KU 1983/84:15
Konstitutionsutskottets betänkande
1983/84:15
om revidering av ledamöternas arvode (Förs. 1983/84:9)
Sammanfattning
Förvaltningsstyrelsen föreslår att den tidigare fastställda principen för
bestämmande av storleken av ledamöternas arvode skall gälla även i
fortsättningen, nämligen att arvodet skall bestämmas med utgångspunkt i
lönesättningen för byråchefer och vissa andra befattningshavare i statlig
tjänst.
Styrelsen föreslår vidare att arvodet, beräknat efter denna norm, skall utgå
för årets alla månader och inte som f. n. för enbart tio.
En tillämpning av de angivna grunderna för arvodets bestämmande
innebär en relativt stor höjning av det nuvarande arvodesbeloppet. Detta
hänger samman med att arvodet inte löpande anpassats till de nivåförändringar
i lönesättningen som skett för jämförbara grupper. Styrelsen föreslår
därför att höjningen görs i tre etapper med början under innevarande
riksmöte.
Utskottet tillstyrker förvaltningsstyrelsens förslag och avstyrker en motion
(vpk) vari yrkas avslag på förslaget. Vpk-ledamoten har avgett reservation
till förmån för motionen.
Förslaget
Förvaltningsstyrelsen hemställer att riksdagen antar följande:
Förslag till
Lag (1983:000) om ändring i ersättningsstadgan (1971:1197) för
riksdagens ledamöter
Härigenom föreskrivs att 3 § ersättningsstadgan (1971:1197) för riksdagens
ledamöter skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 §
Arvode utgår med belopp för må- Arvode skall utgå med ett belopp
nåd som motsvarar tio tolftedelar av för månad som motsvarar den gelönen
till statstjänsteman i löne klass F nomsnittliga lönen för tjänster som
25. Talmannen erhåller därutöver ett byråchefer vid statliga myndigheter
så stort belopp, att de sammanlagda och domare med befattningar som
arvodesförmånerna motsvarar lönen rådmän, hovrättsråd och kammar
till
statsråd. rättsråd. Det ankommer på förvalt
ningsstyrelsen
att med denna utgångspunkt
ärligen beräkna storle
-
1 Riksdagen 1983/84. 4 sami. Nr 15
KU 1983/84:15
2
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
ken av det arvode som skall utgå för
tiden den 1 oktober-den 30 september.
Talmannen skall utöver ledamotsarvodet
erhålla ett så stort belopp att
de sammanlagda förmånerna motsvarar
lönen till statsråd.
Vid tillämpning av lagen (1962:381) om allmän försäkring skall arvodet
anses som inkomst av anställning och ledamot anses som arbetstagare.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1984. Den tillämpas även för tid från
och med den 1 oktober 1983.
Motionen
I motion 1983/84:270 av Lars Werner m. fl. (vpk) hemställs att riksdagen
beslutar avslå förvaltningsstyrelsens förslag.
Enligt motionen är det i nuvarande läge en utmanande politik att föreslå så
kraftiga löneökningar för riksdagsledamöterna. I ”minibudgeten” förordas
en löneökning om högst 6 % för arbetare och tjänstemän samtidigt som
arvodena för riksdagsledamöterna föreslås bli höjda med 45 % på en
tvåårsperiod.
Motionärerna behandlar även frågan om ”dolda” löneförmåner för s. k.
arbetsfria inkomster såsom B-avdrag, lärarlöner under sommaren m. m. Det
förordas att de olika löneförmåner för icke utförda arbeten som förekommer,
oavsett om dessa är inom statlig, kommunal eller privat verksamhet,
borde för riksdagsledamöternas vidkommande förhindras. Det är enligt
motionen angeläget att minska det ekonomiska beroendet till annan
uppdragsgivare än riksdagen.
Utskottet
Som framhålls av förvaltningsstyrelsen har sedan länge gällt principen att
storleken av riksdagsledamöternas arvoden skall bestämmas med utgångspunkt
från lönesättningen för byråchefer och vissa andra befattningshavare i
statlig tjänst. Vid den senaste översynen vilken skedde år 1974 konstaterades
att lönen för denna tjänstemannakategori utgick enligt lönegrad F 24. Som en
följd av att ålderstillägg inte skulle utgå till ledamöterna sattes arvodet i
relation till F 25 och bestämdes till ett belopp motsvarande tio tolftedelar
härav. Under den tid av snart tio år som förflutit sedan denna översyn gjordes
har lönegradsplaceringen för jämförelsegruppen förändrats. Enligt uppgifter
som lämnas av fövaltningsstyrelsen är merparten av byråcheferna liksom
domare på rådsnivå (hovrättsråd, kammarrättsråd och rådmän) placerade i F
26 - F 28 eller högre lönegrad med en klar dominans för den övre delen av
KU 1983/84:15
3
intervallet. Mot denna bakgrund anser utskottet i likhet med styrelsen att det
är angeläget att återställa relationen mellan riksdagsarvodet och lönerna för
de grupper av statstjänstemän som tidigare tagits till utgångspunkt för
bestämmande av arvodet. Höjningen bör såsom förvaltningsstyrelsen föreslagit
ske etappvis med full effekt först fr. o. m. riksmötet 1985/86.
