstidningarna, trots att de 1983 ökade sina
annonsvolymer. När annonsmarknaden tidigare utvecklats positivt har den
utvecklats positivt ekonomiskt både för högtäcknings- och för lågtäckningstidningarna.
Det som nu sker ser ut att vara något nytt. Jag måste säga ”ser
ut”, för man behöver ha ett par års bokslut för att kunna göra en sådan
analys. Det finns i synnerhet en faktor som gör att man kan komma fel i
bedömningarna: Det var förut så att dagspressen hade ett avtal med
Annonsörsföreningen och Reklambyråernas förbund om att tidningarna är
skyldiga att gentemot alla kunder hålla de priser som de angett i
annonstaxan. Man publicerade en prislista, och de priserna måste man hålla.
Fr. o. m. 1980 gäller inte det avtalet, utan tidningarna är fria att förhandla
med sina kunder om vilka priser som skall tillämpas, man kan teckna
årskontrakt osv. Därför kan man inte längre jämföra annonsvolym och
prislista och på det sättet få fram hur ekonomin ser ut för en tidning. Inom
rimliga felmarginaler kunde man tidigare genom att se hur stor
annonsvolymen var och vilka annonspriser som tillämpades räkna ut hur
mycket en tidning ökade eller minskade sina annonsintäkter. Det är möjligt
att lågtäckningstidningarna har haft mycket stora annonsvolymökningar men
att dessa inte motsvarats av annonsintäktsökningar.

Olle Svensson: Vi får tacka Bo Präntare, och jag förklarar härmed
sammanträdet avslutat.

minab/gotab Stockholm 1984 77982