För att undvika eftersläpningar av det slag som uppkommit sedan 1974
föreslår förvaltningsstyrelsen att arvodesnivån fortlöpande anpassas till
jämförelsegruppens löneläge. Utskottet tillstyrker även detta förslag.
Under den period som gått sedan den senaste revisionen av arvodena har
också kraven på riksdagsledamöternas arbetsinsats fortsatt att öka. Utskottet
vill starkt understryka att arbetet som riksdagsledamot inte bara utförs i
samband med riksdagens verksamhet i formell mening utan också utanför
riksdagen - i den egna valkretsen, i partiorganisationen m. m. Denna
riksdagsledamotens dubbla roll som beslutsfattare och representant leder till
en omfattande arbetsbörda. Enligt de enkätundersökningar som riksdagens
arbetsformsutredning genomförde i mitten och slutet av 1970-talet (Förs.
1975/76:15 och 1978/79:15) arbetade den genomsnittlige ledamoten under en
normal vecka (måndag-lördag) då riksdagen var samlad omkring 55 timmar
med riksdagsuppdraget och andra uppdrag i nära anknytning till verksamheten
i riksdagen. Arbetsbelastningen under pågående riksmöte är av den
omfattningen att många viktiga uppgifter måste fullgöras när riksdagen icke
sammanträder. Utskottet vill därför framhålla att riksdagsledamotskapet i
dag måste betraktas som en helårsuppgift. Följaktligen bör arvodet bestämmas
till ett belopp som motsvarar den årslön som utgår till de statsjänstemän
med vilka jämförelse görs.
Utskottet vill tillägga att ett genomförande av förslagen om arvodeshöjning
och helårsberäkning också borde kunna underlätta rekryteringen av
riksdagsledamöter från den privata sektorn. Där saknas motsvarighet till
bestämmelserna i statlig anställning enligt vilka del av lönen behålls under
utövande av riksdagsledamotskapet. Denna löneförmån skall, som förvaltningsstyrelsen
påpekar, ses mot bakgrund av de låga arvoden som tidigare
utgick för förtroendeuppdrag, däribland ledamotskap av riksdagen. Utskottet
delar styrelsens uppfattning att det finns anledning att i förhandlingssammanhang
ta upp innehållet i de statliga löneavtalen på den aktuella punkten
till ny bedömning, om nu föreliggande förslag genomförs.
I motion 270 från vpk yrkas avslag på förvaltningsstyrelsens förslag, bl. a.
med hänvisning till den återhållsamhet med löneökningar som regeringen
förordat. Av det tidigare anförda framgår att utskottet anser att styrelsens
förslag bör genomföras. Utskottet avstyrker följaktligen motionen.
Som redan framgått föreslås arvodeshöjningen ske etappvis. Med giltighet
fr. o. m. oktober månad 1983 bör arvodet beräknas på helårsbasis med
bibehållande av den nuvarande arvodesnivån F 25. Fr. o. m. den 1 oktober
1984 bör arvodet räknas upp till ett belopp som motsvarar lönegraden för
KU 1983/84:15
4
jämförbara statstjänstemän, f. n. F 27, dock utan tillägg av tjänstetidsklass.
Det sista steget tas den 1 oktober 1985 då arvodet skall bestämmas med
utgångspunkt i det genomsnittliga löneläget (inkl. tjänstetidsklasser) för
jämförelsegruppen. I motsats till förvaltningsstyrelsen anser utskottet att det
behövs särskilda övergångsregler om arvodesbestämningen under tiden fram
till den 1 oktober 1985. Lagförslaget i bilaga bör kompletteras härmed.
Totalkostnaden för höjningen under innevarande budgetår uppgår till
6 939 000 kr., vilket bör anvisas på tilläggsbudget I för budgetåret 1983/84.
För budgetåret 1984/85 beräknas tillkomma en utgift på ca 9 milj. kr.
Sedan förvaltningsstyrelsens förslag lagts fram har riksdagen beslutat om
ny instruktion för riksdagens förvaltningskontor (Förs. 1982/83:25, KU
1983/84:5). I 12 § instruktionen anges i vilka frågor beslutskompetensen
tillkommer styrelsen. Bl. a. skall styrelsen enligt punkt 7. besluta i frågor om
tillämpning av ersättningsstadgan (1971:1197) för riksdagens ledamöter,
dock inte såvitt avser rutinmässiga utbetalningar. Då frågan om beslutanderätten
inom förvaltningskontoret i hithörande frågor regleras i instruktionen
bör det i förslaget till 3 § ersättningsstadgan endast anges att det ankommer
på förvaltningskontoret att beräkna storleken av det arvode som skall utgå.
Motsvarande ändring bör göras i 27 § ersättningsstadgan vari rätten att
meddela tillämpningsföreskrifter till stadgan anges.
Utskottet har företagit vissa ytterligare ändringar av redaktionell natur i
förvaltningsstyrelsens förslag till 3 §.
Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet
att riksdagen
a) med bifall till förslag 1983/84:9 och med avslag på motion
1983/84:270 antar i bilaga angivet förslag till lag om ändring i
ersättningsstadgan (1971:1197) för riksdagens ledamöter,
b) till Riksdagen: Ersättningar till riksdagens ledamöter m. m.
på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1983/84
under fjortonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av
6 939 000 kr.
Stockholm den 13 december 1983
På konstitutionsutskottets vägnar
OLLE SVENSSON
Närvarande: Olle Svensson (s), Anders Björck (m), Yngve Nyquist (s),
Bertil Fiskesjö (c), Wivi-Anne Cederqvist (s), Flans Nyhage (m), Kerstin
Nilsson (s), Gunnar Biörck i Värmdö (m), Sture Thun (s), Anita Modin (s),
Elisabeth Fleetwood (m), Nils Berndtson (vpk), Ingvar Björk (s), Bengt
Kindbom (c) och Lars Ernestam (fp).
KU 1983/84:15
5
Reservation
av Nils Berndtson (vpk) som anser
dels att utskottets yttrande bort ha följande lydelse:
Som framhålls i motion 270 är det utmanande att föreslå kraftiga
löneökningar för riksdagsledamöterna när regeringen förordat en allmän
restriktivitet i den förestående avtalsrörelsen. Utskottet anser alltså att
förvaltningsstyrelsens förslag bör avvisas och att arvodesnivån bör vara i
princip oförändrad.
I sammanhanget vill utskottet ta upp frågan om s. k. arbetsfria inkomster
såsom viss bibehållen lön för statsanställda under utövande av ledamotskapet
(B-avdrag), lärarlöner under sommaren m. m. Enligt utskottet borde man
för riksdagsledamöternas del avskaffa de olika löneförmåner för icke utförda
arbeten som förekommer, oavsett om dessa är inom statlig, kommunal eller
privat verksamhet. Det är angeläget att minska det ekonomiska beroendet
till annan uppdragsgivare än riksdagen.
dels att utskottet bort hemställa
att riksdagen med bifall till motion 1983/84:270 avslår förslag
1983/84:9.
KU 1983/84:15
6
Bilaga
Förslag till
Lag om ändring i ersättningsstadgan (1971:1197) för riksdagens
ledamöter
Härigenom föreskrivs att 3 och 27 §§ ersättningsstadgan (1971:1197) för
riksdagens ledamöter skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 §
Arvode utgår med belopp för må- Arvode skall betalas med ett benad
som motsvarar tio tolftedelar av lopp per månad som motsvarar den
lönen till statstjänsteman i löneklass F genomsnittliga lönen för tjänster som
25. Talmannen erhåller därutöver ett byråchefer vid statliga myndigheter
så stort belopp, att de sammanlagda och som rådmän, hovrättsråd och
arvodesförmånerna motsvarar lönen kammarrättsråd. Riksdagens förvalt
till
statsråd. ningskontor skall årligen beräkna ar
vodet
för tiden den 1 oktobeY-den 30
september.
Talmannen skall erhålla ett arvode
som motsvarar lönen till statsråden.
Vid tillämpning av lagen (1962:381) om allmän försäkring skall arvodet
anses som inkomst av anställning och ledamot anses som arbetstagare.
27 §
Riksdagens förvaltningsstyrelse Riksdagens förvaltningskontor
äger meddela de beslut och föreskrif- meddelar tillämpningsföreskrifter till
ter som erfordras vid tillämpningen denna stadga.
av denna stadga.
1. Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift
på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
2. De nya bestämmelserna i 3 § tillämpas första gången beträffande
arvode som skall betalas för tiden den 1 oktober 1985-den 30 september
1986.
3. För tiden den 1 oktober 1983-den 30 september 1984 betalas arvode
med ett belopp per månad som motsvarar lönen till statstjänsteman i
lönegrad F 25 utan tillägg av tjänstetidsklass och under tiden den 1 oktober
1984-den 30 september 1985 med ett belopp per månad som motsvarar den
genomsnittliga lönegraden utan tillägg av tjänstetidsklass för tjänster som
byråchefer vid statliga myndigheter och som rådmän, hovrättsråd och
kammarrättsråd.
minab/gotab Stockholm 1983 77377